Kriminalvården och Vårdvistelserna

för att effekter kan förbättras om behandlingen följs upp under övervakningstiden.
Behandling under lång tid ger vanligen bättre effekt än kortare behandling med
undantag för effekter av MI för narkotikamissbrukare.” I rapporten betonas även
behandlarnas individuella skicklighet för att behandlingen skall ge goda effekter.
Diskussion
Syftet med denna undersökning var att undersöka framgångsfaktorer vid externa
vårdvistelser och en sammanfattning av kriminalvårdspersonalens, de intagnas och
vårdgivarnas synpunkter på framgångsfaktorer är att förbättra vistelsernas inslussning
och utslussning. En annan framgångsfaktor skulle givetvis vara att rätt intagen
kommer till rätt vårdplats men både personal och intagna uttalar sig oftast väldigt
positivt om placeringarna.
Anstalternas verksamhet (förberedelser) och engagemanget hos anstaltspersonalen
har angetts som viktig för hur vårdvistelserna senare kommer att utvecklas.
När det gäller själva inslussningen eller hur vistelserna skall förberedas har
flera ansett att det är en stor fördel att de intagna själva tar initiativet och vill
genomföra en vistelse för sin egen skull och inte för någon annans skull.
Efter att den intagne visat eget intresse skall han och kontaktmannen besöka
vårdalternativet och bli välinformerade om villkoren för vistelsen. Därefter kan
den intagne gärna provbo någon vecka för att känna till villkoren ännu bättre.
När behandlingen har påbörjats skall berörda parter; socialtjänst, frivården,
anstalten, övervakare och främst den intagne själv tidigt börja planera inför utslussningen,
vem som skall göra vad och vad som skall hända.
Vad gäller själva vårdvistelsen så måste givetvis en bedömning göras om den
intagna passar vid ett behandlingshem med 12-stegs inriktning, ett behandlingshem
med kristen inriktning eller vid ett familjehem. I Socialstyrelsens riktlinjer 8) kan vi
läsa:
”Efter den inledande identifieringen och bedömningen av problemets svårighetsgrad
behövs instrument för att avgöra val av insats, behandlingsplanering och
uppföljning av den enskildes situation och behov. De instrument som uppfyller
kraven på bl.a. tillförlitlighet är ASI och DOK.”
Den svåraste delen återstår, nämligen utslussningen i samhället för den intagne.
Givetvis har de intagna olika förutsättningar men många, enligt de intervjuade
vårdgivarna, har komplicerade sociala och psykiska problem. Det bekräftas även av
att många har långvariga kriminalvårdskarriärer bakom sig, vilket erfarenhetsmässigt
ofta innebär sociala och psykiska problem. Ett tidigt samarbete med psykiatri
och socialtjänst kan förbättra situationen och även kontakter med andra myndigheter
som t.ex. Arbetsmarknadsverket kan vara något positivt. Ett problem är de intagnas
fritid, inte minst intagna som har någon slags pension, där hela dagarna är
lediga, och där missbrukarlivet kanske blir ett närliggande alternativ. Behandlingshem
med AA-inriktning där tidigare klienter regelbundet besöker AA-möten efter
själva behandlingen kan vara en stor fördel, liksom vissa kristna behandlingshem
där församlingsmedlemmarna regelbundet träffas. Engagemang i Kriminellas Revansch
i Samhället och liknande föreningar kan också vara ett alternativ.
30