2008 - Arvidsjaur

FÖRORD
I föreliggande rapport redovisas arbetet med miljöåterställningsarbetet i Allejaur-
och Byskeälven för 2008.
Arvidsjaurs kommun har fungerat som projektägare och verksamheten har letts av
en ledningsgrupp med representanter från kommunen fiskvårdsområdena och
Arvidsjaurs fiskevårdskrets. Finansiärer av projektet har varit Naturvårdsverket
(medel för biologisk mångfald) och Fiskeriverket via Länsstyrelsen i Norrbotten.
Under året slutade Roberth Wikström som skött uppdraget som projektledare på ett
mycket förtjänstfullt sätt sedan restaureringsinsatserna påbörjades 2007.
Projektledningen har sedan den 1/6 2008 skötts av Pontus Lundberg, Makkaur
Miljö.

– 2 – February 4, 2009
INNEHÅLL SID.NR.
1. INLEDNING ………………………………………..……..…………………..…… 3
1.1 BAKGRUND ……..……………………………………………………………. 3
1.2 TIDIGARE ÅTERSTÄLLNINGSARBETEN ……………..………….…….…………4
1.3 SYFTET MED VÅRT ARBETE ………………....…………...….……………….. 4
1.4 ORIENTERING ………………….………………………………….…………… 5
1.4.1 NATURSKYDD OCH MILJÖ …………..…………….….…………….…… 5
1.5 FISKET OCH TURISMEN ……………………………….….…………………… 6
2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE ……..………..………………………….. 7
2.1 LEKBOTTNAR …………..……….………………………………………………. 7
2.2 INVENTERING ………..……….………………………………………………. 7
2.3 ELFISKEN ………..…………………………………….…………………… 8
3. RESULTAT ………..………………………………………………………………… 9
3.1 ARBETSOMRÅDEN ……….…………………….……………………….. 9
3.2 LEKBOTTNAR ……………..……………..………….……………………… 10
3.3 INVENTERING ……………..……………..………….……………………… 12
3.4 ELFISKEN ………..………..………………………….………………………. 15
4. DISKUSSION …………………………………………………………………….... 16
Bilaga 1 Ekonomisk redovisning
Bilaga 2 MKB för Svärdälven och
Långträskälven inkl veg.inventering(utkast).

1. INLEDNING
1.1 BAKGRUND
– 3 – February 4, 2009
Byskeälven var från senare delen av 1800-talet fram till dess flottningen avslutades
utsatt för flottningsunderlättande åtgärder, bland annat omfattande stenrensning,
sprängning och uppförande av olika stenarmar. Flottledsarbetena pågick i stort sett
under hela flottningsepoken och var en förutsättning för skogsindustrins etablering
och expansion, och därmed landets industrialisering. Några andra praktiska och
ekonomiska transportalternativ fanns inte före mitten på 1950-talet då
lastbilstransporterna introducerades i stor skala (Törnlund 2002,
Törnlund/Östlund 2002).
Idag ser vi de ekologiska följderna av flottledsutbyggnaden allt tydligare.
Flottledsarbetena har medfört bestående skada på den biologiska mångfalden,
främst för strömlevande fisk och insekter. Högproduktiva sidofåror har stängts av
och bottnarnas varierade miljö med skydds-, lek- och uppväxtområden har
omvandlats till lågproduktiva, ensartade miljöer. Antalet skyddade ståndplatser
med god näringstillgång är avgörande för överlevnaden hos de starkt revirhävdande
lax- och öringungarna. Biflödena, med viktiga lekmiljöer för vandrande öring, har
stängts av med flottnings dammar och unika, vandrande öringbestånd har slagits
ut (Jutila 1985 & 1994).
Flottledsrensat vattendrag

1.2 TIDIGARE ÅTERSTÄLLNINGSARBETEN
– 4 – February 4, 2009
Redan under flottningsepoken avsattes pengar för att återställa vattendragen den
dag flottningen skulle avslutas. Efter flottningen lagts ned påbörjades omgående, en
återställning av vattendragen. Denna administrerades primärt av
Skogsvårdsstyrelsen. Vad gäller återläggningen av sten och block vid denna första
återställning kan konstateras att man var alldeles för försiktiga och ofta inte lade
tillbaka mer än 20-40% av det material som fanns på stränderna. Under den
tidsepoken rådde också uppfattningen att man skulle sträva efter vattenmiljöer som
i första hand var tilltalande för en fiskare. Den största förtjänsten av denna
inledande återställning av vattendragen efter flottningsepoken, får nog sägas vara
att ett stort antal flottningsdammar revs och ersattes med överfallströsklar.
1.3 SYFTET MED VÅRT ARBETE
Syftet med projektet har varit att återställa Allejaurälven och Byskeälven med
biflödena Kilisån, Bäverån och Fräkenträskbäcken till ett så ursprungligt skick som
möjligt med avseende på de skador de åsamkats i samband med flottningsepoken.
Dessutom har projektet syftat till att utföra ytterligare flottledsinventeringar i andra
biflöden inom Byskeälvens avrinningsområde för att dokumentera och förbereda
inför kommande miljöåterställningsarbeten. I detta ingår även att elfiska områden
för att få en bild av de strömlevande fiskpopulationernas status innan återställning.
Det långsiktiga målet för kommunen är att helt återställa Byskeälven inklusive alla
dess biflöden från skador uppkomna i samband med flottledsrensningarna.

1.4
ORIENTERING
1.4.1 NATURSKYDD OCH MILJÖ
– 5 – February 4, 2009
Karta över Byske älvdal där berörda biflöden markerats.
Byskeälven med biflöden och Allejaurälven ingår i det s.k. Natura 2000 nätverket
som pekar ut skyddsvärda naturmiljöer inom EU (Nilsson och Tobiaesson 1996).
Syftet med detta skydd är att upprätthålla en gynnsam status för förekommande
arter som t.ex. lax, utter och flodpärlmussla. Älven är även klassad som
riksintresse för naturvården enligt9 4 kap. 8 § MB och dessutom 3 kap. 6 § och 4
kap. 6 § MB. Vilket medför att den är särskilt skyddad mot vattenkraftsutbyggnad
(Länsstyrelsen i Norrbotten, 2007).

1.5 FISKET OCH TURISMEN
– 6 – February 4, 2009
Förutom det naturvårdsmässiga värdet av att återställa älvarna till ett mer
ursprungligt skick tillkommer naturligtvis ett ekonomiskt värde i att förbättra
levnadsvillkoren för de strömlevande fiskbestånden vilket sannolikt blir en av
effekterna av projektets arbete. Ett förbättrat fiske efter lax och havsöring har i ett
flertal olika utredningar (se t.ex. Weissglas et al. 1996) pekats ut som en av de
viktigaste hörnpelarna i en mer lönsam och ökad fisketuristisk
näringslivsutveckling.

2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE
2.1 LEKBOTTNAR
– 7 – February 4, 2009
Under denna etapp av återställningsarbetet har extra energi lagts på att återskapa
lekbottnar i älvarna och deras biflöden. Detta arbete sker i stor utsträckning
manuellt och är således personalkrävande. Den teknik som använts vid
lekbottenbyggande är utarbetad av Nilivaara sportfiskeklubb i Gällivare
tillsammans med Fiskeriverket i Luleå. På platser där vattendragets bottenstruktur
och strömningsförhållanden varit lämpliga har lekbottnar återskapats manuellt
med för ändamålet utformade redskap. Storleken på lekbottnarna varierar vanligen
mellan 1-5 m 2 och ofta görs flera stycken i områden som är lämpade för detta,
vanligtvis i forsnackar vid utloppet av sjöar, sel eller mindre höljor. Närhet till
strömområden och forsar som kan ge kläckta fiskyngel skydd och ståndplatser är
också viktigt att beakta vid planeringen.En lekbotten skapas genom att större block
läggs i en samlad ”klack”, därefter luckrar man upp bottensubstratet uppströms
klacken. Det är av stor vikt att det finns gott om lösgjort material uppströms en
lekbotten som kan fylla på eventuellt ”spill” vid leken när lekgrus eroderar och följer
med vattnet nedströms. Grus av lämpliga fraktioner (20-60mm) läggs sedan i en
hög uppströms mot blocken . Gruset kan antingen samlas ihop från botten i
närheten av det område där lekbottnarna anläggs eller hämtas från områden dit
eroderat grus sedimenterat t.ex. inloppen i sjöar och sel. I vissa fall har även
naturgrus från täkter på land använts. Den upplagda grusbädden bör helst vara 50
cm tjock för att laxfiskrommen ska överleva vintern.
2.2 INVENTERING
En riktad insats för att inventera de kvarvarande gamla flottlederna inom
Byskeälvens avrinningsområde
genomfördes under 2008. Metodiken
var densamma som under 2007 dvs
med en mer utvecklad blankett,
teckningar över sammanhängande
områden samt fler foton av varje enskilt
flottledsobjekt. Metoden har utarbetats
utifrån det material som
projektledningen fått från
Länsstyrelsens kulturenhet och i Överläggning vid inventeringsarbete
samråd med Erik Törnlund .

2.3 ELFISKEN
– 8 – February 4, 2009
Elfisken har utförts på sammanlagt 4 lokaler i Svärdälven. Syftet med elfiskena var
att kartera tätheter hos i första hand laxfiskpopulationer och därigenom erhålla
referensvärden för områden som ska återställas under 2009 eller 2010.

3. RESULTAT
– 9 – February 4, 2009
Nedan följer en kort sammanställning av de aktiviteter som ägt rum under 2008.
Genom att medelstilldelningen under 2008 blev betydligt mindre än förväntat har
arbete koncentrerats på att inventera ytterligare biflöden i Byskeälvens
vattensystem och manuella insatser i som byggande av lekbottnar.
Flottledsinventeringar har utförts i Laxbäcken, Maderbäcken, Veddikbäcken och
Järfojaurälven. Lekbottnar har anlagts i Kilisån och Bäverån samt vid utloppet av
Järfojaurälven. En vegetationsinventering har också utförts som ett led i arbetet att
producera en vattendom för att kunna fortsätta återställningsarbetet i biflödena
Svärdälven och Långträskälven. Dessutom har elfisken utförts i Svärdälven för att
få referensvärden av fiskepopulationernas tätheter. Elfiskena i Långträskälven
kunde inte genomföras pga regn.
3.1 ARBETSOMRÅDEN
Kartan nedan visar tre av de fyra inventerade vattendragen som alla ligger högt upp
i Byskeälvens avrinningsområde. I Laxbäcken som ej visas hittades endast
försumbara volymer av flottledsobjekt.
Karta över inventerade vattendrag 2008.

3.2 LEKBOTTNAR
I Kilisån,
Järfojaurälven och
Bäverån har
sammanlagt 150 m
des
t i de
iflödena.
2
lekbottnar anlagts
fördelat på fyra olika
områden. Bilderna
nedan visar arbetet
med att
iordningsställa en
lekbottnar i
Bäverån,
Järfojaurälven och
Kilisån. I samband
med detta frakta
även ca 20 ton
naturgrus u
b
– 10 – February 4, 2009
Arbete med lekbotten i Bäverån.
Här anläggs den tröskel som lekgrustet skafungera
som mothåll
för bädden av lekgrus.

– 11 – February 4, 2009
Io rdningställande av lekbotten i Kilisån. Här har
naturgrus fraktats på plats
för att skottas ut.
Lekbotten i Bäverån.

3
.3 INVENTERING
– 12 – February 4, 2009
Inventering av flottledsobjekt samt lekområden har utförts i de fyra biflödena
Järfojaurälven, Veddikbäcken, Maderbäcken och Laxbäcken. Samtliga inventerade
vattendrag ligger inom Byskeälvens avrinningsområde. Inventeringarna görs i syfte
att kunna verkställa framtida miljöåterställningar. Bilderna nedan visar några av de
inventerade flottledsobjekten. I tabellen nedan redovisas antal, längder
och volymer
av
inventerade flottledsobjekt under 2008 för varje vattendrag.
Vattendrag Antal Längd Volym
objekt (m) (m 3 )
Laxbäcken 5 120 54
Veddikbäcken 32 4 775 5786
Maderbäcken 25 1 553 1667
Jerfojaurälven 47 3 724 5283
Totalt 109 10 172 12 789
Objekt
3 i Järfojaurälven vid Objekt 8 i Järfojaurälven
vid
inventering
2008. inventering 2008.
Objekt 26 i Järfojaurälven vid Objekt 29 i Järfojaurälven
vid
inventering
2008. inventering 2008.

– 13 – February 4, 2009
Objekt
31 i Järfojaurälven vid Objekt 33 i Järfojaurälven
vid
inventering
2008. inventering 2008.
Objekt
1 i Maderbäcken vid Objekt 24 i Maderbäcken
vid
inventering
2008. inventering 2008.
Objekt 10 i Maderbäcken vid Objekt 11 i Maderbäcken
vid
inventering
2008. inventering 2008.

– 14 – February 4, 2009
Objekt
15 i Maderbäcken vid Objekt 23 i Maderbäcken
vid
inventering
2008. inventering 2008.
Objekt
2 i Veddikbäcken vid Objekt 9 i Veddikbäcken
vid
inventering
2008. inventering 2008.
Objekt 10 i Veddikbäcken vid Objekt 19 i Veddikbäcken
vid
inventering
2008. inventering 2008.

.4 ELFISKEN
– 15 – February 4, 2009
Objekt
23 i Veddikbäcken vid Objekt 28 i Veddikbäcken
vid
inventering
2008. inventering 2008.
3
I tabellen nedan redovisas medelvärden av tätheter för öring, harr och stensimpa i
Långträskälven och Svärdälven. Svärdälven elfiskades inom detta projekt medan
värdena för Långträskälven är från 2003. Inget elfiske utfördes i Långträskälven
under 2008 på grund av regn. Totalt elfiskades fyra lokaler i Svärdälven
medan
tätheterna
i Långträskälven baseras på två elfiskade lokaler.
En statusklassning av de två vattendragen genom beräkning av det nya
vattendragsindexet (VIX) ger vid handen att i Långträskälven uppvisar måttlig
status medan det är god status på Svärdälven. Detta kan verka förvirrande
eftersom tätheterna av laxfiskyngel är högre i Långträskälven men förorsakas av att
det fångades fler arter i Svärdälven (lake och elritsa). Beräkning
av VIX har utförts
av
Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium i Stockholm.
V attendrag
Status
-klass
(VIX)
Täth/
100m 2
Öring 0+
Täth/
100m 2
Öring >0+
Täth/
100m 2
Harr 0+
Täth/
100m 2
Harr >0+
Täth/
100m 2
Sten-
simpa
Långträsk- 3 0,9 2,4 7,8 0 0
älven
Svärd
-älven
2 1,0 1,1 2,2 0 0

4.
DISKUSSION
– 16 – February 4, 2009
Arbetet med återställningar av älvarna stämmer mycket väl in på ambitionerna i de
miljökvalitetsmål som finns angivna i EU:s s.k. vattendirektiv. Vattendirektivet
syftar till att våra vattendrag innan 2015 ska ha uppnått en god ekologisk status.
Med detta menas att de biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska
förhållandena bara får uppvisa små avvikelser från vad som anses som naturliga
(Hägerhäll Aniansson och Vidarve M 2003). Eftersom flottledsåterställningen
inte
bara påverkar vattendragens hydromorfologiska förhållanden utan även
transporten av näringsämnen och fiskpopulationernas utseende kan projektets
arbete
ses som ett viktigt led i att uppfylla vattendirektivets målsättningar.
Åtgärderna faller också väl inom ramen för regeringens miljömål ”Levande sjöar
och
vattendrag”, där ett av delmålen anger, att senast år 2010 skall 25 % av de
värdefulla och skyddsvärda vattendragen vara restaurerade. Vidare ligger
åtgärderna i linje med ”Konventionen om biologisk mångfald”, vilken Sverige
ratificerat och förbinder sig att verka för bevarandet av hotade växter och djur.
Projektets verksamhet gynnar även
hotade arter som flodpärlmussla, havsöring och
lax
i Byskeälvens vattensystem.
Den nya inventeringsmetodiken som utarbetades under 2007-08 har rönt stor
uppskattning vid kontakter med Länsstyrelsen kulturenhet. Den nya blanketten
med utrymme för teckningar över sammanhängande områden och kompletterat
med fler fotografier
av samtliga objekt har underlättat den kulturhistoriska
bedömningen.
Fortfarande återstår en hel del arbete när det gäller att återskapa väl fungerande
lekbottnar i älvarna och deras biflöden. Därför bör även arbetet med lekbottnar
fortgå på för att ytterligare förstärka nyrekryteringen av laxfisk. Detta arbete
måste
i stor utsträckning utföras manuellt och är således personalkrävande.
Eftersom Byskeälven är ett i många avseenden unikt vattendrag och har hög
skyddsstatus bör det vara av nationellt intresse att projektet beviljas medel till att
färdigställa miljöåterställningsåtgärderna. Förutom flottledsåterställningen
kan
man framgent även arbeta med vandringshinder som felaktigt placerade
vägtrummor.
Uppföljningen av återställningsarbetet genom återkommande elfisken kommer
förhoppningsvis att fortgå under minst 5 år efter att åtgärderna har avslutats. Våra
kunskaper om laxfiskarnas ekologi är fortfarande begränsad både vad gäller de
havsvandrande bestånden och de mer ”stationära”. Vi behöver mer data från
elfisken och andra inventeringar för att skatta populationsstorlekar
och
åstadkomma hållbara förvaltningsplaner i framtiden.

Ekonomisk redovisning av projektet "Miljöåterställning av
Byske-Allejaur älvar 2008"
Finansiering Jan 08 - Dec 08
Naturvårdsverket 410 000
Statliga fiskevårdsmedel 200 000
Medel från 2007 17 978
Summa 627 978
Kostnader
Personal 273 129 kr
Externa tjänster 258 017 kr
Lokaler 0 kr
Övrigt 30 506 kr
Summa 561 653 kr
Kvar som avses att upparbetas
under 2009 66 325 kr
Bilaga 1