ÄVEN I BACKA RÖD ÄR HIMLEN BLÅ - Diktonius Text

ÄVEN I
BACKA
RÖD ÄR
HIMLEN
BLÅ
DIKTONIUS TEXT

Även i Backa Röd
är himlen blå

Även i Backa Röd är himlen blå
© Diktonius Text 2009
http://www.diktonius.se
Omslagsbilder: Benny Cruz
Layout: Diktonius Text
Sättning: Diktonius Text
Tryck: Tryckcompaniet, Hisings Backa
ISBN: 9789197787444

Livet gråter i våra kvarter,
i våra dimmiga och mörka gator
i våra gröna och röda sagor
Livet gapar på våra gator
i killarnas stirrande tystnad
i tjejernas skrikande rastlöshet
Livet piskas i våra rum
i kvinnornas brända drömmar
i männens förlorade identiteter
Livet blöder i våra kvarter
på de smutsiga händerna
i de giriga affärerna
Livet begravs på våra gårdar
med medias blodiga bilder
med politikernas dolda sanningar
Homeira Tari,

Förord
Jag gillar Göteborg. Det är en stad som jag kan tänka mig att bo i. Än så
länge vistas jag i Göteborg bara när jag åker dit å tjänstens vägnar, som
exempelvis när jag skall tala på bok- och biblioteksmässan. Vid sådana
resor övernattar jag helst hos mina vänner, då det alltid är festligt vid
sådana tillfällen. En av dessa vänner är en arkitekt med åsikter om det
mesta, inte minst om Göteborg. Och han är inte alltför förtjust i hyreshusområdet
Backa Röd i förorten Hisings Backa. Man skall dock inte
anamma andras åsikter, inte minst när man själv har chansen att konfrontera
dem på plats och ställe, och när min vän och författarkollega
Ulf, som bor sagda område erbjöd mig att bo hos honom och hans familj,
tackade jag ja till inviten.
År 1968 flydde jag från dåvarande Tjeckoslovakien till Sverige. Mina
första 17 levnadsår bodde jag i Bratislava på en gata som heter Zahradnicka,
ett namn som i svensk översättning betyder Trädgårdsgatan.
När min familj flyttade till Trädgårdsgatan var vårt hus, stadens sista,
bakom det fanns bara öppna fält, trädgårdar och framför allt hur mycket
ogräs som helst. I dag befinner sig sagda höghus på Trädgårdsgatan mitt
i Bratislavas centrum. Man kan utan överdrift hävda att Bratislava förändrades.
Dock inte huset. Den dagen jag flydde år 1968, fanns utanför
porten en stor grop täckt med några plankor, efter en reparation efter en
vattenläcka. Samtliga brevlådor på bottenvåningen såg ut som om huset
var övergivet på grund av ett pågående krig. Ett fönster i trappuppgången
mellan andra och tredje våningen var utslaget, och husets hiss gav en
känsla av att det rörde sig om en anordning för livets sista färd…
Efter 14 år av landsflykt hade jag möjlighet att för första gången återigen
traska in i detta mitt barndomshus och vad är det jag möts av om
inte den stora gropen täckt med några plankor, brevlådor som såg ut
som om huset var övergivet på grund av ett pågående krig, ett utslaget
fönster i trappuppgången mellan andra och tredje våningen och en hiss
som jag knappast ens vågade anförtro mina resväskor till… Men allt
hade sin förklaring. Ta exempelvis den stora gropen. Man menade att
det vore oekonomiskt och dumt att fylla i den och sedan återigen gräva
upp den vid kommande vattenläckage… Det låter logiskt, gör det inte?

Det är samma logik som även bidrog till att folk flydde från Tjeckoslovakien…
Vad har nu detta med Hisings Backa att göra?
A lot.
Hisingens forna trädgårdar är den Göteborgska motsvarigheten till Bratislavas
Trädgårdsgatan och detta, samt min arkitektkompis blåbruna
berättelser gjorde att jag var mentalt förberedd på en chock, en bokstavlig
flytt till en missär av annan tid och annan plats.
Ulf hämtade mig på stationen, och vi tog bussen till Hisings Backa. Det
gick på nolltid, inte minst med hänsyn till att bussens klientel var ungdomar
med gott humör och smittsamt skratt. Från busshållsplatsen till
Ulfs hus var det bara några minuters trevlig promenad och vi mötte
människor som hälsade på oss och varandra. Har man hört? I Sverige?
Rena utlandet.
Området var välstädat och välordnat och ovanpå det Ulfs totalrenoverade
tysta, användarvänligtdesignade lägenhet med stort, kaklat badrum
och rymligt kök. En chock…
Vad är det jag säger? Varför vägrar jag att ge min arkitektvän rätt och
alla de som delar hans åsikter? Varför menar jag att varje invandrare
kan bli till Nyamko Sabuni, Salvatore Grimaldi, Ara Abrahamian eller
Vladimir Oravsky, precis som varje stadsdel kan omskapas på liknande
vis som New Yorks East Village, Londons Soho et cetera. Det är inte
först och främst pengar som styr, utan det är människans vilja. Din och
min. Vår.
Vladimir Oravsky, författare

Inledning
Om du av en händelse råkar svänga av från E6:an mot Hisings
Backa, och färdas längs Litteraturgatan, ligger ett stort område
med hyresbostäder. Du ser två- och trevåningshus men även
höghus. Och tittar du extra noga ser du att området bara växer ju
mer du låter blicken vandra. För Backa Röd är ett stort
bostadsområde. På ytan är det som hela Gamla Stan i Stockholm,
eller som mellan Centralstationen och Feskekyrka i Göteborg. Här
finns över 1 500 hyreslägenheter med ett försvarligt antal
människor. Och visst är det lätt att bara tänka på husen som just
hus, byggnader, men mer sällan tänker du nog på att det faktiskt
lever och bor människor här. Individer, många som växt upp
innanför miljonprogrammets betongväggar. Många som i dag kan
kalla dessa anonyma fasader för sitt barndomshem. För alla bor
inte, och är inte uppväxta i villor eller radhus. Och många väljer att
bo här, inte bara på grund av anonymiteten som vissa människor
föreställer sig finna här, utan för trivseln, gemenskapen och
tryggheten.
Trygghet, frågar du dig säkert… Att bo i miljonprogramshus är väl
ingen trygghet? Där våldet triumferar, där tystnaden aldrig råder,
där misshandel, våldtäkt och mord, liksom bilbränder, ständigt
avlöser varandra. Så enligt tidningar och TV:s bild av dessa
betonggetton.
Backa Röd fyller 40 år 2009 och i och med detta ger Bostads AB
Poseidon och den lokala Hyresgästföreningen, ut denna bok, som en
hyllning, kärleksförklaring men ändå en sann bild av
miljonprogramhusen, människorna och miljöerna. För visst händer
det saker här. I Backa Röd.
Vi som har varit med i detta projekt är representanter från Bostads
AB Poseidon och den lokala Hyresgästföreningen, men även boende
och människor med anknytning till området.
Ett speciellt tack till alla som ställt upp med minnen i form av
texter, ord och bilder. Tack till Stadsdelsförvaltningen för ert stöd,
och tack till Hembygdsföreningen för ert bidrag till minnet av det
som en gång var.
5

Tack
Ett speciellt tack till följande företag och organisationer som ställt upp för
att boken ska kunna bli till.
KF Fastigheter
Svenska Kyrkan i Backa
Bostads AB Poseidon
Hyresgästföreningen
Backa stadsdelsförvaltning
Brandströmska skolan
Ulf Diktonius, projektledare
Redaktionen
Redaktionen från vänster: Ulf Diktonius, Bodog Kallay, Berith
Nordmark, Kerstin Nilsson, Ingelore Grolin och Monica Strömberg
Foto: Joanne Cannon
6

Innehåll
3 Dikt av Homeira Tari
4 Förord av Vladimir Oravsky
6 Inledning och tack
9 Barndomshem
10 Historien om Backa Röd
19 Leo i busken
20 Kerstin
22 Gårdar som lever
26 Attityd av Alexandre Rodallec
27 Att växa upp och leva i Backa Röd
31 Dikt av Homeira Tari
32 Husen
36 En lunga ovanför Backa Röd
38 En Röd Sommar Natts Dröm av Alexandre Rodallec
39 Minnen
40 Det gröna Backa Röd
44 Minnen
46 Den gröna oasen
50 Att påverka sitt bostadsområde
57 Minnen
58 Lekar alla leker
61 Minnen
62 Statistik
63 Vandrandes bland rötter av Alexandre Rodallec
64 Ingelore
65 Dikt av Homeira Tari
66 Backabladet – Sveriges äldsta områdestidning
71 Folklivet i Backa Röd
90 Nyinflyttad på 70-talet
92 Det är inte människorna som skapar ett getto
94 Berith
96 Minnen
8

Barndomshem
Barndomshem
9

Historien om Backa Röd
Vi bor på historisk mark.
Backa Röd, som är en del av Hisings Backa, ligger på ön Hisingen och är sedan
1948 en del av Göteborgs kommun. Namnet Hisingen är av gammal börd och det
går att hitta ordet Hising i isländsk litteratur ända från 1200-talets glada dagar.
Hisingen däremot, i sin nuvarande form, härrör dock från 1399 och är en avledning
av His- som är mest känt från norska gårdsnamn. Även andra förklaringar till namnet
finns, med kopplingar till bland annat ofruktbarhet, torka men också att
våldsamt skjuta i vädret, rysa och skälva. Kanske har det med att göra med den tid
då vattnet steg runt tolv meter högre än i dag.
Vad Backa betyder kanske är ju ganska lätt att räkna ut. Nämligen ”backe”.
Vad Röd kommer ifrån återkommer vi till om en stund.
Innan Backa Röd
Historiker tror sig veta att det bott människor här i Backa sedan lång tid tillbaks. År
4500 före Kristus var Götaälvdalen en fjord, och Hisingen var bara små öar och
skär som tittade upp ovanför vattenytan. Under sten- och bronsåldern hade landet
stigit och bildat bergåsar. Gamla fornminnen från yngre järnåldern (ca 500-800
e.kr) har hittats och gravfält upptäcktes bl.a på Åsens kulle, där vi bor i dag, vid
hållplatsen Backa Kyrkogata.
Under medeltiden jobbade de flesta här i Backa med åkerbruk och boskapsskötsel.
Detta kan man hitta i ortsnamn som slutar på till exempel ”ryd”, ”röd” eller ”torp”.
Här hittar du förklaringen till ”Röd” i Backa Röd. ”Röd” eller ”ryd” kommer från
den perioden och betyder ”röjd”.
Backa socken omtalades redan i biskops Eysteins jordebok från 1388. Då tillhörde
socknen Norge. På Hisingen var endast Lundby och Tuve svenska socknar. Resten
var norskt. Namnet Bohuslän härrör från borgen Bohus, byggd 1308. Den ser vi i
dag vid södra infarten till Kungälv. Gränsen mellan Backa och Lundby-Tuve gick i
Kvillebäcken. Den utgjorde samtidigt riksgräns. Den östra riksgränsen gick i Göta
10

Älv. Genom freden i Roskilde 1658 blev hela Bohuslän svenskt. Där GP-huset står
idag fanns tidigare en hög kulle varifrån man kunde skjuta med kanon mot Nya
Lödöse. Vid fredsavtalet 1658 övergick Hisingen och Bohuslän till Sverige.
En lämning från dessa orostider, då svenskar och danskar stred mot varandra om
Göta Älvs mynningsområde, finns rakt öster om Backa kyrka. Nere vid älvbrinken
finns också resterna efter Fredrikshamns skans. Skansen utgjorde en halvt stjärnformad
anläggning. Den anlades under svensk-danska kriget 1643-45. Ståthållaren
i Norge, Hannibal Segested, skulle angripa Göteborg från norr och en dansk här
skulle komma från söder och avskära stadens förbindelser österut. De norska trupperna
samlades på Hisingen. En pråmbro lades över älven och Hannibal Sehested
kunde utan hinder tåga med sina trupper söderut på den svenska sidan av älven.
Han slog läger vid Gullbergs äng (ungefär där nuvarande Skansen Lejonet ligger).
Pråmbron som norrmännen lagt ut vid Skårdal, halades nedför älven och lades fast
mellan Hospitalet på svenska sidan och Hisingen (norskt). Den danska truppstyrkan
fick Hannibal att hastigt tåga med sina trupper över pråmbron tillbaka till Hisingen,
där de sedan tågade vidare genom Backa mot norr. Vid flera tillfällen har
man i markerna kring Backa kyrka och Tingstad hittat kanonkulor från strider
mellan danskar och svenskar.
11

I mitten av 1800-talet låg i Backa socken fyra stora gårdar. I dag kan vi se resterna
av de gårdarna. Det hus som Backa IF tidigare hade och som senare tagits över av
Grekiska föreningen, var från början ett boningshus till en av gårdarna. ”Gula
Huset” som eldhärjades 2007, tillhörde en annan av gårdarna och där hållplatsen
Backa Kyrkogata (riktning mot stan) ligger fanns en annan av gårdarna som kallades
Åsen. Det är troligt att den fått namnet efter berget med ekarna som finns där. I
sluttningen vid detta berg har man också funnit järnåldersgravar och innehöll ben
och brända keramikskärvor, en skära av järn och en blå glaspärla. Fyndet av pärlan
visar på handelsförbindelser. Man har kunnat datera fynden till ett par hundra år
före Kristi födelse.
En rest av ett minne. Gula Huset
I mitten av 1800-talet kallades Backa för ”Hisingens trädgård”. Vid den tiden var
Backa känt för den stora grönsaksodling som fanns där. Stora fält med morötter,
palsternackor, rödbetor m.m. I äldre tid var naturligtvis älven den viktigaste transportleden.
Backa ligger ju väldigt nära älven. Bönderna rodde då med båtar över älven och in
i hamnkanalerna och vallgraven. Varje gård hade sin torgplats och stadsborna hade
12

ofta ”sin bonde” som de handlade av. Så småningom byggdes en bro över älven.
Det var ungefär där frihamnen ligger. När bron var ny kostade det 1 öre att gå över,
för hästskjuts betalade man 5 öre. Detta var år 1874 och år 1911 togs avgifterna
bort.
1929 köptes en av gårdarna av Göteborgs trädgårdsförening. Där odlade man träd
och buskar i långa banor och drev upp plantor i växthus. Om höstarna blommade
stora fält med olika sorters dahlior i många färger. Vid denna tid var Backa en
socken och införlivades med Göteborg 1948 och blev då stadsdel. Vissa odlingar
fortsatte på en del gårdar ända in på 1960-talet. Tidigare hade Backa socken en
egen "sockenstämma" eller kommunfullmäktige. Backa var en välordnad kommun
vid införlivandet 1948, med fyra skolor, subventionerad barnbespisning och ålderdomshem
m.m.
Backa Röd skapas
Fram till 1960-talet var Backa mest jordbruksområden. Här fanns inga höghus,
blott gårdar. De flesta gårdarna är i dag nedbrända eller förvandlade till annat.
Backa Västergård, som brukar kallas ”Ladan”, finns kvar och Backa Röd (som
tidigare var Backa IF:s klubbstuga men som i dag tillhör Grekiska föreningen)
existerar fortfarande, dock inte i sin ursprungliga glans. Där Wadköpingsgatan
ligger var det tidigare plantskola för Göteborgs trädgårdsförening. Det som senare
blev Backa IF:s klubbstuga och sedermera Grekiska föreningen, var då plantskolans
kontor.
När industrierna började bli fler skapades också fler bostäder. Och då började exploateringen
av Backa.
Under slutet av 1960-talet rådde stor brist på rymliga bostäder i Sverige. Man beslutade
att ett bostadsprogram skulle inledas, och begreppet ”miljonprogrammet”
skapades. Det visade sig att Hisings Backa och då Backa Röd, passade utmärkt för
detta ändamål. Tillsammans med andra områden som byggdes under ungefär samma
tid, försvann mycket av det gamla i form av vidsträckta åkrar och landsbygd. I
stället reste sig Backa Röd upp ur lerjorden.
Backa Röds bostadsområde byggdes under åren 1969-1970. Det byggdes av dåvarande
Göteborgshem AB. Gatorna Markurellgatan och Baron Rogers gata byggdes
först och sedan kom Wadköpingsgatan. Totalt kom området att innehålla 1 592
hushåll.
13

I området finns 7 höghus och 48 låghus samt 6 punkthus. Ett av punkthusen är i
dag ombyggt till lågenergihus. Det finns lägenheter i storleksordningarna 1-4 rum
och kök. Hjalmar Bergmans gata domineras av enrums- och tvårumslägenheter. De
större lägenheterna dominerar Wadköpingsgatan.
På avstånd lyser lågenergihuset som en orange lampa i det övriga grå och bruna.
14

Nya gatunamn
Den 3 november 1988 kom en lapp i brevlådan från Poseidon att namnskyltarna på
Wadköpingsgatan bytts. Skyltarna kom upp före informationen till hyresgästerna.
Hjalmar Bergmans böcker utspelar sig ju som bekant i Wadköping och där lever
Blenda, Jacob, Julia och Katja. Dessa huvudpersoner hos Hjalmar Bergman fick ge
nya namn åt gatorna i Backa röd.
Wadköpingsgatan sträcker sig ju över ett stort område. Det var därför man beslöt
för att byta, då det var svårt för besökare men även taxi och utryckningsfordon att
hitta rätt.
Målet blev att hitta vackra namn och dessa blev följande:
Wadköpingsgatan 1-65 blev Blendas Gata 1-65
” 67-91 blev Jacobs gata 67-91
” 93-117 blev Julias gata 93-117
” 119-149 Katjas gata 119-149
Katja är huvudperson i boken ”Flickan i frack”. Hon gick på bal iklädd sin broders
frack.
Jacob och Blenda är fästerfolk i boken ”Hans nåds testamente”. Där återfinns också
Julia som är änkedomsprostinna.
De nya gatuskyltarna kom upp i början av november 1988
Under tre år var det dubbelskyltat för att posten och de boende skulle ”hinna med”
adressändringen. Enligt information från Poseidon skedde skyltbytet snabbare än
de räknat med, därför hade de boende på Wadköpingsgatan 1-149 ej blivit informerade
tidigare.
Camilla-pengarna
1973 lade den socialdemokratiska regeringen fram en proposition som bland annat
innehöll ett förslag om särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö. Stadsrådet
Camilla Odhnoff ansåg att det var viktigt att göra bostads- och fritidsområden mer
barnvänliga och stimulerande för ungdomsaktiviteter. Därför föreslog hon åtgärder
som kunde genomföras utan någon längre utrednings- och planeringstid. Riksdagen
15

eslöt att ge 30 miljoner kronor till särskilda insatser som syftade till att göra boendemiljön
mer barnvänlig. Pengarna kom att kallas för Camillapengarna.
Miljöförbättringsbidrag
Kort därefter ansåg man att finansiering av miljöförbättrande åtgärder skulle göras
permanent och att lånefinansieringen skulle ersättas av statliga bidrag. På så sätt
skulle man undvika höjda boendekostnader som av naturliga skäl inte var möjliga
att ta ut i områden som redan hade många tomma lägenheter. Samma år som miljonprogrammet
slutfördes, 1975, inrättades de statliga miljöförbättringsbidragen
för att rusta upp dålig närmiljö. Bidragen kunde sökas under 12 år, fram till 1986.
Under den tiden genomfördes cirka 1700 upprustningsprojekt.
Syftet med bidragen var att förbättra boendemiljöer med avseende på utemiljön
och andra åtgärder i närmiljön. Många av de nästan nya områdena rustades upp
med hjälp av sådana miljöförbättringsbidrag. Pengarna kunde användas till planteringar,
lekplatser, gemensamma lokaler för hobby och samvaro, kompletterande
boendeservice som t ex upprustning av tvättstugor, åtgärder mot trafikrisker och
buller samt till konstnärlig utsmyckning.
Ett av de mer långsiktiga målen med miljöförbättringsbidragen var att förbättra den
sociala miljön i miljonprogrammets bostadsområden. Många såg medverkan från
de boende som ett sätt att hantera och lösa olika problem som hade börjat uppmärksammas.
Miller et al. beskriver ett försök med brukarinflytande i boendet som
startades inom AB Göteborgshem 1975. Försöksledningen var försiktig med att
formulera några konkreta mål. Genom bland annat intervjuer med initiativtagarna
har Miller et al. i efterhand kunnat härleda sex mål med försöket. Man ville:
• minska förvaltningskostnaderna
• öka områdets attraktivitet
• förbättra den fysiska miljön
• öka den sociala gemenskapen och hemkänslan
• skapa förståelse för kostnader och problem
• skapa förutsättningar för decentraliserad förvaltning
16

Här i Backa Röd användes pengarna till att skapa de trevliga gårdar som än i dag
framhäver området. Varje gård är unik, där lek- och umgängesmöjligheter samsas
med storslagna planteringar. På de nyrenoverade gårdarna syns detta extra tydligt
med plattläggningar och växter anpassade till väderstreck. Ljussättningen är också
unik, och följer genom hela området. Här finns Azaleadalen och på en av husfasaderna
mot Litteraturgatan lyser en bild av Poseidon när mörkret faller över Backa
Röd. Om vintern lyser en gran upp fasaden.
Ny Markurellgatan och Baron Rogers gata
I början på 2000-talet började en omfattande renovering av Markurellgatan. Tillsammans
med de boende och Hyresgästföreningen diskuterade Bostads AB Poseidon
fram utformningen av upprustningen av området. Och resultatet står att skåda i
dag. Hösten 2009 stod både Markurellgatan och Baron Rogers gata med låghus
klara. Bland annat följande gjordes:
• Nya målade fasader
• Nya större och inglasade balkonger
• Nya entréer
• Postfack i stället för fack i dörrarna
• Säkerhetsdörrar
• Nya stammar
• Helkaklade badrum
• Möjlighet till gästtoalett
• Ny dragning av elektriciteten med nya eluttag
• Nya kök, på Baron Rogers gata med inbyggnadsugn och spishäll
• Nya innerdörrar
• 3-glasfönster i vardagsrum
Även punkthuset på Julias gata har fått motsvarande förbättringar och ett modernt
område har växt fram. Vad som händer i övriga Backa Röd återstår att se.
17

Leo i busken
Ett av Leos fans
På min gård – Hjalmar Bergmans gata 2-20 har vi tills ganska nyligen haft
en gårdskatt. En tillgiven och kelig katt som kom till alla som satt ute i
parken, på ljugarbänken eller inne på gården.
Hans namn var Leo och
han var svart-vit med en
svart prick vid nosen som
gav honom ett lite ”tyket”
utseende. Han jagade
bort alla främmande
katter från gården.
Leo gjorde inte skillnad
på folk och folk – han
gick till alla som var
snälla mot honom, gammal
som ung. När nu
våren har kommit och vi
åter sitter ute på gården
och fikar så saknar vi Leo, som alltid kom och
hälsade på oss.
Leo brukade också finnas vid ingången till gården från vändplatsen utanför.
Där fanns han ofta och hälsade oss välkomna hem.
Leo – det var katten hela dagen!
19

Kerstin
Av Berith Nordmark
Kerstin ”bor kvar hemma”. Från sitt vardagsrum på Sagogången blickar hon ut
på gräsmattor och bebyggelse som ligger på de forna potatisåkrarna där hon
och hennes syskon fick hjälpa till vid sådd och skörd av rotfrukter och grönsaker
och övriga sysslor på föräldrarnas jordbruk som även höll kor, hästar och
grisar. Gården hette Åsen i Röd; boningshuset låg vid nuvarande Backa Kyrkogata
hållplats.
Kerstin föddes på gården Åsen för snart 80 år sedan. Skolgången skedde i
Backa skola (där
även hennes
föräldrar i sin
barndom gick).
Åsens marker
sträckte sig fram
över Götevägen
och Oxögedal.
Hennes far föddes
och växte
upp i huset där
Grekiska föreningen
residerar idag, bredvid Scoutstugan på Haletorpsvägen.
Markerna såldes och då gungtunneln mellan Hjalmar Bergmans Gata och Sagogången
skulle grävas ut fick de ta bort verandan på boningshuset. Efter faderns
död 1968 flyttade modern till Brunnsbo. Huset brändes ner 1969 och den
nya bebyggelsen i Backa Röd uppfördes.
Till granngårdarna hörde Erikslund vars arrendebostad var ”Gula huset”. Går-
den Röd (beläget ungefär vid Wadköpingsstugan) brann ner på grund av ett
kvarglömt elektriskt strykjärn.
20

Trädgårdsmästare Sven Jansson köpte Röds tomter och byggde hus i början
av 1930-talet; han odlade blommor och perenna trädgårdsväxter. Än i dag
finns några silvergranar kvar utmed promenadstråket bakom Baron Rogers
gata 17 mot Markurellgatan 25. Trädgårdsföreningen Röd odlade blommor
på sina marker som i stort sett låg utmed hela Wadköpingsgatan bort till
Rättspsykiatriska anstalten ovanför S:t Jörgens sjukhus.
Trädgårdsmästare Lundgren, en sträng man i svart satinrock, kom cyklande
och inspekterade sina trädgårdsarbetare. De knotade när de fick traska ända
bort till ”Sibirien” vid Sophie Elkans gata i ur och skur.
Trädgårdsföreningen Röds tidigare ägare var Bertina (Albertina) och hennes
make.
21

Gårdar som lever
Låghusen (de som är högst fyra våningar höga) omger gårdar, gårdar
som lever och som frodas. Där människor lever och umgås med
varandra och där barn leker. Och alla gårdar är olika.
Från vinter till vinter finns något att göra i Backa Röd.
Foto: Benny Cruz
22

Foto: Lars Mongs
24

Sommar som vinter lever människor i Backa Röd.
Om sommaren njuter de på ängarna, vid grillplatserna,
på lekplatserna…
Och om vintern åker de pulka, har snöbollskrig, bygger
snögubbar, tar långpromenader i skogen…
25

Attityd
Förort
Förorten
Förorten e det tuffa, tuffaste tuffisten,
det fina, fräcka, knäcker & kickar, iskallt i blickar
hiphop i poesi,
känslornas afasi,
verbalt fattig & fysisk vandal,
chorad röd bil utan bromspedal
Den skriker ”din mamma!”
e fula ord,
säger ”sug mig”,
har anabola, tar steroider,
& ser ut som trasiga kanyler, där batonger som teleskop
som liksom från långt kikar in i dess döda idyller sen fyller din hjärna med
skitsnack
Förort
Förorten e fetaste bilen,
tjack, invandrarpack, smack drabb & den, & den bästa biten av skiten, bästa
bästa
Förorten hoppar, hittar, tittar, stannar sällan, shittar sten, den ger men,
stapplar & gungar i fulla ungar, fyllon & bankar skiten ur Beatsen, letar snabba
pengar, nöjen, bänga, bängen, & springer & slänger
Förort
Förorten
Förorten utanför,
utan, ensam, utanförskap,
landskap sterilt & stenar, gråa grenar
ungdomar — alla unga liv som skenar.
Förorten utanför, utanför stan, inte en vanlig del av dan
Förorten är utanför,
Men, den vill gärna vara med.
26
av Alexandre Rodallec

Att växa upp och leva i
Backa Röd
Möte med Kirsi Nikkanen
Om att flytta in
1970 flyttade Kirsi till Backa Röd tillsammans med sina föräldrar.
Området var på väg att bli färdigt men fortfarande saknades balkonger
på många hus. Det var nytt, fräscht med den tidens moderna
standard. Gårdarna var byggarbetsplatser, asfalt saknades och vägarna
var bara lera.
Det var lugnt och fint med många barnfamiljer.
Under 1975/76 ändrades karaktären på området något när många
socialt utslagna flyttade in. Där fanns flera ensamma mammor med
barn. Alkoholismen och de lätta drogerna blev mer synliga men det
hölls under kontroll.
Ändå har området varit relativt lugnt. Det har gått i vågor, liksom i
alla bostadsområden där olika sociala grupper möts.
Vad gjorde man som barn och ungdom?
Som barn lekte vi på gårdarna men det fanns även en äng utanför
området vi brukade vara på. Där sov vi dessutom över en gång. Vid
S:t Jörgen fanns ett ödehus som vi brukade vara vid och smyga runt.
Det var kusligt. Vi umgicks mycket på gårdarna.
Ungdomar brukade hänga i moppekällaren där man ibland smygrökte
och drack mellanöl. Annars fanns träffpunkten vid Texaco-tappen
där det fanns butik och kiosk.
Kultan fanns nere i kulturhuset. De hade öppet även på fredagar och
lördagar så nog fanns det att göra. Dessutom var Brunnshuset ett bra
tillhåll. Vi hade ju även Gula Huset som vi brukade vara i. Det var
mycket liv och rörelse där men i dag är det nedbränt.
Det var vanligare att kompisarna som bodde runt omkring i villaområdena
kom till Backa Röd än att vi var hos dem.
27

Bild: Komprimatorstationen som 1986 blev moppekällare och fixarverkstad
Kriminalitet?
Den kriminalitet man i dag pratar om skiljer sig mycket från tidigare.
Förr var det lättare med slagsmål, lättare droger, alkoholmissbruk
och någon enstaka misshandel. Idag ser det annorlunda ut men ändå
finns en viss trygghet kvar.
Det var tryggt att bo och växa upp i Backa Röd. Tryggheten har
alltid funnits då man framförallt som barn och ung kände till de som
bodde i området. Man lekte tillsammans och umgicks på gårdarna.
Dessutom var respekten för auktoriteter större förr. Man lyssnade på
ett annat sätt. I dag verkar det vara annorlunda. Respekten för till
exempel polisen är mindre. Men jag tror inte att det är mer kriminalitet
här än på andra ställen. Den syns mer. Mycket är nog medias fel.
28

Foto: Kirsi Nikkanen
Invånarna
Mycket handlar nog om rädslan för det nya. Så var det till exempel
när flyktingarna och arbetskraftsinvandrarna kom. Många placerades
i Backa Röd eftersom det fanns plats. En gård kallades turkgården
för där bodde det många människor från Turkiet.
Hyresvärden
Göteborgshem, som Bostads AB Poseidon hette innan 1985, var en
hygglig hyresvärd och har med åren blivit mycket bättre och mer
tillmötesgående mot oss boende. I dag ställer de upp. Både hus- och
miljövärdarna är vänliga och hjälpsamma och snabba med att åtgärda
fel och brister, både i lägenheterna och ute på gårdarna.
29

Nakna sanningar luffar runt i våra kvarter!
De gapskrattar på våra gråa gator
De gapskrattar på våra öppna gårdar
Ingen kan bedra våra nakna sanningar!
inte de köpta tankarna,
inte de giriga fickorna
Nakna sanningar gråter i tystnaden,
i våra brännässlors skuggors skogar,
i våra barns fuktiga kojor
Hallå där!
Nakna sanningar luffar inte
på Selma Lagerlöfs torgets morgon,
i journalisternas Odokumentära dokumentärer
i pensionärernas gäspande kommentarer
Ser du inte Selmas förvånande leende?
Hallå där!
Nakna sanningar röker hasch i smyg,
dricker brännvin i smyg,
kissa på socialförvaltningens väggar i smyg
och rapar på sanningens bedragare
Hallå där!
Nakna sanningar klär sig aldrig
med svarta lögner på våra gator
De skrattar åt politikernas luriga lögner
De fnissar åt politikernas somnande tankar
Homeira Tari,
31

Husen
Bodog Kallay
Backa Röd är lika stort till sin utbredning som området mellan Centralen och
Fiskekyrka eller som Gamla stan i Stockholm, och är ett av miljonprogrammets
renodlade bostadsområden.
Området består av hyreshus i tre olika utföranden. Låghus, skivhus och punkthus.
Låghusen ligger i yttre kanten och formar gårdar med ena sidan öppen mot
de gemensamma gångstråken. Punkt- och skivhusen har en friare placering i områdets
inre delar. Husen är byggda med en lång driven elementteknik. Det finns
ett begränsat antal element men genom kombinationsmöjligheter kan variationer
i planlösningar och fasader uppnås. Nästan hälften av lägenheterna är två rum
och kök.
Låghusen på Markurellgatan och Baron Rogers gata har under ett antal år rustats
upp till mer eller mindre nya bostäder. Lägenheterna har invändigt fått nya golv,
nya tapeter, moderna kök, kaklade badrum med mera. Själva husen har fått nya
stammar, nya elsystem, ny fasadfärg, renoverade och omgjorda portuppgångar
med mera. Dessutom finns miljöhus, där i stort sett allt i dag kan återvinnas.
Lågenergiprojekt
Poseidon är bland de första i landet med att bygga om ett befintligt bostadshus
till ett lågenergihus. Ett pilotprojekt har startats på Katjas gata 119, ett hus som
rymmer 16 lägenheter. Till projektet är en expertgrupp från Chalmers och Lunds
tekniska högskolor kopplade. Syftet med projektet är att pröva förutsättningarna
för att sänka energiförbrukningen i de nu relativt energikrävande fastigheterna.
Åtgärder som genomförs är bland annat tilläggsisolering av väggar, tak och
grund, fönsterbyte och installation av nytt ventilationssystem samt borttagning
av det befintliga uppvärmningssystemet. Andra åtgärder som minskar energiförbrukningen
är snålspolande toaletter och blandare, varmvattencirkulation till varje
lägenhet samt energisnåla vitvaror.
32

Gårdsbild låghus på Baron Rogers gata
Foto: Lars Mongs
Punkthus på Jacobs gata
33
Höghus på Baron Rogers gata

Lite kunskap om våra hus, för den vetgirige.
Bodog Kallay
På stabil grund, husen är byggda på pålad grund. Det
betyder att man slog ner betongpålar genom leran ner till
berggrunden, 60 meter på sina håll och där berget kommer i
dager, göts väl tilltagna plintar. Sedan göt man grunden på
plats ovanpå dem. Grunden bildar också ett så kallat kulvertsystem
som ger plats åt ledningar för el, tele, avlopp,
vatten, värme osv.
Skivhus kallas våra hus eftersom ytterväggar och väggar
mellan lägenheterna är optimalt armerade betongskivor.
Lämplig utformning vid skarvarna som är tätade med fogmassa.
Skivorna är prefabricerade i fabrik på Hisingen, på
ytterväggar klädda med frilagd sjösten eller marmorkross
som ger en fin effekt, innerväggar klädda med tapet.
I området finns ca 18 olika typer av lägenheter, 1-or, 2-o,.3or
och 4-or dock inga spegelvända utan motstående lägenheter
är vridna i 90 resp.180 grader. Samtliga lägenheter
har balkong vardagsrum några enstaka i köket och på bottenplan
är originalbalkongerna är lite större.
34

Ventilation är av mekanisk
frånluft, som innebär
att luftombytet sköts
av fläkt som är placerad
på vind.
Värmen ombesörjs av
värmeelement, kall- och
varmvatten via ledningar.
Taket är isolerat, ovanpå
täkt med underhållsfri
tjärpapp.
35

En lunga ovanför
Backa Röd
Bakom näridrottsplatsen, ovanför Markurellgatan och Baron
Rogers gata, vilar ett naturområde. På gångstigarna och i
motionsslingorna,
samsas joggare,
hundägare och
söndagsflanerare.
För här finns plats
för alla.
Den blandade löv‐
och barrskogen är
en lunga för en
stressad värld och
bara något tiotal
meter in i skogen
tystnar bruset och
för ett ögonblick
kan själen få
stillhet och ro.
Bland träden går
det även att
skymta rådjur, älg,
harar, kaniner och till och från räven som smyger på matjakt
efter möss. Även rovfåglar brukar göra en lov över skogen.
Här brukar barnen leka och skolornas gymnastiklektioner
läggs inte sällan här under de varma årstiderna med
konditionsträning och orientering.
36

Så finns gläntan. Den där de som söker lek eller vila finner sitt
lystmäte!
37

En Röd Sommar Natts Dröm
Där, där alla husen e röda tårar
Och jag, e en svart figur, söstra mi.
Och du som var min bror en gång
Tog ett fast tag om mina händer.
Kall och hård, det silverfärgade skalar
Bort mitt skin mitt skal mitt skydd
Dom skar genom luften och kött
Dom skar genom mina minnen.
Dom skar bort allt som inte var rött.
Och så så växte jag ur teglet, röd,
vingar, mördare, knivar å kärlek,
ut ur svek. Jag kom ut ur teglet —
en liten svart figur i alla speglar.
Där, när det droppar kallt om natten
Nerför min tunga, denna stupränna
klistrad på det röda teglet, fortfarande
i denna motor i denna glas-himmel
som trycker längs med stadens gräns,
Backa,
backa backa backa
tillbaks ut ur tid å rum
ut å in in i dröm...
—Alexandre Valencia Rodallec
38

Minnen
Tankar och minnen från deltagare i gruppen och fancluben Hisings
Backa på Facebook.
”Kan berätta att jag flyttade till Backa 1970, då till Markurellgatan
27 och började första klass i Brudbergsskolan. Året efter
fick vi byta skola. Då var Erikslundsskolan klar. Fattar du vad
fint det var då! Hela världen var grå och skolan gul!
Allt i Backa var grått på den tiden utom Blå staden men man
tyckte ändå att det var fint. Hela lägenheten var grå, inte en
enda skiftning i kulören. Men det var ju 70-tal. Det dröjde inte
länge förrän vi hade mörkgula tapeter och orangea lampor
osv.
Och så hade vi Gula Huset - kanonställe med byggleken. Där
byggde vi hus och jag lovar det var hus! Det fanns ett höghus
som var tre våningar högt, sen fanns det ett som vi kallade
snetaket. Det var två våningar högt. Herre gud, det var tider!
Kanonställe att vara på med brudar och allt man nu hittade
på.
Men som sagt, åren gick och man började hänga på torget
och sen ockuperade vi ett hus vid Backa Västergård. Vi hade
hjälp av en legend som hette Adamsson. Han hade hjälpt
många knuttar med sina hus och han försökta hjälpa oss men
det blev bara pannkaka av allt.
På den tiden stred man mellan gatorna, Baron Rogers gata
mot Wadköping eller Markurell mot nån annan. Man pucklade
på varandra med påkar och kastade sten, livsfarligt. Så tände
man eld på skogen med jämna mellanrum… Det går ju att
berätta i dag för det var väldigt länge sedan…”
39

Det gröna Backa Röd
40

Azaleaparken och gårdarna
Redan när området byggdes hade man gemenskapen och sällskapet i
åtanke. Låghusen skapades kring gårdarna, vilka fortfarande spelar en
central roll för Backa Röd och som är ett slags signum för området.
Under årens lopp har gårdarna utvecklats och förändrats, dels för att
passa de boende bättre men även för att skapa trevligare och mer
gemytliga miljöer. De har öppnats upp och förbättrats. Från Värdens
Park i södra Backa Röd till Azaleadalen i norr, i början av
Markurellgatan, lever de lummiga innegårdarna och de stora
planteringarna.
Tillsammans med detta har Poseidon även skapat ett gestaltningsprogram
för den utvändiga miljön. Vandra genom området och upplev de
spektakulära ljussättningarna som förändras med årstiderna. Vissa
skogsområden är belysta, liksom klippor och på Markurellgatan finns
även belysning som på vintern lyser blått som ett rinnande vatten och på
sommaren är ett enda planterat vattenfall (se första bilden i det här
avsnittet)!
Idag lever naturen i Backa Röd året runt med skiftande planteringar, där
blommorna lyser och doftar om våren och sommaren, och där buskar
och träd överraskar om hösten och vintern. Som naturen en gång levde
innan området byggdes, det som en gång kallades Hisingens trädgård.
Ta gärna en promenad och upplev det själv.
43

Minnen
Tankar och minnen från deltagare i gruppen och fancluben Hisings
Backa på Facebook.
Gula huset innan det brändes ner
”Jag gick allra först på Brudbergsskolan i ettan och tvåan. Gick på
Erikslund från ‐72 (tror jag!) till ‐76, på låg‐ och mellanstadiet. Minns
inte mycket av själva undervisningen utan mest lärarna! Hade bl a
Kerstin Fabiansson som klassföreståndare. Kom inte hon "upp sig
lite" som politiker eller nåt? Hon blev nog rektor först...
Kommer i håg att vi hade flera olika lärare i idrott (eller gymnastik
som det väl hette då?). En var Peter som var väldigt sträng, särskilt
44

mot killarna! Orättvist! En annan lärare vi hade i idrott var Stellan,
som hade varit duktig på elitnivå tror jag. Som klassföreståndare på
mellanstadiet hade vi en Kerstin som var alldeles för snäll för vår
klass! Vi blev hembjudna till hennes fina hus i Långedrag, tror jag att
det var, där hon hade interntelefoner i varje rum! Imponerande för
oss Backabarn! En del av eleverna höll på att riva huset! Stackars
henne! Gunnar var en lärare som kom efter henne. En rätt udda kuf
med lila(!) manchesterkostym! Och som jag tidigare nämnt, på Hi‐
sings‐Backa‐sidan, Inga som var syslöjdslärare och fruktansvärt arg
och sur! Hon gillade nog inte mig i alla fall för jag var rätt obildbar
när det gällde att sy och sådant! Jag blev inte bättre av att få ut‐
skällningar för att jag stickade för hårt eller trädde maskinen fel i
alla fall!
På högstadiet gick jag på Skälltorpsskolan och hade Matti som klass‐
föreståndare. Han var riktigt bra! Han var mänsklig, rolig och hade
en cool inställning till det mesta.
Fritiden i Backa kretsade mycket kring Gula huset och att cykla om‐
kring och kolla in de stora killarna! I backen bakom Gula huset åkte
vi pulka (eller tefat som vi sa på stenåldern!) och miniskidor! För
dem som inte vet vad det är så var det korta, breda skidor som man
spände på sina skor eller kängor! Rent livsfarligt! När vi blev lite
äldre, i högstadieåldern, var vi mycket i det som kallades för "Kå‐
ken". Den låg uppe vid Rimmaregatans dagis och var en övergiven,
fallfärdig villa. Där försiggick massa saker som föräldrarna inte hade
en aning om! Där testades både det ena och det andra för första
gången för många! Minns att det fanns sunkiga gamla soffor och ett
madrassrum där!!
Är uppväxt på Baron Rogers gata, som då ansågs vara "lite bättre"
än Wadköpingsgatan, ingen begriper varför! Minns att vi "krigade"
mot de andra gatorna! Vi vann ofta, åtminstone vad jag minns!! Jag
var själv den lite försiktiga typen och höll mig mest i bakgrunden.”
45

Den gröna oasen
I utkanten av Backa Röd, längst söderut, har hyresvärden Poseidon
skapat Värdens park, en levande trädgård och en plats att mötas och
umgås på. Den första delen av parken som vetter mot Litteraturgatan,
är formad som en ellips med små öar av planteringar där perenner
växer och frodas i olika färger. Och hela parken är skyddad av gröna
vallar som hindrar vinden att krossa det vackra.
Namnet Värdens park handlar både om hyresvärden och hela
världen, eftersom det går att hitta växter från världens alla hörn här,
allt ifrån chilensk sydbok till serbisk gran och körsbärsträd från
Tibet. Det spelar ingen roll vilken tid på året det är, i parken finns
alltid något att vila ögonen på. Under våren kommer vårlökarna och
sedan blommar alla körsbärsträd, magnolior och azaleor. När
sommaren blomstrar lyser perennerna upp och blommar långt in på
hösten, då höstgullriset, oktoberstormhatten och höstfloxen leker.
Den andra parkdelen som fortsätter efter blomsterparken sträcker sig
utmed Wadköpingsgatan och är mer anpassad för att umgås i. Temat
hav genomsyrar upplevelserna där böljande gräskullar kan ses som
havsvågor, liksom den stora valfenan som reser sig genom
gräsmattan. Här finns öppna gräsytor där man under sommaren kan
finna lekande barn och uppdukade picknickkorgar.
Vid huvudentrén finns exotiska träd som koreans gran och chilensk
sydbok. Alla växter finns beskrivna på skyltar runt om i parken.
Vi låter bilderna tala för sig själva!
Foto: Parasoll Fotografagentur AB
46

Att påverka sitt bostadsom-
råde
Hyresgästernas inflytande har alltid varit viktigt och det inte minst i ett så stort
område som Backa Röd. Från början hette det Kontaktkommittén som valdes av
hyresgästerna i Backa Röd. Denna kommitté arbetade för att tillvarata hyresgästernas
intressen i olika frågor. Från början anordnade man olika lokala aktiviteter
i området, till exempel studiecirklar, fester, möten, ungdomsverksamhet och påverkan
på hyresvärden. Sedan utvecklades tanken och Kontaktkommittén blev en del
av Hyresgästföreningen.
I dag är Hyresgästföreningen fortfarande aktiv i området och det finns tre styrelser,
vilket har ändrats under årens lopp. 1987 delades kontaktkommittén upp i Backa
Röd Södra respektive Backa Röd Norra, detta för att snabbare kunna lösa de lokala
problem eller frågor som uppstod. Och så har det sett ut och gör det även idag.
Redan 1970 valdes den första kontaktkommittén i området. Då, i början av 1970talet,
var hyrans storlek den fråga som kontaktkommittén främst koncentrerade sig
på. Kontaktkommittén (KK) ordnade offentliga möten och samlade namnunderskrifter.
När det gäller resultaten av KK:s möda var de mycket marginella. Men det
fanns ändå en vilja att komma vidare och så småningom ledde denna vilja fram till
de miljöförbättringar som senare genomfördes.
Genom bostadsmöten och andra träffar blev KK varse att hyresgästerna i området
krävde en massa olika förbättringar. Det kunde handla om mer varierad lekmiljö,
mer grönska, mer färg, cykelrum, fritidslokaler, bättre dränering av gårdarna eller
avstängning av obehörig trafik. Detta var omkring 1977 – 1978. Till slut, efter
ytterligare namninsamlingar och stora opinionsmöten samt olika förhandlingar,
beslutade dåvarande Göteborgshem att söka bidrag och lån ur den så kallade Camillafonden.
Villkoren för att man skulle få dessa pengar var dock att hyresgästerna
skulle garanteras ett visst inflytande över planeringen av förbättringarna.
På möten i området utsågs då en grupp hyresgäster som skulle representera hyresgästerna
i de miljögrupper som skulle göra ritningar och förslag till förändringar.
När dessa var färdiga hade man en utställning och då kunde alla hyresgäster komma
och titta och tycka.
50

På detta sätt organiserades hyresgästerna på ett bättre sätt och snart skulle de lokala
hyresgästföreningarna bildas.
I början av 80-talet var det en stor aktivitet i området med olika föreningar. I Backabladet
kunde man läsa om en mängd olika aktiviteter som då var på gång. Det var
studiecirklar, jazzbalett, keramik, sömnad, batik och porslinsmålning. Café i Hjalmar
Bergmansstugan, moped & motorverkstad, torsdagsklubben, filmvisning,
teater, fotboll, bordtennis och Röda korset som också hade en mängd olika aktiviteter
på gång.
Det var ett intensivt samarbete mellan idrottsklubbar, föreningar och boende i
området.
Utöver alla fritidsaktiviteter som Kontaktkommittéerna anordnade, har de boende
också hela tiden arbetet med att göra vårt bostadsområde trivsamt för alla. Och det
är detta som på ett sätt gör Backa Röd unikt, det ständigt pågående samarbetet
mellan hyresvärden Poseidon och de lokala hyresgästföreningarna. Ett samarbete
som gjort Backa Röd till det område det är i dag och som fungerar utmärkt med
ömsesidiga diskussioner om förbättringar och utveckling.
De lokala hyresgästföreningarna arbetar med aktiviteter för barn, ungdomar, vuxna
och äldre och driver en mängd olika verksamheter. Bland annat anordnas påskfirande,
Backa Röd-dagen, julfest, städdagar och fester av olika slag men även studiecirklar.
Och vem som helst som är medlem i Hyresgästföreningen får vara med
och påverka. De lokala hyresgästföreningarna samarbetar också tätt med hyresvärden
för att lösa konflikter men även för att vara med vid ombyggnader och miljöförbättrande
åtgärder. För den enskilde hyresgästen är viktig.
Ett problem som ständigt varit närvarande är just närvaron av styrelseledamöter.
Att ställa upp på frivillig basis är inte alltid så lätt men kampen går vidare.
Under 80-talet bedrevs en rad verksamheter tillsammans med föreningarna i
Backa. Bland annat fanns pingisbord i Markurellstugan, där också ungdomsdisco
brukade drivas emellanåt. Man träffades i Gula Huset där fritidsassistenterna bedrev
verksamhet. Det fanns träningslokaler och teaterverksamhet. Det drevs även
en pub under slutet av 80-talet.
I dag ser verksamheten delvis annorlunda ut men själva grundtanken finns kvar, att
anordna aktiviteter för de boende i Backa Röd.
51

Ur Backabladet 1988
52

Det här är vad de lokala hyresgästföreningarna brukar göra under
året:
Ullaredsresor
2 resor varje år
Påskfirande
När snön smält firas denna på näridrottsplatsen.
Backa Röd-dagen
Ett stort kalas för alla i Backa Röd men även för besökare utifrån!
Backabladet
Sveriges äldsta områdestidning
Utkommer 4 gånger per år
Firade 30 år 2009
53

Fritidsstugorna
Det finns tre stugor i området som de boende kan låna för till exempel dop eller
fest. Markurellsstugan, Hjalmar Bergmansstugan och Wadköpingsstugan.
54

Markurellsstugans styrkelyftslokal är numera vävstuga och duschen är förråd.
Hjalmar Bergmansstugan, där caféet numera håller till.
Wadköpingsstugan är en populär feststuga men används också av ungdomar.
55

Lappa, laga och sy nytt
En studiecirkel som funnits i många år där man träffas för att sy
Vävstugan
För alla som gillar att väva.
Café
Cafét finns i Hjalmar Bergmansstugan.
Julfest
Varje år kommer tomten till barnen i Backa Röd. Men självklart får även de vuxna
vara med och festa!
56

Minnen
Tankar och minnen från deltagare i gruppen och fancluben Hisings
Backa på Facebook.
.”
”Jag vill berätta om mina minnen! Jag gick i
Brunnsboskolan och ibland var vi på ett ställe
som vi kallade Ladan, där finns hopptorn,
djur klubbhus som bl a. hade spel, snickarverkstad,
vi gjorde mycket där.”
Nerbrunnet Gula Huset
57

Lekar alla leker
Amanda Diktonius Nilsson
Vad kan man göra i Backa Röd? Här är några tips på saker du
kan göra!
1. Gunga
2. Gå till gula huset
3. Vara med kompisar
4. Vara på gården
5. Kinagungan
6. Disney‐ jage
7. Gymnastik på gräsmattan
8. Göra ryska posten
10. Abc
12. Spela fotboll
13. Spela basket
14. Göra hinderbanan på gula huset
Kinagungan
Det är en stor gunga som det ungefär får plats 5 st på. Den ser
ut som en jättestor Kinahatt och finns på näridrottsplatsens
lekplats. Här finns också mängder av andra roliga gungor och
klätterställningar som funkar jättebra både på sommaren och
på vintern.
58

Bilder: Idrott & Förening, Göteborgs stad
Disneyjage
Disney‐jage är en lek som man kan vara hur många som helst
på. Man väljer en som ska jaga och de andra som inte jagar
ska välja ett Disney djur som de vill vara, t.e.x Musse Pigg. Om
man blir jagad och vill gå till fritt så säger man bara sitt namn
som t.e.x. Musse Pigg och då kan inte den som jagar ta dig
men du får bara säga ditt namn tre gånger ‐ sen kan du inte
ha fritt.
Gymnastik!
Om du har tråkigt en dag när inte någon kompis är hemma
kan du ju gå ut och hitta på olika saker att göra, t.e.x. hjula,
gå ner i spagat och sånt. Jag och mina kompisar gjorde det
och bestämde oss för att starta ett eget cheerleading‐lag och
vi har redan haft en uppvisning.
59

Bilder: Diktonius och
Lars Mongs
60

Minnen
Tankar och minnen från deltagare i gruppen och fancluben Hisings
Backa på Facebook.
”Vi brukade åka skridskor på grusplan nedanför gula
huset, det var hur stort som helst... sen pulka och snowracer
på brantabacken och pulkabacken också, man behövde
inte åka särskilt långt om man skulle bada heller,
då åkte man till Kärra eller Lundby badet. Slingan och
skogen får man ju inte glömma heller, där kan man
plocka svamp och bär, grilla gjorde vi som unga”
61

Siffrorna
Antal hus i Backa Röd (byggnader)
60 st bostadsdshus
6 st tvättstugor
3 st fritidsstugor
8 st cykelhus
2 st husvärdskontor
5 st parkeringsdäck
5 miljöhus
Totalt 89 st (exkl. Jacobs Gata 85-91, och dagiset mellan Blendas Gata
och Baron Rogers Gata, som har andra fastighetsägare)
Antal lägenheter, samt olika typer/storlekar/rum
1566 st bostäder
3 st kommersiella lokaler
19 olika typer av planlösningar
1 rok – 112 st
2 rok – 780 st
3 rok – 253 st
4 rok – 421 st Antal boende/hyresgäster (på ett ungefär)
3 000 st
Vanligaste nationaliteterna (kan variera något)
Svenskar, turkar, fd jugoslaver, araber och perser
De vanligaste språken som sägs talas i området (kan variera något)
Svenska, spanska, arabiska, persiska och serbokroatiska
Antal tvättmaskiner, torktumlare och torkskåp i tvättstugorna
40 st tvättmaskiner
25 st torktumlare
23 st torkskåp Antal lekplatser
Ca 21 st exkl. spontanidrottsplatsen
Antal sandlådor
Ca 23 st
23

Vandrandes Bland Rötter
för Paul Brunsson (1982-2009)
Dom hänger från himlen nerför dom röda väggarna,
spring! spring mannen! Bängen! och all sån skit som vi syssla med.
Vi gick, å går, du å ja genom denna underjorden bort mot älven.
Pålle ponken, jag blir alltid glad när jag ser dig med ditt smajl.
Tack för allt, brors. Alla timmarna i garaget när jag undrade
hur fan du aldrig var lika trött som jag, tills jag fatta. Lyfta skrot
och världen var rolig i ditt sällskap. Och din underbara familj
med blodsliten själ nu. Du är del av oss alla nu Paul.
vandrade iväg genom asfalts-rötterna i vårt Backa. Hemma min bror,
hemma där vi var barn å kärlek, verkligen var kärlek.
Alexandre V. Rodallec
24

Ingelore
Av Monika Strömberg
Vi flyttade hit till Hjalmar Bergmans gata 14 den 1 januari 1970. Vi var de
första som flyttade till denna gården. Tidigare bodde vi i en 1:a i ett
landshövdingehus i Majorna, också ägt av dåvarande Göteborgshem.
Hela gården bestod av geggig lera och vi fick balansera på plankor för att
gå över den. Som kompensation fick vi en halv månadshyra. Alltid något!
Selma Lagerlöfs torg fanns ej, så närmaste affär var Konsum, numera Netto.
Där fanns även
telefonkiosk,
den enda man
kunde använda
eftersom
inte
telefonlinjerna
var installerade.
Där Värdens
park nu ligger,
bestod bara av
lera. Vår son
som var 5 år då,
var vid ett
tillfälle där och lekte, och sjönk då ner i leran och fastnade. Hans ömma
moder drog upp honom men hans röda gummistövlar blev kvar och är
förmodligen där än i denna dag, till framtida arkeologers
lärdom.
Så var det då, och vi bor fortfarande i samma lägenhet, och får vi leva och
ha hälsan, så dör vi här också. Tjoflöjt!
64

Backa från mitt Backa!
Ser du inte hur kärlekens lilla mun,
ropar på vänlighetens vita händer?
Ser du inte hur världen ropar efter
livet?
Backa från mitt Backa!
du, fyrtiotalets tänkande!
du, reaktionärens planerare!
Backa från mitt Backa!
du, kulturens prostituerade!
du, politikens kränkare!
Backa från mitt Backa!
Träng inte in världens drömmar
i ovisshetens celler!
Träng inte in blåa ögons sår,
i världens blödande sorg!
Backa från mitt Backa!
Ser du inte hur Backa är rött
av dina föraktande örfilar?
65
Backa från mitt Backa!
Du, som sprider otrygghetens
frö
i våra själars rabatter!
Du, som gödslar våldet
i våra gröna gårdar!
Backa från mitt Backa!
Du, som vattnar fientligheten i
våra fält!
Du, som trampar på våra
oöppnade blommor!
Backa från mitt Backa!
Ser du inte livets lek på våra
gator?
Ser du inte Gudens havsblick
i Backas röda och gula
blommor?
Backa från mitt Backa,
Du, med dina bedragna
rubriker och bladders afton!
Du, med dina försålda tankar!
Backa från mitt Backa,
Du, med dina giriga fickor!
Du, med dina konservativa
regler!
Homeira Tari

Backabladet – Sveriges
äldsta områdestidning
1979 skapades det första numret av Backabladet och
det har funnits i olika former sedan dess. 2009
fyllde Backabladet 30 år, vilket gör det till
Sveriges äldsta områdestidning.
Meningen var, när bladets första nummer utkom, att
det skulle innehålla synpunkter och artiklar om
Backa Röd-området. Aktiviteter för barn och vuxna,
de miljöförbättrande åtgärderna har varit några
ämnen som tagits upp.
Från början startades bladet av BRFF, Backa Röds
fritidsförening, vilken var en ovanlig
organisationsmodell att arbeta efter. De var en
sammanslutning av föreningar som fanns i Backa Röd
men blev även arbetsgrupper som bestod av
hyresgäster med olika intressen och tillsammans
gavs bladet ut av dessa.
Så småningom ändrades konstellationerna och
Backabladet ges idag ut av en redaktion bestående
av ledamöter i de lokala hyresgästföreningarna i
Backa Röd.
66

67
En historisk
tillbakablick
Backabladet utkom första gången i
oktober 1979. Upplagan var då 1 700
exemplar och handlade då om de
miljöförbättrande åtgärderna som
gjordes i Backa Röd. Antalet sidor
blev sex till antalet och ett löst blad
med ”Föreningsnytt”. Tidningen
översattes även till finska. Ett
extranummer som handlade om
fritidsstugorna översattes till spanska.
Därefter har den översatts till olika
språk när det funnits boende som velat
hjälpa till.
Alla hushåll i Backa Röd fick
tidningen. Dessutom skickades exemplar till
socialbyrån, biblioteket, Göteborgs
informationscentral och kommundelsrådet. Kostnaden uppgick då till 1 500 kr.
Alltsedan första numret gavs ut har tidningen utkommit med ca fyra nummer per
år.
Syftet med Backabladet var från början att
sprida information om vad som händer i
området och skulle vara ett språkrör för
hyresgästerna. Man ville öka ”vi-känslan”
och gemenskapen i området och
engagemanget och känslan för närmiljön.
Till en början utfördes mycket av jobbet
som att samla in material, tryckning etc av
projektpersonalen. De hade tillgång till en
lokal i området. Efterhand förändrades
redaktionens sammansättning. 1980 bestod
redaktionen av sex boende och en
bibliotekarie från Backa bibliotek men
sedan 1981 är det endast boende i Backa
Röd som arbetar med tidningen.

I dag görs Backabladet helt
digitalt.
4 personer
träffas regelbundet
för att diskutera innehåll och
utformning av Backabladet
men naturligtvis söker de nya
människor med friska idéer om
hur de ska kunna utveckla och
göra Sveriges äldsta
områdestidning ännu bättre och
låta den leva vidare i många år
till!
Från början hette det Kontaktkommittén
och
numera Hyresgästföreningen.
Backabladet gjordes under många år
på det
traditionella sättet, det vill säga texterna
skrevs på skrivmaskin, texter och bilder
klipptes ut och klistrades på papper som
sedan antingen kopierades upp eller sattes på
tryckplåtar.
68

Så här skrev Bibbi Leykauff på Hyresgästföreningen Västra Sverige för 10 år
sedan, då Backabladet fyllde 20…
69

Det första numret av Backabladet utkom i oktober 1979 och såg ut så här:
70

Folklivet
Det är så lätt att bara passera Backa Röd, trots dess storlek. Ett antal
byggnader med vita, gröna, gula, bruna och grå fasader. Men tro det
eller ej, det bor människor här, flera tusen!
Och trots bilden av anonymitet och ensamhet är detta något man
själv väljer, och framför allt en bild som inte på långan väg stämmer
med verkligheten.
Det är inte bara på gårdarna de boende umgås. Så mycket mer sker.
Hyresvärden skapar trivsel men också de lokala hyresgästföreningarna.
Sedan 70-talet har kontaktkommittéerna och sedermera Hyresgästföreningen
varit aktiv och skapat trivsel för de boende, inte sällan
tillsammans med hyresvärden. Under senare år har även gårdsföreningar
börjat bildas, allt för att öka trivseln och hyresgästengagemanget
i området. För vill man umgås finns alla möjligheter.
71

Påskfirande
När hösten anländer till Backa Röd samlar miljövärdarna ihop de löv
och det sly som samlats efter sommaren. När sedan julen passerat,
och mängder av julgranar och jultallar lämnas av de boende, läggs
allt på en stor hög uppe vid näridrottsplatsen. Sedan många år tillbaks
firas här påsken, som arrangeras av Bostads AB Poseidon och
Hyresgästföreningen. Varje påskafton samlas en tapper skara boende
för att njuta av värmen som brasan skapar, och för att umgås tillsammans
över kaffe, korv, lotterier och fyrverkerier. En tradition
som säkert kommer att fortsätta i många år till.
72

Julfirande
Kring lucia samlas många boende för att lyssna på julmusik
och njuta av julmaten som serveras i en av Hyresgästföreningens
stugor i området. Varje år delas julklappar ut till barnen
och stämningen brukar ligga på topp.
73

Backa Röd-dagen
En av de stora händelserna varje år i Backa Röd är Backa Röddagen,
en tradition som firats sedan 80-talet och som oftast går
av stapeln i maj månad. Bostads AB Poseidon och Hyresgästföreningen
ordnar varje år en festdag med karuseller, hoppborgar,
lotterier, servering, ponnyridning och annat som får de
boende i området att tina upp efter vintern. Ett evenemang som
brukar locka många människor, även andra Backabor.
74

Spökligan är ett återkommande evenemang på Backa Röd-dagen!
75

Löksättardagar och städdagar
Visst finns en gemenskap och en omsorg om det område vi bor
i. Gårdarna har till sitt utseende förändrats och utvecklats
enormt sedan den första arkitekten fick rita planteringarna. När
Camillapengarna delades ut var de boende med och påverkade,
vilket de fått vara alltsedan dess. Gårdarna har blivit oaser för
stressade storstadssjälar, platser för njutning och avkoppling
men även för lek och fest. Varje år samlas de boende på gårdarna
för att städa upp och sätta lökar. Och resultaten är till
glädje för alla.
77
Löksättardag 1991

Städdag 1986 Källa: Backabladet
78

Grillfester
och andra
fester
Det är här som
anonymitetsfördomarna
till viss
del dör. Visst
finns här människor
som vill leva
sina lev i fred och
enskildhet – och
det alternativet
finns – men
många vill ändå
umgås och därför
anordnas med
jämna mellanrum
grillfester och
andra gårdsfester.
Ibland är dessa
självanordnade
och i andra fall är
hyresvärden eller
Hyresgästföreningen med och hjälper till. För ingen som inte vill
behöver känna sig utanför eller ensam, trots att de bor i ett av stans
största bostadsområden.
Sedan 1991 anordnar man på Hjalmar Bergmans gata kräftfest när
hösten kommer krypande till Backa Röd. Det är en populär tillställning
som lockar stora mängder besökare varje år.
79

Ullaredsresor
Två gånger om året samlas en grupp shoppingvilliga nere vid Hjalmars
pizzeria för att tillsammans åka buss till Ullared. Under en
heldag ägnar vi oss åt att handla billiga kläder och prylar, som blir
till både julklappar och presenter men även saker till lägenheterna
och oss själva.
80

Kulturresor
Intresset för kultur finns här. Varje sensommar, innan stormarna och
regnen kastar sig över Västsverige, njuter de som vill av en resa till
ett kulturmål. Tillsammans åker vi buss någonstans, och ibland kombineras
detta med en båtresa, till ett bestämt mål. Resorna till och
från brukar vara minst lika underhållande som själva resmålet.
2003 Gränna, Visingsö
2004 Strömstad, Koster
2005 Glasriket, Småland
2006 Linnés Råshult, Småland
2007 Dalslands kanal
2008 Baldersnäs, Dalsland
2009 Åhus, Skåne
81

Caféverksamheten
Av Sonja
Kaféet i Backa Röd heter ”Hjalmar Bergman”. Det startades 2007.
Innan dess har det funnits barnverksamhet och pyssel i stugan i åtta
år. Även under 80-talet drevs caféverksamhet i stugan men denna
lades senare ner för att återupptas på 200-talet.
Susanne och Elisabeth kom med idén om kafé. Det fanns fler intresserade
så man bildade en gårdsförening. Barnverksamheten pågår
fortfarande.
Susanne, som du alltid möter i kaféet, är självlärd inom yrket.
Egentligen är hon biltillbehörsförsäljare. En annan tjej du ofta möter
i kaféet är Heidi. Hon bakar mycket goda kakor bl.a.
Tjejerna ville ha en hobbyverksamhet som inte är så betungande.
Och då passade den lilla kaféverksamheten bra.
Det måste vara en trevlig hobby att se så nöjda människor omkring
sig.
”Man träffar nya vänner, nöjda kunder som berättar för sina vänner”,
säger Susanne.
Populärast är frukostbuffén till ett facilt pris. Sedan kommer baguetterna
och alla goda hembakade kakor.
Det har kommit ”nytt” folk senaste tiden och det ser kafégruppen
som mycket positivt.
Kaféet har varit öppet hela sommaren, tisdagar, onsdagar och torsdagar.
Susanne har bott i Backa i 14 år och är nöjd med sitt boende. Hon är
ledamot i Hyresgästföreningens styrelse och har flera hobbies:
smycketillverkning, de coupage, pysslar och bakar.
Susanne och Heidi ser fram emot att kaféet får fortsätta i den lugna
och trevliga atmosfär som nu råder och hälsar alla ”gamla” som nya
kunder välkomna.
82

Näridrottsplatsen
Mitt i Backa Röd finns näridrottsplatsen, där den tidigare parkleken
låg. Den totala ytan är 22 000 kvadratmeter och är en naturlig samlingsplats
för en mängd olika evenemang och lekar. Här brinner till
exempel påskbrasan på våren och Backa Röd-dagen som är den stora
händelsen i området varje år brukar fylla upp ängarna och grusplanerna
framåt sommaren.
Området invigdes den 14 september 2004 av Göran Johansson, dåvarande
ordförande i Göteborgs Kommunstyrelse. Han kände sig glad
när han såg den fina anläggningen, sa han.
”Här har ni det fint!”
Invigningen startade klockan 13.00 och ca 180 personer i alla åldrar
mumsade korv, läsk och sorlade i fint men lite blåsigt väder.
Lennart Orstadius, dåvarande ordförande i SDN Backa, hälsade alla
välkomna. Brunnsboskolans musikklasser underhöll med skönsång
och Erikslundsskolans B-Kidz-breakdansare uppträdde.
83
Berith Nordmark

Året runt, dygnet runt är platsen öppen för lek.
• Lekplats med piratskepp Zanzibar, gungor och sandlåda.
• Frisbeegolfbana
• Bouleplan
• Hinderbana
• Klättervägg
• Streetbasketplan
• Roadtennisplan
• Olika spel målade på asfalt
• Tennisplan med streetbasketkorgar. Planen brukar även
spolas till isbana när det är kallt.
• Hoppgrop till både tresteg och längdhopp
• Bollbinge med konstgräs och målburar på längden och tvären
till fotboll, handboll, volleyboll eller basket.
• 2 grillplatser
• Pulkabacke
• Dansbana (brann i november 2009)
• Gräsmatta till lek och picknick
• Samlingsplatser
Projektet är ett samverkansprojekt mellan idrotts- och föreningsförvaltningen,
park- och naturförvaltningen, lokalförsörjningsförvaltningen,
Bostads AB Poseidon, stadsdelsförvaltningen Backa och
Hyresgästföreningen.
84

Dansbanan
Våren 1987 beslutade Fritid Backa att avsätta pengar till en
dansbana vid Gula Huset, under förutsättning att frivilliga i
området ställde upp med arbetskraft. Efter en del diskussioner
beslutades att Fritids underhållavdelning skulle göra schaktningsjobbet
och gjuta stolparna till dansbanan. Tiden gick och
ingenting hände. Fritid Backa gjorde åtskilliga påstötningar
och till slut anlitade man en byggfirma istället. Två veckor
före invigningen, som var beslutad att äga rum den 16 maj (på
Backadagen), satte arbetet igång. Men det gick trögt, så först
en vecka före invigningen kunde snickarna, som bestod av
frivilliga från Backa Röd, sätta igång. Och de arbetade nästan
dygnet runt då de hade bestämt sig för att bli klara till invigningen.
Och de lyckades!
Den 16 maj kunde dansbanan invigas av Fritidsdistriktsnämndens
ordförande Ove Nilsson och Backadagen kunde genomföras.
Och sedan den dagen har dansbanan använts både som just
dansbana men även som scen under olika firanden. Under
Backa Röd-dagen har den använts som scen och både kända
och okända artister har uppträtt på den.
Men så tog sagan slut. Natten mellan den 15 och 16 november
2009 brände någon ner dansbanan och framtiden är oviss för
fortsatt glädje när det gäller denna. Så många minnen som gick
upp i rök på grund av någons illvilja.
87

Ur Backabladet 1990
88

Nyinflyttad i ”Grå staden”
på 70-talet
Ett möte med Eva och Dennis
Det rådde bostadsbrist i Göteborg på 70-talet men när miljonprogrammet byggdes
blev det gott om bostäder, även i Backa.
Det som lockade var det nya och fräscha. Bostädernas standard blev förhållandevis
hög och utomhusmiljön och lägenheterna var moderna och trevliga. Det som
fick människor att flytta till Backa Röd var det centrala läget till stan och att det
fanns gott om grönområden. Närheten till naturen blev ett signum för området.
Kyl och frys var högre standard än man tidigare varit van vid, liksom de fina
badrummen. En 4:a kostade 745 kr/mån i höghuset. Hyran skulle på den tiden
vara högst 1/3 av lönen. Då ingick dessutom elen i hyran.
Då var Selma Lagerlöfs torg mer levande än det är idag. En mängd kulturaktiviteter
bedrevs i kulturhuset. Dessutom fanns Tempo, som hade ett helhetsutbud av
produkter.
På 80-talet flyttade många chilenare till området, vilket skapade en god stämning.
Dessa var tillmötesgående och trevliga. Senare upplevdes en mer social utslagning,
alkoholism och främlingsfientlighet. Många menar på att det berodde
på att fler olika nationaliteter samlades i samma område.
Ett stort antal aktiviteter bedrevs i området på 80-talet. Caféet som efter många
års uppehåll, åter startades 2007, inledde sin verksamhet i februari 1981 och
hade öppet varje onsdag. Verksamheten finansierades med loppis.
I Markurellstugan bedrevs en framgångsrik bordtennisverksamhet under 4 års tid
för både tjejer och killar. Även disco anordnades.
Det var ett relativt anonymt liv i höghusen. Hustypen avgör mycket hur kontakten
med grannar blir. I låghusen med sina gårdar blev de sociala kontakterna
bättre, då man höll koll på vilka som bodde i samma trappuppgång. I höghusen
åkte man hiss och såg sällan sina grannar.
90

Kriminalitet och problem? Backa Röd var ett tillfällighetsboende och är i viss
mån det fortfarande. Man lever i det och ser det på ett annat sätt än när man betraktar
området utifrån. Hyresvärden har alltid tagit tag i saker och ställt upp. De
månar både om boende och miljön.
Ballonguppstigning på Backadagen 1981 (Foto: Eva Lunnan)
91

Det är inte människor-
na som skapar ett getto
Ett möte med Driss Morabet
Driss Morabet glömmer aldrig septemberluften i Backa Röd. Den
kalla luft som mötte honom första gången han kom till Katjas gata
129 i början på 1970-talet. Den luften finns fortfarande kvar, berättar
han, trots att så mycket förändrats sedan dess.
Det var en annan lugnare stämning då. Krigen var för långt bort. Det
fanns inte så mycket krigstraumatiska människor i Sverige. Och som
nyinflyttad upplevde han sig välkommen. Folk knackade på dörren
och ville ut och leka. Det var ett gemytligt välkomnande, trots vissa
språkförbistringar. Driss pratade spanska och franska. De andra barnen
talade sina språk. Där fanns turkar, jugoslaver, italienare, finnar,
de allra flesta arbetskraftsinvandrare. Ändå gick det att göra sig förstådd
och komma in i gemenskapen.
Kompisandan var stor.
Man byggde kojor vid Gula Huset tillsammans med fritidsledarna.
Den första cykeln är också ett minne som aldrig lämnar Driss Morabet.
Visst fanns problem men det var ändå lugnare då. Man skulle akta
sig för vissa killar, annars kunde man råka illa ut men var man kompis
med dem var det lugnt.
När Alice Cooper, Slade och Gary Glitter var som hetast umgicks
ungdomarna i Backa Röd på kulturhuset, man dansade och stajlade
med mopederna vid Texaco-macken och grillen. Själv körde Driss en
Piaggio. Lukten av varmkorv vid Hjalmars grill kan ibland fortfarande
göra sig påmind, tillsammans med septemberluften, när Driss
tänker tillbaka.
Driss Morabet har alltid känt sig trygg i Backa. Han menar att det
inte är människorna som skapar ett getto. Det är hur man placerar
dem och vilka krav man ställer på dem från samhällets sida. Att
92

placera människor från så många olika miljöer och bakgrund på ett
ställe skapar små ”China Towns” där man bestämt sig för att inte
fungera ihop. Därför ser han positivt på Poseidons satsningar med
praktikplatser. Det behövs inte mycket för att förbättra situationen.
Han säger att vi inte har något annat än ungdomar att satsa på och ett
lärlingssystem ger en säker inkomst. Brott ger det inte.
I dag ser han ett utökat klassamhälle. Man väljer att skära ner på allt
som är vitaminrikt för ungdomar, i stället utökas antalet häktesplatser
och ungdomsvårdsplatser, som om de byggde för en dyster framtid, i
stället för att arbeta för att förbättra situationen.
När man startar verksamheter för ungdomar men sedan lägger ner
dem kort därefter, bidrar inte till en bättre ungdomssituation, menar
Driss som själv har varit med och startat många verksamheter under
åren, bland annat projektet Kul med Gul, och Team Dream. När man
lade ner verksamheterna förlorade man många av de ungdomar som
kommit på rätt köl igen och det blev kollisionskurs.
I dag har det börjat lugna ner sig. Backa är en relativt lugn stadsdel.
Frågan är hur länge det håller. Men ger man ungdomarna en chans
kommer det att ordna sig.
Och lukten av september är fortfarande den samma som första gången
Driss kom till Backa Röd.
93
Bild: Resterna
av den gamla
Texacomacken

Berith
Av Berith Nordmark
– Vänd på kronan innan du ger ut den, sa alltid min mormor. D.v.s.
behöver du verkligen ”det där” eller vad får jag för min krona?
Senare i livet som villaägare hade jag nytta av det kloka rådet. Då
rasslade pengar och papper genom mina händer Jag hade koll på
mina kronor. Ännu senare, som hyrande, funderade jag över vad
mina 2 200 kronor i hyra varje månad gick till (1987, 69 kvm, 3
rum). Inga uppgifter från min hyresvärd kom in i brevinkastet. Vart
gick mina pengar? Hur stor procent tog el, vatten, trappstädning,
reparationer, gemensamma utrymmet o.s.v.? När jag i pressen såg att
hyresvärden sponsrade världsomseglingar medan hyran höjdes med
nära 400 kronor gick jag med som aktiv i områdets lokala hyresgästförening.
Ett 20 år långt förhållande hade inletts.
Jag är ledamot i den lokala hyresgästföreningen, norra gruppen, här i
Backa Röd och har uppgift som sekreterare, ansvarig för syträffar
tisdagar 9.00 – 12.00 samt driver en vävcirkel i Markurellstugan;
utöver det är jag lokalansvarig för styrelsens möteslokal.
Jag trivs verkligen här i området – hur många får bo intill en park
som vi gör här? Grannar har flyttat flera gånger om i uppgången i
mitt höghus, nya har tillkommit men jag kan inte säga annat än att
jag hela tiden haft goda grannar. Med det menar jag frånvaron av
oväsen, jag känner just ingen men vi byter alltid några ord – mitt
svalelag och grannarna ovanpå är nog de raraste som finns!
Just nu pågår en stor renovering av vårt område och vi i höghusen
undrar om vi är med i projektet. Portar och uppgångar är nedslitna,
likaså gårdarna mellan höghusen – vi är så förväntansfulla.
94

Låghusen är klara och har blivit så fräscha. De ”lyfter” området!
Näridrottsplatsen som invigdes den 14/9 2004 är också ett enormt
plus för Backa Röd.
Idag hoppas jag att våra rörstammar i höghusen blir utbytta, att elen
inte blinkar när man brygger en kopp kaffe medan tvättmaskinen går
i badrummet samt att OM det blir renovering, får balkongen inglasad.
95

Minnen
Tankar och minnen från deltagare i gruppen och fancluben Hisings
Backa på Facebook.
”Vi hängde på Selma Lagerlöfs torg, det
var mycke disco man gick på, eller så spelade
något band, kommer ihåg när Snowstorm
spelade oj vilket drag^^. Ebba Grön var
där med.
Cykelbanan var en av favoriterna med,
helst hålet man körde runt i som en velodrom.”
”Kommer ihåg när det brann på Konsum. Alla stack
dit och fick chips m.m som hade klarat sig i branden…
Vilka roliga minnen man har från alla
år..."Gula huset" m.m..oj,oj MÅNGA år sedan...”
”Pizzerian låg inne i affären ett tag!!!
Macken var grym, den var som en riktig mack ska
va. Sketna gubbar som jobba där och det luktade
olja i hela butiken. Man saknar den tiden ibland!!!”
Kalas
När jag fyllde år åt vi mammas pizza som besatta, Daniel åt mest och
på Daniels kalas åt jag mest hamburgare
Groddammen
Jag glömmer aldrig den dagen när Mika hoppade i Groddammen.
Där brukade vi fånga grodyngel, salamandrar och grodor. Trollsländorna
var för snabba för att håvas in.
96

Även i Backa Röd är himlen
blå. Även i ett miljonprogramområde
bor människor. De ser
samma himmel som alla andra.
De andas samma luft.
Det omdiskuterade och stundtals
kritiserade bostadsområdet
Backa Röd i stadsdelen Hisings
Backa i Göteborg fyller 40 år
2009. Detta uppmärksammas
bland annat genom utgivningen
av denna bok.
Det är en bok om historien
kring ett av Göteborgs största
allmännyttiga bostadsområden.
Men det är också en bok
om ett levande, älskat och
ständigt föränderligt område,
där människor umgås och trivs.
Det är en bok som vill ge en
annan bild än den som oftast
pulserar i medierna. En äkta
bild.
Boken ges ut av en projektgrupp
i Backa Röd, tillsammans
med Hyresgästföreningen
och Bostads AB Poseidon.