4. Drivkrafter och trender i omvärlden - Falkenbergs kommun
4. Drivkrafter och trender i omvärlden - Falkenbergs kommun
4. Drivkrafter och trender i omvärlden - Falkenbergs kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>4.</strong> <strong>Drivkrafter</strong> <strong>och</strong> <strong>trender</strong> i <strong>omvärlden</strong>
Översiktsplan för <strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong> - Program<br />
<strong>4.</strong> <strong>Drivkrafter</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>trender</strong> i <strong>omvärlden</strong><br />
Omvärldsbevakning<br />
För att kunna planera <strong>och</strong> fatta kloka beslut inför<br />
framtiden är det viktigt att ta reda på vad som<br />
händer i <strong>omvärlden</strong> <strong>och</strong> försöka bedöma hur det<br />
kommer att påverka utvecklingen i kom munen <strong>och</strong><br />
vilka utmaningar vi behöver ha en beredskap att<br />
möta. Genom att lyfta blicken <strong>och</strong> se utanför det<br />
egna när området kan vi ha bättre fram för håll ning<br />
<strong>och</strong> på så sätt i viss mån styra utvecklingen i den<br />
rikt ning vi öns kar. Den fråga vi ställer oss när vi<br />
tittar oss om i om världen är: vilka omvärlds faktorer<br />
påverkar förut sättningarna för Falkenberg <strong>kommun</strong>s<br />
växande fram till år 2030.<br />
<strong>Drivkrafter</strong><br />
Man brukar skilja ut de övergripande drivkrafter<br />
som ger <strong>trender</strong> <strong>och</strong> eventuella mot <strong>trender</strong> sin<br />
riktning. En sådan drivkraft kan ligga bakom <strong>och</strong><br />
driva på flera olika <strong>trender</strong> i <strong>omvärlden</strong>. Några<br />
viktiga driv krafter som påverkar oss är:<br />
Globalisering. Globaliseringen handlar om det<br />
öm se sidiga <strong>och</strong> ökande beroendet som finns mellan<br />
världens folk <strong>och</strong> länder genom utbyte av handel,<br />
information, värderingar mm. Globalise ringen har<br />
pågått länge. men till följd av bl.a. tek-<br />
36 (60)<br />
nik utvecklingen har globali se ringstakten ökat.<br />
För företagen har det inneburit att konkurrensen<br />
från utländska företag har ökat men också att fler<br />
mark nader öppnats upp. Den har också skapat nya<br />
möjligheter till samarbeten <strong>och</strong> nätverk över gränserna.<br />
Vi ser också att EU:s på verkan ökar <strong>och</strong> att<br />
förändringar sker allt snab bare vilket ställer högre<br />
krav på flexibilitet <strong>och</strong> om ställ ningsförmåga.<br />
Teknikutveckling. Den tekniska utvecklingen har<br />
stor påverkan på samhällsutvecklingen, inte minst<br />
möjligheterna till ökad rörlighet i form av pendling<br />
<strong>och</strong> resor, <strong>och</strong> till digital <strong>kommun</strong>ikation.<br />
Tek nikutvecklingen förändrar förutsättningarna<br />
för näringslivet, kulturen, mediautvecklingen <strong>och</strong><br />
demokratin. Den påverkar arbets marknads regio ner,<br />
kompetensbehov, <strong>och</strong> ställer krav på system- <strong>och</strong><br />
metodutveckling.<br />
Individualisering. Den ökande individualisering<br />
en innebär att den enskilda människans handlings<br />
frihet <strong>och</strong> självförverkligande dominerar över<br />
kollektivets, t.ex. familjens. Indi vi du ali se ringen<br />
påver kar bland annat boende mönst ret, men även<br />
t.ex. den växande upp le vel se näringen. Önskan om<br />
stor valfrihet ökar. Individualise ring en har också<br />
bidragit till ökande sociala klyftor i sam hället.<br />
Urbanisering. Urbaniseringen är en global process<br />
som pågått länge. Numera tappar inte bara<br />
lands bygden folk, utan även från mindre städer<br />
<strong>och</strong> tätorter flyttar folk till storstäder <strong>och</strong> hög skoleregioner.<br />
<strong>Drivkrafter</strong> <strong>och</strong> <strong>trender</strong> i <strong>omvärlden</strong><br />
För första gång en i historien bor nu en större del<br />
av jordens be folk ning i städer än på landsbygden,<br />
<strong>och</strong> hälften av Sveriges befolk ning bor i någon av<br />
de tre stor stads regionerna. Inflyttning till stor städerna<br />
ökar skillnaderna mellan olika regioner, <strong>och</strong><br />
påverkar värderingar <strong>och</strong> livsstilsval.<br />
Miljöpåverkan. Miljöpåverkan blir alltmer påtaglig.<br />
Jordens resurser börjar sina <strong>och</strong> vi ser effekter<br />
na på klimatet till följd av hur vi lever, reser<br />
<strong>och</strong> konsumerar. Klimatförändringarna får bland<br />
an nat konsek ven ser för lagstiftning, ekonomiska<br />
styr medel <strong>och</strong> inter nationella överenskommelser.<br />
Det allt varmare kli ma tet leder bl.a. till ökade neder<br />
börds mängder vilket förändrar be ting elserna<br />
för byggd miljö, bo ende, infra struk tur, jord- <strong>och</strong><br />
skogsbruk, fiske <strong>och</strong> fri tids liv. Ener gi kostnaderna<br />
stiger vilket påverkar pro duk tions- <strong>och</strong> kon sumtions<br />
mönster. Känne dom om miljö påverkan medför<br />
också att män nisk or gör aktiva val för att med<br />
sin livsstil minska belast ningen på miljön, vilket<br />
ger olika effekter på bl.a. boende- <strong>och</strong> pendlingsmönster.
<strong>Drivkrafter</strong> <strong>och</strong> <strong>trender</strong> i <strong>omvärlden</strong> Översiktsplan för <strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong> - Program<br />
Trender<br />
Med <strong>trender</strong> menas långsiktiga förändrings mönster<br />
i <strong>omvärlden</strong> som kommer att vara av betydelse i<br />
framtiden. Trender ska ha riktning (dvs något ökar<br />
eller minskar) <strong>och</strong> vara lång siktiga. De ska vara<br />
synliga <strong>och</strong> ska kunna beläggas med fakta.<br />
De <strong>trender</strong> som beskrivs här är sådana som be döms<br />
ha betydelse för <strong>Falkenbergs</strong> kom muns ut veckling<br />
på lite längre sikt <strong>och</strong> ur ett samhälls bygg nadsperspektiv.<br />
Därför kan det finnas viktiga <strong>trender</strong><br />
som inte tas upp men som kan ha stor betydelse i<br />
andra sammanhang.<br />
Människa <strong>och</strong> samhälle<br />
Livsmiljöns betydelse ökar. Boendet får i förhål<br />
landet till arbetet en allt större bety delse i männi<br />
skors liv. Det innebär att boende mil jön i sig blir<br />
mer styrande vid val av boende <strong>och</strong> bostadort,<br />
me dan ti di gare själva arbetet <strong>och</strong> av stån det dit var<br />
av gö rande. Det innebär också att företag blir mer<br />
be ro ende av att det finns ett bra utbud av goda <strong>och</strong><br />
vari erade boendemiljöer för att kunna rekrytera<br />
personal. Värderingarna kring boendet blir också<br />
mer individualiserade <strong>och</strong> behovet av att ut trycka<br />
sin identitet i boendet ökar i betydel se. Ett indivi<br />
dualiserat boende värderas allt star kare, <strong>och</strong> en<br />
kom mun som vill attrahera med bor gare behöver<br />
kunna erbjuda ett varierat <strong>och</strong> brett utbud av bostäder<br />
i olika lägen.<br />
Ökat fokus på välbefinnande <strong>och</strong> hälsa. Intres<br />
set för hälsa <strong>och</strong> välbefinnande ökar i vid<br />
be märkelse – också för själen <strong>och</strong> det sinn liga.<br />
Emo tionella kvaliteter graderas upp. Hälsa är inte<br />
längre bara frånvaro av sjukdom utan ses i allt<br />
hög re utsträckning som en re surs för att för verkliga<br />
de mål <strong>och</strong> strä vanden man har i livet. Sam tidigt<br />
finns ett växan de intresse för frisk hets fak torer.<br />
Allt fler inser betydel sen av en hälso sam livsstil<br />
<strong>och</strong> kuns kap om hälsans be tydelse för samhälls<br />
utveck lingen växer. Men samtidigt är hälsan<br />
ojämlikt fördelad. Ohälsan ökar för vissa grupper<br />
<strong>och</strong> påverkas av ålder, kön, so ci al, ekonomisk <strong>och</strong><br />
etnisk bak grund. Mycket pekar också på att den<br />
psykiska ohälsan fortsätter att öka.<br />
Trygghetsbehovet ökar. Behovet av upplevd<br />
trygg het växer. Trygghet aktualiseras allt oftare<br />
i samhälls debat ten, där det diskuteras allt ifrån<br />
trygg het i ett bostadsområde eller i det offentliga<br />
rummet till trygghet från diskrimi ne rande <strong>och</strong><br />
nedsättande behandling eller från miss handel i det<br />
egna hemmet. Trygghet kan också innefatta ekono<br />
miska <strong>och</strong> sociala aspekter, som trygghet till<br />
sysselsättning <strong>och</strong> tillgång till ett nät verk av vän ner<br />
<strong>och</strong> familj. Samtidigt som tryggheten ökar i samhället,<br />
ökar oron <strong>och</strong> känslan av otrygghet, särs kilt<br />
bland kvinnor <strong>och</strong> invandrare. Bidragande orsaker<br />
kan vara ökande sociala klyftor, omvälvande<br />
världs hän del ser <strong>och</strong> ett svagare välfärds system.<br />
Delaktighet <strong>och</strong> möjlighet att påverka ska par<br />
sammanhållning <strong>och</strong> bidrar till att minska segre gationen,<br />
vilket leder till minskad otrygghet.<br />
Fig 4:1. Livsmiljöns betydelse ökar <strong>och</strong> det blir allt viktigare<br />
att kunna erbjuda ett varierat boende.<br />
37 (60)
Översiktsplan för <strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong> - Program<br />
Konsumtion av upplevelser ökar. En ytterligare<br />
följd av individualiseringen av samhället, tillsammans<br />
med teknikutvecklingen, är att betydelsen av<br />
upp le velser ökar. Intresset <strong>och</strong> marknaden för upplevelser<br />
i vid bemärkelse ökar. Det gäller allt från<br />
vardagskonsumtion till bostadsinvesteringar <strong>och</strong><br />
från fester till ferier. Allt fler söker upplevelser som<br />
ett led i personlig utveck ling. Upple vel se in dust rin<br />
växer. En ny trend inom konsumtionen av upp le velser<br />
är att allt fler väljer att semestra på hem ma plan,<br />
så kallad hemester, vilket kan hänga samman med<br />
den ekonomiska krisen <strong>och</strong> mer kli matsmart tänkande.<br />
Nya former av livsstils bo enden <strong>och</strong> upplevelse<br />
koncept kommer att växa.<br />
Andel av befolkningen med utländsk bak grund<br />
ökar. In vandring har i Sverige under senare tid<br />
framför allt handlat om flyktingar <strong>och</strong> anhö riginvandring.<br />
I framtiden kommer även invand ring<br />
av andra orsa ker, till exempel arbetskrafts in vandring<br />
<strong>och</strong> klimatflyktingar, att ha stor påver kan.<br />
Både in- <strong>och</strong> utvandringen av arbetsskäl be döms<br />
på längre sikt öka till följd av näringslivets glo balisering,<br />
större utlands född befolkning <strong>och</strong> den<br />
fria arbets marknaden inom EU. Inom ett par decen<br />
nier kom mer det att vara dub belt så många<br />
som in vandrar till Sverige i förhål lande till hur<br />
många som föds i landet varje år vilket innebär att<br />
be folk ningen kommer minska utan invandring.<br />
Invand ringen utgör ett betydelse fullt tillskott <strong>och</strong><br />
kan i någon mån balan sera upp den ökade för sörjnings<br />
bördan som framtida befolkningsförändring ar<br />
inne bär. Olika kulturbakgrund ökar mång fal den<br />
38 (60)<br />
i samhället vilket kan få betydelse för t.ex. skapan<br />
det av nya typer av företag <strong>och</strong> attityder till<br />
bo ende, livsmiljö <strong>och</strong> individuellt ansvar. Kom mu -<br />
nen har ett övergripande ansvar för att skapa ett<br />
håll bart samhälle för alla sina medborgare, vilket<br />
in begriper att ta ställning i bostadspolitik <strong>och</strong> integrationsfrågor.<br />
Andelen äldre ökar, färre ska försörja fler.<br />
Me del livslängden ökar tack vare bättre levnadsför<br />
hål landen <strong>och</strong> medicinska framsteg. Den stora<br />
efter krigs generatio nen har börjat gå i pension, <strong>och</strong><br />
inom 10 år beräknas 1,2 miljoner svenskar vara<br />
pen sionärer. Detta kommer att innebära en stor<br />
gene ra tions växling <strong>och</strong> trolig arbetskraftsbrist på<br />
ar bets mark naden, inte minst inom offentlig sek tor.<br />
Den nya pensionärs generationen är ”ung dom lig”,<br />
köp stark <strong>och</strong> van att göra sin röst hörd. Den kan bli<br />
en påtryckningsgrupp i lokal <strong>och</strong> nationell poli tik<br />
<strong>och</strong> en tillgång för den ideella sektorn. Atti tyderna<br />
till vad sam hället ska erbjuda i form av ser vice <strong>och</strong><br />
boende kan vara annorlunda än hos ti di gare generationer.<br />
Även om den nya pen sio närs genera tio nen<br />
är frisk kommer behoven av vård <strong>och</strong> omsorg att<br />
stiga inom 10 års sikt.<br />
<strong>Drivkrafter</strong> <strong>och</strong> <strong>trender</strong> i <strong>omvärlden</strong><br />
Fig 4:2. Konsumtionen av upplevelser ökar <strong>och</strong> semester på<br />
hemmaplan blir allt vanligare.
<strong>Drivkrafter</strong> <strong>och</strong> <strong>trender</strong> i <strong>omvärlden</strong> Översiktsplan för <strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong> - Program<br />
De sociala klyftorna ökar. Inkomstspridningen<br />
har ökat i Sverige sedan början av åttiotalet. De<br />
so ciala klyftorna fördjupas till följd av ökade skillna<br />
der i inkomst, utbildning <strong>och</strong> social status.<br />
Ung domar <strong>och</strong> invandrare har relativt sett fått det<br />
säm re. Samtidigt har flera andra grupper ökat sin<br />
standard, som äldre <strong>och</strong> medelålders. Skillnaderna<br />
ökar mellan rika <strong>och</strong> fattiga, men också inom nya<br />
områden som t.ex. mellan de som har <strong>och</strong> de som<br />
inte har arbete eller utbildning, mellan friska <strong>och</strong><br />
sjuka <strong>och</strong> mellan de som är digitala <strong>och</strong> har tillgång<br />
till kunskapssamhället <strong>och</strong> de som står utanför.<br />
Utanförskapet ökar ohälsan hos individen<br />
<strong>och</strong> otryggheten i samhället, t.ex. i form av ökad<br />
krimi nalitet. En ökad tu del ning ställer högre krav<br />
på sam hällsplaneringen att aktivt mot verka segrega<br />
tionen, <strong>och</strong> att åtgärder för t.ex. boende kvali tet,<br />
till gänglighet, hälsa, trygghet <strong>och</strong> delaktighet inte<br />
bara når de resurs starka grupperna i sam hället.<br />
Arbete <strong>och</strong> näringsliv<br />
Arbetsmarknadsregionerna växer. På trettio år<br />
har antalet lokala arbetsmarknader i Sve rige näs tan<br />
halverats. Arbetsresorna blir fler <strong>och</strong> längre. Benägenheten<br />
hos arbetskraften att byta bostads ort<br />
sjunker. Istället har människors möj ligheter <strong>och</strong><br />
vilja att pendla längre sträckor ökat, vilket bru kar<br />
kallas för regionförstoring. Pend lings viljan minskar<br />
dock med avståndet, <strong>och</strong> få är beredda att<br />
pendla mer än en timma till jobbet. Det innebär att<br />
platser med goda kom muni ka tioner har lät tare att<br />
attrahera invånare. På en sådan plats, gärna med<br />
goda för in delser med storstädernas arbets marknad,<br />
kan båda de vuxna i familjen arbeta, <strong>och</strong> man<br />
kan bo kvar även om man byter arbete. Det in nebär<br />
också att arbets givare på sådana platser har lättare<br />
att rekrytera personal.<br />
De vik tigaste faktorerna för fortsatt region för storing<br />
är utbyggden av infrastrukturen, särskilt på<br />
kol lektivtrafiksidan. Falkenberg påver kas inom de<br />
närmaste 10 åren fram för allt av tågtunnel byggena<br />
genom Var berg <strong>och</strong> Hal landsås, vilka leder till<br />
en ökad integ reringen med Göteborgs- <strong>och</strong> Öresunds<br />
regi oner nas arbets mark nader. Även den<br />
nya bron över Fehmarn kan kom ma att påverka<br />
möj lig heterna för t.ex. tyskar <strong>och</strong> hol ländare att<br />
bo sätta sig i <strong>kommun</strong>en. I den mån <strong>kommun</strong>en<br />
upp fattas som attraktiv för bo ende kommer dessa<br />
för ändringar att leda till ett be folkningsmässigt<br />
trend brott. Befolknings till växten kan i ett sådant<br />
scenario förväntas bli be tyd ligt större än idag, troligtvis<br />
i nivå med Var bergs, vars befolkning växer<br />
dubbelt så fort som <strong>Falkenbergs</strong>.<br />
Till baksidorna med ökad pendling hör att väg trafiken<br />
idag ökar snabbare än tillgången på miljövän<br />
liga transporter <strong>och</strong> kollektivtrafik, vilket leder<br />
till såväl ökade miljöproblem som ökade risker<br />
för olyckor, köer, trafikstockningar. En annan utmaning<br />
om befolkningen växer snabbt, är att förebyg<br />
ga <strong>och</strong> ha beredskap för poten tiella kon flikter<br />
mellan exploatering <strong>och</strong> beva rande, mellan åretrunt<br />
bo ende <strong>och</strong> fritidsboende osv. Växande funktionella<br />
regio ner ställer också ökade krav på an passning<br />
<strong>och</strong> samverkan över administrativa gränser<br />
Fig 4:3. Arbetsmarknadregionerna växer <strong>och</strong> påverkas framför<br />
allt av utbyggnaden av infrstrukturen. Tre stora projekt påverkar<br />
<strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong> de närmaste 10 åren.<br />
39 (60)
Översiktsplan för <strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong> - Program<br />
Industrins villkor förändras. Globaliseringen<br />
har haft stor betydelse för den strukturomvandling<br />
som skett i Sverige där produk tion av tjänster ökar<br />
i förhållande till produktion av va ror. För änd ringarna<br />
i näringslivs struk turen kommer fort sätta i en<br />
ökad takt, <strong>och</strong> kraven på anpass nings för måga öka.<br />
Kon kurrensen om arbets kraften ökar vilket förstärks<br />
av att den stora fyrtiotalistgenerationen går<br />
i pen si on. Förutom att arbets kraften blir alltmer<br />
geo grafiskt rörlig kommer den också att vara mer<br />
benägen att röra sig mellan olika sek torer <strong>och</strong><br />
branscher. Många unga ser inte jobbet som något<br />
man behål ler livet ut, utan mer som ett led i en<br />
person lig utveckling, ett delprojekt i livet.<br />
Utflyttning av produktion över landsgränser (sk<br />
off shoring) är en företeelse som förväntas växa.<br />
Ut flyttning av varu produktion har pågått länge,<br />
men även tjäns te pro duktion förväntas flyttas ut,<br />
vilket kommer att ut mana andra yrkes kate gorier<br />
på arbetsmarknaden än tidigare. Bak om ut vecklingen<br />
finns bland annat Internet <strong>och</strong> den snabba<br />
kompetensuppbyggnaden i bland annat Kina <strong>och</strong><br />
Indien. Konkurrensen hårdnar. Genom innovation,<br />
forsk ning <strong>och</strong> pro dukt utveckling som<br />
bryter traditio nella tanke mönster, kommer vi att se<br />
nya produkter <strong>och</strong> tjänster som vi inte känner till<br />
idag. Nischning av olika slag blir vanligare i form<br />
av klus terbildning inom näringslivet <strong>och</strong> i form av<br />
små företag som satsar på unika lösningar. Stora<br />
innovativa företag som kan anpassa sig till samhällets<br />
sväng ningar <strong>och</strong> har förmåga till strategiska<br />
40 (60)<br />
samarbeten kom mer också klara sig bra. Lokal<br />
tillväxt förutsät ter bland annat ett profilerat <strong>och</strong><br />
differentierat närings liv, strategier för kompetensförsörjning<br />
<strong>och</strong> kompenserande åtgärder för glo baliseringens<br />
eventuella förlora re.<br />
Kunskap fortsätter att öka i betydelse. På en<br />
omstrukturad arbets marknad är det inte längre<br />
meningsfullt att dela upp ar betsmarknaden i lågutbildad<br />
<strong>och</strong> hög utbildad arbetskraft. Det vik tiga<br />
är inte alltid hög utbild ning utan rätt ut bild ning.<br />
Arbetsmarknadens förändrade behov i kom bination<br />
med pågående befolk nings för änd ringar, ska par<br />
ett glapp mellan kompetens behov <strong>och</strong> till gäng lig<br />
kompe tens. T.ex. ser vi i Hal land redan idag att det<br />
finns både arbets kraftsbrist <strong>och</strong> ar betslöshet på<br />
samma gång.<br />
Alla delar av samhället genomsyras av krav på<br />
kuns kap, livslångt lärande <strong>och</strong> snabb omställning.<br />
Efter frågan på välutbildad arbetskraft med specialistkompetens<br />
ökar på den svenska arbets marknaden,<br />
både vad gäller akade misk kompetens <strong>och</strong><br />
yrkeskompetens. Närings livet men också t.ex. offentlig<br />
förvaltning blir allt mer kunskaps inten sivt.<br />
Både företagens <strong>och</strong> indi videns förmåga att ta till<br />
sig ny teknik <strong>och</strong> anpassa sina strategier kom mer<br />
att bli allt viktigare för en ekonomisk tillväxt. Tillgång<br />
på kompetent arbetskraft är en av nyckel faktorerna<br />
för framgång. Kompetensförsörjning genom<br />
samverkan mellan <strong>kommun</strong>er, regioner, högskolor<br />
<strong>och</strong> näringsliv får ökad betydelse, lik som att<br />
man underlättar utbildning <strong>och</strong> kom pe tens utveck-<br />
<strong>Drivkrafter</strong> <strong>och</strong> <strong>trender</strong> i <strong>omvärlden</strong><br />
ling på högre nivåer, genom t.ex. dis tans utbild ning,<br />
campus med videoföreläsningar i samarbete med<br />
andra högskolor, regionala traineeprogram <strong>och</strong> utveck<br />
ling av lokala spets- <strong>och</strong> yrkes utbild ningar.<br />
Politik <strong>och</strong> offentlighet<br />
Samhällsengagemanget ändrar karaktär. Intres<br />
set för traditionellt par tipolitiskt engage mang<br />
mins kar för att istället utvecklas mot ett mer direkt<br />
sätt att försöka förändra, påver ka <strong>och</strong> även agera<br />
i specifika frågor i samhället. Med lem skapen i<br />
poli tiska partier <strong>och</strong> ung domsförbund mins kar,<br />
sam tidigt som t.ex. ung domars sam hälls engegemang<br />
ökar. Människors engagemang blir på sam-<br />
Fig 4:<strong>4.</strong> Nischning av olika slag blir allt vanligare i form av<br />
klusterbildning inom näringslivet. Vindkraft- <strong>och</strong> energiutveckling<br />
är ett område, livsmedelsnäringen ett annat.
<strong>Drivkrafter</strong> <strong>och</strong> <strong>trender</strong> i <strong>omvärlden</strong> Översiktsplan för <strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong> - Program<br />
ma gång både mer globalt som individrelaterat.<br />
Med borgarna ser sig mer som kritiska granskare<br />
av den politiska nivån snarare än representerade av<br />
den. Olika aktions for mer med krav på snabb politisk<br />
handling inom specifika intresseområden blir<br />
vanligare.<br />
Sam tidigt ökar professionaliseringen av politiken<br />
vil ket förstärks av den ökade media foku seringen.<br />
Via teve <strong>och</strong> internet kan politiker nå väl jarna direkt<br />
utan att gå omvägen över parti or ga ni a tio nerna.<br />
Internet <strong>och</strong> sociala medier får ökad betydelse<br />
för opinionsbildningen. En fråge politiken växer på<br />
bekostnad av helhets synen <strong>och</strong> med en för svagad<br />
representativ demo krati kan en skilda sär intressen<br />
komma att domi nera på be kost nad av all männa<br />
intressen. För att balansera detta blir det allt viktigare<br />
för myn dig heter <strong>och</strong> offentlig för valt ning att<br />
utveckla nya former för dialog <strong>och</strong> delak tig het för<br />
att involvera med bor garna.<br />
Kra ven från med borgarna på öppen, lättill gänglig<br />
<strong>och</strong> till räcklig in for ma tion ökar också, <strong>och</strong> här får<br />
e-förvaltning <strong>och</strong> e-demokrati ökad betydelse. Att<br />
enskilda individer <strong>och</strong> grupper kan komma att sät ta<br />
dag ordningen innebär att <strong>kommun</strong>erna måste bli<br />
bättre på att lyssna, men också bra på att för kla ra<br />
hur olika beslut hänger ihop. Politiken måste också<br />
vara en garant för att allas åsikter är lika mycket<br />
värda, oavsett om vissa skriker högre.<br />
Mediernas inflytande ökar men i nya former.<br />
Medierna har stort inflytande i sam hälls de batten.<br />
Dess inflytande fort sätter att öka men håller samtidigt<br />
på att ändra skep nad. Den traditionella jour-<br />
nalistiken i form av tid ning ar , radio <strong>och</strong> TV flyttar<br />
in i datorn <strong>och</strong> mobi len, sam tidigt som Internet<br />
<strong>och</strong> nya sociala media i grun den håller på att ändra<br />
vårt sätt att söka informa tion <strong>och</strong> bilda opinion<br />
via t.ex. face book, twitter <strong>och</strong> bloggande. Med borgar<br />
nas växande engagemang <strong>och</strong> kunnighet gör att<br />
kraven på in formation snabbt stiger, <strong>och</strong> många<br />
medborgare blir kunni gare än journalisterna. Precis<br />
som väl jarna överger sina gamla partier kan<br />
morgon da gens läsare, lyss nare <strong>och</strong> tittare komma<br />
att välja bort de tradi tio nella medierna. Tillgången<br />
till in for mation i olika medier gör att en bredare<br />
andel av befolk ningen är mer insatt <strong>och</strong> har större<br />
möjligheter att delta i samhällsutvecklingen, samtidigt<br />
som avståndet ökar till dem som av olika anledningar<br />
inte deltar i informa tions samhället.<br />
Ökade krav på <strong>kommun</strong>erna samtidigt som<br />
resurserna minskar. Offentlig sek tor ställs inför<br />
allt större krav på effek tivisering från staten, medborgare,<br />
företag <strong>och</strong> samarbetspartners. Det handlar<br />
om ökade krav på brukarvänlighet, dialog <strong>och</strong><br />
transparens, om utökade ansvar från statligt håll<br />
genom ny lagstiftning, om konkurrens utsättning<br />
<strong>och</strong> om krav från t.ex. Tra fik verket <strong>och</strong> EU om<br />
medfinansiering i olika åt gärder <strong>och</strong> projekt. Ökat<br />
informationsflöde <strong>och</strong> snabbare förändrings processer<br />
ökar kraven på be red skap, snabba beslut<br />
<strong>och</strong> snabb information. Detta i sin tur kräver helhetssyn<br />
<strong>och</strong> tydliga lång siktiga strategier. Sam mantaget<br />
innebär de växan de kraven att kostna der na<br />
för att täcka behoven av nödvändiga specia listkunskaper<br />
stiger. Samtidigt blir det allt svårare<br />
att ta betalt via skattsedeln. Mes ta möjliga ska gö-<br />
ras med högsta möjliga kvali tet <strong>och</strong> med minsta<br />
möjliga plånbok. Utmaningarna handlar om att<br />
hitta nya arbetsmetoder <strong>och</strong> använda ny teknik för<br />
att tillgängligöra information <strong>och</strong> individanpas sa de<br />
tjänster. De handlar om att samverka över grän ser<br />
i allt större utsträckning inom regioner <strong>och</strong> mellan<br />
<strong>kommun</strong>er, till exempel genom sam ordning av<br />
processer som är ge men samma.<br />
Regionens betydelse ökar. Den regionala nivån i<br />
Sverige får en allt större be ty delse genom att uppgifter<br />
flyttas från staten till regionen. När regionernas<br />
makt ökar, förbättras möjligheterna att fördela<br />
de offent liga medlen mellan regionens parter. Den<br />
regionala nivån är också en viktig sam verkansarena<br />
inom EU. Många <strong>kommun</strong>er kämpar idag<br />
med att klara sitt uppdrag, <strong>och</strong> konkurrerar med<br />
grann kom muner na om invånare <strong>och</strong> företag. Här<br />
har regionerna en viktig funk tion att fylla såsom<br />
kom petensstöd till kommu ner na kring t.ex. strategisk<br />
planering, <strong>och</strong> som pro cess ledare för interkom<br />
mu nal samverkan i olika frågor. Det finns stora<br />
för delar att samverka i en region, efter som man<br />
där med kan stå starkare i kon kurrensen om t.ex.<br />
va ru märke, infra struk tur satsningar <strong>och</strong> EU-medel.<br />
Baksidan med regio na li seringen är bl.a. att avstånden<br />
till väljarna blir större vilket kan för svaga<br />
demokratin.<br />
41 (60)
Översiktsplan för <strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong> - Program<br />
Energi <strong>och</strong> klimat<br />
Klimatförändringarna ökar kraven på ansvarstagande.<br />
En allt tydligare klimatpåverkan ökar<br />
kraven på ansvarstagande från såväl enskilda som<br />
organi sationer <strong>och</strong> företag. Idag förväntas före tag<br />
som agerar såväl på den globala som den lokala<br />
mark naden att ta ett etiskt, socialt <strong>och</strong> miljö mäs sigt<br />
snsvar för hur deras verksamhet påverkar sam hället<br />
<strong>och</strong> miljön, samtidigt kraven på produk tivitet,<br />
konkurrensmässiga priser <strong>och</strong> hög av kast ning<br />
stiger. Samtidigt har det bli vit en kon kur rens fördel<br />
att vara miljömedveten <strong>och</strong> att ha stra tegier<br />
för detta. Samhället har ett ökande ans var för<br />
både att anpassa bebyggelse <strong>och</strong> infra struk tur till<br />
de änd rade förutsättningarna <strong>och</strong> att förebygga<br />
för konsekvenserna av ett förändrat klimat. Klimat<br />
förändringarna för bl.a. med sig utma ning ar<br />
röran de hållbara transporter, vatten- <strong>och</strong> avloppshantering<br />
<strong>och</strong> byggande vid vatten. En hållbar<br />
samhälls utveckling ökar också kraven på helhetsperspektiv<br />
i planeringen.<br />
Kraven på hållbara transporter <strong>och</strong> resande<br />
ökar. Samtidigt som <strong>kommun</strong>ikationernas betydelse<br />
ökar <strong>och</strong> rörligheten blir större, ökar medvetenheten<br />
om dess klimatpåverkan <strong>och</strong> kraven<br />
på hållbara transporter <strong>och</strong> ett hållbart resande.<br />
Ut ma ningarna blir att planera sam hället bl a för en<br />
effektiv kol lek tivtrafik där gena <strong>och</strong> snabba rutter<br />
komp letteras med pendlarparkeringar, infra struktur<br />
för miljövänliga drivmedel, t.ex. el, samt gång<br />
<strong>och</strong> cykelvägar vid viktiga knutpunkter <strong>och</strong> hållplatslägen.<br />
Mer godstrafik behöver läggas om till<br />
42 (60)<br />
hållbara transporter på järnväg <strong>och</strong> till sjöss kompletterat<br />
med omlastningsplatser där olika trafikslag<br />
möts.<br />
Förnybara energikällor <strong>och</strong> energi bespa ring<br />
allt viktigare. Utvecklingen av förny bara energikällor<br />
är ett område som har stor bety delse för omfatt<br />
ningen av ekologiska fot avtryck. För att fort sätta<br />
öka an delen förnybar energi krävs fler om råden för<br />
pro duk tion av t.ex. vind kraft <strong>och</strong> biogas, <strong>och</strong> utveck<br />
ling av nya för ny bara ener gi käl lor, t.ex. bränsle<br />
celler <strong>och</strong> vågkraft. En ännu större utmaning är<br />
att minska energi slukande konsumtionsmönster,<br />
effek tivisera ener gi använd ningen <strong>och</strong> möta efterfrågan<br />
på ekolo gis ka <strong>och</strong> närproducerade varor.<br />
Fig 4:5. Genom att lyfta blicken <strong>och</strong> se utanför det egna<br />
närområdet kan vi ha bättre framförhållning. Källa: naturakademi.com<br />
Förutsättningar inom <strong>kommun</strong>en
<strong>Drivkrafter</strong> <strong>och</strong> <strong>trender</strong> i <strong>omvärlden</strong> Översiktsplan för <strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong> - Program<br />
Omvärlds<strong>trender</strong>nas inverkan på<br />
översiktsplanen (ÖP)<br />
Planeringen ska skapa förutsättningar för<br />
livsstilsboenden <strong>och</strong> ett varierat utbud av<br />
attraktiva bostäder i olika lägen i <strong>kommun</strong>en<br />
Planeringen ska aktivt verka för att styra<br />
bebyg gelse tillväxten så att attraktiva<br />
boenden som lockar nya invånare också<br />
utvecklas i de gle sa re delarna av kom munen.<br />
Detta förutsätter bl.a. goda kom muni<br />
ka tioner, kollektivtrafik i olika former<br />
(bilpoolar, samåkning, närtrafik mm) <strong>och</strong><br />
möjlighet till distansarbete via digital<br />
kom muni kation<br />
Planeringen ska inkludera trygghets aspek<br />
ter. En faktor att upp märksamma är att<br />
delaktighet <strong>och</strong> möjlighet att påverka bidrar<br />
till upp levd trygghet<br />
Planeringen ska inkludera hälsoaspekter<br />
Planeringen bör uppmärksamma behovet<br />
av olika slags boende för äldre, med lokalisering<br />
nära service <strong>och</strong> kollektiv trafik<br />
Planeringen ska aktivt mot verka segre gationen<br />
<strong>och</strong> att åtgärder för t.ex. boendekvali<br />
tet, till gänglighet, hälsa, trygghet <strong>och</strong><br />
delaktighet inte bara når de resurs starka<br />
grupperna i sam hället<br />
Planeringen ska beakta det ökade intres set<br />
för upplevelser <strong>och</strong> att semestra på hemma<br />
plan<br />
Planeringen bör använda en fördubblad<br />
folk ök ningstakt som ett alternativt<br />
scenario<br />
Planeringen ska utveckla strategier för att<br />
hantera potentiella kon flikter mellan exploatering<br />
<strong>och</strong> bevarande, mellan året runtboende<br />
<strong>och</strong> fritidsboende, etc<br />
Planeringen behöver ha en beredskap för<br />
en förändrad näringslivsstruktur som omfattar<br />
ökad differen tiering <strong>och</strong> profilering,<br />
vid lokalisering av verk samhetsområden,<br />
industrispår etc<br />
Planeringen behöver vara bra på att samla<br />
in <strong>och</strong> väga samman olika slags kunskaper<br />
(erfaren hetsbaserade <strong>och</strong> expertbaserade,<br />
specifika <strong>och</strong> generella, lokala <strong>och</strong> glo ba la)<br />
som underlag för ställnings taganden<br />
Planeringen behöver utveckla nya sätt att<br />
kom municera med <strong>och</strong> engagera med borgarna,<br />
med målet att skapa delaktighet<br />
för olika grupper i samhället som kan bidra<br />
med olika perspektiv <strong>och</strong> er faren heter.<br />
Di alog ska ske både i möten med människor<br />
<strong>och</strong> i digi ta la forum.<br />
Planeringen ska ha en hel hetssyn <strong>och</strong> formu<br />
lera tydliga lång siktiga strategier <strong>och</strong><br />
ställnings taganden, som underlag för de<br />
allt snabbare beslut som kan behöva tas<br />
Planeringen ska inkludera ett regionalt <strong>och</strong><br />
mellan<strong>kommun</strong>alt perspektiv, t.ex. uppmärk<br />
samma frågan om samverkan mellan<br />
<strong>kommun</strong>er i gemensamma frågor<br />
Planeringen ska skapa förutsättningar för<br />
hållbara transporter <strong>och</strong> hållbart resande<br />
Planeringen ska skapa förutsättningar för<br />
hållbara vatten- <strong>och</strong> avloppslösningar<br />
Planeringen ska uppmärksamma riskerna<br />
för försämrad kustmiljö <strong>och</strong> ökade risker<br />
vid exploatering nära vatten<br />
ÖP ska peka ut områden för produktion av<br />
förnybar energi<br />
Fig 4:6. Andelen äldre ökar <strong>och</strong> planeringen bör uppmärksamma<br />
behovet av olika slags boende för äldre. Källa:<br />
picasaweb-google-com ollenilsson70<br />
43 (60)