Genteknik i jordbruket - LRF

Genteknik i jordbruket 

Ett bidrag i framtidens växtförädling? 

Om olika tekniker för att skapa nya egenskaper

Genteknik i jordbruket 

Ett bidrag i framtidens växtförädling? 

Om olika tekniker för att skapa nya egenskaper

4 

Genteknik i jordbruket - ett bidrag i framtidens växtförädling?

Innehåll 

FÖRORD 

GMO vinner terräng - hur förhåller vi oss till det? 

MÖTET 

Kan de någonsin enas om GMO? Intervju 

med Anders Lunnegård och Brigitta Carlander 

GMO I VÄXTFÖRÄDLINGEN 

Flytande gränser i modern växtförädling 

GMO-teknikerna 

SÅ ANVÄNDS GMO IDAG 

15,4 miljoner bönder odlar GMO 

GMO-länderna i världen 

Genmodifierade djur 

ATT BEDÖMA NYA EGENSKAPER 

Möjligheter och risker 

PATENT OCH RÄTTIGHETER, REGELVERK 

MÄRKNING OCH SPÅRBARHET 

OPINION OCH ETIK 

LRFs GMO-POLICY 

LÄSTIPS 

6 

8 

12 

18 

24 

30 

33 

34 

36 

37 

Genteknik i jordbruket - ett bidrag i framtidens växtförädling? 5

6 

FÖRORD 

GMO vinner terräng - 

hur förhåller vi oss till det? 

Genmodifierade växter har odlats kommersiellt i världen i 

över 15 år. Utvecklingen går snabbt och som lantbrukare 

är det klokt att hålla koll på både vetenskap och konsumentopinioner. 

GMO i jordbruket väcker 

starka känslor. Förutom de 

rent biologiska möjligheterna 

och riskerna med att använda 

genmodifierade organismer på 

våra fält finns det också en etisk 

sida av saken. Vad är rätt att 

göra? Till det kommer frågor 

om maktstrukturerna i världen, 

till exempel multinationella 

företags kontroll över viktiga 

delar av livsmedelskedjan. 

Fler tekniker än GMO 

Och samtidigt går det inte att 

utesluta att gentekniken kan ge 

viktiga bidrag i vår nödvändiga 

strävan efter ett resurshushållande 

jordbruk och en ökad produktion 

av mat. Det finns också 

en rad förädlingstekniker, vid 

sidan av GMO, som ofta kan ge 

samma egenskaper som GMO. 

Vad ska man tycka om dessa? 

GMO närmar sig Sverige 

Frågorna kring GMO är många 

och svåra. Syftet med den här 

publikationen är att på ett 

enkelt sätt göra den senaste 

kunskapen tillgänglig för LRFs 

medlemmar. 

Gentekniken har för mindre 

än ett år sedan, i form av ny 

sorts stärkelsepotatis, gjort entré 

i det svenska jordbruket. Än 

är användningen begränsad, 

men snart kan även vissa genmodifierade 

majssorter komma 

att godkännas. 

Fler och fler svenska odlare 

kommer att behöva ta ställning 

till GMO i stort, men också till 

användningen hemma på den 

Genteknik i jordbruket - ett bidrag i framtidens växtförädling? 

egna gården. Med ökad kunskap 

så ökar förhoppningsvis 

tryggheten i dessa beslut. 

LRFs utgångspunkt är att hållbar 

utveckling är viktigare än att 

vara för eller emot en viss förädlingsteknik. 

Det viktiga är att 

växtsorter med nya egenskaper 

tas fram och att de granskas före 

de godkänns, oavsett om de framställts 

med genteknik eller inte. 

Det fria valet 

I den etiska frågan om det 

överhuvudtaget är rätt eller fel 

att odla GMO står LRF neutralt. 

Det är upp till varje medlem 

att avgöra. Och valfriheten är 

viktig. Reglerna ska vara utformade 

så att var och en tryggt 

ska kunna välja att odla GMO 

eller inte odla GMO.

8 

MÖTET 

Kan de någonsin 

enas om GMO? 

GMO kommer att ge viktiga bidrag till en mer hållbar värld 

tror Birgitta Carlander. Tekniken är odemokratisk, osäker 

och slöseri med pengar tycker Anders Lunnegård. 

Birgitta Carlander och Anders 

Lunnegård är två lantbrukare 

som båda brinner för både sina 

egna företag och för svenskt 

jordbruk. De har en stark tro 

på svensk livsmedelsproduktion 

idag och i framtiden. 

– Forskning och kunskap är 

viktigt. Att vi är nyfikna och lär 

oss nya saker, säger Birgitta. 

– Det håller jag helt med om. 

Det finns en massa grödor som 

vi skulle kunna odla i Sverige 

idag, men som vi inte odlar, 

säger Anders. 

Riskabel eller nödvändig? 

Men trots att de kan enas i vissa 

grundläggande frågor kommer 

de till helt olika slutsatser när 

det gäller synen på genmodifierade 

grödor. Anders Lunneryd 


tycker att den är dyr, onödig, 

riskabel och driven av ett fåtal 

storbolags kommersiella intressen 

som gör världen mindre 

demokratisk. Birgitta menar istället 

att vi bara har sett början 

på gentekniken har att erbjuda 

och att det i framtiden kommer 

att kosta svenskt och europeiskt 

jordbruk enormt mycket om vi 

inte lär oss mer och följer med i 

utvecklingen. 

Maktkoncentration 

– Orsaken till att det satsas så 

mycket som det görs på GMO 

idag beror ju på at det är ett 

fåtal stora bolag som vill tjäna 

pengar. De lokala producenterna 

får ingenting tillbaka av 

detta. Det är ett litet frälse som 

har tagit makten över GMO, sä- 

ger Anders, vars motstånd bärs 

upp av två huvuddelar. Den ena 

är storbolagens makt över växtförädlingen 

och därmed också 

primärproducenterna. Den andra 

är den stora komplexiteten 

och därmed osäkerheten kring 

hur gener beter sig när de sätts 

in i nya sammanhang. 

Riskerna kan hanteras 

Birgitta menar att det för varje 

dag som går kommer ny kunskap 

och att riskerna är hanterbara, 

förutsatt att vi fortsätter 

att lära oss mer om hur växterna 

fungerar. Hon tror inte 

heller att storbolagens makt på 

sikt kommer att vara något problem. 

När växtförädling med 

hjälp av genteknik efterhand 

blir billigare så kommer denna

10 

MÖTET 

möjlighet inte längre att vara 

exklusiv för några få mäktiga 

bolag. 

Genteknik på gårdsnivå 

– Vem vet, om 50 år kanske vi 

kan sitta på gårdsnivå och sätta 

samman egenskaper i utsädet 

som passar för våra specifika 

förutsättningar. Det kan låta 

galet nu, men vem vet, säger 

Birgitta. 

– Det kan säkert finnas risker, 

men vi bör kunna hantera dem 

med ökad kunskap. 

En grundläggande skillnad mellan 

Anders och Birgittas synsätt 

ligger i tron på vad GMO kan 

åstadkomma. Anders tycker 

inte att gentekniken verkar ha 

särskilt mycket att ge om man 

jämför med hur stor potentialen 

är att utvecklas inom ramen 

för den kunskap och de växtsorter 

som redan finns att tillgå. 

– Det viktigaste är ju vad vi 

bönder gör på våra gårdar. Det 

är mycket mer avgörande än 

vad forskarna håller på med 

i sina laboratorier. Vi har ju 

ett enormt växtmaterial bland 

” 


gamla bortglömda växtsorter 

att arbeta med, säger Anders 

som tycker att det är en mer 

spännande väg att gå jämfört 

med nya genmodifierade sorter. 

GMO kan hjälpa fattiga 

Birgitta däremot menar att 

forskning och utveckling har 

mycket att tillföra, inte minst 

gentekniken. Hon framhåller 

alla de utmaningar som världen 

står inför när det gäller att 

mätta en växande befolkning 

samtidigt som vi ska hejda den 

globala uppvärmningen. Hon 

menar att gentekniken kan spela 

en viktig roll för att få fram 

grödor med egenskaper som 

gör att vi kan producera samma 

mängd livsmedel med mindre 

insatser av till exempel kväve 

och energi. I motsats till Anders 

tror hon också att gentekniken 

kan vara positiv för människors 

möjligheter i den fattiga delen 

av världen. 

– Om man med GMO kan 

få fram växtsorter med ökad 

förmåga att motstå torka eller 

salt så ökar ju möjligheterna 

Gräsrötterna måste ha kontroll. 

Det är livsfarligt om jordbruket 

toppstyrs av en rik elit. Det är ett 

hot mot demokratin. 

Anders Lunnegård 

Läge: Gärdhem öster om 

Trollhättan. 

Gården: 150 hektar odlad mark. 

Djur: Ingen djurproduktion. 

Växtodling: Fri växtföljd med 

åkerböna, ärter, klöverfrö, raps, 

höstvete, vårvete, speltvete, 

havre, höstråg, vårråg, korn, 

timotejfrö och ängsvingel. 

Försöksodlingar med cirka 100 

olika växtsorter ihop med andra 

lanbrukare. 

Säljer till: Lantmännen och direkt 

till andra kollegor. Via en 

ekonomisk förening förädlas 

och säljs mjöler direkt till dagligvarubutiker 

och bagerier. 

Anställda: Två, en heltid och 

en halvtid. 

Ekonomi: Växtodlingen omsätter 

mellan 2 och 2,5 miljoner 

kronor per år.. 

Om GMO: Har alltid engagerat 

sig för demokrati och mot 

dikatur och korporativism (elitistisk 

styrning av samhället).

Birgitta Carlander 

Läge: Karlsfors mellan Skövde, 

Mariestad och Skara. 

Gården: 220 hektar, varav 65 ha 

åker, 35 ha naturreservat (skog) 

och resten betesmark och skog. . 

Djur: Smågrisproduktion med 

500 suggor. Säljer mellan 12 

000 och 13 000 smågrisar 

per år. 

Växtodling: Marken utarrenderad 

till Birgittas bror som bedriver 

ekologisk växtodling. 

Säljer till: Alla grisarna säljs 

via mellangårdsavtal till två 

slaktsvinsuppfödare. 

Anställda: Sex (varav en och 

en halv ersätter Birgitta som 

på grund av förtroendeuppdrag 

inom Lantmännen är 

mycket borta från gården). 

Ekonomi: Omsätter cirka 8,5 

miljoner kronor per år. 

GMO-engagemanget: Har alltid 

varit intresserad av forskning 

och utveckling. Har haft 

många olika sorters försök 

på gården. Har också suttit 

i forskningsråd och bland 

annat varit styrelseledamot i 

Svalof Weibull AB. 

för människor att bo kvar och 

livnära sig i sina hembygder, 

säger Birgitta. 

Hot mot demokratin 

I Anders värld innebär GMO 

i den fattiga delen av världen 

bara att storbolagen skaffar sig 

kontroll över jordbruket på 

lokalbefolkningens bekostnad. 

Vad bönderna i tredje världen 

behöver är inte GMO utan 

kunskap om ett jordbruk som 

gör dem oberoende av multinationella 

storbolag. 

– Gräsrötterna måste ha kontroll 

över sitt jordbruk och 

veta hur det fungerar. Det är 

livsfarligt om det är toppstyrt 

av en rik elit. Det är ett hot 

mot demokratin, säger Anders 

som sätter likhetstecken mellan 

GMO och elitstyre. 

Birgitta invänder att i framtiden 

kommer de länder och världsdelar 

som idag är fattiga att bli 

både rika och mäktiga. Och då 

kommer de att sätta stopp för 

eventuella maktfasoner från 

västerländska bolag. 

– Det är ju ett politiskt spel, 

” 

MÖTET 

det här. Dagens tillväxtländer 

kommer att få ett enormt stort 

inflytande framöver och jag 

tycker att Sverige ska vara med 

i den utvecklingen. Om vi inte 

hänger med och skaffar oss 

kunskap så kommer vi att få 

stora problem framöver, säger 

Birgitta. 

Konsumtionen är problemet 

På frågan om en rapssort med 

förmåga att fixera kväve inte 

hade varit intressant för en 

ekoodlare som honom, svarar 

Anders att han varken ser det 

som sannolikt eller lockande. 

– Det är så enormt mycket 

pengar som har plöjts ned i 

utvecklingen av GMO och så 

litet nyttigt som har kommit 

ut av det. Och även om vi fick 

en sådan rapssort – skulle vi 

bli lyckligare av det? Det känns 

som om vi dopar själva livet när 

vi håller på med GMO, säger 

Anders som menar att de stora 

problemen i världen snarare 

har med vår konsumtion att 

göra, än med det som GMO 

eventuellt kan lösa. 

Det är ju ett politiskt spel, det 

här. Dagens tillväxtländer kommer 

att få ett enormt inflytande 

framöver. 


12 


Flytande gränser i 

modern växtförädling 

GMO är en förkortning av genmodifierad organism. 

Men när en växtsort betraktas som genmodifierad är inte 

alltid så enkelt att avgöra. 

GMO är ett välkänt begrepp för 

de flesta. Ändå är det inte entydigt 

vad som är GMO i modern 

växtförädling. Vissa tekniker 

ger växter som tveklöst klassas 

som GMO, men det finns också 

sätt att förädla där det är oklart 

i vilket fack den nya sorten hör 

hemma. Gentekniken används 

dessutom för att leta reda på 

plantor med önskade egenskaper. 

Då påverkas inte arvsmassan 

alls. 

Att välja det bästa 

Grundläggande för all växtförädling 

är att förändra gensammansättningen 

i växten och att 

välja ut individer med önskade 

egenskaper. Det är så en ny sort 

får andra och bättre egenskaper, 

oavsett vilka metoder som 

används. I sin enklaste form 

handlar det bara om att välja ut 

de bästa plantorna i en population 

och låta dessa bli grunden 

för nästa generation. Så har 

växtförädling bedrivits så länge 

människan har varit bofast och 

brukat jorden. Varje ny generation 

grödor har fått en något 

annorlunda uppsättning gener 

än den föregående. 

Korsning och fler mutationer 

Under de tusentals år som 

människan förädlat växter, har 

urvalet förändrat grödorna så 

mycket att det idag är svårt att 

känna igen till exempel majsens 

eller vetets vilda förfäder. 

Vid mitten av 1800-talet började 

vetenskapsmännen förstå 

de lagar som styr ärftligheten. 


Då öppnades dörren för att 

avsiktligt korsa olika linjer inom 

samma växtart för att få nya 

egenskaper när föräldrarnas 

anlag blandas. På 1930-talet 

introducerades mutationsförädlingen. 

Den går ut på att 

bestråla eller kemiskt behandla 

celler så att det uppstår fler 

mutationer än vad som sker 

spontant i naturen. På det viset 

får man en större variation i 

den population där man letar 

nya egenskaper. 

Polyploidförädling 

Med polyploidiförädling stör 

man cellens delning med hjälp 

av ett kemiskt ämne så att 

det bildas celler med dubbelt 

kromosomantal. Detta är en 

förädlingsmetod som använts

14 


till bland annat klöver och 

sockerbetor. Med polyploidiförädlingen 

gick det också att 

korsa närbesläktade växter över 

artgränserna. Det möjliggjorde 

bland annat skapandet av 

rågvete. Såväl mutationsförädling 

som polyploidiförädling är 

undantagna från GMO-lagstiftningen. 

Nya sorter med genteknik 

I början av 1980-talet började 

man kunna ta fram genmodifierade 

grödor i laboratorier och 

i mitten av 1990-talet kom de 

första kommersiella sorterna. 

Vid renodlad genmodifiering 

tillförs enstaka gener för att ge 

en befintlig sort nya egenskaper. 

Genernas uppgift är att styra 

vilka proteiner som bildas i en 

växt. Om det till exempel visar 

sig att ett visst protein fungerar 

som ett gift för en speciell 

insekt kan forskarna kartlägga 

vilken eller vilka gener som 

behövs för att just detta protein 

ska bildas. 

Genen med den önskade 

egenskapen letar man sedan efter 

i andra växtarter, bakterier, 

svampar, virus eller djur, för 

att därefter klippa ut den och 

placera in den i den växt som 

har behov av skydd mot den 

aktuella insekten. 

Om förädlingen lyckas kommer 

den nya genen i växten 

att starta en produktion av det 

protein som dödar eller stöter 

bort den angripande insekten. 

Vilken förädlingsmetod som 

väljs när en ny sort ska tas fram 

beror på vilken egenskap som 

eftersträvas. 


Gentekniken gränslös 

En tydlig skillnad mellan förädling 

med genteknik och klassisk 

förädling är att det med genteknik 

inte finns några gränser 

för hur gener kan flyttas mellan 

olika växt- och djurarter. Med 

klassisk förädling kan man via 

korsförädling bara flytta gener 

mellan närbesläktade växtarter. 

Genteknik används om man 

bedömmer att det inte går att 

skapa den önskade egenskapen 

lättare och billigare med någon 

av de konventionella förädlingsmetoderna. 

Det finns också 

egenskaper som är omöjliga att 

skapa utan genteknik. 

10 till 15 år 

Att ta fram en ny växtsort med 

hjälp av genteknik är en lång 

process. Den börjar med att 

bestämma vilken egenskap man 

vill tillföra den nya sorten. Det 

kan vara att öka motståndskraften 

mot insektsangrepp, göra 

växten resistent mot ett ogräspreparat 

eller ändra näringsinnehållet 

i den mogna grödan. 

Därefter följer år av laborato- 

Mendels genombrott 

Grunden för den moderna 

växtförädlingen lades av den österrikiske 

munken Gregor Mendel 

vid mitten av 1800-talet. Han 

beskrev hur egenskaper förs 

över mellan generationer och att 

nya kombinationer av egenskaper 

kan uppstå i avkomman. 

Med hans rön som bas började 

man korsa olika linjer inom samma 

art och få plantor där vissa 

exemplar ärvt de bästa egenskaperna 

från de båda föräldrarna. 

Det tog några decennier innan 

Mendels genombrott blev känt 

i forskarkretsar och därför tog 

inte korsningsförädlingen fart 

förrän i början av 1900-talet. 

Myndigheter och GMO 

EU-rådet eller EU-kommissionen 

godkänner användning och odling 

av GMO efter förslag från EFSA 

(Europeiska livsmedelsmyndigheten) 

och nationella myndigheter. 

I Sverige beslutar regeringen om 

den svenska hållningen. Ansvaret 

för GMO-frågor är fördelat på olika 

myndigheter. Jordbruksverket 

hanterar växter, djur och foder. 

Livsmedelsverket bereder frågor 

om GMO i livsmedel. För att få 

odla en genmodifierad växt krävs 

föreskrifter från Jordbruksverket. 

Före ett godkännande krävs en 

vetenskaplig riskbedömning som 

visar att växtsorten inte utgör 

någon risk för miljö och hälsa.


Klassisk mutationsförädling Mutationsförädling med tilling 

Mutationsförädling innebär att människan genom 

strålning eller kemisk behandling av frön åstadkommer 

fler mutationer än vad som sker naturligt. I den muterade 

population letar man sedan efter plantor med 

önskvärda egenskaper. Fördelen med mutationsförädling 

jämfört med korsningsförädling är att den ger fler 

möjliga egenskaper att förädla mot. En stor nackdel 

med klassisk mutationsförädling är att strålningen och 

kemiska preparat ger en mängd okontrollerade och 

oftast oönskade förändringar i växtens gener. 

En ny teknik som intresserar många av de stora 

företagen är zink-fingertekniken. Med denna metod 

är det bland annat möjligt att placera en tillförd gen 

på en bestämd plats i den mottagande växtens DNA. 

Zink-fingermetoden har använts för att skapa en 

herbicidtolerant majs. Denna majs klassas som en 

GMO. Men zink-fingermetoden kan också användas 

på ett sådant sätt att nya egenskaper skapas utan 

att DNA tillförs utifrån. Det är osäkert om tekniken 

ger en GMO eller inte. 

Transgenteknik är det som vi vanligen tänker på när 

vi säger GMO. Tekniken går ut på att hämta gener 

från organismer (djur, andra växtarter, bakterier, virus, 

etc) som inte nödvändigtvis är besläktade med 

den växt som ska tillföras den nya egenskapen. 

Genen med den önskade egenskapen kan tillföras 

den mottagande växten med olika metoder. Ett sätt 

att göra det är att låta en liten jordbakterie infektera 

växten och överföra genen. Ett annat är att fästa 

gener på guldkorn och skjuta in i dem i växtcellen. 

Tilling kallas en metod som används för att leta 

efter de muterade individer som råkat få de önskade 

egenskaperna. Mutationerna åstadkoms på 

klassiskt vis med hjälp av strålning eller kemisk 

behandling. I den population som odlas tas därefter 

prover på ett tidigt stadium i plantornas utveckling. 

Genom att analysera vilka gener som påverkats 

av mutationen och hur, så går det att öka sannolikheten 

att hitta de plantor som ger de önskade 

egenskaperna, vilket sparar tid i förädlingen. 

Zink-fingerteknik Riktad mutagenes 

Transgenteknik CIS-genteknik 

En nackdel med klassisk mutationsförädling är att det 

uppstår många okontrollerade och oönskade förändringar 

i de muterade populationernas arvsanlag. Med 

en ny metod kan forskarna nu gå in i utvalda gener i 

växten och förändra/mutera dem under kontrollerade 

former. Det kallas riktad mutagenes. Metoden användes 

första gången av ett amerikanskt växtförädlingsföretag 

när man tog fram variant av sorghum och har 

senare använts för att ta fram herbicidresistent raps. 

Det är osäkert om tekniken ger en GMO eller inte. 

En variant av genmodifiering är CIS-genteknik. Den 

fungerar ungefär som transgenstekniken med den 

skillnaden att man bara har arbetat med gener från 

den egna arten eller från en art som är korsningsbar 

med den man förädlar. Det kan antingen handla om 

att flytta gener eller att blockera deras funktion. Resultatet 

av CIS-genteknik klassas som GMO. 

I princip skulle samma resultat kunna uppnås med 

traditionell korsningsförädling, men det skulle ta 

mycket längre tid. 


16 


riearbete, provodlingar och 

förbättringar innan man är 

framme vid en sort som kan 

användas kommersiellt. Det 

tar mellan 10 och 15 år från 

det att man börjar till dess att 

en ny sort kan börja säljas till 

odlare. 

Världens tuffaste regelverk 

I EU omgärdas GMO dessutom 

av lagstadgade kontrollsystem 

som gör det svårare och betydligt 

dyrare att få en GM-gröda 

godkänd för kommersiell 

odling jämfört med i övriga 

världen. 

Samtidigt som den renodlade 

genmodifieringen har 

utvecklats så har också gentekniken 

börjat användas som ett 

hjälpmedel för urval inom den 

konventionella förädlingen. 

Detta gäller i synnerhet mutationsförädlingen 

där ett av 

problemen är att man inte har 

kontroll över vilka egenskaper 

mutanterna får. Där är det 

mödosamt att leta efter mutanter 

med de önskade egenskaperna. 

Inte alltid flytta gener 

För att snabbare hitta rätt i en 

stor population tar man hjälp av 

tilling. Det går ut på att man i 

förväg kartlägger vilken gen som 

förväntas ge en viss egenskap. 

Därefter kan man i den mute- 


Två vägar till samma egenskap. Raps är exempel på en gröda som forskarna har kunnat 

göras glyfosatresisten både med genteknik och med klassisk förädling. 

rade populationen leta efter 

plantor som bär på den önskade 

genen. På det viset används 

gentekniken idag rutinmässigt 

som ett urvalsverktyg vid förädlingen. 

Resultatet blir då inte en 

GMO. 

Kontrollerade mutationer 

Det finns också exempel 

på mutationsförädling där 

forskarna har lärt sig styra 

mutationen. På det viset sker 

en kontrollerad mutation i 

en enstaka gen. Därmed har 

man använt genteknik för att 

förändra en växts egenskaper, 

men utan att hämta in en 

gen från en annan art. Detta 

är två exempel där gentekni-

ken används som hjälpmedel 

i konventionella metoder. I 

det senare fallet är det oklart 

om den nya sorten ska kallas 

GMO eller inte. 

Läs mer om olika tekniker 

för konventionell och genteknisk 

förädling på sidan 15. 

Källa: Jordbruksverket. 

Lagstiftningen som styr användningen 

av GMO i EU är utformad 

så att den utgår från vilken 

teknik som används för att 

skapa en ny växtsort. Beroende 

hur tekniken klassas gäller 

olika regler för hur en ny gröda 

ska testas innan den godkänns. 

Därför blir det viktigt att 

veta om en viss teknik leder 

till GMO eller inte. Om den 

gör det är kravet på tester och 

dokumentation betydligt mer 

omfattande än den inte gör 

det. 

Samtidigt är lagstiftningen 20 

år gammal, vilket är lång tid 

inom ett område där utvecklingen 

går med hög fart. Därför 

pågår ett arbete inom EU med 

att granska nya tekniker och 

bedöma om de bör omfattas av 

GMO-lagstiftningen eller inte. 

Sverige representeras i EUs arbetsgrupp 

av Gentekniknämnden 

och Arbetsmiljöverket. 


EU utreder nya 

definitioner av GMO 

Utvecklingen har sprungit ifrån 

EU-lagstiftningen. Därför pågår 

nu ett arbete med att definiera 

vad som är GMO och inte. 

En av de tekniker som det 

råder oklarhet om är riktad 

mutagenes (se sidan 15). Med 

denna teknik har bland annat 

tagits fram en herbicidtolerant 

rapssort. Inget främmande 

DNA har tillförts, men det är 

ändå en öppen fråga om sorten 

ska klassas som en GMO. 

En annan teknik där oklarhet 

råder om hur den ska kategoriseras 

är ”zink fingerteknik” (se 

sidan 15). Det går inte att i efterhand 

att avgöra om sorten är 

framtagen med hjälp av genteknik 

eller enbart konventionella 

förädlingsmetoder. 

Av de konventionella förädlingsmetoderna 

kan nämnas att 

mutationsförädling med hjälp 

av bestrålning eller kemiska 

preparat enligt EU-lagstiftningen 

klassas som GMO, men samtidigt 

undantas från de regler 

som lagstiftningen ställer upp. 

Granskningen av de nya teknikerna 

beräknas vara klar under 

våren 2011. 

Källa: Genteknikens utveckling 

2009, Gentekniknämnden. 


18 


15 miljoner bönder 

odlar GMO 

15,4 miljoner bönder i 29 länder i hela världen odlar genmodifierade 

växter på tio procent av all åkerareal i världen. 

På hälften av GMO-arealen växer soja. 

Under 2009 var arealen med 

genmodifierade foder- och livsmedelsgrödor 

på sammanlagt 

148 miljoner hektar, en ökning 

med 14 miljoner hektar jämfört 

med året innan. 

Siffrorna är sammanställda av 

ISAAA, en internationell organisation 

som arbetar för att öka 

användningen av genmodifierade 

växter. ISAAA ger varje år 

ut en rapport om statusen för 

GMO och är den enda aktören 

som samlar information om 

den globala användningen av 

genmodifierade växter. 

De tre stora länderna 

Enligt ISAAAs rapport ligger 52 

procent av världens GMO-arealer 

i industrialiserade länder. 

De länder i världen med mest 

odling är USA, 67 miljoner 

hektar, Brasilien, 25,2 miljoner 

och Argentina, 22,9 miljoner. 

Brasilien tvåa 

Brasilien var det land som ökade 

sin GMO-odling mest även 

under 2010. Brasilien är nummer 

två på listan över länder 

i världen där genmodifierade 

grödor odlas kommersiellt (se 

tabell 2 sidan 21). 


Åtta länder i Europa 

I Europa låg GMO-arealen på 

91 000 hektar under 2010. I 

åtta europeiska länder odlas 

genmodifierade grödor. De är 

Spanien, Portugal, Rumänien, 

Polen, Tjeckien, Slovakien, Sverige 

och Tyskland. Störst areal 

har Spanien. Grödorna som od- 

las i Europa är insektsresitent 

majs och stärkelsepotatis. 

Soja är den arealmässigt 

största genmodifierade grödan 

i världen. Drygt hälften av 

världens 148 miljoner hektar 

med GMO-grödor är soja. Den 

vanligaste egenskapen hos den 

transgena sojan är att den tål 

besprutning med bredverkande 

ogräsmedel, till exempel glyfosat. 

Den sammanlagda sojaarealen 

i världen är 90 miljoner hektar, 

vilket innebär att över tre fjärdedelar 

av all soja som produceras 

är genmodifierad. 

Majs och bomull 

Världens viktigaste fodergröda 

är majs. Den odlas idag på cirka 

158 miljoner hektar, varav 25

20 


procent sås med genmodifierat 

utsäde. Majs är också den GMgröda 

som odlas i flest länder. 

De vanligaste egenskaperna 

hos GMO-majsen är än så länge 

insektresistens och herbicidresistens. 

GMO-bomull odlas av flest 

En annan gröda med stor 

andel GMO är bomull, där nästan 

hälften av de 33 miljoner 

hektaren bär genmodifierade 

sorter. Bland de 14,4 miljoner 

bönder i utvecklingsländer 

som odlar genmodifierade grödor 

är insektsresistent bomull, 

Bt-bomull, den vanligaste. 

Indien är världens största 

bomullsproducent och har sedan 

introduktionen av Bt-bomull 

2002 ökat andelen genmodifierad 

bomull till 90 procent 

av den totala bomullsarealen. 

Sockerbetan slog snabbt 

Den gröda som snabbast har 

erövrat en enskild marknad är 

sockerbetor i Nordamerika. 

Från introduktionen 2006 tog 

det bara tre år innan 95 procent 

av den odlade arealen i USA 

och Canada såddes med genmodifierade 

sockerbetssorter. 

Flera gener i nya sorter 

Enligt ISAAA var 2009 det år 

när det på allvar skedde ett 

skifte från första till andra ge- 

Hälften soja. På hälften av GMO-arealen i 

världen växer sojabönor. 

Tabell 1 

Gröda 

Soja 

Majs 

Bomull 

Raps 

nerationens GM-grödor i världen. 

En trend är att så kallade 

staplade gener tar en stadigt 

växande andel av marknaden. 

Med staplade gener menas 

växter som innehåller två eller 

flera transgener och därmed 

exempelvis kan vara både 

insektsresistenta och herbicidtoleranta. 

ISAAAs experter uppskattar 

att under de närmaste 


De fyra största GM-grödorna i världen 

Totalareal 

i världen 

(milj. ha) 

90 

158 

33 

31 

GMO-areal i 

världen 

(milj. ha) 

69 

41 

16 

7 

Odlas av flest. 14,4 miljoner bönder i 

utvecklingsländer odlar GMO-bomull. 

GMO-areal 

(procent av 

totalarealen) 

77 

26 

49 

21 

Källa: ISAAA, 2010. 

fem åren så kommer GMOarealen 

i världen öka till 200 

miljoner hektar. Före 2015 

kommer 20 miljoner bönder 

i över 40 länder att odla genmodifierade 

växter. 

Källa: ”Global Status of Commercialized 

Biotech/GM Crops: 2009”, 

International Service For The Acquisition 

Of Agri-Biotech Applications, 

ISAAA, 2010, 2011.

Tabell 2 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

Arealen av genmodifierade växter i olika länder 2009 

Land Areal (milj. ha) Genmodifierad gröda 

USA 

Brasilien 

Argentina 

Indien 

Kanada 

Kina 

Paraguay 

Pakistan 

Sydafrika 

Uruguay 

Bolivia 

Australien 

Filipinerna 

Myanmar 

Burkina Faso 

Spanien 

Mexiko 

Chile 

Colombia 

Honduras 

Tjeckien 

Portugal 

Rumänien 

Polen 

Costa Rica 

Egypten 

Slovakien 

Sverige 

Tyskland 

66,8 

25,4 

22,9 

9,4 

8,8 

3,5 

2,6 

2,4 

2,2 

1,1 

0,9 

0,7 

0,5 

0,3 

0,3 

0,1 

0,1 

22 


Djur genmodifieras - men inte för matproduktio 

Än används inte genmodifierade djur i 

jordbruket. Men i forskning och för medicinskt 

bruk är det vanligt förekommande. 

Genmodifierade husdjur med 

egenskaper som snabbare 

tillväxt, högre produktion eller 

ökad motståndskraft mot olika 

sjukdomar finns bara på försöksstadiet 

och används inte i 

livsmedelsproduktionen i något 

land i världen idag. 

Omättat baconfett 

Forskare försöker också skapa 

genmodifierade djur som producerar 

nyttigare mat eller mat som 

är mer miljövänlig att producera. 

Exempel på det är att japanska 

forskare utvecklat en gris med 


nya gener för de proteiner som 

bearbetar fettsyror i kroppen. 

Dessa genmodifierade grisar 

omvandlar en del av sina mättade 

fettsyror till fleromättade, 

som är sundare än de mättade. 

Ett annat exempel är genmodifierade 

grisar som producerar 

speciella enzymer i tarmen så 

att gödseln från grisarna innehåller 

mindre fosfor än den 

från vanliga grisar. Därmed ska 

de nya grisarna bidra mindre 

till övergödning. 

Inom humanmedicinen skapas 

genmodifierade djur för många 

olika ändamål. De allra flesta 

genmodifierade djur skapas för 

att användas i försök. Målet är 

att lära mer om hur olika system 

i kroppen, till exempel nervsystemet 

och immunförsvaret, 

fungerar. Denna kunskap är viktig 

för att förstå vad som går fel 

vid olika sjukdomar och därmed 

kunna hitta nya behandlingsformer 

och läkemedel. 

Musen modifieras oftast 

Det vanligaste GMO-försöksdjuret 

är musen. Ett exempel är 

”oncomusen”, som är genmodifierad 

så att den ofta utvecklar 

cancer. Dessa möss används 

sedan för att testa möjliga nya 

behandlingsformer mot cancer. 

Men också andra däggdjur får 

modifierade gener i forsknings-

n 

syfte. Exempel på det är råttor, 

hamstrar och apor. 

Reservdelsgrisar 

Medcinska forskare skapar 

också genmodifierade varianter 

av de djur som vi normalt 

använder i livsmedelsproduktionen. 

Exempel på det är genmodifierade 

grisar som kanske kan 

användas som reservdelsdonatorer 

till människor i framtiden. 

De så kallade knockoutgrisarna 

är genmodifierade så att de inte 

producerar ett protein som ger 

en immunologisk avstötningsreaktion 

vid transplantation av 

organ till människor. 

Målet är transplantationer av 

celler, vävnader eller organ från 

grisar till människor, så kallad 

xenotransplantation. Det utförs 

inte idag, bland annat på grund 

av oro för att sjukdomar ska överföras 

från djur till människor. 

Ett annat exempel är ett genmodifierat 

får som bildar ett 

blodkoaguleringsprotein vilket 

används vid behandlingen av 

patienter med blödarsjuka. 

Proteinet bildas i de genmodifierade 

fårens mjölk. 

Kalvceller lindrar smärta 

Ytterligare exempel är transplantation 

av insulinproducerande 

celler från gris till människor 

med diabetes typ 1 och implantat 

av nervceller från kalvfoster i 

ryggmärgen på cancerpatienter 

för att lindra smärta. 

Källor: www.genteknik.nu, 

www.karolinska.se. 


Vad är kloning? 

Kloning betyder att framställa 

kopior och en klon är en 

samling av genetiskt identiska 

individer. Ordet kan användas 

i flera sammanhang. Inom 

genteknologin kan kloning till 

exempel innebära att göra 

många kopior av en viss del av 

ett DNA. Man säger att genen 

klonas. 

Men när ordet kloning används 

i dagligt tal så är det 

oftast i betydelsen att skapa 

flera individer med identiska 

gener. Den sortens kloning 

innebär inte att organismen 

genmodiferas. I växtriket sker 

kloning hela tiden. Vi sätter potatis, 

sticklingar eller planterar 

ett skott av en växt. Att klona 

ett däggdjur går också, men 

är svårare. Idag finns två olika 

tekniker. 

Ett embryo i ett tidigt utvecklingsstadium 

spaltas upp i 

enstaka celler. När detta sker 

tidigt har cellerna inte hunnit 

specialisera sig och varje cell 

blir därför ett nytt embryo som 

kan föras in i en surrogatmoder 

och ge upphov till en ny individ. 

En cell från ett vuxet djur 

kopieras och sammansmälts 

med en äggcell, som tömts på 

genetiskt innehåll. Resultatet 

blir något som liknar ett befruktat 

ägg, men med samma 

gener som det djur som ska 

kopieras. Det första djur som 

forskarna lyckades klona med 

denna metod var fåret Dolly 

1997. 


24 


Nya växter ger både 

möjligheter och risker 

Genmodifierade växter kan ge viktiga bidrag till hushållandet 

med mark och miljö. Men det finns också risker förknippade 

med nya egenskaper och med den nya tekniken. 

De flesta är eniga om att gentekniken 

är ett kraftfullt redskap 

med en stor potential att förändra 

villkoren för världens livsmedelsproduktion. 

Förespråkarna ser 

möjligheter att med nya egenskaper 

minska kemikalieanvändningen, 

göra växterna mer tåliga 

mot till exempel insekter och 

torka, förbättra deras näringsinnehåll 

och i det stora hela ge ett 

viktigt bidrag till en mer hållbar 

global livsmedelsproduktion. 

Maktkoncentration 

Skeptikerna lägger istället fokus 

på riskerna. Man menar bland 

annat att vi vet för lite om hur 

nya egenskaper från mänskligt 

skapade gener kan sprida sig 

och hur de i så fall beter sig i 

naturen. Ett annat tema för kri- 


tiker, som de delar med många 

förespråkare, är den maktkoncentration 

till några få stora 

kemiföretag som av olika skäl har 

uppstått i kölvattnet av genteknikens 

utveckling, bland annat som 

ett resultat av de lagar och regler 

som styr framtagandet och förfoganderätten 

till GM-växter. 

Nyttan med GMO 

Att gentekniken har kommit för 

att stanna är det få som bestrider. 

Inom sjukvården ligger gentekniken 

till grund för tillverkning 

av en lång rad läkemedel, till 

exempel insulin, gulsotvaccin, 

koleravaccin, medicin till blödarsjuka 

etc. 

Inom jordbruket har det hittills 

mest handlat om växter som 

tål ogräsmedel eller som kan 

stå emot insektsangrepp. Om 

dessa används rätt bidrar de till 

att minska kemikalieanvändningen. 

De ger också möjlighet 

till att bedriva ett jordbruk med 

mindre jordbearbetning vilket 

är positivt på flera sätt. Dels går 

det åt mindre diesel för att driva 

traktorerna och dels ger mindre 

jordbearbetning en lägre omsättning 

av näringsämnen i marken. 

Det sistnämnda gör att risken för 

läckage av näring till sjöar och 

vattendrag minskar. Fel använda 

skapar dessa egenskaper däremot 

fler problem än de löser, 

bland annat ett ökat beroende av 

kemiska bekämpningsmedel. 

Nya egenskaper 

I en framtid ser forskarna att 

gentekniken kommer att använ-

26 


das för att ta fram helt andra 

egenskaper än herbicid- och 

insektsresistens. 

Ett exempel är potatissorten 

Amflora som nyligen godkändes 

för odling i EU. Den är 

modifierad så att den har en annan 

stärkelsesammansättning. 

Det gör att det i fabriken går 

att utvinna mer nyttigheter per 

kilo potatis vilket i sin tur leder 

till att en given mängd färdiga 

produkter kan produceras på 

färre hektar. Med andra ord 

kan Amflora-potatisen sägas 

bidra till att vi hushållar med 

åkermarken. 

Kvävesnål raps 

Under utveckling är bland 

mycket annat en kvävesnål rapssort. 

Genom att förändra rapsen 

så att den blir bättre på att 

utnyttja det kväve som finns i 

den egna plantan kan mängden 

tillfört kväve minska. Nyttan 

med detta är uppenbar, bland 

annat därför att mineralkvävetillverkning 

är energikrävande 

Nämnd som informerar 

Statliga Gentekniknämnden har 

till uppgift att följa utvecklingen 

inom gentekniken och främja en 

säker användning. Man har också 

uppdraget att sprida kunskap om 

genteknik. www.genteknik.se 

och ger upphov till utsläpp av 

växthusgaser. 


Bättre fodergrödor 

Fodergrödor såsom majs, korn 

och vete kan ändras så att de får 

en bättre näringssammansättning. 

I Danmark utvecklas en 

kornsort med tio procent högre 

innehåll av essentiella aminosyror. 

Om denna sort kommer till 

användning bidrar den till att 

minska importen av soja. 

När det gäller fodergrödor 

arbetar man också med att 

få upp innehållet av fytas, ett 

enzym som gör att grisar bättre 

tar upp fosforn i fodret. Med 

genteknik utvecklas sorter av 

soja, lusern och majs med ökat 

fytasinnehåll. Forskning pågår 

för att åstadkomma mer fytas 

också i vete och korn. Om dessa 

växter börjar användas behöver 

man inte längre tillverka fytas 

och tillsätta fodret separat. Med 

mer fytas i foderstaterna minskar 

risken för fosforläckage via 

grisarnas gödsel. 

Forskarblogg om GMO 

SLU driver en blogg där aktiva 

forskare utifrån ett vetenskapligt 

förhållningssätt kan skriva 

personliga inlägg. Bloggen har en 

särskild avdelning med inlägg om 

GMO. www.forskarbloggen.slu.se 

+ 

Med gentekniken kan egenskaper 

flyttas mellan arter över naturligt 

förekommande barriärer. 

Man vet exakt vilken gen som 

ger önskad egenskap. 

+ Mindre kemikalier 

Herbicid- och insektsresistenta 

grödor kan minska användningen 

av bekämpningsmedel. 

+ Reducerad jordbearbetning 

Glyfosatresistenta grödor ökar 

möjligheterna till reducerad 

jordbearbetning. 

+ Ökad torktålighet 

Grödor som majs, soja och 

bomull kan göras tåligare mot 

torka, en fördel då vatten är en 

bristvara i världen. 

+ Bättre näringsinnehåll 

Grödor kan göras nyttigare för 

humankonsumtion. Bland annat 

kan ris förändras så att det innehåller 

betakaroten, vilket kan få 

stor betydelse i fattiga länder. 

+ Bättre bioenergigrödor 

Genom att förändra växter kan 

de bli bättre lämpade för bioenergiproduktion 

vilket kan ge ökad 

produktion av förnybar energi. 

+ Säkrare medicinproduktion 

Genom att föra in gener i växter 

kan man få dessa att producera 

ämnen som används i läkemedel.

Möjligen kan de nya genernas 

placering ge växtsorter oönskade 

egenskaper. Olämplig användning 

av växter med nya egenskaper kan 

ge också ge negativa effekter. 

– Maktkoncentration. 

Genom rätten till patent på 

genmodifierade organismer får 

ett fåtal multinationella företag 

oproportionerligt stor makt. 

– Risk för resistens. 

I spåren av ensidiga växtföljder 

med glyfosatresistenta grödor har 

glyfosatresistenta ogräs utvecklats. 

Odlarna tvingas komplettera 

andra och giftigare ogräspreparat. 

Resultatet blir mer kemisk 

bekämpning istället för mindre. 

– Risk för genspridning. 

Under vissa förutsättningar 

finns det en risk att de nya 

egenskaperna sprider sig till 

grödans vilda släktingar. 

– Risk för förändringar i faunan. 

Det är dåligt utrett vilken effekt 

insektsresistenta grödor har för 

faunan som helhet. Dels är det 

osäkert vilka andra insekter än 

de avsedda som grödan kan 

döda, dels är det oklart hur ekosystemet 

som helhet påverkas 

av att vissa insekter kraftigt 

reduceras till sitt antal. 


Detta är bara några få exempel 

av en lång rad möjliga egenskaper 

via genteknik inom växtförädlingen. 

Risker med GMO 

Riskerna med GMO är mindre 

tekniska till sin natur och därför 

svårare att härleda vetenskapligt. 

Ofta utgår kritiken 

från en oro för att utvecklingen 

går så snabbt att vi inte hinner 

undersöka konsekvenserna. 

En risk med vissa GM-grödor 

är att de, via pollinering, kan 

korsa sig med vilda släktingar i 

och runt det fält där de odlas. 

Därmed hamnar de nya arvsanlagen 

ute i ekosystemen vilket 

kan få oönskade följder. Ju färre 

vilda släktingar grödan har 

och ju mer självpollinerande 

den är, desto mindre är risken 

för spridning. Ett annat sätt för 

en egenskap att sprida sig är att 

sortens frön förs iväg från fältet 

med hjälp av vind eller vilda 

djur. Pollinering kan bland 

annat leda till att angränsande 

Greenpeace ratar GMO 

Greenpeace arbetar aktivt för ett 

GMO-fritt jordbruk. Organisationen 

betonar risken för spridning i naturen 

och anser att en samexistens 

mellan odling med och utan 

GMO i praktiken är omöjlig. 

fastigheter får in spår av GMO 

i sina odlingar. Om den intilliggande 

fastigheten producerar 

en vara som är garanterat 

GMO-fri, så kan denna produktion 

äventyras. För att minimera 

denna risk utvecklas regler om 

odlingsavstånd till angränsande 

fastigheter. 

Stort kemiberoende 

En del kritiker menar att egenskaperna 

hos de genmodifierade 

växtsorter som hittills marknadsförts 

låser fast samhället i 

ett kemikalieberoende och att 

den höga ogräseffekten hotar 

fältets biologiska mångfald. De 

herbicidtoleranta grödorna, 

framför allt soja, odlas på enorma 

arealer världen över. Ofta 

blir växtföljderna ensidiga och i 

spåren av detta har herbicidresistenta 

ogräs utvecklats. För att 

få bukt med dessa ogräs tvingas 

odlarna använda flera olika sorters 

bekämpningsmedel vilket 

leder till en spiral med ökad kemikalieanvändning. 

Detta är ett 

SNF betonar risker 

Svenska naturskyddsföreningen 

säger nej till användning av GMO i 

naturen med hänvisning till en rad 

outredda risker. Framtida användning 

kan bara godtas om GMO bedöms 

tillföra unik samhällsnytta. 


28 


exempel på vad resultatet kan 

bli vid en felaktig användning 

av herbicidtolerans. 

Storbolagens makt 

En oro som delas av såväl GMOmotståndare 

som förespråkare 

är den makt som ett fåtal stora 

bolag har över de genmodifierade 

växterna. Genom rätten 

att ta patent på gener ändrades 

spelreglerna för hur man kan 

använda och utveckla växtmaterial. 

Med konventionella utsäden 

har varje enskild bonde i de 

flesta fall möjlighet att ta utsäde 

från sin egen odling till nästa års 

gröda, i allmänhet mot en avgift 

till sortägaren. Det är också möjligt 

för andra växtförädlare att 

utgå från en godkänd konventionell 

sort och förädla den vidare. 

Båda dessa möjligheter spärras 

eller försvåras av patentskyddet 

för gener. Och nästan alla gener 

i GM-växtsorter ägs av ett litet 

antal mycket stora företag. 

Hälsorisker med GMO 

Ibland framförs som en risk att 

mat tillverkad av genmodifierade 

grödor skulle ha negativa hälsoeffekter, 

till exempel framkalla 

allergier. Detta finns det inget 

stöd för i vetenskapen. Inte heller 

andra negativa hälsoeffekter 

av att konsumera mat som tillverkats 

av GM-råvaror finns ännu 

vetenskapligt dokumenterade. 


Oförutsedda egenskaper på köpet 

Även om gentekniken ofta beskrivs som en precis förädlingsteknik 

så finns det alltid en risk att den nya sorten 

får fler nya egenskaper än den eller de man var ute efter. 

En gen lever inte heller ett isolerat liv utan påverkar 

funktionen i näraliggande gener. När en en teknik innebär 

att nya gener kan placeras slumpmässigt i en växts DNA 

är det svårt att förutse alla effekter. 

Ytterligare en komplicerande faktor är att geners funktion 

påverkas av i vilken omgivning växten befinner sig. 

En gen i en växt i ett visst klimat eller i en viss konkurrensmiljö 

kan ge en särskild egenskap, medan den i ett 

annat klimat eller i en annan konkurrensmiljö ger andra 

egenskaper. Av testade och godkända GMO finns dock 

ännu inga exempel på oönskade egenskaper. Med andra 

förädlingsmetoder, till exempel mutationsförädling, uppstår 

ofta oväntade effekter. 

Källa: LRF. 

+Ett bidrag i kampen mot hunger 

Det gyllene riset är ett av genteknikens mest uppmärksammade 

projekt. Man har fört över gener från bakterier och 

skapat en rissort som bland annat innehåller betakaroten, 

ett förstadium till A-vitamin, som en stor del av världens 

fattiga lider brist på. Denna brist ger bland annat upphov till 

blindhet hos många barn. Utvecklingen av det gyllene riset 

har pågått sedan 1992 och beräknas komma ut i praktisk 

användning tidigast 2012. 

Det gyllene riset har ibland ifrågasatts, framför allt av 

Greenpeace. Länge menade kritikerna att riset skulle innehålla 

så låga halter betakaroten att det bara skulle täcka 

en bråkdel av dagsbehovet. Forskarna har sedan lyckats 

öka innehållet kraftigt varför denna kritik inte längre är 

relevant. Unikt med det gyllene riset är att utvecklingen har 

finansierat med välgörenhetsmedel. Utsädet ska 

tillhandahållas fritt till mindre odlare och för dessa blir det 

också tillåtet att ta eget utsäde. 

Källa: ”Golden rice is part of the solution”, Golden rice project, 

www.goldenrice.org. 


+ 

Högre skörd och minskad bekämpning 

Studier i Kina och Argentina visar att bomullsskörden 

ökade med mellan 10 och 30 procent när man använder 

insektsresistenta bomullssorter istället för konventionella. 

I den argentinska studien minskade användningen av 

bekämpningsmedel med mer än hälften och i Kina ännu 

mer. Det finns också undersökningar i Kina som visar att 

förekomsten av knölfly, den allvarligaste skadegöraren i 

bomullsodling, har minskat dramatiskt sedan introduktionen 

av Bt-bomull. Detta har medfört att också omkringliggande 

fält som odlas med konventionella grödor har fått 

minskade angrepp. 

I de kinesiska och argentinska studierna framgår också 

att vinsterna av de ökade skördarna och minskade 

bekämpningskostnaderna i liten utsträckning har hamnat 

i odlarnas fickor. Merparten av vinsterna äts upp av ett 

mycket högt pris för utsädet. 

Källor: ”GMOs – what´s in it for us”, Ministry of Food, Agriculture 

and Fisheries, Denmark. ”Insektsresistens och dess påverkan 

på populationen av brunaktig knölfly”, Gentekniksnämnden. 

Glyfosatresistent ogräs – ökad besprutning 

Introduktionen av grödor som tål ogräsmedlet glyfosat 

har gett odlarna möjlighet att ändra sina växtföljder. Det 

blir bland annat möjligt att odla samma gröda flera år i 

rad, eftersom alla ogräs kan bekämpas i den växande 

grödan. När glyfosat används i stor omfattning, år efter 

år, på samma fält, i låga doser och i kombination med 

reducerad jordbearbetning ger man ogräs med motståndskraft 

mot glyfosat goda möjligheter att överleva 

och föröka sig. När glyfosat inte längre biter på ogräsen 

måste andra preparat användas parallellt med glyfosatet 

och då är hela finessen med glyfosatresistenta grödor 

borta. 

I USA har bland andra ogräsen molla och åkerbinda 

utvecklat resistens mot glyfosat. Även i Sydamerika har 

man upplevt stora problem med resistenta ogräs som en 

följd av felaktig användning av glyfosatresistent soja. 

Källa: ”GMOs – what´s in it for us”, Ministry of Food, Agriculture 

and Fisheries, Denmark. 


30 

PATENTRÄTTIGHETER OCH REGELVERK 

Nya spelregler för 

förädling och odling 

Med GMO förändras reglerna för hur växtförädling kan bedrivas. 

Det riskerar bland annat att leda till ett sämre utbud 

av sorter anpassade för svenska förhållanden. 

GMO omgärdas av en rad lagar 

och regler som är unika för just 

genmodifierade växtsorter. En 

av dessa är en patenträtt som 

infördes i samband med att ett 

nytt WTO-avtal slöts 1996. Med 

rätten att ta patent på genmodifierade 

växtsorter ändrades 

spelreglerna för växtförädling 

drastiskt. Detta är också en av 

de mest omdiskuterade frågorna 

kopplade till gentekniken 

inom jordbruket. 

Växtförädlarrätten ur spel 

För konventionellt växtmaterial 

tillämpas något som kallas växtförädlarrätt. 

Den innebär att en 

växtförädlare kan utgå från vilken 

som helst godkänd växtsort 

på marknaden och förädla fram 

nya sorter efter korsning med 


denna. På så vis kan förädlare 

världen över bygga vidare på 

varandras arbete, vilket sammantaget 

ger snabbare förädlingsframsteg. 

Bland annat kan 

svenska förädlare med utgångspunkt 

i växtmaterial från kontinenten 

ta fram nya sorter som 

är anpassade till de regionala 

förhållandena i Sverige. 

Genom WTO-överenskommelsen 

är detta inte möjligt vad 

avser genmodifierade egenskaper. 

Ett företag som har tagit 

fram en GMO har ensamrätt 

till den genmodifierade egenskapen. 

Det är därmed förbjudet 

för andra växtförädlare att 

använda den aktuella sorten 

om inte den genmodifierade 

egenskapen först selekteras 

bort. Det kan bland annat leda 

till att det i framtiden blir brist 

på sorter som är anpassade för 

odlingsförhållandena i Sverige. 

Orsaken är att de stora företagen 

inte anser att det är mödan 

värt att anpassa sina produkter 

till en så pass liten marknad. 

Samtidigt är midre aktörer 

förhindrade att göra detta på 

grund av patentskyddet. 

Utsädespirater 

Genom patenträtten undanröjs 

också möjligheten att spara 

undan sitt eget utsäde, då detta 

anses vara att kopiera en patentskyddad 

produkt. Det har 

också visat sig i praktiken att ett 

företag som Monsanto anmäler 

och stämmer enskilda lantbrukare 

som misstänks ha sparat 

utsäde. Monsanto kallar dessa

32 

PATENTRÄTTIGHETER OCH REGELVERK 

odlare för utsädespirater. En 

annan effekt av möjligheten att 

patentera genmodifierade sorter 

blev att det för de stora företagen 

plötsligt blev intressant att 

skaffa sig kontroll över så många 

genbanker som möjligt. Det 

bidrog till en uppköpsvåg där 

mindre förädlingsföretag och 

deras genbanker köptes upp av 

större. De mindre företagen såg 

ingen möjlighet att klara utvecklingskostnaderna 

för GMO och 

då har det varit ett bättre alternativ 

att gå ihop med någon stor 

spelare. 

EUs gränsvärden 

Inom EU är det lagstadgat att 

om en produkt innehåller mer 

än 0,9 procent GMO så ska den 

märkas så att konsumenten 

vet vad han eller hon köper. I 

övriga delar av världen finns 

inget sådant allmänt krav. Där 

betraktas en GMO, när den väl 

är godkänd, som jämställd med 

vilken annan livsmedelsråvara 

som helst. I det fall en produkt 

märks som GMO-fri i till exempel 

USA eller Kanada så är det 

på initiativ av en köpare eller 

producent, baserat på frivillig 

certifiering. 

EU-regeln gör att det ställs 

speciella krav på GMO-odlarna 

att ha kontroll över sina grödor 

så att inte modifierade gener 

sprids i omgivningen. Den 


bonde i Europa som vill kunna 

odla och sälja konventionella 

GMO-fria eller ekologiska råvaror 

har rätt att göra det utan att 

riskera att bli påverkad av sina 

grannars GMO-odlingar. 

Samexistensregler 

I Sverige har Jordbruksverket 

tagit fram nationella så kalllade 

samexistensregler, där 

det tydliggörs hur odlingen av 

GMO ska gå till. Det handlar 

bland annat om odlinsgavstånd 

till angränsande fält och att 

man ska varsko den vars fält 

gränsar till GMO-odlingen (se 

faktaruta). Reglerna trädde i 

kraft 2008. 

Svenska odlarregler 

För att minimera risken att 

GM-grödor blandas med icke 

GM-grödor har Jordbruksverket 

utformat samexistensregler. 

För majs och potatis är reglerna 

detaljerade. Bland annat 

måste alla som ska så GMO i 

förväg meddela berörda grannar 

(senast 1 november året 

före sådd). 

Vid odling av GM-majs ska 

det finnas en GMO-fri zon på 

minst 50 meter från GMO-odlingens 

kant till grannens fältkant. 

Vid odling av GM-potatis 

räcker en zon på tre meter. 

Källa: Jordbruksverket.

Märkning av GMO 

I Europa finns en regel som säger att alla livsmedel och 

foder till djur ska märkas om de består av, innehåller 

eller är framställda från genmodifierade råvaror. Levande 

GMO som inte är livsmedel eller foder, till exempel utsäde 

och prydnadsväxter, ska också märkas. 

Kopplat till kravet på märkning av livsmedel och djurfoder 

finns ett gränsvärde. Om det aktuella fodret eller 

livsmedlet innehåller mer än 0.9 procent GMO så ska det 

framgå på förpackningen. Men om andelen GMO är mindre 

än 0,9 procent så betraktas livsmedlet eller fodret 

som GMO-fritt enligt EU-lagstiftningen. Gränsvärdet gäller 

enbart GMO som är godkända av EU. För ej godkända 

GMO gäller nolltolerans. 

Exempel på produkter som inte behöver märkas alls är 

mjölk, kött och ägg från djur som har ätit genmodifierat 

foder. Inte heller tekniska produkter som inte innehåller 

levande genmodifierade organismer behöver märkas. Det- 

Spårbarhet i hela kedjan 

Eftersom det finns krav på märkning, behövs metoder för 

att påvisa GMO och för att spåra partier. 

Det ska finnas ett referensprov vars genetiska profil kan 

användas som jämförelse när en viss GMO ska identifieras. 

Ofta går det att påvisa GMO om råvarorna inte är 

hårt processade. Vid till exempel stark värmebehandling 

förstörs DNA och protein. Då kan en laboratorieanalys inte 

visa om de råvaror som har använts är genmodifierade 

eller inte. Inte heller vegetabiliska oljor är möjliga att analysera 

med avseende på genetisk historia, eftersom de kan 

vara fria från protein. 

Även i råvaruledet kan finnas svårigheter med att via 

analyser påvisa GMO eftersom vissa gentekniska metoder 

inte lämnar något nytt DNA i växten. Den enda teknik som 

ger helt säkra spår är transgentekniken, det vill säga när 

någon gen har hämtats från en annan art, till exempel när 

en bakteriegen har satts in i soja. Om en växtsort däremot 

har tagits fram genom en förändring i en av växtens befint- 

MÄRKNING OCH SPÅRBARHET 

ta gäller till exempel tyg som producerats med bomull 

från genmodifierade bomullsplantor. Det lagstadgade kravet 

på märkning av livsmedel med GMO-innehåll är unikt 

för Europa. I till exempel USA finns inget sådant krav. 

När en GMO-växt väl är godkänd för odling så jämställs 

den med alla andra grödor varför myndigheterna inte har 

något ansvar eller intresse av att bevaka ett gränsvärde. 

Vid sidan av EU-lagstiftningens krav på märkning av 

GMO, finns också frivilliga märkningar. Dessa märkningar 

syftar, i motsats till EU-lagstiftningen, till att synliggöra 

frånvaron av GMO. 

I Sverige är det KRAV och Svenskt Sigill som står för 

GMO-frihet i de produkter som bär organisationernas 

märke. En tredje part kontrollerar att ingen GMO har 

använts i produktionen på gården innan produkterna 

godkänns. 

liga gener går det inte att i efterhand se att genteknik har 

använts för att ge växten den nya egenskapen. 

Svårigheten med att identifiera vad som är GMO och inte 

är en av de utmaningar som myndigheterna står inför om 

man väljer att enbart ha ny och snabbt föränderlig teknik 

som utgångspunkt för regler. Om det inte går att identifiera 

en GMO blir det i praktiken också svårt att bevaka 

efterlevnaden av kravet på märkning, i varje fall med hjälp 

av laboratorieanalyser. 

Om en oväntad egenskap upptäcks ska partier kunna tas 

från marknaden. Därför finns kravet på spårbarhet tillbaka 

till källan. Denna spårbarhet bygger på dokumentation. 

Varje företagare har ansvar för att informera nästa led i 

handelskedjan om livsmedlet består av, innehåller eller är 

framställd av GMO. Företagaren är också skyldig att spara 

dokumentation om vem man har köpt den genmodifierade 

produkten av respektive sålt den vidare till. På så vis kan 

en produkt spåras hela vägen tillbaka till källan.

34 

OPINION OCH ETIK 

Genteknik väcker starka 

känslor hos många 

Gentekniken väcker etiska frågor. Är det rätt av oss människor 

att ge oss in i växters och djurs DNA och möblera 

om? Är det rätt att avstå? Vad tycker konsumenterna? 

Etiska frågor är till sin natur 

sådana att det inte finns ett svar 

som är det rätta. Hur man ställer 

sig beror på vem man är och 

vilken livsåskådning man har. 

Etiska frågor i konflikt 

I diskussionen om GMO finns 

det ett par etiska frågor som 

dyker upp oftare än andra. En 

sådan är om det överhuvudtaget 

är rätt av människan att 

förändra levande organismers 

arvsmassa. Det handlar då inte 

i huvudsak om riskerna med att 

göra det, snarare om huruvida 

det är ett acceptabelt sätt att 

hantera naturen eller, om man 

så vill, skapelsen. Ibland kan 

olika etiska frågor stå i konflikt 

med varandra. Om gentekniken 

bidrar till att vi kan framställa 


mediciner som räddar liv, är det 

då acceptabelt att inte använda 

denna teknik? 

En annan etisk invändning mot 

GMO är av religiöst slag. För en 

anhängare av en viss religion 

kan det framstå som oacceptabelt 

att överföra gener från ett 

visst djurslag till en livsmedelsgröda. 

När det gäller de etiska frågorna 

har LRF ingen annan 

ståndpunkt än att valfrihet är 

viktigt. Ingen ska tvingas att 

vare sig odla eller äta GMO. 

Konsumenterna bestämmer 

För LRFs medlemmar är konsumenternas 

åsikt av största 

betydelse. Så länge en majoritet 

av konsumenterna säger nej till 

GMO kommer naturligtvis inte 

särskilt många jordbrukare vara 

intresserade av att odla GMO. 

Opinionsundersökningar som 

Konsumentföreningen Stockholm 

har gjort bland sina medlemmar 

visar att en majoritet är 

motståndare eller skeptiska till 

GMO. Samma undersökning 

visar också att skepsisen minskat 

något mellan åren 2001 och 

2007. 

Bönderna skeptiska 

I stort sett speglar konsumenternas 

inställning också jordbrukarnas. 

En undersökning 

gjord av tidningen ATL visar 

att majoriteten av av de tillfrågade 

inte kan tänka sig att odla 

GMO, och att inställningen varit 

i stort sett oförändrat under 

åren 2005 till 2008.

36 

LRFs GMO-POLICY 

Så tycker LRF om de nya 

förädlingsteknikerna 

Under förutsättning att en ny egenskap bidrar till ökad hållbarhet 

säger LRF ja, även om det är en GMO. Samexistensregler 

ska ge både GMO-odlare och grannar full trygghet. 

LRF menar att med de utmaningar 

som samhället står inför i 

form av miljö- och försörjningsbehov 

måste ny teknik välkomnas, 

men också ifrågasättas och 

testas. Inom växtförädlingen gäller 

detta såväl GMO som andra 

metoder. Det är i första hand 

egenskaperna hos en ny växtsort 

som ska kontrolleras och 

godkännas, i andra hand vilken 

förädlingsteknik som använts 

och följderna av den. Risk och 

nytta ska bedömas i varje enskilt 

fall. När det gäller användning 

av GMO i Sverige gäller följande 

principer: 

1. Uthållighet 

Användningen av GMO ska tillföra 

påtaglig nytta för människor, 

människors hälsa samt för 

djur och miljö och biodlingen 

ska inte påverkas negativt. 


2. Försiktigthet och etik 

Gentekniken och produkter 

som utvecklats med hjälp av 

denna ska användas med försiktighet 

och omdöme och utgå 

från konsumenters och producenters 

etiska värderingar. 

3. Konkurrenskraft 

Genteknikens ska bidra till lönsamhet, 

tillväxt och attraktionskraft 

i de gröna näringarna. 

4. Valmöjlighet 

Produkter som innehåller eller 

har tillverkats av genmodifierade 

organismer ska hanteras så 

att ursprunget alltid är synligt. 

Detta för att i slutändan ge 

konsumenten valfrihet att välja 

eller välja bort GMO. Samexistensregler 

ska ge odlare valfrihet 

att välja produktionsform 

med eller utan GMO. 

5. Märkning och öppenhet 

De gröna näringarna ska verka 

för en öppen information om 

gentekniken och dess användning. 

Märkningen ska vara 

meningsfull och korrekt. 

6. Ansvar 

När GMO använts enligt anvisningarna 

ska lantbrukaren/odlaren 

inte kunna hållas anvsarig 

för sakskada, miljöskada 

eller ekonomisk skada. 

LRFs fullständiga genteknikpolicy 

finns att läsa på www.lrf.se.

På nätet 

www.genteknik.se 

Gentekniknämnden hemsida. På hemsidan finns information 

om genteknikens utveckling, rapporter mm. 

www.lrf.se 

På LRFs hemsida finns information om LRFs inställning 

till GMO, remissyttranden med mera. 

www.hejdagmo.se 

Ett nätverk där motståndare till GMO utbyter erfarenheter. 

Nätverket arbetar bland annat för skapandet av GMO-fria 

zoner. 

I böcker och rapporter 

Ekologiska effekter av GMO 

Naturvårdssverket, 2008 

Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin. 

Formas, 2003 

Genteknikens utveckling 

Årsrapport från gentekniknämnden 

GMO i Sverige, EU och världen 

Jordbruksverket.GMOs - what´s in it for us? 

Danish ministry of Food, Agriculture an Fisheries, 2009 

www.jordbruksverket.se 

På Jordbruksverkets hemsida finns information om godkända 

GM-grödor, försöksodlingar, odlingsregler mm. 

www.forskarbloggen.slu.se 

En SLU-blogg där inläggen skrivs av forskare, men kommentarerna 

är öppna för alla. En avdelning på bloggen 

handlar om GMO. 

www.snf.se 

Naturskyddsföreningens hemsida med kritisk information 

om GMO. Kritik finns även på www.greenpeace.se. 

Lantbruk på lika villkor 

om samexistens mellan GMO-fritt lantbruk och lantbruk 

som använder GMO 

Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, 2006 

Miljökonsekvenser av GMO 

Formas, 2008 

LÄSTIPS

38 



Om olika tekniker för att skapa nya egenskaper 

Lantbrukarnas Riksförbund december 2010. 

Projektledare: Jan Eksvärd, LRF. 

Text och form: Niclas Åkeson och Berit Metlid. 

Foto: Janne Andersson s. 4, 9, 10, 11 och 38. Ester Sorri s. 4,7,22 och 23. Anders Wirström s. 4, 16 och 25. 

Trons s. 22 och 23. iStockphoto s. 20 och 25 Ingvar Andersson/Scanpix s. 13. Scanpix s. 19. Monsanto s. 28. 

Omslagsbild: Janne Andersson. 

Denna publikation kan laddas ned från www.lrf.se. 

eller per telefon 08 - 550 949 80. Uppge namn, adress och beställningsnummer 42064.

Lantbrukarnas Riksförbund. 105 33 Stockholm. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se

Genteknik i jordbruket - LRF

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?