Förslag till restaurering av… - Murberget CollectiveAccess System

Byggnadsdokumentation av fastigheterna Ljusta
2:1, 2:13, 3:14 och 3:15
Sköns socken, Sundsvalls kommun, Medelpad
Rapportnummer 2008:22
Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher

Innehållsförteckning
Inledning 3
Objekt 3
Ägare 3
Miljöbeskrivning 3
Kort historik 4
Kulturhistoriska värden 4
Beskrivning 7
Ljusta 2:1 7
Ljusta 2:13 12
Ljusta 3:14 14
Ljusta 3:15 29
Källor 49
2
2

Inledning
Med anledning av en planerad framtida exploatering av området kring Birsta
köpcentrum och ICA Maxi har Murberget Länsmuseet Västernorrland gjort en
dokumentation av bebyggelsen på området på uppdrag av Birsan Fastighetsutveckling
AB, Alnön. Fastigheterna är ej bebodda. Vissa av byggnaderna har under de senaste åren
lidit av bristfälligt underhåll. Några bostadshus har varit föremål för påbörjade
renoveringar. Uppdragets omfattning (2 dagar) har ej medgett forskning i arkiv.
Objekt:
Ljusta 2:1, 2:13, 3:14, 3:15, Sköns socken, Sundsvalls kommun.
Ägare:
Birsan Fastighetsutveckling AB, Flottiljevägen 11, 865 32 Alnö.
Miljöbeskrivning
Gammal by i fd odlingsslandskap insprängd i tätorten mellan Birsta köpcentrum och
ICA Maxi. Fastigheterna ligger utmed Norra vägen som går parallellt med E4 på östra
sidan.
Fastighetskarta, stadsbyggnadskontorets lantmäteriavd., Sundsvalls kommun.
3
3

Kort historik
Byn Ljusta ligger i en öppen dalgång med jordbruksbebyggelse söder om Sköns nya
kyrka byggd i gråsten (1846-50). Skön har varit eget pastorat sedan 1374 med riven
medeltida klövsadelskyrka (som annars har funnits på Öland, idag ombyggda) . Bygden
är mycket rik på fornlämningar. Näringar under 1700-talets mitt var främst åkerbruk,
boskapsskötsel och strömmingsfiske. En vårdkase hade funnits på Birstaberget som
varning för rysshärjningarna men den var nerfallen vid denna tid.
Det rådde en livlig företagsamhet under 1800- talets andra del, då ångsågarna och
varvsrörelsen hade sina glansdagar. Sköns socken låg mitt i Sundsvalls sågverksdistrikt
där många ångsågar anlades längs kusten. Den första anlades i Tunadal, ångsågen i
Skönsvik 1863. Förutom större varv startade flera av Sundsvalls grosshandlare mindre
varv i främst Skön, Timrå och Njurunda, ibland mera som en hemindustri och somliga
inte särskilt långvariga. I många fall arbetade bönder och fiskare som timmermän vid
skeppsbygge under vintersäsongen.
På storskifteskartan för Wester Liusta från 1761 (nedan) ser man tre hemman utmärkta i
form av små hus. Dessa kartor visar ej antal hus eller exakt läge. På ungefär
motsvarande plats på kartan var mangårdens läge på Ljusta 2:1 före flyttningen och
bostadshusen på Ljusta 3:14 och 3:15. Ett hus är utmärkt som ”backstuga”.
Laga skifte över inägorna gjordes 1830 (akt 22 SKF-85). På dessa kartor, som brukar
vara mycket exakta, finns nutida gårdar på sina nuvarande platser även om enskilda
byggnader tillkommit och försvunnit sedan dess. Vägens sträckning är ungefär
densamma som idag. På laga skifteskartan ser man långlogar på alla gårdarna. På Ljusta
2:1 (Littera A) fanns vid denna tid fem bostadshus, varav ett större, ett bostadshus var
beläget på västra sidan nuvarande väg. Kartan visar troligen ladugården på Ljusta 3:14
(Littera B) på samma plats och även en riven loge som låg söder om nuvarande
logbrygga. På Ljusta 3:14 fanns dessutom två bostadshus; ett intill dåvarande vägen.
Möjligen är detta hus med timmerstomme som idag ligger bredvid garaget. Det andra
bostadshuset står ej på nuvarande läge. På Ljusta 3:15 (Littera C) finns fyra
ekonomibyggnader, varav den största motsvarande ca 30 meter från dåvarande väg.
Utbyggnaden av Birsta har under lång tid pågått tätt inpå den ursprungliga
jordbruksbebyggelsen. Telia ägde under en tidigare period marken, som sedan såldes till
fastighetsbolag för exploatering.
Kulturhistoriska värden
För fastigheterna gäller generella regler i PBL kap 3. Området omfattas ej av riksintresse
och finns ej omnämnd i Kulturmiljöinventering för Sundsvalls kommun 1999.
Våra överloppsbyggnader på landsbygden blir allt ovanligare och en sammanhängande
jordbruksmiljö har stora upplevelsevärden. Idag uppmärksammas denna bebyggelse i
Länsstyrelsens program för bevarande av kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader i rikt
odlingslandskap (regionala miljömål för VNL 2004-2020).
4
4

Arkivet, Murberget Länsmuseet Västernorrland; karta från 1761 (troligen storskiftet).
5
5

Karta från 1830 upprättad inför laga skifte. Lantmäterimyndigheten Härnösand, akt 22 SKF-
85.
6
6

Beskrivning
Ljusta 2:1
Fastigheten 2 : 1 är belägen på östra sidan gamla E4. Där står idag en mangård, loge och
ett garage. Rivna byggnader är bland annat ett stort härbre, en bagarstuga och en stor
hölada. Framför nuvarande mangård stod bagarstugan med långsidan mot vägen.
Höladan stod strax öster om logen.
Gården ägdes under tidigt 1900-tal av släkten Ljuslin, som levde där till 1920- talet.
Företaget Kubikenborg köpte gården som rättar- och förvaltarbostad. På 1930- talet
såldes gården vidare och drevs som ett privat jordbruk. På 1940- talet köptes den av en
finländsk man. Därefter kom gården i fru Jenny Anderssons ägo. Hon sålde jord och loge
till L.E. Larssons far. Mangården flyttades 1955 från ett läge närmare vägen, ca 80-100
m därifrån. På gården står exempelvis blodlönn, lind, karagan, rosbuskar och try.
Översikt.
7
7

Panelen.
8
8

Bostadshus /mangård
Flyttad mangård som har två våningar och 3 fönster bred frontespis över två våningar på
båda långsidor. Taket är täckt av 2-kupigt tegel och har två plåtklädda skorstenar på
nock. En balkong finns på baksidan i entréplan. Taket har synliga profilerade taktassar
kraftigt utskjutande från fasaden, vindskivorna har en profilerad dekor. Fasaden är
klädd med en vitmålad stående och fint profilerad äldre panel, troligen återanvänd efter
flytten. Fönstren är kopplade och ser relativt nya ut (1940-/50-talet), liksom fodren.
Entrén i äldre stil är också från modern tid. Huset står på betonggrund och
souterrängvåningen i sluttningen mot öster är också i betong med tre moderna
garagedörrar i plast.
Fd. syrénberså som stod framför mangården innan den flyttades ((intilliggande hus är 2:13).
Mellan syrénbersån och logen stod härbret.
9
9

Loge
Timrad loge med sekundär logbrygga mot söder långsida och nästan kvadratisk plan,
ursprunglig logbrygga med dubbelport finns kvar på västra gavelväggen. Timret är skrätt
med spår av rödslamning, knuthaken är raka. Logen har sadeltak med åsar; 4 sidåsar på
vardera takfall och kroppås. Taket har även en takstol på mitten av byggnaden och täcks
av grå TRP-plåt. Huset står på naturstensgrund. På östra gavelväggen fanns tidigare ett
påbyggt halmlider. Väggen är idag är lappad och lagad med ca 2 x 3 meter korrugerad
plast.
Mot baksidan/ långsidan mot norr fanns en tröskbana under pulpettak men denna är
riven. Invändigt är väggarna av skrätt timmer, logen har ett kraftigt och tätt gammalt
tröskgolv och takåsen är öppen.
Garage
Lådformad garagebyggnad med sannolikt regelstomme. Byggnaden är plåtbeklädd på
fasaderna och det nästan platta taket. Taket har ett kort brant takfall mot söder med
bandfönster av korrugerad plast utmed takfoten. På gavelväggen mot öster sitter ett
fönster med mittpost och en garagedörr i plast med tre små fönster. På långfasaden mot
söder sitter en likadan garagedörr (se översiktsbild).
Logen med nuvarande logbrygga på söder långfasad. Mot östra gavelväggen fanns tidigare
ett halmlider.
10
10

Längs långsidan mot norr fanns en takad tröskbana.
Ursprunglig logingång och senare byggd logbrygga till höger.
11
11

Logen har åstak men även en takstol på mitten.
Ljusta 2:13
Översikt mot öster (ICA Maxi). Infart från gamla E4 (Norra vägen).
12
12

Fastigheten är belägen på östra sidan gamla E4 och består av ett bostadshus och garage.
Fastigheten avstyckades från 2:1 på 1950- talet som bostad åt en dotter till förre ägaren.
Gården som tidigare varit en del av 2:1, har en trädgård med planterade träd och buskar,
som ek, lönn, pil, buskrosor, syrén, karagan och skuggmorell.
Byggnaderna är låsta.
Bostadshus
Byggnaden från 1950- talet har stående gråmålad lockpanel, betongtegel på taket och
spritputsad mörkgrå sockel, perspektivfönster och tidsenlig entrédörr med sidoljus i
förstukvisten. En öppen veranda är byggd över hela baksidan och övervåningen har en
liten balkong.
Garage
Garaget har stående gråmålad lockpanel, TRP-plåt på taket och två garagedörrar klädda
med brunlaserad bastupanel.
13
13

Ljusta 3:14
Fastigheten 3: 14 är belägen på östra sidan gamla E4. Där står idag två bostadshus,
ladugård, härbre samt ett garage (ladan nere vid bäcken i öster tillhör 3:15). Två
bostadshus finns utmärkt på laga skifteskartan från 1830 men i annat läge. Husen kan
ha flyttats och utgöra stomme i nuvarande timrade bostadshus eller det bostadshus som
har brann ner. En loge som stod söder om ladugårdens logbrygga är riven, liksom en
långloge som fanns 1830 (lagaskifteskartan).
14
14

Översikt Ljusta 3:14 mot norr.
Bostadshus 1
Rektangulär byggnad i en våning med timmerstomme och påbyggt trapphus med
regelstomme till kallvinden. Huset har sadeltak uppbrutet av en smal, hög fronton
(trapphuset). Tak och skorsten är plåtklädda, taket med underliggande stickspån,
skorstenen har krön. Fasaderna är klädda med stående vitmålad lockpanel. Huset har
åstak och kan vara äldre än panel och trapphus. Ett bostadshus stod på 1830- talet intill
vägen, som hade en liknande vägsträckning som idag, men läget på övriga hus är ej
desamma (jfr. s. 6). Fönstren är enkelfönster med tre rutor i varje båge, bågarna
rödmålade, tidigare gröna. Huset har starkt utskjutande taksprång med synliga taktassar
och figursågade detaljer längs takfoten. Årtalet 1924 förekommer på murstocken
Byggnadsdetaljer bär prägel av 1800-talets senare del – 1900-talet.
Interiört finns två rum och kök. Förstugan, köket och ett rum har bevarat sin karaktär
från främst tidigt 1900- tal (utom att kakelugn saknas), brädgolven har troligen haft
linoleummatta. Ett rum är genomgående moderniserat med 1940-/50-talsinredning.
Kallvinden har sannolikt varit bebodd, åtminstone under vissa perioder. Där finns en
säng, timmerväggarna har isolerats ca 0,5 - 1 meter upp från golvet med panel. Det finns
inskurna tecken (ankare, kryss), ev. bomärken, i en fönsterbåge.
15
15

Västra fasaden mot vägen.
Fasad mot öster med entrén.
16
16

Kök med spis och plåttkåpa, vedlår och ”diskbänk” (längst bort).
Diskbänk från 1940- tal med zinkvask. Målad masonite bakom.
17
17

Huset har många välbevarade färgskikt på spegeldörrar, pärlspont och golvsocklar.
Golvsockel (kök).
18
18

Tidstypisk köksinredning med små hyllor i stället för skåp.
Tapet med tillhörande bård i ett av rummen.
19
19

Vindsvåningen: Inskription av den som murade murstocken?
Fönsterbåge på vinden med inskurna tecken.
20
20

Ladugård
Äldre ladugård i två våningar under sadeltak med eternit. Huset har regelstomme och
nederdelen är delvis byggd av betongtegel (mindre ”gråsuggor” och en typ med samma
storlek som betonghålsten, kan vara tillverkat på gården). Fasaden utgörs av stående
locklistpanel/delvis kalkputs, de grönmålade fönstren är tättspröjsade. I ladugårdens
norra ände finns en hölada. Ett hönshus är påbyggt på framsidan. På baksidan finns
utbyggnader i norra resp. södra änden för hölada och svinstia med enkupigt tegel på
taket. Mot södra gavelväggen finns en senare logbrygga byggd av betong (logen riven).
Interiört finns stalldel med 5 spiltor och hönshus, i fähuset finns plats för cirka 10 bås
Båsväggar saknas utom på ändarna och en kätte står i ett hörn. En dörr mot öster leder
till svinstian. Byggnadens väggar är vitputsade, golven är i betong, innertaken utgörs av
vitmålade brädtak. Från stora ingångsrummet på mitten av ladugården finns en trappa
upp till höloftet.
Fasad mot väster.
21
21

Fasad mot öster.
Fasad mot söder. Logbrygga och fd svinhuset byggt på baksidan mot öster med enkupigt tegel
på taket.
22
22

Kvastad yta av kalkputsen under skydd av taket på utbyggnad mot väster.
Fähuset med en kvarvarande båsvägg.
23
23

Det har funnits plats för ca 5 kor i två rader.
Kätte i fähuset.
24
24

Stall.
Loftgolvet en trappa upp (foto mot söder) avslutas mot höladan över två våningar med höhiss.
25
25

Härbre
Ombyggt härbre brädslaget på gavelväggarna med gammal panel och locklist. En
brädslagen förvaringsbod med pulpettak har senare påbyggts i öster. På härbrets södra
gavelvägg syns en skarv i fasaden (tidigare liten påbyggnad?). Taket täcks av
sinuskorrugerad grönmålad plåt. Härbret användes för förvaring av livsmedel fram till
1960- talet. Byggnaden är låst.
Gavelvägg mot norr (Ladugården står bakom)
26
26

Garage
Det vitmålade huset i en våning under ett flackt sadeltak med TRP-plåt har stående
lockpanel och perspektivfönster. Garagedörrarna på västra gavelfasaden är av vit plast
(se översiktsbild).
Bostadshus
Tvåvånig byggnad med hög spetsig fronton centralt och kraftigt ombyggd med delvis nya
material i nygammal stil. Taket är klätt med korrugerad fibercement (typ Eternit) med
underliggande stickspån, panelklädda fasader med dubbel liggande fasspont. Troligen
finns regelverksstomme. Huset byggdes 1925 av bröderna Viktor och Karl Bergfors, efter
att ett äldre bostadshus på samma plats hade brunnit ner. Sedan tog brorsonen Gösta
Bergfors över huset. Fasaden är asymmetrisk med nya aluminiumfönster och port. Förr
lär man ha hållit ting på platsen (hemmansägaren Lars-Erik Larsson).
På gården vid huset finns några få odlade växter kvar, som ex.vis vinbär, eldlilja och
trädgårdsnattviol.
Huset inrymmer lägenheter på två rum och kök samt wc på bottenvåning respektive
övervåning, övervåningen med tre klädkammare under snedtak. Knappt någon äldre
inredning finns kvar annat än några socklar och dörrsnickerier och en kakelugn på
vardera våning. Bottenvåningens rum är tömda och till hälften inredda med
stilimiterande detaljer. Övervåningen har ytskikt från omkr. 1950-70-tal och två öppna
spisar.
Fasad mot söder.
27
27

Äldre linoleum och tapetrester i skåp i bottenvåningen.
Målning i trapphuset med struktur och kulör typisk för 1940-/50-talet (penseldragen skulle
inte synas). Underlaget är träfiberplatta. Till höger tapet i trapphallen, övervåningen.
28
28

En kakelugn i övervåningen.
Ljusta 3:15
Fastigheten 3:15 är belägen på västra sidan gamla E4. Där står idag ett äldre bostadshus
och en fd drängstuga, en äldre och en senare byggd ladugård, ett uthus, en jordkällare
och en maskinhall. Maskinhallen står på platsen för en riven loge som tillhörde den äldre
ladugården.
29
29

Utmed gamla E4 stod den tidigare mangården, som revs på 1930-talet. Det finns en
gård på området utmärkt på storskifteskartan för Wester Liusta från 1761. Sedan
användes en liten stuga bredvid drängstugan som senare blev påbyggd (se fotot ovan).
Förre fastighetsägaren var Lars-Erik Larsson. Hans farfar, Nils Olof Larsson f. 1849,
flyttade till gården 1895.
Foto mot väster.
30
30

Bostadshus
Vinkelbyggt hus i två våningar med vind, fasaderna är klädda med eternit, taket med
takstolar är täckt av 2-kupigt tegel med delar av papptak under. Stommens kärna består
av den äldre timrade stugan, senare påbyggd med regelverk och takstolar. Huset har enl.
uppgift kring förra skekelskiftet fungerat som klockarbostad (hemmansägaren Lars-Erik
Larsson).
Husets nuvarande form bär prägel av tiden omkring förra sekelskiftet och framåt,
fasadernas beklädnad är troligen från 40-/1950-talet. Huset har assymmetrisk plan,
utskjutande takfall med synliga taktassar och östra takfallet är uppbrutet av en fronton.
Äldre skorstenskrön saknas. Husets entré i SO hörnet där östra fasaden är indragen, är
senare tillbyggd och försedd med skärmtak. På norra fasaden finns balkonger i två
våningar med räcken av korrugerad plast och bevarade äldre finsnickerier på dörrar och
fönster. En vattenpump står snett framför entrén. En gång med betongplattor leder fram
till huset, omgivet av fruktträd, syrener och vinbär.
Entrén i SO.
På södra fasaden finns ett uterum från modern tid. Andra sentida förändringar
utvändigt, förutom entrén, plastmaterial och fasadbeklädnad är husets fönster, där vissa
är bytta till i aluminium med äldre utseende.
Invändigt finns förstuga och trapphus mot södra väggen, kök och tre rum runt
murstocken. På övervåningen finns fyra rum, varav 3 i fil mot baksidan. Inget av husets
ursprungliga inredning finns kvar utom i ett rum mot balkongen på övervåningen med
31
31

äldre tapeter, pappspänt tak med hålkälslist och spegeldörrar. Snickerier och ytskikt på
golv och väggar är huset helt moderniserade och främst från 1960-70- talet.
Norra fasaden med balkonger. Ursprunglig entré var genom denna dörr (L-E Larsson).
Köket, bottenvåningen.
32
32

Parti av bottenvåningens veranda.
Rumstak på övervåningen.
33
33

Vindsvåningens tak.
Röste, vindsvåningen
Bostadshus 2, fd drängstuga
34
34

Långsträckt byggnad i 1,5 våningar med sadeltak klätt med 2-kupigt tegel och
eternitklädd fasad. Stommen utgörs av regelverk. Huset har två förstukvistar. Den södra
som är igensatt, var ursprungligen var huvudentré. I den inbyggda förstukvisten fanns
två dörrar in till huset. Den byggdes om på 1980-talet. Byggnaden har enl. uppgift
fungerat som drängstuga under 1930- talet (hemmansägaren Lars-Erik Larsson). Mot
baksidan mot väster finns en panelklädd påbyggnad med plåttak och skorsten som
byggdes som pannrum vid 1980-talets början.
Invändigt finns ett stort rum med en skåpmodul som avdelar rummet till ett kök. Från
rummet finns dörr till wc-duschkabin, som byggts in mot södra förstugan. Interiören är
helt moderniserad med ytskikt och inredning från 1960- 70-talet. En halvtrappa upp
från förstugan leder till ett rum. En källare gjuten i betong inrymmer tvätt-torkrum och
pannrum.
35
35

Köksinteriör med skåpluckor i teak och grönt fuskkakel på träfiber.
Ladugård 1
Denna ladugård är äldre och användes innan den nya byggdes. Byggnaden har en våning
med loft, fasader med rödslammad brädfodring och sadeltak täckt med pannplåt.
Stommens mittendel, fd. fähuset, är timrad. Gavelrummen på sidorna har regelstomme.
Timringen når till väggbanden, taket har takstolar och röstena är brädklädda.
Mittdelens fähus har en stor dubbelport mot norr, brädklädda innerväggar på sidorna
och jordgolv, tidigare brädgolv under kornas båsdel. På loftet förvarades spannmål.
Ingen ladugårdsinredning finns kvar och huset används som förråd. 1980 anlades en
stor gödseldamm på baksidan.
Östra gavelutrymmet var tidigare hölada. Där finns ett inbyggt litet brädfodrat mjölkrum
vid dörren till fähusdelen.
Västra delen är senare byggd och har ett rum med ingång även från gaveln. Där fanns
hönshus, senare verkstad. Golvet har betongsula. En trappa leder upp till loftet med lösa
plankor över sågspånsbjälklag och öppen takås.
36
36

Framsidan mot norr. Där fanns brunn och gödselkas.
Mittdelen där korna stod mot södra väggen på brädpallar.
37
37

Mjölkrum i höladan med väggar i omålad pärlspont
Ladugård 2
Ladugården i två våningar byggdes 1928 – 30 och var från början avsedd för fä- och
grishus samt stall. Byggnaden har rödslammad stående lockpanel på regelstomme i den
övre delen, underdelen har murad stomme av vitputsad betongsten. Betongkvadrarna
tillverkades på gården med fyllning av sågspån och kolstybb. På andra våningen finns
höladan med höga takstolar, som byggdes för att rymma ladans höfördelare och
hissanordning på västra gaveln. Taket täcks av korrugerad fibercement (eternit), tidigare
takpapp (synligt på tak över logbryggan på baksidan). På framsidan mot vardera ände
finns två vinkelbyggda utbyggnader. Den östra med locklistpanel inrymmer fd
foderberedning åt grisar. En kvarn för finare foder användes fram till 1970-talet. Den
västra utbyggnaden vars nederdel utgörs av vitputsad betongsten, inrymmer mjölkrum.
Den ursprungliga indelningen med innerväggar för olika djur i ladugården har
försvunnit. En logbrygga på baksidan mot söder leder upp till höloftet, som rymde 60
ton hö.
Man upphörde så småningom med hästar och grisar. 1968 byggde man ut för att ha fler
kor, slutligen användes ladugården enbart för 35 mjölkkor samt ungdjur. 1980 byggdes
den låga vinkelbyggnaden på baksidan mot söder med gjuten betongplatta och TRP-plåt
på taket, då man behövde mer utrymmen för kobesättningen.
Ladugården byggdes av Lars-Erik Larssons far och farbror. Fadern, David Larsson (f.
1895) hade praktiserat lantbruk i Uppland 1917 - 18 , där han lärt sig nya metoder med
hiss och en bana som löpte utmed taket för att fördela höet. Ladugården ritades därför
av farbrodern med höga takstolar. Höhissen var från början hästdragen.
38
38

Framsidan mot norr. Det höga taket hänger ihop med teknikutvecklingen med höhiss på västra
gaveln till höloftet på andra våningen.
39
39

Gamla ladugårdsdelen (kätte tv) och den utbyggda delen mot söder.
Västra delen av ladugården.
40
40

Interiör foderberedningsrum, östra delen.
Foderberedningsrum.
41
41

Höloftets tak.
Foderberedningsrum.
42
42

Golvet ihopfäst med lös fjäder från gamla logen ligger på andra våningens loftgolv.
Uthus.
En långsträckt vinkelbyggd uthuslänga / garage i en våning under sadeltak har fasader
med stående locklistpanel. Taket på den långa mittdelen täckt av TRP-plåt med
stickspån under. Garaget byggt i vinkel har tak med 2-kupigt tegel.
Till höger om uthuset syns jordkällarens tak.
L. E. Larssons farfar drev lanthandel i den nuvarande garagedelen 1900-1908. Därefter
fungerade garaget som höns- och grishus. Garaget har innertak av masonite och
betongsula gjuten på en hög naturstensgrund, synlig utmed östra baksidan. Mittdelen
av huset med två rum har två dubbelportar på framsidan och ingång även från västra
gaveln. Husets mittersta två rum har invändigt delvis betonggolv, delvis jordgolv och
delvis öppen takås. Väggarna täcks av brädpanel och bitvis liggande timmer. Rester av
snickeri- och verkstadsutrustning återstår i de två rummen och har enligt uppgift senast
använts som verkstad men utgör idag förråd för allehanda möbler och föremål.
utgödslingslucka syns på baksidan garaget, där det växer täta ruggar med nässlor.
43
43

En liten bod med pulpettak är tillbyggd på framsidan av västra änden. Den har fungerat
som förråd för olja och färg.
Foto i mittersta rummet mot mot västra gavelrummet (också fd verkstad).
Baksida mot norr och gavelingång mot väster till fd verkstad.
44
44

Jordkällare
Strax öster om uthuslängan finns en jordkällare halvt nersänkt i marken, byggd
sannolikt omkring förra sekelskiftet av en då pensionerad indelt soldat (indelningsverket
avskaffades, uppgiftslämnare Lars-Erik Larsson). Källaren är långsmal med gavelingång,
sluss och enkeldörrar (yttre dörren har fallit ur). Invändigt har källaren kilat stenvalv.
Sadeltaket täcks av pannplåt.
45
45

Lada
Ladan står intill bäcken på östra sidan gamla E4 och har uppsågad gavelingång mot
söder. Den är brädslagen med regelverksstomme och har takstol i vardera gavel.
Taksparrarna i rundtimmer kan vara återanvända åsar från äldre lada. Taket
är täckt
med
pannplåt. Grundläggningen är i mycket dåligt skick, väggarna bågnar.
46
46

47
47

Maskinhall
Stor maskinhall för foderberedning med grön TRP-korrugerad plåt på väggar av
regelstomme, höga bandfönster av korrugerad plast och ett platt tak med troligen
platsbyggd takstol av fyrskäringar. Hög port på långfasaden mot norr. Invändigt finns
jordgolv. Huset inrymde tidigare en modern foderkross och torkanläggning för
spannmål (se översikt sid. 30).
Interiör.
48
48

Källor
Litteratur
En bok om Medelpad, Sundsvalls Sparbank, Sundsvall 1950.
Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland 4.e saml. om
Ångermanland, (original 1789) faksimil, Umeå 1985.
Muntliga källor
Lars-Erik Larsson, Sundsvall.
Arkiv
Arkivet, Murberget Länsmuseet Västernorrland; inscannade geometriska kartor
Lantmäterimyndigheten Härnösand, akt 22 SKF-85.
49
49