Läs nya numret här - Hela Sverige ska leva

helasverige.se

Läs nya numret här - Hela Sverige ska leva

2/2013

BREDBAND

4Två nya ordförande

4Små skolor blir större

4Larv och Längjum valde egen väg

Hela Sverige ska leva! 1


Innehåll Intervju

2. INTERVJU

3. TEmA BREDBAND

Bättre stöd på gång?

4. TEmA BREDBAND

117 föreningar i stöd-kö

5. TEmA BREDBAND

Gotländsk fiberväckelse

6. FRÅN HELA SVERIGE

Små skolor blir större

7. NYHETER I KORTHET

Årets Länsbygderådsenkät

8. FRÅN NORR TILL SÖDER

Hallå där, Inez A

5 000 lokala grupper som skapar

hållbara och företagsamma

bygder i hela Sverige.

Hela Sverige ska leva

Stortorget 7, 1 tr

111 29 Stockholm

www.helasverige.se

Du hittar oss även på

Facebook Twitter YouTube

Ansvarig utgivare: Staffan Bond

Redaktör: Karin Wenström

Telefon: 08-24 13 50

karin.wenstrom@helasverige.se

Skribenter: Karin Wenström och

Björn Lundbeck

Layout: Linjalen Tre.Noll

info@linjalen.com

Omslagsfoto: Jan-Erik Eriksson

Tryckeri: AlltryckPlus, Lysekil

Vårt papper, Galeri Art Silk, är

PEFC-märkt och klimatkompenserat.

Grattis Åse och Staffan, våra två

nya ordförande

Åse Blombäck kommer från Båtskärsnäs i Norrbotten

och sitter sedan 2007 i Hela Sverige ska levas

styrelse. Åse är även ordförande i Hela Sverige ska

leva Norrbotten och har haft flera styrelseuppdrag i

organisationer som står oss nära, exempelvis

Coompanion Norrbotten, Hushållningssällskapet

Norr/Västerbotten och Social Ekonomi i övre

Norrland.

Hur känns det?

– Det är ju en otrolig förmån att få företräda en organisation

med så mycket kompetens. Det känns både spännande och otroligt stimulerande att få

jobba med de här viktiga frågorna om hur hela Sverige ska leva.

Vad brinner du för?

– Min absoluta hjärtefråga är bygga strukturer så att lokalsamhället är med i

planeringsprocesserna som rör samhällsutvecklingen. Det gäller översiktsplanering med

kommunen, men också planering av hur vi ska använda våra naturresurser och hur

kollektivtrafiken ska fungera. Vi har också ett antal utmaningar, som också är möjligheter.

Jag tänker på omställningsfrågorna och behovet av lokalt kapital för investeringar. Men

också problemet med att så många ungdomar inte återvänder till sina uppväxtbygder.

Vad är styrkan med byarörelsen?

– Styrkan med byarörelsen är entreprenörstänket och kreativiteten. Människorna i

byarörelsen har ett innovativt tänk, ser möjligheter och hittar lösningar.

Staffan Nilsson är jordbrukare med mjölkproduktion

från Svågadalen i Hälsingland. Han var ordförande i

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

perioden 2010-2013. Han är också ledamot av

Centerpartiets internationella stiftelse. Staffan

har ett förflutet inom flera av våra

medlemsorganisationer: LRF, Studieförbundet

Vuxenskolan och Hushållningssällskapet.

Hur känns det?

– Jättekul att vara medordförande, för vi är ju två, och

det tycker jag är bra. Jag ser mycket fram emot att

komma tillbaka till ett nationellt perspektiv.

Vad brinner du för?

– Jag brinner för mycket, men något jag tycker är extra viktigt är fördjupad demokrati och

lokal utveckling, de är absolut viktigast för att motverka alla koncentrationskrafter. Jag ser

det utifrån ett europeiskt perspektiv, de är betydelsefulla i alla EUs medlemsländer. Jag ser

ingen motsättning mellan lokal utveckling och att inom EU stärka den inre marknaden

och ha ett starkare samarbete.

Vad är styrkan med byarörelsen?

– Styrkan med byarörelsen är att den bygger på eget engagemang och egna aktiviteter.

Många gånger bortom och bredvid partipolitiken. Man kan inte bara vänta på att någon

annan ska initiativ. Men vi måste också som riksorganisation sätta frågorna på

dagordningen i riksdag och regering. En politik för hela Sverige är inget särintresse!

2 Hela Sverige ska leva!


Tema BREDBAND

Bättre stöd på gång?

För närvarande finns det ungefär 800 byanät i Sverige,

alltså fiberföreningar som antingen gräver för

fiberbaserat bredband eller har färdiga nät. Men de

kommer att bli fler. Bredbandsforum räknar med att

antalet inom några år kan uppgå till 5 000 stycken om

folkrörelsen håller i sig.

Skälet är att om landsbygdsborna vill ha bredband så måste de

gräva själv.

– Det finns i nuläget inget annat sätt på de ställen där marknaden

inte är intresserad. Om byn gör det själva kan kostnaden halveras

jämfört med om en telekomoperatör står för byggnationen, säger

Patrik Sandgren på Bredbandsforum.

Som nätägare kommer dessa föreningar att få ett stort ansvar.

Medlemmarna säger upp sina andra abonnemang i telefoni,

bredband och tv, och litar på att nätet fungerar.

– Allt fler viktiga tjänster kommer att finnas i nätet, exempelvis

larmanordningar och då gäller det att nätet inte går ner. Och går

det ner måste det kunna återställas snabbt, säger Lars Björkman

som arbetat med seminarieserien Fiber till byn i fler år.

Byanätsgruppen lämnar slutrapport

Fiberföreningarna kommer att behöva stöd av olika slag, både i

starten och när nätet är igång. Bredbandsforums arbetsgrupp,

Byanätsgruppen, har undersökt vad som kan göras för att

underlätta för fiberföreningarna. En slutrapport lämnas till

Bredbandsforums ordförande it-minister Anna-Karin Hatt i

slutet av maj. Bland förslagen finns önskemål om en officiell

samlingspunkt för all information, att inrätta en helpdesk för att

hantera byanätsfrågor, enhetliga stödregler i hela Sverige och att

befria byalagen från ansvaret för marknadsanalyser. Genomförs

förslagen, blir det betydligt enklare för byalag och fiberföreningar

att ordna bredband på egen hand.

– Det viktigaste är att fiberföreningarna inte behöver uppfinna

hjulet igen. De måste lätt kunna få hjälp och stöd av en helpdesk

när de behöver det, säger Åsa Odell, ordförande i

Byanätsgruppen.

Åsa poängterar också betydelsen av det lokala ledarskapet.

Förutsättningen för att bredband på landsbygden ska bli

verklighet är att någon eller några lokalt tar ett ledarskap. Finns

inga sådana initiativ så blir det inget bredband.

Ni har många förslag till förbättringar, tror du att ni får igenom

era förslag?

– Vi har ju högt ställda mål för bredbandstillgång i Sverige, och då

är det byanät som gäller på stora delar av landsbygden. Så jag har

gott hopp om att Anna-Karin Hatt kommer att lyssna på det vi

föreslår, säger Åsa Odell.

Invånarna vid Munkbysjön gräver för fiber. Foto: Jan-Erik Eriksson

Ta vara på bygdernas engagemang

Hela Sverige ska leva deltar i Byanätsgruppen och Staffan Bond,

verksamhetschef hoppas också att Anna-Karin Hatt tar till sig,

och genomför förslagen.

– De underlättar för fortsatt byggande och med de stöden i

ryggen vågar säkert många fler grupper bilda fiberföreningar och

arbeta för ett byanät, säger Staffan Bond och poängterar

betydelsen av det ekonomiska stödet.

– Nu finns ett engagemang i bygderna och det gäller att ta vara på

det. Det är oerhört angeläget att arbetet och engagemanget inte

avstannar på grund av att det saknas centrala medel för fortsatt

grävande. Det är också viktigt, precis som Byanätsgruppen säger,

att pengar garanteras långsiktigt i ett mer kontinuerligt flöde och

inte så oförutsägbart och ryckigt som nu.

På Bredbandsforums hemsida finns dokumentationer och

delrapporter som utgör grunden för slutrapporten. www.

bredbandivarldsklass.se/ under Våra arbetsgrupper/

Byanätsgruppen. All information om byanät samlas också på

www.fibertillbyn.nu

Så tycker Hela Sverige ska leva

Hela Sverige ska leva driver tillsammans med andra aktörer

frågan om en gemensam så kallad ”helpdesk” som ett stöd

till fiberföreningarna. På sikt kan en nationell förening

behövas som stöd för byanäten. Vi tar gärna ett delansvar för

etableringen av en sådan förening. Redan nu har flera

fiberföreningar gått med som medlemmar hos oss. Vi anser

att det bästa är att föreningarna behåller ägandet över nätet

och därmed kontrollen över hur det används och

utvecklas. Föreningarna måste få bra stöd för att även ta

hand om drift och underhåll ifall de väljer det.

Den viktiga dokumentationen

I hela byanätsprocessen är koncensus ett nyckelbegrepp. Eftersom minnet är kort bör ni se till att alla beslut och överenskommelser

är väl dokumenterade och protokollförda. Var noga med att reglera villkor som till exempel utträde ur föreningen, och villkor för

anslutning i efterhand.

Hela Sverige ska leva! 3


Tema BREDBAND

117 fiberföreningar i stöd-kö i Västra Götaland

På många håll i Sverige pågår ett ambitiöst samarbete

mellan kommuner och landsbygdsbefolkning.

I Västra Götaland, exempelvis, har regionen hittat en bra

morot för bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Hela

117 fiberföreningar i kö för att få stöd till

bredbandsbyggnad, enligt länsstyrelsen i Västra Götaland.

Här finns cirka 50 kommuner och många har en

bredbandsstrategi, eller arbetar på en, berättar Helena

Ingvarsson, handläggare på länsstyrelsen.

– Om kommunen har en bredbandsstrategi så kan de få

ekonomiskt stöd av regionen för att utöka stomnätet och därmed

minska anslutningsavståndet för byanäten, berättar Helena.

Och det har uppenbarligen tagit skruv.

En av kommunerna i Västra Götaland är Munkedal och de var

tidigt ute. Tio fiberföreningar är bildade och kommunen stöttar

dem, bland annat genom att bygga ut stomnätet. Näringslivs- och

landsbygdsutvecklare Jan-Erik Larsson kallar regelbundet alla

fiberföreningar till möte för att diskutera vad som är på gång.

Ibland bjuds externa aktörer in. Dessa träffar innebär ett

erfarenhetsutbyte mellan föreningarna. Syftet är att samordna

och koordinera aktiviteter för att hålla nere kostnaderna.

– Nu är fiberföreningarna på väg

in i förvaltningsfasen och

diskussionerna handlar allt mer

om att bilda en

paraplyorganisation för

upphandlingar, administration,

support, service och annat som

bättre hanteras gemensamt,

berättar Jan-Erik.

Andra kommuner som

utmärker sig är Svenjunga och

Borås.

Modellen med byalagsledd

utbyggnad som sprider sig över

landet, började i Norrland. Att

Norrland var först ut på plan

berodde på att många bygder, som Tavelsjö, var snabba att satsa

på fiberbaserat bredband och kommunerna insåg att kostnaderna

kunde reduceras om lokalbefolkningen engagerades i arbetet.

Genom samordning av resurser och ett lokalt ledarskap, det vill

säga initiativ och engagemang från boende i byar i inlandet, blev

det möjligt att bygga bredband och skapa regionala kluster.

På Gotland har regionen bestämt att hela Gotland ska ha tillgång

till fiberbaserat bredband. Läs mer om det på nästa sida.

Engagemang ökar chansen till stöd

I år finns 800 miljoner avsatta till stöd för bredbandsutbyggnad

på landsbygden. Pengarna är till stor del redan intecknade och

hanteras av länsstyrelserna. Just nu pågår en diskussion om medel

ska avsättas även i det kommande landsbygdsprogrammet

(2014–2020). Jordbruksverket har föreslagit en satsning på 3,2

miljarder, men det är osäkert om dessa pengar verkligen kommer

att anslås. Hur mycket stöd som kommer att finnas framöver

beror till stor del på landsbygdsborna själva, anser Patrik

Sandgren på Bredbandsforum, som uppmanar landsbygdsbor

som vill ha bredband att organisera sig och visa intresse för

frågan.

– Ni måste visa engagemang. Finns det engagemang så ökar

sannolikheten att medel avsätts till bredbandsutbyggnad, finns

inget intresse används statens pengar på annat sätt. Det finns en

folkrörelse för att bygga bredband i Sverige och den är skälet till

att det idag finns pengar till utbyggnaden, säger Patrik.

Läsvärt om hur ni går till väga

• Broschyren Bredband på landsbygden från Bredbandsforum är

en bra handbok. Den bifogas det här nyhetsbladet.

• Coompanion har också gjort en bra handbok, Handbok för

fibernätsföreningar, om att bilda ekonomisk förening och gräva

själv. Du hittar en elektronisk version på vår hemsida, www.

helasverige.se.

• Stiftelsen Folkets Hubb har tagit fram en ”Bredbandskokbok”

för alla som vill veta mer och bygga bredband. www.

bredbandskokboken.se/om/

Alla ska med?

I en bygd finns ofta ett eller ett par hus som ligger avsides och vars anslutning kostar betydligt mer än genomsnittets. De flesta föreningar

arbetar efter devisen ”alla ska med och vi är beroende av varandra”. Lars Björkman, Fiber till byn, tipsar om två modeller för hur

medlemmarna kan bära kostnaderna.

1. Alla delar lika på alla kostnaderna, alltså både för det

gemensamma stomnätet, och för att ansluta de individuella

husen till det gemensamma nätet oavsett avstånd.

Kostnaderna för avsides liggande hus utslaget på alla fastigheter

brukar bli relativt låg och en ”solidarisk” hantering av

kostnaderna brukar gynna samverkan i längden.

2. Är kostnaden för att ansluta avsides liggande hus betydande,

kan man komma överens om en fördelningsnyckel. Alla betalar

lika mycket för det gemensamma stomnätet och sedan betalar

husägarna en avgift som är beroende av avståndet från huset till

inkopplingspunkten för nätet. Genom att använda intervall,

exempelvis 100–200 meter, 201–400 meter, går det ofta att

hitta lösningar som fungerar för alla.

4 Hela Sverige ska leva!


Anne Mousa Ståhl är ansvarig för Region Gotlands bredbandsstrategi.

Gotländsk fiberväckelse

– Intresset för fibergrävning har spridit sig som en väckelserörelse

på ön, förklarar Anne Mousa Ståhl, ansvarig för Region Gotlands

beslutade bredbandsstrategi. Den innebär att samtliga 22 300

bebyggda fastigheter på den gotländska landsbygden ska ha fiber

senast 2015. Regionen har avsatt 2 000 kronor per fastighet,

totalt 45 miljoner kronor, till satsningen. Även de 9 000

fritidsbostäderna får vara med och dela på ”fiberkakan”.

På Gotland lever sockenbegreppet. Därför har ansvaret för

grävningen lagts på sockennivå. Varje fastighet ställer upp med

tre gratis dagsverken. En tredjedel av öns 92 socknar har redan

grävt färdigt och lagt ner fiber. En tredjedel gräver för fullt och

den återstående tredjedelen beräknas gräva nästa år. Att

socknarna tar ansvaret är perfekt, enligt Anne Mousa Ståhl.

– Alla känner alla så det är lätt att få folk att ställa upp. Dessutom

är Gotland en utpräglad lantbruksbygd, och just lantbrukarna har

visat ett väldigt stort intresse.

Ett av pilotprojekten på Gotland var FLL Fiber (FLL) som

omfattar socknarna Fardhem, Linde, Lojsta och Gerum med 300

anslutna fastigheter. Hela nätet, som varit i drift sedan slutet av

2011, ägs och drivs av FLL Ekonomisk förening. FLL:s

ordförande, Tommy Andersson, anger två skäl till nätägandet:

– Vi vill ha kontroll över kostnaderna. Dessutom har vi möjlighet

att gå samman med flera föreningar och hjälpas åt med driften.

Varje ansluten fastighet har betalat 17 000 kronor i insats till den

ekonomiska föreningen. För telefoni, bredband och TV betalar

sedan varje hushåll 350 kronor i månaden till föreningen.

Avgiften täcker gott och väl FLL:s driftkostnader.

Läs mer på: www.bredbandgotland.se och www.fllfiber.se

Tema BREDBAND

Larv och Längjum valde

egen väg

I byarna Larv och Längjum i Vara kommun valde man en

egen väg i bredbandsfrågan. Byarna tackade nej till

kommunens erbjudande om samarbete eftersom det

innebar att kommunen skulle bli ägare till stamnätet i

föreningens nät. Istället beslutade Larv Längjum Fiber

Ekonomisk Förening att gräva i egen regi och därmed få

ägarskap till hela nätet i sitt geografiska område.

Grävningen är nu i det närmaste klar och projektledaren Alf

Bonander ser enbart fördelar med det egna initiativet.

– Nu får vi full bestämmanderätt över ett komplett nät inklusive

stam. Vi har därmed full frihet att samarbeta med olika parter och

är inte låst till någon. Medlemmarna satsar pengar i sitt eget

kompletta nät. Vill vi sälja nätet så får vi tillbaka våra satsade

pengar.

Finansieringen har skett med hjälp av bidrag från länsstyrelsen

samt Post & Telestyrelsen (PTS) med totalt 3,8 miljoner kronor.

Anslutningsavgiften blir enligt kalkylen cirka 17 000 kronor per

hushåll, men den kommer att bli lägre tack vare att så många har

anslutit sig. I dagsläget är mer än 380 hushåll anslutna, vilket

motsvarar drygt 90 procent av det totala antalet fastboende inom

föreningens område. Entreprenören som utför hela byggnationen

har ett totalansvar vid eventuella missöden.

Den kanske betydelsefullaste följden av projektet ligger

emellertid på det mellanmänskliga planet.

– Folk har blivit positiva och sammanhållningen i byarna har

förbättrats, säger Alf Bonander.

Läs mer på www.larvlangjumfiber.larv.se

Alf Bonander vid sin dator med internetuppkoppling.

Foto: Jan-Olof Andersson

Lite bredbandsstatistik

I Sveriges städer har cirka 50 procent tillgång till fiber och

därmed 100 mbit/s. På landsbygden är andelen endast 10

procent.

Hela Sverige ska leva! 5


Från Hela SVERIGE

Orterna som deltog var Harads i Norrbotten, Svågadalen i Hälsingland och Lövsta Lärcenter på Gotland. Bilden är från Svågadalen. Foto: Mats Erixon.

Små skolor blir större med nya tekniken

En dag i februari kopplades tre av orterna som deltar i

vårt skolprojekt ihop via smartboards, webbkameror,

paddor och liknande för att känna på tekniken och testa

metoder för distansundervisning.

Det blev en rolig och lärorik dag tycker Lotta Gröning som

arbetar på uppdrag inom projektet och som deltog från Gotland.

– Man kan säga att det var en första kontakt med hur det är med

distansundervisning, säger Lotta som tycker att

distansundervisning är alldeles fel ord.

– Det kan ju inte bli närmre! Det är ju bara att kliva in bakom

kameran så syns man. Hela världen kan ju kliva in där. Vill

eleverna läsa kinesiska så är det ju bara att kontakta en lärare i

Kina och koppla upp.

Hon ser enorma möjligheter för både små och stora skolor. Är

klassen för liten kan man komplettera med elever på nätet. En

stor del av undervisningsmaterialet kan ligga på nätet, vilket

sparar tryckkostnader och man kan lätt uppdatera materialet.

Ett stort problem är enligt Lotta att lagstiftningen inte hänger

med.

På gång

Dags för nordisk

lokalekonomikonferens

Vi introducerade regionala lokalekonomikonferenser i år och

vid det här laget är de alla genomförda. Nu återstår den

nordiska konferensen i Åre 26–27 juni med rubriken Living

Local Economies. Hit kommer både svenska och

internationella gäster. Sista anmälningsdag är den 24 maj.

Läs mer på www.livinglocaleconomies.nu

– För närvarande är det förbjudet att nätundervisa i andra ämnen

än hemspråk. Dessutom finns en utredning som vill cementera

den här lagstiftningen ytterligare. Argumentet är att det inte finns

någon forskning, men vi jobbar stenhårt med den här frågan på

alla fronter, säger Lotta.

Läs mer om projektet Små skolor i utveckling på vår hemsida

www.helasverige.se

Diskussion pågår i Svågadalen. Foto: Mats Erixon.

Framtidslandet i Orsa

mässa för hållbar utveckling i Orsa. Seminarier, workshops,

diskussioner, med mera. Tio teman, bland annat lokal mat,

samhällsomställning och ekoturism. Företag med ekologiska,

etiska och miljövänliga varor deltar också i mässan. mässan

pågår den 15–16 juni. Omställning Sverige och

Länsbygderådet i Dalarna är medarrangörer.

Läs mer på www.framtidslandet.se

6 Hela Sverige ska leva!


Årets länsbygderådsenkät

har landat

Den ger en mycket bra bild av situationen för våra 24

länsbygderåd som arbetar med lokal utveckling på sin

nivå. Här kommer lite färska fakta.

Hälften av länsbygderåden har sina kanslilokaler i ordföranden/

kanslistens/sekreterarens hem. Övriga har sitt kansli i annan

organisations lokaler eller hyr i separat kontorslokal.

Flertalet länsbygderåd är delaktiga i myndigheternas arbete

genom nätverk och speciella samverkansgrupper och mer än

hälften deltar i gemensamma projekt och är remissinstanser. Nära

hälften är rådgivande. Nästan alla länsbygderåd är engagerade i

projekt vilket innebär att man i vissa regioner omsätter mycket

stora belopp. Deras deltagande i projektverksamhet med stöd av

strukturfondsmedel m.m. visar att deras betydelse på regional

nivå har blivit allt större med åren.

Flertalet samarbetar med något eller flera studieförbund. De som

nämns är Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, Studiefrämjandet,

Sensus, Bilda och Medborgarskolan.

Bland de mest prioriterade studieområdena nämns: media/

folkbildning, skype, omställning, historia/hembygdsforskning,

samverkan kring landsbygdsutveckling, lokala frågor,

mobilisering av människor på landsbygden, finansieringsfrågor,

projekthantering, redovisning.

Mer än hälften av länsbygderåden bedriver ett aktivt arbete för

jämställdhet. Över hälften har uppnått Hela Sverige ska levas mål

om minst 40 procent kvinnor respektive män i styrelserna.

Några av önskemålen för framtiden är att återbäringen från

vindkraften tillfaller ”berörd bygd”. Att fiber dras till alla på

landsbygden. Att banker och lantbrevbäring finns kvar. ”Gör

landsbygden till en valfråga 2014” är en uppmaning!

Enkäten i sin helhet kan

läsas på vår hemsida www.helasverige.se

Fotboll och landsbygdsutveckling

I boken Fotfolket berättar Torsten Letser roligt, inkännande

och kunnigt om fotboll och bygdeutveckling. Vi får träffa sju

bygder och höra om bygdehistoria och nutidsvardag, med

fotbollen som röd tråd. Boken kan köpas via Idus förlag.

Från Hela SVERIGE

Var med och påverka

politiken till nästa val

När vi genomför Landsbygdsriksdagen i Gävleborg 16–18

maj 2014 är det bara några månader kvar till

riksdagsvalet. Vi ska använda det både inför och under

landsbygdsriksdagen, och byarörelsen ska då bestämma

vilka frågeställningar som är viktigast.

I varje län kommer det under hösten 2013 att bli lokala processer

inför landsbygdsriksdagen för att lyfta viktiga frågeställningar.

Metoden vi ska använda kallas Open space, en metod som är

kreativ, deltagarstyrd och har ett underifrånperspektiv. Just nu

pågår rekryteringen av de som ska leda mötena.

Under själva landsbygdsriksdagen anordnas ett Open spacemöte

med alla landsbygdsriksdagens deltagare, vilket blir en av de

större sådana möten som genomförts i Sverige! Vi återkommer

med mer detaljerad

information när det

närmar sig.

GÄVLEBORG 16-18 MAJ 2014

Nyheter i korthet…

Hela Sverige ska levas årsmöte

Vid årsmötet den 11 april valdes två nya ordföranden för

Hela Sverige ska leva, Åse Blombäck, Båtskärsnäs och

Staffan Nilsson, Bjuråker. Samtidigt avtackades de två

förra ordföranden Inez Abrahamzon och Kenneth Nilshem,

liksom styrelseledamoten Johan Boström och

suppleanterna Emma Hagel och Ida Järphag. Nya i

styrelsen är Anna Frestadius (ledamot), Östersund, och

suppleanterna Wanja Wallemyr, Falköping och Pia Tingvall,

Rimforsa.

Vi talar nordiskt samarbete

Ett tjugotal svenska riksdagsledamöter samlades onsdagen

den 27 mars för att tillsammans med representanter för

Hela Norden ska leva samtala om nordiskt samarbete på

temat ”Vad kan vi lära av varandra”. Från Hela Norden ska

leva deltog ordförande Inez Abrahamzon och Hela Sverige

ska levas verksamhetschef Staffan Bond. Läs mer om vad

som sades på vår hemsida under rubriken: Nyheter/

internationellt.

Vi har nominerats till EU:s

medborgarpris

Hela Sverige ska leva har nominerats till EU:s

medborgarpris av EU-parlamentarikern Kent Johansson.

– Alla eldsjälar som arbetar i lokala grupper för att utveckla

sin hembygd runt om i landet förtjänar att uppmärksammas,

säger Kent Johansson.

Läs mer om nomineringen på vår hemsida: Nyheter/hela

Sverige ska leva.

Hela Sverige ska leva! 7


Avsändare:

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Stortorget 7, 1 tr, 111 29 Stockholm

Hallå där, Inez A…

…som nyligen avgått som ordförande för Hela Sverige ska leva. Hon

började som vice ordförande år 2007. I maj 2011 ändrade Hela Sverige

ska leva i sina stadgar så att föreningen har delat ordförandeskap, med en

kvinna och en man. Inez blev ordförande tillsammans med Karl-Erik

Nilsson. Han avgick för ett år sedan och ersattes av Kenneth Nilshem. Nu

har Inez valt att inte kandidera igen.

Är det något du är speciellt stolt över under dina år som ordförande?

– Jag är stolt över många saker. Först och främst våra landsbygdsriksdagar, som bildat

modell i Europa. Vindöverenskommelsen där vi tillsammans med alla parter

lyckades skapa modeller för vindåterbäring. Om det inte börjar tillämpas är nästa

steg lagstiftning. Jag är också stolt över att vi har brutit jämställdhetsmark. Förutom i

hela Sverige ska leva så är jag faktiskt också första kvinnan som är ordförande i Hela

Norden ska leva. Det kommer att bli lättare för andra kvinnor att komma efter.

Vad ska du göra nu?

– Jag ska vara med och arrangera den europeiska landsbygdsriksdagen i Bryssel.

Dessutom fortsätter jag som ordförande i Hela Norden ska leva till årets slut. Sen

kommer jag att jobba i mitt företag, skriva och föreläsa. Men mitt hjärta har jag

förstås kvar i byarörelsen även om jag byter skepnad.

Vad har hänt med svensk landsbygd under dessa sex år?

– Situationen är värre än någonsin på den svenska landsbygden, å ena sidan. Å andra

sidan så har jag aldrig varit så förhoppningsfull som nu, om att landsbygden ska bli

en viktig valfråga under valet 2014.

Foto: Ann-Cathrine Eriksson

– Jag har en stor förhoppning om att

människorna i miljonprogrammet och

landsbygdsborna ska börja samtala med

varandra, upptäcka att båda grupperna är

satta på undantag och att de har allt att

vinna på att gå samman. Både

landsbygdsbor och förortsbor osynliggörs

ofta i politiken.

Vad önskar du dig mest?

– En värld där alla blir sedda, hörda och

respekterade för den de är. För det är

grunden till demokrati och klokt

samarbete med andra. Och förstås att vi

lyckas få igång butiken i min by, att skolan

och annan service också blir kvar. Nej, det

räcker inte. Jag vill ha inflyttning och ännu

mer utveckling!

B

Från norr…

SVERIGE

PORTO BETALT

PORT PAYÉ

Kultur gör skillnad

Den 7–8 februari arrangerades en

kulturkonferens i Bräcke. Syftet var att

diskutera kultur på de mindre landsbygds-

kommunernas villkor och konferensen var

visserligen den första i sitt slag, men lär

inte bli den sista. Flera kommuner

anmälde intresse för att arrangera nästa

konferens. Se dokumentationen från

konferensen på vår hemsida under

rubriken: Projekt/avslutade projekt/ Kultur

kan göra skillnad.

Nora tar fram kommunal

miljöplan

Nora kommun är först ut bland Sveriges

kommuner att påbörja arbetet för att ta

fram en kommunal miljöplan. Kommunfullmäktige

har tillsatt en beredning som

ska ta fram direktiv för den kommande

miljöplanen. Beredningen är tvärpolitisk

och de ska lämna ett färdigt förslag i

oktober. I samband med beslutet bjöds Jan

Forsmark, projektledare för Omställning

Sverige in för att berätta om hur andra

kommuner arbetar med omställning.

– Ett mycket spännande initiativ av

kommunfullmäktige i Nora som jag hoppas

får efterföljare i andra kommuner, säger

Jan Forsmark.

Goda exempel på gröna

näringars miljönytta

Landsbygdsnätverket har samlat massor av

goda exempel på miljönyttan med de gröna

näringarna. Nu har dessa exempel fått en

egen webbsida på nätverkets hemsida och

är samlade under olika ämnesrubriker,

exempelvis kulturlandskap, omställning/

klimat, öppet landskap/rekreation. Titta

och inspireras på

www.landsbygdsnatverket.se/miljonytta

Intresserad av ett

integrationsprojekt?

Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp

arbetar för att andelen personer med

utländsk bakgrund som bor och arbetar på

landsbygden ska öka. Gruppen har tagit

fram material, som bland annat riktar sig

till personer som vill starta

integrationsprojekt. Läs mer på

Landsbygdsnätverkets hemsida, www.

landsbygdsnätverket.se, klicka på rutan

”Integration” i vänstra spalten.

…till söder

8 Hela Sverige ska leva!

More magazines by this user
Similar magazines