Ladda ner - Omvärldsbevakning - Svensk Byggtjänst
30.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Ladda ner - Omvärldsbevakning - Svensk Byggtjänst

Ladda ner - Omvärldsbevakning - Svensk Byggtjänst

Ladda ner - Omvärldsbevakning - Svensk Byggtjänst

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
omvarldsbevakning.byggtjanst.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

<strong>Byggtjänst</strong><br />

PM<br />

Aktuellt om teknik och regelverk för byggsverige<br />

TEMA – KLASSISKT HUS MED NY INSIDA<br />

SvD-huset har<br />

fått Swecos insida<br />

NUMMER 2<br />

APRIL–JUNI 2013<br />

ÅRGÅNG 1<br />

249 KRONOR

Jag hittade<br />

han på nätet.<br />

Att snabbt hitta rätt affärspart<strong>ner</strong> är inte alltid det lättaste. Med hjälp av<br />

Part<strong>ner</strong>sök från <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> blir det nu mycket enklare att hitta<br />

rätt entreprenör, arkitekt, teknisk konsult eller annan aktör i byggsverige.<br />

Du får snabb information om vilka leverantörer som är mest omtalade, hur<br />

deras ekonomi ser ut, vilken storlek företaget har samt hur vår samlade<br />

bedömning ser ut. Helt utan kostnad.<br />

HITTA RÄTT PÅ PARTNERSÖK.SE<br />

Tackolov

» En väl genomförd<br />

satsning på renovering<br />

av miljonprogrammetsfastighetsbestånd<br />

kan bli vår<br />

nya tillväxtmotor.«<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Ny tillväxtmotor<br />

kräver nytänkande nu<br />

Ien ny makroekonomisk rapport från <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> är slutsatsen<br />

att vi inte får missa det gyllene tillfället att skapa tillväxt och<br />

samhällsutveckling genom renoveringen av miljonprogrammet.<br />

Rapporten, som har titeln »Miljonprogrammet – ett gyllene läge«,<br />

är skriven av ekonomen Pekka Kääntä. Han menar bland annat att export,<br />

privat konsumtion och offentlig sektor under överskådlig tid inte<br />

kommer att få igång den svenska tillväxten. Det kan däremot en väl genomförd<br />

satsning på renovering av miljonprogrammets fastighetsbestånd<br />

vara. Du kan läsa mer om Pekkas tankar på sidan 120.<br />

De båda moderaterna, finansminister Anders Borg och Henrik von<br />

Sydow skrev nyligen så här i en debattartikel: »En välfungerande bostadsmarknad<br />

är central för hela ekonomins funktionssätt och möjliggör<br />

för människor att flytta till jobb och studier. En situation med bostadsbrist<br />

och svårigheter för unga att flytta hemifrån, eller för företag att<br />

kunna rekrytera, är oroväckande.«<br />

Ett förslag för att påskynda byggandet är att korta byggprocessen.<br />

Man vill också pröva förslag för att påskynda plan- och byggprocesser,<br />

införa ett förenklat planförfarande för förtätning av bebyggelse och införa<br />

sanktio<strong>ner</strong> då tidsgränsen för bygglov överskrids. Man vill även se<br />

över möjligheten att avskaffa länsstyrelsen som prövande instans. Att få<br />

ett ärende handlagt och prövat i en länsstyrelse tar omkring ett år och<br />

antalet ärenden uppgår till flera tusen per år.<br />

Övriga riksdagspartier har också fått byggandet högt upp på sin<br />

agenda. Nu gäller det bara att få politikerna att gå från ord till handling.<br />

Sverige har inte råd att missa detta historiska tillfälle av smart investering<br />

för fortsatt tillväxt och välfärd.<br />

Missa inte våra Tema-sidor. Läs och inspireras av hur det gamla SvDhuset<br />

i Marieberg i Stockholm fått Swecos underbara insida. Rum har<br />

blivit till landskap och siktet har ställts in på högsta miljöklass.<br />

Thord Sköldekrans, Chefredaktör,<br />

<strong>Byggtjänst</strong>PM, AB SVENSK BYGGTJÄNST<br />

thord.skoldekrans@byggtjanst.se<br />

VÄLKOMMEN<br />

3

<strong>Byggtjänst</strong><br />

PM<br />

Aktuellt om teknik och regelverk för byggsverige<br />

18<br />

Nya föreskrifter om belastningsergonomi<br />

03 Ledaren: Nu ger vi mer fördjupning<br />

och innehåll för pengen<br />

06 Nyheter<br />

06 Nedsättning av byggsanktions-<br />

avgifterna<br />

07 Bantad revidering av BBR<br />

08 Mark för byggande av<br />

studentbostäder<br />

<strong>Svensk</strong> mall för certifiering<br />

09 BFR-skrifter räddas<br />

10 Billigare solceller förändrar<br />

villkoren för stöd<br />

11 Villkor för leverans av<br />

digital information<br />

12 Läckagesökning med radar<br />

fungerar<br />

13 Bristande säkerhet i små<br />

byggföretag<br />

14 För alla<br />

14 Allvarliga brister i elsäkerheten<br />

i förskolor<br />

16 Nu gäller nya regler vid<br />

ändring av byggnad<br />

17 AMA-nytt om MER och<br />

AMA AF 12<br />

18 Nya föreskrifter om<br />

belastningsergonomi<br />

19 Nytt lagförslag stärker<br />

elkonsumenten<br />

20 Rätt färgsättning spar e<strong>ner</strong>gi<br />

22 Länsstyrelsernas handläggnings-<br />

tider ska kortas<br />

23 Ta tåget mot himlen<br />

24 Köp av begagnade bilar<br />

upphandlingsbrott<br />

Upphandlingsbrott prövas i<br />

högsta instans<br />

25 Bättre arbetsmiljö med fler<br />

indikatorer<br />

26 Jätteböter för Faluns felaktiga<br />

upphandling<br />

28 Fortfarande stora brister i<br />

arbetsmiljöarbetet<br />

30 Riskerna ska bort redan i<br />

projekteringen<br />

32 TEMA<br />

32 SvD-huset har fått Swecos<br />

insida<br />

42 Med sikte på miljöklass guld<br />

44 Underhållsberg – stort problem<br />

i många förvaltningar<br />

46 Budgetera för underhåll<br />

– nödvändigt för att slippa skuld<br />

48 Lärdomar från Italien och<br />

Tyskland<br />

51 Få politiker engagerade<br />

HUSBYGGNAD<br />

54 Vägledning till de nya brandkraven<br />

56 Kommunala särkrav ger dyrare<br />

boende<br />

64<br />

Besiktning av måleriarbeten<br />

70<br />

Verktyg för prissättning av fjärrvärme<br />

58 Rekryteringsproblem hotar<br />

byggandet<br />

60 Lathund för träkonstruktio<strong>ner</strong><br />

61 Dags att välja CE-märkta<br />

byggprodukter<br />

63 Ny del om planbestämmelser i<br />

PBL kunskapsbanken<br />

64 Besiktning av måleriarbeten<br />

VVS<br />

66 Frågor och svar om ventilation i<br />

lokaler som man vistas i tillfälligt<br />

Mekanisk ventilation i klädkammare<br />

67 Luftsluss/trapphall – kontinuerligt<br />

luftflöde?<br />

68 Test av varvtalsreglerade<br />

frånluftsvärmepumpar<br />

69 Välj rätt luftfilter<br />

70 Verktyg för prissättning av<br />

fjärrvärme<br />

71 Vad är sotarintyg?<br />

72 Ny F-gas förordning på gång<br />

74 Krav på fettavskiljare vid<br />

ombyggnation<br />

75 Förtydligande av Socialstyrelsens<br />

allmänna råd om ventilation<br />

76 Krav på e<strong>ner</strong>gimätning i<br />

Boverkets byggregler<br />

4 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

78<br />

Trådlös lampstyrning<br />

EL & TELE<br />

78 Trådlös lampstyrning<br />

81 Bredbandsguide för kommu<strong>ner</strong><br />

82 Belyst för pedagogikens bästa<br />

83 Utvecklingsplan för stamnätet<br />

84 PMU förhindrar elavbrott<br />

85 <strong>Svensk</strong>t initiativ skapar ny marknad<br />

86 Led ger bättre miljö i tunnel<br />

89 Markfrågorna bromsar<br />

bredbandsutbyggnaden<br />

90 Korrosionsskydd av<br />

kraftledningsstolpe<br />

91 Flera nya koder i AMA EL 12<br />

FÖRVALTNING<br />

92 Enklare verifiering<br />

94 Bransch och kunder ska samverka<br />

om fjärrvärmepris<br />

95 Bara goda erfarenheter av<br />

nytt försök<br />

96 Huge Fastigheter satsar<br />

stort på Bim<br />

98 Fastighetsbolag tveksamma<br />

till nyttan med Bim<br />

99 Statliga fastighetsägare vill gå före<br />

100 Bättre koll på e<strong>ner</strong>giförbrukningen<br />

101 Sverige får professur i<br />

fastighetsförvaltning<br />

102 Kalla golv utanför vistelsezon<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

104<br />

Nyckelfärdiga punkthus till fast pris<br />

112<br />

Packa kalkstenen effektivt<br />

ingen olägenhet<br />

103 Bättre kvalitet och helhet i<br />

projektet<br />

104 Nyckelfärdiga punkthus till fast pris<br />

ANLÄGGNING<br />

106 Grönytefaktorn praktiskt verktyg<br />

i LOD<br />

108 Minskad e<strong>ner</strong>gianvändning i<br />

VA-verken<br />

109 Tillsynsskyldighet vid avstängt<br />

vatten<br />

110 Hitta tillskottsvattnets källor<br />

111 Förbelastning av torv<br />

– kontrollera sättningarna<br />

112 Packa kalkstenen effektivt<br />

113 Fordonsmonterade lastkännare<br />

ger optimala lass<br />

114 Produktnytt<br />

116 Aktuella boktips<br />

118 Fråga & Svar<br />

119 Juridik<br />

120 Staten som finansiell motor<br />

122 <strong>Omvärldsbevakning</strong> TV<br />

126 Debatt<br />

NUMMER 2 | APRIL– JUNI 2013 | ÅRGÅNG 1<br />

CHEFREDAKTÖR<br />

Thord Sköldekrans<br />

thord.skoldekrans@byggtjanst.se<br />

GRAFISK FORM<br />

Beate Pytz, Anki Björklund, Camilla Rengbrand<br />

TEKNISK BILDREDAKTÖR / REPRO<br />

Harald Holm<br />

REDAKTION<br />

Emelie Carlander, Tomas Carlsson,<br />

Hans Hellberg, Malin Juell-Skielse,<br />

Manfred Otterheim, Anna Rökaeus,<br />

Louise Rosén, Ulf Söderlund,<br />

Dan Öhman, Mats Östlund<br />

SPECIALISTER<br />

Per Andersson, Yvonne Brinck,<br />

Martin Brunnkvist, Eva Eneström Schmied,<br />

Jozef Hornak, Thomas Lindqvist,<br />

Thomas Lundgren, Bo Samuelsson,<br />

Martin Steno, Anders Wester<br />

BYGGTJÄNSTKONSULTER<br />

Anna Björs, Göran Carlsson, Veronica Eade,<br />

Lars Elofson, Stig Emilsson, Weine Ericsson,<br />

Mikael Forsberg, Robert Höök, Rudi Jelinek,<br />

Harry Karlsson, Sven Karlsson,<br />

Annika Lundqvist, Anne-Marie Melander,<br />

Magnus Norén, Stig Norlander,<br />

Hans-Olov Näslund, Gun Pettersson,<br />

Lena Rask, Dan Öhman, Mats Östlund<br />

VD<br />

Erik Hellqvist<br />

erik.hellqvist@byggtjanst.se<br />

CHEF, OMVÄRLDSBEVAKNING BESÖK<br />

Nils Ver<strong>ner</strong>sson<br />

nils.ver<strong>ner</strong>sson@byggtjanst.se<br />

PRODUKTANSVARIG OMVÄRLDSBEVAKNING<br />

Andreas Nyström<br />

andreas.nystrom@byggtjanst.se<br />

MEDIECHEF, ANSVARIG UTGIVARE<br />

Thord Sköldekrans<br />

thord.skoldekrans@byggtjanst.se<br />

ANNONSBOKNING<br />

Mediarum Sverige AB, 08-644 79 60<br />

AB SVENSK BYGGTJÄNST<br />

St. Eriksgatan 117, 113 87 Stockholm,<br />

tfn: 08- 457 10 00, www.byggtjanst.se<br />

TRYCKERI<br />

Ineko AB, Årsta, Stockholm<br />

ISSN 2001-5291<br />

Omslaget visar Swecohuset i Marieberg,<br />

Stockholm.<br />

Foto: AMF Fastigheter<br />

5

NYHETER<br />

ANLÄGGNING<br />

NOTISER FRÅN<br />

OMVÄRLDSBEVAKNING<br />

Vibratio<strong>ner</strong><br />

ökar risken<br />

för hörselskada<br />

Det har visat sig att buller<br />

kombinatio<strong>ner</strong>at med vibratio<strong>ner</strong><br />

ökar risken för hörselskador<br />

så att även måttliga<br />

bullernivåer skadar hörseln<br />

om personen samtidigt utsätts<br />

för vibratio<strong>ner</strong>.<br />

Kombinationen buller<br />

och vibratio<strong>ner</strong> är farligare<br />

än man tidigare trott, och<br />

både Bas U och Bas P bör<br />

arbeta för att minska kombinationsexpo<strong>ner</strong>ingen.<br />

Hörselskydden ska på redan<br />

vid måttliga bullernivåer<br />

om arbetet också innebär<br />

handhållna vibrerande verktyg.<br />

Hörselnedsättningar på<br />

grund av buller är en av de<br />

vanligaste arbetsskadorna i<br />

Sverige. Vibratio<strong>ner</strong>na från<br />

handverktyg som borrmaski<strong>ner</strong>,<br />

sågar och slipmaski<strong>ner</strong><br />

ökar risken för hörselskador.<br />

Troligen kan<br />

detsamma sägas om vibratio<strong>ner</strong><br />

från säten i arbetsfordon.<br />

De arbetare som utsätter<br />

sig för kombinationen buller<br />

och vibratio<strong>ner</strong> under lång<br />

tid bör alltså använda hörselskydd<br />

också vid måttliga<br />

bullernivåer.<br />

FOTO: ULF SÖDERLUND<br />

Regeringen föreslår möjlighet att sätta <strong>ner</strong> sanktionsavgiften till hälften eller en fjärdedel.<br />

Nedsättning av<br />

byggsanktionsavgifterna<br />

De byggsanktionsavgifter som infördes den<br />

2 maj 2011 blir ibland orimligt höga i proportion till<br />

överträdelsen. Ett arbete med att se över avgifternas<br />

storlek påbörjades i fjol. Nu föreslår rege ringen<br />

i en lagrådsremiss att byggnadsnämnderna ska få<br />

möjlighet att i vissa fall sätta ned avgiften.<br />

Många har fått erfara att de<br />

nya sanktionsreglerna i plan-<br />

och bygglagen och plan- och<br />

byggförordningen kan vara rejält<br />

kännbara. I vissa fall har<br />

storleken på avgiften inte upplevts<br />

stå i relation till överträdelsen.<br />

NEDSÄTTNING<br />

I en lagrådsremiss föreslår nu<br />

regeringen ändringar i plan-<br />

och bygglagen som innebär att<br />

dagens grunder för befrielse<br />

från byggsanktionsavgift i<br />

plan- och bygglagen kompletteras<br />

med en möjlighet att i ett<br />

enskilt fall sätta ned en avgift<br />

som inte står i rimlig proportion<br />

till den aktuella överträdelsen.<br />

Nedsättning ska kunna ske<br />

till hälften eller en fjärdedel.<br />

Detta förslag fanns med i en<br />

promemoria som Socialdepartementet<br />

skickade ut i höstas.<br />

Vissa remissinstanser oroar sig<br />

för att tillämpningen av regeringens<br />

förslag ska bli godtycklig<br />

och efterlyser en tydlig väg-<br />

ledning för bedömning av hur<br />

avgiften kan sättas ned i de enskilda<br />

fallen.<br />

GENERELL SÄNKNING<br />

Redan under sommaren 2012<br />

påbörjade regeringen ett arbete<br />

med att se över storleken på<br />

avgifterna. Det arbetet pågår<br />

ännu och regeringen pla<strong>ner</strong>ar<br />

att framöver genomföra en ge<strong>ner</strong>ell<br />

sänkning av dessa.<br />

IKRAFTTRÄDANDE<br />

Både ändringarna i lagrådsremissen<br />

och de pla<strong>ner</strong>ade ge<strong>ner</strong>ella<br />

avgiftssänkningarna föreslås<br />

träda i kraft den 1 juli 2013.<br />

ULF SÖDERLUND<br />

källa:<br />

Socialdepartementet, Lagrådsremiss<br />

2013-02-14, Nedsättning<br />

av en byggsanktionsavgift<br />

6 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Bantad revidering av BBR<br />

Boverkets Byggregler, BBR,<br />

behöver ändras med anledning<br />

av att byggproduktförordningen<br />

ska tillämpas fullt ut från<br />

den 1 juli 2013. Det föreskriftsförslag<br />

som är EU-anmält är<br />

lite tunnare än den remiss som<br />

var ute under 2012.<br />

Boverket hade pla<strong>ner</strong>at att<br />

göra en del förändringar i BBR<br />

utöver de som krävs för att anpassa<br />

reglerna till byggproduktförordningen,<br />

CPR. Förändringsförslaget<br />

var under<br />

sommaren och hösten 2012 ute<br />

på remiss. Nu har verket tagit<br />

beslutet att pausa vissa revideringar<br />

eftersom de inte vill göra<br />

för många ändringar på kort<br />

tid, vilket kan vara negativt för<br />

branschen.<br />

FÖRÄNDRINGAR<br />

SOM GENOMFÖRS<br />

De förändringar utöver anpassningen<br />

till CPR som fortfarande<br />

finns kvar i det föreskriftsförslag<br />

som har EU-anmälts<br />

är bland annat:<br />

p en ny regel som tydliggör<br />

vad som är utformningskrav<br />

respektive tekniska egenskapskrav<br />

när det gäller tillgänglighet<br />

och bostadsutformning<br />

p en ny regel om ljudmiljön i<br />

FOTO: ANDERS WESTER<br />

Boverket pla<strong>ner</strong>ar att införa regler om ljudmiljön i publika lokaler ur tillgänglighetssynpunkt.<br />

publika lokaler ur tillgänglighetssynpunkt<br />

p tydligare regler om bullerskydd<br />

i avsnitt 7<br />

– definition av akustiska begrepp<br />

– värden för ljudnivåer och<br />

ljudisolering återinförs<br />

som allmänna råd i BBR.<br />

FÖRÄNDRINGAR<br />

SOM SENARELÄGGS<br />

Några av förslagen i Boverkets<br />

remiss förra året kommer inte<br />

med i det slutliga förslaget.<br />

Det är bland annat ändringar i<br />

avsnitt 6 om fukt i fasad och<br />

bly i tappvatteninstallatio<strong>ner</strong>.<br />

Även föreslagna ändringar i<br />

avsnitt 8 om taksäkerhet och<br />

skydd mot skärskador har fått<br />

stryka på foten.<br />

ULF SÖDERLUND<br />

källa:<br />

EU-anmälda versionen av Boverkets<br />

ändringsförslag<br />

Välkommen till vårens kurser 2013!<br />

Nyheter<br />

NOTISER FRÅN<br />

OMVÄRLDSBEVAKNING<br />

Elmyndighet vill<br />

ta över polisuppgift<br />

Elsäkerhetsverket har skrivit<br />

till regeringen och föreslagit<br />

en ändring av lagen. Verket<br />

vill ta över polisens årliga<br />

kontroll av elbesiktningar på<br />

hotell och pensionat. Förslaget<br />

gynnar både Elsäkerhetsverket<br />

och Polismyndigheten.<br />

Elsäkerhetsverket har en<br />

kompetent och färdig regional<br />

organisation som utför<br />

tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar.Polisen<br />

kan, om de slipper kontrollen,<br />

ägna sig åt sin<br />

kärnverksamhet.<br />

Välkommen till vintern och vårens kurser 2012 / 2013!<br />

Nu är det hög tid att boka in sig på vårens kurser enligt följande:<br />

Nu är det hög tid att boka in sig på vintern och vårens kurser enligt följande:<br />

• Kontrollansvarig<br />

p Kontrollansvarig<br />

enligt<br />

enligt<br />

PBL<br />

PBL<br />

grundkurser<br />

– grundkurser<br />

och uppdateringskurser<br />

och uppdateringskurser<br />

• Boverkets BBR Har du specialkurser tänkt på att du inom kan Brand, slå ihop<br />

p Boverkets BBR – specialkurser inom Brand, VVS och Bygg<br />

utbildning med nöje!<br />

VVS och Bygg • Entreprenadjuridik innehåller avtalslagen, AB och ABT • Skyddsrumssakkunig enligt skydds-<br />

p Entreprenadjuridik – innehåller avtalslagen AB och ABT<br />

rumsreglerna • Ventilation - OVK - funktionskontrollanter • Byggarbetsmiljösamordnare<br />

En kurs i<br />

BAS<br />

Kontrollansvarig<br />

P/U<br />

med golf<br />

p Skyddsrumssakkunnig – enligt skyddsrumsreglerna<br />

i Spanien.<br />

Har p du Ventilation tänkt på att – OVK du kan – funktionskontrollanter<br />

slå ihop utbildning med nöje? En kurs i Kontrollansvarig med golf i Spanien.<br />

p Byggarbetsmiljösamordnare – BAS P/U<br />

För frågor kontakta Håkan Jansson på hakan@byggutbildarna.eu<br />

För frågor kontakta Håkan Jansson på hakan@byggutbildarna.eu.<br />

eller eller mobil mobil 070-229 070-229 18 18 05. 05. Information om om våra våra kurser kurser hittar hittar du på du hemsidan. på hemsidan.<br />

Byggutbildarna Byggutbildarna, Gathes väg 80 80, 439 36 ONSALA. Onsala Tel. 0300-60180 0300-601 80.<br />

www.byggutbildarna.eu<br />

FOTO: THORD SKÖLDEKRANS

Nyheter<br />

ANLÄGGNING<br />

NOTISER FRÅN<br />

OMVÄRLDSBEVAKNING<br />

BYGGINFO WEBB<br />

Få dödsfall<br />

orsakade av el 2012<br />

Elsäkerhetsverket håller på<br />

att sätta samman sin årliga<br />

rapport om elolyckor. Under<br />

de senaste 30 åren har antalet<br />

elolyckor stadigt sjunkit<br />

och om man ser till<br />

dödsolyckor så har antalet<br />

pendlat mellan två till åtta<br />

perso<strong>ner</strong> de senaste tio<br />

åren. Preliminära siffror inför<br />

årets rapport visar nu på en<br />

positiv trend och att det under<br />

2012 endast omkom en<br />

person till följd av elolycka,<br />

det lägsta antalet på 110 år.<br />

SundaHus nu med<br />

utökad information<br />

SundaHus Miljödata utökas<br />

med information om emissio<strong>ner</strong>,<br />

livslängd och förnyelsebart<br />

material.<br />

Den nya informationen i<br />

SundaHus Miljödata gör<br />

systemet mer effektivt som<br />

verktyg i arbetet med processen<br />

att certifiera enligt<br />

olika system.<br />

– Just nu så är det olika<br />

certifieringssystem för byggnader<br />

som starkt driver<br />

marknaden framåt. Vi ser<br />

ökade krav på information<br />

om byggprodukter från flera<br />

certifieringssystem såsom<br />

SVANEN, BREEAM och<br />

LEED, säger Lisa Elfström,<br />

marknadsansvarig på SundaHus<br />

i ett pressmeddelande.<br />

Genom att kunna visa<br />

information om flyktiga organiska<br />

ämnen, formaldehyd,<br />

livslängd och andel<br />

återvunnet material både för<br />

pre- och postconsumer blir<br />

SundaHus Miljödata ett ännu<br />

bättre verktyg i våra kunders<br />

certifieringsprocess.<br />

FOTO: ULF SÖDERLUND<br />

Mark för byggande<br />

av studentbostäder<br />

Enligt SFS Bostadsrapport 2012 är bristen på bostäder särskilt svår i Uppsala,<br />

Stockholm, Göteborg och Lund.<br />

Nu kan kommu<strong>ner</strong> få ekonomiskt<br />

stöd för att hitta mark<br />

att bygga studentbostäder på.<br />

Enligt Sveriges förenade studentbostäder,<br />

SFS, Bostadsrapport<br />

2012 råder det stor<br />

Sweden Green Building Council<br />

ska ta fram en svensk manual<br />

för det brittiska systemet<br />

Breeam Communities och utveckla<br />

ett svenskt ramverk för<br />

hållbar stadsutveckling. Arbetet<br />

görs tillsammans med projektet<br />

Hållbarhetscertifiering av stadsdelar,<br />

HCS.<br />

Det finns ett stort intresse<br />

hos många olika aktörer i Sverige<br />

att börja använda certifieringssystem<br />

för stadsdelar.<br />

Diligentia certifierar för närvarande<br />

sin stadsdel Masthusen<br />

enligt Breeam Communities<br />

brist på bostäder på flera universitets-<br />

och högskoleorter.<br />

Som ett led i ambitionen att<br />

komma till rätta med bristen<br />

aviserade Socialdepartementet<br />

redan i budgetpropositionen<br />

att ett stöd skulle införas för<br />

inventering av lämplig mark<br />

för studentbostäder. Detta är<br />

nu beslutat och både förordning<br />

(SFS 2012:824) och Boverkets<br />

tillämpningsregler<br />

(BFS 2013:1 STB 1) är utgivna.<br />

200 000 KRONOR<br />

Stödet uppgår till hela den beräknade<br />

kostnaden för inventeringen.<br />

Det får dock inte<br />

överstiga 200 000 kronor per<br />

stödmottagare. Det gäller vid<br />

inventering av mark både för<br />

permanenta och för tillfälliga<br />

studentbostäder.<br />

UNIVERSITETS-<br />

ELLER HÖGSKOLEORT<br />

Kommu<strong>ner</strong> som har universitet<br />

eller högskola belägen i<br />

kommunen eller i anslutning<br />

till kommunen kan komma<br />

ifråga för stödet.<br />

GENOMFÖRS UNDER ÅRET<br />

Stödet kan sökas från den 15<br />

januari till och med 31 oktober<br />

2013. Inventeringen ska vara<br />

slutförd senast 31 december<br />

2013.<br />

ULF SÖDERLUND<br />

källa:<br />

SFS 2012:824 och BFS 2013:1<br />

STB 1<br />

<strong>Svensk</strong> mall för certifiering av stadsdelar<br />

och Peab använder samma<br />

verktyg i Varvsstaden. Båda företagen<br />

kommer att bidra med<br />

sina kunskaper och erfarenheter<br />

när SGBC anpassar manualen<br />

till svenska förhållanden.<br />

SÄKERSTÄLLA<br />

HÅLLBARHETSASPEKTER<br />

Breeam Communities är ett certifieringssystem<br />

för planskedet.<br />

Verktyget bidrar till att alla i certifieringsprocessen<br />

har samma<br />

målbild och säkerställer att hållbarhetsaspekter<br />

redovisas aktivt<br />

och tas ställning till i tid.<br />

FÖR ALLA SKEDEN<br />

Det finns många önskemål om<br />

att på sikt ha ett svenskt eller<br />

svenskanpassat certifieringssystem<br />

för både planskede,<br />

byggskede, förvaltning, fortsatt<br />

utveckling och uppföljning.<br />

Innan ett svenskt certifieringssystem<br />

som uppfyller<br />

branschens önskemål kan utvecklas<br />

ska aktörer i projektet<br />

HCS i ett nationellt ramverk<br />

definiera hållbar stadsutveckling.<br />

HANS HELLBERG<br />

8 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

FOTO: STEFAN BACKE<br />

Ett hundratal rapporter scannas i sin helhet och kommer att gå att ladda <strong>ner</strong> gratis.<br />

BFR-skrifter räddas<br />

Genom projektet »Arvet efter<br />

BFR« säkras skrifterna från<br />

Byggforskningsrådet som lades<br />

<strong>ner</strong> år 2000. Över 4000<br />

skrifter, som gavs ut mellan år<br />

1944 och 2000, samlas nu i en<br />

webbdatabas som är kopplad<br />

till Libris bibliotekskatalog.<br />

– Skrifterna finns spridda på<br />

bibliotek runt om i landet<br />

men de har blivit svåråtkomliga<br />

eftersom de förpassats till<br />

magasinen. Överblicken över<br />

skrifterna försvann då BFR<br />

och Byggdok lades <strong>ner</strong>, berättar<br />

Helena Klein, LTH, som<br />

arbetar med projektet.<br />

De flesta BFR-rapporterna har<br />

en sammanfattning, dessa<br />

scannas just nu in och läggs in<br />

i databasen. Den fullständiga<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

rapporten beställs enkelt genom<br />

länkar från något av<br />

forskningsbiblioteken.<br />

RAPPORTER OM MILJONPRO-<br />

GRAMMEN<br />

Flera av rapporterna kommer<br />

att scannas i sin helhet. Helena<br />

Klein berättar att det finns flera<br />

rapporter om miljonprogrammen<br />

som kan vara intressanta<br />

då vi står inför en stor renovering<br />

av dem. Hon lyfter<br />

även upp en omdebatterad<br />

rapport (doktorsavhandling)<br />

om badrum och städning av<br />

Gudrun Linn och en T-skrift<br />

om 17 sunda hus.<br />

LANSERAS I APRIL<br />

Webbdatabasen kommer att<br />

lanseras i<br />

april men<br />

redan nu<br />

går det att<br />

titta på en<br />

hel del av<br />

arbetet<br />

genom en<br />

temporär Helena Klein, LTH<br />

webbplats via Avd Byggnadsmaterial<br />

vid Lunds Tekniska<br />

Högskola. SBUF (<strong>Svensk</strong>a<br />

Byggbranschens Utvecklingsfond)<br />

finansierar projektet<br />

som startade i juni förra året<br />

och som avslutas nu i maj.<br />

källa:<br />

Helena Klein, LTH<br />

LOUISE ROSÉN<br />

Nyheter<br />

NOTISER FRÅN<br />

OMVÄRLDSBEVAKNING<br />

Tvätta smart<br />

och sänk hyran<br />

Kommunala Örebrobostäder<br />

har i ett av sina<br />

bostadsområden börjat<br />

ta betalt av sina hyresgäster<br />

när de tvättar i<br />

den gemensamma tvättstugan.<br />

Samtidigt sänks<br />

hyran. De som tvättar<br />

smart kan tjäna några tior<br />

varje månad.<br />

Kostnaden för tvätten<br />

baseras på hur mycket el<br />

som används under ett<br />

tvättpass. På så sätt hoppas<br />

Örebrobostäder kunna<br />

påverka hyresgästernas<br />

beteende på ett mycket<br />

bättre sätt.<br />

De boende får en sänkning<br />

av sin hyra med en<br />

krona per kvadratmer och<br />

månad. Det är den genomsnittliga<br />

kostnaden för en<br />

normal tvättförbrukning.<br />

– Vi tror att detta är rätt<br />

väg att gå. Hyresgästen betalar<br />

för sin egen förbrukning<br />

och kan spara genom<br />

att inte använda torkskåpet<br />

i onödan. Det är en stor e<strong>ner</strong>gitjuv<br />

som vi kan få bukt<br />

med och det vin<strong>ner</strong> vi alla<br />

på, säger Linus Larsson,<br />

miljöchef på Örebrobostäder.<br />

Tidigare studier visar är<br />

när man inför betaltvättstugor<br />

minskar antalet startade<br />

maski<strong>ner</strong> i tvättstugan<br />

med cirka 20-30 procent.<br />

Att själv betala blir en morot<br />

att spara och ett mer rättvist<br />

system.<br />

Om försöket slår väl ut är<br />

tanken att införa debitering<br />

på fler platser i höst.<br />

Källa: Örebrobostäder<br />

9

Nyheter<br />

ANLÄGGNING<br />

NOTISER FRÅN<br />

OMVÄRLDSBEVAKNING<br />

Iso-standard<br />

för projektledning<br />

Den globala standarden<br />

om projektledning ISO<br />

21500 »Guidance on project<br />

management« är nu<br />

klar att använda.<br />

Idag finns en mängd olika<br />

metoder och verktyg för<br />

projektstyrning och det<br />

finns pengar att spara på<br />

att effektivisera projektarbetet.<br />

Omkring en tredjedel<br />

av världens totala bruttonationalprodukt<br />

är projektrelaterad.<br />

Arbetet med Det internationella<br />

arbetet med standarden<br />

ISO 21500 »Guidance<br />

on Project Manage-<br />

ment« startade år 2007<br />

och experter från mer än<br />

33 länder har deltagit. Sverige<br />

har deltagit i arbetet<br />

genom kommittén SIS/TK<br />

510.<br />

Fortsatt arbete<br />

Det finns ett stort behov av<br />

fler standarder inom projektledningsområdet.<br />

ISO<br />

har därför genom omröstning<br />

beslutat att standardiseringsarbetet<br />

ska fortsätta<br />

i den tekniska kommittén<br />

»Project, programme and<br />

portfolio management«,<br />

ISO/TC 258.<br />

Det fortsatta arbetet ska<br />

leda till en uppsättning internationella<br />

standarder inom<br />

»Portfoliomanagment«,<br />

»Project governance« samt<br />

»Terminology«.<br />

Källa:<br />

Sis – Swedish Standards<br />

Institute<br />

FOTO: LOUISE ROSÉN<br />

Billigare solceller<br />

förändrar villkoren för stöd<br />

Den som söker stöd för installation av solceller efter den 1 februari kommer att få ett lägre bidrag än tidigare.<br />

Från 1 februari i år gäller nya<br />

villkor för investeringsstödet<br />

till solceller. Enligt tidigare beslut<br />

kommer stödet att gälla<br />

till utgången av 2016 men det<br />

sänks från 45 till 35 procent av<br />

de godkända kostnaderna.<br />

Bakgrunden till sänkningen<br />

är att:<br />

p fler ska kunna få del av stödet<br />

p stödet anpassas mot installationskostnaderna.<br />

De senaste åren har kostnaden<br />

för att utveckla solceller minskat<br />

avsevärt. Det visar även<br />

statistik från investeringsstödet.<br />

Kostnaden per installerad<br />

kilowatt el minskade med hälften<br />

från 2009 till 2012.<br />

TAKET SÄNKS<br />

Taket för stödet har också förändrats.<br />

Från den 1 februari är<br />

taket 1,2 miljo<strong>ner</strong> kronor per<br />

solcellssystem eller solels- och<br />

solvärmehybridsystem. Det är<br />

en sänkning med 300 000 kronor.<br />

Stödberättigad kostnad per<br />

installerad kilowatt elektrisk<br />

toppeffekt sänks från 40 000<br />

till 37 000 kronor plus mervärdesskatt.<br />

FLER KAN BLI<br />

SMÅSKALIG ELPRODUCENT<br />

– Det här investeringsstödet<br />

Allmänt om stödet<br />

Investeringsstödet till solceller har<br />

funnits sedan 2009 och riktar sig<br />

till både kommu<strong>ner</strong>, företag och<br />

privatperso<strong>ner</strong> som sätter upp<br />

solceller.<br />

främjar tekniken och ger för<br />

många svenskar möjlighet att<br />

installera solceller och bli sin<br />

egen småskaliga elproducent,<br />

säger it- och e<strong>ner</strong>giminister<br />

Anna-Karin Hatt i ett pressmeddelande.<br />

källa:<br />

Näringsdepartementet<br />

LOUISE ROSÉN<br />

Regeringen har avsatt 210 miljo<strong>ner</strong><br />

kronor för stödet under perioden<br />

2013 till 2016.<br />

Ansökan görs till Länsstyrelsen.<br />

10 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Villkor för leverans<br />

av digital information<br />

Riktlinjer för leverans av digital<br />

information för anläggningsprojekt<br />

med avseende på<br />

användning, nyttjanderätt och<br />

ansvar finns äntligen tillgängliga.<br />

Med de nya villkorsbilagorna<br />

kan du ge digital information<br />

samma juridiska status<br />

som beskrivning enligt kontraktshandlingar.<br />

Riktlinjerna<br />

för leverans av digital information<br />

täcker både projekteringsuppdrag<br />

och utförandeentreprenader.<br />

Det finns datorsystem och<br />

kommunikationsmöjligheter<br />

för BIM, Building Information<br />

Modeling, till rimliga<br />

kostnader, men den digitala<br />

informationen som skapas saknar<br />

legal status.<br />

STANDARDAVTAL<br />

RÄCKER INTE<br />

I de standardavtal som används,<br />

ABK 09, AB 04 samt<br />

ABT 06 regleras rättigheter<br />

och ansvar för information i<br />

form av ritningar och beskrivningar.<br />

Det innebär att den digitala<br />

informationen som ut-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

byts i form av till exempel en<br />

modell bara har status som<br />

»för information«. Det innebär<br />

i sin tur att en del av BIM:s<br />

effektivitetsvinster inte faller<br />

ut.<br />

För att driva på användningen<br />

av BIM, och råda bot<br />

på problemet samlade Trafikverket<br />

genom SBUF en stor<br />

del av anläggningsbranschens<br />

stora aktörer i ett gemensamt<br />

projekt. Resultatet är två villkorsbilagor<br />

för den digitala informationen.<br />

VILLKORSBILAGOR GER<br />

HÖGRE JURIDISK STATUS<br />

Genom villkorsbilagorna kan<br />

parterna komma överens om<br />

den digitala informationens<br />

juridiska status, till exempel<br />

att den ska jämställas med beskrivning<br />

enligt kontraktshandlingarna.<br />

På så sätt kan både mottagarens<br />

nyttjanderätt och leverantörens<br />

ansvar kopplas till leveransen<br />

av den digitala informationen<br />

på ett meningsfullt<br />

sätt.<br />

Två varianter:<br />

p En bilaga för levererad (skapad)<br />

digital information vid<br />

ett projekteringsuppdrag<br />

(ABK 09)<br />

p En bilaga för digital information<br />

som tillhandhålls av<br />

beställaren vid en utförandeentreprenad<br />

(AB 04).<br />

BESTÄLLAREN SKA REDOVISA<br />

INFORMATIONSKRAVEN<br />

Beställaren ska lämna en specifikation<br />

på den digitala informationen.<br />

I ett projekteringsuppdrag<br />

innehåller leveransspecifikationen<br />

beställarens<br />

krav, i en entreprenad innehåller<br />

den en beskrivning av den<br />

tillhandahållna informationen.<br />

Projektgruppen har inte tagit<br />

fram någon mall för sådana<br />

specifikatio<strong>ner</strong>, men man kan<br />

hänvisa till exempelvis Bygghandlingar<br />

90, del 7 och 8,<br />

»SB-Rekommendatio<strong>ner</strong> 11<br />

CAD-lager« eller där det är<br />

möjligt till beställarens BIMmanual.<br />

I materialet från SBUF hittar<br />

du:<br />

p Villkorsbilagor med instruktion<br />

för projekteringsuppdrag<br />

och anläggningsentreprenad<br />

p Exempel på ifyllda villkorsbilagor<br />

med leveransspecifikation.<br />

MALIN JUELL-SKIELSE<br />

Nyheter<br />

NOTISER FRÅN<br />

OMVÄRLDSBEVAKNING<br />

Parkering och hållbar<br />

stadsutveckling<br />

En ny skrift från SKL, Parkering<br />

för hållbar stadsutveckling,<br />

ska ge kommu<strong>ner</strong><br />

exempel på åtgärder och<br />

policys för att använda parkeringspolitiken<br />

som ett<br />

medel för att styra en hållbar<br />

stadsutveckling.<br />

SKLs, Sveriges Kommu<strong>ner</strong><br />

och Landstings, skrift<br />

»Parkering för hållbar<br />

stadsutveckling« är indelad<br />

i fyra delar.<br />

Första delen behandlar<br />

parkering som styrmedel<br />

för en hållbar stadsutveckling<br />

och hur det kan locka<br />

bilister att välja miljövänliga<br />

färdsätt.<br />

Den andra delen ger exempel<br />

på två nyligen framtagna<br />

parkeringspolicyer.<br />

I tredje delen ger man exempel<br />

från både Sverige<br />

och utomlands på parkeringsåtgärder<br />

som genomförts.<br />

Det är till exempel<br />

flexibla parkeringstal och<br />

gröna parkeringsköp.<br />

I Sverige är Malmö, Göteborg,<br />

Umeå, Helsingborg<br />

och Linköping exempel på<br />

städer som de senaste åren<br />

tagit fram parkeringsstrategier<br />

för att minska biltrafik<br />

till förmån för gång-, cykel-<br />

och kollektivtrafik.<br />

I den avslutande delen<br />

finns förslag på fortsatt arbete<br />

i områden där det<br />

krävs mer utredning och<br />

studier.<br />

Källa:<br />

Sveriges Kommu<strong>ner</strong> och<br />

Landsting<br />

11

Nyheter<br />

ANLÄGGNING<br />

NOTISER FRÅN<br />

OMVÄRLDSBEVAKNING<br />

Bisfenol upptäckt<br />

i dricksvatten<br />

Kemikalieinspektionen har<br />

upptäckt den hormonstörande<br />

kemikalien bisfenol A<br />

i dricksvattnet i åtta lägenheter.<br />

Lägenheterna har fått<br />

sina dricksvattenledningar<br />

relinade de senaste åren.<br />

Lägenheterna ingår i den<br />

undersökning som Kemikalieinspektionen<br />

gör på uppdrag<br />

av regeringen för att ta<br />

reda på hur människors expo<strong>ner</strong>ing<br />

för bisfenol ser ut.<br />

Halterna varierar mellan<br />

0,01 och 1 mikrogram biosfenol<br />

A per liter vatten. I<br />

varmvattnet var halterna<br />

högre.<br />

I ett par fall hittades bisfenol<br />

även i ledningarna<br />

som leder fram till husen. I<br />

de fallen uppmättes halter<br />

mellan 0,015 och 0,045<br />

mikrogram bisfenol A per liter<br />

vatten.<br />

Kemikalieinspektionen<br />

ska nu göra en bedömning<br />

av vilka risker förekomsten<br />

av bisfenol i lägenheterna<br />

utgör. Hela uppdraget ska<br />

redovisas till regeringen i<br />

december i år.<br />

FOTO: BEATE PYTZ<br />

FOTO: WIKIPEDIA<br />

Läckagesökning med radar fungerar<br />

Konceptet dopplerdetektering fungerar för att hitta läckor på plaströr. Nu behövs fortsatt finansiering för att utveckla en<br />

demonstrator och en prototyp.<br />

Läckor på plaströr av PE och<br />

PVC går att hitta med hjälp av<br />

radar visar ett forskningsprojekt<br />

som Norrköping Vatten<br />

genomför tillsammans med<br />

FOI. Det är en viktig upptäckt<br />

för VA-branschen eftersom en<br />

stor del av alla ledningar är i<br />

plast.<br />

– Sjuttiotalets plastledningar<br />

har tjänat ut, och dagens läggningar<br />

har problem med kopplingarna.<br />

Det ger sammantaget<br />

mycket läckor på plaströr, säger<br />

Maria Rothman på Norrköping<br />

Vatten.<br />

LÄCKOR FÖR<br />

150–200 GWH PER ÅR<br />

Totalt räknar man med att 15–<br />

20 procent av Sveriges producerade<br />

dricksvatten försvin<strong>ner</strong><br />

via läckor. Ett normalt stort<br />

hål, som en pennas omfång,<br />

släpper vid 5 bars tryck ut 100<br />

liter per minut. Enligt läckstatistiken<br />

i VASS finns cirka<br />

5 000 läckor på huvudnätet<br />

och 2 000 läckor på servisnätet.<br />

Maria Rothman och hennes<br />

projektgrupp har räknat ut att<br />

alla läckorna motsvarar ett<br />

svinn på 150–200 GWh per år.<br />

– Om 1 000 fler läckor hittas<br />

årligen skulle det motsvara<br />

100 liter per minut i sex månader,<br />

vilket i sin tur ger en e<strong>ner</strong>givinst<br />

om 26 GWh, berättade<br />

hon på slutseminariet om VAverkens<br />

bidrag till Sveriges E<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />

som <strong>Svensk</strong><br />

Vatten arrangerade den 17 januari.<br />

PRINCIPEN FÖR DETEKTION<br />

Tanken bakom dopplerdetektion<br />

är att höjdförändringar i<br />

vattenytan ger samma effekt<br />

som ett objekt som rör sig<br />

emot och ifrån mottagaren<br />

och därmed ger upphov till<br />

varierande dopplerfrekvenser.<br />

Det är samma princip som används<br />

i till exempel fartkameror.<br />

Projektet har visat att det<br />

går att hitta läckor i asfalterad<br />

gata på 1,7 meters djup. Radarsignalerna<br />

visar tydligt<br />

skillnader före läckan, under<br />

pågående läcka, när läckan avbryts<br />

samt vattenläckans avklingning.<br />

Även om en pågående<br />

vattenläcka intar ett<br />

»jämviktsläge« med små förändringar<br />

går det att urskilja<br />

att ett läckage förekommer.<br />

NYFIKNA FRÅGOR<br />

Seminariedeltagarna var nyfikna<br />

på tekniken, och ställde flera<br />

frågor som Staffan Abrahamsson<br />

på FOI besvarade.<br />

Vad händer om det regnar<br />

mycket?<br />

– Då försämras sikten så att<br />

säga. Då går radarn <strong>ner</strong> i<br />

frekvens och läckor under 10<br />

liter per minut blir svåra eller<br />

omöjliga att upptäcka.<br />

Vad väger utrustningen, och<br />

vad kommer den att kosta?<br />

– Maximalt fem kilo, och<br />

mellan 50 000 till 100 000<br />

kronor.<br />

Behöver den markkontakt?<br />

– Ja, och utrustningen måste<br />

i dagsläget hållas stilla. Man<br />

kan alltså inte gå med mätutrustningen<br />

längs med ledningen<br />

och mäta under tiden. Det<br />

får inte heller köra förbi något<br />

fordon under pågående mätning.<br />

Det är sådant vi ska försöka<br />

lösa under de närmste<br />

åren.<br />

12 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Kan man koppla mätaren direkt<br />

på rören?<br />

– Nej, det blir för dyrt.<br />

DAG- OCH<br />

SPILLVATTEN SÄRSKILJS<br />

Initiala mätningar på flöden<br />

från vattenläckage kontra dag-<br />

och spillvatten visar olika karakteristiska<br />

drag. Det innebär<br />

att när tekniken förfinats kommer<br />

det gå att skilja dem åt.<br />

Arbetsmiljöverkets riksomfattande<br />

tillsynsinsats mot små<br />

byggföretag i Sverige visar på<br />

allvarliga brister i arbetsmiljön.<br />

På nästan var tionde arbetsplats<br />

var bristerna i säkerheten<br />

så allvarliga att arbetet<br />

stoppades.<br />

I byggbranschen är bristerna<br />

i arbetsmiljön är ett stort problem<br />

och olycksfallen och arbetssjukdomarna<br />

är många.<br />

De senaste sju åren har det inträffat<br />

nästan ett dödsfall i månaden<br />

och varje år anmäls cirka<br />

3 000 arbetsskador med<br />

sjukfrånvaro och cirka 1 000<br />

arbetsrelaterade sjukdomar. Av<br />

dessa är var:<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

– Vi har ungefär två år kvar av<br />

forskning och utveckling för<br />

att säkra att tekniken fungerar.<br />

Sedan kommer det att ta ungefär<br />

ett år till innan den kan finnas<br />

på marknaden.<br />

Följande punkter behöver<br />

belysas:<br />

Fortsatt arbete behövs för<br />

att undersöka läckors karaktäristik,<br />

så optimal teknik och<br />

metodik säkerställs för ett<br />

Arbetsmiljöverkets inspektio<strong>ner</strong> visar att det på små arbetsplatser ofta finns brister i fallskyddet.<br />

p tredje skada en belastningsskada<br />

p femte skada beror på fall<br />

från hög höjd.<br />

UPPTÄCKTA BRISTER<br />

Inom byggbranschen finns<br />

närmare 80 000 företag med<br />

mindre än 10 anställda. Under<br />

åren 2011 och 2012 inspekterade<br />

Arbetsmiljöverket drygt<br />

2 000 små byggarbetsplatser<br />

som inte inspekterats tidigare.<br />

Förutom att cirka 200 byggarbetsplatser<br />

hade så allvarliga<br />

säkerhetsbrister att arbetet<br />

stoppades ställdes närmare<br />

3 400 krav på förbättringar.<br />

Kraven handlar om:<br />

framtida mätsystem.<br />

Signalbehandlingsmetoder<br />

bör utvecklas så att vattenläckage<br />

gentemot spill- och dagvattenflöden<br />

kan särskiljas.<br />

MALIN JUELL-SKIELSE<br />

källa:<br />

Norrköping Vatten, FOI, Slutseminarium<br />

om VA-verkens bidrag<br />

till Sveriges e<strong>ner</strong>gieffektivisering.<br />

Bristande säkerhet i små byggföretag<br />

p bristande fallskydd<br />

p borttagna skydd och säkerhetsanordningar<br />

vid maski<strong>ner</strong><br />

p dålig medvetenhet om<br />

vikten av riskbedömning<br />

p brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet<br />

p belastningsergonomiska<br />

brister<br />

p dåligt skydd mot damm, asbest<br />

och buller<br />

p bristande kännedom om arbetsmiljölagen..<br />

ULF SÖDERLUND<br />

källa:<br />

Arbetsmiljöverket, Pressmeddelande<br />

2013-02-28<br />

FOTO: ULF SÖDERLUND<br />

Nyheter<br />

NOTISER FRÅN<br />

OMVÄRLDSBEVAKNING<br />

Konkurrensverket<br />

vill ha hårdare<br />

straff för Falun<br />

Konkurrensverket överklagar<br />

domen där Falu kommun<br />

dömdes att betala sju<br />

miljo<strong>ner</strong> kronor i böter för<br />

otillåten direktupphandling.<br />

Verket anser att kommunen<br />

ska dömas till det strängaste<br />

straffet, 10 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />

i böter.<br />

Verket vänder sig framförallt<br />

mot att förvaltningsrätten<br />

gav ett mildare straff eftersom<br />

kommunen försökt<br />

mildra skadan genom att<br />

upphandlingen avbröts och<br />

gjordes om.<br />

Konkurrensverket ogillar<br />

också att domen ger intryck<br />

av att den kommun som<br />

har sämre styrning och dålig<br />

koll på sina medarbetare<br />

ska komma lindrigare undan<br />

än en kommun som tar<br />

det fulla ansvaret för sina<br />

överträdelser av lagen.<br />

Camfil vinnare<br />

av inneklimatpris<br />

Camfil <strong>Svensk</strong>a AB vann<br />

Stora Inneklimatpriset 2012.<br />

Företaget prisas bland annat<br />

för sitt rullande laboratorium.<br />

»Camfil har tagit ett unikt<br />

grepp på problemområdet<br />

genom sin Road Show Trailer<br />

– ett rullande luftkvalitetslaboratorium.<br />

Man visar där<br />

på ett påtagligt och tydligt<br />

sätt hur filter fungerar, vad<br />

det är för skillnad mellan olika<br />

filterklasser och, inte<br />

minst viktigt, vilka konsekvenser<br />

valet av filter kan få<br />

för luftbehandlingens e<strong>ner</strong>gianvändning«,<br />

skriver juryn<br />

bland annat i sin motivering.<br />

13

14<br />

FÖR ALLA<br />

Ett exempel på en dålig skarv där ledarna bara tvinnats och sedan tejpats över.<br />

Allvarliga brister<br />

i elsäkerheten i förskolor<br />

Det finns brister i elsäkerheten i förskolorna, samtidigt som få vet<br />

vem som har ansvaret eller hur det ska vara. Det är resultatet av<br />

en undersökning som Elektriska Installatörsorganisationen, EIO,<br />

gjort.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: ELSÄKERHETSVERKET, MICHAEL STEEN<br />

Bland de allvarliga problemen i<br />

rapporten »Elsäkerhet är ingen<br />

lek – oklart ansvar för elsäkerheten<br />

på förskolan« noteras sådant<br />

som att jordfelsbrytare saknas, inga<br />

petskydd i uttagen eller att det används<br />

billiga armaturer för mysbelysning som<br />

personalen själv har skaffat. Särskilt kring<br />

jul ökar olycksrisken på grund av ljusslingor<br />

som sätts upp.<br />

−När elteknikföretagen är ute på inspektio<strong>ner</strong><br />

hittar de ofta fel som innebär faror<br />

för liv och egendom, säger Johan Martinsson,<br />

bransch- och affärsutvecklingschef på<br />

EIO.<br />

– Det köps in lampslingor som är återkallade<br />

av elsäkerhetsverket, exempelvis<br />

för att de inte är tillräckligt beröringsskyddade.<br />

Risken för barn på förskolor ökar i<br />

samband med jul när dåliga slingor an-<br />

vänds eller när de sätts upp fel, berättar<br />

Michael Steen, fristående besiktningsman<br />

och brandutredare.<br />

BILLIGT OFTA FARLIGARE<br />

Han näm<strong>ner</strong> ett exempel när en sådan<br />

återkallad slinga fått dekorera skötbordet i<br />

ett rum där man byter blöjor och där det<br />

dessutom finns blandare och rinnande<br />

vatten. Ett annat exempel är lampor som<br />

föreställer seriefigurer där barnen stoppar<br />

in sina strumpor så att det kan ta eld.<br />

– Ofta köps det in grendosor eller slingor<br />

från lågprisvaruhus och en del av dem<br />

är bara med tvekan godkända. Det är skillnad<br />

på en dosa för en tia och en för 150<br />

kronor och när det brin<strong>ner</strong> är det oftast de<br />

billigaste det sker i, påpekar Michael.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

CE-MÄRKNING INGEN GARANTI<br />

Han menar att CE-märkning inte är någon<br />

garanti för kvalitet, utan misstänker<br />

istället att mindre nogräknade tillverkare i<br />

asiatiska länder bara sätter dit märkningen<br />

utan att produkten uppfyller kraven. Detta<br />

i kombination med svårigheten att kontrollera<br />

varje produkt gör att många undermåliga<br />

produkter slinker igenom.<br />

– Vattenkokaren för 59 kronor var ju<br />

billig, enda problemet var att den började<br />

brinna, säger han om ett dåligt förskoleinköp<br />

han stött på.<br />

OLAGLIGA INSTALLATIONER<br />

Han stöter också på fall där föräldrar<br />

hjälpt till med elinstallatio<strong>ner</strong>na, särskilt<br />

på privata förskolor, föräldrakooperativ<br />

och liknande. Då begås många fel som<br />

innebär fara eller risker, vilket upptäcks<br />

vid inspektion.<br />

– Det är märkligt att de sätter upp gummiskydd<br />

i dörrarna för att barnen inte ska<br />

klämma fingrarna, men inte bryr sig om<br />

elsäkerheten och bland annat gör ett av de<br />

vanligaste felen när de sätter en grendosa<br />

som inte petskyddad i ett petskyddat uttag,<br />

säger Michael Steen.<br />

ANSVARSFRÅGAN<br />

FALLER MELLAN STOLARNA<br />

Enkäten är långt ifrån komplett då bara en<br />

av sex kommu<strong>ner</strong> svarade på den. Den har<br />

skickats till perso<strong>ner</strong> som angetts på kommunens<br />

hemsidor som ansvariga för elsäkerheten.<br />

I arbetet med att få in enkätsvaren<br />

visade det sig finnas stora oklarheter i<br />

kommu<strong>ner</strong>na om vem som egentligen hade<br />

ansvaret. Det förekom både hänvisningar<br />

till andra perso<strong>ner</strong> och att man inte<br />

visste vem som hade ansvaret.<br />

– Formellt är elsäkerheten i en lokal<br />

fastighetsägarens ansvar, men i kommu<strong>ner</strong>na<br />

hamnar ofta det ansvaret mellan<br />

stolarna., säger Johan Martinsson.<br />

PETSKYDD OCH<br />

JORDFELSBRYTARE SAKNAS<br />

Enkätens resultat ger inget statistiskt underlag,<br />

så den har också inför rapporten<br />

använts som underlag för intervjuer med<br />

föreskoleföreståndare över hela landet. Då<br />

har detaljerna i bristerna framkommit tydligt<br />

och visat att enkätresultatet är en fingervisning<br />

över tillståndet.<br />

Bara drygt 40 procent av kommu<strong>ner</strong>na<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Brister i elsäkerheten<br />

Användandet av skarvsladdar och grendosor är frekvent fast att dessa är avsedda för tillfälligt bruk.<br />

som svarat har jordfelsbrytare som standard<br />

på förskolorna. Siffrorna för<br />

petskydd för kontakterna är bättre. Här är<br />

det drygt 70 procent av kommu<strong>ner</strong>na som<br />

har det som standard. Elsäkerhetsverket<br />

har rapporterat att de vid sina återkommande<br />

tillsy<strong>ner</strong> i skolorna påträffat att det<br />

ibland saknas petskydd. Verket påpekar att<br />

petskydd och jordfelsbrytare är viktiga för<br />

att undvika olycksfall med el där barn är<br />

inblandade. Det rekommenderar också<br />

försiktighet med att använda skarvsladdare<br />

eller grendosor.<br />

– Det händer när vi gör inspektio<strong>ner</strong> att<br />

förskolor och skolor saknar petskydd eller<br />

jordfelsbrytare, bekräftar Lars Melchert,<br />

elinspektör på Elsäkerhetsverkets huvudkontor<br />

i Kristinehamn. Han påpekar också<br />

en frekvent användning av skarvsladdar<br />

Så ökas säkerheten på förskolor<br />

p Petskydd ska vara inbyggt. Även grendosor<br />

och förlängningskablar bör ha inbyggt<br />

petskydd.<br />

p Installera jordfelsbrytare och kontrollera och<br />

motio<strong>ner</strong>a den regelbundet.<br />

p Fler eluttag är bättre än långa sladdar på<br />

golvet. Risken för sladdskador och utryckta<br />

skadade kontakter minskar.<br />

p Lampor och sladdar ska placeras så att de<br />

inte kan rivas ned under lek eller under<br />

sömnen.<br />

p Undvik lampor som ser ut som leksaker el-<br />

och grendosor, som egentligen bara är avsedda<br />

för tillfälligt bruk.<br />

– Behöver man fler uttag bör en elinstallatör<br />

fasta sådana.<br />

JORDFELSBRYTARE SKA MOTIONERAS<br />

Enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter från<br />

2008 och 2010 ska nätanslutna uttag ha<br />

petskydd eller vara placerade så att risken<br />

för barnolycksfall begränsas. Föreskrifterna<br />

gäller dock inte för förskolor eller skolor<br />

som tagits i bruk innan föreskrifterna<br />

började gälla.<br />

– Även om lokalen tagits i bruk tidigare<br />

rekommenderar vi att uttagen byts till sådana<br />

med petskydd, samt installation av<br />

jordfelsbrytare.<br />

Men om en lokal byggs om, verksamheten<br />

eller förutsättningarna ändras så att <br />

ler djur. De inbjuder till lek. Finns sådana<br />

ska barnen inte kunna komma åt dem eller<br />

dess sladdar.<br />

p Använd elapparater sparsamt. Används de<br />

ska de övervakas när de finns i ett rum med<br />

barn.<br />

p Spis ska ha tippskydd och vredskydd. Timer<br />

är också bra.<br />

p Lär ut farorna med el till barnen.<br />

källa:<br />

EIO<br />

15

Boverkets byggregler tillämpas<br />

Lösa, ibland icke CE-märkta, ljusslingor sätts upp<br />

på ett felaktigt sätt.<br />

Nu gäller nya regler<br />

vid ändring av byggnad<br />

Från och med 1 januari 2013 ska reglerna i Boverkets byggregler,<br />

BBR 19, om ändring av byggnad tillämpas. Reglerna trädde<br />

i kraft 1 januari 2012 men under 2012 fanns en övergångsbestämmelse<br />

som nu inte längre gäller.<br />

TEXT OCH FOTO: ULF SÖDERLUND<br />

De nya reglerna om ändring av byggnad ska börja<br />

tillämpas från och med årsskiftet.<br />

det påverkar elsäkerheten, eller verksamheten<br />

flyttar till nya lokaler, gäller föreskrifterna.<br />

– Ibland missar kommu<strong>ner</strong>na på detta,<br />

säger Melchert.<br />

Han poängterar att även om det finns<br />

jordfelsbrytare ska den kontrolleras och<br />

motio<strong>ner</strong>as enligt tillverkarens anvisningar,<br />

oftast ett par gånger om året, så att den<br />

verkligen fungerar när den behövs. Emellanåt<br />

hittar Elsäkerhetsverkets femtontalet<br />

inspektörer runt om i landet även riktigt<br />

graverande fel. Ett exempel är en sladd<br />

som skarvats genom att ledarna bara tvinnats<br />

och sedan tejpats över.<br />

– Drar man i en sådan blir ledarna fria och<br />

ett barn kan skada sig, säger Lars Melchert.<br />

<br />

INGEN POLICY<br />

Enligt starkströmsförordningen är det<br />

innehavaren eller ägaren till anläggningen<br />

som ansvarar för elsäkerheten. På en förskola,<br />

som hyr in sig, kan detta ha avtalats<br />

på särskilt sätt. Den som först hamnar i<br />

skottgluggen vid en olycka kan vara förskoleföreståndaren,<br />

om ansvaret är oklart<br />

Tidigare har det funnits regler om<br />

ändring av byggnad i Boverkets allmänna<br />

råd om ändring av byggnad,<br />

BÄR. Men där fanns inga föreskrifter. I<br />

BBR 19 infördes både föreskrifter och allmänna<br />

råd om ändring av byggnad och<br />

dessa ska alltså börja tillämpas nu. Syftet<br />

med de nya reglerna har varit att förtydliga<br />

lagstiftningen och att få en enhetligare tilllämpning<br />

av lagen.<br />

BOVERKET INFORMERAR<br />

Som stöd när nu de nya föreskrifterna och<br />

allmänna råden ska börja tillämpas har<br />

Elolyckor i Sverige<br />

Antalet elolyckor med dödlig utgång i Sverige<br />

har halverats på 30 år till i snitt fem olyckor<br />

per år de senaste åren.<br />

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,<br />

MSB, berättade i en rapport 2011<br />

att i genomsnitt 150 unga barn (1–3 år) skadas<br />

varje år i elolyckor. De flesta är pojkar och<br />

det vanligaste är att peta i ett uttag eller fingrarna<br />

kommer in i en tom lamphållare. Inte<br />

sällan har barnet själv skruvat ur lampan.<br />

reglerat i kommunen.<br />

I enkäten är det mer än två tredjedelar av<br />

de som svarat som säger att det inte finns<br />

någon policy om hur man säkerställer elsäkerhet,<br />

eller att de inte vet om det finns någon.<br />

Men närmare hälften har årliga kontroller<br />

av elsäkerheten. Var tionde har inga<br />

kontroller och resten »mera sällan«. ■<br />

källa:<br />

EIO, Elsäkerhetsverket<br />

Boverket gett ut ett »Boverket Informerar«,<br />

nummer 1/2013. Här beskriver verket<br />

bland annat:<br />

p vilka krav som gäller<br />

p utgångspunkt vid tillämpning av kraven<br />

p hur kravnivåerna ska fastställas<br />

p vilka delar av byggnaden som omfattas.<br />

Boverket Informerar 1/2013 är en lite omarbetat<br />

version av Boverket Informerar<br />

4/2011, som också handlade om de nya<br />

reglerna för ändring av byggnad.<br />

TILLÄMPNING AV REGLERNA<br />

Reglerna för ändringar av byggnad ska<br />

tillämpas på arbeten som:<br />

p kräver bygglov och när ansökan om<br />

bygglov kom in till kommunen den 1 januari<br />

2013 eller senare.<br />

p inte kräver bygglov, men kräver anmälan<br />

och anmälan kom in till kommunen<br />

den 1 januari 2013 eller senare<br />

p varken kräver bygglov eller anmälan och<br />

arbetena påbörjas den 1 januari 2013 eller<br />

senare. ■<br />

källa:<br />

Boverket 2013-01-14<br />

16 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Synen på hur Mät- och ersättningsregler, MER, ska hanteras i AMA AF har ändrats.<br />

AMA-nytt om<br />

MER och AMA AF 12<br />

Synen på hur Mät- och ersättningsregler, MER, ska hanteras i<br />

AMA AF har ändrats. Som en konsekvens av det har föreskriften<br />

AFC.113 Entreprenörens kontroll av mängduppgifter slopats och<br />

rådstexterna om ändringar av Mät- och ersättningsregler under<br />

AFC.61 och AFD.61 har utgått ur AMA AF 12.<br />

TEXT: ULF SÖDERLUND. FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

F<br />

öreskriften AFC.113 Entreprenörens<br />

kontroll av mängduppgifter återfinns<br />

inte i AMA AF 12. Det innebär att<br />

om beställaren vid användandet av AMA<br />

AF 12 anger OR-mängder (oreglerbar) i en<br />

mängdförteckning så behåller beställaren<br />

ansvaret för att upptagna mängder är korrekta.<br />

Om beställaren ändå vill att entreprenören<br />

gör en mängdkontroll kan det införas<br />

under samma kod som tidigare, AFC.113,<br />

eftersom den koden inte längre används i<br />

AMA AF 12. Att det kravet har tillkommit<br />

ska anges under AFC.111, Sammanställning<br />

över ändringar i AB 04 eller AB-U 07, eftersom<br />

entreprenörens kontroll har bäring på<br />

AB 04 kap 1 § 6 och kap 2 § 9.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

UNDVIK ÄNDRINGAR<br />

OCH TILLÄGG TILL MER<br />

Arbetsgruppen bakom AMA AF anser att<br />

det inte finns något strukturellt eller innehållsmässigt<br />

samband mellan MER och<br />

AMA AF, till skillnad mot vad som gäller<br />

mellan AMA AF samt AB och ABT. Därför<br />

finns i AMA AF 12 ingen koppling<br />

mellan MER och AF under AFC.61 och<br />

AFD.61 där ändringar och tillägg av MER<br />

tidigare noterades.<br />

Ändringar av och tillägg till MER bör<br />

undvikas. Om sådana görs ska de redovisas<br />

i kontraktet eller genom en hänvisning<br />

i kontraktet till en särskild handling som<br />

rangordnas under grupp 6 i kap 1 § 3 AB<br />

MER och AMA AF 12<br />

04 och ABT 06. I de fall förfrågningsunderlag<br />

saknar kontraktsförslag redovisas<br />

ändringar av och tillägg till MER i en särskild<br />

handling. Av den särskilda handlingen<br />

ska det tydligt framgå att den innehåller<br />

ändringar av och tillägg till MER.<br />

NYTT AVSNITT OM MER I AMA-NYTT<br />

Alla ändringar och tillägg av Mät- och ersättningsregler<br />

som hittills varit införda<br />

under AFC.61 och AFD.61 i AMA-nytts<br />

beskrivningsdel kommer nu att återfinnas<br />

under ett eget avsnitt i beskrivningsdelen.<br />

Tidigare ändringar och tillägg som avser<br />

MER Anläggning 2002 och MER Anläggning<br />

07 samt MER Hus 2002 återfinns<br />

också här, men är oförändrade.<br />

JÄMFÖRELSETABELL<br />

I detta nummer av AMA-nytt finns en<br />

jämförelsetabell mellan AMA AF 12 och<br />

AMA AF 07.<br />

Som det även står på framsidan av beskrivningsdelen<br />

är detta AMA-nytt det sista<br />

med AMA AF 07. Det ska därför sparas.<br />

■<br />

källa:<br />

AMA-nytt 2/2012 och Bo Samuelsson,<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong><br />

17

18<br />

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter<br />

Nya föreskrifter om<br />

belastningsergonomi<br />

I Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om belastningsergonomi<br />

förtydligas ansvaret för riskbedömning av hälsofarliga och onödigt<br />

tröttande belastningar samtidigt som reglerna förenklats och<br />

antalet föreskrifter minskat.<br />

TEXT OCH FOTO: ULF SÖDERLUND<br />

Många arbetsmoment i byggbranschen kan leda till belastningsskador.<br />

A rbetsmiljöverkets<br />

föreskrifter om<br />

belastningsergonomi berör alla företag<br />

och arbetstagare, inte minst<br />

inom byggsektorn. Nya föreskrifter om<br />

belastningsergonomi, AFS 2012:2, trädde i<br />

kraft 1 december 2012. Då ersattes de gamla<br />

föreskrifterna om belastningsergonomi<br />

(AFS 1998:1) och om manuell hantering<br />

(AFS 2000:1). En stor anledning till revideringen<br />

är de ändringar i arbetsmiljölagen<br />

som gjordes med anledning av att<br />

byggplatsdirektivet, 92/57/EEG införts.<br />

OFÖRÄNDRAD KRAVNIVÅ<br />

Trots ganska omfattande förändringar i<br />

föreskrifterna är det tänkt att det inte ska<br />

vara någon förändring av kravnivåerna<br />

jämfört med de gamla reglerna.<br />

RISKBEDÖMNING<br />

Krav på riskbedömning finns redan i före-<br />

skrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete<br />

AFS 2001:1. En ny paragraf införs ändå<br />

i de nya föreskrifterna om belastningsergonomi.<br />

Den ska leda till ett mer systematiskt<br />

arbete med att identifiera, bedöma<br />

och åtgärda risker för belastningsbesvär<br />

inom alla näringsgrenar, branscher och företag<br />

och därmed minska kostnaderna för<br />

belastningsbesvär.<br />

Det som ska bedömas är:<br />

p arbetsställningar och arbetsrörelser<br />

p manuell hantering<br />

p repetitivt arbete<br />

p synförhållanden.<br />

Riskerna ska bedömas utifrån belastningarnas<br />

duration (hur länge), frekvens (hur<br />

ofta) och intensitet (hur mycket). I bedömningen<br />

ska fysiska, organisatoriska<br />

och psykosociala faktorer i arbetsmiljön<br />

beaktas.<br />

En studie som arbetsmiljöverket gjort<br />

visar att det i dag inte är så vanligt att arbeta<br />

systematiskt med ergonomiska förbättringar.<br />

MANUELL HANTERING<br />

Genom att föra in reglerna från AFS<br />

2000:1 om manuell hantering i föreskrifterna<br />

om belastningsergonomi kan AFS<br />

2000:1 upphävas. I och med detta genomförs<br />

även direktivet 90/269/EEG om minimikrav<br />

för hälsa och säkerhet vid manuell<br />

hantering av laster där det finns risk för<br />

att arbetstagare drabbats av skador, särskilt<br />

i ryggen.<br />

RÖSTEN<br />

En nyhet i de nya reglerna är att hänsyn<br />

även ska tas till belastningar eller andra<br />

förhållanden i arbetet som direkt eller indirekt<br />

kan påverka stämbanden negativt.<br />

Många har i dag arbeten där rösten är ett<br />

viktigt redskap. Olämplig belastning på<br />

rösten kan ge symptom som rösttrötthet,<br />

heshet, svag röst, smärta och ansträngdhet.<br />

Det kan förebyggas genom bra arbetsställningar<br />

och -miljö, möjlighet till vila<br />

samt med rösthjälpmedel.<br />

DEFINITIONER<br />

Föreskriften har kompletterats med definitio<strong>ner</strong><br />

av centrala begrepp som används.<br />

Begrepp som förklaras är:<br />

p belastningsbesvär<br />

p belastningsergonomi<br />

p manuell hantering<br />

p repetitivt arbete<br />

p rörelseorganen.<br />

ANSVAR<br />

Paragraferna 7–12 i de tidigare föreskrifterna<br />

om belastningsergonomi, AFS 1998:1,<br />

handlar om ansvar för andra än arbetsgivaren.<br />

Paragraferna har tagits bort i de nya<br />

föreskrifterna, men kraven ingår i paragraf<br />

två om tillämpningsområdet. Där hänvisas<br />

till första och tredje kapitlet i arbetsmiljölagen<br />

där det framgår att lagen i vissa<br />

fall även tillämpas för andra än arbetsgivare<br />

och att de här föreskrifterna i tillämpliga<br />

delar även ska gälla dessa perso<strong>ner</strong>.<br />

I rådstexten förtydligas ansvar för andra<br />

än arbetsgivare.<br />

SAMORDNING<br />

I råden till de nya föreskrifterna lyfts ansvaret<br />

för BAS-P och BAS-U fram. Det är<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

funktio<strong>ner</strong> som tillkommit i arbetsmiljölagstiftningen<br />

efter att den tidigare utgåvan<br />

gavs ut. Byggarbetsmiljösamordnare<br />

för pla<strong>ner</strong>ing och projektering (BAS-P)<br />

och byggarbetsmiljösamordnare för utförandet<br />

av arbetet (BAS-U) samordnar arbetsmiljöfrågorna<br />

för hela projektet. BAS-<br />

P samordnar arbetsmiljöfrågorna under<br />

projektets förberedelseskede och BAS-U<br />

sköter samordningen under utförandet av<br />

arbetet.<br />

Viktiga uppgifter för BAS är att se till<br />

att:<br />

p omflyttning av material undviks<br />

p byggkranar och bygghissar finns kvar så<br />

länge de behövs<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Lagförslag från E<strong>ner</strong>gimarknadsinspektionen<br />

p kollisio<strong>ner</strong> mellan olika yrkesgrupper<br />

undviks<br />

p det finns tillräcklig tid för olika arbetsmoment<br />

p med mera.<br />

NYTT ERGONOMIDIREKTIV<br />

Ett arbete med att ta fram ett nytt ergonomidirektiv<br />

har påbörjats. Syftet är att omfattningen<br />

på detta blir bredare. Regleringen<br />

närmar sig de skyddsnivåer som<br />

finns i de svenska reglerna. Revideringen<br />

av föreskrifterna om belastningsergonomi<br />

har därför begränsats eftersom en större<br />

revidering sannolikt måste genomföras<br />

om och när ett nytt direktiv kommer. Det<br />

Nytt lagförslag<br />

stärker elkonsumenten<br />

Lagen om elmätning är otillräcklig om elanvändare vill köpa<br />

e<strong>ner</strong>gitjänster privat och skapa ett e<strong>ner</strong>gismart hem. E<strong>ner</strong>gimarknadsinspektionen,<br />

EI, har i en rapport nu föreslagit hur elmätvärden<br />

blir tillgängliga för privata eltjänsteleverantörer.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: PER ANDERSSON<br />

D<br />

et var i slutet av 2011 som EI fick<br />

regeringens uppdrag att granska<br />

frågan. Slutsatsen nu är att nätägaren<br />

ska fortsätta ha ansvaret för elmätningen,<br />

men att mätvärdena på varje<br />

kunds begäran ska lämnas vidare till fristående<br />

e<strong>ner</strong>gitjänsteföretag.<br />

– Det finns idag ingen möjlighet för<br />

kunden att bestämma vem som ska få tillgång<br />

till mätvärdena, säger Jens Lundgren,<br />

projektledare för rapporten.<br />

EN KVALITETSFRÅGA<br />

Bakgrunden till att inte också själva mätningen<br />

och rapporteringen avmonopoliseras<br />

är att EI bedömer att den av flera anledningar<br />

inte är betjänt av att konkurrensutsättas.<br />

I andra länder där så har<br />

skett, har kunderna i minimal omfattning<br />

bytt mätleverantör och det har heller inte<br />

utvecklats nya innovatio<strong>ner</strong>. Nätägaren<br />

måste dessutom för fakturering och nätövervakning<br />

ha tillgång till mätvärden där<br />

de kan lita på dess kvalité. En helt fri kon-<br />

kurrens skulle skapa en marknad med parallella<br />

system, vilket innebär onödiga<br />

kostnader, enligt rapportens resonemang.<br />

Resonemanget är istället att det bara är<br />

tillgången till mätvärden som ska göras<br />

jämställd. Då kan privatmarknaden utveckla<br />

tjänster för e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />

och med kundens godkännande få tillgång<br />

till mätvärdena.<br />

ÄNDRINGSFÖRSLAG<br />

Förordningen om mätning, beräkning<br />

och rapportering av överförd el säkerställer<br />

inte idag lika tillgång till slutkundens mätvärden<br />

för alla marknadens parter. Därför<br />

föreslår EI ett tillägg till paragraf 17 i förordningen<br />

med innebörden att nätägare<br />

måste lämna mätvärden till den part kunden<br />

utser.<br />

REALTIDSMÄTNING OCH<br />

REALTIDSRAPPORTERING<br />

I det förslag till ny standard för smarta elmätare<br />

som <strong>Svensk</strong> E<strong>ner</strong>gi lämnat till den<br />

nya direktivet pla<strong>ner</strong>as även omfatta arbete<br />

vid bildskärm. ■<br />

källa:<br />

AFS 2012:2 Belastningsergonomi<br />

Rättelseblad<br />

Arbetsmiljöverket har kommit med rättelseblad<br />

till AFS 2012:2 Belastningsergonomi.<br />

Det är småfel på sidorna 22, 34 och 37 som<br />

rättas. Rättelsebladet kan hämtas på Arbetsmiljöverkets<br />

webbplats.<br />

EI föreslår nya mätregler.<br />

internationella organisationen för elstandard,<br />

finns möjlighet till realtidsmätning<br />

och realtidsrapportering. Denna höga<br />

upplösning ska bara vara tillgänglig för<br />

konsumenten via en särskild port i elmätaren,<br />

inte för nätägaren.<br />

EI har inte granskat denna vidareutveckling<br />

vad gäller minimerad fördröjning<br />

och värden varje sekund, och därför inte<br />

heller föreslagit lagändringar som säkerställer<br />

att nätägaren tillhandahåller detta.<br />

– Men vi råder regeringen i vår slutsats<br />

att även titta vidare på dessa frågor, säger<br />

Jens Lundgren. ■<br />

källa:<br />

E<strong>ner</strong>gimyndigheten<br />

19

På jakt efter det perfekt målade rummet<br />

I ett medskuggat rum målas skuggade ytor mörkare och belysta ljusare. I ett motskuggat rum målas skuggade ytor ljusare och belysta mörkare.<br />

Rätt färgsättning spar e<strong>ner</strong>gi<br />

Olika nyanser av målarfärg på rätt vägg kan minska hur mycket<br />

el som går åt för att lysa upp rummet tillräckligt. Ett forskningsprojekt<br />

har undersökt detta och går nu vidare i jakten på det<br />

perfekt målade rummet.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: CECILIA HÄGGSTRÖM<br />

O m<br />

man målar ett reliefformat föremål<br />

så att det som ligger i skugga<br />

blir mörkare och det som är<br />

belyst blir ljusare, så upplevs hela föremålet<br />

totalt sett som belyst med ett starkare<br />

och klarare ljus, trots att belysningseffekten<br />

inte ökat. Detta användes som utgångshypotes<br />

i ett projekt på Konstfack i<br />

Stockholm för att se om liknande målning<br />

av ett rum skulle kunna minska elanvändningen<br />

för belysningen. Resultatet var<br />

dock överraskande.<br />

– Vi fann att det som gäller för en relief<br />

inte gäller i ett rum på motsvarande sätt.<br />

Däremot fann vi att om man färgsätter så<br />

att kontrasten mellan ljus och skugga<br />

minskar, så ökar istället elanvändningen<br />

jämfört med ett neutralt färgsatt rum, berättar<br />

Karin Fridell Anter, KTH-docent i<br />

arkitektur anställd av Konstfack.<br />

ANDRA VILLKOR I ETT RUM<br />

Hon har varit ledare för projektet som finansierats<br />

av E<strong>ner</strong>gimyndigheten och som<br />

nu redovisas i rapporten »Ljusförstärkande<br />

färgsättning av rum«. Medförfattare/forskare<br />

är Cecila Häggström, lektor och teknologie<br />

doktor vid högskolan i Jönköping<br />

på avdelningen för belysningsvetenskap.<br />

– Vi tror fortfarande på idén om att en<br />

förstärkning av kontrasterna minskar ljusbehovet,<br />

men tror att det är andra villkor<br />

som gäller i ett rum, än när man betraktar<br />

en vanlig relief, säger Cecilia Häggström.<br />

NY HYPOTES<br />

De ska nu i modellstudier ta fram en ny<br />

hypotes. Då kommer de att undersöka hur<br />

mycket mera kontrasterande färger som<br />

ytorna ska målas med innan skillnad i ljushet<br />

syns, eller om varje yta rentav ska ha<br />

flera olika nyanser. Med resultatet av dessa<br />

studier som grund hoppas de kunna skapa<br />

ett fortsättningsprojekt och få finansiären<br />

att ställa upp igen.<br />

MED- OCH MOTSKUGGNING<br />

CENTRALA BEGREPP<br />

Medskuggning och motskuggning är två<br />

centrala begrepp i teorin om hur vi uppfattar<br />

former.<br />

Studerar man en relief som är medskuggad<br />

ger den ett intryck av att vara belyst<br />

med starkare ljus än en som är neutralt<br />

målad, medan en motskuggad relief ger<br />

intryck av att vara belyst med svagare och<br />

mera diffust ljus. Med det som utgångspunkt<br />

togs hypoteser fram att upplevelsen<br />

av hur ljust det är i ett rum påverkas av<br />

hur ytorna är målade och indirekt påverkar<br />

det hur mycket effekt som belysningen<br />

behöver ge ifrån sig för att rummet ska<br />

uppfattas som tillräckligt ljust.<br />

– Jag blev besviken när effektbehovet<br />

inte minskade i det medskuggade rummet,<br />

men det var intressant att det så tydligt<br />

blev ett större effektbehov i det motskuggade<br />

rummet, säger Ceclia Häggström.<br />

De tror att en förändring av den natur-<br />

20 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Eftersom resultaten inte blev de förväntade fortsätter<br />

arbetet. Cecilia Häggström och Svante Pettersson,<br />

ljusdesig<strong>ner</strong> Philips AB Lighting, diskuterar<br />

nya metoder att måla ett rum.<br />

liga återgivningen av rummet när det är<br />

neutralt målat »stör« rumsuppfattningen.<br />

För att uppnå minskat ljusbehov behöver<br />

medskuggning göras på ett sätt så att hjärnan<br />

hänger med:<br />

– Det jag tror hade betydelse är att vi inte<br />

till fullo lyckades skapa en medskuggande<br />

målning som förstärkte kontrasterna på<br />

ett begripligt sätt för betraktaren, säger<br />

Karin Fridell Anter.<br />

KONKAV ELLER KONVEX SPELAR ROLL<br />

Eftersom tesen att ett medskuggat rum<br />

kräver mindre belysningse<strong>ner</strong>gi varken<br />

blev bevisad eller motbevisad vill de nu arbeta<br />

fram nya metoder att måla ett rum.<br />

Uppenbarligen funkar inte samma teorier<br />

i en konkav form som ett rum på samma<br />

sätt som en konvex form i en relief. Motstående<br />

ytor påverkar varandra på ett<br />

oväntat sätt.<br />

FLER FRÅGESTÄLLNINGAR<br />

I rapporten har de också tagit fram fler frå-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

geställningar det behöver forskas vidare på<br />

för att öka förståelsen för rumsuppfattning<br />

i samband med färgsättning och belysning.<br />

En av dessa är att låta försöksperso<strong>ner</strong>na<br />

vistas längre tid i rummet och utföra<br />

mera naturlig aktivitet, för att utröna<br />

hur olika ljussituatio<strong>ner</strong> inverkar på den<br />

visuella komforten och hur det påverkar<br />

både fysiskt och psykiskt. En annan är att<br />

undersöka om färgsättningen för perso<strong>ner</strong><br />

med olika typer av syn- och uppfattningshandikapp<br />

ställer särskilda krav.<br />

– De rekommendatio<strong>ner</strong> som finns bygger<br />

nästan inte alls på relevant forskning.<br />

De flesta rekommendatio<strong>ner</strong>na ser ut att<br />

fungera som kamouflage istället, säger Cecilia<br />

Häggström.<br />

De menar att sådan forskning kan visa<br />

på alternativa lösningar som förbättrar tillgängligheten<br />

för perso<strong>ner</strong> med särskilda<br />

behov, det vill säga äldre, synsvaga eller<br />

kognitivt handikappade.<br />

– Det vi ser stämmer inte alltid med det<br />

vi kan mäta och det finns stora individuella<br />

skillnader i hur vi uppfattar rummet, en<br />

teori som behöver testas mera, säger Cecilia.<br />

STORT INTRESSE FÖR FORSKNINGEN<br />

Perso<strong>ner</strong> som jobbar med belysningsarkitektur<br />

och projekterar belysningsanläggningar<br />

ser forskningen som mycket intressant,<br />

trots att de entydiga resultaten ännu<br />

är ganska få.<br />

Så utfördes försöket<br />

Försöksrummet, med ett köksbord, ett skåp<br />

och en soffa, målades på tre olika sätt, neutralt,<br />

mot- och medskuggat. Det testades sedan<br />

med två olika belysningar, extremt riktat<br />

ljus och mera allmänt ljus. De 29 försöksperso<strong>ner</strong>na<br />

fick sedan två uppgifter, dels att betrakta<br />

rummets ljushet genom att gå runt i det<br />

och med ett bärbart dimmerreglage ställa in<br />

ljuset och dels att sitta vid ett bord och lösa en<br />

grafisk uppgift och även där ställa in rummets<br />

ljushet till en tillfredsställande nivå. Alla inställningar<br />

noterades i en effektmätare, siffror som<br />

senare omvandlades till luxtal.<br />

Värdena för gruppen slogs inte samman<br />

och jämfördes mellan de olika belysningssce-<br />

På jakt efter det perfekt målade rummet<br />

Med- och<br />

motskuggning<br />

Medskuggning innebär att ytor som skuggas<br />

av det befintliga ljuset målas mörkare och<br />

ytor som är belysta målas ljusare. En förstärkning<br />

av kontrasterna och framhävning<br />

av formen, helt enkelt. Motskuggning å andra<br />

sidan innebär att skuggade ytor målas ljusare<br />

och belysta ytor målas mörkare. Detta döljer<br />

formen och samma teori används inom kamouflageteknik,<br />

vilket bygger på studier inom<br />

biologin där naturligt kamouflage uppstår.<br />

Begreppet medskuggning har utvecklats i<br />

dessa projekt för att kunna beskriva hur färg,<br />

form och ljus samverkar.<br />

– Det här kan utvecklas långt i praktisk<br />

tillämpning. Inte bara ur e<strong>ner</strong>gisynpunkt<br />

utan även för att artikulera rum för att förstärka<br />

rumsupplevelsen. Det vore intressant<br />

att testa detta ännu mera då även färgen<br />

på väggarna »målas« med belysningen,<br />

säger Jonas Kjellander, prisbelönt belysningsarkitet<br />

hos Sweco Architects i Örebro.<br />

■<br />

källa:<br />

Rapporten: Ljusförstärkande färgsättning av<br />

rum<br />

narierna. Istället utvärderades varje individs<br />

ökning eller minskning av effekt för olika för<br />

samma situatio<strong>ner</strong> i de olika färgsättningarna.<br />

– Det var stora skillnader på hur varje individ<br />

ställde in ljuset för olika situatio<strong>ner</strong>, men om de<br />

kom tillbaka utan att vi ändrat något alls, så<br />

ställde de in det likadant som förra gången,<br />

berättar Karin.<br />

Forskarna har funderat över om det är skillnad<br />

på hur man ser på ett rum när det är första<br />

gången man ser det eller om det är ett bekant<br />

rum. Kommande tester kan därför<br />

innebära att försöksgruppen först får göra en<br />

försöksomgång för att bekanta sig med testet<br />

och rummet.<br />

21

Kortare handläggningstider<br />

Länsstyrelsernas<br />

handläggningstider ska kortas<br />

– Idag kan det ta upp till tio år från det att ett bygge börjar pla<strong>ner</strong>as<br />

till dess att spaden sätts i marken, och det är helt orimligt,<br />

säger bostadsminister Stefan Attefall. Länsstyrelserna får nu mer<br />

pengar och även tydliga krav att korta handläggningstiden för<br />

hantering av överklagade PBL-ärenden.<br />

TEXT: ULF SÖDERLUND<br />

GRUNDKARTA TILL DETALJPLAN<br />

• ••••••••••••••••• 2008-04-14 MOK 08-69<br />

Reviderad 2010-11-02<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Geografisk Information SHBK<br />

• • •• •• • ••••••••••• AKR/MU<br />

Kartkonstruktion : AKR<br />

Kartstandard enligt HMK<br />

•••• • • • • ••• • •• • • • •• ••••••••••••••••••••• • •••••••••••••••••••••••••• •••••••••••••••• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />

••• • • • • • • • • •• • • • • ••••••••••••••••••••••• • • •• • •• • •• ••• • • • • • • •• • • • • •• •• •• • • • • •• • •• •• • •• ••• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />

•• ••• • •• •••• • • •• •• • •••• • • •• •• • ••••••••••••••••••••••••••••••••<br />

- Aktualitetsstandard : ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />

• • •• • ••••• •• •• • •• • ••• • •• • • •• • • •••• • • • • ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />

• • • •• •• • •• • • •• • •••• •• • •• • • •• • •• •••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />

Sweref 99 20 15 resp RH 2000<br />

• • •• •• •• •• • ••• • ••••••••••••••••• • • •• • • •• • ••• • • •• •• • •• •• •• • • •• •• •• • • •• • • ••• • • • •• • •• • •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />

Ursprung : • ••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••<br />

• •• • •• •• • •• •• ••• • •• ••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••• •••••••••••••••••••••••••••••••••<br />

• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />

•••••••••••••••••••••••••• • •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />

• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />

• ••••••••••••••••••••• • •••••••••••••••••••••••••••<br />

Karta över pågående detaljplanearbete i Umeå där överklagan avvisades av länsstyrelsen.<br />

I<br />

dag varierar tiderna för att handlägga<br />

överklaganden enligt plan- och bygglagen<br />

kraftigt mellan olika länsstyrelser.<br />

Hos vissa länsstyrelser är den genomsnittliga<br />

tiden för att hantera överklagande av<br />

detaljpla<strong>ner</strong> upp till 250 dagar. Den ge-<br />

nomsnittliga handläggningstiden för överklagade<br />

bygglovärenden är 379 dagar hos<br />

den länsstyrelse som tar längst tid på sig.<br />

Detta är, enligt regeringen, alldeles för<br />

länge. Regeringen tillför nu länsstyrelserna<br />

30 miljo<strong>ner</strong> kronor extra per år under åren<br />

2013–2016 samtidigt som man ger tydliga<br />

mål för länsstyrelsernas handläggningstider<br />

för överklagandeärenden av kommuns<br />

beslut enligt plan- och bygglagen.<br />

LÄNSSTYRELSERNAS PBL-ÄRENDEN<br />

De ärenden enligt plan- och bygglagen<br />

som länsstyrelserna handlägger och som<br />

påverkar bostadsbyggandet är:<br />

p pla<strong>ner</strong><br />

– detaljpla<strong>ner</strong><br />

– områdesbestämmelser<br />

p lov<br />

– bygglov<br />

– marklov<br />

– rivningslov<br />

– förhandsbesked.<br />

I de flesta fallen krävs både detaljplan och<br />

bygglov för att få bygga bostadshus. Många<br />

gånger överklagas bostadsprojekt i både<br />

planprocessen och lovprocessen, vilket medför<br />

att det kan ta lång tid innan byggstart.<br />

MÅLEN FÖR ALLA LÄNSSTYRELSER<br />

Länsstyrelsernas handläggningstider ska<br />

nu bli både kortare och mer enhetliga. Regeringen<br />

ger nu länsstyrelserna gäller följande<br />

tider som riktlinjer för handläggning<br />

av:<br />

p pla<strong>ner</strong>:<br />

– 75 procent av ärendena ska vara avgjorda<br />

inom 3 månader<br />

– 90 procent av ärendena ska vara avgjorda<br />

inom 5 månader.<br />

p lov:<br />

– 75 procent av ärendena ska vara avgjorda<br />

inom 4 månader<br />

– 90 procent av ärendena ska vara avgjorda<br />

inom 6 månader.<br />

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLARNA<br />

Även mark- och miljödomstolarna får mer<br />

pengar för att kunna korta sin handläggningstid.<br />

För åren 2013 och 2014 ökas anslaget<br />

med 10 miljo<strong>ner</strong> kronor per år. ■<br />

källa:<br />

Socialdepartementet, Pressmeddelande<br />

2013-01-02<br />

22 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Figur 14. Länsstyrelsens genomsnittliga handläggningstid (dagar) för<br />

överklagade detaljpla<strong>ner</strong> och områdesbestämmelser år 2011<br />

Jämtland<br />

Västernorrland<br />

Gävleborg<br />

Dalarna<br />

Västmanland<br />

Örebro<br />

Värmland<br />

Västra Götaland<br />

Halland<br />

Skåne<br />

Blekinge<br />

Gotland<br />

Kalmar<br />

Kronoberg<br />

Jönköping<br />

Östergötland<br />

Södermanland<br />

Uppsala<br />

Norrbotten<br />

Västerbotten<br />

Stockholm<br />

80 92<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

29<br />

34<br />

43<br />

50<br />

55<br />

68<br />

84<br />

74<br />

74<br />

76<br />

74<br />

103<br />

99<br />

134<br />

144<br />

211<br />

221<br />

68<br />

0 50 100 150 200 250<br />

Genomsnittlig genomströmningstid för överklagade beslut om DP och OB<br />

250<br />

Framtidens persontransport<br />

Figur 9. Länsstyrelsens genomsnittliga handläggningstid för överklagade<br />

lov, år 2011, antal dagar<br />

Jämtland<br />

Västernorrland<br />

Gävleborg<br />

Dalarna<br />

Västmanland<br />

Örebro<br />

Värmland<br />

Västra Götaland<br />

Halland<br />

Skåne<br />

Blekinge<br />

Gotland<br />

Kalmar<br />

Kronoberg<br />

Jönköping<br />

Östergötland<br />

Södermanland<br />

Uppsala<br />

Norrbotten<br />

Västerbotten<br />

Stockholm<br />

110<br />

82<br />

87,5<br />

48<br />

145<br />

146<br />

49<br />

128<br />

128<br />

135<br />

72<br />

48<br />

201<br />

198<br />

204<br />

189<br />

197<br />

379<br />

359<br />

327<br />

326<br />

0 100 200 300 400<br />

Genomsnittlig genomströmningstid för överklagade beslut om bygglov<br />

Boverkets statistik för hur långa handläggningstider varje länsstyrelse har för pla<strong>ner</strong> respektive lov. Tabellerna är hämtade ur Boverkets rapport »Plan- och bygglagen<br />

i praktiken 2011«.<br />

Ta tåget mot himlen<br />

Om man kombi<strong>ner</strong>ar en tunnelbana och en hiss så blir det ett<br />

helt nytt svenskt koncept för framtidens persontransport i skyskrapor.<br />

Meningen med idén är att få större ytor, samt att spara<br />

tid och e<strong>ner</strong>gi.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: TYRÉNS<br />

D et<br />

är det svenska konsultföretaget<br />

Tyréns som presenterat sina tankar<br />

om framtidens hissar. Grundtanken<br />

kommer från tekniken med bergbanor<br />

där tågen drar varandra, ett på väg<br />

<strong>ner</strong> är motvikt till ett som är på väg upp.<br />

En vertikal tunnelbana skulle kunna fungera<br />

på samma sätt.<br />

FRIGÖR MER YTA<br />

Vertikala schakt i skyskrapans ytterdel blir<br />

då samtidigt en del av den bärande konstruktionen,<br />

vilket ytterligare sparar in på<br />

kostnaderna. De små sammankopplade<br />

hissvagnarna kan med vissa avstånd i<br />

höjdled gå in i horisontella schakt med<br />

statio<strong>ner</strong> där av- och påstigning sker. Ska<br />

man till någon våning mellan dessa statio<strong>ner</strong><br />

kan man ta en traditionell hiss sista biten.<br />

– Passagerarna åker många våningar<br />

snabbt utan stopp och det behövs då inte<br />

alls lika många vanliga hissar, samtidigt<br />

som byggnaden får cirka 30 procent mer<br />

ytor som går att använda för uthyrning,<br />

säger Peter Severin, konstruktör hos Tyréns.<br />

STORA KUGGHJUL DRIVER<br />

Det är bland annat utvecklingen av hissteknik<br />

som gjort skyskrapor praktiskt<br />

möjliga. Världens högsta byggnad har 57<br />

hissar och det kommer framtida ännu högre<br />

skyskrapor som kommer att ha över<br />

100 hissar. Det tar således upp stora ytor<br />

på varje våningsplan och kräver också<br />

mycket e<strong>ner</strong>gi för driften. Förutom att<br />

hisstågen balanseras mot varandra tänker<br />

sig konstruktörerna också att utnyttja<br />

bromse<strong>ner</strong>gin.<br />

– Den kan överföras via ge<strong>ner</strong>ator direkt<br />

till andra hissars drift, samt till belysning<br />

och liknande, säger Peter Severin.<br />

Driften ska ske med jättestora kugghjul<br />

med kuggavstånd stora nog att en hissvagn<br />

går in emellan dem. Och när inget tåg passerar<br />

driver hjulet en vajer som sammankopplar<br />

hisstågen.<br />

G-KRAFTEN ETT PROBLEM<br />

Ett problem är att hitta ett sätt att hantera<br />

G-krafter och snabba tryckskillnader, för<br />

att inte få behöva ha spypåsar tillgängliga i<br />

hissar, som det finns på flygplan. Trycksatta<br />

kabi<strong>ner</strong> förekommer redan i snabba hissar,<br />

I framtiden kan sammankopplade hissvagnar komma<br />

att gå i både vertikala och horisontella schakt.<br />

vilket löser det ena problemet. Men problemet<br />

med G-krafter och känslan av »fritt<br />

fall« är svårare att hantera, vilket Tyréns just<br />

nu jobbar med att finna lösningar för. ■<br />

källa:<br />

Tyréns<br />

Extrema hissfakta<br />

p Världens snabbaste hiss är uppmätt till<br />

60,6 km/h i skyskrapan Taipei 101, Taiwan.<br />

p Italien, USA och Kina har flest hissar i världen.<br />

p Världens nu högsta byggnad är Buri Khalifa<br />

(830 meter) i Dubai.<br />

p Hissen på utsidan av Globen i Stockholm<br />

räknas som en av världens mest spektakulära<br />

och extrema hissar.<br />

23

Upphandlingsbrott<br />

Köp av begagnade<br />

bilar upphandlingsbrott<br />

Karlstads kommun riskerar att betala 230 000 kronor i böter/upphandlingsskadeavgift för att man<br />

köpt två demokörda lastbilar av en lokal återförsäljare utan offentlig upphandling.<br />

TEXT: HANS HELLBERG. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />

E<br />

nligt Konkurrensverket utgör köpet<br />

en otillåten direktupphandling och<br />

myndigheten har lämnat in en ansökan<br />

om upphandlingsskadeavgift till<br />

Förvaltningsrätten i Karlstad.<br />

Kommunen hade tagit in offerter på begagnade<br />

lastbilar från tre leverantörer.<br />

Man slöt sedan ett muntligt avtal med en<br />

av leverantörerna om att köpa två lastbilar<br />

för drygt 1,5 miljo<strong>ner</strong> kronor styck.<br />

Karlstad kommun har uppgett att man<br />

inte trodde att upphandlingen behövde<br />

annonseras eftersom det handlade om begagnade<br />

varor och att det därför räckte<br />

med att ta in några offerter.<br />

Upphandlingsbrott<br />

prövas i högsta instans<br />

Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att pröva Migrationsverkets<br />

otillåtna direktupphandling av ombyggnaden av en<br />

flyktinganläggning. Domstolen ska avgöra vid vilken tidpunkt en<br />

upphandling anses inledd.<br />

TEXT: HANS HELLBERG<br />

M<br />

igrationsverket dömdes i förvaltningsrätten<br />

att betala en upphandlingsskadeavgift<br />

på 5, 5 miljo<strong>ner</strong><br />

kronor för otillåten direktupphandling<br />

av ombyggnaden av en flyktinganläggning<br />

i Åstorp 2011.<br />

Migrationsverket ansåg att ombyggnaden<br />

ingick i det hyreskontrakt som tecknats<br />

för lokalerna, och därmed skulle vara<br />

undantagit från LOUs bestämmelser.<br />

NÄR PÅBÖRJADES UPPHANDLINGEN?<br />

Domstolen konstaterade dock att ombyggnaden<br />

var en byggentreprenad efter-<br />

Konkurrensverket betonar i sin ansökan<br />

att LOU gäller för såväl nya som begagnade<br />

varor. ■<br />

som den var så omfattande och att det<br />

dessutom var Migrationsverket som bestämt<br />

hur ombyggnaden skulle gå till och<br />

betalat den.<br />

Migrationsverket överklagade beslutet<br />

till kammarrätten som ansåg att upphandlingen<br />

påbörjats innan reglerna om böter/<br />

upphandlingsskadeavgift trädde i kraft<br />

sommaren 2010 – och därför friade myndigheten.<br />

ÖVERKLAGADES AV<br />

KONKURRENSVERKET<br />

Den uppfattningen delades inte av Kon-<br />

källa:<br />

Konkurrensverket<br />

kurrensverket, som är tillsynsmyndighet<br />

på upphandlingsområdet.<br />

Konkurrensverket anser att det är principiellt<br />

viktigt att reda ut tolkningen av<br />

övergångsbestämmelserna för den nya lagstiftningen<br />

samt frågan om när en upphandling<br />

formellt ska anses påbörjad.<br />

FÖRSTA MÅLET OM<br />

UPPHANDLINGSSKADEAVGIFT<br />

Högsta förvaltningsdomstolen har nu hörsammat<br />

den begäran och tar upp frågan i<br />

vår. Det blir därmed det första ärendet om<br />

upphandlingsskadeavgift som avgörs i<br />

högsta instans.<br />

Samtidigt har Högsta förvaltningsdomstolen<br />

beslutat att inte pröva en liknande<br />

fråga där Sjöfartsverket friats från<br />

brott mot upphandlingsreglerna. ■<br />

källa:<br />

Högsta förvaltningsdomstolen<br />

24 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Bättre arbetsmiljö<br />

med fler indikatorer<br />

Till sommaren kommer en helt ny vägledande SIS-standard som<br />

ska bidra till bättre arbetsmiljö i företag och organisatio<strong>ner</strong>.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Ny SIS-standard<br />

M<br />

eningen är att företag som har<br />

som mål att förbättra och följa<br />

upp arbetsmiljön ska få tips och<br />

ideer på vilka indikatorer de kan använda,<br />

säger Gilbert Ljungberger, ordförande för<br />

SIS arbetsgrupp TK301/AG2.<br />

Arbetet med standarden har pågått i flera<br />

år och under våren skickas ett förslag ut<br />

på remiss till deltagande aktörer, men också<br />

till andra som vill bidra med synpunkter.<br />

När synpunkterna kommit in färdigställs<br />

standarden Arbetsmiljöindikatorer –<br />

Vägledning och exempel.<br />

FLER INDIKATORER ÄN<br />

FRISK- OCH SJUKTAL<br />

Det vanligaste i dag är att nästan bara mäta<br />

frisktal och sjuktal. Det finns också en<br />

internationell kravstandard, OHSAS<br />

18001, Ledningssystem för arbetsmiljö –<br />

Krav, som det går att certifiera sig enligt.<br />

SIS vill öka företagens intresse av att använda<br />

arbetsmiljöindikatorer av många<br />

olika slag, och välja dem som passar bäst<br />

för den egna verksamheten.<br />

Det är till exempel fysiska indikatorer<br />

som buller, oljud, vibratio<strong>ner</strong>, kemiska<br />

ämnen, ergonomi, klimat, drag och strålning.<br />

Ett annat viktigt område är de psykosociala<br />

indikatorerna.<br />

Då kommer exempelvis sådant som ensamarbete,<br />

chefstäthet, arbetstempo,<br />

handlingsutrymme, stöd och handledning<br />

in.<br />

CHECKLISTOR SKA UNDERLÄTTA<br />

Vidare ska standarden innehålla rena<br />

checklistor för förekomst av policys, arbetsmiljöutbildning,<br />

företagshälsovård, säkerhetskultur,<br />

samråd med mera.<br />

– Meningen är att det ska bli ett smörgåsbord<br />

av i förväg identifierade indikatorer<br />

som företaget kan plocka ifrån i sin utveckling<br />

av arbetsmiljön. Det som funnits<br />

på marknaden har inte varit till tillräckligt<br />

stor hjälp, säger Tina Bohlin, som är projektledare<br />

hos SIS. ■<br />

källa:<br />

SIS<br />

25

Felaktig upphandling<br />

Jätteböter för Faluns<br />

felaktiga upphandling<br />

Falu kommun ska betala sju miljo<strong>ner</strong> kronor i upphandlingsskadeavgift<br />

för en otillåten direktupphandling. Straffet är det högsta<br />

som Förvaltningsrätten dömt ut hittills.<br />

TEXT: HANS HELLBERG. FOTO: KERSTIN ERICSSON OCH ANNIKA HOLMÉN<br />

Underhåll av vägar och gator köptes in utan att upphandlingen annonserades. Trots att kommunen både<br />

sagt upp ansvarig chef och frånträtt avtalet i förtid blir böterna dryga.<br />

K<br />

ommunen döms för att man slutit<br />

ett avtal med Peab om drift och<br />

underhåll av kommunens gator<br />

och vägar utan att annonsera upphandlingen.<br />

Kontraktet var omfattande, med en löptid<br />

på sju år och ett värde beräknat till 161<br />

miljo<strong>ner</strong> kronor, vilket förvaltningsrätten<br />

anser motiverar den höga avgiften.<br />

KOMMUNENS INVÄNDNINGAR<br />

Kommunen invände bland annat att avtalet<br />

inte var giltigt eftersom den förvaltningschef<br />

som ingått avtalet överträtt sin<br />

befogenhet. Omedelbart när avtalet kom<br />

till kommunledningens kännedom avskedades<br />

förvaltnings chefen som träffat överenskommelsen,<br />

och man kom överens<br />

med Peab om att avtalet skulle upphöra i<br />

förtid.<br />

Vidare hävdade kommunen att omständigheterna<br />

vid avtalets tillkomst var sådana<br />

att det fanns skäl för eftergift, alternativt<br />

att en lägre avgift skulle påföras.<br />

Förvaltnings rätten konstaterar dock att<br />

giltigt avtal hade ingåtts. Och även om det<br />

vid avtalets tillkomst kan ha förhållit sig så<br />

som kommunen påstått, konstaterar förvaltningsrätten<br />

att kommunen agerat så<br />

att den blivit bunden av avtalet.<br />

HÖGT SANKTIONSVÄRDE<br />

Förvaltningsrätten anser att avtalets omfattning<br />

ska medföra ett högt sanktionsvärde.<br />

Förvaltningsrätten konstaterar dock att<br />

kommunen i förtid frånträtt avtalet och<br />

därmed agerat för att begränsa överträdelsens<br />

skadeverkningar, vilket bidrar till ett<br />

lägre straffvärde.<br />

KONKURRENSVERKET YRKADE PÅ MER<br />

Sammantaget bedömer förvaltningsrätten<br />

att upphandlingsskadeavgiften ska fastställas<br />

till sju miljo<strong>ner</strong> kronor. Konkurrensverket<br />

hade yrkat på att kommunen<br />

skulle betala tio miljo<strong>ner</strong> kronor, högsta<br />

möjliga böter. ■<br />

källa:<br />

Förvaltningsrätten i Falun<br />

26 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Inte helt lättläst,<br />

men fylld med nyheter.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Artikelrubrik För alla<br />

Nu är världens viktigaste bok ”AMA VVS & Kyl 12” färdigförfattad. Det har blivit en hel del ändringar och<br />

förbättringar jämfört med AMA och RA 09. Ändringarna är allt från språkliga till helt nya koder, rubriker<br />

och texter. Förändringarna kommer att leda till förbättringar i det dagliga arbetet för alla som upprättar eller<br />

läser tekniska beskrivningar. Beställ ditt exemplar nu i vår webbutik på byggtjanst.se eller på tel 08-457 10 00.<br />

27

Brister i arbetsmiljöarbetet<br />

Fortfarande stora<br />

brister i arbetsmiljöarbetet<br />

Byggarbetsmiljösamordnaren, BAS P och BAS U, har en central<br />

roll i byggprojekt. Inte bara för att minska riskerna utan även för<br />

att skapa en effektivare byggprocess med mindre störningar och<br />

bättre lönsamhet. Men Arbetsmiljöverkets granskningar visar på<br />

stora brister. Många byggherrar är fortfarande omedvetna om sitt<br />

ansvar.<br />

TEXT: KRISTER ZEIDLER. FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

F<br />

ör fyra år sedan ändrades arbetsmiljölagen<br />

och föreskrifterna om byggnads-<br />

och anläggningsarbete. Detta<br />

sedan EU-kommissionen kritiserat Sverige<br />

för att inte följa EU:s direktiv om minimikrav<br />

för säkerhet och hälsa på byggarbets-<br />

platser fullt ut.<br />

En av de stora nyheterna var att byggherren<br />

blev skyldig att utse byggarbetsmiljösamordnare<br />

för pla<strong>ner</strong>ing och projektering,<br />

så kallad BAS P, och för själva utförandet<br />

av arbetet, BAS U. Sedan 2011<br />

krävs dessutom att byggarbetsmiljösamordnaren<br />

är utbildad och har den erfarenhet<br />

och kompetens som krävs för arbetsuppgifterna.<br />

ARBETSMILJÖVERKET KRITISKT<br />

Men Arbetsmiljöverket är kritiskt till hur<br />

föreskrifterna följs, inte minst när det gäller<br />

pla<strong>ner</strong>ing och projektering där en stor<br />

del av riskerna i arbetsmiljön kan elimi<strong>ner</strong>as.<br />

– Tyvärr kan vi vid våra inspektio<strong>ner</strong><br />

konstatera att såväl byggherrens som BAS-<br />

P:s ansvar ofta fallerar och att mycket<br />

hamnar på BAS-U att akut lösa i byggskedet,<br />

ofta med arbetsmiljörisker som följd,<br />

säger Jan Swedberg, biträdande tillsynsdi-<br />

28 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

ektör på Arbetsmiljöverket.<br />

Under de senaste två åren har myndigheten<br />

genomfört en särskild tillsynsinsats<br />

med inspektio<strong>ner</strong> under både projekterings-<br />

och byggskedet. Dessutom har verket<br />

följt upp hur kravet på återkoppling av<br />

erfarenheter från byggprojektet fungerat,<br />

vilket är väsentligt för att byggherren ska<br />

ta med sig lärdomar till andra byggprojekt.<br />

OVETANDE OM SITT ANSVAR<br />

Men resultaten av 378 inspektio<strong>ner</strong> och<br />

uppföljningsbesök på cirka 250 byggprojekt<br />

under 2011 och 2012 visar på stora<br />

brister. Framför allt är byggherrarna ofta<br />

ovetande om sitt ansvar.<br />

Det brister också i kunskaper och ansvar<br />

hos den som är BAS P. Dessutom gör konstruktörer,<br />

arkitekter eller projektörer sällan<br />

några riskbedömningar i det inledande<br />

konstruktionsskedet.<br />

– Många av de arbetsskador som sker i<br />

bygg- och brukarskedet hade kunnat förebyggas<br />

på pla<strong>ner</strong>ingsstadiet, säger Jan<br />

Swedberg.<br />

FÖRVÅNANDE DÅLIGA KUNSKAPER<br />

Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert på<br />

Sveriges Byggindustrier och professor vid<br />

Luleå tekniska universitet, delar åsikten att<br />

byggherrarna ofta är ovetande om sitt arbetsmiljöansvar,<br />

vilket bland annat syns i<br />

de märkliga upphandlingskrav som ibland<br />

ställs på entreprenörerna.<br />

– Det finns stora byggherrar som kan<br />

det här väldigt bra, men också de där man<br />

kunde förvänta sig att det hade varit bättre.<br />

Man kan bli förvånad att vissa har så<br />

dåliga kunskaper som de har. Att de små<br />

byggherrarna, exempelvis bostadsrättsföreningar,<br />

inte har kunskap är kanske inte lika<br />

förvånande. Men även de är ju skyldiga<br />

att ha det, säger han.<br />

Sveriges Byggindustrier var tidigt ute<br />

med att informera sina medlemmar när<br />

kraven om byggarbetsmiljösamordnare infördes<br />

och har även haft omkring 10 000<br />

perso<strong>ner</strong> som gått BAS-kurser genom den<br />

egna Entreprenörsskolan.<br />

HANDLAR INTE BARA<br />

OM BYGGPROCESSEN<br />

Leif Wall, arbetsmiljöombud på Byggnads,<br />

anser att föreskrifterna för byggarbetsmiljösamordnare<br />

är bra, men att kun-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

skaperna om vad det innebär ibland brister,<br />

framför allt vid mindre byggprojekt.<br />

– Det handlar inte bara om byggprocessen<br />

utan även om att de som har hand om<br />

byggnaden och arbetar i den ska ha en bra<br />

arbetsmiljön, säger Leif Wall.<br />

»FUNGERAR GANSKA BRA«<br />

På Byggherrarna, en intresseförening med<br />

cirka 130 medlemmar i offentlig och privat<br />

sektor upplevs däremot inte kraven på<br />

byggarbetsmiljösamordnare som något<br />

större problem.<br />

– Vad man hört är att det fungerar ganska<br />

bra, men att våra medlemmar fortfarande<br />

är lite oroliga för vilket ansvar som<br />

kvarstår hos byggherren när man delegerat<br />

BAS P och BAS U. Det finns en viss osäkerhet<br />

där. Även om du delegerar så har<br />

du ju kvar ansvaret som byggherre, säger<br />

Helena Lennartsson, utvecklingsansvarig<br />

på Byggherrarna.<br />

Även hon anser att mycket beror på omfattningen<br />

av projekten och att de som<br />

jobbar med större projekt är väl medvetna<br />

om ansvaret med BAS P och BAS U, medan<br />

det kan vara lite si och så med den saken<br />

vid exempelvis mindre ombyggnadsprojekt.<br />

FLERA RÄTTSFALL<br />

OM ARBETSMILJÖBROTT<br />

De rättsfall som finns kring arbetsmiljöbrott<br />

under senare år bekräftar också den<br />

bilden. För ett par år sedan accepterade ett<br />

byggföretag i Östersund en företagsbot på<br />

200 000 kronor efter att en byggnadsarbetare<br />

fallit genom en provisoriskt täckt<br />

öppning i ett tak och skadats allvarligt.<br />

Enligt åklagaren uppfyllde inte byggföretagets<br />

arbetsmiljösamordnare sina skyldigheter<br />

att förebygga olycksfall.<br />

I ett liknande fall 2011 vid ett villabygge<br />

nära Umeå föll en VVS-montör genom ett<br />

hål i golvet på övervåningen. Företaget<br />

som var byggarbetsmiljösamordnare dömdes<br />

till 50 000 kronor i företagsbot medan<br />

installationsföretaget dömdes till 100 000<br />

kronor i företagsbot för att man inte vidtagit<br />

åtgärder som skulle hindrat olyckan.<br />

I en rad andra rättsfall är det avsaknaden<br />

av eller brister i arbetsmiljöplanen<br />

som renderat i företagsbot. Arbetsmiljöplanen<br />

ska upprättas av BAS P i samverkan<br />

med projektörer och entreprenörer. Den<br />

ska sedan användas under hela byggskedet<br />

Brister i arbetsmiljöarbetet<br />

och det är BAS U:s uppgift att se till att<br />

den finns tillgänglig på arbetsplatsen och<br />

att anpassningar av planen görs när det behövs.<br />

Enligt Jan Swedberg på Arbetsmiljöverket<br />

finns det fortfarande mycket att önska<br />

när det gäller arbetsmiljöpla<strong>ner</strong>na.<br />

– De görs ibland för att det är krav på att<br />

de ska göras, i stället för att titta på syftet<br />

med en arbetsmiljöplan. I de projekt där<br />

man tidigt arbetar med arbetsmiljöplanen<br />

på ett seriöst sätt är den till stor hjälp för<br />

alla inblandade under hela projektets<br />

gång, säger Jan Swedberg.<br />

STÖRRE KRAV I TIDIGA SKEDEN<br />

En som har erfarenhet av arbetet som BAS<br />

P och BAS U är Stephan Wrang, som jobbar<br />

som arbetsmiljösamordnare i stora<br />

byggprojekt för bland annat Stockholms<br />

stad. Han menar att det dröjde innan<br />

byggbranschen började agera när kraven<br />

på BAS P och BAS U infördes, men att<br />

det har blivit betydligt bättre.<br />

– Som byggherre och beställare har vi<br />

ett tydligt ansvar och vi ställer större arbetsmiljökrav<br />

i tidiga skeden på aktörer<br />

som är engagerade i våra projekt. När vi<br />

har projektörer som företräder olika teknikområden,<br />

betongkonstruktion, el och<br />

vvs, har en del stärkt upp med egen BAS<br />

P-kunskap. Det är något som jag tycker är<br />

jättebra, säger Stephan Wrang.<br />

BYGGHERRARNA MÅSTE<br />

SATSA TID OCH PENGAR<br />

Han anser att rollen som BAS P är viktigare<br />

än BAS U eftersom den ger möjlighet<br />

att fånga upp riskerna i ett tidigt skede där<br />

man kan reducera dem eller försöka projektera<br />

om.<br />

– Om du får arbetsmiljön att fungera på<br />

ett optimalt sätt reducerar du störningar,<br />

får en bättre byggprocess och en bättre<br />

ekonomi. Så det är bara vinnare på det, säger<br />

Stephan Wrang och fortsätter.<br />

– Men byggherrarna måste förstå att de<br />

måste investera i tid och resurser för att<br />

sätta sig med projektörerna och lyfta fram<br />

och jobba med de här frågorna. Det tar ett<br />

antal timmar där projektörerna inte producerar<br />

en teknisk bygghandling, utan där<br />

de producerar riskaspekter. ■<br />

29

Elimi<strong>ner</strong>ing av arbetsmiljörisker<br />

Riskerna ska bort<br />

redan i projekteringen<br />

Innan man kan börja bygga måste man förebygga. Redan under<br />

pla<strong>ner</strong>ing och projektering måste byggherre och projektörer se<br />

till att elimi<strong>ner</strong>a de arbetsmiljörisker som kan uppstå under såväl<br />

byggskedet som när bygget står klart.<br />

TEXT: KRISTER ZEIDLER. FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

B<br />

yggherren har huvudansvar för arbetsmiljöarbetet<br />

under byggprocessen.<br />

Visserligen kan byggherren,<br />

enligt paragraf 7 c i arbetsmiljölagen, överlåta<br />

arbetsmiljöansvaret på en uppdragstagare.<br />

Men då måste uppdragstagaren självständigt<br />

ansvara för pla<strong>ner</strong>ing och projektering<br />

eller hela utförandet av projektet,<br />

till exempel vid en totalentreprenad.<br />

– Det var rätt populärt under en period,<br />

men det innebär att ersättaren måste ha en<br />

självständig ställning och det har inte<br />

många byggherrar velat ge dem, säger<br />

konsulten Benny Halldin som skrivit en<br />

handbok för byggarbetsmiljösamordnare.<br />

BYGGHERRENS ANSVAR<br />

Den som har arbetsmiljöansvaret ska utse<br />

byggarbetsmiljösamordnare för pla<strong>ner</strong>ing<br />

och projektering, BAS P, och för själva utförandet<br />

av arbetet, BAS U. Innan före-<br />

skrifterna om bygg- och anläggningsarbete<br />

ändrades 2009 kunde byggherren överlåta<br />

en stor del av arbetsmiljöansvaret på en<br />

samordningsansvarig.<br />

– Men den möjligheten finns inte längre<br />

när man utser byggarbetsmiljösamordnare,<br />

utan byggherren har hela tiden kvar det<br />

som lagstiftaren kallar för backup-ansvar.<br />

Oftast är det byggherren som blir BAS<br />

P medan platschefen hos den huvudentreprenör<br />

som anlitas blir BAS U. Men för<br />

båda rollerna krävs att man har genomgått<br />

en utbildning och har kompetens och erfarenhet<br />

för att utföra arbetsuppgifterna.<br />

BAS P:S ANSVAR<br />

En av uppgifterna för BAS P är att samordna<br />

arbetsmiljöarbetet tillsammans med<br />

projektörer för att skapa en så säker och<br />

hälsosam arbetsmiljö som möjligt under<br />

byggskedet och i den färdiga byggnaden.<br />

Det kan handla om att göra en rimlig tidsplan<br />

för de olika etapperna av bygget, välja<br />

rätt byggmaterial och arbetsmetoder och<br />

utforma väl tilltagna utrymmen, både under<br />

byggarbetet och för drift- och underhållspersonal<br />

i den färdiga byggnaden.<br />

– Man skulle kunna tro att projektörerna<br />

kan ta ett steg bakåt genom att byggarbetsmiljösamordnaren<br />

tillkommit. Men i<br />

grunden är samma regler kvar, att de har<br />

ansvar inom ramen för sitt uppdrag att<br />

ihop med övriga projektera en så god arbetsmiljö<br />

som lagstiftningen kräver, säger<br />

Benny Halldin.<br />

Lyckas man inte elimi<strong>ner</strong>a riskerna i<br />

pla<strong>ner</strong>ing och projektering ska dessa tas<br />

med i den arbetsmiljöplan (AMP) som<br />

BAS P upprättar i samarbete med projektörer<br />

och entreprenörer. AMP-guiden<br />

(www.ampguiden.net) är ett bra hjälpmedel<br />

för att ta fram en arbetsmiljöplan.<br />

Arbetsmiljöplanen används sedan under<br />

hela byggskedet och ska innehålla åtgärder<br />

vid till exempel kemikaliehantering, risk<br />

för fall och belastningsskador. Projektörerna<br />

ska i arbetsmiljöplanen särskilt beakta<br />

produktionsmetoder, materialval, integrering<br />

av skyddsanordningar och säkra<br />

transporter.<br />

BAS U:S ANSVAR<br />

BAS U är sedan den som ansvarar för att<br />

arbetsmiljöplanen följs och anpassas under<br />

arbetets gång. Till övriga uppgifter hör<br />

att samordna olika verksamheter på byggstället,<br />

kontrollera att arbetsmiljöregler<br />

och arbetsmiljöplan efterlevs, att skyddsanordningar<br />

inrättas samt ansvara för att<br />

det är ordning på arbetsplatsen.<br />

– Men entreprenörerna kan inte undandra<br />

sig sitt arbetsgivaransvar för den personal<br />

som finns på bygget. Så där har man<br />

flera parallella ansvar. Men i grunden<br />

handlar det om att samordna och se till att<br />

bygget kan löpa på ett sådant sätt att det<br />

inte blir några olyckor eller skador.<br />

En betydelsefull uppgift för BAS P är<br />

också att dokumentera hela byggprojektet<br />

från ax till limpa och ta upp allt som är väsenligt<br />

för hälsa och säkerhet i byggnaden<br />

när det gäller framtida drift, underhåll, reparatio<strong>ner</strong><br />

och till och med rivning. Något<br />

som lätt glöms bort är också att återkoppla<br />

erfarenheterna av byggprocessen och ta med<br />

sig inför kommande byggen. Det har Arbetsmiljöverkets<br />

inspektio<strong>ner</strong> visat tydligt. ■<br />

30 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Elimi<strong>ner</strong>ing av arbetsmiljörisker<br />

Läs mer om hur du<br />

förbättrar ditt arbetsmiljöarbete<br />

Lagar och regler<br />

Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen samt alla Arbetsmiljöverkets<br />

föreskrifter, AFS, kan laddas <strong>ner</strong> kostnadsfritt på www.av.se under<br />

Lag och rätt)<br />

Litteratur<br />

Arbetsmiljöverket har gett ut en rad broschyrer i sin publikationsserie<br />

ADI:<br />

– Arbetsmiljöverkets broschyr ADI 203, Samordningsansvaret för arbetsmiljön<br />

– Arbetsmiljöverkets broschyr ADI 539, Säkrare bygg- och anläggningsarbete<br />

– Arbetsmiljöverkets broschyr ADI 631, Nya regler för bättre arbetsmiljö<br />

i byggbranschen<br />

(Dessa och fler ADI kan laddas <strong>ner</strong> kostnadsfritt på www.av.se under<br />

publikatio<strong>ner</strong>–broschyrer)<br />

– Handbok för byggarbetsmiljösamordnare, Benny Halldin och Yngve<br />

Levin, SIS förlag, 2010<br />

– Samordningsansvar, Prevent, 2010<br />

Samordningsansvaret<br />

för arbetsmiljön<br />

Länkar<br />

Säkrare bygg- och<br />

anläggningsarbete<br />

– AMP-guiden, ett verktyg för att ta fram arbetsmiljöpla<strong>ner</strong>, www.ampguiden.net.<br />

Där finns också en mall med check- och åtgärdslistor<br />

och andra dokument<br />

– <strong>Svensk</strong>a Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) har manualer och<br />

checklistor på www.sbuf.se under Praktiska hjälpmedel.<br />

BAS-utbildningar<br />

– Entreprenörsskolan, Sveriges Byggindustrier, http://eskolan.bygg.org<br />

– STF Ingenjörsutbildning, www.stf.se/<br />

– Branschutbildarna, www.branschutbildarna.se<br />

– Novo utbildning, www.novoutbildning.se<br />

– Approvus, www.apporvus.se<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Nya regler för bättre<br />

arbets miljö i byggbranschen<br />

Den 1 januari 2009 började ändringar i föreskrifterna om<br />

byggnads- och anläggningsarbete (1999:3) att gälla. Tillsammans<br />

med ändringar i tredje kapitlet i arbetsmiljölagen innebär de att<br />

ett nytt system skapas för hur ansvaret för arbetsmiljön fördelas i<br />

byggprojekt. I denna broschyr beskrivs nyheterna i korthet.<br />

Utbildningar över<br />

KIRUNA<br />

hela landet<br />

• AMA *<br />

• KA, BAS och Miljö<br />

• Entreprenadjuridik<br />

• Väg och Mark<br />

• Projekt och Organisation<br />

• Bygg och Installation<br />

Se hela vårt kursutbud på<br />

www.ega.se<br />

Vill du ha en kurs på din<br />

hemmaplan? Ring oss på<br />

0270–105 10.<br />

UDDEVALLA<br />

GÖTEBORG<br />

HÖNÖ<br />

*Vi samarbetar<br />

med svensk<br />

<strong>Byggtjänst</strong><br />

KARLSTAD<br />

SÖDERTÄLJE<br />

ÖREBRO<br />

MOTALANORRKÖPING<br />

LIDKÖPING<br />

SOLLEBRUNN<br />

SKÖVDE<br />

TROLLHÄTTAN<br />

ALINGSÅS<br />

JÖNKÖPING<br />

BORÅS<br />

FALKENBERG<br />

HALMSTAD<br />

ÖSTERSUND<br />

HELSINGBORG<br />

LUND<br />

SUNDSVALL<br />

TRANSTRAND BOLLNÄS<br />

MALMÖ<br />

SVEG SÖDERHAMN<br />

RÄTTVIK<br />

FALUN<br />

BORLÄNGE GÄVLE<br />

SANDVIKEN<br />

LUDVIKA<br />

SMEDJEBACKEN<br />

VÄSTERÅS<br />

NÄSSJÖ MÅLILLA<br />

VÄRNAMO<br />

YSTAD<br />

ÖRNSKÖLDSVIK<br />

VÄXJÖ<br />

HUDIKSVALL<br />

UPPSALA<br />

STOCKHOLM<br />

LINKÖPING<br />

KALMAR<br />

KARLSKRONA<br />

LULEÅ<br />

KALIX<br />

SKELLEFTEÅ<br />

UMEÅ<br />

E G Andersson Konsult AB<br />

Tel: 0270-105 10<br />

mer.info@ega.se<br />

www.ega.se<br />

31

32<br />

TEMA: Klassiskt hus med ny insida<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

2000-talskontor i 60-talsförpackning<br />

SvD-huset har<br />

fått Swecos insida<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Fasaden på 14-våningshuset i Marieberg på Kungsholmen<br />

är i princip likadan idag som när byggnaden<br />

färdigställdes för <strong>Svensk</strong>a Dagbladet 1962. Rött<br />

mälardalstegel och smala sicksackplacerade fönster.<br />

Insidan däremot, har helomvandlats för att passa husets<br />

idag största hyresgäst Sweco. Rum har blivit till<br />

landskap och siktet har ställts in på högsta miljöklass.<br />

TEXT: ANNA RÖKAEUS. FOTO: TIM MEIER, THORD SKÖLDEKRANS<br />

S amma<br />

utanpå, men inuti något helt annat. Kliver man in genom<br />

glasentrén i den röda tegelbyggnaden på Görwellsgatan<br />

22 i Stockholm möts man inte alls på samma sätt som de<br />

forna <strong>Svensk</strong>a Dagbladet-medarbetarna. En bred trappa i trä välkomnar<br />

idag vidare in i byggnadens 50 meter långa och 9 meter breda<br />

hjärta – en ljusgård med rymd från golvet och upp genom tre våningsplan.<br />

I taket stora kantiga lanterni<strong>ner</strong> med sneda väggar, formade<br />

för att passa ihop med de befintliga fläktrummen.<br />

<br />

33<br />

FOTO: AMF FASTGHETER

JESSICA STENVI/FORSEN PROJEKT AB<br />

34<br />

TEMA: Klassiskt hus med ny insida<br />

– Detta är vårt vardagsrum – en plats där medarbetare och besökare<br />

kan mötas. Tidigare låg här två ljusgårdar. Vi tog bort bjälklagen<br />

mellan dem och lyfte glastaken tre våningar. Lanterni<strong>ner</strong>na<br />

har även fått ny utformning. Dessutom har vi ersatt det som tidigare<br />

var ytterfasader mot gårdarna med glasade räcken – våningsplanen<br />

har på så sätt öppnats ut mot detta centrala rum, säger Riina<br />

Espenberg Flodin på Sweco, som varit ansvarig arkitekt för<br />

ombyggnaden.<br />

BYGGT FÖR SVENSKAN<br />

Huset där Sweco idag är inrymt uppfördes 1960 till 1962 för<br />

<strong>Svensk</strong>a Dagbladet, som erbjöds tomten av staden när tidningskvarteren<br />

i Klara revs. Arkitekten Anders Tengbom, som bland<br />

annat också ritat Trygg Hansa-huset på Fleminggatan, utformade<br />

<strong>Svensk</strong>ans nya anläggning som två delar: En höghusdel med 14<br />

våningar à 1 000 kvadratmeter, vilka fick konventionella kontorsrum<br />

längs ytterväggarna och en kärna av trapphus, hissar, toaletter<br />

och förråd. Och så en anslutande låghusdel med tre våningar<br />

för produktion, bland annat med tryckeri. Höghusdelen har avsmalnande<br />

ändar för att ge ett resligt intryck, och dess fjortonde<br />

våning för representation är indragen och omringad av en takterrass.<br />

2001, efter cirka 40 år i byggnaden, flyttade <strong>Svensk</strong>a Dagbladet<br />

från sitt hus. De hade redan 1973 sålt det till dåvarande Saf som<br />

1997 hade sålt det vidare till AMF Pension.<br />

FLYTT ELLER OMBYGGNAD<br />

När Sweco bildades 1997 var det i SvD-huset som de flyttade in,<br />

men när företaget växte hamnade delar av deras stockholmsbaserade<br />

verksamhet i andra kontorshus i staden. För några år sedan<br />

bestämde dock Sweco att deras stockholmsavdelningar skulle<br />

samlas på samma plats.<br />

– Vi var då utspridda på tre ställen. Huvudkontoret och majoriteten<br />

av verksamheten fanns i SvD-huset, medan exempelvis vi<br />

arkitekter satt på annat håll. Medarbetare från olika delar av företaget<br />

träffades aldrig spontant. Mötet är centralt för Sweco vars<br />

företagsidé är att sammanföra olika samhällsbyggnadskompeten-<br />

Våningsplanens väggar revs och ersattes med balkonger. Där det tidigare<br />

fanns en vägg som delade ljusgården i två byggdes den fristående trappan.

FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

ser för att skapa kreativa lösningar och affärsmöjligheter. Vi tyckte<br />

därför att det vore bra om vi som jobbade inom företaget kunde<br />

träffa på varandra i vardagen, säger Daan Cedergren som är regionchef<br />

för Sweco Architects i Stockholm.<br />

Men att de medarbetare som inte hade kontor i SvD-huset<br />

skulle flytta dit även de var absolut ingen självklar lösning.<br />

– De som redan satt här men som jobbade på olika avdelningar<br />

inom Sweco träffades heller aldrig. Lokalerna var då motsatsen till<br />

vad de har blivit idag. Det var låsta våningsplan med kontorsrum.<br />

Vi ville i stället ha en arbetsplats som uppmuntrade både till pla<strong>ner</strong>ade<br />

möten och till spontana informella möten som kan resultera<br />

i nya oväntade idéer, säger Daan som var med i Swecos beställargrupp<br />

för nytt kontor.<br />

Eftersom SvD-huset inte alls hade de egenskaper som Sweco<br />

sökte började de se sig om efter ett annat kontorshus till sina<br />

stockholmsmedarbetare. En utgångspunkt när de letade var formuleringen<br />

»det kreativa mötet«. En annan var hållbarhet.<br />

– Eftersom vi arbetar med att utveckla ett hållbart samhälle ville<br />

vi göra vårt eget kontor till en förebild för det hållbara byggandet,<br />

säger Daan.<br />

MÅNGA KONKURRERANDE FÖRSLAG<br />

Sökandet efter nytt kontor resulterade i närmare 40 förslag på nya<br />

lokaler. Dessa bantades <strong>ner</strong> till fyra som studerades och utvärderades<br />

ingående. Två av dem innebar nybyggnad och två ombygg-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Klassiskt hus med ny insida<br />

Riina Espenberg Flodin, ansvarig arkitekt för ombyggnaden, Daan Cedergren, regionchef för Sweco Architects i Stockholm.<br />

nad. Ett av de senare var SvD-huset, vars ägare, AMF Fastigheter,<br />

förstås ville ha kvar husets största hyresgäst.<br />

– Vi föreslog att vi och Sweco skulle göra SvD-huset till ett gemensamt<br />

referensprojekt där vi tillsammans visade att det går att<br />

skapa moderna och effektiva kontorslokaler med högsta miljöklass<br />

vid ombyggnad av en kulturhistoriskt värdefull byggnad, säger<br />

Charlotta Liljefors Rosell, affärsområdeschef kontor på AMF<br />

Fastigheter.<br />

– Att huset skulle byggas om och att vi skulle få vara delaktiga i<br />

omvandlingen var ett krav om vi skulle förlänga hyresavtalet med<br />

AMF Fastigheter, säger Daan Cedergren.<br />

Riina Espenberg Flodin på Sweco fick tillsammans med några<br />

kollegor i uppgift att utarbeta ett förslag på hur byggnaden skulle<br />

kunna omvandlas för att tillgodose Swecos behov. En utmaning<br />

menar Riina, som i likhet med Daan beskriver huset innan ombyggnaden<br />

som mörkt och slutet.<br />

– Allt var sektio<strong>ner</strong>at, och det kändes instängt. Utifrån det<br />

skulle vi skapa ett öppet kontorshus med kontakt mellan olika avdelningar<br />

och synliggjorda mötesplatser. En huvudfråga var hur vi<br />

skulle få till ett vardagsrum där kunder och medarbetare kunde<br />

träffas, och hur detta vardagsrum skulle knytas ihop med entrén,<br />

berättar Riina.<br />

– Jag måste erkänna att jag var mycket tveksam till att den här<br />

byggnaden skulle kunna möta våra behov. Jag såg bara den slutenhet<br />

som var och trodde att det, med den uppdelning som följer av <br />

35

TEMA: Klassiskt hus med ny insida<br />

Vägen av trä genom vardagsrummet leder fram till den nya trappan som binder ihop entréhallen och ljusgården.<br />

att sitta i ett höghus, var omöjligt att åstadkomma det vi behövde.<br />

De tre konkurrerande alternativen hade inte alls samma problematik,<br />

säger Daan.<br />

Valet föll dock på SvD-huset. Att utveckla en redan befintlig<br />

fastighet i stället för att bygga en helt ny sågs som en hållbarhetsaspekt<br />

som vägde tungt när beslutet fattades. Sweco ville också ta<br />

chansen att visa att det går att förvandla en fastighet som byggts<br />

på 1960-talet – och som dessutom är klassad som kulturhistoriskt<br />

intressant – till en e<strong>ner</strong>gieffektiv och miljösmart byggnad enligt<br />

dagens mått mätt. Ombyggnaden påbörjades 2010 och färdigställdes<br />

i höstas. Cirka 27 000 kvadratmeter kontorsyta hade då<br />

specialanpassats till Swecos 1 450 medarbetare i Stockholm.<br />

– För mig tog det lång tid innan jag insåg att vi skulle nå dit vi<br />

är idag. Det var först när man hade satt igång att riva väggar som<br />

jag kunde börja se framför mig att byggnaden verkligen skulle<br />

förändras. När jag sedan såg inredningskonceptet som våra inredningsarkitekter<br />

tagit fram kände jag ännu mer att det skulle bli<br />

bra, berättar Daan Cedergren.<br />

VARDAGSRUM FÖR MÖTEN<br />

Avgörande för att få till det önskade vardagsrummet var dels att<br />

höja taket i ljusgården och ta bort angränsade ytterväggar så att<br />

utomhus blev inomhus, dels att ta bort en av de hissar som mötte<br />

besökarna vid entrén.<br />

– Entrén var ombyggd sedan tidigare – uppglasad mot gatan –<br />

så den var redan ganska öppen och välkomnande, men när man<br />

sedan kom in möttes man av en vägg med hissar som kändes som<br />

en front mot resten av byggnaden. Lösningen blev att ta bort en<br />

36 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Starka färger märker ut kontorsplanens rum för möten och prat.<br />

av hissarna för att få plats med en bredare trappa. Genom den får<br />

man nu kontakt med vardagsrummet redan i entrén, säger Riina.<br />

Träet i trappan fortsätter sedan som en väg genom hela vardagsrummet,<br />

vars golv i övrigt är i betong. Här och var finns sittgrupper,<br />

designade för att knyta an till trägolvet.<br />

Daan Cedergren tycker att det nya vardagsrummet har blivit<br />

precis den mötesplats som Sweco behövde, och han intygar att<br />

antalet spontana möten redan har ökat.<br />

– Vi på de olika avdelningarna stöter mycket oftare ihop med<br />

varandra sedan vi flyttade in här, säger han och fortsätter:<br />

– Genom att taket höjts och ytterväggarna mot ljusgården tagits<br />

bort har vi fått visuell kontakt mellan våningarna. Bjälklagskanterna<br />

är veckade på olika ställen längs ljusgården för att vi<br />

bättre ska kunna se varandra från olika plan.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Klassiskt hus med ny insida<br />

Längst in i vardagsrummet, från entrén sett, ligger lunchmatsalen,<br />

och utanför den ett kafé.<br />

– Vi har använt oss av kaféet och lunchmatsalen på samma sätt<br />

som butiker brukar använda sig av mjölkdisken. Med kaféet och<br />

matsalen längst in blir det ett naturligt livfullt flöde av besökare<br />

och medarbetare även där, förklarar Riina.<br />

I övrigt omringas vardagsrummet av en större konferenssal<br />

samt av olika stora mötesrum. Deras glasrutor ger utblick och inblick,<br />

och var och ett är döpt efter den stolklassiker som det möblerats<br />

med, såsom Sjuan, Lilla Åland och Plastic Chair.<br />

– Att vi inrett med möbler som blivit tidlösa innebär att de<br />

kommer att kunna användas under lång tid framöver – att de aldrig<br />

kommer att behöva bytas för att de känns passé. Vår tanke är<br />

att designklassikerna ska signalera hållbarhet, berättar Riina. <br />

37

TEMA: Klassiskt hus med ny insida<br />

Mötesrummen ska uppmuntra till kreativitet och kan väljas efter humör och smak.<br />

38 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

En tavla på ett smältande isberg är ett annat exempel på hur Sweco<br />

vill uppmärksamma vikten av hållbarhet samt berätta vad de är<br />

för bolag genom sin kontorsmiljö. Och bokhyllan, som sträcker<br />

sig från ljusgårdens golv och upp genom varje våningsplan, har<br />

även den fått ta plats i rummet för att skvallra om Swecos identitet.<br />

– Sweco är ett företag där en mängd kunskap samlas, och det<br />

tyckte vi att bokhyllan illustrerade – böcker för tankarna till kunskap,<br />

säger Riina.<br />

– Och så kan man ställa dit en läst bok och låna en ny, så det<br />

finns en hållbarhetstanke även med bokhyllan. Vi ville att vår nya<br />

kontorsmiljö skulle spegla vår verksamhet och bokhyllan liksom<br />

designklassikerna är exempel på att det blivit så. Ytterligare ett exempel<br />

är de siffror som finns på vissa väggar. De visar att vi räknar<br />

och funderar över samhällsproblem, fortsätter Daan.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Klassiskt hus med ny insida<br />

Från SVD-huset till Swecohuset<br />

Uppdragsgivare fastighet: AMF Fastigheter<br />

Uppdragsgivare hyresgästanpassning: Sweco AB<br />

Entreprenadform: Delad entreprenad genom Forsen Projekt AB<br />

Sweco har som underkonsult till Forsen ansvarat för all projektering<br />

och har haft alla sina olika kompetensområden inblandade, däribland<br />

experter inom installation, konstruktion, miljö, e<strong>ner</strong>gi och brand.<br />

Mitt i vardagsrummet finns en fristående trappa formad för att<br />

passa ihop med lanterni<strong>ner</strong>nas kantighet. Små broar knyter ihop<br />

den med varje våningsplan som var och ett har utskjutande balkonger<br />

med glasräcken eller glasväggar mot ljusgården.<br />

– Trappan ska vara lite som en skulptur. Vi placerade den under<br />

ett av takets fläktrum så att den inte skulle stjäla ljus från lanterni<strong>ner</strong>na.<br />

Den var varken billig eller lätt att konstruera – en utmaning<br />

för våra konstruktörer – men det var väldigt viktigt att den<br />

blev av som en symbol för rörelse i rummet. Tanken är att den ska<br />

understryka rörelsens betydelse för mötet, säger Riina.<br />

Går man upp för trappan och viker av till något av våningspla- <br />

Bokhyllan – en av många ledtrådar till vilka som sitter i lokalerna.<br />

39

FOTO: BEATE PYTZ<br />

TEMA: Klassiskt hus med ny insida<br />

Takets fläktrum var utgångspunkten när lanterni<strong>ner</strong>na fick sin form.<br />

nen<br />

hamnar man i gråvita kontorslandskap. Här och var, innanför<br />

glasväggar, finns även där små mötesrum. De lyser starkt av<br />

färger som gult, grönt, rött eller orange.<br />

– Färgerna gör att det blir tydligt var rummen för möten finns,<br />

det ska alltid gå snabbt att hitta en mötesplats, säger Riina.<br />

– Det är många olika bakgrunder som ryms inom Sweco,<br />

många företagskulturer och professio<strong>ner</strong>, och det var också något<br />

som vi ville skulle märkas i vår kontorsmiljö. Genom att mötesrummen<br />

har fått olika uttryck finns nu en mångfald av platser<br />

som passar olika perso<strong>ner</strong>, funktio<strong>ner</strong> och stämningar, fortsätter<br />

Daan.<br />

Vidare upp med hiss till ett av våningsplanen i anläggningens<br />

höghusdel, möter utsikten mot Riddarfjärden omedelbart när<br />

hissdörrarna öppnas.<br />

– Innan vi byggde om fanns en vägg här som skärmade av hissarna<br />

från fönstren. Den har vi tagit bort i samtliga plan, berättar<br />

Riina.<br />

Ljuset tar sig nu även in i det gamla trapphuset som vid ombyggnaden<br />

fått större glasöppningar för att inbjuda till användning.<br />

– Det är få som kän<strong>ner</strong> för att gå in i ett helt slutet trapphus.<br />

Genom uppglasningen har vi införlivat trapphusen i våningsplanen<br />

och nu är det många som går i dem i stället för att ta hissen,<br />

säger Riina.<br />

FRÅN RUM TILL KONTORSLANDSKAP<br />

Ljus, öppna ytor och rymd. Designklassiker och här och där mötesrum<br />

färgade som karameller. Som besökare är det lätt att förföras.<br />

Men alla Swecos medarbetare har inte varit lika positiva. Ombyggnaden<br />

har också inneburit att enskilda kontorsrum tagits<br />

bort och ersatts med arbetsplatser i öppna kontorslandskap.<br />

– Vissa som har suttit i egna rum tidigare har haft svårt att ställa<br />

om. Jag tror delvis att det är en vanesak men att det också handlar<br />

om vilka arbetsuppgifter man har, säger Daan.<br />

Att man tagit bort rum till förmån för kontorslandskap – trots<br />

visst motstånd från medarbetare och forskning som visar på landskapens<br />

negativa hälsopåverkan – beror inte enbart på strävan efter<br />

en öppen känsla utan också på ett behov av yteffektivitet. Ungefär<br />

1 100 medarbetare satt i huset innan ombyggnaden, idag hyr<br />

Sweco 3 000 kvadratmeter mer yta och de har plats för ungefär<br />

1 600 kontorsplatser.<br />

– Vi måste naturligtvis vara yteffektiva, det har vi haft som<br />

40 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

FOTO: BEATE PYTZ<br />

Kontorsplanens balkonger med glasräcken och väggar i färgat glas omringar vardagsrummet.<br />

krav. Men vi har ett fåtal kontorsrum kvar för dem som av olika<br />

anledningar verkligen behöver det, säger Riina som också betonar<br />

att de jobbat mycket med att skapa arbetsro i de öppna landskapen.<br />

– Ljusgården och dess anslutande mötesrum är till både för oss<br />

som jobbar här och för möten med utomstående. De övriga planen<br />

däremot är enbart för oss medarbetare, de är fredade från besökare<br />

för att bli mer lugna, berättar Riina.<br />

På kontorsplanen skiljs dessutom medarbetarnas privata skrivbordsplatser<br />

från »pratzo<strong>ner</strong>«, inte enbart genom glasväggarna till<br />

de färgglada interna mötesrummen, utan också genom golvet.<br />

Landskapen med arbetsplatser har en mörkgrå textilmatta som<br />

ska dämpa ljud, medan varje vånings zo<strong>ner</strong> för exempelvis fikapauser<br />

har avvikande kulör eller trägolv.<br />

– Vi har jobbat mycket med akustikfrågor, säger Riina.<br />

KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLT<br />

SvD-huset är blåmarkerat, vilket är den högsta nivån i klassificeringssystemet<br />

för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och motsvarar<br />

fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen.<br />

– För denna byggnad innebär det att utsidan inte får förvanskas<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Klassiskt hus med ny insida<br />

och ändringar som påverkar fasadens utseende är i princip uteslutna.<br />

Vi har också haft en antikvarie med oss under hela ombyggnadsprocessen.<br />

Det var dock aldrig några problem att få genomföra<br />

de invändiga ändringar vi ville göra, säger Riina.<br />

Den stora ombyggnad som Sweco nu gjort var heller inte det<br />

första som ändrades med huset sedan det uppfördes. Redan<br />

knappt tio år efter färdigställandet fick låghusdelen två nya våningar<br />

och de tre ljusgårdarna kringbyggdes och försågs med tak.<br />

På 1990-talet gjordes ytterligare en tillbyggnad av Tengboms arkitekter.<br />

Riina hade därför inga särskilda betänkligheter när det<br />

gällde att förändra insidan av den kulturminnesmärkta byggnaden.<br />

– Huset har byggts om och byggts till, och anpassats efter olika<br />

hyresgäster vid ett flertal tillfällen. Det helhetsgrepp som vi nu har<br />

tagit behövdes, säger hon och betonar att hon trots att hon ritat<br />

om stora delar av byggnadens inre hyser stor respekt för ursprungshuset.<br />

– Det är byggt med sådan omsorg – så bra man kunde vid tidpunkten.<br />

Det är ett hus som man inte bara gör sig av med och jag<br />

hoppas att vår uppgradering gör att det kan få ett bra liv under<br />

lång tid framöver. ■<br />

41

42<br />

FOTO: BEATE PYTZ<br />

TEMA: »Klassiskt hus med ny insida«<br />

Med en tydlig miljöprofil på sitt kontorshus vill Sweco visa att de lever som de lär.<br />

Med sikte på miljöklass guld<br />

En viktig del i att sätta Swecos prägel på det<br />

före detta SvD-huset har varit att minska byggnadens<br />

negativa avtryck på miljön.<br />

TEXT: ANNA RÖKAEUS. FOTO: BEATE PYTZ, THORD SKÖLDEKRANS<br />

R<br />

edan i upphandlingsdokumenten ställde Sweco krav på att<br />

huset skulle uppgraderas för att nå högsta nivå inom någon<br />

miljöklassificering. AMF Fastigheter valde Sweden<br />

Green Building Councils »Miljöbyggnad« och för att klara deras<br />

guldcertifiering behövde bland annat den totala användningen av<br />

köpt e<strong>ner</strong>gi inom fastigheten minskas. Mål sattes även för att<br />

minska el-användningen för verksamhetsknuten utrustning.<br />

– Hela projektet, inklusive genomförandet, har varit miljöanpassat<br />

för att vi ska kunna få certifiering enligt miljöklassad byggnad,<br />

berättar Charlotta Liljefors Rosell, affärsområdeschef kontor<br />

på AMF Fastigheter.<br />

Byggnaden hade tidigare relativt hög e<strong>ner</strong>gianvändning,<br />

179 kWh/m 2 och år, exklusive hyresgästernas e<strong>ner</strong>gianvändning.<br />

En åtgärd för att få <strong>ner</strong> denna siffra har varit att förse nästan samtliga<br />

fönster i anläggningen med nya tätningslister samt nya e<strong>ner</strong>gieffektiva<br />

fönsterglas. Val av glastyp har varit en avvägning mellan<br />

värmereflektion, värmeisolering och dagsljusstrålning. Kalla dagar<br />

behövs värmestrålningen, men eftersom byggnaden behöver kylas<br />

fler dagar än den behöver värmas föll valet på ett glas som reflekterar<br />

bort mycket värme men ändå släpper in mycket dagsljus. Låghusdelens<br />

fönsterband mot söder och väster har dessutom fått utvändig<br />

solavskärmning, och i lanterni<strong>ner</strong>na har glasen lutats svagt<br />

mot norr för att inte släppa in för mycket solvärme.<br />

Den största delen av året är kontorshuset, under den tid på<br />

dygnet som verksamheten pågår, i stort sett självförsörjande på<br />

värme från till exempel människor, belysning och datorer. Huset<br />

måste dock kunna värmas när ingen vistas i det, och kyla tillförs<br />

huset i stort sett året om. Utanför fastigheten har 28 hål à 280 meter<br />

borrats, vilka numer förser huset med kyla till priset av e<strong>ner</strong>gi<br />

för att driva cirkulationssystemet. En värmepump gör det också<br />

möjligt att med något ökad el-användning hämta värme ur marken<br />

vintertid. Även kall nattluft utnyttjas för att kyla huset.<br />

Ytterligare ett viktigt bidrag för att spara e<strong>ner</strong>gi är det ventilationsaggregat<br />

med värmeåtervinnig ur frånluften som har installerats.<br />

Man räknar med 92 procents verkningsgrad.<br />

– Sedan har vi ju också byggt bort ytterfasader när vi höjde taket<br />

i ljusgården vilket även det innebär en e<strong>ner</strong>gibesparing, säger<br />

Riina Espenberg Flodin, ansvarig arkitekt för ombyggnaden.<br />

För att utnyttja de nya systemen maximalt har en styrpilot inte-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

FOTO: AMF<br />

grerats med styrsystemet som regleras utifrån en väderprognos för<br />

de närmaste timmarna framåt. Om prognosen till exempel spår<br />

en kall och blåsig kväll startas inte kylan på eftermiddagen. På<br />

samma sätt startas inte värmesystemet på morgonen om prognosen<br />

säger att det inom några timmar ska bli sol och värme. Detta<br />

gör att huset – som projekterats för rumsklimat på 23 till 26 grader<br />

sommartid, och 20 till 24 grader vintertid – stundtals kan bli<br />

något kallare eller varmare.<br />

NÄRVAROSTYRNING<br />

Anläggningen har delats in i små zo<strong>ner</strong> för närvarostyrd reglering<br />

av luftkvalitet, kyla, och värme. Belysningsregleringen, som även<br />

den är indelad i små zo<strong>ner</strong>, styrs inte bara av närvaro utan också<br />

av dagsljus. Dessutom har skrivbordsplatserna i stor utsträckning<br />

placerats efter det naturliga ljusinflödet för att de som arbetar ska<br />

kunna använda dagsljuset framför elektrisk belysning.<br />

Vid ombyggnaden har alla nyinstallatio<strong>ner</strong> av till exempel<br />

tvättställ och wc fått vattenbesparande armaturer. Befintliga och<br />

fungerande vs-installatio<strong>ner</strong> har däremot behållits då man bedömt<br />

att besparingen som nya snålare armaturer ger inte är så stor<br />

att den kan motivera den belastning på miljön som det skulle<br />

innebära att byta till nytillverkade. Vid renoveringen har även en<br />

miljöinventering gällande material gjorts.<br />

– Vi har sett till att få bort miljöfarliga ämnen, och sedan valt<br />

nya material i enlighet med Byggvarubedömningen, berättar Maria<br />

Qvillberg, e<strong>ner</strong>gi- och miljökonsult på Sweco.<br />

Trots stor e<strong>ner</strong>gibesparing och egna borrhål kommer värme behöva<br />

tillföras huset utifrån även i framtiden. Elen som köps in är<br />

miljömärkt medan den värme som köps är fjärrvärme. Under<br />

2013 ska solceller monteras på höghusdelens tak, men deras bidrag<br />

till husets elförsörjning kommer att bli mycket litet. Sweco motiverar<br />

dock installationen med viljan att praktiskt ta del av solcellernas<br />

fortsatta utveckling.<br />

FINJUSTERING AV SYSTEM<br />

Ombyggnaden av anläggningen är gjord i två etapper och Swecos<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

FOTO: PETER LUNDSTEN<br />

»Klassiskt hus med ny insida«<br />

Charlotta Liljeforss Rosell, affärsområdeschef kontor på AMF Fastigheter, Maria Qvillberg, e<strong>ner</strong>gi- och miljökonsult, Sweco, Riina Espenberg Flodin, arkitekt Sweco.<br />

FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

medarbetare har växelvis varit utlokaliserade ur huset. Först nu,<br />

när alla medarbetare har flyttat in, kan de e<strong>ner</strong>gibesparande systemen<br />

trimmas in och deras effektivitet testas på allvar.<br />

– Så här långt har huset fått en kraftigt reducerad e<strong>ner</strong>gianvändning,<br />

och vi är ganska säkra på att vi kommer att nå guldklass<br />

även för nybyggnad, vilket har varit målet. Våra beräkningar<br />

pekar på 57 kWh/m 2 och år. Om ett år kommer det hela att utvärderas<br />

och först därefter kan vi få guldcertifieringen på riktigt, säger<br />

Daan Cedergren på Sweco.<br />

Både Sweco och AMF Fastigheter räknar med att miljöklassningen<br />

kommer att ha ett betydande marknadsföringsvärde. Redan<br />

nu har AMF Fastigheter och Swecohuset tilldelats Sweden<br />

Green Building Councils nyinstiftade miljöpris i kategorin »Miljöbyggnad,<br />

befintlig byggnad«.<br />

– En viktig del i framgången är att vi har varit mycket tydliga i<br />

vår formulering av mål och krav gällande ombyggnaden. En tydlig<br />

målbild har gjort att alla Swecos komptenser inom miljö, e<strong>ner</strong>gi<br />

och arkitektur har kunnat jobba tillsammans på ett effektivt<br />

sätt, säger Daan Cedergren.<br />

För att få ett riktigt e<strong>ner</strong>gismart kontorshus behöver medarbetarna<br />

dra sitt strå till stacken även nu när ombyggnaden är över.<br />

Detta genom att anamma ett miljösmart beteende. De uppmanas<br />

till exempel att sopsortera, stänga av skärmar när de inte används<br />

samt att hålla fönster stängda.<br />

– De flesta tänker »miljövänligt« men vi har även en kontorshandbok<br />

som kontinuerligt revideras efter behov, säger Riina Espenberg<br />

Flodin.<br />

Sweco är AMF Fastigheters i särklass största hyresgäst i huset,<br />

men inte den enda. I entréplanet finns även butiker, och i en del<br />

av låghusdelen en gymnasieskola. Det är dock enbart Swecos del<br />

av huset som miljöanpassats.<br />

– De övriga hyresgästernas del upptar mindre än 10 procent av<br />

den totala byggnaden, vilket gör det möjligt att miljöcertifiera huset<br />

utan att deras verksamheter ingår. Vi måste dock tydligt redovisa<br />

hur mycket e<strong>ner</strong>gi vi respektive de övriga verksamheterna använder,<br />

säger Maria Qvillberg. ■<br />

43

TEMA: »Underhållsskulden för offentliga anläggningar«<br />

Pla<strong>ner</strong>a för en anläggnings liv redan innan den byggs.<br />

Underhållsberg – stort<br />

problem i många förvaltningar<br />

Badhus som rivs, lekplatser som läggs ned och tra-<br />

siga kyrkogårdsmurar. Det är några exempel på följ-<br />

der av underhållsskulden för offentliga anläggningar.<br />

– Trots de problem som redan finns fortsätter många<br />

förvaltningar att nyanlägga utan att pla<strong>ner</strong>a för underhåll.<br />

På så sätt lämnar de efter sig ett skuldberg till<br />

kommande ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>, säger Ann-Britt Sörensen<br />

från Movium, SLUs tankesmedja för hållbar stadsutveckling.<br />

TEXT: ANNA RÖKAEUS. FOTO: ANDERS WESTER, THORD SKÖLDEKRANS<br />

A tt<br />

underhållet av offentliga anläggningar som parker, kyrkogårdar<br />

och badhus är eftersatt är inget ovanligt, enligt<br />

Ann-Britt Sörensen som är projektledare för Moviums<br />

part<strong>ner</strong>skapsprojekt om underhållsskulden.<br />

– De flesta kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar<br />

har mer eller mindre problem med underhållsskulder.<br />

Många kommu<strong>ner</strong> fick problem i samband med den ekonomiska<br />

krisen i slutet av 1980- och början av 1990-talet. De var tvungna<br />

att skära <strong>ner</strong> i något och skar då i underhållsbudgeten för offentli-<br />

ga anläggningar. Underhållet började därmed släpa efter och sedan<br />

har man aldrig kommit ikapp utan byggt upp ett underhållsberg,<br />

säger Ann-Britt Sörensen.<br />

Inte sällan är detta underhållsberg ständigt växande.<br />

– Många gånger har man fortsatt att nyanlägga trots att det inte<br />

heller för de nya anläggningarna finns pengar till underhåll, vilket<br />

är ett stort problem, säger Sörensen.<br />

Hon menar också att underhållskulden är en bokföringsteknisk<br />

fråga.<br />

– Ofta bokförs allt på drift eller skötsel. Men saknas separat<br />

konto för underhåll finns det inga bakgrundssiffror att använda<br />

inför budgetering. Underhållsskulden är givetvis också en politisk<br />

fråga. För vad ska förvaltningarna göra när pengarna inte räcker<br />

till? Både ledning, politiker och förtroendevalda behöver förstå<br />

underhållets betydelse och karaktär.<br />

ETT MILJÖPROBLEM<br />

Negativ miljöpåverkan, ökat reinvesteringsbehov, värdeminskning,<br />

ökade samhällskostnader och försämrad funktion är exempel<br />

på konsekvenser av eftersatt underhåll. Många gånger lyckas<br />

man inte ens upprätthålla en basstandard, och på sina håll förfaller<br />

anläggningar, enligt Ann-Britt Sörensen som understryker att<br />

det då rör sig om ren kapitalförstöring.<br />

– Många lekplatser har ett så försummat underhåll att de måste<br />

44 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

läggas <strong>ner</strong>, och underhållet av badhus från 1960- och 1970-talen är<br />

på flera platser så eftersatt att de nu måste stänga då det är riskabelt<br />

att vistas i dem. I vissa fall har det gått så långt att det blivit lika<br />

dyrt, till och med dyrare, att renovera än att riva och bygga<br />

nytt – och så gör man det senare, säger hon.<br />

Sörensen betonar att det inte bara är ekonomiskt förkastligt att<br />

riva så pass nya byggnader, utan också miljömässigt ohållbart.<br />

Byggnader borde få ett betydligt längre liv än några decennier.<br />

– Att försumma underhållet så att man måste riva och bygga<br />

nytt är inte försvarbart. Det innebär en enorm miljöbelastning,<br />

och miljön måste vi tänka på såsom läget är idag, påpekar hon.<br />

När det gäller kyrkogårdar visar sig underhållsskulden exempelvis<br />

som murar som kalvar, träd som en gång stod på lagom avstånd<br />

från muren men som med åren vuxit så de trycker sönder<br />

den och gravstenar som inte står stabilt.<br />

– Många gravstenar borde ha åtgärdats för länge sedan. Nu har<br />

det kommit instruktio<strong>ner</strong> och anvisningar för gravstenssäkerhet<br />

och då visar sig ett stort behov av kontroll, stabilisering och ommontering,<br />

säger Ann-Britt Sörensen.<br />

PROJEKT FÖR ERFARENHETSUTBYTE<br />

För att belysa problemet med underhållsskulden, undersöka hur<br />

man kan göra för att elimi<strong>ner</strong>a den samt undvika att nya uppstår<br />

startade Movium förra året ett part<strong>ner</strong>skapsprojekt tillsammans<br />

med omkring 15 kyrkogårdsförvaltningar och kommunala förvaltningar.<br />

– När vi uppmärksammades på att många förvaltningar drogs<br />

med underhållsskulder så ville vi lyfta problemet. Vi bjöd därför<br />

in alla Sveriges kommu<strong>ner</strong> och kyrkogårdsförvaltningar att delta i<br />

detta projekt. Hittills har vi till exempel ordnat ett seminarium<br />

där kommu<strong>ner</strong> och förvaltningar har kunnat utbyta erfarenheter,<br />

berättar Ann-Britt Sörensen.<br />

Förutom i erfarenhetsutbyte hoppas Movium att projektet ska<br />

resultera i litteratur som behandlar frågan.<br />

– Idag finns det knappt något skrivet om problemet och det är<br />

viktigt att det finns litteratur att luta sig mot. Även vissa begrepp<br />

behöver definieras – det behövs en nomenklatur. Sedan vi startade<br />

har ett tiotal studenter från flera olika utbildningar och inom<br />

ramen för projektet börjat behandla olika aspekter av frågan i examensarbeten<br />

i samarbete med kommu<strong>ner</strong> och kyrkogårdsförvaltningar,<br />

säger Sörensen.<br />

Enligt Ann-Britt Sörensen är insikten om underhållsskulden i<br />

kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar varierande.<br />

Vissa ser skuldberget växa men saknar medel för att arbeta<br />

bort det. Andra saknar dock kunskap och har inte kunnat fastställa<br />

den ständigt växande skulden.<br />

– Om man ignorerar frågan och inte arbetar aktivt för att minska<br />

underhållsskulden blir det kommande ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong> som får<br />

betala och ta hand om den. Det är förstås inte rätt. Ett fungerande<br />

underhåll är däremot ett sätt att visa omsorg om kommande<br />

ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>, miljö, anställda och anläggningarnas brukare.<br />

TA MED UNDERHÅLL VID PROJEKTERING<br />

Ann-Britt Sörensen och Movium menar att en väl genomarbetad<br />

underhållsstrategi är en förutsättning om man framgångsrikt ska<br />

motverka underhållsskulden. Deras råd är att koppla underhålls-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

»Underhållsskulden för offentliga anläggningar«<br />

FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

arbetet till en plan med underhållsmål för alla<br />

förvaltningens anläggningar. Underhållsplanen<br />

bör också ge en bild av kostnaden för<br />

det årliga behovet av underhåll.<br />

– Mål och riktlinjer för både drift och underhåll<br />

är viktigt för att anläggningarna ska<br />

hålla hög och jämn kvalitet. Det behövs realistiska<br />

underhållspla<strong>ner</strong> som utgår från behov<br />

och angiven nivå för en anläggnings<br />

standard. Hur nivån för anläggningens standard<br />

formuleras i underhållsplanen är viktigt<br />

då den ska klargöra underhållsbehovet nu<br />

och vid olika tidpunkter framåt, säger Ann-Britt Sörensen, som<br />

även påpekar att alla berörda parter måste få ta del av underhållsstrategin<br />

så att de kän<strong>ner</strong> delaktighet och förstår vitsen med underhåll.<br />

– I den mån underhållsstrategier finns idag är de inte alltid dokumenterade,<br />

och än mindre kommunicerade och implementerade.<br />

Ibland räcker det inte med att informera utan det kan behövas<br />

till exempel utbildning, återkoppling och vägledning. Det är också<br />

viktigt att påvisa vinsterna av ett aktivt underhållsarbete, även i<br />

det ekonomiska administrativa arbetet, säger hon.<br />

Ann-Britt Sörensen betonar också att underhåll behöver tas<br />

med i beräkningen redan vid projektering.<br />

– Varje gång som man funderar på att bygga en ny anläggning<br />

måste man fråga sig hur länge man behöver anläggningen och om<br />

det finns resurser till att underhålla den. Kommer man fram till<br />

att det inte finns pengar till underhåll, ja då kanske man inte ska<br />

bygga anläggningen överhuvudtaget. ■<br />

Underhåll är ett sätt att visa omsorg om kommande ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>.<br />

Ann-Britt Sörensen,<br />

projektledare för Moviumspart<strong>ner</strong>skapsprojekt<br />

om underhållsskulden.<br />

45

TEMA: »Underhållsskulden för offentliga anläggningar«<br />

Budgetera för underhåll –<br />

nödvändigt för att slippa skuld<br />

Peter Springfeldt, kyrkogårdschef i Västervik och<br />

före detta kyrkogårdschef i Mjölby, ser till att kyrkogården<br />

kan hållas i gott skick genom en strukturerad<br />

budget.<br />

TEXT: ANNA RÖKAEUS. FOTO: GÖRAN SVENSSON<br />

Att inte bara ta med driftkostnader i budgeten utan även<br />

kostnadsberäkna bevarandeåtgärder – pla<strong>ner</strong>at underhåll –<br />

samt ha en separat del i budgeten för akut felavhjälpande<br />

underhåll – kostnader som man inte kan förutspå. Det är Peter<br />

Springfeldts knep för att klara underhållet.<br />

– Egentligen är det självklarheter, men problemet är väl att vissa<br />

struntar i detta. Mitt råd är att bygga upp en enkel struktur och<br />

samla alla kommande och förmodade kostnader, inklusive de för<br />

underhåll, i samma dokument. Det är det som är hemligheten om<br />

man vill slippa att stå handfallen inför underhållskostnader, säger<br />

Springfeldt.<br />

För honom är pla<strong>ner</strong>ingsmallen hjärtat i verksamheten.<br />

– Allt finns med i den, och jag har den till exempel som stöd när<br />

jag gör budgetsimuleringar och skriver verksamhetsberättelser.<br />

Ytterst handlar det om att vi måste kunna kommunicera vad vi<br />

gör och till vad vi ska använda pengarna – kostnaderna för både<br />

drift och underhåll – till de förtroendevalda så att de kan besluta<br />

om en rimlig begravningsavgift som räcker till att hålla våra kyrkogårdar<br />

i bra skick.<br />

Strävan bör enligt Springfeldt vara en så jämn investeringstakt<br />

som möjligt.<br />

– Att det inte blir för stora variatio<strong>ner</strong> från år till år, eller från månad<br />

till månad, är inte minst viktigt för att få en så jämn arbetsbelastning<br />

som möjligt för personalen. Balans när det gäller kostnader<br />

och balans när det gäller arbetsuppgifter går hand i hand. Och att<br />

personalen trivs är förstås grundläggande för att verksamheten ska<br />

fungera bra, säger han.<br />

FRÅN »BRA-ATT-HA-PÄRMAR« TILL TYDLIG STRUKTUR<br />

När Peter Springfeldt började sin tjänst som kyrkogårdschef i Mjölby<br />

möttes han av tre pärmar märkta »bra att ha«.<br />

– Där hade man satt in papper utan ordning, och det var väl-<br />

Att ha med både pla<strong>ner</strong>at underhåll och akut felavhjälpande underhåll i budgeten är hemligheten för att hålla kyrkogården i fint skick.<br />

46 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

digt svårt att få någon överblick och se vad saker och ting kostade.<br />

Man hade inte heller haft någon framförhållning, utan problem<br />

hade fått lösas så gott det gick efterhand som de dök upp. Att det<br />

ser ut så tror jag absolut inte är något unikt för Mjölby. Tvärt om<br />

är det många som enbart sysslar med drift och sedan håller tummarna<br />

för att inget oförutsett ska hända, säger Springfeldt som<br />

betonar att det är väldigt svårt att hålla en budget och ha råd med<br />

allt som behöver göras om man uteslutit underhåll i budgeten.<br />

– Att strunta i att pla<strong>ner</strong>a för olika kostnader är ett bra sätt om<br />

man vill jobba ineffektivt och dyrt. Och många jobbar nog med en<br />

för liten budget. Konsekvensen blir att man inte har kapacitet att<br />

genomföra vissa saker vilket så småningom kommer att märkas på<br />

kyrkogårdens skick, säger han.<br />

För att skapa överblick och framförhållning i kyrkogårdsverksamheten<br />

i Mjölby utarbetade Peter Springfeldt en budgetstruktur<br />

som inkluderade underhållskostnader och som var enkel att handskas<br />

med. Till sin hjälp hade han en ekonomisassistent, men han<br />

betonar vikten av att inte lämna allt i händerna på en ekonom.<br />

– Som verksamhetsansvarig gäller det att förstå vad det är man<br />

har ansvar över, och då måste man ha koll på ekonomin. Annars<br />

blir det ekonomer som varken förstår eller är ansvariga för verksamheten<br />

som kommer att styra över budgeten, säger han.<br />

Att göra en bra budget behöver inte alls vara komplicerat, och<br />

man behöver inte vara ekonomiutbildad, understryker Springfeldt.<br />

– Det är inte jag. Använd enkla verktyg som du själv kan uppdatera,<br />

såsom Excel. Man kan ta hjälp av en ekonom när man utarbetar<br />

strukturen, men som budgetansvarig måste man förstå vad det<br />

är som görs så att man sedan kan sköta det hela på egen hand.<br />

Målet är att budgetstrukturen ska bli så enkel att alla i verksamheten<br />

kan administrera och förstå.<br />

– Budgeten ska kunna fungera som ett stöd för alla i personalen<br />

och även kunna kommuniceras till företag, myndigheter, förtroendevalda<br />

och allmänhet. Begravningsavgiftsbetalarna har ju rätt att<br />

veta vad deras pengar används till, säger Springfeldt.<br />

BUDGET PÅ SPRINGFELDTS VIS<br />

Budgetstrukturen som Peter Springfeldt gjorde är uppdelad i fyra<br />

kostnadsställen: Fastigheter, gemensam administration, begravningsverksamhet<br />

och serviceverksamhet. Inom varje kostnadsställe<br />

skiljer han på driftkostnader, pla<strong>ner</strong>at underhåll och akut felavhjälpande<br />

underhåll.<br />

– Under driftkostnader hamnar det mest elementära, till exempel<br />

maski<strong>ner</strong>, förbrukningsmaterial och personalkostnader. I Mjölby<br />

satte jag sedan av ungefär 8 procent av den totala budgeten till underhållskostnader,<br />

säger Springfeldt som var noga med att skriva in<br />

varenda en av de kostnader som han visste skulle komma.<br />

– Ett visst antal kronor satte jag till exempel alltid av för växtmaterial<br />

som man alltid behöver byta och komplettera i en viss takt.<br />

Det är bättre att reservera en schabloniserad kostnad för varje år så<br />

att resurserna finns, än att vänta tills utgiften kommer. Underhåll av<br />

gravar och vård av kulturhistoria är andra poster som hela tiden<br />

återkommer. Vissa poster, till exempel kulturmiljö, kräver längre<br />

tidsperspektiv vid pla<strong>ner</strong>ingen än andra. Målet är att underhållskontot<br />

blir ungefär lika stort varje år, säger han.<br />

Springfeldt ger också rådet att samla ihop små utgifter i en post.<br />

– Sådant som till exempel ny häcksax är annars lätt att glömma<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

»Underhållsskulden för offentliga anläggningar«<br />

bort eller strunta i, men<br />

även små saker behöver<br />

komma med och få en<br />

prislapp i budgeten för<br />

att den ska bli så rättvisande<br />

som möjligt.<br />

Springfeldt betonar<br />

alltså vikten av att även<br />

reservera en del av varje<br />

års budget till akut felavhjälpande<br />

underhåll<br />

inom varje kostnadsställe.<br />

– Oförutsedda underhållskostnader<br />

dyker<br />

ju alltid upp och därför<br />

behöver man sätta av en Peter Springfeldt, kyrkogårdschef i Västervik.<br />

slant för sådana varje år,<br />

det kan till exempel vara ett bevattningssystem som plötsligt gått<br />

sönder och måste repareras. För till exempel fastigheterna i Mjölby<br />

reserverade jag ungefär tre procent av budgeten per år för akut felavhjälpande<br />

underhåll.<br />

Till sin hjälp när han budgeterade för underhållskostnader i<br />

Mjölby hade Springfeldt en rad dokument som han varit med och<br />

tagit fram och som gav en bild av vad som skulle göras på kyrkogården<br />

framöver.<br />

– Bevarandeplanen, som är en affärsplan över hur kyrkogården<br />

ska utvecklas och bevaras, samt Underhållsplanen, som svarar på<br />

frågorna vad, när, hur liksom vad det kostar, var centrala och viktiga<br />

dokument när jag gjorde budgeten, säger han.<br />

Ett annat dokument som var till stöd när han pla<strong>ner</strong>ade för underhållet<br />

var Successionsplanen för träd, vilken beskriver när och<br />

var träd ska fällas och planteras, liksom en långsiktig investeringsplan<br />

för maski<strong>ner</strong>.<br />

Under Springfeldts tid i Mjölby blev både driftkostnader och underhållskostnader<br />

ungefär desamma varje år.<br />

– Var det en varm vinter så hade vi kanske kvar lite på driften,<br />

men annars såg det ganska lika ut, Med en strukturerad budget blir<br />

det ganska lätt att förutspå framtiden. Jag kunde simulera budgetresultatet<br />

ganska tidigt på året, berättar Springfeldt som nu är med<br />

och bygger upp ett nytt budgetsystem på sin nya arbetsplats.<br />

– Vi kommer att ha ett liknande upplägg här i Västervik som det<br />

vi hade i Mjölby, berättar han.<br />

ARBETSVOLYMMÄTNINGAR GER BILD ÖVER KAPACITETEN<br />

För att ha framförhållning när det gäller underhåll använder sig Peter<br />

Springfeldt, som komplement till budgeten, även av arbetsvolymmätningar.<br />

– Det är inte alla förvaltningar som gör arbetsvolymmätningar<br />

men jag tycker att det är viktigt för pla<strong>ner</strong>ingen av verksamheten.<br />

Man måste ju veta om man har tillräckligt med personal samt om<br />

personalen har rätt utbildning för att klara av det som behöver göras.<br />

En arbetsvolymmätning är ett bra verktyg när man ska bedöma<br />

om man klarar av underhållet med den egna personalstyrkan eller<br />

om man måste köpa in tjänsterna från konsulter. Inom kyrkan gör<br />

vi arbetsvolymmätningar ungefär vart femte år, säger han. ■<br />

47

ILLUSTRATION: WWW.JESOLO.IT<br />

Lärdomar från<br />

Italien och Tyskland<br />

Det är inte bara i Sverige som bristande underhåll av<br />

offentliga anläggningar är ett problem. Claes-Anders<br />

Malmberg, organisations- och grönytekonsult, illustrerar<br />

vikten av underhåll genom en nyanlagd park<br />

i Lido di Jesolo. Och i Hamburg används en modell<br />

som kan motverka problemet.<br />

TEXT: ANNA RÖKAEUS. FOTO: CLAES-ANDERS MALMBERG<br />

I Lido<br />

TEMA: »Underhållsskulden för offentliga anläggningar«<br />

di Jesolo utanför Venedig ligger den 87 000 kvadratmeter<br />

stora Pegasusparken, invigd i maj 2012. En multifunktionspark<br />

med örtagård, stor damm, fruktträd, promenadvägar<br />

och parksoffor. Dessutom motionsredskap, parkteater, lekplats,<br />

bollpla<strong>ner</strong>, hundrastgård och gedigna papperskorgar. Alltsammans<br />

staketomgärdat och konstbevattnat, berättar<br />

Claes-Anders Malmberg, organisations- och grönytekonsult på<br />

Acama Konsult AB.<br />

– Innan jag kom dit var jag full av förväntan. Pegasusparken är<br />

en mångmiljonsatsning och av det jag hört om projektet verkade<br />

man inte ha sparat in på något, säger han.<br />

Väl på plats i september förra året, endast omkring fyra månader<br />

efter invigningen, blev han dock besviken.<br />

– Först var det svårt att hitta parken – den var inget som man<br />

direkt skyltade med – och väl där var den tom på människor. Varför<br />

var uppenbart. För i stället för att vara i bästa skick, som en så<br />

ny park borde vara, såg den sliten ut. I leklabyrinten växte buskar,<br />

på gångvägar och grönytor fullt med ogräs och den stora dammen<br />

var grumlig av alger. När jag tittade närmare såg jag att gångvä-<br />

Pegasusparken i Lido di Jesolo.<br />

Claes-Anders Malmberg, organisations- och<br />

grönytekonsult på Acama Konsult AB.<br />

garna saknade kantsten<br />

och att dammen saknade<br />

pump – man hade struntat<br />

i sådana grundläggande<br />

saker, säger han och<br />

påpekar att parken hade<br />

kunnat vara fantastisk om<br />

man pla<strong>ner</strong>at för att den<br />

skulle ha ett liv även efter<br />

invigningsdagen.<br />

I stället har man i Pegasusparken<br />

försökt få<br />

med så mycket som möjligt<br />

på bekostnad av nödvändigt<br />

grundarbete, menar<br />

Malmberg.<br />

– Man tycks inte ha<br />

tänkt på att en mångmiljonpark<br />

inte klarar att sköta<br />

sig själv – att bara gräsklippning<br />

och pappers-<br />

plockning inte räcker. Man verkar ha kört på med nya saker tills<br />

pengarna tagit slut, men helt missat att pengarna ska räcka till att<br />

färdigställa det man påbörjat på ett tillfredställande sätt, samt förstås<br />

också till drift och underhåll. Man har slarvat med mycket i<br />

stället för att göra färre saker ordentligt. Men det går inte att fuska<br />

sig till en park som håller sig fin i längden. Förfallet går mycket fortare<br />

än man tror.<br />

Om man inte åtgärdar de fel som gjorts i Pegasusparken samt<br />

ser till att börja sköta den så kommer många miljo<strong>ner</strong> av skattebetalarnas<br />

pengar att ha kastats i sjön, framhåller Malmberg.<br />

48 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

– Man har redan slösat pengar i och med att det blir dyrare att<br />

rätta till saker i efterhand. Enligt mina beräkningar skulle det kosta<br />

några miljo<strong>ner</strong> kronor att åtgärda de brister som jag såg när jag<br />

var där. Men om man inte skjuter till de pengarna och fixar till<br />

det som det slarvats med under byggnationen – såsom att lägga<br />

kantsten och gräva <strong>ner</strong> textilduk ordentligt – så är det total kapitalförstöring.<br />

Pegasusparken har uppskattningsvis kostat någonstans<br />

mellan 6 och 7 miljo<strong>ner</strong> euro att bygga – och om den fortsätter<br />

att se ut som den gjorde när jag var där kommer de pengarna<br />

vara helt bortkastade eftersom inga kommer att besöka och ha<br />

glädje av parken.<br />

Sedan gäller det förstås att det finns pengar till både drift och<br />

underhåll.<br />

– Det är samma med parkanläggningar som med fastigheter –<br />

de kan inte klara sig själva. Inte ens med ett minimum av underhåll.<br />

Att skjuta skuldberget framför sig fungerar varken för fastighetsbolag<br />

eller när det gäller grönytor. När man bygger en ny anläggning<br />

så måste man veta hur den ska driftsättas och man måste<br />

ha resurser för att klara tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll.<br />

Längre fram, när anläggningen slits och åldras, behöver man<br />

också ha resurser för pla<strong>ner</strong>at underhåll som säkrar anläggningens<br />

långsiktiga överlevnad och kvalitet. Avsätter man inte pengar till<br />

underhåll förkortas livstiden avsevärt och då blir det helt enkelt<br />

dyrare i längden, säger Malmberg.<br />

Att exemplet Pegasusparken är hämtat från Italien betyder inte<br />

Konsekvenser av dåligt grundarbete<br />

samt bristande skötsel<br />

och underhåll.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

»Underhållsskulden för offentliga anläggningar«<br />

att man är bra på att pla<strong>ner</strong>a för underhåll i Sverige.<br />

– Problemen finns definitivt här också, vi ska absolut inte slå<br />

oss för bröstet och avfärda detta som något som inte händer här.<br />

Ett av våra allra största problem är att vi sällan har en underhållsplan<br />

och ett långsiktigt tänk för det felavhjälpande underhållet –<br />

eftersom det ingår i driftsbudgeten så får det bli vad som finns<br />

över när de vanliga driftskostnaderna blivit täckta. Många gånger<br />

så fylls det bara på med nya ytor och anläggningar medan driftsbudgeten<br />

förblir densamma, säger han och betonar att många fel<br />

dessutom medför bristande säkerhet.<br />

– Trasiga lekredskap, brunnar som saknar fallskydd och låsanordningar,<br />

undermi<strong>ner</strong>ade asfaltytor, vildvuxna buskage, dålig belysning<br />

med mera. Det är dags att lyfta fram driftsättning som en<br />

viktig parameter i nyanläggningsprojekteringen. Det borde vara<br />

självklart att ha en genomförandeplan för hela etableringsfasen<br />

och för de första tre åren därefter.<br />

SYNLIGGÖRA KOSTNADER<br />

En del i att undvika scenarion som det i Pegasusparken är att synliggöra<br />

vad en tillfredställande nivå av underhåll faktiskt kostar,<br />

menar Claes-Anders Malmberg. Han lyfter fram staden Hamburg<br />

där man på initiativ av parkchefernas avdelning i det tyska<br />

kommunförbundet sedan mer än fem år tillbaka har kalkylerat<br />

fram både vad som investerats i det gröna kapitalet samt underhållets<br />

storlek i pengar. Till att börja med definierades olika typer <br />

49

50<br />

TEMA: »Underhållsskulden för offentliga anläggningar«<br />

Om man åtgärdar grundläggande brister samt pla<strong>ner</strong>ar för underhåll kan Pegasusparken bli vad den borde ha varit.<br />

av<br />

grönytor, till exempel lekplatser, offentliga grönområden och<br />

kyrkogårdar. Man räknade sedan ut hur många kvadratmeter av<br />

varje grönytetyp som fanns i Hamburg liksom hur många kvadratmeter<br />

grönyta som staden hade totalt. Man beräknade också<br />

vad varje typ av grönyta kostat att anlägga i genomsnitt, och kom<br />

fram till att lekplatser kostat mest – 49,5 euro per kvadratmeter –<br />

jämfört med till exempel parker som enligt beräkningen kostat<br />

cirka 21,5 euro per kvadratmeter. Genom att multiplicera kostnaden<br />

per kvadratmeter med det totala antalet kvadratmeter som<br />

varje grönytetyp upptog i staden synliggjordes även vad olika typer<br />

av grönytor kostat att anlägga totalt. För alla Hamburgs<br />

grönyteanläggningar tillsammans – parker, lekparker, grön gatumark<br />

etcetera – blev kostnaden 909 miljo<strong>ner</strong> euro.<br />

Även genomsnittsålder för stadens olika grönytetyper noterades<br />

i kartläggningen – de visade sig vara mellan 8 och 40 år. Dessutom<br />

bestämdes, baserat på livslängd, en avskrivningstid för varje<br />

grönytetyp – för lekplatser till exempel 15 år och för parkanläggningar<br />

80 år. Utifrån de olika avskrivningstiderna har sedan den<br />

årliga avskrivningssumman för varje grönytetyp liksom för samtliga<br />

grönytetyper tillsammans räknats fram. Resultatet blev en avskrivningssumma<br />

på 18,6 miljo<strong>ner</strong> euro per år för Hamburgs<br />

grönytor, vilket ger en bild av hur mycket pengar som skulle behöva<br />

sättas undan för underhåll.<br />

– Det rör sig som synes om gigantiska summor, konstaterar<br />

Malmberg.<br />

ÖKAD RENOVERINGSTAKT<br />

Genom beräkningarna har man alltså fått fram ett värde på Hamburgs<br />

alla offentliga grönområden och synliggjort hur mycket<br />

pengar som skulle behöva sättas undan varje år för att hålla dem i<br />

skick. Uppdateringar ska göras ungefär vart femte år.<br />

– Den tyska modellen är ett sätt att visa på beloppen. Man har visualiserat<br />

hur värdefulla dessa ytor är samt fått fram avskrivningssummor<br />

och det är en bra början. Det är viktigt att få rätt avskrivningar,<br />

säger Malmberg men tillägger att modellen inte är något<br />

trollspö.<br />

– Även om man skapat transparens i värdet så är det inte någon<br />

metod för att få fram ytterligare finansiering. Också de tyska<br />

kommu<strong>ner</strong>na prioriterar i första hand skola, vård och omsorg liksom<br />

andra lagstadgade verksamheter. De tekniska verksamheter<br />

som är frivilliga och skattefinansierade har mycket svårt att hävda<br />

sig i konkurrensen om skattemedlen.<br />

Enligt Malmberg har kartläggningen dock lett till en ökad takt<br />

i renoveringsarbetet i Hamburg.<br />

– Inte minst i de många efterkrigsanlagda parkområdena och i<br />

det som vi skulle kalla miljonprogrammets bostadsområden. Man<br />

har helt enkelt blivit mer medvetna om att underhåll och renovering<br />

krävs och att nyinvesteringar måste åtföljas av driftpengar.<br />

SVERIGE KAN DRA LÄRDOM<br />

Ge<strong>ner</strong>ellt har man kommit längre i Tyskland än i Sverige när det<br />

gäller underhållsproblematiken, menar Claes-Anders Malmberg.<br />

– Inte minst eftersom de i Tyskland mycket aktivt söker alternativa<br />

finansieringskällor, till exempel sponsring och avgiftsfinansiering.<br />

Ett exempel är renhållningsarbeten som orsakas av näringsidkares<br />

verksamheter, säger han.<br />

Det som gjorts i Hamburg är enligt Malmberg ett viktigt pionjärsarbete<br />

som man i Sverige skulle kunna dra lärdom av och utveckla<br />

vidare.<br />

– Det vore bra om man i Sverige på nationell nivå får fram kvalitetssäkrade<br />

och jämförbara data som lokalt kan anpassas utifrån<br />

givna mallar, säger han. ■<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Landskapsarkitekten Agneta Persson, chef för det<br />

offentliga rummet i Kristianstad kommun, har i sitt<br />

arbete erfarit hur svårt det kan vara att få beslutsfattarna<br />

att ta sig an problemet med underhållsskulden.<br />

Hon har dock inte gett upp.<br />

TEXT: ANNA RÖKAEUS.<br />

E nligt<br />

Agneta Persson är det svårt att hitta politiker som är<br />

engagerade i underhållsfrågor.<br />

– Problemet är att de sällan vågar driva frågor som är<br />

viktiga ur ett längre perspektiv, såsom underhåll är. Många profilerar<br />

sig hellre inom frågor som gör att de får uppmärksamhet i<br />

nästa val. Underhållskulden anses inte så intressant, säger hon.<br />

För att kunna komma tillrätta med underhållsproblematiken är<br />

det dock nödvändigt att få med beslutsfattarna på tåget.<br />

– När det gäller grönstruktur och gata har man ingen möjlighet<br />

att ta ut extra avgifter eller höja hyror för att få pengar till underhåll,<br />

utan det är nödvändigt med ökade anslag. Jag har därför<br />

funderat väldigt mycket på hur vi ska få politikerna engagerade,<br />

säger Agneta Persson som betonar att frågan måste föras upp på<br />

agendan gång på gång.<br />

– Man måste komma ihåg att många politiker bara sitter ett begränsat<br />

antal år. Det räcker därför inte att lyfta frågan en gång, säger<br />

hon.<br />

Agneta Persson poängterar också att budskapet måste föras<br />

fram så att politikerna förstår, och hon rekommenderar att man<br />

tar fram ett tydligt underlag som beskriver vad underhållsskulden<br />

är, hur den uppkommit och uppkommer, hur den kan åtgärdas<br />

och varför detta bör göras.<br />

– Uppmärksamma beslutsfattarna på konsekvenserna av dåligt<br />

underhåll. Misskötta parker upplevs till exempel som otrygga, säger<br />

hon.<br />

UNDERHÅLSSKULDEN FÖR DEN GRÖNA STRUKTUREN I LUND<br />

Enligt Persson, som tidigare var chef för parkavdelningen i Lund,<br />

behöver politikerna även bli medvetna om varför man har en underhållsskuld<br />

idag.<br />

– När det gäller den gröna strukturen i Lund anlades många<br />

stora parker på 1960- och 1970-talen. Då hade parkfrågor och<br />

skötsel hög status. Under 1990-talets kris fick de flesta kommu<strong>ner</strong><br />

i landet skära rejält i budgeten – i Lund så mycket som 30 procent<br />

två år i rad vilket förstås var katastrofalt. Skötselbudgeten har sedan<br />

dess legat kvar på den nivån. Samtidigt har nya detaljpla<strong>ner</strong><br />

medfört cirka 40 procent tillkommande parkmark, säger Persson<br />

och betonar att om man inte har råd att ta hand om det som man<br />

redan har så måste man fundera lite extra när det gäller utökade<br />

arealer.<br />

<br />

»Underhållsskulden för offentliga anläggningar«<br />

Uppmärksamma frågan gång på gång – ge dig aldrig<br />

Få politiker engagerade<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

FOTO: RAMBÖLL SVERIGE AB FÖR LUNDS KOMMUN ILLUSTRATION: RAMBÖLL SVERIGE AB FÖR LUNDS KOMMUN<br />

NyTT<br />

PaRKERiNgShuS<br />

PaRaDaxELN<br />

torgyta med restaurang<br />

STRaNDEN<br />

Beachvolleyboll,<br />

klättring och stor<br />

brygga<br />

Leveransinfart till badet,<br />

under bearbetning<br />

Scen/ framtida<br />

dansbana<br />

gröningen<br />

MOTiONEN<br />

Joggingslinga<br />

och utegym<br />

högEvaLLSBaDET<br />

naturlekplats<br />

FiNPaRKEN<br />

Upprustning av ytor<br />

och växtmaterial<br />

kastanjeplan<br />

Utkikspunkt<br />

DaMM<br />

ny strandvegetation och<br />

bättre vattenkontakt<br />

Utkikspunkt<br />

NORDiSK<br />

DjuNgELN<br />

träspänger genom en våtmark,<br />

frodig vegetation och lia<strong>ner</strong><br />

uRSKOgEN<br />

Bevarad ved, täta buskage,<br />

biologiskmångfald<br />

WOODLaND<br />

ny underpla<strong>ner</strong>ing<br />

Scenområde<br />

Markmodulering<br />

med aktivitetsytor<br />

MEjERiET<br />

SOLENS- Och SKuggaNS<br />

TRÄDgÅRD<br />

rekreativ blomstergård<br />

familjeaktiviteter<br />

LEKPLaTSEN<br />

gummilandskap,<br />

vattenlek och<br />

miniatyrbyggnader<br />

Stadsträdgårdsmästarbostaden<br />

BaRNEN<br />

ODLaR<br />

Labyrint<br />

OBSERvaTORiEPaRKEN<br />

Återskapande av gamla gångar<br />

Plan Huvudprinciper skala 1:2000 (A3)<br />

Om man åtgärdar grundläggande brister samt pla<strong>ner</strong>ar för underhåll kan<br />

Pegasusparken bli vad den borde ha varit.<br />

Perennplantering<br />

Perennplantering<br />

Vattenspegel<br />

Vattenspegel<br />

Vattenspegel<br />

Vattenspegel<br />

a<br />

a<br />

Evighetsträd<br />

Evighetsträd<br />

Nya träd<br />

Nya träd<br />

Perennplantering<br />

Perennplantering SOLENS Och<br />

SKuggaNS SOLENS Och TR<br />

Evighetsträd<br />

SKuggaNS TR<br />

Perennplanterin<br />

Evighetsträd<br />

Perennplanterin<br />

Perennplantering<br />

Perennplantering<br />

Det gäller att gång på gång uppmärksamma politikerna på de positiva konsekvenserna<br />

av underhåll.<br />

Perennplantering<br />

Perennplantering<br />

51<br />

Evigh<br />

vatten<br />

vatten<br />

avenbokshäck<br />

avenbokshäck

Vattenspegel<br />

Perennplantering<br />

Perennplantering<br />

Perennplantering<br />

Murgröna<br />

Tuvrör<br />

Klippt häck<br />

ILLUSTRATION: RAMBÖLL SVERIGE AB FÖR LUNDS KOMMUN<br />

<br />

TEMA: »Underhållsskulden för offentliga anläggningar«<br />

Evighetsträd<br />

– Man bör vara medveten om att man drar på sig kostnader för all<br />

framtid när man utökar sina arealer.<br />

2008 tog Lunds Park- och naturkontor fram en rapport om underhållsskulden<br />

för den gröna<br />

strukturen i kommunen.<br />

De utformade<br />

en modell<br />

där parker, natur,<br />

hårdgjorda ytor<br />

och lekplatser bedömdes<br />

utifrån fyra<br />

åtgärdsklasser.<br />

Klass ett motsvarade<br />

inget behov av<br />

åtgärder och klass<br />

avenbokshäck<br />

Låga buskage<br />

Evighetsträd<br />

Nya träd<br />

SOLENS Och<br />

SKuggaNS TRÄDgÅRD<br />

Perennplantering<br />

avenbokshäck<br />

vattenspegel<br />

Murgröna<br />

gräs<br />

Fontän<br />

Tuffsen<br />

Nya träd<br />

Odlingsbäddar<br />

avenbokslabyrint<br />

Buskage<br />

Evighetsträd<br />

Plan Solens och skuggans trädgård skala 1:800 (A3)<br />

Välskötta parker gör en stad attraktiv och får folk och företag att vilja flytta dit.<br />

Agneta Persson, chef för det offentliga rummet i<br />

Kristianstad kommun.<br />

FOTO: KRISTIANSTAD KOMMUN<br />

Huvudentrén till Lundautställningen 1907<br />

Stålrör<br />

Minipucklar<br />

avenbokshäck<br />

Lean<br />

hinderbana Balansgång<br />

Trampolin Studsmatta<br />

Stålrör<br />

Minipucklar<br />

gummilandskap<br />

Koja<br />

gräsvågor med<br />

sittgradänger<br />

Knattebollplan<br />

Klättergrepp Klätternät Balansgång<br />

Sittgradänger<br />

Lean Trampolin<br />

Trampolin Studsmatta grus<br />

Rutchkana gummilandskap Rutchkana<br />

Koja<br />

gräsvågor med<br />

sittgradänger<br />

Klättergrepp Klätternät<br />

Studdsmatta<br />

Trampolin<br />

Sittgradänger<br />

grus<br />

Knattebollplan<br />

Kulisser med<br />

Rutchkana Rutchkana<br />

Sektionsmarkering<br />

hål i<br />

Ligusterhäck<br />

Sandlådor och<br />

Studdsmatta gungdjur<br />

Koja<br />

Kulisser med<br />

hål i<br />

gungor<br />

Ligusterhäck<br />

Duschar<br />

och vattensprut<br />

Sandlådor och Koja<br />

gungdjur Träspänger<br />

och bänkar<br />

Duschar<br />

Sektionsmarkering<br />

Rutchkana<br />

gungor<br />

och vattensprut<br />

gräs<br />

Prydnadsgräs<br />

Träspänger<br />

och bänkar<br />

Rutchkana<br />

vattenlek gräs<br />

Prydnadsgräs<br />

Slottet<br />

Betong<br />

Fågelholkar och vattenlek<br />

inte nudda mark<br />

Betong<br />

Fågelholkar och<br />

Slottet<br />

inte nudda mark<br />

Hotahejtihyddor i 1700- talsstil från Lundautställningen 1907<br />

Tata-totopaviljong från Lundautställningen 1907<br />

Plan Lekplatsen<br />

Skala 1:400 (A3)<br />

Plan Lekplatsen<br />

Skala 1:400 (A3)<br />

Sektion Lekplatsen<br />

Skala 1:400 (A3)<br />

Sektion Lekplatsen<br />

Skala 1:400 (A3)<br />

fyra ett omfattande behov av åtgärder.<br />

– Vi ville veta var åtgärderna behövde sättas in. 60 procent av<br />

parkerna bedömdes ha behov av åtgärder klass två eller tre, medan<br />

sju procent av parkerna hade behov av omfattande åtgärder bara<br />

för att uppnå en rimlig basnivå – aspekter som tillgänglighet, estetik<br />

och anpassning till dagens behov räknades inte med. Utifrån<br />

underlagen beräknade vi att underhållsskulden på den gröna sidan<br />

uppgick till 46 miljo<strong>ner</strong> kronor. I tillägg till detta behövdes<br />

ökade driftsramar på 20 till 25 miljo<strong>ner</strong> kronor per år. Vi beräknade<br />

också att det i snitt skulle behövas ett tillskott för tillkommande<br />

arealer på 5 till 10 miljo<strong>ner</strong> per år, säger Agneta Persson och<br />

fortsätter:<br />

– Nästa fråga är förstås om vi fick pengarna, och nej, tyvärr inte.<br />

Vi fick ett tillskott på 2,5 miljo<strong>ner</strong> det år vi presenterade rapporten,<br />

men sedan har det varit tunt.<br />

Agneta Persson tycker dock inte att man ska låta sig nedslås.<br />

52 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

ILLUSTRATION: RAMBÖLL SVERIGE AB FÖR LUNDS KOMMUN<br />

ILLUSTRATION: RAMBÖLL SVERIGE AB FÖR LUNDS KOMMUN<br />

avenbokshäck<br />

hinderbana<br />

Fågelholka<br />

Fågel<br />

på Le

– Som sagt – det gäller att hela tiden återkomma med frågan. Ett<br />

nästa steg kan vara att ta med politikerna till den aktuella miljön<br />

så att de kan se vad som behöver göras samtidigt som de får diskutera<br />

miljöns kvaliteter. Ett problem är dock att det i de parker som<br />

är som mest eftersatta kan vara svårt att se några kvaliteter. Då<br />

gäller det att peka på hur man med ganska enkla insatser kan göra<br />

dessa parker till uppskattade pärlor, säger hon.<br />

SPRID KUNSKAP OM VÄRDET<br />

Enligt Agneta Persson behöver beslutsfattarna även upplysas om<br />

Blommande<br />

buskplantering<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Stålkantslister<br />

finparken<br />

näckrosallé<br />

näckrosallé<br />

nyplantering av rödblommig hästkastanj<br />

ny strandvegetation<br />

»Underhållsskulden för offentliga anläggningar«<br />

Bef aplar och<br />

katsuror<br />

Brygga med porlande<br />

vatten under<br />

Blommande<br />

buskplantering<br />

Bro över plantering<br />

perennplantering<br />

perennplantering<br />

Kaprifol<br />

pelarträd<br />

Hög Plan gunga Finparken skala 1:800 (A3)<br />

Närhet till välskött grönska bidrar till social hållbarhet, visar forskning.<br />

Aralia<br />

Hosta<br />

Woodland<br />

Naturlekplats<br />

ILLUSTRATION: RAMBÖLL SVERIGE AB FÖR LUNDS KOMMUN<br />

värdet av ordentligt underhållna offentliga anläggningar.<br />

– Aktuell forskning visar att närheten till välskött grönska och<br />

vatten ge<strong>ner</strong>erar stora värden som stärker den sociala, ekologiska<br />

och ekonomiska hållbarheten. Är det offentliga rummet välskött<br />

vill man vistas utomhus. Det påverkar hälsan positivt och ger livskvalitet.<br />

Bra underhåll bidrar till att en stad blir attraktiv – att företag<br />

etablerar sig och att folk flyttar dit. Därmed också till att<br />

fastighetspriser stiger och en region växer. Tvärt om kan man ju<br />

då också fråga sig vad som händer med en kommun som låter gemensamma<br />

grönytor förfalla? ■<br />

utegym<br />

Naturlekplats<br />

Stålkanter<br />

Tapetgrupper<br />

uRSKOgEN<br />

grus<br />

hög gunga<br />

Näckrosallé<br />

Tapetgrupp<br />

Näckrosor<br />

NORDiSK DjuNgEL<br />

granitblock<br />

Ginkos flyttas<br />

till nytt läge<br />

Sittyta<br />

Träbro<br />

upphöjd gräsyta<br />

Storgatsten<br />

Sittyta<br />

Scen<br />

grus<br />

WOODLaND<br />

ILLUSTRATION: RAMBÖLL SVERIGE AB FÖR LUNDS KOMMUN<br />

Plan Nordisk djungel skala 1:800 (A3)<br />

53

54<br />

HUS<br />

Två nya handböcker ger vägledning för dimensio<strong>ner</strong>ing enligt de nya brandbestämmelserna som blev bindande 1 januari 2013.<br />

Vägledning till<br />

de nya brandkraven<br />

Artikelrubrik Hus<br />

Avsnitt 5 om brandskydd i Boverkets byggregler, BBR, har genomgått den mest omfattande<br />

förändring sedan BBR kom år 1994. Den 1 januari 2013 blev de ändrade brandbestämmelserna<br />

bindande. Två nya handböcker som ger vägledning för dimensio<strong>ner</strong>ing enligt de nya bestämmelserna<br />

har nu kommit ut.<br />

TEXT: ULF SÖDERLUND. FOTO: ANDERS WESTER<br />

Brandavsnittet i BBR 19 har omarbetats<br />

helt. Bland annat har<br />

europeiska klasser införts och<br />

allt om brand och bärande konstruktio<strong>ner</strong><br />

finns nu i EKS (Europeisk<br />

konstruktionsstandard). Nu har en ny<br />

samt en reviderad handbok getts ut som<br />

stöd för att tillämpa de nya bestämmelser-<br />

na. Det är dels SP Träs handbok »Brandsäkra<br />

trähus«, som kommit ut i en utgåva<br />

tre, dels en ny handbok från Brandskyddslaget<br />

om »Bärande konstruktio<strong>ner</strong> och<br />

brand«.<br />

BRANDSÄKRA TRÄHUS<br />

SP Träs bok om »Brandsäkra trähus« har<br />

kommit ut i en helt omarbetad tredje version.<br />

Den har tagits fram i ett samarbete<br />

med de nordiska och baltiska staterna. Alla<br />

länder har deltagit och revideringsarbetet<br />

har fått stöd av Nordisk Innovations<br />

Center (NICe). Boken finns nu på svenska<br />

men pla<strong>ner</strong>na är att översätta den till de<br />

andra språken.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Handbokens syfte är att ge praktisk vägledning<br />

och råd om dimensio<strong>ner</strong>ing av<br />

träkonstruktio<strong>ner</strong> och träprodukter för att<br />

uppfylla kraven på brandsäkerhet med europeiska<br />

klasser och dimensio<strong>ner</strong>ingsmetoder<br />

enligt Eurokod 5.<br />

KUNSKAP OCH VÄGLEDNING<br />

Handboken ska ge kunskap och vägledning<br />

om alla aspekter som är viktiga för att<br />

konstruera, dimensio<strong>ner</strong>a och utforma<br />

olika konstruktionsdetaljer för brandsäkra<br />

trähus. Handboken är skriven för projektörer,<br />

arkitekter och konstruktörer och<br />

kan även användas av myndigheter och<br />

räddningstjänster samt för bygg- och träindustrin.<br />

Handboken visar främst möjligheterna<br />

att bygga flervåningshus med ökad träanvändning<br />

för framförallt bostadsbyggandet.<br />

NYHETER<br />

Bland nyheterna i handboken kan nämnas:<br />

p nya metoder att beräkna brandmotstånd<br />

hos träkonstruktio<strong>ner</strong>, både avskiljande<br />

och bärande (finns ej i Eurokod)<br />

p detaljerad info om brandklasser för trä<br />

som ytmaterial enligt europeiska system<br />

p beklädnader av trä med brandskyddande<br />

förmåga (K-klasser)<br />

p ny metodik att utvärdera tekniska byten<br />

vid installation av sprinkler<br />

p brandskyddsdokumentation för höga<br />

trähus<br />

p brandskydd på byggarbetsplatser.<br />

REFERENSPROJEKT<br />

I boken presenteras några större träprojekt<br />

i:<br />

p Estland – ett bostadsområde och en<br />

golfklubb<br />

p Lettland – en plywoodfabrik<br />

p Finland – ett kontor<br />

p Norge – en skola och en fjällstation<br />

p Sverige – bostäder, en påbyggnad samt<br />

parkering.<br />

BÄRANDE KONSTRUKTIONER OCH BRAND<br />

Brandskyddslagets bok om »Bärande konstruktio<strong>ner</strong><br />

och brand« är handbok och lärobok<br />

med kopplingen till brandskyddskraven<br />

i EKS och Eurokoderna. Boken tar<br />

inte bara upp brand och bärande kon-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

struktio<strong>ner</strong> av trä utan även av betong, stål<br />

och samverkanskonstruktio<strong>ner</strong>.<br />

SKAPA FÖRSTÅELSE<br />

En övergripande målsättning med handboken<br />

är att öka förståelsen inom området<br />

brand och bärande konstruktio<strong>ner</strong> och<br />

därmed ge läsaren bättre möjlighet att<br />

kunna göra förnuftiga och ingenjörsmässiga<br />

avvägningar och bedömningar. Idag<br />

finns avancerade beräkningsprogram som<br />

i vissa fall används utan närmare granskning<br />

och förståelse. En tes som ibland förs<br />

fram är att det är bättre att räkna ungefär<br />

rätt än exakt fel, vilket kan ske om man inte<br />

förstår bakgrunden.<br />

BRANDFÖRLOPP<br />

I kapitel 2, »Olika brandförlopp och dess<br />

påvekan på bärande konstruktio<strong>ner</strong>«, redovisas<br />

bakgrund och förutsättningarna<br />

för de olika brandförlopp som kan ligga<br />

till grund för dimensio<strong>ner</strong>ing och som utgör<br />

den termiska belastningen som en<br />

konstruktion kan påverkas av vid brand.<br />

Det kapitlet bör studeras noga av konstruktören<br />

för att förstå de olika brandförloppen<br />

och den termisk påverkan på konstruktionen.<br />

EUROKODER<br />

I tredje kapitlet redovisas regelverket Eurokoder<br />

och EKS vilka har ersatt BBR (5:8<br />

Bärförmåga vid brand) och BKR (Boverkets<br />

Konstruktionsregler). I Eurokoderna<br />

tillåts vissa nationella val som finns i EKS.<br />

Eurokoderna behandlar i första hand normal<br />

dimensio<strong>ner</strong>ing det vill säga brottlaster.<br />

I varje eurokod finns ett avsnitt om<br />

hur man kan beräkna brandmotståndet<br />

för bärande konstruktio<strong>ner</strong>.<br />

EKS<br />

Kapitel 4 behandlar brandkraven enligt<br />

Omarbetat brandavsnitt i BBR 19<br />

EKS – standardbrandpåverkan och klassificering.<br />

Här finns förklaringar av:<br />

p brandteknisk klass R (bärande)<br />

p byggnadsklasser Br1, 2 och 3<br />

p verksamhetsklasser 1–5<br />

p brandsäkerhetsklasser 1–5.<br />

I kapitel 5 finns krav på brandteknisk klass<br />

kopplat till den så kallade standardbrandkurvan<br />

och faller under begreppet förenklad<br />

dimensio<strong>ner</strong>ing.<br />

Kapitel 6 ska ses som ett diskussionsinlägg<br />

om möjligheterna och effekter av att<br />

minska kraven på bärförmågan vid brand<br />

genom tekniska installatio<strong>ner</strong>, då främst<br />

sprinkler.<br />

LASTUTNYTTJANDEGRADER<br />

Lastutnyttjandegrader behandlas i kapi-<br />

tel 7. I lastfallet brand får det förutsättas<br />

lägre laster, lastfaktorer och partialkoefficienter<br />

än vid brottlastdimensio<strong>ner</strong>ing.<br />

För alla konstruktionsmaterial minskar<br />

hållfastheten när det värms upp. Om och<br />

när en kollaps sker beror på hur snabbt<br />

bärverket värms upp eller trä förkolnas. I<br />

EKS finns det anvisningar för beräkningar<br />

av laster som underlag till såväl brottlast<br />

och brandlastfallet.<br />

ÖVRIGA KAPITEL<br />

I kapitel 8 ges en allmän översikt av olika<br />

konstruktionsmaterials karakteristiska<br />

brandtekniska egenskaper.<br />

I kapitlen 9–12 ges praktiska anvisningar<br />

för den brandtekniska dimensio<strong>ner</strong>ingen<br />

av betong- , stål-, samverkans- respektive<br />

träkonstruktio<strong>ner</strong>. I många fall kan dimensio<strong>ner</strong>ingen<br />

utföras direkt med hjälp<br />

av anvisningarna i respektive kapitel och i<br />

andra fall hänvisas till Eurokoder. ■<br />

källa:<br />

Brandsäkra trähus och Bärande konstruktio<strong>ner</strong><br />

och brand<br />

55

Byggkravsutredningen vill slopa kommunens särkrav<br />

Representanter för de som ska bo och betala är positiva till förslag som sänker boendekostnaderna.<br />

Kommunala<br />

särkrav ger dyrare boende<br />

Byggkravsutredningen föreslår att kommu<strong>ner</strong>nas möjlighet att<br />

ställa särkrav i bostadsbyggandet ska slopas. Då skapas förutsättningar<br />

för att byggkostnaderna ska kunna minska med<br />

10 –15 procent vilket skulle kunna leda till ett ökat bostads-<br />

byggande.<br />

TEXT: ULF SÖDERLUND. FOTO: HARALD HOLM, ULF SÖDERLUND<br />

B<br />

yggkravutredningens särskilde utredare<br />

Björn Hedlund har överlämnat<br />

sitt betänkande »Ökat bostadsbyggande<br />

och samordnade miljökrav<br />

– genom enhetliga och förutsägbara byggregler«<br />

till civil- och bostadsminister Stefan<br />

Attefall. Förslaget har mött blandade<br />

reaktio<strong>ner</strong> i branschen.<br />

KOSTNADSÖKNING<br />

Utredaren Björn Hedlund konstaterar,<br />

med stöd bland annat av enkäter till kommu<strong>ner</strong>,<br />

byggbolag och företag i byggmaterialledet,<br />

att det är vanligt att kommu<strong>ner</strong><br />

ställer krav utöver kraven i plan- och bygglagen<br />

och de nationella byggreglerna,<br />

BBR. Särkraven gäller i första hand e<strong>ner</strong>gi<br />

och tillgänglighet. Enligt utredningens bedömning<br />

medför de en ökning av byggkostnaderna<br />

på mellan 10 och 15 procent.<br />

Den övervägande delen av kostnadsökningen<br />

beror på särkrav när det gäller e<strong>ner</strong>gianvändningen.<br />

För en »normalvilla«<br />

eller en »normal familjelägenhet« (4 rum<br />

och kök på 95 kvm) i bostadsrätt innebär<br />

detta en ökad kostnad på 200 000–<br />

300 000kronor. En normal trea i hyresrätt<br />

får 600–900 kronor högre hyra per månad.<br />

FÖRSLAG<br />

Utredningen bedömer att nackdelarna<br />

med kommunala särkrav är så betydande<br />

att de bör hindras. I betänkandet föreslår<br />

Björn Hedlund bland annat att kommu-<br />

56 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

<strong>ner</strong>s krav utöver kraven i BBR ska kunna<br />

stoppas med en »stoppbestämmelse« i<br />

plan- och bygglagen. För markägare som<br />

på frivillig väg vill uppföra hus med skarpare<br />

krav ska det dock inte finnas några<br />

hinder.<br />

Då det finns många aktörer som är aktiva<br />

i arbete med bostäders e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

och dessa inte sällan drar åt olika håll<br />

föreslår utredningen att ett »Råd« för e<strong>ner</strong>gifrågor<br />

bör inrättas.<br />

Boverket, E<strong>ner</strong>gimyndigheten, bostadsproducenterna<br />

och kommu<strong>ner</strong>na bör ingå<br />

i »Rådet« vars arbetsuppgifter bör vara att i<br />

första hand långsiktigt arbeta med att ta<br />

fram underlag för ställningstaganden till<br />

beslut om BBRs innehåll.<br />

Utredaren föreslår även en ändrad instansordning<br />

där mark- och miljödomstolen<br />

blir första överklagandeinstans när det<br />

gäller detaljpla<strong>ner</strong> och områdesbestämmelser.<br />

KONSEKVENSER<br />

Konsekvenserna av att utredningens förslag<br />

genomförs blir enligt Björn Hedlund<br />

att bostadsbyggandet ska kunna öka på<br />

grund av att:<br />

p byggkostnaden ska kunna sjunka med<br />

mellan 10 och 15 procent<br />

p konkurrensen mellan byggföretagen<br />

ökar<br />

p utländska byggföretag och mindre<br />

byggföretag får lättare att etablera sig<br />

och expandera<br />

p industriellt byggande underlättas<br />

p tiden från initiering av planarbetet till<br />

lagakraftvunnen detaljplan förkortas<br />

– genom en förändrad instansordning.<br />

Utredaren anser också att det långsiktiga<br />

arbetet med hållbar samhällsutveckling<br />

ska kunna bli effektivare genom fokus på<br />

nationella och enhetliga regler samt inrättande<br />

av ett samarbetsorgan (»Rådet«) varigenom<br />

arbetet kan bedrivas mer kraftfullt<br />

och samordnat än i dag.<br />

ROS OCH RIS<br />

Byggkravsutredningens förslag att stoppa<br />

kommu<strong>ner</strong> från att ställa egna byggkrav<br />

utöver kraven i plan- och bygglagen och<br />

Boverkets byggregler har mött blandade<br />

reaktio<strong>ner</strong>.<br />

Sveriges kommu<strong>ner</strong> och landsting sågar<br />

förslaget medan de som bygger och ska bo<br />

är positiva.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Byggkravsutredningen vill slopa kommunens särkrav<br />

TUMMEN NED<br />

Sveriges kommu<strong>ner</strong> och landsting sågar<br />

förslaget och menar att Byggkravsutredningens<br />

förslag missar målet. I ett pressmeddelande<br />

från SKL säger Gunilla Glasare,<br />

avdelningsdirektör på Sveriges Kommu<strong>ner</strong><br />

och Landsting, att de underkän<strong>ner</strong><br />

utredningens uppskattningar av vad det<br />

kostar att ställa e<strong>ner</strong>gikrav i bostadsbyggandet.<br />

Hon säger även att Boverkets<br />

byggregler för tillgänglighet inte fungerar i<br />

alla situatio<strong>ner</strong>. Det måste gå att ställa lägre<br />

krav för till exempel studentbostäder,<br />

men kraven måste kunna vara högre när<br />

man bygger för äldre människor som ska<br />

kunna bo kvar hemma länge.<br />

Även organisatio<strong>ner</strong> som arbetar för att<br />

främja byggande av passivhus, som Passivhuscentrum<br />

Västra Götaland, är kritiska<br />

och hävdar att förbudet mot kommunala<br />

särkrav skulle hämma utvecklingen mot<br />

e<strong>ner</strong>gisnålare bostäder.<br />

TUMMEN UPP<br />

De som ska bygga och bo är mer positiva.<br />

Både Fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier<br />

välkomnar utredningens förslag.<br />

Fastighetsägarna anser att enhetliga<br />

krav främjar konkurrens och skapar utrymme<br />

för lägre byggkostnader och Sveriges<br />

Byggindustrier pekar på möjligheten<br />

att öka det industriella byggande, och därmed<br />

få lägre kostnader för bostadsbyggande.<br />

Leif G Gustafsson, vd för Trä- och<br />

Möbelföretagen, som representerar småhusindustrin<br />

ser med enhetliga regler möjligheter<br />

till ökat industriellt byggande.<br />

HSB, som under en lång tid påtalat<br />

problemet med olika kommunala särkrav<br />

och deras påverkan på byggkostnaderna<br />

välkomnar också förslaget. Barbro<br />

Engman, förbundsordförande i Hyresgästföreningen<br />

och representant för de som<br />

till syvende och sist ska betala kalaset, hy-<br />

Byggkravsutredningen<br />

Utredningen har delats upp i två betänkanden<br />

varav del I avser särkrav vad gäller byggnaders<br />

tekniska egenskaper och del II delat<br />

byggherreansvar, byggfelsförsäkring och<br />

konsumentskydd.<br />

Direktiv för utredningsarbetet är 2011:100<br />

Byggkravsutredningen tror att enhetliga byggkrav<br />

ska göra bostadsbyggandet billigare.<br />

resgästerna, skriver på sin blogg att hon<br />

också är positiv till utredningens förslag.<br />

Även Villaägarna, som i dag får betala med<br />

dyrare villor stöder förslaget.<br />

– Den offentliga sektorns byråkrati<br />

måste vara så pass effektiv att den nöjer sig<br />

med att ställa ett krav och inte flera på<br />

samma föremål. Vi bedömer att nationella<br />

krav är det mest effektiva för bostäder, säger<br />

Daniel Liljeberg, chefekonom vid Villaägarnas<br />

Riksförbund.<br />

ANSVARIG MINISTER<br />

– Jag är övertygad om att mer enhetliga<br />

regler kan bidra till både lägre kostnader<br />

och bättre miljö. De här förslagen kommer<br />

att analyseras noga för att vi ska åstadkomma<br />

en bättre fungerande bostadsmarknad,<br />

säger Stefan Attefall i en kommentar<br />

på regeringens webbplats. ■<br />

källa:<br />

Byggkravsutredningens betänkande med<br />

flera<br />

med tilläggsdirektiv 2012:88 om byggfelsförsäkring<br />

och konsumentskydd. Den delen ska<br />

redovisas senast 1 februari 2013.<br />

Utredaren Björn Hedlund var tekniskt råd vid<br />

Mark- och miljödomstolen i Nacka när han<br />

fick uppdraget.<br />

57

Brist på kompetent personal<br />

Svårigheten för kommu<strong>ner</strong>na att rekrytera bygglovsgranskare och inspektörer kan medföra förseningar<br />

och störningar i byggprocessen.<br />

Rekryteringsproblem<br />

hotar byggandet<br />

I dag har många kommu<strong>ner</strong> brist på kompetent personal som<br />

arbetar med plan- och byggfrågor. Boverket har bedömt dagens<br />

och framtidens behov av kompetens för handläggning byggfrågor<br />

samt presenterat förslag till åtgärder.<br />

TEXT OCH FOTO: ULF SÖDERLUND<br />

R<br />

edan i dag uppger många kommu<strong>ner</strong><br />

att de har brist på personal för<br />

att hantera plan- och byggfrågor.<br />

Det saknas flera hundra bygglovsgranskare<br />

och byggnads- och VVS-inspektörer. Orsaker<br />

är stora pensionsavgångar, en mer resurskrävande<br />

plan- och bygglagstiftning<br />

samt kommu<strong>ner</strong>nas svårigheter att rekrytera<br />

personal med rätt kompetens. Eftersom<br />

det byggs förhållande lite just nu<br />

finns risk att mängden ärenden kommer<br />

att öka framöver i kommu<strong>ner</strong>na, och därmed<br />

arbetsbelastningen.<br />

KOMPETENSBEHOV<br />

I plan- och bygglagen finns i dag bara ett<br />

uttalat krav på att byggnadsnämnden ska<br />

Kunskap – Bygglovshandläggare<br />

p De formella reglerna för bygglovsprocessen<br />

p Utformningskrav på byggnadsverk, tomter,<br />

allmänna platser och områden för andra<br />

anläggningar än byggnader:<br />

– lämplighet<br />

– form-, färg- och materialverkan<br />

– tillgänglighet och användbarhet<br />

p Kraven i 2 kap PBL<br />

p Varsamhetskrav på byggnadsverk<br />

p Reglerna för översiktspla<strong>ner</strong>ing, detaljpla<strong>ner</strong>ing<br />

och områdesbestämmelser (för att<br />

kunna tolka sådana och för att kunna<br />

ha tillgång till personal med arkitektutbildning.<br />

Boverket föreslår att regeringen<br />

kompletterar PBL med ett uttryckligt krav<br />

att byggnadsnämnden även ska ha tillgång<br />

till personal med byggnads- och installationsteknisk<br />

utbildning på högskolenivå<br />

inom byggområdet. Verket anser att det<br />

till och med kunde vara lämpligt att kräva<br />

certifiering för de som arbetar kommunalt<br />

med byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen.<br />

Något sådant förslag lämnas dock<br />

inte ännu till regeringen. I rapporten<br />

»Kommu<strong>ner</strong>nas kompetensbehov för<br />

byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen«<br />

har Boverket sammanställt den kompetens<br />

kommu<strong>ner</strong>na framför allt behöver vid arbete<br />

med byggfrågor inom plan- och<br />

bygglagstiftningen. Det är uppdelat på<br />

kunskap och färdigheter för:<br />

p Bygglovshandläggare<br />

p Byggnadsinspektör/VVS-inspektör<br />

p Administrativ personal.<br />

KONSEKVENSER<br />

Bristen på kompetent personal medför att<br />

kommu<strong>ner</strong>na inte klarar av att sköta sitt<br />

ansvar inom PBL-området. Många kommu<strong>ner</strong><br />

klarar inte kravet på högst tio veckors<br />

handläggningstid för ansökan om<br />

bygglov. Resursbristen kan även medföra<br />

att tillsynsarbetet prioriteras ned, att det<br />

uppstår formaliafel och att start och slutbesked<br />

försenas.<br />

ÅTGÄRDER<br />

På uppdrag av regeringen har Boverket<br />

sammanställt en rad förslag för att komma<br />

tillrätta med problemen. I rapporten<br />

handlägga förhandsbesked och lov)<br />

p Byggnadsgestaltning, arkitektur och arkitekturhistoria<br />

(skala, proportio<strong>ner</strong>, stilkunskap<br />

m m)<br />

p Arkitekturhistoria<br />

p Reglerna om tillsyn, ingripande och påföljder<br />

(sanktio<strong>ner</strong>, vite m m)<br />

p Miljöbalken<br />

p Kommunallagen<br />

p Förvaltningslagen<br />

p Fastighetsbildningslagen<br />

p Kulturminneslagen.<br />

58 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

»Kommu<strong>ner</strong>nas kompetensbehov för<br />

byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen«<br />

konstaterar myndigheten bland annat att:<br />

p kommu<strong>ner</strong>na måste bli mer attraktiva<br />

som arbetsgivare<br />

– exempelvis genom högre lönenivåer<br />

och bättre arbetsförmå<strong>ner</strong><br />

p kommu<strong>ner</strong>na måste även bli bättre på<br />

att samarbeta om kompetens<br />

p fler utbildningsplatser på skolor med in-<br />

Kunskap – Byggnadsinspektör/VVS-inspektör<br />

p De formella reglerna för byggprocessen<br />

p Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk<br />

– bärförmåga. stadga och beständighet<br />

– säkerhet i händelse av brand<br />

– skydd med hänsyn till hygien, hälsa och<br />

miljö<br />

– säkerhet vid användning<br />

– skydd mot buller<br />

– e<strong>ner</strong>gihushållning och värmeisolering<br />

– lämplighet för det avsedda ändamålet<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

– tillgänglighet och användbarhet<br />

– hushållning med vatten<br />

p Varsamhetskrav på byggnadsverk<br />

p Underhållskrav på byggnadsverk<br />

p Känna till krav på byggprodukters lämplighet<br />

och utsläppande på marknaden och<br />

regler om typgodkännande och tillverkningskontroll<br />

p Krav på hissar och linbaneanläggningar<br />

p Krav på ventilationssystem<br />

Brist på kompetent personal<br />

Kunskap –<br />

Administrativ personal<br />

p Reglerna om underrättelse, delgivning och<br />

kungörelse i PoIT<br />

p Allmän administration.<br />

p Bygg- och installationsteknik<br />

p Reglerna om tillsyn, ingripande och påföljder<br />

(sanktio<strong>ner</strong>, vite m m)<br />

p Miljöbalken<br />

p Kommunallagen<br />

p Förvaltningslagen<br />

p Fastighetsbildningslagen<br />

p Arbetsmiljölagen.<br />

Färdighet – gemensamt för<br />

bygglovshandläggare, byggnadsinspektörer och VVS-inspektörer<br />

p Analytisk förmåga<br />

p Förmåga att se helhetsperspektiv<br />

p Förmåga att uttrycka sig skriftligt, t ex att<br />

utforma tydliga beslut om lov, förelägganden<br />

m m<br />

p Förmåga att förstå myndighetsrollen och<br />

syftet med lagstiftningen<br />

riktning mot plan- och bygglagen behövs<br />

p Boverket och länsstyrelserna måste hjälpa<br />

till mer med att upprätthålla kunskapen<br />

om PBL. ■<br />

källa:<br />

Boverkets rapport Kommu<strong>ner</strong>nas kompetensbehov<br />

för byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen<br />

p Pedagogisk förmåga (information och förklaringar<br />

i tidiga skeden, leda tekniska<br />

samråd, arbetsplatsbesök, slutsamråd, tillsynsinsatser<br />

m m)<br />

p Serviceförmåga – att vara aktiv, tillgänglig<br />

och trovärdig<br />

p Förmåga att anpassa arbetsinsatserna till<br />

förhållandena i de enskilda projekten med<br />

utgångspunkt från bland annat riskanalyser<br />

p Förmåga att arbeta i team<br />

p Förmåga att arbeta processorienterat<br />

p Förmåga att läsa ritningar, visualiseringar<br />

och tekniska beskrivningar för att avgöra<br />

byggobjektets behov av prövningsinsatser.<br />

59

App med dimensio<strong>ner</strong>ingstabeller<br />

Den nya utgåvan av <strong>Svensk</strong>t Träs »Lathund« är anpassad till de senaste dimensio<strong>ner</strong>ingsreglerna.<br />

Lathund för<br />

träkonstruktio<strong>ner</strong><br />

<strong>Svensk</strong>t Trä har uppdaterat sin folder »Lathunden« och samtidigt<br />

utvecklat en app med samma innehåll för både Iphone och<br />

Android.<br />

TEXT: ULF SÖDERLUND. FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

L<br />

athunden är ett hjälpmedel i fickformat<br />

där central information om träbyggande<br />

är samlat och lättillgängligt.<br />

Denna fjärde utgåva av skriften »Lathunden«<br />

innehåller bland annat information<br />

om:<br />

p virkesåtgång<br />

p dimensio<strong>ner</strong>ing<br />

p virkeskvaliteter<br />

p fuktkvotsklasser<br />

p träskydd<br />

p virkessortiment<br />

p limträsortiment<br />

p tabeller.<br />

EUROKODER<br />

»Lathundens« dimensio<strong>ner</strong>ingstabeller är<br />

anpassade efter de senaste dimensio<strong>ner</strong>ingsreglerna<br />

i BFS 2011:10 EKS 8.<br />

BESTÄLL<br />

Som tryckt produkt är formatet A5 vilket<br />

gör att den får plats i en ficka och alltid<br />

kan finnas till hands. Lathunden kan beställas<br />

från <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> webbutik för<br />

80 kronor + moms. Den finns även att<br />

ladda <strong>ner</strong> som pdf på <strong>Svensk</strong>t Träs webbplats.<br />

LATHUNDEN SOM APP<br />

Motsvarande innehåll som i den tryckta<br />

Lathunden kan man få i sin mobiltelefon<br />

genom att ladda <strong>ner</strong> en gratisapp. Den är<br />

utvecklad för både Iphone och Android.<br />

Det går då att direkt i mobilen plocka<br />

fram vilka dimensio<strong>ner</strong> som krävs för altan-,<br />

golv- och takbjälkar samt takstolar i<br />

olika situatio<strong>ner</strong> . Appen är interaktiv så<br />

att man får skriva in aktuella förutsätt-<br />

Nu finns <strong>Svensk</strong>t Träs ”Lathund” som gratisapp<br />

för mobiltelefonen.<br />

ningar. Man får även fram virkesåtgång<br />

för bland annat spontat virke, lockpaneler<br />

och reglar. Även i detta fall får man själv<br />

skriva in dimensio<strong>ner</strong> och areor.<br />

Dessutom finns information om virkesdimensio<strong>ner</strong>,<br />

träskyddsklasser med mera.<br />

ATT ANVÄNDA APPEN<br />

Appens startsida fungerar som en innehållssnurra.<br />

Snurrar man på »navigeringshjulet«<br />

så lyser en symbol upp överst på<br />

hjulet. Den symbolen är då aktiv så om<br />

man klickar på den så kommer man till<br />

avsett avsnitt. I de olika avsnitten finns<br />

undermenyer via vilka man kan komma<br />

vidare till de uppgifter man vill komma åt.<br />

SKAFFA APPEN<br />

Lathunden som App kan laddas <strong>ner</strong> från<br />

<strong>Svensk</strong>t Träs webbplats. Man kan även söka<br />

efter Lathunden i App Store eller på<br />

Google Play. ■<br />

källa:<br />

<strong>Svensk</strong>t Trä<br />

60 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Dags att välja<br />

CE-märkta byggprodukter<br />

Från och med 1 juli 2013 gäller EUs nya byggproduktförordning,<br />

CPR, fullt ut. Det innebär att många byggprodukter då ska vara<br />

CE-märkta och ha en prestandadeklaration.<br />

TEXT OCH FOTO: ULF SÖDERLUND<br />

D<br />

en tydligaste förändringen för oss<br />

i Sverige när nu byggproduktförordning<br />

gäller fullt ut är att det<br />

blir obligatoriskt att CE-märka många<br />

byggprodukter. Sverige är ett av fyra länder<br />

som inte har krav på CE-märkning av<br />

byggprodukter.<br />

CE-MÄRKNING<br />

Från den 1 juli 2013 är det obligatoriskt att<br />

prestandadeklarera och CE-märka byggprodukter<br />

som omfattas av någon av de<br />

cirka 420 harmoniserade standarderna eller<br />

där tillverkaren frivilligt begärt och fått<br />

ett europeiskt tekniskt godkännande<br />

(ETA) för produkten. Det kommer att<br />

medges mycket begränsade undantag, exempelvis<br />

för:<br />

p enstaka byggprodukter som tillverkas<br />

hantverksmässigt för ett särskilt byggprojekt<br />

(exempelvis vid renovering av<br />

en kulturbyggnad)<br />

p produkter som tillverkas på byggplatsen<br />

för det enskilda byggnadsverket.<br />

CE-märkning baseras enbart på harmoniserade<br />

standarder och ETA. Det är inte<br />

möjligt att CE-märka en produkt direkt<br />

mot förordningen.<br />

Det framgår inte av själva standarden<br />

att den är en harmoniserad standard. De<br />

standarder som är harmoniserade är listade<br />

på Nandos webbplats. Nando (New<br />

Approach Notified and Designated Organisations)<br />

står i princip för »Anmälda och<br />

utsedda organisatio<strong>ner</strong> enligt nya metoden«.<br />

Danska E<strong>ner</strong>gistyrelsen har lagt upp de<br />

harmoniserade standarderna på sin webbplats<br />

på ett sökvänligare sätt än Nando.<br />

När systemet är fullt utbyggt kommer<br />

det att finnas cirka 600 harmoniserade<br />

standarder.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

INGEN GODKÄNNANDESTÄMPEL<br />

(FÖR PRODUKTEN)<br />

CE-märkning enligt byggproduktförordningen<br />

skiljer sig från annan CE-märkning,<br />

som exempelvis för leksaker. För<br />

dessa gäller att de måste uppfylla kraven i<br />

direktivet för att få CE-märkas.<br />

När det gäller byggprodukter är det<br />

medlemsstaternas regler som avgör om en<br />

byggprodukt är lämplig för avsedd användning.<br />

Medlemsstaternas byggregler är<br />

inte harmoniserade och är inte tänkta att<br />

bli det heller.<br />

Att en byggprodukt är CE-märkt innebär<br />

alltså inte att den är godkänd att användas<br />

i Sverige.<br />

EUs nya byggproduktförordning<br />

PRESTANDADEKLARATION<br />

Innan en byggprodukt får CE-märkas ska<br />

en prestandadeklaration upprättas för produkten.<br />

Det är en av de viktigaste nyheterna<br />

i det nya regelverket. Kravet på prestandadeklaration<br />

gäller även för tidigare CEmärkta<br />

produkter och ersätter den försäkran<br />

om överensstämmelse som gällde<br />

under direktivet. Av prestandadeklarationen<br />

ska det framgå vilka prestanda ifråga<br />

om väsentliga egenskaper som produkten<br />

har. Av den harmoniserade standardens<br />

ZA-bilaga framgår vilka uppgifter tillverkaren<br />

kan göra själv och vilka uppgifter<br />

som ett anmält organ ska göra när det gäller<br />

bedömning av produkten och tillverkningskontroll.<br />

I prestandadeklarationen måste tillverkaren<br />

redovisa prestandan för de egenskaper<br />

som är relevanta enligt byggreglerna i<br />

det land där produkten ska säljas. Åtminstone<br />

en egenskap måste redovisas. Om<br />

prestanda inte redovisas för en väsentlig <br />

Det finns en harmoniserad standard för fönster och ytterdörrar, utan brandkrav. Sådana måste därför vara<br />

CE-märkta för att få säljas.<br />

61

EUs nya byggproduktförordning<br />

egenskap som är upptagen i ZA-bilagan av<br />

den harmoniserade standarden redovisas<br />

ska förkortningen NPD anges i prestandadeklarationen<br />

(No Performance Determined,<br />

Ingen prestanda fastställd.)<br />

Redovisningen av byggprodukternas väsentliga<br />

egenskaper i en prestandadeklaration<br />

görs på samma sätt inom hela EU.<br />

Därmed kan man jämföra produkter som<br />

tillverkats i olika länder. I prestandadeklarationen<br />

finns också information om vad<br />

produkten är tänkt att användas till, vem<br />

som tillverkat den och i förekommande<br />

fall vilket tredjepartsorgan som anlitats.<br />

Prestandadeklarationen ska vara på<br />

svenska i Sverige. Den ska medfölja varje<br />

produkt eller parti av produkter. Den får<br />

skickas ut elektroniskt men ska även gå att<br />

få på papper. Än så länge räcker det inte<br />

med att den finns tillgänglig på webben.<br />

VAD RÄKNAS SOM EN BYGGPRODUKT?<br />

I förordningen definieras en byggprodukt<br />

som varje produkt och byggsats som tillverkas<br />

och släpps ut på marknaden för att<br />

varaktigt ingå i ett byggnadsverk, under<br />

förutsättning att produktens prestanda påverkar<br />

byggnadsverkets prestanda i fråga<br />

om de grundläggande kraven för byggnadsverk.<br />

GRUNDLÄGGANDE<br />

KRAV PÅ BYGGNADSVERK<br />

De väsentliga kraven på byggnadsverk<br />

kallas numera grundläggande krav, BWR<br />

(Basic Work Requirement). De är:<br />

p Bärförmåga<br />

p Säkerhet i händelse av brand<br />

p Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och<br />

miljö<br />

p Säkerhet vid användning<br />

p Skydd mot buller<br />

p E<strong>ner</strong>gihushållning och värmeisolering<br />

p Hållbar användning av naturresurser.<br />

Dessa redovisas och i bilaga 1 till förordningen<br />

och kan ligga till grund för att ta<br />

fram underlag till begäran om utarbetande<br />

av harmoniserade standarder. Det är Kommissionen<br />

som kan begära att det europeiska<br />

standardiseringsorganet CEN tar fram<br />

harmoniserade standarder.<br />

Medlemsländerna måste dock själva ha<br />

krav på byggnadsverk för att i sin tur kunna<br />

kräva att kommissionen ska se till att ta<br />

fram harmoniserade standarder för att<br />

kunna bedöma eventuella nya produktegenskaper.<br />

I bilaga 4 i förordningen listas de produktområden<br />

som hittills är föremål för<br />

arbete med att ta fram harmoniserade<br />

standarder. Där finns enskilda produkter<br />

men också byggsatser, byggenheter, prefabricerade<br />

element.<br />

ANVÄNDARE AV BYGGPRODUKTER<br />

– De som väljer och köper byggprodukter,<br />

alltså byggherre, projektör och entreprenör,<br />

ska se CE-märkningen som ett informationssystem,<br />

säger Kristina Einarsson<br />

på Boverket.<br />

– CE-märkningen innebär inte att en<br />

produkt är godkänd utan att tillverkaren<br />

bekräftar att redovisningen av prestanda<br />

för produktens egenskaper är riktiga.<br />

Den som ska använda byggprodukten<br />

kan med stöd av prestandadeklarationen<br />

bilda sig en uppfattning om produkten har<br />

de egenskaper som krävs för att den bygg-<br />

62 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

nad där produkten ska infogas kommer<br />

att uppfylla de nationella reglerna.<br />

I Sverige framgår kraven i tillämpningsföreskrifter<br />

från myndigheter om krav enligt<br />

plan- och bygglagen. Mest aktuella är<br />

Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets<br />

föreskrifter om tillämpning av eurokoder,<br />

EKS. Motsvarande föreskrifter finns för<br />

vägar och vägbroar med mera från Trafikverket.<br />

I vissa fall ställs krav på anläggningar,<br />

till exempel för avlopp, i miljöbalksrelaterade<br />

regler. Även sådana regler<br />

har betydelse för vilka produktegenskaper<br />

som är väsentliga i Sverige.<br />

ANSVARSFÖRDELNING<br />

Det är tillverkarens eller importörens an-<br />

Boverket har gjort om hela strukturen i avsnittet om detaljpla<strong>ner</strong>ing<br />

i PBL kunskapsbanken. Samtidigt har en ny del om planbestämmelser<br />

i detaljplan publicerats.<br />

TEXT: ULF SÖDERLUND. ILLUSTRATION: BOVERKET<br />

B<br />

overket har publicerat nya webbsidor<br />

om planbestämmelser i detaljplan<br />

i PBL kunskapsbanken. I<br />

samband med det har hela strukturen om<br />

detaljpla<strong>ner</strong>ing förändrats och förbättrats.<br />

Språket har moderniserats och det finns<br />

nu förklarande texter och exempel på hur<br />

planbestämmelserna fungerar och vad olika<br />

bestämmelser innehåller.<br />

FÖRÄNDRINGAR<br />

Det har inte tidigare funnits texter om<br />

planbestämmelser i PBL kunskapsbanken.<br />

En del av de nya texterna som nu införts<br />

utgörs av bearbetade texter från »Boken<br />

om detaljplan och områdesbestämmelser«<br />

(2002:1). Det finns även en hel del nyheter<br />

jämfört med det system som finns i »Boken<br />

om detaljplan och områdesbestämmelser«.<br />

Några beteckningar som tidigare<br />

använts har tagits bort och nya tillkom-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Boverket: Förbättrad struktur om detaljpla<strong>ner</strong>ing<br />

svar att se till att produkten är prestandadeklarerad<br />

och CE-märkt. Boverket har<br />

ansvar att kontrollera att de byggprodukter<br />

som finns på marknaden är CE-märkta<br />

och att uppgifterna stämmer.<br />

Om en byggherre använder en produkt<br />

som borde varit CE-märkt men inte är det<br />

utgör just det förhållandet inget hinder för<br />

att få slutbevis.<br />

KEMISKA ÄMNEN<br />

Innehåller en byggvara kemikalier som är<br />

upptagna på EU-förordningen Reachs<br />

kandidatlista ska information om detta<br />

medfölja prestandadeklarationen, vilket<br />

kan redovisas i en Byggvarudeklaration,<br />

BVD.<br />

Ny del om planbestämmelser<br />

i PBL kunskapsbanken<br />

Exempel på del av plankarta med bestämmelser<br />

om användning av allmänna platser. Illustration<br />

Boverket.<br />

mit. Även linjehierarkin har gjorts om för<br />

att ge plats åt de nya fastighetsindelningsgränserna<br />

som infördes i och med nya<br />

plan- och bygglagen (2010:900).<br />

HJÄLP I PLANARBETET<br />

Texterna om planbestämmelser i PBL<br />

Kunskapsbanken ska ses som hjälp i arbetet<br />

med nya detaljpla<strong>ner</strong>. Boverket kom-<br />

För kemiska produkter redovisas säkerhetsdatabladet.<br />

Ämnen i kandidatförteckningen är ämnen<br />

som har egenskaper som kan medföra<br />

allvarliga och bestående effekter på människors<br />

hälsa och i miljön, så kallade särskilt<br />

farliga ämnen. Nya ämnen förs upp<br />

på förteckningen successivt.<br />

TYPGODKÄNNANDET FINNS KVAR<br />

Än så länge finns möjlighet att typgodkänna<br />

byggprodukter som inte omfattas av<br />

harmoniserade standarder. ■<br />

källa:<br />

Byggproduktförordningen och Boverket<br />

mer att arbeta vidare med texterna för att<br />

göra dem till allmänna råd. Detta arbete<br />

kommer bland annat att bestå av konsekvensutredning<br />

och remissförfarande.<br />

Anette Löfgren på Boverket berättar att<br />

arbetet med att ta fram allmänna råd just<br />

har påbörjats.<br />

– Ambitionen är att det ska vara klart<br />

under 2013. ■<br />

källa:<br />

Boverket Informerar 2012:4 samt Anette Löfgren,<br />

Boverket<br />

Vägledning till PBL<br />

PBL kunskapsbanken är en vägledning för<br />

plan- och bygglagen (2010:900). Boken om<br />

detaljplan och områdesbestämmelser som<br />

finns i flera utgåvor (1987, 1993:3, 1996:1<br />

och 2002:1), är allmänna råd för tillämpningen<br />

av plan- och bygglagen (1987:10). Vid<br />

tolkningar av äldre pla<strong>ner</strong> bör den handbok<br />

eller de allmänna råd som gällde när planen<br />

antogs användas.<br />

63

Måleriarbeten<br />

I besiktningsmallen beskrivs vilka kritiska delar som speciellt bör beaktas vid en besiktning.<br />

Besiktning av<br />

måleriarbeten utomhus<br />

En ny anvisning ska underlätta för den som ska bedöma och<br />

besiktiga måleriarbeten utomhus. Syftet med anvisningen är att<br />

bedömningen av ett utfört arbete ska ske på likvärdigt sätt varje<br />

gång.<br />

TEXT: ULF SÖDERLUND. FOTO: ISTOCKPHOTO<br />

F<br />

ör ett par år sedan gav Målaremästarna<br />

ut en anvisning för bedömning<br />

av måleriarbeten inomhus.<br />

Den fick ett positivt mottagande och har<br />

även tagits in i AMA Hus 11 som en beskrivning<br />

av hur besiktning ska utföras.<br />

Målaremästarna har nu, tillsammans med<br />

ett antal branschorganisatio<strong>ner</strong> och föreningar,<br />

tagit fram en handledning om hur<br />

man visuellt ska bedöma och besiktiga<br />

måleriarbeten utomhus.<br />

VAD OCH HUR<br />

Anvisningarna beskriver vilka kvalitetskritiska<br />

delar som bör besiktigas, hur besiktningen<br />

ska utföras och förhållanden som<br />

ska råda vid besiktningen.<br />

TEKNISK KVALITET<br />

Då besiktningen görs visuellt när arbetet<br />

är utfört måste besiktningsmannen begära<br />

in dokumentation på entreprenörens<br />

egenkontroll för att kunna bedöma den<br />

tekniska kvaliteten. I handledningen anges<br />

vilka dokument besiktningsmannen ska<br />

registrera och kontrollera när det gäller:<br />

p nybyggnad<br />

p ommålning.<br />

För att kunna kräva in dokumentation på<br />

entreprenörens egenkontroll ska krav på<br />

dokumenterad egenkontroll ställts i beskrivning<br />

eller kontrakt.<br />

FUKT<br />

Väsentligt för kvaliteten är målfuktkvot<br />

vid grundningstillfället och ytfuktkvot vid<br />

målningstillfället. Anvisningar finns för:<br />

p instrument för ytfuktkvotsmätning<br />

p kalibrering av ytfuktkvotsmätare<br />

p utförande av mätning<br />

p rapportering av mätning.<br />

Det finns även en checklista med tips på<br />

var mätning bör utföras.<br />

64 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

BEDÖMNING<br />

I anvisningen beskrivs hur den visuella bedömningen<br />

ska göras av:<br />

p fasader<br />

– trä<br />

– plåt<br />

– puts<br />

p snickerier<br />

– fönster och fönsterdörrar<br />

– dörrar och portar<br />

p tak och skärmtak<br />

p påbyggnader, staket och plank.<br />

Ge<strong>ner</strong>ellt gäller att bedömningen ska göras<br />

i dagsljus och vid lämplig väderlek.<br />

Den ska göras i två steg:<br />

1 på 3–5 meters avstånd för att få en överblick<br />

över ytan<br />

2 en närmare granskning, på minst en<br />

meters avstånd.<br />

För de olika delarna som ska besiktigas<br />

finns kritiska punkter uppräknade och<br />

även redovisade visuellt.<br />

KRITERIER<br />

Utgångspunkten vid bedömningen av både<br />

den tekniska kvaliteten och den estetiska<br />

upplevelsen är vad som är beställt enligt<br />

beskrivningar och kontrakt. ■<br />

källa:<br />

Besiktning av måleriarbeten utomhus 2012<br />

BESIKTNING av<br />

MålErIarBETEN<br />

En handledning om hur man<br />

visuellt ska bedöma och besiktiga<br />

UTOMHUS måleriarbeten utomhus.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

2012<br />

Deltagande branschorganisatio<strong>ner</strong><br />

och föreningar är:<br />

p Målaremästarna<br />

p SABO<br />

p Måleriföretagarna<br />

p SBR Byggingenjörerna<br />

p Villaägarna<br />

p Fastighetsägarna Sverige<br />

p Sveriges Byggindustrier<br />

p Sveff – Sveriges färgfabrikanters förening<br />

p <strong>Svensk</strong>t Trä.<br />

Måleriarbeten<br />

Arbetet med den nya anvisningen har bland<br />

annat inneburit att besiktningsmän har testat<br />

anvisningen, att organisatio<strong>ner</strong>na ovan och<br />

dess medlemmar har fått den för granskning<br />

och synpunkter. Kvalitetsgruppen för bättre<br />

måleri har även fungerat som referens- och<br />

styrgrupp för arbetet. Gruppen består av representanter<br />

från både Målaremästarna och<br />

SABO.<br />

Den nya besiktningsmanualen för utomhusmåleri. Vid en närmare granskning av en målad fasad ska ytan som bedöms inte vara närmare än 1 meter från<br />

besiktningsmannen. De röda punkterna markerar kritiska delar som särskilt ska uppmärksammas på en<br />

målad plåtfasad.<br />

65

66<br />

VVS<br />

VVS<br />

Frågor och svar om ventilation<br />

i lokaler som man vistas i tillfälligt<br />

Vi fortsätter i detta nummer att besvara frågor<br />

om ventilation. Den här gången tittar vi på<br />

hur lokaler som man bara vistas i tillfälligt ska<br />

ventileras utifrån samhällskraven. De två frågeställningarna<br />

berör inte primärt arbetslokaler.<br />

Därför är Boverkets och Socialstyrelsens regelverk<br />

styrande. De allmänna funktionskraven i<br />

BBR kan du läsa i faktarutan. De är inriktade på<br />

lokaler där människor vistas mer än tillfälligt.<br />

6:2 Luft<br />

6:21 Allmänt<br />

Byggnader och deras installatio<strong>ner</strong> ska utformas så att de<br />

kan ge förutsättningar för en god luftkvalitet i rum där<br />

människor vistas mer än tillfälligt. Kraven på inneluftens<br />

kvalitet ska bestämmas utifrån rummets avsedda användning.<br />

Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration<br />

som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande<br />

lukt.<br />

Mekanisk ventilation<br />

i klädkammare<br />

FRÅGA: Normalt sett ventilerar vi klädkammare i flerbostadshus<br />

enligt 0,35 l/s och kvadratmeter. Men, finns det ett krav i dag<br />

att ha mekanisk ventilation i klädkammare? Var finns i så fall<br />

kravet?<br />

TEXT OCH FOTO: DAN ÖHMAN<br />

SVAR: Boverkets byggregler går inte in så kerställa att luften i klädkammaren konti-<br />

detaljerat i sina föreskrifter att de ger nånuerligt byts ut. Säkrast sker detta med ett<br />

gon vägledning i frågeställningen. Det till- eller frånluftsdon, där en frånluftslös-<br />

finns således inget uttryckligt krav på mening är att föredra, eftersom luftkvalitetskanisk<br />

tilluft eller frånluft i klädkammare.<br />

LÄGRE LUFTKVALITET ACCEPTERAS<br />

kraven sannolikt är lägre i klädkammaren<br />

än i omgivande utrymmen.<br />

Klädkammare är ett utrymme för männis- REKOMMENDATION<br />

kor att vistas i tillfälligt. Därför kan en läg- Byggvägledning 7 - Ventilation ger vägledre<br />

luftkvalitet accepteras i den typen av utning vid tolkning av BBR. I den säger<br />

rymme. Luftkvaliteten är kopplad till vad man att för klädkammare med en golvarea<br />

som ska förvaras. Det är vanligen kläder mindre än 3 m<br />

och skor. Det kan medföra att luften inte<br />

känns fräsch om den inte regelbundet byts<br />

ut. Att hämta kläder ur klädkammaren<br />

som luktar unket och instängt är naturligtvis<br />

ingen höjdare. Man bör därför sä-<br />

2 bör ett utförande med<br />

överluftsdon vid taket respektive vid golvet<br />

vara tillräckligt. Om däremot golvarean<br />

är större än 3 m2 bör klädkammaren<br />

förses med frånluftsdon med ett flöde av<br />

0,35 l/s per m2 . ■<br />

Skor och kläder riskerar att ge upphov till dålig lukt<br />

i klädkammare utan luftväxling.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

SVAR: Att dra fram ventilationskanaler<br />

till den här typen av små utrymmen kan<br />

ofta vara lite omständigt. Både till- och<br />

frånluft måste många gånger dras fram.<br />

Ofta innebär brandcellsindelningen att<br />

utrymmena måste ha brandspjäll på de kanaler<br />

som ska försörja dessa utrymmen<br />

med luft. Det innebär förhållandevis dyra<br />

lösningar med tanke på att luftslussen eller<br />

trapphallen har en begränsad yta som man<br />

bara passerar igenom under en ytterst begränsad<br />

tid. Frågeställningen är därför<br />

motiverad.<br />

LÄGRE LUFTKVALITET ACCEPTERAS<br />

Luftslussen eller trapphallen är ett kommunikationsutrymme<br />

och den typen av<br />

utrymmen är enligt BBRs synsätt bara avsedda<br />

för människor att vistas i tillfälligt.<br />

Därför kan en lägre luftkvalitet accepteras<br />

i den typen av utrymme.<br />

SÅ GJORDE VI TIDIGARE<br />

Det finns massor med trapphallar och<br />

luftslussar i fastigheter runt om i landet.<br />

Om man ser bakåt i regelverket till SBN<br />

80 så reglerades lägsta dimensio<strong>ner</strong>ande<br />

luftflöde i trapphallar. Det skulle vara 5 l/s<br />

för varje lägenhet och luftföring mellan<br />

trapphus och trapphall godtogs inte. Angivna<br />

luftflöden byggde på erfarenheter<br />

om vad som fungerade i verkligheten, men<br />

de var troligen också barn av sin tid. Kostnaderna<br />

för uppvärmning var betydligt<br />

lägre när reglerna formulerades. Det finns<br />

anledning att fundera över och ifrågasätta<br />

nivåerna.<br />

RISK FÖR LUKT<br />

I trapphallen är risken för luktspridning<br />

större i och med att lägenhetsdörrarna<br />

mynnar i trapphallen. Det finns risk att<br />

lukt från matlagning, husdjur mm sprids<br />

till trapphallen. För en luftsluss är den risken<br />

mindre. Rumsvolymen i en luftsluss<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Frågor och svar om ventilation – lokaler som man vistas i tillfälligt<br />

Luftsluss/trapphall<br />

– kontinuerligt luftflöde?<br />

FRÅGA:<br />

Måste en luftsluss eller trapphall ha kontinuerligt luftflöde?<br />

TEXT OCH FOTO: DAN ÖHMAN<br />

I en luftsluss är volymen vanligen så liten att en tillräcklig luftväxling uppnås då dörrarna öppnas. Speciellt<br />

i det här fallet då en av dörrarna mynnar ut i det fria.<br />

är så liten att en stor del av rumsvolymen<br />

omsätts när dörrarna till och från utrymmet<br />

öppnas. Med det resonemanget skulle<br />

åtminstone en luftsluss kunna utföras ut-<br />

Definition av trapphall enligt TNC 95<br />

Stängbart kommunikationsutrymme mellan trapphus och bostad eller lokal.<br />

SBN 80<br />

an kontinuerlig luftväxling. Definitivt utan<br />

negativa hälsoeffekter och sannolikt utan<br />

att besvärande lukt uppstår. ■<br />

SBN 80 var byggreglerna som gällde under större delen av 80-talet och de innehöll mera detaljerade<br />

regler än vad dagens byggregler gör. De åberopas ofta i dag som god teknisk praxis.<br />

67

E<strong>ner</strong>gimyndigheten testar frånluftsvärmepumpar<br />

VVS<br />

Test av varvtalsreglerade<br />

frånluftsvärmepumpar<br />

Skillnaderna i värmeförluster är stora och årsvärmefaktorn<br />

varierar mellan 2,2 och 3,0. Men alla kan de spara upp till 65<br />

procent av e<strong>ner</strong>gianvändningen jämfört med eluppvärmning.<br />

TEXT: LOUISE ROSÉN. FOTO: OSKAR LÜRÉN<br />

E<br />

<strong>ner</strong>gimyndigheten har nyligen testat<br />

tre olika frånluftsvärmepumpar<br />

som har varvtalsreglerade kompressorer.<br />

Testet visar att alla värmepumparna<br />

är effektiva och sparar mellan 55 och<br />

65 procent av e<strong>ner</strong>gibehovet för värme och<br />

varmvatten i jämförelse mot ett eluppvärmt<br />

hus.<br />

Följande frånluftsvärmepumpar har testats:<br />

p ComfortZone CE50 ECO<br />

p E<strong>ner</strong>giteknik i Tekomatorp ETK 5000<br />

p Nibe F750.<br />

Vid val av frånluftsvärmepump är det viktigt<br />

att välja en som passar det egna husets<br />

e<strong>ner</strong>gibehov. Effektiviteten på värmepumparna<br />

bör jämföras med hjälp av årsvärmefaktorn<br />

(SCOP) som visar effektiviteten<br />

under ett helt år. Årsvärmefaktorn på<br />

de testade värmepumparna varierar mellan<br />

2,2 och 3,0.<br />

STORA SKILLNADER I VÄRMEFÖRLUSTER<br />

Det är stora skillnader i förluster för att<br />

hålla vattnet varmt när ingen använder<br />

det. Värmepumpen med högst värmeförluster<br />

har tre gånger högre förluster än den<br />

som har lägst. Testet visar även en värmefaktor<br />

för hur effektiv varmvattenberedaren<br />

är och hur mycket 40-gradigt varmvatten<br />

värmepumpen producerar per dag.<br />

BULLERNIVÅERNA NÄSTAN LIKA<br />

Ljudeffektnivån på frånluftsvärmepumparna<br />

är mellan 52 och 54 decibel, skillnaden<br />

är alltså liten och inte hörbar. Bullernivån<br />

har uppmätts enligt internationell<br />

standard och mättes med maximal kompressoreffekt.<br />

Bullernivån visar bara hur mycket själva<br />

frånluftsvärmepumpen låter, till det kommer<br />

fläktarna i ventilationssystemet. Instal-<br />

lationen av värmepumpen är viktig så att<br />

inte stomljud och vibrationsljud uppstår.<br />

ALLA ÄR ENKLA ATT ANVÄNDA<br />

Testet visar att alla tre frånluftsvärmepumpar<br />

är enkla att använda. Display, knappanel<br />

och bruksanvisning har bedömts.<br />

Samtliga har larm som påmin<strong>ner</strong> om när<br />

det är dags att byta eller rengöra filter. ■<br />

källa:<br />

E<strong>ner</strong>gimyndigheten<br />

De första frånluftsvärmepumparna från åttio- och nittiotalet börjar tjäna ut. E<strong>ner</strong>gimyndighetens test hjälper<br />

dig att välja ny.<br />

Allmänt om frånluftsvärmepumpar<br />

En frånluftsvärmepump kan bara användas i<br />

hus med vattenburet värmesystem och mekanisk<br />

frånluftsventilation. Värmepumpen tar vara<br />

på värmen från inomhusluften innan den<br />

släpps ut och kan både användas för att värma<br />

upp huset och tappvarmvattnet.<br />

Idag finns det två typer av frånluftsvärmepumpar<br />

på marknaden, med eller utan varvtalsreglerad<br />

kompressor. En frånluftsvärme-<br />

Om testet<br />

Frånluftsvärmepumparna har testats både för<br />

hus på 120 och 180 kvadratmeter.<br />

E<strong>ner</strong>gibehovet för värme och tappvarmvatten<br />

är beräknat till 16 200 respektive 22 500<br />

pump med varvtalsreglering anpassar sig efter<br />

husets aktuella effektbehov. Det innebär att<br />

den blir mer effektiv än en traditionell värmepump<br />

med på/av kompressor.<br />

Effekten på en traditionell frånluftsvärmepump<br />

är två kilowatt. De varvtalsreglerade<br />

värmepumparna har en effekt på fem eller sex<br />

kilowatt vilket gör att de kan användas i större<br />

hus.<br />

kilowattimmar per år och luftflödet 150 respektive<br />

230 kubikmeter per timme.<br />

Pumparna har både testats i hus med golvvärme<br />

och radiatorer.<br />

68 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Ny vägledning hjälper dig att välja rätt luftfilter.<br />

Välj rätt luftfilter<br />

Det är viktigt att välja rätt luftfilter och byta det då det är smutsigt<br />

för att undvika en onödig ökning av e<strong>ner</strong>gianvändningen.<br />

TEXT: LOUISE ROSÉN. FOTO: DAN ÖHMAN<br />

S<br />

vensk Ventilation har tagit fram en<br />

vägledning för filterval i flerbostadshus.<br />

Den riktar sig till bostadsrättsföreningar<br />

och hyresvärdar som<br />

vill göra ett bra filterval med tanke på hälsa<br />

och elförbrukning.<br />

BYT SMUTSIGT FILTER<br />

Det är viktigt att byta smutsiga luftfilter eftersom<br />

dessa ökar luftmotståndet och gör<br />

så att anläggningen drar mer e<strong>ner</strong>gi.<br />

Vägledningen rekommenderar att bostäder<br />

med från- och tilluftssystem med värmeväxlare<br />

ska byta luftfilter två gånger per<br />

år i stadsmiljö och en gång per år på landsbygden.<br />

Filterklass F7 eller högre ska användas<br />

på tilluften och M5 eller högre på<br />

frånluften.<br />

Bostäder som har en ventilationsanläggning<br />

med bara frånluft rekommenderas filterklass<br />

M5 och byte av filter två gånger per<br />

år. Om det finns enklare tilluftsfilter i yt-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

terväggarna till exempel radiatorfilter eller<br />

ventilfilter, bör dessa bytas minst en gång<br />

per år.<br />

BÄTTRE FILTERKLASS<br />

HÖGRE ENERGIANVÄNDNING<br />

Om hänsyn tas till både driftekonomi, inomhusklimat<br />

och hälsa är det optimala filtervalet<br />

F7 på tilluften och M5 på frånluften.<br />

I vissa fall kan det finnas skäl att välja<br />

ett luftfilter med högre filterklass än det.<br />

Då är det viktigt att veta att e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />

i anläggningen kommer att stiga.<br />

Enligt vägledningen kan e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

öka:<br />

p 30 % vid byte från klass F7 till F8<br />

p 65 % vid byte från klass F7 till F9<br />

p 20 % vid byte från klass M5 till M6<br />

p 50 % vid byte från klass M5 till M7. ■<br />

källa:<br />

<strong>Svensk</strong> Ventilation<br />

Luftfilterval i flerbostadshus<br />

Om du byter ett tilluftsfilter med klass F7 till F9<br />

kan elanvändningen öka med 65 procent.<br />

69

VVS<br />

Kostnadskatalogen<br />

Verktyg för<br />

prissättning av fjärrvärme<br />

Kostnaden för att bygga ett distributionssystem för fjärrvärme kan beräknas med hjälp av kostnadskatalogen,<br />

ett nytt kalkylblad från <strong>Svensk</strong> Fjärrvärme med prisuppgifter från 2012.<br />

TEXT OCH FOTO: LOUISE ROSÉN<br />

A<br />

tt bygga nya fjärrvärmeledningar<br />

är förenat med en stor kostnad<br />

och kan e<strong>ner</strong>gibolagen få hjälp att<br />

bedöma kostnader kan verksamhetspla<strong>ner</strong>ing<br />

och budgetarbete fungera effektivare,<br />

säger Thomas Lummi som är områdesansvarig<br />

för distributionsteknik på <strong>Svensk</strong><br />

Fjärrvärme.<br />

Nya kostnadskatalogen från <strong>Svensk</strong><br />

Fjärrvärme ska hjälpa konsulter och e<strong>ner</strong>gibolag<br />

att bedöma vad det kostar att bygga<br />

ett distributionssystem för fjärrvärme.<br />

ANVÄND EGNA<br />

PRISER ELLER SNITTPRISER<br />

I kalkylbladet finns uppgifter som till exempel<br />

ledningstyp, dimension, längd och<br />

om fjärrvärmeledningen ligger på grönyta<br />

eller gatumark. Dessa fylls i och sedan väljer<br />

du om du vill använda egna priser eller<br />

de priser som är inlagda i kalkylen. Det är<br />

medelvärden på verkliga byggkostnader<br />

för 2012 för ett antal olika e<strong>ner</strong>gibolag i<br />

Sverige.<br />

– Med hjälp av kostnadskatalogen kan<br />

du som e<strong>ner</strong>gibolag jämföra hur du ligger<br />

till i jämförelse med snittet, berättar Thomas<br />

Lummi.<br />

Förutom uppgifter om ledningarna kan<br />

du lägga in uppgifter om detaljer såsom Trör<br />

och böjar. Övriga uppgifter som till exempel<br />

bergsprängning och inkoppling<br />

finns det inga inlagda uppgifter om i kalkylen<br />

utan de måste anges för varje enskilt<br />

fall.<br />

ERSÄTTER<br />

KULVERTKOSTNADSKATALOGEN<br />

Kostnadskatalogen är en uppdatering av<br />

Kulvertkostnadskatalogen som kom ut för<br />

första gången år 1993. Den var utformad<br />

som en rapport och uppdaterades flera<br />

gånger, senast år 2007. Kostnaderna räknades<br />

upp med index vilket gjorde att de<br />

med tiden drog iväg åt olika håll och inte<br />

längre stämde. Då togs beslutet att skapa<br />

en helt ny kostnadskatalog.<br />

– Det bästa med den nya kostnadskatalogen<br />

är att den är aktuell, enkel att använda<br />

och man kan lägga in sina egna kostnader.<br />

KOSTNADERNA VARIERAR MYCKET<br />

Kostnaderna delades tidigare in i fyra kategorier,<br />

in<strong>ner</strong>stad, ytterområde, parkmark<br />

och exploatering.<br />

– Vi har gått ifrån den indelningen för<br />

att förenkla för användaren. Tilläggskostnaderna<br />

varierar mycket, kostnader för till<br />

exempel asfaltering kan skilja väldigt<br />

mycket mellan e<strong>ner</strong>gibolagen. I ett fall ska<br />

man asfaltera precis där man schaktat, i ett<br />

annat ska man asfaltera om hela gatan vid<br />

återställningsarbetet.<br />

LADDA NER DEN GRATIS<br />

Kostnadskatalogen kan laddas <strong>ner</strong> gratis<br />

från <strong>Svensk</strong> Fjärrvärmes hemsida. De ansvarar<br />

för att hålla den uppdaterad och<br />

ambitionen är att det sker regelbundet.<br />

Vid nästa uppdatering hoppas de kunna<br />

lägga in kostnadsuppgifter från fler e<strong>ner</strong>gibolag.<br />

Nu är det fem e<strong>ner</strong>gibolag som har<br />

bidragit med uppgifter. ■<br />

källa:<br />

<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme, Thomas Lummi<br />

Nu kan det bli enklare för konsulter och e<strong>ner</strong>gibolag att beräkna kostnaden för fjärrvärmesystem.<br />

70 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Sotarintyg är ett gammalt begrepp som tyvärr fortfarande används av branschen.<br />

Vad är sotarintyg?<br />

Vad är sotarintyg och vad gäller kring motsvarande godkännande<br />

i dag?<br />

TEXT: MATS ÖSTLUND. FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

S<br />

otarintyg var tidigare ett begrepp<br />

på ett formellt myndighetsutlåtande<br />

som bottnade i tidigare lagstiftningar<br />

och regelverk. Sotarintyg som begrepp<br />

används tyvärr fortfarande i branschen<br />

och av tillsynsmyndigheter. Detta<br />

kanske inte är så lämpligt längre då det<br />

kan förvilla mer än att skapa ordning och<br />

reda.<br />

Krav på att visa upp ett sotarintyg ställdes<br />

tidigare ur det att man som byggherre<br />

skulle visa att de brandskyddstekniska kraven<br />

i BBR uppfylldes på främst fastbränslesidan,<br />

skorstenar med mera. Frågan är<br />

vad är sotarintyg och vad gäller?<br />

ELDSTÄDER, RÖKKANALER I BBR19<br />

När det gäller uppfyllandet i BBR av rubricerande<br />

punkter är det byggherren som<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

har ansvaret. I kontrollplanen kan påvisas<br />

att byggherren genom sin egenkontroll<br />

har gjort detta. I dessa fall tar normalt<br />

byggherren in ett utlåtande från sotaren<br />

som i det fallet är den som har bäst sakkunskap.<br />

Detta ligger inom ramen för<br />

byggherrens egenkontroll.<br />

Vill byggnadsnämnden se detta får det i<br />

kontrollpunkten i kontrollplanen anges<br />

krav på verifiering från byggherrens sida.<br />

Det är troligtvis här som de flesta tillsynsmyndigheter/byggnadsnämnder<br />

vill se<br />

denna verifiering och som då oftast i kommunikationen<br />

eller exemplen på mallar för<br />

kontrollpla<strong>ner</strong> felaktigt uttrycks krav på<br />

»sotarintyg«.<br />

SAKKUNNIG<br />

Ge<strong>ner</strong>ellt gäller att om byggnadsnämnd<br />

Sotarintyg finns inte<br />

anser att kompetensen hos byggherrens<br />

egenkontroll i en punkt är tveksam så kan<br />

den ställa krav på att verifieringen ska utföras<br />

av sakkunnig och som då får bekostas<br />

av byggherren.<br />

Vid till exempel krav på brand gäller då<br />

Sakkunnig Brand SAK3, som är en certifierad<br />

sakkunnig.<br />

BYGGNADSNÄMNDEN<br />

I ÖVRIGT KRING BRAND<br />

Byggnadsnämnden kan ta hjälp av räddningstjänsten<br />

i granskning av handlingar<br />

inför bygglov, tekniskt samråd-startbesked,<br />

arbetsplatsbesök och inför slutsamråd-slutbesked.<br />

BBR-kravet på Brandskyddsdokumentation<br />

bör granskas vid tekniska samrådet<br />

och följas upp ända till slutsamrådet.<br />

Räddningstjänsten har kunskap och har<br />

sedan fortsatt tillsyn över brandskyddet i<br />

byggnaden enligt Lagen mot skydd mot<br />

olyckor, LSO, det kallas Brandskyddskontroll.<br />

■<br />

källa:<br />

Nya PBK-kommittén, Boverket<br />

71

F-gas förordning<br />

VVS<br />

F-gaserna utgör bara två procent av alla växthusgaser i EU men de har en mycket större potential att värma upp atmosfären än koldioxid.<br />

Ny F-gas förordning på gång<br />

Några gaser förbjuds och andra fasas ut enligt förslaget till<br />

ny förordning om fluorerade växthusgaser. Ett nytt certifierings-<br />

och utbildningsprogram föreslås samt hårdare krav på<br />

förfyllda system.<br />

TEXT: LOUISE ROSÉN. FOTO: MATS ÖSTLUND, OVE ANDERSSON<br />

E<br />

U-kommissionen har tagit fram ett<br />

förslag till en ny förordning om<br />

fluorerade växthusgaser, så kallade<br />

f-gaser. Förslaget innehåller många nya<br />

nyheter som kommer att påverka branschen.<br />

Nuvarande bestämmelser finns<br />

kvar i förslaget men de är justerade för att<br />

tillämpningen och verkställandet ska bli<br />

bättre.<br />

FLERA F-GASER<br />

FÖRBJUDS ANDRA FASAS UT<br />

De viktigaste nyheterna i förslaget handlar<br />

om förbud och utfasning av f-gaser. De<br />

med höga GWP-värden får ett förbud enligt<br />

en viss tidplan:<br />

1 Hushållskylar och -frysar.<br />

GWP >150 – 1 januari 2015<br />

2 Kommersiella kylar och frysar med<br />

hermetiska system.<br />

GWP >2 500 – 1 januari 2017,<br />

GWP > 150 – 1 januari 2020<br />

3 Transportabla A/C aggregat (hermetiska<br />

system) GWP >150 - 1 januari 2020.<br />

F-gaser med medelhöga GWP får en tidplan<br />

för utfasning. Utfasningen innebär<br />

Luft/luft-splittar får enligt förslaget inte längre levereras<br />

med köldmedium. De ska i stället levereras<br />

med skyddsgas och fyllas på plats.<br />

72 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

att mängden flourkolväten som producenter<br />

och importörer tillåts släppa ut på<br />

marknaden i EU varje år begränsas och<br />

skärps enligt en tabell med en tidplan (se<br />

bilden).<br />

HÅRDARE KRAV PÅ LUFT-LUFT-SPLITTAR<br />

System eller anläggningar där man måste<br />

göra ingrepp i köldmediesystemet före<br />

idrifttagning, får inte levereras med köldmedium.<br />

Dessa ska i stället levereras med<br />

skyddsgas och fyllas på plats. Detta gäller<br />

till exempel luft/luft-splittar och kommer<br />

att gälla tre år från ikraftträdande.<br />

F-gasförordningen grundar sig enbart på<br />

miljögrundande laglig bas. Det betyder att<br />

enskilda medlemsländer kan införa egna,<br />

strängare krav.<br />

UTBILDNING OCH CERTIFIERING<br />

Krav på utbildning och certifiering kommer<br />

att gälla samtliga köldmedier, även de<br />

med låga GWP-värden som till exempel<br />

CO 2 , NH 3 , HC och HFO. 1 januari 2015<br />

ska varje medlemsstat ha tagit fram ett<br />

nytt utbildnings- och certifieringsprogram.<br />

Ett certifikat ska gälla i maximalt<br />

fem år.<br />

SERVICE OCH UNDERHÅLL<br />

Efter 2020 kommer det bli förbjudet att<br />

använda köldmedier med ett GWP-värde<br />

>2 500 för system som fylls med mer än<br />

5 000 kg CO 2 ekvivalenter vid service- och<br />

underhållsarbeten.<br />

Större mobila anläggningar kommer att<br />

ingå i den nya förordningen. Reglerna för<br />

läcksökning förändras, nivåerna 3, 30 och<br />

300 kg byts mot 5 000, 50 000 och<br />

500 000 kg CO2 eq. Leverantörer får endast<br />

sälja F-gaser till certifierade köpare.<br />

FÖRBUD – HUR LIGGER VI TILL?<br />

I Sverige ligger vi ganska bra till när det<br />

gäller förbuden.<br />

– Idag har vi nästan ingen tillverkning av<br />

kylaggregat i Sverige utan det mesta importeras.<br />

När det gäller förbudet mot f-gaser<br />

med ett högre GWP än 150 i hushållskylar<br />

och frysar innebär det inga direkta<br />

problem eftersom den sektorn redan har<br />

övergått till kolväten, säger Johan Landé<br />

från Kyl & Värmepumpföretagen.<br />

– När det gäller förbuden under punkt<br />

två (se ovan) kan det eventuellt bli problem<br />

för aggregat som kräver lite »större« fyll-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

nadsmängder med kolväten, annars är det<br />

inga stora problem, fortsätter Johan Landé.<br />

TIDPLAN – 1 JANUARI 2014?<br />

Just nu pågår möten om förslaget på både<br />

nationell och internationell nivå. På Naturvårdsverket<br />

sker ett intensivt arbete<br />

med att diskutera synpunkter på förslaget.<br />

Kommissionens förhoppning är att förslaget<br />

ska träda ikraft 1 januari 2014. ■<br />

källa:<br />

EU kommissionen, Kyl & Värmepumpföretagen,<br />

Naturvårdsverket<br />

Bakgrund<br />

Efter 1990 ökade produktion och användning<br />

av fluorerade växthusgaser (f-gaser) kraftigt.<br />

En förordning om f-gaser trädde därför ikraft<br />

år 2006 med syfte att minska utsläppen.<br />

Kraftiga reduktio<strong>ner</strong><br />

nås men det räcker inte<br />

En rapport från IPCC år 2007 visar att i-länderna<br />

måste minska sina utsläpp av f-gaser<br />

med 70–78 % år 2050 jämfört med år 1990<br />

för att medeltemperaturhöjningen ska begränsas<br />

till maximalt 2 ˚C. En uppföljning från september<br />

2011 visar att kraftiga reduktio<strong>ner</strong><br />

Vad är F-gaser?<br />

Fluorerade växthusgaser är tillverkade av<br />

människan och har inga naturliga utsläppskällor.<br />

De utgör bara totalt två procent av alla<br />

växthusgaser i EU men de har en mycket större<br />

potential att värma upp atmosfären än koldioxid.<br />

De flesta f-gaserna har en hög GWP-faktor<br />

(Global Warming Potential = global uppvärmningsfaktor).<br />

GWP-faktorn används för att<br />

jämföra olika gaser och anger hur mycket ett<br />

kilo av växthusgaser påverkar klimatet i jämförelse<br />

med ett kilo koldioxid. F-gaserna har en<br />

faktor mellan 120 och 22 200.<br />

Många användningsområden<br />

F-gaserna används inom många områden.<br />

Några exempel är kyl- och luftkonditio<strong>ner</strong>ingsutrustning,<br />

cellplast för isolering, elektrisk utrustning,<br />

aeorosolsprayer, lösningsmedel och<br />

brandskyddssystem.<br />

F-gas förordning<br />

Tidplan för utfasning av f-gaser<br />

År Max tillåten<br />

mängd<br />

2015 100%<br />

2016–2017 93%<br />

2018–2020 63%<br />

2021–2023 45%<br />

2024–2026 31%<br />

2027–2029 24%<br />

2030 21%<br />

Tabellen visar en tidplan för utfasning av f-gaser<br />

med medelhöga GWP. Högsta tillåtna mängd som<br />

får släppas ut beräknas med hjälp av tabellens<br />

procentandelar på det årliga genomsnittet av den<br />

totala mängd som producerats i och importerats<br />

till EU 2008–2011.<br />

kommer att nås, men det är inte tillräckligt för<br />

att nå slutmålet.<br />

Därför togs nytt förslag fram<br />

Förordningen från 2006 inriktas främst på begränsning<br />

av utsläpp och hantering vid livscykelns<br />

slut för produkter och utrustning som<br />

innehåller f-gaser. Enligt ovanstående rapporter<br />

räcker det inte för att minska utsläppen, ytterligare<br />

åtgärder måste vidtas.<br />

Därför presenterade EU kommissionen ett<br />

förslag till en ny förordning om f-gaser i november<br />

2012.<br />

F-gaserna kan delas in i tre grupper:<br />

p HFC-föreningar (fluorkolväten)<br />

p PFC-föreningar (perfluorkarbo<strong>ner</strong>)<br />

p SF6 (svavelhexafluorid)<br />

Inga ozonnedbrytande egenskaper<br />

F-gaserna har inte några ozonnedbrytande<br />

egenskaper. De har därför utvecklats och använts<br />

för att ersätta många av de ämnen som<br />

bryter <strong>ner</strong> ozonlagret och som fasades ut genom<br />

Montrealprotokollet, bl.a. klorfluorkarbo<strong>ner</strong><br />

(CFC) och klorfluorkolväten (HCFC) .<br />

Idag är det möjligt att ersätta f-gaserna helt<br />

eller delvis med alternativ som är säkra och<br />

minst lika e<strong>ner</strong>gieffektiva. Det gäller inom nästan<br />

alla områden. Ändå finns det bara ett fåtal<br />

åtgärder för att undvika användning av f-gaser.<br />

73

Fettavskiljare<br />

VVS<br />

Krav på fettavskiljare finns ofta både i BBR och i kommunens lokala föreskrifter.<br />

Krav på fettavskiljare<br />

vid ombyggnation?<br />

Vilka krav kan ställas på fettavskiljning i ett ombyggnadsprojekt?<br />

BBR-kraven gäller både nybyggnad och ändring. VAverket<br />

ställer också krav.<br />

TEXT: MATS ÖSTLUND. FOTO: GREASESHIELD AB<br />

V<br />

ilka krav gäller för fettavskiljning i<br />

ett ombyggnadsprojekt? Det är en<br />

fråga som dyker upp då och då.<br />

Den är dessutom aktualiserad genom att<br />

de nya ändringskraven i BBR19 gäller sedan<br />

1 januari 2013.<br />

I respektive kommun kan även lokala<br />

föreskrifter förekomma. Oavsett om det<br />

gäller nybyggnad eller ändring av byggnad<br />

kan man säga att kraven är samma.<br />

KRAVEN I BBR19<br />

Enligt kapitel 6:641 »Installatio<strong>ner</strong> för<br />

spillvatten« ska spillvatteninstallatio<strong>ner</strong> i<br />

nya byggnader där vattnet kan innehålla<br />

mer än obetydliga mängder av skadliga<br />

ämnen, behandla spillvattnet eller så ska<br />

avskiljare installeras. Utformningen av avskiljare<br />

ska säkerställa att det avskilda inte<br />

kan släppas ut okontrollerat eller oavsiktligt.<br />

Som allmänt råd till funktionskravet<br />

anges att avskiljare bör finnas om spillvattnet<br />

kan innehålla mer än obetydliga<br />

mängder av fett eller andra ämnen som avskiljs<br />

vid spillvattnets avkylning. Fettavskiljare<br />

kan utformas enligt SS-EN 1825-2<br />

Fettavskiljare – Del 2: Val av nominell<br />

storlek, installation, drift och underhåll<br />

De nya ändringskraven anger att om ett<br />

helt eller delvis nytt system installeras ska<br />

detta dimensio<strong>ner</strong>as och utföras så att<br />

motsvarande kravnivå som i kapitel 6:64<br />

uppfylls.<br />

LOKALA FÖRESKRIFTER, ABVA07<br />

Utöver BBR-kraven ska även kommunens<br />

lokala krav på hur spillvatten får avlämnas<br />

från fastighet till den allmänna avloppsanläggningen<br />

uppfyllas.<br />

Här styrs branschen av <strong>Svensk</strong>t Vattens<br />

branschnorm, ABVA 07 Allmänna bestämmelser<br />

för användande av kommuns<br />

allmänna vatten- och avloppsanläggning. I<br />

den finns ett rekommenderat gränsvärde<br />

på fettinnehåll (vegetabiliskt, animaliskt)<br />

om ≤ 150 mg/l att använda för huvudmännen.<br />

Många kommu<strong>ner</strong> beslutar lokalt om<br />

ännu tuffare gränsvärden, ned till i vissa<br />

fall 50 mg/l. De lokala föreskrifterna utformas<br />

i de flesta fall utifrån ABVA07 och beslutas<br />

alltid av kommunfullmäktige.<br />

Det är värt att känna till utgångspunkten<br />

för rekommenderade gränsvärden i<br />

ABVA07. Där finns värden för slamhalt,<br />

mi<strong>ner</strong>aloljeinnehåll, ph-värde och temperatur.<br />

Men kontrollera alltid i den aktuella<br />

kommunen vad huvudmannen (VA-verket)<br />

har för lokal föreskrift beslutad. Den<br />

finns i regel oftast lättillgänglig via kommu<strong>ner</strong>na<br />

hemsidor.<br />

EUROPASTANDARDER, SS-EN 1825<br />

Många fettavskiljare som produkter verifierar<br />

att kraven uppfylls genom branschstandardserien<br />

SS-EN 1825 Fettavskiljare<br />

för konstruktion och dimensio<strong>ner</strong>ing.<br />

Standarden består av två delar:<br />

p SS-EN 1825-1 Fettavskiljare – Del 1:<br />

Principer för utformning, prestanda och<br />

provning, märkning och kvalitetskontroll<br />

p SS-EN 1825-2 Fettavskiljare – Del 2: Val<br />

av nominell storlek, installation, drift<br />

och underhåll.<br />

AMA<br />

AMA VVS & Kyl 09 är ett projekteringshjälpmedel.<br />

I en teknisk beskrivning kan<br />

krav och prestanda kring funktionen anges<br />

under BSAB-koden PMB.223 Fettavskiljare.<br />

I tillhörande råd- och anvisningsdel RA<br />

VVS & Kyl 09 finns tips på vad som kan<br />

anges, såsom:<br />

p medium som ska renas, t ex spillvatten<br />

p dimensio<strong>ner</strong>ande vattenflöde, typ av<br />

fett eller annat ämne som ska avskiljas<br />

p krav på luftningsanordning för avskiljare<br />

och var anordningen ska placeras.<br />

Här kan det även vara bra att ange material<br />

och tillbehör i avskiljaren och om fettavskiljaren<br />

ska vara utförd enligt SS-EN<br />

1825-1. ■<br />

källa:<br />

Boverket, <strong>Svensk</strong>t Vatten<br />

Tips till projektören<br />

Se till att fettavskiljaren kan verifieras mot<br />

BBR-kraven och att den klarar aktuellt lokalt<br />

gränsvärde på fettinnehåll i spillvattnet.<br />

Kan man inte hitta det lättillgängligt på tillverkarnas<br />

hemsidor eller fabrikantinformation<br />

kan man beställa verifieringen av dem.<br />

Större fabrikanter har oftast bra projekteringsvägledningar.<br />

74 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

M<br />

eddelandebladet är ett förtydligande<br />

av den tillsynsvägledning<br />

och de riktvärden som finns angivna<br />

i Socialstyrelsens allmänna råd om<br />

ventilation, SOSFS 1999:25 Socialstyrelsens<br />

allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken<br />

– ventilation.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

SOSFS 1999:25<br />

Förtydligande av Socialstyrelsens<br />

allmänna råd om ventilation<br />

Socialstyrelsen har i mitten av november 2012 kommit med<br />

ett meddelandeblad till sitt allmänna råd om tillsyn av ventilationsanläggningar<br />

enligt miljöbalken.<br />

TEXT: DAN ÖHMAN. FOTO: MIKAEL SJÖBERG, ANDERS WESTER<br />

INGA UTÖKADE<br />

KRAV ELLER SKÄRPNINGAR<br />

Meddelandebladet innebär inga skärpningar<br />

av det allmänna rådet utan är mer<br />

att betrakta som ett hjälpmedel för miljöinspektörerna.<br />

Att kontrollera ventilationen<br />

i en byggnad är en inte alldeles enkel<br />

uppgift. Miljöinspektörerna har oftast inte<br />

en teknisk bakgrund och har därför troligen<br />

en begränsad förståelse för de tekniska<br />

systemen och förutsättningarna för att<br />

ventilera en byggnad. Meddelandebladet<br />

är en minihandbok som på ett kortfattat<br />

sätt förklarar och förtydligar de riktvärden<br />

som finns i det allmänna rådet.<br />

Det tar även upp vilka indikatorer som<br />

finns på att ventilationen i en byggnad kan<br />

vara otillräcklig och en fara för människors<br />

hälsa. Indikatorerna kan tyda på att<br />

byggnadens problem kan hänföras till<br />

ventilationssystemet. Fastighetsägaren kan<br />

då föreläggas att med hjälp av specialister<br />

utreda ventilationssystemets funktion och<br />

åtgärda brister.<br />

VENTILATIONSKUNNIGA<br />

MILJÖINSPEKTÖRER<br />

För en ventilationskunnig person innebär<br />

meddelandebladet inga nyheter. För en<br />

fastighetsägare av en fastighet med innemiljöproblemproblem<br />

innebär meddelandebladet<br />

troligen ett möte med en lite mera<br />

ventilationskunnig miljöinspektör. Det<br />

kan innebära att förelägganden om utredningar<br />

eller krav på åtgärder inte ställs på<br />

grund av okunnighet utan för att miljöinspektören<br />

bättre kan tyda de eventuella indikatio<strong>ner</strong><br />

som finns på brister i ventilationen.<br />

KOMMANDE UPPDATERING<br />

Michael Ress<strong>ner</strong> på Socialstyrelsen menar<br />

att det allmänna rådet är gammalt och i<br />

behov av att uppdateras. Det kommer troligen<br />

att uppdateras men först om två år<br />

som läget ser ut nu. De kän<strong>ner</strong> också att<br />

det finns ett behov av en handbok inom<br />

det här rätt så komplicerade området. ■<br />

källa:<br />

Michael Ress<strong>ner</strong> på Socialstyrelsen och<br />

meddelandebladet.<br />

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18883/2012-11-9.pdf<br />

I Socialstyrelsens tillsynsvägledning för ventilation SOSFS 1999:25 anges ett antal indikatorer som kan<br />

tyda på att ventilationen är bristfällig. En sådan indikator är att rum är oventilerade eller att det saknas<br />

överluftdon mellan rum där människor vistas stadigvarande.<br />

75

E<strong>ner</strong>gimätning i BBR 19<br />

VVS<br />

Ramböll Malmö flyttade 2010 in i en av Sveriges e<strong>ner</strong>gieffektivaste kontorsbyggnader. E<strong>ner</strong>gianvändning ligger hela 57 procent under då gällande nationella krav<br />

för kontorshus.<br />

Krav på e<strong>ner</strong>gimätning<br />

i Boverkets byggregler<br />

Om byggnadsnämnden vill att e<strong>ner</strong>gimätning ska göras i en<br />

färdig byggnad måste det stå i kontrollplanen, först då blir det<br />

ett skall krav.<br />

TEXT OCH FOTO: MATS ÖSTLUND<br />

D<br />

et har nu gått över sex år sedan de<br />

»nya« e<strong>ner</strong>gikraven i Boverkets<br />

byggregler, BBR 12, trädde ikraft.<br />

En fråga som fortfarande ofta förekommer<br />

är vad som gäller för verifiering av kraven<br />

på specifik e<strong>ner</strong>gianvändning i byggnad.<br />

Vi ger här svar på hur kraven skall tolkas.<br />

BBR 19 9:2 BOSTÄDER & 9:3 LOKALER<br />

Bostäder och lokaler ska vara utformade så<br />

att byggnadens specifika e<strong>ner</strong>gianvändning,<br />

installerad eleffekt för uppvärmning<br />

och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient<br />

(Um), högst uppgår till de värden<br />

Byggprocessen<br />

Det finns en del otydligheter kring de funktionskrav som omfattar e<strong>ner</strong>gimätning<br />

och det är lätt att förstå varför branschen fortfarande ställer frågor efter<br />

sex års tillämpning. BBR:s funktionskrav och allmänna råd ger tolkningsutrymme<br />

och en del kringdokument förstärker detta.<br />

som anges i tabellerna 9:2a, 9:2b, 9:3a och<br />

9:3b.<br />

Som allmänt råd anges att kraven i avsnitt<br />

9:2 och 9:3 bör verifieras:<br />

p dels genom beräkning av byggnadens<br />

förväntade specifika e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

vid projekteringen,<br />

p dels genom mätning av specifik e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

i den färdiga byggnaden.<br />

Observeras bör att det som anges är i form<br />

av allmänna råd. Det står att utifrån ovanstående<br />

förutsättningar bör kontrollplanen utformas<br />

så att slutbevis kan meddelas före<br />

mätning och byggnaden därmed kan tas i<br />

bruk.<br />

Startskede Byggskede Slutskede Driftskede<br />

Tekniskt samråd<br />

p Byggherre<br />

– Förslag till<br />

kontrollplan<br />

– Kontrollansvarig,<br />

KA<br />

p Byggnadsnämnd<br />

– Förslag<br />

till kontrollplan<br />

Slutsamråd<br />

p Byggherre<br />

– Kontrollplan uppfylld<br />

p Byggnadsnämnd<br />

– Slutbesked<br />

– Interremistiskt slutbesked<br />

om krav på verifiering<br />

med mätning i färdig<br />

byggnad finns i<br />

kontrollplanen<br />

Färdig byggnad<br />

p E<strong>ner</strong>gimätning<br />

p 12 månader<br />

76 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Mätningen som BBR avser kan enligt de allmänna råden utföras enligt BBR 19 avsnitt 9:71 Mätsystem.<br />

ENERGIMÄTNING IN I KONTROLLPLANEN<br />

Boverket anger i sin handbok »E<strong>ner</strong>gihushållning<br />

enligt Boverkets byggregler« – att<br />

om byggnadsnämnden anser att e<strong>ner</strong>gimätning<br />

i färdig byggnad behöver göras,<br />

så ska detta skrivas in i kontrollplanen.<br />

Detta därför att byggnadsnämnden annars<br />

inte kan meddela slutbesked, eftersom<br />

kontroll behöver göras i ett senare skede.<br />

Här ges då ett interimistiskt slutbesked av<br />

byggnadsnämnden enligt 10 kap. 36 §<br />

PBL. Se faktaruta.<br />

Vidare anges att byggnadens e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

bör mätas under en sammanhängande<br />

12-månadersperiod, avslutad senast<br />

24 månader efter det att byggnaden<br />

tagits i bruk. Verifiering av byggnadens<br />

specifika e<strong>ner</strong>gianvändning kan också samordnas<br />

med en e<strong>ner</strong>gideklaration enligt lagen<br />

om e<strong>ner</strong>gideklaration för byggnader.<br />

TEKNISKT SAMRÅD,<br />

KONTROLLPLAN OCH SLUTBESKED<br />

Vid det tekniska samrådet hos byggnadsnämnden<br />

ska byggherren presentera sitt<br />

förslag till kontrollplan där sedan byggnadsnämnden<br />

fastställer denna och ett<br />

startbesked för bygget kan utfärdas. Om<br />

byggnadsnämnden vill se en verifiering på<br />

den uppmätta specifika e<strong>ner</strong>gianvänd-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

ningen i färdig byggnad måste detta skrivas<br />

in i kontrollplanen.<br />

När sedan byggprojektet avslutas ska<br />

byggnadsnämnden vid slutsamråd gå igenom<br />

hur kontrollplanen har följts. Målet<br />

är att utfärda slutbeskedet så att byggnaden<br />

kan tas i bruk. Här måste ett interremis-<br />

PBL 10 kap 36 §<br />

Om ett slutbesked inte kan ges på grund av<br />

att en brist som inte är försumbar, behöver avhjälpas<br />

eller på grund av att en kontroll behöver<br />

göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden<br />

ge ett slutbesked som är beroende<br />

av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs<br />

(interimistiskt slutbesked).<br />

Kringdokumenten<br />

Våra svar i denna artikel bygger på BBR19<br />

men också:<br />

p Boverkets konsekvensutredningar till<br />

BBR 12 och BBR 19<br />

p Boverkets läsanvisningar och allmänna råd<br />

till funktionskraven i BBR<br />

E<strong>ner</strong>gimätning i BBR 19<br />

tiskt slutbesked utfärdas om verifiering genom<br />

mätning skall utfärdas.<br />

Sammanfattningsvis kan man säga att i<br />

och med att byggnadsnämnden vill se en<br />

verifiering av uppmätt specifik e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

och att detta då måste skrivas in i<br />

kontrollplanen blir det ett »skallkrav«. ■<br />

Om det behövs, ska nämnden i ett sådant besked<br />

ange vad som gäller i fråga om möjligheterna<br />

att ta ett byggnadsverk i bruk.<br />

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är<br />

gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om<br />

slutbesked enligt 34 §.<br />

p Boverkets handbok »E<strong>ner</strong>gihushållning enligt<br />

Boverkets byggregler«, till avsnitt 9 E<strong>ner</strong>gihushållning<br />

p Svaren från Boverkets Fråga-Svars del på<br />

sin webbplats<br />

77

EL<br />

Genom en app i mobiltelefonen kan man dimra, tända och släcka ljuset fast att man inte är hemma.<br />

Trådlös lampstyrning<br />

Ny hemteknik gör det möjligt att styra lyxiga led-lampor från en app i mobilen. Tack vare den trådlösa<br />

kopplingen mellan varje lampa och ett program kan hemmet ljus- och färgsättas efter scenarior<br />

för rummets användning.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: PHILIPS<br />

Flera olika tillverkare är igång<br />

med lampor man styr trådlöst.<br />

Det som utlöst det hela är Zig-<br />

Bee light link, ett helt nytt protokoll<br />

för små personliga nätverk för<br />

överföring av små datamängder. Med<br />

detta till hjälp har det nu utvecklats några<br />

olika system, varav Philips kommit<br />

längst med sin lampa Hue.<br />

I den lampan sitter ett antal dioder för<br />

led-ljus, radiosändare/mottagare och styrelektronik.<br />

Man skruvar i lampan i en vanlig E27-<br />

sockel. I routern sätter man en dosa som<br />

kommunicerar med lamporna. Efter att ha<br />

laddat hem en app till sin smartphone ansluter<br />

denna med wifi till routern, som i<br />

sin tur kommunicerar med den trådanslutna<br />

dosan.<br />

Dosan använder i sin tur ett meshnätverk<br />

med det nya kommunikationsprotokollet<br />

Zigbee för att styra lamporna. Varje<br />

lampa kan i sin tur fungera som relästation<br />

till nästa lampa, om avstånden skulle bli<br />

för stora. Räckvidden är 27 meter per relästeg.<br />

OLIKA LJUSRECEPT<br />

Appen kan inte bara användas för att tända<br />

och släcka lampor. Den klarar också att<br />

dimra ljuset eller ändra det till någon av<br />

miljontals valfria färger. De färger som är<br />

svårast är grått och brunt. Svart går utmärkt,<br />

då är lampan avstängd, helt enkelt.<br />

Med appen går det också att göra olika<br />

fasta inställningar för olika situatio<strong>ner</strong>. Ett<br />

kök kan exempelvis ställas in för städljus,<br />

arbetsljus eller stämningsljus. Ett annat<br />

exempel är att ställa in insomnings- eller<br />

uppvakningsljus i sovrummet. Detta sköts<br />

78 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Med appen går det att göra olika fasta inställningar för olika situatio<strong>ner</strong>, exempelvis insomnings- eller uppvakningsljus i sovrummet.<br />

av så kallade ljusrecept. Fyra sådana följer<br />

med och man kan göra upp till 90 stycken<br />

egna recept. Man kan dela med sig av sina<br />

recept och andras recept finns att ladda<br />

hem.<br />

Lamporna kan också styras med hjälp av<br />

tidscheman, så att lampor tänds och släcks<br />

automatiskt när man är bortrest. Dessutom<br />

går det att styra lamporna via en webbsida,<br />

så att man kan bestämma över belysningen<br />

från semesterorten.<br />

FÄRGSÄTTNING<br />

En rolig finess är att Hue-lamporna kan<br />

ändra färg och intensitet efter gyrometern<br />

i telefonen, så att det blir rena ljusshowen<br />

när man dansar.<br />

Det går också att färgsätta ett rum efter<br />

ett foto på mobilen. Har man flera Huelampor<br />

i ett rum och sveper med fingret<br />

över ett visst avsnitt av bilden i mobilen får<br />

motsvarande avsnitt av rummet matchande<br />

färger.<br />

Olika färg på ljuset påverkar oss psykiskt<br />

på olika sätt. Därför kan man genom färg-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

val påverka e<strong>ner</strong>gi, koncentrationsförmåga<br />

och sinnesstämning.<br />

FAMILJEBUS<br />

Varje dosa kan kontrollera upp till 50 lampor.<br />

Men en app kan bara styra en dosa.<br />

Zigbee<br />

Nytt nätverksprotokoll anpassat för personliga<br />

nätverk för överföring av små datamängder,<br />

typiskt styrsignaler och liknande. Det är också<br />

specialgjort för låg strömförbrukning. Därför<br />

passar det bra för meshnätverk. Syftet är också<br />

att sänka kostnaderna jämfört med andra<br />

Meshnätverk<br />

Ett nätverk där alla noder är aktiva som länkar<br />

eller relästatio<strong>ner</strong> till andra noder i samma nät.<br />

På detta sätt kan räckvidden på ett nätverk<br />

förlängas. Nätverkets sårbarhet minskar i och<br />

Färgsättning av hemmet<br />

Det betyder att för större installatio<strong>ner</strong> behövs<br />

flera mobila enheter för styrning.<br />

Flera olika mobiler kan dock styra samma<br />

dosa. Det förutsätter att varje mobil<br />

loggar in med samma kontouppgifter på<br />

Hue-servern hos Philips. Det är nödvän- <br />

standarder. Överföringshastigheten är 250<br />

Kb/s. I Europa använder Zigbee det olicensierade<br />

868 Mhz-bandet för radioöverföring.<br />

Standarden är framtagen av en grupp av företag,<br />

där bland annat Philips ingår.<br />

med att trafiken kan styras om ifall en nod försvin<strong>ner</strong>.<br />

Ett sådant nätverk kan också anpassa<br />

trafiken per nod efter belastningen i datatrafiken.<br />

79

Färgsättning av hemmet<br />

Det går även att ändra färg och intensitet efter gyrometern i telefonen, så att det blir rena ljusshowen när man dansar.<br />

digt<br />

för att inte bara en person i huset ska<br />

kunna kontrollera ljuset. Men det är också<br />

upplagt för familjebus. Varje person har<br />

tillgång till alla lampor.<br />

Hue-lamporna nollställs om man stänger<br />

av strömmen via väggströmbrytaren.<br />

När man slår på strömmen igen lyser de<br />

som vanliga lampor. Detta för att en frånvarande<br />

mobil, eller att batteriet tar slut,<br />

inte ska hindra att man får ljus i huset.<br />

Säkerheten bygger på samma säkerhet<br />

som finns installerat i routern. Andra perso<strong>ner</strong><br />

i närliggande byggnader kan alltså<br />

inte kontrollera lamporna med mindre än<br />

att de är inloggade på routern.<br />

En lampa drar som mest 8 watt och ger<br />

ett ljus som motsvarar en 50-watts lampa,<br />

600 lumen. När de inte är tända drar de<br />

en aning ström också för att kunna ta<br />

emot styrsignaler eller agera relä, men den<br />

förbrukningen är knappt mätbar.<br />

Philips Hue säljs enbart via Apple Store<br />

och priset är ganska högt, 1 700 för ett<br />

startset med tre lampor. Varje ytterligare<br />

lampa går lös på 550 kronor. Sannolikt<br />

sjunker priset efterhand som konkurrensen<br />

och storleken på tillverkningsserierna<br />

ökar.<br />

SKIPPA DOSAN<br />

Ett annat spännande projekt är LIFX, fi-<br />

nansierat med frivilliga bidrag via Kickstarter.com.<br />

Projektet drivs av Phil Bosua i<br />

USA och hade fått in 90 miljo<strong>ner</strong> kronor i<br />

november då insamlingen avslutades. Det<br />

var mer än tio gånger mer än vad projektet<br />

sökte i stöd. Under första halvan av 2013<br />

ska lampan finnas till försäljning.<br />

LIFX-lampan styrs precis som Philips<br />

Hue också av mobilen, men tekniken är<br />

helt annorlunda. Lampan kan alltså dimmas,<br />

färgändras och tidsinställas från en<br />

mobilapp.<br />

I stället för att behöva en särskild styrdosa<br />

kopplad till routern, kontrolleras<br />

LIFX av direkt av routerns wifi. Det innebär<br />

bland annat att flera användare kan<br />

kontrollera lamporna, vilket kanske är till<br />

gagn för husfriden. Den är således anpassad<br />

till hushåll med flera perso<strong>ner</strong> och olika<br />

perso<strong>ner</strong> kan styra olika lampor om de<br />

vill, så att inte en tonåring släcker ljuset i<br />

matrummet för föräldrarna.<br />

En av lamporna i hemmet blir en masterlampa<br />

som kommunicerar med routern.<br />

Via den lampan styrs sedan övriga<br />

lampor i hemmet.<br />

En LIFX-lampa uppges dra 8 watt, men<br />

ska kunna producera 600 lumen i ljusstyrka.<br />

En intressant finess är att lampornas ljus<br />

kan styras av musik som spelas i mobilen<br />

och då ge rätt stämningsljus oavsett musikstil.<br />

ENKLARE LÖSNING<br />

GreenWave Reality Connected Lighting<br />

Solution är ytterligare en liknande produkt.<br />

Den har mycket färre möjligheter<br />

och kräver också en dosa kopplad till routern.<br />

Det går inte att påverka lampornas<br />

sken, men tidscheman är möjliga. De går<br />

också att styra med en fjärrkontroll om<br />

mobilens app inte finns till hands.<br />

Fördelen med Greenwave är att de har<br />

flera andra produkter, bland annat för e<strong>ner</strong>gikontroll,<br />

övervakning i hemmet, och<br />

andra nischprodukter för »smarta hem«.<br />

Greewaves lampor är på väg ut på marknaden<br />

och priset pekar mot 1 400 kronor<br />

för ett startset med fyra lampor, fjärrkontroll<br />

och styrdosa.<br />

Trådlös styrning av lampor har en stor<br />

utvecklingspotential vad gäller utökning<br />

av vad programmen som styr dem kan göra.<br />

Att kontrollera lamporna med rösten är<br />

en möjlighet. Det är också troligt att sådana<br />

lampor kommer att kunna styras automatiskt<br />

av att man bara går in eller lämnar<br />

rummet, med sin mobil exempelvis via<br />

NFC, GPS eller bluetooth. ■<br />

80 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Vägledning för utbyggnad av bredbandsnätet<br />

Bredbandsguide för kommu<strong>ner</strong><br />

Nu har handboken kommit som ska hjälpa kommu<strong>ner</strong>na i Sverige<br />

att bygga ut IT-infrastrukturen. »Bredbandsguiden«, som<br />

kommit till på regeringens initiativ, ska ge en vägledning genom<br />

alla de komplexa frågeställningar en utbyggnad av bredband<br />

innebär.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTOMONTAGE: MIKAEL SJÖBERG<br />

Regeringens arbete inom namnet<br />

»Den digitala agendan«, som startade<br />

2009, har som mål att senast år<br />

2020 bör minst 90 procent av alla hushåll<br />

och företag ha tillgång till bredband med en<br />

överföringshastighet om minst 100 Mbit/sekund.<br />

Pla<strong>ner</strong>na är lika ambitiös som samlingsnamnet:<br />

Bredband i världsklass.<br />

BREDBANDSFORUM<br />

Arbetet med den bredbandsguide som tagits<br />

fram har bedrivits i Bredbandsforum,<br />

bildat på initiativ från IT- och e<strong>ner</strong>giminister<br />

Anna-Karin Hatt. Forumet samlar alla<br />

branschens aktörer. Det är myndigheter<br />

och förvaltningar, leverantörer och entreprenörer,<br />

samt dessutom representanter för<br />

ideella intressenter såsom byalagsgrupper.<br />

HÖGRE ÖVERFÖRINGSHASTIGHET<br />

Med hjälp av guiden hoppas regeringen<br />

att den ojämnt spridda digitala ödemarken<br />

i stort sett ska utrotas fram till år<br />

2020. Den höga överföringshastigheten är<br />

med alla sannolik nödvändig då också, eftersom<br />

alltmer rörliga bilder överförs via<br />

internet och inte via tevesignaler i luften.<br />

Idag har runt hälften av befolkningen tillgång<br />

till 100 Mbit/sekund, men 70 kommu<strong>ner</strong><br />

har identifierats där bara tio procent<br />

har samma tillgång.<br />

STÄRKT KONKURRENSKRAFT<br />

En ökad tillgång stärker landets konkurrenskraft,<br />

men ökar också effektiviteten i<br />

olika regio<strong>ner</strong>. Det motverkar också den<br />

accelererande urbaniseringen så att fler<br />

kan bo och arbeta utanför städerna.<br />

TRÅDLÖST ALLT VANLIGARE<br />

I guiden finns hänvisningar till lagar och<br />

berörda myndigheters rekommendatio<strong>ner</strong><br />

FOTO: BEATE PYTZ<br />

Regeringen arbetar för att minst 90 procent av alla<br />

hushåll och företag ska ha tillgång till bredband<br />

med en överföringshastighet om minst 100 Mbit/<br />

sekund.<br />

för att skapa en fri och flexibel infrastruktur.<br />

Viktiga frågor är exempelvis fri konkurrens<br />

mellan dels innehållsleverantörer<br />

och dels sådana som ordnar med transporten<br />

av ettor och nollor.<br />

Hur utbyggnaden kommer att gå till<br />

påverkas successivt i hög grad av den allmänna<br />

teknikutvecklingen. Trådlöst internet<br />

blir till exempel allt snabbare, och när<br />

det också blir stabilt i driften, är det ett alternativ<br />

till fiber. I vart fall i glesbygd med<br />

stora geografiska avstånd. ■<br />

81

Nordiska belysningspriset<br />

Belyst för<br />

pedagogikens bästa<br />

Nordiska belysningspriset gick i år till 2010 års vinnare av <strong>Svensk</strong>a<br />

ljuspriset – Matildelunds förskola i Kumla. Den är ritad och<br />

ljussatt av Sweco Architects med Jonas Kjellander i spetsen.<br />

– Bra med uppmärksamheten för i skolor och förskolor är belysningen<br />

ofta det mest eftersatta, säger Jonas Kjellander.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: ULF CELANDER<br />

För två år sedan vann förskolan <strong>Svensk</strong>a<br />

Ljuspriset för ljussättningen inspirerad<br />

av Reggio Emilia-pedagogiken.<br />

Den innebär att man tror på barnens möjligheter<br />

i form av upptäckarlusta och uppfinningsrikedom.<br />

Nu blev det också seger i<br />

Nordic Lighting Award och det är bara andra<br />

gången ett svenskt projekt vin<strong>ner</strong>.<br />

– Det här projektet är udda i sammanhanget<br />

eftersom det handlar om vardagsbelysning<br />

och inte är ett spektakulärt och<br />

storskaligt projekt, säger Jonas Kjellander.<br />

Tillsammans med kollegorna Ann Eklind,<br />

Dubbelt prisbelönt belysningslösning i Matildelunds förskola.<br />

Lennart Bjurström och Amelie Boson,<br />

samt elkonsulten Per Ingvarsson, GMKI,<br />

har de haft fyra grundprinciper för ljussättningen<br />

av barnens »arbetsplats«.<br />

LJUS SOM PEDAGOGISKT HJÄLPMEDEL<br />

Ljuset i förskolan är ett pedagogiskt hjälpmedel,<br />

en upplevelse som påverkar beteenden,<br />

e<strong>ner</strong>gibesparande samt en experimentverkstad<br />

för lärande om ljus. Med<br />

trefasiga ljusskenor för spottar, nedhängande<br />

armaturer och väggljus, är variationsmöjligheterna<br />

stora. Detta har kopplats till<br />

modern styrelektronik så att man bara genom<br />

att trycka på knappar kan få olika<br />

ljussce<strong>ner</strong> i rummet. Samlingen i ring som<br />

kring en lägereld, med mörkare rymd<br />

runtomkring, växlas snabbt till det utåtriktad<br />

belysning när omgivningen ska betraktas<br />

och beskrivas. Det finns även fasta<br />

möbler med belysningen inbyggd, exempelvis<br />

arbetsbänkar i barnhöjd utmed väggen.<br />

– Vi har använt lågvoltshalogen, kompaktlysrör<br />

och lite led. Nu när led utvecklats<br />

mycket kanske det blivit mera sådant<br />

om vi gjort projektet idag.<br />

BARNVÄNLIGA FÖNSTER<br />

Det är fyra år sedan Matildelund ritades.<br />

Det är ett systerprojekt till förskolan Regattan<br />

i Mariestad från 2007, där dessutom<br />

även pedagogiken är inriktad enligt<br />

principerna i Reggio Emilia. Husen med<br />

dess annorlunda och barnvänligt placerade<br />

fönster i fasaden är mycket lika varandra.<br />

Fönstren blir lika mycket strategiska<br />

ljusinsläpp som möjlighet för barnen att se<br />

vad som pågår utomhus. Ljusprisen har<br />

bidragit till nya och geografiskt spridda<br />

förskoleprojekt för arkitekt Kjellander -<br />

nämligen i Skövde, Umeå, Karlsborg och<br />

Peking. ■<br />

82 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Förändringar i det svenska stamnätet<br />

Utvecklingsplan för stamnätet<br />

Ökad elanvändning och förändrad elproduktion kräver förändringar<br />

i det svenska stamnätet, som det statliga affärsverket<br />

<strong>Svensk</strong>a Kraftnät nu pla<strong>ner</strong>ar för. För första gången öppnar<br />

verket för insyn i pla<strong>ner</strong>ingen genom den nyligen utgivna skriften<br />

Perspektivplan 2025.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: PER ANDERSSON<br />

Syftet med insynen är att elmarknadens<br />

aktörer ska kunna vara med<br />

och påverka utvecklingen. Det<br />

handlar om stora kommande förändringar<br />

som kommer att kosta uppemot 60 miljarder<br />

kronor.<br />

SMÅSKALIG ELPRODUKTION<br />

En trend som behandlas är ökningen av<br />

småskalig elproduktion. Det handlar ofta<br />

om e<strong>ner</strong>gimängder som kan vara svåra att<br />

förutse när i tiden de kommer. Därför förslås<br />

sådan produktion kopplas till aggregatorer<br />

som samordnar mindre enheter till<br />

en större produktionsenhet.<br />

INTE BARA SYDVÄSTLÄNKEN<br />

Även om den pågående byggnaden av<br />

högspänd likströmsöverföring i Sydvästlänken<br />

pågår, pla<strong>ner</strong>as för åtgärder som ytterligare<br />

ska undanröja risken för effektbrist<br />

i Sydsverige. Nedläggningen av kärnkraftverket<br />

Barsebäck har gjort denna<br />

landsdel extra sårbar. Därför pla<strong>ner</strong>as också<br />

en ny förbindelse till Tyskland, samt kapacitetshöjning<br />

för anslutning till havsbaserade<br />

vindkraftsparker.<br />

UTÖKAT 400-KILOVOLTSNÄT I NORR<br />

I det nordligaste elområdet, där förbrukningen<br />

vida understiger produktionen,<br />

förväntas ytterligare elkraft skapas genom<br />

intresset för vindkraft. Ökad sammankoppling<br />

mellan grannländerna och förstärkning<br />

av överföringen söderut bedöms<br />

som nödvändig.<br />

Båda de nordligaste elområdena har paradoxalt<br />

nog störst problem med elavbrott,<br />

vilket förklaras med att 220-kilovoltsnätet<br />

är överbelastat. Utökat 400-kilovoltsnät<br />

och fler anslutningar till detta ska då lösa<br />

problemen.<br />

FÖRSTÄRKTA STORSTADSREGIONER<br />

Det finns också ett fokus på storstadsregio<strong>ner</strong>na<br />

och dess framtida elanvändning,<br />

som väntas öka i takt med den ekonomiska<br />

tillväxten. Ytterligare effekthöjningar i<br />

kärnkraftverken är också att vänta, främst<br />

från Ringhals, vilket kräver förstärkningar.<br />

Planen för Mellansverige handlar myck-<br />

<strong>Svensk</strong>a Kraftnät presenterar för första<br />

gången ett mer långsiktigt plandokument<br />

för stamnätet. Tanken är<br />

att även marknadens aktörer ska vara<br />

med och påverka utvecklingen.<br />

et om att förstärka huvudstadsregionen.<br />

Det finmaskigare 220 kilovoltnätet skrotas<br />

och ersätts med en 400 kilovoltring. Även<br />

förstärkningar till det elavbrottsdrabbade<br />

Gotland pla<strong>ner</strong>as.<br />

OMFATTANDE MARKNADSSTUDIE<br />

Som underlag till pla<strong>ner</strong>na finns en omfattande<br />

marknadsstudie. Där har man genom<br />

två olika simuleringsrundor studerat<br />

konsekvenserna av olika åtgärder. Förutom<br />

att effektflödena har analyserats, har<br />

också interna förstärkningar och nya<br />

kopplingar till utlandet granskats i studien.<br />

■<br />

källa:<br />

<strong>Svensk</strong>a Kraftnät<br />

83

Snabbare mätning och styrning i det nordiska elnätet<br />

Tunnelbane- och järnvägstrafiken stannade vid ett större elavbrott i Stockholm förra året. Snabbare mätning och styrning i elnätet kan hindra att ett litet kort<br />

avbrott ger stora allvarliga följdfel.<br />

PMU förhindrar elavbrott<br />

Två elkraftforskare vid KTH anser att det går att förhindra att<br />

elavbrott »smittar« av sig och orsakar ytterligare avbrott i andra<br />

landsdelar.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: ANDERS WESTER<br />

Staffan Norrga, universitetslektor<br />

på avdelningen för Elektrisk e<strong>ner</strong>giomvandling<br />

vid KTH, har tillsammans<br />

med forskarkollegan Luigi Vanfretti,<br />

universitetslektor vid avdelningen<br />

för elektriska e<strong>ner</strong>gisystem vid KTH, fört<br />

fram tankar om att snabbare mätning och<br />

styrning i det nordiska elnätet kan hindra<br />

att ett litet kort avbrott ger följdfel.<br />

– Vid elavbrottet i november i Stockholm<br />

då tunnelbanan och järnvägen stannade<br />

blev det allvarliga konsekvenser med<br />

följdavbrott som var onödiga, säger Staffan<br />

Norrga.<br />

ETT FEL GENERERAR FLERA<br />

Nätet fungerar idag så att när det blir ett<br />

avbrott där tillräckligt stor del av effektlasten<br />

försvin<strong>ner</strong> så ökar frekvensen i växelströmnätet<br />

över de gränsvärden som finns<br />

för att skydda elutrustning. Detta i sin tur<br />

innebär att relä automatiskt slår av ström-<br />

men på andra håll, som en metod att reglera<br />

frekvensen. Nya lastbortfall kan i sin<br />

tur ge ytterligare strömavbrott, och så vidare.<br />

– Det var en begränsad effektlast som<br />

försvann vid avbrottet i november. Med<br />

bättre möjlighet att sekundsnabbt mäta<br />

och styra i systemet kan man hindra att ett<br />

litet fel ger stora följdfel, säger Staffan<br />

Norrga.<br />

PMU MÄTER 50 GÅNGER I SEKUNDEN<br />

De två forskarna förespråkar ett system<br />

med Phasor Measurement Units, PMU,<br />

som mäter frekvensens variatio<strong>ner</strong> och<br />

spänningens fasläge vid exakta tidpunkter<br />

med hög upplösning. Med sådana mätningar<br />

i hela det nordiska sammankopplade<br />

nätet kan effektflödena bättre styras om<br />

när ett fel inträffar.Möjligheten till detta<br />

ökar med den pla<strong>ner</strong>ade likströmsöverföringen<br />

i Sydvästlänken som ska lösa pro-<br />

blemen med strömförsörjningen i södra<br />

Sverige sedan Barsebäck las ned. <strong>Svensk</strong>a<br />

Kraftnät installerar där PMU i nya elstatio<strong>ner</strong>,<br />

men anser att ytterligare forskning<br />

behövs för att hantera stora e<strong>ner</strong>gimängder<br />

vid lastbalansering.<br />

– Med en PMU kan man få mätvärden<br />

50 gånger i sekunden, jämför med dagens<br />

system med värden var 5–6 sekund. Det är<br />

för elnätet jämförbart som när man inom<br />

medicin går från röntgenstrålar till magnetskanning,<br />

säger Luigi Vanfretti, som<br />

håller med om att mera forskning behövs<br />

för utveckling av ett färdigt system.<br />

BILLIGARE ÄN AVBROTT<br />

Luigi Vanfretti anser att det behövs som<br />

mest 400 PMUer i det nordiska nätet för<br />

att få tillräckligt övervakning. Detta behöver<br />

sedan kombi<strong>ner</strong>as med den praktiska<br />

styrningen, som kan bli den mest kostsamma<br />

biten. Systemet kan byggas upp<br />

successivt och skalbart. Luigi tror investeringen<br />

totalt hamnar under 100 miljo<strong>ner</strong><br />

kronor i Sverige. Till det kommer en årlig<br />

driftskostnad på runt tio miljo<strong>ner</strong> kronor.<br />

Detta kan jämföras med att elavbrotten<br />

varje år kostar samhället miljardbelopp. ■<br />

84 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Standardförslag för smartare elmätare<br />

<strong>Svensk</strong>t initiativ skapar ny marknad<br />

Ett svenskt standardförslag för smarta elmätare kan lägga grunden till en helt ny världsmarknad för<br />

tjänster och produkter. Med konsumentens tillgång till mätdata i realtid öppnar sig många möjligheter<br />

för nya lösningar som bland annat kan sänka e<strong>ner</strong>gikostnaderna.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />

Standardförslaget, initierat av<br />

<strong>Svensk</strong> E<strong>ner</strong>gi, innebär att elmätarna<br />

utökas med ett gränssnitt där<br />

fastighetsägaren själv kan plocka ut mätdata<br />

i realtid, det vill säga ungefär en gång<br />

i sekunden. På så sätt blir det till exempel<br />

möjligt att styra värmepumpar eller varmvattentankar<br />

i förhållande till priset på elbörsen.<br />

– Många är intresserade av det här och<br />

det skulle ge konsumenterna mera makt<br />

att påverka användning och kostnader.<br />

Med detaljerad information om den produkt<br />

de köper får de kontroll och kän<strong>ner</strong><br />

sig mera nöjda, säger Peter Silverhjärta,<br />

ansvarig för mätfrågor hos <strong>Svensk</strong> E<strong>ner</strong>gi.<br />

De vill ha en öppen standard där slutkonsumenten<br />

får tillgång till en fysisk<br />

kontakt att koppla in sig på och få ut mätvärden<br />

i realtid för spänning, strömstyrka,<br />

effekter per fas och total elanvändning. Elhandelsbolaget<br />

och elnätbolaget ska inte<br />

ha tillgång till detta utan mäter som vanligt<br />

en gång i timmen som mest.<br />

DATA FLOW INTERFACE<br />

DFI, data flow interface, kommer att bestå<br />

av ett protokoll och en standardiserad<br />

fysisk kontakt. Det är utformat så att även<br />

annan förbrukning ska kunna hanteras.<br />

Vatten, fjärrvärme och gas är sådana exempel.<br />

– Jag är helt säker på att om fem år<br />

kommer helt nya tjänster än vad vi tänker<br />

oss idag, ungefär som utvecklingen för de<br />

öppna systemen för mobiltelefo<strong>ner</strong>.<br />

Egentligen är det löjligt enkelt att tappa av<br />

informationen lokalt hos kunden. Det<br />

borde ha gjorts för länge sedan, säger Peter<br />

Silverhjärta.<br />

Tanken är att den privata marknaden<br />

ska plocka fram intressanta och roliga lösningar<br />

för mätvärdena. Silverhjärta kän<strong>ner</strong><br />

redan till företag som utvecklar produkter<br />

för standarden.<br />

VÄRLDSSTANDARD<br />

Det är SEK <strong>Svensk</strong> Elstandard och arbetsgruppen<br />

TK 13, som i samarbete med Elmaterialleverantörernas<br />

förening, arbetat<br />

fram förslaget. Den europeiska organisationen<br />

för elstandard Cenelec har tänkt i<br />

samma linjer och nu satsar de på att göra<br />

det till en världsstandard. Det ligger nämligen<br />

nu hos IEC, International Electrotechnical<br />

Commission, för granskning<br />

och beslut. ■<br />

<strong>Svensk</strong> E<strong>ner</strong>gi föreslår att elmätarna utökas med ett gränssnitt där fastighetsägaren själv kan plocka ut<br />

mätdata i realtid.<br />

85

Led-belysning ökar trafiksäkerhet<br />

Led ger bättre miljö i tunnel<br />

Led-belysningens färgto<strong>ner</strong> ligger närmare färgto<strong>ner</strong>na hos dagsljus, till skillnad från högtrycksnatrium med sina gulare färgto<strong>ner</strong>.<br />

Nästa trend för tunnelbelysning är långlivade och e<strong>ner</strong>gisnåla<br />

led-lampor. Trafikverkets försök i Lundbytunneln i Göteborg har<br />

lyckats bra.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: ANDERS WESTER, PER ANDERSSON, TRAFIKVERKET<br />

Lundbytunneln i Lundbyområdet<br />

norr om Göta älv var ännu inte 15<br />

år gammal innan armaturerna redan<br />

var sönderrostade och behövde bytas.<br />

– Det är en mycket korrosiv miljö i<br />

tunnlarna på grund av fukt och avgaser.<br />

Den första installationen var inte heller<br />

helt lyckad, säger Berth Thorsson, Trafikverkets<br />

projektledare för underhåll i<br />

Göteborg. Armaturerna var nämligen inte<br />

rostfria, men hade monterats så att de hade<br />

kontakt med den rostfria kabelstegen<br />

som löper längs taket i tunneln. Armaturerna<br />

blev då som offeranoder.<br />

TREÅRIGT PROJEKT<br />

Tunneln är en del av väg 155 från E6 och<br />

västerut mot skärgården utanför Torslan-<br />

da. Den är strax över två kilometer lång<br />

och är den första i sitt slag i Sverige av<br />

långa tunnlar som inte går under vattendrag.<br />

För tre år sedan började arbetet med<br />

Vägtunnlar i Sverige<br />

Lundbytunneln är den fjärde längsta tunneln i<br />

Sverige med sina 2060 meter. Den längsta<br />

tunneln är nya Södra länken i Stockholm som<br />

är 3850 meter. Den följs av Muskötunneln i<br />

Nynäshamn och Törnskogstunneln i Sollentuna.<br />

Gnistängstunneln, som är nästa projekt<br />

som kan bli aktuellt för led-ljus, är 712 meter<br />

och byggdes redan 1978. Kraven för belys-<br />

belysningen i de två tunnelrören och det<br />

slutfördes i somras. Alla utvärderingar Trafikverket<br />

har gjort har visat att led-lamporna<br />

klarar kraven för tunnelbelysning.<br />

Tidigare lampor var högtrycksnatrium,<br />

som är den vanligaste belysningsformen<br />

för vägar idag. Det har varit den mest<br />

långlivade och e<strong>ner</strong>gisnåla lampan hittills,<br />

men försöket i Lundby kan innebära att<br />

led blir aktuellt i fler vägprojekt.<br />

– Nästa projekt det här kan bli aktuellt<br />

ning styrs av lagen (SFS 2006:418) och förordningen<br />

(SFS 2006:421) om säkerhet i vägtunnlar,<br />

som båda är anpassade efter EU:s<br />

direktiv. De tekniska detaljerna finns beskrivna<br />

i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om<br />

säkerhet i vägtunnlar (BFS 2007:11). De tekniska<br />

råden finns samlade i VGU väg- och gatubelysning,<br />

kapitel 6.<br />

86 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

för är Gnistängstunneln, säger Berth<br />

Thorsson.<br />

FLERA BESPARINGAR<br />

Besparingen ligger på flera plan. Miljömässigt<br />

innebär sänkt e<strong>ner</strong>giförbrukning<br />

minskat bidrag till utsläpp av växthusgaser.<br />

Led innehåller inte heller kvicksliver,<br />

vilket även det är en miljöfördel. Kostnaden<br />

för e<strong>ner</strong>gi minskar nu för Lundbytunneln<br />

med flera hundra tusen kronor per år.<br />

Men det finns massor av pengar att tjäna<br />

även på underhållet. De tidigare lampornas<br />

livslängd på knappt 20 000 timmar<br />

ska jämföras med led-lampornas 60 000<br />

timmar. Istället för att byta var tredje till<br />

fjärde år, är det nu istället var tolfte år som<br />

gäller. Det något högre lamppriset betalar<br />

tillbaka sig med råge tack vare det glesare<br />

underhållsbehovet.<br />

– I detta är lampkostnaden den försumbara<br />

delen. Det kostsamma är att ta dit liftar<br />

och styra om trafiken, samt att allt utförs<br />

nattetid vilket gör arbetet dubbelt så<br />

dyrt, säger Berth Thorsson. Investeringen<br />

har dock varit på uppemot sex miljo<strong>ner</strong><br />

kronor och det hade hamnat i den storleken<br />

oavsett val av lampa.<br />

LÄGRE EFFEKT<br />

Det är 250 nya led-armaturer i varje tunnelrör.<br />

Varje armatur drar 61 watt, jämfört<br />

med 70 watt för de gamla armaturerna<br />

med högtrycksnatrium. Förbrukningen<br />

för drosslar och andra drivdon är likvärdig<br />

för båda lamptyperna. Tidigare satt armaturerna<br />

på var sjätte meter, något som nu<br />

har kunnat glesas ut till var åttonde meter.<br />

Det innebär cirka 150 färre armaturer i de<br />

båda tunnlarna, också det en besparing ur<br />

underhållssynpunkt. För att undvika korrosion<br />

har de nya armaturerna isolerats<br />

galvaniskt från kabelstegen. Avståndet<br />

mellan stege och armatur har också ökats<br />

så att det blir lättare att tvätta rent emellan,<br />

när tunneltvätt sker två gånger om<br />

året.<br />

TVÅ VIKTIGA FAKTORER<br />

Det var två faktorer som var viktiga att testa<br />

innan Trafikverket bestämde sig för ledtekniken.<br />

Dels var det viktigt att belysningsstyrkan<br />

mätt vid vägbanan var tillräckligt<br />

hög och dels att lamporna inte<br />

bländade bilisterna. Ljusmätningen har<br />

utförts med Trafikverkets nya mätinstru-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Led-belysning ökar trafiksäkerhet<br />

Alla utvärderingar Trafikverket gjort visar att led-lamporna klarar kraven för tunnelbelysning, vilket innebär<br />

att led kommer bli aktuellt i fler vägprojekt.<br />

ment Bryngel. Med den kan man färdas i<br />

bil upp till 70 kilometer i timmen. En kamera<br />

filmar och resultatet blir en film med<br />

olika färgto<strong>ner</strong> som motsvarar hur många<br />

candela ljus som vägytan är belyst med.<br />

Resultatet blev fyra candela och två räcker,<br />

så belysningen har kunnat dimras ned ytterligare,<br />

enligt Nytt Ljus, ett forum för<br />

dem som arbetar med gatubelysning.<br />

Spridningen på ljuset från Philips Tunlite<br />

LED var tillräckligt bra för att undvika<br />

bländning. Det har också blivit tillräckligt<br />

jämn belysning över den nio meter breda<br />

vägbanan.<br />

SKILLNAD MELLAN DAG OCH NATT<br />

Ett paradoxalt fenomen vid tunnelbelysning<br />

är att det krävs mer belysning dagtid<br />

än nattetid. Speciellt gäller detta i tunnelmynningarna<br />

då bilisten kommer från<br />

dagsljus och skulle uppleva det som direkt<br />

nattmörker om inte belysningen var för- <br />

87

Led-belysning ökar trafiksäkerhet<br />

Tidigare satt armaturerna på var sjätte meter, något som nu har kunnat glesas ut till var åttonde meter.<br />

stärkt<br />

i mynningarna.<br />

Därför sitter det 150 armaturer extra i<br />

varje tunnelmynning som styrs av ljusmätare,<br />

både utomhus och i tunneln. Dessa<br />

är fortfarande av typen högtrycksnatrium<br />

och har mycket större effektförbrukning.<br />

– Skulle vi använt led där hade vi i princip<br />

fått klä tak och väggar med armaturer,<br />

säger Berth Thorsson.<br />

Dessa förstärkningsljus trappas ned i flera<br />

steg för att sedan ersättas helt av led. Beroende<br />

på ljusstyrka utomhus kan de regleras<br />

i fyra steg. Led belysningen dämpas<br />

också nattetid då bilisternas ögon är vana<br />

vid mindre ljus. Det sker genom att varannan<br />

led-armatur släcks då, vilket minskar<br />

den årliga brinntiden i snitt med 2 000<br />

timmar.<br />

BÄTTRE FÄRGÅTERGIVNING<br />

Led-belysningens färgto<strong>ner</strong> ligger närmare<br />

färgto<strong>ner</strong>na hos dagsljus, till skillnad från<br />

högtrycksnatrium med sina gulare färgto<strong>ner</strong>.<br />

Det gör att färgåtergivningen i tunneln<br />

blir bättre, vilket ökar trafiksäkerheten.<br />

Även detta var en viktig faktor för<br />

Trafikverket att välja led-alternativet. ■<br />

88 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Markfrågorna bromsar<br />

bredbandsutbyggnaden<br />

Bygglovshantering och kommu<strong>ner</strong>s dåliga villkor, samarbetsproblem<br />

mellan operatörerna samt sköra elnät bromsar utbyggnaden<br />

av snabbare bredband. Post- och Telestyrelsen vill att marknadens<br />

aktörer löser dem tillsammans i en statlig projektgrupp.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. ILLUSTRATION: MIKAEL SJÖBERG<br />

De största kostnaderna vid nyetablering<br />

av mobilnät är vägbyggen,<br />

mobilmaster samt framdragning<br />

av el till basstatio<strong>ner</strong>. Ju glesare bygd, desto<br />

högre blir dessa kostnader samtidigt<br />

som den kommersiella marknaden förväntas<br />

stå för utbyggnaden av infrastrukturen.<br />

När PTS undersöker vad operatörerna<br />

för mobilt bredband upplever för problem<br />

som bromsar utbyggnadstakten blir listan<br />

lång.<br />

BROMSKLOSSAR<br />

p Ineffektiv bygglovsprocess och svårigheter<br />

att få bygga till den höjd som krävs<br />

på masten.<br />

p Oskäliga villkor för att få använda kommunal<br />

mark.<br />

p Problem vid samarbete med andra operatörer<br />

för att dela utrymme i befintlig<br />

mast.<br />

p Dubbla hyreskostnader för mark vid<br />

samarbete med andra operatörer.<br />

p Ingen samordning i glesbygd som är<br />

kommersiellt ointressant för operatörerna.<br />

p Sköra elnät som framtvingar dyra investeringar<br />

i reservkraft.<br />

p EU-stöd för bredband gäller endast<br />

trådbundet bredband.<br />

MARKFRÅGORNA BEHÖVER LÖSAS<br />

PTS lämnar i studien inga förslag på hur<br />

hindren ska elimi<strong>ner</strong>as eller »rundas«, men<br />

näm<strong>ner</strong> ett antal statliga aktörer som kan<br />

tittar vidare på saken.<br />

PTS stöttar sedan tidigare Bredbandsforums<br />

förslag om en utredning för genomlysning<br />

av markfrågor. Sedan den 1 november<br />

2012 har Lantmäteriet regeringens<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

uppdrag att arbeta med markåtkomsten<br />

för bredbandsutbyggnad.<br />

NU FÖRESLÅR PTS OCKSÅ<br />

p En statlig utredning om marktillträde,<br />

markförlagda ledningar, grävtillstånd<br />

och kanalisation.<br />

p En projektgrupp med marknadens aktörer<br />

som får identifiera vilka problem<br />

som beror på hur det befintliga regelverket<br />

tillämpas och vilka problem som är<br />

regleringsproblem.<br />

p Sverige ligger långt fram, men utanför<br />

storstadsregio<strong>ner</strong>na går det trögt. Idag<br />

är det inte realistiskt att uppnå 100 megabit<br />

per sekund med annat än trådbunden<br />

teknik, som kopparledning el-<br />

Målet – 100 mbp/s till alla inom sju år<br />

Nationella<br />

bredbandsmål<br />

Regeringen vill att 90 procent av alla ska ha<br />

tillgång till bredband på minst 100 megabit<br />

per sekund inom sju år. EU-målet är att alla i<br />

Europa samtidigt ska minst 30 megabit per<br />

sekund i sina internetuppkopplingar.<br />

ler ljusfiber. Mycket talar dock för att<br />

framtidens mobila teknik kommer att<br />

kunna klara dessa högre värden.<br />

KONSUMENTPRODUKTER<br />

UTVECKLAS PARALLELLT<br />

En trimmad version av 3G som kallas LTE<br />

finns redan på marknaden. Nästa steg mot<br />

äkta 4G-teknik kallas LTE-advanced. Sannolikt<br />

kommer vi inom de närmaste sju<br />

åren få konsumentprodukter som med<br />

mobilt bredband kan ge 100 megabit per<br />

sekund. ■<br />

Markfrågorna bromsar fortfarande utbyggnaden av mobilt bredband i glesbygden. PTS vill att branschaktörerna<br />

tittar vidare på saken.<br />

89

Katodiskt korrosionsskydd<br />

Ett sätt att minska korrosionen på kraftledningsstolpar är att installera katodiskt korrosionsskydd med offeranoder.<br />

Korrosionsskydd<br />

av kraftledningsstolpe<br />

För att minska projekteringskostnader för korrosionsskydd av<br />

kraftledningsstolpar har Elforsk sammanställt forskning och<br />

gjort egna fältstudier sammanställda i en rapport. Den redovisar<br />

instruktio<strong>ner</strong> för hur installationen kan utföras i olika typfall av<br />

stolpar.<br />

TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: PER ANDERSSON<br />

Konstruktionsförutsättningarna för<br />

katodiskt korrosionsskydd med<br />

offeranoder kan variera starkt.<br />

Antalet anoder och deras placering beror<br />

på jordens elektriska motståndsförmåga,<br />

jordresistiviteten, hur olika jordlager ligger<br />

och hur hög grundvattennivån är. Det<br />

spelar också in om topplinan är isolerad<br />

eller inte. Men det blir för dyrt att projek-<br />

tera detta för varje enskild kraftledningsstolpe.<br />

HÖG RESISTIVITET GER LÅG KORROSION<br />

I rapporten Katodiskt korrosionsskydd av<br />

kraftledningsstolpars jordfundament och<br />

stagförankringar (Elforsk 13:20), berättar<br />

rapportförfattarna Bertil Sandberg och<br />

Märit Forssander bland annat att skyddet<br />

fungerar bäst när jordresistiviteten är lägre<br />

än 100 Wm. Är värdet högre behöver<br />

grundvattennivån också vara i nivå med<br />

fundamentet. Ju högre resistivitet, desto<br />

lägre grad av med tiden avstannande korrosion.<br />

MAGNESIUMANODER<br />

Försöken utfördes med magnesiumanoder<br />

installerade på olika typer av stolpar. Genom<br />

att väga provplåtarna, samt mäta<br />

spänningspotential och anodströmmar<br />

kunde de få ett mått på vilken skyddsverkan<br />

de olika installatio<strong>ner</strong>na gav.<br />

Man fann då också att ju lägre anoderna<br />

placerades desto bättre blev skyddet. Med<br />

isolerad topplina fann man att två centralt<br />

placerade anoder kunde skydda hela platsen<br />

för stolpen. Försöken visade också att<br />

deras inledande teoretiska beräkningar<br />

stämde väl med utfallet av de praktiska<br />

testerna. ■<br />

källa:<br />

Elforsk<br />

90 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Flera nya koder i AMA EL 12<br />

AMA EL 12 med tillhörande RA EL 12 har nu kommit. Flera nya<br />

koder och rubriker med tillhörande texter har tillkommit sedan<br />

föregångaren AMA EL 09.<br />

TEXT: MANFRED OTTERHEIM. FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

Den snabba tekniska utvecklingen<br />

gör att AMA numera uppdateras<br />

vart tredje år för att hålla sig aktuell.<br />

Arbetet med att uppdatera och komplettera<br />

innehållet i den senaste upplagan<br />

av AMA- och RA EL har pågått sen hösten<br />

2011 och har utförts av en arbetsgrupp<br />

med bred förankring inom elbranschen.<br />

– Sammanlagt har BSAB-systemet<br />

kompletterats med drygt 130 nya koder<br />

och rubriker i den nya utgåvan, säger Per<br />

Andersson, huvudutredare <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>.<br />

– Precis som förra gången har det hänt<br />

mest inom teleavsnittet, avsnitt 64. Här<br />

hittar vi bland annat ett nytt avsnitt om<br />

detektering av föremål samt ett om videokonferenssystem,<br />

säger han.<br />

Ny är också gruppen diverse transportsystem<br />

där bland annat hängställningar,<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Nya AMA- och RA El 12<br />

p 134 nya koder och rubriker<br />

p olika typer av system för detektering av föremål<br />

och varularm är en ny grupp av installatio<strong>ner</strong><br />

p ny grupp, diverse transportsystem, som<br />

innehåller byggdelar och produktionsresultat<br />

där bland annat hängställningar, fasadbryggor,<br />

transportband och sophissar kan<br />

beskrivas<br />

fasadbryggor och sophissar ska beskrivas.<br />

Genom att använda AMA- och RA<br />

EL 12 så säkerställer användaren att hänvisningar<br />

sker till relevanta dokument och<br />

utgåvor.<br />

Innehållet i AMA EL 12<br />

har uppdaterats med<br />

avseende på ny teknik<br />

och hänvisningar till standarder<br />

och andra källor.<br />

ISBN 978-91-7333-395-5<br />

9 789173 333955<br />

Artikelrubrik AMA EL EL 12<br />

AMA<br />

AMA<br />

AMA<br />

EL 12<br />

Allmän material- och arbetsbeskrivning<br />

för eltekniska arbeten<br />

p ett tätare samarbete med Trafikverket har<br />

inneburit nya koder och rubriker i AMA och<br />

RA samt en långtgående samordning mellan<br />

AMA EL och Trafikverkets komplement.<br />

p strömkännande jordfelsbrytare med inbyggt<br />

överströmskydd kan nu beskrivas på<br />

en dedikerad plats<br />

p kravtexter under kapitel 8 om integration av<br />

utrustning med prefabricerade styrsystem.<br />

Både AMA El 12 och RA EL 12 går att köpa<br />

i <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>s webbutik. ■<br />

AMA<br />

12 EL<br />

91

FÖRVALTNING<br />

Befintliga byggnader har stor potential för e<strong>ner</strong>gieffektivisering. Men det råder osäkerhet hur e<strong>ner</strong>gibesparingarna ska beräknas.<br />

Enklare verifiering<br />

av e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

Med hjälp av DUR-metoden kan du enklare beräkna och verifiera<br />

effekten av e<strong>ner</strong>gieffektiviseringsåtgärder. Debiteringsmätare<br />

används som grund.<br />

TEXT: VERONICA EADE. FOTO: ANDERS WESTER<br />

Iboken »Verifiering av e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

i befintliga byggnader«, av Stig<br />

Lundberg, lyfts problematiken med<br />

att ta fram e<strong>ner</strong>gistatistik och beräkna<br />

och verifiera besparingar. Allt handlar i<br />

slutänden om att ge byggnadsägaren eko-<br />

nomiska incitament för att genomföra e<strong>ner</strong>gieffektiviseringsåtgärder,<br />

något som är<br />

svårt om man inte vet hur man ska räkna.<br />

Här handlar det inte om att trolla med<br />

siffror, tvärtom, den metod som beskrivs i<br />

publikationen har tagits fram för att skapa<br />

en god kunskap om det aktuella fastighetsbeståndets<br />

e<strong>ner</strong>gianvändning och skapa<br />

statistik för verifiering och uppföljning baserat<br />

på verkliga och relevanta data.<br />

OM DUR-METODEN<br />

DUR-metoden (DUR = Debiteringsmätare,<br />

Utetemperaturkorrigering, Referensnivå)<br />

är en metod som ska användas för att<br />

verifiera e<strong>ner</strong>gianvändning och utfall av<br />

e<strong>ner</strong>giåtgärder i befintliga byggnader. Metoden<br />

baseras på månadsvärden för e<strong>ner</strong>gi<br />

och klimat.<br />

92 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Principen är att debiteringsmätare ligger<br />

till grund för referensnivåer och verifiering,<br />

samma mätare som e<strong>ner</strong>gileverantörerna<br />

använder för sin fakturering. Det betyder<br />

att de mätdata som statistiken baseras<br />

på, är de som faktiskt påverkar e<strong>ner</strong>gikostnaderna.<br />

Ekonomiska besparingar<br />

syns direkt.<br />

RATIONELLT VERKTYG<br />

DUR-metoden har helt inriktats på att vara<br />

ett rationellt verktyg som verifierar e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

och ekonomiska besparingar<br />

när e<strong>ner</strong>giåtgärder genomförs, med<br />

syfte att skapa ekonomiska incitament för<br />

e<strong>ner</strong>gieffektivisering.<br />

DUR-metoden innehåller fem olika delar<br />

som behövs för att kunna beräkna utfallet<br />

av en e<strong>ner</strong>giåtgärd med god precision.<br />

Dessa är:<br />

p hur en referensnivå ska byggas upp<br />

p hur klimatkorrigering ska ske om e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />

påverkas av klimatet<br />

p hur en förändring gentemot referensnivån<br />

ska beräknas<br />

p hur utfallet ska redovisas<br />

p hur förändringar under en verifieringsperiod<br />

ska hanteras och beräknas.<br />

KLIMATKORRIGERING<br />

Förutom en enkel och tydlig metodbeskrivning,<br />

använder DUR-metoden klimatdata<br />

på ett direkt och enkelt sätt. Klimatkorrigeringen<br />

görs med hjälp av de<br />

uppgifter om månadsmedelvärden för utetemperatur<br />

som man kan prenumerera på<br />

hos SMHI.<br />

Genom att bestämma den aktuella<br />

byggnadens balanstemperatur med hjälp<br />

av historiska data (e<strong>ner</strong>gistatistik och månadsmedeltemperaturer),<br />

får fastighetsägaren<br />

en god grund för byggnadens e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

innan åtgärder för e<strong>ner</strong>gieffektivisering.<br />

Dessutom skapas referensnivåerna<br />

för beräkning och verifiering, från<br />

byggnadens specifika data. Om mätaren<br />

visar en minskning, så kostar det mindre.<br />

Verkar det för enkelt?<br />

TILLRÄCKLIGT MYCKET INFORMATION<br />

Genom att veta vilka mätare som används<br />

för debitering av e<strong>ner</strong>gi, använda dessa för<br />

att fastställa referensnivåer och verifiera<br />

besparingar, samt ta fram byggnadens balanstemperatur,<br />

kan byggnadsägaren enkelt<br />

komplettera med klimatdata från<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

SMHI och därifrån använda DUR-metoden<br />

för att ta fram statistiskt underlag för<br />

e<strong>ner</strong>gieffektivisering och verifiering av åtgärders<br />

effekt.<br />

Det som behövs är månadsvärden på<br />

e<strong>ner</strong>gianvändning för minst ett år, e<strong>ner</strong>gipriser<br />

och loggar på månadsmedeltemperaturer<br />

samt områdets »normaltemperatur«.<br />

Hur det sedan används via DURmetoden<br />

beskrivs i detalj i publikationen<br />

»Verifiering av e<strong>ner</strong>gianvändning i befintliga<br />

byggnader«.<br />

Den som är van att arbeta med e<strong>ner</strong>gistatistik<br />

kan enkelt skapa sin egen beräkningssnurra<br />

i ett antal Excelblad, med<br />

hjälp av boken. Den som inte vill arbeta<br />

själv, kan kontakta VISEM AB och få<br />

hjälp.<br />

I DUR-metoden ingår också ett standardiserat<br />

rapporteringspaket, som gör det<br />

enkelt att följa upp e<strong>ner</strong>gistatistiken. Enligt<br />

Stig Lundberg (författaren) kommer<br />

DUR-metoden att finnas tillgänglig i<br />

DUR-metoden<br />

kommersiell programvara i framtiden,<br />

dock finns ingen tidplan för detta i dagsläget.<br />

LICENSKOSTNAD<br />

För den som vill använda DUR-metoden<br />

som uppföljningsmetod, kommer en symbolisk<br />

licenskostnad på 1 SEK/mätare och<br />

år. Denna avgift är till för att täcka kostnader<br />

för administration, varumärkesskydd<br />

etcetera. En fastighetsägare som väljer en<br />

programvara som ger rapporter märkta<br />

med DUR-metoden får en garanti för att<br />

verifieringen sker på samma sätt varje<br />

gång, oavsett vem som är användare och<br />

vilken programvara som valts. Beräkningsverktyget<br />

för DUR-metoden lämnas vid<br />

de seminarier som VISEM håller. ■<br />

källa:<br />

VISEM AB (Stig Lundberg)<br />

Problematiken – några exempel<br />

Graddagsmetoden och e<strong>ner</strong>giindex<br />

Dagens byggnader har betydligt lägre balanstemperatur<br />

(den temperatur som är gränsen<br />

för när värme behöver tillföras en byggnad) än<br />

de 17 ºC som graddagsmetoden utarbetades<br />

för. Graddagsmetoden för klimatkorrigering<br />

förutsätter att alla byggnader är likadana, vilket<br />

i de allra flesta fall ger en för stor korrigering.<br />

E<strong>ner</strong>giindex för klimatkorrigering är kostsamt<br />

och komplicerat att ta fram för en byggnad,<br />

vilket gör att man ofta ge<strong>ner</strong>aliserar beräkningarna<br />

och får stora osäkerheter i<br />

uppföljningen.<br />

Befintliga byggnader har<br />

störst potential för e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />

Sveriges fastighetsbestånd förnyas med cirka<br />

en procent per år och de byggnader som<br />

uppförs har normalt en låg e<strong>ner</strong>gianvändning.<br />

De övriga 99 procenten är de befintliga byggnaderna<br />

som har en betydligt högre e<strong>ner</strong>gianvändning.<br />

De stora potentialerna för e<strong>ner</strong>gief-<br />

Osäkerhet ger incitament att låta bli<br />

För att använda klimatkorrigering av e<strong>ner</strong>gidata,<br />

krävs att man vet vilka mätdata som är klimat-/temperaturberoende<br />

och vilka som inte<br />

är det. Många gånger är inte den som ansvarar<br />

för e<strong>ner</strong>gistatistiken insatt i skillnaden.<br />

Specifik e<strong>ner</strong>gianvändning (e<strong>ner</strong>gi/kvm och år)<br />

ger också stora osäkerheter vid verifiering av<br />

e<strong>ner</strong>gianvändning, vilket har visats i exempelvis<br />

Svebys e<strong>ner</strong>giberäkningstävling. Det är<br />

areaberäkningarna som ger varierande resultat<br />

och har stor påverkan på resultatet.<br />

Osäkerheter i statistiken ger snarare incitament<br />

att låta bli att investera än tvärtom.<br />

fektivisering finns därför i de befintliga<br />

byggnaderna.<br />

källa:<br />

Verifiering av e<strong>ner</strong>gianvändning i befintliga<br />

byggnader av Stig Lundberg.<br />

93

Frivillig prisprövningsmodell<br />

Öresundskraft är ett av de fjärrvärmebolag som vill skaffa sig bättre förtroende hos sina kunder genom en tätare dialog.<br />

Bransch och kunder<br />

ska samverka om fjärrvärmepris<br />

Fjärrvärmebolagen ska bli mer öppna med sin prispolitik och<br />

fastighetsägarna ska få ökat inflytande över hur priserna utformas.<br />

Det är tanken med den frivilliga prisprövningsmodellen<br />

Prisdialogen – mellan kunder och fjärrvärmeföretag.<br />

TEXT: HANS HELLBERG. FOTO: ÖRESUNDSKRAFT<br />

I<br />

nitiativtagare är bostadsbolagen Riksbyggen<br />

och Sabo och branschföreningen<br />

<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme. Bakgrunden är<br />

den stora förtroendeklyfta som länge funnits<br />

mellan fjärrvärmebolagen och deras<br />

kunder.<br />

– Med kundinflytande, transparens och<br />

fjärrvärmeleverantörer som är beredda att<br />

få sina prisändringar prövade bidrar Prisdialogen<br />

till att skapa en bättre fungerande<br />

marknad, hoppas Prisdialogens ordförande<br />

Kurt Eliasson, till vardags vd för Sabo.<br />

Prisdialogen bygger på lokala dialoger<br />

och central prövning. Dialogen mellan leverantören<br />

och kunderna sker under flera<br />

samrådsmöten som ska leda fram till en lo-<br />

kal prisändringsmodell. Den måste innehålla<br />

prisändring för kommande år och en<br />

prognos för de därpå följande två åren.<br />

I modellen ska även fjärrvärmebolagets<br />

prispolicy framgå och vilka faktorer som<br />

Prisdialogen ska ge<br />

ligger till grund för prisändringar.<br />

Den fastställda prisändringsmodellen<br />

skickas sedan till Prisdialogens kansli för<br />

central granskning, tillsammans med protokollet<br />

från samrådet där kundernas synpunkter<br />

redovisas. Även enskilda perso<strong>ner</strong><br />

kan skicka in synpunkter på prisändringsmodellen<br />

till kansliet.<br />

En partsammansatt styrelse beslutar sedan<br />

om modellen håller måttet och att<br />

fjärrvärmebolaget kan beviljas medlemskap<br />

i prisdialogen. De företag som inte<br />

lever upp till sina åtaganden riskerar att<br />

uteslutas, en ny granskning görs varje år. ■<br />

p Rimlig, förutsägbar och stabil prisutveckling över tid<br />

p Transparens i prissättning och prisutveckling<br />

p Tidig avisering av prisändringar för att underlätta hyresförhandlingar och budgetarbete<br />

p Dialog där kunderna ges möjlighet att påverka fjärrvärmeleverantörens prisändringar<br />

p Skydd för kunden från kraftiga prisökningar<br />

p Utrymme för kunder att kunna påverka utvecklingen av priskonstruktio<strong>ner</strong><br />

p Priskonstruktio<strong>ner</strong> som ger kunden ekonomiska incitament till e<strong>ner</strong>gieffektiviseringsåtgärder.<br />

94 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Bara goda<br />

erfarenheter av nytt försök<br />

Skånska Öresundskraft startade redan i fjol en prisdialog med<br />

sina största kunder. Både fjärrvärmebolaget och en av deras<br />

största kunder har bara gott att säga om den nya samverkansformen.<br />

TEXT: HANS HELLBERG FOTO: ÖRESUNDSKRAFT<br />

Ö<br />

resundskrafts vd Anders Östlund<br />

anser att fjärrvärme är en mycket<br />

bra uppvärmningsform men var<br />

bekymrad över den skarpa misstro som<br />

länge rått mot fjärrvärmebolagens prissättning.<br />

Förra våren bjöd han därför in sina<br />

vd-kolleger från företagets största kunder,<br />

ett tiotal fastighetsbolag, för att diskutera<br />

prispolicy och prissättning.<br />

– Vi vill skapa öppenhet kring hur våra<br />

kostnader ser ut och vilka bedömningar vi<br />

gör av till exempel bränslepriser och underhållskostnader.<br />

Och dessutom få våra<br />

kunders förståelse och acceptans för hur vi<br />

arbetar.<br />

Diskussio<strong>ner</strong>na ledde efter flera möten<br />

fram till en överenskommelse mellan parterna<br />

om vilka principer som ska gälla för<br />

prissättningen på fjärrvärme lokalt.<br />

Öresundskraft gjorde också en prisutfästelse<br />

för tre år framåt, med ett garanterat pris<br />

Anders Östlund, vd Öresundskraft.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

för 2013, ett takpris för 2014 och en prisprognos<br />

för året därpå.<br />

Anders Östlund ser i princip bara fördelar<br />

med det nya sättet att arbeta, som han<br />

anser är direkt nödvändigt:<br />

– En aktiv dialog och ett ökat ömsesidigt<br />

förtroende mellan oss och våra kunder är<br />

helt nödvändigt om fjärrvärmen ska fortsätta<br />

en spela en central roll i framtidens<br />

e<strong>ner</strong>gimix.<br />

Finns det då inga nackdelar? Jo kanske<br />

ändå:<br />

– Vi som fjärrvärmeföretag frånsäger oss<br />

ju den ensidiga makt vi hittills haft över<br />

prissättningen. En risk är ju om den tänkta<br />

dialogen utvecklas till enbart en tuff prisförhandling<br />

där man glömmer bort fjärrvärmens<br />

många fördelar. Men den risken<br />

får vi ta, att ha dialog är ändå alltid det bästa,<br />

säger Anders Östlund.<br />

Benth Jensen, vd för allmännyttiga Äng-<br />

Prisdialog med storkunder<br />

elholmshem, hade länge saknat förtroende<br />

för sin fjärrvärmeleverantör Öresundskraft<br />

men har fått revidera sin uppfattning det<br />

gångna året.<br />

– Det mesta har blivit ofantligt mycket<br />

bättre. Tidigare har det varit svårt att förstå<br />

hur priset på fjärrvärme sätts. Nu får vi insyn<br />

i och kan analysera de parametrar som<br />

styr deras prisutveckling. Men det allra<br />

bästa är att vi även i i god tid får en uppfattning<br />

om hur priset kan komma att utvecklas<br />

de kommande åren och kan anpassa<br />

oss efter det.<br />

Benth Jensen anser inte att Ängelholmshem<br />

kunnat påverka prissättningen så väldigt<br />

mycket det första året, men han räknar<br />

med att möjligheterna att påverka ökar<br />

i takt med att samarbetet fortskrider.<br />

Men den allra största vinsten med det<br />

nya arbetssättet står inte i avtalet utan är<br />

bonuseffekter.<br />

– Genom att vi jobbar tillsammans får vi<br />

både större förståelse och ökad kunskap<br />

om varandras verksamheter. Det ger oss<br />

ökade möjligheter att få hjälp att effektivisera<br />

vår användning samtidigt som vi kan<br />

hjälpa fjärrvärmebolaget att kapa sina toppar<br />

genom att vi försöker hålla igen vår användning<br />

när det är störst påfrestning på<br />

näten. ■<br />

95

Bim i fastighetsförvaltning<br />

Sagoskogens förskola är en av flera av Huges nybyggen som genomförs med hjälp av Bim. Fastighetsbolaget vill snarast också få in Bim i förvaltningen även i<br />

befintliga byggnader.<br />

Huge Fastigheter<br />

satsar stort på Bim<br />

Huge Fastigheter är kanske det kommunala fastighetsbolag som<br />

kommit längst med att använda Bim i arbetet med sina fastigheter.<br />

Både Huge och hyresgästerna har nytta av att företaget använder<br />

Bim, anser Henrik Örneblad, affärsområdeschef på Huge.<br />

TEXT: HANS HELLBERG ILLUSTRATION: HELENE ENGSTRÖM, COMARC PROJEKTERING AB<br />

V<br />

i har inte mätt nyttan ännu men jag<br />

är övertygad om att vi tjänar på att<br />

använda Bim genom hela processen,<br />

från byggande till drift och underhåll.<br />

Vi får en väldefinierad produkt med bra<br />

kvalitet, och kunderna får det de vill ha<br />

och blir nöjda. Dessutom anser jag att<br />

fastigheternas värde ökar ju bättre inventerade<br />

och kartlagda de är, säger Henrik Örneblad.<br />

Huge äger och förvaltar allt från bostäder<br />

och kontor till skolor och förskolor. I<br />

dag arbetar man aktivt med Bim i ett tiotal<br />

projekt, såväl nybyggen som ombyggnader<br />

och renoveringar. Bim används bland annat<br />

i projekteringen och för visualiseringar.<br />

STÄLLER KRAV I UPPHANDLING<br />

– Dessutom har vi börjat ställa krav i upphandlingar<br />

på att Bim även ska tillämpas<br />

ute på arbetsplatserna och inte bara vid<br />

ritbordet, säger Henrik Örneblad.<br />

Nästa fas är att föra in Bim i förvaltningen,<br />

något som fått vänta eftersom företaget<br />

nyligen bytt fastighetssystem.<br />

– Ambitionen är att Bim ska bli ett<br />

hjälpmedel till fastighetssystemet och en<br />

naturlig del i förvaltningen. Vi har skannat<br />

in alla våra fastigheter i ett ritningssystem.<br />

Varje gång vi går in i en fastighet för att renovera<br />

eller bygga om tar vi fram intelligenta<br />

ritningar för denna.<br />

MÅNGA FÖRDELAR<br />

Henrik Örneblad ser en rad vinster med<br />

att använda Bim som hjälpmedel i förvaltningen:<br />

– Det mesta självklara är ju att använda<br />

det för ytberäkningar. Det är en hygienfaktor<br />

att ha koll på vad man har och vad man<br />

hyr ut. Det är en stor effektivitetsvinst att<br />

ha detta digitalt.<br />

Bim kan även bidra till ökad detaljinformation<br />

för driften och underlättar underhållpla<strong>ner</strong>ing,<br />

kalkylering och uppföljning.<br />

– Vår avsikt är att använda Bim till att<br />

knyta ihop olika system som till exempel<br />

felanmälan och underhållspla<strong>ner</strong>. När felanmälan<br />

i en fastighet överstiger en viss nivå<br />

kan det vara en tydlig signal om att det<br />

är dags att öka underhållet.<br />

HYRESGÄSTENS SYNPUNKTER<br />

För hyresgästerna ger Bim helt nya möjligheter<br />

att få tycka till och vara delaktiga under<br />

resans gång både vid ny- och ombygg-<br />

96 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

nader, anser Henrik Örneblad.<br />

– I dag presenterar vi ofta ett färdigt förslag<br />

för hyresgästen. Genom att redan i ett<br />

tidigt skede kunna visualisera projektet<br />

finns större möjlighet att ta tillvara hyres-<br />

gästens synpunkter.<br />

För Huge har resan in i den digitala världen<br />

börjat. Henrik Örneblad hoppas att<br />

fler fastighetsägare vågar ta till sig möjligheterna<br />

att använda den digitala informa-<br />

Byggkalkylatorn.<br />

Bim i fastighetsförvaltning<br />

tionstekniken.<br />

– Fastighetsägare måste in så tidigt som<br />

möjligt i Bim-processen för att kunna ställa<br />

krav så att man får den information man<br />

vill ha och presenterad på det rätt sätt. ■<br />

För dig som inte<br />

omedelbart kan<br />

addera 2,5 ton våt-<br />

rumsspackel med<br />

347 plyfaskivor.<br />

Byggkalkylatorn ger snabbt och enkelt priset<br />

på material och arbete. Bra för att kalkylera hela<br />

projekt eller jämföra olika delar. Och minskar<br />

risken för fel och missar – och att ”räkna bort sig”<br />

i offertarbetet.<br />

Läs mer på byggtjanst.se/kalkyl

Bim i fastighetsförvaltning<br />

Fastighetsbolag<br />

tveksamma till nyttan med Bim<br />

Medan det råder Bim-hysteri i delar av branschen är de flesta<br />

fastighetsbolag och förvaltare ännu skeptiska till det nya verktyget.<br />

Man vill ha bevis för nyttan med Bim och exempel på hur<br />

den kan mätas innan man hoppar på tåget.<br />

TEXT: HANS HELLBERG<br />

F<br />

öretaget Visus Market Research har<br />

på uppdrag av WSP undersökt hur<br />

tio statliga fastighetsbolag ser på<br />

möjligheterna att använda sig av Bim,<br />

Building Information Modelling, i byggande<br />

och förvaltning.<br />

Slutsatsen är att spännvidden i branschen<br />

är mycket stor – alltifrån bolag som aktivt<br />

undviker att jobba med Bim till bolag som<br />

ser Bim som en viktig strategisk fråga.<br />

SVÅRT MÄTA OCH FÖLJA UPP<br />

Knappt hälften av de undersökta företa-<br />

gen tror att det finns fördelar med att arbeta<br />

med Bim, men har inte kommit så<br />

långt. Hos övriga organisatio<strong>ner</strong> är Bim än<br />

så länge lågprioriterat.<br />

Gemensamt för båda kategorierna är<br />

dock att man anser att det är svårt att mäta<br />

och följa upp effekter av Bim.<br />

– Resultatet visar att vi från konsultledet<br />

måste bli bättre på att visa våra beställare<br />

fördelarna med att arbeta med Bim, säger<br />

Pontus Bengtsson, Bim-expert på WSP.<br />

Att Bim är något man har nytta av och inte<br />

en belastning. Problemet är att det än så<br />

länge inte finns så många goda exempel att<br />

visa upp.<br />

EFFEKTIVARE OCH KUL<br />

De fastighetsbolag som är positivt inställda<br />

lyfter särskilt fram att de tror att Bim<br />

bidrar till både effektivare produktion och<br />

förvaltning och att det sparar tid.<br />

På plussidan finns också att det är modernt<br />

och kul och kan bidra till att attrahera<br />

nya medarbetare.<br />

OVILJA HOS MEDARBETARNA<br />

De som är skeptiska till att jobba med Bim<br />

hänvisar till brister i kunskap och kompetens<br />

i företaget men också om en ovilja hos<br />

medarbetarna att ta till sig digital teknik.<br />

Men också svårighet att hinna med, oro<br />

för att det slukar mycket resurser samt osäkerhet<br />

om var man ska börja är hinder för<br />

att ta in Bim i arbetet. ■<br />

LAYHER ALLRound ® sTÄMP TG 60<br />

Snabbt.<br />

Lätt och snabb montering tack vare låg vikt och<br />

symmetriska ramar med Allround-systemets<br />

beprövade kransar med kilkopplingar.<br />

Flexibelt.<br />

Full kompatibilitet med Allround-systemet gör<br />

att Layhers beprövade trapptorn, utkragningar,<br />

arbetsplattformar enkelt integreras i stämpställningen.<br />

Lönsamt.<br />

Med mer än 30% tidsbesparing jämfört med<br />

lösa spiror och bommar, blir systemet<br />

snabbt lönsamt.<br />

Säkert.<br />

Säkrare montering tack vare<br />

integrerade montageräcken.<br />

www.layher.se<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Bim i fastighetsförvaltning<br />

Statliga fastighetsägare vill gå före<br />

Fem statliga fastighetsägare ska under året ta fram en gemensam<br />

strategi med krav på hur Bim ska användas i förvaltning<br />

och byggprojekt. Strategin kan även bli ett rättesnöre för andra<br />

fastighetsbolag som saknar egen Bim-strategi.<br />

TEXT: HANS HELLBERG FOTO: SPECIALFASTIGHETER<br />

D<br />

e fem är Akademiska Hus, Fortifikationsverket,Riksdagsförvaltningen,<br />

Specialfastigheter Sverige<br />

samt Statens fastighetsverk.<br />

– Vi vill hitta ett gemensamt och strukturerat<br />

arbetssätt för att använda Bim så att<br />

vår förvaltning blir så effektiv och håller så<br />

hög kvalitet som möjligt, säger Lars Lidén<br />

utvecklingschef på Specialfastigheter.<br />

– I dag får vi ofta värdefull information vid<br />

ny- och ombyggnader som försvin<strong>ner</strong> på väg<br />

till förvaltningsledet eftersom vi saknar bra<br />

sätt att ta hand om och underhålla informationen.<br />

Den största utmaningen är hur vi ska<br />

hantera det redan befintliga beståndet.<br />

VAD OCH PÅ VILKET SÄTT<br />

De domi<strong>ner</strong>ande statliga aktörerna i Norge<br />

och Finland har tidigt varit pådrivande<br />

för att Bim ska användas i projekteringen i<br />

dessa länder. Men de har ännu inte någon<br />

lösning på hur Bim kan nyttjas i förvalt-<br />

ningen, säger Lars Lidén.<br />

– Det handlar om vad vi vill ha levererat<br />

och på vilket sätt för att det ska kunna användas<br />

i förvaltningen samt kravställning i<br />

tidiga skeden av projekt. Väsentligt är också<br />

att informationen ständigt hålls aktuell och<br />

kan hittas på ett enkelt sätt när vi behöver<br />

den. Det ger också förutsättningar för en<br />

rationell hantering vid start av nya projekt.<br />

TYDLIG KRAV-LISTA<br />

De fem statliga byggherrarna samarbetar<br />

med Tyréns för att nå sitt mål. Ett resultat<br />

ska vara framme under året. Strategin blir<br />

en tydlig krav-lista för arkitekter, konsulter<br />

och entreprenörer men också en bra<br />

guide för andra fastighetsägare.<br />

– Meningen är att resultaten ska komma<br />

hela fastighetsbranschen till godo och<br />

att de som vill gärna får kopiera oss. ■<br />

Tanken är att resultaten ska komma hela branschen till godo, säger Lars Lidén på Specialfastigheter som samordnar leder den gupp som ska ta fram en Bimstrategi<br />

för statliga fastighetsbolag.<br />

99

E<strong>ner</strong>giuppföljningssystem<br />

I Fastighetsägarna GFR:s e<strong>ner</strong>giuppföljningssystem kan du visa förbrukning för enskilda fastigheter eller hela ditt bestånd och på kort och lång sikt, bland annat.<br />

Bättre koll på<br />

e<strong>ner</strong>giförbrukningen<br />

Fastighetsägarna GFR har tagit fram ett uppföljningssystem som ska göra det lättare för medlemmarna<br />

att spara e<strong>ner</strong>gi. E<strong>ner</strong>giuppföljningssystemet ger fastighetsägaren en översikt av all e<strong>ner</strong>gi<br />

som förbrukas i byggnaderna och hjälper till att hitta byggnader med hög förbrukning.<br />

TEXT: HANS HELLBERG<br />

M<br />

ånga av dagens e<strong>ner</strong>giuppföljningssystem<br />

upplevs ofta som<br />

dyra och krångliga för fastighetsägare<br />

som bara har några få fastigheter.<br />

Vårt system ska vara lätt att använda och<br />

kostnaden är låg, säger Mikael Ljungkvist,<br />

e<strong>ner</strong>gispecialist på Fastighetsägarna GFR.<br />

Men den allra största fördelen är att du<br />

kan jämföra dina fastigheters förbrukning<br />

med andra medlemmars.<br />

I systemet samlas bland annat uppgifter<br />

om värme, vatten och el. All förbrukning<br />

som används för uppvärmning normalårskorrigeras<br />

med SMHI E<strong>ner</strong>giindex. Fastighetsägaren<br />

får en översikt av hela sitt fastighetsbestånd,<br />

oavsett var i Sverige byggnaderna<br />

är placerade och vilka leverantörer<br />

man anlitar.<br />

– Du kan göra kontroller, uppföljningar<br />

och målstyrningar av den e<strong>ner</strong>gi som förbrukas,<br />

säger Mikael Ljungkvist. Det finns<br />

100 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

också en funktion som signalerar när förbrukningen<br />

plötsligt ändras, till exempel<br />

om en toalett börjar stå och rinna.<br />

Det är Fastighetsägarna GFR som svarar<br />

för driften av datasystemet, medan den enskilde<br />

fastighetsägaren hanterar sin statistik<br />

i en vanlig webbläsare. Det finns även en<br />

mobil applikation som fungerar till de flesta<br />

smarta telefo<strong>ner</strong>.<br />

Systemet innehåller en mängd olika visningsvyer<br />

som kan visa förbrukning både<br />

på lång eller kort sikt och för alla eller valda<br />

delar av sina byggnader och med upp till<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

fem års statistik samtidigt.<br />

– Du kan även rangordna dina byggnader<br />

från högsta till lägsta förbrukning för<br />

att se var effektiviseringar gör störst nytta,<br />

säger Mikael Ljungkvist. Oftast är det<br />

mest lönsamt att effektivisera i en stor<br />

byggnad som drar mycket e<strong>ner</strong>gi.<br />

Eftersom systemet är oberoende av varifrån<br />

man köper sin el och värme går det att<br />

byta leverantör utan att riskera att förlora<br />

historiska förbrukningsuppgifter. Men den<br />

största fördelen är enligt Mikael Ljungkvist<br />

att man kan jämföra sina egna fastigheters<br />

Sverige får professur<br />

i fastighetsförvaltning<br />

Sverige kan inom kort få en professur i fastighetsförvaltning.<br />

15 fastighetsbolag har hittills sagt sig vilja vara med och finansiera<br />

en sådan. Om allt går i lås kan den nya professorn vara på<br />

plats redan i augusti.<br />

TEXT: HANS HELLBERG FOTO: KTH<br />

S<br />

vensk forskning inom samhällsbyggande<br />

har alltid haft en slagsida åt<br />

byggande. Märkligt kan man tycka<br />

eftersom förvaltningsfasen utgör en betydligt<br />

större del av en byggnads livscykel än<br />

byggtiden.<br />

I höstas gick därför Institutionen för<br />

fastighetsekonomi vid KTH i Stockholm<br />

ut med en inbjudan till ett antal fastighetsbolag<br />

att vara med att finansiera en ny professur<br />

i fastighetsförvaltning.<br />

15 FASTIGHETSBOLAG HITTILLS<br />

Och gensvaret har varit gott. Hittills har 15<br />

fastighetsbolag anmält sitt intresse för att<br />

stötta den nya professuren.<br />

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi,<br />

räknar med att det räcker för att den<br />

nya professuren ska bli verklighet, men<br />

hoppas ändå på ytterligare fem-tio medfinansiärer.<br />

100 000 KRONOR VAR I FEM ÅR<br />

Finansiärerna förbinder sig att satsa varde-<br />

ra 100 000 kronor per år under fem år och<br />

KTH skjuter till den resterande delen.<br />

– Det känns fantastiskt att vi kan få till<br />

detta nu i en tid när behovet av kunskap<br />

om hur vi tar hand om våra hus hela tiden<br />

ökar, i takt med ökade miljö-, e<strong>ner</strong>gieffektiviserings-<br />

och finansiella krav, säger Hans<br />

Lind.<br />

Forskning och utbildning<br />

förbrukning med andras liknande.<br />

– När du köper vårt e<strong>ner</strong>giuppföljningssystem<br />

delar du samtidigt anonymt med<br />

dig av dina förbrukningsuppgifter till alla<br />

andra användare i systemet. På så vis får du<br />

många fler att jämföra dig med än om du<br />

haft ett eget system, säger Mikael Ljungkvist.<br />

Systemet är än så länge bara tillgängligt för<br />

medlemmar hos Fastighetsägarna GFR. Kostnaden<br />

är 500 kronor i startavgift och 600 kronor<br />

i årsavgift per byggnad. Priset gäller för tre<br />

befintliga mätare per byggnad. ■<br />

ALLA SORTERS BYGGNADER<br />

Exakt var tonvikten ska ligga för den nya<br />

professuren är inte klart ännu. Klart är<br />

dock att forskningen ska omfatta allt från<br />

bostäder och kommersiella lokaler till specialfastigheter.<br />

– Finansiärerna vill förstås vara med att<br />

påverka inriktningen och vi kommer därför<br />

att inrätta någon form av referens- och<br />

styrgrupp.<br />

HANDPLOCKA PROFESSOR<br />

Det nya forskningsområdet är tänkt att ingå<br />

i det nya centrum för hållbart samhällsbyggande<br />

som tar form inom KTH. Med<br />

ett normalt utlysningsförfarande skulle<br />

den nya professuren kunna inrättas tidigast<br />

till årsskiftet. Men eftersom medfinansiärerna<br />

förmodligen vill ha ett ord med i laget<br />

hoppas Hans Lind att den nya professorn<br />

kan handplockas till allas belåtenhet.<br />

– Då är det inte omöjligt att vi kan vara<br />

igång redan i augusti. ■<br />

Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm hoppas ha en professur i fastighetsförvaltning på plats i höst.<br />

101

Dom i Mark -och miljööverdomtolen<br />

Om det bara är 14 grader på golvet alldeles nedanför fönstret spelar ingen roll, konstaterar Mark- och miljööverdomstolen. Det är temperaturen i vistelsezonen<br />

som gäller.<br />

Kalla golv utanför<br />

vistelsezon ingen olägenhet<br />

Att golven är kalla utanför den så kallade vistelsezonen i en lägenhet är ingen olägenhet, enligt<br />

Socialstyrelsen och Mark- och miljööverdomstolen.<br />

TEXT: HANS HELLBERG FOTO: HARALD HOLM<br />

F<br />

lera hyresgäster klagade på att golven<br />

i deras lägenheter var för kalla.<br />

Men eftersom golven höll godkänd<br />

temperatur i vistelsezonen avslår Markoch<br />

miljödomstolen klagomålen.<br />

Sedan både bygg- och miljönämnden i<br />

Lerum och mark- och miljödomstolen i<br />

Vä<strong>ner</strong>sborg avvisat hyresgästernas krav<br />

hamnade ärendet i Mark- och miljööverdomstolen.<br />

MILJÖBALKENS KRAV<br />

Hyresgästerna anser att de mätningar som<br />

har gjorts har utförts på fel sätt och att<br />

fastighetsägaren därför inte fullgjort sin<br />

plikt enligt kraven på egenkontroll.<br />

Bostäder ska enligt miljöbalken brukas<br />

så att inte olägenheter för människors häl-<br />

sa uppkommer och det är hyresvärden<br />

som ansvarar för det. Kyla är ett exempel<br />

på olägenhet.<br />

LÄGENHETENS VISTELSEZON<br />

Socialstyrelsen har tagit fram riktlinjer för<br />

hur det termiska klimatet bör vara i en lägenhets<br />

så kallade vistelsezon.<br />

Vistelsezonen är den del av bostaden där<br />

den boende till största delen anses vistas,<br />

den zon i ett rum avgränsad horisontellt<br />

0,1 och 2,0 meter över golvet samt vertikalt<br />

0,6 meter från in<strong>ner</strong>vägg och 1,0 meter<br />

från yttervägg.<br />

UPPFYLLDE<br />

SOCIALSTYRELSENS RIKTLINJER<br />

Temperaturmätningar visade att Socialsty-<br />

relsens riktlinjer uppfylldes inom lägenhetens<br />

vistelsezo<strong>ner</strong>.<br />

Mark- och miljööverdomstolen anser att<br />

en störning från ett kallt golv utanför vistelsezo<strong>ner</strong>na<br />

får anses vara ringa och ingen<br />

olägenhet.<br />

Mark- och miljööverdomstolen anser<br />

också att den utredning bygg- och miljönämnden<br />

gjorde var tillräcklig för att avsluta<br />

ärendet. ■<br />

källa:<br />

Dom i Mark- och miljööverdomstolen den 25<br />

januari 2013, mål nr M 3044-12.<br />

102 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

KTH och Sabo tycker att fler fastighetsbolag borde använda sig av miljöklassningssystemet Miljöbyggnad<br />

när de renoverar, även om de inte tänker miljöklassa byggnaden.<br />

Bättre kvalitet<br />

och helhet i projektet<br />

Även om du inte pla<strong>ner</strong>ar att miljöklassa ett befintligt hus kan det<br />

löna sig att använda miljöklassningssystemet Miljöbyggnad när<br />

du ska renovera. Systemet kan fungera som en checklista för att<br />

du inte glömmer några viktiga parametrar.<br />

TEXT: HANS HELLBERG. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />

M<br />

ånga fastighetsbolag klassar sina<br />

nyproducerade fastigheter enligt<br />

Miljöbyggnad. Däremot har intresset<br />

hittills varit lågt för att klassa befintliga<br />

byggnader.<br />

På Sabo och KTH anser man att Miljöbyggnad<br />

kan användas som ett styrverktyg<br />

vid renoveringar även för den som anser att<br />

det blir för tungt eller dyrt att miljöklassa<br />

sin byggnad.<br />

BEFINTLIGA BYGGNADER I FÖRSTA HAND<br />

Miljöbyggnad var från början tänkt att i<br />

första hand användas för befintliga byggnader,<br />

säger Tove Malmqvist på KTH,<br />

som varit med att utarbeta klassningssystemet.<br />

– I Miljöbyggnad finns de viktigaste indikatorerna<br />

för att säkerställa både god in-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

omhusmiljö och minimerad påverkan på<br />

yttre miljö. Genom att tillämpa dessa indikatorer<br />

får du en kvalitetssäkring av renoveringen<br />

och en garanti för att du får med<br />

viktiga miljömål, säger Tove Malmqvist.<br />

Kommersiella fastighetsägare har kom-<br />

Miljöbyggnad i renovering<br />

mit lite längre med att använda Miljöbyggnad<br />

vid renoveringar men ägare av flerfamiljshus<br />

har hittills varit försiktiga. Men intresset<br />

finns där menar Tove Malmqvist.<br />

– Ju fler som börjar använda systemet,<br />

desto bättre kvalitet tror jag vi får i renoveringarna<br />

eftersom kommunikationen blir<br />

bättre när alla talar samma språk.<br />

GER FLER VINSTER<br />

Riksbyggen certifierar sina nybyggda flerbostadshus<br />

enligt Miljöbyggnad. Man var<br />

också tidigt ute med att använda Miljöbyggnad<br />

i inventeringen inför renoveringen<br />

av flerbostadsområdet Skarpan i Linköping,<br />

som består av 15 trevåningshus byggda<br />

1966–1967.<br />

Försöket har fallit så väl ut att Riksbyggen<br />

överväger att tillämpa Miljöbyggnad i<br />

alla egna fastigheter som ska renoveras<br />

framöver. Man utför även mycket renovering<br />

åt bostadsrättsföreningar. Även där<br />

kan miljöbyggnad användas för att visa att<br />

det finns fler vinster än minskad e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

med att genomföra vissa åtgärder,<br />

till exempel bättre inomhusmiljö:<br />

VÄRT EXTRA JOBBET<br />

– Det är ett bra system som ger oss en helhetssyn<br />

i projekten. En inledande utmaning<br />

är förstås att få fram alla gamla ritningar<br />

och underlag över grundkonstruktio<strong>ner</strong>.<br />

Men det är värt det extra jobbet,<br />

säger Charlotte Ahlstrand på Riksbyggen<br />

och får medhåll av kollegan Johan Neander:<br />

– Vi använder det som en checklista för<br />

att säkerställa bra kvalitet och god boendemiljö.<br />

Dessutom känns det bra att registrera<br />

alla ingående material. Vi vet ju av erfarenhet<br />

att det som inte anses farligt i dag<br />

kan vara farligt om 20 år, säger Johan Neander.<br />

■<br />

Så kan Miljöbyggnad<br />

användas vid ombyggnad och renovering<br />

I utredningsskedet: Ger en statusbeskrivning för miljöprestanda.<br />

I pla<strong>ner</strong>ings- och programskede: För att formulera miljömål samt välja och jämföra åtgärder.<br />

Efteråt: För att följa upp och utvärdera färdiga renoveringar och ombyggnader.<br />

103

104<br />

Artikelrubrik Sabos Kombohus Förvaltning Plus<br />

Nyckelfärdiga<br />

punkthus till fast pris<br />

Lindbäcks Bygg, NCC och Skanska har tecknat ramavtal med Sabo om att bygga nyckelfärdiga<br />

punkthus till fast pris. De tre vann upphandlingstävlingen Kombohus Plus.<br />

TEXT: HANS HELLBERG ILLUSTRATION: LNDBÄCKS BYGG<br />

T<br />

ävlingen gick ut på att kunna leverera ett nyckelfärdigt<br />

punkthus med fem–åtta våningar och till en produktionskostnad<br />

på 13 000 kronor per kvadratmeter (exklusive<br />

grund- och markarbeten och markpris).<br />

Det motsvarar en total produktionskostnad på mellan 20 000<br />

och 23 000 kronor när grund- och markarbeten samt tomtpris är<br />

inräknat, (bortsett förstås från storstadsområdena).<br />

Fyra ordentliga anbud kom in. Av dessa valde Sabo att skriva<br />

ramavtal med tre:<br />

p Lindbäcks Bygg<br />

p NCC<br />

p Skanska.<br />

5 000 NYA LÄGENHETER<br />

Avtalet som sträcker sig till och med år 2016 bedöms vara värt sex<br />

miljarder kronor och ge 5 000 nya lägenheter.<br />

Peab som blev utan avtal har överklagat upphandlingen till förvaltningsrätten<br />

som ska överpröva ärendet. Därför går det inte än<br />

så länge att göra avrop från avtalet.<br />

KRAV I ANBUDET<br />

Anbudsgivarna har haft i uppdrag att presentera ett flerbostadshus<br />

som i sitt basutförande ska uppfylla följande preliminära krav:<br />

p Huset ska byggas i fem-åtta våningar<br />

p Huset ska ha ett normalplan innehållande 4-5 lägenheter<br />

p Samtliga lägenheter ska ha balkong eller uteplats<br />

p Samtliga lägenheter ska ha badrum som är förberedda för tvättmaskin<br />

och torktumlare om detta inte ingår som basstandard<br />

p Inom byggnaden ska finnas förrådsutrymmen för lägenheterna<br />

p Byggnaden ska ha låg e<strong>ner</strong>giåtgång, motsvarande 60 kWh per<br />

år för ett hus som är placerat i Enköping, som jämförelseplats.<br />

p Huset ska produceras på max ett år, två av de tre vinnarna av<br />

ramavtalet har lovat en produktionstid på max nio månader.<br />

STORT INTRESSE BLAND SABOS MEDLEMMAR<br />

Över 80 allmännyttiga kommunala bostadsbolag har hittills anmält<br />

intresse för att bygga 5 000 lägenheter inom Sabos kombohus<br />

plus. Dessa är fördelade på cirka 90 projekt om 200 punkthus.<br />

Kombohus Plus-tävlingen är en uppföljare till Sabos Kombohus,<br />

där leverantörerna skulle leverera låghus på två–fyra våningar<br />

till en max produktionskostnad på 12 000 kronor per kvadratmeter.<br />

Tävlingen avgjordes 2011 och i dag är 350 lägenheter fördelade<br />

på 25 olika projekt kontrakterade och byggs. Totalt räknar Sabo<br />

med att det blir 1 000 nya Kombohus-lägenheter i små flerbostadshus.<br />

I januari invigdes det första färdiga Kombohuset. Det är Hudiksvallsbostäder<br />

som byggt två hus i Iggesund, de första i bolagets<br />

regi sedan 1990-talet. ■<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Artikelrubrik Sabos Kombohus Förvaltning Plus<br />

105

106<br />

ANLÄGGNING<br />

ANLÄGGNING<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Grönytefaktorn<br />

praktiskt verktyg i LOD<br />

Vikta de gröna ytorna efter deras hydrologiska funktion och använd grönytefaktor för att införa<br />

lokalt omhändertagande av dagvatten på privat mark.<br />

TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />

Grönytefaktorn blir ett funktionellt<br />

verktyg i lokalt omhändertagande<br />

av dagvatten<br />

om du justerar delfaktorerna<br />

något för kategoriernas hydrologiska<br />

funktion. Beräkningarna ska baseras på<br />

designregn som optimeras efter det befintliga<br />

ledningsnätets flödeskapacitet.<br />

Öppen dagvattenhantering och lokalt<br />

omhändertagande av dagvatten (LOD)<br />

har blivit vanligare som sätt att kombi<strong>ner</strong>a<br />

dagvattenhantering med gröna ytor i<br />

städerna.<br />

Samtidigt har grönytefaktorn blivit en<br />

allt vanligare metod för att förbättra den<br />

ekologiska situationen i städerna. I den<br />

värderas olika sorters gröna ytor efter hur<br />

väl de fyller olika ekologiska funktio<strong>ner</strong>,<br />

bland annat förmågan att hålla tillbaka<br />

och infiltrera nederbörd.<br />

ÅTERKOMSTTIDER PÅ<br />

MELLAN ETT OCH TIO ÅR<br />

Sanna Dufbäck har i sitt arbete vid Lunds<br />

Universitet undersökt om grönytefaktorn<br />

kan vara ett verktyg för att implementera<br />

LOD. I sitt arbete har hon använt Malmö<br />

stad som exempel.<br />

I Malmö stad är grönytekategorierna<br />

tilldelade delfaktorer mellan 1,0 och 0,0.<br />

Sanna Dufbäck jämför delfaktorerna<br />

med beräkningar av de olika grönytekategoriernas<br />

förmåga att hantera nederbörd<br />

vid tjugo nederbördsvolymer med återkomsttider<br />

på mellan ett och tio år.<br />

JUSTERA FÖR DEN<br />

HYDROLOGISKA FUNKTIONEN<br />

Jämförelsen visade att en del av grönytekategoriernas<br />

delfaktorer stämmer med<br />

beräknade delfaktorer, medan andra var<br />

över- eller undervärderade i förhållande<br />

till kategoriernas hydrologiska funktion.<br />

Det innebär att delfaktorerna behöver<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

justeras innan grönytefaktorn går att använda<br />

fullt ut som verktyg för LOD. Det<br />

gör man bäst genom att utgå från designregn<br />

av en viss återkomsttid och varaktighet<br />

samt ta med det befintliga ledningsnätets<br />

flödeskapacitet i beräkningarna.<br />

Vill du läsa mer om hur beräkningarna<br />

VA<br />

görs kan du läsa det i arbetet »Lokal dagvattenhantering<br />

med grönytefaktorn«. ■<br />

källa:<br />

Lokal dagvattenhantering med grönytefaktorn,<br />

Dufbäck S, Lunds universitet.<br />

107

108<br />

ANLÄGGNING<br />

VA<br />

Nu återstår att se om projektet har startat en långsiktig positiv trend bland VA-verken.<br />

Minskad e<strong>ner</strong>gi-<br />

användning i VA-verken<br />

Tre års medveten satsning har gett effektivare och mer<br />

e<strong>ner</strong>gimedvetna VA-verk. E<strong>ner</strong>gianvändningen har vänt <strong>ner</strong><br />

samtidigt som produktionskraven har ökat.<br />

TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />

Slutseminariet om VA-verkens<br />

bidrag till Sveriges e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />

bjöd både på goda exempel<br />

från enskilda verk, och på en snabb genomgång<br />

av projektet i sin helhet. Anders<br />

Lingsten från Lingsten Konsult stod för<br />

sammanfattningen.<br />

– Verken har inte minskat sin e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

speciellt mycket i absoluta<br />

tal, men med tanke på att både antalet<br />

anslutna hushåll har ökat och verken har<br />

fått skärpta krav på rening så har e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />

gått <strong>ner</strong>, säger han.<br />

VATTENVERKEN NER FYRA PROCENT<br />

Vattenverkens totala e<strong>ner</strong>giförbrukning<br />

är stabil, och de utgående pumparna<br />

står för hälften av e<strong>ner</strong>giförbrukningen.<br />

Elanvändningen har minskat med fyra<br />

procent, vilket Anders Lingsten bedömer<br />

som en bra siffra. Samtidigt finns här fortfarande<br />

en stor besparingspotential, men<br />

allting är relativt.<br />

– Man behöver hålla i minnet att stora<br />

verk har betydligt bättre möjligheter att bli<br />

e<strong>ner</strong>gieffektiva, för de minsta verken är det<br />

mycket svårt att ens får VA-taxan att täcka<br />

e<strong>ner</strong>gikostnaderna.<br />

För vattenledningsnäten har den totala<br />

elanvändningen ökat något samtidigt som<br />

den har minskat något per ansluten person.<br />

Tryckstegringen står för den största<br />

förbrukningen.<br />

AVLOPPSRENINGSVERKEN<br />

NER SEX PROCENT<br />

Även avloppsreningsverken har fått fler<br />

anslutna hushåll och mer e<strong>ner</strong>gikrävande<br />

reningsmetoder, till exempel biostegen<br />

som står för knappt hälften av elanvänd-<br />

ningen. Biogasproduktion och användning<br />

av fjärrvärme för uppvärmning har<br />

kommit in som nya faktor och e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />

har helt skiftat mönster under<br />

projektets tre år.<br />

– Med hänsyn till förändringarna i<br />

verksamheterna landar e<strong>ner</strong>gieffektiviseringen<br />

kring sex procent, vilket är bra.<br />

Det typiska eleffektiva verket har över<br />

50 000 PE och minst 75 procents kapacitetsutnyttjande.Fjärrvärmeanvändningen<br />

har också mer än fördubblats på de<br />

större verken även om egen gas fortfarande<br />

domi<strong>ner</strong>ar för uppvärmning, säger<br />

Anders Lingsten.<br />

Verk med hög BOD-reduktion har<br />

överlag visat sig vara eleffektiva, vilket<br />

föranleder till reflektion:<br />

– Jag tror att de kännetecknas av modern<br />

utrustning, välutbildad och engagerad<br />

personal.<br />

SPILLVATTENPUMPARNA ENERGITJUVAR<br />

Avloppsledningsnätet e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

har stigit ganska mycket och spillvattenpumpar<br />

står för den största ökningen.<br />

Vare sig Anders Lingsten eller andra representanter<br />

från <strong>Svensk</strong> Vatten har någon<br />

bra förklaring till varför det är så. Frågan<br />

diskuteras med seminariedeltagarna och<br />

i slutändan är alla ganska överens om att<br />

det kan bero på skillnader i redovisning av<br />

indata under projektets olika mätpunkter.<br />

Hur det än är med den saken så var<br />

deltagarna överens om att självfall borde<br />

öka eftersom pumparna drar mycket e<strong>ner</strong>gi.<br />

Det stora antalet pumpar beror i sin<br />

tur på 1980-talets låga elpris.<br />

ENERGIEFFEKTIVISERING<br />

POLITISKT STYRD<br />

Under lunchen konstaterar Jan Magnusson<br />

från E<strong>ner</strong>gimyndigheten att den<br />

ökade medvetenheten om e<strong>ner</strong>gifrågorna<br />

är den största vinsten med projektet.<br />

Tidigare har inte e<strong>ner</strong>gifrågan varit speciellt<br />

uppmärksammad på VA-verk, men<br />

förhoppningsvis kommer den tre år långa<br />

satsningen att sprida ringar på vattnet.<br />

Huruvida VA-verken ska fortsätta e<strong>ner</strong>gieffektivisera<br />

är huvudsakligen en politisk<br />

fråga. Finns inga pengar att tjäna på att<br />

effektivisera kommer troligen arbetet att<br />

avstanna.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

MER BIOGAS SOM FORDONSGAS<br />

Produktion av biogas undersöks årligen<br />

på uppdrag av E<strong>ner</strong>gimyndigheten. Avloppsreningsverken<br />

står för merparten av<br />

svensk biogasproduktion fast någon större<br />

ökning har inte skett de senaste åren även<br />

om samrötningsanläggningarna har ökat<br />

sin produktion.<br />

– Användningen skiftade 2009 från<br />

egen uppvärmning till uppgradering av<br />

fordonsgas. Facklingen har minskat, liksom<br />

elproduktionen. Användningen är<br />

politiskt styrd och ser olika ut i olika länder,<br />

i till exempel Tyskland prioriteras elproduktionen.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

RAPPORT OCH SPECIALBILAGA<br />

I TIDNINGEN SVENSKT VATTEN<br />

Slutredovisningen presenteras i detalj under<br />

våren i en rapport från <strong>Svensk</strong>t Vatten<br />

och i en specialbilaga i branschtidningen. I<br />

den kommer också de domi<strong>ner</strong>ande projekttyperna<br />

att presenteras närmare.<br />

På slutseminariet den 17 januari fick<br />

deltagarna bland annat ta del av erfarenheter<br />

kring byte av värmepump och<br />

dricksvattenpump, ny luftningsteknik<br />

och e<strong>ner</strong>gieffektivisering av sandfång,<br />

men också helrenovering av ett helt avloppsreningsverk<br />

i Ockelbo och läcksökning<br />

med radar.<br />

Tillsynsskyldighet<br />

vid avstängt vatten<br />

Kommunen är inte skyldiga att stänga av vatten oavsett om<br />

en avstängning meddelats husägaren. Husägaren har däremot<br />

alltid tillsynsskyldighet för sin fastighet och kan inte<br />

förlita sig på information om avstängningar.<br />

TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />

Fastigheten som blev vattenskadad<br />

ligger inom kommunens allmänna<br />

vatten- och avloppsanläggning.<br />

Kommunen meddelade ägaren att vattnet<br />

till fastigheten skulle stängas av. Därför<br />

valde mannen att inte besöka fastigheten<br />

lika ofta som vanligt.<br />

Fyra år efter det att kommunen meddelat<br />

att vattnet var avstängt upptäckte<br />

han mögelskador och hussvampsangrepp.<br />

Orsaken till skadorna var en kallvattenledning<br />

som frusit och sprungit läck.<br />

VÅRDSLÖST ATT INTE<br />

STÄNGA AV SOM MEDDELAT<br />

Husägaren menade att han litat på att<br />

kommunen stängt av vattnet som de sagt<br />

att de skulle göra, och att han därför inte<br />

kontrollerat huset såsom han annars skulle<br />

ha gjort. På grund av det vårdslösa agerandet<br />

ville han att kommunen skulle betala<br />

skadestånd.<br />

LÖPANDE RÄKNINGAR UNDER FYRA ÅR<br />

Kommunen å sin sida menade att husäga-<br />

ren fått både betalningspåminnelser och<br />

inkassokrav. När räkningarna ändå inte<br />

blivit betalda hade ett meddelande om<br />

avstängning skickats till mannen. Men<br />

den avstängningen hade inte heller kom-<br />

VA<br />

Flest frågor från deltagarna fick Mari<br />

Rothman när hon berättade hur Norrköping<br />

arbetar med reducering av tillskottsvatten<br />

på frivillig väg och Sara Stridh som<br />

redovisade SYVAB:s utbyggnad för ökad<br />

biogasproduktion. ■<br />

källa:<br />

Slutseminarium VA-verkens bidrag till Sveriges<br />

e<strong>ner</strong>gieffektivisering, <strong>Svensk</strong>t Vatten.<br />

mit till stånd eftersom mannen bestridit<br />

avgiftsskyldighet i VA-nämnden.<br />

INGEN SKYLDIGHET STÄNGA AV VATTEN<br />

VA-nämnden lämnade mannans talan<br />

utan bifall. Ett avstängningsmeddelande<br />

innebär inte att kommunen är skyldig att<br />

stänga av vattnet. Mannen överklagade<br />

eftersom han tycker att ett meddelande<br />

med datum och klockslag för avstängning<br />

måste gå att lita på, men Mark- och miljööverdomstolen<br />

gör samma bedömning<br />

som den VA-nämnden.■<br />

källa:<br />

Mark -och miljööverdomstolen<br />

Fastighetsägaren får själv hålla koll på om vattnet är avstängt eller på att ledningar inte fryser sönder.<br />

109

110<br />

ANLÄGGNING<br />

VA<br />

Flödesmätningar är nyckeln till framgång när det gäller att hitta källorna till tillskottsvattnet.<br />

Hitta tillskottsvattnets källor<br />

Olika undersökningsmetoder utvärderas i rapporten »Undersökningsmetoder<br />

för att hitta källorna till tillskottsvatten ». En<br />

strategi för hur du kan arbeta med felsökningen ingår också.<br />

TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />

Målsättningen är att inventera<br />

och utvärdera olika undersökningsmetoder<br />

för att hitta källorna<br />

till tillskottsvatten. Det är ju först<br />

när man hittat källorna som man har<br />

möjlighet att åtgärda felet, konstaterar<br />

författarna Ulf Lundblad och Jonas<br />

Backö.<br />

STRATEGI BEHÖVS<br />

För att lyckas med målsättningen att på<br />

sikt minska tillskottsvattenmängderna<br />

till spillvattensystemen behövs en övergripande<br />

strategi där flödesmätningar är<br />

ett viktigt delmoment.<br />

När en åtgärd är genomförd är det viktigt<br />

att kontrollera om den fick den effekt<br />

du förväntade dig.<br />

FLÖDESMÄTNINGAR BLIR NYCKELTAL<br />

För att veta vilka områden som kan friskförklaras<br />

och vilka som behöver prioriteras<br />

för fortsatta undersökningar behöver<br />

noggranna flödesdata göras om till nyckeltalen<br />

»fiktiv ansluten yta« (regnvattentillskott)<br />

och »LDM« (liter per meter led-<br />

ning och dygn, läck- och drä<strong>ner</strong>ingsvattentillskott,<br />

basflöde).<br />

Efter det är det dags för kompletterande<br />

undersökningar inom de utvalda områdena.<br />

Det som behöver göras är en<br />

kartläggning av källorna till läck- och<br />

drä<strong>ner</strong>ingsvattentillskott, samt kartläggning<br />

av källorna till regnvattentillskottet.<br />

De metoder som finns ger bra resultat<br />

konstaterar SVU i rapporten.<br />

KÄLLOR TILL LÄCK- OCH<br />

DRÄNERINGSVATTENTILLSKOTT<br />

Metoder som ger storleken på vattentillskotten<br />

är bäst. Det är bara med dem<br />

som du får möjlighet att bedöma kostnadseffektiviteten<br />

och effekten av olika<br />

åtgärder.<br />

KÄLLOR TILL REGNVATTENTILLSKOTT<br />

Innan du gör någon detaljerad kartläggning<br />

av källorna bör du ha utrett nyckeltalet<br />

»fiktiv ansluten yta«, det vill säga<br />

regnvattenstillskottet ordentligt. Du<br />

måste helt enkelt veta vad du letar efter<br />

och kunna jämföra den fiktiva ytan med<br />

resultatet från detaljundersökningarna<br />

för att få ett bra utredningsresultat.<br />

FEM MOMENT I<br />

REGNVATTENUNDERSÖKNINGEN<br />

Den detaljerade kartläggningen av källorna<br />

till regnvattentillskott bör ha fem olika<br />

undersökningsmoment. det är först<br />

när du genomfört samtliga fem som ett<br />

område kan anses vara färdigutrett.<br />

1. Ta reda på vilka hårdgjorda ytor som är<br />

direkt anslutna till spillvattensystemet.<br />

2. Identifiera okända överkopplingar<br />

mellan dag- och spillvattenledningar,<br />

både på allmänna och privata ledningarna,<br />

samt läget för dessa.<br />

3. Klargör om det finns överläckage mellan<br />

otäta dagvattenledningar och otäta<br />

spillvattenledningar, både på de allmänna<br />

och privata ledningarna, samt<br />

läget för dessa.<br />

4. Identifiera spillvattenbrunnslock som<br />

ligger i lågpunkter, och där risk för betydande<br />

vattentillskott föreligger.<br />

5. Ha kontroll över om och när det förekommer<br />

vattentillskott från kända<br />

brädd- och nödavlopp till spillvattensystemet.<br />

En kvalificerad bedömning<br />

av flödets storlek är också önskvärd.■<br />

källa:<br />

<strong>Svensk</strong>t Vatten Utveckling, Undersökningsmetoder<br />

för att hitta källorna till tillskottsvatten.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Förbelastning av torv<br />

– kontrollera sättningarna<br />

NCC Construction byggde ny Riksväg 50 mellan Mjölby och<br />

Motala. Vägsträckan passerar två större torvområden. Tanken<br />

på förstärkning genom förbelastning vaknade tidigt i projekteringsstadiet.<br />

TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />

Förbelastning av torv fungerar bra<br />

tillsammans med aktiv design. Om<br />

sättningarna och geometrin följs<br />

noga kan både liggtid och överlast justeras<br />

under förbelastningstiden.<br />

När NCC Construction skulle bygga<br />

väg över två stora torvområden utanför<br />

Motala valde man att förstärka dem genom<br />

förbelastning.<br />

Eftersom metoden är krävande, om än<br />

kostnadseffektiv och miljövänlig, har<br />

projektgruppen delat med sig av sina erfarenheter<br />

så att fler ska våga prova<br />

grundförstärkning med förbelastning av<br />

organisk jord.<br />

Förutom NCC har Skanska, Peab, Trafikverket<br />

och SGI deltagit i arbetet.<br />

Slutsatserna som NCC delar med sig<br />

av är:<br />

1. När jordlagerföljden bestämts och förekommande<br />

jordars deformationsegenskaper<br />

bestämts kan slutsättningens<br />

storlek och sättningarnas tidsför-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

lopp bedömas med relativt god noggrannhet.<br />

2. Förbelastningen skall normal kombi<strong>ner</strong>as<br />

med en överlast. Överlastens<br />

storlek börvara så stor att minst 20%<br />

minskning av effektivspänningen erhålls<br />

i samband med avlastningen.<br />

3. En noggrann uppföljning av sättningarnas<br />

storlek och tidsförlopp är nödvändig.<br />

Uppföljningen ger svar på om<br />

liggtiden kan förkortas, alternativt behöver<br />

förlängas, eller om överlasten behöver<br />

kompletteras under förbelastningstiden.<br />

4. Med hänsyn till jordarnas relativt låga<br />

skjuvhållfasthet ska lasten påföras<br />

etappvis. Jordarna tillåts konsolidera<br />

och hållfasthetstillväxten kan därmed<br />

utnyttjas i de kommande laststegen,<br />

5. Geometrin hos banken ska redovisas<br />

tydligt inför varje laststeg. Arbetsgången<br />

ska beskrivas noggrant och villkor<br />

ska finnas för kritiska arbetsskeden t ex<br />

Projektgruppen undersökte hur de geotekniska egenskaperna förändras vid stor effektivspänningsökning.<br />

Mark<br />

när nästa laststeg får påbörjas eller när<br />

överlasten fårtas bort. Det kan även behövas<br />

restriktio<strong>ner</strong> med hänsyn till<br />

byggtrafik.<br />

GEOTEKNISKA<br />

EGENSKAPER OCH FÄLTMETODER<br />

Under arbetet med nya riksväg 50 undersökte<br />

projektgruppen också hur de geotekniska<br />

egenskaperna hos högförmultnad<br />

torv, gyttja, kalkgyttja och bleke förändras<br />

vid stor effektivspänningsökning.<br />

Man tog reda på vilka fältmetoder som<br />

bäst bestämmer hållfastheten i fält och<br />

studerade hur aktiv design kan tillämpas<br />

vid förbelastning av organisk jord, kalkgyttja<br />

och bleke.<br />

PROJEKTERING,<br />

UTFÖRANDE OCH UNDERSÖKNINGAr<br />

Erfarenheter från projektering, utförandet,<br />

de viktigaste resultaten från laboratorieundersökningarna,<br />

de geotekniska<br />

undersökningarna och deformationsmätningarna<br />

ingår i rapporten. ■<br />

källa:<br />

SBUF 12399 Slutrapport Förbelastning av<br />

torv och dy.<br />

111

Mark<br />

Packa kalkstenen effektivt<br />

Kalksten från Gotland hävdar sig väl som byggmaterial för<br />

vägens obundna lager. Du kan öka hållfastheten genom rätt<br />

packning och hantering i fält. Även kring laboratorietesterna<br />

finns mycket att utveckla.<br />

TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: HARALD HOLM<br />

Obundna bärlager kan byggas upp<br />

av kalksten när det inte finns<br />

bergarter med hög hållfasthet<br />

inom rimligt avstånd. Det ger lägre transport-<br />

och miljökostnader, men också<br />

sämre hållfasthet.<br />

Tyvärr visar vägar uppbyggda med<br />

kalksten ibland upp skador redan efter<br />

några års användning. Men måste det vara<br />

så, eller går det att packa och hantera<br />

kalkstenen så att den kan hävda sig som<br />

byggmaterial för obundna väglager?<br />

EFFEKTIV PACKNING I STUDIE<br />

Hur man bäst ta vara på materialets egen-<br />

skaper samt förbättrar och optimerar<br />

kvaliteten har Skanska Teknik undersökt<br />

tillsammans med KTH. Arbetet genomfördes<br />

på Gotland, och det är gotländsk<br />

kalksten som är utgångspunkten för resultat<br />

och rekommendatio<strong>ner</strong>. Rapporten<br />

heter Effektiv packning av kalksten.<br />

KALKSTENEN KAN GE GOD BÄRIGHET<br />

I studien konstaterades det att kalksten<br />

från Gotland hävdar sig väl som ett byggmaterial<br />

för vägens obundna lager. De<br />

höga EV2-värdena från statisk plattbelastning<br />

som fältstudierna gav tyder på<br />

att god bärighet kan uppnås vid använ-<br />

dandet av kalksten.<br />

Rekommendatio<strong>ner</strong> för packning och<br />

hantering i fält:<br />

p Materialet som ska packas ska innehålla<br />

ungefär den vattenkvot som erhålls<br />

från proctorpackningen, för kalksten<br />

cirka 4,6 procent.<br />

p Material som ändrar gradering bör<br />

undvikas, enbart välgraderat material<br />

bör användas.<br />

p För att underlätta packningsarbetet av<br />

material med låg finmaterialhalt kan<br />

Materialegenskaper<br />

som studerats<br />

p beteende under proctorpackning<br />

p optimal vattenkvot<br />

p torrdensitetsbärighet<br />

p packningsgrad.<br />

112 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

extra vatten, eller finmaterial, tillsättas.<br />

p Avsluta packningen med 1–2 vältöverfarter<br />

med statisk packning för få en<br />

tätare lagerstruktur.<br />

p Undvik nötning genom att inte packa<br />

med allt för höga amplituder vid dynamisk<br />

packning.<br />

p Packa inte material med hög finmaterialhalt<br />

vid optimal vattenkvot då vatten<br />

kan stängas in i materialet och skapa<br />

portryck som försvårar packningsarbetet.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

ERFARENHETER FRÅN<br />

LABORATORIETESTER<br />

I studien »Utvärdering av kalkstens egenskaper<br />

med laboratorie- och fältmetoder«<br />

kan du ta del av erfarenheterna från projektets<br />

labbtester. Bland annat bör det<br />

antas en hög och en låg vattenkvot inför<br />

proctorpackningen, och stor noggrannhet<br />

krävs vid utförande av sandvolymmeterprovet,<br />

särskilt då det uppgrävda materialet<br />

ersätts med sand. Ju finare sand<br />

som används för att jämna testytan desto<br />

Mark<br />

bättre resultat ger de statiska plattbelastningsmätningar.<br />

■<br />

källa:<br />

SBUF 12496 Slutrapport Effektiv packning av<br />

kalksten, SBUF 12496 Examensarbete Utvärdering<br />

av kalkstens egenskaper med laboratorie-<br />

och fältmetoder.<br />

Fordonsmonterade<br />

lastkännare ger optimala lass<br />

Tekniken måste <strong>ner</strong> i pris, men fordonsmonterade lastkännare är här för att stanna. Fjolårets<br />

utvecklingsprojekt visar på störst potential för boggibilar samt att lastceller har den<br />

bästa precisionen.<br />

TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />

För att undvika överlast och riskera<br />

böter underlastas de flesta grus-<br />

och asfalttransporter. För tung last<br />

skadar också vägar och ökar risken för<br />

trafikolyckor. Underlass leder å sin sida<br />

till sämre ekonomi och högre miljöbelastning.<br />

Att undvika överlass eller underlass<br />

är också av intresse vid lastning<br />

utan vågmöjligheter, exempelvis vid grävmaskinslastning.<br />

TEKNIK FÖR FRAMTIDEN<br />

Genom att använda fordonsmonterade<br />

lastkännare istället för att väga in bilen<br />

när den är färdiglastad blir det enklare att<br />

få rätt last. Än så länge är det inte så vanligt<br />

i Sverige, men inom utvecklingsprojektet<br />

»Effektivare anläggningstransporter«<br />

har Skanska och Wånelid testat olika<br />

varianter under 2011.<br />

Än så länge räcker inte besparingen<br />

från lastökningen till för att täcka investeringen<br />

i fordonsmonterade lastkännare.<br />

Men tekniken med fordonsmonterad<br />

lastkontroll har kommit för att stanna<br />

och kommer att utvecklas vidare.<br />

KOSTAR ÄNNU MER ÄN DET SMAKAR<br />

Lastcellerna hade den bästa precisionen<br />

men erfarenheterna byggde enbart på en<br />

26-tons boggilastbil med 12 tons last.<br />

Tryckmätarna monterades på 50–56 tons<br />

semitrailers med 32–34 tons last. Om precisionen<br />

är beroende av laststorleken kan<br />

skillnaden mellan vågtyperna minska<br />

men kanske inte så mycket att de blir tekniskt<br />

likvärdiga.<br />

LÖNSAMT FÖR BOGGIBILAR<br />

Undantaget är boggibil med lastceller, som<br />

är ett särfall med hög transportkostnad.<br />

Tillsammans med minskade överlastavgifter<br />

återbetalas investeringarna och ger ett<br />

visst överskott men det förutsätter att reglerna<br />

för överlaster verkligen tillämpas. ■<br />

113

PRODUKTNYTT<br />

3M tape – årets hetaste materialnyhet<br />

3M har tilldelats Nordbyggs guldmedalj för årets hetaste materialnyhet<br />

2013. Priset delades ut på Stockholmsmässan i Älvsjö<br />

den 12 mars i samband med konferensen Nordbygg Ecoforum.<br />

Företaget fick priset för den nya supertejpen 3M All Weather<br />

Flashing Tape 8067.<br />

Bidragen var hämtade från <strong>Svensk</strong>s<br />

<strong>Byggtjänst</strong>s Materialforum och<br />

har löpande publicerats i tidningen<br />

Byggindustrin. Byggindustrins redaktion<br />

har sedan valt ut de tio nomi<strong>ner</strong>ade.<br />

Dessa fanns presenterade på de tre arrangörernas<br />

webbplatser (www.byggindu-<br />

Övriga nomi<strong>ner</strong>ade bidrag<br />

Spara på plåten<br />

med mikroprofiler<br />

Ruukki lanserar<br />

en ny<br />

mikroprofilerad<br />

bärande<br />

takplåt för<br />

tak till lagerbyggnader,<br />

köpcentrum, idrottsarenor med<br />

mera. Den nya mikroprofilerade T130M ersätter<br />

den tidigare takplåten T130. T130M är<br />

CE-märkt och skiljer sig från den tidigare versionen<br />

genom att den har mikroprofilerade<br />

topp- och bottenflänsar. Mikroprofilerna ökar<br />

plåtens bärförmåga vilket minskar materialåtgången<br />

då en tunnare plåt klarar samma belastning.<br />

strin.com, www.nordbygg.se och www.<br />

byggtjanst.se).<br />

Alla kunde rösta på sina favoriter via<br />

webbsidorna. »Folkets röst« vägdes sedan<br />

in i juryns slutgiltiga beslut, som presenterades<br />

i samband med prisceremonin på<br />

Nordbygg Ecoforum.<br />

Surfplatta som kan<br />

följa med på bygget<br />

Handheld<br />

har lanseratsurfplattanAlgiz<br />

10X<br />

som är anpassad<br />

för<br />

miljön på byggarbetsplatser. Plattan är IP65klassad<br />

vilket betyder att den är dammtät<br />

och vattentålig. Dessutom klarar den fall, vibratio<strong>ner</strong><br />

och temperaturer från –20 till +60<br />

grader enligt de militära standarderna MIL-<br />

STD-810G. Algiz 10X har en 10,1-tums pekskärm,<br />

är 32 millimeter tjock och väger 1,3<br />

kilo.<br />

Juryns motivering:<br />

»Ibland är det de små sakerna som har<br />

den stora potentialen. Det bevisar årets<br />

vinnare av Nordbyggs Guldmedalj – 3M<br />

All Weather Flashing Tape 8067. Tack<br />

vara denna produkts unika egenskaper<br />

kan man snabbt och enkelt uppnå total<br />

och tidsbeständig täthet runt fönster<br />

och dörrar. Detta kan ge stora e<strong>ner</strong>gibesparingar<br />

i både gamla och nya hus.<br />

Denna tätningstejp blir extra viktig i passivhus,<br />

som kräver total täthet för att<br />

fungera.«<br />

I juryn ingick: Erik Hellqvist, vd på<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> (ordförande), Staffan<br />

Åkerlund, chefredaktör på Tidningen<br />

Byggindustrin, Peter Söderberg, projektchef<br />

för Nordbygg, Monica Björk, vd på<br />

Byggmaterialindustrierna samt Jörgen<br />

Hallström, kommunikationskonsult inom<br />

samhällsbyggnad på Cloudberry.<br />

Priset instiftades av Nordbygg, Byggindustrin<br />

och <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> och delades<br />

ut för första gången år 2010.<br />

App håller koll<br />

på ritningarna<br />

Byggnet verify från<br />

Arkitektkopia är en<br />

app som med hjälp<br />

av QR-koder håller<br />

reda på en pappersritnings<br />

olika<br />

versio<strong>ner</strong>. Varje ny<br />

version av ritningen<br />

märks med en unik<br />

QR-kod. Genom<br />

att läsa av koden<br />

får appen kontakt med en webbtjänst. Där<br />

finns information om ritningsversio<strong>ner</strong>na<br />

samt möjligt att rapportera avvikelser, ladda<br />

upp fotografier med mera.<br />

114 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Mobilt och nyckelfritt<br />

passersystem<br />

Nu är Phoniro<br />

Systems nyckelfria<br />

låssystem<br />

Contractor integrerat<br />

med<br />

ID06. Det passar<br />

till exempel<br />

för byggarbetsplatser,byggbodar<br />

och lägenheter<br />

som<br />

ska renoveras.<br />

Passersystemet består av registreringsenheter<br />

och låsenheter. Registreringsenheterna<br />

används för inpassering med hjälp av ID06kort.<br />

En registreringsenhet kan styra upp till<br />

64 låsenheter inom räckvidden 50 meter. Det<br />

finns två typer av låsenheter. En är ett motorvred<br />

som passar till exempel cylinderlås på<br />

lägenhetsdörrar. Den andra är anpassad för<br />

eltryckeslås, elslutbleck med mera. Systemet<br />

kräver varken kabeldragning eller låssmed för<br />

montage. Det administreras via internet från<br />

en dator eller smartphone. ID06-akrediteringen<br />

gör att systemet kan användas för att skapa<br />

en återsamlingslista vid arbetsplatsolyckor<br />

samt elektronisk närvaroredovisning till Skatteverket.<br />

Greppa<br />

som en gorilla<br />

Gorilla gripper är<br />

designad för att<br />

underlätta vid lyft<br />

av otympliga skivor<br />

– till exempel<br />

gipsskivor, glasskivor<br />

och MDFskivor.<br />

Den klarar<br />

skivtjocklekar från<br />

10–28 millimeter.<br />

Gorilla gripper består av ett vadderat handtag<br />

samt två gummiklädda grepplattor. Grepplattorna<br />

placeras centrerat på var sin sida av<br />

skivan. Gorilla grippers konstruktion gör sedan<br />

att skivans tyngd klämmer åt grepplattorna<br />

för att skapa ett stabilt grepp. Lyftet<br />

görs med en hand, med armbågen böjd och<br />

handen i höjd med axeln. Skivan bärs längs<br />

sidan av kroppen.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Sensorer<br />

varnar för fett<br />

Säkerhetssystem för imkanaler Halton KGS<br />

säkerhetssystem gör det möjligt att mäta fett<br />

i imkanaler. Systemet bygger på optiska sensorer<br />

som monteras i kanalen. Sensorerna<br />

larmar när kanalen behöver rengöras. Kanalerna<br />

kan också bevakas i realtid via en styrpanel.<br />

Systemet möjliggör behovsstyrd rengöring<br />

av imkanalerna vilket kan bidra till en<br />

mer brandsäker anläggning då fett i imkanaler<br />

är en brandrisk.<br />

Spikpistol<br />

med säkerhetsnos<br />

Hilti lanserar<br />

en ny spikpistol<br />

för trämot-trä-spikning<br />

anpassad för<br />

allt från takstolar<br />

och regelverk<br />

till<br />

läkt, panel<br />

och staket. Spikpistolen GX 90 har en säkerhetsnos<br />

som hindrar oavsiktlig avfyrning. Litiumjonbatteriet<br />

håller för upp till 6 000 spik<br />

per laddning och gasbehållaren håller för<br />

minst 1 000 infästningar vid temperaturer <strong>ner</strong><br />

till –10 ºCelsius. Fria reparatio<strong>ner</strong> och rengöring<br />

i upp till tre år ingår utan extra kostnad.<br />

Sortimentet av spik består av elförzinkade,<br />

varmförzinkade och rostfria spik i längderna<br />

50–90 millimeter.<br />

Produktnytt<br />

Skopan sitter säkert<br />

NCC och Steelwrist har utvecklat ett säkrare<br />

fäste för grävmaski<strong>ner</strong>. Det nya fästet Front<br />

pin lock ska hålla kvar skopan även om den<br />

monterats slarvigt. Bara inom NCC rapporteras<br />

årligen cirka 20 tillbud med skopor som<br />

lossnar. Genom att byta till den nya typen av<br />

fäste räknar NCC med att antalet alvarliga<br />

olyckor till följd av tappade skopor ska hamna<br />

på noll.<br />

Första svenska<br />

passivhusfönstret<br />

<strong>Svensk</strong>a Fönster lanserar i vår Passivfönster<br />

Alu. Det är det första svenska fönstret<br />

som tilldelas den internationella certifieringen<br />

Passivhuskomponent. Fönstret har 3+1<br />

glas, tre tätningar och ska ansluta mot<br />

ytterväggen utan köldbryggor. Det kan fås<br />

med ett U-värde <strong>ner</strong> till 0,65. Passivfönster<br />

Alu är ett träfönster med aluminiumbeklädd<br />

utsida.<br />

115

AKTUELLA BOKTIPS<br />

Uppdaterade utgåvor om uppdrag för arkitekt och konsult<br />

Arkitektens<br />

uppdrag.<br />

Utg 2<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>, 2013<br />

44 sidor<br />

Pris 226 kr<br />

Arkitekt- och ingenjörsföretagen<br />

har publicerat en serie med riktlinjer<br />

för hur arkitekt- och konsultuppdrag<br />

kan definieras till om<br />

fattning och redovisningsnivå<br />

som <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> och<br />

STD-företagen sedan 2009 håller<br />

på och uppdaterar.<br />

De böcker som redigerats och<br />

publicerats hittills är: »Leda<br />

byggprojekt« (2009), »Arkitektens<br />

uppdrag« (2010), »Installationskonsultens<br />

uppdrag El«<br />

(2011) och »Installationskonsultens<br />

uppdrag VVS« (2011).<br />

Turen har nu kommit till<br />

»Byggkonstruktörens uppdrag«<br />

som publicerades första gången<br />

1996. Förutom <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong><br />

och <strong>Svensk</strong>a Teknik & Designföretagen<br />

(STD-företagen)<br />

har även Byggtanken genom<br />

Jan Wikström varit med i omarbetningen<br />

av skriften.<br />

Skriften ska användas som<br />

hjälpmedel, då ett uppdrag ska<br />

preciseras i samråd – en dialog<br />

mellan beställare och konsult.<br />

Både privata som offentliga be-<br />

Byggkonstruktörens<br />

uppdrag<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>, 2013<br />

56 sidor<br />

Pris 226 kr<br />

Nya tillskott i serien med riktlinjer för arkitekt- och konsultuppdrag.<br />

ställare ska kunna använda<br />

»Byggkonstruktörens uppdrag«<br />

och på så vis underlätta bestämningen<br />

av konsultuppdragets<br />

innehåll, kvalitet och omfattning<br />

vid upphandling av byggkonstruktörstjänster<br />

inom husbyggnad.<br />

Skriften blir en del av kontraktshandlingen<br />

när den har förtecknats<br />

i kontraktet. Samma<br />

sak gäller för »Arkitektens uppdrag«<br />

som <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> nu<br />

gett ut i en andra utgåva (första<br />

utgåvan 2010). Det är en bearbetning<br />

och utveckling av en<br />

tidigare utgåva med samma<br />

titel som publicerades av Arkitekt-<br />

och Ingenjörsföretagen<br />

1997.<br />

Denna skrift är inriktad på<br />

upphandling av arkitekttjänster<br />

för såväl privata som offentliga<br />

beställare och är uppdaterad<br />

och korrigerad enligt senast gällande<br />

regler och bestämmelser<br />

inom området.<br />

MARIKA HÅKANSON<br />

Beställarhandbok för stamrenovering<br />

i bostadshus<br />

Att upphandla<br />

relining<br />

SABO, 2013<br />

84 sidor<br />

Pris 900 kr<br />

»Att upphandla relining« består<br />

av rekommendatio<strong>ner</strong> och råd till<br />

fastighetsägare.<br />

Relining – även kallat stamrenovering<br />

eller rörinfordring – är ett<br />

samlingsnamn för ett flertal metoder<br />

för att invändigt renovera<br />

befintliga ledningar Metoden<br />

innebär att ledningarna för vatten<br />

och avlopp rengörs och beläggs<br />

invändigt med ett ytskikt<br />

av plast istället för att bytas ut.<br />

Intresset för relining har ökat<br />

mycket på senare tid, delvis beroende<br />

på att det – jämfört med<br />

att byta ut gamla ledningar –<br />

innebär stora fördelar ekonomiskt<br />

och tidsmässigt. För att<br />

underlätta upphandlingen av relining<br />

har SABO, i samarbete<br />

med Fastighetsägarna, nu gett<br />

ut beställarhandboken »Att upphandla<br />

relining«.<br />

Boken ska ge bostadsföretag<br />

och fastighetsägare ett handfast<br />

stöd under hela processen från<br />

beslut, via upphandling till genomförande<br />

av relining. Den riktar<br />

främst in sig på spillvattenledningar<br />

i bostadshus, men kan<br />

den också användas i projekt för<br />

kontorshus, skolor och liknande.<br />

Här beskrivs hela processen<br />

från början till slut. Beroende på<br />

upphandlarens kompetens och<br />

resurser, och projektets storlek,<br />

kan de olika skedena ofta göras<br />

enklare än vad som beskrivs här.<br />

Längst bak i boken finns bilagor<br />

med förslag på checklista,<br />

textförslag för förfrågningar och<br />

beskrivning samt exempel på<br />

protokoll.<br />

MARIKA HÅKANSON<br />

Vad är bra belysning?<br />

Belysning<br />

EMTF Förlag AB, 2012<br />

40 sidor<br />

Pris 245 kr<br />

Bra belysning är viktigt för oss i<br />

Norden som långa perioder har<br />

mörker och kyla. Det är en förutsättning<br />

för att vi ska se gatan vi<br />

går på och för att vi ska kunna<br />

utföra vårt arbete på ett bra sätt<br />

och trivas hemma och på jobbet.<br />

Men vad är bra belysning?<br />

Det finns inget enkelt svar på<br />

detta – det beror på verksamheten<br />

och vem som vistas där. Sen<br />

är det ju bra om belysningen använder<br />

så lite el som möjligt.<br />

I »Belysning – Fallstudier av<br />

verkliga problem och lösningar«<br />

försöker författaren Susanne<br />

Strömberg skapa klarhet i hur<br />

man kan få rätt belysning på rätt<br />

plats. Här få vi ta del av ett antal<br />

fallstudier som praktiskt visar hur<br />

man förbättrat belysningen på<br />

ett vårdhem, en advokatbyrå, i<br />

ett kontrollrum, utanför ett bostadshus<br />

och i ett kontorslandskap.<br />

Fallen beskriver hur teori<br />

och kunskap om ljus ser ut, och<br />

kan användas, i konkreta och<br />

verkliga miljöer.<br />

MARIKA HÅKANSON<br />

116 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Uppdaterade regler för byggsektorn<br />

Arbetarskyddsregler<br />

2013<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>, 2013<br />

964 sidor<br />

Pris 1.123 kr<br />

Nu har två av <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong><br />

årligen utkommande böcker,<br />

»Arbetarskyddsregler för byggsektorn«<br />

och »Miljöregler för<br />

byggsektorn« kommit i nya utgåvor.<br />

»Arbetarskyddsregler för<br />

byggsektorn« återger föreskrifter<br />

från Arbetsmiljöverket och lagar<br />

om arbetsmiljön som måste finnas<br />

tillgängliga på byggarbetsplatsen.<br />

Texterna är exakt återgivna<br />

med ändringar och<br />

kommentarer inredigerade. Alla<br />

texter är giltiga per den 1 januari<br />

2013. boken innehåller också utkomna<br />

författningar som träder i<br />

kraft senare.<br />

Nytt i årets utgåva är bland<br />

annat AFS 2012:1 Användning<br />

av motorkedjesågar och röjsågar,<br />

AFS 2012:2 Belastningsergonomi<br />

och AFS 2012:3 Minderårigas<br />

arbetsmiljö som ersätter<br />

tidigare föreskrifter inom dessa<br />

områden.<br />

»Miljöregler för byggsektorn«<br />

är en sammanställning av författningar,<br />

lagar, förordningar och<br />

myndigheters föreskrifter och allmänna<br />

råd som följer Kretsloppsrådets<br />

Miljöprogram 2010.<br />

Boken innehåller dokumenten<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Miljöregler<br />

2013<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>, 2013<br />

1052 sidor<br />

Pris 1.020 kr<br />

Två av <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> regeltegelstenar för 2013 har nyligen getts ut.<br />

i fulltext samt ett väl systematiserat<br />

sökordsregister som ger en<br />

snabb hänvisning till stycken,<br />

paragrafer och bilagor. Även<br />

dessa texter är giltiga per den 1<br />

januari 2013 och bearbetade så<br />

att alla ändringar sedan förra utgåvan<br />

är införda på rätt ställe.<br />

Nyheter i årets utgåva är bland<br />

annat SFS 2012:259 Förordning<br />

om miljösanktionsavgifter som<br />

ersätter SFS 1998:950 med<br />

samma namn och BFS 2012:7<br />

Boverkets allmänna råd om<br />

funktionskontroll av ventilationssystem.<br />

MARIKA HÅKANSON<br />

Rörledningar i mark och vatten<br />

Rörboken<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>, 2013<br />

152 sidor<br />

Pris 395 kr<br />

Rörboken utkom för första gången<br />

1976 vid AB Gustavsbergs<br />

Fabriker. Nu har den kommit i en<br />

tredje utgåva, utgiven av <strong>Svensk</strong><br />

<strong>Byggtjänst</strong>.<br />

»Rörboken« är inriktad på rörmaterialens<br />

egenskaper och på<br />

Det har hänt en hel del med rören<br />

sedan bokens förra utgåva 1982.<br />

installationsmetoder för rörledningar<br />

i mark och vatten. Dessutom<br />

behandlas olika tillämpningar<br />

som va, fjärrvärme och<br />

andra användningsområden.<br />

Boken är en faktasamling av<br />

olika rörmaterials egenskaper<br />

och tillämpningsområden. Dessutom<br />

innehåller den en historik<br />

över rörledningsteknikens utveckling.<br />

»Rörboken« vänder sig<br />

Aktuella boktips<br />

främst till yrkesverksamma vid<br />

gatukontor, entreprenadföretag<br />

och ingenjörsfirmor, men även till<br />

erfarna byggare och projektörer.<br />

Denna tredje utgåva har följt<br />

utvecklingen inom rörledningstekniken<br />

och fokuserar mer på<br />

rörmaterialens egenskaper och<br />

nya tillämpningar.<br />

Författare är Dan Ekbäck med<br />

lång erfarenhet som projektör inom<br />

anläggningsområdet och<br />

med mångårig verksamhet som<br />

sakkunnig och projektledare inom<br />

AMA-området.<br />

MARIKA HÅKANSON<br />

Böckerna beställer du i webb-<br />

butiken på www.byggtjanst.se.<br />

tänk på:<br />

Till priserna tillkommer moms<br />

och porto. Reservation för<br />

eventuella prisändringar.<br />

Brandskyddsglas fungerar –<br />

när de monteras rätt!<br />

Kräv alltid MTK-auktoriserat företag<br />

www.glascentrum-mtk.se<br />

117

118<br />

FRÅGA & SVAR<br />

Ingår brandskyddsdokumentation<br />

i entreprenaden?<br />

En entreprenör undrar vem som<br />

© Brandskyddsföreningens Service AB<br />

115 87 Stockholm<br />

har ansvar för att upprätta en<br />

Tel 08-588 474 00<br />

www.brandskyddsforeningen.se<br />

brandskyddsdokumentation Best nr 221200<br />

vid<br />

ISBN 978-91-7144-422-6<br />

en totalentreprenad.<br />

Vi är totalentreprenör till en<br />

»styrd totalentreprenad«. Beställaren<br />

anser att brandskyddsdokumentation<br />

ingår i<br />

vårt pris. Beställaren har själva<br />

ombesörjt bygglov som vi erhöll<br />

efter beställning.<br />

Svar:<br />

Som totalentreprenör<br />

har ni ansvaret<br />

för detaljprojektering<br />

och då gäller att ni<br />

följer kraven i BBR<br />

och där står följande:<br />

»5:12 Dokumentation<br />

En brandskyddsdokumentation<br />

ska upprättas. Av denna ska<br />

framgå vilka förutsättningarna för<br />

det byggnadstekniska brandskyddet<br />

är och hur den uppförda<br />

byggnadens brandskydd är utformat<br />

samt verifiering av att<br />

brandskyddet uppfyller kraven i<br />

detta avsnitt och i avdelning C i<br />

Boverkets föreskrifter och allmänna<br />

råd (2011:10) om tillämpning<br />

av europeiska konstruktionsstandarder<br />

(eurokoder), EKS.«<br />

Det står inte nämnt någonstans<br />

i förfrågningsunderlaget<br />

att vi skall upprätta brandskyddsdokumentation.<br />

Vi<br />

tycker att det skulle ha stått<br />

under YSK.21 om det var meningen<br />

att vi skulle göra det.<br />

I förfrågningsunderlaget<br />

står det under kapitel »0 SAM-<br />

MANSATTA BYGGDELAR<br />

OCH INSTALLATIONSSYS-<br />

TEM«:<br />

»BRANDSKYDD – Byggnaden<br />

skall vara utförd enligt Boverkets<br />

byggregler BBR och i<br />

samråd med den lokala räddningstjänsten.«<br />

Brandskyddsdokumentation<br />

FOTO: ANDERS WESTER<br />

Brandskyddsdokumentation<br />

Anders Klippberg Anna-Carin Olmedal<br />

Minimihöjd på bild<br />

<strong>Svensk</strong>a Brandskyddsföreningen har<br />

uppdaterat sin handbok som visar<br />

hur en brandskyddsdokumentation<br />

kan upprättas.<br />

Svar:<br />

Jag antar att ni fick en rambeskrivning<br />

som bara innehöll<br />

byggdelar utöver 0 Sammansatta<br />

byggdelar och installationssystem<br />

(det vill säga koder<br />

under 0–9).<br />

I och med att man skrivit under<br />

0 att BBR ska gälla (vilket<br />

den alltid gör) samt om samråd<br />

med lokala räddningstjänsten<br />

har man förutsatt att 5:12 i BBR<br />

ska gälla.<br />

Hade man haft krav på hur<br />

dokumentationen ska upprättas<br />

och redovisas borde man infört<br />

dessa under YSK.21.<br />

Vid användning av AMA vid<br />

upprättande av beskrivningar<br />

förutsätts att lagar och förordningar<br />

följs utan att det specifikt<br />

anges i beskrivningen.<br />

BO SAMUELSSON<br />

PROJEKTLEDARE AMA<br />

Korrosion i badrum?<br />

Vad krävs det för korrosivitetsklass<br />

på plåtdetaljer och<br />

infästningar i badrum?<br />

Svar:<br />

För bestämning av<br />

korrosivitetsklass (C1<br />

till C5-M) gäller SS-<br />

EN 12944-2. Vägledning<br />

till bestämmande<br />

av rätt klass i aktuell miljö<br />

finns återgivet i RA Hus 11, tabell<br />

RA ZSE/1 samt AMA VVS & Kyl<br />

09, tabell Q/1.<br />

Som exempel kan man läsa<br />

att tvätterier motsvaras av korrosivitetsklass<br />

C3 och simbas-<br />

Får utslagsback<br />

anslutas till golvbrunn?<br />

Vi har av en beställare (rörentreprenör)<br />

fått höra att man<br />

inte längre får dra spillvatten<br />

från utslagsback direkt till<br />

golvbrunn. Denna ska enligt<br />

honom numera anslutas direkt<br />

på spillvattenledningen.<br />

Beställaren har tydligen fått<br />

anmärkningar på detta i tidigare<br />

entreprenader med hänvisning<br />

till att detta står i BBR.<br />

Vi har dock inte kunnat hitta<br />

någon skrivelse av detta slag i<br />

BBR. Vad gäller?<br />

Svar:<br />

I BBR avsnitt<br />

6:641 står det:<br />

»I självfallssystem<br />

ska avlopps-<br />

enheter anslutas<br />

FOTO: HARALD HOLM<br />

FOTO: BLÜCHER<br />

sänger motsvaras av korrosivitetsklass<br />

C4.<br />

Sen är det upp till projektör att<br />

göra en bedömning av behövd<br />

korrosivitetsklass i det aktuella<br />

projektet.<br />

THOMAS LUNDGREN<br />

SPECIALIST, HUSBYGGNAD<br />

så att spillvatten från en avloppsenhet<br />

med vattenlås inte<br />

kan tränga in i en annan avloppsenhets<br />

vattenlås.<br />

Avloppsenheter där spillvattnet<br />

kan orsaka olägenheter till<br />

följd av lukt får inte anslutas till<br />

golvavlopp.«<br />

Jag antar att det är det man<br />

stödjer sig på.<br />

MARTIN BRUNNKVIST<br />

FACKOMRÅDESEXPERT AMA VVS<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Det är kring de här husen i Svedala striden står.<br />

Fortsatt tvist om<br />

fuktskadade fasader<br />

De fastighetsägare som begärt<br />

ersättning av Myresjöhus<br />

för fuktskador i enstegstätade<br />

putsade fasader skulle inte få<br />

några pengar. Det beslutade<br />

en enig hovrätt i sin dom den<br />

18 januari. Nu har ärendet tagit<br />

en ny vändning då Konsumentombudsmannen<br />

beslutat<br />

att gå in och ge sitt stöd till villaägarna.<br />

Drygt 30 småhusköpare hade<br />

begärt skadestånd från Myresjöhus<br />

på grund av fuktskador i enstegstätade<br />

fasader. I december<br />

2011 gav Växjö tingsrätt husköparna<br />

rätt och Myresjöhus dömdes<br />

ersätta dessa med 8,5 miljo<strong>ner</strong><br />

kronor för att åtgärda<br />

fasaderna och 1,3 miljo<strong>ner</strong> i er-<br />

FOTO: ANNA ERIKSSON/SCANPIX<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

sättning för rättegångskostnaderna.<br />

Domen överklagades till Göta<br />

hovrätt som gjorde en helt annan<br />

bedömning än tingsrätten.<br />

ABS 95<br />

Hovrätten har utgått från innehållet<br />

i ABS 95 vid bedömningen<br />

av ansvarsfrågan. Av ABS 95<br />

framgår att ett fel föreligger om<br />

resultatet av entreprenörens arbete<br />

avviker från det som är avtalat<br />

eller om resultatet av entreprenörens<br />

arbete inte motsvarar<br />

kraven på fackmässighet.<br />

Hovrätten bedömer att entreprenaden<br />

utförts på ett sätt som<br />

motsvarar fackmässig standard<br />

vid den tidpunkt husen uppfördes.<br />

De var byggda under åren<br />

1999 till 2003 och domstolen<br />

konstaterar att kunskapen om<br />

riskerna med den aktuella konstruktionen<br />

blev känd i branschen<br />

först i början av år 2007.<br />

Någon vårdslöshet kan därför inte<br />

läggas Myresjöhus till last vid<br />

valet av den enstegstätade fasaden.<br />

Myresjöhus ska därför inte<br />

åtgärda felen eller betala skadestånd<br />

till fastighetsägarna för de<br />

uppkomna skadorna.<br />

När det gäller avtalsenlighet<br />

bedöms uppbyggnaden av de<br />

fasader Myresjöhus har levererat<br />

motsvarar det som avtalats.<br />

FOTO: ANNA ERIKSSON/SCANPIX<br />

Inget strikt ansvar<br />

Hovrätten för i sin dom ett resonemang<br />

om konsumentskydd<br />

vid brister som uppstår trots att<br />

näringsidkarens arbete inte avviker<br />

från fackmässig standard.<br />

Utifrån resonemanget gjorde<br />

rätten bedömningen att kravet<br />

på aktsamhet inte bör sättas så<br />

strängt att det i praktiken blir fråga<br />

om ett strikt ansvar för näringsidkaren.<br />

Överklagan till HD<br />

De 34 fastighetsägare i Svedala<br />

som fick avslag på sin begäran<br />

om skadestånd startade då en<br />

insamling för att få till stånd ett<br />

överklagande till Högsta domstolen,<br />

HD. Nu har Konsumentombudsmannen,<br />

KO, meddelat<br />

att han ställer upp med advokathjälp<br />

för att villaägarna utan<br />

kostnad ska kunna driva målet<br />

vidare till Högsta domstolen. Det<br />

sker genom så kallat KO-biträde.<br />

I det aktuella fallet uppdrar KO åt<br />

villaägarnas ombud att driva tvisten<br />

vidare till HD. Något<br />

prövningstillstånd är ännu inte<br />

lämnat för ärendet som har fått<br />

målnummer T913-13 i HD.<br />

I en kommentar säger Konsumentombudsmannen,<br />

Gunnar<br />

Larsson. – Det här målet har ett<br />

stort principvärde och det är därför<br />

jag vill se ett avgörande i<br />

Högsta domstolen. – Kan verkligen<br />

en entreprenör frånsägas allt<br />

ansvar när byggtekniken som<br />

använts uppenbarligen är helt<br />

undermålig.<br />

Om hovrättens dom står sig<br />

innebär det ett rejält bakslag, inte<br />

bara för de 34 villaägarna utan<br />

för tusentals fastighetsägare<br />

med liknande väggkonstruktion<br />

som också har fått fuktskador.<br />

Aktuell fasadkonstruktion<br />

Den aktuella fasadkonstruktionen<br />

består av (utifrån och in) cirka<br />

10 mm fasadputs, 50 mm<br />

cellplast som är klistrad direkt på<br />

en 9 mm kartongklädd gipsskiva,<br />

träregelstomme med mellan-<br />

FOTO: SP<br />

JURIDIK<br />

I SPs rapport Putsade regelväggar<br />

2011 pekar Anders Jansson ut<br />

känsliga delar av fasaden.<br />

liggande isolering och träsyllar,<br />

plastfolie och in<strong>ner</strong>st 13 mm<br />

gipsskiva. Väggen är byggd i ett<br />

stycke utan mellanliggande luftlager,<br />

så kallad luftspalt. Konstruktionen<br />

benämns enstegstätad<br />

fasad.<br />

Konstaterade skador<br />

När problemen med fasadkonstruktionen<br />

blev kända lät fastighetsägarna<br />

besiktiga sina hus.<br />

Besiktningar utfördes under åren<br />

2009 och 2011. Då upptäcktes<br />

att husen var behäftade med<br />

skador/fel. Utredningen visade<br />

förhöjda fuktkvoter på i stort sett<br />

alla de ställen som man inom<br />

branschen ser som riskområden,<br />

huvudsakligen vid:<br />

p fönster<br />

p infästningar<br />

p glipor mellan puts och metall.<br />

Det påvisades även höga halter<br />

av mikroorganismer och mikrobiella<br />

skador.<br />

Skador och åtgärder<br />

Varför och hur skador uppstår i<br />

enstegstätade fasader förklaras i<br />

SP Rapport 2011:61, Putsade<br />

regelväggar 2011, erfarenheter<br />

från undersökningar SP har utfört.<br />

ULF SÖDERLUND<br />

FACKREDAKTÖR HUS<br />

källa:<br />

Göta hovrätt, dom i mål T 99-12,<br />

2013-01-18.<br />

119

Staten som finansiell motor:<br />

Ny makroekonomisk rapport från <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>:<br />

Renovering av miljonprogrammet<br />

kan rädda tillväxten<br />

Just nu är det ett gyllene läge för en välpla<strong>ner</strong>ad och genomgripande<br />

renovering av miljonprogrammet. En sådan<br />

satsning skulle under tio år kunna stå för en betydande<br />

del av den svenska tillväxten – under perioder sannolikt<br />

mer än hälften – och ge många goda samhällseffekter.<br />

Staten kan agera finansiell motor i denna satsning, utan<br />

ökade statliga kostnader, med tanke på räntesituationen.<br />

Det behöver heller inte ske genom en återgång till räntesubventio<strong>ner</strong>.<br />

TEXT: JÖRGEN HALLSTRÖM. FOTO: JOHANNA SVENSSON<br />

Det är slutsatsen i en ny rapport från <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>,<br />

skriven av makroekonomen Pekka Kääntä med en<br />

bakgrund från bland annat Konjunkturinstitutet och<br />

tidningen Affärsvärlden.<br />

– Jag skulle önska att denna rapport blir startpunkt för en konkret<br />

samverkan inom samhällsbyggnadssektorn. En samverkan<br />

som kan leda fram till förslag på en tydlig modell för hur staten<br />

och branschen tillsammans kan finansiera<br />

upprustningen av miljonprogrammet, säger<br />

Erik Hellqvist, vd på <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>.<br />

– Vi får inte försätta detta gyllene läge att<br />

skapa tillväxt och samhällsutveckling. Miljonprogrammet<br />

är inte en belastning utan en<br />

tillgång, om vi agerar nu och drar nytta av de<br />

goda statsfinanserna och det gynnsamma<br />

ränteläget. Detta kan bli en historisk investering<br />

för fortsatt svensk tillväxt och välfärd.<br />

Erik Hellqvist, vd<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong><br />

ETT NYTT EKONOMISKT LÄGE<br />

Rapporten, som har titeln »Miljonprogrammet – ett gyllene läge«,<br />

sätter in upprustningen av miljonprogrammet i ett makro-<br />

och samhällsekonomiskt perspektiv.<br />

Pekka Kääntä konstaterar inledningsvis att export, privat konsumtion<br />

och offentlig sektor under överskådlig tid inte kommer<br />

att förslå som motor för den svenska tillväxten. I stället är det in-<br />

120 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Tillväxt utan subventio<strong>ner</strong><br />

vesteringar som måste bli det viktigaste dragloket för tillväxt.<br />

<strong>Svensk</strong> ekonomi är väl rustad för detta.<br />

EFTERSATTA BYGGINVESTERINGAR<br />

Han pekar vidare på att bygginvesteringarna har sjunkit kraftigt<br />

under senare år, trots stora behov av främst bostäder.<br />

– Under 1993 stod bygginvesteringarna för 70 procent av de totala<br />

investeringarna i Sverige. Den andelen har idag sjunkit till<br />

cirka 45 procent. Bostadsinvesteringarnas andel av investeringarna<br />

har sjunkit från 33 i början av 1990-talet till 18 procent i år, summerar<br />

Pekka Kääntä<br />

Han menar att det borde finnas både utrymme för och en samhällelig<br />

önskan att öka bygginvesteringarna – inte minst inom bostäder<br />

– och försöka minska deras konjunkturkänslighet. Och det<br />

kan vara klokt att inte bara fokusera på nybyggnation utan att ta<br />

hand om de omfttande befintliga bestånden med stora renoveringsbehov<br />

– inte minst från 1960- och 1970-talens rekordår.<br />

EN NY TILLVÄXTMOTOR<br />

– Med finansiellt och politiskt nytänkande kunde renoveringen<br />

av miljonprogrammet bli en ny tillväxtmotor för Sverige – och ge<br />

en rad övriga goda samhällseffekter, anser Pekka Kääntä.<br />

Den analys som Pekka Kääntä gör i rapporten visar att en genomgripande<br />

och välpla<strong>ner</strong>ad upprustning av miljonprogrammet<br />

under en tioårsperiod skulle kunna stå för en avsevärd del av den<br />

svenska tillväxten – under perioder sannolikt mer än hälften –<br />

och ge många goda samhällseffekter. Och detta utan risk för överhettning<br />

i byggsektorn eller andra negativa effekter.<br />

– Staten skulle kunna vara finansiell motor i denna satsning på<br />

miljonprogrammet, utan ökade statliga kostnader, med tanke på<br />

räntesituationen. Det behöver heller inte ske genom en återgång<br />

till räntesubventio<strong>ner</strong>. Och bostadsbolagen ska stå för huvuddelen<br />

av finansieringarna, säger Pekka Kääntä.<br />

KRÄVER NYTÄNKANDE NU<br />

Ett system där staten står som bakomliggande finansiär till en<br />

upprustning av miljonprogrammet kräver dock politiskt nytänkande.<br />

Och det så snart som möjligt.<br />

– Det borde vara en gemensam uppgift för byggsektorn att presentera<br />

tänkbara modeller. Att skapa en lösning brådskar – de låga räntorna<br />

lär hålla i sig en tid men inte för alltid, säger Pekka Kääntä. ■<br />

Om författaren<br />

Pekka Kääntä är nationalekonom<br />

och har sedan 1980-talet varit<br />

verksam som makroekonom och<br />

ekonomijournalist.<br />

Han har bland annat arbetat<br />

som analytiker på Konjunkturinstitutet,<br />

makroekonomisk reporter<br />

på tidningen Affärsvärlden,<br />

fondförvaltare på Thenberg Fonder,<br />

krönikör på Veckans Affärer<br />

och ansvarig för makroekonomis-<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

ka frågor på Länsförsäkringar.<br />

Idag är han frilansande makroekonom<br />

och skribent med uppdrag<br />

hos bland andra Avanza/<br />

Placera.nu. Han jobbar även som<br />

rådgivare i investeringsfrågor.<br />

För mer information eller recensionsexemplar<br />

av rapporten för<br />

medier kontakta Jörgen Hallström,<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>.

122<br />

<br />

Bildtext<br />

<strong>Omvärldsbevakning</strong> TV<br />

Ny webbtjänst<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Nozhan Radnahad filmar ett inslag för Aktuellt om EL.<br />

Ny satsning på webb-TV från <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>s <strong>Omvärldsbevakning</strong><br />

Programmet<br />

»Aktuellt om EL« först ut<br />

Nu lanserar <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> <strong>Omvärldsbevakning</strong> TV<br />

och först ut blir ämnesområdet el.<br />

TEXT: EMELIE CARLANDER. FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />

Genom denna nya tjänst erbjuder vi aktuell omvärldsbevakning<br />

via webb-TV. Inslagen samlas i ett arkiv och användarna<br />

kommer att kunna kommentera inslagen, ställa<br />

frågor och föra en dialog med oss via webben, berättar Ylva Sandberg,<br />

projektledare för <strong>Omvärldsbevakning</strong> TV.<br />

– Att komplettera <strong>Omvärldsbevakning</strong> från <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong><br />

med webb-TV känns naturligt. Det gör det ännu lättare för våra<br />

kunder att hålla sig uppdaterade inom sina fackområden när det<br />

gäller lagar, regler, normer, ny teknik och nya metoder, säger Andreas<br />

Nyström, produktansvarig <strong>Omvärldsbevakning</strong> webb.<br />

– Genom att titta på programmen som är 20–30 minuter långa<br />

Ny webbtjänst<br />

och distribueras åtta gånger per år håller man sig a jour inom sitt<br />

fackområde. Webb-TV ökar också flexibiliteten. Kunderna kan<br />

via webben, läsplattor eller mobiler titta på programmen när det<br />

passar, och ställa frågor och kommentera utan att vara bundna till<br />

givna tider.<br />

»AKTUELLT OM EL« STARTAR I MARS<br />

Tanken är att det ska produceras och distribueras webb-TV inom<br />

<strong>Omvärldsbevakning</strong>s alla fackområden – Anläggning, El & Tele,<br />

E<strong>ner</strong>gi, Förvaltning, Husbyggnad samt VVS.<br />

Men lanseringen sker stegvis och först ut blir fackområdet El<br />

&Tele med programmet »Aktuellt om EL« inom <strong>Omvärldsbevakning</strong><br />

TV.<br />

– Premiärprogrammet för Aktuellt om EL distribueras under<br />

mars 2013 och sedan produceras det totalt sju program under året.<br />

När program för övriga fackområden inom <strong>Omvärldsbevakning</strong> <br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013 123

124<br />

ANLÄGGNING<br />

<strong>Omvärldsbevakning</strong> TV<br />

Fråga & Svar<br />

TV<br />

börjar produceras och distribueras är<br />

inte fastställt ännu men det kommer inte<br />

att bli under detta år, förklarar projektledare<br />

Ylva Sandberg, som har en lång erfarenhet<br />

inom digitala medier och webb-<br />

TV – bland annat från TV4 och Utbildningsradion.<br />

Det upplägg som används – och vidareutvecklas<br />

– i Aktuellt om EL kommer<br />

dock stå modell för de kommande programmen<br />

inom övriga fackområden.<br />

REDAKTION MED STOR BRANSCHKUNSKAP<br />

– Innehållet till Aktuellt om EL tas fram av redaktionen på <strong>Omvärldsbevakning</strong><br />

här på <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>. Detta arbeta leds av<br />

Manfred Otterheim som under många år bevakat el – och telefrågor.<br />

I programmets studio är han också en av våra två »omvärldsbevakare«<br />

som presenterar och kommenterar de ämne som tas<br />

upp. Vår andra omvärldsbevakare i Aktuellt<br />

om EL är Marianne Hallengren, konsult<br />

inom <strong>Omvärldsbevakning</strong> El & Tele<br />

och känd för många av våra kunder genom<br />

besökstjänsten, berättar Ylva Sandberg.<br />

Programledare för Aktuellt om EL är<br />

Jörgen Hallström, pressansvarig på <strong>Svensk</strong><br />

<strong>Byggtjänst</strong>, som under lång tid följt samhällsbyggnadsfrågor<br />

som kommunikatör<br />

och journalist.<br />

Ylva Sandberg, projektledare<br />

för <strong>Omvärldsbevakning</strong><br />

TV.<br />

Jörgen Hallström, programledare<br />

för Aktuellt<br />

om El.<br />

LÄTTILLGÄNGLIG SAJT OCH EFFEKTIVT ARKIV<br />

Varje program innehåller cirka fem–sex inslag om aktuella el-relaterade<br />

ämnen, fördjupningsreportage plus ett block med kortare<br />

notiser. Genom intervjuer med sakkunniga inom branschen, egna<br />

sammanfattningar och analyser samt bilder och grafik blir inslagen<br />

både innehållsrika och pedagogiska.<br />

– TV-formatet gör det lätt för användaren att ta till sig informationen.<br />

Vi ser att allt fler företag nu sneglar på videoformatet<br />

för att kommunicera med sina kunder. Utvecklingen går snabbt<br />

inom detta område och folk blir allt mer vana vid att titta på<br />

webb-TV, säger Ylva Sandberg.<br />

– Det är viktigt för oss att bygga en tjänst som är lättillgänglig<br />

för kunderna. Man ska kunna titta och ta till sig informationen<br />

när och var man själv vill. Därför har vi byggt en sajt som är anpassad<br />

att kunna användas på både webben, läsplattan och mobilen.<br />

Tanken med sajten är att den ska ge en snabb överblick och<br />

vara enkel att använda.<br />

Allteftersom nya program distribueras läggs de upp i tjänstens<br />

arkiv. Tanken är att det över tid byggs upp ett gediget videoarkiv<br />

med el-kunskap där användarna kan söka och titta på alla inslag.<br />

RELATERAT MATERIAL OCH DIREKTDIALOG<br />

I anslutning till varje inslag i programmet finns också relaterat<br />

material i form av pdf:er, länkar, litteraturtips etc. om man som<br />

användare vill söka fördjupad kunskap.<br />

Det finns även ett kommentarsfält vid varje inslag, där använ-<br />

Ny webbtjänst<br />

daren enkelt kan ge feedback.<br />

– Förutom möjligheten att kommentera de olika inslagen kan<br />

man också skicka frågor direkt till vår redaktion och våra experter.<br />

Dels ge<strong>ner</strong>ella frågor inom fackområdet men också specifika<br />

AMA-relaterade frågor. Våra experter på <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> är ju<br />

också huvudutredare för AMA. Frågor och svar blir sedan tillgängliga<br />

på webben, säger Ylva Sandberg.<br />

– Det går också fint att skicka önskemål om nya inslag i kommande<br />

program. Vi hoppas på en aktiv dialog med kunderna så<br />

att vi kan utforma programmen på det sätt som passar dem bäst.■<br />

Produktionsbolaget Dobb producerar Aktuellt om EL.<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>s »el-experter«<br />

Anders Wester,<br />

AMA redaktör<br />

El/Tele<br />

Per Andersson,<br />

AMA redaktör<br />

El/Tele<br />

Manfred Otterheim,<br />

Redaktör <strong>Omvärldsbevakning</strong><br />

webb<br />

Marianne Hallengren,<br />

Konsult <strong>Omvärldsbevakning</strong><br />

besök<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Aningen svårläst,<br />

men fylld med nyheter.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Miljonprogrammet<br />

Världens viktigaste bok ”AMA EL 12” är här med ett stort antal förändringar. Inte mindre än 134 nya koder<br />

och rubriker har skapats i BSAB-systemet. Vi har lagt stor vikt vid att se över och uppdatera hänvisningar<br />

till standarder och andra dokument. Beställ i webbutiken på byggtjanst.se eller på tel 08-457 10 00.<br />

125

126<br />

DEBATT:<br />

Samordningsansvar i samhällsbyggandet<br />

»De viktigaste verktygen<br />

för god samverkan är bra<br />

grupparbeten och samtal.«<br />

CATHERINA FORED<br />

Catherina Fored, Förbundsdirektör på<br />

Sveriges Arkitekter<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013

Catherina Fored, Förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter:<br />

»Dags att arkitekten återtar sin<br />

ansvarsroll i samhällsbyggandet«<br />

– Nu är det dags för oss arkitekter att återta rollen som<br />

samordningsansvariga i samhällsbyggandet. Vi har<br />

komptensen att väva samman tekniska och mänskliga<br />

aspekter och skapa hållbara livsmiljöer.<br />

Men vi måste få möjlighet att använda denna<br />

kompetens – med långsiktig kvalitet som mål. Därför<br />

påbörjar nu Sveriges Arkitekter ett omfattande<br />

opinionsarbete.<br />

Vi vill få ansvariga politiker att vrida fokus från<br />

produktionskostnader till helhetssyn när det gäller vår<br />

bebyggda miljö.<br />

AV JÖRGEN HALLSTRÖM<br />

Det säger Catherina Fored, som nu varit förbundsdirektör<br />

på Sveriges Arkitekter i ett år. Hon har en månfacetterad<br />

bakgrund som både arkitekt och projektledare i byggföretag.<br />

Och hon har erfarenheter från såväl stora organisatio<strong>ner</strong> som<br />

från enmansföretagande.<br />

– I min nuvarande roll är det en styrka att ha jobbat inom fler<br />

olika delar av samhällsbyggnadsprocessen. Det gör att jag kan sätta<br />

in arkitektens roll i sitt sammanhang och se den från olika synvinklar,<br />

menar Catherina Fored, som just nu håller på att leda<br />

Sveriges Arkitekter in i en ny fas.<br />

OPINION FÖR LÅNGSIKTIG KVALITET<br />

– Vi kommer att satsa betydligt mycket mer kraft på opinionsbildning<br />

och dialog med politiker. Det beror på att vi upplever en<br />

allvarlig dissonans inom samhällsbyggandet. I branschen strävar<br />

vi allt mer mot hållbar utveckling – också vad gäller den sociala<br />

dimensionen. Men ansvariga politiker fokuserar alltför starkt på<br />

produktionskostnader och processfrågor. I de 22 senaste statliga<br />

utredningarna om samhällsbyggande nämns inte ens orden<br />

»stadspla<strong>ner</strong>ing«, »samhällspla<strong>ner</strong>ing« eller »arkitektur«!<br />

Catherina Fored ser detta som mycket allvarligt:<br />

– Vi måste bort från den kortsiktiga politiska styrningen av<br />

samhällsbyggandet. Vi måste få in de långsiktiga kvalitets- och<br />

helhetsperspektiven. Här behövs arkitektens kompetens tas tillvara<br />

fullt ut.<br />

För mig är arkitektur lika med livsmiljö, och vi arkitekter är ensamma<br />

om att utbildas och tränas i att binda samman de mänskliga<br />

behoven och de tekniska lösningarna i bebyggelsen.<br />

BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013<br />

Samordningsansvar i samhällsbyggandet<br />

Catherina Fored menar att det tidigare i historien varit självklart<br />

att arkiteken tagit ett samordnande helhetsansvar för samhällsbyggnadsprojekt.<br />

– Men vi i takt med att samhällsbyggandet har blivit allt mer<br />

komplext – tekniskt, ekonomiskt, juridiskt och så vidare – har vi<br />

dragit oss tillbaka från denna roll. Men nu är det dags att vi återtar<br />

den för att samhällsbyggandet ska gå i en hållbar och mänsklig<br />

riktning.<br />

UTBILDNING OCH BÄTTRE ARBETSMILJÖ<br />

Catherina Fored anser att arkitekterna även behöver ges mod och<br />

rätt förutsättningar för att återta rollen som samordningsansvariga<br />

i samhällsbyggandet.<br />

– Här har Sveriges Arkitekter också en viktig uppgift. Den tar<br />

vi oss an bland annat genom vårt program för vidareutbildning av<br />

arkitekter.<br />

Det handlar i första hand om att utveckla arkitekteras affärsmässighet.<br />

Dels att bättre förstå och sätta sig in i kundens behov<br />

och mål, dels att bli bättre på avtal och affärsjuridik för att förtydliga<br />

sitt uppdrag, säger Catherina Fored.<br />

– En annan viktig uppgift för oss är att verka för bättre arbetsmiljö<br />

för landets arkitekter. När jag tillträddes som förbundsdirektör<br />

blev jag faktiskt överraskad över hur många i vår yrkeskår<br />

som drabbas av utbrändhet.<br />

Att vara arkitekt är engagerande och krävande. Det gäller att ha<br />

rätt arbetsförutsättningar och tydliga rollfördelningar för att kunna<br />

och orka göra ett bra jobb.<br />

SAMVERKAN EN NYCKEL<br />

Nyckeln till ett hållbart samhällsbyggande – ur alla perspektiv -<br />

ligger i en fortsatt ökad samverkan mellan samtliga aktörer i procesen,<br />

menar Catherina Fored.<br />

– Det är genom samverkan vi kan formulera och bli överens<br />

om gemensamma mål i tidigt i projekten, verka för långsiktiga<br />

och hållbara lösningar och hitta våra roller.<br />

Men Catherina tror inte att tekniska verktyg som BIM (Building<br />

Information Modelling) primärt skapar förutsättningar för<br />

denna samverkan.<br />

– Jag är väl insatt i BIM och har arbetat med verktyget i flera<br />

projekt jag drivit. Men min absoluta övertygelse är att de viktigaste<br />

verktygen för god samverkan helt enkelt är bra grupparbeten<br />

och samtal. ■<br />

127

...gå in på byggtjanst.se och läs mer.<br />

Klordioxid som bekämpning av legionellabakterier gör<br />

att plaströr korroderar. Det är en av många kunskaper<br />

som kan hindra skräck yllda överraskningar. Med<br />

<strong>Omvärldsbevakning</strong> rån <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> håller du<br />

dig uppdaterad om regler och akta inom mängder av<br />

viktiga områden...<br />

f<br />

f<br />

f<br />

Tackolov

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!