Nämndernas verksamhetsberättelser 2002 (pdf) - Uppsala kommun

NÄMNDERNAS 

verksamhetsberättelser 2002 

T E K N I S K A KO N TO R E T

INNEHÅLL 

Kommunstyrelsen 2 

Byggnadsnämnden 5 

Delegationen för tillståndsfrågor 7 

Fritidsnämnden 8 

Invandrarnämnden 10 

Kulturnämnden 12 

Leverantörsnämnden 15 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 17 

Nämnden för frivillig utbildning 19 

Räddnings- och beredskapsnämnden 22 

Socialnämnden 25 

Tekniska beställarnämnden 28 

Tekniska utförarnämnden 35 

Överförmyndarnämnden 39 

Kommundelsnämnderna 41 

Almunge-Knutby 42 

Björklinge-Bälinge 44 

Centrala staden 47 

Danmark 49 

Eriksberg 52 

Gamla Uppsala 55 

Gottsunda 58 

Kronparksgården 60 

Hagunda 61 

Knivsta 64 

Knivsta indelningsdelegerade 66 

Luthagen 67 

Rasbo 70 

Svartbäcken 72 

Vaksala 75 

Vattholma 78 

1

BESTÄLLARE 

Årets resultat 

Resultatet för kommunstyrelsen 

visar ett överskott på 8 841 tkr. 

Kommunstyrelsen redovisas i två 

förvaltningar, beställare och övergripande. 

Den övergripande delen 

redovisar kostnader för kommunfullmäktige, 

revision och 

allmänna val (1), färdtjänst (5) 

samt aktieägartillskott till kommunala 

bolag (3, 7) där Upplands 

Lokaltrafik visar ett underskott. 

Beställardelen redovisar 

kostnader för kommunstyrelsens 

verksamheter. Inom den politiska 

verksamheten (1) redovisas ett 

underskott p g a ökad bemanning 

och övriga kostnader under 

valår samt ökade kostnader p g a 

Knivstadelningen. De positiva resultaten 

inom verksamheterna 

beror till största delen på att pla- 

ACKUMULERAT RESULTAT 

Belopp i tkr 2002 2001 

ingående 16 329 16 329 

årets resultat 8 841 16 791 

justeringar -8 841 -16 791 

utgående 16 329 16 329 

Årets verksamhet 

Ledning 

Omorganisation, 

kommundelning 

Kommunstyrelsens kontor har 

lett och i mycket hög grad varit 

inblandad i arbetet med att förbereda 

kommunens nya organisation 

fr o m 2003. Fullmäktige har 

tagit beslut om distriktsnämndernas 

geografiska indelning, provisoriskt 

organisation för planering 

av 2003 års verksamhet, förvaltningsorganisation, 

lokal demokrati 

och dialog i den nya organisationen 

samt ett reviderat 

nämndreglemente. Kommunstyrelsen 

har fattat beslut om 

kommunledningskontorets nya 

organisation och anställt chefer 

för de nya kontoren och förvalt- 

KOMMUNSTYRELSEN 

Ordförande: Annika Lindh (s) t.o.m. 021103 (arvode 526.800 kr/år), 

Lena Hartwig fr.o.m. 021104 (arvode 93.200 kr/år) 

1:e vice ordförande: Lena Hartwig (s) t.o.m. 021103 (arvode 399.000 kr/år), 

Jan Ask (s) fr.o.m. 021104 (arvode 83.800 kr/år) 

2:e vice ordförande: Gunnar Hedberg (m) t.o.m. 021103 (arvode 399.000 kr/år), 

Jan-Ove Jerrestål (fp) fr.o.m. 021104 (arvode 83.800 kr/år) 

Stadsdirektör: Bertil Lindström t.o.m. 020331 (lön 180.000 kr/år), 

Kenneth Holmstedt fr.o.m. 020201 (lön 770.000 kr/år) 

Tillsvidareanställda: 158 årsarbetare 

KOMMUNSTYRELSEN – UPPFÖLJNING AV KVANTITET, KVALITET OCH EKONOMI 

Utfall 2002 Avvikelse från 

KF-budget Nämndbudget Intäkter exkl Netto- Kommun- KF-budget 

Belopp i tkr nettokostnad1 nettokostnad1 kommunbidrag Kostnader kostnad1 bidrag Resultat nettokostnad 

Politisk verksamhet (1) 21 638 19 929 278 21 060 20 782 19 654 -1 128 856 

Infrastruktur och skydd (2) 11 323 14 749 827 14 708 13 881 15 349 1 468 -2 558 

Fritid och kultur (3) 1 238 864 49 2 173 2 124 1 800 -324 -886 

Pedagogisk verksamhet (4) 9 727 9 592 4 633 16 870 12 237 12 764 527 -2 510 

Vård och omsorg (5) 20 395 16 440 1 781 19 272 17 491 21 833 4 342 2 904 

Särskilt riktade insatser (6) 42 363 37 965 11 197 43 266 32 069 37 965 5 896 10 294 

Affärsverskamhet (7) 2 279 0 2 2 156 2 154 1 834 -320 125 

Administration. Övrigt (8) 144 275 153 699 69 081 237 616 168 535 166 915 -1 620 -24 260 

Totalt 253 238 253 238 87 848 357 121 269 273 278 114 8 841 -16 035 

1 Nettokostnad = kostnader ./. Intäkter exkl kommunbidrag 

KOMMUNSTYRELSEN ÖVERGRIPANDE – UPPFÖLJNING AV KVANTITET, KVALITET OCH EKONOMI 




Politisk verksamhet (1) 22 187 22 187 121 20 873 20 752 22 187 1 435 1 435 

Infrastruktur och skydd (2) 5 650 5 650 0 5 650 5 650 5 650 0 0 

Fritid och kultur (3) 17 869 17 869 3 659 21 508 17 849 17 869 20 20 

Pedagogisk verksamhet (4) 1 220 1 220 0 196 196 1 220 1 024 1 024 

Vård och omsorg (5) 10 895 10 895 0 9 260 9 260 10 895 1 635 1 635 

Särskilt riktade insatser (6) 0 0 0 0 0 0 0 

Affärsverksamhet (7) 108 085 108 085 1 112 698 112 697 108 584 -4 113 -4 612 

Administration. Övrigt (8) 0 0 0 1 1 0 -1 -1 

Totalt 165 906 165 906 3 781 170 186 166 405 166 405 0 -499 


nerad verksamhet inte genomförts 

p g a arbetet med omorganisationen. 

Det gäller ej genomförda 

projekt inom pedagogisk 

ningarna. 

Parallellt med detta har den nya 

organisationen av kommunstyrelsens 

förvaltning förberetts. 

En ny stadsdirektör, Kenneth 

Holmstedt, tillträdde den 1 april. 

Under året har rekrytering skett 

till ekonomidirektör, personaldirektör, 

kanslichef, chef för enheten 

för strategiskt stöd och 

statsjurist. 

Under året har ett omfattande 

arbete lagts ned på genomförandet 

av kommundelningen. Ett 

stort antal avtal har tecknats med 

Knivsta kommun om samarbete i 

olika frågor. 

Inriktning, verksamhet, 

ekonomi 

Då det under året var kommunalval 

har kommunfullmäktige 

behandlat Inriktning, verksamhet 

2 

verksamhet (4), vård och omsorg 

(5), färre insatser inom arbetsmarknadsområdet 

och minskade 

anställningar med lönebidrag (6). 

och ekonomi vid två tillfällen, 

maj och november. Den efter valet 

tillträdande majoriteten gavs 

därmed möjlighet att sätta sin 

prägel på kommunens arbete de 

närmst fyra åren. 

Stab 

Information Uppsala 

Information om kommunens 

omorganisation har präglat arbetet 

under hela år 2002. Det har 

framför allt gällt intern information. 

Uppgiften har underlättats 

av Insidan – kommunens nya 

intranät – som introducerades i 

början av året och som fått ett 

mycket snabbt genomslag i organisationen. 

Information till allmänheten 

om ny organisation 

och andra under året aktuella förändringar 

har lämnats genom 

Underskottet inom verksamhet 

(8) avser lägre intäkter än budgeterat 

för kommungemensamma 

system. 

webbsidor, annonser och hushållsutskick. 

Denna information 

har också lämnats på lättläst 

svenska och, i samarbete med 

landstinget i Uppsala län, genom 

teckentolkade lokal-tv-program. 

Under året har Uppsala taltidning 

utkommit med 42 nummer 

och den interna tidningen för 

anställda och förtroendevalda, 

Luppen, med 51 nummer. 

Efter intensiva förhandlingar 

med Svenska Bandyförbudet fick 

Uppsala ett femårigt avtal att arrangera 

SM-finalerna i bandy. 

Stadsarkivet 

Kommunens omorganisation har 

i hög grad präglat stadsarkivets 

verksamhet. Tillsyn, rådgivning, 

information, konsultuppdrag och 

medverkan i ett flertal projekt 

har fokuserat på målet att säkra

tillgängligheten till allmänna 

handlingar, förhindra informationsförluster 

samt strukturera 

och bevara det skriftliga kulturarvet 

i analog och digital form. 

Stadsarkivet har inom ramen 

för omorganisationen drivit projektet 

Arkiv- och dokumenthantering. 

Stadsarkivet har även 

arbetat med arkivfrågor kopplade 

till delningen av Uppsala kommun. 

Stadsarkivets medarbetare 

har sammanlagt genomfört 230 

förrättningar under året. Huvudsakligen 

som en följd av omorganisationen 

har stadsarkivet mottagit 

inte mindre än 67 leveranser 

(ca 1 000 hm). 

Stadsarkivet har handlagt drygt 

600 skriftliga förfrågningar, varav 

20 med sekretessprövning. 

I Uppsala stadsarkivs skriftserie 

publicerades en jubileumsbok 

om flickskolan Magdeburg med 

tillhörande utställning. Boken 

blev en stor framgång och har 

tyckts i 3 000 exemplar. Utställningen 

har i kombination med 

föreläsningar visats i bl. a Stadsbiblioteket 

och Upplandsmuseet, 

sammanlagt vid 5 tillfällen. 

Uppsala kommuns historiekommitté, 

som verkat sedan 

1947, har detta år avslutat sin utgivning 

med del XI, Nittonhundratalets 

Uppsala. För fortsatt 

marknadsföring av staden och serien 

har dessutom producerats en 

ny informationsfolder som presenterar 

hela serien och en serie 

vykort med bilder hämtade från 

olika Uppsalamiljöer. 

Ekonomi/Finans 

Under året har kommunens styrdokument 

Inriktning Verksamhet 

Ekonomi (IVE 2003–2006) 

vidareutvecklats i syfte att fördela 

resurser till kommunens 

verksamheter i den nya 

organisationsformen. 

Vidareutvecklingen har skett 

genom bevakning och prognos av 

skatte- och bidragsutveckling, 

utjämningssystem, finansiering av 

nya reformer kopplat till kommunens 

volym- och behovsutveckling 

samt nettokostnadsförändringar. 

Även resultatutvecklingen 

på kort respektive 

lång sikt har analyserats liksom 

investeringsutrymmet i förhållande 

till de ekonomiska förutsättningarna. 

En annan viktig fråga har varit 

förberedelserna inför kommundelningen 

mellan Uppsala och 

Knivsta 2003-01-01. Det gäller 

t.ex. värderingar av tillgångar i 

Alsike Fastighets AB och de 

Uppsalahems fastigheter, som är 

belägna i Knivsta och som Knivsta 

kommun tog över vid årsskiftet 

02/03. Den halva andelen 

av aktier och andelar i Olundakrossen 

AB/KB, belägen i 

Knivsta, har sålts av Uppsala 

kommun till SKANSKA då 

Knivsta kommun beslutade sig 

för att inte överta denna. 

Förberedelserna för gatu- och 

trafiknämndens övertagande av 

AB Uppsalabuss verksamhet har 

pågått under 2002. Vidare har 

EMC AB, AB Upgårda och Fyrishovsförvaltning 

HB avvecklats. 

Samhällsplanering 

Jämställdhetskommittén har besökt 

nämnder för att informera 

om jämställdhetspolicyn samt 

om verktyg för att bedriva 

jämställdhetsarbetet. Stipendier 

har delats ut. Näringslivsberedningen 

har under våren besökt 

ett antal nämnder för att informera 

om näringslivsprogrammet. 

Arbete har lagts ned på att biträda 

C-Framåt i utredningen om 

att bilda ett samverkansorgan i 

C-län. Kommunfullmäktige 

beslöt i december att Uppsala 

kommun ska ingå i samverkansorganet. 

Fysisk planering/ 

infrastruktur 

Arbetet med översiktsplan för 

staden har slutförts. Kommunfullmäktige 

antog planen i november. 

Kommunstyrelsen har 

föreslagit antagande av 16 detaljplaner. 

Bland dessa märks 

stationsområdet, Rosendal och 

de första detaljplanerna i omvandlingen 

av Kungsängen och 

Kapellgärdet. 

Bostadsförsörjningsfrågorna har 

drivits. Antalet påbörjade lägenheter 

är c:a 900 – en fördubbling 

jämfört med 2001. 

Ny E 4 har lett till konsekvensutredningar 

och ställningstaganden. 

Bl.a. ombyggnad av Tycho 

Hedéns väg, väg 55 samt Bärbyleden 

etapp 3. Förstudier har 

startat för spårombyggnaden genom 

Gamla Uppsala samt för 

bussterminal vid resecentrum. 

Biträde har givits dels länsstyrelsen 

i arbetet med Länstransportplan, 

dels C-framåt i arbetet med 

nytt konsortielavtal för kollektivtrafiken. 

Överläggningar med 

Banverket har genomförts för ny 

järnväg Enköping-Uppsala. Ett 

förslag till IT-infrastrukturprogram 

(bredband) har varit 

föremål för samråd. 

Regionala utvecklingsinsatser 

och internationella 

kontakter 

ABC-samarbetet genomförde 

möte med samtliga berörda kommuner 

för att diskutera fram ett 

gemensamt handlingsprogram. 

En överenskommelse ingicks om 

att verka för bättre trafikering 

och gemensam planering av stråket 

Uppsala-Stockholm. Ett flertal 

remisser ang. trafikfrågor i 

ABC-stråket har också besvarats. 

Inom Mälardalsrådet har ett 

3 

samlat program Mälardalen en 

region tagits fram. I maj beviljades 

Östersjöpaletten EU-stöd för 

en ny treårsperiod. I hölls den 

tredje politiska konferensen i 

Riga. Mälardalsrådet tog därvid, 

genom Uppsala kommun, över 

ordförandeskapet för projektet. 

Arbete pågår att stärka relationerna 

till Heidelberg och Cambridge. 

Kommunen har initierat 

ett samarbetsavtal mellan 

STUNS och Heidelberg Technologiepark. 

Besök från Namur i 

Belgien har lett till att Uppsala 

kommer med i ett utbud av 

paketresor med tema Vallonbruk,. 

Besök har skett i vänorten 

Minneapolis under hösten för att 

förbereda Upplandsdagarna 

2003. En större delegation från 

Japan besökte Uppsala under en 

vecka i oktober för att studera 

utbildningssystemet. Ett EU-projekt 

med inriktning på miljö ägde 

rum i Uppsala med deltagande 

från Isaernia i Italien. Vänorten 

Nanjing har besökt Uppsala 

kommun i samband med deras 

besök på Ericsson i Stockholm. 

WTA har hållit sin tredje världskongress 

i Monterrey i Mexico 

vilket resulterade i Uppsala 2004 

blir värd för den fjärde världskongressen. 

Uppsala har deltagit 

i flera nationella och internationella 

mässor. Samarbete har därvid 

skett med BAS, Uppsala Universitet, 

uppsalaföretag m.fl. 

Näringslivsfrämjande 

insatser 

Kommunstyrelsen har inrättat en 

mottagningsorganisation Invest 

in Uppsala för marknadsföring av 

Uppsalas etableringsförutsättningar. 

En undersökning av Uppsalas 

identitet och image har genomförts 

i samarbete med lokala 

parter. Undersökningen utgör 

grund för ett varumärkesarbete 

som syftar till att göra Uppsala 

känd som en intressant stad för 

besök, företagande och boende. 

Inom ramen för STUNS har ett 

program för biotech-utvecklingen 

i regionen tagits fram och 

medel sökts hos Vinnova. En vision 

för Rosendal byggd på parallella 

uppdrag har tagits fram inför 

den fortsatta lanseringen. 

STUNS har i och med detta avslutat 

Campus Uppsala-projektet 

Företagskontakter och -besök 

har intensifierats. Ett trettiotal 

etableringskontakter, ett hundratal 

företagsbesök och ett tusental 

telefonsamtal har genomförts i 

syfte att fördjupa dialogen med 

företagen. En kommunikationsplan 

har arbetats fram. En förstudie 

om utgivning av nyhetsblad 

har genomförts. Olika typer 

av informationsmaterial på såväl 

svenska som andra språk har producerats. 

Insatser för att underlätta 

för småföretag att samverka 

i större upphandlingar har inletts. 

Utveckling och uppdatering av 

företagsregister och lokalregister 

sker kontinuerligt. Antalet besökare 

på webbsidorna till lokalregistret 

har varit c:a 1 900/mån. 

Ett nytt uppdragsavtal har tecknats 

mellan kommunen och 

Uppsala Tourism AB avseende 

insatser för turismen 2003-2005. 

En arbetsmodell för utveckling 

av Uppsala som evenemangsstad 

har utarbetats. 

Miljöfrämjande insatser 

Agenda 21 arbetet har bl.a. inneburit 

att medel till skolprojekt 

anslagits samt ett projekt om lokal 

utveckling stötts. Kommunen 

har varit representerad i SGU:s 

Råd , kretsloppsrådet för byggbranschen, 

länsstyrelsens styrgrupp 

för regionala miljömål 

samt Uppsala Vattencentrum. 

Kulturverksamhet 

Direktiv för utarbetande av ett 

kulturpolitiskt program har antagits 

och ansvaret för utredningsuppdraget 

har överlämnats till 

kulturnämnden. 

En allmän arkitekttävling har 

genomförts om en konsert- och 

kongressbyggnad i kvarteret 

Gerd. Tävlingen rönte stort intresse 

och juryn hade att bedöma 

134 förslag. 1:a pris tilldelades 

Henning Larsens Tegnestue för 

förslaget Uppsala Kristallen. 

Kommunfullmäktige har godkänt 

fortsatt planering med det vinnande 

tävlingsförslaget som utgångspunkt. 

En särskild styrgrupp 

har påbörjat sitt uppdrag 

Skolverksamhet 

Kommunstyrelsen har medverkat 

till att förhyra nya lokaler för 

gymnasieskolan. Läget, i det 

framtida Campusområdet, öppnar 

möjligheter att realisera samarbete 

mellan gymnasieskolan, 

det lokala näringslivet och universitetet 

inom NO-området. 

Kommunfullmäktige har beslutat 

anvisa Uppsalas musikklasser till 

Nannaskolan efter en upprustning. 

Det nya barnomsorgssystemet 

infördes 1 jan 2002. 

Introduktionsutbildningar och 

workshops har genomförts. 

Elevintranätet (EU-projekt) 

inom ramen för ITiS har avslutats. 

En rutin för elektroniskt val 

till gymnasieskolan har införts. 

Omsorgsverksamhet 

Äldre 2000 har avslutats vad 

avser uppförande av nya vårdboenden 

som ersättning för 

sjukhemsboende. I ett särskilt 

projekt har bedömts om 

Johanneslundsgården ska ersättas 

med nya vårdboenden. 

Kommunstyrelsen har beslutat 

om ny tomt och begärt detaljplan 

av byggnadsnämnden. Projektet 

om seniorboende har slutförs 

i sin första. 1 juli infördes

nya avgifter för äldre- och 

handikappomsorgen. I samband 

med detta har utbildning genomförts 

samt information skett till 

allmänheten. 

Förberedelser för att 2003 byta 

systemen för sociala frågor och 

för äldreomsorgen har inletts. 

Översyn av riktlinjer för 

försörjningsstöd samt uppdatering 

av riksnormen har skett under 

året. Information kring tilllämpning 

av regelverk har skett. 

Särskilda insatser 

Arbetsmarknadsnätverket har 

haft regelbundna träffar. Internatkurser 

i Lösningsfokuserat arbetssätt 

har genomförts. Webbsidan 

Arbetsmarknadstorget har etablerats. 

Bidrag har getts till Nyby 

vision, SARUK, KRAMI 

(Kriminalvården, arbetsförmedlingen, 

kommunen), IN-SE – 

arbets-rehabilitering för kvinnor 

med utländsk bakgrund samt till 

arbetsträning för intellektuellt 

arbetshandikappade. Utvecklingen 

av sfi i kombination med 

praktisk språkträning har fått 

stöd. Kommunstyrelsen har vidare 

slutit samverkansavtal med 

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, 

landstinget och arbetsmiljöinspektionen 

om rehabilitering 

och insatser för att förebygga 

ohälsa och främja mångfald i 

arbetslivet. I samarbete med arbetsförmedlingen 

har program 

för ungdomar 18-19 år, ungdomsgarantin 

och datortek/aktivitetscenter 

genomförts lik som feriearbete 

för gymnasieungdomar. 

Ett antal EU-projekt – Jobbpunkten, 

Kulturinteraktion, 

Lyftet och Fyris – har erhållit bidrag. 

Nätverket Framtidsskapet, 

i vilket kommunen ingår, har 

genomfört en tre mångfaldskonferenser 

i Uppsala. 

Stödverksamhet 

Statistikarbetet har löpt planenligt 

under året. Statistik har 

presenterats i kartform på såväl 

Internet som kommunens interna 

nätverk med hjälp av GISteknik. 

Projektet Kommunal 

statistikdatabas avslutades och 

en förstudie för ett nytt stöd för 

styrning, uppföljning och utvärdering 

(datalager) inleddes. 

Sammanläggningen av lokala 

databaser med den centrala databasen 

har resulterat i att drygt 

två tredjedelar av alla grundskolor 

samt högstadieskolor och 

Komvux-verksamheten anslutits. 

Ytterligare anslutning av skolor 

sker i takt med att kommunens 

kommunikationsnät byggs ut. 

Anpassning av IT-stöd och ITsystem 

inför ny organisation 

2003 samt utan Knivsta har prioriterats. 

Avtal har träffats om etablering 

av datakommunikationsnätet 

(administration och skola) 

för staden. Ett avtal har slutits 

med Telia för fast och mobil telefoni. 

Ett förslag till ny IT-policy 

har under hösten utarbetats av 

IT-rådet för vidare politisk behandling. 

Produktion 

Vård och omsorg 

Samordning av verksamheter 

inom socialtjänstens ram har 

skett genom ledningsgrupperna 

för verksamheter riktade till personer 

med förståndshandikapp 

och psykiatriska åkommor. Annars 

har arbetet präglats av avveckling 

av produktionsenheten, 

vård och omsorg. Flera uppdrag 

och projekt har genomförts som 

syftar till att förbättra produktivitet, 

effektivitet, kapacitet och utbud 

samt stödja verksamheternas 

arbete med kvalitetssäkring och 

utveckling. Programmet ”Äldre 

2000” har efter utvärderingen 

fått en ny projektorganisation 

samtidigt som den har anpassats 

till kommunens nya organisation. 

Samverkan har skett med Uppsala 

läns landsting för att åstadkomma 

en gemensam utveckling 

av hälso- och sjukvården. Med 

anledning av detta har en rad 

aktiviteter påbörjats under året. 

Samverkan med Uppsala universitet 

och socialhögskolorna i 

Stockholm och Umeå har ökat 

genom FoU-samråd m.m. 

Verksamhetsområdet har svarat 

för praktiksamordning och har 

under året gjort ca 1 100 elevoch 

studentplaceringar. Tillsammans 

med utbildningsanordnare 

har fortlöpande arrangerats 

strategisk fortbildning av ledare 

inom äldreomsorgen enligt den 

nationella handlingsplanen samt 

grundutbildning för icke vårdutbildad 

personal. 

Utbildning och utveckling 

Verksamhetsutveckling inom förskolan 

och skolan har bedrivits i 

ett antal uppdrag projekt t ex 

fördelning av stimulansbidrag till 

förskola och grundskola, ITiSprojektet 

och försöket med slopad 

timplan i grundskolan. 

Inom det nationella projektet 

Attraktiv skola har ett 30-tal 

skolor startat utvecklingsarbete 

inom de lokalt prioriterade förbättringsområdenaorganisationsutveckling, 

systematisk kunskapsuppbyggnad 

och tidens utnyttjande. 

En konferens för det 

mellansvenska nätverket i projektet 

arrangerades i maj i Uppsala. 

En hemsida har utvecklats för information 

och kommunikation i 

projektet. 

För att förbättra kommunikationen 

med det lokala arbetslivet 

har en hemsida skapats. 

Samarbetet med universitetet 

har utvecklats. En rad aktiviteter 

har genomförts i samarbete med 

universitetets naturvetenskapliga 

4 

institutioner. Även här har en 

hemsida startats med länkar till 

samarbetspartners t ex universitetet 

och SLU. Samarbetet med 

universitetet om lärarutbildningen 

har intensifierats genom 

bildande av en arbetsgrupp med 

representanter för kommunen 

och universitetet. 

Tre lärare har slutfört sina 

magistrandstudier om individuella 

utvecklingsplaner i skolan. 

Ett pilotprojekt avseende särskild 

introduktion för lärare har 

genomförts liksom grupphandledning 

för nyanställda, nyexaminerade 

lärare. 

I samband med kommunens 

omorganisering har analyser 

gjorts kring samband och utvecklingsmöjligheter 

inom förskola, 

grundskola och gymnasieutbildning. 

Arbetsgivarfrågor 

Arbetet med att säkra kommunens 

behov av personal har fortsatt. 

Ett seminarium om problematiken 

kring personalförsörjningen 

har hållits för arbetsgivarutskottet 

och presidierna i 

utskotten. Nya gemensamma 

riktlinjer för introduktion av nyanställda 

i kommunen samt underlag 

för kvalitetssäkring av 

rekryteringsprocessen har utarbetats. 

Förslag till åtgärder för att 

behålla och utveckla medarbetare 

har tagits fram. Under hösten 

har en kommungemensam 

introduktion för alla nya medarbetare 

genomförts. Den kommer 

framgent att hållas minst en gång 

per år. För att få fler av de nyanställda 

lärarna och sjuksköterskorna 

att fortsätta sina anställningar 

har en särskild introduktion 

för nyanställda lärare och 

sjuksköterskor påbörjats under 

hösten. Ett omfattande rekryteringsarbete 

har föregått den 

nya organisationen. Samtliga 

kontors- och förvaltningschefer 

samt ett antal andra medarbetare 

har rekryterats. De administrativa 

personalgrupperna har inventerats 

under hösten. Administrativa 

resurser har fördelats till olika 

funktioner i den nya organisationen 

efter såväl behov som medarbetarnas 

kompetens och intresse. 

Upphandling av ett nytt 

schema/bemanningssystem har 

genomförts. Systemet ska bidra 

till effektivare planering och bemanning. 

Dessutom ska det ge 

större möjlighet för medarbetarna 

att styra sina arbetstider. 

Under hösten har utbildningar 

genomförts och systemet införs 

alltefter att teknikstödet byggs 

ut. För att implementera den nya 

organisationen har en politikerutbildning 

genomförts under 

hösten. Ytterligare två politikerutbildningar 

kommer att genom- 

föras i början av år 2003. 

Utbildningarna fokuserar politikernas 

roll i den nya organisationen. 

Under året har Uppsala 

kommuns platsannonser samordnats 

och fått ett nytt utseende. 

Verksamhetsanalys/ 

Internrevision 

Ett antal analyser och utredningar 

har gjorts under året. 

Hanteringen av tekniska hjälpmedel 

med särskilt fokus på 

hjälpmedelsenheten har utretts. 

En analys av hemtjänstjouren 

och trygghetslarm utifrån brukarens 

trygghet och säkerhet samt 

effektiviteten inom hemvården 

har genomförts. 

Under våren genomfördes analyser 

av Eriksberg, Gottsunda, 

Björklinge/Bälinge och Danmark 

i samband med lämnade ekonomiska 

prognoser. I samband med 

februariprognosen gjordes också 

en analys av rationaliseringsmöjligheter 

inom Leverantörsnämnden 

och Socialnämnden. 

För att stödja kommundelsnämnderna 

i deras arbete med 

att genomföra rationaliseringar 

inom området Boende, service 

och vård har ett projekt genomförts 

i fem kommundelar: 

Björklinge/Bälinge, Gamla 

Uppsala, Gottsunda, Vaksala 

och Vattholma. 

Samtliga tidigare genomförda 

verksamhetsanalyser har följts 

upp och avrapporterats till 

berörda nämnder, IFO Eriksberg, 

IFO Gamla Uppsala och IFO 

Gottsunda. Uppföljningarna 

fokuserade särskilt vidtagna åtgärder 

och uppnådda effekter avseende 

ledning, styrning, organisation 

och ekonomi. 

Produktionsprocessen, d.v.s. 

produktionsplaner, produktionsbudget 

samt uppföljning har vidareutvecklats. 

Arbetet kommer 

att fortgå i den nya förvaltningen 

Uppsala produktion vård och 

bildning. 

Projektarbete inför kommunens 

omorganisering har varit 

omfattande. 

Årets investeringar 

Investeringar för år 2002 består 

av IT-investeringar till ett belopp 

på 5 155 tkr enligt plan, varav 

Intranät 3 706 tkr, resterande 

43 tkr avser kontorsutrustning. 

ÅRETS INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 5 198 6 420 

Netto 5 198 6 420

Nämndens ansvar 

Byggnadsnämnden ansvarar enligt 

kommunfullmäktiges reglemente 

för kommunens uppgifter 

inom plan och byggväsendet. 

Nämnden har inseendet över 

byggverksamheten enligt planoch 

bygglagen och har därmed 

ansvaret för hur den Uppsaliensiska 

byggnadstraditionen förvaltas 

och utvecklas. Nämnden 

är trafiknämnd och fullgör de 

trafikuppgifter som avses i 1§ i 

lagen om nämnder för vissa 

trafikfrågor. 

Stadsbyggnadskontoret är kommunens 

expertorgan för den fysiska 

planeringen. Kontoret bereder 

inför byggnadsnämnden frågor 

om bygglov, tillsyn, kontroll, 

detaljplanering samt svarar för 

kartframställning, fastighetsbildning, 

fastighetsregistreringsfrågor 

samt underlag för beslut om 

lokala trafikföreskrifter. 


Byggnadsnämndens resultat för 

årets verksamhet visar ett överskott 

på 3 778 tkr (1 281 tkr). 

Årets intäkter har varit 31 854 tkr 

(27 370 tkr) förutom kommunbidrag 

på 11 886 tkr, beställning 

från kommunstyrelsen på 

4 058 tkr samt ett statligt energi- 

BYGGNADSNÄMNDEN 

UPPFÖLJNING AV KVANTITET, KVALITET OCH EKONOMI 

Uppskattat Utfall Skillnad 

Kvantitet behov 

Upprättade detaljplaner 40 48 8 

Beslutade bygglov 1 400 1 505 105 

Lämplighetsprövningar 100 101 1 

Inkomna bygganmälningar 1 200 1 726 526 

Underhållsbesiktning skyddsrum 100 26 -74 

Nybyggnadskartor 130 213 83 

Kontrollmätning 200 319 119 

Utstakning 80 98 18 

Beslutade fastighetsbildnignar 250 219 -31 

Ordförande: Monica Östman (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Liv Hahne (m) (arvode 59 600 kr/år) 

Förvaltningschef: Ingvar Blomster (lön 578 400 kr/år) 


rådgivningsbidrag på 270 tkr. 

Detta är en intäkt som är 4 484 

tkr högre än tidigare år. Ökningen 

beror på en ökad efterfrågan 

på i stort sett alla tjänster, 

främst detaljplanering och fastighetsbildning. 

Kostnaderna för byggnadsnämndens 

verksamhet har innan 

finansiella kostnader och avskrivningar 

redovisats blivit 684 tkr 

(1 441 tkr) högre än lagd budget. 

Överskridandet har sin orsak i 

ökade kostnader för konsulttjänster 

som varit nödvändiga 

för att hålla uppe den önskade 

produktionstakten. 

Självkostnadsgraden för verksamheten 

är 81,7 procent (75,6 

procent). Detta är över kommunfullmäktiges 

sedan 1980talet 

satta mål på 60 procent. 

Om man ser på de enskilda 

avdelningarnas ekonomiska resultat 

utifrån de prognoser som 

styrt lagd budget kan följande 

noteras. Planavdelningen har genom 

en stor mängd uppdrag fått 

ett stort överskott. Lantmäteriavdelningen, 

bygglovavdelningen 

och Kart och dataavdelningen 

har alla klarat lagd budget med 

marginal på grund av en stor genomströmning 

av ärenden. 

Kansliavdelningen får ett mindre 

underskott på grund av förstärkningar 

av trafikkansliet. 

UPPFÖLJNING AV KVANTITET, KVALITET OCH EKONOMI (forts) 




Byggnadsnämnden 11 678 750 0 612 612 750 138 

Bygglovavdelning 75 9 149 8 534 -615 75 690 

Kart- och dataavdelning 2 394 10 634 12 756 2 122 2 394 272 

Kansliavdelning 6 088 600 7 080 6 480 6 088 -392 

Lantmäteriavdelning 1 251 5 175 5 779 604 1 459 855 

Planavdelning 1 120 7 964 6 872 -1 092 1 120 2 212 

GIS-projekt 0 2 660 2 657 -3 0 3 

Totalt 11 678 11 678 36 182 44 290 8 108 11 886 3 778 3 570 


5 

Personal 

Under året har fem nya tjänster 

tillkommit och tre personer har 

lämnat sina tjänster. 

Arbetsbelastningen har under 

året varit hög och det totala antalet 

sjukdagar har ökat något 

jämfört med 2001. Korttidssjukfrånvaron 

har jämfört med år 

2001 ökat, medan långtidssjukfrånvaron 

glädjande nog har sjunkit. 

Det totala antalet sjukdagar 

har under året ökat med 42 

dagar, antal sjukdagar per anställd 

år 2002 är 33,1 dagar (34,3 

dagar). 

Medelåldern bland personalen 

är 50,4 år (49,5 år). För kvinnorna 

är medelåldern 48,9 år 

(48,1 år) och för männen 51,8 år 

(50,5 år). Antalet olyckstillbud 

och personskador på arbetsplatsen 

är oförändrat lågt under 

2002. 

Miljöarbetet 

Miljökonsekvensbeskrivningarna 

i detaljplanehandlingarna utvecklas 

successivt. Energifrågorna 

lyfts fram tidigt i byggprocessen. 

Energirådgivaren har arrangerat 

träffar och seminarier för villaföreningar, 

bostadsrättsföreningar 

och kommundelsnämnder, hållit 

information och utbildning av 

skolpersonal samt fortsatt arbetet 

för att utveckla ett energieffektivt 

Stadshus. Byggnadsnämnden 

var värd för ett seminarium 

om ”Ny energisnål stadsdel” 

exemplifierad av Rosendal. Till 

mötet samlades 90 intresserade 

byggare och energiforskare. 



ingående 180 181 



utgående 180 180 


Byggverksamheten har efter 

1990-talet lågkonjunktur fortsatt 

att öka. Ansträngningar att med 

snabb hantering av myndighetsbeslut 

medverka till att tillgodose 

behovet av nya bostäder har fortsatt. 

Totalt har bygglov beviljats 

för ca 900 nya lägenheter varav 

ca 260 är småhus. Flertalet lägenheter 

är bostadsrätter i centrala 

och halvcentrala lägen. Byggandet 

av hyresrätter är fortfarande 

relativt blygsamt. Bygglov har 

givits för ca 120 hyreslägenheter 

och ca 60 studentbostäder. 

Under året har flera stora stadsbyggnadsprojekt 

pågått. Två projekt 

har nått fram till att detaljplanen 

godkänts av byggnadsnämnden, 

det är resecentrat vid 

Uppsala Central och planläggningen 

för ett nytt utvecklingsområde 

på Rosendalsfältet. 

Genom inlåning av personal 

från lantmäteriverket har förrättningsverksamheten 

inom 

lantmäteriavdelningen kunnat 

hållas på en hög nivå. Handläggningstiderna 

är dock fortfarande 

långa. Handläggningstiderna för 

övriga myndighetsbeslut har på 

grund av ökad arbetsbelastning i 

form av fler och mer komplicerade 

ärenden inte alltid nått upp 

till uppställda mål. 

Nedan följer en redovisning av 

verksamheten inom de olika avdelningarna. 

Kansliavdelningen: 

Kansliavdelningens huvudsakliga 

uppgift är att alltid ge bästa service 

till allmänhet, politiker och 

andra avdelningar. 

Allt fler beställningar verkställs 

genom elektronisk post vilket 

underlättar arbetet. Ett intensivt 

arbete har pågått under hösten 

med att avsluta ärenden och 

förbereda pågående ärenden i 

diariet för överföringen till nya 

Knivsta kommun. 

Bygglovavdelningen: 

Inkommande ärenden rörande 

bygglov har fortsatt att öka för 

sjunde året i rad. Flera större 

bygglov och tillsynsärenden kan 

noteras bl.a. gäller detta bostäder 

på Kapellgärdet. Bygglov har 

även givits för ett nytt polishus 

och en ny byggnad för läkemedelsverket. 

Uppföljningen av 

den obligatoriska ventilationskontrollen 

(OVK) har fortsatt

Rickomberga. Bostadsbyggandet har tagit fart. Planer för 1.703 lägenheter har vunnit laga kraft 2002. 

och flera fastighetsägare som försummat 

att lämna protokoll har 

uppmanats mot vite att åtgärda 

eventuella missförstånd. 

Planavdelningen: 

Antalet upprättade detaljplaner 

har ökat i förhållande till föregående 

år och omfattar detta år 

48 (41) stycken. Av dessa har 27 

(26) planer upprättats med enkelt 

förfarande. Under året har 

planer för 1 703 lägenheter vunnit 

laga kraft. Omvandlingen av 

Kungsängens industriområde har 

påbörjats och detaljplanen för 

första kvarteret innehåller 650 

lägenheter. Arbetena på ny E4 

har startat och redan nu kan noteras 

ett ökat intresse för bostadsbebyggelse 

norr om Uppsala tätort. 

Programplanering pågår för 

Bärbyled III vilken griper in i 

många andra planeringsfrågor 

bland annat Gränby Centrum 

och Gränby backe. Arbetet 

med detaljplan för Konsert & 

Kongressanläggning inleddes under 

hösten. Under året har också 

flera detaljplaneprojekt startats 

som kan komma att ge betydande 

tillskott av studentbostäder. 

Lantmäteriavdelningen: 

Antalet inkomna fastighetsbildningsärenden 

var under året 

259 stycken, en ökning med 14 

procent jämfört med år 2001 och 

med 42 procent jämfört med år 

2000. Antalet avslutade ärenden 

var 219 st jämfört med 233 för år 

2001. Under året har avtal tecknats 

med Lantmäteriverket angående 

samverkan avseende uppbyggnad, 

ajourhållning och nyttjande 

av nationell digital registerkarta. 

Avdelningen har under året 

medverkat i namnberedningens 

arbete. Under 2002 har namnberedningen 

föreslagit nya namn 

bl.a. i Alsike, Fjärdingen, Danmark, 

Knutby och Rickomberga. 

Kart och Dataavdelningen: 

Utvecklingen av den kommungemensamma 

geografiska databasen 

(GIS) har varit intensiv i 

samband med projekt för ”nationell/Uppsala 

digital register- 

6 

karta”, ”nationell/Uppsala vägdatabas” 

och strukturering av 

översiktsplaneinformation i samarbete 

med kommunstyrelsens 

kontor. En alltmer omfattande 

uppdragsverksamhet har bedrivits 

baserat på digitala kartdata, 

kartor och ett inmätningsavtal 

med Vattenfall. Stora resurser 

har avsatts för att förbereda 

kommundelningen och organisera 

uppdragsverksamhet åt den 

från och med 2003 nya Knivsta 

kommun. Grundkartor och 

nybyggnadskartor har efterfrågats 

i stort antal tack vare stor planproduktion 

och många bygglovprövningar.Stadsbyggnadskontorets 

diariesystem, DIARK, 

har vidareutvecklats med en ny 

gransknings modul. En ny applikation 

för hantering av kartärenden 

(ajourföring av fastigheter 

m.m.) har också utvecklats. 

Ett kartavtal har bl.a. slutits 

med Uppsala Universitet. 


Stadsbyggnadskontoret har 

reinvesterat i ett tiotal moderna 

persondatorer och ett antal bildskärmar 

samt dataminne. Nyinvesteringar 

har gjorts i två PCservrar. 

En reinvestering i datanätverket 

för våning 4 och 5 i 

stadshuset har utförts med krav 

på 100 Mbit/s kapacitet för 

kablaget. Dessutom har en 

geodetisk mätutrustning upphandlats 

som ersättning för äldre 

utrustning. Den kommungemensamma 

GIS-verksamheten 

har investerat i en uppgradering 

av programvara för AutoCadkoppling 

till databasen. 

INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 772 827 

Netto 772 827



Delegationen för serveringstillstånd 

beslutar i ärenden om 

serveringstillstånd, utövar tillsyn 

över restauranger med serveringstillstånd 

och över försäljning av 

folköl samt beslutar om tillstånd 

och tillsyn över automatspel. 


Årets positiva resultat om 155 tkr 

beror på lägre personalkostnader 

än beräknat. En tjänst var vakant 

januari-februari samt färre 

inspektörstimmar utnyttjades. 

Uppföljning av antal 

ansökningar och avgifter 

Verksamheten består av att behandla 

ansökningar samt utöva 

tillsyn över restauranger med tillstånd. 

Riksdagen har beslutat om anmälningsplikt 

för folkölsförsäljare 

fr.o.m 2002. En uppskattning 

gjordes att det skulle finnas 200 

försäljningsställen, det inkom 

dock endast 138 anmälningar. 

Ansökningar för automatspelstillstånd 

har varit 20 st. Intäkterna 

har uppgått till 13 tkr vilket ej 

specificerats i budget eller bokslut. 

Mål 2002 

• handläggning ska ske rättsäkert, 

utan onödig fördröjning 

• serveringsställen med serveringstillstånd 

till allmänheten ska få 

minst ett tillsynsbesök under året 

• nationer och större nöjeskrogar 

ska få 2-4 tillsynsbesök under året 

• upprätta register över lokaler 

där folkölsförsäljning/servering 

sker. Besöka varje försäljningsställe 

två gånger under året, ge 

information och rådgivning, 

utföra tillsyn och kontrollera 

egentillsynsprogram. 

En viktig del i tillsynsbesök är 

förutom att tillse att alkohollagen 

efterlevs, även att bygga upp ett 

förtroendefullt samarbete med 

tillståndshavare och anmälningspliktiga. 

Målen har till största delen 

uppnåtts. Det finns 220 restauranger 

med serveringstillstånd varav 

183 st är till allmänheten och 

37 st är slutna sällskap. Det har 

gjorts 152 st tillsynsbesök. 

Ett folkölsregister har upprättats 

och 133 tillsynsbesök gjorts 

hos försäljningsställen med 

folköl. 

DELEGATIONEN FÖR 

SERVERINGSTILLSTÅND 

Ordförande: Johan Sundman (s) (arvode 30 000 kr/år) 

Vice ordförande: Key Lundegård (m) (arvode 15 600 kr/år) 


Viktiga händelser under året 

• Myndigheten har tillsammans 

med polismyndigheten, brandförsvaret 

och representanter från 

tillståndshavarna tagit fram en 

utbildning för serveringspersonal 

och ordningsvakter. KOMPASS 

(kompetent alkoholserveringsställe) 

är en tvådagarsutbildning 

med teori och praktik. Deltagarna 

får lära sig igenkänningstecken 

och symtom på narkotikabruk/-missbruk, 

vad man gör om 

det börjar brinna, prova olika 

brandsläckare samt träna livräddning. 

Föreläsning om alkohollagen 

och om de medicinska följderna 

av alkoholförtäring ges. Dagarna 

avslutas med konflikthantering. 

Två skådespelare spelar stökiga 

gäster i en bar där deltagarna 

själva får agera som personal. Utbildningen 

finansieras av redan erlagda 

ansöknings- och tillsynsavgifter 

då resultatrapporter påvisat 

ett positivt resultat. 

• Vid VM i fotboll i somras beviljades 

9 tillståndshavare serveringstillstånd 

från kl 08.00 då många 

matcher visades under tidiga 

morgontimmar, vilket väckte reaktioner 

om att alkohol serverades 

så tidigt. Alkoholkonsumtionen 

blev dock mycket ringa och 

några anmärkningar inkom inte. 

Verksamhet 

Delegationen har bestått av 7 

ledamöter där Johan Sundman 

varit ordförande. 8 sammanträden 


Förvaltningen har haft nära 

samarbete med polismyndigheten, 

skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten,brandförsvaret 

och miljökontoret samt landets 

20 största kommuner där 

även ett mycket nära samarbete 

skett med 6 kommuner. 




årets resultat 

justeringar 

155 68 






Alkoholprövning 0 0 2 253 2 075 178 0 178 

Folkölstillsyn 316 339 -23 -23 

Totalt 0 0 2 569 2 414 155 0 155 155 


7 

220 serveringstillstånd finns i 

Uppsala kommun varav 37 

slutna sällskap. Under året har 

152 tillsynsbesök gjorts. Tillståndsenheten 

har genomfört restaurangtillsyn 

i samverkan med polis-, 

brand- och skattemyndighet. 

Timanställda inspektörer har genomfört 

restaurangtillsyn med 

tonvikt på alkoholpolitiska olägenheter. 

Vid de större nöjesrestaurangerna 

samt nationerna 

har tätare tillsynsbesök gjorts. 

Det är av stor vikt att bygga 

upp ett förtroendefullt samarbete 

med tillståndshavarna för att 

på ett enkelt och förståeligt sätt 

rätta till olägenheter på plats. Ex- 

empelvis hög ljudnivå, personalens 

ansvar, ordning och nykterhet 

etc. 

Myndigheten gör även kontinuerlig 

inre tillsyn vilket består i att 

kontrollera med skattemyndighet 

och kronofogdemyndighet hur 

tillståndshavarna fullgör sina 

skyldigheter till det allmänna. 

Fr.o.m 2002 finns lagstöd för 

att utta tillsynsavgift för att 

kunna utöva folkölstillsyn. En avgift 

om 2 375 kr/folkölsförsäljare 

har finansierat en 0,75 tjänst. Ett 

register har upprättats och vid 

133 besök har information/rådgivning 

samt kontroll av egentillsynsprogram 

gjorts. 


Beräknat antal 

ansökningar 

Utfall Skillnad 

Ansökningar/anmälningar 

Nya ansökningar 45 35 -10 

Ändrade serveringstillstånd 35 21 -14 

Tillfälliga ändringar i permanenta tillstånd 150 222 72 

Tillfälliga tillstånd till allmänheten 35 20 -15 

Tillfälliga tillstånd till slutna sällskap 100 68 -32 

Anmälningar folkölsförsäljning 200 138 -62 

Avgifter Budget Utfall Avvikelse 

Nya ansökningar 360 280 -80 

Ändrade serveringstillstånd 105 63 -42 

Tillfälliga ändringar i permanenta tillstånd 225 333 108 

Tillfälliga tillstånd till allmänheten 100 67 -33 

Tillfälliga tillstånd till slutna sällskap 80 54 -26 

Summa ansökningsavgifter 870 797 -73 

Tillsynsavgift serveringstillstånd 1 500 1 455 -45 

Tillsynsavgift folkölsanmälan 475 317 -158 

Summa tillsynsavgifter 1 975 1 772 -203 

Totalt 2 845 2 569 -276 

UPPFÖLJNING AV EKONOMI 

KF-budget Nämndens Utfall Avvikelse 

Intäkter 

budget KF-budget 

Kommunbidrag 0 0 0 0 

Övriga bidrag 0 0 0 0 

Ansökningsavgifter 1 929 870 798 -1 131 

Tillsynsavgifter inkl folköl 0 1 975 1 771 1 771 

Summa intäkter 

Kostnader 

1 929 2 845 2 569 640 

Personal serveringstillstånd 1 875 1 573 0 

Personal folköl 335 232 0 

Lokaler 175 186 0 

Övrigt 1929 460 423 0 

Summa kostnader 1 929 2 845 2 414 -485 

Resultat 0 0 155 155

BESTÄLLARE 


Årets resultat uppgår till 40 tkr. 

Från föregående år har resultatet 

minskat med 639 tkr vilket kommer 

sig av en omläggning av budget 

för 2002. 

UTFÖRARE 


Årets resultat uppgår till 1919 

tkr. Avvikelsen i jämförelse med 

föregående år är endast 131 tkr. 

Resultatet har ökat beroende på 

lägre hyreskostnader för den nya 

ridanläggningen i Lurbo samt ej 

genomförda reparationer på 

maskinparken och uppskjutna 

informationsinsatser. 

Årets resultat uppgår till 

1 919 tkr. Avvikelsen i jämförelse 

med föregående år är endast 

131 tkr. Resultatet har ökat beroende 

på lägre hyreskostnader för 

den nya ridanläggningen i Lurbo 

samt ej genomförda reparationer 

på maskinparken och uppskjutna 

informationsinsatser. 


Föreningsservice 

Avdelningen fördelar bidrag till 

föreningslivet och stöd till andra 

organisationer samt ansvarar för 

fördelning av tider i kommunala 

lokaler och anläggningar. Dialog 

och samarbete har bedrivits för 

att ge föreningslivet goda möjligheter 

att verka på sina villkor. 

Området reception har tillförts 

avdelningen under året. 

Föreningsbidrag 

Bidrag har fördelats till föreningar 

som bedriver barnoch 

ungdomsverksamhet. Bidrag har 

fördelats till föreningar som anordnat 

lovaktiviteter för barn och 

ungdomar. 

Pensionärsföreningar, handikappföreningar 

samt föreningar 

som driver rörelseägda samlingslokaler 

har erhållit bidrag. Riktat 

FRITIDSNÄMNDEN 

Ordförande: Hans Berglund (s) (arvode 51 600 kr/år) 

Vice ordförande: Lars O Ericsson (c) (arvode 30 000 kr/år) 

Förvaltningschef: Inga Lena Andersson (lön 416 400 kr/år) 



Fritidsnämnden ansvarar för drift, 

skötsel och utveckling av 





Politisk verksamhet 0 323 323 363 40 

Allmän fritidsverksamhet 38 363 38 363 38 363 0 

Idrotts o fritidsanläggningar 49 713 49 713 49 713 0 

Fritidsgårdar 1 662 1 662 1 662 0 

Totalt 89 316 89 316 0 90 061 90 061 90 101 40 -745 


stöd har utbetalats enligt uppdrag. 

Nya regler för föreningsstöd till 

barnoch ungdomsorganisationer 

har antagits under året och flera 

informationstillfällen har hållits 

för föreningslivet i syfte att informera 

om de nya stödformerna. 

Samverkan med Upplands 

idrottsförbund har skett vad gäller 

information om förändrade 

regler för aktivitetsstöd. 

Bokning 

Lokaler och anläggningar har fördelats 

i enlighet med gällande 

fördelningsprinciper i Uppsala 

kommun, till enskilda föreningar, 

förbund, företag och privatpersoner. 

Fördelningsmöten har hållits 

tillsammans med föreningslivet 

för de mest efterfrågade lokalerna. 

Verksamhet 

Avdelningen ansvarar för arrangemang, 

Grand, Parksnäckan, 

cityföreningarnas verksamheter 

och övriga ungdomsprojekt. 

Parksnäckan nyinvigdes i juni 

efter renoveringen och skateföreningen 

SK8 fick en lokal och 

kunde starta upp sin verksamhet 

på allvar under augusti. 

Grand 

Under året har verksamheten på 

Grand präglats av mångfald – i 

såväl konstarter som generationer 

och kulturer. Ungdomsdisco, 

konserter och caféverksamhet är 

en stor del av verksamheten men 

det sker även uthyrning till 

föreningar, studieförbund och 

privatpersoner. 

Ungdomar har under året arrangerat 

drygt 40 arrangemang 

på Grand. 

Besökarna har ökat under året, 

8 

kommungemensamma anläggningar, 

bidrag till föreningslivet, 

kommungemensam barnoch 

ungdomsverksamhet, bokning av 

mycket beroende på att skolorna 

nu har möjlighet att nyttja lokalerna 

kostnadsfritt. 

Under både våren och hösten 

har Grand fungerat som en samlings- 

och informationsplats för 

”Vuxna på stan”-grupper. 

Idrottsarrangemang 

Föreningslivet har biståtts ekonomiskt 

och konsultativt vid sjutton 

mästerskapsarrangemang. 

Några av de största var SM i 

islandshästritt och SM i inlines. 

Publikrekord noterades vid herrarnas 

SM-final i bandy med 

21 612 åskådare. Ett annat större 

idrottsevenemang som under 

året genomförts med stöd är 

Postgirot Open. Vikingarännet 

kunde tyvärr inte genomföras 

pga. dåliga isar. 

Under året har information om 

de kommande nya reglerna för 

arrangemangsstöd till idrottsevenemang 

spridits genom bland 

annat Föreningsnytt och Fritid 

Uppsalas hemsida. 

Ungdomsarrangemang 

Arrangemanget UKM (Ung kultur 

möts) hölls för andra gången i 

kommunala lokaler och anläggningar 

samt arrangemang. Nämnden 

är också tillstånds- och tillsynsmyndighet 

för lotterier. 

Uppsala med många varierande 

inslag. 

Medverkan i det nationella projektet 

Stor och Stark, har resulterat 

i fler alkoholfria arrangemang 

för ungdomar, utbildning av fritidsledare 

och fler vuxna på stan. 

Skolavslutningsarrangemang 

med scener, danstält och caféverksamhet 

i Slottsbacken och 

Odinslund lockade ca 7 000 

unga per dag. Årets avslutningshelg 

var den trevligaste och 

lugnaste på många år. 

Kulturnattens olika ungdomsarrangemang 

var mycket uppskattade 

och satsningar hade 

gjorts på att locka ungdomarna 

att hålla sig nyktra. 

Ungdomsarrangemang under 

skolloven har erhållit bidrag. 

Cityföreningarna Ungdomens 

hus, Fyrisgården, KFUK-KFUM 

Hornet och Café Genomfarten 

har erhållit ekonomiskt stöd. 

Vänortsutbyte 

Fredriksberg var värdstad för det 

traditionella vänortsutbytet. I år 

förbereddes vänortsutbytet med 

ungdomar 2003. 

OMSLUTNING OCH RESULTAT 

Omslutning1 Resultat 

Belopp i tkr 2002 2001 2002 2001 

Allmän fritidsverksamhet 44 476 45 177 181 1600 

Idrotts och fritidsanläggningar 57 173 51 159 1578 24 

Fritidsgårdar 1 832 2 338 160 164 

Stödverksamhet till kärnverksamhet 3 933 4 772 0 0 

Totalt 


107 414 103 445 1 919 1 788 

ingående 9 525 8 273 


justeringar -576 -536 

utgående 10 868 9 525 

1 Med omslutning avses verksamhetens samtliga intäkter.

Skateboardhall i Nordvirors lokaler. 

Årets vänortsträff i Tartu bjöd 

på fina rundvandringar, sportevenemang 

samt givande diskussioner. 

Idrotts- och 

friluftsanläggningar 

Avdelningen ansvarar för drift, 

skötsel och utveckling av 73 

kommungemensamma idrottsoch 

friluftsanläggningar, varav 

10 sporthallar, 54 idrottsplatser, 

1 ridanläggning och 8 friluftsområden. 

I oktober invigdes den 

nya ridanläggningen i Lurbo och 

verksamheten där har börjat 

under hösten. 

Studenternas IP 

Vinterdelen likväl som sommardelen 

av anläggningen har ett 

högt utnyttjande. Bandy, fotboll 

och friidrott är exempel på aktiviteter. 

Ett förslag till utvecklingsplan 

för området har tagits 

fram under året. Nybyggnad av 

fyra grustennisbanor på Kapområdet 

har påbörjats. 

Gränby ishallar 

Ishockey, konståkning och curling 

är aktiviteter i ishallarna som 

också hyrs ut till enskilda arrangemang. 

Ombyggnationen av 

ishallarna har fortsatt under året. 

Anders Diöshallen 

Hallstyrelsen i Anders Diöshallen 

upplöstes under året för att 

under 2003 ersättas av ett 

anläggningsråd för alla fotbollsplaner 

i Uppsala kommun. 

Rörkens motorstadion 

Arbete med miljöprövningstillstånd 

pågår. 

Idrottsplaner-/ytor 

Automatbevattning har installerats 

på Gamla Uppsala IP, samt 

ombyggnation av domarutrymme 

och toaletter (inkl. 

handikappstoalett). Inköp av 

djupsåningsmaskin och djupluftare 

har skett. 

Fjällnora friluftsområde 

Skridskosäsongen blev kort, 

endast tre veckor var åkbara. 

Sommaren blev dock lång och 

intensiv vilket innebar ett rekordår 

vad gäller antalet besök. 

I september tändes kolmilan, 

något som lockade många 

besökare. 

Utbyte av informationstavlor 

och hänvisningspilar samt upprustning 

och uppdatering av natur- 

och kulturstigen har påbörjats. 

Ett större grillhus har iordningställts 

och lekplatsen har fått 

nya lekredskap. 

Resultatet påverkas negativt 

pga. en stöld av kassaskåp och 

dagskassa. 

Hammarskogs friluftsområde 

Verksamheten har utvecklats 

under året på Hammarskog med 

9 

nya lägerplatser och en naturlekplats. 

Ett naturrum har iordningställts 

inne i herrgården. Det 

är ett rum som visar områdets 

utveckling från istid och framåt. 

En lyckad kördag har genomförts 

med ca 1 200 besökare. 

En fortsättning planeras inför 

nästa år. 

Sunnersta friluftsområde 

och camping 

Snösäsongen pågick i Sunnerstabacken 

från mitten av januari till 

början av april. Vissa helger var 

man ensamma i Mälardalsområdet 

med att kunna erbjuda 

åkbara skidbackar. 

Lyssnaängsbadet och 

Storvadsbadet 

Friluftsbaden, främst Lyssnaängsbadet 

(men även Storvad och 

Fjällnora), var mycket utnyttjade 

under den varma, långa sommaren 

och störningsproblemen för 

de närboende blev därmed större. 

Detta framfördes starkt till förvaltningen 

vilket har resulterat i 

planering för ett nytt bad i Vårdsätraviken. 

Ledning och administration 

Verksamheten består av områdena 

ledning, nämndadministration, 

personal, ekonomi, information 

och utredning. 

Året har präglats av arbetet 

med Uppsala kommuns nya 

organisation samt olika frågor 

inför att Knivsta blir egen kommun 

2003. 

En ny delegationsordning har 

fastställts och en informationsinventering 


All personal har erbjudits kontinuerlig 

kompetensutveckling. 

Utbildningar har genomförts i 

bl.a. arbetsmiljö och ekonomi. 

Friskvård har stimulerats. 

Informationstavlor och broschyrer 

för synskadade har tagits 

fram över friluftsområdena för 

att öka tillgängligheten. 

För att utveckla medborgardialogen 

och brukarkontakten 

öppnade Fritid Uppsala sin 

webbplats i början av året. 

Årets 

investeringar 

Investeringar under året har 

främst varit kompletteringar till 

befintliga anläggningar samt inköp 

av ny ismaskin. 

INVESTERINGAR 


Inkomster 0 0 

Utgifter 3 078 2 273 

Netto 3 078 2 273



Nämndens beställaransvar innebär 

att tillgodose 

1. nyanlända flyktingars behov av 

introduktion med tillämpning av 

Lag om introduktionsersättning 

samt deras behov av boende, 

praktik och övrig samhällsservice 

i enlighet med överenskommelse 

mellan Uppsala kommun och 

Integrationsverket. Särskild inriktning 

på arbetsmarknadsinriktade 

insatser med stöd av 

arbetsmarknadssekreterare i samverkan 

med AF. Ökad tonvikt på 

rehabilitering som ett led i introduktionen. 

Nämnden har under 

2002 ställt sig bakom en fortsatt 

satsning på ett hälsoprojekt för 

kvinnor bl a inom ramen för EUprojektet 

Rekomp. Som ett led i 

introduktionen ingår i nämndens 

beställning även socialt förebyggande 

verksamhet för nyanlända 

flyktingbarn och ungdomar. 

2. Förskolebarns behov av 

modersmålsträning. 

3. Behovet av samverkan med 

invandrarföreningar och andra 

frivilligorganisationer 

samt kommunens (särskilt 

skolans) och frivilligorganisationers 

behov av information och 

utbildning i integrations- och 

kulturmötesfrågor. 

4. Behovet av verksamhet för 

romer, tolkförmedling, särskilda 

utredningar och remissvar i flykting- 

och invandrarfrågor. 

Nämnden har i 2002 års 

beställarplan angivit målsättningarna 

för de tjänster som ska 

utföras för ovan nämnda grupper. 

Tjänsterna har preciserats i 

internavtal med utförare i egenregin 

samt i samarbetsavtal med 

frivilligorganisationer. Nämnden 

har av KF tilldelats 12 432 i 

kommunbidrag för områdena 

2–4 ovan. 

Huvuddelen av nämndens 

verksamhet finansieras via statsbidrag 

– i huvudsak den s k general-schablonen. 

2002 utbetalade 

Integrationsverket till Uppsala 

kommun 49 336 tkr varav 

39 564 tkr (39 338 tkr) utgjordes 

av schablonersättning för mottagna 

flyktingar 2000–2002. 

Återsökning av flyktingstatsbidrag 

(utöver g-schablonen) 

för div. kostnader 2002 resulte- 

INVANDRARNÄMNDEN 

Ordförande: Sören Bergqvist (v) (arvode 51 600 kr/år) 

Vice ordförande: Aktar M Zaman (fp) (arvode 30 000 kr/år) 

Förvaltningschef: Per Olof Forsblom (lön 500 400 kr/år) 





Belopp i tkr nettokostnad1 nettokostnad1 kommunbidrag Kostnader kostnad bidrag Resultat nettokostnad 

Politisk verksamhet 530 530 0 370 370 530 160 160 

Individ och familjeomsorg 1 535 1 535 214 1 749 1 535 1 535 0 0 

Särskilt riktade insatser 10 367 10 367 49 462 60 254 10 792 10 367 -425 -425 

Stödverksamhet till kärnverksamhet 0 0 0 0 0 0 0 0 

Totalt 12 432 12 432 49 676 62 373 12 697 12 432 -265 -265 






justeringar 

-265 -91 


rade i 5 998 (socialbidrag till 

flyktingar), 1 153 (ersättning för 

bsv och färdtjänst), 814 (socialbidrag 

m.m. för ensamkommande 

flyktingbarn under 18 år. Därutöver 

har nämnden initierat och 

verkställt återsökning av extraordinära 

kostnader för placeringskostnader 

m.m. i Luthagens 

kommundel, som efter Integrationsverkets 

särskilda prövning 

resulterat i utbetalning av 1807 

tkr. Därutöver har nämnden 

medverkat i återsökning av statsbidrag 

hos Migrationsverket som 

resulterat i 1 104 tkr (1 402) i 

ersättning för kostnader för asylsökande 

barn i grundskolan. 

Kommunen mottog under 

2002 244 flyktingar (prognos 

285), vilken är den hittills lägsta 

mottagningssiffran i Uppsala. 

Under 2002 utgick g-schablon 

(engångsbelopp per mottagen 

flykting) med 158 200 kr per 

vuxen och 97 100 kr per barn. 

Den kommun som först tar emot 

en flykting har rätt till 20 procent 

av schablonbeloppet. Beloppet 

betalas ut månaden efter 

det att flyktingen tagits emot i 

kommunen. Från det att flyktingen 

först togs emot i en kommun 

och under 24 kalendermånader 

efter utgången av den 

månad då mottagandet ägde 

rum, skall schablonersättningen 

betalas ut för perioder som omfattar 

tre kalendermånader 

(bidragsperiod). Utbetalning med 

10 procent av ett schablonbelopp 

skall göras efter utgången av varje 

bidragsperiod. (SFS 1997:1182). 

I normalfallet erhåller kommunen 

schablonersättning för en 

10 

NYCKELTAL 

Beställd Utfall Utfall 

volym 2002 2001 

Interna utförare 

Flyktingsamordning antal mottagna flyktingar 285 244 327 

Flyktingsamordning andel mott barn 0-18 år 0% 44% 46% 

Flyktingsamordning erh g-schablonersättning 0 39 564 38 710 

Introduktionsbyrån utbet introers, tkr 19 500 19 710 19 903 

Introduktionsbyrån 

Externa utförare 

ant ärenden,gm-snitt apr/okt 275 269 261 

Nämnden för friv.utbildning nyinskr.sfi-elever, flyktingar 115 98 136 

Frivilligorganisationer ant friv.org m avtalad verks f flykt. 0 5 8 

KDN, förber.klasser ant nyinskr flykt.barn i gr.skolan 70 52 75 

UPPFÖLJNING AV KVANTITET OCH KVALITET 

Beställd Utfall Utfall 

Variabel volym 2002 2001 

Flyktingverksamhet 

IBFI Andel i syss.arb. och utb. efter avsl intro.*50% 48% 49% 

Flyktingbostäder Antal förmedl regulj bostäder 0 32 53 

Flyktingbostäder Antal in-och utflyttn i gg-bostad 0 165 227 

Boende med vuxenstöd Antal belagda platser 0 10 10 

Barnmottagningsgruppen Antl uppr introplaner för barn 0 170 183 

**PS Prisma 

Övrig verksamhet 

Antal syssels i språkträn, gsnitt/mån 0 upphört 114 

Integrationsenheten Antal arr. utb/konferenser 0 15 20 

Integrationsenheten Antal studiecirkl, hemspråk 0 5 6 

Modersmålsenheten Antal barn som får modersm.stöd 615 588 587 

Modersmålsenheten Antal språk 13 13 13 

Romerverksamheten Antal ärenden 50 45 45 

Samverkan m inv.föreningar Antal fören som erh bidrag 0 46 61 

Samverkan m inv.föreningar Utbet fören.stöd,tkr 0 764 977 

* avser flykt mott 1998 *intro avslutad 2001 

**avveckl 01-12, verks överförd till Eddaskolan 

mottagen flykting uppdelad på 

nio utbetalningstillfällen under 

en 25-månadersperiod. 

Flyktingsamordningsenheten/ 

nämndens beställarenhet 

Redovisning av nyckeltal kring 

2002 års flyktingmottagning 

m.m. framgår av tabell ovan. I 

kommunens överenskommelse 

med Integrationsverket har parterna 

enats om en planeringsnivå/mottagningsprognos 

på 

250-350 personer årligen. Kalkylen 

i 2002 års beställarplan har 

baserats på en förväntad mottagning 

av 285 personer. Mottagningsprognosen 

bygger bl.a. på 

att bostadsbristen har hämmande 

inverkan på mottagandet. 

Utfallet blev 244 personer (137 

vuxna, 107 barn 0-18 år). Trots 

den låga siffran har bostadsförsörjningen 

för de nyanlända 

p.g.a. bostadsbisten ej kunnat tillgodoses. 

Under delar av året var 

minst tio barnfamiljer samt minst 

ett femtiotal ensamstående mottagna 

hänvisade till s.k. madrassboende 

hos vänner och landsmän. 

Orsaken till detta förhållande 

är den svåra bostadsbristen i 

Uppsala kombinerat med en 

alltför låg andel förturer från 

Uppsalahem samt det faktum att 

samtliga genomgångslägenheter 

är upptagna av tidigare anlända 

flyktingar som ej kunnat anvisas 

reguljär bostad. 

Uppföljningen av 2001 års 

flyktingmottagning, d. v. s. de 

som avslutat sin introduktion un-

Invandrarnämnden och förvaltningschefen (stående tvåa från höger). 

der 2001, redovisades för invandrarnämnden 

i april 2002. 48 procent 

(49 procent) befann sig vid 

avslutad introduktion i förvärvsarbete, 

utbildning eller praktik. 

39 procent (46 procent) fortsatte 

sina sfi-studier. Andelen som vid 

introduktionens slut hade erhållit 

förvärvsarbete uppgick till 

18 procent (13 procent). Andelen 

som under 2001 hade 

avbrutit introduktionen och erhållit 

förvärvsarbete uppgick 

till 29 procent (21 procent). 

Det ekonomiska resultatet av 

1999 års flyktingmottagning redovisades 

för nämnden i mars 

och uppgick till 1 811 tkr, varav 

1 600 tkr överfördes till 2000 års 

mottagning och 211 tkr till 2002 

års mottagning. 

I september 2002 har kommunstyrelsen 

på nämndens initiativ i 

en skrivelse till närings-departementet 

uppmärksammat regeringen 

på att Uppsala i vissa avseenden 

borde jämställas med de 

tre storstadskommunerna när det 

gäller statsbidrag i samband med 

s k organiserad flyttning av mottagna 

(och bostadslösa) flyktingar. 

Regeringen har senare i en 

svarsskrivelse lämnat et negativt 

svar. 

Fr o m augusti 2002 tillämpas i 

Uppsala Integrationsverkets 

11 

webbaserade brukarundersökning 

riktad till flyktingar som nyligen 

avslutat sin introduktion. 

P.g.a. tekniska problem kan redovisningen 

av 2002 års enkätsvar 

ej göras före den 1 mars 2003. 

Invandrarnämndens konto för 

arbets- och sysselsättningsskapande 

insatser (ASI) har under 

2002 förbrukats och redovisar 

ett saldo på 12 tkr. Under 

2002 har kontot använts för inköp 

av introduktionsprogram 

(datortek) samt ersättning för 

extra tolkkostnader. Kontot har 

även använts för att ge ekonomiska 

bidrag till det lokala tillväxtavtalets 

Modell för effekti- 

vare integration och under åren 

2000 t.o.m. 2002 har totalt 2 mkr 

anvisats ur kontot att fördelas av 

modellens styrgrupp. 

Beställning till 

introduktionsbyrån för 

flyktingar/invandrare (IBFI) 

Introduktionsbyrån vid socialförvaltningen 

är den interna utförare 

som är mottagare av nämndens 

beloppsmässigt största 

beställning, dels personal- och 

OH kostnad 8 352 tkr (utfall 

8 599 tkr) samt kostnad för 

introduktionsersättning 

19 500 tkr (utfall 19 710 tkr).

BESTÄLLARE 


Kulturnämnden ansvarar för att 

tillgängliggöra kulturverksamheten 

för alla medborgare i Upp- 


KULTURNÄMNDEN 

Ordförande: Maria Fregidou-Malama (v) (arvode 51 600 kr/år) 

Vice ordförande: Jan-Erik Wikström (fp) (arvode 30 000 kr/år) 

Tf förvaltningschef: Dan Thunman (lön 434 400 kr/år) 





Politisk verksamhet 902 0 895 895 902 7 

Allmän kulturverksamhet 80 126 25 169 0 25 232 25 232 25 233 1 

Stöd till studieförbund 12 548 0 12 548 12 548 12 548 0 

Bibliotek 38 230 0 38 230 38 230 38 230 0 

Konsumentrådgivning 3 336 0 3 336 3 336 3 336 0 

Totalt 80 126 80 185 0 80 241 80 241 80 249 8 -115 


UTFÖRARE 


Barn- och ungdomskultur 

Kulturnämnden prioriterade 

barnoch ungdomskultur även 

i år. Bio i skolan-projektet gav 

12 000 elever möjlighet att se 

kvalitetsfilm. Barnkulturkonsulentens 

kulturombudsnätverk 

ökade till 278 (260) kulturombud, 

som erbjuds information 

och fortbildning inom kulturområdet. 

Kulturlovet genomfördes 

för sjätte året, med karnevalståg 

och invigning på Grand för 

drygt 200 barn. Arbetet med 

barnkonventionen har fortlöpt 

under året. 

Ett nyinstiftat stipendium har 

delats ut till unga skrivare. På 

Uppsala konstmuseum har konstskolor, 

animationsverkstäder och 

bildverkstäder arrangerats för 

barn. Skolor har erbjudits gratisvisningar 

av utställningar och 

slottet. Även Stadsbiblioteket 

erbjöd visningar för skolklasser. 

Se även Biologiska museet. 

Förbättrad tillgänglighet för 

funktionshindrade 

Tillgängligheten har förbättrats 

för människor med funktionshinder, 

framförallt har förändringar 

skett på Stadsbiblioteket. Hörslingor 

finns nu vid alla diskar 

och i sammanträdesrum, och 

punktdisplay har köpts in till en 

publik dator. Taktila orienterings- 

sala kommun. Särskild tonvikt 

läggs på unga människors möten 

med kulturen. Nämnden ansvarar 

också för att tillvarata 

konsumentintressen och för 

kommunens åtaganden enligt 

skuldsaneringslagen. Nämnden 

tavlor för synskadade håller på 

att tas fram. I november arrangerades 

en öppet-husdag då bibliotekets 

hjälpmedel och tjänster 

visades och två av bibliotekets 

tisdagsprogram har teckentolkats. 

Tillgänglighetsguiden till kulturen 

i Uppsala har rönt fortsatt 

stor uppmärksamhet i hela landet. 

Ansvarig kultursekreterare 

har deltagit i flera konferenser 

kring tillgänglighet. Läsverkstan, 

som har särskild utrustning för 

människor med funktionshinder, 

har tagit emot besökare och haft 

visningar. 

Författarprogram och 

kulturevenemang 

Nämnden samordnar Kulturnatten, 

Kulturlovet och Kulturveckan. 

Allmänheten fick tillgång 

till evenemangens program genom 

förvaltningens webbsidor, 

programfoldrar och affischer. På 

Stadsbiblioteket har 90 (119) 

program genomförts, med sammanlagt 

3 824 (4 055) deltagare: 

Tisdagskvällar, musiklek för barn, 

barnteater och program i samarbete 

med föreningar. Konstmuseet 

har arrangerat ett flertal 

uppskattade program. Ett 

mycket uppskattad program var 

skrivarverkstaden med författaren 

Merete Mazzarella. 

Populär webbplats 

Förvaltningens webbsidor har 

underhållits och uppdaterats, och 

besökssiffrorna ökade markant. 

12 

beställer verksamhet från den 

egna utföraren kulturförvaltningen 

och ger bidrag till externa 

kulturaktörer inklusive studieförbunden, 

Dag Hammarskjöldbiblioteket 

och Bror Hjorthstiftelsen. 

Framför allt Stadsbibliotekets 

webbtjänster lockade många användare 

och besöken ökade med 

58 procent. Webben var en kanal 

för information om Kulturnatten, 

andra evenemang och ansökningsblanketter 

för bidrag och 

stipendier. Kulturnattens program 

hamnade på förstaplats på 

listan över nedladdade dokument 

på kommunens webbplats. 

Kultur och folkbildning 

Skandiascenen 

Kommunens gästspelsscen 

Skandiascenen ger professionella 

kulturaktörer och amatörer möjlighet 

att inför publik genomföra 

kulturevenemang. Under året har 

19 582 besökare sett 163 föreställningar. 

68 av dessa har riktat 

sig till barn och unga. Scenen 

har på eget initiativ, tillsammans 

med Riksteaterföreningen i Uppsala, 

arrangerat 6 föreställningar. 

Kultur i vården 

254 (244) kulturprogram har arrangerats 

för boende inom vård 

och omsorg. Även fortbildning 

och studiebesök för personal har 

arrangerats. 16 000 cirkeltimmar 

har genomförts i studieförbundens 

regi. De uppskattade Minneslådorna 

för äldreomsorgen har 

utökats med nya teman och 

turnerat för fjärde året. 

Kulturveckan av, med och för 

människor med utvecklingsstörning 

arrangerades för tionde året. 


Ökningen av kommunbidraget 

med 115 tkr utgörs av bokslutsreglering 

för kapitalkostnader för 

konstinvesteringar. 

Kulturnämnden har beslutat 

tillskjuta medel från tidigare års 

överskott till projekt inom den 

egna verksamheten och för ökning 

av kulturbidrag. Detta innebär 

att 2002 års resultat blir 

negativt. Resultatet är bättre än 

prognosen, särskilt personalkostnaderna 

inom förvaltningsledningen 

och Konsument Uppsala, 

och datakostnaderna för 

biblioteksdatasystemet. Konstmuseets 

resultat är sämre än 

prognosen beroende på dyrare 

utställningsverksamhet. 

Veckan hade temat ”Flagga för 

kärlek”. 

Institutioner för äldre och 

funktionshindrade har fått 

biblioteksservice, 68 573 utlån 

(67 418), och ca 210 personer 

i eget boende har fått böcker 

hemsända genom Boken kommer, 

24 328 (24 078 lån). Biblioteket 

har representerats i Handikapprådet 

och deltagit i Äldremässan. 

Ålderdomshem och 

servicehus har fått service med 

regelbundna bibliotekariebesök. 

Institutioner och gruppboenden 

har fått bokdepositioner. 

Kulturmiljövård 

84 ärenden har handlagts och 

stadsantikvarien har varit representerad 

i planoch samrådsgrupper, 

och arbetat med remissammanställning 

och revidering 

av översiktsplan för Uppsala stad. 

Allmänheten fick rådgivning och 

information om kulturmiljöer, 

och stadsantikvarien medverkade 

i olika projekt, exempelvis 

Linnés Historiska Landskap och 

Gamla Uppsala samrådsgrupp. 

Hon har också varit kontrollant 

vid renovering av Norby soldattorp 

och rådgivare vid upprustning 

av Eddaspången. Kulturhistoriska 

utredningar har genomförts. 

Bidrag och stipendier 

Årsbidrag har fördelats i samma 

omfattning som 2001 inom områdena 

dans, teater, musik, film,

konst, foto, kulturmiljövård och 

allmänkultur. Nämnden delade 

ut 576 tkr till kulturevenemang. 

Bidrag till kulturprogram som är 

kulturintegrerande, riktade till 

arbetssökande och till personer 

med funktionshinder har prioriterats. 

Arrangörsstödet för skolor 

som arrangerar kulturprogram 

resulterade i att i stort sett alla 

elever inom grundskolan bevistat 

minst en teater- eller filmföreställning. 

16 kulturarbetare fick stipendier 

och det nya stipendiet för 

unga skrivare delades ut för första 

året. 

Konst och museer 

Uppsala konstmuseum 

Konstmuseet har markant ökat 

besöksantalet med 26 procent, 

antal besökare: 32 238 (25 245). 

Detta trots att sparbeting medfört 

minskat öppethållande med 

en dag/vecka. Öppethållande: 

24 timmar/vecka. Besökarna till 

utställningarna har ökat kraftigt 

men Kulturnatten, Museidagen 



Belopp i tkr 

BIBLIOTEKSVERKSAMHET 

2002 2001 2002 2001 

Huvudbiblioteket, öppen och uppsökande verksamhet 40 856 39 467 -26 -97 

Länsbiblioteket, sjukhusbiblioteken 2 432 2 306 0 0 

Biblioteksverksamhet totalt 43 288 41 772 -26 -97 

KULTURVERKSAMHET 

Skandiascenen 2 017 2 081 -113 -111 

Biologiska museet 1 073 976 138 32 

Uppsala konstmuseum 9 136 8 922 -321 -11 

Kultur i vården exkl studieförbundens verksamhet 1 268 1 281 -112 -39 

Övrig allmän kulturverksamhet i egen regi 6 097 7 343 16 604 

Kulturbidrag och stipendier 5 301 4 988 -815 -288 

Kulturverksamhet totalt 24 892 25 592 -1 207 187 

Bidrag till folkbildning 

(studieförbund inkl kultur i vården) 12 548 12 897 -1 -4 

Konsument Uppsala 3 354 3 241 51 54 

Gemensam administration och nämndadministration 628 696 15 1 

Totalt 


84 710 84 198 -1 168 140 

ingående 2 034 1 894 


justeringar 

-1 168 140 

utgående 866 2 034 

1 Med omslutning avses verksamhetens samtliga intäkter. 

UPPFÖLJNING AV KVANTITET 

och Julmarknaden var också 

lyckade arrangemang. Museet har 

genom samarbete med andra institutioner, 

fonder och företag 

utökat sitt nätverk såväl nationellt 

som i hela Norden. 

Visningar av utställningar och 

slottet har skett under året. Program, 

verkstäder och föredrag 

har länkats till verksamheten. 

Särskilda konstskolor, visningar 

och bildverkstäder har arrangerats 

för barn och ungdomar. 

Samarrangemang och samarbeten 

har genomförts med 

universitetet, föreningar, Kultur 

i länet och bildningsförbund 

genom föredrag, konstnärsmöten, 

program, uppträdande och 

specialvisningar. 

Genom Fängströms donation 

har en betydande konstsamling 

på ca 2 400 verk kommit kommunen 

tillhanda. Registrering, 

inventering, katalogisering och 

fotografering av kommunens 

konstinnehav har påbörjats och 

beräknas ta tre år. 

I projektet Digitala följeslagare 

Kostnad Nyckeltal 

2002 2001 2002 (tkr) 2002 

Biologiska museet antal besökare 7 367 10 702 935 127 kr/besök 

Skandiascenen antal föreställningar 163 211 2 130 

Uppsala konstmuseum Antal besökare 32 238 25 245 9 457 

Kultur i vård och omsorg antal program 254 244 909 3 580 kr/program 

Stadsbiblioteket Total utlåning 1 099 867 1 114 487 

Stadsbiblioteket Antal besökare 932 472 958 823 

Stadsiblioteket Antal öppetdagar 328 317 2 843 besök/dag 

Konsument Uppsala Antal kontakter för konsumentrådgivning 5 116 4 560 

Konsument Uppsala Antal nya ärenden för budgetrådgivning 397 411 

Konsument Uppsala Antal veckor genomsnittlig väntetid budgetrådgivn 4 4 

13 

kunde besökare lyssna till texter 

om utställda konstverk. En 

konst- och arkitekturhistorisk 

rundvandring på Uppsala slott på 

engelska och tyska har nu avslutat 

projektet. 

Tio tillfälliga utställningar arrangerades: 

Husesyn – sju norska 

samtidskonstnärer, Uppländsk 

salong – konst och konsthantverk 

av konstnärer från Uppland (i 

samarbete med Uplands konstförening), 

Max Andersson – moderna 

sagor för en komplicerad 

samtid (visas även på Norrtälje 

konsthall, Sundsvalls konstmuseum 

och Luleå konstcentrum 

2002–2003), Jarl Ingvarsson (i 

samarbete med Borås konstmuseum 

och Sundsvalls konstmuseum), 

Uppsala Konsert och 

Kongress – belönade arkitektförslag, 

Ingrepp – dansk samtidskonst, 

Face it – Ingrid Eriksson, 

Femhövdad gosskorist – Lars 

Siltberg, Stipendiatutställning – 

Stiftelsen Anna-Lisa Thomson till 

Minne. 

Åtta utställningar ned utgångspunkt 

i konstmuseet samlingar 

producerades: Modernt och konkret; 

Falugrafikerna (i samarbete 

med Dalarnas museum), Upsala- 

Ekeby – form och design (i samarbete 

med Upsala-Ekebysällskapet), 

Provokationer – 60- och 

70-talet i fokus, Storstadsdramer 

– Palle Nielsen (i samarbete med 

Grafikens Hus, Mariefred), Collage 

– verk ur Fängströms donation 

samt Fajans och dekadens – 

Lergods från S:t Eriks / Svenska 

Baletten i Paris (i samarbete med 

Dansmuseet, Stockholm). 

Offentlig konst 

Reparationer och underhåll av 

utomhus- och inomhuskonst genomfördes 

under året och handläggning 

av bidragsgivning och 

remissärenden inom konstområdet. 

30 arbetsplatser lånade 

konstverk och grafiska blad genom 

artoteket. Föredrag och 

rundvandringar till offentlig 

utomhuskonst arrangerades för 

ca 1 700 deltagare. Stora projekt 

har under året varit: projektering 

för konstnärlig gestaltning av 

Östra Ågatans kajsida, konst- 

projekt vid Järlåsa sporthall och 

ett konstprojekt med elever vid 

Vattholma skola och sporthall. 

En väggrelief på Årstaskolan har 

uppförts. 

Biologiska museet 

Museet har haft öppet 32 timmar 

varje vecka, antal besökare 

var 7 367. Utställningar som visats 

var: Katter, Barns bilder av 

vargen och Polykromt liv av Mikael 

Bonnevie. Aktiviteter har 

genomförts under Kulturnatten, 

Museidagen, Kulturlovet och 

Kulturveckan. Grupper från förskola/skola 

har erbjudits gratis 

visningar. Entomologiska föreningen 

i Uppland har haft regelbunden 

verksamhet på museet. 

Stadsbiblioteket 

Det pedagogiska biblioteket 

Vuxenstuderande har bjudits in 

till pedagogiska biblioteksvisningar 

och kurser i informationssökning. 

Många av deltagarna 

hade annat modersmål än 

svenska. Bibliotekarien med ansvar 

för vuxenstuderande deltog 

i referensgruppen för projektet 

”infrastruktur för vuxnas lärande 

och arbete” som påbörjades 

2002. Även kurser i datoranvändning. 

257 (211) klasser 

har besökt barnoch ungdomsavdelningen. 

Årskurserna 1, 4 

och 7 från Luthagen, Svartbäckens 

och Centrala stadens 

kommundelar har regelbundet 

bjudits in till bibliotekslektioner 

och visning av biblioteket. 

Datorer och webbtjänster 

IT-Torget och Datastugan ger 

dem som inte har dator tillgång 

till Internet och ordbehandling. 

IT-torget används under öppettid, 

med handledning av personal 

under viss tid, och bokning vid 

IT-torget datoriserades under 

året. 19 500 användare registrerades. 

Datastugan är öppen 4 

tim/dag. Baskurser i Internet har 

anordnats. För att locka fler pensionärer 

att närma sig datorer anordnades 

Seniorsurfdagen, i samarbete 

med SeniorNet. 

Antalet besökare på bibliotekets 

webbplats ökade med 58 

procent. Via sidorna kan besökaren 

söka i bibliotekets mediebestånd, 

reservera, se vilka 

böcker man har lånat och förlänga 

lånetiden. Man kan också 

kontakta bibliotekets informationstjänst 

eller lämna synpunkter 

på biblioteksverksamheten. 

En nyhet för 2002 är utlån av 

elektroniska böcker. Från september 

lånades 720 e-böcker ut. 

Besök och utlån på 

Stadsbiblioteket 

2 843 uppsalabor besökte stadsbiblioteket 

i snitt varje dag 

(3 100), totalt 932 472 personer 

under året (958 823). Telefontjänsten 

besvarade 23 081 samtal 

(22 983) och antal webbesökare

uppgick till 67 847 (39 438). 

Förändringen i antal besök beror 

sannolikt på att fler nyttjar 

webbtjänsten och telefontjänsten 

för enklare ärenden. 

Den sammanlagda utlåningen 

i den öppna verksamheten var 

746 466 lån (743 998) varav 

30% barnoch ungdomslitteratur. 

Sammanlagt genomfördes 397 

visningar med 6 954 deltagare, 

vuxenstuderanden, seniorer, flyktingar 

och skolelever. 

26 utställningar visades på 

vuxenavdelningen och 3 utställningar 

på barnoch ungdomsavdelningen. 

Biblioteksbussarna 

Biblioteksbussarna är bibliotek 

i miniatyr och når dem som har 

långt till sitt bibliotek. De gav 

service i 10 kommundelar med 

32 turer. Genom bussarna har 

sammanlagt 1 100 hushåll och 

institutioner fått biblioteksservice 

och lånat 146 336 

medier. 

Talboksservice och 

inläsningstjänst 

Övergången till talböcker på cdrom 

(Daisy-skivor) fortsätter. 

Under året har därför många 

analoga talböcker placerats i magasin. 

Utlåningen av Daisy ökade 

och likaså efterfrågan på lån av 

Daisy-spelare, en särskild spelare 

som behövs för att läsa Daisyskivor. 

Kön har varit lång med 

väntetider på upp till sex månader. 

Under året lånades 38 429 talböcker 

ut. Antal besök: 1 950. På 

barnoch ungdomsavdelningen 

fick föräldrar och lärare särskild 

talboksservice. 

Inläsningstjänsten som erbjuder 

enskilda synskadade och andra 

läshandikappade kostnadsfri inläsning 

av texter läste in ca 160 

uppdrag. 

Service till 

kommundelsbiblioteken 

Servicen består av kompletterande 

medieförsörjning till 

kommundelsbiblioteken genom 

depositioner och lån samt service 

av datasystemet genom telefonfrågor 

och teknisk support. Inköp, 

katalogisering och iordningställande 

av medier sker centralt 

för hela kommunen, under året 

19 289 volymer. Utbildning och 

rådgivning har skett i form av 

möten med deltagare från de 

större kommundelsbiblioteken. 

Kd-service förmedlade 12 115 

enstaka lån. 

Konsument Uppsala 

Konsument Uppsala var öppet 

för besök och telefonrådgivning 

36 timmar per vecka. 

Konsumentmaterial finns tillgängligt 

under bibliotekets 

öppettider samt på en publik 

dator. Via e-post kan konsumenterna 

ställa frågor dygnet runt. 

Antalet konsumentkontakter 

Genom Fängströms donation har en betydande konstsamling om 2 400 verk tillkommit. 

uppgick till 5 116 (4 900), huvudsakligen 

konsumenträttsliga 

frågor och reklamationer. E-postkontakter 

uppgick till 360 och 

besöksantalet till Konsument 

Uppsalas hemsida översteg 6000. 

90 ärenden (65) i Allmänna 

Reklamationsnämnden berörde 

uppsalabor under året. 397 personer 

sökte och fick hjälp av 

Konsument Uppsalas budgetrådgivare. 

I samarbete med Konsumentverket 

har kontroll av 

energimärkning av vitvaror utförts 

hos handlare i Uppsala. 

Även kontroll av bilhandelns 

VDN-deklarationer har gjorts. 

14 

Prismärkningskontroll av skyltfönster 

utfördes i centrala staden. 

Vid årskiftet lämnar Konsument 

Uppsala Kulturförvaltningen 

och omorganiseras till ”Arbetsmarknad 

och Vuxenutbildning”, 

Vård och Bildning. 


Årets investeringar i offentlig 

konst, avser både skolmiljöer och 

utomhusmiljö, där utsmyckning 

av Årummet vid Östra Ågatan 

pågår. Denna beräknas vara färdig 

under våren 2003. Inom konstmuseet 

köptes konst in med fi- 

nansiering från Ekströmska 

konstdonationen. 

På Stadsbiblioteket byggdes 

receptionsdisken om och IT-investeringar 

har skett bland annat 

för att möjliggöra utlåning av 

elektroniska böcker. Skandiascenen 

förnyade viss teknisk 

utrustning. 

INVESTERINGAR 


Inkomster 267 

Utgifter 2 299 3 596 

Netto 2 032 3 596

LEVERANTÖRSNÄMNDEN 

Leverantörsnämndens 

ansvar 

Leverantörsnämnden svarar för 

Dataservice med data- och teletjänster, 

Driftservice i form av 

förråd, motorverkstad, byggverksamhet, 

transporter, fordonsuthyrning 

och städservice, 

Mediaservice med Pedagogiskt 

IT-centrum och AV-central, 

tryckeri och informationstjänster, 

Kommunhälsan, Löneservice, 

Kostservice, försäkringsverksamhet, 

färdtjänstenhet samt faktura- 

/inkassoverksamhet. 


För 2002 uppvisar Servicekontoret 

ett resultat på totalt 

4 976 tkr, vilket är 637 tkr högre 

än resultatet i bokslut 2001. Resultatet 

är också bättre än vad vi 

bedömt i våra prognoser under 

året. Samtliga verksamheter förutom 

Driftservice och färdtjänstenheten 

uppvisar högre resultat 

än beräknat. Samtliga nämnder 

fick under 2002 i uppdrag att 

minska sina personalomkostnader 

exklusive kostnader för 

INVESTERINGAR 


Inkomster – – 

Utgifter 10 913 9 891 

Netto 10 913 9 891 

Ordförande: Kjell Viberg (s) (arvode 51 600 kr/år) 

Vice ordförande: Gösta Stenmark (c) (arvode 30 000 kr/år) 

Förvaltningschef: Curt Spännare (lön 536 400 kr/år) 


friskvård med 10 procent jämfört 

med bokslut 2001. För Leverantörsnämnden 

innebar detta att 

kostnaderna skulle minska med 

305 tkr. Nämndens kostnader 

minskade med 506 tkr, vilket är 

200 tkr mer än vad besparingskravet 

angav. Detta bidrar också 

till ett bättre resultat än beräknat. 


Investeringsvolymen uppgick 

till 10 913 tkr, vilket är 1 022 tkr 

högre än 2001 års investeringsvolym. 

Driftservice står för merparten 

av gjorda investeringar, även 

om investeringsvolymen är lägre 

än för 2001. Investeringarna består 

förutom personbilar och släp 

av sex tunga fordon, två lastväxlarflak 

samt städutrustning. 

Inom Dataservice består investeringarna 

främst av servrar. 


Försäljning 

Försäljningen på de nio affärsdrivande 

enheterna uppgick till 

360 mkr. vilket innebär en omsättningsökning 

på 8,2 procent. 

Den genomsnittliga prisökningen 

var 1 procent. Den största expansionen 

uppvisar Dataservice och 

Mediaservice. Driftservice uppvisar 

en minskad omsättning. 

Kvalitet och miljö 

Servicekontorets miljö- och 

kvalitetscertifierade verksam- 




Dataservice 136 670 104 123 7 863 6 956 

Driftservice 147 948 149 701 620 2 091 

Mediaservice 34 211 28 050 3 474 2 389 

Kommunhälsan 14 175 12 975 75 -430 

Löneservice 3 313 11 065 422 591 

Kostservice 1 696 1 616 290 57 

Försäkringsenheten 17 238 20 287 1 009 441 

Färdtjänstenheten 1 212 1 176 77 191 

Gemensamma satsningar 199 1 114 -2 978 -1 842 

Ledning/administration 1 088 64 -6 528 -6 854 

ADB-säkerhet (verksamheten upphört 1999-07-31) 0 0 0 0 

Faktura-/inkassoservice (egen enhet fr o m 2000-01-01) 2 045 2 250 651 748 

Totalt 


359 794 332 420 4 976 4 339 

ingående 20 695 17 967 



utgående 23 472 20 695 

Fonder 10 764 10 058 


15 

heter drev sin produktion enligt 

certifieringens krav och är fortsatt 

certifierade enligt ISO-standard. 

Samtliga medarbetare som 

inte redan tidigare deltagit i 

miljöutbildning genomgick en 

grundläggande utbildning med 

det framtagna miljöprogrammet 

som grund. Pga. kommunens 

omorganisation beslöt vi att 

skjuta på genomförandet av 

miljöprogrammet till 2003. 

Arbetsmiljö och personal 

Ökningstakten av sjukfrånvaron 

avmattades. Korttidssjukfrånvaron 

ökade med 0,5 procent i 

jämförelse med 2001. Långtidssjukfrånvaron 

ökade marginellt 

med 0,1 procent till 15,5 procent 

av det totala antalet tillgängliga 

arbetsdagar. Utbetald sjuklön 

ökade med 9 procent till 1 378 

tkr. Löpande rehabiliteringsinsatser 


Samarbetet med Försäkringskassan 

har också förbättrats. Vi hoppas 

att vårt systematiska arbetsmiljöarbete 

börjat ge resultat och 

att trenden långsiktigt är bruten. 

Antalet övertidstimmar minskade 

ytterligare något jämfört 

med föregående år. 

Personalförhållanden 

Antalet tillsvidareanställda medarbetare 

uppgick i slutet av 2002 

till 341 personer vilket motsvarar 

324,6 årsarbetare. Dessutom 

hade vi 63,2 visstidsanställda årsarbetare. 

Efter avdrag för tjänstlediga 

(19) och långtidssjuka 

(43,5) var den totala arbetsstyrkan 

vid slutet av året 325,4 

årsarbetare. Detta innebär en 

ökning av 9,9 årsarbetare sedan 

föregående årsskifte. 

Driftservice 

Driftservice minskade sin omsättning 

med 1,2 procent och 

priserna höjdes genomsnittligt 

med 2,3 procent. Fordonsuthyrningen, 

Förrådsservice och 

Städservice ökade sin omsättning 

medan Transportservice, Byggservice 

och Verkstadsservice omsättning 

minskade. Marknadsandelen 

inom området omsorgstransporter 

minskade med cirka 

30 procent i samband med en 

offentlig upphandling. Investeringarna 

uppgick till 7 364 tkr, 

avseende främst tunga och lätta 

fordon. 

Dataservice 

Dataservice ökade sin omsättning 

med 31 procent och priserna var 

genomsnittligt oförändrade. Antalet 

anslutna nätverk ökade med 

87 procent vilket har samband 

med den planerade expansionen 

av kommunikationsnätet i Uppsala 

tätort. Antal konsulttimmar 

ökade med 53 procent och antal 

anslutna teleanslutningar i växeln 

ökade med 24 procent vilket har 

att göra med kommunens omorganisation 

respektive byte av 

televäxellösning. Tillgängligheten 

till stordatorn var 98,8 procent 

trots att den verksamheten lades 

ut på extern leverantör. 71 procent 

av alla supportärenden 

(10 000 st.) avklarades inom 

24 timmar. Investeringarna uppgick 

till 3 249 tkr främst avseende 

servrar. 

Mediaservice 

Mediaservice ökade sin omsättning 

med 22 procent och priserna 

var genomsnittligt oförändrade. 

Läromedia ökade med 44 

procent avseende IT-satsningen 

inom skolan och Informationsservice 

med 27 procent som 

främst hänför sig till uppdrag i 

samband med kommunens omorganisation. 

Tryckeriservice 

minskade sin volym med 21 procent. 

Under året levererade vi 

kommunens nya webbaserade 

intranät, Insidan. Tryckeriservice 

införskaffade en fyrfärgs digitalkopiator. 

Kommunhälsan 

Kommunhälsan ökade sin omsättning 

med 9,2 procent och 

hade oförändrade priser. För första 

gången på tre år visade avdelningen 

ett positivt ekonomiskt 

resultat. Avdelningens avtal med 

kommunen förlängdes under året 

och omfattar hela 2003. Ny upphandling 

kan förväntas under 

2003. Vårt samarbete med kunderna 

förbättrades ytterligare 

under året och antalet större 

uppdrag med inriktning mot 

förebyggande insatser ökade. 

Löneservice 

Löneservice omorganiserades 

genom att systemsamordningen 

överfördes till Dataservice vilket 

resulterade i att omsättningen 

sjönk till 30 procent av sin tidigare 

storlek. Kvar finns löneadministrationen 

och pensions-

Insidans utformare. 2002 levererades kommunens nya webbaserade intranät. 

administrationen. Under slutet av 

året gjordes förberedelser för en 

koncentration av hela kommunens 

löneadministration till en 

enhet vilket innebär att Löneservice 

ökar från 6,5 till cirka 

50 årsarbetare. 

Kostservice 

Kostservice ökade sin omsättning 

med 5 procent och hade oförändrade 

priser. Efterfrågan på 

Kostservice tjänster fortsätter att 

öka särskilt inom områdena 

specialkoster kostrådgivning och 

nutritionstjänster för äldre och 

funktionshindrade. Ledstjärnan i 

kostplaneringsarbetet har under 

året varit ”äta för långsiktigt 

bättre miljö”. Årets utbildningsinsatser 

motsvarar 316 elevdagar 

med inriktning mot livsmedelshygien, 

specialkoster, nutritionsfrågor. 

Kostservice arrangerade en 

studiedag om Barnkonventionen 

i samarbete med barnombudsmannen 

i Uppsala. 

Försäkringsenheten 

Antalet skador minskade från 

115 till 105. 2002 var första året 

med de nya betydligt hårdare 

försäkringsvillkoren med mångdubbel 

årspremie och väsentligt 

högre självrisker. Försäkringsgivaren 

ställer också krav på en 

betydligt bättre riskhantering och 

förebyggande skydd. Riskanalyser 

har i och med 2002 genomförts 

av 100 objekt. 

Färdtjänstenheten 

Antalet personer med kommunal 

färdtjänst var 10 141 och antalet 

färdtjänstresor uppgick till 

591 596. Under året tecknade 

vi ett avtal med Knivsta kommun 

om att utföra deras färdtjänstadministration 

under två år 

framåt. 

Faktura/inkassoservice 

Under året avvecklades inkassoverksamheten 

i egen regi som 

överfördes till en extern leverantör. 

Enheten har upprättat ett 

gott samarbete med denna leverantör. 

Enheten har åtagit sig nya 

uppdrag vad gäller handläggning 

av avbetalningsplaner och skuldsaneringsärenden. 

Nya rutinbeskrivningar 

har tagits fram för 

hela arbetsflödet. 

16 

NYCKELTAL 

DRIFTSERVICE 2002 2001 2000 

Summa intäkter tkr 147 948 149 701 149 707 

Antal årsarbetare totlat 31.12 146,0 145,0 166,4 

Intäkter/årsarbetare tkr 0 979 1 004 

Genomsnittlig prisförändring % 2,3 1,46 0,65 

Resultatindex (I/K) 

DATASERVICE 

1 1,01 1,02 



Intäkter/årsarbetare tkr 1 718 1 318 1 519 

Genomsnittlig prisförändring % 0,00 0,00 -0,20 


MEDIASERVICE 

1,06 1,07 1,03 



Intäkter/årsarbetare tkr 701 615 689 

Genomsnittlig prisförändring % 0 0,47 1,50 


KOMMUNHÄLSAN 

1,12 1,09 1,08 






LÖNESERVICE 

1,01 0,97 0,98 


Antal årsarbetare totlat 31.12 6,5 8,6 11 

Intäkter/årsarbetare tkr 510 1 052 927 

Genomsnittlig prisförändring % 2,5 -0,37 -0,60 


KOSTSERVICE 

1,15 1,06 1,08 






FÖRSÄKRINGSENHETEN 

1,2 1,04 1,08 


Antal skador totalt 105 115 144 

Återställandekostnad / skada 

FÄRDTJÄNSTENHETEN 

. . 36 580 


Antal årsarbetare totlat 31.12 2 2 2 


Genomsnittlig prisförändring % 2 2 0 


FAKTURA- / INKASSOSERVICE 

1,07 1,19 1,18 


Antal årsarbetare totlat 31.12 2 3 3 


Genomsnittlig prisförändring % 2 2,1 2 

Resultatindex (I/K) 1,47 1,5 1,69

MILJÖ- OCH 

HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN 

Nämnden 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 

utövar tillsyn enligt bl.a., djurskyddslagen, 

livsmedelslagen, 

miljöbalken, smittskyddslagen 

och tobakslagen. Nämnden höll 

11 sammanträden och delar av 

dessa var öppna för allmänheten. 

Till sin hjälp har nämnden tjänstemännen 

på Miljökontoret som 

bl.a. bereder ärenden åt nämnden. 

För att klara den stora mängden 

ärenden har nämnden beslutat 

om en delegationsordning 

som ger tjänstemännen rätt fatta 

beslut i rutinärenden. 


År 2002 fick Miljökontoret 

3 114 ärenden vilket är 13 procent 

fler jämfört med år 2001. 

Antalet ärenden blev 1 012 fler 

än planerat fördelat på 615 st. 

inom miljöskyddet, 211 st. inom 

hälsoskyddet, 132 st. inom livsmedel 

och 63 st. inom djurskyddet. 

Inom miljöskyddet 

ökade antalet VA- och kemikalieärenden 

och på grund av ändringar 

i tobakslagen under sommaren 

fick hälsoskyddet ca 100 

anmälningar från företag som säljer 

tobak. Inom livsmedel ökade 

antalet ärenden om godkännande 

av livsmedelslokaler samt om 

egenkontroll. 

Ordförande: Åsa Domeij (mp) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Örjan Nilsson (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef: Carl-Lennart Åstedt (lön 536 400 kr/år) 


Vi genomförde 1 315 inspektioner 

vilket var 165 färre än planerat. 

Antalet årsarbetare var 37 

vilket var 0,6 färre än planerat, 

vilket berodde på försenade 

tjänstetillsättningar och på sjukdom. 

Miljökontoret lämnade 49 

ärenden till åtalsprövning, vilket 

ungefär var lika många som under 

år 2001. 

Personal 

Den genomsnittliga sjukfrånvaron 

minskade till 14 sjukdagar 

jämfört med 19 sjukdagar år 

2001 och 12 sjukdagar år 2000. 

Korttidssjukfrånvaron var oförändrat 

låg, ca 5-6 dagar /person 

och år. 

Ekonomi 

Miljö- och hälsoskyddsnämndens 

resultat visar ett överskott på 220 

tkr. Årets intäkt blev 6 677 tkr 

(5 479 tkr) förutom kommunbidraget 

på 17 436 tkr, vilket är 

1 198 tkr högre än föregående år 

främst beroende på att fullmäktige 

under våren 2002 beslutade 

om nya taxor för miljökontorets 

verksamhetsområde. Verksamhetens 

kostnader blev 23 894 tkr 

(23 132 tkr) en ökning på 762 

tkr som främst beror på att kontoret 

utökat personalen inom 

tillsynsområdet. Självfinansieringsgraden 

ökade till 27,9 procent 

(23,7). 


Nya ärenden Inspektioner Årsarbetsdagar 

Verksamhet Redovis Planerat Redovisat Planerat Redovisat Planerat 

Miljö 1 293 678 428 625 14,7 14,8 

Hälsa 596 385 161 175 3,8 4,4 

Livsmedel 944 812 394 420 4,6 5,4 

Smittskydd 14 15 3 10 0,1 0,1 

Planering 83 82 83 80 1,3 1,3 

Djurskydd 145 82 247 171 2,7 3,3 

Service/adm./information 39 20 0 0 9,2 7,5 

Entreprenör 0 0 0 0 0,6 0,8 

Totalt 3 114 2 074 1 316 1 481 37,0 37,6 


Utfall 2001 Avvikelse från 



Politisk verksamhet 

Miljö- och hälsoskydd, 

17 436 240 0 353 353 240 -113 

myndighetsutövn 

Miljö, hälsa och 

0 17 196 6 578 23 441 16 863 17 196 333 

hållbar utveckling 0 0 0 0 0 0 0 

Totalt 17 436 17 436 6 578 23 794 17 216 17 436 220 0 


17 


Verksamheten styrdes till stor del 

av inkommande ärenden i form 

av klagomål, remisser, tillståndsprövningar 

och anmälan om att 

få bedriva olika verksamheter. 

Därutöver arbetade kontoret 

med flera större projekt t.ex. att 

ta fram ett nytt miljöprogram 

och avtalet med nya Knivsta 

kommun. 

Miljöskydd 

Frisk luft 

Miljökontoret mäter kontinuerligt 

luftkvaliteten bl.a. på Kungsgatan 

och vid en referenspunkt 

vid Stadsbiblioteket. Under vinterhalvåret 

2000/2001 överskreds 

den föreslagna miljökvalitetsnormen 

för bensen på 

Kungsgatan. 

För kvävedioxid överskreds 

miljökvalitetsnormen för dygn år 

2001 utanför Stadsteatern på 

Kungsgatan. 

Halten av partiklar, PM10, 

överskred år 2001 normvärdet 

för dygn på Kungsgatan. 

Mätningar av marknära ozon i 

Marsta, norr om Uppsala, visade 

att EU:s tröskelvärde för skydd 

av vegetationen, överskreds under 

107 dygn år 2001. 

Grundvatten och 

dricksvatten av god kvalitet 

Under året var det kommunala 

dricksvattnet av mycket bra kvalitet 

medan ca 42 % av de mikrobiologiska 

proverna från de ca 

50 förordnade vattentäkter i 

kommunen var bristfälliga. 

Miljökontoret påbörjade en inventering 

av föroreningskällor 

inom inre vattenskyddsområden. 

Nämnden förelade Banverket att 

miljöpröva den planerade järnvägstransporten 

av flygbränsle 

genom kommunen. Ett 15-tal 

ansökningar om tillstånd till 

spridning av bekämpningsmedel 

inom vattenskyddsområde behandlades. 

Ingen övergödning 

Arbetet med att inventera alla 

dåliga enskilda avlopp i kommunen 

påbörjades. Vissa punktutsläpp 

i särskilt känsliga områden 

spårades och ska åtgärdas. 

Under året fick miljökontoret ca 

250 ärenden om enskilda avlopp 

jämfört med ca 210 st år 2001. 

Slutna kretslopp 


yttrade sig över förslaget till ny 

renhållningsordning. Den yttrade 

sig till regeringen över utredningen 

”Resurs i retur” om 

producentansvaret, och 

Naturvårdsverkets utredning ”Ett 

ekologiskt hållbart samhälle” 

samt verkets förslag om vägledning 

och allmänna råd om metoder 

för rötning och kompostering 

av avfall. 

Vi handlade ett 50-tal ärenden 

om nedskräpning och mer än 

120 ansökningar om dispenser 

för slam- latrin- sophämtning 

och kompostering. 

Miljökontoret deltog i Vattenfalls 

arbetsgrupp ”Renare Avfall” 

som syftar till att minska skadliga 

ämnen, i första hand bly och 

kadmium, i brännbart avfall. 

Skyddande ozonskikt 

Miljökontoret granskade ca 

400 kontrollrapporter för ozonnedbytande 

ämnen. 

Giftfri miljö 

Miljökontoret genomförde 

tillsynskampanjer hos den grafiska 

branschen och 19 guldmeder. 

Det intensiva byggandet 

i Uppsala har lett till flera tunga 

ärenden om hantering av förorenade 

massor. Under året sanerades 

ett tiotal fastigheter på PCB 

i fogmassor. 

Hälsoskydd 

God inomhusmiljö 

Miljökontoret hanterade ca 63 

klagomål på inomhusmiljön jämfört 

med ca 78 klagomål år 2001. 

Vi handlade ca 38 ärenden om 

offentliga tillställningar om bl.a. 




årets resultat 220 -557 

justeringar -220 0 

utgående 107 107

Efter föreläggande från nämnden har banverket byggt bullerplank i Alsike och Bergsbrunna. 

konserter och uteserveringar. En 

policy för offentliga tillställningar 

togs fram. Vi fick 32 ärenden om 

hygienisk behandling varav 28 st. 

handlade om att företagare anmälde 

verksamheten. Vattenkvaliteten 

vid bassängbaden var 

stort sett bra och 94 procent av 

proverna var tjänliga. 

God ljudmiljö 

Kontoret kontrollerade ljudnivån 

på 17 diskotek, pubar och 

studentnationer. Sju verksamheter 

överskred riktvärdet för ekvivalent 

ljudnivå på 100 dB(A) 

och fem av dessa överskred även 

riktvärdet för maximal ljudnivå 

på 115 dB(A). Vi fick ca 50 klagomål 

på buller framför allt på 

fläktar, musik, och trafik. 

På grund av ett tidigare föreläggande 

från miljö- och hälsoskyddsnämnden 

färdigställde 

Banverket bullerplanken vid 

järnvägen i Alsike och Bergsbrunna. 

Säker strålmiljö 

Miljökontoret fortsatte att erbjuda 

Uppsalaborna förmånliga 

priser för mätningar av radon. 

Sammanlagt genomfördes 621 

radon mätningar i inomhusluft 

och dricksvatten, jämfört med 

554 mätningar år 2001. 

Förstärk folkhälsan 

I samarbete med Landstinget 

uppdaterades broschyren ”Rökfria 

matserveringar i Uppsala 

län”. Det finns nu ca 60 rökfria 

matserveringar i kommunen jämfört 

med 48 st. år 2001. 

Djurskydd 

Miljökontoret inspekterade svinhållning 

och gödsellagring hos 33 

lantbrukare i kommunen samt 

alla zoobutiker och försöksdjursanläggningar. 

Under året inkom drygt 80 klagomål 

på bristande djurhållning 

vilket var 20 st. färre än år 2001. 

Hälften av klagomålen gällde 

sällskapsdjur. 

Livsmedelstillsyn 

Miljökontoret handlade 71 ansökningar 

om godkännande av 

livsmedelslokaler och återkallade 

63 lokalgodkännanden eftersom 

verksamheten hade upphört. 

Därutöver behandlades ca 90 

ansökningar om livsmedelstillstånd 

för marknader, festivaler, 

korvförsäljning m.m. 

Vi fick 135 ärenden om matförgiftningar, 

jämfört med 165 st. 

år 2001. Ungefär 360 personer 

rapporterades ha blivit sjuka. 

Tillsammans med länets kommuner 

kontrollerade vi rengöringen 

på restauranger. Vi undersökte 

kvaliteten på mjukglass. 

Genom enkäter undersökte vi 

förhållandena i kommunens 

vårdkök. Inom hemtjänsten kontrollerade 

vi i flera led hanteringen 

av kyld färdigmat som var 

förpackad i modifierad atmosfär. 

Miljökontoret föreläste bl.a. vid 

utbildningen ”Körkort i kök” för 

personal i offentliga kök. 

18 

Samhällsplanering 


fick 63 remisser om detaljplaner/ 

program jämfört med 54 st. år 

2001. Dessutom deltog vi i arbetet 

med att ta fram en översiktsplan 

för Uppsala stad. 

Miljötorget 

Miljötorget är en mötesplats för 

kommunens miljö- och folkhälsoinformation. 

Torget visade 

tre utställningar ”Framtiden skapas 

av oss ” om Sveriges och 

Uppsalas miljömål, ”samband” – 

måleri och installation kring miljön 

samt ”Agenda 21-labyrinten” 

om Agenda 21-arbetet i Uppsala. 

Miljötorget samarbetade bland 

annat med Upplandsmuseet 

kring utställningen ”Hos farmor 

i Botarsbo”, med Vägverket kring 

EcoDriving, med CEMUS kring 

aktiviteter på världsmiljödagen, 

och FN-föreningen samt NBV 

kring FN-dagen. 

Miljötorget medverkade vid 

olika evenemang t.ex. ”Cykelsöndagen”, 

”Städa Uppsala”, ”Alla 

barns dag”, ”Kulturnatten” och en 

dialogkväll om cyklandet i Uppsala. 

Inom ramen för arbetet med 

miljöprogrammet arrangerades 

fyra dialogkvällar och ett 

politikermöte. 

Torget tog förutom studiebesök 

emot 1 560 spontana besökare 

och 280 telefonsamtal. Ett 30-tal 

grupper besökte utställningarna. 

Regionalt och internationellt 

samarbete 

Under året har inga projekt bedrivits 

i Tartu. Kontakter/nätverk 

har dock upprätthållits och 

medel för projekt år 2003 söktes 

hos SIDA. Inom ramen för 

”Town-Twinning” hölls en konferens 

med representanter för 

den italienska provinsen Isernia. 

För att Österjön ska bli renare 

deltar vi i Östersjöpalettens EUprojekt 

tillsammans med regioner 

i Finland, Estland, Lettland 

och Ryssland. 

Nytt miljöpogram 

Revideringen av kommunens 

miljöprogram påbörjades. Miljökontoret 

ansvarar för bl.a. projektledning, 

samordning och deltagande 

i fyra arbetsgrupperna. 

Programmet behandlar nio av 

riksdagens miljömål om: luft, 

ozonskikt, klimat, grundvatten, 

levande sjöar och vattendrag, 

övergödning, giftfri miljö, strålning 

samt bebyggd miljö. 

INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 0 0 

Netto 0 0

NÄMNDEN FÖR FRIVILLIG 

UTBILDNING 

BESTÄLLARE 


Beställarens resultat uppvisar ett 

överskott med 2 294 kkr. 

Det positiva resultatet har 

framför allt sin grund i det positiva 

resultatet för gymnasieskolan 

som uppvisar ett överskott med 

4 412 kkr. De väsentligaste förklaringarna 

till överskottet inom 

gymnasieskolan är att antalet 

gymnasieelever var fler än 

prognostiserat och gav en höjd 

reglering av kommunbidraget, 

samt att statsbidragsintäkterna 

för moms också blev högre än 

beräknat. 

Vuxenutbildning omfattar 

grundläggande vuxenutbildning, 

gymnasial vuxenutbildning samt 

utbildning i svenska för invandrare 

(sfi). Sammanlagt uppvisar 

skolformerna inom vuxenutbildning 

ett underskott (-1 301 kkr). 

Den huvudsakliga förklaringen är 

ökat antal deltagare från Uppsala 

hos annan huvudman i riksrekryterande 

utbildningar, där 

hemkommunen är skyldig att 

svara för kostnaderna. Vidare kan 



Kvantitet behov 

Gymnasieskola, antal elever 7 080 7 218 138 

Gymnasiesärskola, antal elever 110 117 7 

Vuxenutbildning, gymnasiepoäng 1 300 000 1 371 000 71 000 

därav kunskapslyftet, gymnasiepoäng 0 0 0 

Sfi-utbildning, helårsplatser 750 760 10 

Modersmålsundervisning gy, undervisningstimmar 5 300 5 613 313 

Musikskolan, antal platser 2 300 2 320 20 

Ordförande: Làrus Jònsson (s) (79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Gunilla Wigren Dahlin (m) (51 600 kr/år) 

Utförar-/Skolchef: Boris Enquist (549 600 kr/år) 

Beställarchef: Tore Larsson (468 000 kr/år) 

Tillsvidareanställda: 1 215 årsarbetare 

nämnas att statsbidraget till 

grundläggande vuxenutbildning 

blev lägre än beräknat liksom i 

viss mån även andelen av statsbidraget 

ur Generalschablonen 

för sfi-utbildning. 

Särskolan (gymnasiesärskola 

och särvux) gav ett underskott 

med –962 kkr, som främst beror 

på att ersättningen till egenregin 

som följd av ökat elevantal blev 

högre än beräknat. 


Frivillig musikundervisning 

Upphandlingen för 2 300 elever 

har av ekonomiska skäl återgått 

till en något lägre nivå än tidigare, 

samtidigt som de aktuella 

årskullarna har blivit större och 

efterfrågan ökat. 

Gymnasieskolan 

Verksamheten omfattar nationella, 

specialutformade och individuella 

program. Upphandlingen 

har byggt på 6 272 

uppsalaelever. Utfallet har blivit 

6 352 elever. Det är hela 1 038 

elever färre än under föregående 

år som följd av att utbildningar 

för externa elever inte har upphandlats 

genom nämndens beslut 





Politisk verksamhet 832 1 060 0 825 825 1 060 235 7 

Frivillig musikutbildning 15 008 19 256 0 19 220 19 220 19 130 -90 -4 212 

Gymnasieskola 521 176 527 220 5 633 539 008 533 375 537 787 4 412 -12 199 

Gymnasiesärskola 27 866 26 908 0 29 762 29 762 28 513 -1 249 -1 896 

Grundläggande vuxenutbildn 14 870 19 226 504 20 529 20 025 19 726 -299 -5 155 

Gymn vux utb inkl KL 36 238 31 467 32 273 61 951 29 678 29 336 -342 6 560 

Särvux 2 024 3 589 128 3 388 3 260 3 547 287 -1 236 

Sfi-undervisning 21 483 21 768 6 490 29 918 23 428 22 768 -660 -1 945 

Övrigt inkl gem ledn o service 14 637 0 0 0 0 0 0 14 637 

Totalt 654 134 650 494 45 028 704 601 659 573 661 867 2 294 -5 439 


19 

att överföra interkommunala intäkter 

till utföraren. Tio program/ 

inriktningar har inte upphandlats 

p g a att tillräckligt antal uppsalaelever 

inte längre ingått i upphandlingen. 

Den första reguljära 

omgången av IB (International 

Baccalaurete) har startat med ett 

femtiotal uppsalaelever. Stödjande 

verksamheter såsom 

Gatewayprojektet och sommargymnasiet 

har fortsatt. Utbildningen 

för elever med Aspergers 

syndrom har förlängts med ett 

fjärde år. 

Utbildningar med stöd av lagen 

om entreprenadförhållanden har 

i skolan fortsatt inom Floristprogrammet,Industriprogrammet 

och Medieprogrammet. Ansvaret 

för sistnämnda utbildning 

har genom ett särskilt samverkansavtal 

helt förts över till egenregin. 

Satsningen på personalförstärkning 

har utökats. Intagningen 

på de sökandes förstahandsval 

har fortsatt. För första 

gången har en helt döv elev slutfört 

utbildningen på ett nationellt 

program hemma i Uppsala. 

Antalet uppsalaelever i fristående 

gymnasieskolor har varit 

338, vilket är 109 fler än föregående 

år, medan uppsalaelever i 

andra kommuner/landsting var 

214 (ökning med 27 jämfört 

med 2001). Antalet uppsalaelever 

vid Livets Ords Kristna 

gymnasium var 111 och vid 

GUC:s fristående skola 58. Folkuniversitetets 

Internationella 

Gymnasium har utvidgats till att 

omfatta årskurs 2 och har i genomsnitt 

haft 32 uppsalaelever. 

IT-Gymnasiet i Uppsala har efter 

beslut i kammarrätten upptagit 

sin verksamhet som lockat 129 

uppsalaelever. Uppsala Waldorfgymnasium 

har tillkommit som 

fristående skola. 

Gymnasiesärskolan 

Verksamheten bygger på program. 

Från andra halvåret 2002 

finns enbart nationella och individuella 

program. Upphandlingen 

inom egenregin har omfattat 

90 uppsalaelever, medan 

utfallet blev 108 och innebär 

början av den kraftiga elevtalsökning 

som förväntas inom skolformen 

de närmaste åren. Nya 

utbildningar för enskilda elever 

har inletts inom Hantverks- och 

Fordonsprogrammen genom 

samverkan med skolorna. Under 

året har 12 elever fått sin utbildning 

hos annan huvudman. 

Vuxenutbildning allmänt 

Med stöd av ett särskilt statsbidrag 

på drygt 6 mkr under 

2002 och 2003 har ett arbete inletts 

med att i samverkan med 

andra aktörer i kommunen och 

regionen utveckla en infrastruktur 

för vuxnas lärande. Ett särskilt 

uppdrag har lämnats till 

Centrum för vuxnas läarande (Cvux) 

att i samverkan utveckla informationen, 

vägledningen, valideringen, 

lärcenterverksamheten 

och det flexibla lärandet. Under 

året har ansvaret för C-vux överförts 

från egenregin till beställaren. 

Grundläggande 

vuxenutbildning 

Den grundläggande vuxenutbildningen 

svarar mot den som ges i 

grundskolan. Kommunen har ansvar 

för att de invånare som har 

rätt till sådan utbildning och önskar 

delta i den också får den i antingen 

hemkommunen eller annan 

kommun. Antalet deltagare 

från andra kommuner är lågt. 

Upphandlingen har därför haft i 

stort samma inriktning som föregående 

år. 

Gymnasial vuxenutbildning 

inkl Kunskapslyftet 

Gymnasial vuxenutbildning motsvarar 

den som ges i gymnasieskolan 

men innehåller också 

påbyggnadsutbildningar, som leder 

till en ny nivå inom ett yrke

eller ett nytt yrke. År 2002 har 

varit det sista året med den särskilda 

statliga satsningen på 

Kunskapslyftet. Inriktningen från 

föregående år att i upphandlingen 

utöka utbudet av yrkesinriktade 

kurser och samtidigt 

minska omfattningen av utbildningar 

i allmänna ämnen har fullföljts. 

Utrymmet för uppsalabor att 

söka utbildningar hos huvudmän 

i andra kommuner har utökats 

ytterligare på grund av behovet. 

Utfallet överskred budget med 

1 177 kkr. 

Särvux 

Särvux motsvarar den utbildning 

som ges i den obligatoriska särskolan 

och gymnasiesärskolan 

och skall av kommunen erbjudas 

i den omfattning som svarar mot 

behov och efterfrågan. I upphandlingen 

har volymen ökat något 

– både i form av platser och 

utbildningstiden per deltagare 

och vecka – samtidigt som utbudet 

av kurser delvis har utökats. 

Svenskundervisning för 

invandrare (sfi) 

Sfi skall ge vuxna invandrare och 

flyktingar grundläggande kunskaper 

i svenska språket och om det 

svenska samhällslivet. Kommunen 

är skyldig att sfi erbjuds de 

personer som har rätt till utbildningen. 

Upphandlingen har haft i stort 

sett samma inriktning och omfattning 

som under föregående år. 

Utbildningen bygger numera på 

kursplaner, på tre olika nivåer. I 

upphandlingen har ingått en ny 

särskild verksamhet – språkverkstad 

– som skall ge fortsatt 

språkträning tillsammans med 

praktik och annan introduktion 

till arbete. 

UTFÖRARE 


Årets resultat är -8 139 tkr varav 

3 615 tkr utgörs av ett åläggande 

att täcka hälften av Grafiskt 

Utbildningscenters underskott 

för Medieprogrammet. Resultat 

för egenregin blev alltså –4 524 

tkr vilket jämfört med föregående 

år då en liknande bokslutsdisposition 

angående Medieprogrammet 

ålades nämnden, 

innebär en försämring med 68 

tkr. Ca 3 000 tkr av verksamhetens 

underskott uppstod inom 

den gymnasiala vuxenutbildningen 

vars avtalsersättningar 

minskade från ca 65 000 tkr till 

ca 45 000 tkr. Antalet producerade 

årsutbildningsplatser sjönk 

med 39%. Lokaler sades upp, 

personalstyrkan var vid årets utgång 

ca 50% lägre än föregående 

år. Trots detta kunde ej ett nollresultat 

uppnås inom den aktuella 

skolformen. 

Styckkostnaden per enhet 

ökade framför allt inom gymnasieskolan, 

delvis beroende på den 

från landstinget övertagna naturbruksutbildningen 

på Jälla, samt 

inom gymnasial vuxenutbildning 

där den kraftiga volymförändringen 

innebar att den fasta kostnaden 

per heltidsstuderande 

kraftigt ökade. I övrigt minskade 

elevkostnaden inom gymnasiesärskolan 

med 7,3%. 


Inledning 

I denna verksamhetsberättelse 

har både nationella och lokala 

mål sorterats in under huvudområden 

enligt följande: 




Gymnasieskola 626 516 550 067 -4 627 -6 680 

Gymnasiesärskola 31 421 28 264 191 131 

Grundläggande vuxenutbildning 20 232 20 644 596 300 

Gymnasial vuxenutbildning 52 615 35 827 -2 955 -1 884 

Kunskapslyftet (ingår i gymn vuxenutb fr om 2002) se ovan 38 923 se ovan 352 

Gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 2 935 2 485 507 126 

Svenska för invandrare (sfi) 31 387 28 456 -81 253 

Uppdragsutbildning 18 281 16 990 -565 -20 

Kvalificerad yrkesutbildning (ny verksamhet 2002) 1 851 -396 

Grundskola 25 078 23 403 -533 -557 

Frivillig musikundervisning 23 912 23 388 -292 -133 

Politisk verksamhet 0 590 0 51 

Datortek 7 178 6 470 16 105 

Gemensam administration 2 839 1 255 0 0 

Totalt 


844 245 776 762 -8 139 -7 956 

ingående 2 712 10 668 


justeringar 

-8 139 -7 956 

utgående -5 427 2 712 


20 


Utförd Nyckeltal 

kvantitet 2002 2002 2001 

Gymnasieskola 7 715 81 208 75 337 kr/elev 

Gymnasiesärskola 135 232 748 251 188 kr/elev 

Grundläggande vuxenutbildning 492 41 122 39 503 kr/heltidsstuderande 

Gymnasial vuxenutbildning 1 118 47 062 41 707 kr/heltidsstuderande 

Kunskapslyftet se ovan se ovan se ovan kr/heltidsstuderande 

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 100 29 350 21 843 kr/elev 

Svenska för invandrare (sfi) 27 362 1 147 1 002 kr/undervisningstimme 

Uppdragsutbildning 3 642 5 019 6 635 kr/kursdeltagare 

Grundskola 245 59 742 56 660 kr/elev 

Modersmålsundervisning i grundskolan 2 685 3 900 3 893 kr/elev 

Frivillig musikundervisning 2 320 10 307 10 095 kr/elev 

• Trygghet, innefattande områden 

som värdegrund, drogfrågor, 

jämställdhetsfrågor samt 

hur den kulturella mångfalden 

tillvaratagits. Här ingår även frågor 

som rör både den fysiska och 

den psykosociala miljön 

• Delaktighet, innefattande områden 

som delaktighet och inflytande 

i formella sammanhang 

som skolkonferens och elevråd 

och delaktighet och inflytande 

över undervisningssituationen 

• Livslångt lärande, med områden 

som den pedagogiska verksamheten, 

arbetssätt och arbetsformer, 

elever i behov av särskilt 

stöd och samarbete med andra 

skolformer samt kunskaper, uttryckta 

i avgångsbetyg i svenska, 

engelska och matematik och resultat 

på nationella prov. 

Enligt olika styrdokument finns 

ett antal detaljerade mål. Dessa 

är samlade i Skolförvaltningens 

Produktionsplan för 2002. Aktiviteter 

inom varje område innefattar 

även arbete för att nå dessa 

mål. Det övergripande målet under 

år 2002 har enligt Anvisningar 

för kvalitet 2002 varit att 

öka andelen elever som fullföljer 

sin utbildning med godkända 

resultat. I denna verksamhetsberättelse 

redovisas endast mål 

och resultat. 

Trygghet 

Mål 

• Skolan ska utifrån en gemensam 

värdegrund ha ”nolltolerans” 

mot kränkande behandling, 

droger och våld. 

Mobbning, rasism och sexism 

ska förebyggas och åtgärdas 

omedelbart. 

Resultat 

Skolornas medelvärde när det 

gäller Trygghetsenkäten. 

KVALITETSVÄRDE 

Trygghet 2001 2002 

Elever gymnasieskola 3,46 3,41 

Deltagare vuxenutb. 3,61–3,63 3,54–3,60 


gäller den gemensamma trygghetsenkäten 

varierar för gymna- 

sieskolan mellan 3,25 och 3,54 i 

en fyragradig skala, där 1 är det 

lägsta och 4 är det högsta värdet. 

Inom vuxenutbildningen ligger 

samtliga skolor mellan 3,54 och 

3,60. För vuxenutbildningen har 

inte medelvärde räknats ut eftersom 

enkäterna genomförts av ett 

urval av deltagare. Vid en jämförelse 

med värdet för år 2002 är 

trygghetsvärdet för år 2002 en 

aning lägre vilket naturligtvis inte 

är tillfredsställande. Värdet i sig 

måste ändå uppfattas som positivt. 

Den enkätfråga som på de 

flesta skolor har det högsta värdet 

är glädjande nog fråga ”Jag 

känner mig lugn och trygg när 

jag tänker på/går till skolan. 

Skolförvaltningens olika 

kompetensutvecklingsprojekt har 

resulterat i att ca 500 lärare och 

ca 80 personer från andra 

personalkategorier vid flera tillfällen 

utbildats i värdegrundsfrågor, 

ledarskap, drogfrågor och 

miljöfrågor. 

Delaktighet 

Mål 

• Verksamheten i skolan skall 

utformas i överensstämmelse 

med grundläggande demokratiska 

värderingar (Skollagen 

1 kap § 2) 

• Elevernas ansvarstagande 

och delaktighet i den egna 

läroprocessen ska utvecklas 

(KF:s inriktningsmål 2002) 

Resultat 


gäller Delaktighetsenkäten 


Delaktighet 2001 2002 




gäller den gemensamma delaktighetsenkäten 

varierar för gymnasieskolan 

mellan 2,24 och 2,81 i 

en fyragradig skala, där 1 är det 

lägsta värdet och 4 är det högsta 

värdet. Inom vuxenutbildningen 

ligger samtliga skolor mellan 

2,82 och 3,2. Sammanställningen 

av skolornas resultat när det gäl-

ler den gemensamma delaktighetsenkäten 

visar fortfarande att 

deltagare i vuxenutbildning känner 

sig mer delaktiga än elever i 

gymnasieskolan. Delaktighet och 

inflytande har varit två prioriterade 

områden för de flesta skolor 

under år 2002 och siffrorna för 

året visar att det arbetet givit till 

resultat att eleverna känner sig 

mer delaktiga. 

Skolförvaltningen har tillställt 

samtliga skolor inom gymnasiet 

och vuxenutbildningen en uppföljningsenkät 

gällande inflytandefrågorna. 

Sammanställningen av 

denna visar att elever som väljs 

till representanter i skolkonferenser 

inte alltid får den utbildning 

som krävs. Klassråden fungerar 

ofta bra som forum för delaktighet 

och inflytande. 

Rapporten poängterar också att 

skolorna ska verka för att utveckling 

sker beträffande den 

direkta demokratin i undervisningssituationen. 

Utvärderingsenhetens utvärdering 

av ansvar, delaktighet och 

lärande visar att 66 % av eleverna 

anser att de i ganska hög grad eller 

i mycket hög grad har möjlighet 

att påverka arbetssätten och 

55 % anser att de har möjlighet 

att välja plats för sitt lärande. 

Däremot är siffran lägre när det 

gäller andelen elever som anser 

att de har möjlighet att påverka 

innehållet i olika kurser (37%) 

och val av läromedel (28%). 

Livslångt lärande 

• Alla elever ska utifrån individuella 

behov och förutsättningar 

ges samma möjligheter 

Jälla smådjursenhet. 

att utvecklas och känna meningsfullhet 

och arbetsglädje 

i sitt lärande. 

• Skolan ska aktivt främja 

barn och ungdomars språkutveckling. 

Resultat 


gäller enkäten om Livslångt lärande 


Livslångt lärande 2001 2002 




gäller den gemensamma enkäten 

om livslångt lärande varierar för 

gymnasieskolan mellan 2,52 och 

3,21 i en fyragradig skala, där 1 

är det lägsta värdet och 4 är det 

högsta värdet. Inom vuxenutbildningen 

ligger samtliga skolor 

mellan 3,28 och 3,50. Enkätsvaren 

inom området visar att 

det fortfarande är så att frågorna 

om utvecklingssamtal och individuella 

studieplaner har de lägsta 

värdena. Även om siffrorna för 

året visar att medvetenhen om 

studieplaner är högre och att 

skolorna genomför utvecklingssamtal 

i högre grad är detta ett 

område som fortfarande måste 

utvecklas under kommande år. 

De genomförda kompetensutvecklingsinsatserna 

har inneburit 

att ca 60 lärare fått utbildning 

i samtalsmetodik grundkurs, ca 

120 lärare i samtalsmetodik fortsättningskurs 

och 30 lärare i 

gruppsamtal. Detta innebär att 

det på skolorna finns god kompe- 

21 

2000 2001 2002 

Gymnasieskolan 7 305 7 390 7 715 

Gymnasiesärskola 106 112 135 

Grundskola 218 238 240 

Modersmålsundervisning grundskola 2 513 2 550 2 700 

Modersmålsundervisning gymnasieskola 740 650 

Musikskola 2 329 2 330 2 320 

Grundläggande vuxenutbildning 657 515 heltidsstuderande 

Gymnasial vuxenutbildning 705 860 ” - 

Kunskapslyftet 1 194 969 ” - 

Särvux 88 108 100 

Svenska för invandrare 684 730 750 aktiva deltagare 

tens när det gäller att genomföra 

utvecklingssamtal med elever 

och föräldrar. 

Arbetssätt och arbetsformer 

Under år 2002 har ca 80 lärare 

genomgått kompetensutveckling 

inför den nya gymnasiekursen 

Projektarbete. Detta innebär att 

totalt ca 200 lärare genomgått 

denna utbildning. En effekt av 

denna utbildning är, enligt skolornas 

kvalitetsredovisningar, att 

lärare över huvud taget börjat 

arbeta mer ämnesövergripande. 

Under året har ytterligare ca 

60 lärare deltagit i ITiS-projektet. 

Projektet syftar till en ökad användning 

av datorn som pedagogiskt 

verktyg samt till ett ämnesövergripande 

arbetssätt. Enligt 

den utvärdering som gjorts har 

ITiS haft en liten betydelse för 

att förändra hur IT-tekniken 

används i undervisningen. 

Elever i behov av särskilt 

stöd 

Extra resurser för elever i behov 

av särskilt stöd har bl a inneburit 

ytterligare en ökning av antalet 

speciallärare. Resurserna har 

också används för mindre elevgrupper 

och andra stödresurser. 

Insatser för elever i behov av särskilt 

stöd har inneburit att cirka 

700 elever fått stöd av olika slag, 

både inom sitt ordinarie program 

och inom olika specialanpassade 

program samt inom det Individuella 

programmet. 

Utbildningens volym och 

organisation. 

Organisation 

Skolförvaltningen är utförarförvaltning 

inom Nämnden för 

frivillig utbildning (NFU) och 

har under år 2002 omfattat en 

utförarenhet och 14 resultatenheter 

Personal 

Totalt har antalet vuxna i skolan 

ökat med 63 personer. Inom 

nämndens område finns nu 

1 195 (1 132 år 2000) helårsanställda 

personer, varav 855,5 

(776 år 2000) är lärare. Personalsiffrorna 

visar att lärarpersonalen 

har ökat med 79,5 st. 

Elever 

Följande antal elever (snitt 

under 2002 jämfört med 2000 

och 2001) finns inom nämndens 

olika skolformer. 


I redovisad summa ingår över 

tagandet av Jällaskolans anläggningstillgångar 

(6 126 tkr). Årets 

investeringsmedel har bl a använts 

till inköp av maskiner på 

Fordonsprogrammet samt till 

traktorer och hästar på Naturbruksprogrammet. 

INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 14 772 9 710 

Netto 14 772 9 710

RÄDDNINGS- OCH 

BEREDSKAPSNÄMNDEN 

BRANDFÖRSVARET 

Ansvarsområde 

Under samlingsnamnet Räddnings- 

och Beredskapsnämnden 

verkställs kommunens ansvar för 

räddningstjänst, civilt försvar, 

kommunal beredskap, drift- och 

hemvärnsärenden och kristidstjänst. 

Nämndens verksamhet 

skiljer sig i hög grad från kommunens 

övriga verksamheter, den 

är mycket strikt lagreglerat och 

skall fungera i alla onormala sammanhang 

när samhällets övriga 

funktioner hotas. 

Brandförsvarets verksamhet är 

den äldsta gemensamma samhällsservicen 

och har i alla tider 

varit en viktig angelägenhet för 

samhällsmedborgarna. Verksamheten 

har främst sin utgångspunkt 

i räddningstjänstlagen och 

av kommunfullmäktige fastställd 

räddningstjänstplan. 

Samverkan med andra myndigheter 

och organisationer utgör en 

stor del av den fortlöpande verksamheten. 

Genom särskilda avtal 

ansvarar nämnd och förvaltning 

för bl.a. 

• Samverkan med Landstinget 

angående extraordinära resurser 

vid en större skadeplats 

• Räddningstjänstsamordning i 

Uppsala län – Cesam-C 

• Samverkan mellan länets kommunala 

räddningstjänster Räddsam-C 

• Helikopterverksamhet i samarbete 

med Akademiska sjukhuset 


Årets resultat på –3 883 tkr följer 

nämndens budget. Skillnaden i 

budgeterade nettokostnader, 


Ordförande: Oswald Söderqvist (v) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Jan Ulmander (c) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef: Tommy Ekstrand (lön 588 000 kr/år) 


102 662 tkr mot utfallet, 

103 060 tkr är endast 398 tkr. 

Årets negativa resultat beror 

främst på att nämnden ej lyckats 

minska de höga lokalkostnader 

man dras med, 27 600 tkr för år 


I övrigt har resultatet påverkats 

av personalkostnaderna, som 

ökat med 3 954 tkr jämfört med 

år 2001. Anledningen till denna 

ökning är en återbesättning av 

en del vakanta tjänster och att 

brandmän fått en löneökning 

utanför det centrala löneavtalet. 

Behovet av att återbesätta vissa 

tjänster har sin bakgrund i att 

nämnden under flera år, för att 

få en ekonomi i balans, inte återbesatt 

tjänster vid personalavgångar. 

Inför 2002 var man dock 

tvungen att återbesätta en del 

tjänster. 


Årets största investering har varit 

komplettering och utbyte av 

brand- och räddningsfordon. Ett 

nytt släck- och räddningsfordon 

har färdigställts och två mindre 

transportfordon har inköpts till 

deltidsstationerna som ersättning 

för äldre fordon. Andra större investeringar 

är främst komplettering 

eller utbyte av andningsskydd, 

personsökare och rökdykarradio. 

INVESTERINGAR 

Belopp i tkr 

Inkomster 

2002 2001 

Utgifter 3 224 4 271 

Netto 3 224 4 271 





Räddningstjänst 21 325 122 286 100 961 96 520 -4 441 

Totalförsvar och samhällsskydd 3 167 4 803 1 636 2 237 601 

Totalt 99 227 102 662 24 493 127 553 103 060 99 227 -3 833 -3 833 


22 

Två nya övningsobjekt har 

färdigställts på övningsfältet. 

Arbetsmiljöförbättrande åtgärder 

på station Fyrislund har gjorts i 

tvätthall och kontorsutrymmen. 

Kompletterande datautrustning 

har införskaffats till ett värde av 

ca 500 tkr. 


RÄDDNINGSTJÄNST 

Den beslutade organisationen 

med tre disstrikt - Norr, Öst och 

Väst, infördes den 1 januari 

2002. Distrikten utgår från 

heltidsbrandstationernas lokalisering 

i Centrum, Fyrislund och 

Rosendal. Under året har stödfunktionen 

till bl.a. distrikten 

utretts. Helheten i organisationsstrukturen 

beräknas vara klar senast 

under första kvartalet 2003. 

En övergripande målsättning 

med den nya organisationen är 

att integrera det skadeavhjälpande 

arbetet med det förebyggande. 

Året har givit värdefulla 

erfarenheter som kommer att tas 

tillvara i det fortsatta arbetet att 

utveckla organisationen. 

Rekrytering av brandmän och 

kompetensutbildning av brandbefäl 

har under året intensifierats 

för att möta kommande 

pensionsavgångar. 

Under året genomfördes 2 035 

insatser till bränder och andra 

nödlägen. Antalet insatser under 

året har varit normalt – dock något 

fler än under 2001. Insatserna 

har varit jämnt fördelade 

under året med något undantag. 

Av totalt 2 035 insatser har 975 

erfordrat utryckning från mer än 

en station. Detta innebär att en- 

heterna från kommunens brandstationer 

sammantaget under 

året varit aktiverade 3 010 

gånger. 

Insatsstatistik för brandstationerna: 

Centrum ........................ 1 109 

Fyrislund ............................ 757 

Rosendal ............................ 447 

Storvreta ............................ 107 

Skyttorp ............................... 42 

Knutby ................................ 43 

Almunge .............................. 68 

Knivsta ............................... 211 

Järlåsa .................................. 83 

Björklinge........................... 143 

Insatserna har fördelats jämnt 

mellan veckans dagar, men under 

dygnet inträffade flest olyckor 

mellan kl. 12 och 14 och det lägsta 

antalet mellan kl. 02 och 04. 

Uppmärksammade 

händelser 

Eskils servicehus – 

Torkelsgatan 17-19 

Under början av året inträffade 

två identiska bränder inom en 

vecka vid Eskils servicehus. Vid 

räddningsenheternas ankomst var 

lägenheterna övertända och kraftiga 

lågor slog ut genom fönstret 

på båda sidor om huset. Första 

insatsen var att samtidigt påbörja 

livräddning och förhindra brandspridning. 

Branden bekämpades i 

inledningen av två brandstyrkor. 

Efter några minuter anlände den 

tredje brandstyrkan till platsen 

och inriktade sitt arbete på att 

förhindra brandspridning till vind 

och ventilationssystem. Vid de 

två bränderna omkom två personer. 

Bränderna fick stor uppmärksamhet 

såväl i massmedia 

som hos allmänhet och politiker. 

Lägenheterna saknade brandvarnare, 

alternativt fungerande 

brandvarnare. Ansvaret för detta 

åvilar lägenhetsinnehavaren och 

nu påbörjades en intensiv inventering 

och utredning av bl.a. 

kommunens ansvar och policy 

vad gäller brandskydd i äldreboenden.

Saluhallen – S:t Eriks torg 

En brand utbröt i Saluhallen någon 

gång på morgonen den 9 maj 

och upptäcktes strax efter kl. 

08.00 av närboende. Larmet inkom 

till SOS-centralen kl. 08.08 

och den första räddningsstyrkan 

var på plats kl. 08.14. Stationerna 

i Centrum och Rosendal larmades 

direkt och – så snart brand 

konstaterats – även station Fyrislund. 

Inriktningen på arbetet blev till 

en början att dämpa brandförloppet 

och om möjligt se till 

att evakuera personer som eventuellt 

kunde befinna sig i byggnaden. 

Brandspridningen till 

Walmstedtska gården undanröjdes 

och den fortsatta insatsen 

inriktade sig på den befarade 

brandspridningen till restaurang 

Guldkanten och uteserveringen 

Åkanten. Räddningstjänstens 

operativa del avslutades kl. 22.00 

och engagerade brandförsvarets 

alla tillgängliga resurser i insatsen 

eller i beredskap för andra nödlägen. 

Saluhallen inrymde sex butiker 

och tre restauranger. Den byggdes 

1909 och har vid ett flertal 

tillfällen byggts om. Byggnaden 

bestod av en stor hall, den s.k. 

butiksdelen, och en del i två plan 

med bl.a. restaurang. Hallen, källaren 

och restaurangen utgjorde 

varsin brandcell. Byggnaden saknade 

brandlarm. 

Teleavbrottet den 2 oktober 

Den 2 oktober orsakade störningar 

i elförsörjningen ett fem 

timmar långt teleavbrott i Uppsala 

län, varvid både det fasta 

telenätet och mobiltelenätet 

slogs ut, med undantag för 

Comviqs mobiltelefoni. Under 

avbrottstiden kunde endast 30 

procent av länets invånare ringa 

nödnumret 112. 

Grundorsaken till avbrottet var 

att den utrustning, som skall 

skydda telecentralerna mot kraftiga 

spänningsvariationer, skadats 

varför den upphörde att fungera. 

Inte endast telefonin drabbades, 

utan även dataöverföringen mellan 

terminaler och servrar slogs 

ut. Iordningställande av reservsystem 

för mottagande och vidarebefordran 

av larm blev en svår 

utmaning. Som tillfällig kommunikationscentral 

användes Uppsala 

brandförsvars ledningsfordon 

(C 118) som tillsammans med 

andra utplacerade brandfordon 

fick förmedla larm från allmänheten. 

Även om uppgiften löstes, 

har händelsen givit upphov till 

en rad frågeställningar som nu 

utreds. Utbildning kommer att 

genomföras bl.a. för att höja kunskapen 

om reservsystem. Samlokaliseringen 

av kommunens 

lednings- och räddningscentral 

(KLRC) och SOS-centralen samt 

samarbetet med länets samver- 

Branden i Saluhallen den 9 maj. 

kansorgan Cesam-C bidrog till 

att allvarliga konsekvenser kunde 

undvikas. 

Bärby brandstation 

Brandstationen i Bärby blir efter 

flytten från Centrum en av tre 

likvärdiga brandstationer i staden. 

Tillsammans med brandstationen 

i Rosendal kommer de 

två brandstationerna att ha citykärnan 

som primäransvar. Den 

redan tidigare försenade inflyttningen, 

beräknad till årsskiftet 

2002/2003, har på grund av 

överklagande ytterligare försenats. 

Utsträckt dispens från 

23 

Arbetsmiljöverket tillåter dock 

brandförsvaret att nyttja lokalerna 

i Centrum t.o.m. oktober 

2003. Byggnationen av Bärbystationen 

kunde påbörjas under 

hösten med ett första spadtag 

den 14 augusti 2002. 

Räddningscentralen 

Kommunens lednings- och 

räddningscentral (KLRC) är samlokaliserad 

med SOS-centralen i 

C län. Verksamheten bedrivs 

inom de fyra huvudområdena 

räddningscentral/inre befäl, data, 

tele/radio och automatlarm. 

Räddningscentralen ansvarar 

också för funktionerna räddningschef 

i beredskap, jourhavande 

brandingenjör och 

yttre befäl. 

Årets verksamhet har präglats 

av nyrekrytering, introduktion 

och kompetensutveckling av 

främst inre befäl i räddningscentralen, 

för att möta pensionsavgångar. 

Utbildning i stabsmetodik 

och ledningsteknik har i 

samarbete med länsstyrelsen genomförts 

internt, men även för 

andra räddningstjänster och myndigheter. 

Den förvaltningsinterna växeln

har under året upphört. Brandförsvarets 

abonnemang har anpassats 

och ingått som en del i 

kommunens omläggning av alla 

telefonnummer i kommunväxeln. 

Under året har förvaltningens 

dataansvar flyttats från administrationen 

till räddningscentralen. 

Projektet ”tunna klienter” har 

slutförts, vilket innebär att arbetet 

nu sker mot tre servrar i stället 

för mot den egna hårddisken. 

Under året har åtta nya objekt 

med automatlarm tillkommit. 

Besiktningar av anläggningar har 

främst inriktats mot anläggningar 

med ett större antal onödiga 

larm. Genomsnittet av onödiga 

larm var under året 1,5 per anläggning, 

vilket är klart under 

riksgenomsnittet. Värt att notera 

är att en större brand kunde undvikas 

vid Kemikum tack vare det 

automatiska brandlarmet. En 

brännare i ett laboratorium hade 

vält, varvid materiel fattat eld. 

Brandförsvaret var snabbt på 

plats och kunde släcka branden. 

Likartade insatser har även noterats 

vid Nyby servicehus och 

Svavagallerian. 

Räddningschef i beredskap 

övergick fr.o.m. den 1 juli 2002 

till en länsgemensam resurs inom 

ramen för samarbetsorganisationen 

Räddsam-C. I Chefsberedskapen 

ingår fem personer 

av vilka tre kommer från Uppsala 

och en från vardera Enköping 

och Östhammar. 

PROJEKT 

Jämställdhet 

En helg i september månad inbjöds 

15 kvinnor att prova på 

brandmannayrket och få ökad 

kännedom om räddningstjänsten. 

Syftet var att locka fler kvinnor 

till brandmannayrket för att på 

sikt kunna öka andelen kvinnor 

inom yrket vid Uppsala brandförsvar. 

Under året har Uppsala brandförsvar 

ingått i ett EU-projekt – 

Equal – tillsammans med 

Försvarsmakten, Länspolismyndigheten 

i Uppsala län, Uppsala 

akademiska sjukhus m.fl. 

Projektet är delfinansierat av Europeiska 

Socialfonden och löper 

2002-2004. Målet med partnerskapet 

är bl.a. att bidra till att 

öka kunskapsnivån och insikt om 

jämställdhet. Syftet är att starta 

utvecklingsprocesser som skall 

resultera i bestående förändringar, 

som ökar jämställdheten. 

Miljö/arbetsmiljö 

All tillsvidareanställd personal 

har genomgått en halvdagsutbildning 

i ämnet ”Hållbar 

utveckling”. 

I samarbete med miljökontoret 

har analyser gjorts på spillvatten 

från brandförsvarets övningsfält 

med gott resultat. Vidare har 

man övergått till mer miljöanpassade 

bränslen. 

Personalen på övningsfältet har 

medverkat vid uppföljning av 

arbetsmiljöarbetet vid övningsanläggningen. 

FÖREBYGGANDE 

VERKSAMHET 

Byggverksamheten 

Under året har nyproduktion och 

omfattande omoch tillbyggnad 

främst utförts av universitetet, 

landstinget, f d Pharmacia och 

nya biotech-företag. Bostäder och 

lägenheter för studenter har planerats 

och byggts. Byggnation av 

nya E 4:an öster om staden har 

påbörjats. Utbyggnad av stambanan 

till dubbelspår har inletts. 

Brandförsvaret har deltagit vid 

projektmöten, rådgivning och 

besiktningar. Under året har ett 

stort antal byggsamråd genomförts. 

I samarbete med stadsbyggnadskontoret, 

enligt planoch 

bygglagen, har 93 yttranden avgivits. 

Tillsyn 

Under året har 387 besiktningar, 

brandsyner och tillsyner utförts. 

Detta motsvarar drygt 70 procent 

av de planerade brandsynerna. 

Utöver detta har ett 

antal oanmälda kvällsbrandsyner 

genomförts, främst gällande samlingslokaler. 

Denna typ av brandsyner 

företas i samarbete med 

andra myndigheter. 

Automatiska brandlarm 

En utredning om möjligheten 

att förbättra och utveckla överföringar 

av brandlarm via radiolänk 

har påbörjats. Syftet är 

främst minskad sårbarhet vid 

teleavbrott och på sikt minskade 

kostnader. 

Tillståndsärenden 

Brandförsvarets tre distrikt är remissinstans 

för tillståndsärenden. 

Ärendena handläggs av Polismyndigheten 

(ordningslagen och 

lagen om explosiva varor), stadsbyggnadskontoret 

(lagen om 

brandfarliga och explosiva varor) 

och delegationen för serveringstillstånd 

(alkohollagen). Under 

året besvarades 121 ärenden från 

Polismyndigheten, 36 från stadsbyggnadskontoret 

och 13 från 

delegationen för serveringstillstånd. 

Hetarbetstillstånd har 

meddelats vid 25 tillfällen. Tillsyn 

av Valborgsmässoeldar har 

gjorts på 120 platser. 

Brandutredningar 

Brandutredningarna görs normalt 

i samarbete med Polismyndigheten 

och ger värdefull information 

till det skadeförebyggande 

arbetet. I de fall brottsmisstanke 

ej föreligger slutförs utredningen 

av brandförsvarets två utbildade 

brandorsaksutredare. Särskild 

brandorsaksutredning har utförts 

vid 14 tillfällen. 

24 

Särskild utredning 

Under våren genomfördes inventering 

och kartläggning av 129 

anläggningar för s.k. särskilt boende/vårdboende 

i kommunen. 

Kartläggningen har berört ca 

2 500 boende och 2 900 anställda. 

Ett programförslag för 

säkerhetshöjande åtgärder inom 

kommunens särskilda boendeformer 

antogs under hösten. I 

samband med arbetet har framtagits 

kriterier för brandskydd 

vid upphandling av vårdboende 

såväl internt som externt. 

Riskhänsyn i 

samhällsplaneringen 

Medverkan sker på många olika 

sätt, exempelvis genom remissvar 

på detaljplaner, medverkan i 

projektmöten och andra utredningar. 

Under året har ett trettiotal 

yttranden om detaljplaner 

avgivits. Av särskilt intresse kan 

nämnas planerad utbyggnad öster 

om Viktoria och påbyggnad av 

parkeringshuset Grimhild. 

Information, råd och 

anvisningar 

Under året har ca 1 500 råd och 

anvisningar lämnats i olika sammanhang. 

De flesta sker i samband 

med om-, till- eller nybyggnation. 

Många råd lämnas till allmänheten 

på den särskilt inrättade 

jourtelefonen 727 30 20, 

alternativt via e-postadressen 

7273020@uppsala.se, som är 

öppen för ändamålet. 

Brandlarm i alla bostäder 

Frågan om brandlarm i alla bostäder 

har beretts under året och ett 

handlingsprogram för 2003 har 

utarbetats. Fr.o.m. den 1 januari 

2003 är det obligatoriskt med 

brandlarm i alla hushåll. Stadigvarande 

bostäder, fritidshus, studentrum 

och husvagnar räknas 

som hushåll. Målet med beslutet 

är att antalet dödsbränder skall 

minimeras. 

KOMMUNAL BEREDSKAP 

OCH CIVILT FÖRSVAR 

Översyn av beredskapsorganisationen 

har ingått som ett delprojekt 

i kommunens omorganisation. 

Nämndernas och förvaltningarnas 

ansvar vad avser beredskapsplanering 

regleras. Vid 

brandförsvaret och i samarbete 

med övriga förvaltningar finns en 

särskild organisation för krishantering 

vid inträffade händelser. 

Organisationen har aktiverats 

vid 15 tillfällen. 

Under året har kommunens 

krisgrupper övats och beredskapsplanerarna 

fortbildats. 

UTBILDNING 

Utbildning – Viktoria utbildnings- 

och övningsanläggning 

Extern utbildning 

Eurest AB övertog genom avtal 

driften av restaurang-, konferens- 

och hotellverksamheten vid Viktoria 

fr.o.m. den 1 januari 2002. 

Avtalet innebär att utbildning 

med inriktning på brand fortsättningsvis 

bedrivs av brandförvaret, 

medan övrig kurs- och konferensverksamhet 

bedrivs i Eurests 

regi. 

Inom området extern utbildning 

har ett stort antal kurser 

genomförts. Både teoretisk och 

praktisk utbildning har genomförts 

för såväl större företag som 

för omsorgsverksamhet. Som en 

följd av två tragiska bränder inom 

Uppsala kommuns verksamhet, 

där två personer innebrändes, har 

kommunen satsat extra mycket 

på att utbilda omsorgspersonal i 

brandskydd. Under året har 715 

personer genomgått denna utbildning. 

Samarbetet med Brandförsvarsföreningen 

Uppsala län har 

lett till följande kurser och 

informationsåtgärder: 

– Intern brandskyddskontroll 

– Heta arbeten 

– Hantering av mindre mängd 

brandfarliga varor 

– Självskyddskurser 

– Information i årskurs 2 

Intern utbildning 

Den interna utbildningen har 

främst vänt sig till räddningspersonalen 

och följt räddningstjänstplanens 

intentioner. 

Heltidspersonalen har under 

året genomfört ett sextiotal 

övningar. Deltidspersonalen övas 

vid 2 tillfällen varje månad, 

totalt 24 under året. 

TEKNIK OCH 

SERVICE 

Avdelningen för teknik och service 

ansvarar för stödverksamhet 

vid förvaltningen främst gällande 

fastigheternas drift och underhåll, 

materielinköp och service 

samt övningsanläggningen Viktoria. 

Under året har ansvaret utökats 

med lokalvård av anläggningen. 

Verksamheten utgör även 

stöd till räddningstjänsten vid insatser. 

Vid ett tiotal tillfällen har 

man biträtt brandstyrkan med 

förstärkningsresurser. 

I samband med intern och extern 

utbildning har genomförts 

bl.a.: 

- Övningsförberedelser vid 1 027 

tillfällen 

- Omladdning av handbrandsläckare 

1 878 st 

- Service andningsskydd 1 761 st 

- Fyllning av luftpaket för rökdykning 

4 024 enheter

BESTÄLLARE 


Årets resultat blev ett överskridande 

på -5 679 tkr. Resultatet 

hänför sig till två olika verksamheter 

enligt följande: 

En del av överskridande, -2 700 

tkr, gäller utökad beställning 

inom grundskolan. Utökningen 

är en konsekvens av att socialnämnden, 

enligt beslut i kommunstyrelsen 

under 2002, inte kunnat 

genomföra den avgiftshöjning, 

som planerats. 

Beställningarna av den obligatoriska 

särskolan resulterade i ett 

överskridande på -3 070 tkr som 

är relaterat till skolornas krav på 

kostnadstäckning för särskoleundervisningen. 


Individ och familjeomsorg 

Nämnden har beställt adoptionsutredningar, 

familjerättsbyrå, 

familjehemsrekrytering, utbildning 

av familjehem, feriehemsplacering, 

gruppbehandling för 

barn till missbrukare, miljöterapeutisk 

behandlingsinriktad 

träningsverkstad för ungdom, 

medling mellan unga gärningsmän 

och deras brottsoffer, 

ungdomsenhet, ungdomsteam, 

bostadsenhet, familjerådgivning, 

öppen rehabiliterande verksamhet 

för psykiskt sjuka, narkotikasektion, 

socialjour, utveckling av 

insatser för vuxna missbrukare 

och insatser för ungdom. 

Skola 

Nämnden har beställt specialundervisning, 

(hörselklass, ambulerande 

hörsellärare, synlärare 

och konsultlärare i grundskolan, 

Folke Bernadotteskolan, sjukhusundervisning) 

och skolhälsovård. 

SOCIALNÄMNDEN 

Ordförande: Ingrid Lindahl (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Barbro Westrin (fp) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef: Per-Olof Forsblom (lön 500 400 kr/år) 


Grundsärskola 

Socialnämnden har beställt 

grundsärskola och träningssärskola 

för hela kommunen från 

kommundelsnämnderna och 

centrala funktioner för särskolan 

(elevvård och konsultlärare) från 

socialnämnden utförare. 

Verksamhet för personer 

med utvecklingsstörning 

Nämnden har beställt daglig 

verksamhet för funktionshindrade 

för hela kommunen. 

Övrig vård och omsorg 

Nämnden har beställt stöd till 

LSS-handläggare, fritidskonsulentverksamhet 

för funktionshindrade,heminstruktörsverksamhet, 

social service för dövgrupperna, 

hjälpmedelsenhet 

och dagverksamhet för psykiskt 

funktionshindrade. 

UTFÖRARE 


Nämndens ambition har varit att 

utveckla socialförvaltningen i rollen 

som ett kommungemensamt 

resurs- och kunskapscentrum. 

Förvaltningens verksamheter ska 

drivas och utvecklas i dialog med 

uppdragsgivarna, som till största 

delen är kommundelsnämnderna/-förvaltningarna. 

Dialogen har förts t ex i olika 

kommun- eller länsövergripande 

grupper, där socialförvaltningen 

är representerad. Exempel på 

grupper där förvaltningen varit 

företrädd under året är centrala 

myndighetsgruppen, ledningsgruppen 

för LSS-frågor, ledningsgruppen 

för utbildningsfrågor 

inom skolan, IFO-samrådet, 

referensgrupper omkring förvalt- 





Individ- och familjeomsorg 37 734 37 734 0 41 262 41 262 41 262 0 

Grundskola 16 269 16 269 6 361 29 478 23 117 20 417 -2 700 

Grundsärskola 116 075 116 075 12 714 111 975 99 261 96 191 -3 070 

Uppdragsutbildning 0 0 0 0 0 0 0 

Verksamhet för personer med utvecklingsstörning 107 182 107 182 0 109 151 109 151 109 151 0 

Övrig vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 5 110 5 110 0 5 510 5 510 5 510 0 

Infrastruktur, skydd m.m. 0 0 0 0 0 0 0 

Stödverksamhet till kärnverksamhet 0 0 0 0 0 0 0 

Särskilt riktade insatser 0 0 0 0 0 0 0 

Politisk verksamhet 615 615 0 524 524 615 91 

Totalt 282 985 282 985 19 075 297 900 278 825 273 146 -5 679 4 160 


25 

ningens institutioner samt FoUsamrådet. 

Skola 

Socialnämnden har haft ansvar 

för olika former av specialundervisning 

för barn med behov av 

särskilt stöd samt för centrala 

resurser för skolhälsovården. 

Skolverksamhet har bedrivits 

i hörselklass, språk- och talklass, 

i åtta skoldaghem, tre för högstadieelever 

och fem för lågstadieoch 

mellanstadieelever samt i 

Folke Bernadottehemmets pedagogiska 

verksamhet. 

Eleverna har undervisats i små 

grupper. Varje elev har haft individuellt 

utformade åtgärdsprogram 

som upprättats tillsammans 

med elev, föräldrar och hemskola. 

Eleverna har haft stora 

möjligheter att välja studietakt 

och svårighetsgrad. Några av enheterna 

har producerat egna läromedel, 

som svarar upp mot 

elevgruppens behov. Samverkan 

med föräldrarna har varit strukturerad 

och formerna har utvecklats 

kontinuerligt. Skolråd har 

införts vid Folke Bernadottehemmets 

pedagogiska verksamhet. 

De enkäter och intervjuer som 

gjorts med föräldrar under året 

har visat att man är mycket nöjd 

med verksamheterna. De avgifter 

som tagits ut för verksamheten 

har inte täckt kostnaderna. 

Socialnämndens begäran att få 

anpassa avgifterna till kostnaderna 

har avslagits av kommunstyrelsen. 

I samband med att rektorstjänsten 

vid Folke Bernadottehemmets 

pedagogiska verksamhet 

blivit vakant har ledningsstrukturen 

för hela Folke 

Bernadottehemmet, alltså även 

den del Landstinget har ansvar 

för, setts över. Ett förslag har tagits 

fram som förordar en gemensam 

ledningsfunktion för hela 

verksamheten. 

Området visar ett överskridande 

på -3 629 tkr. En del av 

överskridande hänför sig till 

Folke Bernadottehemmets pedagogiska 

verksamhet. En annan 

orsak till överskridandet är att 

nämnden haft kostnader för övertalig 

personal inom området. 



Personer med utvecklingsstörning, 

autism eller autismliknande 

tillstånd samt personer med betydande 

och bestående begåvningsmässiga 

funktionshinder efter 

hjärnskada i vuxen ålder har 

rätt till daglig verksamhet enligt 

lagen om stöd och service till 

vissa funktionshindrade (LSS). 

Inom detta område har integrerings- 

och delaktighetsfrågorna 

allt mer kommit i förgrunden. 

För att nå målet om ökad integrering 

har personal avdelats för 

att direkt arbeta med enskilda 

personers integrering ute i samhället. 

Brukarna har efter träning 

och arbetsprövning erhållit arbete 

i enskilda företag eller organisationer. 

Personal inom den 

dagliga verksamheten besöker arbetsplatserna 

fortlöpande för att 

ge stöd och trygghet till såväl 

brukaren som till arbetsplatsens 

företrädare. Vid slutet av 2002 

arbetade c:a 95 personer, d.v.s. 

17 %, hel- eller deltid på olika arbetsplatser 

på den ordinarie arbetsmarknaden. 

Detta är en ökning 

med c:a 30 personer jämfört 

med föregående år. Det är angeläget 

att finna nya arbetsplatser 

så att fler arbetstagare kan få 

möjlighet att komma ut till den 

öppna arbetsmarkmarknaden. 

För att locka företag att anställa 

utvecklingsstörda personer var 

daglig verksamhet representerat 

på 2002 års företagarforum. 50 

företag anmälde intresse av att 

anställa någon utvecklingsstörd 

person, varav c:a 30 bedöms ha 

lämpliga arbetsuppgifter att erbjuda. 

Flera grupper som tidigare 

inte varit integrerade på öppna 

arbetsplatser har blivit det. Daglig 

verksamhet har skapat bättre 

strukturer för att främja brukarnas 

möjligheter att pröva nya 

arbetsuppgifter och därmed få 

ökade möjligheter att välja vad 

de vill arbeta med.

Socialnämnden. 

Fyrtio stycken brukare inom 

daglig verksamhet har deltagit i 

en utbildning, som utformats på 

samma sätt som den utbildning 

personalen tidigare genomgått. 

Utbildningen gav möjlighet att 

utifrån ett historiskt perspektiv 

ha visioner för framtiden. Den 

blev mycket uppskattad. 

Upphandling av resor till och 

från daglig verksamhet har genomförts 

under året. Målsättningen 

har varit att personerna 

inom daglig verksamhet på bästa 

möjliga sätt ska kunna resa mellan 

hemmet och verksamheten. 

Resandet ska också bidra till att 

öka livskvaliteten för personerna 

och bidra till att de kan utveckla 


sina egna möjligheter och färdigheter 

och kunna känna sig delaktiga 

i samhället. Förvaltningens 

tjänstemän inom området har 

följt upp den nya organiseringen 

av resorna, varvid uppkomna fel 

har kunnat rättas till. 

Enheterna inom daglig verksamhet 

har framgångsrikt arbetat 

för att minska kostnaderna efter 

varje enhets förutsättningar. 

Det har lett till ett överskott på 

1 095 tkr. 

Individ- och familjeomsorg 

I enlighet med kommunens 

inriktningsmål har förvaltningen 

utvecklat och ökat tidiga insatser 

inom individoch familje- 



Infrastruktur, skydd 0 82 0 9 

Grundskola 53 622 54 892 -3 629 -4 540 

Grundsärskola 8 332 7 460 487 -267 

Uppdragsutbildning 1 397 3 263 167 85 

Verksamhet för personer med utvecklingsstörning 120 125 112 982 1 095 1 744 

Övrig vård och omsorg 43 198 38 271 1 536 1 007 

Individ- och familjeomsorg 147 526 140 105 311 680 

Särskilt riktade insatser 82 395 87 800 -1 977 -1 784 

Stödverksamhet till kärnverksamheten 23 283 21 747 0 308 

Totalt 


479 878 466 602 -2 010 -2 758 

ingående -18 710 -15 951 


justeringar 

-2 010 -2 758 

utgående -20 719 -18 710 


26 

omsorgen. Således har Trappan 

utökat gruppverksamheten för 

barn till missbrukande föräldrar. 

De har också utökat verksamheten 

för barn i våldets närhet. 

Beslut har tagits om att utöka 

antalet jourfamiljer i anslutning 

till Uppsala akutoch utredningscentrum. 

Fält- och citygruppen 

har förstärkts. Ungdomsteamet, 

som är en samverkan mellan socialtjänst 

och gymnasieskolorna, 

har i ökad utsträckning använt 

programmet ”ringa narkotikabrott” 

(RNB) i samverkan med 

föräldraföreningen mot narkotika 

(FMN). Behovet av samverkan 

mellan socialtjänsten och grundskolan 

har uppmärksammats i 

olika sammanhang. Förslag till en 

sådan verksamhet har tagits fram 

av ungdomsteamet. 

Efterfrågan på platser vid Akutoch 

utredningsinstitutionerna 

Lindgården och Nyckelaxet har 

varit liten under sommaren och 

hösten, vilket inneburit att man 

kunnat svara upp mot den efterfrågan 

på akutplatser som funnits. 

I samverkan mellan Kriminalvården, 

arbetsförmedlingen – 

rehab och kommunen har en så 

kallad Kramienhet startats i form 

av ett projekt som ska pågå till 

sista december 2003. Syftet är att 

få ut ungdomar, som avtjänat 

fängelsestraff, i arbete. Enheten 

har plats för 8 personer i varje 

kurs, som är 4 veckor. Efter kursen 

följer minst 20 dagars praktik. 

Socialnämnden har fått ansvar 

för att bedriva verksamhet med 

”personliga ombud” som ska 

hjälpa psykiskt funktionshindrade 

att få sina behov och 

rättigheter tillgodosedda. Verksamheten 

finansieras huvudsakligen 

genom statsbidrag. Man är 

fortfarande i ett uppbyggnadsskede. 

C:a 70 personer har kontaktat 

verksamheten för att informera 

sig om den och ett 30-tal 

personer har under året fått personligt 

ombud. 

Särskilt riktade insatser 

Sedan våren 1999 har förvaltningen 

medverkat i att utveckla 

en modell för effektivare integration 

av invandrare och flyktingar 

på arbetsmarknaden inom ramen 

för länets tillväxtavtal. I detta 

samarbete ingår förutom socialförvaltningenarbetsmarknadssekretariatet, 

arbetsförmedlingen, 

lässtyrelsen, landstinget, Migrationsverket 

och sedan år 2000 

även Integrationsverket. 

Olika former av samverkan har 

sedan dess prövats. Erfarenheterna 

från dessa har under 2002 

tagits tillvara i ett projekt benämnt 

”INTROSAM”, där arbetsförmedlingen, 

kommunens 

flyktingmottagning, kommunens 

svenskundervisning för invand-

are samt Migrationsverket deltar. 

Projektet finansieras av EUmedel. 

Genom projektet avser man att 

utforma en modell för att samordna 

berörda myndigheters insatser 

så att invandrare/flyktingar 

snabbare kommer in på arbetsmarknaden. 

Man kommer att erbjuda 

målgruppen relevanta insatser 

snabbare än vad som skett 

hittills och man ska också bättre 

tillvarata de enskilda individernas 

erfarenheter och kunskaper. 

Socialnämndens invandrar- och 

flyktingverksamheter tillsammans 

med Eddaskolan (som 

bedriver svenskundervisning för 

invandrare) och enheter inom 

landstinget bedrev under 2001 

ett hälsoprojekt, riktat till lågutbildade 

kvinnor med flera 

barn. Målet var att förbättra 

kvinnornas hälsa och därigenom 

öka deras möjlighet att tillgodogöra 

sig svenskundervisning och 

samhällsinformation under 

introduktionstiden. Resultatet av 

insatserna blev lyckat och projektet 

har under 2002 övergått i ett 

stort transnationellt EU-projekt 

benämnt REKOMP. 

Introduktionsbyrån har ingått i 

styrgrupp och ledningsgrupp för 

ett projekt som bedrivs av Enheten 

för transkulturell psykiatri 

NYCKELTAL 

2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 

Familjerättslig verksamhet 

Antal vårdnadsremisser 166 200 217 183 160 145 92 

Antal rådgivningsärenden i vårdnadsfrågor 190 201 197 197 135 102 87 

Antal faderskapsutredningar 

Familjerådgivning 

1 081 1 071 1 030 962 962 950 993 

Antal genomförda samtal 1 935 2 098 2 235 1 998 2 087 2 047 1 994 

Antal nyanmälningar 618 696 700 505 564 546 519 

Väntetid 

Socialjour 

0-11v 0-10v 0-9v 0-5v 0-4v 0-4v 0-10 v 

Antal ärenden under 1 tim 3 912 3 756 3 402 3 611 3 358 3 546 3 712 

Antal ärenden över 1 tim 

Insatser mot missbruk 

1 706 1 595 1 472 1 402 1 292 1 246 1 350 

Antal deltagare i gruppbehandling 14 17 18 26 24 18 32 

Antal klienter i samtal, Råd o beh gr 301 304 258 296 286 235 271 

Antal ärenden, narkotikasekt 249 283 247 216 224 233 147 

Antal lgh, boende för psykiskt sjuka missbrukare 12 12 12 12 12 

Beläggning Vårdsätra vägen 76 101% 99% 106% 99% 94% 

Antal institutionsplatser, vuxna missbr (31/12) 45 45% 45 45 38 43 46 

Beläggning, Idun 91% 96 95% 98% 96% 80% 88% 

Beläggning Gottsunda Gård 65% 68% 45% 65% - 

Beläggning Sagahemmet 100% 98% 93% 94% 93% 95% 87% 

Beläggning, natthärbärge, 10 platser 

Bostadssociala kontrakt 

71% 58% 66% 66% 56% 61% 58% 

Antal borätter 346 323 300 285 274 240 237 

Antal hyresrätter 

Insatser för barn och ungdom 

413 421 402 395 370 420 504 

Beläggning Ekeby verkstad, 9 platser 94% 73% 100% 115% 102% 117% 110% 

Antal platser för barn på Lindgården och Nyckelaxet (31/12) 18 18 15 12 12 16 16 

Beläggning Lindgården och Nyckelaxet 57% 75% 82% 90% 87% 58% 66% 

Antal platser på Nyckelgården 6 6 6 7 7 7 7 

Beläggning Nyckelgården 76% 77% 98% 67% 65% 80% 60% 

Antal institutionsplatser på Stadsskogens ungdomshem (31/12) 7 7 7 7 7 10 10 

Beläggning Stadsskogens ungd hem, 7 platser 114% 104% 78% 80% 70% 70% 56% 

Antal platser på Älby akutoch utredningshem 10 10 10 8 

Beläggning Älby akut o utr hem, 

Specialundervisning 

80% 91% 93% 94% 

Antal platser, skoldaghem (1jan / 31dec) 65/62 68/68 60/60 73/61 66/73 58/58 57/57 

Genomsnittligt antal inskrivna elever i skoldaghem 62 65 61 68 69 77 71 

Antal platser, särsk underv gr, Folke Bernadotteskolan (FBS) 23 23 23 24 23 23 21 

Antal barn i korttidsverksamhet, FBS 

Sysselsättning 

89 105 125 107 128 108 120 

Nova Start, ant inskrivn ungdom 

Daglig verksamhet för funktionshindrade 

110 111 

Antal arbetstagare under året 

Invandrare och flyktingar 

595 550 522 488 435 422 401 

Antal mottagna flyktingar 244 327 285 312 358 323 259 

Introduktionsersättning, antal hushåll 

Antal samhällsorienterande studiecirklar på modersmål 

395 435 372 378 403 

för flyktingar och invandrare 1 6 4 10 10 11 13 

Förmedlade genomgångsbostäder till flyktingar 68 121 111 93 77 73 61 

Förmedlade reguljära lägenheter till flyktingar 32 53 60 34 68 73 61 

Antal förskolebarn som får modersmålsstöd 559 574 560 591 489 498 

Antal utförda tolkuppdrag vid tolkförmedlingen 13 899 12 939 11 917 12 035 10 200 7 857 8 334 

Antal kunder vid tolkförmedlingen 1 003 981 950 900 800 760 700 

Antal språk där tolk finns 98 98 98 97 86 80 65 

Antal ärenden i Romerprojektet 62 69 51 66 50 54 44 

27 

inom Landstinget, benämnt ”Effektivare 

vård”. Inom projektet 

pågår utveckling av en ”stresskola” 

där man ska lära patienterna 

att hantera psykisk stress 

och psykiska trauman och därigenom 

förebygga vårdbehov. 

För nyanlända flyktingungdomar 

finns ett internetcafé 

där ungdomarna tränar kommunikation 

på svenska. Bl.a. lär de 

sig körkortsteori på svenska. 

Ungdomarna får också träna sig i 

att hantera aggressioner på ett 

konstruktivt sätt. 

Modersmålsstöd ges till barn i 

förskolan som har annat modersmål 

än svenska. Under året har 

undervisningstiden per barngrupp 

minskat från 4 till 3 timmar 

i veckan och på detta sätt 

har kostnaden per barn kunnat 

minskas. 

Arbetet inom nämndens integrationsenhet 

har huvudsakligen 

fokuserats på familjefrågor med 

koncentration på arbete med familjer 

med kollektivistisk grundstruktur. 

Enheten har på olika 

sätt arbetat med att medvetandegöra 

och initiera både metodutveckling 

och nödvändiga politiska 

beslut i syfte att utveckla 

kommunala verksamheter till de 

komplicerade villkor som föreligger 

bland flera familjer. Ett politiskt 

beslut resulterade i en rapport 

om flickor från patriarkala 

familjer. Denna ligger till grund 

för kommunens fortsatta arbete i 

frågorna. Enheten har inom ett 

dussintal invandrarföreningar påbörjat 

ett omfattande EU-projekt 

med syfte att fördjupa diskussionerna 

kring familjefrågorna. 

Dessutom har enheten fungerat 

som akuthjälp för utsatta unga 

kvinnor och familjer, i väntan på 

den nya organisationens beslut. 

Enheten har under året fortsatt 

med sitt övergripande arbete att 

bygga förtroendeskapande relationer 

med civilsamhället och 

invandrarföreningar och samfund, 

för att i samverkan både 

ge röst åt och arbeta med såväl 

familjefrågorna som de övergripande 

integrationsprocesserna. 

Under senare år har enhetens 

funktion som språkrör och 

mellanstation mellan civilsamhället 

och de kommunala 

verksamheterna förtydligats. 

Överskridandet inom området 

blev -1 977 tkr. De huvudsakliga 

orsakerna är bristande efterfrågan 

och därmed låga intäkter för 

sysselsättningsverksamheten 

Nova Start, kostnader för övertalig 

personal efter nedläggning 

av PS Prisma samt försening av 

överföring av statsbidrag 

(generalschablon) till barnmottagningsgruppen. 


Under året har 7 004 tkr använts 

för inköp av bostäder (22 st) för 

såväl flyktingar som andra bostadslösa. 

Övriga investeringar 

har gjorts i form av inventarier 

och fortsatt datorisering inom 

hjälpmedelsenheten. 

INVESTERINGAR 


Inkomster 0 

Utgifter 7 375 4 162 

Netto 7 375 4 162

Allmänt 

Tekniska beställarnämnden ansvarar 

för trafik-, väghållningsoch 

hamnfrågor, anläggning och 

underhåll av park- och naturområden, 

kommunens verksamhetslokaler 

samt markfrågor 

inkluderande köp och försäljning 

av fastigheter. Nämnden ansvarar 

också för de taxefinansierade 

verksamheterna va-försörjning 

och avfallshantering. Antalet 

nämndledamöter i nuvarande 

mandatperiod är 15 med 11 

ersättare. 

TEKNISKA 

BESTÄLLARNÄMNDEN 

Ordförande: Irene Zetterberg (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Lars Bäcklund (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef: T f Jan Graffner (lön 568 800kr/år) 






Fastighetsverksamhet 97 819 97 819 577 288 666 902 89 614 81 394 -8 220 8 205 

Gatu- och naturverksamhet 142 464 142 464 49 558 207 386 157 828 157 156 -672 -15 364 

Staber, politisk verksamhet 0 0 704 704 0 0 0 0 

Staber, administration 0 0 14 058 14 058 0 0 0 0 

Totalt 240 283 240 283 641 608 889 050 247 442 238 550 -8 892 -7 159 


FASTIGHETSAVDELNINGEN 


Årets resultat redovisar ett underskott 

om 8,2 mkr. 

I resultatet ingår kostnader för 

utdömda viten avseende ej utförda 

OVK-anmärkningar uppgående 

till 2,6 mkr vilken skall 

täckas ur fastighetsavdelningens 

egna kapital. 

Underskottet på kostnadssidan 

beror, förutom ovan nämnda poster 

på framför allt ökade kostnader 

för planerat underhåll (sjuka 

hus), akut underhåll samt fjärrvärme 

till följd av den i slutet på 

2001 genomförda taxehöjningen. 

Det gångna året har ur klimatsynpunkt 

varit ett normalår där 

en förhållandevis kall vinter och 

höst kompenserats av en varm 

vår och sommar. Ökningen av 

värmekostnaden beror på årseffekten 

av ovan nämnda taxehöjning 

(+ 25 %), dels på grund 

av den högre förbrukningen i slutet 

av året. I förhållande till budget 

har kostnaderna ökat med ca 

För att klara sina åtaganden har 

nämnden stöd av ett tekniskt 

kontor. Vid 2002 års utgång var 

114 personer anställda vid kontoret, 

varav 2 visstidsanställd. 


Årets resultat visar på ett sammantaget 

överskott för nämndens 

verksamhetsområden på 

35,6 mkr. Underskott i 2002 års 

verksamhet redovisas från den 

skattefinansierade verksamheten 

med 8,9 mkr. Den taxefinansi- 

7,4 mkr i förhållande till prognosen 

(augusti) med 5,6 mkr. Trots 

trimning av värmeanläggningarna 

samt olika åtgärder för att spara 

energi har detta inte kunnat 

kompensera kostnadshöjningen. 

I sammanhanget bör resultatet 

ses ur perspektivet att en omfattande 

standardhöjning av i 

första hand luftbehandlingsanläggningarna 

gjorts som radikalt 

höjer kvaliteten på inomhusmiljön 

till priset av en något 

högre energiförbrukning. 

Hyreskostnaderna har ökat 

i förhållande till budget med 

8,8 mkr i huvudsak genom att 

ett betydande antal nya provisorier 

hyrts in. Kostnaderna täcks 

av motsvarande intäkter i de fall 

inte enhetshyra tillämpas för 

objekten. 

Det planerade underhållet med 

speciellt riktade insatser till sjuka 

husproblem har kostat 34,5 mkr 

eller 4,5 mkr över budget. Åtgärder 

för att eliminera fukt- och 

mögelskador har under året ge- 

28 

erade verksamheten redovisar ett 

överskott på 44,5 mkr. 

Inom den skattefinansierade 

verksamheten redovisas underskott 

för delområdet fastighetsförvaltning 

med 8,2 mkr och för 

gatu- och naturverksamheten 

med 0,7 mkr. 

Inom den taxefinansierade 

verksamheten redovisas överskott 

för VA-verksamheten med 

29,2 mkr och för avfallsverksamheten 

med 15,3 mkr. 

nomförts i en mängd projekt bl.a. 

Astrakanens, Kullens, Lövstalöts 

och Brune förskolor samt Stenhammarskolan, 

Uppsävjaskolan, 

Valsätraskolan, Brantingsskolan 

och Eriksbergsskolan. 

Det löpande underhållet har 

under året ökat till ca 10,9 mkr 

över budget och ca 3,8 mkr över 

augustiprognosen. Utvecklingen 

är oroväckande och speglar den 

sedan många år kända följden av 

eftersatt planerat underhåll. Under 

lång tid har det planerade 

underhållet fått senareläggas eller 

omfördelas till ombyggnader initierade 

av myndighetskrav. Resultatet 

blir att allt fler haverier och 

akuta händelser måste åtgärdas, 

vilka leder till kortsiktiga och 

ofta dyra lösningar. 

Vidare kan noteras att entreprenadkostnaderna 

under perioden 

ökat kraftigt. Utbudet på 

byggnadsprojekt har resulterat i 

en ansträngd entreprenadsektor 

med försämrad konkurrens och 

en ökande prisnivå. 

Skattefinansierad 

verksamhet 

En sammanfattning över den 

skattefinansierade verksamheten 

inom tekniska beställarnämnden 

redovisas i nedanstående tabeller. 

Resultatet som uppvisar ett underskott 

om 8,9 mkr kommenteras 

utförligare under respektive 

verksamhetsområde. 



ingående 52 348 62 286 

årets resultat -8 892 -10 287 

justeringar 0 350 

överföring från fond 0 

utgående 43 456 52 348 

Fonder 21 017 21 017 

På grund av den höga självrisken 

(5 mkr) på fastighetsförsäkringen 

har fastighetsförsäkringen 

inte kunnat utnyttjas. 

Detta har inneburit större 

påfrestningar på det planerade 

underhållet, främst beträffande 

sjuka hus samt det akuta, 

löpande underhållet. 


Årets verksamhet har resulterat i 

en genomförd kraftsamling och 

en samordnad fastighetsförvaltning 

med fokusering på myndighetskrav, 

skadeåtgärder, underhåll, 

fastighetsdrift och investeringar. 

Mark- och exploateringsverksamheten 

har under året i 

starkt ökad omfattning inriktats 

på planering, avtal och genomförande 

beträffande centralt belägna 

förändringsprojekt. 

Antalet ansökningar om 

bostadsanpassningsåtgärder har 

uppgått till ca 1 400 ärenden där

eslut fattats i 1 396 st. 

Det omfattande utvecklingsprojektet 

(QMU) har fortsatt 

under året. Projektet är en långsiktig 

investering som kommer 

att utmynna i ett kvalitets- och 

miljöledningssystem. 

Lokalförsörjning 

Den yttre fastighetsskötseln omfattande 

grönyte- och vinterskötsel 

inom de centrala delarna 

av Uppsala har under året utförts 

av externa entreprenörer och 

Uppsala kommun entreprenad. 

För landsorten har arbetena utförts 

av kommundelsförvaltningarna 

enligt upprättade överenskommelser. 

Inga nya upphandlingar 


Klimatmässigt har 2002 varit 

ett normalt år, trots den varma 

sommaren. Årseffekten av de 

höjda fjärrvärmetaxorna samt 

den relativt kalla vintern och 

hösten har dock medfört att 

budgeterade kostnader inte 

kunnat innehållas. 

Under året har en mängd åtgärder 

vidtagits för att minska 

energiåtgången och vattenförbrukningen 

i kommunens fastigheter. 

Energianalyser har genomförts 

för fastigheter som enligt 

energistatistiken visat på hög energiförbrukning. 

Efter analysen 

har ett antal fastigheter specialstuderats, 

vilket resulterat i att 

projektering för ombyggnad av 

värmeinstallationerna genomförts. 

Av dessa kan nämnas installation 

av bergvärmeanläggning 

med värmepump kompletterad 

med solfångare vid Fjällnora friluftsgård. 

Vidare har en pelletsanläggning 

installerats i Danmarks 

skola. 

Nya återvinningsanläggningar 

för ventilation har installerats i 

Balderskolan, Luthagens förskola 

och Rektorsgården. Vidare har 

behovsstyrd ventilation installerats 

i Årstaskolan och Vaksalaskolan. 

Vattenbesparande åtgärder 

genomförs kontinuerligt genom 

installation av snålspolande 

toaletter samt vattenflödesbegränsningar 

vid blandarmontering. 

Det planerade underhållet har 

i huvudsak koncentrerats till att 

avhjälpa myndighetskrav samt att 

samordna underhållsåtgärder vid 

omoch tillbyggnad av de ca 10 

större investeringsobjekt som 

påbörjats under året. Bland de 

objekt där mer omfattande 

underhållsarbeten utförts kan 

nämnas Stenhammarsskolan, 

Vaksalaskolan, Årstaskolan, 

Brantingsskolan samt Funbo 

skola. 

Under året har arbetet med att 

införa ett databaserat system för 

planerat underhåll pågått. Med 

tidigare gjorda besiktningar som 

Lurbo gamla ridhus och stall har ersatts med en helt ny anläggning. 

29 

grund finns nu ett underlag som 

visar underhållsbehovet under 

planeringsperioden 2002 - 2015. 

Vidare pågår ett omfattande 

arbete med förebyggande underhåll. 

Syftet är att i ett längre perspektiv 

kunna minimera akuta 

underhållsinsatser. Byggnadernas 

höga medelålder samt en situation 

där åtgärder i allt högre grad 

fokuseras på myndighetskrav har 

inneburit att traditionellt och 

förebyggande underhåll fått eftersättas. 

De allt mer avancerade 

system som krävs för att tillgodose 

myndighetskrav för luftbehandling, 

brand- och elsäkerhet 

samt anpassningar för att tillgodose 

livsmedelslagen och krav 

på energihushållning kräver samtidigt 

ökat underhåll och skötsel/ 

tillsyn. 

Det åtgärdsprogram för förbättring 

av inomhusmiljön som 

tidigare redovisats har reviderats 

och fortsätter att anpassas till de 

investeringsmedel som anvisats. 

Under året har en omfattande redovisning 

kontinuerligt skett till 

myndigheterna, i första hand 

arbetsmiljöinspektionen och 

byggnadsnämnden. 

Arbetet med att åtgärda OVKanmärkningar 

fortsätter. För närvarande 

har 683 av totalt 840 anläggningar 

eller 81 % godkänts. 

Under flera år har riktade insatser 

gjorts för att eliminera pro- 

blem med inomhusmiljön. Målet 

har varit att åtgärda hälsovådliga 

skador i byggnader. 

En mängd fastigheter har åtgärdats 

för fukt och mögelskador. Av 

dessa kan nämnas Valsätraskolan, 

Eriksbergsskolan, Hågadalsskolan, 

Uppsävjaskolans gymnastikbyggnad. 

Brantingsskolan, 

Arosskolan samt förskolorna 

Brune, Astrakanen, Kullen m.fl. 

Det löpande underhållet innefattar 

åtgärder där byggnads- och 

installationsdelen skadats eller 

havererat. Det löpande underhållet 


år, vilket är oroväckande, 

men beror på att det planerade 

underhållet under en följd av år 

fått utgå till förmån för åtgärder 

föranledda av myndighetskrav. 

Skadegörelse, främst klotter, 

glaskrossning m.m. ligger på en 

fortsatt hög nivå. För att begränsa 

möjligheterna till skadegörelse 

har övervakningsinsatser utförts 

kontinuerligt med väktare. Verksamheten 

har utförts under en 

provperiod där ingen märkbar 

effekt kunnat mätas. Sannolikt 

torde med hänsyn till den fina 

sommaren, ändå skadegörelsen 

blivit mer omfattande om inte 

dessa extra bevakningsinsatser 

utförts. 

Under året har ett antal provisorier 

hyrts in, dels för att kunna 

evakuera verksamheter vid ren-

overingar m.m., men även för att 

möta den ökade efterfrågan på 

barnomsorgsplatser. 

I samtliga bostäder som förvaltas 

av fastighetsavdelningen har 

brandvarnare monterats enligt 

de nya direktiven från brandförsvaret. 

Vakansgraden i kommunens 

fastigheter är alltjämt låg, vilket 

innebär att i genomsnitt endast 

ca 0,5 % av det egna beståndet är 

outhyrt, varav två tredjedelar är 

koncentrerat till Stenhammarsskolan, 

kv Gerd och Årstaskolan 

(Vinkelboda). Den tidigare tomställda 

Balderskolan har sedan 

höstterminen två av tre våningsplan 

utnyttjade av musikklasserna 

från Domarringen. 

Egendom och exploatering 

I översiktsplan för staden anges 

att det fordras att kommunen bedriver 

en aktiv markpolitik som 

en del i strategin för genomförandet. 

I enlighet härmed har förhandlingar 

initierats beträffande 

förvärv av större markområden 

som i översiktsplanen markeras 

för framtida bebyggelse. 

Förslag har upprättas om förvärv 

av 26 ha inom södra delen 

av Rosendalsfältet och om förvärv 

av 128 ha från Sveaskog, 

bl a delar av Kronparken, 

Sunnerstaåsen och Lilla Djurgården. 

Förvärv har genomförts av 

fastigheterna Råby 3:4, Gottsunda 

15:7 och Lunsen 9:1. 

Bostadsverksamhet 

Uthyrningsverksamheten för 

bostäder har bedrivits i normal 

omfattning. I beståndet ingår 

bostäder i småhus i de yttre 

kommundelarna. 

Då de senare inte klassificeras 

som strategiska tillgångar kommer 

dessa att försäljas eller rivas 

när hyresgästerna flyttar. 

Bostadsanpassning 

För att underlätta ett eget boende 

för funktionshindrade har 

beslut om åtgärder fattas i 1 396 

bostadsanpassningsärenden, till 

en total kostnad om 11,8 mkr. 

Borgen 

Inga fastigheter har under året 

försålts där det kommunala 

förlustansvaret utlösts. 




Belopp i tkr nettokostnad1 nettokostnad1 kommunbidrag Kostnader kostnad1 Infrastuktur, skydd mm 

bidrag Resultat nettokostnad 

Egendom 4 027 8 311 6 929 -1 382 -4 400 -3 018 

Exploatering 


-153 14 740 909 -13 831 -13 638 193 

Bostadsanpassning 16 626 1 14 453 14 452 16 626 2 174 

Borgen 0 34 2 -32 -32 0 

”Affärsverksamhet; bostadsverksamhet” -1 194 7 782 7 096 -686 712 1 398 

”Stödverksamhet; lokalförsörjning” 78 513 546 420 637 513 91 093 82 126 -8 967 

Totalt 97 819 97 819 577 288 666 902 89 614 81 394 -8 220 8 205 



Fördelning av årets nettoinvesteringar 

(exklusive fastighetsförsäljningar 

och exploatering) 

per verksamhetsområde. 

Idrotts- o fritidsanläggningar ........... 21 552 

Allm kulturverksamhet ........................ 2 253 

Förskola ................................................ 7 305 

Grundskola ......................................... 84 140 

Särskola ............................................... 7 455 

Gymnasieskola .................................. 35 293 

Svenska för invandrare .......................... 350 

Bostadsanpassning ................................ 728 

Insatser enl LSS .................................. 5 268 

Administration (data) ............................... 29 

Bostäder .................................................. 590 

Mark ..................................................... 3 179 

Natur- o fritidsomr .............................. 1 488 

Summa ............................................. 169 630 

Under året har Gränby ishall 

kompletterats med nya omklädningsrum 

samt en förbindelsegång 

till träningshallen (B-hallen). 

Den gamla Parksnäckan i Stadsparken 

har rivits och ersatts med 

en nybyggnad. Lurbo gamla ridhus 

och stall har ersatts med en 

helt ny anläggning. 

Av de investeringar i förskolor 

som utförts under året kan speciellt 

nämnas Kullens fsk som fått 

en helt ny ventilationsanläggning, 

Vänge fsk med en ny tillbyggnad 

samt viss ombyggnad och Brune 

fsk som byggts om till särskola. 

Bland de skolor som under året 

byggts om kan särskilt nämnas 

Årstaskolan, Vaksalaskolan, Stenhammarskolan 

och Domarringens 

skola. I samtliga dessa skolor 

har omfattande verksamhetsförändringar 

utförts eller är pågående, 

där samtidigt ny ventilation 

installerats och byggnaderna renoverats. 

Årstaskolans huvudbyggnad 

har färdigställts till ht 


30 

I Vaksalaskolan, som byggnadsminnesförklarades 

2001, har stor 

hänsyn fått tas till den kulturhistoriskt 

värdefulla arkitekturen, 

vilket givetvis haft en negativ påverkan 

på kostnaderna. 

Den brand- och vattenskadade 

delen av Stenhammarsskolan har 

under året färdigställts och tagits 

i bruk. Domarringens skola har 

fått lågstadiedelen ombyggd i 

enlighet med den handlingsplan 

som sträcker sig fram till 2005. 

I detta sammanhang har musikklasserna 

evakuerats till Balderskolan 

som byggts om för att 

under några år fungera som skola 

till dess musikundervisningen 

kan flytta till Nannaskolan. Omoch 

tillbyggnad av Vattholma 

skola har slutförts. I Rasbo har 

Gåvstaskolans omoch tillbyggnad 

påbörjats. En tillbyggnad av 

matsal har gjorts vid Funbo 

skola. Omfattande handikappanpassningar 

har gjorts i Vänge 

skola, Pluggparadiset och 

Skyttorps skola. I Pluggparadiset 

har även en tillbyggnad för 

särskoleverksamhet uppförts. 

På uppdrag av Indelningsdelegerade 

i Knivsta har en omprojektering 

av Lagga skolas ombyggnad 

gjorts. Detaljprojekteringen 

för en ny skola i Alsike har slutförts 

och båda projekten har 

överlämnat till Knivsta för vidare 

handläggning. 

Det omfattande programmet 

med anpassningar av gymnasieskolans 

anläggningar har inletts 

med en nybyggnad av ett lärcenter 

på Celsiusskolan. En 

programöversyn har även påbörjats 

på Fyrisskolan som inledning 

till det omfattande byggnadsprogrammet. 

Under året har ett antal åtgär- 

INVESTERINGAR 


Inkomster 50 312 

Utgifter 169 680 152 220 

Netto 169 630 151 908 

Fastighetsförsäljning 12 334 29 445 

EXPLOATERING 


Inkomster 68 682 18 289 

Utgifter 31 305 25 477 

Netto 37 377 -7 188 

der genomförts i energibesparande 

syfte. Av dessa kan nämnas 

installation av bergvärme med 

värmepump och solfångare samt 

installation av en ny värmecentral 

baserad på biobränsle 

(pellets) installerats. De goda 

erfarenheterna från Järlåsa skola 

har här tillvaratagits. 

Exploateringsverksamhet 

Kommunen har under året försålt 

tomtmark för bostäder, 

främst Stenhagen och kv Lagerlöf, 

till ett belopp av 19 mkr. 

Tomter för verksamheter har 

försålts bl a för polishus i Svartbäcken, 

samt i Fyrislund, Kungsängen 

och Boländerna till ett belopp 

av 49,7 mkr. 31 villatomter 

för friliggande småhus, huvudsakligen 

belägna i Stenhagen, har 

försålts till tomt- och småhuskön. 

De sammanlagda försäljningsintäkterna 

uppgår till 68,7 mkr. 

Kostnaderna för exploateringsverksamheten 

har uppgått till 

31,3 mkr. Häri ingår kostnader 

för bostäder, främst Stenhagen, 

med 10,4 mkr och för verksamheter, 

främst polishustomten, 

med 20,9 mkr.

GATU- OCH NATURAVDELNINGEN 


Årets resultat efter bokslutsregleringar 

men före bokslutsdispositioner 

redovisar underskott 

med 0,7 mkr. Resultatet efter 

bokslutsdispositioner visar överskott 

på 0,8 mkr. Bokslutsdispositionen 

är på 1,4 mkr och utgör 

kostnad för nedskrivning av 

anläggning Stora Torget och finansieras 

med medel ur eget kapital. 

Jämfört med kommunfullmäktiges 

budget har kommunbidraget 

ökat med 14,7 mkr genom 

bokslutsreglering, varav 4,5 

mkr för kostnader för p-pendeln, 

2,7 mkr för ökade kostnader för 

räntor och avskrivningar samt 7,5 

mkr för att täcka del av kostnaderna 

för vinterväghållningen. 

Gator och vägar samt 

parkering 

Resultatet för gator och vägar 

samt parkering visar överskott 

0,2 mkr och beror på både höga 

intäkter från parkeringsverksamheten 

och bokslutsregleringar. 

Parkeringsintäkterna är 4,0 mkr 

över budget. Ökningen kan dels 

förklaras med att antalet p-platser 

har ökat med ca 75, dels har 

investeringar i kontokortsmaskiner 

ökat antalet kontokortsbetalningar 

utan att kontantbetalningarna 

minskat. Felparkeringsavgifterna 

är 1,5 mkr över 

budget och det är inte totala 

antalet felparkeringar som ökar 

utan antalet grova överträdelser, 

en tendens som visade sig redan 

2001. 

Den största avvikelsen jämfört 

med budget är kostnaderna för 

vinterväghållningen. Nettokostnaden 

blev 25,9 mkr och efter 

kommunstyrelsebeslut 2001 

täcks 90 procent av skillnaden 

mellan nettokostnad och s k fastställt 

belopp genom bokslutsreglering. 

För 2002 var fastställt 

belopp 17,5 mkr och bokslutsregleringen 

blev 7,5 mkr. Resterande 

underskott för vinterväghållningen 

är 3,4 mkr. Det är 

fram för allt snöröjning, snöbortforsling 

och halkbekämpning 

under de första tre månaderna 

som orsakat de höga kostnaderna. 

Kostnaderna för gaturenhållningen 

är 0,7 mkr under budget 

eftersom vinterväder redan i 

början av november fick till följd 

att gaturenhållningen måste 

minska och istället ökade vinterväghållningen. 

Däremot har 

barmarksunderhållet ökat med 

0,8 mkr över budget beroende 

på många och tvingande lagningar 

av asfalt för att undvika 

skador på bland annat fastigheter 

och fordon. 

Kostnaderna för p-pendeln är 

4,5 mkr och täcks av bokslutsreglering. 

Allmän service, som omfattar 

offentliga anläggningar, torgen 

och upplåtelse av mark redovisar 

ett underskott på 0,1 mkr beroende 

på minskade intäkter. 

Park 

Underskottet för parkverksamheten 

beror på delvis obudgeterade 

räntor och avskrivningar, 

medan däremot resultatet för 

parkplanering och parkskötsel 

överensstämmer med budget. 

Skog och natur 

För naturverksamheten redovisas 

ett balanserat resultat. Skogsbruket 

redovisar underskott på 

grund av låga virkespriser, starkt 

väderberoende verksamhet samt 

höga avverkningskostnader. 

Jordbruk 

Jordbruksverksamheten har 

dels högre arrendeintäkter än 

budgeterat dels högre kostnader 

på grund av akuta reparationer 

under senhösten. 

Hamn och farled 

Låga intäkter och mindre underhåll 

än planerat ger överskott. 


Året har som tidigare präglats av 

stora planeringsuppgifter. Avdelningen 

har deltagit aktivt i framtagandet 

av översiktsplan för staden 

och det nya miljö- 





Politisk verksamhet 

Infrastruktur, skydd mm 

58 58 0 48 48 58 10 10 

Gator och vägar samt parkering 109 448 109 448 44 465 168 443 123 978 124 140 162 -14 530 

Parker 24 470 24 470 1 470 26 078 24 608 24 470 -138 -138 

Skogs- och naturområden 

Affärsverksamhet 

7 045 7 045 877 8 683 7 806 7 045 -761 -761 

Jordbruk 395 395 2 594 3 099 505 395 -110 -110 

Hamnverksamhet 1 048 1 048 152 1 035 883 1 048 165 165 

Totalt 142 464 142 464 49 558 207 386 157 828 157 156 -672 -15 364 


31 

programmet samt engagerats 

som sakkunniga i planarbeten på 

Stadsbyggnadskontoret. Vi har 

planerat masshanteringen längs 

E4 i stadens utkant. Bärbyledens 

etapp 3 har konkretiserats framförallt 

beträffande placering av gc 

passager och masshantering och 

gestaltning av vägområdets kringytor. 

Samarbetet mellan kommunen, 

fastighetsägarna i centrum och Vi 

i Stan AB har fördjupats. Under 

året har nya rutiner för renhållningen 

utformats. Klottersaneringen 

har genom samarbetet 

kraftigt effektiviserats och 

målet att allt klotter på offentlig 

plats i stadskärnan skall tas bort 

inom 48 timmar har uppnåtts. 

Efter samråd mellan kommunen 

och polisen har ett tillvägagångssätt 

för att flytta felparkerade 

cyklar utformats och implementerats 

i september. 

Trafikplanering, gator och 

vägar, trafikservice och 

allmän service 

Renhållningen i centrum, på 

stadsdelstorgen och på Vaksalatorg 

har prioriterats under året. 

Städning av centrum har utförts 

varje morgon enligt fastlagd skötselplan. 

Ytorna har maskinsopats, 

skräp handplockats, papperskorgar 

tömts och vid behov har 

anslagstavlor och träd rensats 

från otillåten reklam. Klottersaneringen 

har varit intensiv och 

skett regelbundet på både gatumark 

och parkmark. Städning 

och tömning av papperskorgar 

i övriga innerstaden samt på 

stadsdelstorgen har skett två till 

tre gånger per vecka beroende 

på årstid. Fyrisåns stränder har 

städats och ån har rensats från 

skräp, sly och annan växtlighet. 

Trots åtgärderna är det långt till 

att hålla jämna steg med den 

ökade nedskräpningen och det 

klotter som sker i staden. 

Under året har 6 800 ton asfalt 

lagts ut på gator och gång- och 

cykelvägar. För att spara stenmaterial 

och bitumen har cirka 

20% fräsmassor blandats in i den 

nya underhållsbeläggningen. En 

satsning har gjorts på beläggning 

av längre sammanhängande stråk. 

Beläggningsobjekten har så långt 

som möjligt samordnats med pågående 

investeringsobjekt. Större 

objekt som under året fått ny 

beläggning är Hugo Alfvéns väg, 

Nordengatan, Nåntunavägen, 

Linnés resväg och Rälsvägen 

samt del av gång- och cykelvägen 

till Sävja. 

Vinterväghållningen har genomförts 

enligt beslutade insatser 

för snödjup, halka och åtgärdstider. 

I kostnaden för vinterväghållningen 

ingår snöröjning, 

halkbekämpning, gatuvärme 

samt bidrag till vägföreningar. 

Miljömålen för halkbekämpningen 

har uppnåtts vad gäller 

övergång från naturgrus till krossmaterial. 

Målet att reducera användning 

av salt vid halkbekämpning 

fortsätter. En konsekvens av 

minskad saltanvändning med bibehållen 

standard för vinterväghållningen 

medför ökade kostnader 

för snöröjning och halkbekämpning 

med krossmaterial. 

Under år 2002 förbrukades 537 

ton salt för att öka trafiksäkerheten 

i samband med halka. Det 

är en ökning från 423 ton år 

2001, men ändå mindre än år 

2000 då det spreds 613 ton. 

Tekniska kontoret är huvudman 

för cirka 26 000 belysningsarmaturer 

i hela kommunen. 

Drift- och underhållskostnaden 

för gatu- och parkbelysningen 

har uppgått till 13,7 mkr. Byten 

till energisnåla armaturer har under 

de senaste åren medfört att 

energikonsumtionen successivt 

sjunkit vilket gett utrymme för 

fortsatt byte till ytterligare nya 

energisnåla armaturer. Energibesparingen 

motverkas av att 

energipriset ökat något under 

2002. I år har cirka 1 000 gamla 

kvicksilverarmaturer ersatts med 

nya armaturer. 

Verksamheten ”vägmärken” har 

utförts programenligt. 195 vägmärken 

har tagits bort och 120 

vägmärken har bytts ut, 520 nya 

har satts upp varav 300 vid utökning 

av boendeparkering. Detta 

är en konsekvens av det KF-uppdrag 

som har vilat på kontoret att 

utveckla trafikkulturen genom 

bl.a. bättre skyltning. 

Park 

Under 2002 har lekplatser prioriterats 

och en anpassning till 

INVESTERINGAR 


Inkomster 4 170 3 650 

Utgifter 49 441 33 436 

Netto 45 271 29 786

Europanormen sker successivt. 

Den långa varma sommaren har 

inneburit ökat behov av städning. 

Vädret innebar också en ökad 

vattning av såväl annueller, 

perenner som nyplanterade träd. 

En obehaglig överraskning uppdagades 

då en av de stora lindarna 

i mittremsan på Vaksalagatan 

välte. Efter noggrann analys 

kom beskedet att 30 träd var direkt 

farliga på grund av bl.a. rotröta 

och måste fällas omgående. 

Flera träd har också tagits ner 

längs Kyrkogårdsgatan. 

Det fårbete som prövades i 

Ekebydalen 2001 har utvärderats 

som mycket lyckat. Ytterligare 

betesmarker har hägnats in i 

Ekebydalen. 

Mycket arbete har lagts ner på 

att samla in underlag för ett övertagande 

av parkmarken i de yttre 

kommundelarna, vilket bland annat 

inneburit besiktningar av 30 

lekplatser. Arbetet med att plantera 

blomsterlök har fortsatt och 

årets satsningar har framförallt 

gällt Årstaparken och årummet 

mellan Luthagsbron och 

Haglundsbro. 

Under året färdigställdes parkprogrammet 

för Uppsala och arbetet 

med ett program för 

sommarblommor har fortskridit. 

På Upplandsmuseet har en utställning 

om Stadsträdgården visats 

under hösten. Avdelningen 

har deltagit i arbetet med utställningen 

och kringarrangemangen 

runt denna; guidade turer, 

föreläsningsserier m.m. 


Hela naturvårdsinventeringen, 

karta och texter finns nu tillgänglig 

för allmänheten på internet 

och sidan utvecklas fortlöpande. 

Naturdatabasen utvecklas kontinuerligt. 

Flera informationsåtgärder i fri- 

VA-AVDELNINGEN 


Årets verksamhet visar ett överskott 

på 29,2 mkr, vilket är 11,0 

mkr bättre än budget. Det förbättrade 

resultatet beror främst 

på lägre avskrivnings- och räntekostnader. 

I förhållande till 

augustiprognosen har resultatet 

förbättrats med 3,6 mkr och i 

förhållande till bokslut 2001 

förbättrats med 23,1 mkr. Intäkterna 

blev totalt 191,4 mkr, 

vilket översteg budget med 

8,6 mkr. Jämfört med 2001 

minskade intäkterna med 0,9 mkr. 

luftsområden och promenadstråk 

har invigts under året, informationstavlor 

i Kronparken och tavlor 

längs Eriksleden samt det 

nyskyltade stråket Ändes Ån 

med dess information längs Fyrisån 

mellan Haglunds bro och 

Bärbyleden. Nya foldrar har producerats, 

bl.a. för Gränby 4Hgård 

och Årike Fyris. 

Projektet ”Kretsloppsverkstan” 

har fortgått genom bidrag till 

komposter och viss fortbildning 

av skolpersonal. Ökade resurser 

har lagts på projekt i skolans närnatur. 

I Stabby Backe ledde samarbetet 

i Eriksskolan till invigning 

av elevernas informationstavlor. 

Detta projekt kombinerar barns 

delaktighet i samhällsplaneringen 

med arbete i skolans närnatur 

och framställning av naturinformation 

för skolan och allmänheten. 

Ett liknande projekt 

har just startats i samarbete med 

Sävjaskolan. 

Samråd och förhandlingar om 

naturreservat för Lunsen har ägt 

rum under våren och sommaren. 

Kommunens samlade skogsmarksareal 

uppgår till ca. 3 900 

ha. Målet med kommunens 

skogsinnehav är att tillgodose behovet 

av mark för rekreation och 

friluftsliv samt att bevara och utveckla 

natur- och kulturmiljövärdena. 

Kommunens skogar är 

FSC-certifierade vilket innebär 

att skogsbruket bedrivs på ett 

miljöanpassat, samhällsnyttigt 

och ekonomiskt bärkraftigt sätt. 

För att öka kunskapen om skog 

och informera om kommunens 

många natur- och friluftsområden 

arrangerar avdelningen årligen 

utåtriktade aktiviteter såsom 

Stadsskogens dag, Skogen i 

skolan och Skogens dag i Kronparken. 

De sammanlagda kostnaderna 

blev 162,2 mkr, vilket är 2,4 mkr 

lägre än budgeterade kostnader 

som var 164,6 mkr. 


Verksamheten, som består i leverans 

av dricksvatten till och omhändertagande 

av avloppsvatten 

från de fastigheter som är anslutna 

till kommunens allmänna 

VA-anläggning, har fungerat som 

planerat. Inga allvarliga störningar, 

förutom några översvämningar 

i samband med kraftiga 

32 

Jordbruk 

Av kommunens dryga 2000 ha 

jordbruksmark 400 ha ekologiskt. 

Under året har diskussioner 

förts med arrendatorer att genomföra 

en miljöhusesyn på 

arrendeställena. Målet är att 

majoriteten av kommunens 

arrendatorer och arrendeställen 

inom en treårsperiod knyts till 

miljömärkningen Sigill. Under 

året har två gårdar anslutits. 

Naturbetning på tätortsnära 

grönytor har genomförts på 

Polacksbacken, i Ekebydalen och 

i S Norby. Vid S Norby har försök 

gjorts att beta med highland 

cattle i områden som ofta besöks 

av allmänheten. Kronparken har 

inhägnats samt betats med får. 

Trafik, gator och vägar 

För att öka trafiksäkerheten har 

ett förhöjt övergångställe samt 

breddning av anslutande gångoch 

cykelbanor byggts i kors h 

perenna planteringar har anlagts. 

Islandsbrons västra fäste har 

iordningställts med stora perenna 

planteringar. På sträckan mellan 

Eddaspången och Haglundsbro 

har försök med inplantering av 

strandväxter gjorts, bryggor har 

utvidgats och en ny sittplats i 

form av en träbrygga har anlagts 

norr om Eddaspången. 

I Källparken har gångarna renoverats 

och kringytorna kring 

källan glesats ur. I Kvarngärdesparken 

har en mindre parkyta 

rustats upp och i Årstaparken har 

ny möblering iordningställts. 


Bland åtgärder för att gynna den 

biologiska mångfalden kan nämnas 

instängsling av ytor för beteshävd 

i Kronparken, Mellantorp, 

Wik, Knutby och vid Östbergstorpet. 

Restaureringen av Tun- 

regn under juli, har förekommit 

och verksamheten har uppfyllt 

myndigheternas krav. 

Den producerade vattenmängden 

under året uppgick till 20,2 

milj. m 3 ,vilket är en ökning med 

0,5 milj. m 3 jämfört med föregående 

år. Den debiterade vattenmängden 

minskade dock med 

0,3 milj. m 3 till 15,9 milj. m 3 . 

Minskad vattenkonsumtion har 

skett inom både hushåll och industri 

och motsvarar en lägre förbrukning 

per capita med 3 procent. 

Den ökade vattenproduktionen 

beror troligen på att 

åsen och Gamla Uppsala fornlämningsområde 

(södra delen) 

har startats i samarbete med 

andra intressenter. Gallring av 

högre vegetation på Tunåsen har 

påbörjats och gångvägar förbättrats. 

I naturreservatet Hågadalen- 

Nåsten har en omfattande upprustning 

skett av spår och leder. 

Friluftsanläggningarna har kompletterats, 

bl a med en rastplats 

längs vandringsleden norr om 

Stabby gård. 

I östra stadsdelarna har det i år 

satsats på tillgängligheten från 

bebyggelsen i Årsta till och i den 

sk Vedyxaskogen. Gångstigar har 

röjts och markerats, där också en 

handikappstig till en rastplats vid 

ett restaurerat viltvatten anlagts. 

Upprustningar har skett av 

GC-vägar på del mellan Vindbron 

och Sunnerstaåsen samt 

mellan Eriksbergsskolan och 

bron över Hågaån. Uppskyltning 

och utmärkning har skett av 

promenadstråket Ändes Ån. 

Handikappanpassning av gångvägar 

och stigar har även gjorts i 

Wik. 

Entrétavlor, informationstavlor 

och information har framställts 

för Fjällnora friluftsområde, Jälla- 

Storskogen, Kronparken, Eriksleden 

och Ändes Ån. 

Under året anlagda grillplatser 

finns i Nåntuna, Hågadalen, och 

i Jälla-Storskogen där också vindskydd 

uppförts. Kolarkojan i 

Fjällnora har totalrenoverats. 

Jordbruk 

Under året har drängstugan på 

Gränby gård tilläggsisolerats samt 

bostadshuset i Söderhällby har 

genomgått en upprustning.Taken 

på långängsladan i Fjällnora samt 

en ekonomibyggnad i Söderhällby 

har totalrenoverats. 

vattenläckorna var fler 2002 än 

under 2001 då antalet var ovanligt 

lågt. 

Vattenföringen i Fyrisån var 

ovanligt hög med tanke på den 

varma och torra sommaren. 

Överledning av vatten från 

Tämnaren, för att säkerställa tillgången 

på vatten för konstgjord 

grundvattenbildning i Uppsalaåsen, 

påbörjades först i september 

och uppgick till 3,8 milj. m 3 . 

Jämfört med 2001 är det en 

minskning med 2,2 milj. m 3 . 

Vid kommunens reningsverk 

behandlades 22,3 milj. m 3 av-


Belopp i tkr KF-budget Nämndbudget Utfall 2002 

Avvikelse från 

KF-budget 

Intäkter 182 800 182 800 191 356 8 556 

Kostnader 

varav 

164 600 164 600 162 198 2 402 

VA gemensamt 25 180 25 180 23 613 1 567 

Vattenledningsnät 17 550 17 550 16 992 558 

Avloppsledningar 12 585 12 585 14 803 -2 218 

Tryckstegring och vattentorn 1 385 1 385 3 204 -1 819 

Pumpstationer 11 155 11 155 9 860 1 295 

Råvatten/Vattenverk 21 985 21 985 18 724 3 261 

Reningsverk/Recipienter 74 760 74 760 75 003 -243 

Resultat 18 200 18 200 29 158 10 958 

loppsvatten. Den totala mängden 

fosfor som släpptes ut från 

reningsverken under året uppgick 

till 2,9 ton. Den utsläppta 

mängden fosfor understiger 

verksamhetsmålet om högsta utsläppta 

mängd på 5,0 ton. Utsläppen 

av kväve från reningsverken 

uppgick till 305 ton, 

varav 241 ton härrörde från 

Kungsängsverket. Den utgående 

kvävehalten från Kungsängsverket 

uppgick i medeltal till 

13 mg/l, vilket innebär att 

kvävehalterna reducerades med 

69 procent. Den goda kväveavskiljningen 

vid Kungsängsverket 

medför att halten kväve 

i avloppsvattnet totalt sett för 

kommunens alla reningsverk 

understiger 50% som är ett 

inriktningsmål för verksamheten 

I Kungsängsverkets rötkammare 

har 1,6 milj. m 3 gas producerats. 

Gasen har via en gasgenerator 

och panna utnyttjats till 

värme motsvarande 3,3 GWh 

och till egen elanvändning med 

2,3 GWh. Gas till fordonsbränsle 

har också levererats motsvarande 

2,2 GWh. 

Driften av ledningsnätet har i 

stort fungerat som planerat under 

år 2002. Ett långt och kraftigt 

regn i juli orsakade över- 

AVFALLSAVDELNINGEN 


Årets resultat före bokslutsreglering 

är negativt och uppgår 

till –1,4 mkr, vilket är 6,6 mkr 

bättre än budget och 5,4 mkr 

bättre än prognosen i augusti. 

Jämfört med föregående år uppgår 

resultatförbättringen till 

20,4 mkr. Den kraftiga resultatförbättringen 

i bokslutet beror på 

att årets intäkter och kostnader 

är i bättre balans efter genomförda 

höjningar av taxor och avgifter. 

svämningar i framförallt Lövstalöt, 

Bälinge och Storvreta. 

Planeringen för nya vattenverk 

och mjukgörningsanläggningar 

har fortsatt under året. Två nya 

vattenverk vid Gränby och Bäcklösa 

har projekterats. Detaljplanerna 

för de nya vattenverken 

har behandlats av Byggnadsnämnden 

och överlämnats till 

kommunfullmäktige för fastställande. 

Vattentornet i Boländerna har 

målats om och ett omfattande 

arbete med att avlägsna klotter 

på olika va-anläggningar har bedrivits. 

Information om VA-verksamheten 

och vattenmiljön i kommunen 

har lämnats i olika sammanhang, 

framförallt i samband 

med studiebesök vid vattenverk 

och avloppsreningsverk. Kungsängsverket 

besöktes av 48 grupper 

med 1 171 deltagare från 

föreningar, intresseorganisationer 

och skolor. 


Utfallet av årets investeringar 

uppgick till 62,7 mkr, varav 33,7 

mkr av årets utfall avser projekt 

som är pågående över årsskiftet. 

Investeringskostnaderna understeg 

budget med 58,7 mkr och 


I linje med kommunens mål för 

avfallshanteringen har verksamheten 

präglas av fortsatta åtgärder 

för såväl förbättrad sortering 

som behandling av avfallet. Åtgärderna 

omfattar både utveckling 

och införande av förbättrade 

behandlingsmetoder av vårt avfall 

samt information och upplysning 

till kommunmedborgarna 

om hur var och än skall hantera 

sitt avfall. Detta förändringsarbete 

har i stort sett förflutit bra 

33 



ingående 166 383 160 258 



utgående 195 541 166 383 

INVESTERINGAR 


Inkomster 0 0 

Utgifter 62 701 78 786 

Netto 62 701 78 786 

lämnad prognos i augusti med 

2,0 mkr. De lägre investeringskostnaderna 

i förhållande till 

budget förklaras i huvudsak av 

att investeringar i nya vattenverk 

med mjukgörning och nya 

huvudledningar inte har genomförts 

som planerat. 

Under året har nya distributionsledningar 

anlagts för 13,9 mkr 

mot budgeterat 13,0 mkr. Inom 

befintligt verksamhetsområde 

har ett stort antal nya servisledningar 

tillkommit. I Uppsala 

har nya distributionsledningar 

anlagts bl.a. till studentbostäder i 

Ekeby och Ultuna. Nya ledningar 

har också byggts till Bärby brandstation, 

ett nytt område i Alsike 

och till det nya vattenverket i 

Gunsta. Dagvattenledningsnätet i 

Bälinge har utökats och ledningar 

har byggts ut där det tidigare 

saknades. Spillvattennätet i 

Sunnersta har kompletterats med 

en nödutloppsledning till Fyrisån. 

Under året påbörjades en utbyggnad 

av en huvudvattenledning 

från Nåntuna till Ultuna. 

Ledningen kommer att utnyttjas 

när Ultunaområdet ansluts till 

kommunens ledningsnät. I ett 

senare skede planeras en fortsatt 

utbyggnad av ledningen till det 

nya vattenverket i Bäcklösa. Flera 

under året. Under året har kommunfullmäktig 

antagit ny taxa 

för hämtning av hushållsavfall 

och slam från enskilda avloppsanläggningar 

samt nya mottagningsavgifter 

för Hovgårdens 

avfallsanläggning. Under året har 

ett förslag till ny renhållningsordning 

utarbetats som innehåller 

såväl föreskrifter som avfallsplan. 

Förslaget har remissbehandlats 

och har efter omarbetning överlämnats 

till kommunstyrelsen för 

utställning. Kommunfullmäktige 

beräknas fastställa den nya 

planerade huvudvattenledningar 

till de nya vattenverken har senarelagts 

i avvaktan på att planläggningen 

för vattenverken ska slutföras. 

Planerade investeringar 

motsvarande 18,7 mkr har därmed 

inte genomförts. 

Reinvesteringar i form av omläggning 

och renovering av befintligt 

ledningsnät har genomförts 

för 20,1 mkr vilket är 

6,9 mkr lägre än vad som 

budgeterats. Den minskade 

omfattningen av reinvesteringsåtgärder 

beror på att många 

nyanläggningsarbeten har prioriterats. 

Större ledningsomläggningar 

har gjorts i bland annat områdena 

Gamla Uppsala, Luthagen, 

Kåbo och Fålhagen i enlighet 

med tidigare upprättad saneringsplan 

för Uppsala. Omläggningsarbeten 

har också utfört i 

Storvreta. 

Nyinvesteringar och reinvesteringar 

i fasta anläggningar som 

reningsverk, vattenverk och 

råvattenanläggningar uppgick 

totalt till 23,7 mkr mot budgeterade 

48,0 mkr. I förhållande till 

prognos i augusti blev utfallet 

0,1 mkr högre. Den lägre investeringsnivån 

i förhållande till budget 

beror främst på senareläggning 

av investeringar vid Kungsängsverket 

och nybyggnad av 

vattenverk. 

Ett nytt vattenverk har byggts i 

Gunsta under året. I Björklinge 

har byggnation påbörjats av ett 

vattenverk med kolfilter för avskiljning 

av bekämpningsmedelsrester. 

Kemikaliehanteringen vid 

reningsverken i Vänge, Järlåsa 

och Ramstalund har förbättrats 

under året. Vid Lejsta vattenverk 

har en tillbyggnad som ska inrymma 

lut genomförts. 

renhållningsordningen under 

2003. 

Hushållsavfall 

Under 2002 insamlades 7 400 

ton komposterbart avfall från 

hushållen för behandling vid 

Hovgården, vilket är en ökning 

med drygt 2 procent i förhållande 

till året innan. I detta sammanhang 

bör nämnas att många 

villahushåll behandlar kompostavfallet 

i egna kompostbehållare. 

35 700 ton hushållsavfall levererades 

till Vattenfall Värme AB för


Utfall 2002 

KF-budget Nämndbudget Avvikelse från 

Belopp i tkr resultat resultat Intäkter Kostnader Resultat KF-budget 

Hushållsavfall -701 59 827 59 237 590 

Biogas -9 105 6 601 23 337 -16 736 

Återvinning/deponi 806 38 928 25 968 12 960 

F-A industri 200 7 134 7 021 113 

Slam/latrin 0 10 672 10 485 187 

Övrigt 800 1 546 89 1 457 

Totalt exkl bokslutsreglering -8 000 -8 000 124 707 126 136 -1 429 6 571 

Bokslutsreglering biogas 16 735 

Totalt inkl bokslutsreglering 124 707 126 136 15 306 

förbränning, vilket är en minskning 

med 5,1 procent jämfört 

med 2001 och med 7,6 procent 

jämfört med 2000. 

Den minskade mängden brännbart 

avfall kan härledas till att 

abonnenter som tidigare haft 

osorterat avfall nu källsorterar 

och att mindre mängd förpackningsmaterial 

lämnas som brännbart 

avfall. 

Slam och latrin 

Under året hämtades 42 500 ton 

slam från enskilda avloppsanläggningar 

(trekammarbrunnar 

och slutna tankar) som lämnats 

vid Kungsängsverket för behandling. 

Det är en ökning med 9,3 

procent jämfört med 2001. Nya 

rutiner har införts med avisering 

om tömningsperiod och utskick 

av tömningsbekräftelse till abonnenterna. 

Återvinningscentraler 

Vid kommunens 9 återvinningscentraler 

gjordes under året 

240 000 besök. Mängden avlämnat 

grovavfall uppgick till 18 600 

ton, vilket är en ökning med 6,4 

procent i förhållande till 2001. 

Kyl- och frysskåp samlas in från 

hushåll och företag. Insamlingen 

möjliggör materialåtervinning 

av skåpen och destruktion av 

freoner från såväl isolering som 

kylmedia. Under året skickades 

8 327 kyl- och frysskåp till behandling, 

vilket är 524 fler än föregående 

år. Uppgifterna beträffande 

kyl- och frysskåp gäller totalt 

insamlat i kommunen och 

inte bara de skåp som samlats in 

på återvinningscentralerna. 

Farligt avfall 

Hushållens farliga avfall har dels 

mottagits vid 9 olika miljöstationer 

i anslutning till bensinstationer, 

dels vid återvinningscentralerna. 

Arbetet med planering av en ny 

mellanlagringsstation för farligt 

avfall har pågått under året. 

Byggnationen har skjutits upp 

eftersom den detaljplan som 

kommunfullmäktige fastställt har 

överklagats till regeringen. Planerad 

byggstart är i november 

2003. 

Hovgårdens 

avfallsanläggning 

Vid Hovgårdens avfallsanläggning 

sker både sortering och återvinning 

samt deponering av olika 

restfraktioner. Under 2002 mottogs 

totalt 130 135 ton avfall vid 

anläggningen, varav 63 400 ton 

kunde återvinnas. Dessutom 

kunde 50 900 ton avfall som deponerats 

under tidigare år återvinnas. 

Totalt återvanns 114 300 

ton avfall vid Hovgården under 


En stor del av de mottagna 

mängderna utgörs av förbränningsaskor 

från Vattenfall Värme Uppsala 

AB. Under året inkom 63 

300 ton askor till Hovgården. En 

stor del av askorna kunde användas 

som byggnadsmaterial inom 

anläggningen vid byggandet av en 

ny hårdgjord yta för hushållskompost. 

Under 2002 behandlades 

18 700 ton osorterat bygg- och 

industriavfall varav 75 procent 

gick till energiutvinning, 11 procent 

till materialåtervinning och 

13 procent till deponi. 

Mängden komposterbart hus- 

34 

hållsavfall som mottogs vid Hovgården 

under 2002 uppgick till 

7 400 ton. Komposteringsarbetet 

har under året förlöpt relativt 

planenligt utan upprepade driftstörningar. 

Utvidgade ytor för 

kompostering och en ny trumsikt 

har underlättat arbetet. Under 

2002 har ca 2 700 ton kompostjord 

producerats vilket är jämförbart 

med 2001 års produktion. 

Vid Hovgården sker, förutom 

kompostering av hushållsavfall, 

även kompostering av park- och 

trädgårdsavfall. Mängderna har 

jämfört med år 2001 minskat 

med 27 procent till 3 900 ton. 

Från kommunens 

avloppsreningsverk inlevererades 

13 000 ton rötslam till Hovgården 

under 2002, vilket 

mellanlagras i speciella celler. 

Under 2002 avyttrades från 

årets och tidigare års leveranser 

26 000 ton rötslam till Tvetatippen 

i Södertälje för användning 

som konstruktionsmaterial. 

Biogas 

Driften vid processanläggningen 

har under året successivt utökats 

med bl.a. mer slakteriavfall och 

ökade mängder avfall från restauranger 

och storkök.. 2002 års 

rågasproduktion motsvarar ca 

8,1 GWh energi, vilket är mer än 

en fördubbling av 2001 års rågasproduktion. 

För att förbättra effektiviteten 

i förbehandlingen av 

t.ex. livsmedelsavfall har alternativa 

driftsätt utarbetas och en 

modifiering av anläggningen genomförts, 

för att kunna behandla 

avfall som innehåller plast. 

Under sensommaren har ett 

nytt högtryckslager driftsatts vid 

tankningsstationen vilket har för- 



ingående 28 098 33 060 

årets resultat 15 306 -4 962 


utgående 43 404 28 098 

INVESTERINGAR 

Belopp i tkr 

Inkomster 


Utgifter 15 575 19 788 

Netto 15 575 19 788 

bättrat tillgången på gas vid de 

tider på dygnet då behovet är 

som störst för de 46 gasbussarna. 


Den totala investeringsnivån 

uppgår till 15,6 mkr, vilket är 

3,9 mkr lägre än budget. 

Under året har en ny återvinningscentral 

färdigställts vid 

Librobäck till en total kostnad av 

6,5 mkr varav 3,0 mkr belastar 

2002, vilket är 2,1 mkr högre än 

budget till följd av fördröjning av 

färdigställandet från 2001. 

På Hovgårdens avfallsanläggning 

har nya lagerytor anlagts, 

vägar asfalterats och en komposttrumma 

inköpts till en kostnad 

av 6,3 mkr, vilket är 4,0 mkr 

lägre än budget. 

Inom biogasprojektet har inköp 

av satellitlager för biogödsel skett 

till en kostnad av 1,7 mkr. I biogasanläggningen 

har förbehandlingen 

modifierats för att öka 

effektiviteten och förbättra 

hygieniseringskapaciteten till en 

kostnad av 3,3 mkr, vilket är 

1,3 mkr lägre än budget. Byggnationen 

av en ny gasbehandlingsanläggning 

har fortsatt under 

2002 och beräknas bli färdigställd 

under första halvåret 2003. 

Till 2003 beräknas 1,0 mkr av investeringen 

kvarstå. Om- och tillbyggnaden 

av tankningsstationen 

som påbörjades 2001 har avslutas 

under 2002. En planerad utökning 

av kompressorkapaciteten 

för gas har skjutits på framtiden 

tills det är klart om tankningsanläggningen 

och bussdepån ska 

flyttas.

TEKNISKA UTFÖRARNÄMNDEN 


UKE, en teknisk 

utförarförvaltning 

Uppsala Kommun Entreprenad 

(UKE) skall enligt kommunfullmäktiges 

beslut vara en renodlad 

teknisk utförarförvaltning under 

tekniska utförarnämnden (TUN). 

Förvaltningen bildades 1998-01- 

01 genom en sammanföring av 

de tidigare förvaltningarna gatukontoret, 

kommunfastigheter 

och park & natur. 

Omsättningen uppgick 2002 

till ca 431 mkr (varav uppdragsbeställningar 

ca 414 mkr och 

interna förvaltningsintäkter ca 

17 mkr). Den huvudsakliga 

Ordförande: Claes Litsner (s) (arvode 51 600 kr/år) 

Vice ordförande: Anders Westerlind (fp) (arvode 30 000 kr/år) 

Förvaltningschef: T f Håkan Hellström (lön 498 000 kr/år) 


beställaren har varit tekniska 

beställarnämnden (TBN) med 

ca 77 procent av det totala 

intäktsbeloppet för uppdrag. Av 

kommunstyrelsen beställda 

arbetsmarknadsåtgärder av skilda 

slag (inkl statsbidrag) motsvarar 

ca åtta procent. Övriga beställare 

har varit andra kommunala förvaltningar 

och bolag (ca fem 

procent) samt externa/privata 

(ca tio procent). 

UKE:s verksamhetsidé 

”Uppsala Kommun Entreprenad 

är kommunens eget organ för att 

på bästa sätt utföra kommunalteknisk 

verksamhet och utveckla 

den mot framtida behov. Led- 




Enheter, grupper och stab 325 555 330 822 5 297 6 034 

VA-drift 54 141 51 928 -115 623 

Renhållarna 51 170 51 382 -7 299 -6 442 

Totalt 430 866 434 132 -2 117 215 


Renhållarna har investerat i tre nya sopbilar, en kemlastbil och en lastväxlare 2002. 

35 

stjärnorna är kompetens, kvalitet 

och konkurrenskraft”. 

UKE:s vision 


är med sin effektivitet och kompetens 

självklart det bästa alternativet 

för kommunens tekniska 

utförande”. 

UKE:s mål 


skall utföra sina uppdrag i tid, 

med rätt kvalitet och med rätt 

pris”. 

Enligt verksamhetssystemet ska 

en kundenkät genomföras vartannat 

år. Enkäten besvarades av 

avdelningscheferna vid tekniska 

kontoret i december 2001. Resultatet 

visar att 64 procent anser 

att leverans av beställda uppdrag 

sker mellan 80-100 procent i rätt 

tid. 53 procent anser att UKE har 

förbättrat sin verksamhet under 

2001 och 80 procent anser att 

UKE uppfyller önskemålen 

mycket bra eller bra vid utförandet 

av beställningen. 

Verksamhetssystem 

Ett gemensamt integrerat verksamhetssystem 

för arbetsmiljö, 

kvalitet och miljö finns för hela 

förvaltningen. Varje enhet och 

grupp har handböcker som beskriver 

verksamheten med 

checklistor för egenkontroll. För 

varje uppdrag och objekt upprättas 

kvalité- och miljöplaner i 

samband med anbudshandlingar. 

Under året har interna revisioner 

utförts på samtliga enheter. 

Systematiskt 

arbetsmiljöarbete 

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete 

med policy, riskanalyser 

med åtgärdsplaner genomförs 

tillsammans med friskvårdsinsatser 

i förebyggande syfte. Kontrakt 

finns tecknat med naprapat 

och kiropraktor, vilket ger oss 

möjlighet att all personal snabbt 

erhåller behandling vid behov. 

Satsning på nya arbetsmiljövänliga 

maskiner och redskap 

fortgår.

Miljöarbete 

En fortsatt utveckling har skett 

inom återvinningsområdet. Asfalt 

som schaktats bort krossas (ca 

10 000 ton) till asfaltsgrannulat 

till nya beläggningar eller bärlager 

som används i egna anläggningsverksamheten. 

Ris från beskärningar 

och avverkningar flisas 

och används för inblandning i 

hushållskomposten på Hovgården, 

totalt 2 000 m 3 . Schaktmassor, 

sten och betongrester sorteras 

och återvinns till stora delar 

och minskar därmed mängden 

deponiuttag från våra grustäkter, 

totalt 15 000 ton. Aska från 

fjärrvärmeverket har ersatt grus 

vid anläggningsarbeten vid Hovgården. 

Kompetensutveckling 

AMEA (Arbetsledarutbildning 

Med Engagemang och Ansvar) är 

ENHETER, GRUPPER OCH STAB 

arbetsmarknadsenheten, gata/park, fastighetsdrift, teknik, projektering, trafikservice, vattenlaboratoriet samt stab 


Arbetsmarknadsåtgärder 

och insatser 

Arbetsmarknadsenhetens inriktning 

är att genom arbetsmarknadsinsatser, 

i huvudsak under 

begränsade tidsperioder, ge personer 

med varierade behov och 

förutsättningar möjlighet till 

lämpliga arbetsuppgifter; detta 

i kombination med utbildningsoch 

andra utvecklingsinsatser. 

Den stora efterfrågan på skyddade 

anställningar har fortsatt. 

Kommunens socialtjänst har, genom 

att stå för stora delar av lönekostnaderna, 

möjliggjort för yt- 


en internutbildning med en omfattning 

på 220 tim. AMEA:s 

syfte är att stärka arbetsledaren i 

sin roll samt att förstärka dennes 

kompetens. AMEA:s profil är, att 

utifrån en till största del upplevelsebaserad 

inlärning, ge arbetsledaren 

möjlighet till personlig 

utveckling. Vi använder ämnen 

som grupprocesser, ledarskap och 

samtalsmetodik som redskap. I 

juni 2002 avslutades första gruppen 

om tretton deltagare och i 

januari 2002 startade kurs två 

som avslutades i december med 

nio deltagare. Kursen leds av 

personalsekreterare Madeleine 

Wadstrand som tar hjälp av interna 

resurser samt konsulter. 

IT-satsning för framtiden 

Under året har va-underhållet 

försetts med GIS-utrustning i 

samtliga va-bussar. Detta innebär 

terligare 40 personer att erhålla 

anställning utöver de 126 som ingår 

i beställningen från kommunstyrelsen. 

Vid årets slut var 211 

personer verksamma genom enhetens 

försorg. 

Som ett led i att vidga arbetsutbudet 

för den anvisade personalen 

liksom ett led i utslussningsförfarandet 

har antalet enskilda 

placeringar, de som ligger utanför 

enhetens verksamhetsområde, 

ökat. 

Enheten har som tidigare år 

utfört skogs- och naturvårdsåtgärder 

samt renoveringsarbeten 

på kommunens jordbruksfastigheter 

enligt beställning från 




Exploatering 1 757 601 188 65 

Gator och vägar samt parkering 81 628 68 983 551 703 

Parker 24 592 26 024 315 -2 138 

Totalförsvar och samhällsskydd 43 34 14 5 

Idrotts- och fritidsanläggningar 0 0 0 0 

Arbetsmarknadsåtgärder och -insatser 47 050 44 250 191 -37 

Arbetsområden och lokaler 0 3 0 -1 

Hamnverksamhet 58 67 6 0 

Vattenförsörjning och avloppshantering 61 305 68 994 3 070 7 479 

Avfallshantering 62 225 -48 30 

Buss- bil och spårbunden trafik 0 0 -6 0 

Lokalförsörjning 86 624 90 261 975 -135 

Gemensam administration 22 152 31 043 0 0 

Totalt 


325 555 330 823 5 297 6 034 

ingående 36 781 32 557 



utgående 40 488 36 781 


36 

en stor tidsbesparing då alla vakartor 

finns digitalt. En fortsatt 

satsning på GIS pågår även inom 

park- och gatuområdet. 

2002 års ekonomiska 

resultat 

För år 2002 redovisas för hela 

förvaltningen UKE ett negativt 

resultat med (–) 2 117 tkr. 

I förhållande till årsbudget för 

år 2002 med angivet bedömt 

årsresultat minus (–) 1 640 tkr 

visar det faktiska resultatet en 

resultatförsämring under året 

med 477 tkr. 

Prognosbedömningen (per augusti 

2002) var ett negativt resultat 

på (–) 595 tkr. Samtliga enheter 

inom ”enheter grupper och 

stab” visar positiva avvikelser 

mellan augustiprognos och utfall, 

(+) 1 342 tkr. Däremot visar 

både renhållarna och va-drift 

tekniska kontoret. Det kan särskilt 

nämnas att under året har 

avverkningar utförts på Tunåsen 

och i Hammarskog. En kolmila 

har kolats vid Fjällnora och nytt 

spåntak lagts på Lunsentorpet. 

1 700 meter elstängsel har satts 

upp för bete i Kronparken. 

På elektronikåtervinningen har 

710 ton demonterats. I växthuset 

har bl.a. 9 000 sommarblommor 

odlats för utplantering i kommunens 

parker. Åt Länsstyrelsens 

kulturmiljövårdsenhet har skötsel 

av fornlämningar genomförts 

bl.a. vid Uppsala högar, Brennerbol 

och Vällnora. 

Enheten redovisar ett positivt 

resultat på 191 tkr. Resultatet är 

i enlighet med både budget och 

augustiprognos. 

Gator, vägar, parker, vattenförsörjning- 

och avloppshantering, 

hamnverksamhet 

Gata/Park-enheten har under 

året arbetat med underhåll och 

nyanläggningar av gator, parker 

och va-ledningar samt enbart underhåll 

av fontäner, industrispår, 

broar, hamn och farleder allt enligt 

beställningar från tekniska 

kontoret och Fritid Uppsala samt 

vissa externa uppdrag från exempelvis 

vägverket och vattenfall. 

Inom enheten ingår även vattenmätarverkstaden 

som utför byten 

och läser av vattenmätare. Enheten 

sysselsätter 95 årsarbetare 

samt ett stort antal entreprenörer. 

Omsättningen uppgick till 136 

miljoner, vilket är 16 miljoner 

(12 procent) över budget. 

negativa avvikelser mot augustiprognos, 

(–) 2 349 tkr respektive 

(–) 515 tkr. 

Förklaringar till redovisat resultat 

3. 

Årets resultat för renhållarna 

uppgår till –7 299 tkr. Här ingår 

en engångsnedskrivning med 

1 400 tkr avseende kärl inköpta 

under tidigare år med investeringsmedel, 

men som egentligen 

inte ägs av kommunen. I övrigt 

förklaras underskottet i huvudsak 

av ökade personalkostnader på 

grund av sjukvikarier och höga 

underhållskostnader på fordon 

och maskiner. Pågående omorganisation 

och därmed osäkerhet 

om renhållarnas framtid har 

inneburit att utvecklings- och rationaliseringsarbete 

har avstannat 

under hösten. 

Enheten redovisar ett resultat 

på (+) 3 260 tkr, vilket är 2 260 

tkr bättre än budget och 360 tkr 

över augustiprognosen. För 

garantiåtaganden har avsatts 

1 045 tkr. 

Kommentar: Omsättning och 

resultat har blivit högre än budgeterat, 

detta bl.a. beroende på en 

gynnsam konjunktur och därmed 

god orderingång. Detta har givit 

ett bra utnyttjande av våra resurser 

inom samtliga arbetsområden. 

Lokalförsörjning 

Fastighetsdriftenheten, kvalitetsarbetet 

har fortsatt enligt förvaltningsöverenskommelsen 

med 

tekniska kontoret. Utvecklingen 

av checklistor till hela fastighetsbeståndet 

har fortsatt. Alla fläktrum 

och undercentraler har sin 

egen specifika checklista och 

detta skall medföra att tillsynen 

blir mer strukturerad och kostnadseffektiv. 

Enheten har 28 

tillsvidareanställda. 


på (+) 646 tkr, vilket är 286 tkr 

bättre än budget och 241 tkr 

bättre än augustiprognosen. 

Kommentar: Den positiva 

avvikelsen från prognos och budget 

förklaras av minskad sjukfrånvaro, 

vilket innebär ökad effektivitet 

och fler debiterade timmar. 

Teknikgruppen arbetar med 

fastighetstekniska frågor, antal 

uppdrag under 2002 har varit ca 

600 st, varav de flesta från tekniska 

kontoret. Uppdragen beställs 

fortlöpande under året och 

är av mycket varierande omfatt-

ning och storlek. Gruppen har 

13 anställda. 

Gruppen redovisar ett resultat 


bättre än både budget och 

augustiprognos. 

Kommentar: Överskottet utöver 

budget avser ett uppdrag 

där intäkterna inkom under 2002 

men arbetet utfördes 2001. Motsvarande 

underskott redovisades 

i bokslut 2001. 

Fysisk och teknisk planering, 

gator, parker, vattenförsörjning 

och avloppshantering 

Projekteringsgruppen arbetar 

med utredning, projektering och 

byggledning av gator, gång- och 

cykelvägar, park/natur och inom 

va-området. Arbeten sker även 

inom GIS och kartverksamhet. 

Personalen uppgår till 17 tillsvidareanställda. 



bättre än både budget och 

augustiprognosen. På grund av 

osäkerhet av antalet debiterade 

timmar har projekteringsgruppen 

haft stor återhållsamhet på kostnadssidan 

under hösten. Bl.a. har 

en utebliven investering inneburit 

lägre avskrivningskostnader. 

Gator och vägar samt 

parkering 

Trafikservicegruppens arbeten 

har under 2002 främst utgjorts 

av service och underhåll av 

parkeringsanläggningar, trafiksignalanläggningar, 

trafikskyltar, 

civilrättsliga parkeringar och 

parkeringsövervakning. Under civilrättslig 

parkering har uthyrning 

av båtplatser, parkeringsplatser, 

flyttning av fordon och även 

boendeparkering skötts. Externa 

arbeten har utförts åt Enköpings 

kommun, vägverket, byggföretag 

och parkeringsbolag. Verksamheten 

har sysselsatt 22 årsarbetare. 

Trafikservice har byggt om en 

trafiksignalanläggning åt tekniska 

kontoret. Nio anläggningar har 

byggts om på Tycho Hedéns väg 

på uppdrag av vägverket region 

Mälardalen. 

Under verksamhetsåret har 600 

VA-DRIFT 


Årets resultat uppgår till –115 

tkr, vilket är 115 tkr sämre än 

budget och 515 tkr sämre än 

augustiprognosen. Både kostnader 

och intäkter har ökat jämfört 

med budget och prognos då 

vägmärken bytts ut efter samråd 

med tekniska kontoret. Skador 

på trafikanordningar har under 

året uppgått till 88 och kostat 

cirka 430 tkr. 


på (+) 515 tkr. Under hösten fick 

gruppen en stor beställning från 

vägverket, vilket ökat omsättningen 

med ca 4 mkr och därmed 

möjliggjort en resultatförbättring. 

Resultatet är 315 tkr 

bättre än budget och 265 tkr 

bättre än augustiprognosen. 

Vattenförsörjning och 

avloppshantering 

Vattenlaboratoriet arbetar med 

att analysera råvatten, dricksvatten, 

badvatten, avloppsvatten, 

recipientvatten och slam. Laboratoriet 

har under året tagit fram 

en ny kvalitetshandbok enligt 

ISO 17025 samt räknat om mätosäkerheterna 

på analyserna enligt 

denna standard. Investering 

har skett i två nya instrument. 

Verksamheten har sysselsatt nio 

årsarbetare. 

Under 2002 analyserades 7 831 

prover vilket är färre än 2001 

men är i paritet med ett normalår. 

Huvuddelen av laboratoriets 

uppdrag kommer från tekniska 

kontorets egenkontrollprogram 

för dricks- och avloppsvatten. 

Övriga intäkter kommer från 

badvatten, externa prov, extra 

prov, försöksverksamhet, provtagning 

och konsultation. 


på (+) 101 tkr, vilket är lika 

mycket över budget och augustiprognosen. 

Den fina sommaren 

har inneburit betydligt fler 

badvattenprover. 

Gemensam administration 

Förvaltningsstaben (förvaltningsledning, 

registratur, ekonomigrupp, 

personalgrupp, IT, kvalitet 

och miljö m m) redovisar ett 

nollresultat. Underskott redovisas 

för opåverkbara ökade driftkostnader 

avseende datakommunikation 

och ekonomisystem. 

Överskott redovisas för 

personalkostnader på grund av 

långtidssjukdom. Det samman- 

antalet investeringsuppdrag åt 

tekniska kontoret har ökat mer 

än beräknat. Det negativa resultatet 

avser främst ökade kostnader 

för sjukvikarier, ny telefonleverantör, 

datakommunikation 

samt personalutbildning. 

37 

Vattenlaboratoriet har under 2002 investerat i två nya mätinstrument. 

lagda underskottet på 96 tkr har 

fördelats ut på övriga verksamheter. 

Antalet årsarbetare uppgår 

till 14. 

Enheter, grupper och stab redovisar 

sammantaget ett resultat på 

(+) 5 297 tkr, vilket är 3 337 tkr 

bättre än budget och 1 342 tkr 

bättre än augustiprognosen. Det 

innebär att utgående eget kapital 

har ökat från 36 781 tkr 2001- 

12-31 till 40 489 tkr 2002-12- 

31. 

Investering har bl.a. skett i 

analysinstrument och server till 

vattenlaboratoriet, snöplogar och 

sandspridare till vinterväghåll- 


Vattenförsörjning och 

avloppshantering 

VA-dritfenheten har på uppdrag 

av tekniska kontorets (TK) VAenhet 

ansvaret för drift och underhåll 

av Uppsala kommuns 

ningen, lastmaskin till arbetsmarknadsenheten, 

vacuumlyft 

och nytt matrumsmöblemang till 

elektronikåtervinningen samt 

kabelsökare och fem stöttåliga 

och vattensäkra datorer till vaunderhållet. 

INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 1 525 1 120 

Netto 1 525 1 120 

VA-anläggningar. Dessutom har 

VA-drift på uppdrag ansvarat för 

drift och underhåll av Hovgårdens 

reningsverk och biogasanläggningen 

vid Kungsängens 

gård, gasrening- och tankanläggning 

för biogas, (TK/avfallsavdelningen), 

gatuvärmen (TK/




Vattenförsörjning och avloppshantering 54 141 51 928 -115 623 

Totalt 


54 141 51 928 -115 623 

ingående 7 020 6 584 

årets resultat -115 623 

justeringar 0 -187 

utgående 6 905 7 020 



Utförd Kostnad 

kvantitet 

Drift o underhåll av 

(tkr) 

Råvatten anläggningar 9 2 566 

Vattenverk 22 9 261 

Vattentorn 4 316 

Tryckstegringsstationer 13 708 

Avloppsreningsverk 16 27 432 

Avloppspumpstationer 92 4 769 

Dagvattenpumpstationer 64 945 

Övriga avloppsreningsverk inkl biogasanl. lilla Ultuna mm. 5 6 389 

Uppdrag från beställaren (investeringsmedel) 1 464 

Övrigt (va-verkstan) 291 

Totalt 54 141 

NYCKELTAL 2002 2001 2000 

Producerat dricksvatten milj.m 3 20,2 19,7 19,7 

Behandlat avloppsvatten milj.m 3 22,3 22,3 23,6 

Producerat drickvatten kr/m 3 0,58 0,54 0,51 

Behandlat avloppsvatten kr/m 3 1,23 1,15 1,1 

Kemisk undersökning dricksvatten otjänligt/antal prov 2/500 1/446 5/412 

Microbiologisk undersökning dricksvatten otjänligt/antal prov 6/1054 3/1121 1/995 

Organisk material BOD7 över gränsvärde/antal prov 0/227 7/212 8/218 

Kemisk material FOSFOR över gränsvärde/antal prov 3/302 9/293 23/296 

Fosfor utsläpp ton/år 2,9 3,5 4,5 

Antal årsarbetare 46 45 43 

Omsättning per anställd 1 177 1 154 1 157 

RENHÅLLARNA 


Avfallshantering 

Renhållarna redovisar ett resultat 

på (-) 7 299 tkr, vilket är 3 699 

tkr utöver budget och 2 349 tkr 

utöver prognosen sista augusti. 

Utgående eget kapital har minskat 

från –18 598 tkr 2001-12-31 

till –25 897 tkr 2002-12-31. 

En engångsnedskrivning har 

skett med 1 400 tkr, vilken inte 

var aktuell i augustiprognosen. 

Nedskrivningen avser kärl som 

till och med år 2000 inköptes 

med investeringsmedel. Då det 

enligt avtalen med tekniska kontoret 

inte är entreprenören som 

äger kärlen, de övergår till den 

nya entreprenören vid en förlorad 

upphandling, har en nedskrivning 

skett av det bokförda 

värdet. Från och med 2001 sker 

direktavskrivning av kärl. 

Intäkterna motsvarar i huvudsak 

2001 års redovisning. Jämfört 

med budget har intäkterna ökat 

med ca 800 tkr. Däremot har 

kostnaderna ökat 4 520 tkr (inkl 

nedskrivning) jämfört med budget. 

Den huvudsakliga förklaringen 

är att personalkostnaderna 

har överskridit budgeten med 

2 286 tkr. En fortsatt hög sjukfrånvaro 

har gett ökade kostnader 

i form av sjukvikarier. Flera 

chaufförer har påbörjade förslitningsskador. 

För att avlasta 

dem har extrahjälp satts in. Antalet 

veckor för semestervikarier 

överskred budgeten med 28, vilket 

innebär 200 tkr mer i extra 

kostnader. Ett antal personer kan 

på grund av olika handikapp inte 

ingå i den ordinarie verksam- 




Avfallshantering 51 170 51 382 -7 299 -6 442 

Totalt 

Ackumulerat resultat 

51 170 51 382 -7 299 -6 442 

ingående -18 598 -12 156 



utgående -25 897 -18 598 


38 

gatu- och naturavdelningen), 

Tuna skola och Fjällnoras avloppsreningsverk(TK/fastighetsavdelningen), 

nio dagvattenpumpstationer 

(vägverket) två dagvattenpumpstationer(banverket), 

Bärby avloppspumpstation 

(Bärby ungdomsvårdsskola) 

samt Burviks avloppsreningsverk 

(Burviks Samfällighetsförening). 

Utöver den dagliga 

driften, tillsyn och skötsel kan 

noteras följande större händelser, 

som VA-drift har medverkat i. 

Kungsängsverket 

(avloppsreningsverk) 

• Intrimning av biogasanläggningen 

vid Kungsängens gård 

fortsätter. Nybyggnad gasreningsoch 

LNG-anläggning pågår har 

avslutats. 

• Tillbyggnad av gastankningsanläggningen 

har avslutats. 

• Tömning av en rötkammare 

och utbyten av omrörare. 

Galgbacken (vattenverk) 

• Byte av sand i infiltrationsbassängerna 

vid Tunåsen och 

Husby. 

• Föreberedelse för nytt vattenverk 

pågår. 

Ytterområdena (vatten och 

avlopp) 

• Fortsatt datorisering av vaanläggningar 

och anslutning till 

heten men belastar ändå personalbudgeten 

i avvaktan på omplacering 

till andra arbetsuppgifter. 

Antalet hämtningar har ökat 

med en procent. 

Den anlitade fordonsverkstaden 

höjde under verksamhetsåret, 

utan förvarning, priserna med 

drygt 35%. Det har inneburit 

ökade kostnader under hösten 

med 324 tkr. 

Container- och återvinningsverksamheten 

visar mindre 

överskott men når inte upp till 

budgeterade volymer. En förklaring 

är att intäkterna var för högt 

INVESTERINGAR 

Belopp i tkr 

Inkomster 



Netto 65 40 

ÖKA (övervakningssystem kransanläggningar) 

• Nybyggnad av Gunsta vattenverk. 

• Byggnad av nytt vattenverk i 

Björklinge har påbörjats. 

Övrigt 

• Miljökontoret har inspekterat 

samtliga vattenverk i innerstaden. 

• Utveckling av kvalitetsarbetet 

pågår med införande av checklistor 

inom samtliga områden. 

Personal 

Fortsatt utbildning av drifttekniker 

och maskinister i avloppsteknik, 

slambehandnling och 

kväverening. 

Årets 

investeringar 

Investering har skett i gräsklippare 

och i ett analysinstrument 

för ammoniummätning. 

budgeterade. Slambilarna har 

inte kunnat utnyttjas fullt ut på 

grund av sjukdom. 

Den gamla och förslitna maskinparken 

vid Hovgården har 

inneburit 600 tkr mer i ökade 

reparationskostnader. 

Kemstationen har under hösten 

fått extra ersättning med 500 tkr 

från tekniska kontoret efter särredovisning 

av avfallsmängder. 

Kompensation för höjda behandlingsavgifter 

har inte erhållits 

under året men finns med i avtalet 

för 2003. 


Renhållarna har investerat i tre 

nya sopbilar, en kemlastbil, en 

glasåtervinningsbil och en lastväxlare. 

INVESTERINGAR 

Belopp i tkr 

Inkomster 


Utgifter 6 613 6 397 

Netto 6 613 6 397

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN 

Nämndens 

ansvarsområde 

Enligt Föräldrabalken åligger det 

varje kommun att ha en överförmyndare 

eller en överförmyndarnämnd. 

Uppsala kommun har 

sedan 1977 en överförmyndarnämnd. 

Nämndens uppgift är att 

utöva tillsyn över förmynderskap, 

godmanskap och förvaltarskap 

samt ge tillstånd till olika rättshandlingar 

och andra åtgärder. 

Syftet med denna tillsyn och 

kontroll är att omyndiga barn 

och myndiga, sjuka personer inte 

ska missgynnas ekonomiskt och 

rättsligt. Nämndens mål är att 

med stöd av gällande lag och förordning 

tillgodose kommuninvånarnas 

behov av rättssäkerhet 

och god service. 


Överförmyndarverksamheten i 

Uppsala kostade ca 5,8 mkr under 

2002. Nämndens budget 

uppgick till ca 5,4 mkr, vilket i 

stort sett överensstämmer med 

verksamhetskostnaden 2001. 

Nämnden redovisar därmed ett 

resultat 2002 på - 346 tkr. Resultatet 

kunde förutses redan från 

årets början. Nämnden har i sina 

helårsprognoser redovisat liknande 

siffror. Orsaken till det 

Ordförande: Solveig Aaro (s) (arvode 51 600 kr/år) 

Vice ordförande: Stefan Claesson (m) (arvode 30 000 kr/år) 

Förvaltningschef: Anders Eriksson (lön 378 000 kr/år) 


negativa resultatet är att de kommunala 

kostnaderna för arvodesutbetalningar 

till gode män/förvaltare 

blivit högre än budgeterat. 

Dessa kostnader har ökat 

med 14 % jämfört med 2001. 

Detta grundas bl.a på basbeloppshöjning 

samt att andelen kommunala 

arvoden ökat från 30 till 

nära 33 %. Det är Föräldrabalkens 

regler som avgör om 

kommunen eller den enskilde 

som ska betala arvodet. De 

arvodeskostnader som utbetalats 

2002 grundas på 2001 års verksamhet 

och ärendevolym. 


Efter att nämndens ärendevolym 

under flera år ökat med ca 5-6% 

har nämnden under hösten 2002 

kunnat notera en minskad nettovolym. 

Detta gäller dock inte för 

de ofta komplicerade och tidskrävande 

förvaltarskapen där antalet 

ärenden ökat. Huruvida 

denna trend är tillfällig eller inte 

är svårt att bedöma. Överförmyndarnämndens 

insatser för 

tillsyn och kontroll påverkas inte 

bara av ärendevolymen. Under 

senare år har nämnden fått alltfler 

komplicerade ärenden som 

ofta kräver stora insatser för 

handläggning, utredning mm. 

Andra faktorer som i ökad omfattning 

påverkar nämndens/kon- 


Antal registrerade ärenden 2002 2001 2000 1999 

Förmynderskap 511 518 562 592 

Godmanskap 1 275 1 322 1 274 1 205 

Förvaltarskap 114 97 100 83 

Totalt antal tillsynsärenden 1 900 1 937 1 936 1 880 





Överförmyndarverksamhet 5 361 5 361 55 5 763 5 708 0 -5 708 -347 

Totalt 5 361 5 361 55 5 763 5 708 0 -5 708 -347 


39 

torets verksamhet är att närståendes 

rätt till insyn utnyttjats 

i högre grad än tidigare samt att 

media visat större intresse för 

verksamheten än vad som tidigare 

varit fallet. 

Några av årets händelser: 

– Samarbete med överförmyndarkontoren 

i Stockholm och 

Göteborg inför upphandling av 

nytt datasystem. 

– Deltagit i möten avseende personliga 

ombud och deras ansvar i 

förhållande till gode mannens/ 

förvaltarens ansvar. 

– Kommunhälsans genomgång av 

samtliga arbetsplatser. 

– Kontakter med polismyndigheten 

i ärenden där god man/förvaltare 

anmälts. 

– Ny utbildning för blivande 

gode män. Samarbete med tre 

studieförbund. 

– Slutfört arbetet med utform- 

ning av nämndens hemsida 

– Deltagit i Föreningen Sveriges 

Överförmyndares årsmöte och 

studiedagar i Ronneby 

– Arrangerat möte för länets 

överförmyndarmyndigheter 

– Medverkat i medias bevakning 

av överförmyndarverksamheten 

– Skrivit 2-årsavtal med nya 

Knivsta kommun om samverkan 

i överförmyndarfrågor 

– Medverkan i arbetet med kommunens 

nya organisation 

– Kontakt har tagits med företrädare 

för bl.a socialtjänsten om 

skapande av en s.k. förvaltarenhet 

med kommunalt anställda 

förvaltare med kompetens att 

klara uppdrag för svårt psykisk 

sjuka och hjälpbehövande personer. 

Förvaltarenheter har etablerats 

i bl.a Göteborg, Jönköping 

och Umeå. 

NYCKELTAL MM 

Specifikation 2002 2001 2000 1999 1998 

A. Kostnad per ärende/uppdrag (kr) 3 032 2 760 2 569 2 322 2 106 

B. Total arvodeskostnad exkl PO (tkr) 6 188 5 737 5 026 4 741 4 524 

- förändring (%) 8 14 6 5 7 

varav kommunens arvodeskostnad exkl PO (tkr) 1 987 1 736 1 626 1 403 1 276 

- förändring (%) 14 7 16 10 17 

Kommunens andel av totala arvodeskostnaden (%) 32 30 32 30 28 

C. Adm. kostnadernas andel (%) * 56 57 58 59 60 

D. Granskningsresultat per 30/9 (%) ** 63 74 63 70 79 

E. Antal utfärdade förvaltarfrihetsbevis *** 173 146 134 175 166 

F. Antal byten av god man/förvaltare 95 67 75 

G. Antal nämndärenden 315 329 269 287 310 

H. Nya ärenden under året **** 252 132 147 

* Med nämndens administrativa kostnader avses samtliga kostnader utom arvodeskostnaden för 

uppdragstagarna. 

** Mätning av hur stor andel av totalt inkomna årsräkningar från förmyndare, gode män och 

förvaltare som färdiggranskats per 30/9. 

*** Med förvaltarfrihetsbevis avses ett bevis på att en person som skall starta viss näringsverksamhet 

är fri från förvaltare 

**** Avser till nämnden inkomna anmälningar om nya godmanskap och förvaltarskap 

INVESTERINGAR 


Inkomster 0 

Utgifter -19 19 

Netto -19 19

Utbildning av gode män. 

UPPFÖLJNING AV NÅGRA AV NÄMNDENS MÅL 2002–2005 

Mål 

1. Ingen god man/förvaltare ska vid utgången av 2002 ha fler än 

10 uppdrag. 

Uppföljning: Målet har inte kunnat uppnås. Svårigheter att rekrytera 

erfarna gode män/förvaltare till svåra uppdrag är en av orsakerna. 

Vid utgången av 2002 hade 12 av nämndens ca 750 uppdragstagare 

fler än 10 uppdrag. 

2. 85 % av gode mäns/förvaltares årsräkningar för 2001 ska ha 

granskats före 30/9-02. 

Uppföljning: Målet har inte kunnat uppnås. Endast 63 % av årsräkningarna 

hade granskats vid nämnda datum. En förstärkning 

av granskningsorganisationen från 2003 planeras. 

40 

3. Utbildningen av gode män/förvaltare ska utvecklas under 2002. 

Uppföljning: Målet har uppnåtts. Genom beslut i nämnden har 

samarbete etablerats med tre studieförbund som från hösten 

2002 bedriver utbildning för blivande gode män/förvaltare. Vidare 

har fortbildning för befintliga gode män/förvaltare planerats med 

start 2003 och i samarbete med lokala godmansföreningen. 

4. Nytt datasystem för hantering av överförmyndarärenden ska 

tas i bruk före utgången av 2003. 

Uppföljning: Genom beslut 2002 har nämnden för 2003 erhållit 

500 tkr i investeringspengar för detta ändamål. Samarbete med 

Göteborg och Stockholm om eventuell gemensam upphandling 

har startat.

KOMMUNDELSNÄMNDERNA 

41

BESTÄLLARE 

Beställarsamordnare: 

Rosa Haraldsson 


Nämndens beställarresultat visar 

ett överskott på 268 tkr. 

Nämndens sammanträden är 

offentliga och inleds med frågestund 

för allmänheten. Nämnden 

har haft temamöten och information 

om sin verksamhet förlagda 

till kommundelens olika 

geografiska områden för att tillgodose 

möjligheterna till inflytande 

och delaktighet. Elever i årskurs 

2 och 5 från Knutby skola 

har i barnombudsmannens regi 

givits möjlighet till dialog med 

nämnden angående skolfrågor. 

Nämndens arbete tillsammans 

med föreningen Hem- och skola, 

det föräldraråd och de pensionärsråd 

som finns i kommundelen 

samt lokala föreningsrådet har 

fortgått under året. 

ALMUNGE-KNUTBY 

KOMMUNDELSNÄMND 

Ordförande: Jan-Erik Göthlin (s) (79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Susanne Berglund-Aléx (m) (51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: Gun Johansson (416 400 kr/år) 


Invånare: 6 702 

Förskoleverksamhet 

Full behovstäckning råder inom 

förskoleverksamheten. Under 

året behövde 331 barn plats i 

genomsnitt, ungefär lika fördelat 

under vår- och hösttermin. 

Befolkningen i åldern 1-5 år har 

i genomsnitt varit 437 barn, vilket 

innebär att servicenivån ligger 

på ca 76 procent. Detta är en 

ökning med 3 procent jämfört 

med föregående år och kan vara 

en följd av de nya reformerna 

inom förskolan att tillhandahålla 

förskoleverksamhet för barn till 

arbetslösa/föräldralediga och allmän 

förskola för 4-5-åringar. 

Barn i behov av särskilt stöd har 

prioriterats på samma nivå som 

föregående år till en kostnad på 

ca 900 tkr. Resurser har tillförts 

för att utveckla kvalitet såsom 

kompetenshöjande åtgärder och 

personalförstärkning i syfte att 

minska antalet barn i småbarnsgrupperna. 

Det negativa resultatet på 

kostnadssidan förklaras av att fler 

barn jämfört med planerat haft 



Kvantitet 

Fritid och kultur 

Pedagogisk verksamhet 

behov 

Förskoleverksamhet 319 331 12 barn 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 


1 049 1 044 -5 elever 

Verks för personer med utvecklingsstörning 0 boenden 

Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 47 45 -2 st i hemtjänst 

Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 61 63 2 st i boende 

Individ- och familjeomsorg 108 93 -15 bidragshushåll 





Infrastruktur, skydd mm 1 285 1 565 0 1 465 1 465 1 565 100 -180 

Fritid och kultur 627 673 0 675 675 673 -2 -48 

Pedagogisk verksamhet 83 200 85 576 477 87 521 87 044 86 777 -267 -3 844 

Förskoleverksamhet 22 425 21 110 284 22 721 22 437 22 107 -330 -12 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 60 775 64 466 194 64 800 64 607 64 670 63 -3 832 

Vård och omsorg 47 371 43 620 697 45 942 45 244 45 564 320 2 127 

Verks för pers med utv.störning 225 472 6 558 552 552 0 -327 

Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 41 832 37 690 692 39 925 39 233 39 546 313 2 599 

Individ- och familjeomsorg 5 314 5 458 0 5 459 5 459 5 466 7 -145 

Särskilt riktade insatser 300 300 0 300 300 300 0 0 


Stödverksamhet till kärnverksamhet 1 102 1 125 0 1 128 1 128 1 125 -3 -26 

Totalt 134 803 133 777 1 174 137 829 136 654 136 922 268 -1 851 


42 

barnomsorg. 

Föräldrarnas val av plats har 

fördelat sig på 70 procent i egenregin, 

varav 9 procent i familjedaghem, 

18 procent i enskild regi 

inom kommundelen, 6 procent 

inom annan kommunal förskola 

samt 6 procent i enskild förskola 

i andra kommundelar. 

Kostnaderna för kommunal respektive 

enskild förskola/familjedaghem 

utgör 79 (83) procent 

respektive 21 (17) procent av 

verksamhetskostnaden. (Siffror 

inom parentes avser 2001.) 

Grundskola, förskoleklasser 

och skolbarnsomsorg 

Antalet skolbarn har under året i 

genomsnitt varit 1 044, vilket är 

något lägre än föregående år. Av 

dessa elever gick 86 procent i 

kommundelens skolor, 7 procent 

i andra kommundelars, 6 procent 

i fristående skolor och 1 procent 

i annan kommun. Antalet barn 

inom skolbarnsomsorgen har varit 

220, ungefär som 2001. 


prioriterats. Tilldelningen var ca 

9 400 tkr under året. 

Nämndens kostnader för skolverksamhet 

fördelar sig med 95 

(95) procent till de kommunala 

skolorna och 5 (5) procent till 

fristående skolor och skolor i andra 

kommuner. Nämnden har 

tillfört resurser utöver fullmäktiges 

fördelning till skolan. 

Övrig vård och omsorg om 

äldre och funktionshindrade 

N ämnden har under året vidareutvecklat 

sina insatser för 

aktivering, dagverksamhet, 

kompetenshöjning till egen regi 

avseende demensvård och annan 

psykiatrisk problematik samt 

stöd till anhöriga. Nämnden har 

också inlett sitt uppsökande arbete 

med att kontakta alla personer 

80 år och äldre i kommundelen. 

Nämndens hemvård har minskat 

avsevärt i vårdtyngd jämfört 

med föregående år. Behovet av 

placering har i särskilt boende 

och korttidsvård ökat. Kostnaderna 

för färdtjänst är högre än 

föregående år. Nämnden fick under 

året ett ökat kommunbidrag 

och nämndens kostnader är lägre 

än kommunfullmäktiges tilldelning 

till verksamhetsområdet. 

Nämnden köper 77 procent 

av platserna i särskilt boende av 

egen utförare, vilket innebär en 

ökad andel jämfört med föregående 

år med 4 procent. 

Nämndens kostnader fördelar 

sig med 86 (85) procent till 

utförare i kommunal regi och 

till extern utförare med 14 (15) 

procent. 



Under 2002 har nämnden begärt 

bokslutsregleringar för LSS-insatser 

med totalt 327 tkr. Denna 

kostnadsökning sammanhänger 

med köp av korttidsvård hos privata 

entreprenörer för barn och 

skolungdom samt skolskjutsar 

under lov för skolungdom över 

12 år som har korttidstillsyn. 

Under november 2002 har 

TBK Education AB startat ett 

gruppboende för tre personer – 

bostad med särskild service – på 

Vargspåret, Funbo. 

Samtliga beslut om LSS-insatser 

för barn och vuxna har verkställts. 


Nämndens kostnader för socialbidrag 

ligger på samma låga nivå 

som 2001. 

Arbetet fortgår med att samordna 

Charlieinsatser i alla 

kommundelens förskolor och 

skolor. Resurser utöver fullmäktiges 

fördelning har tillförts för 

detta arbete inom nämndens 

totala ram. 

Placeringskostnaderna för barn

Funbo skola, som har fått en tillbyggnad. 

och ungdom har ökat jämfört 

med föregående år. Beredskap 

finns för akuta insatser och 

lagstadgade utredningsoch 

handläggningstider följs. 

UTFÖRARE 


Årets resultat är –320 tkr vilket 

utgör 0,2 procent av totala omslutningen. 

Resultatet 2001 var 

positivt. Intäkterna har ökat med 

6 044 tkr (4,5 procent) under 

året och kostnaderna med 7 550 

tkr (5,8 procent). 


Förskolan har positivt resultat 

både 2001 och 2002. 

Grundskolan hade 2001 ett positivt 

resultat men är inte i balans 

2002. Intäkterna har ökat med 

3 procent men kostnaden med 

5 procent. Lönekostnaderna har 

ökat med 6 procent. Antalet 

elever har minskat med 3 procent 

(31elever). Kostnaderna för 

skolskjutsar har ökat kraftigt 

under året. 



hade positivt resultat 2001 och 

har så även 2002. Både intäkter 

och kostnader har ökat med 



Infrastruktur, skydd mm 0 59 0 37 

Fritid och kultur 2 908 2 755 149 58 

Pedagogisk verksamhet 79 827 78 376 -454 1 089 

Förskoleverksamhet 17 293 15 334 119 662 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsomsorg 


62 534 63 042 -573 427 

Vård och omsorg 45 760 44 806 66 -130 

Verksamheter för personer med utvecklingsstörning 228 156 108 70 

Övrig vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 39 861 39 148 248 58 

Individ- och familjeomsorg 5 671 5 502 -290 -258 



464 297 34 14 

Politisk verksamhet 528 517 -115 -19 


Totalt 


135 231 131 711 -320 1 185 

ingående -7 805 -8 990 

årets resultat -320 1 185 


utgående -8 125 -7 805 


43 

ca 3 procent under året. 

Individ- och familjeomsorg har 

2002 liksom 2001 ett negativt 

resultat som beror på köp av 

behandlingsplatser. 



Det finns fyra bibliotek där en 

kommunalanställd bibliotekarie 

bedriver verksamhet i två och två 

är föreningsdrivna. Biblioteken är 

öppna på olika tider så att barn 

och föräldrar ska kunna göra 

besök tillsammans. Vi har ett 

mycket gott samarbete med 

stadsbiblioteket. Varje barn/ungdom 

har fått minst ett kulturarrangemang 

inom kommundelens 

verksamheter. 

Inom fritidsverksamheten finns 

två parkarbetare anställda. Förnyelse 

av bryggor till badplatser 

och upprustning av elljusspåren 

har gjorts detta år. 


I Almunge-Knutby kommundel 

finns fyra förskolor i egen regi för 

barn i åldrarna 1-5 år. 

Totalt finns 12 avdelningar och 

213 barn. I genomsnitt under 

året fanns 5 familjedaghem med 

sammanlagt 31 barn. Barnomsorg 

har tillhandahållits i den omfattning 

som föräldrarna önskat, vilket 

har medfört att fler barn än 

beräknat har haft barnomsorg. 

För att möta föräldrarnas önskan 

om förskola i första hand har 

kommundelen hyrt in barack 

som placerats i anslutning till 

befintlig förskola i Almunge. 

År 2001 startades ett projekt 

”övergripande teamet”. Teamet 

arbetar med att kartlägga situationen 

för barn med särskilda 

behov. 

Förskoleverksamheten har satt 

fokus på information mellan förskola 

och hemmet. 



I kommundelen finns fyra skolor 

belägna i Funbo, Länna, Almunge 

och Knutby. Almunge skola 

har högstadium. Kommundelen 

har landsortskaraktär med skolskjutsåkande 

elever till samtliga 

skolor. Elevantalet har minskat i 

kommundelen År 2001 var antalet 

964 och år 2002 är antalet 

933. 

Vi har haft hög kvalitet på undervisningen. 

Enligt de nationella 

proven har kommundelen förbättrat 

sitt resultat. Vi har arbetat 

aktivt med att få rätt behörighet 

på nya lärare Resultatet av detta 

är att andelen lärare med pedagogisk 

utbildning har ökat från 

90,9 procent (2001) till 96,7 

procent (2002). Det har under 

året funnits en blandning mellan 

nyutbildade och äldre erfarna lärare. 

Skolorna profilerar sig eller 

inriktar sig på olika sätt som t.ex. 

natur, kultur, musik och fotboll. 

De fyra skolorna och förskolorna 

arbetar alla med den röda tråden 

från 0-16 år vilket är viktigt särskilt 

med tanke på övergången

mellan förskolan och skola och 

när eleverna byter skola vid 

årskursbyten. 

Funbo skola har slutfört 

ombyggnationens tredje etapp 

och är nu en mönsterskola. 


Elever finns integrerade i den 

ordinarie grundskolan. 



Verksamheten är anslagsfinansierad 

och omfattar totalt 

10 personer. 



Äldre 2000 präglar inriktningen 

inom boende, service och vård. 

Inom kommundelen finns både 

korttidsboende och rehabilitering 

som utvecklats under året. 

För att effektivare kunna möta 

efterfrågan har en integrering av 

personalresurser mellan de särskilda 

boendena och hemtjänsten 

gjorts under den senare delen av 

året. 

Brukar- och anhörigrådens 

verksamheter har legat nere och 

en satsning på anhörigträffar 

både inom särskilda boenden och 

hemtjänsten har gjorts. Till dessa 

träffar har både anhöriga och 

brukare bjudits in. Träffarna har 

varit väl besökta. 

EU-mål 3 projekt för kompetensanalys 

har genomförts under året. 

Projektet ”Uppsökande verksamhet” 

har genomförts. Detta 

BESTÄLLARE 


Karl Grönlund 


Årets verksamhet 2002 

Nämnden tilldelades av kommunfullmäktige 

(KF) 257 308 

tkr för verksamheten 2002. Genom 

ökade intäkter, som till exempel 

statsbidrag och bokslutsregleringar 

har nämnden under 

verksamhetsåret haft 271 483 tkr 

till sitt förfogande på beställarsidan. 

Kostnaderna uppgick till 

innebar att alla personer i 

kommundelen som fyllt 80 år 

kontaktades per brev. 


Socialtjänsten är en samordnad 

myndighetsorganisation bestående 

av individoch familjeomsorg 

och övrig biståndsverksamhet. 

Individ- och familjeomsorgen 

arbetar med förebyggande 

åtgärder och tidiga 

öppenvårdsinsatser. Verksamheten 

finns med i olika sammanhang 

och grupper i skola och 

barnomsorg. Man prioriterar att 

snabbt vara på plats när akuta 

situationer uppstår vilket innebär 

att de familjer som behöver stöd 

kan identifieras i ett tidigt skede. 

Socialbidragskostnaderna har 

sjunkit under året och likaså 

antalet hushåll som erhåller 

ekonomiskt bistånd. 


Totalt har 619 tkr använts till 

investeringar 2002 

Förskola: 251 tkr (ombyggnad 

Lustigkullen) 

Grundskola: 307 tkr (utrustning 

främst Almunge) 

BSV: 61 tkr (IT) 

INVESTERINGAR 


Inkomster 


Netto 619 951 

BJÖRKLINGE-BÄLINGE 


Ordförande: Lars Åslund (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Erik Hagströmer (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: tf Per Pettersson (lön 438 000 kr/år) 



totalt 274 061 tkr vilket innebär 

att nämnden efter bokslutsregleringar 

och övriga intäkter 

redovisar ett underskott på 

-2 578 tkr. 


Arbetet med att färdigställa 

elljusspåret i Bälinge har genomförts 

under året. Kostnader för 

investeringar och avskrivning har 

belastat verksamhetsområdet. 

Sandviksbadet i Björklinge har 

under året haft en ny arrendator 

som tyvärr inte betalat avtalad 

hyra fullt ut. Kommundelen har 

inte heller i år erhållit de hyres- 

44 


Egenregiverksamhet Utförd kvantitet 2002 Nyckeltal1 2002 2001 

PEDAGOGISK VERKSAMHET 


Förskola 213 barn 72 62 tkr/barn 

Öppen förskola öppettim i veckan tkr/öppettim i veckan 

Familjedaghem 31 barn 61 66 tkr/barn exkl lokalkostn 


Fritidshem 271 barn 13 12 tkr/barn 

Öppen fritidsverksamhet öppettim i veckan tkr/öppettim i veckan 

Familjedaghem barn tkr/barn exkl lokalkostn 

Skolbarnsomsorg inom särskolan barn tkr/barn 

Förskoleklass 83 elever 25 24 tkr/elev 

Grundskola 850 elever 68 65 tkr/elev 

Grundskola, lärartäthet 

Obligatorisk särskola 

7 7 lärare/100 elever 

Grundsärskola elever tkr/elev 

Träningsskola elever tkr/elev 

VÅRD OCH OMSORG 

Verksamheter för personer med utvecklingsstörning 

Bostad med särskild service, vuxna personer tkr/person 

Bostad med särsk service, barn och ung personer tkr/person 

Familjehem personer tkr/person 

Övrig vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 

Boende särskilt vårdbehövande sålda vårddygn kr/sålt vårddygn 

Boende yngre handikappade sålda vårddygn kr/sålt vårddygn 

Demensboende 2 920 sålda vårddygn 1 046 1 095 kr/sålt vårddygn 

Psykiatriboende sålda vårddygn kr/sålt vårddygn 

Vårdboende 19 451 sålda vårddygn 1 286 1 228 kr/sålt vårddygn 

Hjälp i hemmet och HSL-insatser10 271 beviljade timmar 601 488 kr/beviljad timme 

Korttidsvård 446 sålda vårddygn 1 229 1 187 kr/sålt vårddygn 

Personlig assistans LSS 600 utförda timmar 195 111 kr/utförd timme 

Personlig assistans LASS 


10 722 utförda timmar 171 112 kr/utförd timme 

Insatser för vuxna 10 personer 115 178 tkr/person 

Insatser för barn och ungdom 18 personer 127 96 tkr/person 

Ekonomiska insatser 128 hushåll 20 21 tkr/hushåll 

1 nyckeltalen avser totala kostnader/enhet där ej annat anges 

reduceringar för Ulva kvarn som 

utlovats från tekniska kontoret. 

Trots detta visar resultatet ett 

överskott på 31,6 tkr. 


Full behovstäckning har under 

året kunnat tillgodoses. Förskoleverksamheten 

med förskola och 

familjedaghem bedrivs i både 

kommunal och enskild regi. Antalet 

folkbokförda barn i åldern 

1-5 år har varit 51 fler än vad 

budget anger. Servicegraden har 

legat 3 procent över budget vilket 

medfört ett negativt resultat 

på beställarsidan. I genomsnitt 

har förskoleverksamhet erhållits i 

kommunal regi i egen kommundel 

för 464 barn, i annan kommundel 

för 37 barn, i enskild regi 

i egen kommundel för 149 barn 

samt i annan kommundel för 22 

barn. 



Inom verksamhetsområdet finns 

grundskola, särskola samt ett 

antal specialgrupper. 

Kommundelen har en skola för 

skolår 7 till 9 vilket inte är tillräckligt 

för att ta emot alla elever. 

Därför fungerar Tunabergsskolan

till viss del samt Brantingsskolan 

som anvisningsskola för i huvudsak 

elever från Börje, Jumkil och 

Åkerlänna. 

Under året har i snitt 1906 

elever undervisats i egen kommundel, 

232 i annan kommundel 



Kvantitet 



behov 




2 207 2 251 44 elever 

Verks för personer med utvecklingsstörning 13 13 0 boenden 


Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 94 91 -3 st i boende 





Belopp i tk nettokostnad1 nettokostnad1 kommunbidrag Kostnader kostnad1 bidrag Resultat nettokostnad 

Infrastruktur, skydd mm 2 846 2 860 0 2 814 2 814 2 860 46 32 

Fritid och kultur 4 620 4 758 80 4 806 4 726 4 758 32 -106 

Pedagogisk verksamhet 169 057 165 407 1 097 180 666 179 569 172 098 -7 471 -10 512 

Förskoleverksamhet 43 349 42 120 758 49 954 49 196 46 400 -2 796 -5 847 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 125 708 123 287 339 130 712 130 373 125 698 -4 675 -4 665 

Vård och omsorg 81 674 79 354 1 516 83 212 81 696 84 146 2 450 -22 

Verks för pers med utv.störning 9 936 10 150 42 10 999 10 957 10 959 2 -1 021 

Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 60 965 55 995 1 473 58 688 57 215 59 694 2 479 3 750 

Individ- och familjeomsorg 10 773 13 209 0 13 525 13 525 13 493 -32 -2 752 



Stödverksamhet till kärnverksamhet 1 388 3 610 0 1 388 1 388 3 610 2 222 0 

Totalt 260 903 257 307 2 693 274 061 271 368 268 790 -2 578 -10 465 


UTFÖRARE 



Verksamheten omfattar två 

fritidsgårdar, två bibliotek, samt 

en servicegrupp som svarat för 

underhåll och skötsel av parker 

och idrottsanläggningar. Enskilda 

entreprenörer har drivit verksamheten 

vid Bälingebadet och 

Sandviksbadet med Björklinge 

camping. Bälinge har fått elljusspåret 

ombyggt i samverkan med 

Bälinge IF. Spåret kunde invigas i 

maj till glädje för bygdens motionärer 

och idrottsföreningar. 

Servicegruppen har ett nära samarbete 

med föreningarna kring 

skötseln av anläggningarna. Biblioteken 

i Bälinge och Björklinge 

har under året varit välbesökta 

med ett ökat antal utlåningar. 

Samarbetet med förskolan och 

skolan har utvecklats medbokprat 

och vägledningsinsatser för 

barn och ungdomar. Under året 

har bibliotekslokalerna upplåtits 

för ett antal utställningar arrangerade 

av kommundelens förskolor 

och fritidsavdelningar. 

samt 37 externt i egen kommundel 

och 39 i annan kommundel. 

Kostnader för barn i behov av 

särskilt stöd har på grund av 

bland annat inflyttningar i 

kommundelen stigit avsevärt under 

framför allt höstterminen. 

Fritidsgårdarna har arbetat med 

förebyggande verksamhet bland 

ungdomarna. Drogfria discon riktade 

mot olika åldersgrupper har 

varit ett återkommande inslag i 

verksamheten precis som den 

lägerverksamhet som genomförts. 

Tjejgrupper har arbetat med 

relationsfrågor och haft temadagar 

riktade mot flickorna. 


Full behovstäckning har kunnat 

uppnås under året genom att en 

småbarnsavdelning öppnat i 

föreningslokalen på Björkvallen. 

Tendens av ett ökat antal inflyttade 

barn till kommundelen har 

under året blivit allt tydligare, 

vilket innebär att barnomsorgsbehoven 

ökar i hela området. 

Familjedaghemsverksamheten är 

till huvuddelen förlagd till det 

egna hemmet och kompletteras 

med verksamhet på grupplokal 

1-2 dagar per vecka. Verksamheten 

på Nicke Nyfiken i Björklinge 

är förlagd till grupplokal 

alla dagar. I alla grupper arbetar 

man med naturinriktat arbetssätt, 

vilket bland annat innebär att en 

stor del av verksamheten bedrivs 

45 

Resursteamet har haft exceptionellt 

höga kostnader för detta vilket 

till en del har ersatts av beställaren 

med 740 tkr. 



Verksamheten har i stort varit 

oförändrad under året med undantag 

av att det blir mer vanligt 

att föräldrar till funktionshindrade 

barn och ungdomar väljer 

externa vårdgivare då det gäller 

korttidsboenden. Detta kan 

bero till stor del på att den externa 

verksamheten har inriktat 

sig på en speciell profil som i 

vissa fall saknas i den kommunala 

verksamheten. 

utomhus. 

Förskolorna har arbetat med 

att lägga grunden till ett individinriktat 

arbetssätt. Barnens 

utveckling har dokumenterats 

genom portföljmetoden eller 

kunskapsträdet. Arbetet med att 

stödja barn med särskilda behov 

har utvecklats tillsammans med 

kommundelens resursteam. 

Tydliga handlingsplaner har 

bidragit till att verksamheterna 

kunnat arbeta med språkutveckling, 

motorik och musikprojekt. 

Grundskola, förskoleklass 

och skobarnsomsorg 

Arbetet med att säkerställa kontinuiteten 

för eleven vid skolbyten 

har utvecklats med stöd av 

specialpedagoger som följer upp 

samtliga elever . Björkvallsskolans 

högstadium har som inriktning 

och profil valt ”Skolan som bryr 

sig”. Där ingår elevens eget ansvarstagande, 

trygghet, delaktighet, 

skolans gemensamma värdegrund, 

etik, moral, demokrati och 

social kompetens. 

Alla skolor arbetar aktivt och 

målmedvetet med skolornas 

värdegrund. Dessutom pågår ett 



Verksamhet visar ett stort positivt 

resultat. Under hösten beslutade 

kommunfullmäktige om extra 

resursförstärkning( 2 133 tkr) 

och detta är orsaken till resultatet. 

Hemvården är den verksamhet 

som ökar mest och det beror dels 

på vårdtyngden och dels på att 

antalet personer ökar. Placering 

av personer i särskilda boende 

har minskat och då speciellt personer 

med omvårdnadsbehov. 

Behovet av korttidsplats har ökat 

i jämförelse med föregående års 

behov. 


Den tidigare nedgången av utbetalda 

socialbidrag har bromsats 

och nivån ligger under året i stort 

sett enligt planerna. Verksamheten 

visar på ett litet underskott 

på 32 tkr. 

Antalet anmälningar av barn 

och ungdom ligger på en fortsatt 

hög nivå. Kostnaderna för placeringar 

är höga. Trots detta ligger 

resultatet för övrig verksamhet 

inom individ och familjeomsorg 

enligt budget. 

Beställaradministration 

Huvudändamålet gemensam 

beställaradministration innefattar 

nämndens kostnader för sammanträden, 

arvoden samt den del 

av kommundelsförvaltningens 

administration som stöder 

nämndens beställarverksamhet. 

gemensamt projekt för hela 

skolområdet under mottot: 

”En stressfri skola” 


Skolan och särskolan har utvecklat 

sitt samarbete under året. En 

kombiklass med särskoleelever 

och andra har bildat under året 

och bidragit till ökad kontakt 

inom skolan. 


med utvecklingsstörning. 

De tre gruppbostäderna med 15 

brukare har särskilt stöd dygnet 

runt. Brukarna väljer att vistas 

mer hemma i sin bostad beroende 

på dagsformen. Aktivitetsutbudet 

har ökat vilket medför 

att personal- resurserna ökat. Arbetet 

med att lägga verksamhetsoch 

individanpassade scheman 

har fortsatt.. Gruppbostäderna 

har samverkan med Lundgården 

när det gäller administrativt stöd. 



Verksamheter har bedrivits på 

Lundgården och Björklingegården. 

Både Björklingegården

och Lundgården har fått en ökad 

vårdtyngd under året. För att 

lyckas med personalförsörjningen 

har verksamheterna startat en gemensam 

bemanningsresurs och 

arbetat med bemanningsöversyn. 

Rehabverksamheten har reducerats 

och antalet träningstillfällen 

starkt begränsats. Brister 

har uppstått i hemrehabiliteringen. 

Resursbristen inom 

hemvårdens team har begränsat 

möjligheter till samarbetet som 

missgynnat vårdtagarna. Samverkan 

har skett med Svartbäckens 

hemvård i form av gemensamt 

resursutnyttjande av en sjukgymnast. 

Dagcentralsverksamhet har 

startat med verksamhet både 

på Björklingegården och Lundgården. 

De aktiviteter som erbjuds 

är i första hand för pensionärer 

i eget boende. Anhörigstöd 

har under året köpts ifrån Gamla 

Uppsala. 

Hemtjänsten är ett arbetslag 

och utgår ifrån en gemensam 

arbetslokal. Hemvårdens volym 

och arbetsinsatser har ökat trots 

att hushållsstäd, inköp och mattjänstportioner 

utförs av leverantörer. 

Kontakten med brukarna och 

anställda har blivit glesare och 

rekryteringsarbetet har försvårats. 

Det har varit särskilt svårt att rekrytera 

till insatserna ledsagare 

och avlösare i önskad omfattning. 

Individ och familjeomsorg 

Socialtjänsten har trots en hög 

ärendebelastning har personalen 

kunnat hålla en hög professionell 

nivå och därmed garanterat en 

kontinuitet i arbetet. Genom 

Barn Behov i Centrum-projektet 

har en vidareutveckling av 

barnavårdsarbetet kunnat skett. 

Utbyte med Barking-Dagenham 

har genomförts vilket gett ett 

fruktbart utbyte av idéer, möjlig- 





Fritid och kultur 8 190 8 116 451 -8 

Pedagogisk verksamhet 154 767 147 142 -4 132 -4 974 

Förskoleverksamhet 35 956 32 917 -420 -2 673 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsomsorg 115 970 112 279 -4 050 -4 202 

Grundsärskola 2 841 1 946 338 1 902 

Vård och omsorg 71 972 72 285 -6 268 -7 083 

Verksamheter för personer med utvecklingsstörning 11 636 11 318 5 152 

Övrig vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 46 029 49 648 -5 591 -4 495 

Individ- och familjeomsorg 14 307 11 319 -682 -2 740 

Särskilt riktade insatser 1 355 693 -206 3 

Affärsverksamhet 0 0 0 



Totalt 243 840 235 679 -10 167 -12 022 


ingående -30 382 -18 359 


justeringar 0 

utgående -40 548 -30 382 


Bälinge har fått elljusspåret ombyggt i samverkan med Bälinge IF. 

heter och svårigheter. Vi har 

också sett att vi inte har tillräckliga 

eller flexibla insatser att sätt 

in för familjer med behov. 

Samverkan mellan Svartbäcken 

och Vattholma kommundel har 

inneburit att våra biståndshandläggarna 

har samlokaliserats under 

våren. Samverkan har också 

berört den nya organisationen 

vad gällde Råd- och Stödinsatser. 

Övrig verksamheter 

Servicegruppen har under året 

på förvaltningen uppdrag byggt 

tre nya lekplatser i Lövstalöt vilket 

varit till stor glädje för innevånarna 

i området. 

Den uppskattade hantverksbyn 

vid Ulva Kvarn har under året 

INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 1 688 1 958 

Netto 1 688 1 958 

46 

arrangerat hantverksdagar som 

uppskattas av allmänheten. Besökarna 

kommer inte bara från 

kommundelen utan främst från 

övriga delar av Uppsala kommun 

och från landet i övrigt. Hantverksbyn 

har också besökare från 

hela världen som befinner sig i 

Uppsala som turister eller konferensdeltagare. 

Det finns nu planer 

på att anlägga en gång- och 

cykelväg från norra Uppsala mot 

Ulva Kvarn och vidare mot Bälinge. 


Kommundelens totala investering 

under året uppgick till 1 688 

tkr där en dryg miljon gick till 

skolverksamhetens elevmöbler 

och lärararbetsplatser. Boende, 

service och vård erhöll en kvarts 

miljon kr som främst gick till nya 

sängar i vårdboendena. 






Öppen förskola 0 öppettim i veckan tkr/öppettim i veckan 




Öppen fritidsverksamhet 0 öppettim i veckan tkr/öppettim i veckan 

Familjedaghem 0 barn tkr/barn exkl lokalkostn 

Skolbarnsomsorg inom särskolan 5 barn tkr/barn 


Grundskola 1 783 elever 61 59 tkr/elev 




Grundsärskola 8 elever 185 13 tkr/elev 

Träningsskola 4 elever 327 310 tkr/elev 



Bostad med särskild service, vuxna 15 personer 749 707 tkr/person 

Bostad med särsk service, barn och ung 0 personer tkr/person 

Familjehem 1 personer 197 162 tkr/person 


Boende särskilt vårdbehövande 0 sålda vårddygn kr/sålt vårddygn 

Boende yngre handikappade 0 sålda vårddygn kr/sålt vårddygn 


Psykiatriboende 0 sålda vårddygn kr/sålt vårddygn 




Personlig assistans LSS 2 580 utförda timmar 229 163 kr/utförd timme 







1 nyckeltalen avser totala kostnader/enhet där ej annat anges

BESTÄLLARE 


Gun-Britt Ehn 


Årets resultat är efter bokslutsregleringar, 

övriga intäkter och 

ombudgeteringar 3 776 tkr. 

Nedan redovisas resultaten per 

verksamhetsområde. Siffror inom 

( ) visar 2001 års bokslutssiffror. 


Årets resultat 165 tkr (254 tkr). 

Nämnden har ingen egen verksamhet 

inom detta område. De 

kostnader som nämnden redovisar 

är främst bidrag till föreningar 

och tillfälliga arrangemang. Föreningar 

som erhållit bidrag är de 

som arbetar med barn och ungdom. 

Exempel på tillfälliga 

arrangemang är Folkfest mot 

rasism, Bluesmässa, Musik och 

CENTRALA STADENS 


Ordförande: Torsten Jonsson (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Gunnel Jägare (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: tf Johan Aulin (lön 456 000 kr/år) 



danskvällar i Stadsparken, jul på 

Upland, Almtuna Hem- och 

skolaförening kulturskola, Uppsala 

4 H-krets djurhage, KFUK- 

KFUM-sommarverksamhet och 

Café Genomfarten-sommarverksamhet. 


Resultatet efter bokslutsregleringar, 

övriga intäkter 1 730 tkr 

(1 506 tkr). Alla barn berättigade 

till barnomsorgsplats har kunnat 

erbjudas plats i snitt 429 barn 

(413 barn) varav 73 procent (69 

procent) i kommunal regi och 27 

procent (31 procent) i enskild 

regi. Servicegraden i snitt under 

året har varit 80 procent (76 procent). 

Den budgeterade servicegraden 

är 80 procent (81 procent). 

Kommundelen har från 

hösten 2002, 11 förskolor (10 

förskolor) varav 8 i kommunal 

och 3 i enskild regi. Nytillskott 

från föregående år är Tallen, en 



Kvantitet 



behov 

Förskoleverksamhet 572 532 -40 barn 



870 898 28 elever 




Individ- och familjeomsorg, bidragshushåll 350 375 25 bidragshushåll 





Infrastruktur, skydd mm 0 0 0 0 0 0 0 0 

Fritid och kultur 750 330 0 165 165 330 165 585 

Pedagogisk verksamhet 81 870 82 084 709 79 542 78 832 81 874 3 042 3 038 

Förskoleverksamhet 34 160 34 474 508 31 458 30 950 32 680 1 730 3 210 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 47 710 47 610 201 48 084 47 882 49 194 1 312 -172 

Vård och omsorg 270 801 271 601 2 772 274 859 272 087 272 549 462 -1 286 

Verks för pers med utv.störning 21 256 21 256 81 22 164 22 083 22 083 0 -827 

Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 232 407 231 207 2 691 233 800 231 109 231 530 421 1 298 

Individ- och familjeomsorg 17 138 19 138 0 18 895 18 895 18 936 41 -1 757 



Stödverksamhet till kärnverksamhet 1 507 1 900 0 1 900 1 900 1 900 0 -393 

Totalt 356 746 357 520 3 481 357 663 354 182 357 957 3 776 2 565 


47 

paviljong placerad på Almtunaskolans 

gård. Det finns 3 öppna 

förskolor i kommundelen som 

drivs i enskild regi; i Almtunakyrkan, 

S:t Perskyrkan och 

KFUK-KFUM. 




övriga intäkter 1 312 tkr 

(238 tkr). Kommundelen har 

4 grundskolor varav 2 är fristående 

skolor. I snitt har 872 elever 

(897 elever) boende i kommundelen 

fått sin skolgång tillgodosedd 

både i kommundelens egna 

skolor men också i andra 

kommundelar/kommuner. 72 

procent (71 procent) av eleverna 

har gått i den egna kommundelens 

skolor, 23 procent (24 procent) 

i annan kommunal skola 

och 5 procent (5 procent) i fristående 

skolor. Andelen elever i 

behov av särskilt stöd ökar. Vaksalaskolan 

har genomgått en stor 

renovering samt en tillbyggnad 

innehållande media- och laborationssalar 

samt bibliotek och 

matsal under året. Den 25 oktober 

invigdes den nya skoldelen i 

samband med att skolan fyllde 

75 år. 




övriga intäkter 0 tkr 

(79 tkr). Under 2002 har nämn- 

den begärt bokslutsregleringar 

med ca 827 tkr dels för ökade 

kostnader för externt boende, 

dels för nytillkomna externa placeringar 

i korttidsboende för 

barn och dels för ökad vårdtyngd 

vid boendeenheter. Två beslut 

om korttidsvistelse för barn och 

ungdomar har inte verkställts. Ett 

beslut om bostad med särskild 

service har inte kunnat tillgodoses 

men planeras att verkställas 

under våren 2003. 




övriga intäkter 421 

tkr (-2 630 tkr). Nämnden visar 

ett positivt resultat inom boende, 

service och vård på grund av 

minskat utnyttjande av platser 

i särskilda boenden. Dock har 

antalet personer med hemtjänst 

respektive särskilt boende varit 

positivt stabilt under året, men 

antalet hemtjänstärenden har 

dock minskat. Frodegården och 

Fålhagens hemvårdsområde har 

upphandlats i konkurrens under 

året och tre anbud inkom. Den 

egna förvaltningens anbud var 

totalekonomiskt mest fördelaktigt. 

Driftstart under andra 

kvartalet 2003. 


Resultatet efter ombudgetering 

41 tkr (229 tkr). 400 tkr har återbetalats 

till beställaren för ej använda 

ombudgeterade intäkter 

till vårdplatser. Antalet vårdplaceringar 

har fortsatt att öka 

under året. Den nedåtgående 

trenden för försörjningsstöd fortsätter. 


Resultat politisk verksamhet 106 

tkr (167 tkr), stödverksamhet till 

kärnverksamhet 0 tkr (222 tkr) 

och särskilt riktade insatser 0 tkr 

(32 tkr). Nämnden har gjort 

muntliga uppföljningar med 

samtliga sina verksamheter.

Sagoläsning i den nya förskolan Tallen. 

UTFÖRARE 


Nämndens resultat är 2 044 tkr 

(3 187 tkr). Resultatet är en försämring 

med 1 143 tkr jämfört 

med föregående år. 


Förskolorna inom Centrala stadens 

kommundel har haft full 


behovstäckning under året. I 

genomsnitt har 462,5 barn haft 

plats inom förskolorna i egen 

regi. 77 årsarbetare har varit anställda. 

Under hösten har Tallens 

förskola startat och Gunnars förskola 

har utökat med en avdelning. 

Två förskolor har förskoleråd 

med självförvaltningsorgan. 

Botulvs förskola har en avdelning 

för gravt tal- och språkstörda 

barn. Utöver dessa har barn med 




Fritid och kultur 0 0 0 0 

Pedagogisk verksamhet 85 861 78 559 -160 174 

Förskoleverksamhet 35 574 30 799 51 191 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsomsorg 50 286 47 760 -211 -17 

Grundsärskola 1 0 -1 0 

Vård och omsorg 238 593 231 461 2 214 3 003 


Övrig vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 202 005 193 642 1 934 2 634 

Individ- och familjeomsorg 19 247 19 575 -1 0 

Särskilt riktade insatser 2 291 1 437 -16 9 

Affärsverksamhet 0 0 0 0 

Politisk verksamhet 280 221 -6 0 


Totalt 


336 562 321 345 2 044 3 187 

ingående -14 449 -17 636 



utgående -12 405 -14 449 


48 

särskilda behov varit integrerade i 

förskolorna med stöd av assistent. 

All förskolepersonal har erhållit 

fortbildning i jämställdhet. 



Almtunaskolan och Vaksalaskolan 

ligger i kommunens centrala 

delar. Almtunaskolan är en 

F-6 skola med 336 elever och 34 

årsarbetare. Vaksalaskolan är en 

F-9 skola med 567 elever och 46 

årsarbetare. Båda skolorna erbjuder 

skolbarnsomsorg upp t.o.m. 

år 4. All personal arbetar i arbetslag 

med en lagledare i varje lag. 

Skolorna leds av en rektor och 

två biträdande rektorer. Vaksalaskolan 

tar emot en temaklass från 

år 6. Inriktningen är dans och ishockey. 

Samarbete sker med 

Uppsala dansakademi och 

Sweden Hockey Games. Intagningen 

sker med prövning och 

ansökan görs i mitten av januari. 

Båda skolorna arbetar med varierande 

arbetssätt, men tematiskt 

arbetssätt genomsyrar verksam- 

INVESTERINGAR 

Belopp i tkr 

Inkomster 


Utgifter 2 082 1 674 

Netto 2 082 1 674 

heten. En inriktning är att utveckla 

ett reellt elevinflytande. 

På Vaksalaskolan finns Riksdan 

för de äldre eleverna. Läs mer 

om detta i skolornas kvalitetsredovisning. 

Vaksalaskolan har renoverats 

under två år och stod 

färdig vid höstterminens start. 

Under ombyggnadsperioden var 

Vaksalaskolans F-3 utlokaliserade 

i baracker på Almtunaskolans 

gård. Något som fungerade bra, 

med vissa samordningsvinster för 

framför allt skolbarnsomsorgen. 



Verksamheten har bedrivits planenligt 

och några speciella förändringar 

har inte skett under året. 



Året inleddes på ett dramatiskt 

sätt då två lägenhetsbränder inträffade 

under januari månad vid 

Eskil servicehus. Några konsekvenser 

av bränderna är dels att 

kommunens all personal inom 

verksamhetsområdet ska ges 

grundläggande utbildning i 

brandsäkerhetsfrågor och dels att 

en grundläggande brandöversynsinventering 

genomförts vid alla 

kommunens boenden. Årets utvecklingsarbete 

som utförts inom 

området har främst riktats mot

förbättrad personalkontinuitet 

inom hemtjänsten samt förbättrad 

omsorg inom ett vårdboende 

med fokus på livskvalitetsfrågor. 

Vidare har ett tekniskt system införts 

vid ett av hemtjänstområdena 

som är kopplat till 

trygghetslarmen. Detta möjliggör 

registrering av personalens närvaro, 

utförd insats samt tidsåtgång 

hos brukarna. Under året 

har Frodegårdens vårdboende 

och Fålhagens hemtjänst varit 

föremål för kommundelens i historien 

första konkurrensutsättning. 

Egen regi verksamheten 

vann anbudstävlingen. 



ökat även detta år. Antalet hushåll 

i behov av stöd har dock 

minskat något. Främsta orsaken 

till de ökade socialbidragskostnaderna 

är att ärendena har 

blivit mer komplicerade och att 

personerna därför är beroende av 

socialbidrag längre än tidigare. 

Andra orsaker är ökade kostnader 

för tillfälliga bostäder samt 

kostnader för personer i behov av 

stöd på arbetsmarknaden. 

Genomströmningen av ärenden 

är fortfarande hög. Bistånd i 

någon form till barn och ungdom 

BESTÄLLARE 


Rosa Haraldsson 



ett underskott på –6 859 tkr. 

Underskottet hänför sig i huvudsak 

till vård och omsorg med 

–4 199 tkr och pedagogisk verksamhet 

med –2 808 tkr. 


Nämndens avtal om kultur och 

fritid ingår i samma avtal som 

förskola och grundskola i 

har ökat kraftigt. Antalet placeringar 

har dock varit färre än tidigare. 

Bland vuxna har det varit 

en tydlig ökning av antalet placeringar 

för någon form av vård 

främst beroende på missbruk. 

Ren och grön miljö 

I arbetet med att införa miljöledningssystem 

i kommunen har 

förskolorna, samt verksamheterna 

i område väst inom Boende, 

service och vård tagit fram förslag 

på miljömål och handlingsplaner 

för det fortsatta arbetet. 

Verksamheterna har dessutom 

formulerat miljörutiner – vad 

som praktiskt görs på den enskilda 

arbetsplatsen – så att alla 

känner till och deltar i arbetet. 


Den nyrenoverade Vaksalaskolan 

står för den största delen av investeringarna. 

Datorer med tillbehör 

har köpts för 512 tkr och 

möbler, gardiner m.m. för 1 002 

tkr. Övriga investeringar avser 

möbler, låssystem m.m. De flesta 

av dessa investeringar återfinns 

inom äldreomsorgen. 

49 












Skolbarnsomsorg inom särskolan 0 barn tkr/barn 











Bostad med särsk service, barn och ung 6 personer 309 234 tkr/person 

Familjehem 0 personer 2 tkr/person 


Boende särskilt vårdbehövande 0 sålda vårddygn 0 0 kr/sålt vårddygn 

Boende yngre handikappade 2 555 sålda vårddygn 1 896 1 881 kr/sålt vårddygn 


Psykiatriboende 0 sålda vårddygn 0 0 kr/sålt vårddygn 



Korttidsvård 3 407 sålda vårddygn 1 239 1 508 kr/sålt vårddygn 









DANMARKS 


Ordförande: Bertil Brunn (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Ali Moulavi (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: Anita Svedh Livmar (lön 520 800 kr/år) 



kommundelens egen regi. 

Biblioteksverksamheten och 

fritidsgården är kopplade till 

Stordammskolan. 


Förskolan i Danmark har kunnat 

erbjuda full behovstäckning under 

året. Antalet barn i förskoleåldern 

fortsatte att minska. Befolkningen 

i åldern 1-5 år är i genomsnitt 

739 barn, en minskning 

med 22. Årets antal födda ligger 

på en fortsatt låg nivå vilket kan 

komma att innebära en fortsatt 

minskning inom åldersgruppen. 

Totalt har genomsnittligt 607 

barn fått förskoleplats under året, 

vilket är 12 färre än år 2001. 

Servicenivån är 82,1 % vilket är 

en något ökad nivå jämfört med 

2001. Föräldrarnas val av plats 

har fördelat sig på 69 procent i 

egenregin, varav 10 procent i familjedaghem, 

18 procent i enskild 

regi inom kommundelen, 

3 procent inom kommunal förskola 

samt 9 procent i enskild 

förskola i andra kommundelar. 


prioriterats. Tilldelningen är ca 

2 800 tkr under året. 

Resursfördelningen till kommunal 

resp. enskild förskola/familjedaghem 

utgör 76 procent 

respektive 24 procent av 

verksamhetskostnaden. 



Nämnden har haft betalningsansvar 

för 1 971 elever. Ökningen 

av elever i de högre årskurserna 

fortsätter under det att 

de lägre åldrarna minskar. Av de 

1971 eleverna gick 85,6 procent 

inom kommundelens skolor, 7,4 

procent i andra kommundelar 

och 6,6 procent i friskolor i andra 

kommundelar. Mindre än en procent, 

0.4, har haft sin skolgång i 

annan kommun. Antalet barn 

inom skolbarnsomsorgen har 

under året varit 469 vilket är en 

uppgång med 42 barn jämfört 

med år 2001. Andelen barn i 

skolbarnsomsorgen motsvarar

nära 24 procent av totala elevantalet. 

Barn i behov av särskilt 

stöd har prioriterats. Tilldelningen 

har totalt varit ca 2 500 

tkr. 

Av direkta verksamhetspengar 

fördelades 93,2 procent till de 

kommunala skolorna och till friskolorna 

6,6 procent. Resterande 

0,2 procent går till barn placerade 

i andra kommuner. 



Vårdtyngden på vissa gruppboenden 

har under året ökat betydligt. 

Detta beror till stor del 

på att fler av de boenden har 

kommit upp i hög ålder och därför 

har behov av mer omvårdnad. 

För detta har verksamheten fått 

extra kommunbidrag i form av 

bokslutsreglering med 615 tkr. 

Verksamheten arbetar utefter 

en upparbetad kvalitetspolicy 

som bl. a innebär kontaktperson 

för varje boende, individuell 

handlingsplan som kontinuerligt 

följs upp, samarbete med anhöriga 

och frivilligorganisationer 

samt olika fritids- och kulturverksamheter. 



Resultatet visar på ett underskott 

med –4 033 tkr. 

Nämnden bedömde vid årets 

början att tilldelade resurser inte 

var tillräckliga då verksamheten 

prognostiserade ett stort underskott 

på grund av ökade kostnader 

för särskilda boenden. Nämnden 

beslutade därför om överbeställning 

med –1 710 tkr. 

Avtalet med egen regi 2002 

innebar att risktagningen vid 



Belopp i tkr 



Fritid och kultur 2 894 2 838 22 -139 



Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsomsorg 105 441 107 100 -777 -1 582 

Grundsärskola -10 


Verksamheter för personer med utvecklingsstörning 24 308 23 435 24 -533 


Individ- och familjeomsorg 47 474 41 215 -3 531 -5 905 



3 233 3 542 601 -7 


Stödverksamhet till kärnverksamhet 17 927 16 592 335 -413 

Totalt 


278 193 266 478 -5 201 -17 692 

ingående -31 643 -13 951 


justeringar 0 

utgående -36 844 -31 643 


eventuella behovsökningar låg på 

beställarsidan. Under året fick 

fler personer bistånd till särskilt 

boende samt att kostnaden för 

växelvård/avlastning blev betydligt 

högre än budgeterat. Kostnaderna 

för personlig assistent och 

LASS blev dubbelt så hög mot 

augustiprognosen. Dessa kostnader 

är mycket svåra att förutse. 

Verksamheten arbetar utefter 

en upparbetad kvalitetspolicy 

som bl. a innebär kontaktperson 

för varje vårdtagare, individuell 

vårdplan som kontinuerligt följs 

upp, samarbete med anhöriga 

och frivilligorganisationer samt 

olika fritids- och kulturverksamheter. 


Under år 2002 har kostnaderna 

för socialbidraget inklusive 

flyktingmottagningen ökat med 

ca –1 693 tkr jämfört med föregående 

år. Såväl antalet som kostnaden 

per hushåll har ökat. 

Verksamheten har fortsatt sitt 

50 

arbete med förebyggande och 

öppna insatser för barn och ungdom. 

Kommundelen har också 

medverkat i kommunövergripande 

planering av funktionell 

familjeterapi för att arbeta i familjer 

på hemmaplan. 

Kommundelens kostnader för 

vård utom hemmet för barnoch 

ungdom har minskat med ca 500 

tkr, medan kostnaderna för vård 

utom hemmet för vuxna ökat 

med ca 1 500 tkr. 

Kommunfullmäktiges fördel- 

ning till övrig individoch 

familjeomsorg har ökat med 

3 646 tkr, vilket inneburit att 

internavtalet med egen regi kunnat 

tecknas till rimligare förutsättningar 

än föregående år, dock 

med prognostiserad resultatrisk 

för utföraren med ca - 2 200 tkr. 

Beredskap har funnits för akuta 

insatser och lagstadgade utrednings- 

och handläggningstider 

har följts. 



Kvantitet 



behov 




1 968 1 971 3 elever 


Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 64 65 1 st i hemtjänst 


Individ- och familjeomsorg – Bidragshushåll 400 374 -26 bidragshushåll 






Fritid och kultur 2 818 2 818 0 2 818 2 818 2 818 0 0 


Förskoleverksamhet 43 049 43 358 673 45 180 44 507 43 769 -738 -1 458 


Vård och omsorg 103 516 104 314 880 114 789 113 909 109 710 -4 199 -10 393 


Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 38 738 39 670 774 46 710 45 936 41 903 -4 033 -7 198 

Individ- och familjeomsorg 44 326 43 126 0 44 778 44 778 44 612 -166 -452 

Särskilt riktade insatser 3 500 3 500 0 2 733 2 733 2 809 77 768 


Stödverksamhet till kärnverksamhet 1 399 1 399 0 1 399 1 399 1 399 0 0 

Totalt 273 668 273 547 2 151 288 538 286 387 279 529 -6 859 -12 719 


UTFÖRARE 


I jämförelse med 2001 har utförarens 

intäkter ökat med 

10 100 tkr, varav socialbidraget 

står för 1 800 tkr. Kostnaderna 

har minskat med 2 350 tkr. 

Utförarresultatet har således förbättrats 

med 12 491 tkr mellan 

2001 och 2002. Slutresultatet för 

2002 innebär dock ett underskott 

på 5 201 tkr, varav nämnden 

fattat beslut om 4 500 tkr. 

Resterande underskott är ett resultat 

av att förväntade intäkter 

från försäkringskassan uteblivit. 

Verksamheterna har dock uppfyllt 

nämndens uppdrag. 

Nämndens arbete har präglats 

av en viss turbulens då hela den 

borgliga majoriteten avgick under 

våren. En fulltalig nämnd 

kunde dock återsamlas till 

höstens första möte. 


Biblioteket har haft öppet 1 563 

timmar under 2002, vilket är en 

utökning med 72 timmar från år 

2001. Kostnad per öppentimme 

ligger år 2002 på 928 kr mot år 

2001 952 kr. 

Fritidsgården har öppet för 

ungdomarna totalt 32,5 timmar 

per vecka, varav i egen regi 28,5. 

Därtill kommer lördagsöppet i 

samarbete med Livets Ords 

förening. 


I genomsnitt var 437 barn placerade 

inom den kommunala förskoleverksamheten 

under år 

2002. Andelen små barn i grupperna 

ökade under våren från 

tidigare beräknat 27 % till mellan






Öppen förskola 12 öppettim i veckan 1 1 tkr/öppettim i veckan 

Familjedaghem 

lokalkostn 

53 barn 72 70 tkr/barn exkl 




Familjedaghem 

lokalkostn 

barn tkr/barn exkl 















Boende särskilt vårdbehövande sålda vårddygn 0 kr/sålt vårddygn 



Psykiatriboende 2 150 sålda vårddygn 323 333 kr/sålt vårddygn 












34–45 % – ett av skälen till 

nämndens ställningstagande 

beträffande upprätthållande av 

kvaliteten på bekostnad av 

ekonomin. 

Förskolorna lämnar för första 

gången en kvalitetsredovisning. 



Under år 2002 fanns 1 741 

elever i grundskolan i Danmarks 

kommundel varav 1675 från 

egen kommundel. 

Antalet barn i årskurserna F-5 

har minskat under året medan 

antalet elever år 6-9 har ökat. En 

löpande anpassning av verksamheten 

har genomförts under 

året. 

Antalet förskoleklasser har 

minskat från sju till sex grupper. 

Det har medfört gruppstorlekar 

på i genomsnitt 26–27 barn. 

Budget i balans skulle ha krävt 

ytterligare besparingar. Förvaltningen 

föreslog sparåtgärder som 

nämnden inte ansåg var möjliga 

att anta. Resultatet blev ett 

underskott på 659 tkr. 

De s k Wärnerssonpengarna 

har under året använts till förstärkning 

av elevvården och 

specialundervisningen samt i viss 

mån för att öka antalet vuxna 

i fritidshemmen. Verksamheten 

har varit tvungen att rationalisera, 

för att rymma de anställningar 

som Wärnerssonpengarna 

riktats till. 

Under året har arbete utförts 

för att utveckla det gemensamma 

synsättet på barn inom förskola 

och grundskola. Därutöver driver 

samtliga skolor egna utvecklingsprojekt. 



Genom återhållsamhet med 

vikarietäckning och semesterplanering 

som anpassats till de 

boendes lägervistelser, är det 

positiva resultatet 24 tkr. 

I Danmarks kommundel är 

många funktioner gemensamma 

för verksamhet för äldre och 

funktionshindrade och verksamhet 

för utvecklingsstörda. 



Nämndens budget för verksamheten 

var –468 tkr. Resultatet 

blev dock –1 276 tkr. Skälet till 

detta kan hänföras till uteblivna 

51 

En ungdomsmottagning i samarbete med landstinget startade i 

december. Upplysning om kondomers nytta. 

intäkter från försäkringskassan. 

Hemvårdens snabbt förändrade 

volymer under året har inte varit 

möjliga att parera i den lilla organisation. 

Skillnaden mellan lägsta 

och högsta antalet utförda timmar 

under en månad har varit 

44 procent. Att snabbt anpassa 

personalvolymen och fortfarande 

tillgodose behovet av god och säker 

vård dygnet runt har inte varit 

möjligt, vilket innebär ett underskott 

med ca 100 kronor per 

utförd timme. 

En ny lokalitet för rehabilitering 

och social samvaro, i anslutning 

till den befintliga dagverksamheten, 

har byggts om under 

året. Lokalen är tillgänglig för alla 

brukare och ska underlätta 

rehabiliteringspersonalens arbete. 

Olika utvecklingsarbeten har 

genomförts. Projekt Bangård 

initierades tillsammans med 

nämnden. Projektet inriktades på 

kommunikation, information, 

kontinuitet och professionalism. 

Förutom de samarbetsvinster 

projektarbetet inneburit, har förståelsen 

ökat för olika gruppers 

arbetsuppgifter och arbetsförhållanden. 


Individ och familjeomsorgens 

totala kostnader för 2002 blev 

51 005 tkr, vilket är en ökning 

med 3 885 tkr jämfört med 

2001. Detta var en känd risk som 

nämnden valde att lägga på 

utföraren. Underskottet blev 

3 531 tkr. Ökningen beror på att 

antalet socialbidragstagare ökat 

samt höjningen av socialbidragsnormen. 

Övrig kostnadsökning kan hänföras 

till att kostnaderna för vård 

utom hemmet av vuxna missbrukare 

ökat liksom kostnaderna 

för strukturerad öppenvård för 

barn och ungdom. 

Samarbetet med landstinget 

har resulterat i att en lokal 

ungdomsmottagning startade i 

december 2002 samt att en 

familjecentral kan starta 2003. 

INVESTERINGAR 


Inkomster 


Netto 684 157

BESTÄLLARE 


Ralph Carrelind 


Nämnden har haft öppna sammanträden. 

Nämnden har av naturliga 

skäl mer koncentrerat sig 

på det förvaltande. Beredningar 

för de nya nämnderna har successivt 

kommit att överta planeringen 

av verksamheterna. 

Nämnden överlämnar ett aktivt 

utvecklat förhållningssätt för 

processen uppdrag-åtagande. 

Nämnden uppfattar att kvaliteten 

i olika verksamheter uppfyller 

de mål som fullmäktige gett. 

Nämnden har ett underkott på 

uppdragssidan, vilket främst finns 

inom vård och omsorg. Underskottet 

är en konsekvens av 

nämndens ansvar för att säker- 

ERIKSBERGS 



Ordförande: Ylva Lindahl (mp) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Lars-Olof Bäckman (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: Christer Öhrnell (lön 480 000 kr/år) 



ställa beslutad inriktning och 

ambitionsnivå. 


Nämnden har ett avtal med UIF 

om idrottsskola för årskurser 1–7. 

Syftet är att skapa ett allmänt intresse 

för olika idrottsliga aktiviteter. 


Nämnden har tillgodosett föräldrars 

behov av förskoleverksamhet. 

Nämnden har även kunnat 

tillgodose föräldrars behov av 

mångfald och olika pedagogiska 

inriktningar. Nämnden har avtal 

med 20 enskilda förskolor/familjedaghem. 

Möjligheten att välja 

kommunal avgift inom enskild 

förskola har utnyttjats i väsentligt 

högre grad än tidigare. Antalet 

barn i förskoleverksamheten har 

som väntat minskat något. Andelen 

föräldrar som valt omsorg i 


Kvantitet 



behov 




2 459 2 437 -22 elever 




Individ- och familjeomsorg 750 753 3 bidragshushåll 






Fritid och kultur 2 972 3 172 0 3 172 3 172 2 972 -200 -200 

Pedagogisk verksamhet 186 273 190 947 5 259 195 038 189 780 190 049 269 -3 507 

Förskoleverksamhet 53 893 57 282 4 619 62 465 57 847 58 880 1 033 -3 954 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 132 380 133 665 640 132 573 131 933 131 169 -764 447 

Vård och omsorg 249 895 253 466 2 851 267 503 264 652 258 251 -6 401 -14 757 


Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 151 512 150 819 2 623 158 854 156 231 151 718 -4 513 -4 719 

Individ- och familjeomsorg 60 176 62 176 0 64 692 64 692 62 440 -2 252 -4 516 




Totalt 453 244 461 654 8 110 479 262 471 152 465 097 -6 055 -17 908 


52 

enskild regi uppgick till 45 procent. 

Andelen barn som har behov 

av särskilt stöd har varit oförändrad 

i förhållande till föregående 

år. Nämnden har även 

bedrivit öppen förskoleverksamhet 

vid Disponentvillan. 



Elevtalet har minskat och nämnden 

har under året haft betalningsansvar 

för 2437 elever. 8 

procent har valt att gå i fristående 

skola och 7 procent i kommunala 

skolor i andra kommundelar. 

Behovet av omsorg har 

fortsatt att öka. Drygt 90 procent 

av lågstadieeleverna har haft 

skolbarnsomsorg. Mellanstadieeleverna 

har erbjudits öppen 

fritidsverksamhet. 

Nämnden har 2002 satsat extra 

resurser för att utveckla arbetssätt 

och arbetsformer i den kommunala 

skolan med syfte att 

uppnå ekonomisk balans i verksamheten. 


året genomfört uppföljningsbesök 

i en av skolorna i 

kommundelen. 

Verksamheter för personer 


I Eriksberg bedrivs flera kommunövergripande 

verksamheter. 

Andelen boende från andra kommuner 

har minskat. I de fall där 

placeringar från andra kommuner 

upphört har platserna förmedlats 

till uppsalabor vilket gett 

en nettovolym- och kostnadsökning. 

F.n. har fem personer sitt 

boende utom länet. Samtliga 

beslut om bostad med särskild 

service har tillgodosett. 

Nämnden har erhållit bokslutsreglering 

med närmare 6 miljoner 

för bl.a. ökad vårdtyng vid 

olika enheter, ökade kostnader 

för externa placeringar samt för 

korttidstillsyn för skolungdom 

över 12 år. 



Verksamhetsområdet har ett 

komplext innehåll. Olika funktioner, 

utförare, biståndsnivåer 

och förhållningssätt påverkar 

resultatet, både kvalitativt och 

ekonomiskt. Nämnden har påtagit 

sig ett planerat underskott, 

främst beroende på en framtagen 

kommunlika ersättning för hemvård. 

Ett icke planerat underskott 

har uppstått genom att antalet 

personer med beslut om särskilt 

boende ökat med fem procent. 

Vidare har kostnaden för medicinskt 

färdigbehandlade ökat 

kraftigt, främst beroende på svårigheter 

att finna passande bostäder 

för dementa. Antal personer 

med hemvård och dessas 

beviljade timmar visar bara 

smärre förändringar. Fyra av fem 

boendeenheter drivs i upphandlad 

form. Årlig anhörigvecka har 

hållits vid Orstenens servicehus. 


Senare års trend med minskade 

socialbidragskostnader har planat 

ut och ersatts av en viss ökad 

kostnad. 

Nämnden har under året prioriterat 

förebyggande och uppsökande 

insatser för barn och 

ungdomar i riskzonen och för 

psykiskt sjuka. Samtidigt har behovet 

av vård och behandling för 

barn och unga, men även vuxna, 

fortsatt att ligga på en hög nivå. 

Stödverksamhet 

Omkring 60 personer utan 

arbetshinder har fått stöd via det 

lokala arbetsmarknadskontoret i 

Gottsunda, i syfte att erhålla annan 

försörjning än socialbidrag.

För att personalen inom hemvården skall kunna identifiera sig har ett nytt system med ID-kort tagits fram i 

samarbete med polisen. 

UTFÖRARE 


Inför budgetåret lades en uppdrag-åtagandeprocess 

upp med 

nämndens arbetsutskott. Principen 

som lades fast var att beställaren 

ska ersätta efter uppdragets 

ambitionsnivå medan 

utföraren ska rätta till brister i sin 

produktivitet. Utifrån denna 

princip fastställde nämnden av- 

OMSLUTNING OCH RESULTAT 1 

talen. För boende, service och 

vård innebar beslutet att resultatrisken 

till stor del hamnade på 

beställarsidan därför att mängden 

biståndsbeslutade hemtjänsttimmar 

var högre än vad som 

fanns medel till. För grundskolan 

satte nämnden ett utvecklingsbeting 

för att 2003 vara i balans; 

betinget stöddes med 1, 5 mkr i 

utvecklingsmedel. För individoch 

familjeomsorg avsatte nämnden 

2 mkr i resultatrisk då ingen- 


Belopp i tkr 



Fritid och kultur 3 391 3 685 -22 66 


Förskoleverksamhet 37 771 36 159 -503 -818 


Grundsärskola 12 697 11 954 -159 -628 





Särskilt riktade insatser 3 438 3 313 674 397 

Affärsverksamhet 0 0 0 0 



Totalt 


417 278 403 273 -15 120 -23 473 

ingående -79 649 -56 176 


justeringar 

-15 120 -23 473 

utgående -94 770 -79 649 


53 

ting tydde på att placeringskostnader 

och insatser för missbrukare 

skulle kunna komma att 

minska drastiskt jämfört med 

2001. Övriga verksamheters 

uppdrag var att anpassa verksamheten 

till ramarna genom effektiviseringar 

och produktivitetsförbättringar. 

Ovanstående till trots har resultatet 

jämfört med budget, efter 

regleringar, försämrats med drygt 

14 mkr, varav barn och ungdom 

1 mkr, övrig vård och omsorg 6,6 

mkr, individoch familjeomsorg 

5 mkr samt måltidsservice 2,2 

mkr. Inför 2003 finns en kvarvarande 

obalans på 1 mkr för förskolan 

med grundskolan i stort är 

i balans. Månatliga nyckeltalsredovisningar 

i nämnden har 

medfört att nämnden inte överraskats 

av utvecklingen bortsett 

från äldreomsorg och måltidsservice; 

för den sistnämnda verksamheten 

har ej månatliga nyckeltal 

tagits fram. 

Placeringskostnaderna förväntades 

exempelvis stiga kraftigt genom 

den ogynnsamma ungdomsutvecklingen 

i kommundelen under 

försommaren. Placeringar av 

vuxna har heller inte kunnat reduceras 

fastän nämnden prioriterat 

sådana insatser lägre än motsvarande 

insatser för barn och 

ungdomar. Resultatet är dock en 

förbättring mot 2001. 

För äldreomsorgen signalerades 

i augusti en förväntad nergång 

av hemtjänsttimmar som styr 

hemvårdens intäkter. I flertalet 

hemtjänstkretsar har inte anpassningar 

av bemanningen genomförts. 

Hedervärda undantag finns 

dock. Resultatförsämringen jämfört 

med augustiprognosen blev 

2, 5 mkr. Resultatet bör vara 

drygt 1, 3 mkr bättre på grund av 

vissa problem kring fakturering 

under året. Kostnadsökningar 

härledda till anlitande av bemanningsföretag 

och kostnader 

för larm om tillsammans, brutto, 

2, 2 mkr belastar resultatet. 


Årets verksamhet har präglats av 

att uppfylla sina åtaganden mot 

nämndens mål och att anpassa 

verksamhetens kostnader till de 

ramar nämnden bestämt utifrån 

uppdrag – åtagandedialogen. 

Denna dialog ledde för boende, 

service och vårds del fram till en 

rimlig ersättning för hemvårdsinsatserna. 

Avveckling av nämnd 

och förvaltning och förberedelser 

för den nya organisationen har 

tagit mycket tid och kraft i anspråk. 


Nämnden gjorde en tydlig prioritering 

inför året och har inneburit 

en omstrukturering av 

fritidsgårdens verksamhet och 

innehåll medan folk- och skolbiblioteket 

har fortsatt som tidigare 

år med kraftigt ökade boklån 

såväl som besök. 


Verksamheten har varit pressad 

men förskolornas åtaganden har 

samtidigt varit till hjälp vid prioritering 

av uppgifter när pengar 

och personal bedömts som otillräckliga. 

Den största förskolan, 

Flogsta, evakuerades snabbt under 

försommaren på grund av allvarliga 

sjuka-hus-problem. 



Utifrån jämförelser med kvalitativt 

bra verksamhet till låga kostnader 

i riket togs ett strukturprogram 

i åtagandets form fram 

för att klara verksamheten inom 

ram från 2003. Omfattande insatser 

har genomförts och målet 

har i princip nåtts. Även på detta 

område har sjuka-hus-problemen 

varit omfattande; Kullen evakuerades 

i våras och Flogstaskolan 

analyseras för närvarande. Bergaskolan 

blev, i enlighet med 

nämndens lokalplan, f-9-skola 

från hösten när den första 7:an 

inrättades. 


Verksamheten är i princip oförändrad 

från tidigare.










Öppen fritidsverksamhet 38 öppettim i veckan 25 27 tkr/öppettim i veckan 


Skolbarnsomsorg inom särskolan 39 barn 36 56 tkr/barn 











Bostad med särsk service, barn och ung 10 personer 1 115 1 209 tkr/person 









Korttidsvård sålda vårddygn 0 1 000 kr/sålt vårddygn 

Personlig assistans LSS utförda timmar 277 kr/utförd timme 



utförda timmar 213 kr/utförd timme 







Ny eftermiddagsverksamhet har 

tillkommit samt att Tryffelbo 

SARUK 


SARUK har för 2002 budgeterats 

0-resultat med aviserat och godkänt 

utnyttjande av ingående balans 

på ca 900 tkr vid augustiprognos; 

och har balanserat datainköp, 

internutbildning, ökade eloch 

löpande datakostnader samt 

kraftigt minskade externa intäk- 


genom ombyggnad tillförts 

ytterligare en plats. Kostnader 

för hälso- och sjukvård i barnboenden 

har fakturerats lands- 

ter (ca 500 tkr) under året för 

både primär- och sekundärproduktion. 

Ingående balanser 

från 2002 är för StudentStödet 

586 tkr och för SeSam 65 tkr; 

som ska föras över till 2003. 


SARUK: uppdrag omfattar 217 

årsplatser och är kommunövergripande. 

Avtal finns såväl 

med den egna nämnden som 


Belopp i tkr 



SARUK exkl EU-projekt 13 270 13 796 -1 011 885 

Totalt 


13 270 13 796 -1 011 885 

ingående 1 959 1 073 



utgående 947 1 959 


54 

tinget. Länsstyrelsen har under 

hösten granskat kommundelens 

verksamhet för personer med 

funktionshinder. 



Mattjänst har upphandlats och 

leverantör är nu Part Sam. Efter 

viss initial oro fungerar mattjänsten 

bra. Glimmervägens 

vårdboende har drivit sitt första 

hela år som konkurrensupphandlad 

verksamhet. Bristen på sjuksköterskor 

har varit ett stort bekymmer 

för verksamheten. Under 

hösten har ett nytt system tagits 

fram i samarbete med polisen 

för att personalen i hemvården 

ska kunna identifiera sig 

för brukarna. Systemet medför 

även säkrare hantering av 

brukarnas nycklar. Inom det förebyggande 

området har bland annat 

fjolårets framgång med en 

anhörigvecka följts upp med en 

sådan vecka med temat psykiska 

funktionshinder. Anhörigstöd och 

frivilligverksamhet har utvecklats 

ytterligare. En ny dagföreningsgrupp 

med bland annat träning 

för personer som drabbats av 

stroke och som vårdas av anhöriga 

har startat under året 


Ungdomsenheten som inrättades 

som projekt för tre år sedan permanentades. 

Utvecklingen av 

ungdomsproblem såsom missbruk 

har väl motiverat nämndens 

beslut. Förebyggararbetet har va- 

med andra kommuner, myndigheter, 

organisationer och företag. 

SARUK basverksamhet har drivits 

inom ramen för enheterna 

Kompassen, Ekeby Väg och 

SARUK Produktion. Slutrapporten 

för tidigare projekt 

Vidga Världen har producerats 

under året och Vidga Världen har 

varit med i en nationell studie 

som exempel på ett framgångsrikt 

projekt. Under hösten har 

några nya projektuppslag inför 

2003 diskuterats. År 2002 har 

präglats av den kommande 

organisationsförändringen. 

SARUK har på fjärde året drivit 

SeSam (www.sesam.uppsala.se) 

med bred samverkan i länet och 

för andra året Studentstödet 

på uppdrag av universitet, 

kommun och landsting (se 

www.studentstodet.uppsala.se). 

Studentstödet är under utveckling 

i och med universitetets förstärkta 

ansvar för psykiskt 

funktionshindrade studenter och 

kommer med all sannolikhet att 

rit framgångsrikt med en för barn 

och ungdom, inklusive elevrådet, 

och socialtjänsten gemensam 

projektledare. Hon samordnar 

också övriga aktörer från kyrkan, 

polisen och föreningslivet med 

flera, allt i syfte att genom att 

känna varandras verksamheter 

kunna såväl samordna sina resurser 

som att hos barn och ungdomar 

vägleda till konstruktiva 

fritidsaktiviteter. 


Den 1 mars infördes gemensamma 

rutiner för klagomålshantering 

i hela organisationen. 

Uppföljningen i oktober visar att 

klagomålshantering är ett viktigt 

inslag i lyhördhet mot brukarna 

och därmed i utvecklingen av 

tjänster. 


Nämndens investeringsutrymme 

har prioriterats till att finansiera 

de anpassningar som krävts för 

att Bergaskolan ska vara ändamålsenlig 

som F-9-skola. 

INVESTERINGAR 


Inkomster 93 174 

Utgifter 1 438 2 405 

Netto 1 345 2 231 

utökas under 2003. SARUK har 

även under 2002 varit delaktig i 

FALK-gruppens arbete och har 

nu också en medarbetare som 

deltar i FALK:s resursteam. 

SARUK har tagit emot ett flertal 

studiebesök under året från 

både svenska kommuner och 

från Grekland. 

Vi har haft en viss personalrörlighet. 

Nio personer, eller nära 

25 % av de anställda är personer 

som själva har funktionshinder. 

Arbetet på SARUK går utmärkt 

för dem och vi kan på så sätt 

även visa på en framkomlig väg i 

mångfald och integration för andra 

kommunala arbetsplatser. 

Mål 2002 och måluppfyllelse 

SARUK har som målsättning att 

erbjuda rätt insats till rätt person 

vid rätt tillfälle. SARUK, ska tillhandahålla 

arbetsrehabilitering 

för personer med funktionshinder/arbetshinder. 

Syftet med 

arbetsrehabilitering är dels att 

bereda väg för arbete/utbildning,

alternativt yrkesinriktad rehabilitering; 

dels att ge möjligheter till 

långsiktig sysselsättning. Utgångspunkten 

i all arbetsrehabilitering 

ska vara den enskilde individen 

och hans/hennes resurser. Arbetet 

ska bygga på den enskildes intressen 

och färdigheter. 

Uppfyllelse av åtagande 

SARUK har under 2002 fortsatt 

ett målinriktat och kvalitetshöjande 

arbete med rehabiliteringsprocessen. 

Vi har genomfört 

arbetskravsanalyser i de olika arbetsgrupperna, 

arbetat med resultatet 

från de fokusgrupper 

som genomfördes runt årsskiftet, 

resultat från uppföljning med 

personalen, infört en ny testmetod 

AMPS och renodlat metodik 

och dokumentation av bedömningar. 

Kompassen har fortsatt 

att utveckla ett lösningsinriktat 

arbetssätt bl a med grupper och 

BESTÄLLARE 


Brita Lund 


Nämnden har inte klarat en budget 

i balans. Årets beställarresultat 

efter bokslutsregleringar och 

övriga intäkter är -5 008 tkr. 

Resultatet är ca två miljoner 

sämre jämfört med prognosen 

per augusti. Det är området vård 

och omsorg som uppvisar underskottet. 


Ansvaret för driften av kommundelens 

tre fritidsgårdar och 

kommundelsbiblioteket i Gränby 

har under året åvilat nämndens 

egen regi verksamhet. Fritidsgårdarna 

har bedrivit ett förebyggande 

arbete bland barn och 

ungdomar, ansvarat för mellanstadieelevernas 

skolbarnsomsorg 

och för arbetsledning av ferie- 

samtliga delar i organisationen 

har fr o m i år lösningsfokuserad 

handledning. Vi har även provat 

ett nytt sätt att arbeta med sammanhållna 

grupper under 

introduktionsmånaden, vilket givit 

positiva resultat inför 

kompetensutveckling och kvalitetsarbete 

med kartläggning och 

bedömning. SARUK har under 

2002 lagt om arbetet med insluss 

i verksamheten; dels för att ekonomisera 

men även för att höja 

kvaliteten på det initiala arbetet 

och i än högre grad samarbeta 

med och trycka på nätverkets ansvar 

i rehabiliteringsprocessen. 

Beställd och utförd kvalitet/ 

kvantitet – Resultat 

SARUK har arbetat med drygt 

250 personer under året. Vi har 

haft en beläggning på knappt 80 

%, något mindre än under 2001. 

Under året slutade 104 personer, 

GAMLA UPPSALA 


Ordförande: Birgitta L Johansson (s) (arvode 79 200 kr/år 

Vice ordförande: Liv Hahne (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: Åsa Morén (lön 482 400 kr/år) 



arbetande skolungdom. Biblioteket, 

som även är ett skolbibliotek, 

har utöver ordinarie verksamhet 

även genomfört flera 

kulturarrangemang under året. 

Samarbetsföreningen Vänsam 

har i enlighet med tidtigare avtal 

ansvarat för Nybybibliotekets öppethållande. 


året uppdragit till Österledskyrkan 

att anordna skolbarnsomsorg 

för barn i Gamla Uppsala skola. 

Österledskyrkan har även erhållit 

bidrag för en omfattande musikskoleverksamhet. 


Full behovstäckning har tillgodosetts 

under året. I genomsnitt har 

948 barn i ålder 1-5 år erhållit 

förskoleverksamhet, vilket är 47 

färre än föregående år. 84 procent 

av alla barn mellan 1-5 år 

har erhållit förskoleverksamhet. 

Andelen föräldrar som valt förskola 

i enskild regi är 28 procent 

och resterande 72 procent har 

valt förskola i kommunal regi. 

Antal placerade barn i familje- 

55 

eller 43%. Av dem gick 28 % vidare 

till arbete, studier eller via 

Af Rehab alt SAMHALL. 4 % 

gick tillbaka till medicinsk rehabilitering 

eller andra rehabiliterande 

insatser, 8 % till samverkansparter, 

7 % till annan insats 

inom kommunen, 3 % till pension, 

6 % slutade på egen begäran 

och 17 % återinsjuknade. 

Antalet personer i verksamhet 

har under 2002 legat på samma 

nivå som föregående år. SARUK 

har dock använt fler externa platser 

vilket i kombination med att 

allmänt vikande insluss från speciellt 

försäkringskassan och 

socialtjänsten givit lägre beläggning 

på interna grupper. 

Genomströmningen har ökat och 

framför allt utsluss till arbete, utbildning 

och Af Rehab. Andelen 

återinsjuknade är också lägre. 

daghem har under året minskat 

från 11 procent till 10 procent av 

det totala antalet placerade barn. 

Gamla Uppsalas befolkning i 

förskoleåldern har minskat med 

1,6 procent sedan föregående år 

Nämnden har under året genomfört 

en uppföljning av den 

enskilda förskoleverksamheten 

inom kommundelen. 

Gränby förskola har lagts ned, 

då lokalerna inte var ändamålsenliga 

med tanke på barnens säkerhet. 

SeSam 

SeSam har genomfört 27 öppna 

föreläsningar under året varav 

några i andra kommuner. Antal 

deltagare har varit drygt 1 400 

personer och föreläsare har som 

vanligt kommit från en mängd 

olika organisationer. 

StudentStödet 

StudentStödet har arbetat med 

23 personer i insats och ett större 

antal konsultationer och korta 

insatser i form av samtal. Personalen 

i StudentStödet har varit 

i England på studiebesök 

(Southhampton och London) 

under hösten för att bl a se hur 

man arbetade med mentorer. 

Även i StudentStödet har en 

personal bytts ut under året. 



Antalet grundskoleelever blev 

under året fler än planerat. Totalt 

fanns 2 595 elever i Gamla Uppsala. 

Enskildes val av skola har 

medfört att 84 procent haft sin 

skolgång i kommundelens egna 

skolor. Drygt 6 procent har gått i 

fristående skolor eller i skolor i 

andra kommuner. Resterande 9 

procent har fått sin undervisning 

i kommunala skolor i andra 

kommundelar. Antalet barn i 



Kvantitet 



behov 




2 554 2 595 41 elever 




Individ- och familjeomsorg 1 000 1 178 178 bidragshushåll

skolbarnsomsorgen har minskat 

något och var under året 632 i 

genomsnitt. I nämndens avtal 

med skolorna har insatser för 

elever med behov av extra stöd 

särskilt beaktats och de resurser 

som nämnden tillfört dessa insatser 

har ökat i andel av den totala 

kostnaden för skolan. Nämnden 

har under året gjort uppföljning 

av skolornas verksamhet inom 






av att en person fått sitt 

behov tillgodosett genom extern 

placering. Under året har varje 

gruppbostad haft ansvar för 

att tillgodose var och en av de 

boendes behov av fritidsaktiviteter 

t.ex. bio, dans, teater 

eller idrott. Detta har fungerat 

bra. 



Nämnden visar ett negativt resultat 

inom boende, service och 

vård. Behovet av platser i särskilda 

boende har under året 

ökat med åtta. Tre personer har 

UTFÖRARE 


Jämfört med budgeten för året, 

med ett förväntat resultat om 

–22,6 mkr, är resultatet försämrat 

med 7,7 mkr. Verksamhetens intäkter 

är 8,4 mkr lägre än budgeterat, 

vilket framförallt härrör från 

individoch familjeomsorgen. 

Förskoleverksamheten har däremot 

fått något högre intäkter än 

budgeterat. Individ- och familjeomsorg, 

grundskola och äldreomsorgen 

är de verksamheter 

som har de kraftigaste underskotten. 



Fritidsverksamhet bedrivs på tre 

fritidsgårdar, Heidenstam, 

Gränby och Nyby. De två förstnämnda 

är integrerade i respektive 

skola medan den sistnämnda 

ligger som en fristående anläggning 

i Nyby Centrum. Fritidsgårdarna 

har ansvarat för 

sommarverksamhet med Boye 

som centrum för olika aktiviteter. 

På fritidsgårdarna finns föreningar 

som regelbundet driver aktiviteter. 

Sommaren 2002 anordnade 

Liljeforsskolan i samverkan 

med socialtjänsten och UIF-boxning 

verksamhet för mellan- 

haft behov av plats i psykiatriboende 

och fem personer av 

plats i gruppboende för demenshandikappade. 

Hemvårdens kostnader 

har minskat under året. 

Antalet personer som erhållit 

hemvård har minskat med 17 

personer. Kostnaderna och andelen 

personer som erhållit anhörigvård 

har ökat med sex personer. 

Kostnaderna för personlig 

assistent har minskat på grund av 

att de nu erhållit ersättning från 

Försäkringskassan (LASS). 

Nämndens kostnadsökning beror 







Pedagogisk verksamhet 237 576 238 876 2 393 243 159 240 766 243 256 2 490 -3 190 

Förskoleverksamhet 70 849 71 849 1 129 75 060 73 931 75 613 1 682 -3 082 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 166 727 167 027 1 264 168 099 166 835 167 643 808 -108 




Individ- och familjeomsorg 101 651 101 651 0 94 148 94 148 94 148 0 7 503 

Särskilt riktade insatser 10 950 10 950 0 8 991 8 991 8 991 0 1 959 



Totalt 538 347 534 515 10 156 554 302 544 146 539 138 -5 008 -5 799 


stadieelever. Syftet var att ge de 

deltagande pojkarna möjlighet 

till positiva och konstruktiva 

gemensamma aktiviteter. 

Gränbybiblioteket, beläget i 

Gränbyskolan, har ökat såväl 

antalet låntagare som antalet lån 

något under året. Kostnaden per 

öppethållandetimme visar en 

effektiv organisation. 


Förskolan har förbättrat sitt resultat 

i förhållande till budget genom 

att öka barngruppernas storlek. 

Ökningen genomfördes i och 

med att Gränby förskola lades 

ned under sommaren. Antalet 

familjedaghem har också reducerats 

som en följd av minskad 

efterfrågan. Nämnden har av 

ekonomiska skäl inte kunnat genomföra 

den av kommunfullmäktige 

beslutade viljeinriktningen 

att minska antalet barn 

i småbarnsgrupperna. 



Antalet elever i grundskolan har 

ökat marginellt. 90 procent av 

eleverna bor i kommundelen. 

Verksamhetens kraftiga överskridande 

beror på allt större behov 

hos barn med särskilt stöd. Antalet 

elever i behov av särskilt stöd 

har minskat något medan kostnaderna 

per elev ökat med 22 pro- 

56 

till största delen på helårseffekt 

av 2001 års verksamhet. 


Kostnaderna för försörjningsstöd 

fortsätter att minska. I förhållande 

till föregående år har försörjningsstödskostnaderna 

reducerats 

med drygt 16 procent. Dock har 

antalet hushåll som erhöll försörjningsstöd 

ökat något. Förutom en 

gynnsam arbetsmarknad har 

kraftfulla insatser från nämndens 

lokala arbetsmarknadskontor 

bidragit till den positiva utveck- 

cent. Trots stora ansträngningar 

att tillgodose behoven genom 

små undervisningsgrupper och 

resursklasser finns ökad efterfrågan 

av skoldaghemsplatser, vilket 

endast delvis kan tillgodoses i 

nämndens egen verksamhet. Ett 

resursteam har inrättats med 

uppgift att med hög gemensam 

kompetens göra enhetliga bedömningar 

av vilka åtgärder som 




Infrastruktur, skydd mm 390 364 29 -36 

Fritid och kultur 5 915 6 125 -61 -171 






Verksamheter för personer med utvecklingsstörning 26 150 25 150 -66 -752 





18 749 14 305 1 857 -312 


Stödverksamhet till kärnverksamhet 16 015 14 254 -142 -134 

Totalt 


491 128 473 968 -30 322 -30 391 

ingående -98 621 -68 230 


justeringar 0 

utgående -128 943 -98 621 


lingen. Nämndens prioriteringar 

av tidiga förebyggande insatser 

bland barn och ungdomar har 

fortsatt. Även nämndens allmänt 

förebyggande verksamhet som 

stöd till och samverkan med det 

lokala föreningslivet, har varit 

framgångsrik under det gångna 

året. Detta har bidragit till att 

nämnden har kunnat hålla kostnadsutvecklingen 

för institutionsvård 

på en förhållandevis låg 

nivå. 

bäst tillgodoser den enskilde 

elevens behov. 


Antalet elever i grundsärskolan 

har ökat marginellt medan det är 

oförändrat i träningsklasser. 

Personaltätheten i denna verksamhet 

är helt beroende av de 

enskilda elevernas behov varför 

direkta jämförelser mellan år är

svåra att göra. Underskottet beror 

på att intäkterna förväntades vara 

högre. 



I kommundelen finns åtta 

boenden med personalstöd utifrån 

de boendes individuella 

behov. En servicebas ger stöd av 

social eller praktisk karaktär till 

personer med egna bostäder. Insatserna 

ges huvudsakligen i den 

egna bostaden men basen fungerar 

även som mötesplats för 

aktiviteter och socialt umgänge. 

Kostnadsökningen mellan åren 

beror på att ledsagarservice för 

boende i bostad med särskild service 

under 2002 har genomförts 

inom boendets ram. Det har 

också skett en volymökning av 

kontaktpersoner och stödfamiljer. 



Verksamhetens överskridande är 

större än förväntat, trots omfattande 

åtgärder i syfte att sänka 

kostnaderna. Samtliga vidtagna 

åtgärder har givit beräknad ekonomisk 

effekt men intäkterna har 

blivit lägre än förväntat. 

Kommunstyrelsen har granskat 

verksamheten och funnit att 

nämnden vidtagit möjliga åtgärder 

i syfte att sänka kostnaderna 

och att problemet primärt är för 

låga intäkter. Under hela året, 

med tyngdpunkt under sommaren, 

har det varit problem att rekrytera 

sjukvårdspersonal, vilket 

inneburit att tjänsteföretag fått 

anlitas. Verksamheten inom 

Nyby servicehus har omstrukturerats 

vilket bl.a. innebär fler 

omvårdnadsplatser än tidigare. 

I slutet av året fick verksamheten, 

vid en konkurrensupphandling, 

förtroendet att även 

fortsättningsvis driva boende 

och boendestöd för psykiskt 

funktionshindrade. 


Vid ingången av året tvingades 

nämnden av ekonomiska skäl besluta 

att minska förebyggande 

barnoch ungdomsverksamheten. 

Samtidigt beslutades om 

stramare politisk bedömning vid 

myndighetsbeslut i syfte att 

sänka kostnaderna. Det ekonomiska 

resultatet visar ett större 

överskridande än förväntat, även 

om kostnaderna sjunkit i förhållande 

till såväl föregående år som 

budget. Antalet personer som 

beviljats insats har ökat med 69 

procent, främst bland barn och 

ungdomar, och antalet hushåll 

med försörjningsstöd har ökat 

med 18 procent. 

Vänsams 10-årsjubileum. 


I samband med mordet på 

Fadime upprättade nämnden en 

krisgrupp bestående av frivilliga 

och engagerade kvinnor med 

invandrarbakgrund. Gruppen 

verkade under ca en månad och 

fick tillgång till en lokal och 

handledning från psykolog i 

förvaltningen. 

Arbetsmarknads- och sysselsättningsåtgärder 

har erbjudits 

via Lokala arbetsmarknadskontoret 

och IN-SE-projektet. 

Två EU-projekt har påbörjats, 

varav ett försöker intressera 

invandrarkvinnor för arbete inom 

vården. 


80 procent av årets investeringsmedel 

har använts till ombyggnationer 

och inventarier vid omstrukturering 

av verksamheten. 

Resterande medel har använts till 

nätverk och återinvesteringar av 

datorer och därtill hörande utrustning. 

De flesta investeringarna 

har skett inom grundskolans 

verksamhet. 

INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 1 017 1 616 

Netto 1 017 1 616 

57 










Öppen fritidsverksamhet 96 öppettim i veckan 17 17 tkr/öppettim i veckan 













Bostad med särsk service, barn och ung 0 personer tkr/person 

Familjehem 0 personer tkr/person 


Boende särskilt vårdbehövande 0 sålda vårddygn 0 0 kr/sålt vårddygn 



Psykiatriboende 6 570 sålda vårddygn 1 048 1 208 kr/sålt vårddygn 










Ekonomiska insatser 1 178 hushåll 29 40 tkr/hushåll 



Resultatet efter beviljade bokslutsregleringar 

uppgår till 

–13 694 tkr. Resultatet innebär 

en försämring med 14 102 tkr 

jämfört med 2001. Orsaken är 

höga kostnader för vård och 

omsorg om äldre och funktionshindrade. 


Biblioteket fungerar som en kulturell 

och social mötesplats och 

informationscentrum för medborgarna. 

Ett avtal om föreningsservice 

har givit stöd till barnoch 

ungdomsverksamhet hos 

lokala föreningar. Nämnden har 

under året avsatt resurser för 

fritidsaktiviteter för psykiskt 

funktionshindrade och äldre. 

Fritidsgården, som drivs av 

KFUK-KFUM, är öppen sex 

kvällar per vecka. Nämnden har 

lämnat bidrag till Gottsunda Teater 

som är en nationell barnoch 

ungdomsteater med social inrikt- 

GOTTSUNDA 


Ordförande: Kjell Jernberg (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Gunvor Nicander-Ekström (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: tf Ann Åkesson (lön 508 800 kr/år) 

Tillsvidareanställda: 1 402 årsarbetare, inkl Kronparksgården 


ning och Upsala Studenters IF 

som anordnar socialt förebyggande 

idrottsskoleverksamhet 

i Gottsunda Tennishall. 


Gottsundas befolkning i förskoleåldern 

har ökat under året och 

ligger över prognosen i budgeten, 

vilket är ett trendbrott. Full behovstäckning 

har ej fullt ut kunnat 

tillgodoses i kommundelen 


1 298 barn i åldern 1-5 år erhållit 

förskoleverksamhet, vilket är 20 

fler än 2001. 86 procent av alla 

barn mellan 1-5 år har haft plats 

under året. 26 procent av föräldrarna 

(342 barn) har valt förskoleverksamhet 

i enskild regi. 

Familjedaghemmen har under 

året minskat med 18 barn. 

Andelen placerade små barn 

har ökat till i snitt 30 procent 

med en topp under hösten på 

35 procent, vilket har ställt stora 

krav på flexibilitet inom förskolan. 

Andelen föräldrar med 



Kvantitet 



behov 

Förskoleverksamhet 1 504 1 541 37 barn 



3 254 3 177 -77 elever 




Individ- och familjeomsorg 1 250 1 074 -176 bidragshushåll 






Fritid och kultur 18 855 18 465 0 17 758 17 758 18 855 1 097 1 097 

Pedagogisk verksamhet 300 286 298 576 3 368 304 459 301 091 300 932 -158 -805 

Förskoleverksamhet 98 226 98 698 1 434 106 361 104 928 103 684 -1 243 -6 701 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 202 060 199 887 1 935 198 098 196 163 197 248 1 085 5 897 





Särskilt riktade insatser 12 900 12 900 0 9 168 9 168 9 541 373 3 732 

Politisk verksamhet 918 1 344 0 1 140 1 140 1 344 204 -222 

Stödverksamhet till kärnverksamhet 2 537 2 111 0 2 112 2 112 2 111 -1 425 

Totalt 644 675 654 421 4 916 670 682 665 767 652 072 -13 694 -21 092 


58 

barn i enskild förskoleverksamhet, 

som väljer att betala avgiften 

enligt kommunal taxa, har fortsatt 

att stiga. 



De senare årens kraftiga elevökning 

har planat ut och ersatts 

av en viss minskning. 16 procent 

av barnen (510 barn) har valt att 

gå i fristående skolor och 10 procent 

(309 barn) i kommunala 

skolor i andra kommundelar. 

Kommundelens barn har under 

året gått i drygt 60 olika skolor. 

Ca 84 procent av barnen i åldern 

6-9 år har erhållit skolbarnsomsorg. 

Nämnden har lämnat bidrag till 

tre enskilt drivna öppna fritidsverksamheter 

för mellanstadiebarn. 



I Gottsunda bedrivs en allsidig 

och omfattande vuxen- och 

barnverksamhet för utvecklingsstörda. 

Nämnden har ansvarat för 

bostad med särskild service för 

90 vuxna och fem barn. I kommundelen 

finns tre korttidsboenden, 

varav fem platser för vuxna och 

nio platser för barn. 26 personer 

har fått stöd i boendet från 

öppenvårdsassistenter och fem 

personer har externa placeringar. 

Ett beslut om korttidsvistelse 

för barn/ungdomar och fyra beslut 

om bostad med särskild service 

för vuxna har inte kunnat 

verkställas. 

Nämnden har erhållit bokslutsreglering 

med 9 379 tkr för bl.a. 

ökad vårdtyngd vid olika enheter, 

två nya LSS-bonden på Kronparken 

(5 374 kronor per dygn), 

externa placeringar vid TBK, 

resursteam, ”39:an” samt avsevärt 

ökade kostnader på Fältvägens 

ungdomsboende. 



190 personer har bott i särskilt 

boende, varav 71 procent i den 

egna kommundelen. Andelen 

personer med psykiska funktionshinder 

uppgår till 31 procent, 

vilket är en ökning jämfört 

med tidigare år. 200 personer har 

hemvård, vilket är en mindre ökning. 

Den totala mängden vårdtimmar 

visar motsvarande ökning. 

Kostnaderna för medicinskt 

färdigbehandlade visar på en 

kraftig ökning. Även kostnaderna 

för färdtjänst har ökat. 

Nämnden har två vårdboendeenheter 

som från april övergått i 

intraprenadform efter genomförd 

upphandling. 


Den nedåtgående trenden för 

socialbidraget har fortsatt. Kostnaden 

har minskat med ca 9 procent 

och antalet bidragshushåll 

med ca 7 procent. 

Inom övrig verksamhet har 

arbetet inriktats på förebyggande 

insatser, främst riktade till barn 

0-12 år. 


Ca 400 personer har varit inskrivna 

och fått stöd genom det 

lokala arbetsmarknadskontoret. 

Antalet personer som behöver en 

längre tids rehabiliterande insatser 

har ökat jämfört med tidigare 

år, liksom antalet som inte är färdiga 

med svenska för invandrare. 

Nämndens sammanträden är 

öppna för åhörare. Nämnden har 

under året genomfört 

uppföljningsbesök i verksamheter 

som nämnden har tecknat 

avtal med.

UTFÖRARE 


Året har präglats av fortsatt utbyggnad 

av södra Gottsunda och 

Ulleråkersområdet. Trycket från 

dessa områden på ökad service är 

stort. Detta har skapat fortsatt 

långa köer inom barnomsorgen. 

Översiktsplanearbetet föranledde 

starka reaktioner från befolkningen 

i Sunnersta. 


Gottsundabadet har påbörjat 

sista etappen av förnyelseprocessen. 

Man väntar nu på installation 

av nytt bubbelbad. 

Kommundelen har gett stöd till 

varierande fritidsverksamhet. För 

att nå de yngsta barnen har biblioteket 

inlett ett samarbete med 

barnhälsovården och också byggt 

upp en föräldrahylla för böcker 

och tidskrifter som vänder sig till 

föräldrar. 

Biblioteket i samarbete med 

övriga kulturverksamheter i 

Gottsunda har arrangerat ”Kul- 

Turen” skapande verksamhet för 

barn 6-9 år vid 24 tillfällen. Därutöver 

har en berättarklubb för 

barn 9-12 år ordnats under hösten. 

Två stora utställningar med historiska 

teman – en om kampen 

för kvinnors rösträtt och en om 

industriminnen i Uppsala har 

samarrangerats med föreningslivet. 

I samband med dessa ordnades 

välbesökta föreläsningsprogram. 


Förskoleverksamheten i Gottsunda 

är mycket expansiv och 

har under 2002 utökats med 5 

avdelningar och 3 är under uppförande. 

Trots den stora utbyggnaden 

har det funnits kö till förskolan 

under hela året. 



En sammanslagning av Gottsundaskolan 

och Treklangens 

skola har påbörjats. Som ett första 

steg har skolbarnsomsorgen 

från båda skolorna förlagts till 

Treklanens lokaler. 

KS har under året beviljat 

medel för en förskola/skola i 

Ulleråkersområdet. Byggstart har 

blivit försenad, varför en växande 

skara elever från Ulleråkersområdet 

hänvisats till Bäcklösaskolan. 

Skolorna har tillsammans med 

förskolan ett stort samarbetsprojekt 

– Röda tråden – som arbetar 

med att göra övergångarna mellan 

skolformer och skolor så 

enkel och positiv som möjligt. 

Samarbetet med socialtjänsten 

har förstärkts. Alla skolor har fått 

Marie Karlström i nya lokalen. 

en aktiv representant från socialtjänsten. 

I samarbete med 

föreningsliv och socialtjänsten 

har skolorna också drivit en 

”Framtidsverkstad”. Samarbetsprojekt 

mellan skolorna finns 

också speciellt mellan Gottsundaskolan 

– Treklangen – 

Sunnerstaskolan. 



LSS-verksamheten har under 

året haft svårigheter att rekrytera 

personal. Omsättningen är emellanåt 

stor. Förvaltningen har ibland 

svårigheter att verkställa alla 

biståndsbeslut p.g.a. personalsituationen. 



Hemtjänst i Gottsunda har från 

oktober 2002 sålt kvällssjuksköterska 

till Hagunda KDF. Under 

året har en verksamhet för 

lätt förståndshandikappade som 

beviljats bostad med särskilt service 

fått en riktad verksamhet 

”39:an” som omfattar råd och 

stöd. Denna är försöksverksamhet. 

Några större projekt som påbörjades 

2001 har avslutas under 

året. Det gäller arbetsmiljöprojekt 

i kommunhälsans regi 

som bl.a. innehållit antistress- 

59 






Öppen förskola 65 öppettimmar i veckan tkr/öppettimme i veckan 




Öppen fritidsverksamhet 8 öppettimmar i veckan31 25 tkr/öppettimme i veckan 









Träningsskola 6 elever tkr/elev 




Bostad med särsk service, barn och ung 3 personer 3 001 2 985 tkr/person 






Psykiatriboende 17 885 sålda vårddygn 684 701 kr/sålt vårddygn 










Ekonomiska insatser 1 074 hushåll 53 46 tkr/hushåll 


kurser och kurser i lyftteknik. 

Analysfasen i ett kompetensutvecklingsprojekt 


För detta har verksamheten 

fått EU-medel. Ett projekt som 

omfattar rehabilitering påbörjades 

2001 och fortsätter under 

2003. Projektet går under namnet 

”Heter Duga” och bedrivs i 

samarbete med kommunhälsan. 

Det omfattar även skola/barnomsorg 

inom Gottsunda KDF. 

Gottsunda kommundelsförvaltning 

har under året undersökt 

möjligheten att rationalisera 

vissa delar av vården inom 

Galaxen och Björngården. Dessa 

strävanden har tyvärr misslyckats 

då projektet krävde alltför stora 

ombyggnader och utökning av 

ventilationssystemen. 


Nämnden har satsat på förebyggande 

verksamhet i åldrarna 

0-12 år och barn till missbrukare 

och psykiskt sjuka. Inom det 

förebyggande arbetet har man 

också gjort en större satsning på 

samarbete med skola och föreningsliv 

där man bl.a. tillsam- 


Utförarnämnden för Kronparken 

uppdrog till förvaltningen att 

revidera budgeten för 2002 och 

ett batteri av åtgärder, på så väl 

intäktssidan som kostnadssidan 

togs fram. Ett beräknat underskott 

på -3,5 miljoner och flera 

faktorer som försvårade arbetet 

fanns kvar: köp av tjänster från 

bemanningsföretag och ökad 

vårdtyngd. 

Nämndens mål 

– att öka intäktsbudgeten till 

121 643 tkr. Resultat: 132 113 

tkr. Orsaker: högre beläggning, 

centrala medel för vårdutvecklare, 

utökad verksamhet för 

sjukvårdsteamet och bokslutsreglering 

samt intäkter för extravak 

dygnet runt. 

– att sänka kostnadsbudgeten till 

125 133 tkr. Resultat: 130 405 

tkr. Orsaker: ökade personalkostnader 

för sjukvårdsteamet 

och extravak på en vårdtagare 

mans med skolan tagit fram en 

handlingsplan för skolkande 

elever. Ett samarbetsprojekt är 

också ”Bra Gottsunda Typ” som 

bedrivs i samarbete med skolan 

och föreningslivet. För detta 

projekt har också länsstyrelsen 

beviljat 371 000 kronor. 

Socialtjänsten har efter flera år 

i provisoriska och dåliga lokaler 

fått flytta in i permanenta och 

till deras verksamhet anpassade 

lokaler. 


Arbetsmarknadsenheten i Gottsunda 

har servat även Eriksbergs 

kommundel med att hjälpa arbetslösa 

ut på arbetsmarknaden 

alternativ in i utbildningar. 

Förvaltningen har sålt ekonomioch 

personalfunktioner till Kronparksgården. 

Förvaltningen har under året 

haft gemensamma chefsutbildningar 

för samtliga verksamheter 

inklusive Kronparksgården. 

Dessa har omfattat ekonomi, 

personalhantering och ledningsfunktioner 

samt arbetsmiljöfrågor. 

60 







Förskoleverksamhet 81 953 77 695 -2 950 -1 167 


Grundsärskola 13 194 13 490 -1 267 -500 



Övrig vård och omsorg om äldre och funktionshindrade110 956 130 436 -16 682 -20 012 




12 781 16 025 860 1 618 

Politisk verksamhet 490 1 003 7 0 

Stödverksamhet till kärnverksamhet 16 218 14 826 0 -1 

Totalt 


623 013 634 517 -37 750 -23 646 

ingående -82 542 -58 897 


justeringar 0 

utgående -120 291 -82 542 



Årets investeringsmedel har satsats 

på ”blast-chiller” till äldreomsorgens 

matservice, telefoni 

på Kronparksgården, lyftar och 

duschvagnar till vården samt 

skolmöbler. 

KRONPARKSGÅRDEN 

Ordförande: Jan Ask (s) (arvode 27 500 kr/år) 

Vice ordförande: Ann-Marie Pettersson (m) (arvode 14 300 kr/år) 

Förvaltningschef : Tommy Winberg (lön 512 800 kr/år) 

dygnet runt, samt förhöjda kostnader 

på grund av köp av tjänster 

från bemanningsföretag. 

– att inrätta en personalpool, i 

syfte att minska behovet av 

timanställd personal. Resultat: 

Förvaltningen valde att dels öka 

grundbemanningen med 31/2 

tjänst på 5 avdelningar och 2,25 

tjänst i pool på hela Kronparksgården. 

Kostnaderna för 

timanställda har härigenom 

sedan våren minskat stadigt. 




Efter beslut i fullmäktige fick 

Utförarnämnden för Kronparken 

huvudmannaskap för Kronparken 

under 2002 från och med 

den 1 februari. En stor mängd insatser 

har genomförts under året, 

dels i projektform och dels som 

enskilda insatser. Verksamhetsutveckling 

har skett inom: rekrytering 

och nyanställning, köp av 

tjänster från bemanningsföretag, 

poolfunktion – ökad grundbemanning, 

sjukvård – friskvård 

(massage/viktväktarkurs), handledning, 

kompetens/utbildning 

och arbetsmiljöarbete. Fortfarande 

finns svårigheter med rekrytering 

av personal, inte minst 

sjuksköterskor, vilket tvingat till 

fortsatt köp av dessa tjänster från 

bemanningsföretag. Genom en 

ökad grundbemanning/poolfunktion 

har kostnaderna gene- 

INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 2 164 2 652 

Netto 2 164 2 652 

rellt för timanställda reducerats 

och kontinuitet och kvalitet i 

vårdarbetet förbättrats. En stärkning 

av ledarskapet, med större 

och närmare ansvar såväl i ekonomi 

som personalhänseende, 

har skett. Ljusare och upprustade 

lokaler, fortsatt förnyelse av utrustning, 

en viss nerdragning av 

antalet vårdplatser, bättre 

schemaläggningsmetoder, god 

handledning och en bred och 

mångsidig satsning på kompe- 



Belopp i tkr 




Övrig vård och omsorg om äldre och funktionshindr 132 113 112 243 1 352 -11 191 

Totalt 


132 113 112 243 1 352 -11 191 

ingående -15 137 -3 946 

årets resultat 1 352 -11 191 


utgående -13 785 -15 137 

1 Med omslutning avses verksamhetens samtliga intäkter.

tensutveckling har medverkat till 

än bättre arbetsmiljöförhållande. 

Krav i samband med inspektion 

av Arbetsmiljöverket har åtgärdats 

genom utbildningar och förbättringar 

av rutiner. Efter uppföljande 

inspektion är ärendet avslutat 

på Kronparksgården. 

Ett nytt avtal avseende läkartillsynen 

på Kronparksgården är 

framtaget med Geriatrikcentrum 

och en uppföljning av detsamma 

är gjord under hösten, som visade 

på större behov av bättre 

kontinuitet av läkartillsynen. En 

enkätundersökning angående anhörigas 

inställning till vården pekade 

på vissa informationsbrister, 

som nu ligger till grund för fortsatta 

åtgärder på respektive enhet. 

En föråldrad städmetod baserad 

på moppar och svabbar, har 

ersatts med Gipeco Triss-System, 

som bygger på flergångsmaterial. 

Kroppsbelastningen för städpersonalen 

minskar avsevärt och 

kvalitén blir högre och jämnare. 

Viktiga händelser 

Intentionen i Äldre 2000 är att 

begreppet sjukhem inte skall förekomma 

i kommunen och 

BESTÄLLARE 


Roger JoLinder 


Nämnden har under året disponerat 

158 715 tkr för beställning 

av verksamhet. Kostnaderna uppgick 

till 156 400 tkr. Följaktligen 

redovisas ett överskott på 2 315 

tkr. I förhållande till nämndens 

budget redovisas ett stort överskott 

inom verksamhetsområdet 

boende, service och vård medan 

däremot det pedagogiska området 

visar ett negativt resultat. 

Övriga verksamhetsområden 

redovisar ett bokslut i balans. 

INVESTERINGAR 

Belopp i tkr 

Inkomster 


Utgifter 0 0 

Netto 0 0 

Kronparken skulle vara en enhet 

för ”specialboende”, utredning 

och rehabilitering, en kommungemensam 

stödverksamhet för 

kommunens samlade äldrevård. 

Mot denna bakgrund och efter 

en utlyst förslagstävling bland 

personalen, byttes namnet till 

Kronparksgården, Boende, vård 

och rehabilitering den 26 augusti 


Österåsen, som under år varit 

huserade inom Ulleråkerområdet, 

flyttade under mars månad 

upp till nyrenoverade lokaler på 

Kronparksgården. Sjukvårdsteamet 

har skrivit ett avtal med 

landstinget om en utökning med 

10 vårdplatser. Mellangården, 

korttidsboende för dementa i 

form av avlastning eller plats för 

väntan på annat boende, startade 

upp under januari med 7 platser 

i Fenix gamla lokaler. 

HAGUNDA 


Ordförande: Per Erlandsson (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Hans Kjellberg (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: Ingrid Berglin Eriksson (lön 438 000 kr/år) 




På biblioteket i Vänge har bokutlåningen 

legat på ungefär 

samma nivå som föregående år. 

Bibliotekets vänner i Järlåsa har 

bedrivit verksamhet med ekonomiskt 

stöd från nämnden. Vänge 

skola har bedrivit öppen fritidsverksamhet 

för ungdomar på 

kvälls- och lovtid. Barn och 

ungdomsverksamheterna har 

ökat marginellt. Vuxenskolan har, 

med ekonomiskt stöd från nämnden, 

bedrivit studiecirkelverksamhet 

på ett flertal platser i 

kommundelen. Under hösten 

inleddes ett samarbete med 

Balingsta pastorat kring fritidsverksamhet 

i södra Hagunda. 

61 





Förskola barn tkr/barn 

Öppen förskola öppettimmar i veckan tkr/öppettimme i veckan 



Fritidshem barn tkr/barn 

Öppen fritidsverksamhet öppettimmar i veckan tkr/öppettimme i veckan 



Förskoleklass elever tkr/elev 

Grundskola elever tkr/elev 



lärare/100 elever 





Bostad med särskild service, vuxna 

tkr/person 

personer 

Bostad med särsk service, barn och ungd personer tkr/person 



Boende särskilt vårdbehövande 2 560 sålda vårddygn 3 113 2 974 kr/sålt vårddygn 

Boende yngre handikappade sålda vårddygn 3 771 kr/sålt vårddygn 




Hjälp i hemmet och HSL-insatser beviljade timmar kr/beviljad timme 

Korttidsvård sålda vårddygn 2 334 2 391 kr/sålt vårddygn 

Personlig assistans LSS utförda timmar kr/utförd timme 



utförda timmar kr/utförd timme 

Insatser för vuxna personer tkr/person 

Insatser för barn och ungdom personer tkr/person 

Ekonomiska insatser hushåll tkr/hushåll 



Nämnden har i stort sett kunnat 

tillgodose föräldrars behov av förskoleverksamhet 

inom lagstadgad 

tid. Antalet barn har ökat något i 

förhållande till föregående år. 

Den mobila öppna förskolan har 

bedrivit verksamhet på flera olika 

platser i kommundelen. 

Andelen föräldrar som valt enskilda 

förskolor har ökat och uppgick 

till drygt 19 procent. De 

flesta av föräldrarna har valt att 

placera sina barn i kommundelens 

enskilda förskolor, Näsdalen 

och Dalby Hage. 



Antalet skolelever har inte förändrats 

i förhållande till före- 

gående år. Eftersom kommundelen 

saknar eget högstadium 

har högstadieeleverna anvisats till 

Valsätra- respektive Katedralskolan. 

Kostnaderna för elever 

med behov av särskilt stöd har 

ökar markant i förhållande till 

föregående år. Av kommundelens 

samtliga elever har drygt fyra 

procent valt friskola eller skola i 

annan kommun. 



Under 2002 har verksamheten 

i stort sett varit oförändrad i förhållande 

till föregående år. 10 

personer har haft bostad med särskild 

service i kommundelens två 

gruppboenden.



Antalet personer som erhållit 

vårdboende har inte förändrats 

nämnvärt i förhållande till föregående 

år. Däremot har antalet 

personer som erhållit hjälp i 

hemmet minskat något. Totalt 

har kostnaderna ökat marginellt i 

förhållande till 2001. Det positiva 

ekonomiska resultatet beror i 

första hand på att intäkterna blivit 

betydligt högre än budgeterat. 

Nämndens beslut att 

konkurrensutsätta Hagundagården 

och hemtjänsten i norra 

Hagunda har inte verkställts på 

grund av osäkerhet om och när 

Hagundagården kan byggas om. 

Kostnaderna för färdtjänst har 

ökat något i relation till föregående 

år. 


Kostnaderna för försörjningsstödet 

fortsätter att minska. 

Årets kostnader uppgick till 

2 277 tkr. Nämndens ambition 

att prioritera det förebyggande 

arbetet har fortsatt. Bland annat 

har samverkansformerna mellan 

UTFÖRARE 


Årets verksamhet har bedrivits 

med relativt god kvalitet inom de 

flesta områdena. Tyvärr har inte 

ekonomin kunnat hållas i balans. 

Stora ekonomiska underskott 

finns inom socialtjänsten, grundskolan 

och inom vård och omsorg. 


Fastighets- och fritidsservice har 

bedrivits för kommundelens egna 

behov men också på uppdrag av 

Uppsalahems servicebostäder 

och Fritid Uppsala. Verksamheten 

har även anordnat fritidsaktiviteter 

för barn och ungdomar 

bl a i samband med sportlov. 

Fritidsgård har drivits i Vänge 

skolas lokaler. Naturskolan drivs 

vid Hammarskog och är kommunövergripande 

och har inte riktats 

sig enbart till brukare i Hagunda. 


Förskoleverksamheterna omfattar 

barn i åldrarna 1-5 år. Det har 

bedrivits verksamhet vid Järlåsa, 

Vänge, Ramsta, Balingsta. 

Familjedaghemsverksamhet har 

bedrivits i hela kommundelen. 

Alla barn och föräldrar i norra 

och södra Hagunda kommundel 

har haft tillgång till Öppen förskoleverksamhet 

med pedagogisk 

skola, förskola och individoch 

familjeomsorgen fortsatt att utvecklas. 


Nämndens prioritering av folkhälsoarbetet 

har fortsatt enligt 

planerna. Nämnden har även 

sökt utveckla formerna för dialogen 

med medborgarna och 

brukarna. Samverkan med det 

lokala pensionärsrådet har utvecklats 

i positiv riktning. 

62 



Kvantitet 



behov 




1 199 1 238 39 elever 

Verks för personer med utvecklingsstörning 0 boenden 








Infrastruktur, skydd mm 408 408 0 439 439 408 -31 -31 



Förskoleverksamhet 24 146 24 562 274 25 792 25 518 26 019 501 -1 372 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 68 959 70 734 178 73 581 73 403 72 430 -973 -4 444 

Vård och omsorg 54 667 52 282 2 253 51 727 49 474 51 836 2 362 5 193 

Verks för pers med utv.störning 9 045 8 086 7 8 286 8 279 8 279 0 766 


Individ- och familjeomsorg 12 290 12 290 0 11 360 11 360 11 350 -10 930 




Totalt 153 887 153 393 2 705 156 400 153 695 156 010 2 315 192 


verksamhet. Under hösten blev 

två nya avdelningar vid Vänge 

förskola färdigställda. 



I kommundelen fanns följande 

grundskolor: Järlåsa skola, Ramsta 

skola och Vänge skola. Vid 

skolorna fanns förskoleklass, år 

1-6 samt fritidshem. Vid Vänge 

skola fanns även öppen fritidsverksamhet 

på eftermiddagar för 

år 4-6 samt kvällsverksamhet för 

år 7-gymnasieåldrar. Anvisningsskolor 

för år 7-9 har varit 

Katedralskolan och Valsätraskolan. 

Alla skolor har vidareutvecklat 

IT-stödet, genom bl.a. 

ITiS-projekt. Under året har vi 

genomfört betydande insatser av 

kompetensutveckling. Stöd för 

detta har utgått från Växtkraft 

Mål 3. Den interna fortbildningen 

av arbetsenhetsledarna 

har fortgått under året. Elevvårdsarbete 

har varit ett prioriterat 

område under året. 



För samtliga boende har personliga 

överenskommelser/planer upprättas 

för hur deras behov ska kunna 

tillgodoses på bästa sätt. 

Med dessa överenskomelser/ 

planer som verktyg kan den enskilde 

sätta upp mål och på ett 

enkelt sätt följa upp resultatet i 

sin individuella utveckling. Verk- 

samheten arbetar kontinuerligt 

med att utveckla möjligheter för 

brukaren eller dess företrädare 

att vara delaktig och påverka 

sitt daliga liv. Även i den totala 

verksamhetsutvecklingen genom 

brukarråd och närstående träffar 

på respektive enhet. 



Verksamheten har under 2002 

aktivt sökt samarbete med frivilliga- 

och intresseorganisationer 




Infrastruktur, skydd mm 136 136 



Förskoleverksamhet 19 585 20 367 81 -1 092 


Grundsärskola 0 0 



Övrig vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 47 457 45 841 -2 239 457 


Särskilt riktade insatser 843 1 026 -132 -200 

Affärsverksamhet 0 0 

Politisk verksamhet 522 -81 


Totalt 


148 149 146 690 -8 508 -5 629 

ingående -9 589 -3 960 


justeringar 0 

utgående -18 096 -9 589 


med syfte att skapa möjlighet för 

den enskilde att få en meningsfull 

tillvaro utifrån individuella 

behov. Detta har bl.a. resulterat 

i träffpunktsverksamhet i Järlåsa 

idrottsklubbs lokal var 14:e dag. 

Deltagande antalet har varierat, 

snitt är ca 20 personer som alla bor 

i ordinärt boende och är över 65 år. 

Samarbetet mellan de olika 

yrkesfunktionerna arbetsterapeut, 

sjuksköterska, sjukgymnast, 

områdeschef och boendeassistenter/vårdbiträde 

har under

Vitsippans förskola i Vänge. 

2002 utvecklats till ett teamarbete 

för att på ett flexibelt sätt 

tillgodose brukarens behov. Under 

år 2002 har hemvården/ 

hemtjänsten varit den del där 

verksamheten varierat från att 

haft brukare med högt omvårdnadsbehov 

till att haft samma 

antal brukar men där behoven 

varit betydligt lägre. Detta har 

inneburit svårigheter att planera 

verksamheten på ett sådant sätt 

som krävs för att få bästa effektivitet. 

Under senare delen av 

2002 har ombyggnation av 

Hagundagåren startat vilket har 

inneburit omflyttningar för att 

skapa plats för de boende som 

blivit berörda. Verksamheten har 

arbetat med flexibla lösningar för 

att brukaren ska få sina behov 

tillgodosedda och för att nå 

målet om möjlighet till kvarboende 

enligt Äldre 2000. 

Detta har också genererat att 

fler lägenheter/rum har bytt inriktning 

från omvårdnadsplats till 

korttidsboende. 


Under året har en kraftig ökning 

skett vad beträffar kostnader för 

institutionsplaceringar och antalet 

vårddygn. Socialbidragskostnaderna 

har kunnat hållas på 

samma, relativt låga nivå som 

föregående år. 


Den administrativa verksamheten 

vid kommundelskontoret har 

haft till uppgift att ge service och 

information till allmänheten 

samt har varit en servicefunktion 

till Hagunda kommundelsnämnds 

beställare och utförare. 


Årets investeringar 530 tkr har 

varit datorisering av äldreomsorgen, 

datorer vid Naturskolan, 

inventarier vid Ramsta 

skola samt inredning till nya 

avdelningar vid Vänge förskola. 

INVESTERINGAR 

Belopp i tkr 

Inkomster 



Netto 530 101 

63 






Öppen förskola 19 öppettim i veckan 1 tkr/öppettim i veckan 


























Korttidsvård 316 sålda vårddygn 1 199 kr/sålt vårddygn 









BESTÄLLARE 


Astrid Nyström 



ett överskott på 952 tkr. Resultatet 

beror främst på att kommunfullmäktig 

tillskjutit extra medel 

för vård och omsorg om äldre 

och funktionshindrade, minskade 

kostnader för socialbidrag, ökade 

kostnader inom förskoleverksamheten 

och ökade kostnader 

inom verksamheter för personer 

med utvecklingsstörning. 

Nämnden har under året haft 

nio sammanträden. 



Biblioteket har liksom 2001 haft 

fortsatt minskat öppethållande. 

Behovet av all sorts biblioteks- 

KNIVSTA 


Ordförande: Ann-Marie Morhed (v) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Göran Nilsson (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: Anna Maria Dansbo (lön 600 000 kr/år) 



service har ökat. Verksamheten 

har saknat personalresurser för 

att möta allmänhetens ökade intresse 

av samhällsinformation i 

biblioteksmiljö. Särskilt stort har 

intresset varit för information om 

Knivsta inför att Knivsta ska 

bilda egen kommun. 

Ventilationssystemet har bytts 

ut i simhallen och är nu helt utbytt 

i hela simoch sporthallen. 

Öppethållandetiderna i simoch 

sporthallen har varit oförändrade. 


I princip råder full behovstäckning 

inom kommundelen. Variationerna 

är dock stora i olika delar 

av kommundelen. I Alsike 

öppnades förskolan Trollskogen 

med totalt 40 platser. 

Av 14 förskolor drivs hälften i 

enskild regi, 51 procent av barnen 

går i kommunala förskolor, 

32 procent går i förskola i enskild 

regi inom kommundelen, 13 procent 

går i familjedaghem inom 



Kvantitet 



behov 




2 165 2 161 -4 elever 











Pedagogisk verksamhet 169 257 167 517 1 697 175 004 173 307 172 685 -622 -4 050 

Förskoleverksamhet 43 133 44 043 837 48 772 47 935 46 705 -1 230 -4 802 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 126 124 123 474 860 126 231 125 372 125 980 608 752 

Vård och omsorg 83 028 89 168 818 83 787 82 969 84 176 1 207 59 


Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 55 475 59 895 641 55 121 54 480 55 564 1 084 995 


Särskilt riktade insatser 1 100 1 100 0 1 355 1 355 1 330 -25 -255 



Totalt 264 472 268 872 2 514 270 841 268 326 269 278 952 -3 854 


64 

kommundelen, 3 procent går i 

kommunala förskolor utanför 

kommundelen samt 1 procent 

går i enskilda förskolor utanför 

kommundelen. Några få barn går 

i familjedaghem i annan kommundel 

samt något enstaka barn 

har barnomsorg i annan kommun. 



Elevunderlaget totalt sett fortsätter 

att minska med lediga 

lokaler som följd. I Alsike behövs 

dock en ny skola. Margarethaskolan 

(Knivsta friskola) har fortsatt 

utöka sin verksamhet och 

har under hösten haft 168 elever. 

86 procent av knivstaeleverna går 

i kommundelens egna skolor, 3 

procent går i kommunala skolor i 

annan kommundel, 8 procent har 

valt friskola (Margarethaskolan) 

inom kommundelen och 2 procent 

går i skola i annan kommun. 



I kommundelen finns en gruppbostad 

för vuxna med totalt sex 

boendeplatser med särskild service 

enligt LSS. Nämnden har 

fyra platser. Under året har en 

ungdom varit placerad utanför 

länet. 



Nämndens köp av platser från 

andra kommundelar och extern 

har fortsatt öka. Nämnden saknar 

egna platser för personer med 

psykiska funktionshinder. Nämnden 

har beslutat att avvakta med 

upphandling i konkurrens av 

verksamhet till dess att Knivsta 

bildar egen kommun. 


Antalet hushåll som erhållit 

försörjningsstöd har minskat från 

230 till 208. Antal placeringar av 

barn och ungdom utanför hemmet 

har ökat med 30 procent. 


driver Fröhuset tillsammans med 

förskoleverksamheten och andra 

myndigheter. Verksamheten har 

nått fortsatt bra resultat. Samarbete 

med skola, arbetsförmedling, 

försäkringskassa och andra 

myndigheter har fungerat bra. 


Den politiska verksamheten har 

under året haft fokus på den 

egna kommunen 2003. Antalet 

ärenden har minskat och har i 

stället behandlats av indelningsdelegerade 

och dess arbetsutskott. 

UTFÖRARE 


Nämnden har inte klarat målet 

ekonomi i balans trots omfattande 

arbete för att söka komma 

tillrätta med underskottet inom 

främst individ och familjeomsorg, 

grundskolan och vård 

och omsorg. Arbetet under året 

har präglats av att kartlägga och 

säkerställa den kommunala servicen 

till kommundelens invånare 

inför kommundelningen 2003 

och att ha kontroll över kostnaderna. 

Genom detta arbete har 

nämnden funnit det omöjlig att 

ta till så drastiska beslut som vore 

nödvändiga för ekonomi i balans. 


Park o Idrott har under året 

rustat bryggor vid Särstabadet, 

målat och rustat upp lekplatser. 

Hälsohuset är en populär träffpunkt 

och ökar sina besökssiffror 

även i år. 

Biblioteket har mötts av en stor 

efterfrågan på information inför

Trollskogens förskola inrymd i fina baracker. 

den nya kommunens bildande 

samtidigt som boklånen ökat. 

Ungdomsverksamheten har särskilt 

uppmärksammat flickor och 

permanentat en kväll i veckan för 

”tjejer”. 


Under året har 431 barn i åldern 

1- 5 år varit placerade i de kommunala 

förskolorna och familjedaghem. 

Det är en ökning med 

35 barn gentemot 2001. Inflyttningarna 

i Alsike har inneburit 

att två nya avdelningar startats 

och tre dagbarnvårdare har anställts, 

vilket inneburit att full behovstäckning 

har bibehållits 

under året. Det ekonomiska resultatet 

är positivt. 

Verksamheten har präglats av 

arbetet med barnkonventionen 

och förberedelser inför den nya 

kommunen. Kvalitetsenkäter 




Infrastruktur, skydd mm 1 892 2 058 -306 -15 



Förskoleverksamhet 33 518 28 524 164 -555 




Verksamheter för personer med utvecklingsstörning 4 900 4 446 -1 640 -168 





1 260 621 -438 -420 



Totalt 


266 691 262 915 -34 992 -19 429 

ingående -28 723 -19 405 



utgående -63 714 -28 723 


Justeringen på 10 111 tkr avser slutavräkning för år 2001 och skatteprognos för 2002 för Knivsta kommun. 

65 






















Bostad med särskild service, vuxna 6 personer 1 070 747 tkr/person 



















som visar på att föräldrar är 

nöjda har genomförts. 



Elevtalen fortsätter att minska 

(-22) i kommundelen och innebär 

att den kommunala utföraren 

tappar ytterligare intäkter. I 

Aliske ökar dock efterfrågan på 

skolplatser vilket inneburit beslut 

om en ny skola i området. Samtidigt 

beslutades om lokalminskningar 

i tätorten Knivsta. Verksamheten 

måste fortsätta att 

anpassas efter de sviktande elevtalen. 

Skolan totalt visar ett 

underskott på 7 900 tkr. 

Projektering har under året 

skett för en ombyggnation av 

Lagga skola. 

Andelen elever som uppnått 

godkända färdigheter i basämnena 

har minskat jämfört med 

2001. Resultaten av de nationella 

proven samt utvärderingar av 

verksamheten som gjorts av 

elever, föräldrar och personal på 

olika skolor visar att kvaliteten på 

verksamheten är god. 

Segersta- och Långhundraskolan 

har deltagit i det natio- 

66 

INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 1 558 1 519 

Netto 1 558 1 519 

KNIVSTA 

INDELNINGSDELEGERADE 


Knivsta har under året levt med 

två parallella politiska organisationer 

där ID och dess arbetsutskott 

har arbetat med frågor med 

bäring på den nya kommunen 

och kommundelsnämnden arbetat 

med årets aktuella uppgifter. 

Arbetet med olika förberedelser 

inför kommundelningen och 

den nya kommunen har under 

året intensifierats. 

Indelningsdelegerade ID ( full- 

nella försöket med slopad timplan. 

Alsike och Gredelby skolor 

har beviljats kompetensutvecklingspengar 

från EU. På Thunmanskolan 

har en gemensam 

arbetsplan tagit fram i bred samverkan 

mellan personal och 

arbetsledning. 


En grundsärskole- och en 

träningssärskoleklass finns integrerad 

på Gredelby skola och har 

under året tagit emot 9 elever. 



Lyckåsen är ett boende i Knivsta 

för personer med utvecklingsstörning. 

Här bor 6 personer i 

egna lägenheter. Sysselsättningen 

är individanpassad. Samtliga 

boende har sin dagverksamhet i 

Uppsala. Ekonomiska resultatet 

visar på ett underskott på 

1 638 tkr. 



Verksamheten visar ett underskott 

på 18 289 tkr. Året har 

präglats av flera chefsbyten och 

OCH DESS ARBETSUTSKOTT 

Ordförande: Göran Nilsson (m) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Kia Salin (mp) (arvode 51 600 kr/år) 

Ordförande AU: Lars Berglöf (s) ( arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande AU: Göran Markström (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: Anna Maria Dansbo (lön 600 000 kr/år) 

mäktige) har under året haft nio 

sammanträden och dess arbetsutskott 

(KS) fjorton sammanträden. 

Inriktningen på arbetet har 

varit att säkerställa servicen till 

kommunmedborgarna inför årsskiftet 

och att tillsammans med 

Uppsala nya kommun tillse att 

delningen blir rättvis och skälig 

för båda kommunerna i enlighet 

med Regeringens beslut. 

En kommunchef tillsattes from 

januari 2002 och även andra 

en förändrad organisationsstruktur. 

Kvarboendeprincipen tillämpas 

så långt det är möjligt, vilket 

har lett till ökat behov från arbetsterapeut 

och sjukgymnast. 

Samverkan sker med frivilliga organisationer 

genom bland annat 

en promenadgrupp där ett trettiotal 

personer ingår. Behovet av 

psykiatri boende har ökat. Medel 

från EU, Mål 3 har bidragit till 

att kompetensutvecklings-analys 

har genomförts och resulterat i 

en handlingsplan för fyra enheter. 

Verksamheten har under året 

brottas med bemanningssvårigheter. 

Det gäller främst sjuksköterskor 

och personliga assistenter. 

Ett aktivt arbete har pågått 

för att anhöriga och gode 

män ska bli mer delaktiga i de 

boendes liv. Samarbete i form av 

vårdplaneringar genomförs tillsammans 

med berörda. 



kostat 3 845 tkr mer än år 2001 

och beror främst på ökade kostnader 

för instutitionsplaceringar 

för ungdomar och föräder- barn, 

som fördubblats under året. 




Politisk verksamhet 0 862 -2 064 0 

Stödverksamhet till kärnverksamhet 11 501 1 138 -6 967 -801 

Totalt 


11 501 2 000 -9 031 -801 

ingående -801 0 

årets resultat -9 031 -801 

justeringar 0 

utgående -9 832 -801 


Samarbete med andra verksamheter 

och myndigheter ses som 

viktiga i ett förebyggande perspektiv. 

Fröhusets familjecentrum 

har utvecklats under 

året genom att en tvärprofessionell 

föräldrautbildning 

utvecklats från mödrahälsovårdens 

och barnhälsovårdens traditionella 

föräldrautbildning. 

Arbetsmarknadsprojektet avslutades 

vid årsskiftet. Underskottet 

är 5 790 tkr. 


Måltidsverksamheten består av 

nio kök med tillhörande restauranger/matsalar. 

Totalt tillagas 

ca 2 400 portioner varav 90 är 

specialkost.

ekryteringar gjordes under året 

inför uppbyggnad av den nya 

kommunen. 

En politisk delningsgrupp har 

under året träffat Uppsalas politiska 

delningsgrupp och diskuterat 

frågor inför den slutliga 

regleringen. Arbetet är ännu inte 

slutfört. 

Under året slutfördes kartläggningen 

av den blivande kommunens 

ansvarsområden och ett flertal 

samverkansavtal har träffats 

med Uppsala kommun för bl. a. 

gymnasieskola, miljö och 

hälsoskydd, vissa stadsbyggnadsfrågor 

och inom kommunaltekniken. 

Viss samverkan kommer 

även att se med Sigtuna 

LUTHAGENS 


Ordförande: Bengt Sandblad (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Agneta Simonsson (fp) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: Janet Gudmunds Dannstedt t o m 02 04 21 (lön 147 067 kr/år) 

tf Åsa Wiberg fr o m 02 04 22 (lön 333 192 kr/år) 



BESTÄLLARE 


Petra Andersson 


Resultatet efter bokslutsregleringar 

uppgår till -5 706 tkr. 

Det är en resultatförsämring med 

-5 611 tkr jämfört med 2001. 

De stora försämringarna finns 

inom grundskola (-3 581 tkr) 

samt inom övrig vård och omsorg 

om äldre och funktionshindrade 

(-2 747 tkr). 

Inom grundskolan har stora 

satsningar gjorts för barn med 

behov av särskilt stöd. För verksamheten 

inom övrig vård och 

omsorg har kostnaden för personlig 

assistans och medicinskt 

färdigbehandlade ökat kraftigt. 


Nämnden satsar även detta år extra 

resurser på fritid och kultur i 

kommundelen. Fritidsgården i 

Stenhagen har en uppskattad 

verksamhet och hålls öppen året 

runt. Nämnden har delat ut flera 

stipendier ur sin stipendiefond 

”Stenhagen i samverkan” till personer 

som är goda förebilder för 

Stenhagen. Nämnden har även 

kommun. Två projektledare tillsammans 

med kommunchefen 

har ansvarat för detta arbete. 

Dessutom har en projektledare 

för IT-frågor varit engagerad i 

delningen och arbetat med att 

säkerställa alla program och system 

för Knivsta kommun. Knivsta 

har öppnat en egen extern 

webbsida. Olika informationsblad 

har gått ut regelbundet till 

alla hushåll och till personal. 

De förtroendevalda har, förutom 

i formella nämnder, arbetat 

i sex olika grupper med olika inriktning 

som ett led i förberedelsearbetet. 

Den politiska nämndorganisationen 

har fastlagts och förvalt- 

startat fritidsverksamhet i gamla 

Luthagen. 


Full behovsteckning har tillgodosetts 


746 barn i ålder 1-5 år erhållit 

förskoleverksamhet, vilket är sex 

fler än år 2001. Servicegraden är 

88 %, vilket är den andel barn 

mellan 1-5 år som har erhållit 

förskoleverksamhet. Andelen föräldrar 

som valt förskoleverksamhet 

i enskild regi är 24 % och resterande 

76 % har valt kommunal 

regi. Andelen placerade barn i familjedaghem 

har under året 

minskat från 11 % till 9 % . Luthagens 

befolkning i förskoleåldern 

har minskat med 0,3 %, 

det vill säga i stort sett stått stilla 

sedan föregående år. 



Antalet grundskoleelever blev 

under året fler än planerat. Totalt 

finns 2 021 elever från Luthagen, 

83 % har haft sin skolgång i 

kommundelens egna skolor. Cirka 

4 % går i fristående skolor medan 

resterande 13 % i kommunala skolor 

i andra kommundelar. 

Andelen elever som har skolbarnsomsorg 

har totalt ökat med 

67 

ningsorganisationen med en gemensam 

sammanhållen förvaltning 

som utgångspunkt har formats. 

Fler olika möten har anordnats 

mellan politiska representanter 

för den nya kommunen och olika 

intressegrupper, föreningar, Länsstyrelsen 

och Polisen. 

Året avslutades med en stor 

nyårssammandragning mitt i tätorten 

Knivsta i samarrangemang 

mellan kommunen, Lions och 

kommunens föreningsliv. Den 

nya Knivsta kommun firades 

med speciell Knivstachampagne 

och stort fyrverkeri. 

33 %, varav skolbarnsomsorgen 

inom egen regi ökat med 31 % 

och för fristående skolor med 77 

%, jämfört med föregående år. 

Resultatet - 3 581 tkr härrör sig 

från en ordentlig satsning av stöd 

till elever med särskilda behov, 

bland annat ökat stöd i svenska 

och modersmål. Den stora ökningen 

av elever inom skolbarnsomsorgen, 

samt kompensation 

för uteblivna mellanmålsintäkter 

har också bidragit till det negativa 

resultatet. 



Under året har en total översyn 

av lokalerna för korttidsboenden 

genomförts. Lokaler har frigjorts i 

och med att personerna på Vill- 


Investeringar i IT-utrustning, 

servrar, nätverk m.m., har gjorts 

av ID för att säkerställa övergången 

till egen kommun. Investeringarna 

uppgår till 2 460 tkr. 

INVESTERINGAR 

Belopp i tkr 

Inkomster 


Utgifter 2 490 0 

Netto 2 490 0 

ans gruppbostad flyttat till andra 

boenden i kommunen. Dessa 

personer har under lång tid haft 

beslut om andra boendeformer, 

vilka nu har verkställts under 

året. Villan ändrade namn till 

Vallens korttidsboende. Vallen 

har byggts om till kommunens 

första korttidsboende för multihandikappade 

ungdomar och 

vuxna. Korttidsboendet Rickards 

Kulle har stängts och de flesta 

ungdomarna har flyttat till Vallen. 

Rickards Kulles lokaler har 

övertagits av Glimtens korttidsboende. 

Gruppboendet Hildur 

Ottelin har flyttat till nya moderna 

lokaler i Tunabackar. Omfattningen 

av kontaktpersoner 

ökar allt mer. Överläggningar 

med landstinget om sjuksköter- 



Kvantitet 



behov 




2 003 2 020 17 elever 

Verks för personer med utvecklingsstörning 36 35 -1 boenden 



Individ- och familjeomsorg 459 bidragshushåll

skeinsatser för att kunna bereda 

vissa barn korttidsplats på Regnbågen 

har påbörjats men ej slutförts. 

I avvaktan på en överenskommelse 

så har kommunen 

fått köpa platser på Folke 

Bernadottehemmet. 



De två vårdboenden som öppnade 

2001, Myrbergska Gården 

och Eriksdalsgårdens vårdboenden, 

har efter starten kommit 

igång ordentligt och är nu väl 

fungerande verksamheter. Behoven 

har under året ökat markant 

inom hela verksamhetsområdet. 

286 personer har fått stöd i form 

av särskilt boende. Antalet hemvårdstimmar 

har ökat med 

15 000 jämfört med föregående 

år och uppgår 2002 till 83 730 

hemvårdstimmar. Antal personer 

med behov av personlig assistans 

fortsätter att öka. Nämndens 

budget har inte varit tillräcklig 

till de ökade vårdbehoven, vilket 

gör att resultatet hamnar på 

–2 457 trots ökad tilldelning med 

9 446 tkr genom kommunfullmäktiges 

ombudgetering under 

hösten. 



fortsätter att inrikta sitt arbete 

mot förebyggande insatser bland 

unga samt öppenvårdsinsatser. 

Samarbetet med fritidsgården 

och föreningslivet i Stenhagen är 

väl fungerande och fortsätter att 

utvecklas. Behovet av försörjningsstöd 

fortsätter att minska i 



Medborgarkontoret i Stenhagen 

har under året fungerat som en 

naturlig mötesplats för kommuninvånare 

att söka information 

om kommunens verksamheter. 

Kontoret har tagit emot telefonsamtal 

från hela kommunen, 

informerat om verksamheter och 

svarat på frågor. Nämndens ledamöter 

har haft politikerhörna 

regelbundet under året dit alla 

medborgare haft möjlighet att 

komma och träffa sina politiska 

företrädare. 

Arbetsmarknadskontoret i 

intilliggande lokaler har under 

året haft ett gott samarbete med 

individoch familjeomsorgen i 

syfte att minska antalet hushåll 

med försörjningsstöd. Målet har 

varit att hitta adekvata utbildningsinsatser 

eller praktik/arbete till 

personer med vitt skiftande utbildnings- 

och arbetsbakgrund. 

Sammantaget måste verksamheten 

ses som lyckad. 

Kommundelsnämndens samtliga 

sammanträden (10 st) har 

varit offentliga. Endast ett fåtal 

personer har besökt sammanträdena. 

Träningsklass för barn. 





Infrastruktur, skydd mm 0 500 116 325 209 0 -209 -209 





Vård och omsorg 265 755 252 349 5 970 270 591 264 621 264 264 -357 1 134 



Individ- och familjeomsorg 45 305 43 405 0 41 278 41 278 43 378 2 100 4 027 

Särskilt riktade insatser 3 000 3 000 0 2 652 2 652 2 452 -200 348 

Politisk verksamhet 918 1 425 0 908 908 1 942 1 034 10 

Stödverksamhet till kärnverksamhet 1 942 1 742 0 1 985 1 985 918 -1 067 -43 

Totalt 447 606 435 650 7 610 465 084 457 474 451 768 -5 706 -9 868 


68

UTFÖRARE 


Årets resultat för utförarverksamheten 

uppgår till –8 684 tkr. 

Avvikelsen i förhållande till budget 

är –5 832 tkr. Resultatet är en 

förbättring med 7 891 tkr jämfört 

med 2001. 

Största underskottet finns inom 

den pedagogiska verksamheten 

–5 097 tkr, verksamheten har 

dock förbättrat sitt resultat med 

2 133 tkr jämfört med 2001. 

Vård och omsorgs resultat är 

–2 103. Det är ett förbättrat 

resultat med 7 288 tkr jämfört 

med 2001. 



präglats mycket kring arbetet 

med Ny organisation 2003. 

Kommundelsnämndens arbete 

upphörde årsskiftet 2002/2003. 


Samverkan med andra verksamhetsområden 

inom förvaltningen 

sker vad gäller förebyggande 

arbete för barn och ungdomar i 

riskzonen, vilket sker genom projektet 

Framtidslaget i samarbete 

med skolförvaltningen och Länsstyrelsen. 

Teaterprojekt för ungdomar 

startade i Stenhagen hösten 2001 

i samverkan med Kulturföreningen 

Bikupan och socialtjänstavdelningen. 

Även ett 

musikprojekt har startat i Stenhagen 

i samverkan med Stenhagens 

Kulturförening och studieförbundet 

Studiefrämjandet. 


År 2002 har förskoleverksamheten 

tagit emot 580 barn varav 

36 barn i behov av särskilt stöd. 



Belopp i tkr 










Övrig vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 87 712 68 674 53 -5 427 




4 627 5 583 -1 144 313 

Politisk verksamhet 230 205 15 -22 


Totalt 


388 760 356 772 -8 684 -16 575 

ingående -23 350 -6 775 


justeringar 0 

utgående -32 034 -23 350 


Gillbergska förskolan har lagts 

ner och Kims förskola har utökats 

med en avdelning. 

Förskoleverksamhetens personal 

har under året arbetat processinriktat 

med att ta fram en 

handlingsplan för barnen i förskoleverksamheten, 

vilket resulterat 

i en ”Handbok för pedagoger 

- det livslånga lärandet”. 

Öppna förskolan har fått ett 

ändrat uppdrag, att arbeta med 

förebyggande verksamhet, som 

en familjecentral med utökad 

samverkan med andra verksamheter 

såsom socialtjänsten och 

Landstinget. Antalet besök har 

minskat med 1946 jämfört år 

2001. 



På grund av vikande elevunderlag 

på sikt i kommundelen flyttades 

Brune skolas verksamhet till 

Sverkerskolan hösten 2002. 

I samband med detta har en omflyttning 

skett på alla tre skolorna 

i Luthagen för att anpassa verksamheten 

till den nya F-9 organisationen. 

Ett intensifierat samarbete med 

förskolan har pågått under året 

för att förbättra övergången förskola/skola. 

Diskussioner kring 

ett gemensamt resursteam har 

inletts, gemensam studiedag med 

föreläsning om ” Lustbarn och 

pliktbarn” och miniseminarier 

med egen personal kring utvecklingsområden 


Flexibel förskoleklasstart har påbörjats, 

gemensamma informationsmöten 

till femåringarnas 

föräldrar inför förskoleklasstart 

2003. 

Arbetet med att utveckla F-9 

organisationen har skett under 

året, bl.a. genom att satsa på 

ledarutveckling för lagledare och 

rektorer. Stimulansbidraget har 

69 

använts till att utveckla tre kunskapsområden; 

matematik, språkutveckling 

och naturorientering. 

Träningsskola 

Hösten 2002 har förberedelser 

med att överta träningsskola från 

andra kommundelar intensifierats. 

Brunes lokaler har renoverats 

och byggts om för ändamålet. 



Verksamhetsåret har, som redogörs 

för i beställarbokslutet, kännetecknats 

av omflyttningar och 

förändringar av verksamhet. 

Detta har ställt stora krav på personalen, 

som trots detta, har utfört 

mycket starka arbetsinsatser. 



Kostnadssänkningsarbetet har 

präglat verksamheten under året, 

vilket inneburit stora ansträngningar 

för personalen, som ändå 

genom starka arbetsinsatser bidragit 

till det positiva resultatet. 

Ett exempel är att kostnaden per 

beviljad timme i ordinärt- och 

servicehusboende minskat från 

309 kr/timme till 281 kr/timme. 

Ökad samverkan har utvecklats 

bl.a med Svartbäckens kommundel 

genom samarbete i natthemtjänsten. 

Under året har BSV de- 

lat chefsskap mellan Luthagen 

och Eriksbergs kommundelar. 


Kostnaden för missbruksvård, 

övrigt stöd och behandling av 

vuxna har ökat kraftigt under 

året. De ekonomiska insatserna 

fortsätter att minska, dock i lägre 

takt än föregående år. Kostnaderna 

för institutions- och familjehemsvården 

för barn och unga 

har minskat och antalet vårddygn 

på institution har halverats. 


Ordinarie kommundelschef 

slutade i april månad och skolchefen 

tillförordnades under 

resten av året. 


Investeringarna fördelar sig i huvudsak 

på följande verksamheter: 

Boende, service och vård: 159 tkr 

Skolverksamheten: 1 597 tkr 

Förskoleverksamheten: 312 tkr 

Administration, IFO och kultur: 

144 tkr 

INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 1 731 7 664 

Netto 1 731 7 664 


















Grundsärskola 0 elever tkr/elev 








Boende särskilt vårdbehövande 0 sålda vårddygn 0 kr/sålt vårddygn 

Boende yngre handikappade 0 sålda vårddygn 0 kr/sålt vårddygn 














BESTÄLLARE 


Britt-Marie Arrendal 



ett kommunbidrag 

på 93 409 tkr. Genom 

bokslutsregleringar och övriga 

intäkter bedömdes nämnden 

disponera en beställarbudget på 

94 741 tkr. Årets resultat visar 

ett överskott på 2 050 tkr. Överskottet 

finns inom övrig vård och 

omsorg för äldre och funktionshindrade 

och beror till stor del 

på att antalet äldre personer blir 

färre i kommundelen. Inom 

övriga verksamhetsområden är 

avvikelserna relativt små. 


Nämndens avtal om fritid och 

kultur ingår i samma avtal som 

grundskola. 

Vid årsskiftet stod Allaktivitetshallen, 

Hall 2000, färdig att tas i 

bruk. Denna drivs i föreningsregi 

av Rasbo bygdegårdsförening. 

Kommunen bidrog under föregående 

år med 7 mkr i investeringsbidrag. 

Biblioteket fortsätter 

språkprojektet i samarbete med 

förskola och skola, vilket omfattar 

både kommunal och enskild 

verksamhet i kommundelen. 


Resultatet visar ett underskott på 

106 tkr. Efterfrågan på barnomsorg 

(servicegraden) har varit betydligt 

högre än budgeterat, vilket 

innebär att 82 procent av barnen 

i åldern 1-5 år har erhållit 

barnomsorg, mot budgeterat 76 

procent. 

Under året har maxtaxa införts 

och samtliga förskolor har fått 

extra statsbidrag för kvalitetsförstärkning. 

Inom kommundelen finns en 

kommunal förskola i Gåvsta, ett 

antal familjedaghem samt två enskilda 

förskolor – Tunabarnen i 

Tuna och Smulan i Stavby. Förskolorna 

har olika inriktning och 

ligger i olika delar av kommundelen 

för att tillgodose behovet i 

alla delar. Tunabarnen är ett 

föräldrakooperativ och Smulan 

RASBO 


Ordförande: Gunilla Eriksson-Huldén (mp) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Lars-Gunnar Karlsson (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: Ann-Charlotte Björklund (lön 420 000 kr/år) 



drivs av Furuhöjdens församling. 

De enskilda förskolorna tar även 

emot en del barn från Östhammar. 

Dessutom finns fyra 

öppna förskolor som drivs av de 

fyra församlingarna i kommundelen. 

Procentuellt har fördelningen 

av barnen under året varit 69 

procent i kommunal regi inom 

kommundelen, 7 procent i kommunal 

regi i andra kommundelar, 

21 procent i enskild regi i 

kommundelen samt 3 procent i 

enskild regi i andra kommundelar. 

Detta innebär att fler barn 

(2 procent) erhållit barnomsorg 

inom den egna kommundelen 

jämfört med föregående år. Inom 

den egna kommunala verksamheten 

har efterfrågan på plats i 

familjedaghem fortsatt att 

minska i förhållande till förskola. 

I genomsnitt har Gåvsta förskola 

haft 84 barn (41 procent) medan 

58 barn (28 procent) erhållit 

barnomsorg i familjedaghem. 

Av de barn som erhållit barnomsorg 

utanför den egna 

kommundelen återfinns de flesta 

i Vaksala kommundel. 

Antalet barn inom åldersgruppen 

har börjat öka varför 

nämnden från hösten började 

planera för utbyggnad. Ökningen 

beror både på ökat antal födda 

barn samt ökad inflyttning. 




263 tkr. Nämnden har fortsatt att 

70 

uppmärksamma elever i behov 

av särskilt stöd, vilket har medfört 

ökade kostnader. Verksamhetsområdet 

har tillförts resurser 

utöver kommunfullmäktiges ekonomiska 

tilldelning till skolan. 

Samtliga skolor i kommundelen 

har nu högstadium. Andelen 

elever som går i skolor inom den 

egna kommundelen fortsätter 

därmed att öka och utgör nu 

78 procent av eleverna. 1997 var 

motsvarande siffra 70 procent 

och föregående år 75 procent. 

Tolv procent av eleverna går i 

kommunala skolor i andra 

kommundelar, sex procent i annan 

kommun och tre procent i 

friskolor. Antalet högstadieelever 

som går i Brantingsskolan (anvisad 

skola) minskar i takt med att 

utbyggnad sker i Gåvsta skola. 

Tillströmningen till Gränbyskolan 

fortsätter dock att öka. 

Antalet högstadieelever som går 

i Olandsskolan (anvisad skola) 

fortsätter också att minska i takt 

med utbyggnad av högstadium i 

Stavby och Tuna. De flesta elever 

som går i friskola går i följande 

skolor: Uppsala Waldorf , Livets 

ord samt Gluntens Montessori. 



Inom kommundelen finns ett 

gruppboende för fem personer 

med utvecklingsstörning. Samtliga 

boende har en individuell 

plan där en kontinuerlig uppföljning 

görs. Fyra personer i ordinärt 

boende har LSS beslut i 

form av kontaktfamiljer och sju 

personer i ordinärt boende har 

kontaktpersoner. 



Verksamheten visar ett överskott 

på 2 207 tkr. Överskottet beror 

till stor del på att antalet äldre 

personer blir färre i Rasbo kommundel. 

Kostnaden för särskilda 

boenden och färdtjänst har blivit 

betydligt lägre än budgeterat. 

Vigmunds äldreboende och hem- 



Kvantitet 



behov 




718 725 7 elever 

Verks för personer med utvecklingsstörning 5 4 -1 boenden 









Fritid och kultur 649 1 039 0 1 039 1 039 1 039 0 -390 



Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 42 882 44 312 79 45 344 45 265 45 002 -263 -2 383 

Vård och omsorg 34 844 33 582 776 32 102 31 326 33 520 2 194 3 518 


Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 26 906 25 556 723 24 118 23 395 25 602 2 207 3 511 




Stödverksamhet till kärnverksamhet 871 871 0 871 871 871 0 0 

Totalt 93 409 94 121 1 036 94 561 93 525 95 574 2 050 -116 

1 Nettokostnad = kostnader ./. Intäkter exkl kommunbidrag

vården har upphandlats i konkurrens 

under året och fem anbud 

inkom. Svensk Äldreomsorg AB 

var totalekonomiskt och kvalitetsmässigt 

mest fördelaktigt 

och övertog driftstarten den 

1 november 2002. 


Nämndens sammanträden har 

varit öppna för allmänheten. Under 

året har nämnden arbetat 

med att bilda en förening, RIS 

(Rasbo i samverkan) för att bevaka 

medborgarnas intressen då 

kommundelarna upphört från 

årsskiftet. 


ökat något jämfört med föregående 

år. Kommundelen har inte 

haft några kostnader för arbetsmarknadsinsatser 

varför resultatet 

blivit ett överskott på 210 tkr 

inom särskilt riktade insatser. 

UTFÖRARE 


Resultatet –691 tkr är en resultatförsämring 

mot tidigare år på 

3 095 tkr. Underskottet ligger 

huvudsakligen på grundskolan 

och individ och familjeomsorgen. 

Grundskolan har de senaste åren 

haft ökade kostnader för införande 

av F - 9 skola. 



Året började med en festlig invigning 

av Hall 2000, där föreningar, 

representanter för kommunen 

och alla invånare i 

kommundelen var inbjudna. 

Skolans elever har nu fått en 

efterlängtad lokal för idrott och 

motion. Personal har tillgång till 

motionslokal och ett gym som 

Musikundervisning i Tuna skola, årskurs 7. 

finns i anslutning till Hallen. 

Rasbo kulturförening som nu traditionsenligt 

för tredje året i rad 

genomförde kulturveckan i bygden 

avslutade evenemanget med 

en stor konsert i Hallen. Bygden 

har ett aktivt föreningsliv och genom 

samarbete är de också engagerade 

i kommundelens skötsel 

av bl a bollplaner och elljusspår. 

Sommartid har många ungdomar 

genom sommararbete bidragit till 

att friluftsbaden varit välskötta. 


Förskoleverksamheten med 

Gåvsta förskola och ett antal 

dagbarnvårdargrupper ingår i 

verksamhetsområdet Barn och 

Ungdom. 142 barn i åldern 1-5 

år har varit inskriva under året. 





Fritid och kultur 1 143 964 -96 -103 

Pedagogisk verksamhet 48 334 42 737 -961 -728 

Förskoleverksamhet 10 046 9 528 -15 46 



38 288 33 209 -946 -774 

Vård och omsorg 26 777 30 302 72 3 022 


Övrig vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 17 976 21 364 -294 1 866 




3 921 3 957 133 614 


Stödverksamhet till kärnverksamhet 3 364 6 803 -62 0 

Totalt 


80 779 81 936 -691 2 404 

ingående 2 734 1 051 


justeringar 0 -721 

utgående 2 043 2 734 


71 

Efterfrågan på barnomsorg har 

under senare delen av året ökat 

på grund av inflyttning. För att 

lösa föräldrarnas behov har politiker 

och tjänstemän tagit fram 

planer för att lösa lokalbehovet 

framöver. Öppen förskola finns 

att tillgå i de fyra församlingarna. 

Personalen på förskolan har tillsammans 

med barnen arbetat aktivt 

med olika former av miljöarbete, 

massage och prioriterat 

leken som ett led i social- och 

språklig träning. De deltar också i 






Öppen förskola öppettim i veckan 0 tkr/öppettim i veckan 

























Hjälp i hemmet och HSL-insatser 9 142 beviljade timmar 325 285 kr/beviljad timme 

Korttidsvård 250 sålda vårddygn 1 164 960 kr/sålt vårddygn 

Personlig assistans LSS 728 utförda timmar 194 kr/utförd timme 








ett gemensamt språkprojekt med 

skolorna. 



Genomförandet av F- 9 skolor 

fortsätter i enlighet med nämndens 

beslut. De tre skolenheterna 

kan nu erbjuda elever möjlighet 

att fullfölja sin skolgång i närområdet 

och från höstterminen 

startade årskurs sju i Tuna skola. 

Grundskolan har sammanlagt 

535 elever vilket är en ökning 

mot föregående år och ökningen 

är företrädesvis på ”högstadiet”. 

För att genomföra skolprogrammet 

har ett omfattande skolbygge 

vid Gåvsta skola påbörjats 

med inflyttning i nya lokaler från 

senare delen av våren 2003. Behovet 

av skolbarnsomsorg fortsätter 

att vara stort och verksamhet 

erbjuds för årskurs 1-5. 

Verksamheter för personer 


Verksamheten omfattar ett 

gruppboende med fem personer 

samt insatser i form av kontakt- 

BESTÄLLARE 


Boel Vallgårda 



En fritidsklubb har öppnats på 

Domarringen, som ett komplement 

till skolbarnsomsorgen, för 

de äldre barnen. Denna omsorgsform 

har varit uppskattad och 

efterfrågad av många familjer. 


Ersättningen för förskoleverksamhet 

förändrades för 2002. 

Utföraren får ersättning för alla 

folkbokförda barn 1-5 år och får 

därmed ekonomiska incitament 

att om möjligt påverka efterfrågan 

på barnomsorg. Man har börjat 

i mindre skala att utveckla 

nya sätt att erbjuda barnomsorg 

personer och kontaktfamiljer enligt 

lagen om särskilt stöd. Personalen 

vid gruppbostaden arbetar 

utifrån ett beteendeinriktat arbetssätt 

för att skapa en trygg 

miljö och verksamheten anpassas 

utifrån den enskildes behov. 

Samarbete sker med frivillig 

organisationer, studieförbund och 

daglig verksamhet för att ge den 

enskilde en meningsfull fritid och 

sysselsättning. 



Äldreboendet Vigmund med 31 

platser samt en hemtjänstkrets 

med ca 45 ärenden utgör verksamheten. 

Under året har verksamheten 

konkurrensutsatts och 

från november månad har 

Svensk Äldreomsorg AB övertagit 

driften. Årets verksamhet har 

präglats av framtagande av ett 

eget anbud samt förberedelser 

för övergång till annan driftsform. 

Pensionärsrådet har i samarbete 

med nämnden aktivt verkat 

för att i föreningsregi uppföra 

72 

INVESTERINGAR 

SVARTBÄCKENS 


Ordförande: Jonny Husén (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Anders A Aronsson (fp) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: Pelle Bultmark (lön 464 400 kr/år) 



och utveckla formerna för dialog 

med föräldrarna, för att på så vis 

finna för alla parter bra lösningar. 

Andelen barn 1-5 år som behövde 

barnomsorg var 88 procent 

i april men sjönk till 73 procent 

i oktober. Två tredjedelar av 

barnen har plats i de kommunal 

förskolorna i kommundelen, en 

fjärdedel har plats i enskilda förskolor 

och en tiondel har plats 

utanför Svartbäcken. 

Det finns ett behov av att förskolan 

främjar familjernas nätverk, 

vilket framkom vid nämndens 

uppföljning av kommunal 

och enskild förskola. Dels för att 

skapa trygghet i relationerna 

mellan barnen och dels för att 

föräldrasamarbete kan behövas 

som komplement till förskolan. 

Vid uppföljningen fick förskolan 

också tillfälle att beskriva 

att omsorg och pedagogisk verksamhet 

inte är två skilda saker 

ett seniorboende i anslutning till 

Vigmund. Ärendet har överlämnats 

för vidare handläggning centralt. 

Samarbete med frivilligorganisationer 

fortgår som tidigare 

år med olika aktiviteter som 

underhållning, högläsning och 

fredagscafé. 


Kostnader för ekonomiskt bistånd 

och institutionskostnader 

har jämfört med föregående år 

ökat något. Stöd genom arbetsmarknad- 

och sysselsättningsinsatser 

för personer som uppbär 

bistånd p g a arbetslöshet har 

inte varit aktuellt under året. Det 

stora flertalet arbetslösa har varit 

aktuella under kort tid och alla 

alternativ till arbetslöshet har undersökts 

och prövats. Ett fortgående 

samarbete har skett med 

arbetsförmedlingen. Ett förebyggande 

och uppsökande arbete 

har skett genom utökat samarbete 

med exempelvis förskolaskola, 

fritidsverksamhet och 

polis. 

utan att när omsorgs ges sker ofta 

pedagogik av hög kvalitet, till exempel 

individuella samtal vid påklädning 

och reflekterande samtal 

vid matbordet. 



De flesta barnen, 92 procent, går 

i kommundelens egna skolor, Baldersskolan 

medräknad. Sex pro- 


Gåvsta måltidsverksamhet som 

svarar för måltidsproduktionen 

till äldre och skolbarn har aktivt 

arbetat för att utveckla verksamheten 

genom matråd på skolorna 

och samarbete med äldreboendet. 

Samtliga skolor får nu 

maten tillagad vid köket vid 

Gåvsta skola. 


Större investeringar är inköp av 

utrustning, inventarier och datorer, 

till skolorna i samband med 

F-9 projektet totalt 546 tkr samt 

en pasta kokare till måltidsverksamheten 

34 tkr. 


Inkomster 


Netto 302 530 

cent av barnen går i kommunala 

skolor spridda i tolv kommundelar. 

Två procent av barnen går i 

fristående skolor. 



Det första gruppboende i Uppsala 

kommun, för personer med 

dubbeldiagnosen psykisk funktionshinder 

och utvecklingsstör- 



Kvantitet 



behov 




824 804 -20 elever 




Individ- och familjeomsorg 145 150 5 bidragshushåll

ning startade i kvarteret Sandgropen. 

Vid nämndens uppföljning 

av stöd och service till personer 

i egna lägenheter visade 

personalen att de arbetade strukturerat 

och metodiskt samt ett 

förhållningssätt i enlighet med 

lagstiftningen. 

Ett beslut om korttidsvistelse 

för ett barn har inte kunnat verkställas. 



Nämnden visar ett mindre negativt 

resultat inom boende, service 

och vård på grund av att antal 

platser i särskilt boende inte sjunkit 

inte sjunkit i den takt som 

krävdes för att finansiera satsningar 

under året i hemvården. 

Dock har den ekonomiska satsningen 

i kombination med ett 

professionellt utvecklingsarbete 

för att öka samsynen och samarbetet 

mellan olika parter givit en 

höjd kvalitet inom hemvården. 

Tunåsens nya lokaler invigdes i 

mars. Från april övertog Crebona 

Omvårdnad AB verksamheten i 

Tunåsen. Flytten och verksamhetsövertagandet 

har fungerat väl. 




år. Nämndens ambition att 

prioritera förebyggande insatser 

och utveckla samarbetet med 

både interna och externa sam- 

Fullt drag i Balderskolan. 






Fritid och kultur 713 713 0 713 713 713 0 0 

Pedagogisk verksamhet 67 395 67 855 435 67 067 66 632 67 241 609 763 

Förskoleverksamhet 21 728 21 228 371 21 234 20 864 21 879 1 016 864 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 45 667 46 627 64 45 832 45 768 45 362 -406 -101 

Vård och omsorg 117 384 111 822 7 694 133 506 125 812 125 132 -680 -8 428 


Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 94 070 88 508 7 502 106 624 99 122 98 575 -547 -5 052 

Individ- och familjeomsorg 9 335 9 335 0 11 058 11 058 10 921 -137 -1 723 


Politisk verksamhet 918 918 1 942 941 1 214 273 -23 

Stödverksamhet till kärnverksamhet 1 186 1 186 0 890 890 890 0 296 

Totalt 187 926 182 824 8 129 203 447 195 318 195 633 315 -7 392 


verkanspartner har utvecklats i 

en positiv riktning. Det utvecklingsarbete 

som påbörjades 2001 

att finna alternativ till kostsamma 

institutionsplaceringar har fortskridit 

som planerat men utan 

resultat. 

UTFÖRARE 


Årets resultat för nämndens 

utförarverksamhet uppgår till 

–9 548 tkr. Avvikelsen i förhållande 

till budget är en dryg fördubbling 

av underskottet. Resultatet 

är dock en förbättring jämfört 

med 2001. 

Största underskotten finns 

inom pedagogisk verksamhet 

73 

–5 046 tkr. Det är grundskoleverk-samheten 

som inte klarat av 

att hålla kostnadsnivån medan 

förskolorna gjort ett litet överskott 

Resultatet för Vård och omsorg 

är ungefär det samma som 2001. 

Men 2002 är det Individ och 

familjeomsorgens kostnader för 

vård av barn och vuxna som resulterat 

i ett stort underskott, 

medan Stöd till äldre och 

funktionshindrade har ett förbättrat 

resultat. 


Årets verksamhet har präglats en 

hel del av arbetet med Ny organisation 

2003. Kommundelsnämndernas 

verksamhet upp- 

hörde i och med årskiftet 2002/ 

2003. En viktig uppgift har därför 

varit att fokusera arbetet på 

att göra ett bra avslut av denna 

epok. 

Nämnden har fortsatt att utveckla 

arbetet med uppdrag och 

åtagande i syfte att nå en bättre 

samstämmighet mellan beställning 

och produktion. Inför 2002 

har samtliga verksamhetsområden 

beskrivit sina åtaganden i förhållande 

till mål och uppdrag i 

nämndens beställarplan. 

Förvaltningens arbete med att 

genom olika åtgärder minska 

sjukfrånvaron har resulterat i en 

liten minskning av såväl den 

långa som den korta sjukfrånvaron 

Friskvårdsprojekt ”Fånga 

dagen i Svartbäcken” som påbör-

jades 2001 har fortsatt genom en 

uppföljning under våren. Beslut 

har tagits om samverkan med 

kommunhälsan i en fortsättning 

av projektet. 


Fritidsgårdsverksamheten vid 

Tunabergsskolan är en till omfattningen 

ganska liten, men ändå 

viktig verksamhet för tonåringar i 

Svartbäcken. Verksamheten bedriv 

dag- och kvällstid som en öppen 

verksamhet med olika fasta 

aktiviteter. 

Nämnden har under året fortsatt 

med Ungdomssociala gruppen. 

Där har politiker och tjänstemän 

som arbetar direkt med 

ungdomar träffas vid fyra tillfällen 

för att följa det förebyggande 

arbetet bland barn och 

ungdomar i Svartbäcken. 


Förskoleverksamheten har liksom 

hela den pedagogiska verksamheten 

fokuserat sitt arbete på de 

tre gemensamma huvudinriktningarna 

i uppdraget: Helhetssyn 

och kontinuitet för livslångt 

lärande. Inflytande och delaktighet. 

Gemensam värdegrund. 

Detta har skett genom att 

arbetslagen kontinuerligt dokumenterar 

varje barns utveckling 

och lärande samt genom en planerad 

övergång från förskola till 

förskoleklass. Föräldrarnas inflytande 

tillgodoses förutom via 

förskoleråd på respektive förskola 

också genom regelbundna 

föräldrasamtal. 

Förskolorna har under året 

arbetat med en gemensam 

mobbningsplan. 



Mycket av arbetet under året har 

präglats av de ekonomiska 

vilkoren för skolan i Svartbäcken. 

Trots att verksamheten minskat 

kostnaderna per elev inom grundskolan 

med 1 000 kr (2 % jämfört 

med 2001) gör skolan ett 

mycket stort underskott 2002. På 

Domarringens skola har ett renoveringsarbete 

påbörjats som beräknas 

klart 2004. Som en följd av 

detta har samtliga musikklasser 

flyttat från Domarringen till nyrenoverade 

lokaler på Balderskolan. 

Arbetet på Domarringen har 

bland annat fokuserats på att öka 

samverkan mellan förskole-klasserna 

och grundskolan i syfte att 

säkra en i det pedagogiska arbetet. 

På Tunabergsskolan har man arbetat 

med aktiviteter inom området 

värdegrund/social kompetens 

samt mobbning och främlingsfientlighet. 

I detta arbete har 

samverkan skett med sociala 

myndigheter, polis, ungdomsåklagare 

och föräldraföreningar. 

På föräldramöten har diskuterats 

hur skolan och hemmet kan 

samverka i arbetet med grundläggande 

värderingsfrågor. 



I Svartbäcken svarar LSS-enheten 

för all verksamhet som riktar sig 

till personer med utvecklingsstörning. 

Inom enheten finns personliga 

assistenter, kontaktpersoner, 

ledsagare och avlösare. Enheten 

driver också två gruppboenden 

och två servicebaser. 

Från och med januari 2002 har 

ansvaret för stöd till personer 

med psykiskt funktionshinder 

överförts från hemvården till 

LSS-enheten och under våren 

2002 öppnades ett gruppboende 

för psykiatrin i Tunabackar med 

plats för fem boende. 

Arbetet inom enheten har 

präglats av svårigheterna att rekrytera 

medarbetare med tillräcklig 

kompetens. Enheten har 

arbetat mycket med kompetensutveckling 

och handledning av 

medarbetare. 



Den tidigare verksamheten på 

Tunagården flyttades över till 

”nya Tunåsen” 2002-03-31. Tunåsen 

drivs sedan 2002-04-01 av 

en extern entreprenör sedan den 

egna regin förlorat upphandlingen 

hösten 2001. 

Vid de tre särskilda boenden 

som fortfarande bedrivs i egen 

regi har man arbetat med den 

inriktning i uppdragen som rör 

områdena : Trygghet, bemötande, 

god och säker vård samt rehabiliterande 

arbetssätt. 

Hemvården i Svartbäcken har 

under året bedrivit ett projekt i 

syfte att öka andelen äldre som 

får hjälp i hemmet i förhållande 

till antalet som får plats på särskilt 

boende. Projektet har dock 

inte medför någon större förändring 

av relationen mellan de båda 

grupperna medan kostnaderna 

för varje hemvårdstimme har 

minskat jämfört med 2001 med 

4,6% eller 15 kr per beviljad 

timme. 



och vård och behandling har ökat 

mycket i förhållande till föregående 

år. Nämndens ambition att 

prioritera förebyggande insatser 

och utveckla samarbetet med 

både interna och externa 

samverkanspartner har fullföljts. 

INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 3 772 1 288 

Netto 3 772 1 288 

74 



Belopp i tkr 



Fritid och kultur 879 859 -118 -77 


Förskoleverksamhet 19 131 16 168 526 -1 235 









1 092 925 692 402 



Totalt 


242 790 268 358 -9 548 -10 626 

ingående -32 116 -21 490 


justeringar 0 

utgående -41 664 -32 116 


Ett samarbete med kommundelarna 

Björklinge/Bälinge, 

Vattholma och Centrala staden 

inleddes under våren. Syftet var 

att genom ett samordningsarbete 

påbörja förändringsarbetet enligt 

ny strategi för IFO. Som ett resultat 

av denna samverkan flyttade 

under våren 2002 biståndshandläggare 

från Björklinge/ 

Bälinge och Vattholma kommundelar 

till Svartbäcken. 


Av årets investeringar avser 

2 499 tkr utrustning till Tunåsens 

nya vårdboende som drivs av extern 

entreprenör. Skolorna har 

investerat i it-utrustning för 255 

tkr och inventarier för 518 tkr. 

Måltidsverksamheten har utrustat 

köken för 184 tkr. 










Öppen fritidsverksamhet 13 öppettim i veckan 4 tkr/öppettim i veckan 


Skolbarnsomsorg inom särskolan 8 barn 69 tkr/barn 














Boende särskilt vårdbehövande sålda vårddygn 1 830 kr/sålt vårddygn 

Boende yngre handikappade 

kr/sålt vårddygn 

sålda vårddygn 


Psykiatriboende 

kr/sålt vårddygn 

sålda vårddygn 












BESTÄLLARE 


Göran Hedefalk 



ett överskott på 3 454 tkr. 


I Vaksala kommundel har nämnden 

fortsatt valt att satsa på bibliotek 

och fritidsverksamhet. Förutom 

att tillgodose kommundelsinnevånarnas 

behov utgör en väl 

fungerande kultur- och fritidsverksamhet 

ett starkt inslag i den 

förebyggande verksamheten 

bland barn, ungdomar och äldre. 

Biblioteket är öppet fyra vardagar 

samt lördag per vecka, 31 

timmar per vecka. 

Fritidsgården är öppen 15 timmar 

per vecka, 40 veckor under 

året. Träffis för barn i åldrarna 

10-12 år är öppen 12 timmar per 

vecka de veckor barnen gått i 

skolan samt heldagsöppet höst, 

sport-, och påsklov. 


I Vaksala kommundel råder full 

behovstäckning. Antalet barn 

med behov av plats blev färre än 

planerat p g a att färre barn var 

skrivna i Vaksala kommundel än 

beräknat. Under våren behövde 

583 barn plats, under hösten 

570. 

Under året har 63 procent av 

barnen plats på kommunala förskolor 

och familjedaghem i Vaksala, 

5 procent i kommunal förskoleverksamhet 

i övriga 

kommundelar, 21 procent på enskilt 

drivna förskolor i Vaksala 

kommundel och 11 procent i 

andra kommundelar. Barn med 

behov av särskilt stöd har prioriterats. 

Frukterna av den särskilda 

satsning som görs via språkprojektet 

för barn med stöd för 

sin tal- och språkutveckling skördas 

i grundskolan. 



Antalet grundskoleelever var 

under året tio fler än planerat. 

Föräldrarnas val av skola medförde 

att 75 procent av eleverna 

VAKSALA 


Ordförande: Lars Persson (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Ethel Hammerström (kd) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: Åsa Blomé (lön 502 800 kr/år) 



undervisats i de fyra kommunalt 

drivna skolorna i Vaksala, 11 procent 

i andra kommundelars skolor 

samt 14 procent i fristående 

skolor främst inom kommundelen. 

Från och med höstterminen 

inrättades ett resursteam med 

utredningsansvaret för elever 

med behov av särskilt stöd. 

Alla elever i årskurs 1-3 med 

behov har erbjudits skolbarnsomsorg. 



Under 2002 har nämnden begärt 

bokslutsregleringar med ca 3,4 

miljoner dels för en externt boende 

hos TBK education AB, dels 

för nytt korttidsboende under 

helger för barn med ADHD och 

Damp, dels för förändrad verksamhet 

vid Klarbärsdalens korttidsboende 

och dels för en ökad 

vårdtyngd vid flera av boendeenheterna. 

Två beslut om korttidsvistelse 

för barn och ungdomar kunde ej 

verkställas. 



Avtalet med egen regi förändrades 

2002. Tidigare hade utföraren 

en årsersättning för samtliga 

verksamheter och därmed också 

det ekonomiska ansvaret avseende 

egen regi, köp i andra 

kommundelar, landsting och 

kommuner. För år 2002 har detta 

ansvar flyttats över på beställar- 

75 

sidan. Antalet personer som erhållit 

bistånd i form av hemvård 

och antalet hemvårdstimmar har 

inte förändrats nämnvärt i förhållande 

till föregående år. Under 

året har antalet personer i behov 

av psykiatriboende ökat med fem 

personer. Antalet personer på 

servicehus har minskat något 

däremot har vårdnivån ökat markant 

liksom kostnaderna för personlig 

assistans och Lass insatser. 

Nämnden har haft stora kostnader 

för medicinskt färdigbehandlade 

personer och för köp av 

korttidsplatser vid Kronparksgården. 


utvecklat kontaktmannaskapet 

genom att i introduktionsutbildningen 

för nyanställda tydliggöra 

kontaktmannens roll. All 

personal har under 2002 erbjudits 

ett medarbetarsamtal. 


Nämnden har fortsatt att minska 

sina kostnader för socialbidrag 

och innevarande år har kostna- 

den minskat med ytterligare ca 

10 procent. 

Insatser i öppenvård prioriteras 

och samverkan sker bl.a. med 

förskolor och skolor i kommundelen. 

Nämnden har permanentat 

sitt förebyggande arbete i bl.a. 

Körvelns förebyggarprojekt som 

riktar sig till barn 0-12 år och 

deras föräldrar. I övrigt kan noteras 

att antalet barnoch ungdomsärenden 

har minskat jämfört 

med föregående år och kostnaderna 

för placeringar för vård av 

barn utom hemmet ligger på 

lägre nivå än 2001. Även placeringskostnaderna 

för vuxna har 

fortsatt att minska detta år. 

Nämnden har ej haft resurser 

att tillföra övrig individoch 

familjeomsorg utöver fullmäktiges 

fördelning, vilket innebär att 

internavtalet tecknats till i stort 

sett samma ersättning som föregående 

år. 

Beredskap finns för akuta insatser 

och lagstadgade utredningsoch 

handläggningstider följs. 



Kvantitet 



behov 




1 572 1 577 5 elever 










Fritid och kultur 2 723 3 700 0 3 700 3 700 3 700 0 -977 


Förskoleverksamhet 44 704 44 016 710 42 006 41 295 41 625 330 3 409 


Vård och omsorg 252 308 249 794 1 336 250 081 248 745 255 710 6 965 3 563 







Totalt 393 253 394 053 2 817 397 519 394 702 398 156 3 454 -1 449 

1 Nettokostnad = kostnader ./. Intäkter exkl kommunbidrag

Valborg Gertz, 98 år, på Johannelundsgården. 

UTFÖRARE 


Det ekonomiska utfallet för 

kommundelens utförarverksamhet 

blev ett underskott på 

13 651 tkr. Den största avvikelsen 

ekonomiskt finns inom övrig 

vård och omsorg för äldre och 

funktionshindrade samt inom 

måltidsservice. 



I amfiteatern i Källparken arrangerades 

även denna sommar program 

för såväl barn som vuxna. 

Det ovanligt vackra vädret lockade 

flera besökare än tidigare år. 

Biblioteket hade under året ett 

stort antal besökare och medialån. 

Sommaröppethållandet utökades 

med ytterligare en kväll i 

76 

veckan, vilket uppskattades 

mycket. 

Fritidsverksamheten fortsatte 

sitt arbete att erbjuda stimulerande 

aktiviteter för barn och 

ungdomar i närmiljön. Målsättningen 

är att skapa möjlighet för 

ungdomar att träffas i drogfri 

miljö tillsammans med positiva, 

vuxna förebilder samt att uppmuntra 

tonåringarna att aktivt ta 

ansvar för sin fritid. 


Förskoleverksamheten är första 

länken i det livslånga lärandet. 

Andelen små barn var fortsatt 

hög vilket ställt stora krav på förskolan 

att med samma bemanning 

kunna klara säkerhet och 

god kvalitet i verksamheten. De 

flesta föräldrar valde förskola 

men kommundelen erbjöd även 

barn att få sin placering hos dagbarnvårdare. 

Under vårterminen 2002 fick 

alla föräldrar som inte kunde erbjudas 

plats i Vaksala kommundel 

erbjudande om placering i 

annan kommundel. 

Alla önskemål avseende placering 

under höstterminen 2002 

tillgodosågs. 

Kommundelens öppna förskola 

i Årstaområdet hade många besökare 

under året. Specialförskolan 

Trädet för barn som behöver 

tecken för att kommunicera 

har fortsatt sitt samarbete med 

hörselklasserna. 


och skolbarnsomsorg och 

särskola 

Nya särskoleklasser startades 

under året i Johannesbäcksskolan. 

I skolområde Branting- 

Johannesbäck fortsatte satsningen 

på mindre undervisningsgrupper 

för barn i behov av 

särskilt stöd. Många av elevgrupperna 

i de lägre årskurserna 

är åldersblandade. 

I skolområde Årsta-Ångelsta 

har Årstaskolan under ca två år 

genomgått en totalrenovering. 

Skolbyggnaden stod klar, med 

nya fräscha lokaler i maj 2002. 

Även skolgården på Årsta fick ett 

rejält ”lyft” i form av nya lekredskap, 

kullar och många nya träd, 

även fruktträd. I början av oktober 

bjöds samtliga föräldrar in till 

”öppet hus”, dels för att titta på 

skolans lokaler och dels för att ta 

del av elevarbeten och sång/dansuppvisning 

som vuxit fram under 

arbetet med temat internationalisering. 



I Uppsala kommun finns ett behov 

av fler bostäder med särskild 

service. Vaksala kommundel har 

planerat och startat olika typer av 

stödboenden. Under byggnation 

är nu kvarteren Vinkelhaken och 

Linjalen som är färdiga för inflyttning 

våren 2003. 



Mariedal- en ny boendeform för 

personer som tidigare vårdats 

inom rättspsykiatriska enheter 

har under året format sin verksamhet 

i samverkan med 

landstinget. Stödboendet har























Bostad med särsk service, barn och ungd 4 personer 1 022 969 tkr/person 



Boende särskilt vårdbehövande 0 sålda vårddygn 0 kr/sålt vårddygn 

Boende yngre handikappade 0 sålda vårddygn 0 kr/sålt vårddygn 




Hjälp i hemmet och HSL-insatser 136 713 beviljade timmar 383 378 kr/beviljad timme 

Korttidsvård 1 555 sålda vårddygn 977 1 006 kr/sålt vårddygn 









rönt stort intresse från övriga 

landet och tagit emot många 

studiebesök, då det är det första 

i sitt slag i Sverige. 

Hemvården har fortsatt sitt 

uppdrag att ge stödinsatser till 

vårdtagare för att möjliggöra 

kvarboende i det egna hemmet. 

Varje hemvårdsgrupp har en 

koordinator som planerar för hög 

kontinuitet och kostnadseffektivitet. 

En förändring av avtalet 

innebar att verksamheten inte 

längre har kostnadsansvar för köp 

av särskilt boende och medicinskt 

färdigbehandlade. Avtalet 

medförde också en minskad ersättning 

för hemvården. Antalet 

beviljade hemvårdstimmar 

ökade kraftigt under året. Verk- 

samheten har under våren i samband 

med en konkurrensupphandling 

utfört ett omfattande 

kvalitetssäkringsarbete. Verksamheten 

kommer att fortsätta att 

drivas i kommunal regi. 

Snickarens kök och restaurang 

har stängt och ny matleverantör 

har upphandlats. Besökare hänvisas 

till Årstagårdens och 

Johannelundsgårdens restauranger. 

Trots ett flertal besparingar 

har kommundelsnämnden 

valt att behålla de övriga förebyggande 

verksamheter som 

sedan länge är etablerade inom 

området. 

Ett lokalt funktionsprogram har 

tagits fram för ombyggnation av 

Årstagården och Johannelunds- 

77 



Belopp i tkr 





Förskoleverksamhet 34 437 31 645 329 -747 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsomsorg 93 530 87 386 -1 004 -616 

Grundsärskola 13 169 12 287 -1 733 -680 




Individ- och familjeomsorg 41 413 41 645 1 403 -1 419 



2 367 1 136 -177 -274 



Totalt 


429 777 418 091 -13 651 -5 087 

ingående -21 348 -16 261 


justeringar 0 

utgående -34 999 -21 348 


gården. Investeringar har gjorts 

för att säkerställa fungerande 

brand- och trygghetslarm. Årstagården 

firade i juni 30-årsjubileum 

med stor fest för boende 

och personal. 

Inom kommundelen finns sjuksköterska 

tillgänglig dygnet runt, 

individuella vård- och arbetsplaner 

finns upprättade, alla har 

en kontaktman och kvaliteten på 

vården har utvecklats och säkrats. 

Verksamheten har arbetat aktivt 

för att rekrytera utbildad personal, 

men har ändå dragits med 

stora kostnader för tjänsteköp av 

sjuksköterskor från bemanningsföretag. 


Även under år 2002 har socialbidragskostnaden 

minskat. Fler 

personer har lyckats få arbete. 

Genom samverkan mellan flera 

kommundelar i de lokala 

arbetsmarknadskontoren har 

också personer med mer långvarig 

arbetslöshet kunnat erbjudas 

arbetspraktik och därefter lönearbete. 

En handlingsplan för det 

drogförebyggande arbetet finns. 

Stödteamet bestående av två 

behandlingsassistenter har under 

INVESTERINGAR 


Inkomster 

Utgifter 2 011 1 450 

Netto 2 011 1 450 

året inriktat arbetet på att stödja 

ungdomar i riskzonen. Samarbetet 

med skolan har fungerat bra. 

Det förebyggande arbetet för 

familjer med barn 0-12 år har 

utvecklats vid Körvelns familjeenhet. 

Under året har andelen barn/ 

ungdomar som behöver placering 

utanför hemmet inte ökat, vilket 

är ett gott tecken. 

Placeringskostnaden för vuxna 

har minskat betydligt.

BESTÄLLARE 


Karl Grönlund 



(KF) 253 399 

tkr för verksamheten 2002. 

I denna summa finns inräknat 

ett extra tillskott inom området 

boende, service och vård på 

2 233 tkr. 

Genom ökade intäkter, som till 

exempel statsbidrag och med 

återbetalning i form av negativa 

bokslutsregleringar har nämnden 

under verksamhetsåret haft 

253 565 tkr till sitt förfogande. 

Kostnaderna uppgick till totalt 

252 947 tkr vilket innebär att 

nämnden efter bokslutsregleringar 

och övriga intäkter redovisar 

ett överskott på 618 tkr. 


Den under 2001 i bruk tagna 

idrottshallen har inneburit en 

väsentlig kvalitetshöjning både 

för skola och föreningsliv avseende 

tillgänglighet och utrymme 

för olika aktiviteter. 

De två biblioteken i kommundelen 

fortsätter på den inslagna 

vägen med kulturarrangemang 

som utställningar och verksamhet 

för barn. Biblioteken fungerar 

även som skolbibliotek och betjänar 

de flesta av kommundelens 

skolor. Möjlighet att hämta information 

på Internet nyttjas i stor 

utsträckning. 

De tre fritidsgårdarna som finns 

inom kommundelen har en relativt 

omfattande verksamhet och 

man arbetar aktivt för att förebygga 

droganvändning och kriminalitet. 


De sex områdena med förskola 

och skola finns fortfarande för att 

man inom verksamheterna på ett 

naturligt sätt ska kunna ha en 

helhetssyn på hela verksamheten 

för barn 1-15 år. Viss förändring 

har dock skett inom ledningsfunktionerna 

under året. 

Full behovstäckning har under 

VATTHOLMA 


Ordförande: Kerstin Westman (s) (arvode 79 200 kr/år) 

Vice ordförande: Astrid Schéle (m) (arvode 51 600 kr/år) 

Förvaltningschef utförare: tf Inger Pålbrant (lön 447 600 kr/år) 



året kunnat tillgodoses. Förskoleverksamheten 

med förskola och 

familjedaghem har drivits till 

största delen i kommunal regi. 

Ett föräldrakooperativ har dock 

startat förskoleverksamhet med 

en avdelning i Vattholma tätort. 

Verksamhet i enskild regi har 

även upphandlats från andra 

kommundelar. I snitt har under 

året förskoleverksamhet erhållits 

i kommunal regi i egen kommundel 

för 502 barn, i annan 

kommundel för 23 barn samt 

inom extern verksamhet i egen 

kommundel för17 barn och 

inom extern verksamhet i annan 

kommundel för 22 barn, totalt 

564 barn folkbokförda i Vattholma 

kommundel. 

Inom verksamhetsområdet 

skola finns grundskola, särskola 

och skoldaghem. Förberedelseklass 

finns även i kommundelen. 

Under året har i snitt 1 834 undervisats 

i egen kommundel, 104 

i annan kommundel samt 178 

elever i extern verksamhet, totalt 

2 116 elever folkbokförda i 

Vattholma kommundel. 

Nämnden har efter augustiprognosen 

fördelat ut 500 tkr av 

tidigare ofördelade medel till 

grundskoleverksamheten. 





av att det blir mer vanligt 

att föräldrar till funktions- 







Pedagogisk verksamhet 166 989 164 675 799 164 197 163 398 162 658 -740 3 591 

Förskoleverksamhet 40 836 42 406 229 43 653 43 424 43 979 555 -2 588 

Grundskola, förskoleklasser och skolbarnsoms 126 153 122 269 570 120 544 119 974 118 679 -1 295 6 179 

Vård och omsorg 72 873 71 650 1 180 75 034 73 854 72 970 -884 -981 


Övrig vård och omsorg om äldre och funktionsh 40 570 39 595 1 003 43 029 42 026 41 869 -157 -1 456 


Särskilt riktade insatser 2 110 1 950 0 2 241 2 241 3 068 827 -131 


Stödverksamhet till kärnverksamhet 1 465 3 118 0 1 850 1 850 3 118 1 268 -385 

Totalt 253 399 251 165 1 979 252 947 250 968 251 586 618 2 431 


78 

hindrade barn och ungdomar 

väljer externa vårdgivare i större 

grad än kommunala. Detta beror 

till stor del på att den externa 

verksamheten har en speciell 

profil som kanske många gånger 

saknas hos den kommunala. 




–157 tkr, vilket är en försämring 

jämfört med prognosen i augusti 

med 488 tkr. Detta beror på att 

nämnden efter augustiprognosen 

fördelade ut 500 tkr av tidigare 

ofördelade medel, vilket försämrade 

resultatet. 

Hemvården är den verksamhet 

som ökar allra mest och är snart 

uppe i samma nivå avseende 

vårdtyngd som under 2001. 

Placering av personer i särskilda 

boende har minskat och då 

speciellt personer med demenshandikapp. 

Antalet särskilda 

boendeplatser är för hög i förhållande 

till kommundelens be- 

hov. Allt fler flyttar ut från Uppsala 

tätort på grund av platsbrist. 



har minskat något i förhållande 

till föregående år. Nämnden har 

fortsatt att prioritera tidiga och 

förebyggande insatser för barn 

och ungdom. Stora ansträngningar 

har gjorts för att undvika 

kostsamma vårdplaceringar. Pågående 

närverksprojekt har visat 

positiva effekter. 


Verksamhetsområdet innefattar 

nämndens kostnader för sammanträden, 

arvoden med mera 

samt den del av kommundelsförvaltningens 

administration 

som stöder nämndens beställarverksamhet. 

I avtalet ingår en 

utvecklingspott på 350 tkr som 

utförarna har möjlighet att ta del 

av vid genomförande av projekt 

som syftar till utveckling av verksamheten. 



Kvantitet 



behov 




2 133 2 116 -17 elever 




Individ- och familjeomsorg 150 141 -9 bidragshushåll

Vattholmaskolans vackra korridor. 

UTFÖRARE 


Nämndens resultat för utförare 

är –17 993 tkr. Underskottet härrör 

sig i huvudsaktill följande 

områden: vård och omsorg, pedagogisk 

verksamhet och individoch 

familjeomsorg. Stödverksamheten 

visar i år ett underskott 

vilket beror på direktavskrivning 

av inventarier i samband med 

omorganisationen och avvecklingen 

av kommundelskontoret. 


Bibliotek finns i Storvreta och 

Vattholma. Olika kulturevenemang 

såsom film för barn och 

författarbesök har ägt rum. 

Fritidsgårdar finns i Storvreta, 

Vattholma och Skyttorp. Dessa 

arbetar aktivt med att stävja 

rasism, droganvändning och 

kriminalitet. Gårdsråd finns på 

alla fritidsgårdar. 


Antalet barn i familjedaghem har 

minskat med 19. Förskolan har i 

79 

stort sett samma antal barn som 

föregående år. Förskoleverksamheten 

har ett underskott om 

2 214 tkr, vilket är en förbättring 

från föregående år med ca 600 

tkr. Underskottet beror bland annat 

på en ökning av administrativa 

datakostnader och ökade 

kostnader för barn i behov av 

stöd. Kvalitetsredovisningar har 

upprättats på samtliga förskolor. 

Förskoleråd finns vid samtliga 

enheter. 



Kommunens sex grundskolor har 

1884 elever varav 148 elever 

finns i förskoleklass. Inom skolbarnsomsorgen 

finns 395 barn. 

Skoldaghemmet Palmskolan bedrivs 

i egen regi för skolår F-3. 

Verksamhetens sammanlagda underskott 

om 6 395 tkr härrör sig 

till att intäktsökningen på 1,9% 

inte står i paritet till de ökade 

kostnaderna. Kostnadsökningen 

på 5,1% består till största delen 

av lönekostnadsökningar enligt

avtal. Även datakostnaderna har 

ökat med ca 115 tkr mellan åren. 

Kvalitetsredovisningar har upprättats. 

Skolråd finns på alla 

skolor. 


Pluggparadiset har 3 särskoleklasser 

med totalt 21 elever. Särskoleverksamheten 

har ökat och 

nya lokaler står färdiga att tas i 

bruk. Verksamhetens resultat 

uppgick till 61 tkr. 



Vattholma KDF har tre gruppbostäder 

i Storvreta och en i 

Vattholma. Antal boende är 20 

personer. Detta är en mycket väl 

fungerande verksamhet. Verksamhetens 

resultat uppgår till 

309 tkr. 



Vattholma KDF har två vårdbostäder, 

med 2 korttidsplatser 

21 demensplatser och 37 omvårdnadsplatser. 

Kommundelen 

har även bedrivit hemtjänst och 

dagverksamhet. Ett byte av BSVchef 

har skett under året, vilket 

har inneburit att tjänsten bara 


varit tillsatt på halvtid under 

sommaren och hösten. En analys 

av verksamheten har gjorts under 

senare delen av året under ledning 

av produktionsdirektör 

Camilla Lindberg. 

Svårigheterna med att rekrytera 

sjuksköterskor har inneburit att 

vi har anlitat bemanningsföretag 

till en kostnad av 3 309 tkr. Inom 

verksamheten personlig assistans 

är underskottet 1,3 miljoner 

vilket beror på ett ärende där 

vårdtyngden är mycket hög. Den 

totala verksamheten visar ett 

underskott på 6 950 tkr vilket är 

en försämring med 677 tkr. 


Socialtjänstavdelningen är organisatoriskt 

indelad enligt följande 

funktioner; en allmän grupp, en 

barnoch ungdomsgrupp, en 

resursgrupp samt en biståndhandläggargrupp.Socialtjänstavdelningens 

organisation ligger 

sedan en tid tillbaka i linje med 

”Nytt program för individoch 

familjeomsorgen” och verksamheten 

arbetar enligt programmets 

intentioner. Verksamheten visar 

på ett underskott på 3 032 tkr. 

Kostnaderna för placeringar i 

familjehem har ökat med ca 



Infrastruktur, skydd mm 2 745 3 515 112 88 





Grundsärskola 3 696 3 180 61 260 







3 715 2 404 219 1 

Politisk verksamhet 450 460 -17 0 


Totalt 


252 380 246 315 -17 993 -13 531 

ingående -30 365 -16 834 



utgående -48 358 -30 365 


80 

800 tkr medan kostnaderna för 

övriga placeringar har minskat. 

Även intäkterna inom detta område 

har minskat med 867 tkr 

mellan år 2001 och 2002. 


Park och idrott svarar för skötsel 

av grönytor och lekplatser. Även 

miljön runt skolor och förskolor 

sköts av Park och idrott. Samarbetet 

med föreningarna i 

kommundelen är gott när det 

gäller exempelvis skötsel av 

idrottsplatser och användning av 

lokaler. Underskottet inom området 

Stödverksamhet till 

kärnverksamhet beror på direktavskrivningar 

av anläggningar i 

samband med omorganisationen. 


Årets investeringar har omfattat 

upprustning av klassrum, inventarier, 

lekplatser och fritidsanläggningar. 

Utanför kommundelens 

investeringsram ligger 

investeringar avseende lärararbetsplatser. 

INVESTERINGAR 

Belopp i tkr 

Inkomster 


Utgifter 1 092 1 636 

Netto 1 092 1 636 


























Boende särskilt vårdbehövande 0 sålda vårddygn kr/sålt vårddygn 

Boende yngre handikappade 0 sålda vårddygn kr/sålt vårddygn 


Psykiatriboende 0 sålda vårddygn kr/sålt vårddygn 












T E K N I S K A KO N TO R E T 

753 75 Uppsala. Telefon 018-727 00 00. 

www.uppsala.se 

Årsredovisningen är producerad av kommunledningskontoret. 

Grafisk utformning och produktion: Accurat Information AB, Uppsala. 

Fotograf: Bo Gyllander. Tryckeri: Elanders Tofters, Östervåla. 

Omslagsbild: En skulptur utförd av en deltagare ur barnverksamheten i Bror Hjorths hus.

Nämndernas verksamhetsberättelser 2002 (pdf) - Uppsala kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?