Årsredovisning för år 2011 - Arvidsjaur

Arvidsjaurs kommun 

Árviesjávrien kommuvdna 

Årsredovisning 

för 

år 2011 

Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-16 § 48 

0 qq+,



År 2011 - Ett år av ekonomiska utmaningar 

Året har ur ekonomisk synpunkt varit ganska turbulent. Bankkriser, eurokris och en 

konjunktur som inte vill riktigt vända uppåt. I vår kommun ser vi en oacceptabelt hög 

ungdomsarbetslöshet. Försörjningsstödet ligger konstant högt jämt fördelat på ungdomar 

och vuxna. Förslaget till nytt beräkningssystem för skatteutjämning skulle ha blivit en 

ekonomisk förstärkning för kommunen, men som det nu verkar har det stoppats politiskt 

på högre nivå. 

En av de utmaningar som kommunen har stått inför är nedläggningen av den gymnasiala 

flygskolan. Ansvariga har lagt stor tyngd på arbetet för att minska 

avvecklingskostnaderna. Trots kostnader för avslutandet av den gymnasiala flygskolan så 

har utbildningen betytt mycket för Arvidsjaur. Den har skapat arbetstillfällen både i 

gymnasieskolan och ute på flygplatsen, lägenheter har hyrts ut till de unga och dessa 

unga elever har tillfört vårt samhälle mycket gott. 

Kommunens befolkningsutveckling går ej hellre åt rätt håll, Detta trots många duktiga 

företagare, flera statliga verksamheter och ett bra rekryteringsläge vid Armens 

Jägarbataljon. 

Kanske är det så att de demografiska utmaningar vårt samhälle står inför allt mer blir 

synliga? 

I Arvidsjaur finns många duktiga företagare, flera statliga verksamheter och ett bra 

rekryteringsläge vid Armens Jägarbataljon. Trots detta går befolkningssiffrorna åt fel håll. 

Kanske är det så att de demografiska utmaningar vårt samhälle står inför allt mer blir 

synliga? 

På den ljusa sidan bör man lyfta upp de goda resultat kommunens verksamheter 

presterar. Undersökningar som t.ex. kommunens kvalité i korthet visar på detta. Visst vi 

har saker att förbättra för att ge medborgarna ännu bättre service. Men utifrån det stora 

hela, för en liten kommun som Arvidsjaur, så levereras god service. Ett exempel på detta 

är att Arvidsjaurs kommun för andra året i rad blivit utsedd till Sveriges bästa skolkommun 

av Lärarförbundet. 

År 2011 kan man säga blev ett år med både soliga dagar av glädje med tidvis mörka moln 

på himlen. 


Jerry Johansson 

Kommunstyrelsens ordförande 

1



INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 

Övergripande mål för Arvidsjaurs kommun 2008 - 2011___________________________ 3 

Alla kommunal verksamhet ska präglas av kommunens värdegrund _________________ 3 

Förvaltningsberättelse_____________________________________________________ 4 

Kommunkoncernens organisation____________________________________________ 4 

God ekonomisk hushållning - övergripande mål _________________________________ 5 

Omvärld________________________________________________________________ 7 

Näringsliv och arbetsmarknad_______________________________________________ 7 

Framtiden ______________________________________________________________ 8 

Medarbetare ___________________________________________________________ 11 

Finansiella mål för perioden 2008-2011 ______________________________________ 13 

Resultat för perioden 2011-01-01-2011-12-31 _________________________________ 15 

Utredning av balanskravet ________________________________________________ 16 

Investeringsredovisning __________________________________________________ 17 

Tillgångar och skulder ____________________________________________________ 18 

Verksamhetsberättelser __________________________________________________ 21 

Kommunstyrelsen _______________________________________________________ 21 

Barn- och utbildningsnämnden _____________________________________________ 29 

Socialnämnden _________________________________________________________ 34 

Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden _______________________________________ 37 

Överförmyndaren _______________________________________________________ 38 

Kommunens bolag ______________________________________________________ 39 

Resultaträkning (tkr) _____________________________________________________ 42 

Kassaflödesanalys (tkr)___________________________________________________ 42 

Balansräkning (tkr) ______________________________________________________ 43 

Noter: ________________________________________________________________ 44 

2



Övergripande mål för Arvidsjaurs kommun 2008 - 2011 

Vi växer i Arvidsjaur 

Ökad inflyttning med 10 % i åldersgruppen 25‐50 år 

15 ny arbetstillfällen tillskapas årligen 

Ökad kvalitet inom kommunens tjänsteutbud 

Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande 

Alla kommunal verksamhet ska präglas av kommunens värdegrund 

Glädje 

Vi har en positiv inställning till alla människor vi möter 

Vi ser varandra och bidrar till att det blir kul på jobbet 

Respekt 

Vi tar alla människor på allvar 

Vi känner stolthet över vårt uppdrag 

Vi tar ansvar för arbetsuppgiften och respekterar fattade beslut 

Professionalitet 

Vi använder alltid våra kunskaper och färdigheter för kommunens bästa 

Vi ser behov av och tar till oss nya kunskaper 

Vi skiljer på vår yrkesmässiga och privata roll 

3



Förvaltningsberättelse 

Kommunkoncernens organisation 

Arvidsjaurs kommun har haft en traditionell nämndsorganisation under mandatperioden med kommunstyrelse 

och tre verksamhetsnämnder. I Kommunfullmäktige är en beredning verksam. 

Arvidsjaurs kommunkoncern består av Arvidsjaur Kommunföretag AB, som i sin tur äger fyra 

aktiebolag: Arvidsjaurhem AB, Arvidsjaur Flygplats AB, Arvidsjaurs Energi AB samt Arvidsjaur Test & 

Training AB (ATT). Arvidsjaurhem AB äger ett dotterbolag; Fastighetsföretaget i Arvidsjaur AB. ATT 

äger 100 % av Lappland Aviation Academy AB (LAA) sedan 2010. 

4

Kommunalskatt 



Utdebitering kr/skattekrona 2011 2010 2009 2008 2007 

Kommunen 22,08 22,08 22,08 22,08 22,08 

Totalt 32,48 32,48 32,48 31,50 31,50 

Mandatfördelning i kommunfullmäktige 

Mandatfördelning 2010-2014 

Socialdemokraterna 15 mandat 

Centern 8 mandat 

Vänsterpartiet 4 mandat 

Moderaterna 2 mandat 

Folkpartiet 1 mandat 

Sverigedemokraterna 1 mandat 

Summa 31 mandat 

5 

Preidium 

Ordförande: Eivor Sandström (s) 

1:e vice ordförande: Peter Manner(v) 

2:e vice ordförande: Sven-Olov Granlund (c) 

God ekonomisk hushållning - övergripande mål 

Redovisning av måluppfyllelse 

Alla förtroendevalda och anställda ska aktivt bidra till ett positivt klimat som stärker 

tillväxten. 

Ökad inflyttning med 10 % i åldersgruppen 25-50 år 

Kommunens alla verksamheter ska ha hög kvalitet vilket säkerställs genom årliga 

mätningar av yttre och inre kvalitet 

För att nå målet med ökad inflyttning måste bostäder byggas och minst 15 nya 

arbetstillfällen skapas årligen 

Arvidsjaur ska upplevas som en god miljö med utveckling av befintligt näringsliv, 

nyföretagande, utbildning kultur och idrott 

Kommunen ska arbeta för att servicenivån i kommunen upprätthålls. 

Arbetsmiljön ska vara trygg säker och utvecklande. Medarbetarna ska aktivt delta i 

utvecklingen av verksamheten, därigenom får de inflytande. Ledarskapet ska vara tydligt 

och bra. 

Målet uppfyllt 

Målet delvis uppfyllt 

Målet ej uppfyllt 

Målet ej utvärderat 

2011 2008- 

2011



Enligt god ekonomisk hushållning skall målen vara 

konkreta, mätbara och möjliga att följa upp. 

Målskrivningsprocessen i kommunen är fortfarande i 

ett uppbyggnadsskede, vilket innebär att målen i mycket 

saknar konkretisering och mätbarhet. De är därför inte 

fullt ut möjliga att följa upp i lagens mening i den form 

de nu har. Kommunfullmäktiges nya mål- och 

utvärderingsberedning kommer att arbeta med uppgiften 

att förbättra målen. 

Demokrati och medborgarinflytande 

Kvalitetsmätningar 

För att medborgarna ska kunna vara med och påverka 

krävs tillgång till information och kanaler för dialog. En 

medborgarundersökning har gjorts som visar att kommunmedborgarna 

i stort sett är nöjda med kommunens 

verksamhet. Man ansåg dock att möjligheten att påverka 

kunde vara bättre. 

Hur effektivt används kommunens skattemedel och 

vilka resultat leder det till för att skapa ett gott samhälle 

att leva i för kommuninvånarna? Arvidsjaurs kommun 

deltar sedan i hösten 2008 i "Kommunens kvalitet i 

korthet". Detta är ett nätverk som numera består av 

cirka 125 av landets kommuner. Kommunens kvalitet i 

korthet leds av Sveriges kommuner och Landsting 

(SKL), och verkar för att öka kvalitetsmätningar och 

jämförelser mellan kommuner. Redovisning finns på 

kommunens hemsida 

(www.arvidsjaur.se/sv/Kommunpolitik/Kvalitetsmatni 

ngar/) 

Kommunen deltar inte i alla mätningar varje år. 

Ett första försök till medborgardialog finns runt 

kvarteret Skogen och dess framtid. Medborgarförslag 

och förslagsbrevlåda på hemsidan är andra försök att 

öka medborgarnas deltagande i den demokratiska 

processen. 

6 

Ökad inflyttning med 10% i åldersgruppen 25-50 år 

Målet har inte uppnåtts, eftersom det inte varit någon 

ökning under perioden. 

Antalet nya arbetstillfällen har ökat mer än målet på 15 

per år. Även totalt har antalet anställda ökat mer än 

målet under perioden 2008-2011. 

Företagsstatistik 2008-2011 

2011 2010 2009 2008 

Arbetsställen 1 156 983 1 019 1 037 

Anställda 2 843 2 772 2 746 2 709 

Arbetsgivare (minst en 

anställd) 

247 246 248 246 

Verksamma företag 1 113 937 972 992 

Nya företag 49 64 37 47 

– antal anställda 30 22 14 51 

Källa SCB:s företagsregister:



Omvärld 

(Källa: SKLs ekonomirapport, arbetsförmedlingen, SCB) 

Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag 

under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Denna 

svaga utveckling har bidragit till ett påtagligt fall i 

svensk export och industriproduktion. Men trots den 

försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag 

en ökad optimism om framtiden. 

Oron för eurons framtid och risken för en akut 

skuldkris gjort att även bilden av den svenska ekonomins 

utveckling mörknat. Det svaga tillståndet i 

framförallt södra Europa beräknas bestå under lång tid 

framöver.. Även om man lyckas med att stabilisera 

euron kommer det att ta tid innan förtroendet återvänder 

och oron på de finansiella marknaderna lägger 

sig. Kommunerna och landstingen får räkna med att 

skatteintäkterna de närmaste åren ökar långsammare än 

vad som tidigare beräknats. 

Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi 

tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart 

växer igen. Tillväxten 2012-2013 blir väsentligt svagare 

än under 2010 och 2011. Arbetslösheten kommer 

därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre 

sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka 

skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner 

verkar i motsatt riktning. 

Näringsliv och arbetsmarknad 

Regional utveckling 

Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. 

Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga 

både för länet och för Sverige. Exporterande 

tillverkningsföretag, en växande tjänstesektor, turismen 

och småföretag inom många olika områden får allt 

större betydelse. 

I regionen finns större delen av gruvfyndigheterna 

inom EU. Huvuddelen av råvarorna till den svenska 

metallbaserade industrin kommer från regionen. Till de 

skogsbaserade näringarna kommer stora delar av 

råvaran från inlandet. Sågverk och träförädling bedrivs 

både vid kusten och i inlandet. 

Biltestverksamheten tar tillvara regionens speciella 

förutsättningar såsom strängt vinterklimat, glest 

boende, lågtrafikerade vägar, isbelagda sjöar mm. Biltestverksamheten 

är internationell och är beroende av 

goda flygkommunikationer för att kunna utvecklas 

ytterligare. Även turism och gruvnäring nyttjar flyget i 

stor utsträckning. 

Kommunens näringsliv 

Kommunen är den största enskilda arbetsgivaren och 

den offentliga sektorn svarar för mer än hälften av 

sysselsättningen. Det privata näringslivet i Arvidsjaur 

7 

domineras av skogsindustri, och träförädlingsindustri, 

besöksnäring och biltestverksamhet. 

Ett rikt kommersiellt utbud är en grundförutsättning 

för utveckling av besöksnäringen. Handeln har utvecklats 

under ett antal år och inom kommersiell 

service har flera företag nyetablerats. Arvidsjaurhem 

AB för avsikt att bygga en galleria med affärslokaler i 

centrum av Arvidsjaur, men för närvarande finns inte 

hyresgäster säkrade, så byggstarten dröjer. 

Trots minskande befolkning ökar antalet anställda i 

företagen. Antalet verksamma företag har också ökat. 

Försvaret 

Arméns Jägarbataljon finns med som enhet i den nya 

försvarsorganisationen, och bedriver en högkvalitativ 

utbildning. Förbandet tar även emot större internationella 

förbandsbesök. 

Fortfarande har inget igångsättningsbeslut vad avser 

CTÖ. (Test- och övningsverksamhet) fattats av statsmakterna. 

Försvaret påbörjade under 2010 övergången till ett 

yrkesförsvar. Detta innebär för Arvidsjaurs del att ett 

stort antal soldater kommer att anställas vid Arméns 

Jägarbataljon under de närmaste åren. Innan årsskiftet 

2010/2011 anställdes de första 48 yrkesmilitärerna och 

fullt utbyggt 2015 kommer 200 yrkesmilitärer vara 

rekryterade. 

Sysselsättning 

Vid årsskiftet 11/12 var 393 000 personer i landet 

öppet arbetslösa eller inskrivna i program med 

aktivitetsstöd. Det motsvarar 8,6 procent av den 

registerbaserade arbetskraften, jämfört med 8,9 procent 

för ett år sedan. 

Utvecklingen av Norrbottens arbetsmarknad är relativt 

stabil; jobben fortsätter att strömma in till arbetsförmedlingarna 

och arbetslösheten är lägre än för 2010. 

Eftersom den offentliga sektorn i Arvidsjaur är så stor 

har detta hittills haft en stabiliserande effekt på den 

lokala konjunkturen. 

Arbetslösheten i kommunen sjönk under 2011 jämfört 

med 2010. Andelen arbetslösa var i december totalt 

8,5% ( 11,9 % år 2010). Siffran ligger över genomsnittet för 

länet (6,5%). Arbetslösheten är jämt fördelad mellan 

män( 8,6%) och kvinnor( 8,3%), men det är männens 

arbetslöshet som både ökat och minskat mest. Andelen 

arbetslösa ungdomar ligger fortfarande över genomsnittet 

i länet; 19,1 % mot 15,0 %. 

Arvidsjaur har i tidigare utredningar klassats som en 

egen arbetsmarknadsregion, beroende på bl.a. de långa 

avstånden till andra större orter. Avstånden medför att 

dagpendlingen till och från andra kommuner är ca 13%

Pendling år 2010 



Inpendlare 409 

Utpendlare 460 

Bor och arbetar i kommunen 2 518 

Inpendling sker framför allt inom den offentliga 

sektorn, medan utpendlingen är störst inom byggsektorn 

och inom skogsbruket. Utpendlingen är något 

större än inpendlingen. 

Vi har en ovanligt stor andel inpendlare som är s.k. 

”karriärpendlare” Med detta menas en person som byter 

jobb för att det är intressantare eller bättre betalt, och 

som samtidigt överger den egna kommunen för att 

börja arbeta i en annan kommun. 

Arvidsjaurs arbetsmarknad har varit, och kommer även 

i fortsättningen att vara beroende av den offentliga 

sektorn, även om arbetsmarknaden har förändrats 

under de senaste åren, och kommer att förändras ytterligare. 

Arbetslöshet 

År Totalt Arbetslösa i gruppen invånare 16-64 år 

antal I öppen I åtgär- Ungdomar 

arbetslöshet 

% 

der % 18-24 år % 

2008-12 378 4,8 4,6 16,7 

2009-12 463 5,4 6,3 25,7 

2010-12 361 4,6 7,3 23,8 

2011-12 323 4,0 4,5 19,1 

Källa Arbetsförmedlingen 

Bostäder, lokaler och mark 

På lägenhetsmarknaden råder snarare brist än överskott, 

åtminstone i centralorten. Efterfrågan på bostäder 

förväntas öka i och med rekryteringen av ny personal 

till Arméns Jägarbataljon. 

Fler bostäder är planerade för att möta efterfrågan på 

lägenhetsboende. Tillgången på tomter för småhus är 

god både i centralorten och ute i byarna. Nya bostadsområden 

har öppnats för exploatering. 

Efterfrågan på bostäder kommer fortsatt att vara stor. 

Detaljplaneändringar i centrum är på gång för att tillgodose 

möjligheten till bostadsbyggande och affärslokaler. 

Arbetet med en ny översiktsplan pågår. Ny lagstiftning 

öppnar möjligheter till strandnära bebyggelse inom ramen 

för arbetet med översiktsplanen. Arbete med att 

hitta lämpliga områden pågår. 

8 

Tillgången till industrimark är god, både i tätorten och i 

byarna. Lediga industrilokaler finns i kommunkoncernen. 

Framtiden 

Oron i omvärlden för med sig en tilltagande osäkerhet 

också i Sverige. Detta bidrar i sin tur till att de svenska 

hushållen sparar mer och de svenska företagen 

investerar mindre. Därmed begränsas inte bara 

exporten utan också den inhemska efterfrågan. 

Försämrade konjunkturer påverkar även arbetsmarknaden 

och arbetslöshetssiffrorna negativt. 

Kommunen har många utmaningar framöver. Behoven 

och resurserna för olika kommunala verksamheter skiftar 

snabbt, beroende på storleken på barnkullar, befolkningens 

flyttmönster, regelförändringar och reformer, 

och inte minst konjunkturläget. Kommunal verksamhet 

i förändring är mer regel än undantag. Utmaningen är 

att anpassa verksamheten efter skiftningarna 

En annan stor utmaning har också bestått av och kommer 

att bestå i att fortsätta förändra och utveckla de 

egna verksamheterna oberoende av hur de yttre konjunkturerna 

går upp eller ned och de statliga stöden 

förändras. 

Demografin kommer att ställa måttliga krav på kommunen 

de närmaste åren. Av tillgänglig statistik framgår 

att andelen personer äldre än 85 år kommer att sakta 

fortsätt att öka. Antalet personer i åldrarna 65-74 år 

kommer att öka snabbare, 10-15 personer per år 

framöver. Ökningen beror av de stora antalet födda på 

40-talet. Antalet barn 0-5 år förväntas ligga relativt 

oförändrat under de närmaste åren, men antalet 

tonåringar minskar med en särskilt kraftig minskning 

under de närmaste åren. 

Reviderat skatteutjämningssystem 

Det finns fortfarande inget beslut om ifall förslaget till 

reviderad skatteutjämning kommer att genomföras. För 

kommunens del skulle det innebära en intäktsökning på 

4 Milj kr, Det är därför viktigt att beslut om detta kan 

fattas innan budgeten ska fastställas för 2013. 

Övertagande av hemsjukvården 

Förhandlingar pågår mellan kommunerna och 

lanstingen i Norrbotten om att kommunerna ska ta 

över hemsjukvården från 2013. Beslut om detta 

kommer att tas i junifullmäktige 2012. 

Kommunsamarbete 

Det kommunövergripande samarbetet med Sorsele 

Malå och Arjeplog håller på anta fastare former. Ett 

förslag till hur en gemensam nämnd skulle kunna 

fungera presenteras under våren 2012.



Den nya skolan 

Det har hänt mycket på skolans område i Sverige under 

senare år. Det handlar om sådant som en ny skollag, 

nya betygsskalor, nya läroplaner för förskolan och 

grundskolan, en ny gymnasieskola, en omgjord 

lärarutbildning och införandet av en lärarlegitimation. 

Ny teknik och nya sätt att undervisa ingår i uppdraget 

från lagstiftaren. 

Ungdomars medverkan 

2008 inledde Arvidsjaurs kommun ett tvärsektoriellt 

arbete för att försöka ta ett helhetsgrepp för den lokala 

ungdomspolitiken med satsningen ”Uppväxtkoordinerat 

ledarskap” kallat UKL. Dessvärre avstannade arbetet 

2010 när några av de drivande i frågan inte längre fanns 

kvar i kommunen. 

För att åter få igång demokratisatsningen för barn och 

unga i Arvidsjaurs kommun tas nu ett helhetsgrepp där 

arbetet systematiseras över året. 

Det viktiga är att se barn och unga som en resurs i 

samhållet där de har möjlighet till inflytande i frågor 

som de själva prioriterar. 

Arbetet kommer igång igen under 2012. 

Integration 

Målet för kommunens integrationsarbete är att ”riva 

alla hinder” för olika gruppers möjlighet till deltagande i 

samhället. 

Fokus ligger på att vara inkluderande på så sätt att alla 

nyinflyttade samt våra egna ungdomar ska stå i fokus 

för arbetet. 

9 

Regionfrågan 

Länsstyrelserna ska bli färre och statliga myndigheter 

effektivare ute i regionerna - det är uppdraget när 

regionfrågan utreds på uppdrag av regeringen. Arbetet 

att bilda regioner i norr gå trögt. I Västerbotten och 

Norrbotten har planerna på att ansöka om att bilda 

gemensam region avbrutits. 

Regional utveckling omfattar en rad kompetensområden 

som på olika sätt arbetar för att skapa förutsättningar 

för välmående regioner. 

Samhällsplanering, regionala utvecklingsfrågor, regionbildning, 

kultur, arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, 

sammanhållningspolitik och forsknings- och 

innovationsfrågor är exempel på områden som ryms 

under detta paraply. 

Kommunen ser fram emot en lösning på frågan 

eftersom Arvidsjaur skulle ha mycket att vinna på ett 

vidgat samarbete. 

Kommunens målarbete 

Kommunfullmäktige har beslutat om en vision för 

kommunen och nya må för 2012-2015. Under hösten 

har förtroendevalda och anställda arbeta med att 

konkretisera och bryta ned målen: 

Tre övergripande mål 

En positiv befolkningsutveckling och tillväxt 

Ökad samverkan, koncerntänk och effektivitet 

Miljöhänsyn i all verksamhet 

Målarbetet ska avrapporteras första gången i samband 

med första delårsrapporten 2012. 

.

Medborgare 



Befolkningsutveckling 

Under 2011 har kommunens befolkning minskat med 

35 personer. År 2010 minskade kommunen med 93 

personer. Nettoutflyttningen 2010 som var 51personer 

vändes 2011 till ett litet överskott på en person.. 

Inflyttningen 2011 ligger i nivå med tidigare år, medan 

utflyttningen var 39 personer färre än förra året. 

Antalet födda barn har de två senaste åren legat på en 

högre nivå än genomsnittet. 

Skillnaden mellan antalet födda och antalet döda är 

fortfarande längre sikt den största orsaken till befolkningsminskningen. 

På grund av den befolkningsstruktur som kommunen 

har kommer under överskådlig tid betydligt fler kommunmedborgare 

att dö än födas. Ska kommunens befolkning 

öka måste det alltså ske genom inflyttning, 

något som kommunfullmäktige tagit fasta på i sina 

övergripande mål för 2008-2011. 

Viktig för kommunens ekonomi är befolkningssiffran 

den första november varje år, eftersom det är utifrån 

denna som skatteutjämningen beräknas. (6 512 inv. 

2011) 

Om befolkningen ständigt minskar är detta en källa till 

oro och skapar framför allt problem genom att strukturen 

i befolkningen ändras. De skattebetalande invånarna 

blir färre, medan de som är i behov av kommunens 

tjänster i större utsträckning stannar kvar i kommunen. 

Arvidsjaur ligger på ”10-i topp” när det gäller andelen 

äldre invånare. Var fjärde Arvidsjaurbo är 65 år eller 

äldre. Andelen barn är färre; en av fem är under 19 år. 

Antalet barn i skolåldern har tidigare minskat, vilket 

först påverkade högstadiet och sedan gymnasieskolan. 

Antalet nyfödda har de senaste åren legat relativt stabilt 

runt 60 barn, men om antalet invånare i barnafödande 

åldrar fortsätter minska kommer detta också i sin tur på 

sikt att inverka på födelsetalet. 

Befolkning 31/12 2008-2011 

År/antal 2011 2010 2009 2008 

Totalt 6 494 6 529 6 622 6 665 

Födda 65 66 48 59 

Avlidna 100 109 104 109 

Inflyttade 269 256 267 268 

Utflyttade 268 307 254 304 

10 

Flyttnetto 

År/antal 2011 2010 2009 2008 

Flyttnetto totalt 1 -51 23 -36 

Mot egna länet -7 -26 -9 -32 

Mot annat län -22 -45 -21 -42 

Mot utlandet 30 20 43 39 

Befolkningsförändring 2000-2011 

Befolkningspyramid 2011-12-31 

män 

kvinnor 

-300 -200 -100 0 100 200 300

Medarbetare 



Anställda i kommunen och bolagen 

Som alla andra organisationer som producerar tjänster 

är kommunens verksamheter personalintensiva. Inom 

kommunen finns ett 70-tal yrken representerade. 

Arvoden betalas ut för drygt 200 olika förtroendeuppdrag. 

90 % av personalkostnaden finns på de två stora 

nämnderna; Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden 

94 % av personalen finns i anställningar i kommunen, 

6 % anställs av bolagen. 

Personalomsättningen har tidigare varit låg, men ser ut 

att öka på grund av förändrade verksamheter och fler 

pensionsavgångar. 

Tyngdpunkten ligger fortfarande på åldrarna över 45 år. 

Nyrekryteringen sker i allt större utsträckning i åldrarna 

30- 40 år. 

Anställda i kommunen 

2011-12 2010-12 

Totalt Antal årsarbeten 742 697 

Antal personer 770 746 

Antal anställningar 780 755 

Antal med heltid 89 % 80 % 

Kvinnor Antal årsarbeten 585 548 




Män Antal årsarbeten 157 150 




Anställda i bolagen 46 46 

Ökningen av antalet årsarbetare beror till en del av att 

antalet anställda ökad på tillväxtenheten, men den 

största andelen kommer från det faktum att alla inom 

socialnämndens verksamhetsområde erbjudits heltid. 

Den som velat arbeta kortare tid har ansökt om kortare 

arbetstid med en heltid i grunden. 

Därför har antalet årsarbetare ökat utan att kommunen 

lönekostnad ökat i motsvarande grad; 3,8 % 

lönekostnadsökning och 6,5% ökning i antalet heltider. 

11 

Åldersfördelning anställda 2010-2011 

Arbetsmiljöverksamhet 

Den övergripande samverkansgruppen svarar för uppföljningen 

av hur arbetsmiljöfrågorna fungerar ute på de 

olika enheterna. Gruppen har också ett övergripande 

ansvar för information och utbildning i arbetsmiljöfrågor. 

Personalvård 

Friskvårdens syfte är att förhindra arbetsskador av olika 

slag. Genom modern forskning vet vi, att med en 

fungerande friskvård kan vi även förhindra sjukskrivningar 

inom andra medicinska områden. 

Vi har försökt hitta nya grepp som gör att man kan få 

med fler medarbetare. All friskvård, förutom enminutsmassage 

eller traditionell pausgymnastik, är 

förlagd till fritiden. Friskvårdspengen är 250:-/termin. 

Nyttjandet av denna möjlighet har varit ganska låg men 

trenden är en ökning. 

Från och med 2010 så breddas utbudet i form av vilka 

aktiviteter man kan nyttja friskvårdsbidraget till. 

Företagshälsovården 

Företagshälsovården, A-Hälsan, utgör en opartisk rådgivande 

expertresurs i det lokala arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet. 

Denna resurs skall till största delen 

användas till förebyggande arbete, men tillgång finns 

också till akuta insatser. Företagshälsovården ska beakta 

medicinska, tekniska och psykosociala delar i våra 

arbetstagares arbetsmiljö. 

A-Hälsan har över tiden anpassat sin kompetens till vårt 

behov och samarbetet fungerar väl.



Rehabiliteringsverksamhet 

Arbetsgivaren har ett långt gående ansvar för anställda 

som inte klarar sitt arbete på grund av orsaker som kan 

hänföras till begreppet sjukdom. Anställda som inte 

klarar sina arbetsuppgifter ska, om möjligt, rehabiliteras 

så att de i första hand kan återgå till sitt ordinarie 

arbete, i andra hand beredas andra arbetsuppgifter eller 

omplaceras. 

Vi utgår utifrån vår lokala ”Rehabiliteringsplan” i rehabiliteringsarbetet. 

Vi arbetar med en ny modell, den s.k. 

rehabkedjan, som innebär snabbare åtgärder och insatser 

än tidigare. Vår bedömning är att med detta nya 

arbetssätt som grund så har vi att kunnat sänka sjukskrivningstalet. 

Trenden är tydlig, frånvaron på grund 

av sjukdom fortsätter att minska, särskilt avseende 

långtidsfrånvaron. 

. 

12 

Redovisning av sjukfrånvaro -kommunen 

Syftet med denna redovisning är att sätta fokus på kommunens 

arbete med att minska sjukfrånvaron. 

Sjukfrånvaron har fortsatt att minska under 2010Orsaken 

är ännu till stora delar oklar, men orsaker kan vara 

personalenhetens förändrade arbetssätt med rehabiliteringsärenden, 

ändrad lagstiftning och Försäkringskassans 

ändrade arbetssätt. Totalt motsvarar sjukfrånvaron 

40 årsarbetare, en minskning med 2/3 sedan 2003 

då reglerna för redovisning av sjukfrånvaro infördes. 

Procent av arbetad tid 2011-12 2010-12 2009-12 2008-12 

Total sjukfrånvarotid 5,05 4,94 6,11 8,18 

Omräknat i årsarbetare 

Summa tid med långtidssjuk-frånvaro av 

40 39 43 57 

sjukfrånvaron 36,04 27,52 66,64 78,59 

Sjukfrånvarotid kvinnor 5,78 5,56 6,97 8,92 

Sjukfrånvarotid män 2,48 2,73 3,06 5,49 

Sjukfrånvaro – 29 år 2,06 1,81 4,14 3,67 

Sjukfrånvaro 30-49 år 4,48 4,15 4,43 6,67 

Sjukfrånvaro 50 år och äldre 6,30 6,40 8,10 10,44 

Procent av arbetad tid 

Sjukfrånvaro Socialnämnden 6,18 5,72 6,95 9,44 

Därav långtidsfrånvaro 37,85 27,75 63,61 80,83 

Sjukfrånvaro Barn- och ungdom 4,21 4,13 5,83 7,95 

Därav långtidsfrånvaro 31,22 36,36 69,70 72,15 

Sjukfrånvaro övriga 4,07 4,45 5,17 6,44 

Därav långtidsfrånvaro 37,96 21,36 69,92 80,89



Ekonomi 

Finansiella mål för perioden 2008-2011 

Redovisning av måluppfyllelse 

Redovisat resultat ska täcka minst förändringarna i pensionsförpliktelsen. 

Årets resultat ska under en 5-årsperiod motsvara 2 % av skatteintäkterna 

Volymökningen av verksamhetens nettokostnad per år ska inte vara högre än skatteunderlagets 

utveckling. 

Kommunkoncernens låneskuld ska långsiktigt inte överstiga 65 % av anläggningstillgångarnas 

värde. 

Soliditeten ska uppgå till minst 65 %. 

Soliditet inklusive pensionsskuld ska på sikt vara större än 0. 

Minskningen av anläggningstillgångarna ska balanseras med motsvarande minskning av skulder 

eller ökning av finansiella tillgångar så att soliditeten inte försämras. 

Nettoinvesteringarna för skattefinansierad verksamhet ska under en femårsperiod inte överstiga 

55 Mkr (2008-2013) 

Kommunens tillgångar ska vårdas så att framtida generationer inte förorsakas onödiga 

kostnader. 

Kommunernas fastigheter och anläggningar ska underhållas så att värdet inte försämras mer än 

normalt. 

Kommunallagen reglerar kommunens ekonomiska förvaltning 

genom att ett krav ställs på god ekonomisk hushållning. 

Ett av grundkraven är att budgeten ska upprättas 

så att intäkterna överskrider kostnaderna. Motiven är 

bland annat: 

Långsiktig konsolidering av ekonomin 

Skapa utrymme för investeringar 

Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet 

Minska riskexponeringen och möjlighet att kunna 

hantera osäkerhetsfaktorer 

God ekonomisk hushållning innebär mer än att ha en 

budget i balans.För att säkra en god ekonomisk 

hushållning behövs finansiella mål som tydligt markerar 

att ekonomin är en restriktion för att bedriva verksamhet. 

Det behövs också tydliga verksamhetsmål som klargör 

uppdraget. Målen ska klargöra vad som kan uppnås med 

befintliga resurser. 

Den politiska nivån fastställer ambitionsnivån och anvisar 

resurser medan verksamheterna utför tjänsteproduktionen. 

13 


2011 

Kommunen har lyckats uppfylla de finansiella mål som är 

knutna till resultaträkningen, medan målen runt lån, 

investeringar och soliditet har delvis kunnat uppnås. 

Målen om resultatutveckling och pensionsskuld sattes 

under en period av högkonjunktur, och kommunen har 

inte kunnat anpassa sin verksamhet till förändringar i de 

yttre omständigheterna tillräckligt snabbt för att 

måluppfyllelsen inte ska påverkas. 

Kommunen har betalat av sin långfristiga låneskuld under 

2011. Totalt har låneskulden minskat med 20 Milj kr från 

2008 medan anläggningstillgångarna minskat med 11,7 

Milj kr. 

Egna kapitalet har under samma period ökat med 12,3 

Milj kr medan pensionsskulden vuxit med 15,7 Milj kr. 

Kommunen har ett eftersatt underhåll på fastigheter och 

gator motsvarande c:a 5 milj kr. Under 2010-2011 avsattes 

extra underhållsmedel på 3,5 Mkr för att beta av 

”underhållsberget”



Kommunens pengar 

kommer från 

Och används till 

Fördelat på 

14 

Skatteunderlagets utveckling 

Att skatteunderlaget utvecklas i takt med kommunens 

nettokostnader är en förutsättning för att uppnå god 

ekonomisk hushållning. 

Skatteintäkternas förändring i % 2008-2011 

Kommunens eget skatteunderlag räknat per invånare 

ligger ca 7 % -enheter under riksgenomsnittet. Antalet 

personer med beskattningsbar inkomst har ökat under 

tre av de fyra senaste taxeringsåren trots att antalet 

invånare minskat. Skatteutjämningssystemet kompenserar 

kommunen delvis för skatteintäkter under genomsnittet 

genom inkomstutjämningsbidraget. 

Skatteutjämningssystemets utformning innebär att antalet 

invånare är viktigare för utvecklingen av kommunens 

skatteintäkter än ökningen av det egna skatteunderlaget. 

En viss tillväxt av det egna skatteunderlaget 

behöver därför inte innebära ökade skatteintäkter, men 

är i sig ett tecken på en positiv utveckling för kommunen. 

I prognoserna för skatteintäkterna för 2010 och 2011 

hade man överskattat lågkonjunkturens inverkan på 

skatteunderlagets tillväxt i riket. När utfallet blir bättre än 

förväntat tillkom en ”återbetalning” på 2010 års och 

2011 års skatteintäkter på totalt 5,8 Mkr under 2011. 

Skatteunderlaget i riket tillväxte med 2,2 respektive 3,0 

% år 2010-2111. År 2012 förväntas skatteunderlaget 

öka med 3,2 %. 

Kommunens ekonomi påverkas även av andra faktorer 

än arbetsmarknaden, inte minst den ekonomiska politik 

som förs, men även annat som besparingar i verksamheten, 

låga räntekostnader och extra tillskott utifrån.



Resultat för perioden 2011-01-01-2011-12-31 

Budgetavräkning tkr Budget 


Kommunen Sammanställd redovisning 

Redovisat 

2011-01- 

2011-12 

15 

Utfall mot 

budget 

för 2011 

Redo- 

visat 

2010-01- 

2010-12 

Budget 


Redo- 

visat 

2011-01- 

2011-12 

Utfall 

mot 

budget 

för 2011 

Redovisat 

2010-01 

2010-12 

Verksamhetens intäkter 167 466 166 867 -579 168 407 237 178 246 694 9 516 247 906 

Verksamhetens kostnader -508 842 -514 007 -5 165 -502 905 -552 268 -567 166 -14 898 -555 039 

Avskrivningar -14 000 -14 888 -888 -14 344 -30 764 -31 350 -586 -32 777 

Verksamhetens nettokostnader -355 376 362 009 -6 633 -348 842 -345 854 351 822 -5 698 -339 910 

Skatteintäkter 243 075 249 336 6 261 240 017 243 075 249 336 6 261 240 017 

Generella statsbidrag och utjämning 115 400 114 075 -1 325 123 309 115 400 114 075 -1 325 123 309 

Finansiella intäkter 100 922 822 138 200 477 277 270 

Finansiella kostnader -800 -818 -18 -621 -11 814 -11 986 -172 -10 382 

Resultat före extraordinära poster 2 399 1 507 -892 14 000 1 007 80 -937 13 304 

Bokslutsdispositioner 0 0 0 0 -145 -606 -461 -161 

Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 0 0 

Årets resultat 2 399 1 507 -892 14 000 862 -526 -1 398 13 143 

Kommunens resultat för 2011 ger ett överskott med 

1,5 Mkr (+14,0 Mkr 2010). Avvikelsen mot budgeterat 

resultat är -0,9 Mkr (+ 9,5 Mkr 2010). I resultatet för 

2010 ingår jämförelsestörande kostnader på-2,6 Mkr. 

Återbetalning av skatt ger ett överskott mot budget på 

skatteintäkterna på 4,8 mkr. För 2010 var skatteintäkterna 

8,0 Mkr högre än budgeterat. Allt detta är en 

konsekvens av att konjunktursvängningarna under åren 

har varit svåra att bedöma i förväg. Prognosen för 2011 

byggde på en befolkningsförändring på – 10 personer, 

medan utfallet blev – 35 personer. Skillnaden innebär 

ca 2 Mkr lägre skatteintäkt. 

Skatteintäkter och nettokostnader 2008-2011 

Årets resultatavvikelse för kommunen består av fyra delar: 

Mkr 2011 2010 2009 2008 

Nämnder -9,3 -6,5 -5,4 -3,3 

Finansförvaltning, pensioner 4,4 6,9 8,2 -1,3 

Av- och nedskivningar -0,9 1,1 -2,6 1,2 

Skatter 4,9 8,0 -9,3 -2,8 

Summa -0,9 9,5 -9,1 -6,2 

Resultatet för den sammanställda redovisningen är -0,5 Mkr 

Budgeterat sammanställt resultat var 0,9 Mkr för 2011. 

Kommunens bolag hade i sin budget förväntat sig större 

genomslag av lågkonjunkturen än som sen blev fallet. 

Kommunens kostnader har ökat med 7,6 Mkr mer än skatter 

och övriga intäkter 2088-2011. Tack vare minskade 

avskrivningar och något ökade intäkter har kostnads- och 

intäktsökningen ändå i stort kunnat hålla jämna steg.



Budget och resultat 2011- nämnderna 

BUDGETUTFALL 

Årsbudget 

Redovisat 

Kommunfullmäktige, val, revision 

Resultat 

Kostnader 2 980 3 218 -238 

Intäkter -573 -748 175 

Netto 2 407 2 470 -63 

Kommunstyrelsen 

Kostnader 160 342 164 787 -4 446 

Intäkter -103 090 -115 188 12 098 

Netto 57 251 49 599 7 652 

Barn- och utbildningsnämnden 

Kostnader 171 928 175 922 -3 994 

Intäkter -52 425 -44 228 -8 197 

Netto 119 503 131 694 -12 191 

Socialnämnden 

Kostnader 182 468 191 501 -9 033 

Intäkter -36 367 -41 080 4 713 

Netto 146 102 150 421 -4 320 

Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden 

Kostnader 9 228 9 251 -23 

Intäkter -1 690 -1 619 -71 

Netto 7 538 7 632 -94 

Summa 332 801 341 817 -9 016 

Det underskott som genererats av nämnderna under 2011 

är -9,0 Mkr. Resultatet för 2010 var -6,5 Mkr 

Störst positiv avvikelse mot budget visar kommunstyrelsen 

med +7,7 Mkr (+4,4 Mkr 2010). Överskottet kommer från 

Tillväxtenhetens arbetsmarknadsenhet och från lägre 

fastighetskostnader. 

Störst negativ avvikelse har Barn- och utbildningsnämnden, 

där gymnasieskolans underskott är – 9,3 Mkr av totalt -12,2 

Mkr. 

Socialnämndens budgetavvikelse är -4,3 Mkr . Halva 

underskottet härrör från Individ- och familjeomsorgens 

område. 

16 

Utredning av balanskravet 

Enligt de balanskravsregler som gäller från och med 2004- 

12-01, ska ett negativt årsresultat täckas i kommande års 

budgetar senast inom tre år. Det samlade resultatet för 

2007-2009 var -2,6 Mkr. 

o Balansresultat efter reavinster och återställande av 

underskott var + 11 009 tkr för år 2010. 

o Balanskravsresultatet för 2011 är + 1 507 tkr 

Kommunallagen stadgar att om kostnaderna för ett visst 

räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa 

resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt 

balansräkningen återställas under de närmast följande tre 

åren. Fullmäktige skall dessutom anta en åtgärdsplan för 

hur återställandet skall ske. Samtliga tidigare ansamlade 

förluster har reglerats under tidigare år. 

2010 2011 

Årets resultat enligt 

resultaträkning 

14 000 1 507 

Avgår: samtliga realisationsvinster -393 0 

Tillägg: reavinster enl. 

undantagsmöjlighet 

0 0 

Synnerliga skäl enligt KL § 8:5 

Avvecklingskostnader 

flygförarutbildning 

0 0 

Tillägg: ianspråktagande av 

sparande 

0 0 

Tillägg Realisationsförlust enligt 

undantagsmöjlighet 

0 0 

Täckning av underskott -2 598 0 

Justerat resultat 11 009 1 507 

Nyckeltal kostnads-/intäktsutveckling kommunen 

Milj kr 2010 1011 08-11 08-11 

Redovisat 

Redoisat 

Förän 

dr % 

Medel 

% /år 

Intäkter 168,4 166,9 1,3 0,3 

Kostnader exkl -502,9 -514,0 3,0 0,7 

Nettokostnader ki i 

-348,8 -362,0 3,6 0,9 

Egna skatteintäkter 240,0 249,3 5,9 1,5 

Generella bidrag 123,3 114,1 -1,9 -0,5



Investeringsredovisning 

Årsbudget 


17 

Tilläggs- 

budget 

Summa Investerat 

under 2011 

Återstår 

av budget 

Ny brandstation 3 500 0 3 500 16 3 484 

Gång och cykelväg Järnvägsgatan 0 2 600 2 600 2 334 266 

Förstärkning av Laestadiusvägen 850 0 850 656 194 

Ombyggnad Nyborgsskolan 0 295 295 493 -198 

Hissar/tillgänglighet i byggnader 0 500 500 487 13 

Ombyggnad övriga fastigheter 461 0 461 420 41 

Fritidsanläggningar 295 301 596 789 -202 

Parker och träd 400 0 400 211 189 

Belysning och skyltar 200 0 200 506 -306 

SUMMA påbörjade investeringar 5 706 3 696 9 402 5 921 3 481 

Ej påbörjade investeringar 1 044 1 450 2 504 0 2 504 

Investering i inventarier 3 940 302 4 242 3 013 1 229 

Investering affärsverksamhet 7 305 138 7 443 2 071 5 372 

SUMMA 17 995 5 596 23 591 11 006 12 585 

Gång- och cykelvägen vid Sandbacka har byggts med 

50 % bidrag från Vägverket. Etapp 2 görs under 2012. 

Då kommer det att finnas GC-väg längs hela Järnvägsgatan. 

Frågan om en ny brandstation har diskuterats under att 

antal år. Slutligt beslut väntas under våren 2012. 

Brandstationen ska byggas i anslutning till polisstationen. 

Den planerade utyggnaden av återvinningsgården med 

ett mellanlager för hushållsavfall stoppades efterson 

bygget skulle bli betydligt dyrare än budgeterat. 

Inom affärsverksamheten driver Stadsnätet projektet 

TV i nätet. Flera planerade åtgärder under 2011 har inte 

genomförts på grund av externa tekniska problem. 

Under 2012 planeras bl.a. att installera utrustning för 

att erbjuda byar med fibernät samma TV-utbud som i 

tätorten. 

Värmeåtervinningen i Badhuset har förnyats med gott 

resultat. Övriga ombygganden av sim- och sporthallen 

har skjutits på framtiden. En arbetsgrupp ska arbeta 

med frågan under våren 2012. 

Kommunfullmäktige har beslutat om särskilda riktlinjer 

för investeringsverksamheten, bl.a. för att kunna skilja 

mellan investering, drift och underhåll och hur 

investeringsbudgetar ska upprättas. Sedan tidigare har 

beslutats om att femåriga investerringsplaner ska finnas. 

Det beslutet har inte verkställts. 

Mer än halva investeringsbudgeten 2011 återstår att 

genomföra. 

Investeringar och avskrivningar 2008 -2011 

Investering tkr 

Totalt Skattefinansierad 

Avgiftsfinansierad 

Avskriv 

ning 

Netto- 

för 

ändring 

2008 12 565 10 437 2 128 15 068 -2 503 

2009 14 142 12 908 1 234 15 024 -882 

2010 10 122 8 255 1 867 14 383 -4 261 

2011 11 006 8 931 2 075 17 888 -3 882 

Fördelning på verksamhetsområden 2011



Tillgångar och skulder 

De materiella anläggningstillgångarna i kommunen har 

minskat eftersom investeringsnivån varit lägre än avskrivningarna 

under samtliga år. Den stora minskningen 

2009 beror på försäljningen av kvarteret Lommen 

till Arvidsjaurhem AB för 9,0 Mkr Tillväxten av 

tillgångarna sker i bolagen där det fortfarande pågår en 

omfattande investeringsverksamhet. 

De finansiella tillgångarna i kommunen härrör sig till 

allra största delen från utlånade medel inom koncernen. 

År 

Kommunen 

Balansomslutning 

Mkr 

Materiella 

anläggningstillgångar- 

Mkr 

Finansiella 

anläggnings 

-tillgångar- 

Mkr 

2008 289 209 36 

2009 278 201 41 

2010 291 197 40 

2011 289 193 40 

Sammanställd redovisning 

2008 645 585 2 

2009 643 597 1 

2010 658 592 3 

2011 627 571 3 

Soliditet 

År 

Kommunen 

Soliditet 

% 

Inkl pensionsavsättning 

% 

2008 61,7 -10,0 

2009 63,1 -13,4 

2010 65,2 -4,4 

2011 66,9 -11,1 


2008 28,8 -0,3 

2009 28,8 -4,8 

2010 29,8 -0,9 

2011 31,2 -0,4 

Soliditeten mäter kommunens ekonomiska styrka på 

sikt. Under flera år har soliditeten långsamt ökat i 

kommunen. Orsaken är den minskade låneskulden. 

Räknar man in kommunens ansvarsförbindelser för 

pensioner som enligt blandmodellen inte tas med i 

balansräkningen förändras bilden. Skulden har ökat 

med 21 Mkr sedan 2010. Detta innebär att kommunens 

mål om att det egna kapitalet ska motsvara ansvarsförbindelsen 

kommer att ta längre tid att uppfylla. 

18 

Kommunfullmäktige har anvisat 10 mkr som ett första 

steg för att minska pensionsskuldens storlek under 2012. 

Skuldsättningsgrad 

Kommunens skuldsättningsgrad (avsättningar, kortfristiga 

och långfristiga skulder) har i stort sett varit oförändrad 

2008-2011. En förskjutning har skett från långfristiga till 

kortfristiga skulder. I kortfristiga skulder ingår semesterlöneskuld 

och koncernkonto, trots att de inte automatiskt 

förfaller till betalning under kommande år. 2011 utgör dessa 

poster 48 % (40 % 2010) av de kortfristiga skulderna. 

I bolagen minskade andelen långfristiga skulder. Totalt 

minskade låneskulden med 14 Mkr under 2011. 

Skuld i % av tillgångar 

År 

Kommunen 

Avsättning 

Lång- 

fristiga 

skulder 

Kortfristiga 

skulder 

Summa 

2008 2 8 30 40 

2009 3 5 29 37 

2010 2 5 31 38 

2011 3 2 36 41 


2008 1 58 19 78 

2009 1 56 15 72 

2010 1 54 17 72 

2011 1 53 15 69 

Likviditet, placeringar och lån 

Nästan all långfristig upplåning finns i kommunens bolag. 

Kommunen har under en längre period prioriterat låg låneskuld 

framför hög likviditet. En låg investeringsnivå har 

inneburit att kommunens likviditet kunnat användas till att 

återbetala lån. 

Eftersom kommunen inte har medel placerade i aktier eller 

värdepapper har svängningarna på börsen inte påverkat 

kommunens ekonomiska ställning. 

Kommunkoncernen har en checkkredit hos Sparbanken Nord 

på 50 Mkr. Kommunen och bolagen har under både kortare 

och längre perioder nyttjat sin checkkredit dels för att kunna 

lösa in ofördelaktiga lån, dels för att balansera den stora 

eftersläpningen av utbetalning av EU-bidrag och andra 

statliga bidrag. 

Borgen 

Inga borgensåtaganden för bostadslån har lösts in på senare 

år. Totalt åtagande är 0,8 Mkr. Kommunens borgensåtaganden 

gentemot bolagen är 408 Mkr. Risken att kommunen 

ska behöva infria sina borgensåtaganden 

är låg. Värdet av bolagens tillgångar överstiger bokfört värde. 

Kommunen har som medlem i Kommuninvest ingått 

solidarisk borgen för bolagets skulder vilket redovisas i not.

Intern utlåning 



Kommunen har långfristigt lånat ut totalt 37,7 mkr till 

kommunkoncernen. Samtliga lån är ränte- och amorteringsfria. 

Dessutom finns ett kortfristigt lån på 4,0 Mkr 

till flygplatsen i balansräkningen för 2011. 

19 

Koncerninterna transaktioner 

Inga koncerninterna ägartillskott, utdelningar eller koncernbidrag 

har förekommit. 

År 2011 

Ägd 

andel Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning 

Företag/ tkr % Givna Mottagna Givna Mottagna Givna Mottagna 

Kommunen 100 0 0 0 0 0 0 

Arvidsjaur kommunföretag AB 100 0 0 0 0 0 0 

Arvidsjaurhem AB 100 0 11 0 0 0 0 

Arvidsjaur Energi AB 100 0 0 0 0 0 0 

Arvidsjaur Flygplats AB 100 0 0 0 0 0 0 

Arvidsjaur test& training AB 100 0 0 0 0 0 0 

Dotterbolagens ägande 

Lappland Aviation Academy AB 100 0 0 0 0 0 0 

Fastighetsföretaget i Arvidsjaur AB 100 11 0 0 0 0 0 

Pensioner och pensionsskuld 

Pensionsskulden representerar i stora delar ett historiskt 

arv som har upparbetas under decennier. Grovt 

uppdelat finns två typer av pensionsskuld: 

1. Pension intjänad före 1998. Denna redovisas som 

en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. 

Detta är den större delen av kommunens 

pensionsskuld 

2. Pension som intjänats från 1998. Denna intjänade 

pension enligt det nya pensionssystemet avsätts 

direkt till den anställdes pensionskonto 

Utöver detta finns vissa förmånsbestämda och avtalade 

pensioner. 

Mkr 2011 2010 

Finansieringen av pensionsförpliktelser enligt den gamla 

modellen sker i form av återlåning. Medlen finns placerade 

i kommunens anläggningstillgångar. Beslut finns 

om inlösen som kommer att genomföras under 2012. 

De nya beräkningarna av pensionsavsättning och 

ansvarsförbindelse (RIPS-07) innebar en kraftig ökning 

av kommunens pensionsförpliktelser, främst vad avser 

ansvarsförbindelsen. Ändrade ränteantaganden och beräknad 

ökad livslängd hos pensionstagarna utgör 

grunden till den kraftiga ökningen av kommunens 

ansvarsförbindelse. 

Enligt pensionsprognosen från KPA för kommunen 

pensionsskuldsutveckling kommer utbetalningarna från 

pensionsavsättningen att öka fram till 2013 för att 

sedan minska. 

Avsättningar för pensioner och liknande 

ansvarsförpliktelser 

5,8 6,2 7,2 4,1 

Ansvarsförpliktelser - pensionsförpliktelser som inte 

tagits upp bland avsättningar 

0,0 0,0 1,3 0,7 

Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 223,1 202,3 211,5 207,4 

./. Finansiella placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 

Summa pensionsförpliktelser som återlånas i 

verksamheten 

2009 

2008 

228,9 208,5 220,0 212,2



5 ÅR I SAMMANDRAG 

20 

2011 2010 

2009 

2008 2007 

Folkmängd 31-dec 6 494 6 529 6 662 6 665 6 751 

Utdebitering kommunen 22,08 22,08 22,08 22,08 22,08 

totalt 32,48 32,48 32,48 31,50 31,50 

Skatter och utjämningsbidrag tkr 363,4 363,3 353,6 351,8 346,2 

Resultat i % av skatter 

och utjämning 

0,4 3,9 -0,5 0,3 0,1 

Kostnader mkr inkl avskrivningar 528,9 517,3 521,5 514,2 505,0 

därav löner 323,5 316,9 312,0 322,0 308,2 

Antal årsarbetare 742 697 712 701 748 

Intäkter mkr exklusive 

skatt, generella bidrag 166,9 168,4 166,5 164,8 162,0 

Räntenetto mkr 0,1 -0,5 -0,5 -1,0 0,1 

Nettokostnad mkr 362,0 348,8 354,9 349,4 343,0 

% av skatter och 

utjämning 

99,6 96,0 100,4 99,3 99,1 

Årets resultat Mkr 1,5 14,0 – 1,8 1,2 3,3 

Investeringar mkr 11,0 10,2 14,1 12,6 13,3 

Avsättningar/invånare tkr 1,0 1,1 1,1 0,8 0,8 

Tillgångar/invånare tkr 44,5 36,3 36,6 41,4 40,9 

Långfristiga skulder/invånare tkr 0,9 2,2 2,2 3,0 1,5 

Eget kapital/invånare tkr 28,9 29,0 26,5 26,6 26,3 

Rörelsekapital/Invånare tkr -4,6 -4,1 -6,8 -6,7 -6,6 

Soliditet % 65 65 63 62 64 


Årets resultat mkr -0,5 13,1 -3,1 -0,8 2,9 

Eget kapital mkr 195,7 196,2 182,1 185,9 185,9 

Soliditet % 31 30 28 29 30



Kommunstyrelsen 

Koncernsamordning 

Under 2011 har ett omfattande arbete genomförts vad 

gäller koncernutveckling och koncernsamordning i 

Arvidsjaurs kommun. Helt nya ägardirektiv har tagits fram 

till samtliga kommunala bolag, där en likriktning genomförts 

för allmänna direktiv till bolagen och för att 

förtydliga kommunfullmäktiges vilja om mer koncernsamordning. 

Moderbolaget Arvidsjaurs kommunföretag AB:s roll har 

förtydligats och moderbolaget har under året haft en aktiv 

roll i koncernstyrningen. 2011 antogs även nya 

övergripande mål för kommunens verksamhet i vilken 

bland annat samverkan och koncerntänk framhävs. Under 

hösten har förvaltningar och bolag arbetat med att bryta 

ner dessa mål i framgångsfaktorer och verksamhetsmål. 

Detta arbete är ett samarbete mellan olika bolag men också 

mellan bolag och förvaltningar. För att bland annat 

underlätta detta samarbete och sätta fokus på 

koncernsamordning inrättades i december månad en 

koncernledningsgrupp där samtliga förvaltningschefer och 

verkställande direktörer ingår. Denna grupp skall gemensamt 

ansvara för att kommunens övergripande mål uppnås 

och skall sammanträda månadsvis. 

Samiskt förvaltningsområde 

I januari 2010 införs en ny lag om nationella minoriteter 

och minoritetsspråk. Därigenom blev Arvidsjaurs kommun 

ett samiskt förvaltningsområde med ett ökat ansvar 

för att bevara och stärka samiskan inom kommunen. Det 

innebär bland annat att medborgarna har rätt att använda 

samiska i kontakter med myndigheter. Enskilda ska även 

ges möjlighet till förskoleverksamhet och äldreomsorg på 

samiska, om kommunen har tillgång till språkkunnig 

personal. 

Översiktplaner 

Den juridiska utvecklingen har gått mot att ge allt större 

tyngd åt kommunens viljeinriktning i översiktsplanen vid 

tvister mellan olika intressen om mark- och vattenanvändning. 

Översiktsplanen kommer därför att ha en än viktigare roll i 

den framtida samhällsplaneringen. 

Energisparprojekt EMU/EMU 

EPC (Energy Performance Contracting) är en metod som kan 

användas för att få till stånd energieffektiviseringsåtgärder i 

offentliga lokaler och industrilokaler, och därigenom bidra 

till minskad energianvändning och miljöpåverkan. 

Kommunen har fått bidrag för att arbeta med energieffektivisering 

av sina offentliga lokaler. Som motprestation 

ska kommunen varje år visa en nulägesanalys, 

Verksamhetsberättelser 

21 

handlingsplan och åtgärder som ger väsentliga energibesparingar. 

Inventeringen av lokalerna är klar och det 

finns en lista på åtgärder på totalt 13 Milj kr 

Ekonomi 

Budgetutfall 

enheter 

Budget 


Redovisat 


Resultat 

Kommunstyrelsen 5 019 6 249 -1 230 

Teknik och infrastruktur 10 700 10 900 -200 

Fastigheter och lokaler -8 444 -10 388 1 944 

Tillväxt och integration 7 615 1 540 6 075 

Fritid och kultur 14 336 14 117 219 

Stödfunktioner 32 015 32 061 -46 

Affärsverksamhet -3 990 -4 880 890 

SUMMA 57 251 49 599 7 652 

Måluppfyllelse 

Kommunstyrelsens måluppfyllelse 

Medarbetare 

Tillväxt och 

utveckling 

Tillväxt och 

utveckling 

Under 2008 ska ett personalpolitiskt 

program tas fram. I 

programmet ska såväl chefer 

som medarbetare kunna 

finna grunder för de olika 

beslut som tas i 

personalfrågor 

Externt skall all information 

syfta till att stärka 

kommunens varumärke 

Söka nya samarbetsformer 

med olika aktörer för ökad 

sysselsättning 



Det personalpolitiska handlingsprogrammet blev klart och 

antaget i kommunfullmäktige i mars 2010. 

Målet om kommunens varumärke har inte utvärderats 

Målet om olika samarbetsformer har inte utvärderats



Intresseföretag och gemensamma nämner 

Gemensam nämnd för lönesystem 

Arvidsjaurs kommun har bildat en gemensam nämnd med 

Skellefteå kommun för drift att hantera kommunens 

gemensamma lönesystem. 

Länstrafiken i Norrbotten AB 

Kommunerna och landstinget i Norrbotten äger aktierna i 

länstrafikbolaget. Fördelning görs utifrån trafikproduktion 

och invånarantal. Kommunens andel var 2,43 % och kostnaden 

2,8 Mkr. (2,8 Mkr 2009). Från och med 2010 har 

kommunen övertagit ansvaret för linjer inom kommunen. 

Kommunalförbund 

Kommunen är medlem i kommunalförbundet Partnerskap 

Inland - Akademi Norr. Kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, 

Dorotea, Kramfors, Lycksele, Malå, Sollefteå, Sorsele, 

Storuman, Strömsund, Vilhelmina, och Åsele har gått samman 

i ett kommunalförbund i syfte att initiera, samordna 

och genomföra högre utbildning som skall tillfredsställa 

behov av både grundläggande service och innovativ 

tillväxt. Varje deltagande kommun har ett lärcentrum 

kopplat till Akademi Norr. 

Tillväxt och integration 

Verksamhet 

Under 2010 slogs utvecklingsenheten och Arbetsmarknadsenheten(AME) 

samman till Tillväxtenheten. Arbetet med 

sammanslagningen samt inskolning av ny personal har 

tillfälligt minskat takten i utvecklingsarbetet. 

Ekonomi: Intäkter från projektverksamheten inom 

näringslivsutvecklingen har avsevärt minskat. Det 

ekonomiska flödet inom arbetsmarknadsenheten har gått 

parallellt med verksamhetsutvecklingen. Inbromsning av 

mottagandet inom flyktingmottagandet i syfte att 

överblicka konsekvenserna av den nya etableringsreformen 

har visat sig nödvändig. Minskade ersättningsnivåer utgår 

numera till kommunerna. 

Personal: Från den 1/9 har Tillväxtenheten ny chef. 

enhetens näringslivsutvecklare har slutat och en kombinerad 

Eu-samordnare/näringslivsutvecklare rekryteras 

under 2012. En Integrations/Inflyttningssamordnare 

finns sedan hösten inom enheten. Inom enheten 

Ensamkommande flyktingbarn har ett. ekonomibiträde 

rekryterats, och två. handledare har anställts. vid den 

nyuppstartade Utsluss. En utredare har varit verksam 

under 6 månader med uppgift att utreda framtida SFI och 

vuxenutbildning. Arbetsmiljön på enheten betecknas som 

mycket god, sjukfrånvaron låg. Arbetsbelastningen är 

väldigt hög pga av det ökade antalet/mängd uppdrag. 

22 

Näringsliv 

År 2011 startades 49 företag upp i kommunen mot 47 

företag 2010. Av de 49 nystartade företagen har 

Entreprenörscentrum bistått med stöd och hjälp till 22 av 

dessa. Kommunens mål ligger på 15 företag per år. 

Glädjande är att det har varit en kraftig ökning av 

övertagande/generationsskiften mellan åren 2010 till 2011. 

Lika så en ökning av nystartade kvinnliga företagare. 

Under 2011 har näringslivsenheten genomfört flera 

företagsbesök samt haft regelbundna träffar med 

Företagarna, Svensk Handel, Turistföretagare samt de tre 

större byarna. Kommunen tog initiativ till en workshop i 

Abborrträsk som resulterade i över 160 idéer att arbeta 

vidare med. Via Invest in Norrbotten har enheten fått ny 

kunskap hur man kan höja kvaliteten i sitt arbete kring 

etableringsprocessen. Entreprenörcentrum har löpt på 

som vanligt med undantag av att Tillväxtverket underkänt 

Almis upphandling av externa affärsrådgivare i 

Norrbotten. Ny upphandling pågår och beräknas klar 

under våren 2012. 

Affärsrådgivaren arbetar på som vanligt. Projekten löper 

på enligt förväntningar med undantag av Byske- och Åbys 

arbete som har försvårats av den stora nederbörden. 

Turistbyrån 

Har tagit emot ca 6000 besökare under 2011, vilket är en 

normal nivå. Nästan 50 % av besökarna kommer från 

utlandet. Under året har samarbete skett med lokala 

företag och föreningar kring turismutveckling och 

infrastruktur. De ser en ökning av arbete med remisser och 

utredningar. Från den 1/1 2012 tar Sameföreningen tillbaka 

guideverksamheten i Lappstaden. 

Lärcentrum 

Trenden går mot att allt fler läser kurser och kurspaket på 

distans i stället för hela program. Kommunens egen 

personal använder lärcentrum mer flitigt samt videokonferensmöten 

mot andra orter för att spara in på restid. 

Under våren påbörjades ett samarbete med socialchef och 

personalchef då man upptäckt ett behov av fler arbetsledare 

inom vård och omsorg. 

Strukturella Insatser 

Utredning runt SFI och Vuxen undervisning är klar. 

Förslag och inriktningar diskuteras och planeras 

fortsättningsvis. Samhällsorientering på hemspråk kommer 

att läggas ut på extern aktör och utvärderas under 1 år. 

Norrsken 

Socialfondsprojetet Norrsken som drivs tillsammans med 

Piteå kommun tar ordentlig form, och har gett mycket bra 

resultat hittills, 63 %av deltagarna har gått vidare till arbete 

och studier. Den snabba utskrivningstakten drabbar dock 

medfinansieringen i projektet. (Moment 22). Åtgärder 

vidtas med bl.a. tjänsteförstärkning inom Socialförvaltning 

(remitant) 50%.



Ungdomar/In 

Att erbjuda ungdomar från Europa möjlighet att förlägga 

sin praktik i Arvidsjaur får sitt stora genomslag. Antalet 

ungdomar har aldrig varit större och enhetens arbete uppmärksammas 

Internationellt. Vid stora Eu-konferensen i 

Berlin benämns arbetet som ” Sveriges bästa, kanske 

Europas bästa” projekt mottagare part. 

Flyktingmottagningen 

11 st. flyktingar mottagna under året. Vilket innebär en 

total på sammanlagt 15 st. för året. Totalen för mottagningen 

är med andra ord 113 st. mottagna, varav 57 st. har 

flyttat sedan starten. Det intensiva arbetet med 

Integrationsinsatser börjar ge frukt där bland annat den 

planteringsutbildning som hållits, gav jobb till alla som 

deltagit, efter avslutad utbildning. 

Integrationssamordnare/Inflyttningsamordnare: 

Funktionen har inrättats under en försöksperiod om 1 år. 

Alla nya medborgare får välkomstmappar. Arbetet görs 

tillsammans med Svensk Handel och Arvidsjaur 

Föreningssamverkan inletts om att skapa en attraktiv 

mapp till alla inflyttade till vår kommun. Integrationsarbetet 

med målgruppen prioriteras högt och samarbete 

med övriga kommunala enheter, föreningar tillsammans 

med Inflyttningssamordnare målstyrs och ska få tydligare 

struktur. 

Ungdomar/Ut: 

Projektet har fått 380´tkr från Internationella programkontoret 

i Sverige. Elever på 3-6 veckors praktik i 

Tyskland under året. Projektet pågår under 2011-2012, i 

samarbete med Sandbackaskolan 

Ensamkommande flyktingbarn 

Boendeplatserna har ökat från 15 till 20. Utslussen och 

18+ boende har startats med avsikt att överbrygga 

övergången till ett eget boende. Mycket arbete har lagts på 

att skapa styrdokument och planer för verksamheten. 

11 nya ungdomar mottagna under 2011. Totalt är 45. Mottagna 

och 17. utflyttade sedan starten 2008. 

Kompetenshöjning har gjorts av boendepersonal, gode 

män och övriga personalgrupper som har beröring av 

målgruppen, genom projektet KIN (6,5 milj.) med 

Akademi Norr som paraplyorganisation. 

Ideúm 

Verksamheten forsätter att vara det centrala navet för 

Arbetsmarknadsenheten. Avtal har tecknats med 

Arbetsförmedlingen om fas3. Praktiksamordningen är nu 

fullt utvecklad och fungerar mycket bra. Snickeriet har 

stått fullbelagt under större delen av året. 

Framtiden 

Att komma in i gemensamma lokaler kommer på sikt att 

ge såväl personella som ekonomiska vinster, samt 

ytterligare höja kvaliteten för alla våra målgrupper. 

23 

Under 2012 kommer målen för Tillväxtenheten att 

omarbetas för att bli både strategiska och operativa med 

fokus mot kommunens övergripande mål. 

- Sammanslagningen av enheten till en Tillväxtenhet, med 

fullt kompetens- och resursutnyttjande och med tydlig 

struktur och mål, är och kommer att vara högst 

prioriterat i det framtida arbetet. 

- Eu- samordning och nya projekt kommer att prioriteras. 

- Näringslivsutvecklingen kommer att lägga kraft på att 

organisera marknad - och relationsarbetet. 

- Turistbyrån kommer att fokusera på att forma en modern 

turistbyrå som tar sikte in mot 2020 

- Lärcentrum fortsätter kompetensutveckling mot 

integration samt genomför en kompetenskartläggning 

inom näringsliv. Lärcentrum kommer att söka 

samverkan med kommunala aktörer och andra 

intressenter i syfte att säkerställa utbildningsbehov för 

målgruppen +20 som inte har möjlighet att vara 

inskrivna på gymnasiet. Eventuell investering i ny 

videoutrustning för att fortsätta en kvalitativ samverkan 

med Akademi norr och andra utbildningssamordnare 

- Integration/ Inflyttningssamordning. Analys om åtgärden 

in till politiken för beslut om framtid. 

- Konsekvensanalys nya etableringsreformen inom 

Flyktingmottagandet, kommer att ligga klar under senare 

delen av 2012 

- Bemanningsförstärkning inom Ensamkommande 

flyktingbarn efter behovsanalys. 

- Byggande av person/varuhiss vid Kråkan, under 

utredning, trolig kostnad ≈ 500´ 

- Projekt Norrsken når sin absoluta kulmen under året (25- 

30 inskrivna). 

Fritid och kultur 

Verksamhet 

Kultur- och idrottsutbudet för barn och ungdomar är ett 

prioriterat område och har utvecklats och i viss mån utökats 

under hösten. Fritidsgården Galaxen hålls öppen två kvällar 

per vecka för år 5-7, två kvällar för högstadiet och gymnasiet 

samt en kväll för alla från år 5 tom gymnasiet. Besökarna i 

de lägre åldrarna är flest och totalt har man ca 20 besökare 

per kväll. 

Deltagandet i kulturskolan har ökat markant under hösten, 

från 190 elever under våren till 328 barn och ungdomar i 

åldern 5 – 20 år. Av dessa elever dansar 69, 55 deltar i de 

nystartade körerna, 67 elever i år 2 får förberedande 

instrument- och sångundervisning, 64 spelar i ensembler och 

137 deltar i den enskilda instrumentalundervisningen. Ett 

skapande skola projekt med dans har drivits genom 

kulturskolan med 57 elever i byarna (ingår ej i statistiken) så 

totalt har 385 elever deltagit i kulturskolan. Kulturskolan har 

medverkat vid ca 30 offentliga och interna arrangemang.



Biblioteksverksamheten fokuserar på barn och ungdomar, 

på det samarbete som bedrivs för att skapa ett bibliotek 

2013 samt på de gemensamma kampanjer som är beslutade. 

Biblioteket i Arvidsjaur är öppet måndag – lördag och i 

byarna onsdagar och fungerar som ett offentligt vardagsrum 

och en viktig mötesplats för många. Biblioteken är en viktig 

del i det livslånga lärandet, en av grundpelarna i ett 

demokratiskt samhälle och lagstyrd sedan många år. 

Skolbiblioteken har fått högre status i och den skarpare 

skrivning om skolbiblioteken som gjorts i den nya skollagen. 

Diskussionerna fortgår om hur vi kan öka nyttjandet och 

dialogen förs om att på sikt även öka bemanningen av 

skolbiblioteken. 

Medborgarhuset är en resurs för föreningslivet i kommunen 

och har ett fortsatt högt nyttjande av sina lokaler, en ökning 

med 14% under 2011. Utökningen med föreningslokaler för 

mindre sammankomster i nedre plan är ett bra komplement. 

Biografbesökarna har blivit något färre under våren, bl.a. 

beroende på övergången till nytt format för digital film och 

färre kopior av 35 mm film. Tack vare filmen Jägarna 2, som 

hade premiär under hösten, gick besökandet upp igen 

eftersom den filmen ensam stod för 30% av samtliga besök. 

Dagbion går fortsatt bra och där har besökandet fördubblats. 

Totalt har snittet per föreställning ökat från 39 till 

50. Ansökningen för att kunna uppgradera den digitala 

utrustningen till behövlig nivå har beviljats från Svenska 

filminstitutet och medel finns anslagna i investeringsbudget 

2012. Kommunen deltar i samordnad upphandling via 

Sveriges Kommuner och landsting och beräknas vara klart 

under första kvartalet 2012. 

Kultur i vården, i samarbete med socialnämnden, fortsätter. 

Kommunen har fått 5000 tkr från Kulturrådet för en utökad 

satsning på kultur för äldre där berättandet skall stå i fokus. 

Föreningarna med verksamhet för barn och ungdom 0-20 år 

har tilldelats bidrag enligt bestämmelserna och kommunen 

tillhandahåller fria lokaler för alla föreningars verksamhet. 

Arvidsjaurs föreningar i samverkan, AFS, som bildats kommer 

att få stor betydelse för stora delar av föreningslivet. Ett 

tvåårigt projekt skall skapa en stödfunktion för att 

föreningslivet skall kunna fungera bra, bli avlastade inom 

vissa områden och kunna samordna och initiera större 

föreningsarrangemang av olika slag. 

Händelser av betydelse 

Militären har börjat ta betalt för ”K4”- hallen och en 

överenskommelse har gjorts. Tack vare föreningarnas hjälp 

blev det en lägre nyttjandegrad för perioden genom att 

hallen används endast oktober till och med mars samt en 

förtätning av tiderna övriga sporthallar i tätorten. 

Diskussionerna om anläggningar forsätter och en grupp för 

utredning av sporthallens framtid är bildad. Fritids- och 

kulturutskottet har även begärt en översyn av de egna 

internhyrornas utformning, fördelning och efterlevnad. 

24 

Måluppfyllelsen och kvalitet inkl nyckeltal 

Medborgare 

Tillväxt och 

utveckling 

Tillhandahålla attraktiva och 

ändamålsenliga lokaler och 

anläggningar för föreningar. 

Kontantstöd erbjuds de 

föreningar som bedriver 

barn- och 

ungdomsverksamhet i 

åldern upp till och med 20 

år . 

65 % av budgetsumman 

som avsätts till kontantstöd 

skall gå till idrottsföreningar 

med barn- och 

ungdomsverksamhet och 35 

% går till övrig barn- och 

ungdomsverksamhet som 

bedrivs av föreningar. 

Tillhandahålla barn och 

ungdomar ett attraktivt 

alternativ till 

idrottsverksamhet. 

Minst 15 % av barn- och 

ungdomar i åldern 5-16 år 

skall vara inskrivna i 

kulturskolan 

Nyttjandet av biblioteken 

och dess resurser ska vara 

stort och filialerna skall 

hållas öppna en dag per 

vecka. 

Digitala scenen ska erbjuda 

ett större utbud av kulturella 

aktiviteter 



Målet om att öka användningen av biblioteket resurser är 

inte uppnått. 

Folkbiblioteken 2011 2010 2009 

Utlån totalt 47 688 51 665 61 047 

Besök HB 33 805 42 682 42 061 

Utlån i snitt/inv 7,4 7,8 9,2 

Besök i snitt/inv 5,2 6,5 6,3



Målet om att öka det kulturella utbudet på den digitala 

scenen är omöjligt att uppnå eftersom resurser saknas, både 

på Medborgarhuset och hos de föreningar som skulle kunna 

vara arrangörer. 

Biografverksamhet 2011 2010 2009 

Antal filmer 112 114 134 

Antal besökare 5 583 4 463 6 736 

Snitt per film 50 39 50 

Under 2010 och 2011 har filmutbudet för 35 mm film 

begränsats i och med det teknikskifte som pågår men filmen 

Jägarna 2 hösten 2011 samt ökningen på dagbio drog upp 

snittet med 11 personer per föreställning. Inga digitala 

sändningar har erbjudits. 

Fritidsutbudet för barn och ungdomar är fortsatt bra, och 

kulturskolan är en populär del av barn- och ungdomars 

fritidsutbud, 29 % av kommunens 5-16 åringar deltog under 

våren och vid höstterminens start är det 42% av 

åldersgruppen. Målet är minst 15% av åldersgruppen 5-16 

åringar. Dessutom deltar ett 20-tal gymnasielever. 

Kulturarrangemang 

barn och ungdom 

2011 2010 2009 

Antal förest, skolor 25 26 29 

Antal besök, skolor 2 580 2 605 2 865 

Snitt per föreställning 103 100 98 

Antal förest, offentlig 12 32 20 

Antal besök, offentlig 1 019 1 143 927 

Snitt per föreställning 85 35 46 

Utbudet och storlek på föreställningen styrs av producenterna 

och kan variera från år till år. Detta påverkar snittet 

för besök per föreställning 

Kulturskolan 

Antal elever 

(% av 5 – 16 åringar) 

Kultur i vården 

Aktivitet 

2010 2010 2009 

VT 190 

(24 %) 

HT 328 

(42%) 

Vt 

VT 175 

(24 %) 

HT 203 

(28 %) 

Antal Antal delt/gång 

VT 171 

(24 %) 

HT 163 

(23 %) 

Samvarostunder 25 15 – 18 

Öppen verkstad 30 5 - 8 

Hattmakeri 9 4 

Taltidning 2ggr/v 

Mäts ej 

ecka 

Målarstund 12 5 

Trio med Bumba, konsert 1 Ca 70 

Föreningsbidrag, 

verksamhetsstöd 

0-20 år 

2011 2010* 2009** 

Idrott 253 497 253 500 354 400 

Övriga 49 000 34 200 22 800 

Totalt 302 497 287 700 377 200 

25 

*nya regler började gälla, stöd endast till barn- och 

ungdomar 0-20 år 

**endast det som gick till barn- och ungdom 

Fria lokaler ej beräknat. 

Framtiden 

Om neddragningen av resurser för kultur- och fritid 

fortsätter kommer kommunen i ett sämre konkurrensläge 

gentemot andra kommuner. En stimulerande fritid är 

viktigt för alla och har stor betydelse för folkhälsan. Det 

kan vara en avgörande faktor vid val av bostadsort. 

Ungdomsstyrelsen har nyligen redovisat en enkät om 

ungdomars eget kulturutövande som visar att 98 % av 

ungdomar i åldern 13-25 år håller på med kultur av något 

slag och flest håller på med bild och bildskapande. 

Däremot så går de största resurserna från samhället till 

musik. 

Den kartläggning som påbörjats av fritidsanläggningarna i 

kommunen måste fortsätta. Detta för att få ett 

underlag för fortsatta diskussioner om vilka anläggningar 

kommunen kan driva och hur de skall underhållas, 

användas och vilka driftsformer som är lämpligast. 

Eftersom 45 % av fritids- och kulturs budget är 

internhyror så finns det mycket att vinna på att sänka 

kostnaderna. Många av anläggningarna byggdes för de 

behov medborgarnas hade för 20-30 års sedan och detta 

har troligen förändrats och är något annat idag. Det bör 

man också kartlägga så att kommunen erbjuder det som 

efterfrågas. 

Den digitala upprustningen av biografen kommer att 

påverka utbudet positivt och Arvidsjaur kan erbjuda det 

man idag åker till kusten för att uppleva. 

En diskussion om utveckling av kulturskolan pågår. En 

utökning skulle vara möjlig med ett tätare samarbete med 

skolan, sociala, tillväxtenheten och eventuellt församlingen. 

Ett stort intresse finns och förhoppningen är att 

kunna genomföra något hösten 2012. Lokalfrågan är ännu 

ej löst och mycket hänger på vad som beslutas om 

kvarteret Skogen.



Kommunalteknik, anläggningar 

och fastigheter 

Anläggningar 

Stugbyn Camp Gielas hade de största stugbokningarna 

hittills för skidläger i höstas, men på grund av snöbristen 

kom nästan ingen av klubbarna. Avsaknaden av snö under 

november och december kostade Gielas bortemot en halv 

miljon. Totala antalet övernattningar har trots det ökat för 

sjätte året i rad även om det nu var en högst marginell 

ökning. Stugövernattningar minskade medan husbilar och 

husvagnar ökade. Sedan 2005 har övernattningarna totalt 

ökat med över 100 %. 

Totalt hade Camp Gielas drygt 58.000 gästnätter. 

Badplatsen och båthamnen vid Arvidsjaursjön med sina 

fina grillplatser förbättras något varje år och har blivit ett 

populärt utflyktsmål. 

Den nya konstgräsplanen invigdes under försommaren. 

Fastigheter och lokaler 

Planerade underhållsåtgärder enligt prioriteringslista är 

utförda för ca en miljon kronor. Enskilt största åtgärden 

var nytt låssystem kommunalhus samt låsbyten utrymningsvägar. 

År 2011 blev 12 % varmare än ett normalår vilket var 

glädjande för fastighetsavdelningens energibudget. Effekter 

av energibesparing som gjorts på sim- och sporthallen och 

Medborgarhuset börjar ge resultat samt årets låga kostnader 

för uppvärmning av utomhusbassängen tack vare 

sommarvärmen. 

Beslut om placering av ny brandstation har tagits politiskt 

och detaljplan är upprättad. Upphandling av konsulter för 

projektering av nybyggnad ska påbörjas. 

Åtgärder i kommunens fastigheter gällande Enkelt 

Avhjälpta Hinder har pågått under hela 2011 och ska 

utmynna i förbättrad tillgänglighet. 

Stormen som drog fram i början på juni orsakade skador i 

yttertaket på Parkskolan i Glommersträsk och har hittills i 

år kostat 128,0 tkr i reparationskostnader, vilket också 

överskrider underhållsbudgeten med motsvarande belopp. 

Ingen takskottning behövde utföras under år 2011. 

Översyn av fastighetsbestånd och kommunens behov av 

lokaler pågår ständigt i syfte att möjliggöra en förbättring 

av den totala ekonomin och ett effektivare lokalutnyttjande 

inom kommunen. Ett stort behov finns av planerat 

underhåll så som allmänt underhåll, nya belysningssystem 

mm. 

Antalet outhyrda lokaler ökar. 

26 

Gator, vägar parker 

Byggandet av första etappen av GC-vägen efter 

Järnvägsgatan är nästan klart. Plantering av björkar och 

insådd v gräsytor kommer att göras under våren 2012. 

Första plogsväng hösten2011 var 5 december medan 

det året innan plogades för första gången 14 oktober. 

Däremot har man plogat 10 ggr i december 2011. 

Gatuenheten har byggt en ny belysningsanläggning i 

Deppis södra del, samt tagit bort belysningen i 

Serrejaur. 

Vi har även haft en hel del problem med belysningen i 

höst med kabelbrott och trasiga ljuskällor. 

Under 2011 har endast sommarblommor planterats i 

anslutning till Storgatan. Ökningen av perenner fortsätter, 

det har planterats ca30 m2.under 2011 

Måluppfyllelse och kvalitet inklusive nyckeltal 

Tillväxt och 

utveckling 

Erbjuda ett attraktivt boende 

med bra service vid Camp 

Giselas samt erbjuda 

högkvalitativa attraktioner 

såsom äventyrsbad, golf, 

skidåkning och annat. 



Gielas vinterenkät bland biltestarna gav 

medelbetyget 4,3 (4,5 året innan). 

Sommarenkäten bland turisterna gav betyget 

4,4 (4,4 året innan). 

Badet lyckades med sin målsättning på 100 % 

simkunnighet i årskurs tre (100 % året innan). 

Fastighetsenhetens brukarenkät gav 4,0 (3,9 

året innan). 

Badets sommarenkät gav 4,3 (4,5 året innan). 

Stödenheter 

Alla stödenheter för nämnderna är samlade under 

kommunstyrelse. Här ingår nämndskansli, växel, 

övergripande personalfrågor, löneadministration ITstöd, 

ekonomi och upphandling, samt kommunens 

kostorganisation. 

Växeln är ett samarbete med kommunerna i 4kom. 

Lönesystemet ingår i den gemensamma lönenämnden 

Upphandlingsenheten har utökats för att kunna svara 

upp mot de ökade kraven runt LOU. 

Till följd av revisionens granskning av kommunens 

köpvanor har kommunen fått en ny inköpspolicy som 

Upphandlingsenheten håller på att utbilda samtliga 

inköpsberättigade om. Målet är att under 2012 höja 

kunskapsnivån och förbättra följsamheten till ingågna 

avtal och gällande lagstiftning



Affärsdrivande verksamheter 

I kommunstyrelsens affärsdrivande verksamheter ingår 

Vatten- och avlopp (VA) Avfallsverksamheten och kommunens 

stadsnät. 

VA-verksamheten 

Årets händelser 

Totalt under året har man åtgärdat 9 vattenläckor. 

I Glommersträsk har VA-enheten bytt ut en delsträcka 

av vattenledningen eftersom det varit. upprepade 

läckor på nästan samma ställe. De har bytt ut 3 

strategiskt viktiga avstängningsventiler i 

Glommersträsk så att det vid någon störning går att 

stänga vattnet utan att allt för många abonnenter blir 

drabbade. 

Ett 15 pumphaverier har skett under året, samt att 

flera frekvensstyrningar också bytts ut 

Lilla pumpstationen i Glommersträsk är ombyggd till 

en LPS variant, (Low Pressure System) Det är ett 

system där en kvarn maler sönder inkommande 

material som blir så fint att det går att pumpa bort i en 

50 mm slang. 

I Moskosel har vi relinat ca 800 m spillvattenledning. 

Det är området öster om E45. Ledningen var i väldigt 

dåligt skick. Vi har även gjort fysiska åtgärder på 

brunnar för att förhindra att dagvatten rinner in i 

spillvattenledningen. 

Pumpstationen utmed E45 i Moskosel har byggts om. 

En mindre ombyggnad av sandfånget har gjorts i 

Moskosel reningsverk. 

Ett större avloppskross åtgärdades i korset Sjukstugevägen/Ringelvägen 

i början på 2011. 

Abborrträsks vattenverk har byggts om för att få 

bättre kapacitet på vattenfiltren. Vi har haft problem 

med att få bort järn och mangan från filtren. Vi har 

också rengjort reservoaren samt renspolat 

drickvattenledningen för att få bort allt järn och 

mangan där också. 

Vi har renspolat alla borrhål i Arvidsjaur vattentäkt. 

I Lauker har vi renspolat borrhål. Och hela dricksvattenledningsnätet. 

Det var väldigt mycket vattenfrysningar under 2011 på 

ställen där det normalt inte är problem. Vintern var 

visserligen väldigt kall och vi hoppas att vi slipper det 

2012 annars måste vi göra åtgärder. 

Vi har under 2011 mätt in de sista byarnas ledningsnät 

för att kunna digitalisera dem och få in dem i vårt 

GIS-system. 

27 

Producerat vatten under året i 

Arvidsjaur vattenverk 

Inkommande vatten i 

Arvidsjaurs reningsverk 

Ovidkommande vatten in i 

Arvidsjaurs reningsverk 

Producerat dricksvatten per 

person i Arvidsjaur centralort 


458 373 

m 3 /år 

676 722 


462 986 


653 507 


32% 29% 

271 

l/dygn 

273 

l/dygn 

Avfallsenheten 

Principen för en hållbar avfallshantering bygger på 

EU:s avfallshierarki, som är en vägledning för hur 

avfall bör behandlas i EU. Avfallshierarkin eller 

avfallstrappans steg är 

1.förhindrande att avfall uppkommer, 

2.återanvändning, 

3.återvinning, 

4.energiutvinning och 

5.deponering. 

Avfallsarbetet i Arvidsjaur bedriv spå avfallstrappans 

2:a till 5:e steg. 

I kommunens avfallsplan finns som ett av målen att till år 

2012 ska 100 % av hushållsavfallet vara rätt sorterat. 

Statistik avfallsmängder 


Hushållsavfall eller likvärdigt 1 353 ton 1 483 ton 

Övrigt brännbart 693 ton 525 ton 

Deponi 71 ton 79 ton 

Osorterat 21 ton 28 ton 

Lev till Umeå Värmeverk 2 495 ton 1 908 ton 

Försäljning av metallskrot 410 ton 379 ton 

Träavfall behandlat 520 ton 535 ton 

Träavfall rent 163 ton 170 ton 

Ris 66 ton 201 ton 

Löv/gräs 100 ton 101 ton 

Spillolja 10 ton 12 ton 

Övrigt Farligt avfall 

(färg, småkemikalier) 

19,9ton 15,4 ton 

Besök ÅVC 

34 755 st 33 242 st 

Den 1 januari tog Bodens Energi över förbränningen 

av brännbart avfall från Umeå Energi. Det medförde 

även att transportavtalet följde med, med samma priser, 

trotts att avståndet är kortare till Boden än till Umeå. 

Den 1 juli övergick slamhämtningen av enskilda avlopp 

från VA-enheten till Avfallsenheten. 

Ett metallsorteringsprojekt har genomförts på Arvidsjaurs 

ÅVC från september till mitten av december. 

Syftet med projektarbetet var att analysera 

metallmängder, ekonomi, arbetsmetoder och behov av



verktyg och lokaler. En resultatrapport av metallsorteringsprojektet 

redovisas senast i mars 2012. 

En miljöalmanacka med avfallsinformation har skickats ut 

till samtliga hushåll. 

Arvidsjaur stadsnät 

Arvidsjaur Stadsnät ansvarar som nätägare av det fibernät 

som finns utbyggt i kommunen. 

Under våren fick Arvidsjaurstadsnät genom Jerry 

Johansson, Olov Åhman och Glen Eriksson ta emot priset 

som Årets Stadsnätsentreprenör 2010 som delas ut av 

Svenska Stadsnätsföreningen, med motiveringen: 

Arvidsjaurstadsnät blev även utsedd av Post och 

TeleStyrelsen i sin rapport ”Goda exempel på kommunalt 

agerande inom bredbandsområdet” som en av fem goda 

exempel på hur kommuner bör hantera stadsnätsfrågor, 

Stadsnätet är ett öppet nät, dvs. kunderna skall fritt kunna 

välja tjänsteleverantör. Alla tjänsteleverantörer delar på 

samma infrastruktur – stadsnätet 

28 

. 

Man kan dela upp funktionerna i ett stadsnät i tre nivåer: 

1. Det fysiska nätet 

2. Drift och underhåll av nätet, d.v.s. hantering av 

elektronik, övervakning etc. 

3. Tjänster, d.v.s. åtkomst till Internet, e-post, 

telefoni, TV m.fl. 

Principiellt kan nivå 1 och 2 var en och samma organisation, 

men nivå 3 måste alltid vara organisatoriskt 

åtskild från de andra nivåerna för att kallas ett öppet nät. 

I dag finns det 100-talet tjänster av ca 15 leverantörer 

riktade mot företag, privatpersoner, seniorer samt 

fastighetsnära tjänster med möjlighet till korta avtalstider 

och valfrihet för slutkunden.. 

Totalt är nu ca 800 kunder anslutna till stadsnätet. Alla 

Arvidsjaurhems lägenheter i Arvidsjaur och 

Glommersträsk får sin TV via stadsnätet. 

Under 2012 kommer TV utbudet att erbjudas kunder i 

övriga byar med fiber, Abborrträsk, Fjällbonäs och 

Moskosel. 

Resultaträkningar för VA-enheten Stadsnät Avfallsenheten 

affärsverksamheten tkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010 

Rörelsens intäkter mm 

Förbrukningsavgifter 12 245 11 715 1 865 935 7 892 7 901 

Anslutningsavgifter 102 178 0 0 1 080 853 

Periodisering av avgifter och bidrag 38 50 0 0 0 0 

Sidoordnade intäkter 246 178 38 38 309 146 

Summa intäkter 12 420 12 109 1 903 973 9 371 8 900 

Rörelsens kostnader 

Varor och förbrukningsinventarier -1 929 - 1 515 -370 -17 - 230 -246 

Tjänsteköp -4 765 -5 404 -884 -563 - 5713 -5 700 

Personalkostnader -3 137 - 3 126 -280 -272 -2 129 -1 742 

Av- och nedskrivningar - 1 331 -1 254 -940 -887 -367 -367 

Övriga rörelsekostnader -246 -209 -2 0 -82 -63 

Sidoordnade kostnader 0 0 0 0 0 0 

Summa kostnader -11 408 -11 508 - 2 475 -1 739 -8 522 -7 454 

Rörelseresultat 1 012 602 -572 -766 849 782 

Resultat från finansiella investeringar 

Ränteintäkter 36 19 5 2 27 13 

Räntekostnader -837 -585 -187 -138 -298 -213 

Resultat efter finansiella poster 211 35 -755 -902 578 582 

Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 

ÅRETS RESULTAT 211 35 -755 -902 578 582



Barn- och 

utbildningsnämnden 

Förskola och grundskola 

Verksamhet 

Verksamhetsområderna innefattar förskola, fritidshem, 

grundskola och grundsärskola . 

Skolans namn Stadium Skolans placering 

Fridhemsskolan Årskurs 7-9 Arvidsjaurs tätort 

Klockarbackeskolan Årskurs 1-6 Moskosel 

Parkskolan Årskurs 1-6 Glommersträsk 

Ringelskolan Årskurs 1-6 Arvidsjaur 

I kommunen finns sex enheter inom förskolan, fyra 

förskolor i tätorten samt en förskola i Moskosel respektive 

Glommersträsk. Andelen barn inskrivna i förskolan ligger 

på 92% i kommunen. All förskoleverksamhet drivs i 

kommunal regi. Fritidshem finns i anslutning till låg- och 

mellanstadieskolorna i kommunen. 


Lärarförbundet utsåg för andra året i rad Arvidsjaur till 

Sveriges bästa skolkommun. Till grund för rankningen 

Sveriges bästa skolkommun ligger fjorton kriterier som 

Lärarförbundet anser viktiga för att bedöma skolans 

arbetsförutsättningar och resultat. 

Under året har införandet av ny skollag, nya läroplaner och 

nytt betygssystem genomsyrat arbetet inom förvaltningen. 

Ekonomi 

Årsbudget Redovisning 

Utfall 

mot 

2011 2011 budget 

Nämnden 349 284 65 

Gemensamma 

skolverksamhet 19 196 18 220 976 

Grundskola 40 134 40 454 ‐320 

Förskola 27 866 31 441 ‐3 574 

Summa 87 545 90 398 ‐2 853 

29 

Förskola & Grundskola redovisar ett totalt underskott på 

2 853 tkr för 2011. Personalkostnaderna överstiger 

budgeterade kostnader med 3 011 tkr. 

Personalkostnaderna har ökat med totalt 2 789 tkr sedan 

året innan och om vi räknar bort årets löneökningar är 

kostnadsökningen 1 538 tkr, vilket motsvarar 3,5 

årsanställda. Den största volymökningen har högstadiet på 

grund av att skolan från höstterminen 2011 är treparallellig 

i alla årskurser samt ökning av antalet elever i förberedelseklass 

och särskoleelever i olika årskurser som är 

integrerade i ordinarie klasser. 

I förskolan och förskoleklass till årskurs 6 på centralorten 

är personalkostnadsökningen kopplad till ökade 

resursbehov för barn i behov av stöd. 

De totala verksamhetskostnaderna överstiger budget med 

787 tkr, varav 88 tkr beror på högre interkommunala 

avgifter och skolskjutsar. 

Den redovisade internhyreskostnaden är med anledning av 

återlämnade lokaler totalt 281 tkr lägre för 2011 än 2010 

trots en hyreshöjning på 231 tkr. 

Intäkterna har minskat med 1 952 tkr mellan 2011 och 

2010. Intäkterna från barnomsorgsavgifterna har minskat 

med 189 tkr som ett resultat av införandet av allmän 

förskola från 3 år. Vidare har de interna intäkterna från 

flyktingmottagningen avseende skolverksamhet för 

nyanlända minskat med 2 086 tkr. 

Personal 

Under året har femton tillsvidareanställda barnskötare 

fortsatt sin fortbildning på distans mot Luleå Tekniska 

Universitet som slutförs under våren 2012. Antalet anställa 

omräknat till heltider har ökat med 6 årsanställda, i den 

statistiken ingår även personal som är tjänstlediga. 

År Antal Omräknade Sjukfrånvaro 

anställningar heltider 

2011 195 182 4,67% 

2010 189 176 4,13% 

2009 184 171 5,83%



Måluppfyllelse och kvalitet 

Barn och 

Utbildningsnämnden 

Medborgare 

Medborgare 

Ekonomi 

Tillväxt 

Utveckling 

medborgare 

Alla elever uppnår 

fastställda 

kunskapsmål och får 

vid utgången av år 9 

minst betyget 

godkänd 

Fungerande former 

för elev- och 

föräldrainflytande 

Hålla de ekonomiska 

ramarna genom 

kontinuerlig 

ekonomisk 

uppföljning 

Öka antalet 

ungdomar som vill 

fullgöra sin 

gymnasiala 

utbildning i 

Arvidsjaur 



Andelen barn inskrivna i förskolan i Arvidsjaurs kommun 

ligger bland de högsta i landet (92% för 2010 jämfört med 

83% i samtliga kommuner). Alla barn i Arvidsjaur har 

kunnat beredas plats i förskolan vid önskat datum. 

Utmärkelsen ”Årets skolkommun 2011” är återigen ett 

kvitto på att förskolor och skolor i Arvidsjaurs kommun 

håller en hög kvalitet. 

Mål 1 

86% av eleverna lämnade åk 9 vårterminen 2011 med 

minst ett godkänt betyg i samtliga ämnen. Att jämföra 

med 97,1% vårterminen 2010 och riksgenomsnittet 

76,3%. Alla elever (100%) hade behörighet att 

söka till gymnasieskolan ( 100% 2010) mot 

ca 90 % i riket. 

Mål 2 

Resultat mot budget för 2011 -2 853 tkr. 

Kontinuerlig ekonomisk uppföljning har 

genomförts men besparingar har ej lyckats 

genomföras i paritet med de givna ekonomiska 

budgetramarna. 

30 

Mål 3 

Samtliga skolor har fungerande elevråd och 

klassråd. Det finns dessutom vid samtliga enheter 

ett fungerande föräldraråd. Målet anses därför 

vara uppfyllt. 

Framtiden 

Kommunen har ett tydligt statligt uppdrag utifrån den nya 

skollagen 3 kap 3§ ”Alla barn och elever ska ges den 

ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och 

sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna 

förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt 

enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de 

kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och 

stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling.” 

Denna bestämmelse gäller förskola, grundskola, 

fritidshem, särskola och gymnasiet. Att förena det statliga 

uppdraget med kommunens minskade ekonomiska 

utrymme kräver en ständig dialog om hur vi ska organisera 

förskola och skola i kommunen. Tilldelningen av resurser 

måste i framtiden i större utsträckning utgå från skolans 

resultat och behov än tidigare. Lagregleringen kring elever 

i behov av särskilt stöd är tvingande och om utredning 

visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska det stödet 

ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att 

den eleven ska ha möjlighet att nå kunskapskraven. 

Förvaltningen behöver också vidareutveckla arbetet med 

kommunfullmäktiges övergripande mål och dess 

uppföljning. För att kunna uppfylla dessa mål krävs att vår 

förvaltning i större utsträckning samverkar med övriga 

verksamheter i kommunen. 

Kommunens utmaning i den närmsta framtiden är att 

anpassa undervisningen utifrån de nya kunskapskraven 

både vad gäller utbildningens innehåll och tillgång till 

tidsenliga verktyg. En utredning av alternativ för att 

anpassa utbildningen mot de nya kunskapskraven har 

genomförts. Forskning visar att det finns positiva effekter 

att ge en dator till varje elev som inte uppkommer om man 

organiserar datorer i datasalar eller har en dator på två eller 

fler elever i klassrummen. De positiva effekterna är att 

läsning, matematikkunskaper och analysförmåga 

förbättras, eleverna kan organisera sitt arbete bättre, 

eleverna ägnar sig mer åt hemarbete och förmågan att 

formulera sig ökar med en dator till varje elev. Det finns 

också ett demokratiperspektiv. När man ger en dator till 

varje elev garanterar man en likvärdighet i utbildningen det 

vill säga, alla oavsett bakgrund och hemförhållanden har 

samma möjligheter att tillägna sig den digitala kompetens 

som behövs på en modern arbetsmarknad. Ett förslag har 

behandlats i kommunstyrelsens ekonomiutskott gällande 

införande av en dator till varje elev inom Arvidsjaurs 

grundskola och gymnasium. Ekonomiutskottet har 

beslutat att inkludera förslaget i samband med 2013 års 

budgetarbete.



Den kommande femårsperioden minskar elevunderlaget 

från förskoleklass till årskurs 9 med 5% totalt i 

kommunen. Kommunen som huvudman behöver utforma 

31 

den framtida skolorganisationen utifrån det minskande 

elevunderlaget. 

Lå 11/12 

Antal elever i grundskolan inkl. 

förskoleklass 

Lå 10/11 Lå 09/10 Lå 08/09 Lå 07/08 Lå 06/07 Lå 05/06 

Moskosel 19 24 23 50 50 51 53 

Glommersträsk 38 39 45 57 66 67 68 

Arvidsjaur tätort 596 583 578 522 564 551 579 

Summa 653 646 646 629 681 669 700 

Antal barn i 

förskola/fritidshem 

2011 2010 2009 2008 2007 2006 

1 april resp år 482 472 471 460 459 454 

Låsår 

12/13 


13/14 


14/15 


15/16 


16/17 


17/18 

Förändring 

i antal 

under 

perioden 

Förändring 

% under 

perioden 

Antal elever i grundskolan inkl. 

förskoleklass 

Moskosel 17 15 15 11 12 11 -6 -35% 

Glommersträsk 32 30 29 26 28 29 -3 -9% 

Arvidsjaur tätort 590 601 594 575 567 568 -22 -4% 

Summa 639 646 638 612 607 608 -31 -5% 

Gymnasium 

Verksamhet 

Verksamhetsområdena innefattar gymnasieskola, 

gymnasiesärskola, svenska för invandrare, vuxenutbildningar 

samt Trafikskola. 

I höstas infördes gymnasiereformen (Gy11) vilket innebar 

nya benämningar på flertalet av gymnasieskolans program. 

På Sandbackaskolan erbjöds ett något förändrat 

programutbud höstterminen 2011. Införande av, Gy11, 

innebar nya kurs- och timplaner samt nytt betygssystem 

för årskurs 1. Detta medför att styrdokumenten Gy11 och 

Gy92 löper parallellt tom våren 2013 när nuvarande 

årskurs 2 går ut gymnasiet Fortbildning av personalen har 

under året varit kopplad till införandet av nya 

styrdokument. 


Starten av riksrekryterande fordonsprogram med 

snöfordonsinriktning (FTR) genomfördes hösten 2011 

samtidigt som sista intaget för den riksrekryterande 

flygförarutbildningen (SMR013) genomfördes. Arbetet 

med avvecklingen av flygförarutbildningen på gymnasial 

nivå har påbörjats i samarbete med den externa 

flygutbildningsanordnaren och Arvidsjaur Flygplats AB. 

Följande program/undervisning fanns vid skolan 

under 2011: 

Fordonsprogrammet (FP) 

Fordonsprogrammet (FP) Personbilsteknik 

Fordonsprogrammet (FP) Transportteknik 

Fordonsprogrammet (FTR) 

Barn- och fritidsprogrammet (BF) 

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) 

Specialutformat program anläggningsmaskinförare (SMBP) 

Estetiska programmet bild och form (ESBD) 

Vård- och omsorgsprogrammet 

Omvårdnadsprogrammet (OP) 

Samhällsprogrammet (SP) 

Naturvetenskapsprogrammet (NV) 

Teknikprogrammet (TE) 

Introduktionsprogram, övriga 

Introduktionsprogram, språkintroduktion 

Specialutformade program inom gymn.särskolan 

Restaurang- och livsmedelsprogrammet 

Hotell och restaurangprogrammet (HR) 

Specialutformat program flygförarutbildning (SMR013) 

Svenska för invandrare 

Vuxenutbildning

Ekonomi 

Budgetavräkning 



Årsbudget 


Redovisning 


Utfall 

mot 

budget 

Gymnasiekolan 34 619 35 656 -1 036 

Trafikskolan 294 702 -408 

Flygskolan -2 662 5 642 -8 304 

32 252 42 000 -9 748 

Sandbackaskolan redovisar för 2011 ett underskott på 

8 210 tkr. Sett till årets resultat är den stora skillnaden 

jämfört med 2010 relaterat till minskade intäkter. 

Intäkterna ligger 6 041 tkr lägre 2011 än 2010. 

Personalkostnaderna ligger i stort sett kvar på samma nivå 

som 2010. 

Intäktsmässigt har vi kopplat till flygskolan tappat 10 Mkr 

på 2 år, skillnaden mellan 2011 till 2010 är 6 Mkr. Grovt 

räknat är 2/3 av den interkommunala ersättningen knutet 

till fasta kostnader vilket gör det omöjligt att balansera 

intäktsbortfallet inom given budgetram. 

Noterbart i övrigt är att kostnader för elever som studerar 

på annan ort har ökat med 1,8 Mkr. Dessa kostnader är 

beroende av elevernas val av program och studieort och 

kan variera mellan åren. 

Personal 

Andelen månadsavlönade har ökat med drygt 6 personer 

under 2011, i den statistiken ingår även personer som är 

tjänstlediga. Ökningen beror på att skolan har startat upp 

Bygg- och anläggningsprogrammet, riksrekryterande 

fordonsprogram samt utökat vuxenutbildningen på vård 

och omsorgsprogrammet. En elevassistenttjänst på 0,8 har 

tillkommit på grund av elever i behov av särskilt stöd. 

Personalkostnaderna ligger dock för året 220 tkr lägre än 

2010 om löneökningarna räknas bort. 

År Antal Omräknade Sjukfrånvaro 

anställningar heltider 

2011 68 65 2,86% 

2010 63 59 2,68% 

2009 67 65 3,67% 

32 

Måluppfyllelse och kvalitet 

Tillväxt 

Utveckling 

medborgare 

Öka antalet ungdomar 

som vill fullgöra sin 

gymnasiala utbildning i 

Arvidsjaur 



Öka antalet ungdomar som vill fullgöra sin gymnasiala 

utbildning i Arvidsjaur 

Antal elever från Arvidsjaur till egen 

gymnasieskola: 

2011: 28 elever (60%) 

2010: 49 elever (64%) 

2009: 32 elever (56%) 

2008: 70 elever (68%) 

Sökbilden visar inte någon specifik utbildning som lockar 

eleverna att studera på annan ort. De elever som väljer 

studier på annan ort väljer olika utbildningar som 

Sandbacka inte har möjlighet att erbjuda. 

Framtiden 

En stor utmaning i framtiden är att kunna tillgodose 

behovet av vuxenutbildning på olika nivåer för våra 

nyanlända kommunmedborgare. För detta är resurserna 

idag väldigt begränsade och förutom resurser ställs 

utökade krav på samverkan, dels inom kommunen men 

även med Arbetsförmedlingen. Något som kanske inte ska 

ses som en utmaning utan mer som ett konstaterande är 

resursbehovet inom vuxenutbildningen. För ökad 

måluppfyllelse krävs extra resurser till exempel i form av 

specialpedagog och kurator. 

En annan utmaning är skollagens allt tydligare krav 

avseende elever i behov av stöd. Sett till de senaste årens 

intag har elevantalet som på något sätt kräver extra 

resurser ökat. Att förena det statliga uppdraget med 

kommunens minskade ekonomiska utrymme kräver en 

ständig dialog om hur vi ska organisera undervisningen. 

Tilldelningen av resurser måste i framtiden i större 

utsträckning utgå från skolans resultat och behov än 

tidigare. Lagregleringen kring elever i behov av särskilt 

stöd är tvingande och om utredning visar att en elev är i 

behov av särskilt stöd ska det stödet ges på det sätt och i 

den omfattning som behövs för att den eleven ska ha 

möjlighet att nå kunskapskraven.



En tredje utmaning är hur programutbudet ska se ut i 

framtiden. Utifrån den sökbild som erhålls 2013 bör vi 

bygga det framtida gymnasiet i Arvidsjaur. För att försöka 

höja elevantalet på ungdomsgymnasiet har ansökan 

lämnats in gällande ny riksrekryterande utbildning. 

Antal elever *) 2011 2010 2009 2008 

Ungdomsgymnasium 320 346 344 370 

Därav flygskolan 58 68 102 102 

Gymnasiesärskola 11 10 9 10 

Vuxenutbildning 67 84 73 79 

SFI 38 51 54 65 

Från annan kommun 166 171 207 208 

I annan kommun 72 72 69 66 

Hos fristående huvudmän 11 19 15 16 

Andel elever med fullständigt 

avgångsbetyg (%) 

*) Elevantalet baseras på ett medeltal under året 

90% 84% 91% 91% 

33 

Möjligheten att fortsätta kunna erbjuda gymnasiesärskola 

på orten förutsätter att Sandbackaskolan kan ta emot fler 

elever från andra kommuner. Detta kräver samverkan med 

socialförvaltningen kring elevernas boende.



Socialnämnden 

Verksamheten 

Socialnämndens verksamhet omfattar individ- och 

familjeomsorg, stöd till personer med funktionshinder 

samt äldreomsorg. 

Individ- och familjeomsorgen handlägger bl.a. ärenden om 

ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), förmedling av 

inkomster, skuldsanering, familjerätt, stöd och hjälp till 

barn och ungdom, föräldrar samt missbrukarvård jml 

Socialtjänstlagen (SoL), Skuldsaneringslagen och Föräldrabalken. 

Vård mot den enskildes vilja kan förekomma i 

enlighet med bestämmelserna i Lagen med särskilda 

bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lagen om vård 

av missbrukare i vissa fall (LVM). Utskänkningsärenden 

handläggs i enlighet med Alkohollagen. 

Avdelningen för funktionshindrade tillgodoser insatser 

enligt lagen om stöd och service (LSS), samt insatser enligt 

socialtjänstlagen (SoL) för vissa grupper. 93 brukare (93 

brukare under 2010) är registrerade för insatser enligt LSS. 

Insatserna kan vara bl. a gruppbostad, personlig assistans , 

daglig sysselsättning , mm. 

Verksamheten tillgodoser även behoven för personer med 

permissionsutskrivningar från psykiatrisk tvångsvård och 

rättspsykiatrisk vård. 

Äldreomsorgen ansvarar för hjälp i hemmet, dagverksamhet, 

korttidsvård, anhörigstöd, vård och omsorgsboende 

samt förmedling av bostad i trygghetsboende. 

Biståndsinsatserna är individuellt planerade och behoven 

prövas enligt 4 kap, 1 § Socialtjänstlagen. 

Äldreomsorgen har 350 brukare , varav 224 finns inom 

hemtjänsten . 

Inom äldreboendena Länsmangården, Borgargården, 

Solbacken, Ekan samt Ringelsta bor just nu 126 personer. 

Verksamheten påverkas till stor del av förändringar som 

sker i vår omvärld. Äldreomsorgen är beroende av vilka 

beslut som tas inom landstinget exempelvis avseende 

vårdplatstillgång, primärvårdsresurser, osv. Individ och 

familjeomsorgens arbete påverkas mycket av vad som 

händer på arbetsmarknaden, resurser inom skola och polis 

mm. 

Den enskilde har rätt att överklaga beslut som rör bistånd 

inom alla våra områden. 


Socialnämnden införde rätt till heltid med möjlighet till 

deltid inom en stor del av verksamheten vid årsskiftet 

2010/2011. 

Försörjningsstödet har ökat under hela året och största 

ökningen är bland ungdomar och utlandsfödda. 

Fler personer än året innan har vårdats på institution för 

sina missbruksproblem. Det är oftast unga människor, 

med blandmissbruk. 

Platsbrist inom äldreboende har varit problem under hela 

året. Vi har haft 45 inflyttningar jämfört med 52 året 

innan, vi har inte klarat att verkställa alla beslut inom tre 

månader. 

34 

Ett nytt verksamhetssystem, Treserva, är på väg att 

införas. 

Inom AFF har ytterligare några brukare valt annan 

utförare än kommunen inom LSS. 

Ekonomi 

Budgetavräkning Årsbudget 

Redovisning 

Utfall mot 


Nämnden 350 315 35 

Gemensamma 

funktioner 13 330 12 322 1 009 

Individ- och 

familjeomsorg 13 032 15 204 -2 172 

Flyktingsamordning 0 105 -105 

Stöd till 

funktionshindrade 31 361 32 695 -1 334 

Äldreomsorg 88 028 89 781 -1 753 

Summa 146 101 150 421 -4 320 

Socialnämnden har inte klarat målet budget i balans, 

underskottet uppgår till 4 435 000. 

Alla områden överskrider sina kostnader, för individ- och 

familjeomsorgens del är det försörjningsstödet och 

institutionsvården för missbrukare som kostat mer än 

beräknat. Avdelningen för funktionshindrade har högre 

kostnader inom LSS-verksamheten (personlig assistans) än 

beräknat. Fyra placeringar i andra kommuner har också 

kostat mer än beräknat, liksom tillfällig utökning inom 

kortids/fritids under våren 2011 . 

Inom vissa delar av verksamheten har vi varit tvungna att 

ta in extrapersonal för att klara dubbelbemanningar, 

överbeläggningar inom korttidsvården, extrapersonal på 

grund av krånglande larm i äldreboende, mm. 

Intäkterna inom äldreomsorgen har ökat med ca 600 tkr, 

inom avdelningen för funktionshindrade (AFF) har 

intäkterna minskat på grund av färre brukare. 

Personal 

Antalet anställda är 343 personer ( 335 under 2010). Rätt 

till heltid , möjlighet till deltid infördes 2011-01-01 antalet 

heltidsanställningar har ökat från 224 till 304. Personliga 

assistenter omfattas inte av möjligheten. 

Fördelningen kvinnor- män är i stort sett oförändrad, 

drygt 88 % är kvinnor. 

Sjuktalen har ökat, från 5,72 % under 2010 till 6,18 under 

2011. Fortfarande ligger sjuktalen inom socialnämndens 

område något högre än i hela kommunens verksamhet. 

Inför 2011 prioriterades brandskyddsarbetet, en stor del av 

äldreomsorgens och AFF:S personal har fått grundläggande 

utbildning. 

Vi har haft mycket gott samarbete både med personalkontoret 

och med A-hälsan i vårt arbetsmiljöarbete.



Äldreomsorgens ledning och IFO:s personal har haft 

extern handledning under hela året. 

Baspersonal har fått handledning av teamet för 

anhörigstöd och stöd till demenssjuka. 

Måluppfyllelse och kvalitet inkl nyckeltal 

Medborgare 

Medborgare 

Medborgare 

med- 

arbetare 

Förebyggande 

verksamhet 

Fler öppna insatser 

Ökad kvalitet 



Förebyggande verksamhet 

Förebyggande hembesök där vi tillsammans med 

landstinget besökt personer 80 år och äldre. Verksamheten 

delvis finansierad av statliga stimulansmedel. 

Rehabprojektet som innebär en stor kvalitetshöjning för 

hemtjänsten har bedrivits med hjälp av stimulansmedel. 

Omsorgstagaren får hjälp att ta tillvara sina egna resurser 

och utprovning av hjälpmedel samtidigt som personalen 

får hjälp med sitt vardagsrehabiliterande förhållningssätt. 

Insatserna från arbetsterapeuten har också inneburit att 

cheferna fått hjälp att lösa arbetsmiljöfrågor på ett 

professionellt sätt. 

Demenssjuksköterska och demensvårdsutvecklarna har 

fortsatt ge stöd till anhöriga . Studieförbundet och Svenska 

kyrkan har hjälpt till med tematräffar. 

Kultur i vården har omfattat 168 tillfällen där mellan 6-25 

personer varit med i aktiviteterna. 

Dagverksamheten Utsikten har haft öppet 3 dagar per 

vecka med 6 deltagare per tillfälle. Ingen väntetid för att 

komma med. 

Antalet hemsända matportioner har ökat år från år, från 

1900 per månad 2008, 2600 per månad under 2009 samt 

3200 under 2010. 

AFF har haft god närvaro vid sin träffpunkt på 

Medborgarhuset 

Individ- och familjeomsorgen har aktivt deltagit i samrådsgruppens 

möten och aktiviteter. 

Socialnämnden har stöttat den nystartade kvinnojouren 

genom att delta i projekt via Länsstyrelsen som fördelar 

medel. 

Samverkansavtal finns mellan kommunen och polisen. 

Fler öppna insatser 

Pärlans besök under morgonträffarna har minskat något 

under året. Det kan till viss del bero på att flera i gruppen 

fått arbete och praktik under året och därför inte haft tid 

att besöka Pärlan. Personalen har fortsatt sitt arbete med 

information både i grundskolan och på gymnasiet. 

35 

Inom hemtjänsten har förenklad biståndshandläggning 

införts från 1/10. 

Bibehållen kvalitet 

Verkställigheten av beslut om vård och omsorgsboende 

har försämrats sedan förra året, 14 beslut har rapporterats 

in för 2011, alla under senare delen av året 

Medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, lönesamtal samt 

planeringsdagar är genomförda. Medarbetarenkät är inte 

genomförd under 2011. 

Kvalitetsarbetet pågår ständigt, avvikelser rapporteras, 

sammanställs och följs upp. Våra riktlinjer uppdateras 

regelbundet . 

Personalutbildningen till baspersonal har bl.a. innehållit 

utbildning via ett webbaserat program, Edukey. 

Äldreomsorgspersonalens utbildningsbakgrund har inventerats, 

84 % har undersköterskeutbildning. 

Erbjudande om kompetensutveckling till undersköterskor 

som vill vidareutbilda sig med inriktning mot ledarskap har 

gått ut inom hela verksamheten. 

Evidensbaserad praktik är på väg att införas. Kontaktpersoner 

och samtalsledare är utsedda och har deltagit i 

träffar som anordnats i länet. 

Inom avdelningen för funktionshindrade har 

utbildningsprogrammet Koh-I-Noor där personal inom 

särskilda boenden LSS kan delta , pågått under hela året. 

Vi har arbetat aktivt med att förbättra informationen; 

genom kommunens hemsida. Vi genomfört fler aktiviteter 

riktade till allmänheten.. 

Framtiden 

Befolkningsprognosen visar att behovet av äldreomsorg 

fortsätter att öka. De stora vårdbehoven uppstår oftast 

efter 85 års ålder. 

Antalet boendeplatser i särskilt boende bedömer vi bör 

vara på minst samma nivå som idag. 

Förslag till omstrukturering av vård och omsorgsboende 

samt korttidsvård kommer i mars. Vi ser behov av 

nybygge av vård och omsorgsboende för att ge plats för 

trygghetsboende i de lokaler vi lämnar. 

Kommunen tar över hemsjukvården januari 2013.



Många anhöriga vårdar sina närstående, det finns 

berättigade krav på stöd från kommunen som vi idag inte 

riktigt klarar att leva upp till. 

Inom AFF kan finnas behov av mera stöd i boendet för 

unga som idag går på särskolegymnasiet. 

Individ och familjeomsorgen ser fortsatt samarbete för 

barn och unga som en prioriterad uppgift. Samverkan 

enligt NORRBUS ska utvecklas. 

Pärlan fortsätter med sitt arbete, både det som riktar sig till 

enskilda individer och till grupper. 

Vi fortsätter arbetet med samarbetet kommun-polis där 

målet under 2012 är att minska droganvändning och våld i 

samband med krogar. 

Arbetsmarknaden är fortsatt svag men en viss minskning 

av ungdomsarbetslösheten hoppas vi på, bl.a genom det 

arbete som pågår i projektet Norrsken som ligger under 

arbetsmarknadsenheten men där IFO ingår som en aktiv 

part. 

Vi räknar med viss ökning av flyktingar som inte uppnått 

egenförsörjning efter två år och som därför behöver 

försörjningsstöd till viss del. 

Både ungdomar och flyktingar behöver få snabb 

vägledning och utbildning för att komma ut på 

arbetsmarknaden. 

Socialstyrelsens kvalitetsjämförelse äldreomsorg (dec 2011) 

36 

I det långa perspektivet är tillgången till utbildad 

arbetskraft en avgörande fråga för hur nämnden ska klara 

uppdraget. Andelen fertila kvinnor ligger på 9,4 % av 

befolkningen, genomsnittet i Sverige är 12,5 %. 

Under tiden 2011-2016 kommer 28 undersköterskor att gå 

i pension (under förutsättning att de arbetar till 65 år) 

Antalet utbildade inom gymnasieskolans vård och 

omsorgsutbildning ligger på ca 6 elever/år(endast den 3åriga 

utbildningen inräknad.) 

Vi har redan nu svårigheter att rekrytera sjuksköterskor 

och chefer inom våra verksamheter. Under de senaste åren 

har vi haft ökande kostnader inom hälso- och 

sjukvårdsenheten där vi ibland måste överanställa under 

vissa tider för att hålla oss med vikarier under sommaren. 

Under 2011 har vi fått anlita bemanningsföretag för att 

klara hälso och sjukvården. Kostnaderna kan komma att 

stiga då vi måste konkurrera på en allt hårdare marknad för 

att få utbildad personal. 

Socialnämnden måste hela tiden sträva efter att ha gott 

samarbete med gymnasieskolan och högskolorna samt 

erbjuda goda arbetsförhållanden för att få behålla och även 

locka till sig personal som kan uppfylla målen. 

Hemtjänst 1. Delaktighet 2. Uppföljning 3. Personaltäthet 4. Kompetens 5. Kontinuitet 6. Mat 

Hemtjänst 5.0 5.0 3.0 4.0 3.0 3.0 

Arvidsjaur 5.0 5.0 3.0 4.0 3.0 3.0 

Norrbottens län 3.4 2.9 3.5 3.3 3.6 3.4 

Sverige 3.2 3.0 3.0 3.0 3.1 3.6 

Äldreboenden 

1. 

Delaktighet 

2. Uppföljning 3. Personaltäthet 4. Kompetens 5. Kontinuitet 6. Boendemiljö 

Solbacken 1.0 2.0 2.0 4.0 2.3 5.0 5.0 

Ringelsta 1.0 3.0 2.0 3.5 3.7 3.5 5.0 

Länsmansgården 5.0 5.0 4.0 4.0 3.0 3.0 5.0 

Borgargården 1.0 3.0 4.0 1.5 2.7 3.0 5.0 

Arvidsjaur 2.4 3.6 2.9 3.5 3.2 3.5 5.0 

Norrbottens 

län 

4.2 3.6 3.2 3.3 3.4 4.3 4.7 

Sverige 3.9 3.2 3.0 3.0 3.0 4.2 4.1 

Äldreboenden 8. Samverkan 9. Förebyggande 

Solbacken 2.0 3.7 

Ringelsta 2.0 3.7 

Länsmansgården 2.0 3.0 

Borgargården 2.0 3.3 

Arvidsjaur 2.0 3.4 

Norrbottens län 3.7 3.7 

Sverige 3.4 3.1 

7. 

Mat



Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden 

Verksamheten 

Nämnden har haft fem arbetsutskott och nio 

nämndssammanträden under året. Två av dessa är extrasammanträden 

föranledda av vindkraftsplanen och arbetet 

med kommunfullmäktiges övergripande mål. 

Vindkraftplanen antogs av kommunfullmäktige under 

hösten efter flera års arbete. 

Arbetet med detaljplaner har varit, och är, mycket intensivt. 

Vid årsskiftet var sju detaljplaner under behandling i 

olika skeden. 

Översiktsplanearbetet pågår med sina tematiska tillägg för 

Arvidsjaurs centralort och för byggande i strandnära 

områden, så kallad LIS. 

Den nya plan- och bygglagen trädde i kraft den 2:a maj 

och har inneburit en helt annorlunda och mycket mer 

omfattande hantering av bygglovsärenden. Den innebar 

också högre taxor och mer komplicerat förfarande för 

byggherrarna. Antalet bygglovsärenden var fler detta år än 

året innan, 168 mot 148. 

Miljö- och byggenheten har tillsammans med LOTSgruppen 

deltagit i ett flertal trafiksäkerhetsprojekt under 

året: ”Säkra unga mopedister”, ”Bilbältesinformation och 

mätning”, ”Demonstration voltbil, trafiksäkerhetsinformation och 

hjälmanvändning” samt medverkan vid folkhälsodagen med 

information om hastighet och reflexer. 

Tillfälliga bärplockarboenden i Moskosel har engagerat 

inspektörerna i hög grad både vad gäller hälsoskydd och 

livsmedelstillsyn. 

Det gjordes 86 kontroller/inspektioner/revisioner 

/uppföljningar under året inom livsmedelstillsynen. 

Många verksamheter fick förelägganden och en restaurang 

tvingades vi stänga i en vecka innan de åtgärdat bristerna 

och fick tillstånd att öppna igen. Ett saluförbud gällande 

kosttillskott har utfärdats. 

Två polisanmälningar har gjorts om brott mot livsmedelslagen. 

Ett omfattande marksaneringsprojekt vid Arvidsjaurs 

bangård har handlagts under året och den fysiska 

saneringen kommer att påbörjas under 2012. 

MBHN har tillsammans med tekniska enheten börjat 

arbeta med den nya lagstiftningen om miljökvalitetsnormer 

för vatten vilka kommer från EU:s vattendirektiv. 

Räddningstjänsten hade 80 utryckningar under året mot 62 

året innan. Vi köper räddningschefsfunktionen av 

Arjeplogs kommun. 

Tillsammans med kommunledning, flygplatsen, polisen, 

akutsjukvården och beredskapsorganisationen genomförde 

man en katastrofövning baserad på en flygkrasch. 

37 


På grund av att EU starkt kritiserat Sverige för bristande 

livsmedelstillsyn har staten det senaste året börjat kräva i 

stort sett 100 % täckningsgrad på kommunernas 

livsmedelstillsyn. För bara ett par år sedan kunde man nöja 

sig med mellan 60 % och 70 % av företagen utan större 

påföljd än lite kritik. Nu blir påföljden vitesförelägganden. 

MBHN har under året tillsammans med tekniska 

förvaltningen börjat arbeta med EU:s vattendirektiv vilken 

utmynnat i ”Vattenförvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt”. 

Detta är ny lagstiftning som innebär ett ganska omfattande 

engagemang för förvaltningen. 

Lagstiftningen påverkar verksamheterna inom främst 

planarbete, miljötillsyn och VA-verksamhet. 

Ekonomi 

Utfall 

Budgetavräkning Årsbudget Redovisning mot 


Nämnden 

Miljötillsyn och 

199 242 -43 

bygglov 1 887 1 672 215 

Räddningstjänst 5 452 5 719 -267 

SUMMA 7 538 7 632 -94 

Måluppfyllelse och kvalitet inkl nyckeltal 

Medborgare 

Medborgare 

Medborgare 

Att vid en årlig anonym 

enkät erhålla minimum 4,1 i 

genomsnitt på en 5-gradig 

skala för bygglovs- 

verksamheten 

Att vid en årlig anonym 

enkät erhålla minimum 3,8 i 

genomsnitt på en 5-gradig 

skala för miljötillsynen och 

livsmedelstillsynen 

Inga fall av matförgiftningar 

orsakade av 

restaurangbesök under året 



Bygglovsenkäten gav betyget 4,22 på en femgradig skala 

mot 4,05 året innan. Vi uppfyllde därmed målet på 4,1. 

Noterbart är att frågan om handläggningstidens längd fick 

betyget 4,98. 

Detta år hade man för första gången med en fråga om vad 

som är viktigast i bygglovsprocessen. Resultatet blev att 

viktigaste frågorna var service/bemötande, handläggnings-



tid samt kompetens. Priset för bygglovet kom först på 

femte plats. 

Livsmedelstillsynsenkäten fick betyget 3,8 mot 4,2 året 

innan. Det var en nedgång men vi nådde dock målet på 

3,8. 

Miljötillsynsenkäten fick betyget 3,9 mot 4,1 året innan. En 

nedgång men vi nådde målet på 3,8. 

Målet om noll fall av matförgiftningar vid restaurangbesök 

nåddes då vi inte kunnat konstatera någon säker sådan även 

om en misstanke om några få fall förelegat. 

Målet inom trafiksäkerhet om deltagande i minst två 

trafiksäkerhetsprojekt under året uppfylldes med råge. 

Framtiden 

Arbetet med Vattenförvaltningsplanen för Bottenvikens 

Vattendistrikt och dess miljökvalitetsnormer på alla våra 

sjöar och vattendrag kommer att vara en stor del av 

förvaltningens arbete framledes. 

Nyckeltal MBHN 2011 2010 2009 2008 

Räddningstjänst 

Sota själv 4 3 3 4 

Miljö- och Hälsoskydd 

Bassängprover - 3 17 17 

Strandbadvatten-prover 3 2 6 6 

Komposteringstillstånd 2 3 1 1 

Förlängt tömningsintervall 

slamavskiljare 

5 37 36 14 

Tobakstillsyn 

- - - 4 

Miljötillsynsinspektioner 33 22 24 29 

Bostadsinspektioner 7 21 25 5 

Förorenad mark 2 4 12 5 

Värmepumpar 42 38 47 9 

Djurskyddsinspektioner 

Livsmedelstillsyn 

- - - 49 

Livsmedelsprover 29 10 21 16 

Inspektioner/ 

51 44 41 29 

Revisioner 

Andra besök 35 21 17 19 

Registreringar 9 17 19 15 

Trafiksäkerhet 

Transportillstånd, 

parkeringstillstånd, 

lokala trafikföreskrifter 

40 96 73 49 

Plan- och bygg 

Bygglov 122 93 110 118 

Bygganmälan 61 94 91 93 

Övriga 64 98 53 60 

Detaljplaner 5 1 - 4 

38 

Överförmyndaren 

Överförmyndaren är politiskt tillsatt och utgör en 

självständig myndighet som står under Länsstyrelsens 

tillsyn och kontroll. Inom kommunen finns ett 80-tal 

personer registrerade för vilka det förordnats god man 

eller förvaltare. Överförmyndaren utövar tillsyn över gode 

männens förvaltningar samt utreder och ansöker hos 

Tingsrätten om nya godmanskap eller förvaltarskap. 

Överförmyndaren utöver även tillsyn över förmyndare 

vars barn har större tillgångar eller om förmyndare sätter 

sina barn i skuld. 

God man för ensamkommande flyktingbarn är en ny 

arbetsuppgift för överförmyndaren, vilken kräver mycket 

tid med rekrytering, utbildning, redovisning, möten och 

eftersökning hos Migrationsverket. Arvidsjaurs Kommun 

har från starten 2008 tagit emot 10 flyktingbarn per år, och 

vid årsskiftet fanns det ca 20 aktiva ärenden. Kravet för 

att få god man är att man har kommit till Sverige utan 

vårdnadshavare och att man är under 18 år 

Framtid 

Under 2011 skall Arvidsjaurs Kommun ta emot 20 nya 

flyktingbarn, alltså en ökning med 100 % mot tidigare år. 

Rekrytering av nya goda män fortgår. 

Det föreligger ett stort behov av förvaltare som kan ta 

svårare godmansuppdrag och förvaltaruppdrag. 

Det är även på gång större förändringar i Föräldrabalken 

där överförmyndaren sannolikt kommer att få hela 

utredningsansvaret och förordnandet av goda män. Dessa 

arbetsuppgifter ligger idag på Tingsrätten.



Kommunens bolag 

Arvidsjaur Kommunföretag AB utgör moderbolag för kommunens 

dotterbolag. AKAB äger samtliga aktier i företagen 

Arvidsjaurhem AB, Arvidsjaur Flygplats AB, Arvidsjaur 

Energi AB och Arvidsjaur Test & Training AB. 

Arvidsjaur Flygplats AB 

Bolagets verksamhet består i att driva flygplats i Arvidsjaur 

och verka för flygets utveckling. 

De mål som ägaren satt för bolagets verksamhet är: 

1. Bolaget har till ändamål att upprätthålla goda flygkommunikationer 

till och från Arvidsjaur Flygplats. 

Detta mål uppfylls genom den upphandlade flygtrafiken. 

2. Bolaget skall nyttja bolagets resurser i form av fastigheter, 

lokaler, personal och maskiner i tjänsteproduktion 

samt därmed förenlig verksamhet. 

Detta mål uppfylls genom att flygplatsen hyr ut fastigheter 

till biltestnäringen samt hyr ut lokaler som de inte själva 

använder till kommunens gymnasieskola och till flygbolag. 

Den reguljära trafiken var upphandlad av Rikstrafiken fram 

till 30 oktober, därefter har Trafikverket ansvarat för denna 

trafik. Linjen Arvidsjaur-Lycksele-Arlanda har flugits av 

Nextjet AB. Flygbolaget har i stort sett skött sina flygningar 

bra med undantag för vissa perioder under året. då man inte 

haft tillräcklig kapacitet med reservmaskiner. Flygbolaget 

har på ett bättre sätt än tidigare kunnat styra biljettpriset och 

klasstyrningen mellan de olika bokningsklasserna under 

olika delar av året. 

Från 1 januari 2011 övergick ansvaret för den upphandlade 

trafiken från Rikstrafiken till Trafikverket. 

Trafikverket ansvarade för den nya upphandlingen av 

flygtrafiken för perioden 30 oktober 2011 till och med 24 

oktober 2015. Upphandlingsperioden ändrades från tidigare 

treårsupphandlingar till fyraårsupphandlingar. I juni månad 

tilldelades Nextjet AB flygtrafiken för linjen Arvidsjaur- 

Lycksele-Arlanda. Upphandlingen överklagades till 

förvaltningsdomstolen i Falun. Trafikverket har sedermera 

också beslutat avbryta den första upphandlingen och 

prövningen av ärendet hos förvaltningsrätten. 

Förändr 

2011 2010 % 

Passagerarstatistik 

Reguljärtrafik 29 516 26 437 11,6 

Yrkessoldater med charter 109 945 -88,5 

Utrikes chartertrafik 19 381 14 829 30,7 

Biltestbolagens egen charter 314 258 21,7 

Summa 49 320 42 469 16,1 

Landningar 

Flygskolan 2 600 4 046 -35,7 

Övriga 798 741 7,7 

Summa 3 398 4 787 -29,0 

39 

Tillkommer svenska och utländska militärer som flugits med 

försvarsflygplan som inte får räknas in i den officiella 

statistiken Utöver detta tillkommer flygskolans start- och 

landningsövningar med 8 142 landningar, dessa får inte 

räknas in i den officiella statistiken 

Att flygskolans landningar gått ner beror på färre antal 

elever och att höstens regniga väder inte tillät skolflygningar 

överhuvudtaget. Den bärighetsförstärkning som gjordes 

under sommaren och hösten påverkade inte deras flygningar 

nämnvärt. 

Under året har bolaget arbetat med att certifiera flygtrafikledningen 

(ATS). Det sista materialet skickades in till 

Transportstyrelsen 20 december. Den 21 december skickade 

LFV in en klagan till förvaltningsrätten på Transportstyrelsens 

beslut för avreglering av flygtrafiktjänsterna i 

Sverige. Förvaltningsrätten försatte ärendet med inhibition. 

Flygplatsen fick alltså inte ut sitt certifikat innan årets slut, 

Transportstyrelsen kan inte godkänna ansökan så länge 

inhibition föreligger. De kan således inte heller ansöka om 

designering för vårt luftrum förrän de har vårt certifikat på 

plats. En certifiering av den egna flygtrafikledningen kan 

spara 600- 750 tkr/ år. 

Vid årsskiftet hade regeringen inte beslutat nivån för 

driftsbidraget för kommande år, det totala driftsbidraget för 

alla flygplatser 2011 var 103 Mkr. 

Den banförstärkning som planerats har nu genomförts med 

gott resultat och med många timmars nedlagt arbete. 

Arbetet har genomförts som ett EU-projekt. 

Arbetet är helt färdigställts under 2011 

Finansiering 

EU strukturfonder 11 461 tkr 

Länsstyrelsen BD län 7 500 tkr 

Arvidsjaurs kommun 4 000 tkr 

22 961 tkr 

Framtid 

Charterverksamheten från Tyskland kommer med all 

sannolikt att utvecklas positivt de närmaste åren. Den 

utveckling som biltestverksamheten visar kommer att göra 

detta möjligt. 

Den reguljära trafiken har också stora möjligheter att kunna 

utvecklas, den nu pågående flygupphandlingen medger att 

detta kan ske. 

När det gäller flygskolan på gymnasienivå kommer den bara 

att finnas till och med september 2013. Yrkesskolans 

inrättande är en viktig del i flygplatsens och kommunens 

fortsatta utveckling inom flygrelaterade utbildningar. 

Skulle inte yrkeshögskolan hamna i Arvidsjaur kommer de 

fasta kostnaderna flygplatsen har för skollokaler och hangar 

att finansieras av kommunen. 

Den uthyrning flygplatsen har för biltestindustrin inom 

flygplatsområdet kommer att fortsätta i samma omfattning. 

Möjlighet till utveckling av dess verksamhet finns



Arvidsjaur Energi AB 

Bolagets verksamhet består av två affärsområden, Fjärrvärme 

samt Industrihus. Affärsområde Fjärrvärmes verksamhet är 

att producera, leverera och tillhandahålla ledningsburen 

energi i första hand i form av biobränslebaserad fjärrvärme. 

Affärsområde Industrihus verksamhet består i att svara för 

ny-, om- och tillbyggnad av fastigheter samt äga och förvalta 

industrifastigheter inom Arvidsjaurs kommun. 

Under 2011 levererades 13 % mindre energi än samma 

period föregående år, trots att årets första två månader var 

kallare än normalår. Året fick väderindex 0,87 vilket innebär 

att det varit betydligt varmare än normalt vilket orsakat det 

dåliga ekonomiska resultatet. 

436 leveranspunkter fanns inkopplade och i drift 12-12-31. 

På investeringssidan har nätet i form av Etapp 2011 

färdigställts. Etapp 2011 innebar anslutning av såväl småhus 

som större fastigheter Under januari-februari genomfördes 

en riktad förfrågan till småhusområden som ligger utanför 

etablerat fjärrvärmeområde. Mottagare var ca 112 småhusägare. 

Syftet var att undersöka det inledande intresset för en 

vidare fjärrvärmeutbyggnad. Intresset var generellt lågt och 

förväntad anslutningsgrad var långt under kravet på ekonomisk 

balans i en utbyggnad med nu gällande affärsvillkor. 

Ägardirektivets verksamhetsmål 

Att verka för ökad lokal bränsleanvändning. 

I stort sett allt bränsle kommer från en radie på 10 mil. 

Målet är i stort sett uppfyllt. 

Att vara konkurrenskraftiga och ha en attraktiv avgiftsstruktur. 

Ett antal företag har bytt från annan leverantör till AEAB. 

Målet kan anses åtminstone delvis uppfyllt. 

Samlokalisering av rör med andra media. 

Vi frågar alltid Stadsnät om de vill ha fiber i våra schakter. 

Målet är uppfyllt. 

Bolagets verksamhet ska vara miljömässigt hållbar. 

Själva huvudverksamheten går ut på att få kunder att byta 

från el- och veduppvärmning till miljövänlig biobränsleuppvärmning. 

Målet får anses vara uppfyllt. 

Arvidsjaurhem AB 

Arvidsjaurhem ska efter affärsmässiga principer och 

likställighets- och lokaliseringsprincip tillgodose behovet 

av bostäder och lokaler samt i övrigt verksställa 

kommunfullmäktiges intentioner. 

Styrelsen för AHEM anser sig väl uppfyllt målen. 

Arvidsjaurhem AB förvaltar både bostäder och lokaler. 

Förvaltningen sker i egen regi utom lokalvård som köps 

via entreprenör. 

Företaget har en marknadstäckning på ca 75 % av den 

totala hyresrättsmarknaden i Arvidsjaur. Andelen lokaler i 

företaget är ca 14 % räknat på hyresintäkter. Antalet tomma 

lägenheter ligger på 1,7 % i slutet av 2011.(1,9% 2010) 

Företaget har köpt två fastigheter under 2011. Hyreshöjning 

gjordes 1 april med ca 2,5 % 

40 

Framtid 

Företaget förväntar sig att uthyrningsläget ska bestå under 

nästa år. Efterfrågan är fortfarande större än utbudet. 

Man planerar att sälja ett hyreshus i Glommersträsk med 

14 lägenheter. 

Fastighetsföretaget i Arvidsjaur AB 

Arvidsjaurhem AB har sedan 2008 ett dotterbolag; 

Fastighetsföretaget i Arvidsjaur AB.. Fastighetsföretaget har 

till uppgift att äga, bygga och förvalta kommersiella 

fastigheter. 

Någon verksamhet har inte förekommit i bolaget. 

Arvidsjaur Test & Training AB 

Bolaget (ATT) har till ändamål att tillgodose lokaler för 

uthyrning, faciliteter för utbildning och flygsimulator samt 

utveckla test- övnings- och körskoleverksamhet i 

Arvidsjaur och därmed förenlig verksamhet. 

Styrelsen anser att man inte kunnat uppfylla detta 

uppdrag under 2011. 

LAA är ett dotterbolag till ATT som från 11 mars 2010 

äger 100 % av företaget . Verksamheten har övergått till 

moderbolagen vid halvårsskiftet 2011. 

ATT planerar att i samarbete med flygplatsen rekrytera ny 

skolchef på deltid så snart flygplatsens certifiering är 

genomförd. Flygplatsbolaget har för närvarande vissa 

problem med certifieringen, men har relativt god 

förhoppning om snabb lösning. 

Under året har ATT bevakat möjligheterna till att etablera 

YH-utbildning inom pilotområdet, intresserad 

entreprenör har ATT regelbundna samtal med. 

Bolaget har tagit fram en förslagslista på olika möjligheter 

för att hitta nya affärsmöjligheter. Dotterbolaget LAA har 

en besvärlig ekonomisk situation och i linje med tidigare 

beslut har ATT förvärvat LAA:s kvarvarande inventarier 

vilket räddar LAA:s bokslut samt innebär att ATT nu 

dessutom har de resurser som delvis tidigare var LAA:s. 

Verksamheten i LAA är vilande. 

ATT har fått medgivande om att få överta trafikskolan. 

En del kontakter med europeiska flygplatser är etablerade 

i syfte att erbjuda olika utbildningar. 

Framtid 

Prognoserna pekar fortfarande mot fortsatt låg efterfrågan 

på bolagets tjänster. Med den nyorientering som bolaget 

strävar mot finns en förhoppning om att bolaget under 

nästa år kommer att kunna verka mer offensivt, bl a genom 

att vinna upphandlingen på flygskolan samt etablera 

flygrelaterad testverksamhet. Den nya affärsmodellen för 

körskolan skall kunna bidraga till verksamhetens utveckling. 

AFIS-utbildning höstterminen 2012 är planerad.

. 



Ekonomiska tabeller 

Resultaträkning 

Kassaflödesanalys 

Balansräkning 

Noter 

Upplysning om redovisningsprinciper 

41




Resultaträkning (tkr) Not 2011 2010 2011 2010 

Verksamhetens intäkter 166 887 168 407 246 694 247 906 

Verksamhetens kostnader -514 007 -502 905 - 567 166 -555 039 

Avskrivningar -14 888 -14 344 - 31 350 -32 777 

Verksamhetens nettokostnader 1,2 -362 008 -348 842 351 822 339 910 

Skatteintäkter 3 249 336 240 017 249 336 240 017 

Generella statsbidrag och utjämning 114 075 123 309 114 075 123 309 

Finansiella intäkter 922 137 477 270 

Finansiella kostnader 4 -818 -621 -11 986 -10 382 

Resultat före extraordinära poster 1 507 14 000 80 13 304 

Skatt på årets resultat 0 0 -178 0 

Uppskjuten skatt 0 0 -428 -161 

ÅRETS RESULTAT 1 507 14 000 -526 13 143 


Kassaflödesanalys (tkr) Not 2011 2010 2011 2010 

Den löpande verksamheten 

Årets resultat 1 507 14 000 -526 13 143 

Justering för av- och nedskrivningar 14 888 14 344 31 350 32 777 

Ändring av avsättning -179 -417 -127 - 417 

Övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster 0 -169 606 1 534 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 16 016 27 758 31 303 47 037 

Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar -17 698 -6 692 -12 -52 

Ökn(-)/minskn(+) förråd 500 -247 -7 315 -10 292 

Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder 5 660 -842 -8 319 6 926 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 478 19 977 15 657 43 619 

Investeringsverksamheten 5 

Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 -297 -336 

Investering i materiella anläggningstillgångar -11 006 -10 222 -34 286 -26 300 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 186 755 188 755 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0 -150 0 -150 

Försäljning finansiella anläggningstillgångar 0 1 25 4 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -10 820 -9 516 -34 370 -26 027 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Nyupptagna lån 0 0 0 0 

Ökning långfristiga fordringar -10 000 -1 288 0 -1 288 

Nya investeringsbidsg 2 011 0 24 641 0 

Amortering av långfristiga skulder -331 -274 -23 776 -5 857 

Minskning av långfristiga fordringar 0 2 000 0 8 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -8 320 438 865 -7 137 

ÅRETS KASSAFLÖDE - 14 662 10 899 -17 848 10 455 

Likvida medel vid årets början 20 496 9 597 21 715 11 260 

Likvida medel vid årets slut 5 834 20 496 3 866 21 715 

42



Balansräkning (tkr) 

TILLGÅNGAR 

A: Anläggningstillgångar 


Not 2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31 

I. Immateriella anläggningstillgångar 6 0 0 1 526 1 603 

II. Materiella anläggningstillgångar 7 

1. Mark, byggnader, tekniska anläggningar 178 364 181 512 466 209 483 300 

2. Maskiner och inventarier 14 704 15 612 105 084 108 496 

3. Övriga materiella tillgångar 35 47 35 47 

Summa 193 103 197 171 571 328 591 843 

III. Finansiella tillgångar 8 40 103 40 103 2 533 2 558 

B. Omsättningstillgångar 9 

1. Förråd mm 882 1 381 4 378 4 390 

II. Fordringar 49 113 31 416 43 614 36 299 

III. Kortfristiga placeringar 0 0 

IV. Kassa och bank 10 5 835 20 496 3 866 21 715 

Summa 55 829 53 293 51 858 62 404 

Summa tillgångar 289 035 290 567 627 245 658 408 

Eget kapital avsättningar och skulder 

A. Eget kapital 

Eget kapital 11 191 100 189 593 195 716 196 214 

Därav årets resultat 1 507 14 000 -526 13 143 

Därav ändring av redovisningsprincip 0 0 0 

B. Avsättningar 

I. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 12 5 836 6 215 5 836 6 215 

Uppskjuten skatt 0 0 658 529 

II. Andra avsättningar 700 700 700 700 

C. Skulder 

I. Långfristiga skulder 13 5 978 14 298 330 620 352 716 

II. Kortfristiga skulder 14 85 421 79 761 93 715 102 034 

Summa eget kapital avsättningar och skulder 289 035 290 567 627 245 658 408 

ANSVARSFÖRBINDELSER 15 556 097 548 455 223 915 203 078 

43



Noter: 


Noter till resultaträkningen 2011 2010 2011 2010 

NOT 1 Verksamhetens nettokostnader (tkr) 

Verksamhetens intäkter 

Konsumtionsavgifter 18 312 17 728 

Barnomsorgsavgifter 2 917 3 106 

Äldreomsorgsavgifter 3 360 3 122 

Interkommunala ersättningar 31 736 36 750 

Hyror och arrenden 17 129 16 956 

Försäljning 11 562 10 471 

Bidrag 45 383 42 314 

Övriga intäkter 36 487 37 960 

Summa verksamhetens intäkter 166 887 168 407 

Verksamhetens kostnader 

Löner 236 627 228 041 

Sociala avgifter enligt lagar och avtal 86 858 86 015 

Pensionsutbetalningar 10 041 8 778 

Fastigheter och inventarier 2 904 2 242 

Material 26 687 24 612 

Tjänster 109 482 114 363 

Bidrag 34 565 31 961 

Övrigt 6 842 6 982 

Summa verksamhetens kostnader 514 007 502 905 

Den sammanställda redovisningens fördelning av kostnader och intäkter 

(exkl. elimineringar, avskrivningar och finansiella poster) 


Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 

Arvidsjaurs kommun 514 007 166 887 502 905 168 407 

Arvidsjaurs kommunföretag AB 114 124 119 124 

Arvidsjaurhem AB 37 680 54 876 39 846 53 436 

Arvidsjaurs Flygplats AB 28 105 32 307 26 196 31 032 

Arvidsjaur Test & Training 369 7 1 227 2 920 

Arvidsjaur Energi AB 20 405 26 343 20 618 29 288 

Lappland Aviation Academy AB 1 035 882 2 963 3 440 

Fastighetsbolaget i Arvidsjaur AB 3 0 1 8 

SUMMA 601 898 281 426 593 875 288 655 

Koncernintern försäljning 2011 2010 

Köpare Säljare Köpare Säljare 

Arvidsjaurs kommun 22 632 6 214 21 849 5 443 

Arvidsjaurs kommunföretag AB 176 124 98 124 


Arvidsjaurs Flygplats AB 580 6 144 874 6 701 

Arvidsjaur Test & Training 79 28 605 920 

Arvidsjaur Energi AB 874 13 492 895 14 487 

Lappland Aviation Academy AB 7 0 923 359 

Fastighetsbolaget i Arvidsjaur AB 11 0 0 0 

Brutto 35 366 35 366 36 582 36 582 

44




Noter till resultaträkningen 2011 2010 2011 2010 

Jämförelsestörande poster 

Kostnader 

Villkorat aktieägartillskott ATT 0 2 000 0 0 

0 2 000 0 0 

Intäkter 

Återbetalda försäkringsavgifter AGS-KL 0 1 177 0 1 177 

Vinst vid försäljning av fastigheter mm 0 393 0 393 

Summa 0 1 570 0 1 570 

Avskrivningar 

Avskrivning enligt plan 14 431 14 318 30 893 32 751 

Nedskrivningar 40 23 40 23 

Förlust vid försäljning 417 3 417 3 

Summa 14 888 14 344 30 350 32 777 

NOT 2 Pensioner (tkr) 

Utbetalda pensioner 12 233 11 155 12 233 11 155 

Individuell del 12 926 12 820 12 926 12 820 

Avsättningar 590 888 590 888 

Försäkrad del 1 265 721 2 536 2 530 

Summa 27 014 25 284 28 285 26 833 

NOT 3 Skatteintäkter och generella statsbidrag (tkr) 

Egna skatteintäkter 

Kommunalskatt preliminära intäkter 243 625 236 899 243 625 236 899 

Slutavräkningsdifferens föregående år 954 168 954 168 

Preliminär slutavräkning redovisningsåret 4 757 3 022 4 757 3 0822 

Mellankommunal skatteutjämning 0 -72 0 -72 

Summa 249 226 240 017 249 226 240 017 

Avräkningsbelopp per invånare kr 

Preliminär slutavräknig året innan 456 -1 212 456 -1 212 

Slutavräkningsdifferens 144 26 144 26 

Preliminär slutavräkning innevarande år 727 456 727 456 

Generella skatteintäkter 

Inkomstutjämning 47 293 52 034 47 293 52 034 

Kostnadsutjämning 23 722 25 881 23 722 25 881 

Strukturbidrag 18 932 19 169 18 932 19 169 

Nivåjustering 0 1 700 0 1 700 

Tillfälligt konjunkturstöd 7 551 6 492 7 551 6 492 

Bidrag LSS 6 698 8 055 6 698 8 055 

Införandebidrag 9 879 146 9 879 146 

Kommunal fastighetsavgift 0 9 862 0 9 862 

Summa 114 075 123 309 114 075 123 309 

NOT 4 Finansiella kostnader och intäkter 

I kommunens finansiella intäkter ingår borgensavgift på lån och ränta på aktiekapital f ör Arvidsjaurhem AB med 623 tkr. I 

finansiella kostnader ingår kostnader för ändrade räntevillkor för pensioner med 500 tkr. 

45



Noter till balansräkning och finansieringsanalys 

Not 5 Redovisning av färdigställda 

investeringar 2011 (tkr) 

Ackumulerat sedan projektets Redovisningsperiod 

start 2011 

Utfall/ Budget/ Utfall 2011 

Budget/ 

beslut 

tom 2011 

Redovisad 

kostnad 

tom 2011 

avvikelse 

mot 

budget/ 

beslut 

beslut 2011 

Inventarier under 100 tkr totalt 175 143 32 175 143 

ADB- Utbyggnad 1 261 2 396 -1 135 126 0 

Hoppborg badet 100 77 23 100 77 

Rullbatterier Prästberget 500 491 9 500 491 

Värmeåtervinningsaggregat badet 500 241 259 500 241 

Gräsklippare/transporter 185 104 81 185 104 

Gräsklippare spakstyrd 200 207 -7 200 207 

Ombyggnad källare C Sandbackaskolan 111 182 -71 111 182 

Ökat lagringsutrymme IT 300 323 -23 300 323 

Utbyggnad bredband 300 199 101 101 0 

Trådlöst nätverk förvaltning 236 416 -180 236 416 

Inventarier arbetsmarknadsenheten 0 273 -273 0 273 

Ombyggnad Nyborgsskolan 6 475 6 673 -198 295 493 

Hisskorgar kommunhuset 288 299 -11 288 299 

Hisskorgar Camp Gielas 213 187 26 213 187 

Ombyggnad omklädningsrum sim- och sporthall 1 000 0 1 000 0 0 

Skärmtak till hemtjänstens bilar 350 238 112 350 238 

Framtida föreningsbehov 100 0 100 100 0 

Hemvärnsstugan till Rymmarstadion 150 163 -13 150 163 

Tennisplan Nyborgsheden 211 276 -65 211 276 

Utveckling skidskyttestadion 200 190 10 33 24 

Småbåtshamn Arvidsjaursjön 350 305 45 100 119 

Konstgräsplan 1 989 2 957 -968 0 0 

Marklundsparken etapp 2 200 78 122 50 0 

Marklundsparken etapp 3 200 0 200 200 0 

Dekorbelysning Arvidsjaurs samhälle 200 191 9 200 191 

Stor Vägdiodskylt 0 190 -190 0 -190 

Vägbelysning Deppis 0 125 -125 0 125 

Eu-anpassning lekparker 1 040 1 063 -23 100 93 

Förnyande björkbestånd 225 175 50 100 70 

Igångsättande Klockarberget 386 1 521 -1 135 37 33 

Summa slutredovisade investeringar 17 445 19 683 -2 238 4 961 4 678 

Slutredovisade investeringar 

affärsverksamhet 

Renovering Ljusträsk vattenverk 200 82 118 200 82 

Ombyggnad mellanlager sopor 3 600 0 3 600 3 600 0 

Summa affärsverksamhet 3 800 82 3 718 3800 82 

SUMMA TOTALT 21 245 19 765 1 480 8 761 4 660 

46



NOT 7 Materiella anläggningstillgångar 

Linjär avskrivning tillämpas på samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej. Kommunens investeringsbidrag har 

korrigerats från och med år 1998. Investeringsbidrag för koncernen har inte korrigerats. 

Materiella anläggningstillgångar (tkr) 

47 

Kommunen Sammanställd 

redovisning 

2011 2010 2011 2010 

Byggnader Ingående anskaffningsvärde 454 106 446 896 1 012 439 985 998 

och mark Ingående investeringsinkomster/bidrag - 74 724 -74 724 - 214 841 -214 841 

Årets investeringsutgifter/köp 8 294 8 245 33 440 27 379 

Årets investeringsinkomster -186 0 -23 147 0 

Försäljningar/utrangeringar -637 -1 035 -637 -944 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 386 853 379 382 807 254 797 562 

Avskrivningar 

Ingående avskrivningar - 197 869 -187 737 -318 452 -300 018 

Försäljningar/utrangeringar 0 -23 0 295 

Återförda avskrivningar 623 448 206 -5 031 

Årets avskrivningar -10 826 -10 557 -24 963 -19 862 

Utgående ackumulerade avskrivningar - 208 489 -197 869 -344 209 - 324 617 

Utgående planenligt restvärde 178 364 181 513 463 045 472 975 

Pågående Ingående anskaffningsvärde 0 0 10 144 19 346 

Årets investeringsutgifter/köp 0 0 18 383 10 115 

Årets investeringsinkomster 0 0 -22 961 0 

Årets färdigställda 0 0 -2 366 -19 136 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 3 200 10 325 

Maskiner och Ingående anskaffningsvärde 12 394 11 925 163 791 160 409 

andra tekniska Ingående investeringsinkomster/bidrag -1141 -1 141 -27 338 -27 338 

anläggningar Årets investeringsutgifter/köp 708 470 3 950 4 845 

Årets investeringsinkomster 0 0 0 0 

Försäljningar/utrangeringar -1 005 0 -1 007 -1 462 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 

Avskrivningar 

10 956 11 254 139 396 136 454 

Ingående avskrivningar -8 013 -7 350 -52 275 -48 279 

Försäljningar/utrangeringar 1 006 0 1 008 1 932 

Årets avskrivningar -719 -663 -5 851 -5 928 

Utgående ackumulerade avskrivningar -7 726 -8 013 -57 118 -52 275 


Inventarier och Ingående anskaffningsvärde 71 985 69 709 95 781 93 255 

verktyg Ingående investeringsinkomster/bidrag -812 -812 -2 688 -2 688 

Årets investeringsutgifter/köp 2 004 1 407 3 485 1 759 

Försäljningar/utrangeringar/korr -884 819 -979 -52 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 

Avskrivningar 

72 293 71 173 95 599 92 274 

Ingående avskrivningar -58 755 -54 898 -68 679 -62 775 

Återförda avskrivningar/korr 898 -722 771 52 

Årets avskrivningar -2926 -3 085 -4 887 -5 234 

Utgående ackumulerade avskrivningar -60 783 -58 755 72 975 -67 957 


SUMMA 193 103 197 171 571 328 591 796 

NOT 6 Immateriella anläggningstillgångar



De immateriella anläggningstillgångarnas värde i kommunen skrevs ner under 2007 utifrån rekommendation 12.1 

Immateriella tillgångar i bolagen finns hos Lapplands Aviation Academy AB och avser utvecklingskostnader. LAA har 

utarbetat utbildningsmaterial och övrigt underlag för bolagets utbildningsverksamhet. 


Immateriella tillgångar 

redovisning 

2011 2010 2011 2010 

Internt Ingående anskaffningsvärde 0 0 4 121 4 121 

upparbetade Ingående investeringsinkomster/bidrag 0 0 0 0 

Årets investeringsutgifter/köp 0 0 297 0 

Årets investeringsinkomster 0 0 0 0 

Försäljningar/utrangeringar 0 0 0 0 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 4 418 4 121 

Avskrivningar 

Ingående avskrivningar 0 0 -2 517 - 605 

Nedskrivning 0 0 -375 -1 250 

Återförda avskrivningar 0 0 0 0 

Årets avskrivningar 0 0 0 -662 

Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 -2 892 -2 517 

Utgående planenligt restvärde 0 0 1 526 1 603 

Arvidsjaur Rest & Training har köpt Lappland Aviations Academys immateriella tillgångar. Tillgången avser utbildnings 

material för flygrelaterade utbildningar . Avskrivningstiden är 10 år. Nedskrivning har gjorts i samband med köpet. 

Leasingavtal och hyresavtal 

Finansiella leasingavtal 

Inga avtal redovisas som finansiella i kommunkoncernen. 

Leasingavtal finns för 13 flygplan som löper till mitten av år 2012. Årskostnad för dessa avtal är 2 765 tkr. 

. 

långa hyresavtal, ej uppsägningsbara Kommunen Sammanställd 

redovisning 

2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31 

Fastigheter kostnad 

Med förfall senare än 5 år 17 059 5 804 

17 059 5 804 

NOT 8 Finansiella tillgångar (tkr) 


redovisning 


Aktier och andelar 1 029 1 029 1 138 1 138 

Aktier och andelar kommunägda företag 100 100 0 0 

Bostadsrätter 0 0 0 4 

Långfristiga fordringar 37 686 37 686 107 132 

Utlåning Kommunkoncernen 0 0 0 0 

Förlagslån Kommuninvest. 1 288 1 288 1 288 1 288 

Summa 

40 103 40 103 2 533 2 558 

Aktier Kommunägda företag: Arvidsjaur Kommunföretag AB är 100 000 kr. 

48



Kommunens långfristiga fordran avser Kommunföretag AB, som fått ett lån motsvarande värdet av övertagna aktier i 

kommunala bolag vid bildandet av moderbolaget. Beloppet var vid övertagandet år 2004 16 586 tkr. Resterande belopp är 

fordran på lån i samband med utökning av aktiekapitalet i dotterbolagen. Övrig långfristig fordran i koncernen avser HBV 

ekonomisk förening. 

NOT 9 Omsättningstillgångar (tkr) Kommunen Sammanställd redovisning 


Förråd 882 1 381 4 378 4 390 

Kundfordringar 2 364 2 947 5 843 7 806 

Skattefordran 435 872 683 1 232 

Fordringar hos koncernföretag 17 080 2 768 0 0 

Återbetalning mm FORA 432 1 796 432 1 827 

Statsbidragsfordringar 7 260 6 612 7 260 6 612 

Upplupna skatteintäkter 10 552 4 628 10 552 4 628 

Interimsfordringar 10 595 8 099 18 017 11 967 

Övriga fordringar 395 308 827 2 227 

Summa 49 995 32 797 47 992 40 689 

Not 10 Likvida medel 

Större delen av Kommunkoncernens likvida medel finns placerande på koncernkonto hos Sparbanken Nord 

Total checkkredit för kommunkoncernen 50 Mkr Nyttjad del hela koncernen 2011-12-31 6,0 Mkr ( 2010 0,0 Mkr) Övriga 

likvida medel finns på plusgirokonton i Nordea samt i kontantkassor. 

NOT 11 Eget kapital (tkr) Kommunen Sammanställd 

redovisning 


Ingående balans 189 593 175 593 196 214 181 610 

Direktbokning mot eget kapital 0 0 300 1 461 

Årets resultat 1 507 14 000 -526 13 143 

Utgående balans 191 100 189 593 195 998 196 214 

Not 11b Eget kapital i 

koncernbolagen (tkr) 

Aktie- 

kapital 

Eget kapital 

i bolagen 

49 

Värde i 

moder- 

Bolaget 

AKAB 

Resultat 

före 

konsolidering 

Arvidsjaur kommunföretag AB 100 109 0 8 

Arvidsjaurs Energi AB 10 000 8 707 3 706 - 1 999 


Arvidsjaurs Flygplats AB 13 600 10 037 7 669 57 

Arvidsjaur Test & Training AB 10 000 8 294 10 000 -1 401 

Lappland Aviation Academy 100 101 0 -27 

Fastighetsbolaget i Arvidsjaur AB 1 000 1 000 0 0 

SUMMA 37 560 44 103 30 660 -2 134



NOT 12 Avsättningar – kommunen (tkr) 


Specifikation - avsatt till pensioner 2011 2010 2011 2010 

Särskild avtals- ålderspension 772 1 784 772 1 784 

Förmånsbestämd kompl. pension 0 0 0 0 

Ålderspension 3 435 2 408 3 435 2 408 

Pension till efterlevande 489 810 489 810 

Summa pensioner 4 696 5 002 4 696 5 002 

Löneskatt 1 139 1 213 1 139 1 213 

SUMMA 5 835 6 215 5 835 6 215 

Antal personer med avtalad pension 5 ( 7 st 2010) 

Antal personer med avtal förtroendevalda (PBF) 1 ( 1 st 2010) tas upp under avsättningar. 

Inget särskilt avtal om pensioner finns i kommunkoncernen 

Aktualiseringsgrad i kommunen 95,0 % (94,0 % 2010) 

Ändrade beräkningsvillkor medför en engångskostnad för 2011 med 500 tkr som redovisats som finansiell konstad på 

resultaträkningen. 

Beräkningsgrund för försäkringar framgår av avsnittet Redovisningsprinciper på sidan 56. 

Övriga avsättningar 

Donationer avser ett mottaget arv som ska nyttjas till en park i Arvidsjaur samhälle. Donationen är på 100 tkr. 

Övriga avsättningar avser avsättning för sanering av mark vid f.d. sågområdet i Moskosel Avsättningen är gjord 2010 med 600 

tkr. Bräkningen bygger på Länsstyrelsens uppskattning av kommunens andel av återställnings- kostnaden. 

Not 13 Långfristiga skulder (tkr) 

Specifikation av långfristiga skulder: 

Skulder till kreditinstitut 2011 2010 

Skulder till kreditinstitut 

Kommunen 0 10 000 

Ränta 

amortering 

i borgen 

Borgen 

limit 

2011-12-31 

Förfaller 

senare 

än 5 år 

Arvidsjaurs Energi AB 82 750 91 950 2 549 100 000 23 650 

Arvidsjaurhem AB 210 700 214 700 4 545 268 000 24 000 

Arvidsjaur Flygplats AB 31 192 31 768 759 40 000 31 564 

Belopp vid årets utgång 324 642 348 418 7 853 408 000 79 214 

Nyttjad koncernkredit ingår ej. Koncerninterna långfristiga fordringar uppgår till 2 425 tkr och är inte inräknade. 

Kommunfullmäktige har fattat borgensbeslut med en övre gräns för borgensbeloppet. Ovan redovisas borgens samt den del 

som nyttjats. I borgensbeloppet ingår även upplupen ränta 2011 samt amorteringar för 2012. 

Arvidsjaur kommun har i juni 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s 

samtliga nuvarande och framtida borgensförbindelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i 

Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. 

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av 

ansvaret mellan på medlemskommunerna vid ett eventuelltianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet 

ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av 

Kommuninvest AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest 

ekonomisk förening 

50



. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Arvidsjaurs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan 

noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala 

tillgångar till 223 342 743 649 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 396 593 865 kronor och 

andelen av de totala tillgångarna uppgick till 384 161 471 kronor 

Förutbetalda investeringsbidrag Kommunen Sammanställd redovisning 


Förutbetalda intäkter som regleras över flera år 

Investeringsbidrag 4 957 3 239 4 957 3 239 

Därav årets bidrag 2 011 0 2 011 0 

Återstående antal år (vägt snitt) 16 14 16 14 

Anslutningsavgifter 1 020 1 059 1 020 1 059 

Återstående antal år (vägt snitt) 26 27 26 24 

Summa förutbetalda intäkter 5 978 4 298 5 977 4 298 

NOT 14 Kortfristiga skulder (tkr) 

Kortfristiga skulder Kommunen Sammanställd redovisning 


Skulder till kreditinstitut 8 599 1 542 7 853 6 959 

Leverantörsskulder 10 786 9 901 15 523 20 938 

Skatter och avtalsenliga avgifter 15 198 10 942 10 992 10 942 

Pension individuell del 15 865 15 655 15 865 15 655 

Skulder till personalen 27 729 26 533 27 729 26 533 

Förutbetald kommunalskatt 0 7 913 0 7 913 

Övriga skulder 160 804 1 752 1 836 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 7 084 6 092 14 001 11 258 

Summa 85 421 79 761 93 715 102 034 

Not 15 Ansvarsförbindelser (tkr) 

Ansvarsförbindelse, pensioner 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 

Ingående Ansvarsförbindelse 202 278 211 545 207 457 204 356 

Pensionsutbetalningar -8 512 -7 758 -7 390 -6 318 

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 5 077 2 165 11 396 7 606 

Ändringar på försäkringstekniska grunder 0 0 -452 -204 

Sänkning av diskonteringsränta 12 448 0 0 0 

Förändring av löneskatt 4 098 -1 809 795 607 

”Bromsen” 9 883 -2 615 0 0 

Aktualisering 442 793 

Övrigt -2 567 -75 -271 1 240 

Utgående Ansvarsförbindelse 223 115 202 246 211 545 207 467 

Överskottsmedel i försäkringen: - 42 tkr (+193 tkr 2010) 

51



Övriga ansvarsförbindelser 

Pensionsförbindelser ej redovisade på annat sätt: 0 tkr. 

Kapitaltäckningsgaranti Arvidsjaur Energi AB Kf § 14/01 

Kapitaltäckningsgaranti Arvidsjaur Test & Training AB Kf § 91/08 

Borgensåtaganden för småhus ingår i ansvarsförbindelsen med 487 tkr (8000 tkr 2010) 

Innehav av övriga aktier och andelar (tkr) 

Specifikation 

52 

2011-12-31 2010-12-31 

Kommunen Kommunaktiebolaget 2 2 

Inlandsbanan AB 180 180 

Länstrafikbolaget 138 138 

Filmpool Nord AB (85 tkr 2008) 0 0 

I Norrbotten AB 32 32 

Piteå Turistservice AB 20 20 

Norrbottens Energikontor 10 10 

Abborrträsk Folkets hus 5 5 

Expolaris 3 3 

Inlandskommunernas ek. för 30 30 

Piteå älv ek förening 50 50 

Sveriges Campingvärdars riksorganisation 6 6 

Kommuninvest ek. förening 300 300 

Övre Norrlands Kreditgarantiförening 100 100 

Moskosel Petrol ek. förening 150 150 

Summa 1 028 1 028 

Arvidsjaur Energi AB Storälgen AB u.b. 9 9 

Arvidsjaurhem AB SABO, byggandsförsäkringsbolag 60 60 

HBV ekonomisk förening 40 40 

Förvaltade fonder 

Tillgångar kronor 

SUMMA 1 137 1 137 

2010-12-31 2010-12-31 

Arvidsjaurs barnavårdsnämnds donationsfond 9 320 9 229 

Åke Gustavssons minnesfond 11 911 11 795 

Vikar Strömbergs donationsfond 12 713 12 589 

Nils-Olov och Kristina Perssons minnesfond 21 105 20 899 

Gustav Leonard Lundgrens dödsbo 21 693 21 481 

Oskar Nilssons donationsfond 109 415 108 347 

Svea Karlssons donationsfond 235 548 233 248 

Stiftelsen Arkens donationsfond 240 005 237 662 

Inlandets konstfond 233 354 231 075 

Rolf Steinwalls fond för unga musiker 164 143 162 540 

Gunhild Steinwalls fond för unga musiker 206 480 203 982 

SUMMA 1 265 687 1 252 847 

Fondernas tillgångar består av likvida medel placerade i 

bank



Upplysningar om 

redovisningsprinciper 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om 

kommunal redovisning och rekommendationer från 

Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär 

att: 

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att 

de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras 

kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt 

sätt. 

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de 

beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits 

till anskaffningsvärde där inget annat anges. 

Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett 

enligt god redovisningssed. 


I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och 

kommunalförbund där kommunen har minst 20 % 

inflytande i. Inga förändringar har skett under året i 

kommunkoncernens sammansättning. 

Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar 

framgår av figur på sidan 4. 

51 

Upplysningar om redovisningsprinciper 

Jämförelsestörande poster 

Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa 

förekommer i not till resultaträkningen. 

Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan 

förekommande och överstiger 1 Mkr. Dessutom 

redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid 

fastighetsförsäljningar. 

Intäkter 

Skatteintäkter 

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter 

baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation 

RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande 

har SKL publicerat en nyprognos i februari som pekar 

på ett utfall som avviker från tidigare prognos med 376 

tkr. 

Övriga intäkter 

Investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas fr.o.m. 

2010 upp som en förutbetald intäkt och redovisas 

bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens 

nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så 

att de reducerade det bokförda värdet. Jämförelsetalen 

för tidigare år har omräknats enligt den nya principen. 

Kostnader 

Avskrivningar 

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för 

den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning 

baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt 

53 

restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående 

arbeten görs emellertid inga avskrivningar 

Avskrivningstider 

Följande avskrivnings tider tillämpas normalt i kommunen: 

Byggnader 20-50 år 

Anläggningar 20-33 år 

Ledningar 33 år 

Vattenverk, reningsverk 20-33 år 

Gator och vägar, belysning 20-33 år 

Fordon och maskiner 5-10 år 

Inventarier 3-10 år 

En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive 

tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan av 

på den närmast lägre avskrivningstiden. Komponentavskrivning 

tillämpas inte. 

För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (t.ex. 

investering i annans fastighet) används den planerade 

verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. 

52 

För tillgångar med ett anskaffningsvärde överstigande 

100 000 kr och en nyttjandeperiod understigande 10 år 

görs en mer individuell bedömning av nyttjandeperioden, 

vilken därmed kan avvika från kommunens 

normala avskrivningstider. 

Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns 

omständigheter som pekar på att det är nödvändigt 

(t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). 

Normalt omprövas dock inte tillgångars 

nyttjandeperiod om avskrivningstiden är 10 år 

eller lägre och det bokförda restvärdet understiger 

100 000 kr. 

För tillgångar med en nyttjandeperiod överstigande 15 

år görs dock alltid en omprövning vid större reparations 

– eller ombyggnadsåtgärder när två tredjedelar av 

ursprungligt bedömd nyttjandetid förflutit. Om en ny 

bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare 

fastställd avskrivningstid ändras avskrivningstiden alltid 

om den bedöms vara kortare. 

Bedöms nyttjandetiden vara längre ändras den normalt 

inte. 

Avskrivningsmetod 

I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika 

stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas 

när tillgången tas i bruk. 

Gränsdragning mellan kostnad och investering 

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav 

med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som 

anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för 

mindre värde. 

Gränsen för mindre värde har satts till 20 000 kr och 

gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella 

tillgångar och därmed också för finansiella 

leasingavtal.



Finansiella tillgångar 

De finansiella tillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet. 

Leasing 

Inga finansiell leasingavtal finns redovisade i kommunen 

eller hos kommunens bolag. 

Avvikelse mot redovisningsprincip 

Årsredovisningen saknar sammanställning över ej uppsägningsbara 

operationella leasingavtal överstigande tre 

år. 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Anskaffningsvärde 

Investeringsbidrag, och anslutningsavgifter tas fr.o.m. 

2010 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras 

över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades 

dessa så att de reducerade det bokförda värdet. 

Jämförelsetalen för tidigare år har omräknats enligt den 

nya principen. 

Investeringar belastas inte med ränta under byggtiden. 

54 

Avvikelse mot redovisningsprincip 

Kommunen redovisar om tomtmark som anläggningstillgång. 

Marken värderas till nettoanskaffningskostnaden. 

Avsättningar 

Pensioner 

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i 

kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden 

för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen 

redovisas enligt BFN K2. 

54 

Förpliktelser för särskild avtals/ålderspensioner som inte regleras 

enligt RIPS07 . 

Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension 

redovisas som avsättning när det är troligt att de 

kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts 

ut redovisas som ansvarsförbindelse.

Årsredovisning för år 2011 - Arvidsjaur

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?