Läs mer här

swea.org

Läs mer här

Välkomna till Irland – den gröna ön - dess ”unga” huvudstad Dublin och det unga SWEA

Irland.

Sammanställt av Ninni Svantesson-Frisk

Om Irland

Den irländska ön har varit befolkad i mer än 9 000 år, och dess historia är fylld av invasioner och konflikter. För att vara ett så litet land,

så har Irland mer historia än det orkar bära, lär någon ha sagt. Kelterna kom till Irland på 500-talet f Kr, och det keltiska ursprunget

och den keltiska kulturen har fortfarande en viktig plats i dagens Irland.

Irland kristnades tidigt – redan under 400-talet e Kr – och detta ska ha skett helt utan blodspillan. Det kristna korset kombinerades med

den runda solen (enligt en förklaring), och blev det så berömda keltiska korset. St Patrick, som påbörjade kristnandet och senare blev

Irlands skyddshelgon, använde en treklöver (shamrock) när han förklarade den kristna treenigheten. Shamrock är sedan dess en

symbol för Irland, och St Patrick har fått sin egen dag den 17 mars, som är Irlands nationaldag. Denna dag är något alldeles speciellt

och firas ordentligt över hela ön - inte minst på alla tusentals pubar, där Irlands egna världsberömda öl Guinness flödar mer än vanligt

denna dag.

Under 800-talet kom vikingarna – framförallt norska och danska sådana – men lyckades aldrig att ta landet i besittning. Många av den


keltiska kristendomens kloster plundrades, men vikingarna integrerades även med den lokala befolkningen och anlade många

muromgärdade städer – däribland Dublin. Många av de berömda rundtornen som ännu finns kvar på ön, mer eller mindre bevarade, var

utkikstorn efter vikingar.

När anglonormanderna kom 1169 var de faktiskt inbjudna av kungen av Leinster. Det blev dock inte riktigt som han tänkt sig, utan de

tog makten över de största städerna, och Henrik II av England utropade sig till länsherre av Irland.

Detta var början på ett mycket långt, komplicerat och spänt förhållande till den engelska överheten –

även i allra högsta grad märkbart i dagens moderna Irland.

Det övergripande målet för irländarna har hela tiden varit självstyre och motståndet växte sig allt

starkare mot slutet av 1700-talet och under 1800-talet, inte minst efter engelsmännens passivitet vid

den stora hungersnöden då potatisskörden slog fel tre år i rad mellan 1845 och 1848, och då en miljon

irländare dog av svält och mer än en miljon utvandrade till Nordamerika. Invånarantalet på Irland lär

fortfarande inte vara uppe i samma antal som före svälten och det lär finnas fler irländare i USA än i

Irland.

Det misslyckade påskupproret 1916, då 14 av de 16 ledarna ställdes inför krigsrätt och avrättades, ledde

till ett massivt stöd för republikanerna som kämpade för Irlands självständighet, och så småningom även

till uppdelningen av ön i två delar år 1921 – Nordirland, som förblev brittiskt, samt den självständiga

irländska fristaten i söder. Inte förrän 1949 bildas republiken Irland som då lämnade det brittiska

samväldet.

Det moderna Irland har under de senare åren haft en otrolig ekonomiskt utveckling. Efter att ha varit ett

av Europas fattigaste länder har dagens Irland en urstark ekonomi. Under 1990-talet mer än

fördubblades den irländska ekonomins storlek och gav upphov till uttrycket ”den keltiska tigern”. Det nya

ekonomiska välståndet märks tydligt när man tittar sig omkring – nya hus byggs överallt och bilar äldre

än 1990 är sällsynta företeelser. Från att ha varit ett utvandrarland så har Irland blivit ett invandrarland, arbetsmarknaden är god,

skattetrycket relativt lågt och företagsklimatet gynnsamt. Naturligtvis har medaljen även en baksida i form av ökande inkomstklyftor,

dyr och inte tillräckligt utbyggd barnomsorg, mycket dyra bostäder och en infrastruktur som inte har kunnat hänga med den

explosionsartade utvecklingen, och som nu anses vara ett av de största hindren för nyetablering av utländska företag.

Detta var en kort (eller lång beroende på hur man ser det) överblick av Irlands historia. Landet har otroligt mycket att erbjuda av

historiska lämningar och kultur.

Det lilla landet med ca 4 miljoner invånare har haft inte mindre än fyra nobelpristagare i litteratur – W B Yeats 1923, G B Shaw 1925,

Samuel Beckett 1969 och senast Seamus Heaney 1995. (Seamus Heaney är inte bara nobelpristagare utan även en trogen gäst på

Luciafirandet i Dublin, vilket senast anordnades av SWEA i samarbete med ambassaden.) Även många av den engelska

litteraturhistoriens storheter i övrigt är i själva verket irländare – Jonathan Swift, James Joyce, Oscar Wilde för att nämna några. Den

irländska folkmusiken kan höras ”live” på var och varannan pub runt om i landet – ibland åtföljd av spontan irländsk dans. Den irländska

dansen har ju annars gjort - och gör - sitt segertåg över världen genom den USA-födde irländaren Michael Flatley och föreställningarna

Lord of the Dance.

När vi sedan kommer till den irländska naturen, så är den minst sagt omväxlande. Långa sandstränder, höga dramatiska klippor,

böljande kullar med betande får, ljungheder, vidsträckta mossar och berglandskap. I februari börjar vårblommorna komma och vissa

träd blommar på bar kvist. Den för landskapet så typiska busken ”goarse” med sina gula blommor och karaktäristiska cocosdoft kantar

många vägar och lyser ikapp med den mellan regnskurarna framtittande vårsolen. Murgrönan klättrar uppför både träd och

telefonstolpar, och i slutet av februari och början av mars kommer de nya små lammen ut på bete. Om man ska se någon fördel med de

smala och krokiga vägarna, så är det väl att det är omöjligt att köra särskilt fort (fast det har inte irländarna förstått) så man hinner se

så mycket av den fantastiska naturen även per bil.


Från natur till miljonstaden Dublin – en ung stad med puls i ordets rätta bemärkelse. Nöjeslivet är sjudande på pubar, caféer och

klubbar. Shoppinggatorna och det oändliga antalet affärer liksom marknaderna verkar aldrig lida brist på kunder. Trafiksituationen är

kaotisk – har jämförts med Calcuttas (!) under rusningstid, och det bästa sättet att ta sig fram är till fots. Kulturevenemang och

festivaler avlöser varandra, och den positive och sympatiske irländaren verkar alltid hitta en anledning till att festa och fira något.

Bröllop såväl som begravningar är storslagna tillställningar som tär hårt på ekonomin.

här hade vi det i SWEA Irland under 2005:

Fikamorgon

Liksom Dublin är SWEA Irland en ung avdelning sjudande av liv. Av

de ca 70 medlemmarna har 55 uppgivit sin ålder, och bland dessa

är medelåldern ca 41 år och endast 16 över 45 år. Under mitt

första år som ordförande har vi alltid haft minst en ammande

mamma på våra styrelsemöten – för tillfället har vi två!

2005 skänkte SWEA Irland 2 000 € till svenska skolan i Dublin.

Skolans lärare Regina Harkin skrev så här i irländska SWEA-posten

om donationen:” Min kollega, Maria Pettersson, och jag tycker att

svenska skolan har fått sig ett rejält lyft med denna investering. Vi

har slängt ut gamla trasiga spel och omoderna böcker och anser nu

att vi har material som kommer att hänga med en bra bit in i

2000-talet.

Alla i svenska skolan, elever, föräldrar och lärare, är väldigt

tacksamma för SWEA:s generösa bidrag!”

Under år 2005 färdigställde SWEA Irland sin nya produkt – en haklapp. Så här fina är några av barnen på fikamorgonen som går av

stapeln varje onsdag.

Pubkväll


Pubkväll har vi haft en i månaden under 2005 med varierande

antal deltagare

Förväntansfulla Sweor som lyssnat på föreläsning om stress och

avslappning och nu väntar på att få en kort provmassage av vår

irlandsswea Lena Lindberg.

Biskopsbesök

Massagekväll

Baalacks hästgård

Linköpings biskop Martin Lind med några glada Sweor efter

föreläsningen om den Heliga Birgitta. Biskopens ”arvode” blev en

donation på 100 € till Birgittafonden, som instiftades efter

Birgittajubiléet 2003, och som arbetar i den Heliga Birgittas anda.


Midsommarfirande

Familjeutflykt med medhavd picnic i strålande

majväder till irlandsswean Maria Baalacks

hästgård i county Wicklow.


Ambassadör Nils Daag hjälper till att resa den av irlandssweorna

förfärdigade midsommarstången vid firandet tillsammans med

svenska handelskammaren i residensets trädgård. SWEA Irlands

egen midsommarstångsexpert Sara Östborn O´Mahony rättar till

den sista blomman – allt för perfektionens skull.

Midsommarstången - påklädning

Kräftskiva

Midsommar-fika

Traditionsenlig kräftskiva gick av stapeln i september – denna gång med svenska kräftor från Vättern och sedvanliga drycker.

Föreläsning

Författaren Jan Sigurd höll en föreläsning för intresserade Sweor om sitt författarskap.

Luciafirande


Några SWEA-barn fick möjligheten att sprida kunskap om svenskt

Luciafirande i irländsk TV under december och januari. Här ges de

första instruktionerna av assisterande producenten om vad som

väntas.

Julbasar godisbordet

Julbasar

Julkonsert

Den årliga julbasaren går alltid av stapeln första

söndagen i advent. Under de tre timmarna är

kommersen febril och köerna är långa av

förväntansfulla svenskar och irländare innan dörrarna

slås upp. Det bjuds även på Luciatåg förstås och här

försöker SWEAs egen Luciageneral Linda Sahlin

McConnell fixa ett ljus som slutat fungera.

Linda fixar ljus

Avslutningen på 2005 års irländska SWEA-program – en vacker julkonsert med Frösö Vokal med efterföljande Luciatåg inför en fullsatt

St Ann´s Church. Ambassaden var samarrangör och sponsor. Ambassadören i samspråk med körledare Lena Moén och några inbjudna

gäster efter konserten. Tidigare på dagen hade både Lena och undertecknad blivit intervjuade i Sveriges Radios utlandssändning och en

inspelning av kören från radio Jämtland ljudit ut över världen.


Ambassadör Nils Daag

Luciakören i Templebar

Tackfest

Julkonsert Frösö Vokal

Varje år i januari har vi en fest för alla som hjälpt till på julbasaren året innan

Hantverk inför julmarknaden

Årsmöte

Tackfesten


Är man en liten hund, som heter Alice, och inte kan få någon

hundvakt, då får man följa med matte årsmötesordförande till

årsmötet – att sitta i mattes knä är då mycket trevligare än att

ligga i korgen på golvet och yla över 2006 års budget.

Vid årsmötet 2006 delade SWEA Irland ut sitt första stipendium.

Irländaren Keith Hearne, som läst svenska i Dublin, fick 1 500 € för

att åka till Sverige och delta i en intensivkurs i svenska under

våren 2006.

2007 firar SWEA Irland 15-årsjubileum och då hoppas vi kunna hitta på något alldeles speciellt.

More magazines by this user
Similar magazines