Projekt KOST OCH MÅLTIDSMILJÖ - Tingsryds kommun
Projekt KOST OCH MÅLTIDSMILJÖ - Tingsryds kommun
Projekt KOST OCH MÅLTIDSMILJÖ - Tingsryds kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ziw Cronblad<br />
Gunilla Johansson<br />
Anette Johnsson<br />
<strong>Projekt</strong><br />
<strong>KOST</strong> <strong>OCH</strong> <strong>MÅLTIDSMILJÖ</strong><br />
1
Innehåll:<br />
Inledning / Bakgrund ………….…………………………………………… 3<br />
Syfte …………...……………………………………………………………. 3<br />
Mål …………..……………………………………………………………… 3<br />
Metod …………..………………………………………………………….... 3<br />
Sprida kunskap till vårdpersonal om vikten av kost och näring …………..… 4<br />
Regelbundna måltider …………..…………………………………………... 4<br />
Minska nattfastan …………..………………………………………………... 4<br />
Kartläggning av nattfastan ………….………………………………………. 5<br />
Kostpärm …………………………………………………………………… 6<br />
Öka samverkan mellan vårdpersonal och kostenhet …………………………. 7<br />
Öka medvetenheten och vikten av en god miljö i samband med måltider …. 7<br />
Måltidsmiljö ………………………………………………………………… 7<br />
Sittställningar och hjälpmedel …………………………………………….... 9<br />
Identifiera undernäringsproblem och öka medvetenheten om nutritionsstatus.. 10<br />
Vara behjälplig i upprättandet av egenkontrollsprogram i enlighet med<br />
livsmedelslagen ……………………………………………………………… 10<br />
Vi går vidare ……………………………………………………………… 11<br />
Referenslista ……………………………………………………………….. 11<br />
Bilagor<br />
2
Kost och måltidsmiljö<br />
<strong>Projekt</strong>rapport<br />
Skriven av Gunilla Johansson och Anette Johnsson i maj 2009.<br />
Inledning/Bakgrund<br />
Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Enligt<br />
socialstyrelsen måste vårdtagarens nutrition beaktas på samma sätt som annan medicinsk<br />
behandling och med samma krav. Måltidssituationen och trivseln är viktig för aptiten.<br />
Hur stor är kunskapen om kosten och näringens betydelse inom äldrevården i <strong>Tingsryds</strong><br />
<strong>kommun</strong>? Fungerar samarbetet mellan vård- och köks-personal? Hur mäter vi<br />
nutritionsstatus? Hur hygieniska är vi när vi serverar mat?<br />
<strong>Projekt</strong>et "Kost och måltidsmiljö"startade i januari 2008 och har pågått till maj 2009. Ziw<br />
Cronblad, sjuksköterska på Tingsgården, startade projektet och arbetade heltid med detta och<br />
med ett annat inkontinensprojekt tills hon gick i pension januari 2009. Gunilla Johansson,<br />
undersköterska Tingsgården, deltog i projektet på 25 % sedan början av mars 2008 och Anette<br />
Johnsson, distriktsköterska Älmegården, var med på 25 % sedan september 2008. Under<br />
projekttiden har vi haft kontinuerliga träffar med styrgruppen där Gunilla Olofsson Hoff,<br />
medicinskt ansvarig sjuksköterska och Tommy Larsson, områdeschef i Väckelsång och för<br />
hemtjänsten i Tingsryd, ingick.<br />
Kostgruppen med kostchef Gunilla Holmewi och styrgruppen har under tiden, men vid sidan<br />
av projektet, utarbetat kvalitetsnivå för kost i <strong>kommun</strong>en och viktiga förbättringar har införts.<br />
Det finns 28 kostombud i <strong>Tingsryds</strong> <strong>kommun</strong>, minst två kostombud på varje servicehus. Både<br />
innepersonal och hemtjänstpersonal finns representerade. Kostombuden har haft en betydande<br />
roll i att förmedla information och leda sina kollegor i att verkställa projekt-målen.<br />
Syfte<br />
Öka kunskapen och medvetenheten om mat och näringens betydelse. Verka för en god<br />
måltidsmiljö.<br />
Mål<br />
1. Sprida kunskap till vårdpersonal om vikten av kost och näring.<br />
2. Öka samverkan mellan vårdpersonal och kostenhet.<br />
3. Öka medvetenhet och vikten av en god miljö i samband med måltider.<br />
4. Identifiera undernäringsproblem och öka medvetenheten om nutritionsstatus.<br />
5. Vara behjälplig i upprättandet av egenkontrollsprogram i enlighet med livsmedelslagen.<br />
Metod/tillvägagångssätt för att nå målen<br />
För att få kunskap att förmedla vidare har vi som varit ledare i projektet fått vara med på<br />
utbildningsdagar och föreläsningar om nutrition.<br />
Vi har läst böcker och artiklar, kontaktat dietister, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sökt<br />
information via internet.<br />
3
1.Sprida kunskap till vårdpersonal om vikten av kost och näring<br />
Utbildning till kostombud och övrig vårdpersonal:<br />
Kostombudsträffar.<br />
Det har varit minst två kostombudsträffar per termin. Kostombudsträffarna har haft varierande<br />
innehåll. Kostombuden har förmedlat information vidare till övrig personal och ansvarat för<br />
att olika praktiska uppgifter såsom införande av matsamtal, kostkort, signeringslistor m.m<br />
verkställs på enheterna. Bilaga 1.<br />
Föreläsningar<br />
Information om kostprojektets syfte och upplägg, vårdkedjan och ansvarsfördelning, kost och<br />
näringslära, grundkosterna SNR, A-kost och E-kost, portionsstorlek och näringsinnehåll,<br />
smaksättningens betydelse, tips, mellanmål och nattmål, måltidsordning, nattfasta max 11 h,<br />
konsistenser, provsmakning av energidrycker och utvärdering. Detta är lite av innehållet i de<br />
två föreläsningar som hölls på samtliga servicehus i <strong>kommun</strong>en, då all vårdpersonal var<br />
inbjudan. Vid första föreläsningen var 222 personer närvarande och vid den andra 162 st.<br />
(Totalt antal inbjuden personal var 319 personer). Föreläsningarna hölls av Åsa Gabrielsson,<br />
kostrådgivare och Ziw Cronblad. Det hölls även repris-föreläsningar.<br />
Uppföljning på alla servicehusen<br />
Hösten -08 har Gunilla och Anette varit ute på alla enheter i <strong>kommun</strong>en och sett hur det ser ut<br />
och fungerar lokalt på varje ställe. Vi har träffat kostombuden och gjort uppföljning på<br />
matsamtal, kostkort, nattfasta, handlett och tagit del av de problem som kostombuden har haft.<br />
Information till sjuksköterskorna<br />
Hösten -08 har Gunilla och Anette även träffat sjuksköterskorna på varje enhet och informerat<br />
om vad kostombuden har gjort och gör i projektet samt givit information om grundkosterna,<br />
MNA m.m. Vi har också medverkat på yrkesträffar.<br />
Träffar med styrgrupp, kostgrupp<br />
Skrivit kvalitetsnivå och rutiner m.m. ihop med medicinskt ansvarig sjuksköterska och<br />
kostgruppen. Kostgruppen består av områdeschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska,<br />
kostchef, distriktsköterska och undersköterska.<br />
Regelbunda måltider<br />
En människas dagliga energi- och näringsbehov måste alltid tillgodoses. Man brukar räkna<br />
med att man varje dygn behöver ungefär 30 kcal per kg kroppsvikt samt 30 ml vätska per kg<br />
kroppsvikt. Måltiderna ska serveras regelbundet och vara jämnt fördelade över dygnet.<br />
Nattfastans längd får vara max 11 h. Då aptiten är nedsatt är det extra viktigt att få många små<br />
näringstäta mellanmål. Kostgruppen har samtidigt som kostprojektet pågått skrivit<br />
<strong>kommun</strong>ens kvalitetsnivå för kost inom särskilt boende. Tiderna för måltidsfördelningen är<br />
samma för alla servicehus i hela <strong>kommun</strong>en. Tre huvudmål och två mellanmål ingår i<br />
matabonnemanget, som ger helhetssyn på näringsintaget då hela dagsbehovet har<br />
näringsberäknats. Vårdpersonalen måste motivera de boende att äta samtliga måltider genom<br />
att servera på ett trevligt sätt, vara tillmötesgående och uppmuntra dem till att smaka.<br />
Minska nattfastan<br />
Kvällsmat serveras kl.17.30 och frukost börjar serveras kl.08.00. Ett "obligatoriskt"<br />
mellanmål har införts mellan kl.20.00 -07.00, för att minska nattfastan från 14-15 h till 10-11<br />
h. Efter 11 timmar börjar nedbrytningen av kroppens egna reserver. Nattmålet minskar risken<br />
för undernäring och förbättrar allmäntillståndet. Det kan vara naturligt att ge ett mellanmål på<br />
4
kvällen innan man somnat för natten eller tidigt på morgonen om man lägger sig tidigt och<br />
vaknar tidigt och det är några timmar kvar tills frukost. Om vårdtagare är oroliga på natten<br />
kan det lugna om man får t.ex. mjölk och smörgås och det är bättre än sömntabletter.<br />
Generellt har det dock visat sig att många vårdtagare tackar nej till detta mellanmål av olika<br />
orsaker. De som är lite piggare har ofta själva tillgång till frukt eller dryck på rummet och tar<br />
lite själva när man vill. En del av de äldre som saknar matlust kan vara svåra att övertyga och<br />
de behöver informeras om att det är viktigt för hälsan och allmäntillståndet att äta.<br />
Personalens egen inställning är viktig och att de har kunskap om nattmålets betydelse så att<br />
man presenterar det på ett positivt sätt. Det är större chans att vårdtagaren vill ha något om<br />
den får erbjudandet direkt, d.v.s man kommer in med den färdiga smörgåsen eller ett glas<br />
dryck, då ser de att det inte är något besvär med att ordna till det. Man ska inte tvinga någon,<br />
men tänka på att en dement vårdtagare bör ges möjlighet att få<br />
”smutta” lite på t.ex. nyponsoppa för att väcka aptiten och kanske dricker han/hon upp hela<br />
glaset. Ambitionen är att det ska vara naturligt att tillfråga/erbjuda vårdtagarna nattmål.<br />
”Tänket” bör finnas med och man får lirka lite med de vårdtagare som verkligen behöver<br />
extra näring.<br />
Signeringslistor skulle användas under projekttiden för att visa att alla erbjöds något<br />
mellanmål mellan kl. 20.00 – 07.00 och för att komma in i arbetssättet. Alla vårdtagare skulle<br />
ha en egen lista. Personalen upplevde listorna som jobbiga och att det var omständigt och tog<br />
tid att fylla i dem. Ofta glömde personalen att skriva på listorna då de givit något. Några fick<br />
något i samband med att de fick sin medicin på kvällen eller morgonen, vilket vi påtalat att är<br />
ett utmärkt tillfälle, det var inte alltid signerat som ett mellanmål, men det viktiga var ju ändå<br />
att något blev givet. Några ville inte fylla i några nya listor utan följde sina gamla system med<br />
egna listor istället, vilket gör det svårt att utvärdera och följa upp. Nu efter projekttiden<br />
behöver inte signeringslistorna för nattmålet fyllas i längre. Det är fritt att ha vilket system<br />
man vill för att det ska fungera.<br />
Kartläggning av nattfastan<br />
Så här många har fått natt-mellanmål våren-09:<br />
Tingsgården: (30 platser) 7 av 16 fick något enligt signeringslistorna på den ena avdelningen.<br />
Enligt kostombuden på den andra avdelningen får 3-4 av 14 något, övriga vill inte ha.<br />
Demensboendet avd.1: (10 platser) har inte använt signeringslistorna. Kostombuden säger att<br />
de alltid har kvällsfika och morgonfika. Ingen risk för undernäring där, de flesta brukar gå upp<br />
i vikt istället.<br />
Kastanjebacken: har inte heller använt signeringslistor. De flesta tackar nej. Vårdtagarna har<br />
ofta egen frukt och dryck enligt kostombuden.<br />
Solhaga: enligt signeringslistorna får 9 ofta mellanmål, 5 någon enstaka dag, 3 förser sig<br />
själva från sina kylskåp.<br />
Solängen: (36 platser), ej använt signeringslistorna, har egna listor. 14 får något varje natt, 8<br />
ibland och 14 aldrig enligt deras egen lista. De har fruktsoppa att tillgå då de ger<br />
nattmedicinen och morgonmedicinen.<br />
Äppelgården: (43-44 platser) 5 ville ha, 6 ville inte ha enligt signeringslistorna, man har inte<br />
använt dem så mycket. Kostombuden förklarar dock att alla erbjuds kvällsfika. Man går runt<br />
med en iordningställd vagn på kvällen. De har 4 avdelningar. Ungefär 70 – 75 % av de<br />
boende får natt-mellanmål.<br />
Konga Allhus: (24 platser) har använt de framtagna signeringslistorna. I början fick 21 något<br />
antingen på kvällen eller på morgonen för det mesta, 1 var erbjuden, men ville inte ha, men<br />
efterhand var det fler och fler som tackade nej till erbjudandet. Alla ville ha i början, sedan<br />
ungefär hälften.<br />
5
Älmegården: (25 platser) har använt signeringslistorna, 13 fick något varje natt, 5 ibland och<br />
4 aldrig. Enligt kostombuden har man alltid givet mellanmål och det har inte blivit mer för att<br />
de har varit med i projektet.<br />
Lindegården: 7 vill ha, 1 vill inte enligt listorna. Enligt kostombuden är det dock 8 av 11 som<br />
brukar få av de som bor i särskilt boende. De som bor i seniorboende får ha eget mellanmål då<br />
det inte ingår i matabonnemanget för dem.<br />
Arbetet med att minska nattfastan är något vi får fortsätta arbeta med så att kväll-natt-morgon-<br />
mellanmålet blir lika naturligt som övriga måltider. Man bör inte ställa frågan om de vill ha<br />
något utan vad de vill ha för något.<br />
Kostpärm<br />
Vi har utarbetat en kostpärm som nu finns ute på alla servicehus i <strong>kommun</strong>en. Den innehåller<br />
olika delar. Kostombuden på den lokala enheten ansvarar för att hålla kostpärmen uppdaterad.<br />
1. Mat och näring, liten näringslära.<br />
Ett faktablad om grundläggande näringslära som är utgivet av Livsmedelsverket.<br />
2. Kost vid olika sjukdomar<br />
Vi har tagit fram ett informationsblad om lämplig kost vid diabetes. Det beskriver kortfattat<br />
vikten av regelbundna måltider och att välja rätt sorts livsmedel.<br />
3. Energidrycksrecept.<br />
Förslag på drycker som man kan göra själv för att få mer energi och näring då man behöver<br />
det. Tips på bra mellanmål.<br />
4. Måltidsmiljö<br />
Vi har skrivit ett kompendium för att ge flera infallsvinklar och ge tips och inspiration när det<br />
gäller miljön kring måltiden. Där ingår helhetssyn på vårdtagaren, att alla fem sinnena<br />
upplever måltiden. Atmosfären i ett rum är viktig, man kan känna sig välkommen in i ett rum<br />
och få en känsla av välbefinnande. Att få äta tillsammans med människor man trivs med ger<br />
en trevlig samvaro. Man ska själv få bestämma om man vill äta i gemenskap med andra, i<br />
mindre grupper eller äta ensam. Att skilja på vardag och fest, ta vara på traditioner. Färg, form<br />
och belysning har stor betydelse i rummet. Tänka på ljud och oljud, dämpad bakgrundsmusik<br />
kan vara rogivande. Kompendiet tar upp kultur och religionens betydelse när det gäller<br />
matvanor. Tips på hur man kan förbättra aptiten t.ex att få känna sig ren och fräsch innan<br />
måltid och att få vara ute i friska luften. God tand och munhälsa är avgörande för att kunna<br />
tugga och svälja. Det är en konst att mata och det krävs rätt teknik och inkännande av<br />
patientens förmåga att äta och svälja, sittställningen är viktig. Äthjälpmedel kan underlätta<br />
och att t.ex själv kunna hålla i ett glas stärker självkänslan.<br />
I ordinärt boende är det många av våra vårdtagare som bor ensamma. Där kan vi som<br />
hemtjänstpersonal hjälpa till att göra måltidsmiljön trivsammare.<br />
5. Egenkontroll, hygienrutiner.<br />
Studiegruppsarbeten som visar hur det fungerar på det lokala servicehuset och hygienrutiner<br />
där. Informationsblad från livsmedelsverket och handboken om livsmedelshygien. Enhetens<br />
individuella egenkontrollprogram förvaras här.<br />
6. Blanketter<br />
Matankomstsamtal, kostkort, viktlista-, mat-och vätskelista som finns att dra ut i Vård och<br />
6
omsorgs dataprogram. Beställningslistor till köket. Minimal nutritional assessment, ett<br />
nutritionsbedömningsinstrument, bilaga 2 och 3.<br />
7. Övrigt<br />
2. Öka samverkan mellan vårdpersonal och kostenhet.<br />
Samarbetet med köket är väldigt viktigt och har ofta kommit upp att man behöver ha en större<br />
förståelse och dialog mellan vårdpersonal och kökspersonal. Det har sett olika ut mellan olika<br />
servicehus vad som gäller och riktlinjer kan ha tolkats på olika sätt.<br />
• Kostråd ska hållas på alla enheter då områdeschef, kökspersonal och kostombud samt<br />
sjuksköterska bör vara med.<br />
• Träffar där vårdtagarna medverkar och kommer med synpunkter kring mat och<br />
måltider rekommenderas.<br />
• Den årliga enkäten till vårdtagarna om deras synpunkter på kosten kommer att<br />
omarbetas. Istället för att den skickas ut till alla vårdtagare ska kostombuden fråga<br />
några stycken som kan tala för sig och ge synpunkter som representanter för sitt<br />
servicehus. Ifyllda enkäter lämnas till kostchefen.<br />
• Kostträffar med kostchef och kostgrupp.<br />
3. Öka medvetenhet och vikten av en god miljö i samband med måltider.<br />
Måltidsmiljö<br />
Måltiden handlar inte bara om att äta och få i sig näring, den kan även vara en trevlig stund<br />
och något att se fram emot. Vårens kostombudsträffar har handlat om måltidsmiljön. På<br />
kostombudsträffen den 4/3 -09 konstaterades vad som kännetecknar en god<br />
måltid/måltidsmiljö och exempel på vad som gör en måltid/måltidsmiljö dålig.<br />
Viktigt att få sitta bland dem man trivs med. Att få välja om man vill sitta ensam eller<br />
tillsammans med andra. Citat från olika studier gav smakprov på funderingar kring detta.<br />
Enkla åtgärder som att byta bord kan ha en avgörande betydelse för aptiten och vi som<br />
personal måste vara lyhörda och tänka på detta. Ett kompendium som handlar om<br />
måltidsmiljön och aptit delades ut för att ge ytterligare inspiration, den förvaras i kostpärmen.<br />
Under våren -09 skulle man på varje enhet ta upp vilka förändringar man redan har gjort och<br />
vad man vill göra framöver när det gäller måltidsmiljön och trivseln vid måltiden. På några<br />
servicehus har det gjorts stora förändringar och kostombuden har lagt ner mycket arbete och<br />
engagemang. Resultatet presenterades både muntligt och med bilder på den sista<br />
kostombudsträffen den 6/5 -09.<br />
Tingsgården<br />
Alla måltider serveras i en gemensam matsal eller i lägenheterna. Den lilla matsalen har gjorts<br />
om, de boende har fått fönsterplatserna. Vänt på matkön så att man tar mat från andra hållet så<br />
det inte blir så trångt. Blommor på borden. Fontän med gröna växter i mitten på den stora<br />
matsalen. Akvarium. Namnskyltar så alla har egna platser. Vid senaste kostombudsträffen<br />
togs vi med på rundvandring på Tingsgården för att se i verkligheten hur det ser ut.<br />
Demensavd.1<br />
Maten kommer från Tingsgården i särskilda matvagnar. Alla sitter inte längre i matsalen när<br />
de äter. De kan sitta lite på olika ställen var de vill. Lugnare eftersom personalen inte behöver<br />
7
hämta dem som reser sig och går iväg under måltiderna. Man har köpt in färgat porslin, blått<br />
porslin och röda brickor. Innan hade de vitt porslin och vita brickor. Nu har vårdtagarna<br />
lättare att se vad som är på tallriken när det är mer kontraster. Dukar finare på helgerna med<br />
vinglas.<br />
Kastanjebacken<br />
Maten kommer från Tingsgården i särskilda matvagnar. Karottsystem. Två matsalar. Spaljé<br />
för att avskilja rummet. Ett rum som varit kontor tidigare blev TV-rum så nu är inte TV:n på<br />
under måltiderna, vilket gör det lugnare, soffan är borta från matsalen så nu är matsalen bara<br />
matsal. Nya gardiner. Målat om i den ena matsalen. Akvarium.<br />
Solhaga<br />
Maten serveras i gemensam matsal. De som ej orkar eller vill äta där får en bricka hem till sin<br />
lägenhet. Tagit bort bricksystemet inne i matsalen. Har gröna underlägg på borden och dukar<br />
med glas och bestick och dryck på borden. Fina stenar med de boendes namn på där de har<br />
sina egna platser. Försöker placera de boende så de passar ihop och har något att prata om.<br />
Alltid blommor på borden. Öppnat vikdörren så den mindre salen utanför också används som<br />
matsal så det blir mer plats. En personal har ”matsalstur”.<br />
Konga Allhus<br />
Den stora matsalen tar emot många matgäster utifrån och skolbarnen äter sin lunch där. De<br />
boende äter i en ny mindre matsal bredvid, vilket gör att det blivit mycket lugnare nu. De<br />
boende har fått vara med och bestämma hur det ska se ut, provat ut och köpt nya stolar med<br />
hjul framtill, nya gardiner m.m. Kökspersonalen dukar fram glas och bestick innan middag<br />
och serverar sedan på tallrikar från en matvagn. De har ett mycket bra samarbete med<br />
kökspersonalen. Har inga brickor längre vid middag, bara vid frukost och kvällsmat.<br />
Bordstabletter av plast med plats för egna bilder och foton. På söndagar dukas det med servett<br />
i glasen. Allihop i personalen har ett varsitt färgat förkläde då de är i matsalen. Nu i maj ska<br />
de ha invigningsfest av matsalen i samband med anhörigträff. Matsalen ska få ett namn, det<br />
har funnits en låda där man kunnat lämna namnförslag.<br />
Älmegården<br />
Flyttat om så de boende har mer utbyte av varandra och ska trivas bättre vid borden. Har tre<br />
avdelningskök med små matsalar där man äter alla mål utom middag. Middagen serveras i en<br />
stor gemensam matsal. Det bor 8 vårdtagare på varje avdelning. Inrett med äldre, hemtrevliga<br />
möbler. Balkonger och uteplatser med trädgårdsmöbler så de kan fika ute vid fint väder.<br />
Blommor på borden.<br />
Lindegården<br />
Serverar mat i den gemensamma matsalen. Några boende tar mat själva. Personalen bär<br />
brickor ut till en del pensionärer som får mat på rummet. En personal har en matsalstur då den<br />
ansvarar för matsalen och att alla som äter i sina lägenheter får mat hem till sig. Inköpt 4 st<br />
förkläden som de använder endast vid servering. Börjat servera maten så tidigt som de kan, ca<br />
kl. 08.00. Kvällsmat kl. 17.30. Erbjuder all ”särskilt boende” någon soppa eller välling på<br />
kvällen, även smörgåsar om de vill ha. Försöker skapa lugn i matsalen.<br />
Äppelgården<br />
Är för närvarande en ”byggarbetsplats”. Efter semestern ska avdelningsköken vara klara. Ska<br />
köpa in färgat porslin. Nya möbler ska inhandlas.<br />
8
Solängen, Ryd<br />
Solängen har ett kök kombinerat med matsal på varje avdelning. Varm mat hämtas i särskilda<br />
vagnar i centralköket. De har 4 avdelningar och alla måltider äts på avdelningarna i små<br />
matsalar, där det är 12 boende. Den stora gemensamma matsalen används mest vid fester samt<br />
av matgäster som kommer utifrån. De har mindre bord och placerar de boende med dem de<br />
trivs bäst med. Det är öppna spisar i varje matsal och på vintern har de ofta brasan tänd.<br />
Fredagsmys varje fredag, då de dukar långbord och har kaffe och kakor. På sommaren fikar<br />
de ofta utomhus i innergårdarna.<br />
Sittställningar och hjälpmedel<br />
Sittställningen är mycket viktig för att man ska kunna äta ordentligt. Sitter man dåligt kan det<br />
göra att man inte orkar eller kan äta. Äter man i sängen bör man få hjälp att sitta så rak som<br />
möjligt i ryggen och få en kudde som stöd under knäna. Det finns många hjälpmedel såsom<br />
speciella tallrikar med peta-emot-kant och pipmuggar m.m som kan underlätta om man har<br />
problem med rörelseförmågan. Det är bra för självkänslan om man kan få göra så mycket som<br />
möjligt själv som vårdtagare och inte behöva känna sig så beroende av andras hjälp. Vid<br />
matningssituationer är det mycket för personalen att ta hänsyn till, låta det få gå i vårdtagarens<br />
takt, tala om vad som sker och visa maten på tallriken m.m. Föreläsningen den 31/3 av<br />
sjukgymnast Inger Pernholm och arbetsterapeut Eva Brinkestam gav flera tips. I kostpärmen<br />
finns deras kompendium så all personal kan titta i den och få hjälp. Ett antal hjälpmedel ska<br />
köpas in på varje enhet så att det finns tillgängligt vid servering. Bestick får dock provas ut<br />
individuellt av arbetsterapeut.<br />
4. Identifiera undernäringsproblem och öka medvetenheten om<br />
nutritionsstatus.<br />
Om man äter för lite under en period ökar risken för undernäring, oberoende av hur mycket<br />
man väger. Man blir då trött, kraftlös och ointresserad av det mesta, inklusive mat, och man<br />
äter därmed ännu mindre. Undernäring gör att man blir mer mottaglig för infektioner och<br />
risken för trycksår ökar.<br />
Livsmedelsverket beskriver de tre grundkosterna SNR-kost, A-kost och E-kost. SNR-kost är<br />
förstahandsalternativ för alla friska och för de flesta överviktiga typ 2-diabetiker. De som har<br />
matdistrubution får SNR-kost. A-kost är anpassad för äldre och sjuka personer, en mindre,<br />
näringstätare portion. A-kost är infört på våra servicehus sedan april 2009. E-kost är extra<br />
energi och proteinberikad kost för dem som är undernärda eller i riskzonen för undernäring<br />
och ej kan äta en hel A-kost-portion.<br />
Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar och därmed ansvar för vårdtagarens<br />
nutritionsbehandling. Eftersom det är undersköterskor och vårdbiträden som serverar och<br />
matar är det de som ser och avgör vilka som "äter bra" eller "äter dåligt". Sjuksköterskorna<br />
ordinerar konsistensanpassning och specialkoster, näringsberikning m.m. En god dialog<br />
mellan omvårdnadspersonal och sjuksköterska är nödvändig för att exempelvis veta om<br />
portionen är anpassad efter individens behov. Vårdlagsträffar är ett forum där man kan ta upp<br />
varje vårdtagare för sig och tala om dennes ätande och behov i samband med måltiderna.<br />
Nutritionsstatus och eventuella ätproblem dokumenteras i journalen. Lämpligen görs en<br />
gemensam vårdplan som beskriver problem , mål och åtgärder som regelbundet utvärderas. I<br />
vårdplanen beskrivs både svårigheterna och vad som underlättar. Viktigt att hela arbetslaget<br />
följer planen så att det känns tryggt för patienten.<br />
9
Sjuksköterskorna har fått genomgång av skattningsinstrumentet MNA (minimal nutrition<br />
assessment) som kan vara en hjälp för att se vilka som ligger i riskzonen för att utveckla<br />
undernäring.<br />
Att ha koll på vikten är en del i nutritionsbehandlingen. Viktkontroller minst var 3:e månad<br />
bör göras på alla som bor i särskilt boende. Alla servicehusen har en egen sittvåg och det finns<br />
två lyftvågar i <strong>kommun</strong>en som man kan låna.<br />
En rutin för bedömning av nutritionsstatus och handlingsplan är under utarbetande<br />
tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska. All vårdpersonal har tillsammans ansvar<br />
för en god nutritionsbehandling. En särskild rutin för ansvarsfördelning för mat och näring<br />
finns i <strong>kommun</strong>en.<br />
Mat- ankomstsamtal enligt särskild blankett (bilaga 2) ska göras av kontaktpersonen på alla<br />
som flyttar in på servicehusen för att vårdtagaren ska kunna berätta om sina tidigare<br />
matvanor, önskemål och behov i samband med ätande och måltider. Närstående kan vara<br />
behjälpliga då vårdtagaren inte själv kan tala.<br />
Alla vårdtagare på servicehusen i <strong>kommun</strong>en ska ha ett individuellt kostkort (bilaga 3), där<br />
särskild kost, konsistens och särskilda behov framgår. Kostkortet uppdateras efterhand vid<br />
förändringar.<br />
5. Vara behjälplig i upprättandet av egenkontrollsprogram i enlighet med<br />
livsmedelslagen.<br />
Vi som arbetar i vården hanterar livsmedel i samband med vårdtagarnas måltider. Mellanmål<br />
och dryck ges under hela dygnet. Vi har skiftande arbetsuppgifter, t.ex. hjälp vid toalettbesök<br />
och hjälp vid matning, därför krävs det att vi tänker på god hygien och smittskydd. Det finns<br />
särskilda regler och riktlinjer att följa.<br />
På kostombudsträffen den 9/9-08 visades bl.a. informationsvideor om hygien i samband med<br />
mathantering. Vi diskuterade om hur vi gör då det grasserar magsjuka och om vårdtagarna ges<br />
möjlighet att tvätta händerna innan de ska äta m.m.<br />
Kostombuden har tillsammans med kollegor på de olika enheterna, gjort tre<br />
studiegruppsuppgifter gällande säker livsmedelshantering enligt följande:<br />
1. Att inom arbetsenheten kartlägga:<br />
• var, när och hur vårdpersonal hanterar livsmedel, disk, avfall m.m.<br />
• tillsyn och rengöring av förvaringsutrymmen m.m.<br />
• personalhygien i samband med arbetet. (bilaga 4)<br />
2. Att inhämta kunskaper om vad vårdpersonal bör ta hänsyn till vid<br />
livsmedelshanteringen angående:<br />
• smitta, smittspridning och matförgiftning<br />
• allergi<br />
• kemiska ämnen<br />
• hygien (bilaga 5)<br />
3. Avser att man , utifrån det som framkommit i arbetsuppgift 1 och 2, gör en<br />
sammanställning – ett förslag till rutiner för hur man ska arbeta framöver. Rutiner för<br />
egenkontroll bör ingå och göras tillsammans med områdescheferna. (bilaga 6)<br />
10
I dessa uppgifter ingick en hel del teori att läsa in och frågor att besvara. Problem var att det<br />
ibland upplevdes vara svårt att få tid till detta, det var flera projekt på gång samtidigt och<br />
ibland var det svårt för kostombuden att få med kollegorna i studiegruppsarbetena.<br />
Egenkontrollprogrammen är inlämnade förutom från två områden där de ännu inte är helt<br />
klara. Utformningen varierar och hur mycket som behöver kontrolleras beror på hur det ser ut<br />
på enheten.<br />
Vi går vidare<br />
Det är nödvändigt med utbildning inom området nutrition till all vård -(och köks-)personal. Vi<br />
planerar ha träffar en gång per termin med alla kostombud för att ta upp och diskutera hur det<br />
fungerar med de nya lokala rutinerna. Vi ska även ta upp olika teman t.ex. kosten vid olika<br />
sjukdomar samt ge inspiration till varandra i det fortsatta arbetet med måltidsmiljön m.m.<br />
Referenslista<br />
Handboken ”hälso och sjukvård”. www. 1177.se./handboken<br />
Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Livsmedelsverket.<br />
En beskrivning av äldre patienters måltidsmiljö och dess effekter ur ett<br />
omvårdnadsperspektiv. Dorthe Hougaard, Linda Nilsson. Litt. Studie, C-uppsats Karlstads<br />
universitet. Omvårdnad ssk-progr. 0601.<br />
Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre – ett samarbete mellan Göteborgsregionens<br />
<strong>kommun</strong>alförbund och Göteborgs stad.<br />
Äldres erfarenheter av ätsvårigheter och måltider vid sjukdom – en litteraturstudie. Åsa<br />
Heikkilä, Lena Perttu, institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universtitet.<br />
Måltiden och ätandet bland personer med demens, Birgitta Sidenvall, nr.22, oktober 2007.<br />
Mat, måltider och aptit hos äldre inom särskilt boende. Anja Saletti, rapport 51, dec 2007.<br />
Kost & Nutritionspolicy, Ystads <strong>kommun</strong>, social omsorg.<br />
Bilagor<br />
1. Enkät<br />
2. Matsamtalsblankett<br />
3. Kostkort<br />
4. Studieuppgift I<br />
5. Studieuppgift II<br />
6. Studieuppgift III<br />
11
Bilaga 1<br />
Nedanstående enkät fylldes i av kostombuden på den första kostombudsträffen och sedan<br />
återigen vid den senaste kostombudsträffen. Vid första träffen var det 25 kostombud och vid<br />
det andra tillfället var det 22. Andra tillfället är markerat med fet stil.<br />
Enkät till kostombudet ingående i projektet Kost, Näring och Måltidsmiljö<br />
Besvara följande frågor enligt din egen uppfattning genom att sätta ett kryss i någon av rutorna.. Svaren ges i en<br />
skala mellan 1 – 10. Enkäten avslutas med tre öppna frågor där du kan skriva ner dina synpunkter.<br />
Hur väl känner du till de kostråd som bör ges till en diabetiker?<br />
Inte alls Helt och hållet<br />
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
1 2 3 3, 1 8, 2 7 1, 10 9<br />
Hur väl känner du till de tre grundkosterna?<br />
Inte alls Helt och hållet<br />
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
3<br />
4 2 3 2, 1 4, 4 2, 1 4, 3 1, 4 5 4<br />
Hur väl känner du till vad som ingår i egenkontrollen enligt livsmedelslagen?<br />
Inte alls Helt och hållet<br />
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
5<br />
4 4 5 4, 1 2, 3 1 3 7 5 2<br />
Hur stor erfarenhet har du av nutritionsbedömning med hjälp av MNA (MiniNutritionalAssessment)?<br />
Ingen alls Stor<br />
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
14, 1 1, 4 3, 2 5, 1 1, 2 3 3 2 1 2<br />
Hur väl känner du till de konsekvenser undernäring kan leda till?<br />
Inte alls Helt och hållet<br />
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
2 1, 1 2 7 7, 1 2, 3 3, 9 4 4<br />
Hur uppfattar du dina kunskaper när det gäller att ge en person med ätstörningar goda råd?<br />
Mycket små Mycket stora<br />
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
1<br />
4 3 6 6, 2 6, 3 6 3, 6 2<br />
Hur väl känner du till de speciella näringsbehov som olika sjukdomar leder till?<br />
Inte alls<br />
0 1 2 3 4 5 6 7<br />
Helt och hållet<br />
8 9 10<br />
1, 1 1 3 3 9, 1 6, 1 3, 10 4 4 1<br />
12
Hur stora är dina kunskaper om hur man underlättar måltiden för en person med demens?<br />
Mycket små Mycket stora<br />
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
1 1 5 6 6, 1 2, 2 2, 4 3, 11 4<br />
Hur stor är din motivation för att genomföra förbättringar angående kost, näring och måltidsmiljö?<br />
Mycket liten Mycket stor<br />
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
1 3 2, 1 9, 5 3, 7 8, 9<br />
10. Har du några bra idéer på förbättringar när det gäller din enhets måltidsmiljö?<br />
• Att få sitta och äta där man vill eller tillsammans med personer man trivs med.<br />
• Ha det trivsamt runt omkring sig.<br />
• Personalen dukar fint med dukar, servetter och blommor.<br />
• Lugnare genom att flytta om de som stör.<br />
• Ljust och luftigt, små enheter kanske dela av i matsalen. Eller mindre matsalar.<br />
• Färgat porslin eftersom maten syns bättre då.<br />
• Att få möjlighet att få se maten innan uppläggningen.<br />
• Karottsystem att få ta mat själv.<br />
• Lugn musik.<br />
• Färg på maten olika sallader.<br />
• Mer maträtter att välja på.<br />
• Pedagogiska måltider vid behov om någon äter dåligt.<br />
• Att hemtjänstpersonalen får mer tid att tillaga enkla men goda näringsrika frukostar och kvällsmat. Tips<br />
på näringsrika och snabba recept.<br />
• Kan vara stressigt och hög volym vid middagen med mycket gäster utifrån.<br />
• Trevligare utskick, att skicka med den mat som står på matsedeln.<br />
• Svårt med miljön när klara och dementa blandas.<br />
• Ändrade turer så man har kökstur, mindre olika personal i matsalen.<br />
• Duka finare till helg, t.ex finare glas.<br />
• Att de boende får välja var de vill sitta och äta, ensam, i grupp, i matsal…<br />
• Förkläden.<br />
• Vi har förbättrat ganska mycket så vi är ganska nöjda, bra som det är.<br />
• Beror på hur sjuka brukarna är.<br />
• Det är ett fortgående arbete.<br />
11. Vilka är de kunskapsområden du skulle vilja utveckla i ditt arbete som kostombud?<br />
• Att kunna se helheten (helhetssyn).<br />
• Näringslära och näringens betydelse för hälsan och välbefinnandet.<br />
• Undervika förebygga undernäring.<br />
• Olika alternativ när den vanliga kosten ej passar.<br />
• Kost vid vissa sjukdommar tex diabetes och laktos.<br />
• Passerad kost lätt tuggad mat.<br />
• Servera rätter som de gamla känner till.<br />
• Närings riktig mat och färg glad mat.<br />
• Hur man får en person att äta som inte vill detta.<br />
• Demens- matsituationer.<br />
• Matdistribution nya alternativ så den håller bättre.<br />
• Näringslära.<br />
• Diabetes.<br />
• Mer träffar med storköket.<br />
• Kökets personal vara med i någon kostträff.<br />
13
12. Vilka är de stora problem/funderingar du möter i ditt arbete med kost, näring och måltidsmiljön? Ange fyra<br />
områden du tycker är viktigast att åtgärda.<br />
• Näringstätheten.<br />
• Att ej få lugn och ro vid måltiderna.<br />
• Att alla inte har samma kunskap och vet vad som behöver åtgärdas.<br />
• Alla får inte den mat de ska ha.<br />
• Mat som inte räcker till.<br />
• Olika mat att välja på, önskekost.<br />
• Efterrätt.<br />
• Dåligt samarbete med köket.<br />
• Att veta vad husen bestämmer och vem som bestämmer uppifrån.<br />
• Timmar mellan måltiderna fördelning över dygnet.<br />
• Servicen, bemötandet.<br />
• Miljön i matsalen.<br />
• Äta mer lagad mat och grönsaker.<br />
• Egenkontroll.<br />
• Kunna erbjuda diabetiker gott till kaffet. Dålig variation.<br />
• Samarbetet mellan vårdpersonal och kökspersonal olika i <strong>kommun</strong>en.<br />
• Bemötandet mellan oss och kökspersonalen.<br />
• Inte alltid att köket följer passerat eller annat.<br />
• Det kan ej bli bra med kall mat, många kommer att äta smörgås istället.<br />
• Varför finns det inte två alternativ till middag?<br />
• Ibland när patienterna tar mat själva ur karotterna räcker maten inte till den siste som ska ta.<br />
• Bättre smak på maten. Mer kryddor.<br />
• Bättre kvällsmat på helger och uppmärksamma när det är storhelger med t.e.x cider att dricka.<br />
14
Socialförvaltningen<br />
Mat - önskemål och behov av hjälp / åtgärder<br />
Bilaga 2<br />
Vid vilka tider brukar du äta / dricka? ….……………………………………………………………..<br />
.....................................................................................................................................................................................<br />
Hur vill du ha det vid måltiden?................................................................................................<br />
.......................................................................................................................................................<br />
Behöver du någon särskild kost ? Vilken?...............................................................................<br />
Är det någon mat eller dryck du inte tycker om / inte tål ? .................................................<br />
.......................................................................................................................................................<br />
.......................................................................................................................................................<br />
Hur är det med aptiten ? ...........................................................................................................<br />
Har du problem med rörelseförmågan när du skall äta ?......................................................<br />
......................................................................................................................................................<br />
Behöver du hjälp / hjälpmedel vid måltiden ?.........................................................................<br />
Har du problem med tugga / svälja ? ......................................................................................<br />
Hur är det med dina egna tänder?............................................................................................<br />
Har du problem med illamående eller andra besvär vid / efter måltid?...............................<br />
…………………………………………………………………………………………………..<br />
Har du problem med tarm / urin tömningen?.........................................................................<br />
Har du minskat i vikt det sista halvåret ( 3 mån )?.................................................................<br />
Hur har du märkt det ? .............................................................................................................<br />
Hur mycket vägde du sista gången ? .......... kg När var det ? .....................<br />
Vikt vid inflyttning .................. kg Kläder?............ Längd……….cm<br />
Datum…………………. Sign…………<br />
Fastställt 090323/GOH.<br />
15
<strong>KOST</strong>KORT<br />
Namn: ........................................................................ lgh: .............<br />
Bilaga 3<br />
Kost :.........................................................................................................................................<br />
Konsistens: Hackat Passerat Annat………………………………………….<br />
Vill ha : Gröt Fil. Ägg Övrigt.:............................................<br />
Bör få : Katrinplommon Övrigt :............................................................................<br />
Kan ej äta/tål ej ........................................................................................................................<br />
Dricker: Kaffe Te Socker Grädde Förtjockningsmedel<br />
Till maten : .............................................................................................................................<br />
Hjälpmedel:. .............................................................................................................................<br />
Hjälp med matning :..................................................................................................................<br />
Speciella åtgärder :....................................................................................................................<br />
Mellanmål: ...........................................................................................................kl...............<br />
Erbjudas nattmål: ....... ..................................................................................... kl...............<br />
Datum………… signatur…………………………… uppdaterad signatur………………...<br />
Fastställt 090323/GOH.<br />
16