Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar, 1.18 MB - Statens ...

fhi.se

Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar, 1.18 MB - Statens ...

Vägledning för

hälsokonsekvensbedömningar

Med fokus på social och miljömässig hållbarhet

statens folkhälsoinstitut

www.fhi.se


Vägledning för

hälsokonsekvensbedömningar

Med fokus på social och miljömässig hållbarhet

statens folkhälsoinstitut

www.fhi.se


© statens folkhälsoinstitut r 2005:39

issn: 1651-8624

isbn: 91-7257-386-4

illustrationer: viera larsson

omslagsfotografi: jonas forsberg, naturfotograferna

tryck: edita, stockholm 2005


Innehåll

Förord ______________________________________________________________________ 5

Hälsokonsekvensbedömningar – hur man går tillväga ________________________________ 7

Vad är en hälsokonsekvensbedömning (HKB)? ______________________________________ 7

Varför ska man göra en HKB? ____________________________________________________ 7

Vem ska göra en HKB och när? __________________________________________________ 8

I vilka sammanhang kan det vara aktuellt att göra en HKB?____________________________ 9

Beslut som är strategiskt viktiga för folkhälsan______________________________________ 9

De olika stegen i en HKB ______________________________________________________ 11

1. Ta ställning till om en HKB ska genomföras – så kallad screening ____________________ 11

2. Planera hur HKB:n ska genomföras ____________________________________________ 11

Beskriv de alternativ som ska bedömas och vilka som ska involveras i processen____________ 11

Välj mål och bestämningsfaktorer ______________________________________________ 12

Välj bedömningsverktyg ______________________________________________________ 14

Välj ut de prioriterade grupper som ska omfattas av analysen__________________________ 15

3. Genomför analysen ________________________________________________________ 16

Snabb analys ______________________________________________________________ 16

Fördjupad analys __________________________________________________________ 16

Kvantitativa och kvalitativa bedömningar ________________________________________ 16

4. Sammanställ resultatet, dra slutsatser och ge rekommendationer____________________ 17

5. Följ upp och utvärdera hälsokonsekvensbedömningen ____________________________ 20

Utvecklingsarbete vid Statens folkhälsoinstitut ____________________________________ 21

Ordlista ____________________________________________________________________ 22

Vill du veta mer? ____________________________________________________________ 22

Bilaga: Målområden med bestämningsfaktorer

som underlag för hälsokonsekvensbedömningar____________________________________ 23

Referenser __________________________________________________________________ 29


Förord

Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att utveckla metoder för hälsokonsekvensbedömningar

(HKB) inom några strategiskt viktiga områden samt att stödja

tillämpningen av HKB på central, regional och lokal nivå.

Den här rapporten innehåller en generell vägledning för HKB och är framtagen i

nära samverkan med representanter för centrala myndigheter, landsting och kommuner.

Vägledningen har, innan den nu publiceras, prövats i ett antal fallstudier och anpassats

utifrån de erfarenheter som då gjorts.

I rapporten redovisas de fem olika steg som bör ingå i en HKB. De faktorer, så kallade

bestämningsfaktorer, som bedöms i en HKB ska ha ett tydligt samband med

hälsa. I bilagan i slutet av rapporten finns en beskrivning av sådana faktorer.

Ett viktigt syfte med vägledningen har varit att hälsokonsekvensbedömningen ska

spegla både social och miljömässig hållbarhet, samt att den lätt ska kunna komplettera

miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och miljöbedömningar av planer och program

(MiPP). Därmed skapas förutsättningar för kunskapsunderbyggda beslut som leder till

både social och miljömässig hållbarhet.

Anita Linell har skrivit rapporten och deltagit i fallstudierna. Elisabeth Aldenberg

har skrivit bilagan om målområden med bestämningsfaktorer. Värdefulla synpunkter

har lämnats av Karl-Erik Klockars, Vägverket, Gert Anger och Jimmy Trulsson,

Statens strålskyddsinstitut, Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket, Malin Lidow, Solna

kommun, Gun Svedman, Nynäshamns kommun, Bo Fyrby, Ekerö kommun, Bosse

Pettersson, Elisabeth Aldenberg, Bernt Lundgren, Elisabeth Nordling, Tord Kjellström

och Eva Falck, Statens folkhälsoinstitut, samt från deltagarna i fallstudiernas

referensgrupper.

gunnar ågren anita linell

generaldirektör enhetschef

hälsokonsekvensbedömningar 5


Hälsokonsekvensbedömningar

– hur man går tillväga

Vad är en hälsokonsekvensbedömning (HKB)?

Mål för folkhälsan

11 målområden

Social

hållbarhet

Ekonomisk

hållbarhet

Miljömässig

hållbarhet

15 miljökvalitetsmål

1. Viktiga utgångspunkter för strategin är världstoppmötet i Johannesburg år 2002, EU:s

strategi för hållbar utveckling och den så kallade Lissabonstrategin för stark ekonomisk

tillväxt och sysselsättning.

hälsokonsekvensbedömningar 7

Det övergripande syftet med en hälsokonsekvensbedömning (HKB) är att ge planerare

och beslutsfattare kunskap om de samlade hälsoeffekterna inför ett politiskt

beslut. Det kan gälla beslut om projekt, planer, program, verksamheter eller förslag till

enstaka åtgärder. En HKB ska bidra till ett bättre beslutsunderlag och också kunna

användas för att påverka besluten till förmån för hälsoaspekterna.

Varför ska man göra en HKB?

Den svenska regeringen har presenterat en nationell strategi 1 för hållbar utveckling (1).

Av den framgår att hållbar utveckling är det övergripande målet för regeringens politik.

Det betyder att alla politiska beslut ska utformas så att de tar hänsyn till sociala,

miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt.

Vad som menas med social och miljömässig (ekologisk) hållbarhet har konkretiserats

genom att Sveriges riksdag har tagit beslut om mål för folkhälsan och femton miljökvalitetsmål

(2, 3). Se figur 1 nedan.

Centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner har som uppgift att förverkliga

de nationella mål som sätts av riksdag och regering. En HKB är därför ett utmärkt

verktyg för att synliggöra hur nya politiska beslut bidrar till att nå social hållbarhet.

Figur 1. Sambandet mellan hållbar utveckling, mål för folkhälsan och miljömål.


8 hälsokonsekvensbedömningar

Vem ska göra en HKB och när?

Det finns skäl att göra HKB i de utredningar som sker inom offentliga sektorn, det vill

säga inom kommuner, länsstyrelser, landsting och centrala myndigheter. För att kunna

bedöma hur ett beslut påverkar hälsan för olika befolkningsgrupper behövs en bred

kompetens. Det är därför värdefullt om en grupp med kompetenser från olika områden

som socialtjänst, miljö, planering och hälsovetenskap tillsammans kan göra bedömningarna.

Vid mer komplicerade beslut kan det finnas skäl att anlita externt stöd från

forskare och/eller konsulter för att bedöma sambanden mellan insatser och hälsopåverkan

samt för att göra samhällsmedicinska bedömningar. HKB kan också användas

för att göra risk- och sårbarhetsanalyser. Då utgår man från ett framtidsscenario

som belyser en möjlig extrem händelse och kartlägger sårbara grupper i exempelvis en

kommun i syfte att skapa handlingsberedskap för att minska negativa hälsoutfall.

Man kan säga att en HKB är ett stöd för att ”tänka efter före”, ett sätt att skapa ett

allsidigt beslutsunderlag. En HKB bör göras så tidigt som möjligt i beslutsprocessen.

Kommer HKB:n in för sent har i allmänhet så mycket ”investerats” i inriktningen av

det aktuella beslutet att det kan vara svårt att påverka.

En HKB görs inför ett beslut, det vill säga den är prospektiv. Ibland talas om retrospektiv

HKB. Med det menas en bedömning i efterhand för att ta reda på vilka hälsokonsekvenser

ett beslut medförde. Detta är snarare en utvärdering.

Figur 2. Vid hälsokonsekvensbedömningar är det viktigt att arbetsgruppen har en bred kompetens så att

det blir en så allsidig belysning av potentiella hälsoeffekter som möjligt.


I vilka sammanhang kan det vara aktuellt

att göra en HKB?

Beslut som är strategiskt viktiga för folkhälsan

hälsokonsekvensbedömningar 9

Hälsokonsekvensbedömningar (HKB) bör genomföras inför sådana beslut som har

stor påverkan på människans hälsa i allmänhet eller hälsan för vissa grupper.

◗ På nationell nivå kan det gälla beslut om nya lagar, ekonomiska styrmedel eller

inriktningen inom ett politikområde. Några exempel är beslut som rör skatt på alkohol

eller inriktningen på jordbruks- och livsmedelspolitiken, vilket i sin tur påverkar

om de livsmedel som produceras bidrar till bättre hälsa och bättre miljö.

◗ På regional nivå kan det finnas skäl att göra HKB på regionala utvecklingsprogram

eller förslag till program som syftar till att förbättra människors levnadsvanor. Inom

vissa landsting lägger man in HKB i budgetarbetet.

◗ På lokal nivå kan det handla om allt från kommunala översiktsplaner till en enstaka

åtgärd, exempelvis konsekvenserna av att en skola eller en fritidsgård läggs ner.

För vissa typer av beslutssituationer finns lagar som reglerar vilka konsekvensanalyser

som ska genomföras. Det gäller för miljöbedömningar av planer och program (MiPP)

samt miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). I det följande redovisas

hur HKB kan bli en del i dessa konsekvensanalyser.

Miljöbedömningar av vissa planers och programs inverkan

på miljön ska ske enligt EG-direktivet 2001/42/EG (4).

En miljöbedömning görs i ett mycket tidigt stadium i

beslutsprocessen. Det kan exempelvis gälla en länstransportplan,

ett regionalt utvecklingsprogram, ett I många fall kan miljö-

bostadsförsörjningsprogram eller en kommunal fysisk

bedömningen utgöra

översiktsplan. I ansökningar till exempelvis EU:s en del av ett dokument om

strukturfonder ska miljömässiga, sociala och ekono- hållbar utveckling som också

miska bedömningar vägas mot varandra, eftersom

omfattar social och

syftet är att utjämna sociala och ekonomiska skill- ekonomisk påverkan.

nader inom unionen (5).

Begreppet miljö ska vid behov ges en bred definition

vid användningen av miljöbedömningar.

I en miljöbedömning av planer och program där man vill

fokusera på hållbar utveckling bedöms de miljömässiga konsekvenserna

utifrån relevanta miljömål. De sociala konsekvenserna kan på motsvarande sätt

bedömas utifrån relevanta målområden i Mål för folkhälsan.


10 hälsokonsekvensbedömningar

Figur 3. Bilden visar de olika ”stegen” eller faserna vid framtagandet av en hälsokonsekvensbedömning.

Det är viktigt att ta med sig lärdomarna från tidigare hälsokonsekvensbedömningar när man påbörjar

arbetet med en ny.

1. Screening

2. Planering

3. Analys

5. Uppföljning

och utvärdering

4. Resultat

och rekommendationer

– Alternativ

– Mål och bestämningsfaktorer

– Bedömningsverktyg

– Prioriterade grupper

Figuren ovan visar de olika stegen i en hälsokonsekvensbedömning (dessa beskrivs

mer utförligt i nästa kapitel, ”De olika stegen i en HKB”). Ofta finns det anledning att

gå fram och tillbaka mellan de olika stegen i en så kallad iterativ process. När man håller

på med analysen kan det till exempel hända att man får gå tillbaka till steg 2 om man

upptäcker att en viktig bestämningsfaktor saknas eller att fler prioriterade grupper bör

ingå i bedömningen.

Det kan också hända att det blir så stora osäkerheter i analysresultatet att man måste

gå tillbaka och finna mer precisa bedömningsverktyg (metoder eller modeller).


De olika stegen i en HKB

1.Ta ställning till om en HKB ska genomföras

– så kallad screening

hälsokonsekvensbedömningar 11

SCREENING

I en inledande fas där man gör en problemformulering och kartlägger behov, problem

och mål ingår också att ta ställning till om det aktuella beslutet har sådana konsekvenser

för folkhälsan att man bör göra en HKB. Har man väl bestämt sig för att göra

analysen går man vidare enligt nästa steg.

Screeningen kan lämpligen göras med utgångspunkt från målområdena i

Mål för folkhälsan och relevanta bestämningsfaktorer. I utredningar med stor

miljörelevans bör screeningen även utgå från miljömålen. Se figur 5.

2. Planera hur HKB:n ska genomföras

Beskriv de alternativ som ska bedömas och vilka som ska involveras i processen

Handlingsalternativ

I en HKB kan det vara lämpligt att utgå från ett nollalternativ, det vill säga ett handlingsalternativ

där inga förändringar görs, och jämföra det med ett eller flera alternativ

där förändringar genomförs. Även då man ska göra HKB på planer eller program

behövs en beskrivning av utgångsläget (nollalternativet) för att det ska bli möjligt att

bedöma vilka konsekvenser planen eller programmet leder till. I ett senare skede när

resultatet av en plan eller ett program ska utvärderas, behöver man också kunna relatera

till utgångsläget och jämföra med utfallet.

En väl genomarbetad beskrivning av de alternativ som ska studeras gör det lättare

att välja vilka faktorer som ska bedömas i HKB:n och det underlättar även i analysarbetet

då alternativen ska jämföras. När alternativen beskrivs behöver de avgränsas i

tid och rum.

Avgränsning i tid

Det enklaste är när beslut och genomförande kan ske under en kort period. Då kan

nollalternativ och det nya alternativet beskrivas utifrån aktuellt tidsläge. Som exempel

kan nämnas nedläggning av en fritidsgård. Nollalternativet är den befintliga fritidsgården

med olika verksamheter, medan det nya handlingsalternativet är ingen verksamhet.

Om det i stället handlar om beslut som kan förverkligas först om 20–30 år behöver

både nollalternativ och de nya handlingsalternativen skrivas fram 20–30 år. Som

exempel kan nämnas större vägtrafikprojekt eller nya bostadsområden där det kan ta

mycket lång tid för planering och genomförande. Då får man beskriva alternativen vid

ANALYS

PLANERING

RESULTAT

UPPFÖLJNING

UPPFÖLJNING

RESULTAT

ANALYS

PLANERING

SCREENING


12 hälsokonsekvensbedömningar

LUFTFÖRORENINGAR

RISK FÖR SKADOR

BULLER

ett visst framtida årtal utifrån antaganden om till exempel framtida befolkning, trafikflöden

och teknik.

Geografisk avgränsning

Det system som studeras måste avgränsas geografiskt. För stort system gör å ena sidan

analysen onödigt komplicerad. Görs avgränsningarna å andra sidan för snäva kanske

en arbetsgrupp missar viktiga slutsatser i analysen av alternativen. Ett exempel är om

HKB:n handlar om införandet av en gågata i ett samhälle. Om man bara studerar själva

gågatan och inte tar hänsyn till att trafiken måste ledas över till andra gator, missar man

kanske att de problem som man vill lösa bara flyttas till ett annat ställe.

Processen med beslutsfattare och berörda aktörer

I ett tidigt skede bör man ta ställning till vilka grupper i samhället som kommer att

beröras av beslutet (intressenter) och därmed bör få möjlighet att lämna sina åsikter.

Man bör också ha en plan för när kontakterna med beslutsfattarna och berörda intressenter

ska ske och det är en fördel om det sker kontinuerligt. Berörda intressenter kontaktas

vanligtvis både vid starten, under analysen och då resultatet presenteras. För

miljöbedömningar och MKB finns beskrivet i lagen hur samråd ska ske. HKB:n ska

omfatta en dokumentation av de berördas åsikter, erfarenheter och förväntningar samt

hur det har bedömts av den grupp som gör HKB:n.

Figur 4. En viktig del i hälsokonsekvensbedömningen är att välja ut vilka bestämningsfaktorer för hälsa

som ska studeras.


Välj mål och bestämningsfaktorer

FAKTARUTA MED DE 11 MÅLOMRÅDENA FÖR FOLKHÄLSAN

OCH MILJÖMÅL

MÅL FÖR FOLKHÄLSAN

med fokus på social hållbarhet består

av 11 målområden:

1. Delaktighet och inflytande i

samhället

2. Ekonomisk och social trygghet

3. Trygga och goda uppväxtvillkor

4. Ökad hälsa i arbetslivet

5. Sunda och säkra miljöer och

produkter

6. En mer hälsofrämjande hälso- och

sjukvård

7. Gott skydd mot smittspridning

8. Trygg och säker sexualitet och en

god reproduktiv hälsa

9. Ökad fysisk aktivitet

10. Goda matvanor och säkra

livsmedel

11. Minskat bruk av tobak och alkohol,

ett samhälle fritt från narkotika

och dopning samt minskade

skadeverkningar av överdrivet

spelande

Figur 5. Faktaruta med de elva målområdena för folkhälsan och de femton miljökvalitetsmålen (se även

bilagan).

hälsokonsekvensbedömningar 13

Mål för folkhälsan och miljömål med tillhörande bestämningsfaktorer för hälsan är en

bra checklista då man ska ta ställning till vad det är som ska bedömas i HKB:n (se figur 5).

Här redovisas enbart målen. Exempel på bestämningsfaktorer som kan relateras till

Mål för folkhälsan beskrivs i bilagan. Här bör man avgränsa till några få men för hälsan

viktiga mål med tillhörande bestämningsfaktorer.

MILJÖMÅL

med fokus på miljömässig hållbarhet

består av 15 miljökvalitetsmål:

1. Begränsad klimatpåverkan

2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning

4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt

6. Säker strålmiljö

7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag

9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust

och skärgård

11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap

14. Storslagen fjällmiljö

15. God bebyggd miljö


14 hälsokonsekvensbedömningar

HÄLSOMATRIS – ETT EXEMPEL

FOLKHÄLSOMÅL

Säkra miljöer Skador i

och produkter trafikmiljö

(risk)

Transport av

farligt gods

(risk)

Oro/otrygghet

för risker

Ökad fysisk Stödjande

aktivitet miljö för

fysisk

aktivitet

MILJÖMÅL

Välj bedömningsverktyg

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utvecklat ett verktyg för att underlätta

för landsting och kommuner att arbeta med HKB (6). Syftet med HKB-verktyget är att

tydliggöra hälsofrågorna och systematiskt belysa dessa inför politiska beslut.

Det mest använda verktyget är ”Hälsomatrisen” och består av en matris som underlag

för att påvisa hur ett beslut bland annat kan påverka strävan att nå olika mål och hur

olika grupper påverkas. En del kommuner använder i stället en checklista med frågor.

Se figur 6 nedan.

Prioriterade

Mål och

grupper

bestämningsfaktorer

Frisk luft Halter av

kvävedioxid

Halter av

partiklar

Halter av

kolväten

God bebyggd miljö Buller

Barn Vuxna/ Äldre Funk- Kroniskt Yrkes- Hela

yrkesverk- tions- sjuka förare befolksammma

hindrade ningen

Figur 6. Exempel på hur en hälsomatris kan se ut – här med relevanta mål och bestämningsfaktorer för ett vägtrafikprojekt.

I vänster kolumn kan man se vilka mål och bestämningsfaktorer för hälsa som har valts ut för analysen. I övre raden

redovisas prioriterade grupper för analysen. I vissa utredningar kan det även finnas behov av att analysera de aktuella

handlingsalternativen i olika matriser på såväl kort som lång sikt.


Andra verktyg som kan behövas i analysen är metoder eller beräkningsmodeller för

att bedöma enskilda bestämningsfaktorer. Ett exempel är luftföroreningar där man

känner till emissionerna från trafiken. För att kunna bestämma vilka halter av en luftförorening

människor får i sin närmiljö behövs speciella beräkningsmodeller som kalkylerar

spridning och halter i de studerade områdena.

Välj ut de prioriterade grupper som ska omfattas av analysen

I en HKB räcker det inte med att bedöma hur hela befolkningen påverkas. Ett viktigt

syfte är att se till att skillnaderna i ohälsa inte förvärras. Därför studeras grupper som

redan har en dålig hälsa eller ligger i riskzonen för att få det, så kallade prioriterade

grupper. I Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) understryks att ”Ett effektivt folkhälsoarbete

koncentreras till de områden där vetenskap och beprövad erfarenhet talar

för att avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa”. Om HKB:n visar att en

planerad insats leder till ökad ohälsa för en prioriterad grupp, bör ett annat handlingsalternativ

övervägas eller det befintliga modifieras.

Det finns enligt Mål för folkhälsan några aspekter som alltid bör beaktas när det

gäller att bevaka hur ett beslut påverkar jämlikhet i hälsa. Det är:

◗ ålder

◗ etnisk tillhörighet

◗ socioekonomisk tillhörighet

◗ sexuell läggning

◗ funktionsnedsättning.

Dessutom ska jämställdhet alltid beaktas,

det vill säga genusaspekter på hälsa.

hälsokonsekvensbedömningar 15

Figur 7. Vid hälsokonsekvensbedömningar är det särskilt viktigt att titta på hur olika prioriterade grupper

påverkas. När det gäller faktorn ”ålder” är det till exempel ofta barn och äldre som beaktas eftersom de

kan vara särskilt sårbara för bestämningsfaktorer som ger negativa hälsoeffekter.


16 hälsokonsekvensbedömningar

UPPFÖLJNING

RESULTAT

ANALYS

PLANERING

SCREENING

3. Genomför analysen

Snabb analys

En snabb analys kan göras med hjälp av Hälsomatrisen där man systematiskt går igenom

hur olika grupper påverkas med hänsyn till de bestämningsfaktorer som har valts

ut för analysen.

Den allra enklaste formen för bedömningar är att sätta:

+ för förbättringar,

för försämringar och

0 för oförändrat läge.

Det blir en relativt grov bedömning. Med hjälp av bedömningen i Hälsomatrisen kan

man se om:

◗ Beslutet i sin helhet flyttar fram positionerna när det gäller jämställdhet och jämlikhet

i hälsa. Många gånger kan denna enkla analys räcka som beslutsunderlag.

◗ Det finns anledning att i något avseende korrigera beslutet för att skapa ytterligare

förbättringar för någon prioriterad grupp.

◗ Analysresultatet är så svårtolkat att man behöver gå vidare med mer omfattande analyser.

Då har analysen med Hälsomatrisen ändå varit till hjälp för att ringa in speciellt

komplicerade bedömningar och frågeställningar som kräver en fördjupning.

Fördjupad analys

Vill man göra en fördjupad analys av bestämningsfaktorerna, kan externt stöd behövas

för bedömningarna. Nya data, modeller eller metoder för att bedöma hur en bestämningsfaktor

utvecklas över tiden kan vara aktuella att tillföra. Den här typen av bedömningar

tar tid och kräver helt andra ekonomiska och personella resurser än en snabb HKB.

Kvantitativa och kvalitativa bedömningar

Kvantitativ bedömning. Kvalificerade modeller och metoder kan användas för att

bedöma hur exempelvis föroreningar sprids och vilka halter som kan uppstå i olika

områden, för att i nästa steg kunna bedöma exponering över tiden och hur många som

berörs. I slutänden kan man vid behov göra en miljömedicinsk bedömning, som anger

sambandet mellan exponering och hälsoutfall.

Många gånger räcker det med att jämföra hur bestämningsfaktorerna förändras i nollalternativet

och det nya handlingsalternativet (jämför figur 9 och 10 på sidan 18–19).

I naturvetenskapliga modeller går det ofta att komma långt när det gäller kvantifieringar.

Kvalitativ bedömning. För många av de bestämningsfaktorer som är relaterade till Mål

för folkhälsan finns ingen möjlighet att göra kvantitativa bedömningar. Då får man i


Björsta

Mot Nynäshamn

Ösmo

N

Överfors

Segeräng

Vreta

Ådala

Ekeby

0 1 2 km

Pendeltåg

Mindre tätort

Befintlig väg 73

Kringfartsled

Grindtorp

Häringe

Hammersta

gård

Ådfjärden

hälsokonsekvensbedömningar 17

stället resonera kring försämringar, oförändrat läge och förbättringar och markera

dessa med –, 0 och + i Hälsomatrisen.

Det kvalitativa underlaget kan ibland bygga på information från aktörer som berörs

av beslutet och andra nyckelpersoner.

4. Sammanställ resultatet, dra slutsatser

och ge rekommendationer

Resultatet bör presenteras så att skillnaderna mellan nollalternativet och det slutgiltiga

förslaget till beslut tydligt framgår. För- och nackdelar med de olika alternativen presenteras

så att beslutsfattaren får god överblick. Hur prioriterade gruppers hälsa kommer

att påverkas i förhållande till hela befolkningen bör vara ett av huvudbudskapen

bland slutsatserna. Om vissa slutsatser är behäftade med stor osäkerhet bör även detta

framgå. Åsikter från berörda intressenter och hur de har beaktats ingår som en del i

resultatet. En samlad rekommendation bör avsluta sammanställningen.

En resultatsammanställning syftar till att ge beslutsfattarna en bra överblick så att

de kan jämföra olika alternativ. Här ges ett exempel som har hämtats från Hälsokonsekvensbedömning

av ett vägtrafikprojekt (7). Figur 9 och 10 på nästa uppslag visar hur

komplex information kan sammanställas och ge en överblick som visar hur hälsofaktorer

utvecklas i de två alternativen: nollalternativet och alternativ E.

A

C

KRINGFARTSLED

Hemforsa

PENDELTÅG

Utlida

D

Östnora

Figur 8. Nollalternativet (markerat med blå färg) visar den smala olycksdrabbade väg 73, som går mellan

A och B. Alternativ E innebär bland annat att väg 73 får en kringfartsled och fyra körfält. Den gamla

sträckan av väg 73 mellan C och D blir lokalväg med cykelled och gångvägar.

Söderby

UPPFÖLJNING

RESULTAT

ANALYS

PLANERING

SCREENING

Katrineberg

Mot Västerhaninge

VÄG 73

Berga

B


18 hälsokonsekvensbedömningar

BEDÖMNING AV TRAFIKMILJÖ ÅR 2020, NOLLALTERNATIVET

Prioriterade

Mål och

grupper

bestämningsfaktorer

FOLKHÄLSOMÅL

Barn Vuxna/ Äldre Funk- Kroniskt Yrkes- Hela

yrkesverk- tions- sjuka förare befolksamma

hindrade ningen

Säkra miljöer Skador i ◆ ◆ ◆ ◆ --- ◆

och produkter trafikmiljö

(risk)

Transport av ◆ ◆ ◆ ◆

farligt gods

(risk)

Oro/otrygg- ◆ ◆

het för risker

Ökad fysisk Stödjande ◆ ◆ ◆ ◆ --aktivitet

miljö för

fysisk

aktivitet

MILJÖMÅL

Frisk luft Halter av ◆ ◆ ◆ --kvävedioxid

Halter av ◆ ◆ ◆ --partiklar

Halter av ◆ ◆ ◆ --kolväten

God bebyggd miljö Buller ◆ ◆ ◆ ◆ ---

Oförändrat Förbättring Försämring

--- = Ej relevant ◆ = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet

Figur 9. Nollalternativet i den här hälsomatrisen innebär att man inte gör något åt en olycksdrabbad väg som går genom

många små samhällen. Med den förväntade trafikökningen på 70 procent kommer buller, luftföroreningar, risken för skador

och andra bestämningsfaktorer för hälsan att förändras i negativ riktning i trafikmiljön till år 2020. Grupper som är särskilt

sårbara eller redan har en dålig hälsa kommer att drabbas mer än befolkningen i sin helhet. Nollalternativet visar hur en redan

problematisk trafikmiljö kommer att försämras ytterligare. Det är en kunskap som kan bli avgörande för vilket beslut som tas.


BEDÖMNING AV TRAFIKMILJÖ ÅR 2020, ALTERNATIV E

Prioriterade

Mål och

grupper

bestämningsfaktorer

FOLKHÄLSOMÅL

hälsokonsekvensbedömningar 19

Barn Vuxna/ Äldre Funk- Kroniskt Yrkes- Hela

yrkesverk- tions- sjuka förare befolksamma

hindrade ningen

Säkra miljöer Skador i ◆ ◆ ◆ ◆ --- ◆

och produkter trafikmiljö

(risk)

Transport av ◆ ◆ ◆ ◆

farligt gods

(risk)

Oro/otrygg- ◆ ◆

het för risker

Ökad fysisk Stödjande ◆ ◆ ◆ ◆ --aktivitet

miljö för

fysisk

aktivitet

MILJÖMÅL

Frisk luft Halter av ◆ ◆ ◆ --kvävedioxid

Halter av ◆ ◆ ◆ --partiklar

Halter av ◆ ◆ ◆ --kolväten

God bebyggd miljö Buller ◆ ◆ ◆ ◆ ---

Oförändrat Förbättring Försämring

--- = Ej relevant ◆ = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet

Figur 10. Alternativ E står här för ett nytt handlingsalternativ som skulle innebära att vägen får fyra körfält och att en kringfartsled

byggs, huvudsakligen genom ett obebyggt område, där genomfartstrafik kan passera. Detta ger möjlighet till hastighetssänkningar

på den ursprungliga vägen samt möjlighet att ta en del av vägutrymmet i anspråk för cykel- och gångvägar.

Här kommer buller, luftföroreningar, risken för skador och andra bestämningsfaktorer för hälsan att förändras i positiv

riktning i trafikmiljön till år 2020. Störst hälsovinster gör de grupper som är särskilt sårbara eller redan har en dålig hälsa.


PLANERING

SCREENING

20 hälsokonsekvensbedömningar

UPPFÖLJNING

RESULTAT

ANALYS

Hälsa

Utgångsläget

Alternativ med

åtgärder

Nollalternativet

Nutid Framtid

Figur 11. Det kan visa sig vara stora skillnader i förutsättningarna för hälsa då man jämför

nollalternativet och ett alternativ med åtgärder.

HÄLSO-

VINSTER

5. Följ upp och utvärdera hälsokonsekvensbedömningen

Några frågor som bör besvaras i utvärderingen är:

◗ Vilka av rekommendationerna accepterades av beslutsfattarna?

◗ Genomfördes det som beslutades?

◗ Hur fungerade HKB-processen, det vill säga kommunikationen med berörda aktörer

och beslutsfattare? Vad gick bra och vad kunde ha gjorts bättre?

◗ Hur stämmer det faktiska utfallet med de syften som fanns med beslutet? Denna

fråga kan besvaras först när exempelvis en plan eller ett program har genomförts

vilket ofta kan ta lång tid. Ett alkoholprogram kan följas upp bland annat genom

bestämningsfaktorn skadligt drickande, men det kan ta många år innan en negativ

trend visar sig som sjuklig- eller dödlighet.

Som framgår av frågorna ska utvärderingen omfatta både metod och process. Ett viktigt

syfte med uppföljningen är att lära för framtiden för att öka kvaliteten och träffsäkerheten

i de hälsokonsekvensbedömningar som görs.


Utvecklingsarbete vid

Statens folkhälsoinstitut

hälsokonsekvensbedömningar 21

Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att bedriva metodutvecklingsarbete

för HKB, samt att pröva HKB på ett antal beslutsunderlag av strategisk betydelse

för folkhälsan (3). Vidare ska Statens folkhälsoinstitut stödja arbetet med tilllämpningen

av HKB på lokal, regional och nationell nivå. Metodutvecklingsarbete har

genomförts bland annat i form av fallstudier med denna vägledning som bas. De första

fallstudierna omfattar HKB för vägtrafikprojekt, mobiltelefonisystem (3G) och regionala

utvecklingsprogram. Vägtrafikprojektet är exempel på en miljökonsekvensbeskrivning

(MKB) som har kompletterats med en HKB. I det regionala utvecklingsprogrammet

kommer HKB:n in som en del av miljöbedömningen av planer och

program (MiPP) med syfte att se hur social hållbarhet tillgodoses.

Statens folkhälsoinstitut har även en hemsida (www.fhi.se) som syftar till att fungera

som en arena för alla som är intresserade av HKB. Där kan erfarenhetsutbyte ske och

lärande exempel publiceras.


22 hälsokonsekvensbedömningar

Ordlista

Bestämningsfaktorer för hälsan Varje faktor som påverkar hälsotillståndet eller

andra karakteristika som studeras (8).

Buller Icke önskat ljud som kan leda till skada eller störning hos människor (9). Här

finns även normer att referera till.

Hälsokonsekvensbedömning (HKB)

1. Det gängse begreppet för Health Impact Assessment på svenska är hälsokonsekvensbeskrivningar

eller hälsokonsekvensbedömningar. Vid ett internationellt

arbetsmöte med bland andra representanter för WHO, då rapporten Hälsokonsekvensbedömningar.

Från teori till praktik togs fram, valdes begreppet hälsokonsekvensbedömningar

(10).

2. En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett program eller ett projekt

bedöms utifrån sina möjliga effekter på hälsan i en befolkning samt fördelningen

av dessa effekter inom befolkningen.

Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) I princip detsamma som hälsokonsekvensbedömning,

se ovan. Vissa organisationer använder begreppet hälsokonsekvensbeskrivning.

På lokal och regional nivå väljs ofta att använda begreppet hälsokonsekvensbeskrivningar

såsom i HKB-verktyget från Sveriges Kommuner och Landsting.

Valet av begrepp har skett i analogi med miljökonsekvensbeskrivningar, vilket är det

uttryck som används i lagstiftningen (11).

Nollalternativ Det handlingsalternativ där inga förändringar (utom redan beslutade)

görs och som jämförs med ett eller flera alternativ där åtgärder genomförs (12).

MiPP Miljöbedömningar av planer och program.

MKB Miljökonsekvensbeskrivningar.

VILL DU VETA MER?

◗ Olsson B, red. Hälsokonsekvensbedömningar. Från teori till praktik. Rapport från ett internationellt

arbetsmöte på Nordiska hälsovårdshögskolan den 28–31 oktober 1999. NVH-rapport

2001:2, FHI-rapport 2001:21. Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan; 2001.

Statens folkhälsoinstitut. Modell och metoder för Hälsokonsekvensbedömningar (HKB).

F-serie 2001:9. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2001.

◗ National Institute of Public Health. The need for Public Health Impact Assessment. Screening

the terms of reference of Swedish official government reports. Report No. 2004:41.

Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004.

För mer info om HKB och publikationer hänvisas till FHI:s webbplats www.fhi.se.


Bilaga

Målområden med bestämningsfaktorer som underlag

för hälsokonsekvensbedömningar

Statens folkhälsoinstitut har tagit fram en checklista att använda vid hälsokonsekvensbedömningar.

Den bygger på de bestämningsfaktorer för hälsa som tagits fram inom

folkhälsopolitikens elva målområden. Bestämningsfaktorerna har identifierats utifrån

aktuell kunskap om de sociala och miljömässiga förhållanden i samhället som har

betydelse för hälsan, liksom kunskap om våra levnadsvanors betydelse för hälsan. De

berör förhållanden inom samtliga samhällsområden som tillsammans skapar förutsättningar

för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Checklistan är en

bruttolista där de bestämningsfaktorer som är mest relevanta för en hälsokonsekvensbedömning

plockas ut och används. Här visas exempel från checklistan för några

målområden som har en nära koppling till de exempel som har behandlats i denna rapport.

Dessa är:

◗ Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället

◗ Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet

◗ Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter

◗ Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet

Den fullständiga checklistan finns på Statens folkhälsoinstituts hemsida:

www.fhi.se.

1. Delaktighet och inflytande i samhället

Hur kommer förslaget att påverka ...

◗ Förutsättningar för demokratisk delaktighet?

Demokratisk delaktighet avser delaktighet och inflytande i samhället via

den politiska arenan. Detta kan uttryckas exempelvis genom medlemskap i

politiska partier, genom representation i beslutande församlingar eller

genom deltagande i allmänna politiska val.

◗ Förutsättningar för jämställdhet?

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och

möjligheter att vårda barn och hem, ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende

och att kunna delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället.

hälsokonsekvensbedömningar 23


24 hälsokonsekvensbedömningar

◗ Risken för diskriminering?

Diskriminering reducerar vissa gruppers möjlighet till delaktighet och inflytande

i samhället. Särskilt allvarlig är den diskriminering som utestänger

människor från arbetsmarknaden samt särbehandlar människor i arbetslivet,

eftersom arbete för de allra flesta är grunden för en lyckad integration

och ett hälsosamt liv.

◗ Förutsättningar för deltagande i kulturaktivitet?

Med deltagande i kulturaktivitet avses exempelvis att gå på teater, bio,

idrottsevenemang, museum, delta i kulturmiljöarbete eller musicera,

besöka kyrka eller bibliotek.

Det kan också innebära eget skapande.

◗ Förutsättningar för socialt deltagande?

Människors hälsa formas i ett samspel mellan individuella förutsättningar

och den omgivande sociala miljön. För att må bra har människor behov av

att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen.

Socialt deltagande är även en förutsättning för att kunna

förstå det samhälle man lever i. Socialt deltagande kan ta sig många olika

uttryck, exempelvis att medverka i föreningslivet, skriva insändare i

tidningar/tidskrifter eller att delta i demonstrationer. Att vara med på en

sammankomst med släkt eller vänner är också en form av socialt deltagande.

◗ Förutsättningar för socialt stöd?

Människors sociala relationer är av stor betydelse för det egna välbefinnandet

och för möjligheten att handskas med redan uppkomna hälsoproblem.

Socialt stöd har framför allt betydelse för hälsan genom att minska individens

utsatthet för stress. Socialt stöd kan vara emotionellt, men också

praktiskt i form av råd och vägledning i en besvärlig situation, hjälp med

barnpassning eller möjlighet att få del av resurser som man själv saknar,

exempelvis att kunna låna en bil, dator eller pengar.

◗ Fysisk tillgänglighet?

Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för människors delaktighet

i samhället. En otillgänglig omgivning inskränker rörligheten och valfriheten.

Att inte kunna ta sig dit man vill därför att miljön inte är tillgänglig

innebär att inte kunna bestämma över sin tillvaro. Gruppen funktions-


hindrade har en särställning i detta avseende. Det kan handla om att vara

beroende av färdtjänst för att kunna umgås med vänner eller ta sig till

grönområden. Trappor, byggnader utan hiss och otillgängliga allmänna

färdmedel är sådant som människor med funktionshinder ständigt möter,

vilket innebär en ständig beredskap att ändra planerna. Allt detta kan bidra

till att skapa och förstärka utanförskap, maktlöshet och ett praktiskt beroende

av andra människor. En konsekvens är att hälsan påverkas negativt.

2. Ekonomisk och social trygghet

Hur kommer förslaget att påverka ...

◗ Människors ekonomiska villkor?

Människors hälsa, både den fysiska och den psykiska, förbättras med

ökande inkomst. Det finns flera teorier om inkomstens betydelse för hälsan.

Inkomsten påverkar exempelvis materiella villkor, såsom kvaliteten på

en individs eller familjs boende, liksom kvaliteten på mat, kläder, transportmöjligheter

och tillgång till rekreation och fysiska aktiviteter. En ekonomiskt

utsatt situation, som inte bara är tillfällig, är däremot negativt för

både den fysiska och psykiska hälsan. Det finns också ett omvänt samband

där ohälsa påverkar den enskildes sociala och ekonomiska situation.

◗ Möjlighet till sysselsättning?

Förvärvsarbete är inte bara den viktigaste källan till inkomster och försörjning,

utan i stor utsträckning också till möjligheten att bli delaktig i samhällets

aktiviteter, att utvecklas samt utveckla relationer till andra.

◗ Tillgång till utbildning?

Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa som visar

att ju högre utbildning människor har, desto bättre är deras hälsa i genomsnitt.

Det förklaras av att utbildningsnivån avgör individens position på

arbetsmarknaden och därigenom tillgång till materiella resurser, liksom

risken att utsättas för fysiska och psykosociala riskfaktorer i arbetsmiljön.

Utbildningsnivå har vidare ett starkt samband med hälsorelaterade levnadsvanor.

◗ Tillgång till bostad?

Boendet är av grundläggande betydelse för hälsan. Den som inte har drägliga

boendeförhållanden har svårt att klara basala delar av tillvaron, till

hälsokonsekvensbedömningar 25


26 hälsokonsekvensbedömningar

exempel utbildning, arbete och sociala kontakter. Tillgång till en bra bostad

samt en god fysisk och social miljö i anslutning till boendet är viktiga faktorer

som kan antas påverka människors hälsa och välbefinnande i positiv

riktning. En aspekt av bostadens kvalitet är bostadsutrymme. Från hälsosynpunkt

är det framför allt extrem trångboddhet som bör uppmärksammas

eftersom en sådan boendesituation innebär ökad risk för sömnbrist,

stress, rygg- och luftvägsproblem samt svårigheter att klara läxor och lek.

◗ Förutsättningar för trygghet i närmiljön?

Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven

och är centralt för människors välbefinnande. Otrygghet kan bero på

många olika faktorer som exempelvis risken för att råka ut för trafikolyckor

eller andra olycksfall. Under detta målområde avses känslan av trygghet i

förhållande till risken att utsättas för brott mot person utanför bostaden.

Trygghet behöver inte ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet eller i

risken för att själv bli utsatt för våld. Det finns ett samband mellan känslan

av trygghet i närmiljön och självskattad fysisk och psykisk hälsa. En miljö

som upplevs som otrygg begränsar människors rörelsefrihet och möjlighet

att använda bostadsmiljön eller omgivande miljön för exempelvis rekreation

och fysisk aktivitet. När det gäller psykisk hälsa kan den undermineras

av den stress det innebär att leva i ett område som känns otryggt.

5. Sunda och säkra miljöer och produkter

Hur kommer förslaget att påverka ...

◗ Exponering för luftföroreningar?

Som mått på luftföroreningar används kvävedioxid, marknära ozon och

partiklar. En ökning av dygnsmedelvärdet av kvävedioxid medför en ökning

av antal dödsfall. För mer specifika beräkningar se WHO Air Quality Guidelines

(andra utgåvan, Genève, 2000). Hälsoeffekter av marknära ozon har

påvisats även vid lägre halter än nuvarande gränsvärde. Ozon ger cirka

2 000 förtida dödsfall årligen. Även exponering för partiklar har visat sig

vara en mycket stor hälsorisk, cirka 5 000 förtida dödsfall årligen.

◗ Exponering för långlivade organiska ämnen?

Vi exponeras för ett stort antal olika organiska miljöföroreningar, av vilka

ett antal kan ge upphov till cancer, utvecklings- och reproduktionsstörningar

och försämrat immunförsvar. Exponeringen kommer i första hand

från livsmedel, där feta animalier, som fet fisk, feta mejeriprodukter och

kött, innehåller förhöjda halter. En särskilt känslig grupp är barn, då många


miljögifter anses ha skadliga effekter på utvecklingen under foster- och

nyföddhetsperioden. Därför är det även särskilt befogat att beakta kvinnors

exponering. Spädbarn som ammas är också en potentiell riskgrupp, men

fördelarna med amning anses överväga eventuella risker.

◗ Exponering för UV-strålning?

UV-strålningen har ökat på grund av uttunningen av ozonskiktet och kan

ge upphov till hudcancer. Sättet att sola har mycket stor betydelse för

risken att utveckla cancer.

◗ Exponering för buller?

Buller är den störning som berör flest antal människor i Sverige. Bullret

ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symtom och

påverkar det allmänna välbefinnandet. Senare års forskning tyder även på

att risken för hjärt-kärlsjukdom kan öka vid höga bullernivåer orsakade av

flyg- och vägtrafik.

I bostäder är de kritiska effekterna av buller att sömn, vila och avkoppling

störs samt att möjligheten att samtala och uppfatta tal begränsas. Vid

förskolor och skolor är de kritiska effekterna möjlighet att uppfatta tal,

sämre läsförståelse och upplevelse av att bli störd, liksom i vissa fall koncentrationssvårigheter,

trötthet och stressreaktioner. På vårdhem och sjukhus

är de kritiska effekterna att sömn och återhämtning störs.

◗ Exponering för radon?

Radon i bostäder, på grund av markförhållanden och blåbetong, är den

dominerande källan till exponering för joniserande strålning i vårt land.

Det finns ett klart samband mellan beräknad radonexponering och

lungcancerrisk. En kraftig samverkan finns dessutom mellan radon och

rökning.

◗ Risken att skadas?

Skaderisker kan uppstå i olika miljöer, exempelvis i arbets-, trafik-, bostads-,

skol- och fritidsmiljöer. Skador kan ske genom olycksfall, men de kan också

vara självtillfogade eller ha uppkommit genom våldshandlingar.

Skaderisker kan också uppkomma i samband med användning av olika

produkter.

hälsokonsekvensbedömningar 27


28 hälsokonsekvensbedömningar

9. Ökad fysisk aktivitet

Hur kommer förslaget att påverka ...

◗ Förekomst av stödjande miljöer för fysisk aktivitet?

En stödjande miljö för fysisk aktivitet gör det enkelt och naturligt att vara

fysiskt aktiv i det vardagliga livet. Det innebär tillgång till allmänna

kommunikationer (som gör att man rör sig mer än då man tar bilen),

gång- och cykelbanor samt närhet till grönområden. Fysisk aktivitet är en

förutsättning för en god fysisk, mental och social hälsoutveckling.

◗ Närhet och tillgänglighet till faciliteter för fysisk aktivitet?

Det bör finnas grönområden för rekreation och fysisk aktivitet inom 5–10

minuters gångavstånd från bostaden.


Referenser

hälsokonsekvensbedömningar 29

1. En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig. Skr.

2003/04:129. Stockholm: Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet; 2004.

2. Prop 2001/02:55 Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier.

3. Prop 2002/03:35 Mål för folkhälsan.

4. Prop 2003/04:116 Miljöbedömningar av planer och program.

5. Strategiska miljöbedömningar – ett användbart instrument i miljöarbetet. Rapport 5109.

Stockholm: Naturvårdverket; 2000.

6. Med fokus på hälsan. Hur kan man beskriva hälsokonsekvenser av politiska beslut?

Stockholm: Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet; 1998.

7. Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt: Fallstudie väg 73. Rapport

R 2005:38. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2005.

8. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur; 2000.

9. SOU 1993:65 Handlingsplan mot buller.

10. Olsson B, red. Hälsokonsekvensbedömningar. Från teori till praktik. Rapport från ett

internationellt arbetsmöte på Nordiska hälsovårdshögskolan den 28–31 oktober 1999.

NVH-rapport 2001:2, FHI-rapport 2001:21. Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan;

2001.

11. Statens folkhälsoinstitut. Modell och metoder för Hälsokonsekvensbedömningar (HKB).

F-serie 2001:9. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2001.

12. Ds 2000:1 Kommittéhandboken.


30 hälsokonsekvensbedömningar

Egna noteringar


hälsokonsekvensbedömningar 31


32 hälsokonsekvensbedömningar


Det övergripande målet för regeringens politik är hållbar utveckling. Det blir därför mer

och mer aktuellt att i olika utredningar beskriva konsekvenserna av både miljömässig

och social hållbarhet. Men hur bedömer man då om ett beslutsunderlag leder till social

hållbarhet? Den här rapporten visar hur man som utredare kan gå till väga. Vägledningen

är upplagd så att den lätt ska kunna komplettera miljökonsekvensbeskrivningar (MKB)

och miljöbedömningar av planer och program (MiPP). Därmed skapas förutsättningar

för kunskapsrika beslut som leder till både social och miljömässig hållbarhet.

Vägledningen har testats i ett antal fallstudier tillsammans med representanter för

centrala myndigheter och kommuner och anpassats utifrån de erfarenheter som gjorts.

Rapporten vänder sig till handläggare inom myndigheter på central, regional och lokal

nivå, men även till politiker, konsulter och utredare inom näringslivet.

Statens folkhälsoinstituts uppdrag är att främja hälsa samt förebygga sjukdomar och

skador – genom att förse i första hand regeringen, statliga myndigheter, kommuner och

landsting med kunskap. Institutets verksamhet bedrivs på vetenskaplig grund.

Statens folkhälsoinstitut

Distributionstjänst

120 88 Stockholm

Fax 08-449 88 11

E-post fhi@strd.se

Internet www.fhi.se

Rapport R 2005:39

ISSN 1651-8624

ISBN 91-7257-386-4

More magazines by this user
Similar magazines