30.09.2013 Views

Projekt KOST OCH MÅLTIDSMILJÖ - Tingsryds kommun

Projekt KOST OCH MÅLTIDSMILJÖ - Tingsryds kommun

Projekt KOST OCH MÅLTIDSMILJÖ - Tingsryds kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ziw Cronblad<br />

Gunilla Johansson<br />

Anette Johnsson<br />

<strong>Projekt</strong><br />

<strong>KOST</strong> <strong>OCH</strong> <strong>MÅLTIDSMILJÖ</strong><br />

1


Innehåll:<br />

Inledning / Bakgrund ………….…………………………………………… 3<br />

Syfte …………...……………………………………………………………. 3<br />

Mål …………..……………………………………………………………… 3<br />

Metod …………..………………………………………………………….... 3<br />

Sprida kunskap till vårdpersonal om vikten av kost och näring …………..… 4<br />

Regelbundna måltider …………..…………………………………………... 4<br />

Minska nattfastan …………..………………………………………………... 4<br />

Kartläggning av nattfastan ………….………………………………………. 5<br />

Kostpärm …………………………………………………………………… 6<br />

Öka samverkan mellan vårdpersonal och kostenhet …………………………. 7<br />

Öka medvetenheten och vikten av en god miljö i samband med måltider …. 7<br />

Måltidsmiljö ………………………………………………………………… 7<br />

Sittställningar och hjälpmedel …………………………………………….... 9<br />

Identifiera undernäringsproblem och öka medvetenheten om nutritionsstatus.. 10<br />

Vara behjälplig i upprättandet av egenkontrollsprogram i enlighet med<br />

livsmedelslagen ……………………………………………………………… 10<br />

Vi går vidare ……………………………………………………………… 11<br />

Referenslista ……………………………………………………………….. 11<br />

Bilagor<br />

2


Kost och måltidsmiljö<br />

<strong>Projekt</strong>rapport<br />

Skriven av Gunilla Johansson och Anette Johnsson i maj 2009.<br />

Inledning/Bakgrund<br />

Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Enligt<br />

socialstyrelsen måste vårdtagarens nutrition beaktas på samma sätt som annan medicinsk<br />

behandling och med samma krav. Måltidssituationen och trivseln är viktig för aptiten.<br />

Hur stor är kunskapen om kosten och näringens betydelse inom äldrevården i <strong>Tingsryds</strong><br />

<strong>kommun</strong>? Fungerar samarbetet mellan vård- och köks-personal? Hur mäter vi<br />

nutritionsstatus? Hur hygieniska är vi när vi serverar mat?<br />

<strong>Projekt</strong>et "Kost och måltidsmiljö"startade i januari 2008 och har pågått till maj 2009. Ziw<br />

Cronblad, sjuksköterska på Tingsgården, startade projektet och arbetade heltid med detta och<br />

med ett annat inkontinensprojekt tills hon gick i pension januari 2009. Gunilla Johansson,<br />

undersköterska Tingsgården, deltog i projektet på 25 % sedan början av mars 2008 och Anette<br />

Johnsson, distriktsköterska Älmegården, var med på 25 % sedan september 2008. Under<br />

projekttiden har vi haft kontinuerliga träffar med styrgruppen där Gunilla Olofsson Hoff,<br />

medicinskt ansvarig sjuksköterska och Tommy Larsson, områdeschef i Väckelsång och för<br />

hemtjänsten i Tingsryd, ingick.<br />

Kostgruppen med kostchef Gunilla Holmewi och styrgruppen har under tiden, men vid sidan<br />

av projektet, utarbetat kvalitetsnivå för kost i <strong>kommun</strong>en och viktiga förbättringar har införts.<br />

Det finns 28 kostombud i <strong>Tingsryds</strong> <strong>kommun</strong>, minst två kostombud på varje servicehus. Både<br />

innepersonal och hemtjänstpersonal finns representerade. Kostombuden har haft en betydande<br />

roll i att förmedla information och leda sina kollegor i att verkställa projekt-målen.<br />

Syfte<br />

Öka kunskapen och medvetenheten om mat och näringens betydelse. Verka för en god<br />

måltidsmiljö.<br />

Mål<br />

1. Sprida kunskap till vårdpersonal om vikten av kost och näring.<br />

2. Öka samverkan mellan vårdpersonal och kostenhet.<br />

3. Öka medvetenhet och vikten av en god miljö i samband med måltider.<br />

4. Identifiera undernäringsproblem och öka medvetenheten om nutritionsstatus.<br />

5. Vara behjälplig i upprättandet av egenkontrollsprogram i enlighet med livsmedelslagen.<br />

Metod/tillvägagångssätt för att nå målen<br />

För att få kunskap att förmedla vidare har vi som varit ledare i projektet fått vara med på<br />

utbildningsdagar och föreläsningar om nutrition.<br />

Vi har läst böcker och artiklar, kontaktat dietister, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sökt<br />

information via internet.<br />

3


1.Sprida kunskap till vårdpersonal om vikten av kost och näring<br />

Utbildning till kostombud och övrig vårdpersonal:<br />

Kostombudsträffar.<br />

Det har varit minst två kostombudsträffar per termin. Kostombudsträffarna har haft varierande<br />

innehåll. Kostombuden har förmedlat information vidare till övrig personal och ansvarat för<br />

att olika praktiska uppgifter såsom införande av matsamtal, kostkort, signeringslistor m.m<br />

verkställs på enheterna. Bilaga 1.<br />

Föreläsningar<br />

Information om kostprojektets syfte och upplägg, vårdkedjan och ansvarsfördelning, kost och<br />

näringslära, grundkosterna SNR, A-kost och E-kost, portionsstorlek och näringsinnehåll,<br />

smaksättningens betydelse, tips, mellanmål och nattmål, måltidsordning, nattfasta max 11 h,<br />

konsistenser, provsmakning av energidrycker och utvärdering. Detta är lite av innehållet i de<br />

två föreläsningar som hölls på samtliga servicehus i <strong>kommun</strong>en, då all vårdpersonal var<br />

inbjudan. Vid första föreläsningen var 222 personer närvarande och vid den andra 162 st.<br />

(Totalt antal inbjuden personal var 319 personer). Föreläsningarna hölls av Åsa Gabrielsson,<br />

kostrådgivare och Ziw Cronblad. Det hölls även repris-föreläsningar.<br />

Uppföljning på alla servicehusen<br />

Hösten -08 har Gunilla och Anette varit ute på alla enheter i <strong>kommun</strong>en och sett hur det ser ut<br />

och fungerar lokalt på varje ställe. Vi har träffat kostombuden och gjort uppföljning på<br />

matsamtal, kostkort, nattfasta, handlett och tagit del av de problem som kostombuden har haft.<br />

Information till sjuksköterskorna<br />

Hösten -08 har Gunilla och Anette även träffat sjuksköterskorna på varje enhet och informerat<br />

om vad kostombuden har gjort och gör i projektet samt givit information om grundkosterna,<br />

MNA m.m. Vi har också medverkat på yrkesträffar.<br />

Träffar med styrgrupp, kostgrupp<br />

Skrivit kvalitetsnivå och rutiner m.m. ihop med medicinskt ansvarig sjuksköterska och<br />

kostgruppen. Kostgruppen består av områdeschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska,<br />

kostchef, distriktsköterska och undersköterska.<br />

Regelbunda måltider<br />

En människas dagliga energi- och näringsbehov måste alltid tillgodoses. Man brukar räkna<br />

med att man varje dygn behöver ungefär 30 kcal per kg kroppsvikt samt 30 ml vätska per kg<br />

kroppsvikt. Måltiderna ska serveras regelbundet och vara jämnt fördelade över dygnet.<br />

Nattfastans längd får vara max 11 h. Då aptiten är nedsatt är det extra viktigt att få många små<br />

näringstäta mellanmål. Kostgruppen har samtidigt som kostprojektet pågått skrivit<br />

<strong>kommun</strong>ens kvalitetsnivå för kost inom särskilt boende. Tiderna för måltidsfördelningen är<br />

samma för alla servicehus i hela <strong>kommun</strong>en. Tre huvudmål och två mellanmål ingår i<br />

matabonnemanget, som ger helhetssyn på näringsintaget då hela dagsbehovet har<br />

näringsberäknats. Vårdpersonalen måste motivera de boende att äta samtliga måltider genom<br />

att servera på ett trevligt sätt, vara tillmötesgående och uppmuntra dem till att smaka.<br />

Minska nattfastan<br />

Kvällsmat serveras kl.17.30 och frukost börjar serveras kl.08.00. Ett "obligatoriskt"<br />

mellanmål har införts mellan kl.20.00 -07.00, för att minska nattfastan från 14-15 h till 10-11<br />

h. Efter 11 timmar börjar nedbrytningen av kroppens egna reserver. Nattmålet minskar risken<br />

för undernäring och förbättrar allmäntillståndet. Det kan vara naturligt att ge ett mellanmål på<br />

4


kvällen innan man somnat för natten eller tidigt på morgonen om man lägger sig tidigt och<br />

vaknar tidigt och det är några timmar kvar tills frukost. Om vårdtagare är oroliga på natten<br />

kan det lugna om man får t.ex. mjölk och smörgås och det är bättre än sömntabletter.<br />

Generellt har det dock visat sig att många vårdtagare tackar nej till detta mellanmål av olika<br />

orsaker. De som är lite piggare har ofta själva tillgång till frukt eller dryck på rummet och tar<br />

lite själva när man vill. En del av de äldre som saknar matlust kan vara svåra att övertyga och<br />

de behöver informeras om att det är viktigt för hälsan och allmäntillståndet att äta.<br />

Personalens egen inställning är viktig och att de har kunskap om nattmålets betydelse så att<br />

man presenterar det på ett positivt sätt. Det är större chans att vårdtagaren vill ha något om<br />

den får erbjudandet direkt, d.v.s man kommer in med den färdiga smörgåsen eller ett glas<br />

dryck, då ser de att det inte är något besvär med att ordna till det. Man ska inte tvinga någon,<br />

men tänka på att en dement vårdtagare bör ges möjlighet att få<br />

”smutta” lite på t.ex. nyponsoppa för att väcka aptiten och kanske dricker han/hon upp hela<br />

glaset. Ambitionen är att det ska vara naturligt att tillfråga/erbjuda vårdtagarna nattmål.<br />

”Tänket” bör finnas med och man får lirka lite med de vårdtagare som verkligen behöver<br />

extra näring.<br />

Signeringslistor skulle användas under projekttiden för att visa att alla erbjöds något<br />

mellanmål mellan kl. 20.00 – 07.00 och för att komma in i arbetssättet. Alla vårdtagare skulle<br />

ha en egen lista. Personalen upplevde listorna som jobbiga och att det var omständigt och tog<br />

tid att fylla i dem. Ofta glömde personalen att skriva på listorna då de givit något. Några fick<br />

något i samband med att de fick sin medicin på kvällen eller morgonen, vilket vi påtalat att är<br />

ett utmärkt tillfälle, det var inte alltid signerat som ett mellanmål, men det viktiga var ju ändå<br />

att något blev givet. Några ville inte fylla i några nya listor utan följde sina gamla system med<br />

egna listor istället, vilket gör det svårt att utvärdera och följa upp. Nu efter projekttiden<br />

behöver inte signeringslistorna för nattmålet fyllas i längre. Det är fritt att ha vilket system<br />

man vill för att det ska fungera.<br />

Kartläggning av nattfastan<br />

Så här många har fått natt-mellanmål våren-09:<br />

Tingsgården: (30 platser) 7 av 16 fick något enligt signeringslistorna på den ena avdelningen.<br />

Enligt kostombuden på den andra avdelningen får 3-4 av 14 något, övriga vill inte ha.<br />

Demensboendet avd.1: (10 platser) har inte använt signeringslistorna. Kostombuden säger att<br />

de alltid har kvällsfika och morgonfika. Ingen risk för undernäring där, de flesta brukar gå upp<br />

i vikt istället.<br />

Kastanjebacken: har inte heller använt signeringslistor. De flesta tackar nej. Vårdtagarna har<br />

ofta egen frukt och dryck enligt kostombuden.<br />

Solhaga: enligt signeringslistorna får 9 ofta mellanmål, 5 någon enstaka dag, 3 förser sig<br />

själva från sina kylskåp.<br />

Solängen: (36 platser), ej använt signeringslistorna, har egna listor. 14 får något varje natt, 8<br />

ibland och 14 aldrig enligt deras egen lista. De har fruktsoppa att tillgå då de ger<br />

nattmedicinen och morgonmedicinen.<br />

Äppelgården: (43-44 platser) 5 ville ha, 6 ville inte ha enligt signeringslistorna, man har inte<br />

använt dem så mycket. Kostombuden förklarar dock att alla erbjuds kvällsfika. Man går runt<br />

med en iordningställd vagn på kvällen. De har 4 avdelningar. Ungefär 70 – 75 % av de<br />

boende får natt-mellanmål.<br />

Konga Allhus: (24 platser) har använt de framtagna signeringslistorna. I början fick 21 något<br />

antingen på kvällen eller på morgonen för det mesta, 1 var erbjuden, men ville inte ha, men<br />

efterhand var det fler och fler som tackade nej till erbjudandet. Alla ville ha i början, sedan<br />

ungefär hälften.<br />

5


Älmegården: (25 platser) har använt signeringslistorna, 13 fick något varje natt, 5 ibland och<br />

4 aldrig. Enligt kostombuden har man alltid givet mellanmål och det har inte blivit mer för att<br />

de har varit med i projektet.<br />

Lindegården: 7 vill ha, 1 vill inte enligt listorna. Enligt kostombuden är det dock 8 av 11 som<br />

brukar få av de som bor i särskilt boende. De som bor i seniorboende får ha eget mellanmål då<br />

det inte ingår i matabonnemanget för dem.<br />

Arbetet med att minska nattfastan är något vi får fortsätta arbeta med så att kväll-natt-morgon-<br />

mellanmålet blir lika naturligt som övriga måltider. Man bör inte ställa frågan om de vill ha<br />

något utan vad de vill ha för något.<br />

Kostpärm<br />

Vi har utarbetat en kostpärm som nu finns ute på alla servicehus i <strong>kommun</strong>en. Den innehåller<br />

olika delar. Kostombuden på den lokala enheten ansvarar för att hålla kostpärmen uppdaterad.<br />

1. Mat och näring, liten näringslära.<br />

Ett faktablad om grundläggande näringslära som är utgivet av Livsmedelsverket.<br />

2. Kost vid olika sjukdomar<br />

Vi har tagit fram ett informationsblad om lämplig kost vid diabetes. Det beskriver kortfattat<br />

vikten av regelbundna måltider och att välja rätt sorts livsmedel.<br />

3. Energidrycksrecept.<br />

Förslag på drycker som man kan göra själv för att få mer energi och näring då man behöver<br />

det. Tips på bra mellanmål.<br />

4. Måltidsmiljö<br />

Vi har skrivit ett kompendium för att ge flera infallsvinklar och ge tips och inspiration när det<br />

gäller miljön kring måltiden. Där ingår helhetssyn på vårdtagaren, att alla fem sinnena<br />

upplever måltiden. Atmosfären i ett rum är viktig, man kan känna sig välkommen in i ett rum<br />

och få en känsla av välbefinnande. Att få äta tillsammans med människor man trivs med ger<br />

en trevlig samvaro. Man ska själv få bestämma om man vill äta i gemenskap med andra, i<br />

mindre grupper eller äta ensam. Att skilja på vardag och fest, ta vara på traditioner. Färg, form<br />

och belysning har stor betydelse i rummet. Tänka på ljud och oljud, dämpad bakgrundsmusik<br />

kan vara rogivande. Kompendiet tar upp kultur och religionens betydelse när det gäller<br />

matvanor. Tips på hur man kan förbättra aptiten t.ex att få känna sig ren och fräsch innan<br />

måltid och att få vara ute i friska luften. God tand och munhälsa är avgörande för att kunna<br />

tugga och svälja. Det är en konst att mata och det krävs rätt teknik och inkännande av<br />

patientens förmåga att äta och svälja, sittställningen är viktig. Äthjälpmedel kan underlätta<br />

och att t.ex själv kunna hålla i ett glas stärker självkänslan.<br />

I ordinärt boende är det många av våra vårdtagare som bor ensamma. Där kan vi som<br />

hemtjänstpersonal hjälpa till att göra måltidsmiljön trivsammare.<br />

5. Egenkontroll, hygienrutiner.<br />

Studiegruppsarbeten som visar hur det fungerar på det lokala servicehuset och hygienrutiner<br />

där. Informationsblad från livsmedelsverket och handboken om livsmedelshygien. Enhetens<br />

individuella egenkontrollprogram förvaras här.<br />

6. Blanketter<br />

Matankomstsamtal, kostkort, viktlista-, mat-och vätskelista som finns att dra ut i Vård och<br />

6


omsorgs dataprogram. Beställningslistor till köket. Minimal nutritional assessment, ett<br />

nutritionsbedömningsinstrument, bilaga 2 och 3.<br />

7. Övrigt<br />

2. Öka samverkan mellan vårdpersonal och kostenhet.<br />

Samarbetet med köket är väldigt viktigt och har ofta kommit upp att man behöver ha en större<br />

förståelse och dialog mellan vårdpersonal och kökspersonal. Det har sett olika ut mellan olika<br />

servicehus vad som gäller och riktlinjer kan ha tolkats på olika sätt.<br />

• Kostråd ska hållas på alla enheter då områdeschef, kökspersonal och kostombud samt<br />

sjuksköterska bör vara med.<br />

• Träffar där vårdtagarna medverkar och kommer med synpunkter kring mat och<br />

måltider rekommenderas.<br />

• Den årliga enkäten till vårdtagarna om deras synpunkter på kosten kommer att<br />

omarbetas. Istället för att den skickas ut till alla vårdtagare ska kostombuden fråga<br />

några stycken som kan tala för sig och ge synpunkter som representanter för sitt<br />

servicehus. Ifyllda enkäter lämnas till kostchefen.<br />

• Kostträffar med kostchef och kostgrupp.<br />

3. Öka medvetenhet och vikten av en god miljö i samband med måltider.<br />

Måltidsmiljö<br />

Måltiden handlar inte bara om att äta och få i sig näring, den kan även vara en trevlig stund<br />

och något att se fram emot. Vårens kostombudsträffar har handlat om måltidsmiljön. På<br />

kostombudsträffen den 4/3 -09 konstaterades vad som kännetecknar en god<br />

måltid/måltidsmiljö och exempel på vad som gör en måltid/måltidsmiljö dålig.<br />

Viktigt att få sitta bland dem man trivs med. Att få välja om man vill sitta ensam eller<br />

tillsammans med andra. Citat från olika studier gav smakprov på funderingar kring detta.<br />

Enkla åtgärder som att byta bord kan ha en avgörande betydelse för aptiten och vi som<br />

personal måste vara lyhörda och tänka på detta. Ett kompendium som handlar om<br />

måltidsmiljön och aptit delades ut för att ge ytterligare inspiration, den förvaras i kostpärmen.<br />

Under våren -09 skulle man på varje enhet ta upp vilka förändringar man redan har gjort och<br />

vad man vill göra framöver när det gäller måltidsmiljön och trivseln vid måltiden. På några<br />

servicehus har det gjorts stora förändringar och kostombuden har lagt ner mycket arbete och<br />

engagemang. Resultatet presenterades både muntligt och med bilder på den sista<br />

kostombudsträffen den 6/5 -09.<br />

Tingsgården<br />

Alla måltider serveras i en gemensam matsal eller i lägenheterna. Den lilla matsalen har gjorts<br />

om, de boende har fått fönsterplatserna. Vänt på matkön så att man tar mat från andra hållet så<br />

det inte blir så trångt. Blommor på borden. Fontän med gröna växter i mitten på den stora<br />

matsalen. Akvarium. Namnskyltar så alla har egna platser. Vid senaste kostombudsträffen<br />

togs vi med på rundvandring på Tingsgården för att se i verkligheten hur det ser ut.<br />

Demensavd.1<br />

Maten kommer från Tingsgården i särskilda matvagnar. Alla sitter inte längre i matsalen när<br />

de äter. De kan sitta lite på olika ställen var de vill. Lugnare eftersom personalen inte behöver<br />

7


hämta dem som reser sig och går iväg under måltiderna. Man har köpt in färgat porslin, blått<br />

porslin och röda brickor. Innan hade de vitt porslin och vita brickor. Nu har vårdtagarna<br />

lättare att se vad som är på tallriken när det är mer kontraster. Dukar finare på helgerna med<br />

vinglas.<br />

Kastanjebacken<br />

Maten kommer från Tingsgården i särskilda matvagnar. Karottsystem. Två matsalar. Spaljé<br />

för att avskilja rummet. Ett rum som varit kontor tidigare blev TV-rum så nu är inte TV:n på<br />

under måltiderna, vilket gör det lugnare, soffan är borta från matsalen så nu är matsalen bara<br />

matsal. Nya gardiner. Målat om i den ena matsalen. Akvarium.<br />

Solhaga<br />

Maten serveras i gemensam matsal. De som ej orkar eller vill äta där får en bricka hem till sin<br />

lägenhet. Tagit bort bricksystemet inne i matsalen. Har gröna underlägg på borden och dukar<br />

med glas och bestick och dryck på borden. Fina stenar med de boendes namn på där de har<br />

sina egna platser. Försöker placera de boende så de passar ihop och har något att prata om.<br />

Alltid blommor på borden. Öppnat vikdörren så den mindre salen utanför också används som<br />

matsal så det blir mer plats. En personal har ”matsalstur”.<br />

Konga Allhus<br />

Den stora matsalen tar emot många matgäster utifrån och skolbarnen äter sin lunch där. De<br />

boende äter i en ny mindre matsal bredvid, vilket gör att det blivit mycket lugnare nu. De<br />

boende har fått vara med och bestämma hur det ska se ut, provat ut och köpt nya stolar med<br />

hjul framtill, nya gardiner m.m. Kökspersonalen dukar fram glas och bestick innan middag<br />

och serverar sedan på tallrikar från en matvagn. De har ett mycket bra samarbete med<br />

kökspersonalen. Har inga brickor längre vid middag, bara vid frukost och kvällsmat.<br />

Bordstabletter av plast med plats för egna bilder och foton. På söndagar dukas det med servett<br />

i glasen. Allihop i personalen har ett varsitt färgat förkläde då de är i matsalen. Nu i maj ska<br />

de ha invigningsfest av matsalen i samband med anhörigträff. Matsalen ska få ett namn, det<br />

har funnits en låda där man kunnat lämna namnförslag.<br />

Älmegården<br />

Flyttat om så de boende har mer utbyte av varandra och ska trivas bättre vid borden. Har tre<br />

avdelningskök med små matsalar där man äter alla mål utom middag. Middagen serveras i en<br />

stor gemensam matsal. Det bor 8 vårdtagare på varje avdelning. Inrett med äldre, hemtrevliga<br />

möbler. Balkonger och uteplatser med trädgårdsmöbler så de kan fika ute vid fint väder.<br />

Blommor på borden.<br />

Lindegården<br />

Serverar mat i den gemensamma matsalen. Några boende tar mat själva. Personalen bär<br />

brickor ut till en del pensionärer som får mat på rummet. En personal har en matsalstur då den<br />

ansvarar för matsalen och att alla som äter i sina lägenheter får mat hem till sig. Inköpt 4 st<br />

förkläden som de använder endast vid servering. Börjat servera maten så tidigt som de kan, ca<br />

kl. 08.00. Kvällsmat kl. 17.30. Erbjuder all ”särskilt boende” någon soppa eller välling på<br />

kvällen, även smörgåsar om de vill ha. Försöker skapa lugn i matsalen.<br />

Äppelgården<br />

Är för närvarande en ”byggarbetsplats”. Efter semestern ska avdelningsköken vara klara. Ska<br />

köpa in färgat porslin. Nya möbler ska inhandlas.<br />

8


Solängen, Ryd<br />

Solängen har ett kök kombinerat med matsal på varje avdelning. Varm mat hämtas i särskilda<br />

vagnar i centralköket. De har 4 avdelningar och alla måltider äts på avdelningarna i små<br />

matsalar, där det är 12 boende. Den stora gemensamma matsalen används mest vid fester samt<br />

av matgäster som kommer utifrån. De har mindre bord och placerar de boende med dem de<br />

trivs bäst med. Det är öppna spisar i varje matsal och på vintern har de ofta brasan tänd.<br />

Fredagsmys varje fredag, då de dukar långbord och har kaffe och kakor. På sommaren fikar<br />

de ofta utomhus i innergårdarna.<br />

Sittställningar och hjälpmedel<br />

Sittställningen är mycket viktig för att man ska kunna äta ordentligt. Sitter man dåligt kan det<br />

göra att man inte orkar eller kan äta. Äter man i sängen bör man få hjälp att sitta så rak som<br />

möjligt i ryggen och få en kudde som stöd under knäna. Det finns många hjälpmedel såsom<br />

speciella tallrikar med peta-emot-kant och pipmuggar m.m som kan underlätta om man har<br />

problem med rörelseförmågan. Det är bra för självkänslan om man kan få göra så mycket som<br />

möjligt själv som vårdtagare och inte behöva känna sig så beroende av andras hjälp. Vid<br />

matningssituationer är det mycket för personalen att ta hänsyn till, låta det få gå i vårdtagarens<br />

takt, tala om vad som sker och visa maten på tallriken m.m. Föreläsningen den 31/3 av<br />

sjukgymnast Inger Pernholm och arbetsterapeut Eva Brinkestam gav flera tips. I kostpärmen<br />

finns deras kompendium så all personal kan titta i den och få hjälp. Ett antal hjälpmedel ska<br />

köpas in på varje enhet så att det finns tillgängligt vid servering. Bestick får dock provas ut<br />

individuellt av arbetsterapeut.<br />

4. Identifiera undernäringsproblem och öka medvetenheten om<br />

nutritionsstatus.<br />

Om man äter för lite under en period ökar risken för undernäring, oberoende av hur mycket<br />

man väger. Man blir då trött, kraftlös och ointresserad av det mesta, inklusive mat, och man<br />

äter därmed ännu mindre. Undernäring gör att man blir mer mottaglig för infektioner och<br />

risken för trycksår ökar.<br />

Livsmedelsverket beskriver de tre grundkosterna SNR-kost, A-kost och E-kost. SNR-kost är<br />

förstahandsalternativ för alla friska och för de flesta överviktiga typ 2-diabetiker. De som har<br />

matdistrubution får SNR-kost. A-kost är anpassad för äldre och sjuka personer, en mindre,<br />

näringstätare portion. A-kost är infört på våra servicehus sedan april 2009. E-kost är extra<br />

energi och proteinberikad kost för dem som är undernärda eller i riskzonen för undernäring<br />

och ej kan äta en hel A-kost-portion.<br />

Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar och därmed ansvar för vårdtagarens<br />

nutritionsbehandling. Eftersom det är undersköterskor och vårdbiträden som serverar och<br />

matar är det de som ser och avgör vilka som "äter bra" eller "äter dåligt". Sjuksköterskorna<br />

ordinerar konsistensanpassning och specialkoster, näringsberikning m.m. En god dialog<br />

mellan omvårdnadspersonal och sjuksköterska är nödvändig för att exempelvis veta om<br />

portionen är anpassad efter individens behov. Vårdlagsträffar är ett forum där man kan ta upp<br />

varje vårdtagare för sig och tala om dennes ätande och behov i samband med måltiderna.<br />

Nutritionsstatus och eventuella ätproblem dokumenteras i journalen. Lämpligen görs en<br />

gemensam vårdplan som beskriver problem , mål och åtgärder som regelbundet utvärderas. I<br />

vårdplanen beskrivs både svårigheterna och vad som underlättar. Viktigt att hela arbetslaget<br />

följer planen så att det känns tryggt för patienten.<br />

9


Sjuksköterskorna har fått genomgång av skattningsinstrumentet MNA (minimal nutrition<br />

assessment) som kan vara en hjälp för att se vilka som ligger i riskzonen för att utveckla<br />

undernäring.<br />

Att ha koll på vikten är en del i nutritionsbehandlingen. Viktkontroller minst var 3:e månad<br />

bör göras på alla som bor i särskilt boende. Alla servicehusen har en egen sittvåg och det finns<br />

två lyftvågar i <strong>kommun</strong>en som man kan låna.<br />

En rutin för bedömning av nutritionsstatus och handlingsplan är under utarbetande<br />

tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska. All vårdpersonal har tillsammans ansvar<br />

för en god nutritionsbehandling. En särskild rutin för ansvarsfördelning för mat och näring<br />

finns i <strong>kommun</strong>en.<br />

Mat- ankomstsamtal enligt särskild blankett (bilaga 2) ska göras av kontaktpersonen på alla<br />

som flyttar in på servicehusen för att vårdtagaren ska kunna berätta om sina tidigare<br />

matvanor, önskemål och behov i samband med ätande och måltider. Närstående kan vara<br />

behjälpliga då vårdtagaren inte själv kan tala.<br />

Alla vårdtagare på servicehusen i <strong>kommun</strong>en ska ha ett individuellt kostkort (bilaga 3), där<br />

särskild kost, konsistens och särskilda behov framgår. Kostkortet uppdateras efterhand vid<br />

förändringar.<br />

5. Vara behjälplig i upprättandet av egenkontrollsprogram i enlighet med<br />

livsmedelslagen.<br />

Vi som arbetar i vården hanterar livsmedel i samband med vårdtagarnas måltider. Mellanmål<br />

och dryck ges under hela dygnet. Vi har skiftande arbetsuppgifter, t.ex. hjälp vid toalettbesök<br />

och hjälp vid matning, därför krävs det att vi tänker på god hygien och smittskydd. Det finns<br />

särskilda regler och riktlinjer att följa.<br />

På kostombudsträffen den 9/9-08 visades bl.a. informationsvideor om hygien i samband med<br />

mathantering. Vi diskuterade om hur vi gör då det grasserar magsjuka och om vårdtagarna ges<br />

möjlighet att tvätta händerna innan de ska äta m.m.<br />

Kostombuden har tillsammans med kollegor på de olika enheterna, gjort tre<br />

studiegruppsuppgifter gällande säker livsmedelshantering enligt följande:<br />

1. Att inom arbetsenheten kartlägga:<br />

• var, när och hur vårdpersonal hanterar livsmedel, disk, avfall m.m.<br />

• tillsyn och rengöring av förvaringsutrymmen m.m.<br />

• personalhygien i samband med arbetet. (bilaga 4)<br />

2. Att inhämta kunskaper om vad vårdpersonal bör ta hänsyn till vid<br />

livsmedelshanteringen angående:<br />

• smitta, smittspridning och matförgiftning<br />

• allergi<br />

• kemiska ämnen<br />

• hygien (bilaga 5)<br />

3. Avser att man , utifrån det som framkommit i arbetsuppgift 1 och 2, gör en<br />

sammanställning – ett förslag till rutiner för hur man ska arbeta framöver. Rutiner för<br />

egenkontroll bör ingå och göras tillsammans med områdescheferna. (bilaga 6)<br />

10


I dessa uppgifter ingick en hel del teori att läsa in och frågor att besvara. Problem var att det<br />

ibland upplevdes vara svårt att få tid till detta, det var flera projekt på gång samtidigt och<br />

ibland var det svårt för kostombuden att få med kollegorna i studiegruppsarbetena.<br />

Egenkontrollprogrammen är inlämnade förutom från två områden där de ännu inte är helt<br />

klara. Utformningen varierar och hur mycket som behöver kontrolleras beror på hur det ser ut<br />

på enheten.<br />

Vi går vidare<br />

Det är nödvändigt med utbildning inom området nutrition till all vård -(och köks-)personal. Vi<br />

planerar ha träffar en gång per termin med alla kostombud för att ta upp och diskutera hur det<br />

fungerar med de nya lokala rutinerna. Vi ska även ta upp olika teman t.ex. kosten vid olika<br />

sjukdomar samt ge inspiration till varandra i det fortsatta arbetet med måltidsmiljön m.m.<br />

Referenslista<br />

Handboken ”hälso och sjukvård”. www. 1177.se./handboken<br />

Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Livsmedelsverket.<br />

En beskrivning av äldre patienters måltidsmiljö och dess effekter ur ett<br />

omvårdnadsperspektiv. Dorthe Hougaard, Linda Nilsson. Litt. Studie, C-uppsats Karlstads<br />

universitet. Omvårdnad ssk-progr. 0601.<br />

Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre – ett samarbete mellan Göteborgsregionens<br />

<strong>kommun</strong>alförbund och Göteborgs stad.<br />

Äldres erfarenheter av ätsvårigheter och måltider vid sjukdom – en litteraturstudie. Åsa<br />

Heikkilä, Lena Perttu, institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universtitet.<br />

Måltiden och ätandet bland personer med demens, Birgitta Sidenvall, nr.22, oktober 2007.<br />

Mat, måltider och aptit hos äldre inom särskilt boende. Anja Saletti, rapport 51, dec 2007.<br />

Kost & Nutritionspolicy, Ystads <strong>kommun</strong>, social omsorg.<br />

Bilagor<br />

1. Enkät<br />

2. Matsamtalsblankett<br />

3. Kostkort<br />

4. Studieuppgift I<br />

5. Studieuppgift II<br />

6. Studieuppgift III<br />

11


Bilaga 1<br />

Nedanstående enkät fylldes i av kostombuden på den första kostombudsträffen och sedan<br />

återigen vid den senaste kostombudsträffen. Vid första träffen var det 25 kostombud och vid<br />

det andra tillfället var det 22. Andra tillfället är markerat med fet stil.<br />

Enkät till kostombudet ingående i projektet Kost, Näring och Måltidsmiljö<br />

Besvara följande frågor enligt din egen uppfattning genom att sätta ett kryss i någon av rutorna.. Svaren ges i en<br />

skala mellan 1 – 10. Enkäten avslutas med tre öppna frågor där du kan skriva ner dina synpunkter.<br />

Hur väl känner du till de kostråd som bör ges till en diabetiker?<br />

Inte alls Helt och hållet<br />

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />

1 2 3 3, 1 8, 2 7 1, 10 9<br />

Hur väl känner du till de tre grundkosterna?<br />

Inte alls Helt och hållet<br />

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />

3<br />

4 2 3 2, 1 4, 4 2, 1 4, 3 1, 4 5 4<br />

Hur väl känner du till vad som ingår i egenkontrollen enligt livsmedelslagen?<br />

Inte alls Helt och hållet<br />

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />

5<br />

4 4 5 4, 1 2, 3 1 3 7 5 2<br />

Hur stor erfarenhet har du av nutritionsbedömning med hjälp av MNA (MiniNutritionalAssessment)?<br />

Ingen alls Stor<br />

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />

14, 1 1, 4 3, 2 5, 1 1, 2 3 3 2 1 2<br />

Hur väl känner du till de konsekvenser undernäring kan leda till?<br />

Inte alls Helt och hållet<br />

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />

2 1, 1 2 7 7, 1 2, 3 3, 9 4 4<br />

Hur uppfattar du dina kunskaper när det gäller att ge en person med ätstörningar goda råd?<br />

Mycket små Mycket stora<br />

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />

1<br />

4 3 6 6, 2 6, 3 6 3, 6 2<br />

Hur väl känner du till de speciella näringsbehov som olika sjukdomar leder till?<br />

Inte alls<br />

0 1 2 3 4 5 6 7<br />

Helt och hållet<br />

8 9 10<br />

1, 1 1 3 3 9, 1 6, 1 3, 10 4 4 1<br />

12


Hur stora är dina kunskaper om hur man underlättar måltiden för en person med demens?<br />

Mycket små Mycket stora<br />

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />

1 1 5 6 6, 1 2, 2 2, 4 3, 11 4<br />

Hur stor är din motivation för att genomföra förbättringar angående kost, näring och måltidsmiljö?<br />

Mycket liten Mycket stor<br />

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />

1 3 2, 1 9, 5 3, 7 8, 9<br />

10. Har du några bra idéer på förbättringar när det gäller din enhets måltidsmiljö?<br />

• Att få sitta och äta där man vill eller tillsammans med personer man trivs med.<br />

• Ha det trivsamt runt omkring sig.<br />

• Personalen dukar fint med dukar, servetter och blommor.<br />

• Lugnare genom att flytta om de som stör.<br />

• Ljust och luftigt, små enheter kanske dela av i matsalen. Eller mindre matsalar.<br />

• Färgat porslin eftersom maten syns bättre då.<br />

• Att få möjlighet att få se maten innan uppläggningen.<br />

• Karottsystem att få ta mat själv.<br />

• Lugn musik.<br />

• Färg på maten olika sallader.<br />

• Mer maträtter att välja på.<br />

• Pedagogiska måltider vid behov om någon äter dåligt.<br />

• Att hemtjänstpersonalen får mer tid att tillaga enkla men goda näringsrika frukostar och kvällsmat. Tips<br />

på näringsrika och snabba recept.<br />

• Kan vara stressigt och hög volym vid middagen med mycket gäster utifrån.<br />

• Trevligare utskick, att skicka med den mat som står på matsedeln.<br />

• Svårt med miljön när klara och dementa blandas.<br />

• Ändrade turer så man har kökstur, mindre olika personal i matsalen.<br />

• Duka finare till helg, t.ex finare glas.<br />

• Att de boende får välja var de vill sitta och äta, ensam, i grupp, i matsal…<br />

• Förkläden.<br />

• Vi har förbättrat ganska mycket så vi är ganska nöjda, bra som det är.<br />

• Beror på hur sjuka brukarna är.<br />

• Det är ett fortgående arbete.<br />

11. Vilka är de kunskapsområden du skulle vilja utveckla i ditt arbete som kostombud?<br />

• Att kunna se helheten (helhetssyn).<br />

• Näringslära och näringens betydelse för hälsan och välbefinnandet.<br />

• Undervika förebygga undernäring.<br />

• Olika alternativ när den vanliga kosten ej passar.<br />

• Kost vid vissa sjukdommar tex diabetes och laktos.<br />

• Passerad kost lätt tuggad mat.<br />

• Servera rätter som de gamla känner till.<br />

• Närings riktig mat och färg glad mat.<br />

• Hur man får en person att äta som inte vill detta.<br />

• Demens- matsituationer.<br />

• Matdistribution nya alternativ så den håller bättre.<br />

• Näringslära.<br />

• Diabetes.<br />

• Mer träffar med storköket.<br />

• Kökets personal vara med i någon kostträff.<br />

13


12. Vilka är de stora problem/funderingar du möter i ditt arbete med kost, näring och måltidsmiljön? Ange fyra<br />

områden du tycker är viktigast att åtgärda.<br />

• Näringstätheten.<br />

• Att ej få lugn och ro vid måltiderna.<br />

• Att alla inte har samma kunskap och vet vad som behöver åtgärdas.<br />

• Alla får inte den mat de ska ha.<br />

• Mat som inte räcker till.<br />

• Olika mat att välja på, önskekost.<br />

• Efterrätt.<br />

• Dåligt samarbete med köket.<br />

• Att veta vad husen bestämmer och vem som bestämmer uppifrån.<br />

• Timmar mellan måltiderna fördelning över dygnet.<br />

• Servicen, bemötandet.<br />

• Miljön i matsalen.<br />

• Äta mer lagad mat och grönsaker.<br />

• Egenkontroll.<br />

• Kunna erbjuda diabetiker gott till kaffet. Dålig variation.<br />

• Samarbetet mellan vårdpersonal och kökspersonal olika i <strong>kommun</strong>en.<br />

• Bemötandet mellan oss och kökspersonalen.<br />

• Inte alltid att köket följer passerat eller annat.<br />

• Det kan ej bli bra med kall mat, många kommer att äta smörgås istället.<br />

• Varför finns det inte två alternativ till middag?<br />

• Ibland när patienterna tar mat själva ur karotterna räcker maten inte till den siste som ska ta.<br />

• Bättre smak på maten. Mer kryddor.<br />

• Bättre kvällsmat på helger och uppmärksamma när det är storhelger med t.e.x cider att dricka.<br />

14


Socialförvaltningen<br />

Mat - önskemål och behov av hjälp / åtgärder<br />

Bilaga 2<br />

Vid vilka tider brukar du äta / dricka? ….……………………………………………………………..<br />

.....................................................................................................................................................................................<br />

Hur vill du ha det vid måltiden?................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

Behöver du någon särskild kost ? Vilken?...............................................................................<br />

Är det någon mat eller dryck du inte tycker om / inte tål ? .................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

Hur är det med aptiten ? ...........................................................................................................<br />

Har du problem med rörelseförmågan när du skall äta ?......................................................<br />

......................................................................................................................................................<br />

Behöver du hjälp / hjälpmedel vid måltiden ?.........................................................................<br />

Har du problem med tugga / svälja ? ......................................................................................<br />

Hur är det med dina egna tänder?............................................................................................<br />

Har du problem med illamående eller andra besvär vid / efter måltid?...............................<br />

…………………………………………………………………………………………………..<br />

Har du problem med tarm / urin tömningen?.........................................................................<br />

Har du minskat i vikt det sista halvåret ( 3 mån )?.................................................................<br />

Hur har du märkt det ? .............................................................................................................<br />

Hur mycket vägde du sista gången ? .......... kg När var det ? .....................<br />

Vikt vid inflyttning .................. kg Kläder?............ Längd……….cm<br />

Datum…………………. Sign…………<br />

Fastställt 090323/GOH.<br />

15


<strong>KOST</strong>KORT<br />

Namn: ........................................................................ lgh: .............<br />

Bilaga 3<br />

Kost :.........................................................................................................................................<br />

Konsistens: Hackat Passerat Annat………………………………………….<br />

Vill ha : Gröt Fil. Ägg Övrigt.:............................................<br />

Bör få : Katrinplommon Övrigt :............................................................................<br />

Kan ej äta/tål ej ........................................................................................................................<br />

Dricker: Kaffe Te Socker Grädde Förtjockningsmedel<br />

Till maten : .............................................................................................................................<br />

Hjälpmedel:. .............................................................................................................................<br />

Hjälp med matning :..................................................................................................................<br />

Speciella åtgärder :....................................................................................................................<br />

Mellanmål: ...........................................................................................................kl...............<br />

Erbjudas nattmål: ....... ..................................................................................... kl...............<br />

Datum………… signatur…………………………… uppdaterad signatur………………...<br />

Fastställt 090323/GOH.<br />

16

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!