Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat

Regeringen har inte heller rapporterat någon samlad bild av hur näringslivets

kostnader påverkas av handelssystemet. Det ackumulerade överskottet

har motsvarat 1,4 miljoner ton koldioxidutsläpp och kan beräknas ha

varit värt 1,8 miljarder kronor för åren 20052010. Trots den betydande

förmögenhetsöverföringen, har regeringen inte rapporterat överskottets storlek

eller värde.

Avsaknaden av rapportering av utgifter och kostnader för klimatrelaterade

skatter och utsläppsrätter medför att regeringen inte heller har rapporterat den

samlade effekten av dessa.

Regeringen har inte utpekat någon myndighet eller något departement

som ska ansvara för samlad rapportering av kostnader och effekter av de

klimatrelaterade skatterna, handelssystemet för utsläppsrätter eller samspelet

mellan dessa styrmedel i förhållande till utsläppen. En orsak till att det saknas

en sammanhållen bild, förefaller vara att ingen har ett helhetsansvar för att

rapportera denna. Finansdepartementet har ansvar för att redovisa intäkter

från de klimatrelaterade skatterna, medan Miljödepartementet har ansvar för

att redovisa de svenska utsläppen. Näringsdepartementet har ansvar för att

analysera följder för näringslivet. Också på myndighetsnivå är ansvaret för att

analysera och rapportera kostnader och utsläpp delat. Ingen myndighet har ett

helhetsansvar. De analyser som görs ger därmed ingen samlad bild.

5.2.2 Fragmentarisk analys och rapportering av effekter av

skatteomläggningen

Det saknas en kartläggning av fördelningen av utgifter för klimatrelaterade

skatter mellan hushåll och näringsliv, mellan näringslivets olika branscher

samt mellan olika hushållstyper som skatteomläggningen 20102015 medför.

Myndigheterna har kartlagt effekter av klimatrelaterade skatter i vissa delar,

men övergripande sammanställning och analys saknas.

5.3 Regeringens återrapportering fokuserar på 2020-målet

Styrningen av klimatpolitiken genom klimatrelaterade skatter är i praktiken

relativt kortsiktig. Regeringen fokuserar på 2020-målet. Regeringen har

inte preciserat någon bana för hur den långsiktiga visionen till år 2050 ska

uppfyllas. Dock har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en

färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Regeringen

har också tillsatt en särskild referensgrupp för dialog om regeringens mål för

ett Sverige utan nettoutsläpp år 2050.

RIKSREVISIONEN

91

More magazines by this user
Similar magazines