Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat

Sammanfattning

Riksrevisionen har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi-

och koldioxidskatt. De är betydande styrmedel för att nå riksdagens klimat- och

energipolitiska mål. Kostnadseffektivitet och att förorenaren ska betala är viktiga

utgångspunkter för utformningen av de klimatrelaterade skatterna.

Riksrevisionens övergripande slutsatser är att de klimatrelaterade skatterna medför

fördelningseffekter, både mellan hushållen och näringslivet, mellan olika typer av

hushåll, mellan den handlande och den icke handlande sektorn och mellan olika

branscher. Principen om att förorenaren ska betala är en av riksdagens hållpunkter

för skattepolitiken, men den gäller inte fullt ut. Det är stora skillnader i fråga om

hur mycket olika förorenare betalar för utsläppen. Klimatrelaterade skatter och

handelssystemet för utsläppsrätter är olika styrmedel, men tillsammans har de i

praktiken medfört ökade skillnader. Enligt regeringen kan det finnas skäl till avsteg från

principen om att förorenaren ska betala om det finns risk för koldioxidläckage, det vill

säga att produktion förläggs till länder utan eller med lägre utgifter för utsläpp. Men

regeringen har inte analyserat eller rapporterat hur mycket olika branscher har betalat

för utsläppen. Regeringens och myndigheternas analyser och redovisning ger ingen

samlad och tydlig bild av utgifter för och effekter av de klimatrelaterade skatterna.

Därmed saknar myndigheterna, regeringen och riksdagen underlag för att bedöma om

de klimatrelaterade skatterna i kombination med andra styrmedel är kostnadseffektiva

och i vilken utsträckning de överensstämmer med principen om att förorenaren ska

betala. Vidare saknas underlag för att bedöma risken för koldioxidläckage för olika

branscher och delbranscher i Sverige. Nedsättningar i de klimatrelaterade skatterna

riskerar att minska kostnadseffektiviteten. Därför behövs underlag för att bedöma om

eventuella kompensationskrav är rimliga.

RIKSREVISIONEN

9

More magazines by this user
Similar magazines