30.09.2013 Views

Miljöledning i offentliga fastigheter - Webbutik

Miljöledning i offentliga fastigheter - Webbutik

Miljöledning i offentliga fastigheter - Webbutik

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig<br />

<strong>Miljöledning</strong> i<br />

<strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

TRE GODA EXEMPEL


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

© Svenska Kommunförbundet 1999<br />

Adress: 118 82 Stockholm. Tfn 08-772 41 00<br />

Epost: fastighet@svekom.se<br />

Webbplats: www.svekom.se<br />

ISBN: 91-7099-848-5<br />

Tryckeri: Katarina Tryck AB, Stockholm<br />

Text: Sara Bergman & Niki Sporrong<br />

Redigering och form: Björn Hårdstedt & Ulla Meier<br />

Omslagsbild: Michael Schneider<br />

Distribution: Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90


Förord<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Många <strong>offentliga</strong> fastighetsföretag har inlett ett arbete som syftar<br />

till att minska verksamhetens miljöpåverkan. I denna strävan krävs<br />

att arbetet styrs, organiseras och genomförs på ett sätt som säkerställer<br />

att man når de mål som satts upp.<br />

Denna skrift lyfter fram hur <strong>offentliga</strong> fastighetsföretag kan arbeta<br />

med strategisk miljöledning, miljöledningssystem och därmed<br />

förenliga handlingar och arbetssätt. Syftet är att stimulera till ett<br />

aktivt och långsiktigt miljöarbete och förse fastighetsorganisationerna<br />

med ett hjälpmedel som stöd i uppbyggnaden av ett eget<br />

system för miljöledning.<br />

I skriften ges råd, checklistor och förslag till arbetsmetodik.<br />

Dessutom redovisas några goda exempel på hur man i praktiken<br />

kan arbeta med miljöstyrningen.<br />

Skriften har initierats och finansierats av samverkansgruppen<br />

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor, U.F.O.S. I<br />

samverkan deltar Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,<br />

Statens Fastighetsverk, Svenska Kyrkans Församlings­ och<br />

Pastoratsförbund, Fortifikationsverket, Försvarsmakten samt<br />

Byggforskningsrådet.<br />

För innehållet i skriften svarar Sara Bergman Kemi & Miljö AB i<br />

samverkan med Niki Sporrong, Ord & Vetande AB. Till sin hjälp<br />

har de haft en styrgrupp bestående av Jan­Henrik Marinder,<br />

St Tuna­Torsångs kyrkliga samfällighet; Johnny Niskanen, Landstings<strong>fastigheter</strong><br />

Sörmland; Ingemar Bengtsson, Falkenbergs bostads<br />

AB; Bo Strömbeck, Region<strong>fastigheter</strong>; Jari Lalla, Statens Fastighetsverk<br />

och Anders Runström, Fortifikationsverket. Svenska<br />

Kommunförbundet har varit projektansvarigt kansli genom Anna­<br />

Carin Grandin, Jenny Persson och Ted Lindqvist.<br />

Stockholm i augusti 1999


Innehållsförteckning<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Förord ...............................................................................................3<br />

Sammanfattning .............................................................................5<br />

Framgångsfaktorer och fallgropar ................................................8<br />

Miljöanpassa fastighetsföretagandet ........................................ 12<br />

Flera vägar till strukturerat miljöarbete .................................... 20<br />

Huvudmomenten i miljöledningssystem .................................. 25<br />

Införandet av miljöledningssystem ............................................ 34<br />

Tre goda exempel ......................................................................... 41<br />

Fastighetskontoret i Kalmar är miljöcertifierat ........................ 41<br />

Miljöpolicy för fastighetskontoret i Kalmar kommun ............. 45<br />

Kalmars metod för bedömning av miljöaspekter .................... 47<br />

Fortifikationsverket satsar på ISO 14001 utan certifiering ... 50<br />

Fortifikationsverkets miljöpolicy ................................................ 57<br />

ABB – miljöcertifierat fastighetsföretande i privat regi .......... 60<br />

Miljöpolicy för ABB Facilities Management .............................. 68<br />

ABB Facilities Management: Kartläggning av miljöaspekter . 68<br />

Litteraturförteckning .................................................................... 70<br />

Bilagor<br />

1. Exempel på förteckning över miljöaspekter .................................72<br />

2. Förslag till utvärderingsmodell ......................................................74


Sammanfattning<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Fastighetsföretagandet påverkar miljön på många olika sätt. Energianvändningen<br />

är kanske det område som resulterar i störst<br />

påverkan. Men valet och hanteringen av byggmaterial, samt kemikalieanvändningen<br />

(t ex köldmedier i kylanläggningar) har också<br />

stor betydelse. Många fastighetsföretag är dessutom stora beställare,<br />

inte bara av material utan av hela hus. Som beställare har de<br />

ett stort ansvar för slutprodukten och bör ställa miljörelaterade<br />

krav på alla underleverantörer.<br />

På senare år har allt fler fastighetsföretag valt att miljöanpassa<br />

verksamheten. Målet är naturligtvis att minska miljöpåverkan i<br />

alla led: att bygga, förvalta, riva och demontera på ett mer miljöanpassat<br />

sätt. Miljöarbetet kan också vara ett sätt att höja sin<br />

konkurrenskraft och att tillgodose kundernas önskemål och krav.<br />

Ett systematiskt miljöarbete kan dessutom leda till ekonomiska<br />

besparingar.<br />

Det finns olika sätt att organisera sitt miljöarbete. Ett bra sätt att<br />

strukturera arbetet och se till att man når de uppsatta målen är att<br />

använda sig av miljöledningssystem, vare sig det är något av de<br />

standardiserade systemen, ISO 14001 och EMAS, eller ett annat<br />

system. Man kan mycket väl skapa ett eget miljöledningssystem<br />

baserat på grundkraven i de etablerade systemen. För fastighetsföretagare<br />

finns idag flera system som den egna branschen tagit<br />

fram. Den här skriften innehåller exempel från tre organisationer<br />

som arbetar med miljöledningssystem inom fastighetsföretagandet.<br />

De har alla valt att skapa ett system som kan certifieras enligt<br />

ISO 14001, men de har lagt upp arbetet på olika sätt.<br />

För att miljöledningssystemet ska ge bestående och långsiktiga<br />

resultat måste ledningen vara engagerad och stödja<br />

arbetet. Det är ledningen som ytterst ansvarar för att miljöledningssystemet<br />

fungerar och att målen uppnås. Med<br />

fullt stöd från ledningen kan man fatta snabba beslut,<br />

och arbetet blir mer effektivt. Om ledningen<br />

inte är genuint intresserad är risken stor att miljöarbetet<br />

tappar styrfarten. Även mellanchefernas stöd är förstås<br />

betydelsefullt, eftersom de ofta har ekonomiskt ansvar.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

När ett miljöledningssystem införs tillsätts ofta en projektledare<br />

och eventuellt en projektgrupp. Både under uppbyggnadsskedet<br />

och när systemet är klart och ska tas i drift är det angeläget att miljöarbetet<br />

samordnas med den ordinarie verksamhetsstyrningen.<br />

Miljöarbetet ingår i linjeansvaret och därför bör man undvika att<br />

skapa en separat organisation som arbetar med miljöfrågor. Men<br />

inom större organisationer och organisationer som har betydande<br />

miljöpåverkan kan man behöva tillsätta både miljöchef med stab<br />

och lokala miljösamordnare. Deras roll blir att tillsammans med<br />

ledningen sätta upp mål, skapa rutiner och följa upp arbetet. De<br />

ska också ge service till verksamhetens olika delar i form av utredningar,<br />

utbildning, med mera.<br />

Det är viktigt att alla i organisationen känner sig delaktiga i miljöarbetet.<br />

Personalen bör involveras i arbetet och måste fortlöpande<br />

få veta vad som händer för att ett engagemang ska uppstå<br />

och bibehållas. Kommunikation är centralt, och många väljer att<br />

utnyttja alla tillgängliga informationskanaler för att nå medarbetarna.<br />

Ett miljöarbete som involverar alla kan skapa broar mellan<br />

avdelningar som sällan har med varandra att göra och överbrygga<br />

gamla samarbetsproblem inom organisationen. Miljöarbetet blir ett<br />

gemensamt mål för hela verksamheten.<br />

Vilket system man än väljer att arbeta med finns det ett antal<br />

”steg” man bör gå igenom. För att få en tydlig bild av nuläget<br />

att utgå ifrån när man formulerar sina mål bör man göra en miljöutredning.<br />

Det är viktigt att betrakta verksamheten ur ett helhetsperspektiv.<br />

Det sista och kanske viktigaste momentet under<br />

miljöutredningen är den så kallade värderingen, prioriteringen av<br />

vilka frågor man ska arbeta med. Det gäller att välja ut några för<br />

verksamheten viktiga områden, och undvika att arbeta med alla<br />

faktorer som påverkar miljön på en gång.<br />

Miljöutredningen ger förhoppningsvis en god grund för beslut om<br />

miljöpolicy, mål och handlingsplaner – som är centrala delar i alla<br />

miljöledningssystem. Miljöpolicyn är ett övergripande dokument<br />

som anger riktningen för hela miljöarbetet. En del organisationer<br />

har redan en miljöpolicy eller väljer att skriva miljöpolicyn först,<br />

för att sedan justera den efter miljöutredningen. Policyn bör spegla<br />

de prioriteringar som man har valt att göra.<br />

Utifrån miljöpolicyn sätter man sedan upp övergripande och detaljerade<br />

mål för miljöarbetet. Man bör inte sätta upp för många mål.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Det är bättre med färre mål som uppfylls, än många mål som man<br />

sedan inte klarar av att uppnå. Ett mål bör vara utmanande, men<br />

realistiskt! För att uppnå målen kommer man överens om handlingsplaner.<br />

Handlingsplanerna bör ange vem som är ansvarig,<br />

vad som ska göras för att målet ska uppnås och när det ska ske.<br />

Ett miljöledningssystem måste också inkludera rutiner för uppföljning<br />

och utvärdering. Det innebär kanske att man måste skapa<br />

rutiner för att regelbundet mäta vissa parametrar, som till exempel<br />

energianvändning och avfallsmängder.<br />

Användningen av miljöledningssystem ger inte bara struktur, utan<br />

kan också leda till direkta besparingar, till exempel genom effektivare<br />

resurshushållning och minskning av avfallsmängder. Andra<br />

positiva effekter är ökad konkurrenskraft, effektivare arbetsrutiner<br />

för till exempel upphandling och<br />

ett ökat engagemang bland medarbetarna. Miljöarbetet<br />

kan även leda till en ny känsla av samhörighet – en<br />

”vi­känsla” – inom organisationen. Samtidigt<br />

ska man komma ihåg att miljöarbetet ofta blir<br />

ytterligare en uppgift som ska genomföras<br />

inom ramen för de ordinarie arbetsuppgifterna<br />

och att införandet innebär en ansträngning<br />

för hela organisationen.<br />

– Med den här nya<br />

känslan av samhörighet<br />

tycker jag att vi<br />

släcker lyset och spar<br />

på elen.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Framgångsfaktorer och fallgropar<br />

Framgångsfaktorer<br />

Ledningen måste stå bakom miljöarbetet<br />

En aktiv ledning och aktiva chefer är en förutsättning för ett<br />

lyckat miljöarbete. Genom engagerade handlingar och beslut<br />

visar ledningen vägen för hela organisationen. Införandet av ett<br />

miljöledningssystem måste vara ett väl underbyggt och förankrat<br />

beslut. Ledningen ska ha en verklig vilja att uppnå resultat och<br />

fungera som en drivkraft i arbetet.<br />

Projektledarens kompetens och mandat<br />

Valet av projektledare för att införa miljöledningssystemet är<br />

betydelsefullt. Projektledaren ska leda arbetet framåt och klara<br />

av att uppmuntra till förändrade beteenden och attityder. Det är<br />

viktigt att personen har erfarenhet av att driva en förändringsprocess.<br />

Projektledaren måste också ha ett tydligt mandat från<br />

ledningen, ledningens förtroende och förmågan att förankra miljöarbetet<br />

på alla nivåer inom organisationen. Den utsedda projektledaren<br />

och en eventuell projektgrupp måste få tid och resurser till<br />

sitt förfogande.<br />

Integrering ger många fördelar<br />

En integrering av miljöledningssystemet i den ordinarie verksamhetsstyrningen<br />

ger många fördelar. För verksamhetsplanering och<br />

budgetprocess finns redan rutiner och etablerade arbetssätt, och<br />

om man integrerar miljöfrågorna med befintliga styrsystem spar<br />

man både tid och arbete. Dessutom blir uppföljningen av miljöarbetet<br />

en naturlig del av organisationens övriga uppföljning.


Skapa delaktighet<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Att bygga upp och införa miljöledningssystem tar tid. För att förankra<br />

och upprätthålla takten i arbetet är det viktigt att kontinuerligt<br />

informera medarbetarna om hur arbetet fortlöper och vilka<br />

resultat man har uppnått. Använd befintliga kanaler som möten,<br />

anslagstavlor och personaltidning, samt alla andra sätt du kan<br />

komma på.<br />

Men informationen får inte bara flöda ”uppifrån och ned”. I de<br />

flesta fall har medarbetarna goda idéer på miljöförbättrande åtgärder.<br />

De bör tas till vara och kan till exempel ligga till grund för<br />

handlingsplaner.<br />

Bra utbildning skapar engagemang och förståelse<br />

Ett miljöledningssystem blir bra först när medarbetarna känner ett<br />

engagemang för arbetet och förstår syftet med det. Alla medarbetare<br />

bör därför genomgå en grundläggande miljöutbildning som är<br />

anpassad efter den egna verksamheten.<br />

Utbilda nyckelpersoner<br />

De betydande miljöaspekterna som framkommit vid miljöutredningen<br />

ger information om vilka funktioner som behöver utbildning<br />

och i vilka frågor. Fastighetstekniker, inköpsansvariga och<br />

vaktmästare är exempel på nyckelpersoner som bör få fördjupad<br />

utbildning inom sitt område.<br />

Glöm inte symbolhandlingarna!<br />

Självklart ska arbetet fokuseras på de viktiga miljöfrågorna, men<br />

symbolhandlingar är också viktiga för att göra miljöarbetet trovärdigt.<br />

Plastmuggar i fikarummet ger fel signaler till besökare och<br />

medarbetare. Att arbeta med mindre frågor kan också vara ett sätt<br />

att göra alla medarbetare delaktiga i miljöarbetet.<br />

Hämta erfarenheter utifrån<br />

Att bygga nätverk och byta erfarenheter med andra bör vara en<br />

viktig komponent i arbetet med miljöledningssystem. De frågor<br />

som din organisation brottas med är med stor sannolikhet på dagordningen<br />

inom andra organisationer också. Även helt olika verksamheter<br />

kan ha nytta av att samverka. Uppfinn inte hjulet på nytt!


– Radioaktivt avfall,<br />

surt nedfall eller<br />

utdöda laxbestånd.<br />

Vad är mest ISO?!<br />

Fallgropar<br />

En process – inte ett projekt<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Införandet av ett miljöledningssystem är inte ett projekt, utan<br />

sätter igång en förändringsprocess i hela organisationen. Det<br />

handlar om att hitta nya arbetsrutiner, men också om en attitydförändring<br />

hos medarbetarna. Den här sortens förändringar tar<br />

tid, och måste få göra det. Om man börjar med att skapa förhoppningar<br />

om snabba förändringar och resultat kan många som har<br />

engagerat sig bli besvikna, och i värsta fall kan arbetet avstanna.<br />

Ha tålamod – det tar tid att förändra. Man får inte ha bråttom.<br />

Varje människa måste hitta ”sig” i förändringen.<br />

Miljöutredningen blir för omfattade<br />

Många ägnar sig i miljöutredningen åt långa, generella beskrivningar<br />

av det miljöarbete som har gjorts och görs inom<br />

organisationen. Den här typen av beskrivningar ska inte ingå i en<br />

miljöutredning. Miljöutredningen ska ge en nulägesbeskrivning<br />

av hur den egna verksamheten påverkar miljön och vilka miljöledningsrutiner<br />

som finns.<br />

Tänk också på att avgränsa miljöutredningen! Syftet med den är att<br />

få fram de viktigaste miljöfrågorna i den egna organisationen – inte<br />

att analysera allt in i minsta detalj.<br />

Byråkratisk dokumentation<br />

Ett miljöledningssystem, särskilt om det ska kunna certifieras eller<br />

EMAS-godkännas, leder till dokumentation. Det finns en risk<br />

att dokumentationen blir betungande och alltför byråkratisk. Försök<br />

därför att skriva så enkla och tydliga dokument som möjligt.<br />

Anpassa dokumentationen till organisationens storlek och typ, och<br />

ta inte fram onödiga rutiner.<br />

Svårt att prioritera<br />

Många tycker att det är svårt att prioritera bland<br />

alla angelägna miljöfrågor som lyfts fram i miljöutredningen<br />

och i arbetet därefter. Allt blir<br />

viktigt. Men eftersom man sällan har resurser<br />

att åtgärda alla miljöfrågor på en gång, måste<br />

man prioritera. Det gäller att inse från början<br />

att miljöarbetet måste koncentreras<br />

10


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

kring de stora miljöfrågorna och de befintliga resurserna fördelas<br />

därefter. Lägg inte lika mycket energi på att välja miljöanpassade<br />

gem, som på att välja energisystem!<br />

För ambitiösa mål<br />

Det kan också vara svårt att formulera realistiska mål. Tänk på<br />

att organisationen själv bestämmer ambitionsnivån i miljöarbetet<br />

– utöver att klara lagstiftningens krav. Målen bör vara utmanande<br />

men realistiska!<br />

Integrera när tiden är mogen<br />

Det pratas mycket om att miljöarbetet måste integreras med resten<br />

av verksamheten för att det ska fungera, och själva sakfrågan måste<br />

mycket riktigt integreras i den vanliga verksamhetsplaneringen.<br />

Men många organisationer är inte mogna för en fullständig integrering<br />

av miljöfrågorna i den ordinarie verksamhetsstyrningen.<br />

Miljöfrågorna drunknar lätt i det ständiga flödet av uppgifter som<br />

ska lösas och arbetet kan dessutom bli svårt att mäta och följa upp.<br />

Var därför särskilt noga med att skapa tydliga rutiner för uppföljning<br />

och utvärdering om ni har valt att integrera miljöarbetet med<br />

andra styrsystem i verksamheten.<br />

Svårt att hålla liv i arbetet<br />

I många organisationer avtar ledningens engagemang med tiden.<br />

Det ”dagliga bruset” gör att miljöfrågorna hamnar längre ned på<br />

dagordningen. Miljöfrågorna är inte heller lika uppmärksammade<br />

idag som tidigare. Frågor kring arbetslöshet och sjukvård får mer<br />

utrymme i media, vilket kan påverka ledningens engagemang.<br />

Användningen av ett miljöledningssystem som ger struktur och<br />

kräver kontinuerlig uppföljning är en bra förutsättning för ett<br />

livskraftigt miljöarbete.<br />

11


Kapitel 1.<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Miljöanpassa fastighetsföretagandet!<br />

Det här kapitlet handlar om de skäl och drivkrafter som kan<br />

finnas för att arbeta med miljöledningssystem inom fastighetsföretagandet.<br />

Man brukar skilja på inre, målstyrda drivkrafter och yttre, kravstyrda<br />

drivkrafter. Inom det <strong>offentliga</strong> fastighetsföretagandet<br />

spelar politiska beslut ofta en viktig roll. Den <strong>offentliga</strong> sektorn<br />

har också ställts inför många förändringar på senare år, till exempel<br />

krav på ett mer resultatinriktat tänkande och en större<br />

utsatthet för konkurrens.<br />

Särskilt viktiga frågor inom fastighetsföretagandet är energianvändningen,<br />

material­ och produktval samt hanteringen av restprodukter.<br />

Eftersom fastighetsföretag också är stora beställare har<br />

de ett stort ansvar för slutprodukten och för att miljörelaterade<br />

krav ställs vid upphandlingen.<br />

Utvecklingen inom bygg­ och förvaltningsbranschen går snabbt<br />

framåt. Ett av de områden som utvecklas just nu är arbetet med att<br />

miljöanpassa branschen. Många inkluderar även arbetsmiljö, hälsa<br />

och säkerhet i sitt miljöarbete. Det är viktiga frågor som har många<br />

beröringspunkter med den så kallade yttre miljön. Den här skriften<br />

behandlar dock bara miljöarbete inriktat på den yttre miljön.<br />

Fastighetsföretagandet påverkar den omgivande miljön på flera<br />

olika sätt. Energianvändningen ger bland annat utsläpp av koldioxid<br />

som bidrar till växthuseffekten, samt föroreningar som bidrar<br />

till försurning och övergödning av vatten och mark. Läckage av<br />

köldmedier från kylanläggningar kan leda till skador på ozonskiktet.<br />

Förbrukningen och hanteringen av byggmaterial och<br />

andra produkter får olika effekter beroende på vilka val man gör.<br />

Begränsad miljöpåverkan och återanvändning/återvinning bör<br />

styra valet.<br />

1


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Målet med ett miljöarbete är att minska miljöpåverkan i alla led:<br />

att projektera, bygga, förvalta, riva och demontera på ett mer<br />

miljöanpassat sätt. Det blir möjligt om man leder och organiserar<br />

miljöarbetet på ett målinriktat, systematiskt och strukturerat sätt.<br />

Ett bra sätt att utveckla ett fungerande miljöarbete är att använda<br />

sig av miljöledningssystem, antingen något av de standardiserade<br />

systemen, ISO 14001 och EMAS, eller ett annat system.<br />

Krav utifrån och en vilja att göra något<br />

Det kan finnas flera olika skäl till att man påbörjar ett miljöarbete.<br />

Det kan röra sig om en insikt som växer fram inom organisationen<br />

om att verkligheten och kraven på verksamheten förändras eller<br />

om krav utifrån kunder eller lagstiftning. Ibland är det en specifik<br />

händelse som en olycka eller ett ämne som uppmärksammas i<br />

media som sätter igång processen.<br />

Man brukar tala om drivkrafter i miljöarbetet. Drivkrafter är<br />

grunden för den personliga motivationen. De kan baseras på något<br />

vi vill uppnå – till exempel en vision om hur framtiden ska<br />

se ut – eller på krav utifrån. De drivkrafter som styrs av vad man<br />

vill, dvs av ens egna mål, kallas inre eller målstyrda drivkrafter. När<br />

krav utifrån – till exempel lagar, en verksamhetspolicy eller andra<br />

personers åsikter – styr talar vi om yttre eller kravstyrda drivkrafter.<br />

En inre drivkraft kan omfatta hela samhället eller vara inriktad på<br />

det egna jaget. Den kan också bestå av en kombination av de två.<br />

Målsättningen kan till exempel vara att trygga alla människors rätt<br />

till en god livsmiljö genom att förebygga och begränsa<br />

miljöförstöringen samt återställa<br />

skadad miljö. Samtidigt kan målet<br />

på en individuell nivå vara att värna<br />

om sin egen och sina barns hälsa. För<br />

många företag och verksamheter kan<br />

kundernas efterfrågan vara den viktigaste<br />

drivkraften, och inom den <strong>offentliga</strong><br />

förvaltningen spelar politiska<br />

drivkrafter<br />

ofta en viktig roll. Ett starkt motiv hos<br />

ledningen kan vara att det finns pengar att<br />

spara på att se över resursanvändningen inom verksamheten.<br />

1<br />

– … och allting är<br />

gömt bakom sockeln.<br />

– Vad är sockeln<br />

tillverkad av?


Sjugenerationsperspektivet<br />

Ett långsiktigt<br />

synsätt och ett<br />

uthålligt nyttjande<br />

av naturresurserna<br />

är<br />

ingenting nytt.<br />

Bland de nordamerikanska<br />

indianerna fanns<br />

en tradition<br />

att planera för<br />

framtida generationer. Iroquiindianernas hövdingar<br />

fick lära sig att deras beslut skulle gynna<br />

den sjunde framtida generationen. På det sättet<br />

försäkrade man sig om att gruppen skulle leva<br />

vidare.<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

1<br />

En inre drivkraft är kanske starkare<br />

och mer långsiktig än en kravstyrd<br />

drivkraft, men kravstyrda drivkrafter<br />

är en vanlig utgångspunkt<br />

för ett miljöarbete. De kan också<br />

övergå till målstyrda drivkrafter<br />

under arbetets gång, eftersom drivkrafter<br />

ofta uppstår då vi lär oss<br />

något nytt som får oss att tänka om<br />

och ändra våra prioriteringar.<br />

Gemensam strävan mot ett<br />

hållbart samhälle<br />

Visioner om hur vi vill att framtiden<br />

ska se ut är ofta utgångspunkten<br />

för våra inre drivkrafter. Idag delar<br />

många människor i världen en<br />

vision om en hållbar utveckling som<br />

alla är delaktiga i. Den kallas Agenda<br />

21, vilket bokstavligen betyder ett<br />

handlingsprogram för nästa århundrade,<br />

alltså en agenda för 2000­talet (på engelska är ju 2000­talet<br />

”the 21 st century”).<br />

Samma synsätt, om än med ett kortare tidsperspektiv,<br />

återspeglas i ett nutida talesätt: ”Vi har<br />

inte ärvt jorden av våra förfäder, vi har fått den till<br />

låns av våra barn.”<br />

Arbetet som ledde fram till Agenda 21 började i den så kalllade<br />

Brundtland­kommissionen, en FN­kommission ledd av Gro<br />

Harlem Brundtland. Under 1987 definierade den uthållig utveckling<br />

som ”en utveckling som leder till ett samhälle som kan<br />

tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers<br />

möjligheter att tillfredsställa sina behov”.<br />

Kommissionen hade skapat en vision/målbild om en hållbar<br />

utveckling, men hade ingen klar bild av hur den skulle kunna<br />

uppnås. Därför kallade FN representanter för alla världens länder<br />

till ett möte i Rio de Janeiro 1992: Förenta Nationernas konferens<br />

om miljö och utveckling. Under det mötet tog man fram ett handlingsprogram<br />

för nästa århundrade – Agenda 21. Där presenteras<br />

strategier för hur vi ska kunna uppnå visionen inom olika<br />

områden. I Rio­deklarationen står det bland annat: ”För att uppnå<br />

en hållbar utveckling måste skyddet av miljön utgöra en integrerad<br />

del av utvecklingsprocessen och inte betraktas som något isolerat


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

därifrån.” Miljöfrågorna måste alltså bli en del av alla verksamheter,<br />

alla beslut vi tar och de val vi gör.<br />

Hållbar utveckling i Sverige<br />

Sveriges Riksdag och Regering har ställt sig bakom principen om<br />

en hållbar utveckling. Redan 1994 kom en proposition grundad på<br />

Rio­deklarationen (prop 1993/94:11). Man har också på olika sätt<br />

stimulerat arbetet med lokala handlingsplaner i kommuner runt<br />

om i landet. De flesta kommuner inledde ett Agenda 21-arbete före<br />

eller under 1996.<br />

En förutsättning för ett hållbart samhälle är som sagt att miljöfrågorna<br />

integreras i all verksamhet. Riksdagen slog därför tidigt fast<br />

samhällssektorernas generella miljöansvar. Redan i miljöpropositionen<br />

1987/88:85 står det:<br />

”Alla samhällssektorer ska genomsyras av en ansvarsfull hushållning<br />

med och omsorg om miljö­ och naturresurserna.”<br />

Under 1996 fördes ambitionerna för miljöarbetet in i regeringsförklaringen.<br />

Den 17 september 1996 sade Göran Persson till Sveriges<br />

riksdag:<br />

”Sverige ska vara en pådrivande internationell kraft och ett föregångsland<br />

i strävan att skapa en ekologiskt hållbar utveckling.<br />

Välståndet ska byggas på en effektivare användning av naturresurserna<br />

– energi, vatten och råvaror.”<br />

Samma tankegångar återkommer i regeringsförklaringen från<br />

oktober 1998:<br />

”Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till hållbar<br />

utveckling. Arbetet med att skydda miljön, stimulera lokala<br />

initiativ och främja kretsloppstänkandet fortsätter.”<br />

Regeringsförklaringarna visar att regeringen har ambitioner att<br />

skydda miljön, verka för en effektiv användning av naturresurser<br />

och främja en hållbar utveckling.<br />

I Miljövårdsberedningens rapport 1996:2 konstaterar man att:<br />

”Alla statliga myndigheter – inte enbart miljömyndigheterna<br />

– måste ta sitt ansvar för miljön i den utsträckning de bidrar till och<br />

kan påverka problemen och dess lösning.”<br />

1


Man skriver också att:<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

”Statsförvaltningens miljöarbete ska utvecklas till ett föredöme.”<br />

Regeringen har därmed tilldelat de statliga myndigheterna en<br />

roll som föregångare inom alla områden, inklusive fastighetsföretagandet.<br />

Miljöfrågorna – en naturlig del av verksamheten<br />

För den <strong>offentliga</strong> verksamheten i Sverige är alltså kraven uppifrån<br />

tydliga. Miljöfrågorna måste bli en naturlig och självklar del av alla<br />

myndigheters verksamhet på samma sätt som ekonomin är det.<br />

Vid miljöanpassningen av fastighetsföretagandet i Sverige spelar<br />

den <strong>offentliga</strong> sektorn en minst lika viktig roll som den privata,<br />

eftersom den äger 90 miljoner kvadratmeter och den privata<br />

80 miljoner kvadratmeter.<br />

Det <strong>offentliga</strong> fastighetsföretagandet, kanske framför allt kommuner<br />

och landsting, har på senare år ställts in för flera förändringar,<br />

till exempel krav på ett mer resultatinriktat tänkande. Verksamheten<br />

är mer konkurrensutsatt idag, och i konkurrensen kan ett<br />

fungerande miljöarbete få stor betydelse. Förutom direktiv från<br />

regering, riksdag och många kommunstyrelser, ställer de som<br />

utnyttjar de <strong>offentliga</strong> lokalerna i allt större utsträckning krav på<br />

att byggande och förvaltning sköts på ett miljöanpassat sätt, även<br />

om deras krav kanske i första hand gäller inomhusmiljön. Kraven<br />

kan gälla klimat, materialval, resurssnålhet, begränsad användning<br />

av miljö­ och hälsofarliga produkter samt ökad återvinning och<br />

återanvändning. Andra vanliga krav är möjligheten att källsortera<br />

avfall och att kunna påverka kostnaderna för el och uppvärmning.<br />

Önskemål och krav kan också komma inifrån organisationen.<br />

Personalen kanske kommer i kontakt med brukarna eller hanterar<br />

dagligen de material och system som finns i <strong>fastigheter</strong>na, och vill<br />

själva ta initiativ till förbättringar.<br />

Lagstiftning och politiska direktiv utgör viktiga drivkrafter för de<br />

<strong>offentliga</strong> fastighetsförvaltarna. De områden som främst berörs av<br />

politiska beslut är kanske:<br />

■ Energianvändningen. Den beslutade omställningen av energisystemet,<br />

med en kärnkraftsavveckling baserad på folkomröstningen,<br />

har lett till att många <strong>offentliga</strong> verksamheter undersökt<br />

möjligheterna till effektivisering och energisparande.<br />

1


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

■ Skydd av ozonskiktet. Sveriges lagreglerade avvecklingsplan<br />

för farliga köldmedier styr alla <strong>offentliga</strong> verksamheter enligt lag.<br />

■ Kretsloppsanpassning. Regeringens kretsloppsdelegation har<br />

föreslagit producentansvar för bland annat byggvaror. Som ett<br />

alternativ till ett lagstadgat producentansvar har bygg­ och fastighetsbranschen,<br />

genom Byggsektorns kretsloppsråd, erbjudit<br />

ett frivilligt producentansvar som sammanfattas i en handlingsplan.<br />

Handlingsplanen innehåller ett antal åtaganden som byggsektorn<br />

gemensamt genom sina företag och organisationer ska<br />

förverkliga.<br />

Fastighetsföretagandets miljöpåverkan<br />

För att kunna miljöanpassa verksamheten måste man veta vilka<br />

delar som påverkar den yttre miljön. Inom fastighetsföretagandet<br />

finns olika källor till miljöpåverkan, som lite grovt kan delas upp i<br />

tre huvudområden:<br />

Resurshushållning<br />

Resurshushållningen är en mycket viktig del av fastighetsförvaltningen.<br />

Den omfattar till exempel energianvändningen och vattenförbrukningen.<br />

Energianvändningen består av en kombination<br />

av många olika användningsområden av varierande storlek, som<br />

uppvärmning, ventilation och belysning. Resurshushållningen<br />

påverkas i stor utsträckning av de systemval som görs redan under<br />

projekteringsskedet vid nybyggnation. Momentet är ofta utlagt<br />

på entreprenad och de direktiv som ges för uppdraget påverkar<br />

resursförbrukningen under hela byggnadens livslängd. Tekniska<br />

system för till exempel uppvärmning, ventilation och vattenförsörjning<br />

är dessutom ofta mycket kostsamma att byta ut i ett senare<br />

skede.<br />

Resurshushållningen kan förbättras genom effektiv användning,<br />

samt en övergång till andra, mer hållbara energisystem än fossila<br />

bränslen och kärnkraft.<br />

Material- och produktval<br />

Material­ och produktval berör både ny­ och ombyggnationer, drift<br />

och underhåll. När man ska välja material till förändringar och<br />

reparationer i fastigheten kan man idag stödja sig på de livscykelanalyser<br />

som har gjorts för vissa material inom byggsektorn. Vid<br />

val av produkter till lokalvården kan man till exempel välja miljö­<br />

1


– It’s a deal!<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

märkta produkter framför andra. Det är viktigt att se till helheten<br />

och ta hänsyn till de människor som ska använda lokalerna eller<br />

produkterna. De material och produkter som används får inte vara<br />

giftiga eller allergiframkallande.<br />

Restprodukthantering<br />

Restprodukthanteringen handlar i stor utsträckning om källsortering.<br />

I många äldre hus finns det ämnen och material som kan<br />

skada både vår hälsa och miljön. Vid ombyggnader måste de tas<br />

om hand på rätt sätt. Men källsortering omfattar också omhändertagande<br />

av färgrester vid ommålning, återvinning av byggmaterial<br />

och andra restprodukter. I många <strong>fastigheter</strong> genereras också ett<br />

dagligt avfall (sopor, matrester, pappersskräp) som måste sorteras<br />

och tas om hand på bästa sätt. En annan viktig del i restprodukthanteringen<br />

är att ta hand om äldre köldmedier som innehåller till<br />

exempel CFC eller HCFC.<br />

Beställarens stora ansvar<br />

När Samverkansgruppen för utveckling av fastighetsföretagande i<br />

offentlig sektor (U.F.O.S.) gjorde en förstudie av miljöarbetet inom<br />

fastighetsföretagandet under 1995 visade det sig att de största<br />

bristerna fanns inom fastighetsförvaltningen. Förvaltningen av en<br />

fastighet står också för det längsta skedet av en byggnads livslängd<br />

och kan därför ha större påverkan på den yttre miljön. Men man<br />

får inte glömma bort att mycket i förvaltningen läggs fast redan<br />

innan man börjar bygga!<br />

Fastighetens miljöpåverkan styrs i stor utsträckning<br />

av de val som man gör redan innan den byggs, i<br />

programmerings­ och projekteringsfasen. Eftersom<br />

själva byggandet ofta läggs ut på entreprenad har<br />

beställaren ett stort ansvar under projekteringsfasen.<br />

Det är då man väljer både material och<br />

de system som ska stå för till exempel vattenförsörjning,<br />

värme, kylsystem och ventilation. Inom<br />

byggbranschen används två olika entreprenadformer:<br />

utförandeentreprenad (t ex generalentreprenad)<br />

och funktionsentreprenad (t ex totalentreprenad).<br />

Möjligheten att påverka system­ och materialval varierar beroende<br />

på vilken typ av entreprenad man väljer, men miljöansvaret för en<br />

fastighet börjar alltså redan vid projekteringen. Det gäller att ställa<br />

1


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

krav på leverantörerna, och att kontrollera att kraven verkligen<br />

uppfylls.<br />

När man vet vilka miljöaspekter som har störst betydelse kan man<br />

börja planera sitt miljöarbete. Det är viktigt att det <strong>offentliga</strong> fast­<br />

Möjligheten att påverka styrs av entreprenadformen<br />

I en utförandeentreprenad bestämmer byggherren (beställaren) vilket<br />

material som ska föras in i huset. Arkitekter och konsulter har också<br />

en stor möjlighet att påverka materialvalet, eftersom de upprättar förfrågningsunderlaget<br />

till entreprenörerna. Vid en utförandeentreprenad<br />

är allting färdigprojekterat innan det läggs ut på entreprenad. Entreprenören<br />

har därför relativt liten möjlighet att påverka materialet. Beställaren<br />

har, trots att arbetet läggs ut på entreprenad, rätten att besluta<br />

om alla komponenter.<br />

I en funktionsentreprenad däremot bestämmer byggherren<br />

(beställaren) i huvudsak bara över funktionerna i fastigheten, till<br />

exempel lokalyta och verksamhetsanknutna krav. Entreprenören<br />

ansvarar då även för projekteringen och har därmed en stor möjlighet<br />

att påverka materialvalet. Man kan dock som beställare specificera<br />

miljökrav, på samma sätt som för funktionerna i fastigheten.<br />

ighetsföretagandet utnyttjar de kunskaper och erfarenheter som<br />

finns inom miljöområdet. På det sättet kan man driva utvecklingen<br />

mot ett mer miljövänligt fastighetsföretagande i stället för att reagera<br />

på andras krav. Det gör också kunderna – de primära verksamheterna<br />

– mer nöjda.<br />

1<br />

En fastighets miljöpåverkan<br />

beror både<br />

på material- och<br />

systemval. Kom ihåg<br />

att man redan vid<br />

projekteringen grundlägger<br />

många miljöpåverkande<br />

faktorer.


Kapitel 2.<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Flera vägar till strukturerat miljöarbete<br />

Det här kapitlet handlar om fördelarna med att strukturera sitt<br />

miljöarbete med hjälp av ett miljöledningssystem.<br />

Det finns idag två standardiserade miljöledningssystem, ISO<br />

14001 och EMAS. Man kan också använda sig av system som<br />

utvecklats av branschen eller skapa ett eget system anpassat för<br />

den egna verksamheten. Två nyckelbegrepp som kännetecknar<br />

alla system är förebyggande åtgärder och ständiga förbättringar.<br />

Användningen av miljöledningssystem ger inte bara struktur,<br />

utan kan också leda till direkta besparingar, främst genom en<br />

bättre resurshushållning. Andra fördelar är ökad konkurrenskraft,<br />

effektivare rutiner för exempelvis upphandling och ett<br />

ökat engagemang bland medarbetarna.<br />

Vägen till ett miljöanpassat fastighetsföretagande kan se ut på<br />

många olika sätt. Ett företag eller en organisation kan besluta sig<br />

för att upprätta en miljöpolicy och ett miljöprogram, för att därefter<br />

genom regelbundna uppföljningar och miljörevisioner kontrollera<br />

att föresatserna verkligen genomförs.<br />

Många väljer att arbeta med miljöledningssystem för att säkerställa<br />

att miljöpolicyn uppfylls. Att införa ett miljöledningssystem är<br />

inte synonymt med ISO 14001 eller EMAS som är de två standardiserade<br />

systemen. En organisation kan mycket väl skapa ett eget<br />

miljöledningssystem som kanske är baserat på grundkraven i<br />

de etablerade systemen. Andra väljer att arbeta efter anpassade<br />

system som den egna branschen tagit fram. Exempel på sådana är<br />

Svenska Kyrkans Miljödiplomering och FR 2000 som är framtaget<br />

av Företagarnas Riksorganisation. Även ett eget system kan lägga<br />

grunden för ISO-certifiering eller EMAS-godkännande längre fram.<br />

Vilket system man än väljer att arbeta efter är det viktiga med<br />

miljöarbetet att uppnå målet – att minska verksamhetens miljöpåverkan.<br />

<strong>Miljöledning</strong>ssystemet ger arbetet en struktur som gör<br />

0


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

det lättare för organisationen eller verksamheten att uppnå de mål<br />

man satt upp. Hur man bör gå tillväga vid införandet av ett miljöledningssystem<br />

beskrivs närmare i kapitel 4.<br />

<strong>Miljöledning</strong>ssystemen strukturerar miljöarbetet<br />

Ett miljöledningssystem är ett verktyg (precis som ett ekonomisystem)<br />

som ska hjälpa ledningen att följa de flöden i verksamheten<br />

som på olika sätt påverkar miljön. Det förser organisationen med<br />

ett systematiskt och effektivt sätt att hantera miljöfrågorna. Verksamheten<br />

betraktas i ett helhetsperspektiv och systemet innehåller<br />

kartläggning, beslut om policy och mål, handlingsplaner, uppföljningar<br />

och utvärderingar. Två nyckelbegrepp är förebyggande åtgärder<br />

och ständiga förbättringar. <strong>Miljöledning</strong>ssystemet bör integreras i<br />

organisationens ordinarie styrning och bli en naturlig del av den.<br />

Införandet av ett miljöledningssystem ger struktur och långsiktighet<br />

och gör gradvisa förbättringar av arbetet möjliga. Det kan också<br />

stärka organisationens konkurrenskraft och göra den rustad att<br />

möta både dagens och morgondagens kundkrav. Dessutom ger arbetet<br />

med miljöledningssystemet medarbetarna en bättre överblick<br />

över verksamhetens miljöpåverkan och leder ofta till att de engagerar<br />

sig i miljöfrågorna. Det kan göra arbetsplatsen mer attraktiv<br />

både för de medarbetare som redan finns där och för dem<br />

som man vill rekrytera i framtiden. Överblicken och<br />

engagemanget är också viktiga beståndsdelar i det<br />

övergripande syftet att kontrollera och begränsa<br />

organisationens miljöpåverkan.<br />

Två etablerade system<br />

Det finns idag två internationella, standardiserade<br />

system för miljöledning: ISO 14001 och EMAS. Båda<br />

systemen ger möjlighet till en objektiv, extern bedömning<br />

av miljöarbetet – en så kallad ISO-certifiering eller ett EMAS-godkännande1<br />

.<br />

ISO 14001 är en internationell miljöledningsstandard som<br />

kan användas för certifiering av alla typer av organisationer.<br />

Standarden har tagits fram på näringslivets eget initiativ och inne­<br />

1 Efter godkännandet blir företaget EMAS-registrerat. I denna skrift används termen<br />

EMAS-godkänd som samlingsbegrepp för både godkännande och registrering.<br />

1


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

håller krav på vad ett miljöledningssystem ska omfatta. ISO 14001<br />

är en av flera standarder i ISO 14000-serien. Andra standarder i<br />

14000­serien som är klara eller är under utarbetande är till exempel<br />

standarder för livscykelanalys, miljömärkning, miljörevision och<br />

miljöprestanda.<br />

ISO 14001 har stora likheter med kvalitetsstandarden ISO 9000,<br />

vilket har bidragit till att många organisationer väljer att arbeta<br />

enligt dessa båda system. ISO 9000 håller på att revideras och den<br />

nya omarbetade versionen kommer att likna ISO 14001 ännu mer.<br />

År 1992, innan ISO 14001 fanns i färdigt skick, utkom en brittisk<br />

standard (BS 7750) som var den första standaren för miljöledning.<br />

Det går fortfarande att certifiera sig mot BS 7750, även om dess<br />

betydelse har blivit marginell sedan den internationella ISO 14001<br />

blev klar.<br />

EMAS (Eco Management and Audit Scheme) är en EU­förordning<br />

som behandlar miljöledning och miljörevision. EMAS fastställdes<br />

i juni 1993 genom beslut av EU:s miljöministrar och förordningen<br />

gäller i Sverige sedan den 1 januari 1995. Trots att det är en förordning<br />

är anslutning till systemet frivillig. Tidigare kunde endast<br />

industriella anläggningar ansluta sig till EMAS, men inom ramen<br />

för den nu gällande förordningen kan så kallad försöksverksamhet<br />

få bedrivas inom andra sektorer. Riksdag och regering har beslutat<br />

att ett flertal verksamheter utanför industrisektorn ska kunna<br />

registrera sig under dessa förutsättningar. Detta innebär att sedan<br />

den 1 augusti 1998 är EMAS i Sverige även öppet för andra typer<br />

av organisationer, exempelvis <strong>offentliga</strong> institutioner, bygg­ och<br />

anläggningsföretag samt fastighetsföretag.<br />

Inom EU pågår en revidering och utvidgning av den nuvarande<br />

EMAS­förordningen. De mest centrala förändringarna innebär<br />

mycket kortfattat att EMAS nu öppnas för i princip alla de organisationer<br />

som är intresserade av en EMAS­anslutning. Beskrivningen<br />

av hur ett miljöledningssystem ska se ut blir densamma som i<br />

ISO 14001­standarden. Övriga EMAS­tillägg som kravet på miljörevision<br />

och miljöredovisning är emellertid kvar. Den nya reviderade<br />

EMAS­förordningen väntas börja tillämpas hösten 1999.<br />

ISO 14001 och EMAS har samma syfte: systemen är verktyg som<br />

ska säkra ett väl fungerande miljöarbete. De bygger på att man<br />

kontinuerligt förbättrar sitt miljöarbete. Ambitionsnivån eller


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

kvaliteten på miljöarbetet bestämmer man själv, främst genom<br />

föresatserna i miljöpolicyn och miljömålen. Miniminivån i båda<br />

systemen är dock alltid att nå upp till lagstiftningens krav. För att<br />

man ska erhålla en extern verifiering måste miljöarbetet följa vissa<br />

riktlinjer och läggas upp på ett speciellt sätt.<br />

En jämförelse mellan ISO 1 001 och EMAS<br />

Likheterna mellan EMAS och ISO 14001 är betydligt större än skillnaderna.<br />

Det finns dock ett antal skillnader. De viktigaste är:<br />

■ Miljöutredningen är enligt EMAS obligatorisk och förordningen specificerar<br />

vad den ska omfatta. I ISO 14001 finns inget uttalat krav<br />

på miljöutredning. Standarden säger i stället att organisationen bör<br />

genomföra en miljöutredning om man inte tidigare arbetat med miljöledningssystem.<br />

I praktiken startar de allra flesta organisationer sitt<br />

miljöledningsarbete med någon form av miljöutredning.<br />

■ EMAS-förordningen slår fast att interna miljörevisioner ska genomföras<br />

regelbundet – minst vart tredje år. I ISO 14001 är revisionsfrekvensen<br />

inte fastställd, men ska i praktiken ske årligen.<br />

■ EMAS föreskriver att organisationen regelbundet ska utarbeta en<br />

offentlig miljöredovisning. Något sådant krav finns inte i ISO 14001.<br />

Det enda som enligt ISO-standarden måste vara offentligt är miljöpolicyn.<br />

■ ISO 14001 är en standard som organisationer kan bli certifierade<br />

mot. EMAS är en förordning som leder till ett godkännande och en<br />

registrering.<br />

■ EMAS-registrerade organisationer får möjlighet att, med vissa<br />

restriktioner, använda en särskild symbol tillsammans med en deltagarförsäkran.<br />

ISO-standarden har ingen symbol.<br />

■ EMAS gäller inom EU och EFTA, medan ISO 14001 gäller för hela<br />

världen.<br />

Fördelar med ett systematiskt miljöarbete<br />

Det finns många fördelar med ett miljöledningssystem. Förutom<br />

att det ger miljöarbetet struktur (och en identitet om man använder<br />

något av de standardiserade systemen), leder det ofta till förbättringar<br />

som ger direkta besparingar, såsom:<br />

■ återanvändning av material, mindre spill och effektivare resursanvändning<br />

som ger lägre inköpskostnader;<br />

■ minskad energianvändning;


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

■ minskade kostnader för kvittblivning av avfall, t ex genom att<br />

mängden byggavfall som går till deponi minskar;<br />

■ ett bättre och mindre sortiment av kemiska produkter och förbrukningsartiklar.<br />

Ett systematiskt miljöarbete leder dessutom ofta till andra positiva<br />

effekter som är svåra att mäta i kronor och ören, till exempel:<br />

■ Att aktivt ta ansvar för miljöfrågor innebär förbättrad ”goodwill”<br />

och kan leda till bättre relationer med befintliga och nya<br />

kunder. En certifiering eller ett EMAS-godkännande möjliggör<br />

en trovärdig kommunikation mot marknaden.<br />

■ Upphandlare börjar ställa krav på ett strukturerat miljöarbete.<br />

Att arbeta med miljöledning stärker alltså konkurrenskraften<br />

och kan leda till ökad försäljning och nya kunder.<br />

■ Arbetet ger mervärde i organisationen i form av effektivare<br />

arbetssätt, tydligare rutiner, helhetsperspektiv och långsiktighet<br />

både inom miljöområdet och inom andra områden.<br />

■ Att arbeta med miljöledningssystem är ett sätt att föregå<br />

kundernas/hyregästernas krav på miljöarbete, i stället för att<br />

reagera då kraven kommer.<br />

■ Genom ökad kunskap och miljömedvetenhet, samt bättre hanteringsrutiner<br />

minskar risken att drabbas av miljörelaterade<br />

olyckor, exempelvis genom läckage eller dumpning, eller att<br />

omedvetet inte uppfylla vad lagstiftningen kräver.<br />

■ Risken att drabbas av oförutsedda miljökostnader minskar<br />

genom att det finns rutiner för till exempel miljöinventering<br />

innan köp.<br />

■ Förbättrade relationer med de myndigheter som ansvarar för<br />

miljöfrågorna är ett resultat av miljöledningssystemet.<br />

■ För de flesta människor ligger miljöfrågorna varmt om hjärtat.<br />

Många organisationer vittnar om att medarbetarna varit en<br />

viktig kraft i arbetet och kommit med många goda idéer.<br />

■ Miljöarbetet bygger ofta broar och bryter upp revir mellan<br />

avdelningar och olika delar av organisationen. Det skapar helt<br />

enkelt samhörighet och ”vi­känsla”. Vissa företag vill påbörja<br />

ett miljöarbete av det skälet. Miljöarbetet blir något som man<br />

samlas kring och som berör alla.


Kapitel 3.<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Huvudmomenten i miljöledningssystem<br />

I det här kapitlet går vi igenom huvuddelarna i ett miljöledningssystem:<br />

miljöpolicy, mål och handlingsplaner. För att få en bra<br />

utgångspunkt för arbetet bör man också göra en miljöutredning.<br />

Den avslutas med en värdering, då man skiljer ut de delar av<br />

verksamheten som har störst påverkan på miljön. Vid värderingen<br />

bör man också ta hänsyn till de drivkrafter som påverkar<br />

verksamheten, så att man väljer ut de miljöaspekter som ger bäst<br />

resultat att arbeta med. En röd tråd ska löpa genom miljöutredning,<br />

miljöpolicy, mål och handlingsplaner.<br />

För att miljöledningssystemet ska fungera effektivt måste man<br />

också ha bra uppföljningsrutiner. Ledningen ska regelbundet<br />

kontrollera måluppfyllelsen och besluta om förbättringar.<br />

Miljöpolicy, mål och handlingsplaner är centrala delar<br />

i alla miljöledningssystem. För att systemet<br />

ska fungera och verkligen leda till gradvisa förbättringar<br />

krävs även bra uppföljningsrutiner.<br />

Det här kapitlet beskriver miljöutredningen<br />

– den kartläggning av den egna miljöpåverkan<br />

som ofta inleder arbetet – samt miljöledningssystemens<br />

huvudmoment.<br />

För att miljöarbetet ska kunna<br />

certifieras enligt ISO 14001 eller<br />

godkännas enligt EMAS krävs<br />

ytterligare moment som till<br />

exempel verksamhetsrutiner,<br />

dokumenterad organisations­<br />

och ansvarsfördelning, dokumentstyrning<br />

och avvikelsehantering.<br />

Dessa moment omfattas<br />

inte av den här rapporten.<br />

Den så kallade miljöledningssnurran<br />

ger<br />

en schematisk bild av<br />

de olika steg som ett<br />

miljöledningssystem<br />

omfattar.


Vid identifieringen<br />

av miljöaspekterna<br />

underlättar det om<br />

man börjar med att<br />

dela in organisationen<br />

i delverksamheter/aktiviteter.<br />

Den här bilden<br />

exemplifierar de olika<br />

momenten som ingår<br />

i en miljöutredning.<br />

Miljöutredningen<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Vid en miljöutredning kartlägger man sambanden mellan vad<br />

organisationen gör och den miljöpåverkan som verksamheten ger<br />

upphov till. Miljöutredningen fungerar sedan som beslutsunderlag<br />

för organisationens fortsatta miljöarbete och lägger grunden<br />

för bland annat miljöpolicy, miljömål och handlingsplan. Vissa<br />

organisationer har en miljöpolicy redan innan de genomför miljöutredningen.<br />

Det utgör inget hinder eller skäl att avstå från<br />

en miljöutredning. Däremot kan man behöva justera policyn då<br />

utredningen är klar.<br />

Det stora arbetet i miljöutredningen är ofta att kartlägga miljöaspekterna.<br />

Miljöaspekter är de delar av verksamheten – aktiviteter, varor<br />

eller tjänster – som orsakar miljöpåverkan. Det kan till exempel<br />

vara luftutsläpp i samband med tjänsteresor eller från arbetsmaskiner,<br />

utsläpp från kemikalieanvändningen vid lokalvård, energianvändningen<br />

vid uppvärmning eller utsläpp från läckande kylmaskiner.<br />

I princip ska miljöutredningen omfatta alla miljöaspekter<br />

inom verksamheten.<br />

Det kan ibland vara svårt att hålla isär<br />

begreppen. Tänk då i termer av orsak och<br />

verkan. Miljöaspekten är orsaken och miljöpåverkan<br />

är dess verkan, dvs den effekt som<br />

miljöaspekten har på miljön. Miljöaspekten<br />

leder följaktligen till miljöpåverkan.<br />

ISO 14001 och EMAS poängterar<br />

att man ska ta hänsyn<br />

till både normal och onormal<br />

drift och potentiella nödsituationer<br />

när man identifierar<br />

miljöaspekterna. EMAS<br />

ställer dessutom ytterligare<br />

krav på innehållet i<br />

miljöutredningen. Utöver<br />

bullerstörningar för<br />

omgivningen ska till<br />

exempel internt buller<br />

behandlas.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Miljöaspekt Miljöpåverkan<br />

Utsläpp från tjänsteresor Utsläppen bidrar till växthuseffekten, övergödning<br />

och bildandet av fotokemiska<br />

oxidanter.<br />

Kemikalieanvändningen vid Användningen kan ge utsläpp av giftiga<br />

lokalvård och svårnedbrytbara ämnen till avloppet,<br />

som i sin tur förorenar vattnet.<br />

Energianvändning vid uppvärmning Miljöpåverkan beror av hur energin har<br />

av lokaler producerats. Energiproduktionen kan bidra<br />

till växthuseffekten, övergödning och/eller<br />

försurning. Den kan också innebära reglering<br />

av vattendrag, som därmed förändrar<br />

ekosystemet.<br />

Utsläpp av CFC/HCFC från läckande Bryter ned ozonskiktet och bidrar till<br />

kylmaskiner växthuseffekten.<br />

För fler exempel på miljöaspekter inom fastighetsföretagandet, se<br />

bilaga 1.<br />

Nästa steg i miljöutredningen är att analysera de olika miljöaspekternas<br />

storlek eller omfattning, det vill säga att kvantifiera<br />

deras miljöpåverkan. Kvantifieringen utgör grunden för det sista<br />

momentet i miljöutredningen som är värderingen. Den görs i<br />

första hand med hjälp av uppgifter och mått<br />

som enkelt kan tas fram inom organisationen.<br />

Tjänsteresornas omfattning kan till exempel enkelt<br />

beskrivas i antal mil/år. Värderingen blir<br />

tydligare om man med hjälp av emissionsfaktorer<br />

från exempelvis Naturvårdsverket eller Väg­ &<br />

transportforskningsinstitutet (VTI) räknar ut vilka<br />

utsläpp resevolymen motsvarar. Miljöaspekten<br />

”kemikalieanvändning vid lokalvård” kan enkelt<br />

sammanställas eller uppskattas i kg eller liter. Energianvändningen<br />

vid till exempel uppvärmning<br />

av lokaler mäts lämpligen i kWh.<br />

När kvantifieringen är klar ska miljöaspekterna<br />

värderas för att skilja ut de delar av verksamheten som har störst<br />

miljöpåverkan, de så kallade betydande miljöaspekterna. Vid värderingen<br />

bör man också ta hänsyn till de olika drivkrafter som påverkar<br />

verksamheten; miljöaspekter som känns särskilt angelägna för<br />

ledning, personal, kunder eller den allmänna opinionen värderas<br />

högre, eftersom möjligheterna att uppnå ett bra resultat ökar när<br />

motivationen är hög. Syftet med värderingen är helt enkelt att få


Tips<br />

Det går att prenumerera<br />

på CD-skivor eller pärmar<br />

med författningstexter.<br />

Aktuella författningar finns<br />

numera också tillgängliga<br />

på Internet.<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

fram de miljöaspekter som det ger bäst resultat att arbeta med. Om<br />

värderingen resulterar i ett stort antal betydande miljöaspekter bör<br />

organisationen göra en prioritering bland dessa.<br />

Enligt standarden ISO 14001 bör miljöutredningen också innehålla<br />

en genomgång av tillämplig miljölagstiftning och hur den egna<br />

verksamheten efterlever denna. Miljöbalken trädde i kraft<br />

den 1 januari 1999 och den har följts av ett antal nya för­<br />

ordningar. En fullständig miljöutredning bör dessutom<br />

omfatta befintliga miljöledningsrutiner inom organisationen.<br />

De flesta organisationer arbetar redan med miljöfrågor<br />

i någon utsträckning, och vid miljöutredningen<br />

bör man granska det nuvarande systemet för att sätta<br />

miljömål, hur uppföljningen går till, om miljöutbildning<br />

genomförts osv. De rutiner som redan finns fungerar som<br />

grund för uppbyggnaden av ett mer fullständigt system.<br />

Miljöutredningen är också ett utmärkt verktyg för att belysa<br />

organisationens miljörelaterade kostnader och visar ofta på<br />

möjligheter till besparingar (se föregående kapitel).<br />

Miljöpolicy<br />

Miljöpolicyn är ett centralt dokument i alla miljöledningssystem.<br />

En miljöpolicy ska uttrycka miljöarbetets övergripande inriktning<br />

och organisationens vilja till förbättring. Den lägger också fast<br />

organisationens ambitionsnivå. Miljöpolicyn ska formuleras så att<br />

den känns relevant för flera år framåt. Den bör självklart spegla<br />

organisationens värderingar och verksamhetens inriktning och<br />

omfattning. I de fall då det finns en övergripande miljöpolicy<br />

inom organisationen måste den egna policyn<br />

utformas inom ramen för dess riktlinjer och åtaganden.<br />

Det är organisationens högsta ledning som upprättar<br />

miljöpolicyn och som därmed ansvarar för dess innehåll.<br />

Miljöpolicyn ska göras känd för alla medarbetare.<br />

För att lyckas med det bör man avsätta tid för<br />

att diskutera policyn på till exempel arbetsplatsmöten.<br />

Det räcker oftast inte med<br />

information vid ett tillfälle, utan det behövs<br />

kontinuerlig information. En miljöpolicy bör


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

vara kortfattad och tydlig, eftersom den ska vara övergripande och<br />

omfattas av alla i organisationen.<br />

Miljöpolicyn är offentlig och ska finnas tillgänglig för kunder,<br />

ägare, allmänhet och andra intresserade. I miljöredovisningen eller<br />

i miljöavsnittet i årsredovisningen har miljöpolicyn en självklar<br />

plats.<br />

Om man strävar efter en ISO-certifiering eller ett EMAS-godkännande<br />

finns det formella krav på att miljöpolicyn måste innehålla:<br />

■ ett åtagande om att förebygga föroreningar;<br />

■ ett åtagande om att följa tillämplig miljölagstiftning och andra<br />

krav som berör organisationens verksamhet;<br />

■ ett åtagande om ständig förbättring.<br />

Kravet om att följa gällande lagstiftning brukar uppfattas som<br />

självklart och därmed svårt att foga in i policyn på ett naturligt<br />

sätt. Nedan följer några exempel på formuleringar som kan<br />

användas i policyn:<br />

”Vi ska eftersträva ständig förbättring utöver vad miljölagstiftningen<br />

kräver.”<br />

”Vi ska klara eller överträffa kraven i lagar och förordningar.”<br />

”Vi ska sträva efter att ligga steget före lagar och regler på miljöområdet.”<br />

Arbetar man enligt EMAS ska miljöpolicyn även innehålla ett<br />

åtagande om öppenhet i miljöarbetet. Generellt brukar det vara så<br />

att en väl utformad miljöpolicy som tar upp de viktiga miljöfrågorna<br />

och som uppfyller ISO­standardens krav också räcker för ett<br />

EMAS­godkännande.<br />

Miljömål<br />

Miljöpolicyn utgör grunden för de övergripande och de detaljerade<br />

miljömålen. Policy och mål baseras på de betydande miljöaspekterna<br />

som framkom i miljöutredningen. Det ska finnas ett tydligt<br />

samband – en röd tråd – mellan miljöutredning, miljöpolicy, miljömål<br />

och handlingsplaner. Det som organisationen har slagit fast<br />

i miljöpolicyn ska prägla hela miljöarbetet, som baseras på både<br />

övergripande och detaljerade miljömål.


Tips!<br />

Man brukar säga att<br />

målet ska vara SMART:<br />

Specifikt,<br />

Mätbart,<br />

Accepterat,<br />

Realistiskt och<br />

Trendsättande.<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Det kan ibland vara svårt att skilja på policy, övergripande och<br />

detaljerade mål. En policy uttrycker organisationens viljeriktning.<br />

Den brukar innehålla allmänna uttryck som ”Vi ska hushålla med<br />

resurser och minska avfallet.” eller ”Vår verksamhet ska bedrivas så att<br />

miljön skyddas och råvaror och energi används på ett effektivt sätt.” De<br />

övergripande målen är långsiktiga och behöver inte vara mätbara,<br />

men bör ändå vara konkreta. De ska utformas så att de uppfyller<br />

åtagandena i policyn. Med en formulering i miljöpolicyn som den<br />

ovan kan ett övergripande mål vara: ”Vi ska minska energianvändningen”.<br />

Ofta är det ledningen som formulerar de övergripande<br />

målen. De detaljerade målen ska hjälpa organisationen att uppnå<br />

de övergripande målen och formuleras normalt av de som arbetar<br />

med respektive område. Detaljerade mål utgör delmål på vägen<br />

mot de övergripande målen och är mer konkreta. De bör i så stor<br />

utsträckning som möjligt vara mätbara. Två detaljerade mål som<br />

följer av ovanstående övergripande mål kan vara: ”Oljeförbrukningen<br />

ska minska med 15 % under 1999” och ”Elanvändningen ska<br />

minska med 5 % under 1999.” De övergripande målen sätts ofta för<br />

en längre tidsperiod, medan de detaljerade målen vanligen gäller<br />

ett år i taget.<br />

Miljömålen hänger intimt samman med den handlingsplan eller<br />

handlingsplaner som visar hur målen ska nås. För att kunna sätta<br />

väl genomtänkta, förankrade och realistiska detaljerade miljömål<br />

måste man veta vilka åtgärder som kan genomföras och när, samt<br />

vilka resurser de tar i anspråk. Därför bör man arbeta parallellt<br />

med mål och handlingsplaner. Många organisationer som är ovana<br />

att sätta mål för miljöarbetet gör misstaget att ta fram miljömål<br />

”mellan tummen och pekfingret”. Det finns tydliga fördelar med<br />

att ”göra arbetet baklänges” i stället. Det innebär att medarbetarna<br />

involveras i arbetet med att fundera ut aktuella<br />

miljöåtgärder. Utifrån dessa kan organisationen sedan formulera<br />

sina miljömål.<br />

Man bör inte sätta upp för många övergripande och detaljerade<br />

miljömål. Det är oftast bättre med ett färre antal mål<br />

som uppfylls än många mål där arbetet kvarstår vid årets<br />

slut. Ambitionsnivån bör vara: utmanande, men realistisk.<br />

Miljömålen bör i så stor utsträckning som möjligt integreras<br />

i den ordinarie verksamhetsplaneringen. Om organisationen<br />

0


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

dokumenterar sina verksamhetsmål i en verksamhetsplan eller i en<br />

budget bör även miljömålen finnas med där.<br />

Handlingsplan<br />

För de detaljerade målen ska en eller flera handlingsplaner upprättas.<br />

I en större organisation kan det vara klokt att upprätta ett<br />

flertal handlingsplaner uppdelade på olika avdelningar eller funktioner.<br />

I en liten organisation går det kanske att sammanfatta alla<br />

aktiviteter i en övergripande handlingsplan. De som ska genomföra<br />

åtgärderna bör delta i planeringen så tidigt som möjligt, helst<br />

i arbetet med att formulera handlingsplan och detaljerade mål. I<br />

nästa kapitel finns en utförligare beskrivning av själva införandet<br />

av ett miljöledningssystem och organisationen för detta.<br />

Handlingsplanen ska beskriva de aktiviteter eller åtgärder som<br />

måste genomföras för att man ska uppnå miljömålen. Den bör<br />

dessutom innehålla uppgifter om:<br />

■ vem som ansvarar för att utföra åtgärden/aktiviteten;<br />

■ vilka resurser som krävs för genomförandet (ekonomiska,<br />

personella, kunskapsmässiga med flera);<br />

■ tidpunkt då åtgärden ska vara genomförd;<br />

■ system för rapportering/uppföljning.<br />

En handlingsplan för att nå det tidigare nämnda målet om att<br />

”minska elförbrukningen med 5 procent under 1999” kan se ut så här:<br />

Åtgärd/aktivitet Ansvarig Resurser Tidsplanering Uppföljning<br />

Tillsättande av energiansvariga Driftschef En dags Sept 1999 Rapportering<br />

på<br />

inom varje område utbildning för arbetsplatsmöte<br />

fem personer<br />

Installation av ny effektivare Driftsansvarig 250 000 kr Nov 1999 Rapportering<br />

på<br />

ventilation på skolan Solstrålen driftmöte<br />

Byte till lågenergilampor i hela Resp 25 000 kr Dec 1999 Rapportering<br />

på<br />

Även arbetet med handlingsplanerna bör samordnas med organisationens<br />

övriga strategiska och operativa planering. Det innebär i<br />

praktiken ofta en samordning med budgetarbetet.<br />

1


Miljörosen används<br />

ofta i samband med<br />

miljöstatusmetoden.<br />

Den illustrerar<br />

måluppfyllnaden för<br />

olika miljöaspekter.<br />

Den här bilden visar<br />

resultatet på olika<br />

områden i inomhusmiljön.<br />

Ljusgrå yta =<br />

bedömd miljöstatus.<br />

Mörkgrå yta = målsatt<br />

miljöstatus.<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

En miljöhandlingsplan är inte ett statiskt dokument. Tvärtom,<br />

organisationen behöver kontinuerligt utvärdera om aktiviteterna<br />

är tillräckliga för att uppfylla miljömålen.<br />

Uppföljning<br />

Uppföljningen är central för att miljöledningen ska fungera effektivt.<br />

Vid uppföljningen kontrollerar man måluppfyllelsen. Det är<br />

framförallt viktigt för att mäta kontinuerliga förbättringar. För att<br />

man ska kunna göra en bra uppföljning måste ett antal parametrar<br />

eller nyckeltal inom verksamheten mätas och dokumenteras regelbundet.<br />

Det kan vara svårt att hitta bra indikatorer för att mäta förbättringar.<br />

Många fastighetsföretag har driftuppföljningssystem där man<br />

mäter och följer upp en rad miljörelaterade parametrar, till exempel<br />

energianvändningen. Med hjälp av driftuppföljningssystemet<br />

är det lätt att ta fram olika nyckeltal för uppföljning. Det finns även<br />

andra system, till exempel miljöstatusmetoden för byggnader, som<br />

kan användas för uppföljning. Dessa system har en given plats i<br />

miljöledningssystemet.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Ett annat centralt verktyg i den interna uppföljningen är revisionen<br />

av miljöledningssystemet. Vid miljörevisionen granska bland annat<br />

graden av måluppfyllelse, att fastställda rutiner följs och att miljölagstiftningen<br />

efterlevs. Miljörevisionen ska ge ledningen övergripande<br />

information om hur miljöledningssystemet fungerar så att<br />

den kan besluta om åtgärder för att komma tillrätta med eventuella<br />

problem och vad som kan vara en lämplig nivå för framtida förbättringar.<br />

En revision bör göras med viss regelbundenhet. Revisionsfrekvensen<br />

bestäms av organisationens storlek, verksamhetens miljöpåverkan<br />

och av resultaten från tidigare miljörevisioner. Både ISO 14001<br />

och EMAS ställer vissa krav på revisionsfrekvensen. Normalt brukar<br />

hela systemet och verksamheten revideras årligen. Revisionen<br />

kan delas upp på ett par tillfällen. Förutom den interna revisionen<br />

kräver ISO 14001 och EMAS att revision utförs av tredje part,<br />

så kallade certifierings- eller underhållsrevisioner.<br />

I ISO 14001-standarden finns ledningens genomgång med som<br />

ett viktigt uppföljnings­ och planeringsverktyg. Organisationens<br />

högsta ledning ska regelbundet gå igenom miljöledningssystemet<br />

för att se hur det fungerar. Det övergripande syftet är att säkerställa<br />

kontinuerliga förbättringar av miljöarbetet.


Införandet av ett<br />

miljöledningssystem<br />

kan liknas vid stegen<br />

i en trappa.<br />

Kapitel 4.<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Införandet av miljöledningssystem<br />

Det här kapitlet handlar om de organisatoriska frågor som man<br />

bör tänka på vid införandet av ett miljöledningssystem. Införandet<br />

är början på en långsiktig process som kommer att påverka hela<br />

verksamheten och som kräver en särskild ansträngning av alla.<br />

Det tar tid, oavsett om man siktar på en certifiering eller inte.<br />

Ledningen har ett särskilt ansvar. Utan ledningens stöd kommer<br />

miljöarbetet troligen att avstanna. Ledningen måste se till att<br />

de resurser som krävs finns till förfogande, samt följa upp och<br />

utvärdera arbetet. Det är också viktigt att alla medarbetare involveras<br />

och att man lyckas skapa ett engagemang och en känsla<br />

av delaktighet.<br />

För att miljöarbetet ska fungera effektivt måste det integreras<br />

med den övriga verksamhetsplaneringen. Redan vid starten<br />

bör man också tänka på att skapa en organisation som inte bara<br />

är anpassad till själva införandet, utan som också fungerar på<br />

lång sikt.<br />

Att införa ett miljöledningssystem är att påbörja en<br />

process. Ändå kan man under själva införandefasen<br />

se arbetet mer som ett projekt, som<br />

på ett naturligt sätt övergår i en kontinuerlig<br />

förändringsprocess där<br />

man genomför ständiga<br />

förbättringar och där<br />

verksamhetens<br />

miljöpåverkan minskar<br />

allt mer. För att miljöledningssystemet<br />

ska fungera<br />

måste man organisera arbetet på ett<br />

bra sätt och ställa de resurser som krävs<br />

till förfogande.


Ett väl förankrat beslut<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Det tar tid att införa ett miljöledningssystem och arbetet kräver en<br />

hel del personella och finansiella resurser, framförallt inledningsvis.<br />

Ledningens beslut om att påbörja arbetet måste därför vara väl<br />

underbyggt. Dessutom måste man ta hänsyn till redan existerande<br />

styrsystem inom organisationen. Är man certifierad enligt ISO 9000<br />

finns det många gemensamma krav och rutiner som kan användas<br />

vid arbetet med miljöledningssystemet. Andra kvalitetsutvecklingssystem<br />

som Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK) eller Qvalitet,<br />

Utveckling, Ledarskap (QUL), som är Landstingsförbundets anpassning<br />

av USK­kriterierna, innehåller också miljöavsnitt. Om organisationen<br />

har arbetat med något av dessa eller liknande system<br />

bör erfarenheterna från det arbetet tas tillvara. Detsamma gäller<br />

för ledningssystem för arbetsmiljö eller säkerhet och hälsa som kan<br />

finnas inom organisationen.<br />

Innan man påbörjar det rent praktiska arbetet är det viktigt att ta<br />

reda på vilka resurser och vilken kompetens som finns innanför<br />

de egna väggarna. Man bör fundera på om extern hjälp behöver<br />

tas in i form av en konsult som drivande kraft eller bollplank. Det<br />

måste också finnas en budget för hela projektet, så att inte arbetet<br />

upphör eller avstannar på grund av brist på resurser. De interna<br />

kostnaderna för införandet av ett miljöledningssystem är svåra att<br />

uppskatta, eftersom det så gott som alltid genomförs som en del<br />

av det ordinarie arbetet, men oftast är de långt större än de externa<br />

kostnaderna. För vissa moment kan det också vara nödvändigt att<br />

anlita extern hjälp. Trots att de interna kostnaderna sällan vägs in i<br />

budgeten för miljöledningssystemet, så bör ledningen vara medveten<br />

om att arbetet innebär en ansträngning för hela organisationen.<br />

Bestäm organisation för införandefasen<br />

Det är av avgörande betydelse att miljöarbetet samordnas med<br />

resten av verksamheten. Miljöarbetet är inte ett separat arbetsområde<br />

och dess organisation och rutiner ska så långt som möjligt<br />

samordnas med organisationens övriga rutiner.<br />

Själva införandet av ett miljöledningssystem kräver ofta att man<br />

utser en ansvarig person och eventuellt en arbetsgrupp. Den<br />

ansvarige, projektledaren, bör ha en bred helhetssyn på både<br />

organisationen och miljöfrågorna. Personen måste också kunna<br />

driva förändringsarbetet framåt, samt ha förmågan att förankra


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

miljöarbetet på alla nivåer i organisationen. Projektledarens och<br />

arbetsgruppens roller och ansvarsområden bör vara tydliga och de<br />

måste ha ledningens fulla stöd.<br />

När själva organisationen för införandet av miljöledningssystemet<br />

finns på plats är det dags för projektledaren och projektgruppen<br />

att formulera en detaljerad arbetsplan, inklusive tidsramar. Man<br />

bör också fundera över hur arbetet med miljöledningssystemet ska<br />

organiseras på lång sikt.<br />

Genomför miljöutredningen<br />

Många organisationer väljer att börja arbetet med att genomföra en<br />

miljöutredning. Målet med miljöutredningen är att ta reda på vilka<br />

delar av verksamheten som påverkar miljön – med andra ord att<br />

kartlägga och värdera miljöaspekterna.<br />

De betydande miljöaspekterna lägger grunden för utformningen<br />

av miljöpolicy och miljömål. De delar av verksamheten som<br />

prioriterats i miljöutredningen ska avspeglas i policy, övergripande<br />

och detaljerade mål. Det fortsatta arbetet kommer att styras av<br />

miljöpolicyn. Genom att hålla sig till den kurs som policyn anger<br />

kommer organisationen att styra mot rätt mål.<br />

Ledningen – en nyckelresurs<br />

<strong>Miljöledning</strong>ssystem är ett ledningsverktyg. Ledningen eller<br />

chefen har också en mycket viktig roll vid införandet av ett miljöledningssystem.<br />

Det är ledningen som tar ut riktningen och skapar<br />

motivation, och deras inställning till miljöfrågor är avgörande<br />

för om miljöarbetet ska lyckas. Ledningen arbetar fram organisationens<br />

miljöpolicy och övergripande mål, och måste ta ansvar för<br />

att arbetet genomförs på allvar. De prioriteringar som ledningen<br />

gör i inledningsskedet kommer att prägla det framtida arbetet.<br />

Förutsättningen för ett effektivt miljöarbete är resurser, såväl<br />

ekonomiska som personella. Ledningen ska se till att beslut följs<br />

och att de resurser som behövs för att uppnå målen finns tillgängliga.<br />

Minst en gång per år bör ledningen också gå igenom miljöledningssystemets<br />

delar, följa upp målen och utvärdera hur effektivt<br />

miljöledningssystemet är.<br />

Eftersom alla medarbetare involveras vid införandet av miljöledningssystem<br />

är det viktigt att besluten förankras hos medarbe­


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

tarna. Detta skapar engagemang och känslan av att vara<br />

delaktig. Även det är ledningens ansvar.<br />

Utbildning och kommunikation –<br />

för att skapa delaktighet<br />

För att miljöledningssystemet ska fungera<br />

effektivt måste medarbetarna känna sig delaktiga<br />

och motiverade inför förändringsarbetet.<br />

Information och kommunikation är viktigt<br />

för att de inte ska känna sig överraskade av de<br />

förändringar som genomförs. Om medarbetarna informeras och<br />

kan förstå vad som ska ske och varför, blir det oftast lättare för<br />

dem att acceptera förändringen.<br />

Ett bra sätt att skapa delaktighet är att aktivt involvera fler medarbetare<br />

i miljöledningsarbetet. Projektgruppen bör till exempel<br />

bestå av representanter från olika delar av organisationen. Projektledaren<br />

bör också ta hjälp av olika medarbetare för olika arbetsmoment.<br />

Ofta innebär miljöarbetet att man måste höja kompetensnivån både<br />

hos vissa nyckelpersoner och hos alla anställda. För att organisationen<br />

ska få ut så mycket som möjligt av utbildningen bör den gå<br />

hand i hand med genomförandet av miljöledningssystemet och<br />

stödja processen. Förutom kunskap om miljöfrågor bör utbildningen<br />

ta upp själva arbetsmetodiken, det vill säga hur man arbetar<br />

systematiskt med miljöfrågor.<br />

Uppföljning<br />

Att regelbundet följa upp målen och handlingsplanerna är självklart<br />

centralt, framförallt för att se om miljösituationen successivt<br />

förbättras. Men uppföljningen syftar även till att:<br />

■ säkerställa att organisationen inte överträder krav i lagar och<br />

förordningar;<br />

■ uppfylla koncernens/ägarens och eventuella miljömyndigheters<br />

krav på redovisning av miljöinformation.<br />

Eftersom uppföljning och redovisning intimt hänger samman<br />

är det viktigt att samordna redovisningskrav med rutinerna för<br />

uppföljning, till exempel för energianvändning.<br />

”Eftersom alla medarbetare<br />

involveras<br />

vid införandet är det<br />

viktigt att besluten<br />

förankras hos medarbetarna.”


”Gränsen för vad<br />

som kan betecknas<br />

som yttre miljö,<br />

säkerhet och hälsa<br />

är flytande.”<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Integrering med andra ledningssystem<br />

Ett miljöledningssystem omfattar samma delar som andra målstyrda<br />

ledningssystem. Gemensamt för alla ledningssystem är<br />

att arbetet ska drivas i en ständig förbättringsprocess. Det är<br />

därför logiskt och rationellt att integrera miljöledningssystemet i<br />

den styrning av verksamheten som redan finns. Det kan gälla till<br />

exempel budget/mål i verksamhetsplaneringen och uppföljningsrutiner,<br />

eller mer komplexa system för kvalitetsstyrning och/eller<br />

kvalitetsutveckling. Integreringen kan vara fullständig, men måste<br />

inte vara det. Det kan till exempel finnas skäl för att ha separat<br />

kvalitets­ och miljöpolicy.<br />

Det går också utmärkt att integrera miljöfrågorna i befintliga<br />

system för arbetsmiljö och säkerhet eller tvärtom. Under senare år<br />

har ett integrerat synsätt på miljö­, arbetsmiljö­ och säkerhetsfrågorna<br />

vuxit fram inom många organisationer eftersom det finns<br />

starka, naturliga kopplingar mellan områdena. Gränserna för<br />

vad som kan betecknas som ”yttre miljö”, ”säkerhet”<br />

och ”hälsa” är flytande.<br />

Många anser att hanteringen av miljöfrågorna<br />

blir kraftfullare och effektivare, och att man<br />

undviker dubbelarbete genom ett integrerat<br />

arbetssätt. Det leder också till färre dokument<br />

att hålla reda på samt till kostnadsbesparingar<br />

genom integrerad kontroll/revision.<br />

Införandet övergår i långsiktigt arbete<br />

Införandet av ett miljöledningssystem tar tid. Det brukar ta<br />

1,5–2 år att bygga upp och införa ett miljöledningssystem som<br />

leder till en certifiering av verksamheten. Väljer man att arbeta<br />

med bara huvudmomenten kan det självklart ta kortare tid. Hur<br />

lång tid det tar beror också av andra faktorer, som vana att arbeta<br />

med liknande ledningssystem, verksamhetens art och storlek,<br />

organisationens mognad i miljöarbetet, projektledarens kunskap<br />

och arbetssätt samt ledningens stöd.<br />

När införandefasen är över gäller det att få arbetet att fungera<br />

på lång sikt. Det är dags att utse en permanent organisation för<br />

arbetet med miljöledningssystemet. Den kan se ut på många olika<br />

sätt. Kanske väljer man att lägga ut ansvaret för olika delar på dem<br />

som har det övriga verksamhetsansvaret, kanske väljer man att


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

arbeta vidare med en mindre del av projektorganisationen, eller att<br />

helt enkelt kombinera de två. En tydlig ansvarsfördelning är hur<br />

som helst lika viktig i den permanenta organisationen som i projektorganisationen.<br />

Att upprätthålla miljöledningssystemet tar också tid och pengar<br />

i anspråk. Kostnaderna styrs i stor utsträckning av om systemet<br />

är certifierat/EMAS-godkänt eller ej. För att upprätthålla ett externt<br />

godkännande krävs både regelbundna interna revisioner och<br />

uppföljande revisioner av certifieringsorganet respektive EMASkontrollanten,<br />

vilket naturligtvis kostar pengar. För ett litet företag<br />

kan det vara särskilt kostsamt och tidskrävande att införa ett fullständigt<br />

miljöledningssystem. På lång sikt kan det ändå visa sig<br />

vara en god investering.<br />

Att gå vidare till en certifiering/godkännande eller inte<br />

För många har begreppet att införa ett miljöledningssystem blivit<br />

synonymt med en certifiering enligt ISO 14001 eller en EMASregistrering.<br />

Det gäller kanske främst affärsdrivande verksamheter,<br />

där certifiering och/eller registrering idag ses som en konkurrensfördel.<br />

Naturligtvis är möjligheten till ett objektivt godkännande<br />

viktig för såväl trovärdigheten utåt som för utvecklingen av miljöarbetet.<br />

Genom den externa kontrollen bekräftas det egna miljöarbetet.<br />

Den ger också en klar indikering på hur arbetet fungerar.<br />

Men varje organisation kan skapa sitt eget miljöledningssystem.<br />

Ett eget system kan mycket väl fungera som ett ledningsverktyg i<br />

miljöarbetet, utan att man går hela vägen fram till certifiering eller<br />

godkännande. I många fall kan den bästa lösningen vara att så att<br />

säga plocka russinen ur kakan och bygga ett eget system. Andra<br />

föredrar att börja med skalet, med andra ord baskraven i ISO 14001<br />

och EMAS, som får bli grunden till ett eget miljöledningssystem<br />

som man eventuellt bygger vidare på framöver. För en del organisationer<br />

kan det bästa sättet att komma igång med miljöarbetet<br />

inom rimlig tid vara att starta med ett något mindre omfattande<br />

system. Inget hindrar att man samtidigt har som målsättning att<br />

satsa på en certifiering eller ett EMAS-godkännande i framtiden.<br />

Vissa organisationer vill ha ett miljöledningssystem som uppfyller<br />

de formella kraven för certifiering utan att man certifierar systemet.<br />

Kvaliteten upprätthålls genom regelbunden kontroll av utomstående<br />

revisorer.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Garanterar miljöledningssystem att miljöhänsyn tas?<br />

Det framförs ibland att det är fullt möjligt att ha ett miljöledningssystem<br />

och samtidigt ha en mycket låg nivå på sitt miljöarbete.<br />

Det ligger ingen osanning i detta påstående. Användningen av<br />

ett miljöledningssystem är ingen kvalitetsgaranti på miljöarbetet.<br />

EMAS och ISO 14001 kräver som minimum att man följer miljölagstiftningen,<br />

vilket självklart är en skyldighet vare sig man inför ett<br />

miljöledningssystem eller ej. Kraven på ständig förbättring blir inte<br />

särskilt betungande om miljöarbetet startar från en mycket låg ambitionsnivå.<br />

Användningen av ett miljöledningssystem säger inte<br />

heller någonting om miljökvaliteten på de varor och tjänster som<br />

verksamheten producerar.<br />

Eftersom ett miljöledningssystem inte är en kvalitetsstämpel på<br />

miljöarbetet, så är det viktigt att inte stirra sig blind på ISO-certifikatet<br />

eller EMAS­godkännandet. Inköpare bör till exempel begära<br />

in en beskrivning av själva miljöarbetet, miljöpolicyn och de viktigaste<br />

målen som ett komplement till certifikatet för att kunna göra<br />

en bra bedömning av leverantören.<br />

I ett miljöledningssystem är miljömål och handlingsplaner centrala<br />

delar, vilket tar udden av en del av kritiken. En organisation som<br />

fastställer miljömål har åtminstone en uppriktig vilja att åstadkomma<br />

förbättringar.<br />

0


Kapitel 5.<br />

Tre goda exempel<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Följande texter handlar om hur införandet av ett miljöledningssystem<br />

kan gå till i verkligheten. De är baserade på intervjuer<br />

med personer som haft en nyckelroll vid införandet och som har<br />

följt processen från början till slut. Vi har valt att exemplifiera en<br />

kommunförvaltning, en statlig myndighet och ett privat fastighetsföretag:<br />

Fastighetskontoret i Kalmar, Fortifikationsverket och<br />

ABB Facilities Management AB. Alla tre organisationerna har valt<br />

att arbeta med certifiering enligt ISO 14001, men man har valt olika<br />

vägar dit.<br />

Fastighetskontoret i Kalmar är miljöcertifierat<br />

Fastighetskontoret i Kalmar är en kommunal förvaltning som<br />

ansvarar för Kalmar kommuns samordnade fastighetsförvaltning<br />

och lokalvård. De är också ansvariga för nybyggnad och ombyggnad<br />

av lokaler för kommunal verksamhet. Som första kommunala<br />

förvaltning i landet införde fastighetskontoret kvalitetsledningssystemet<br />

ISO 9002 och certifierades i oktober 1996. Redan under<br />

1997 gick man vidare med en miljöcertifiering. Den blev klar den<br />

1 december 1998.<br />

Fastighetskontorets ansvarsområden sträcker sig från att bygga<br />

till, bygga om och bygga nytt till att ta hand om driften och skötseln<br />

av alla kommunens <strong>fastigheter</strong>. Fastighetskontoret äger också<br />

kommunens byggnader.<br />

1


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Under arbetet med kvalitetscertifiering bestämde sig fastighetskontoret<br />

för att satsa på ett miljöarbete med stöd av miljöledningssystem.<br />

I kvalitetspolicyn, som formulerades i januari 1994, finns<br />

en vision som växte fram i diskussionerna med personalen: Vi,<br />

fastighetskontoret, måste vara föregångare inom branschen till förändringen<br />

mot ett resurssnålare samhälle. De satte också upp ett kvalitetsmål<br />

som gick ut på att införa miljöledningssystemet<br />

ISO 14001 under 1998. Det ledde till att de började arbeta<br />

med miljöledningssystem våren 1997.<br />

– Vi kom till insikt om att våra hyresgäster, t ex barn­ och<br />

ungdomsförvaltningen där barnomsorgen ingår, låg före<br />

oss. De hade börjat med miljöarbete i det lilla formatet,<br />

som kompostering och sopsortering. Vi insåg att de skulle<br />

börja ställa krav och bestämde oss för att vi måste bli bättre<br />

än våra hyresgäster. Vi vill ha nöjda kunder och känna<br />

att vi ligger steget före, berättar Kerstin Engdahl, miljösamordnare<br />

och avdelningschef.<br />

Samtidigt beslut om miljöarbete<br />

I oktober 1996 fattade man inom kommunen ett politiskt beslut om<br />

att alla kommunens verksamheter skulle påbörja ett miljöarbete<br />

och upprätta en miljöpolicy.<br />

– Politikernas beslut i kommunstyrelsen och personalens insikter i<br />

samband med kvalitetsarbetet kom nästan samtidigt. Så det fanns krav<br />

både uppifrån och underifrån på att vi skulle sätta igång.<br />

Fastighetskontoret valde att arbeta med ett standardiserat miljöledningssystem<br />

eftersom de hade goda erfarenheter av det kvalitetsledningssystem<br />

som de infört. På fastighetskontoret tror man<br />

inte heller på ”eget miljöarbete”. Det är lätt hänt att det hamnar vid<br />

sidan av resten av verksamheten eller avstannar efter en tid.<br />

– Standarden är en metod som fungerar. Den är tvingande, miljöarbetet<br />

måste in i verksamheten, och det är ett långsiktigt arbete. <strong>Miljöledning</strong>ssystemet<br />

kräver ju en utomstående granskning, interna revisioner och<br />

genomgång av hela systemet två gånger per år, så kallade ledningens<br />

genomgång, förklarar Kerstin Engdahl.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Standarden ISO 14001 bygger på ständiga förbättringar och på fastighetskontoret<br />

tycker man att den erbjuder en bra modell att jobba<br />

med. Miljöfrågorna integreras i verksamheten och alla aktiviteter<br />

genomförs med perspektivet kvalitet och miljö.<br />

Ingen särskild projektorganisation<br />

På fastighetskontoret har man inte tillsatt någon speciell projektgrupp<br />

för införandet av miljöledningssystemet – projektledargruppen<br />

är samma grupp som ledningsgruppen. Kerstin Engdahl<br />

är kvalitets­ och miljösamordnare, men hon är också avdelningschef<br />

för städavdelningen. Som samordnare är det hennes jobb att<br />

bland annat uppmuntra och uppmärksamma processen. Hon är<br />

också ansvarig för att upprätta revisionsplaner, ledningens genomgång<br />

samt för samordning och uppföljning av miljöledningssystemet.<br />

Arbetet med miljöledningssystemet bereds i den så<br />

kallade samverkansgruppen.<br />

– Vi tror inte på speciellt tillsatta personer som sitter vid sidan om verksamheten.<br />

Arbetet är inte heller bara en ledningsfråga. Personalen måste<br />

vara med. Utan engagerade medarbetare uppnås inga goda resultat, men<br />

självklart måste också ledningen vara engagerad.<br />

Chefen på fastighetskontoret, Sune Johansson, är engagerad. Han<br />

visar alla andra att han tar sig tid med miljöarbetet och att det är<br />

en viktig fråga. Kerstin Engdahl tror möjligen att införandet av ett<br />

miljöledningssystem går fortare med ett ovanifrån­perspektiv, men<br />

att man i längden vinner på att arbeta med det underifrån­<br />

perspektiv som de har valt.<br />

Så här gick fastighetskontoret tillväga<br />

De började arbetet med en personalutbildning i studiecirkelform.<br />

Varje anställd blev kallad till 18 timmars obligatorisk utbildning<br />

under våren 1997. Studiecirkeln träffades fyra gånger. De använde<br />

boken ”Frågor och svar om miljöarbete” som stiftelsen Håll Sverige<br />

Rent gav ut för ett par år sedan. Den är baserad på frågor från<br />

svenska ungdomar.<br />

– Vi tycker att studiecirkelformen fungerar jättebra. I studiecirkeln kan vi<br />

använda oss av varandras erfarenhet och klokskap, säger Kerstin Engdahl.


Processen – en röd tråd<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Miljöutredningen gjordes efter att utbildningen<br />

hade genomförts. På det sättet<br />

kunde man få in information om styrkor<br />

och svagheter från samtliga avdelningar.<br />

I miljöutredningen togs alla miljöaspekter<br />

fram och därefter skapades ett register<br />

över dem. Enligt bedömningsmodellen<br />

poängsattes de olika miljöaspekternas<br />

påverkansgrad för att få fram verksamhetens<br />

betydande miljöaspekter (se sid<br />

47). Vid bedömningen sågs kommunens<br />

miljöprogram som en viktig aspekt att ta<br />

hänsyn till, förutom lagar och förordningar<br />

som nämns i ISO­standarden. På det<br />

sättet kunde de slutligen plocka fram fyra<br />

stycken miljöaspekter som de ville prioritera.<br />

1 Miljöutbildning för all personal i studiecirkelform<br />

våren 1997<br />

2 Miljöutredning – nulägesanalys av de<br />

olika verksamheternas direkta miljöpåverkan<br />

3 Miljöaspektregister<br />

4 Metod för bedömning av miljöaspekter<br />

5 Betydande miljöaspekter<br />

6 Miljöpolicy<br />

7 Miljömål och handlingsprogram<br />

8 Införande och drift<br />

9 Certifieringsrevision i november 1998<br />

De fyra var:<br />

■ upphandling och inköp: av entreprenader och tjänster,<br />

■ transporter,<br />

■ uppvärmning olja,<br />

■ uppvärmning el.<br />

– Vi blev alla förvånade över den höga poängsumman för transporter. I<br />

vår verksamhet är ju transporterna bara ”förflyttning”, inte själva verksamheten<br />

som för en taxirörelse. Att uppvärmningen kom högt upp kom<br />

däremot inte som någon förvåning.<br />

Miljöpolicyn formulerades efter miljöutredningen<br />

När de valt ut de miljöaspekter som miljöarbetet skulle koncentreras<br />

kring skrev de miljöpolicyn (se faktaruta), som sedan fastställdes<br />

av kommunstyrelsen. Fastighetskontoret är direkt underställda<br />

kommunstyrelsen, som därför måste godkänna miljöpolicyn. De<br />

måste också anpassa sin miljöpolicy till kommunens övergripande<br />

miljöpolicy, men när fastighetskontoret formulerade sin policy var<br />

kommunens policy bara ett förslag. Delar av miljöpolicyn består av<br />

material som personalen tog fram under studiecirklarna. Dessutom<br />

ställs specifika krav i ISO 14001 som de har tillgodosett.<br />

Både miljöpolicyn och miljöutredningen innehåller icke­mätbara,<br />

övergripande mål. I miljöutredningen står det bland annat ”Vi ska


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

vara goda förebilder och leva som vi lär.”<br />

De mätbara målen finns inlagda i miljöledningsprogrammet.<br />

– Det är de mätbara målen som är viktiga, de<br />

som man kan mäta och som ger resultat på<br />

lång sikt, säger Kerstin Engdahl.<br />

När miljöpolicyn var klar arbetade man<br />

fram handlingsprogram, fast i Kalmar<br />

kallar de dem för miljöprogram. De ska<br />

innehålla tidsplaner, samt uppgifter om<br />

vilka som är ansvariga och vilka resurser<br />

som kommer att finnas tillgängliga. För<br />

bilar finns det till exempel en plan för<br />

när de ska bytas ut, vilka bränslesnåla<br />

alternativ eller alternativa bränslen som<br />

finns, när de ska vara försedda med<br />

avgasrening och vem som ansvarar för att<br />

arbetet blir utfört.<br />

Rådgör med hyresgästerna<br />

I sitt förvaltningsarbete rådgör fastighetskontoret<br />

med hyresgästerna i vissa frågor.<br />

– Vi gör enkäter som vi skickar ut till våra hyresgäster,<br />

men vi har inte hunnit göra någon<br />

kring miljöarbetet ännu, berättar Kerstin<br />

Engdahl. – I vårt kvalitetsarbete gör vi återkommande<br />

enkäter om vår verksamhet. Det<br />

är ett sätt att få in synpunkter. I den senaste<br />

enkäten till våra städkunder ställde vi frågan:<br />

”Tycker du att vi uppfyller dina krav på en<br />

miljöanpassad städning?” Vi fick överraskande<br />

positiva svar.<br />

De har också både hyresgäster och städkunder som är miljömedvetna<br />

och ställer frågor och krav som rör till exempel städningen<br />

och uppvärmningen. Men det är väldigt olika nivå på medvetenheten<br />

hos olika hyresgäster.<br />

Vid förändringar sker samråd med de som nyttjar lokalerna.<br />

Lösningarna måste också vara ekonomiskt försvarbara.<br />

Miljöpolicy för fastighetskontoret i<br />

Kalmar kommun<br />

Vår miljöpolicy är att med allas insats målmedvetet<br />

arbeta förebyggande och långsiktigt<br />

för att skapa en livsmiljö byggd på<br />

miljö- och resurshushållning.<br />

För att leva upp till policyn måste vi infria<br />

följande krav som policyn bygger på:<br />

■ Kunden: vi ska tillgodose våra kunders<br />

krav och förväntningar på miljö- och<br />

kretsloppsanpassade lokaler, fastighetsservice<br />

och städtjänster.<br />

■ Underleverantören: vi ska ställa krav<br />

på och samarbeta med miljömedvetna<br />

underleverantörer.<br />

■ Transporter: vi ska utföra transporter så<br />

att föroreningen av luft, mark och vatten<br />

minskar.<br />

■ Uppvärmning med olja och el: vi ska<br />

välja värmekälla så att föroreningen av<br />

luft, mark och vatten minskar.<br />

■ Lagstiftning: vi ska genom ständig<br />

utvärdering och förbättring ligga steget<br />

före gällande miljölagstiftning.<br />

■ Vår personal: vi ska utbilda, informera<br />

och stimulera vår personal till engagemang<br />

och delaktighet inom miljöområdet.<br />

■ Vårt ansvar: vi har alla ett miljöansvar i<br />

vårt arbete.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Pengar från Trygghetsfonden bidrog till certifiering<br />

Fastighetskontoret fick pengar från Trygghetsfonden för arbetet<br />

med att införa miljöledningssystemet: 245 000 kronor. De har inte<br />

räknat på kostnaderna för eget arbete, utan endast externa tjänster,<br />

till exempel kostnader för utbildning, studiematerial och konsulter.<br />

Certifieringskostnaden är inte heller inkluderad. De har inte<br />

använt riktigt alla pengarna (se nedan).<br />

Kostnader för ISO 14001 1997 1998<br />

Övriga konsulter 37 157 20 351<br />

Traktamenten, reseersättningar 171 320<br />

Avgifter för kurser, studiebesök 3 660 14 592<br />

Studiecirkelträffar 12 896 1 212<br />

PO 40 31<br />

Lokalhyror 1 625 0<br />

Böcker 510 519<br />

Facklitteratur 4 865 1 575<br />

Datamaterial 0 2 400<br />

Databehandling, miljöbokhyllan 0 1 400<br />

Administrativa tjänster,<br />

Stadsbyggnadskontoret 920 2 111<br />

Resekostnader 142 739<br />

Representation 330 740<br />

Totalt 62 316 45 990<br />

Summa kostnader: 108 306 kronor<br />

De har ingen årlig budget för miljöledningsarbetet. Det är ju integrerat<br />

och ska inte separeras från den övriga verksamheten. Därför<br />

har de inte gjort några kostnadsberäkningar för det egna arbetet.<br />

– Det är inte så mycket att räkna på, menar Kerstin Engdahl. Vi måste<br />

helt enkelt klara av det. Vi har inga extra pengar för det, utan måste<br />

prestera det inom den personalbudget som vi har. Vi ser det som en<br />

investering för framtiden, ett överlevnadssätt.<br />

Några eventuella kostnader eller besparingar som orsakats av det<br />

nya arbetssättet har man ännu inte sett. Det är helt enkelt för tidigt<br />

för att förändringar i verksamheten ska ha slagit igenom.<br />

Själva miljöcertifieringen gick relativt lätt. På fastighetskontoret<br />

tror man att man har haft stor hjälp av den tidigare kvalitets­


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

certifieringen. De hade redan kämpat sig igenom ett liknande<br />

system, och beskrivit många flöden och rutiner. Vad de behövde<br />

göra var att förtydliga och delvis lägga till saker vid införandet av<br />

miljöledningssystemet.<br />

Ett gemensamt engagemang<br />

Enligt Kerstin Engdahl är det viktigt att det finns ett<br />

engagemang inom hela verksamheten. Personalen måste<br />

känna sig motiverad. Det är därför det är så viktigt<br />

med utbildning av personalen. Men det är förvånansvärt<br />

lätt att motivera folk till miljöarbete, lättare än<br />

kvalitetsarbete, eftersom miljöarbetet ofta är tydligare<br />

och erbjuder tydligare exempel.<br />

– Att starta ett miljöarbete är en process. Man måste<br />

vänja sig inom organisationen. Det går inte över en natt,<br />

avslutar hon.<br />

För mer information, kontakta Sune Johansson, Fastighetschef,<br />

tel: 0480­45 05 05, e­post: sune.johansson@kommun.kalmar.se<br />

och Kerstin Engdahl, tel: 0480­45 05 35, e­post: kerstin.engdahl@<br />

kommun.kalmar.se eller besök Kalmar kommuns hemsida: www.<br />

kalmar.se<br />

Kalmars metod för bedömning av miljöaspekter<br />

Kartläggningen av miljöaspekterna följs av en bedömning av deras<br />

betydelse, vilket ger en uppfattning om i vilken utsträckning och<br />

i vilken ordning de ska åtgärdas. Varje miljöaspekt tilldelas poäng<br />

beroende på överensstämmelse med givna påståenden eller svarsalternativ.<br />

Resultatet blir en poängmässig rangordning där de miljöaspekter<br />

som tilldelats flest poäng är de mest betydande.<br />

Definitioner<br />

Miljöaspekt = delar av en organisations aktiviteter/verksamhet,<br />

produkter eller tjänster som kan inverka på miljön.<br />

Betydande miljöaspekt = miljöaspekt som har eller kan ha<br />

betydande påverkan på miljön.<br />

– Ja just det! I ”Grepp<br />

om driften” stod<br />

det att man lätt kan<br />

spara 10 % i energiförbrukning<br />

per år om<br />

man installerar DUC.


Styrande dokument<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Tilldela miljöaspekten den högsta poäng där en eller flera frågor<br />

kan besvaras med ja. Notera i sammanställningen vilka frågor som<br />

bejakats (t ex 5 a, c).<br />

5 poäng:<br />

a. Är miljöaspekten reglerad av lagstiftning/myndighetskrav som<br />

uppfylls utan marginal?<br />

b. Strider miljöaspekten mot förvaltningens/bolagets miljömål?<br />

c. Är miljöaspekten prioriterad i kommunens gemensamma<br />

program (miljöskydds-, naturvårdsprogram m fl)?<br />

d. Innehåller produkten ämnen som enligt kommunens miljökriterier<br />

(Västernorrlandpärmen + KF­beslut) inte ska upphandlas?<br />

3 poäng:<br />

a. Är miljöaspekten reglerad av lagstiftning/myndighetskrav som<br />

uppfylls med god marginal?<br />

b. Innehåller produkten ämnen som enligt kommunens miljökriterier<br />

inte bör upphandlas?<br />

0 poäng:<br />

a. Är miljöaspekten varken reglerad av lagstiftning/myndighetskrav,<br />

egen miljöpolicy/miljömål eller kommunens gemensamma<br />

program?<br />

Miljöeffekter<br />

Vilka av följande miljöeffekter ger aspekten upphov till (enligt<br />

Naturvårdsverkets 13 miljöhot)? Kvantiteten vägs in först i nästa<br />

fråga. Förklaringar till miljöhoten står att läsa på Naturvårdsverkets<br />

hemsida: www.environ.se<br />

Miljöhot: nej = 0 poäng; ja = 1 poäng<br />

1. Klimatpåverkande gaser<br />

2. Uttunning av ozonskiktet<br />

3. Försurning av mark och vatten<br />

4. Fotokemiska oxidanter/marknära ozon<br />

5. a) Luftföroreningar i tätort<br />

b) Buller i tätort


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

6. Övergödning av vatten och mark<br />

7. Påverkan genom metaller<br />

8. Påverkan av organiska miljögifter<br />

9. Introduktion och spridning av främmande organismer<br />

10. Nyttjande av mark och vatten som produktions­ och försörjningsresurs<br />

11. Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar<br />

och infrastruktur<br />

12. Anspråk på särskilt värdefulla områden (enligt kommunens<br />

naturvårdsprogram)<br />

13. a) Brutna kretslopp<br />

b) Osorterat avfall och/eller miljöfarliga restprodukter<br />

Övriga faktorer:<br />

14. Nyttjande av ändliga naturresurser<br />

15. Påverkan på stads­ eller landskapsbilden<br />

Omfattning<br />

Hur stor är miljöaspektens miljöpåverkan som helhet med hänsyn<br />

till storlek/använd mängd/halt? Ta bland annat hänsyn till hur<br />

många av miljöhoten under rubriken ”Miljöeffekter” som berörs.<br />

1 poäng = liten; 3 poäng = måttlig; 5 poäng = stor<br />

Opinion<br />

Poäng tilldelas de miljöaspekter som medför ett speciellt intresse<br />

eller orsakar många klagomål hos intressenter såsom kommuninvånare,<br />

företag, forskare, myndigheter, politiker (allmänpolitiska<br />

värderingar), miljöorganisationer, media, anställda och/eller andra<br />

intressenter.<br />

Vilken omfattning har opinionens intresse för miljöaspekten?<br />

1 poäng = liten; 3 poäng = måttlig; 5 poäng = stor


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Fortifikationsverket satsar på ISO 14001 utan<br />

certifiering<br />

Fortifikationsverkets huvuduppgift är att förvalta de av statens<br />

<strong>fastigheter</strong> som används för försvarsändamål. De ansvarar för<br />

ett mycket stort fastighetsbestånd spritt över hela<br />

landet. Brukare är i de flesta fall Försvarsmakten,<br />

som själv har gjort miljöfrågorna till en profilfråga.<br />

Fortifikationsverket har valt att arbeta med<br />

både ISO 14001 och ISO 9001, och är nu på väg<br />

att införa båda systemen. För att inte i onödan<br />

spendera skattepengar satsar de på en certifierbar<br />

verksamhet, men ingen certifiering. Införandet av<br />

miljöledningssystemet ISO 14001 ska vara genomförd<br />

under 1999.<br />

Fortifikationsverket är en myndighet inom Försvarsmaktens<br />

ansvarsområde och tillhör sedan 1 januari 1999 Finansdepartementets<br />

ansvarsområde. Verket ansvarar för ett mycket stort<br />

fastighetsbestånd. Fastigheterna är spridda över hela landet, men<br />

de flesta ligger naturligtvis i garnisonsorterna. Beståndet omfattar<br />

cirka 15 000 byggnader och runt 6 miljoner kvadratmeter (bruttoarea),<br />

omkring 2 450 större befästningar, ett stort antal truppbefästningar,<br />

cirka 70 flygfält och 420 000 hektar mark. Deras hyresgäster<br />

är Försvarsmakten och övriga myndigheter inom Försvarsdepartementets<br />

ansvarsområde.<br />

Organisationen består av en stab i Eskilstuna och tre geografiskt<br />

uppdelade förvaltningsavdelningar med egna driftenheter.<br />

Fortifikationsverket leds av ledningsgruppen som består av<br />

generaldirektör Torsten Engberg och verkets fem avdelningschefer.<br />

Dessutom finns en politisk styrelse, utsedd av regeringen.<br />

Engagemang och direktiv uppifrån<br />

Det fanns flera skäl till att Fortifikationsverket valde att satsa på ett<br />

miljöarbete. Dels fanns det några personer på Fortifikationsverket<br />

som hade ett stort intresse för miljöfrågor, bland annat generaldirektör<br />

Torsten Engberg och chefen för plan­ och miljösektionen,<br />

Ulf Tomner. Dels har arbetet bedrivits på uppdrag av regeringen<br />

genom direktiv i de årliga regleringsbreven. Dessutom har deras<br />

hyresgäst, Försvarsmakten, gjort miljöfrågorna till en profilfråga.<br />

De har uttryckt förväntningar på en miljöanpassad fastighets­<br />

0


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

förvaltning i sin miljöplan. Med alla dessa skäl tillsammans fann<br />

det sig ganska naturligt att starta ett miljöarbete.<br />

– Försvarsmakten är en krävande, men samarbetsvillig och miljöintresserad<br />

brukare, säger Ulf Tomner. De har både kunskap och<br />

ambitioner och vi har därför valt att samordna vårt miljöarbete med brukarnas<br />

miljöarbete, främst Försvarsmakten.<br />

I 1996 års regleringsbrev fick Fortifikationsverket till uppgift att<br />

lägga särskilt vikt vid miljöarbetet. Det ledde till att verket initierade<br />

det fortsatta miljöarbetet genom att formulera en miljöpolicy<br />

som angav organisationens viljeinriktning. Policyn är godkänd av<br />

regeringen.<br />

– Vi började med att skriva en miljöpolicy under 1996. Den blev en smärre<br />

roman, på gränsen till för lång. Sedan dess har vi försökt att banta ned<br />

den, säger Ulf Tomner.<br />

Både kvalitet och miljö<br />

I 1997 års regleringsbrev fanns en uppmaning om att överväga<br />

miljöledning. När Fortifikationsverket fick det uppdraget från<br />

regeringen började de fundera över hur de ville organisera sitt<br />

arbete. De kom fram till att de ville ha ett ISO­baserat system, ISO<br />

14001, som integrerades i det ordinarie ledningssystemet. De ville<br />

samtidigt införa ett kvalitetsledningssystem, ISO 9001.<br />

– Det innebär naturligtvis ett större arbete att införa två system samtidigt,<br />

men för att få ett bestående miljöarbete måste vi ha ordning och<br />

reda på hela vårt ledningssystem och kontroll över både ekonomi och<br />

verksamhet, säger Ulf Tomner.<br />

Förklaringen till behovet av kvalitetsledning finns i myndighetens<br />

korta historia. Fortifikationsverket startade sin verksamhet i juli<br />

1994 och har inte hunnit jobba upp rutiner och processer ännu.<br />

Tidigare var de en uppdragsmyndighet, Fortifikationsförvaltningen,<br />

som fick uppdrag från Försvarsmakten. Då var de inte<br />

fastighetsförvaltande, utan fungerade som ett stöd för Försvarsmakten.<br />

De utförde dessutom tillståndsprövningar enligt miljölagstiftningen<br />

för Försvarsmaktens verksamhet, på till exempel<br />

skjutfält och flygflottiljer. De gjorde bland annat miljökonsekvensbeskrivningar<br />

och arbetade alltså med miljöfrågor redan innan de<br />

blev ett fristående verk.<br />

Vid starten 1994 hade de ansvaret för fastighetsförvaltningen, men<br />

driften låg kvar hos Försvarsmakten. Först vid årsskiftet 1997/98<br />

1


–…målet är ISO<br />

14001-märkt, hur<br />

ska jag göra?<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

överfördes även fastighetsdriften till Fortifikationsverket. Det innebar<br />

en stor organisationsförändring. Från att ha varit 160 personer,<br />

var de vid början av 1998 i stället 1 600 personer. Det uppstod<br />

därmed ett stort behov av att förändra ledningssystem och rutiner<br />

inom organisationen.<br />

– Om vi redan hade haft väl fungerande lednings­ och uppföljningssystem<br />

hade vi kanske valt att bara integrera miljöledningssystemet i den ordinarie<br />

verksamheten, säger Ulf Tomner. Men hur många organisationer har<br />

det, även om de har funnits betydligt längre än vi?<br />

Tydliga mål och riktlinjer<br />

Fortifikationsverket har inte gjort någon prioritering mellan kvalitetsarbetet<br />

och miljöarbetet, men för införandet av miljöledningssystemet<br />

finns ett regeringsuppdrag som ska uppfyllas. Målet är<br />

att Fortifikationsverket ska ha infört och tillämpa ett kvalitetssäkrat<br />

miljöledningssystem före den 31 december 1999, med utgångspunkt<br />

i de nationella miljömålen, den statliga inriktningen<br />

och Fortifikationsverkets miljöpolicy.<br />

I regeringsuppdraget finns också en form av<br />

tidtabell. Under 1998 skulle de bland annat<br />

genomföra miljöutredning, miljöpolicy,<br />

miljöledningsprogram och miljöåtgärder<br />

i upphandlingen. Det finns alltså<br />

tydliga riktlinjer för vad de ska uppnå.<br />

Fortifikationsverket ser inte kretsloppsanpassning<br />

av fastighetsförvaltningen<br />

som främst ett administrativt eller tekniskt problem, utan en fråga<br />

om utbildning och motivation. Det gäller att göra dem som ansvarar<br />

för och sköter anskaffning, underhåll och drift samt avyttring<br />

medvetna om miljöfrågorna och den roll de kan ha för att verka för<br />

ett hållbart samhälle.<br />

Så här gick Fortifikationsverket tillväga<br />

Fortifikationsverket började med att genomföra en breddutbildning<br />

för att engagera så många som möjligt under 1997. Den<br />

genomfördes i de tre förvaltningsområdena Eskilstuna, Kristianstad<br />

och Boden. Merparten av de då 160 anställda gick utbildningen.<br />

Den var inte obligatorisk, men framhölls som angelägen.<br />

Sedan gjorde de en miljöutredning, som ju ligger till grund för<br />

en stor del av det fortsatta arbetet. Den påbörjades i maj 1997 och


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

blev klar i februari 1998. Det var en halvårsprocess som var väldigt<br />

arbetskrävande. Den gjordes med insikt om att de skulle överta<br />

även driftsansvaret för <strong>fastigheter</strong>na, så efter bästa förmåga tittade<br />

de även på parametrar för driften.<br />

– Vi lade medvetet ned mycket energi på miljöutredningen för att vi skulle<br />

få bästa möjliga fotfäste, säger Ulf Tomner. Den har också stått sig ganska<br />

bra, även om den innehåller några felaktiga uppgifter för utsläpp till luft<br />

av förbränningsprodukter.<br />

De började också tidigt arbeta med miljöfrågor i upphandlingen.<br />

Fortifikationsverket har en stor upphandling av konsulttjänster och<br />

entreprenader, samt inköp av material och produkter till driften.<br />

Under 1997 genomfördes om­ och nybyggnader av lokaler och<br />

anläggningar för cirka 700 miljoner kronor. Verket tecknar också<br />

ramavtal för stora mängder elinstallationsvaror, vitvaror, belysningsarmaturer<br />

m m. Man utvecklade därför upphandlingsmallar<br />

som ställer miljörelaterade krav bland annat på konsulter och i avtal.<br />

Inledningsvis var det krav på redovisning av miljöpolicy, därefter<br />

utvecklades det till krav på miljöplan, och nu kräver man även<br />

redovisning av miljöledningssystem och en anpassad miljöplan för<br />

projektet. Utvecklingsarbetet genomfördes av dem som normalt<br />

arbetar med den här typen av uppgifter.<br />

Energianvändningen en stor fråga<br />

Vid miljöutredningen valde man ut ett antal områden som var<br />

särskilt viktiga ur miljösynpunkt. Drift och underhåll står för cirka<br />

60 procent av Fortifikationsverkets verksamhet, i kostnader räknat.<br />

Om­ och nybyggnationer står för knappt 30 procent. Dessutom har<br />

de en del avyttringsverksamhet, ett område som ökar starkt.<br />

– Vid en prioritering gäller det att skilja på elefanter och mygg! säger Ulf<br />

Tomner. Inledningsvis har vi koncentrerat arbetet på elefanterna: energianvändningen<br />

och material­ och resursförbrukningen.<br />

Fortifikationsverket har länge arbetat med att minska energianvändningen<br />

av både ekonomiska skäl och miljöskäl. När man<br />

köper energi för runt 400 miljoner kronor om året, så betalar även<br />

en liten besparing hela miljöledningssystemet flera gånger om.<br />

Förbrukningen av värmemedia har minskat de senaste fem åren,<br />

vilket har inneburit en del besparingar, och dessutom har andelen<br />

fossila bränslen minskat.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

När det gäller material och resursförbrukningen försöker de hitta<br />

styrmetoder för val av miljövänligare alternativ. De hanterar cirka<br />

1 000 ton byggmaterial varje år.<br />

– Man kan inte få folk att stå och räkna gipsskivor. I stället försöker vi få<br />

dem att välja bättre material, med stöd av bland annat målsättningar från<br />

Byggsektorns kretsloppsråd och metoder för miljövärdering som har tagits<br />

fram av marknaden.<br />

Fortifikationsverket arbetar också med vattenförbrukningen, ozonnedbrytande<br />

köldmedier, kemikalieanvändning, hantering av<br />

avfall och markanvändning. I verksamhetsplanen finns specifika<br />

miljömål inlagda.<br />

– Vi har däremot inga specifika handlingsplaner för miljöarbetet. Kanske<br />

blev det lite för integrerat, säger Ulf Tomner. Vi har insett att vi måste<br />

backa lite och ta fram verksamhetsvisa handlingsplaner för just miljöfrågorna.<br />

Vi gick direkt på uppdraget i verksamheten, och ser nu att det blir<br />

svårt att utvärdera arbetet när det är så väl integrerat. Det är svårt att få<br />

överblick.<br />

Miljöarbetet en del av den vanliga verksamheten<br />

Hela miljöarbetet genomförs som en del av den ordinarie verksamheten.<br />

De har varit återhållsamma med att bilda speciella arbetsgrupper.<br />

Ulf Tomner har redan från början varit ansvarig för att<br />

driva miljöarbetet, först som chef för plan­ och miljösektionen och<br />

sedan 1998 som kvalitets­ och miljöchef. Han är direkt underställd<br />

generaldirektören. Tjänsten som kvalitets­ och miljöchef är helt ny i<br />

organisationen, och tillsättandet av den är både en prioritering och<br />

en markering. Vissa personers tjänster har delvis förändrats. I januari<br />

1998 utpekades miljöutredare i respektive förvaltningsområde.<br />

De utsågs bland de jurister som arbetar med tillståndsprövningar,<br />

och som därför redan har en viss kompetens på området. De konkreta<br />

uppgifterna har dock lagts i den ordinarie linjeorganisationen.<br />

Den som är ansvarig för en respektive verksamhet har också<br />

ett miljöansvar.<br />

– Det var ett medvetet val för att vi skulle uppnå bestående förändringar,<br />

trots att det kanske på vissa sätt är en trög väg, säger Ulf Tomner. Men<br />

under de senaste åren har vi haft så många utredningar och arbetsgrupper<br />

om allt mellan himmel och jord att vi kände att det var viktigt att hålla<br />

det inom den ordinarie organisationen.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Man har organiserat det så att man lagt in miljöuppdrag i den<br />

ordinarie verksamheten, till exempel utveckling av nya upphandlingsmallar<br />

med miljöaspekter. I uppdraget ingår krav på återredovisning<br />

i den ordinarie redovisningen: i halvårsredovisningen och<br />

årsredovisningen. Tidsramar för uppdraget finns också inlagda i<br />

verksamhetsplanen.<br />

De har valt att arbeta med hela verksamheten.<br />

– Det går inte lika bra överallt, men vi gör det i alla fall, säger Ulf<br />

Tomner.<br />

Ledningen driver på arbetet<br />

Ledningsgruppen är engagerad i miljöarbetet, framför allt generaldirektör<br />

Torsten Engberg som själv har ett stort intresse för miljöfrågor.<br />

– Generaldirektören är själv pådrivande i arbetet, säger Ulf Tomner. Det<br />

är väldigt stor skillnad mot att bara acceptera vad folk gör.<br />

Resten av ledningsgruppen har ett engagemang, men prioriterar<br />

kanske inte miljöfrågorna på samma sätt. Det är ju avdelningscheferna<br />

som är ansvariga för att alla verksamhetens mål uppnås, och<br />

som ska få resurserna att räcka till. Ulf Tomner sitter inte själv med<br />

i ledningsgruppen, men rapporterar till den fyra gånger per år. Då<br />

går de igenom revisioner och förbättringsförslag, gör en analys och<br />

ger förslag till åtgärder. Den politiska styrelsen är inte drivande i<br />

miljöarbetet, men styrelseledamöterna är intresserade och stöder<br />

verkets miljöinriktning.<br />

En gång per år sker ledningens genomgång av miljöledningssystemet.<br />

Då går man igenom hela systemet. Framöver kommer de även<br />

att ha externa revisioner. I höst vill Ulf Tomner genomföra en första<br />

revision med en extern person för att få en bekräftelse utifrån på<br />

att det fungerar som det ska.<br />

Olika typer av utbildningar stöder processen<br />

Ute i driftsorganisationen genomför Fortifikationsverket nu en<br />

”motivationsutbildning” med hjälp av Det Naturliga Steget.<br />

Driftspersonalen ingick ju inte i organisationen när den första utbildningsinsatsen<br />

gjordes. Utbildningen påbörjades under 1998 och<br />

genomförs ute i de olika regionerna; bara den södra tredjedelen av<br />

landet är klar. All personal är kallad, men man är inte tvungen att<br />

gå utbildningen.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Man har också genomfört ett antal utbildningar i miljörevision.<br />

Avdelningarna har pekat ut intresserade personer som då fått en<br />

chans att utveckla sitt engagemang. Cirka tio personer har tagit<br />

chansen. De har haft olika fackkompetens, till exempel om flygbaser<br />

eller avloppsreningsverk. Dessutom har några personer gått<br />

Försvarets 10­poängsutbildning i miljöfrågor i Östersund. Inom<br />

Försvarsmakten går miljösamordnarna på alla regementen den<br />

kursen. Fortifikationsverket har alltså kompetenta hyresgäster<br />

som inte behöver utbildas för att förstå miljöfrågorna. Det gör det<br />

lättare att få förståelse för olika åtgärder som behöver genomföras.<br />

Generellt försöker Fortifikationsverket använda sig av den på<br />

marknaden tillgängliga kunskapen i så stor utsträckning som<br />

möjligt. Det leder också till en kontinuerlig kompetensutveckling<br />

bland personalen.<br />

Kostnaderna låga i förhållande till vinsterna<br />

När Fortifikationsverket räknar på kostnaderna för införandet<br />

av miljöledningssystemet har de inte inkluderat den största kostnaden:<br />

personalens tid. De budgeterade kostnaderna inkluderar<br />

bland annat kostnader för utbildning, konsulter och produktion av<br />

miljöredovisningen.<br />

– Vi har överhuvudtaget inte räknat på de egna kostnaderna. Vi ser<br />

det som kompetensutveckling och ett arbete som måste göras som en<br />

långsiktig satsning, säger Ulf Tomner. Men naturligtvis är de interna<br />

kostnaderna mycket större än de budgeterade kostnaderna.<br />

I kostnaderna för utbildningen ingår inte personalens tid, utan<br />

bara den externa hjälp som de köpt vid breddutbildningen i inledningsskedet<br />

och av Det Naturliga Steget. Totalt runt 200 000 kr.<br />

Konsulthjälpen som de anlitade för att göra miljöutredningen<br />

kostade runt 600 000 kronor och framtagandet av miljöredovisningen<br />

kostade cirka 200 000 kronor, men då fick man också hjälp<br />

med att strukturera den. Man ska även i fortsättningen göra externa<br />

miljöredovisningar, men då kommer man att lämna mer eget<br />

underlag och kostnaden kan förhoppningsvis stanna runt 70 000<br />

kronor.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

– Det låter kanske som om införandet har kostat<br />

mycket pengar, men systemet är lönsamt på sikt.<br />

Dels undviker vi miljösanktionsavgifter för överträdelser<br />

av lagar i miljöbalken. En sådan överträdelse<br />

kan exempelvis kosta 500 000 kronor.<br />

Dels gör vi besparingar, framför allt på energisidan,<br />

säger Ulf Tomner.<br />

För mer information, kontakta Ulf Tomner, tel:<br />

016­15 40 00, e­post: uftr@fortv.se, eller besök<br />

Fortifikationsverkets hemsida: www.fortv.se<br />

Fortifikationsverkets miljöpolicy<br />

FORTV är en central förvaltningsmyndighet<br />

med uppgift att förvalta statens <strong>fastigheter</strong> avsedda<br />

för försvarsändamål (ändamåls<strong>fastigheter</strong>).<br />

Försvars<strong>fastigheter</strong>na och den verksamhet<br />

som Försvarsmakten och övriga brukare<br />

bedriver med utnyttjande av mark, anlägg­<br />

Några goda råd<br />

■ System ska vara enkla och<br />

begripliga, annars är det inget<br />

hjälpmedel.<br />

ningar och lokaler har en betydande inverkan på miljön. FORTV:s<br />

verksamhet som förvaltare av försvars<strong>fastigheter</strong> medför redan nu<br />

behov av åtgärder av betydelse för miljön, till exempel:<br />

■ tillståndsansökningar enligt miljöskyddslagen,<br />

■ bullermotverkande åtgärder till följd av beslutade koncessioner,<br />

■ avveckling av ozonnedbrytande släck­ och kylmedia,<br />

■ miljökrav vid upphandling av konsulter och entreprenörer.<br />

■ Miljöförbättringarna blir inte alltid<br />

som det var planerat i systemet,<br />

men det kan vara bra åtgärder<br />

trots det. Var beredd att ändra<br />

systemet!<br />

Genom en miljöanpassad fastighetsförvaltning ska FORTV bidra<br />

till att nödvändiga tillstånd kan erhållas för försvarsverksamheten.<br />

Miljöpolicyn syftar till att utveckla FORTV som en miljömedveten<br />

fastighetsförvaltare. Försvars<strong>fastigheter</strong>na ska inordnas i en kretsloppsanpassad<br />

samhällsutveckling.<br />

I praktisk handling innebär det att FORTV i nära samarbete med<br />

brukarna ska:<br />

■ verka för att öka kunskaper, insikt och motivation om nödvändigheten<br />

av kretsloppsanpassning och resurshänsyn inom<br />

fastighetsförvaltningen;<br />

■ Människor är olika! Satsa först på<br />

dem som vill själva, de blir sedan<br />

självgående.<br />

■ Utbildning och information kan<br />

aldrig överdrivas.<br />

■ Engagera kunden.<br />

■ Var konkret.<br />

■ Ta vara på andras erfarenheter.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

■ medverka i forskning och teknikutveckling inom fastighetsförvaltningens<br />

område av betydelse för miljön;<br />

■ förvalta försvars<strong>fastigheter</strong>na med hänsyn till natur­ och kulturmiljö<br />

och inom ramen för gällande miljölagstiftning;<br />

■ verka för att miljöfrågorna inom fastighetsförvaltningen<br />

samordnas med brukarnas miljöarbete.<br />

FORTV ska inom fastighetsförvaltningens samtliga verksamhetsgrenar<br />

(anskaffning, underhåll och drift samt avyttring) verka för:<br />

■ att fastighetsförvaltningen inriktas mot ett miljöanpassat livscykeltänkande<br />

med god hushållning vad avser material, energi<br />

och vatten;<br />

■ att kretsloppsanpassade produkter, material och produktionsmetoder<br />

används;<br />

■ att tekniska lösningar väljs så att utsläpp till mark, vatten och<br />

luft minimeras;<br />

■ att restprodukter från nyproduktion, ändringar och rivning källsorteras;<br />

■ att den del av byggavfallet som deponeras halveras till sekelskiftet;<br />

■ att en god bebyggelse­ och arbetsmiljö skapas och bibehålles;<br />

■ att det kulturhistoriska värdet värnas,framför allt genom<br />

anpassning av verksamheten till byggnadernas förutsättning;<br />

■ att miljökonsekvenser klarläggs och miljökrav ges hög prioritet i<br />

planering och genomförande av anskaffning, underhåll och drift<br />

samt avveckling;<br />

■ att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) utarbetas för att<br />

klargöra miljöförhållanden;<br />

■ att samverkan sker med civila lokala, regionala och centrala<br />

myndigheter gällande planer, miljömål etc;<br />

■ att erfarenheter och kunskaper från bl a miljöprövning, drift<br />

och underhåll samt avyttring dokumenteras och utnyttjas som<br />

grund för förändring av fastighetsbeståndet;<br />

■ att FORTV och andra myndigheters miljöregler tillgodoses av leverantörer<br />

(av material, energi och tjänster) med dokumenterad<br />

miljöpolicy;<br />

FORTV ska inom området Anskaffning härutöver verka för:


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

■ att underlätta att framtida ändring och avyttring (särskilt rivning)<br />

bland annat genom att dokumentera material­ och mediainnehåll<br />

i anläggningar och lokaler.<br />

FORTV ska inom området Underhåll och drift härutöver verka för:<br />

■ att fastighetsunderhåll och fastighetsdrift genomförs med god<br />

hushållning och miljöanpassat.<br />

FORTV ska inom området Avyttring härutöver verka för:<br />

■ att miljöbesiktning sker före rivning;<br />

■ att saneringsbehov identifieras och att erforderlig sanering genomförs;<br />

■ att rivet byggnadsmaterial sorteras och återbrukas i ökande omfattning;<br />

■ att metoder för rivning eller plombering av lokaler och anläggningar<br />

med avseende på miljöfarliga fastighetstillbehör, byggmaterial<br />

och komponenter vidareutvecklas.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

ABB – miljöcertifierat fastighetsföretagande i<br />

privat regi<br />

ABB Facilities Management AB är ett företag som driver fastighetsföretagande.<br />

De tillhör ABB­koncernen och förvaltar <strong>fastigheter</strong><br />

över hela Sverige. Företaget har skapat ett eget verksamhetssystem<br />

där de integrerat både kvalitets­ och miljöfrågor. Arbetet har givit<br />

hela verksamheten en bättre struktur och lett till certifiering enligt<br />

både ISO 14001 och ISO 9001. Dessutom har de anställda blivit<br />

bättre på att arbeta i projekt och ökat sin analysförmåga. Något<br />

som de kommer att ha nytta av under lång tid framöver.<br />

ABB Facilities Management är en del av den internationella ABBkoncernen,<br />

men de ansvarar bara för <strong>fastigheter</strong> i Sverige. Totalt<br />

förvaltar de runt 1,7 miljoner m2 . Själva <strong>fastigheter</strong>na ägs till stor<br />

del av Nordisk Renting AB (till 20 % ägt av ABB) som sedan har<br />

ett ”lease­back”­avtal med ABB. Företagets huvuduppgift är att<br />

driva fastighetsföretagande och att se till att fastighetsförvaltningen<br />

är lönsam. ABB är deras i särklass största kund, men i många av<br />

<strong>fastigheter</strong>na finns också externa hyresgäster.<br />

ABB Facilities Management AB är uppdelat i tre regioner: Västerås<br />

(runt 1/3 av verksamheten), Nordregion och Sydregion. På företaget<br />

arbetar 90 personer. De ansvarar för drift, underhåll, ny­ och<br />

ombyggnationer, marknadsföring, uthyrning och kundservice. De<br />

köper det mesta av drifts­ och underhållstjänsterna, och när det<br />

gäller byggarbeten köper de på totalentreprenad, men styr naturligtvis<br />

konsulternas arbete genom de krav som de ställer.<br />

Företaget hette tidigare ABB Fastighet AB. Namnbytet speglar till<br />

viss del en svängning i verksamheten, från en renodlad, teknisk<br />

fastighetsförvaltning till en mer kundanpassad uthyrningsverksamhet.<br />

Vissa avtal med hyresgästerna, främst ute i landet, är så<br />

kallade kallhyror, men i Västerås har ABB Facilities Management<br />

nästan alltid totalansvar för <strong>fastigheter</strong>na. Man räknar med att<br />

mängden avtal med totalansvar ska öka i framtiden. Då ansvarar<br />

företaget för helheten, inklusive möblemang, datorer, telefon m m.<br />

Allt i enlighet med kundens behov. Det vill säga att de sköter alla<br />

funktioner åt kunden, som bara kan flytta in i helt klara lokaler och<br />

betalar en totalhyra.<br />

0


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Ledningsbeslut ledde till miljöarbete<br />

ABB har givit alla delar av koncernen direktiv om att de ska vara<br />

miljöcertifierade före 1998 års utgång och det var ett ledningsbeslut<br />

som ledde till att ABB Facilities Management påbörjade arbetet.<br />

Hans Johansson sitter själv med i ledningsgruppen i egenskap av<br />

teknisk chef med ansvar för miljö, kvalitet, teknik, inköp och projektledning.<br />

Han blev den som tilldelades rollen att driva arbetet.<br />

Ledningen ser arbetet som en långsiktig satsning och diskuterar<br />

miljöarbetet på varje möte, men är kanske inte direkt pådrivande.<br />

De går också igenom hela systemet två gånger per år. Hans<br />

Johansson fortsätter att vara operativt drivande.<br />

Skapade ett eget verksamhetssystem<br />

ABB Facilities Management AB arbetar enligt ett eget verksamhetssystem<br />

som de lagt upp själva. Trots det egna upplägget var målet<br />

en ISO 14001-certifiering, och under uppbyggnaden av verksamhetssystemet<br />

kontrollerade de naturligtvis att standardens krav på<br />

ett miljöledningssystem var tillgodosedda<br />

Hans Johansson gillar inte system, rutiner och administration<br />

som bara finns till för sakens skull. Det viktiga är enligt honom<br />

den kreativa processen och vad man verkligen kommer fram till i<br />

verksamheten. Han ville inte ha ett separat miljöledningssystem,<br />

utan ett verksamhetssystem som gav överblick och struktur åt<br />

hela verksamheten. Därför drev han igenom modellen med ett<br />

integrerat verksamhetssystem, trots visst motstånd. Idag är alla<br />

nöjda med det egna systemet. Det har givit dem en helhetssyn på<br />

verksamheten och en bra dokumentation som täcker alla delar.<br />

Det har också lett till att både miljö­ och kvalitetsaspekter har<br />

integrerats med den ordinarie verksamhetsplanen.<br />

Så här gick man tillväga<br />

På ABB Facilities Management skrev man miljöpolicyn innan<br />

arbetet med att analysera verksamheten påbörjades. Vid utformningen<br />

av policyn tittade de på koncernens miljöpolicy och<br />

försäkrade sig om att deras egen policy överensstämde med den.<br />

Under hösten 1997 började de titta på alla processer i verksamheten.<br />

Man delade upp verksamheten i sju huvudgrupper, efter<br />

verksamhetens olika delar. Sedan involverade man cirka 50 personer<br />

i arbetet med att analysera processerna. Varje huvudgrupp<br />

1


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

innehöll flera processer – totalt analyserades 65 stycken. Man kan<br />

jämföra processanalysen med miljöutredningen inom ett miljöledningssystem,<br />

men dokumentationen omfattade många flera<br />

aspekter, som till exempel kvalitetsfrågor.<br />

För varje huvudgrupp utsågs en projektledare som skulle ansvara<br />

för att analysen blev gjord. Man bildade också en styrgrupp på åtta<br />

personer som kontinuerligt rapporterade av vad som hände ute i<br />

projektgrupperna. Arbetet genomfördes parallellt med den övriga<br />

verksamheten och blev klart under våren 1998.<br />

När de var klara med processanalyserna tittade<br />

de med ”miljöglasögon” på varje process. På det<br />

sättet tog de fram cirka 150 miljöaspekter. Sedan<br />

gjorde de en prioritering så att det bara blev fyra<br />

stycken kvar. Man ägnade mycket tid åt<br />

att komma överens om hur man skulle<br />

vikta olika aspekter (se sid 69). Till sist<br />

kom man överens om att ta hänsyn<br />

till lagar (5), miljö (5), marknad (3),<br />

ekonomi (3) och opinion (1) vid valet,<br />

och att man skulle lägga olika vikt vid<br />

olika delar (se siffran inom parentes). De<br />

fyra aspekterna man valde ut är:<br />

■ energi,<br />

■ freon (köldmedia),<br />

■ PCB,<br />

■ avfallsåtervinning/rivning.<br />

– Det är oerhört viktigt att arbeta med de stora frågorna, att hålla sig på<br />

makronivå! menar Hans Johansson.<br />

Under våren 1998, då analysen var klar, reviderades miljöpolicyn<br />

något och de fyra prioriterade aspekterna fördes in i texten. Miljömål<br />

och handlingsplaner är helt integrerade i verksamhetssystemet<br />

och blir på så sätt en naturlig del av den dagliga verksamheten.<br />

Miljöarbetet dokumenteras också i den övriga verksamhetsdokumentationen<br />

och man ger inte ut någon offentlig miljöredovisning.<br />

Arbetet ledde till kvalitetscertifiering<br />

Under hösten 1998 implementerade de systemet och de certifierades<br />

enligt ISO 14001 i november 1998. Eftersom de hade utformat


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

ett eget system för hela verksamheten, med en enda verksamhetsplan,<br />

så var de tvungna att lägga in ett korsreferensregister i systemet<br />

så att de externa revisorerna kunde hitta de dokument som<br />

rörde miljöledning.<br />

Arbetet med verksamhetssystemet ledde också till en kvalitetscertifiering<br />

enligt ISO 9001. De är dessutom på väg att certifieras<br />

enligt BS 7799, ett informationssäkerhetssystem, i ett pilotprojekt.<br />

De har hela sitt verksamhetssystem utlagt och dokumenterat i datormiljö,<br />

och är därför lämpliga för en sådan provcertifiering.<br />

Skapade en egen arbetsmetodik<br />

Under arbetets gång har Hans Johansson haft stöd från en extern<br />

konsult. Konsulten har fungerat som bollplank, och han och Hans<br />

tog tillsammans fram ett metodikupplägg för analysprocessen. När<br />

projektgrupperna började arbeta hade de alltså en metodik att följa<br />

som bland annat innehöll syfte, riktlinjer, ansvar och befogenheter,<br />

utförande, former för beskrivning av arbetet, framtagande av<br />

dokument som styr eller påverkar processerna man analyserade,<br />

samt olika mått på processerna.<br />

Hans Johansson upptäckte under arbetets gång att det fanns<br />

många brister och att folk måste lära sig att arbeta i projektform.<br />

Därför genomförde man en utbildning som man själv lade upp.<br />

Den behandlade vad ett bra projekt måste innehålla. Alla anställda<br />

gick utbildningen och fick lära sig arbetsformer för projektarbete.<br />

Arbetet med verksamhetssystemet har fått medarbetarna att tänka<br />

analytiskt, att se helheten och dokumentera verksamheten. Det har<br />

fått många goda effekter i organisationen som de inte hade räknat<br />

med. Tidigare var de till exempel dåliga på interna projekt, trots att<br />

de driver externa projekt hela tiden.<br />

Personligheten påverkar arbetet<br />

– Det är svårare att finna sin roll i ett internt projekt, menar Hans<br />

Johansson. Det gäller att skapa projektgrupper där de olika personligheterna<br />

kompletterar varandra. Det är viktigt att ta hänsyn till det. Man<br />

kan inte sätta bara ”processmänniskor” tillsammans. Det blir kanske rätt<br />

i slutändan, men arbetet går långsamt och är sällan särskilt kreativt.<br />

På ABB Facilities Management AB hade man redan tidigare analyserat<br />

alla medarbetares personligheter. Det var i samband med<br />

att företaget lämnade ASEA­tiden och ville förändra sin företags­


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

kultur. Idag tar man hänsyn till personligheten i organisationen, till<br />

och med på ledningsnivå. Man har också lyckats förändra företagskulturen<br />

och organisationen.<br />

– Det var svårt i början. Vi var inte vana att jobba i interna projekt, men<br />

idag finns en enorm förståelse för den här typen av arbete. Arbetet har<br />

inneburit en utbildning, inte bara resulterat i en pappersprodukt. Men<br />

man måste ha tålamod, ett fruktansvärt tålamod, säger Hans Johansson.<br />

Arbetet gav ny syn på kontroll av upphandling<br />

Vid tillämpningen av verksamhetssystemet skedde inga förändringar<br />

på personalsidan, men det gällde för personalen att lära sig<br />

att jobba med det system de tagit fram. Systemet har på det hela<br />

givit mer ordning och reda. Man ska ju hela tiden kunna visa att<br />

man uppnår de krav som man satt upp.<br />

Kanske har man under arbetet med verksamhetssystemet och miljöfrågorna<br />

fått upp ögonen för hur stor betydelse inköps­ och upphandlingsprocessen<br />

har. Idag ställer ABB Facilities Management<br />

högre och mer systematiska krav vid upphandling, men framför<br />

allt följer de upp kraven. De kräver verifikationer på att kraven<br />

verkligen är uppfyllda och har skapat en struktur för att kontrollera<br />

att det stämmer.<br />

– Vi ställde naturligtvis krav förut också, men vi kontrollerade sällan att<br />

de verkligen följdes. Nu när vi börjat göra det möts vi ofta av starka reaktioner.<br />

Ibland känns det som om vi knuffar hela byggsektorn framför oss i<br />

förhandlingarna med olika underleverantörer, säger Hans Johansson.<br />

Ständiga förbättringar<br />

Under arbetet med verksamhetsanalysen fick de också in 250 förbättringsförslag.<br />

Det ledde till att de skapade ett eget datoriserat<br />

system för förslag till ständiga förbättringar. Om någon anställd<br />

kommer på en idé lägger han/hon in den på datorn, och den tas<br />

sedan om hand av IT/utvecklingsavdelningen. De utser kanske<br />

en genomförare eller för upp frågan till ledningsgruppen för diskussion.<br />

Vissa förslag förkastar de. ”Ständiga förbättringar” står<br />

idag alltid på agendan för ledningsgruppens möten. Systemet<br />

med ”Ständiga förbättringar” är en motor i hela systemet som ser<br />

till att det blir bättre och bättre hela tiden. Förslagen klassificeras<br />

också som tillhörande en viss process och område (verksamhet eller<br />

miljö). Cirka 25–30 procent av alla förslag som kommer in rör<br />

miljörelaterade frågor.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Utbildning, visioner och engagemang<br />

Generellt har man som policy på ABB Facilities Management att ge<br />

utbildning då de anställda vill utbilda sig. Inför arbetet med verksamhetsanalysen<br />

var Karl­Henrik Robèrt från Det Naturliga Steget<br />

där och pratade en hel dag, men det var främst i egenskap av visionär.<br />

Efteråt valde runt 8 personer att gå på Det Naturliga Stegets<br />

kurs i Stockholm. Två personer har också läst en 20­poängskurs<br />

om miljö på KTH.<br />

Efter Robèrts föredrag ordnade man en ovanlig form av ”kick­off”<br />

– de brukar alltid starta interna projekt med en kick­off. Personalen<br />

transporterades med buss till sopstationen, där de fick sortera<br />

sopor och även fick i uppgift att göra i ordning ett område för att<br />

sitta och äta. Sedan ordnade man fest på soptippen…<br />

– Vi hade inget organiserat miljöarbete i företaget tidigare, men när man<br />

sätter igång så hittar man alltid folk i verksamheten som är engagerade,<br />

är Hans Johanssons svar på en fråga om personalens egna engagemang.<br />

– Det blir också en positiv spiral i den dagliga verksamheten som skapar<br />

engagemang.<br />

För att hålla engagemanget uppe och nå ut med information gav<br />

man under processen ut en separat tidning kring arbetet. Man<br />

hade också en speciell anslagstavla där arbetet dokumenterades<br />

löpande. För att kommunicera arbetet har Hans Johansson använt<br />

alla tillgängliga kanaler. De har informationsmöten för alla fyra<br />

gånger om året, distriktsmöten, avdelningsmöten, intranetsidor<br />

och en interntidning.<br />

– För den som söker information själv har det funnits information, men<br />

vissa personer kan vara svåra att nå. Då har avdelningsmöten och informationsmöten<br />

varit de bästa kanalerna, säger Hans Johansson. Ibland har<br />

jag valt att ta upp frågor i ledningsgruppen, som sedan fört ut informationen<br />

till respektive avdelning.<br />

Miljöarbetet har bara givit upphov till positiva konsekvenser. Hela<br />

processen har blivit bra och har ökat den analytiska kapaciteten i<br />

organisationen.<br />

– Men det har varit jobbigt, och otacksamt i början, säger Hans<br />

Johansson. Vi har ett högt tempo här och jag har kanske svårt att<br />

presentera mina idéer på ett bra sätt.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

De löpande kostnaderna en del av verksamheten<br />

När man räknade på kostnaderna för det nya verksamhetssystemet<br />

och certifieringen tog man inte med några löpande kostnader; de<br />

ingår i verksamheten.<br />

– Vi jobbar alltid med projekt, säger Hans Johansson. Den interna<br />

budgeten inkluderar inte personalkostnader.<br />

Arbetet har hittills kostat cirka 1 miljon kronor. Av den summan<br />

står konsultkostnaderna för runt 80 procent, resten har gått till<br />

utbildning, kick­off och avslutning.<br />

Genomför miljöutredningar för alla <strong>fastigheter</strong><br />

Innan analysprocessen hade de inget strukturerat miljöarbete, men<br />

de har jobbat mycket med energifrågan under hela 1990­talet. De<br />

har idag ett avancerat styr­ och övervakningssystem för alla <strong>fastigheter</strong><br />

och energikostnaderna sänks hela tiden med hjälp av utredningar<br />

och förslag.<br />

Sedan verksamhetssystemet infördes har de också börjat göra miljöutredningar<br />

för alla <strong>fastigheter</strong>. För det arbetet har de utbildat<br />

alla sina förvaltare, så att de ska förstå innehåll och genomförande<br />

även om de köper upp tjänsterna.<br />

ABB Facilities Management är också med i gruppen ”Miljöstatus<br />

för byggnader”, en organisation bestående av privata fastighetsägare/förvaltare<br />

som försöker skapa gemensamma instrument<br />

för miljöutredningar i <strong>fastigheter</strong>. Målet är att sätta en standard i<br />

branschen så att olika miljöutredningar genomförs på liknande<br />

sätt och lätt kan jämföras med varandra.<br />

Kvalitet och miljö lockar kunder<br />

Hela tiden har en av de drivande faktorerna i arbetet varit ”säljargumentet”;<br />

ABB ska stå för kvalitet och miljö. Det är något som företaget<br />

tjänar på och även något som kunderna efterfrågar. Någon<br />

form av miljöarbete är ett krav i nästan alla förfrågningar som de<br />

får idag.<br />

På ABB Facilities Management mäter man hela tiden hur nöjda<br />

kunderna är, och siffran har stigit hela tiden. Dagens nivå är så bra<br />

att det börjar bli svårt att nå längre, men de sätter fortfarande upp<br />

mål för varje år.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Under så kallade partnersamtal diskuterar ABB Facilities<br />

Management olika önskemål med hyresgästerna. På checklistan<br />

för partnersamtalen ingår bådas miljöarbete. Miljöutredningens<br />

status diskuteras också och ger ibland upphov till gemensamma<br />

handlingsplaner för fastigheten. Alla åtgärder redovisas i form av<br />

vad de kostar och därför blir budgetsystemet den egentliga handlingsplanen.<br />

Gemensamma projekt diskuterar de inte så ofta med kunderna.<br />

De har ju ett affärsmässigt förhållande, där båda är ute efter att<br />

hålla kostnaderna nere. Men om de ser en möjlighet till samarbete<br />

som kan innebära en vinst för båda, så brukar de ta upp det till<br />

diskussion. Ett exempel på ett sådant samarbete är en verkstad<br />

i Västerås som skulle installera tryckluft. Där föreslog ABB Facilities<br />

Management AB att energin som tryckluften avger skulle<br />

användas för uppvärmning av lokalerna och erbjöd sig att betala<br />

en del av installationskostnaden.<br />

Några goda råd på vägen<br />

Hans Johansson vill gärna ge de som är på väg att starta en sådan<br />

här process ett gott råd:<br />

Ha tålamod! Processer tar tid och man kan inte köra över folk. Det<br />

bör man för övrigt aldrig göra i interna projekt; man ska ju fortsätta<br />

att arbete tillsammans i lång tid framöver.<br />

– Det var också väldigt svårt att få folk att förstå poängen med själva integreringen,<br />

dvs utformningen av ett komplett verksamhetssystem snarare<br />

än enskilda miljö­ och kvalitetsstyrningssystem, säger Hans Johansson.<br />

Men idag kan alla se fördelarna!<br />

För mer information, kontakta Maria Molin, tel: 021­32 19 31, eller<br />

Hans Johansson, e­post: hans.johansson@sefas.abb.se<br />

ABB Facilities Management: Kartläggning av miljöaspekter<br />

Syfte: Att identifiera sådana miljöaspekter som har en betydande<br />

miljöpåverkan i syfte att arbeta vidare med dessa miljöaspekter för<br />

att minimera dess miljöpåverkan. En lista över miljöaspekterna ska<br />

hållas aktuell.<br />

Ansvar och befogenheter: Chefen T ansvarar för att listan hålls<br />

aktuell och betydande miljöaspekter identifieras. Respektive dokumentägare<br />

ansvarar för att miljöpåverkan identifieras och dokumenteras<br />

i respektive process.


Miljöpolicy för ABB Facilities<br />

Management<br />

Miljöpolicyn syftar till att styra vårt miljöarbete<br />

genom ständiga förbättringar, så att vi<br />

blir den mest naturliga samarbetspartnern<br />

där inre och yttre livsmiljö sätts i centrum.<br />

■ Vår verksamhet ska drivas i samklang<br />

med gällande miljölagstiftning. Vår strävan<br />

är minsta möjliga miljöpåverkan.<br />

■ ABB Facilities Management ska skapa<br />

förutsättningar för resurshushållning i<br />

såväl förvaltningen som i byggprocessen<br />

genom att förespråka produkter och utförandeformer<br />

som är framtagna med hänsyn till det<br />

naturliga kretsloppet.<br />

■ Vi strävar mot ett ökat miljöengagemang<br />

genom att kontinuerligt höja kunskapsnivån<br />

för miljöfrågor hos alla medarbetare,<br />

kunder och leverantörer.<br />

■ Genom medarbetarnas agerande ska vi<br />

visa att miljöfrågorna i allra högsta grad<br />

är strategiska framtidsfrågor.<br />

■ ABB Facilities Management ska vara<br />

ledande när det gäller användandet av<br />

teknik som ger minsta möjliga energi- och<br />

driftkostnader, utan att miljö- och klimatkrav<br />

åsidosätts.<br />

■ Varje medarbetare är ansvarig för att<br />

miljöpolicyn verkställs inom organisationen.<br />

Det juridiska ansvaret för yttre<br />

och inre miljöpåverkan åvilar VD.<br />

■ ABB Facilities Management ska aktivt<br />

följa forsknings- och utvecklingsarbetet<br />

inom miljöområdet.<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Utförande:<br />

• Steg 1: Respektive process identifierar<br />

dess påverkan på miljön. Ansvarig:<br />

Dokumentägare.<br />

• Steg 2: Sammanställning och analys<br />

(förslag prioritering) av miljöchefen.<br />

Mall ”Lista över miljöaspekter”<br />

används. Ansvarig: Chefen T.<br />

• Steg 3: Genomgång av listan en gång<br />

per år med CECO. Ansvarig: Chefen T.<br />

• Steg 4: Godkännande av ledningens<br />

genomgång: Ansvarig: VD.<br />

• Steg 5: Kommunikation så att alla känner<br />

till de betydande miljöaspekterna<br />

enligt processen information/kommunikation.<br />

Ansvarig: Chefen T.<br />

Bedömningskriterier<br />

Systemet ”Miljöstatus för byggnader”<br />

utgör grunden och strukturen i vårt<br />

arbete med att identifiera miljöaspekter<br />

som har betydande miljöpåverkan.<br />

Verksamheten är indelad i: förvaltning,<br />

produktion och kontor. Förvaltning och<br />

produktion har i sin tur studerats utifrån<br />

inomhusmiljön, utomhusmiljön, energi<br />

och naturresurser.<br />

Miljöaspekterna listas och prioriteras enligt<br />

tabell nedan. Förutom poängen 0–2<br />

p, viktas också bedömningskriterierna<br />

med olika faktorer. Exempel 1: Lag i fall<br />

2 p ger med faktorn 5 = 10 p. Orsaken<br />

till faktorerna är att lagar och miljö bedöms vara ”viktigare” att åtgärda<br />

än marknad, ekonomi och volym. Opinionen är inte oviktig,<br />

men vi styrs av marknadens uppfattning. Max poäng = 40 p, Min<br />

poäng = 0 p. Betydande miljöaspekter är de fyra aspekterna som<br />

har fått högst poäng och prioriteras som viktigast, samt målsätts.


Bedöming av miljöaspekter<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

2 p 1 p 0 p Fakta<br />

1 Lag (faktor 5) – lagstiftning, förordningar och föreskrifter<br />

Lagliga gränsvärden Aviserad skärpning av Ämnet används enl före- Se instruktion i<br />

överskrids. Föreskrifter gränsvärden och/eller skrift. Ingen föreskrift Miljöbesiktningspärm<br />

innehålls ej. Kortfristigt användningsförbud. eller aviserad skärpning (se kolumn Fråga Miljö)<br />

överskridande av av gränsvärde/föreskrift + fakta i databasen på<br />

gränsvärden. föreligger. genomförda inv.<br />

2 Opinion (faktor 1) – opinioner, miljöorganisationer, privata initiativ och medarbetaracceptans<br />

Ämnet utsätts fort- Neutrala institut, Ämnet utsätts inte för Massmedia, tidningar<br />

löpande för kritik organisationer, forskare, kritik. m m.<br />

trots att föreskrifter experter varnar och<br />

följs. Privat-, lokal-, kräver införande eller<br />

mediakritik. skärpning av föreskrifter.<br />

3 Marknad (faktor 3) – kunder, framtida kunder<br />

Skulle ge ABB Fac en Skulle kunna ge för- Kunderna har inget Partnersamtal, övriga<br />

stor fördel att ta bort/ delar om ABB Fac intresse av att ABB Fac kund- och säljkontakter<br />

minimera miljöaspekten. arbetar med frågan.<br />

4 Ekonomi (faktor 3) – inköp, drift och skrotning/avfall<br />

arbetar med frågan. m m.<br />

Kostnaden är mycket Kostnaden är Kostnaden är låg. Driftsbudget och<br />

hög. medelstor. driftsutfall.<br />

5 Volym (faktor 3) – förbrukning inklusive mängd i <strong>fastigheter</strong><br />

Stor volym Mellanstor volym Liten volym Se instruktion i Miljöbesiktningspärm<br />

(se<br />

kolumn Fråga Miljö) +<br />

fakta i databasen på<br />

genomförda inv.<br />

6 Miljö (faktor 5) – ekologiska kriterier, miljöpåverkan<br />

Stor miljöbelastning. En del miljöbelastning. Ingen miljöbelastning Utvärdering se kolumnen<br />

eller knappast av<br />

betydelse.<br />

”Har följande miljöeffekt”.


Litteraturförteckning<br />

Vill du veta mer?<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

AB Svenska Miljöstyrningsrådet: Officiellt organ för miljöcertifierade<br />

företag, organisationer, produkter och tjänster. Box 70, 107<br />

24 Stockholm, tel: 08­700 62 54, fax: 08­700 62 59, hemsida: www.<br />

miljostyrning.se<br />

Agenda 21: Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling.<br />

(1993) Miljö­ och naturresursdepartementet.<br />

Bonniers Telenor Företagarinfo ISO Guiden: Katalog över<br />

samtliga svenska ISO 9000- och ISO 14001-certifierade företag samt<br />

EMAS­registrerade anläggningar. Tel: 08­674 01 00,<br />

fax: 08-612 12 90, hemsida: www.btfi.se<br />

Boverket: Central myndighet för samhällsplanering, stadsutveckling,<br />

byggande och boende. Box 534, 371 23 Karlskrona,<br />

tel: 0455­35 30 00, fax: 0455­35 31 00, hemsida: www.boverket.se<br />

EKU-delegationen: delegationen för hållbar upphandling.<br />

Miljödepartementet, 103 33 Stockholm, tel: 08­405 19 68,<br />

fax: 08­405 41 86.<br />

Energimyndigheten: Energimyndigheten ska skapa förutsättningar<br />

för ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart energisystem.<br />

Box 310, 631 04 Eskilstuna, tel: 016­544 20 00, fax: 016­544 20 99,<br />

hemsida: www.stem.se<br />

Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltning (1997) Utveckling av<br />

Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S.).<br />

Miljöanpassat fastighetsföretagande: En förstudie. (1996)<br />

Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S.).<br />

Miljöarbete i statliga myndigheter: En vägledning om integrering<br />

av miljöhänsyn. Miljövårdsberedningens rapport 1996:2.<br />

Miljöbalksutbildningen: Information om den nya miljöbalken,<br />

frågelåda och länkar till författningar. Se hemsidan: www.miljöbalksutbildningen.gov.se<br />

0


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

<strong>Miljöledning</strong> (1997) Brorsson T. & Larsson G. EMS AB. En<br />

handbok och en arbetsbok för införande av miljöledningssystem i<br />

företag och andra organisationer.<br />

<strong>Miljöledning</strong>sGuiden, steg för steg mot ISO 14000 och EMAS.<br />

(1998) SIS Forum AB. En faktabok och ett verktyg som beskriver<br />

hur miljöledningssystem kan införas inom organisationen.<br />

Miljörapporten: Nyhetsbrev, seminarier m m. Miljörapporten, 106<br />

12 Stockholm, tel: 08­796 66 90, fax: 08­22 77 44.<br />

Miljöstatus för byggnader, Sekretariat 1999: AB Jacobson & Widmark,<br />

181 83 Lidingö, tel: 08­731 20 00.<br />

Näringslivets Miljöchefer (NMC): Ett nätverk som har till syfte att<br />

underlätta och utveckla näringslivets miljöarbete genom informationsspridning,<br />

utbildning och erfarenhetsutbyte.<br />

Box 8133, 104 20 Stockholm, tel: 08­657 10 00, fax: 08­653 31 93,<br />

hemsida: www.nmc.a.se<br />

NUTEK Miljöstyrning i småföretag: för beställning av informationsmaterial<br />

samt information och hänvisningar i miljöfrågor.<br />

Tel: 020­22 10 10.<br />

SIS Forum: Ett företag ägt av SIS och STG som erbjuder organisationer<br />

stöd i tillämpningen av standarderna i ISO 14000­ och ISO<br />

9000­familjerna. Box 6455, 113 82 Stockholm, tel: 08­610 31 40, fax:<br />

08­30 14 40, hemsida: www.sis.se/forum<br />

SIS Förlag: För beställning av ISO 14001 samt andra standarder<br />

inom ISO 14000­serien, tel: 08­610 30 60, fax: 08­30 18 50, hemsida:<br />

www.sis.se/forlag<br />

Svensk Byggtjänst: För beställning av litteratur, information om<br />

nyheter och utbildningar, se hemsidan: www.byggtjanst.se<br />

Svenska miljönätet: Data och information om Sveriges miljö<br />

och miljöarbeten inom svenska myndigheter, företag och ideella<br />

organisationer. Se hemsida: www.smn.environ.se<br />

Svenska rättsnätet: Samtliga nu gällande författningar tillgängliga<br />

på Internet i SLS (svensk lagsamling) samt myndighetsföreskrifter.<br />

Se hemsida: www.notisum.se/sls<br />

Swedac (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) är ett<br />

nationellt ackrediteringsorgan. Box 878, 501 15 Borås,<br />

tel: 033­17 77 00, fax: 033­10 13 92, hemsida: www.swedac.se.<br />

1


Bilaga 1.<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Exempel på förteckning över<br />

miljöaspekter<br />

Aktivitet Precisering av miljöaspekt<br />

Utsläpp till luft<br />

Utsläpp till vatten<br />

Resursförbrukning<br />

Avfallsproduktion<br />

Markförorening<br />

Lokal miljöfråga<br />

Drift och underhåll av <strong>fastigheter</strong><br />

Driftel och belysning X • Elenergi används.<br />

X • Lysrörsavfall uppkommer<br />

farligt avfall).<br />

Uppvärmning X • Värmeenergi och elenergi<br />

används.<br />

Skötsel av grönytor och X • Vatten förbrukas.<br />

parkeringsplatser X • Konventionellt avfall uppkommer.<br />

X • Saltanvändning innebär fram-<br />

förallt utsläpp till mark.<br />

Städning X • Disk-, tvätt- och rengöringsmedel<br />

ger utsläpp till vatten.<br />

X • Vatten förbrukas.<br />

Kyl-, värme- och klimat- (X) • Eventuellt läckage av köldmedier<br />

anläggningar ger utsläpp till luft av CFC/CHCFC<br />

eller HFC.<br />

X • Elektricitet används.<br />

Osv<br />

ROT-projekt<br />

Renovering, om- och tillbyggnad X • Material, vatten och energi<br />

används.<br />

X • Bygg- och rivningsavfall och ev<br />

även farligt avfall uppkommer.<br />

X • Lokal miljöfråga i form av t ex<br />

påverkan på grönytor och buller<br />

för omgivningen.<br />

Val av byggmaterial och X • Påverkar främst vilket byggmate-<br />

utrustning rial och utrustning<br />

som förbrukas.<br />

X • Påverkar också mängd och typ av<br />

avfall som genereras.<br />

Osv


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Aktivitet Precisering av miljöaspekt<br />

Nyproduktion<br />

Byggande X • Material, vatten och energi<br />

förbrukas.<br />

X • Bygg- och rivningsavfall och ev<br />

även farligt avfall produceras.<br />

X • Lokal miljöfråga i form av t ex<br />

påverkan på grönytor och buller<br />

för omgivningen.<br />

Val av energisystem X • Påverkar energiförbrukning och<br />

typ av energi som används.<br />

Val av fastighetens plats X • Påverkar energiförbrukning både<br />

vid byggande och för de framtida<br />

hyresgästerna.<br />

X • Marken kan vara förorenad av<br />

tidigare verksamhet på<br />

platsen.<br />

Osv<br />

Kontorsverksamhet<br />

Lokalutnyttjande X • Värmeenergi, el och vatten<br />

förbrukas.<br />

Kontorsarbete X X • Hur kontorsarbetet utförs<br />

påverkar generering av konven-<br />

tionellt avfall och förbrukning av<br />

energi och material.<br />

Osv<br />

Transporter<br />

Tjänsteresor X • Utsläpp till luft av kväveoxider,<br />

koldioxid, kolväten och stoft.<br />

Arbetsredskap/fordon X • Utsläpp till luft av kväveoxider,<br />

koldioxid, svaveloxider, kolväten<br />

och stoft.<br />

X • Bullret kan upplevas som<br />

störande för omgivningen.<br />

Osv<br />

Utsläpp till luft<br />

Utsläpp till vatten<br />

Resursförbrukning<br />

Avfallsproduktion<br />

Markförorening<br />

Lokal miljöfråga


Bilaga 2.<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

FÖRSLAG TILL UTVÄRDERINGS­<br />

MODELL<br />

Syftet med utvärderingen är att hitta de mest betydande miljöaspekterna,<br />

dvs de aktiviteter som orsakar mest miljöpåverkan.<br />

Varje aktivitet bedöms utifrån miljömässiga kriterier och kvantitet<br />

Kriterium poäng poäng 1 poäng<br />

Miljömässiga Aktiviteten innebär Aktiviteten innebär Miljöaspekten innebär<br />

kriterier stor positiv eller begränsad positiv liten eller ingen positiv<br />

negativ miljöpåverkan eller negativ miljö- eller negativ miljö-<br />

påverkan påverkan<br />

Kvantiteter Betydande Medelstora Små<br />

och poängsätts på skalan 1–3 enligt nedan.<br />

Poängen för ”Miljömässiga kriterier” och ”Kvantiteter” adderas<br />

till en summa i kolumnen ”Summa miljöpåverkan”. De betydande<br />

miljöaspekterna markeras genom fetstil av summan.<br />

Organisationens verksamhet kan innebära både negativ och positiv<br />

miljöpåverkan. För att göra denna positiva och negativa miljöpåverkan<br />

tydlig i utvärderingen markeras miljöaspekter med positiv<br />

miljöpåverkan med ett P före poäng. Miljöaspekter med negativ<br />

miljöpåverkan markeras med ett N före poäng.<br />

Negativ miljöpåverkan betyder att aktiviteten medför en försämring<br />

av miljön lokalt, regionalt eller globalt. Positiv miljöpåverkan<br />

innebär att miljösituationen förbättras tack vare verksamheten eller<br />

en viss aktivitet.<br />

Kriterium poäng poäng 1 poäng<br />

Drivkrafter Drivkrafterna medför att Drivkrafterna medför att Drivkrafterna medför att<br />

aktiviteten är angelägen aktiviteten i begränsad aktiviteten inte är<br />

ur miljösynpunkt. omfattning är angelägen angelägen ur miljö-<br />

ur miljösynpunkt. synpunkt.


<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

När det slutliga valet av prioriterade miljöaspekter ska göras,<br />

värderas dessutom de drivkrafter som påverkar aktiviteten. Även<br />

detta kriterium poängsätts på skalan 1–3 enligt nedan.<br />

Poängen för ”Summa miljöpåverkan” och ”Drivkrafter” adderas<br />

i kolumnen” Summa totalt”. De prioriterade miljöaspekterna, dvs<br />

de miljöaspekter som man sätter mål och gör handlingsplaner för,<br />

markeras med fetstil.


Uppvärmning X • Värmeenergi används. N 3 3 N 3 8<br />

Kommentar: Det finns bra kontroll och<br />

statistik över <strong>fastigheter</strong>nas värmeförbrukning,<br />

som var 6 710 MWh 1998. Detta ger<br />

upphov till följande utsläpp:<br />

NOx : 1 914 kg<br />

CO2 : 1 552 ton<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Aktivitet Precisering av miljöaspekt<br />

Driftel och belysning X • Energi används. N 3 2 N 3<br />

X • Lysrörsavfall uppkommer (farligt avfall).<br />

Kommentar: Det finns bra kontroll och<br />

statistik över <strong>fastigheter</strong>nas elförbrukning.<br />

Totalt förbrukades 4370 MWh fastighetsel<br />

under 1998. Användningen ger upphov till<br />

följande utsläpp:<br />

NOx : 105 kg<br />

CO2 : 94 ton<br />

S: 26 kg<br />

Högaktivt avfall: 17 kg<br />

Medelaktivt avfall: 52 kg<br />

Lågaktivt avfall: 114 kg<br />

Cirka 1 000 lysrör kasseras varje år.<br />

Utsläpp till luft<br />

Utsläpp till vatten<br />

Resursförbrukning<br />

Avfallsproduktion<br />

Markförorening<br />

Lokal miljöfråga<br />

Miljömässiga<br />

kriterier<br />

Kvantiteter<br />

Summa miljöpåverkan<br />

Drivkrafter<br />

Summa totalt<br />

Miljöaspektregister Utvärdering<br />

Betydande miljöaspekter och<br />

prioriterad miljöaspekt markeras<br />

med fet stil<br />

På nästa sida visas hur några miljöaspekter har värderats med hjälp av denna modell.


S: 1 364 kg<br />

Miljöaspektregister Utvärdering<br />

Betydande miljöaspekter och<br />

prioriterad miljöaspekt markeras<br />

med fet stil<br />

<strong>Miljöledning</strong> i <strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

Summa totalt<br />

Miljömässiga<br />

kriterier<br />

Kvantiteter<br />

Summa miljöpåverkan<br />

Drivkrafter<br />

Lokal miljöfråga<br />

Markförorening<br />

Avfallsproduktion<br />

Utsläpp till luft<br />

Utsläpp till vatten<br />

Resursförbrukning<br />

Aktivitet Precisering av miljöaspekt<br />

Skötsel av grönytor och X • Vatten förbrukas. N 1 1 2 1<br />

parkeringsplatser X • Konventionellt avfall uppkommer.<br />

X • Saltanvändning innebär framförallt<br />

utsläpp till mark.<br />

Kommentar: Inga bekämpningsmedel<br />

används. Små mängder trädgårdsavfall<br />

uppkommer. Detta komposteras inte.<br />

Saltanvändningen uppgår till cirka 30 kg<br />

årligen.<br />

Städning X • Disk-, tvätt- och rengöringsmedel ger N 2 2 3<br />

utsläpp till vatten.<br />

X • Vatten förbrukas.<br />

Kommentar: Städning upphandlades<br />

för 225 000 kr 1998. Vid den städning<br />

som de egna fastighetsskötarna utför<br />

förbrukades 75 liter rengöringsmedel och<br />

5 liter golvpolish.


På senare år har allt fler fastighetsföretag valt att miljöanpassa sin verksam-<br />

het. Målet är att minska miljöpåverkan i alla led: att bygga, förvalta, riva och<br />

demontera på ett mer miljöanpassat sätt. Miljöarbetet kan vara ett sätt att<br />

höja sin konkurrenskraft och att tillgodose kundernas önskemål och krav. Ett<br />

systematiskt miljöarbete kan också leda till ekonomiska besparingar.<br />

Denna skrift lyfter fram hur <strong>offentliga</strong> fastighetsföretag kan arbeta med system<br />

för strategisk miljöledning. Syftet är att stimulera till ett aktivt och långsiktigt<br />

miljöarbete och förse fastighetsorganisationerna med ett hjälpmedel som<br />

stöd i uppbyggnaden av ett eget system för miljöledning.<br />

I skriften redovisas tre goda exempel på hur man kan arbeta med miljöstyrning<br />

i praktiken. Dessutom ges råd, checklistor och förslag till arbetsmetodik.<br />

Fler exemplar av denna skrift kan beställas från Kommentus Förlag, tfn 08-<br />

709 59 90, fax 08-709 59 80. www.svekom.se<br />

SVENSKA<br />

KOMMUNFÖRBUNDET<br />

<strong>Miljöledning</strong> i<br />

<strong>offentliga</strong> <strong>fastigheter</strong><br />

TRE GODA EXEMPEL<br />

ISBN 91-7099-848-5

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!