Årsredovisning 2004, 658 kB

Årsredovisning 2004 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 

Årsredovisning 2004

© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 2005:4 

ISSN: 1651-8624 

ISBN: 91-7257-331-7 

OMSLAGSFOTOGRAFI: PHOTOS.COM

Innehåll 

FÖRORD ............................................................................................................. 5 

RESULTATREDOVISNING............................................................................................ 7 

1 RESURSER......................................................................................................... 7 

2 POLITIKOMRÅDE FOLKHÄLSA ................................................................................. 9 

3 VERKSAMHETSOMRÅDE SAMORDNAT FOLKHÄLSOARBETE............................................ 16 

3.1 Verksamhetsgren Nationell uppföljning och utvärdering..................................... 17 

3.2 Verksamhetsgren Nationellt kunskapscentrum ................................................. 18 

4 VERKSAMHETSOMRÅDE HÄLSOFRÄMJANDE LEVNADSVANOR ........................................ 24 

5 VERKSAMHETSOMRÅDE SMITTSKYDD OCH HÄLSOSKYDD ............................................. 34 

6 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING AVSEENDE VERKSAMHETSSTYRNING ................................. 40 

7 ORGANISATIONSSTYRNING .................................................................................. 47 

FINANSIELL REDOVISNING........................................................................................ 50 

Sammanställning över väsentliga uppgifter ............................................................ 50 

Resultaträkning ............................................................................................... 51 

Balansräkning ................................................................................................. 52 

Finansieringsanalys .......................................................................................... 53 

Anslagsredovisning ........................................................................................... 55 

Bemyndigande ................................................................................................. 56 

Noter ............................................................................................................ 57 

Redovisningsprinciper ....................................................................................... 62 

Resultatredovisning .......................................................................................... 62 

Finansiell redovisning ....................................................................................... 62 

BILAGA 1 REDOVISNING AV UPPDRAG ENLIGT REGLERINGSBREV ...........................................I 

BILAGA 2 PUBLIKATIONER ........................................................................................ IV

Förord 

Det gångna året har inneburit att frågan om hälsans globalisering ställts alltmer i förgrunden 

samtidig som det skett en konsolidering och utveckling av den svenska folkhälsopolitiken. 

En rad av folkhälsans bestämningsfaktorer påverkas endast i begränsad utsträckning av beslut på 

nationell nivå. Detta gäller exempelvis den kraftigt stigande alkoholkonsumtionen, som utgör ett 

av de stora hoten mot folkhälsan och som i mycket hög grad påverkas av EU:s införselregler. 

Dessa har i grunden förändrat förutsättningarna för den hittillsvarande restriktiva alkoholpolitiken. 

Ett annat folkhälsohot är den stigande övervikten som har ett starkt samband med den jordbrukspolitik 

som förs i EU och en rad rika länder och som leder till en överproduktion av relativt 

billiga, energitäta livsmedel med högt fett- och sockerinnehåll. Ohälsans aktörer arbetar alltmer i 

global skala och detta innebär att också hälsans företrädare måste öka sitt samarbete. Det internationella 

tobaksarbetet visar på möjligheterna till ett sådant samarbete. 

Folkhälsoinstitutet har under året aktivt deltagit i internationellt samarbete, dels inom Europa, 

dels i Vietnam, Södra Afrika, Kina och Centralamerika. Frågan om hälsans globalisering har 

spelat en alltmer central roll i institutets arbete. 

Den nationella folkhälsopolitik som antogs av riksdagen år 2003 har varit styrande för institutets 

arbete under året. Inför den första folkhälsopolitiska rapporten 2005, har ett omfattande samarbete 

inletts med ett stort antal myndigheter kring deras insatser för att förverkliga folkhälsopolitikens 

mål. Trettioåtta huvudindikatorer och ett stort antal politikområdesindikatorer för de nationella 

folkhälsomålen har fastställts. Arbetet med att engagera kommunerna i folkhälsoarbetet har 

intensifierats och en rad lokala folkhälsoprogram, som utgår från de nationella målen, har antagits. 

Kommunala basfakta har fungerat som ett effektivt stöd för det lokala arbetet. Folkhälsoarbetets 

regionala nivå har förstärkts bland annat genom att ett antal länsstyrelser involverats i 

arbetet på ett aktivt sätt. 

2004 var det sista året för det nationella tobaksprojektet med ett mycket stort antal aktiviteter 

som kommer att avrapporteras och utvärderas under 2005. Hiv/STI-verksamheten har varit föremål 

för en statlig utredning och i avvaktan på definitiva förslag om den framtida organisationen 

har arbetet bedrivits med full kraft och i nära samarbete med landsting/regioner, frivilligorganisationer 

och berörda myndigheter. Två stora regeringsuppdrag om kost och fysisk aktivitet respektive 

föräldrastöd har avslutats under året men den slutliga rapporteringen sker år 2005. Spelberoendeprojektet 

har fått utökade uppdrag under år 2004 och en utbyggnad har skett av öppenvårdsresurser 

på flera håll i landet. En kraftsamling har skett kring alkoholskadeförebyggande 

arbete med tanke på den mycket snabba negativa utvecklingen på detta område. En viktig målsättning 

har varit att integrera tillsynen med det förebyggande arbetet både nationellt och regionalt/lokalt. 

Inte minst visar uppföljningen av butikernas folköls- och tobaksförsäljning och den 

bristande respekten för åldersgränserna på behovet av att förstärka det lokala arbetet. Ett mycket 

aktivt arbete mot den arbetsrelaterade ohälsan (SAFIR-projektet) har bedrivits tillsammans med 

ett antal myndigheter. 

Folkhälsostämman 2004 blev en stor framgång och visar tydligt det växande intresset för folkhälsofrågor 

och att kvaliteten har höjts avsevärt på svenskt folkhälsoarbete. Detta visas också av 

den serie kvalificerade kunskapsunderlag och dokument om strategier och metoder inom folkhälsoarbete 

som givits ut av institutet. Framtiden för svenskt folkhälsoarbete är ljus. 

Gunnar Ågren 

5

RESULTATREDOVISNING 

1 Resurser 

Organisation 

Statens folkhälsoinstitut leds av en generaldirektör, som biträds av ett kansli. Vid institutet finns 

ett insynsråd som har en rådgivande roll. Insynsrådet har under år 2004 haft tre sammanträden. 

Folkhälsoinstitutets huvuduppgifter är att ansvara för nationell uppföljning och utvärdering av 

folkhälsopolitiken, vara nationellt kunskapscentrum i folkhälsofrågor samt att ansvara för tillsyn 

inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdet. Dessa uppgifter ligger huvudsakligen inom Avdelningen 

för folkhälsovetenskap, Avdelningen för samhälle och hälsa samt Avdelningen för 

levnadsvanor och tillsyn. Till stöd för verksamheten finns en Administrativ avdelning som 

fr.o.m. hösten 2004 även inrymmer informationsfrågor. 

Större uppdrag bedrivs i projektform eller som arbetsgrupper. Inom avdelningen för folkhälsovetenskap 

ligger projektet Folkhälsopolitisk rapport. Grupperna för Arbetsliv och hälsa resp. Barn 

och ungas hälsa ligger inom Avdelningen för samhälle och hälsa. Avdelningen för levnadsvanor 

och tillsyn inrymmer projekten hiv/STI-samverkan, Tobaksuppdraget och Spelberoende samt 

Fördjupad uppföljning av alkoholhandlingsplanen. Inom Gd:s kansli finns ett internationellt sekretariat 

samt projektet Folkhälsostämmorna. Institutets bibliotek ligger inom Avdelningen för 

administration. 

7

Personal 

Vid utgången av år 2004 var 162 personer anställda på Folkhälsoinstitutet. Motsvarande antal vid 

utgången av år 2003 var 156. Antalet årsarbetare vid årsskiftet uppgick till 142 (133). Av de 

anställda var 75 (72) procent kvinnor och 25 (28) procent män. Se vidare kap. 7 för kompetensförsörjning 

m.m. 

Ekonomi 

Kostnaderna för år 2004 har ökat marginellt i procent i jämförelse med år 2003; dock något mer 

än intäkterna om man ser till absoluta tal. Intäkter är årligen ungefär 5 procent av kostnaderna. 

Personalkostnaderna fortsätter att öka, i år med knappt 8 mkr, och driftskostnaderna har också 

ökat, i år med drygt 5 mkr. Förra året minskade driftskostnaderna med 0,2 mkr. Transfereringarna 

har minskat med drygt 10 mkr. Det är utbetalningarna av återbetalningsmedlen som minskat 

med 27,5 mkr medan Särskilda hälsofrämjande åtgärder ökat med 18,7 mkr, därav bidrag till 

tobaksförebyggande åtgärder med 15,3 mkr och förebyggande av spelberoende med 3,4 mkr. 

Tillsynsenhetens kostnader innehåller även uppbördsverksamhetens kostnader. Siffrorna för år 

2002 och år 2003 är justerade för att kunna vara jämförbara. 

Tabell: Intäkter (av avgifter, bidrag och räntor) och kostnader per verksamhetsgren (tkr) 

Verksamhetsgren Intäkter Kostnader 

2004 2003 2002 2004 2003 2002 

Nationell uppföljning och 1 938 613 3 133 35 529 37 053 41 853 

utvärdering 

Nationellt kunskapscentrum 5 977 4 796 1 909 77 076 62 620 58 947 

Tillsyn 6 080 5 610 4 270 31 554 54 818 19 667 

Särskilda hälsofrämjande 589 473 822 80 155 57 209 34 574 

åtgärder 

Förebyggande åtgärder mot 

hiv/aids 

8 

1 234 1 034 1 730 60 787 69 664 70 579 

15 818 12 526 11 864 285 101 281 364 225 620

2 Politikområde folkhälsa 

Mål: Folkhälsan skall förbättras för de grupper i samhället som är mest eftersatta 

ur hälsosynpunkt. 

Återrapportering: Redovisning av de viktigaste åtgärderna som har vidtagits 

under 2004 på nationell, regional och lokal nivå för att minska ojämlikheten i 

hälsa med avseende på kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet och etnicitet. 

I arbetet med regeringsuppdraget om att utarbeta ett underlag till en handlingsplan om goda matvanor 

och ökad fysisk aktivitet har flera aspekter beaktats som t.ex. kön, ålder, socioekonomisk 

tillhörighet och etnicitet. 

Arbetet med tobaksuppdraget har innehållit många insatser för att minska tobaksbruket, som idag 

är vanligast bland utsatta grupper. Förutom en förstärkning av kommuners och landsting/regioners 

arbete för att nå dem som bäst behöver stöd pågår inom uppdraget särskilda metodutvecklingsprojekt 

för att nå just dessa grupper. 

En kunskapssammanställning om ojämlikhet i hälsa när det gäller buller och luftföroreningar har 

utarbetats. Detta har aldrig gjorts tidigare och lyftes fram som ett prioriterat område, då OECD 

utvärderade svensk miljöpolitik år 2004. Rapporten skall användas i trafikplanering för att förbättra 

situationen för prioriterade grupper. 

Folkhälsoinstitutet är ett av elva deltagarländer i EU-projektet ”Tackling health inequalities and 

social exclusion in Europe – phase II”, som syftar till kunskapsutbyte om effektiva strategier/metoder 

för att minska social utslagning. Kunskapsbytet sker i form av utbyte av goda exempel, 

studiebesök, gemensam konferens samt en slutlig rapport baserad på erfarenheterna från 

projektet. 

Institutet har tagit fram en kunskapssammanställning om ojämlikhet i hälsa när det gäller skador 

bland äldre. I sammanställningen belyses egenskaper i närmiljön som har betydelse för 

skaderiskerna (befolkningstäthet, åldersstruktur, socioekonomisk status, utbildning, etnicitet, in- 

och utflyttning). 

Rapporter som givits ut under året är ”A healthier elderly population in Sweden” samt ”Hälsoutveckling 

och hälsofrämjande insatser på äldre dar”, framtagen av Stockholms läns Äldrecentrum 

på uppdrag av institutet. Avdelningen för epidemiologi och folkhälsa vid Umeå universitet har på 

uppdrag av institutet tagit fram rapporten ”En kostnadsnyttoanalys av förebyggande hembesök i 

Nordmaling”. 

Folkhälsoinstitutet har fått i uppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen för homooch 

bisexuella samt transpersoner (HBT). Arbetet skall redovisas i november 2005. En genomförandeplan 

har upprättats och en extern referensgrupp med ett 20-tal personer samt en intern arbetsgrupp 

har bildats. Tre studier har initierats i samarbete med Stockholms universitet och Nationellt 

Centrum för suicidprevention/IPM: ”Pilotstudie om psykisk ohälsa bland ungdomar, informantundersökning 

i syfte att bidra till åtgärdsförslag”, samt en kunskapssammanställning om 

transgender. 

Tillsammans med HomO har Statens Folkhälsoinstitut publicerat skriften ”Homosexuellas rättigheter”, 

som beskriver de rättigheter och skyldigheter som homosexuella har i Sverige. 

9

På Folkhälsoinstitutets initiativ inleddes under året ett treårigt projekt, Diskriminering och hälsa, 

i samverkan med DO, HO, HomO och JämO. Syftet med projektet är att inhämta kunskap och 

utveckla ett gemensamt förhållningssätt kring begreppet diskriminering för att på så sätt utveckla 

en eller flera lämpliga metoder för att mäta diskriminering och klargöra vilka samband som finns 

mellan diskriminering och hälsa. 

Statens folkhälsoinstitut har i samråd med Sverigefinländarnas delegation bildat en referensgrupp 

med uppdraget att ta fram konkreta åtgärder i syfte att förbättra sverigefinnarnas psykiska och 

fysiska hälsa. 

Statens folkhälsoinstitut har tillsammans med Svenska Kommunförbundet och SABO, medverkat 

i Partnerskapet för hållbar välfärdsutveckling med kunskapsstöd och erfarenhetsspridning. 

Partnerskapet är en överenskommelse mellan kommunerna Helsingborg, Norrköping, Västerås 

och Örebro att arbeta tillsammans för långsiktig hållbar välfärdsutveckling. Bostadsområdet är i 

fokus för utvecklingsarbetet, som utvärderas av Örebro universitet. 

10 

Återrapportering: En bedömning av hur dessa åtgärder bidragit till måluppfyllelsen. 

Goda kunskaper om eftersatta gruppers hälsosituation och metoder att 

påverka den utgör en viktig förutsättning för att den skall kunna förbättras. Institutets 

åtgärder bedöms ha bidragit till måluppfyllelsen genom att de har ökat 

kunskapen. 

Återrapportering: Redovisning av viktigare förhållanden och förändringar i omvärlden 

inom folkhälsoområdet. 

Några utvecklingstendenser i hälsoutvecklingen 

Medellivslängden i Sverige har fortsatt att öka och dödligheten bland barn och ungdomar ligger 

på en internationellt sett unikt låg nivå. Andra indikatorer på hälsa visar dock en mer negativ 

utveckling. Sammantaget ligger sjukfrånvaro och förtidspensioneringar på en rekordhög nivå. 

Under året har olika rapporter larmat om ökad ohälsa i olika former. Förbättringen av hälsa bland 

de äldre har stagnerat. Riksförsäkringsverket redovisar att tre av tio sjukskrivna har psykiska 

besvär. Baserat på uppgifter från år 2001 och år 2002 från bl. a. Rättsmedicinalverket hävdar 

Socialstyrelsen och Centrum för suicidforskning i Stockholm att självmordstalen efter flera års 

nedgång åter har ökat. Arbetslivsinstitutet lyfter i studien ”Arbetsliv och hälsa 2004” fram en 

ökad trötthet och sömnsvårigheter. Utvecklingen beskrivs som relativt likartad för både män och 

kvinnor och mellan socioekonomiska och etniska grupper. Konsumtionen av sömnmedel fortsätter 

också att öka enligt AB Apotekets statistik. Bäst med tanke på besvär av trötthet, sömnproblem 

och oro tycks ålderspensionärerna ha det och sämst de studerande. Enligt den nationella 

folkhälsoenkät som Statens folkhälsoinstitut genomfört för första gången på ett stort representativt 

befolkningsurval, består stora sociala skillnader i hälsa. 

Exempel på folkhälsovetenskapliga forskningsrön 

Motionens hälsobringande effekter har ytterligare dokumenterats. En svensk forskningssammanställning 

från Karolinska Institutet visar att måttligt intensiv träning är bra för reumatiker. Resultat 

från en pågående Harvardstudie pekar på att risken att dö i bröstcancer minskar med drygt 50 

procent med tre till fem timmars promenad i veckan. En studie från WHO:s cancerinstitut visar 

att risken för att drabbas av cancer i bukspottkörteln ökar vid snusanvändning med 67 procent i 

en studie av 10 000 norska män. 

Den internationella folkhälsodebatten har i allt högre grad kommit att koncentreras på sambandet 

mellan hälsa och ekonomisk utveckling. Avsaknaden av tillräckliga investeringar inom hälsosektorn 

och bristande tillgång till rent vatten, utbildning och grundläggande social service har allt

tydligare setts som hinder för en gynnsam hälsoutveckling. Livssituationens och levnadsvanornas 

betydelse för hälsa har framkommit allt tydligare i den internationella folkhälsoforskningen. 

Den nationella folkhälsopolitikens elva målområden 

Genomförandet av den nationella folkhälsopolitik, som riksdagen fattade beslut om i april 2003, 

bygger på insatser och förhållanden som påverkar hälsoutvecklingen för befolkningen inom elva 

s.k. målområden. 

Målområde 1 – Delaktighet och inflytande i samhället 

Inflytande över den egna livs- och arbetssituationen har samband med hälsan. En rad studier 

stöder detta samband även om det behövs ytterligare forskning på området. I en studie av 35 

skolor visar en undersökning från Karlstads universitet att elevernas inflytande i skolan har 

minskat. Den senaste SOM-studien från Göteborgs universitet, som bl.a. mäter människors tillit, 

visar att svenska medborgare har ett högre förtroende för andra människor än vad de människor 

har som kommer från andra länder och invandrat eller flytt till Sverige. 

Målområde 2 – Ekonomisk och social trygghet 

I FN-organet UNDP:s publicering av ”Human Development Index” hamnar Sverige i den globala 

välfärdsrankningen på andra plats efter Norge. En svensk forskargrupp har vid studier av välfärdsutvecklingen 

inom EU under de senaste tio åren funnit att de nordiska länderna trots den 

ekonomiska nedgången under 1990-talet fortfarande ligger i topp. Samtidigt har rapporterats att 

150 000 barn i Sverige är ekonomiskt utsatta, där den mest utsatta gruppen är ensamstående 

mammor med små barn. Andra beräkningar tyder på att inkomstskillnaderna i samhället ökar. 

Omräknat till s.k. helårspersoner hade drygt en miljon sin försörjning via olika bidrag. Den 

svenska föräldraförsäkringen som funnits i 30 år, bedöms ha bidragit till att födelsetalen i Sverige 

hållits på en relativt högre nivå än i andra ekonomiskt jämförbara länder. En kartläggning av 

bostadsområden med extremt låg sysselsättningsnivå, visar att antalet ökat från tre till 136 sedan 

år 1990. 

Målområde 3 – Trygga och goda uppväxtvillkor 

Statistiska centralbyrån rapporterar att ett av fyra barn inte bor tillsammans med sina föräldrar. 

Samtidigt visar en forskningsrapport att skilsmässobarn inte har sämre hälsa. Barn har tillgång 

till allt mindre tid tillsammans med sina föräldrar. Barnens hälsa är sämre i kommuner där andelen 

barn som lever fattigt är högre. Förhållandena slår igenom redan under graviditeten genom 

att barn betydligt oftare utsätts för rökning och efter födelsen genom att de ammas i avsevärt 

mindre utsträckning. Rapporter har också publicerats om att barn sover allt kortare tid, att förskrivning 

av anti-depressiva medel ökar och att självdestruktiva beteenden bland tonårsflickor 

blivit vanligare. En motvikt utgörs av den relativt positiva bild av elevernas trivsel i skolan som 

mäts årligen. 

Målområde 4 – Ökad hälsa i arbetslivet 

Utgifterna för sjukskrivningar har minskat marginellt, men i stället sker en ökning för olika former 

av förtidspensioneringar. Ohälsotalet stannade på 42,5 dagar, vilket är en minskning med 

0,7. Skillnaderna på grund av genus och socioekonomisk position är stora, då betydligt fler kvinnor 

än män och att betydligt fler personer i arbetaryrken är sjukskrivna. Även de regionala skillnaderna 

är påtagliga. Den ökade fokuseringen på deltidssjukskrivning visar ännu inget genomslag 

på sjukfrånvaron. Industriarbetaryrken är alltjämt de mest riskutsatta för fysiska skador och 

förtida dödsfall. Enskilda större företag rapporterar positiva effekter med bättre hälsa och minskad 

sjukfrånvaro som ett resultat av olika arbetsmiljö- och friskvårdssatsningar. 

I den statliga långtidsutredningen ses de höga ohälsotalen som ett avgörande hinder för framtida 

ekonomisk utveckling. 

11

Målområde 5 – Sunda och säkra miljöer och produkter 

Sambanden mellan fuktiga byggnader och ohälsa blir allt tydligare. I Sverige beräknas att ungefär 

1000 fall per år av astma hos småbarn beror på fuktiga byggnader. Radonstrålning i bostäder 

fortsätter att utgöra en stor hälsorisk särskilt i samband med rökning. Även radonhalter under 

gällande gränsvärden ökar risken för lungcancer enligt en europeisk studie. En annan europeisk 

studie som jämför markozonhalterna i 23 städer visar att Stockholm har de sämsta värdena. I 

Sverige räknas ozon orsaka mellan 1500 – 2000 förtida dödsfall, varav ca 200 i Stockholm. Nya 

forskningsrön visar att partiklar har mycket allvarligare effekter än vad som tidigare varit känt. 

De orsakar över 5000 förtida dödsfall i Sverige årligen. Buller är ett folkhälsoproblem där störningar 

från olika källor inte tycks minska. Flera rapporter pekar på att hörselskador blir allt vanligare, 

framför allt förorsakade av musikljud i olika former och sammanhang. Miljömålen inom 

kemikalieområdet kommer att bli svåra att nå. Fortfarande finns en stor grupp unga människor 

som solar i övermått trots information om riskerna för hudcancer. Oro för 3G-utbyggnaden finns 

hos en fjärdedel av befolkningen. Med den tilltagande växthuseffekten följer allt fler extrema 

vädersituationer, där grupper som redan har en dålig hälsa kan drabbas värre än andra. 

Skador är den vanligaste dödsorsaken bland barn, unga och yngre vuxna. Skador bland äldre ger 

upphov till stora samhällskostnader, 4,7 miljarder årligen och väntas öka till 7,7 miljarder inom 

några decennier om inget görs. 

Målområde 6 – En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

Kostnaden för hälso- och sjukvård mätt som andel av BNP uppgår till 9,2 procent. Det placerar 

Sverige på en femte plats bland EU:s 25 medlemsländer. Socialstyrelsen har utfärdat rekommendationer 

om att strokedrabbade skall behandlas med blodfettssänkande statiner för att minska 

återfallsrisken. Trots generellt minskade läkemedelskostnader är utgifterna fortfarande höga. 

Enbart i Stockholms läns landsting beräknas läkemedelssvinnet uppgå till mellan 45-60 miljoner 

kronor årligen. Alternativa behandlingsmetoder som t.ex. fysisk aktivitet på recept förekommer i 

ökad men fortfarande alltför liten utsträckning. En studie visar att välutbildade utnyttjar vården 

mest. En omfattande debatt har förts om privatisering av sjukhus, utan att effekterna av en sådan 

åtgärd på folkhälsan och förebyggande insatser diskuterats. 

Världshälsoorganisationen (WHO) har i en världsrapport påtalat behoven av nya och innovativa 

arbetsformer för att använda forskning och kunskap på ett mer effektivt sätt för att åstadkomma 

de hälsoförbättringar, som är möjliga att uppnå. 

Målområde 7 – Gott skydd mot smittspridning 

Återkomsten av sars och upptäckten att fågelinfluensa kan spridas till människa utgör globala 

hälsohot. Om fågelinfluensa slår sig samman med ett annat humant influensavirus kan en ny 

influensavariant bildas med effektiv förmåga till smittspridning och med hög dödlighet. WHO 

har varnat för att upp till 50 miljoner människor kan komma att dö. En sådan pandemi skulle få 

mycket stora konsekvenser för världens befolkning. Även i Sverige finns problem med att hantera 

infektioner som är motståndskraftiga till effektiv behandling och ett exempel är att Stockholms 

läns landsting har stora svårigheter med att hantera den s.k. sjukhussjukan som ökar kraftigt. 

Spridningen av resistent hiv-virus har blivit ett växande problem i USA och Europa och kan på 

sikt försvåra möjligheten att effektivt behandla hiv. Ökningen av klamydia fortsätter till följd av 

oskyddat sex. Ökningen är störst bland 15-19-åringar. Risken för resistent tbc bedöms av WHO 

också öka genom den utbredning, som skett i Baltikum och Sovjetunionen. 

Målområde 8 – Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 

Enligt WHO:s omfattande internationella kartläggning av preventivmedelsanvändning noterades 

att endast 57 procent av flickorna och 73 procent av pojkarna använde kondom vid det senaste 

12

samlaget. Även svenska undersökningar visar på ett ökat sexuellt riskbeteende bland ungdomar/unga 

vuxna. Ökningen av oskyddat sex är en bidragande orsak till ökningen av olika sexuellt 

överförbara infektioner. Bland ungdomar/unga vuxna är det framförallt klamydiainfektion 

som ökat vilket kan medföra en ökning av antalet komplikationer såsom äggledarinflammationer 

och sterilitet. Ökningen av antalet hivfall de senaste åren kan till största delen hänföras till den 

globala smittspridningen. Då andra sexuellt överförbara infektioner ökar finns dock en potentiell 

risk för en ökad spridning av hiv. Sedan år 1975 har det totala antalet polisanmälda sexualbrott 

nästan fyrdubblats. Oron för sexualiserat våld är stor bland kvinnor. En årlig undersökning kring 

oro och trygghet visar att drygt 60 procent av kvinnorna mellan 16 och 29 år är rädda för att bli 

våldtagna. Också trafficking och prostitution av kvinnor och flickor har under senare år uppmärksammats 

alltmer som ett växande problem. 

Målområde 9 – Ökad fysisk aktivitet 

SCB konstaterar i en kartläggning av fritidsvanor att antalet människor som motionerar regelbundet 

ökat mellan åren 1976-2002. Störst är ökningen bland kvinnor, där andelen som uppger 

att de motionerar fördubblats sedan början av 1980-talet. I WHO-undersökningen om skolbarns 

hälsovanor framkommer det att en fjärdedel av pojkarna och en femtedel av flickorna i Sverige 

tittar på TV mer än fyra timmar dagligen. Drygt 30 procent av pojkarna, jämfört med knappt 10 

procent bland flickorna använder datorn mer än 3 timmar varje vardag. Som ett kuriosum kan 

noteras att en stor och välrenommerad cykeltillverkare under året lanserat en ”folkhälsocykel”. 

Målområde 10 – Goda matvanor och säkra livsmedel 

Övervikt och fetma har tagit stor plats i samhällsdebatten. Frågan uppmärksammas inte bara i 

Sverige, utan som ett växande globalt hälsoproblem. En stor del av debatten har kopplats till 

sockerkonsumtionen och de höga sockerhalterna i exempelvis läskedrycker och färdiglagad 

barnmat. orsakssambandet mellan läsk, fetma och diabetes har stärkts och studier har visat att vid 

minskning av läskkonsumtionen bland skolbarn så minskar förekomsten av fetma. detta är allvarligt 

ur hälsosynpunkt mot bakgrund av att läskedryckskonsumtionen i stort sett fördubblats på 20 

år. Livsmedelsverket reviderar villkoren för nyckelhålsmärkningen till att inkludera bl.a. naturligt 

magra produkter samt skärper kriterierna för fett och kostfiber för vissa livsmedelsgrupper 

och inför kriterier för socker och salt. I ökande grad hävdas att intag av en stor mängd socker har 

en avgörande roll för viktökning. Frågan är föremål för forskning utan att någon entydig slutsats 

ännu presenterats. En stor amerikansk studie visar att barn som regelbundet äter snabbmat får i 

sig mer kalorier, mer fett och socker, och mindre mjölk och frukt och grönt, än de som inte äter 

snabbmat. En svensk forskningsrapport från Umeå universitet visar på en alarmerande 40procentig 

ökning av diabetes typ 1 hos barn mellan 0 och 4 år, vid en jämförelse mellan dem som 

föddes 1983-1991 och 1992-2000. 

Målområde 11 – Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning, 

samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 

Tobak: Riksdagen fattade i maj beslut om att införa rökfria serveringsställen fr.o.m. 1 juni 2005. 

I Norge trädde en motsvarande lagstiftning i kraft redan 1 juni 2004. Även Irland har infört rökfria 

restauranger under år 2004. Från både Norge och Irland rapporteras positiva erfarenheter. 

EG-domstolen har efter prövning meddelat att säljförbudet mot s.k. våtsnus består. EU gav under 

året medlemsländerna möjligheter att använda avskräckande bilder på cigarettpaketen som komplement 

till varningstexterna. Sverige har hittills inte tagit ställning till att använda bilderna. För 

att undgå en tidsödande och kostsam rättsprocess har de stora tobaksbolagen Philip Morris och 

RJ Reynolds erbjudit sig att betala ca 7,5 miljarder kronor för att undvika åtal för den organiserade 

cigarettsmuggling som bolagen erkänt. I världen beräknas 1,1 – 1,3 miljarder människor 

vara rökare. Hälften av dem finns i Asien. 

Alkohol: Konsumtionen har fortsatt att öka och uppgår nu årligen till över 10 liter 100-procentlig 

alkohol per år och person över 15 år. Konsumtionsökningen har ännu inte slagit igenom i högre 

generella dödstal. Dock konstateras ökning av antalet alkoholförgiftningar och skrumpleverfall. 

13

Likaså konstateras ökat våld och trafikolyckor. En avhandling visar också att svenska kvinnor 

underskattar riskerna med alkohol under graviditet och att var sjunde kvinna fortsätter att dricka 

alkohol under sin graviditet. I en annan studie hävdas att var tionde gravid har alkoholproblem. 

Också bland studenter ökar konsumtionen och särskilt berusningsdrickandet. Motvikten representeras 

av resultat från studier bland skolungdomar, som uppges ha samma konsumtionsnivå 

som för åtta år sedan. Det privata införseltrycket har ökat på Sverige. Efter den danska alkoholskattesänkningen 

under hösten 2003, följde Finland efter i mars detta år. I och med att de baltiska 

länderna och Polen blev medlemmar i EU den 1 maj ökade möjligheterna till billig privatinförsel 

ytterligare. Den av regeringen tillsatta Alkoholinförselutredningen har lagt fram förslag om stora 

skattesänkningar på sprit i Sverige, framför allt i syfte att rädda det svenska Systembolaget med 

dess ekonomiska och alkoholpolitiska överlevnad. De senaste två åren har skatteintäkterna från 

Systembolagets försäljning sjunkit med 1 miljard. Något politiskt beslut om skattenivåer har 

ännu inte fattats. Fr.o.m. 1 januari 2005 införs krav på varningstexter som ska täcka minst 20 

procent av en annons vid alkoholreklam. Samtidigt fortsätter de ekonomiska resurser som branschen 

satsar på alkoholreklam att ökat kraftigt. 

Narkotika och dopning: Ökningen av narkotikarelaterade dödsfall förefaller ha brutits de senaste 

tre åren, men ligger på en hög nivå. Samtidigt konstateras i den europeiska undersökningen om 

skolelevers drogvanor att 16-åringar från Sverige har prövat narkotika betydligt mera sällan än 

elever från andra länder. Även om antalet beslag var färre, konstaterar Tullverket att mängden 

beslagtagen amfetamin, opium, kat och ecstasy slog alla tidigare rekord. Tecken tyder således på 

en ökad införsel av narkotika. I en studie från Mobilisering mot narkotika konstateras att ungdomar 

har en förhållandevis liberal syn på tillfälligt cannabisbruk, men samtidigt stödjer den restriktiva 

svenska narkotikapolitiken. Bruket av GHB och liknande industriella preparat har till 

följd av dödsfall bland ungdomar riktat uppmärksamheten på hur användning i drogsyfte av varor 

för industriellt bruk ska kunna förhindras. 

Överdrivet spelande: Den svenska reglerade spelmarknaden utsätts för allt hårdare press, men 

har hittills klarat de rättsliga prövningarna, senast genom en dom i Regeringsrätten. De spelformer 

som ökar mest är de som kan bedrivas över Internet där spelen på utländska bolag ökar 

snabbare än på de svenska. Omsättningen för Svenska Spel och ATG har ökat, men vinstökningen 

begränsas genom att kunderna föredrar spel med högre vinstandel. Folkrörelsernas spel och 

lotterier minskar sin omsättning. En utredning ska se över lagstiftningen och de svenska aktörernas 

möjligheter att konkurrera på Internet genom att höja vinstandelen. Frågor om spelberoende 

och spelansvar uppmärksammas och Svenska Spel och ATG har fått krav att sätta ut numret till 

stödlinjen för spelare på lotter och spelkvitton. 

Samhällsorganisationsförändringar 

Den 1 januari 2005 bildas den nya myndigheten Försäkringskassan, genom en sammanslagning 

av Riksförsäkringsverket och landets 21 försäkringskassor. Ett viktigt syfte med förstatligandet 

och sammanslagningen är att mer effektivt kunna minska sjukskrivningarna. Från år 2005 bildar 

Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet kanslimässigt den gemensamma intresseorganisationen 

Sveriges kommuner och landsting/regioner. De politiska delarna sammanförs 

formellt fr.o.m. år 2007, efter kommun- och landstingsvalen år 2006. Ur folkhälsosynpunkt innebär 

det nya förbundet förbättrade möjligheter att hålla samman kommuners och landstings/regioners 

folkhälsoarbete. I Danmark har beslut fattats om att avveckla landstingen (amterna). 

Ansvaret för att genomföra förebyggande och rehabiliterande insatser läggs väsentligen på 

kommunerna. 

Internationellt 

Initiativ och beslut inom WHO ökar möjligheterna att driva på olika folkhälsofrågor. Vid årets 

Världshälsoförsamling antogs flera viktiga resolutioner. Den mest kontroversiella rörde den glo- 

14

ala strategin om mat och fysisk aktivitet, som ifrågasattes av framför allt sockerproducerande 

länder, flera understödda av multi-nationella livsmedelsföretag. För första gången på närmare 20 

år aktualiserades alkoholfrågan som ett växande folkhälsoproblem. I slutet av året ratificerades 

ramkonventionen om tobakskontroll av Thailand som fyrtionde land. Konventionen träder därmed 

i kraft från årsskiftet 2005 och Sverige förväntas ratificera under våren 2005. WHO har 

under året presenterat en världsatlas över sjukdomarnas utbredning och deras riskfaktorer. År 

2020 kommer hjärt- och kärlsjukdomar inkl. stroke att döda och invalidisera fler människor än 

allt annat och de fattigaste länderna blir hårdast drabbade. 

Miljö och hälsa har uppmärksammats internationellt i flera olika sammanhang under senare år. 

Sommaren 2004 anordnade WHO (Europa) den fjärde miljö- och hälsoministerkonferensen inom 

den process som kallas ”Environment and Health for Europe”. Konferensen, som hölls i Budapest, 

hade temat ”The future of our children”. Det viktigaste framsteget var att länderna åtog sig 

att utarbeta nationella aktionsplaner för barns miljö och hälsa (CEHAP, förkortning för Children’s 

Environmental Health Action Plans). 

Den Europeiska Unionen utvidgades i maj till att omfatta 10 nya medlemsländer, främst från 

central- och östeuropa. Därmed accentueras hälsoskillnaderna ytterligare mellan de nu totalt 25 

medlemsländerna och det kan förutses att folkhälsofrågorna på sikt kommer att bli en allt viktigare 

politisk fråga. Vid det irländska ordförandeskapets avslutande toppmöte uppnåddes enighet 

om en ny fördragstext för EU. Den nya artikeln om folkhälsa kan tolkas som en viss förstärkning, 

främst genom att den ger medlemsländerna möjligheter att agera särskilt i frågor som rör 

hälsorisker förknippade med alkohol och tobak för att EU ska vidta gemensamma åtgärder. 

Mot bakgrund av den alarmerande konsumtionsökningen av alkohol i de nordiska länderna, enades 

berörda statschefer om att i EU driva ett krav på en halvering av de privata införselkvoterna. 

I Frankrike har utvecklingen delvis gått i motsatt riktning genom en uppmjukning av de s.k. 

Evin-lagarnas restriktioner mot alkoholreklam. Det blir därmed åter tillåtet att göra reklam för 

vin och alkoholhaltiga drycker som cognac och armagnac. 

Förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO) har tagit ytterligare ett steg mot ökad 

frihandel på jordbruksområdet. Denna reform, som om den förverkligas, bedöms få stora effekter 

för u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling och därmed också kan bidra till bättre hälsa. 

Enligt FN:s jordbruksorgan (FAO) har antalet människor som svälter ökat med 18 miljoner sedan 

1995. Enligt FN:s milleniummål skall svält och hunger halveras till år 2015. 

Koytoprotokollet, som undertecknades redan år 1997 av 170 länder som ett led i förverkligandet 

av FN:s klimatkonvention, ratificerades under året och träder i kraft i mitten av februari år 2005. 

Det innebär att de 55 ratificerande i-länderna, däribland Sverige, under perioden 2008-2012 ska 

sänka koloxidutsläppen med 5,2 procent jämfört med 1990 års nivå. 

15

3 Verksamhetsområde Samordnat 

folkhälsoarbete 

16 

Mål 1: Kunskapen om och tillämpningen av effektiva och kunskapsbaserade metoder 

för att bedriva folkhälsoarbete skall öka hos kommuner, landsting och övriga 

relevanta aktörer. 

Återrapportering: En bedömning av måluppfyllelsen. 

Institutet har under året vidareutvecklat sin roll som kunskapscentrum och den viktiga uppgiften 

att sprida kunskap om effektiva och kunskapsbaserade metoder för folkhälsoarbete till kommuner, 

landsting/regioner och andra folkhälsoaktörer. Vidareutvecklingen av institutets roll som 

kunskapscentrum drivs genom en internt sammansatt kunskapsgrupp. Målet är att utarbeta en 

samlad kunskapsstrategi för hela institutet. 

Det finns indikationer på att kunskapen om och betydelsen av folkhälsoarbete har ökat i framför 

allt kommunerna. I den kartläggning av kommunernas folkhälsoarbete som genomfördes under 

år 2003 (FHI R2004:21) framgick bl.a. att folkhälsoarbetet generellt sett har stärkts och vidareutvecklats 

sedan år 1995. Hösten 2004 genomfördes ytterligare en undersökning om hur kommunerna 

organiserar sitt folkhälsoarbete. De preliminära svaren på dessa frågor visar att en majoritet 

av kommunerna använder sig av institutets kunskapsunderlag vid planering och genomförande 

av olika folkhälsoinsatser samt att majoriteten anser att de har mycket stor eller stor betydelse 

för kommunens folkhälsoarbete. Se vidare 3.2, mål 1. 

Inom tobaksuppdraget har ett flertal åtgärder genomförts för att utveckla kommuners och landsting/regioners 

folkhälsoarbete. Över 3 000 personer inom hälso- och sjukvården har utbildats i 

”Motiverande samtal”. 

Utvärderingen av årets folkhälsostämma visar att institutet i hög grad nått ut med kunskap om 

effektiva metoder för folkhälsoarbete till både kommuner, landsting/regioner och andra folkhälsoaktörer. 

Mål 2: Kunskapen om hur folkhälsoarbetet skall kunna effektiviseras och bättre 

samordnas skall öka hos kommuner och landsting. 

Återrapportering: Redovisning av befintliga samarbetsformer, strukturer och 

kommunikationskanaler på nationell, regional och lokal nivå för ett samordnat 

folkhälsoarbete samt vilka andra former, strukturer och kanaler som bör användas 

eller utvecklas. 

I samarbete med Sveriges kommuner och landsting/regioner administrerar Statens folkhälsoinstitut 

Forum folkhälsa, en nationell sammanslutning för folkhälsoarbete. Cirka 170 medlemmar i 

form av landsting/regioner, kommuner och organisationer ingår. Kommunerna utgör huvudparten 

av deltagarna. Under året har ett nätverksmöte arrangerats på temat Folkhälsomål, miljömål, 

tillväxtprogram – hur får vi ihop det? Ett månatligt elektroniskt brev har skickats ut till alla kontaktpersoner 

med aktuell information från institutet och förbunden. De månatliga breven har 

också fungerat som en kanal för kontaktpersonerna att utbyta erfarenhet och information. 

Ledarforum för folkhälsa och samhällsmedicin är ett nätverk för folkhälso- och samhällsmedi-

cinska chefer i länen och regionerna. Institutet har deltagit vid Ledarforums träffar för att informera 

om institutets arbete samt få information om folkhälsofrågor på regional nivå. Institutet har 

tillsammans med Landstingsförbundet gett ekonomiskt stöd till ett projekt syftande till att kartlägga 

och analysera olika typer av regionala stödfunktioner för det fortsatta arbetet med folkhälsa 

på läns-, landstings-, och kommunnivå. 

Folkhälsoinstitutet har samarbetat med det nationella nätverket Healthy Cities grundat på WHO:s 

modell, som bildades i januari 2004. Nätverket består av elva kommuner och dess uppgift är att 

stödja utvecklingen av folkhälsopolitik och folkhälsoarbete i medlemsstäderna, arbeta för en god 

och jämlik hälsa för alla genom tvärsektoriellt, lokalt arbete samt att medverka vid implementering 

och metodutveckling för uppföljning av de nationella folkhälsomålen. En inventering av hur 

folkhälsoarbetet bedrivs i medlemsstäderna har genomförts under hösten 2004. 

Svensk förening för folkhälsoarbete (SFFF) är en rikstäckande förening med cirka 1000 medlemmar. 

Medlemskapet i SFFF är, till skillnad från Forum folkhälsa, personligt. Föreningen har 

fått ekonomiskt stöd från institutet samt särskilda projektmedel för genomförande av politikerutbildningar 

på olika platser i landet. 

Tidningen Utblick Folkhälsa kom ut med sex nummer år 2004. Teman som behandlades var bl.a. 

alkohol i trafiken, att förändra sina vanor och hur man hittar rätt i kunskapsdjungeln. Utblick 

hade vid årsskiftet cirka 2 850 prenumeranter. Den utvärdering av Utblick, som gjordes av Temo 

under året, visar att läsarna tycker tidningen är trovärdig, aktuell och saklig. 

Återrapportering: Redovisning av vilka åtgärder som FHI vidtagit inom folkhälsoområdet 

för att öka kunskapen hos kommuner, landsting och länsstyrelser om 

hur folkhälsoarbetet skall kunna effektiviseras och bättre samordnas samt en 

bedömning av hur dessa åtgärder bidragit till måluppfyllelsen. 

Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (KBF) har vidareutvecklats och uppdaterats under 

året, bl.a. genom redovisningav data på stadsdelsnivå i de tre storstäderna. En kartversion på 

nätet presenterades vid Folkhälsostämman. Möten har genomförts i den s.k. Metodgruppen med 

representanter för kommuner och landsting/regioner. Kontakter och kommunenkäter pekar på att 

KBF är användbart och efterfrågas för både planering och uppföljning av det lokala folkhälsoarbetet. 

3.1 Verksamhetsgren Nationell uppföljning och utvärdering 

Mål 1: FHI skall utveckla ett system för uppföljning och utvärdering av indikatorer 

för folkhälsan, folkhälsoinsatserna och deras effekter på hälsans bestämningsfaktorer. 

Återrapportering: I enlighet med regeringsbeslut nr 9 den 13 november 2003. 

Genom regeringsbeslut nr 9 den 13 november 2003 gavs Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att 

dels redovisa en Folkhälsopolitisk rapport senast den 30 september 2005, dels ta fram en strategi 

senast den 31 januari 2004 för hur institutet skall stimulera och stödja de myndigheter för vilka 

ett särskilt ansvar för folkhälsoarbetet har angivits i propositionen. Det senare uppdraget har 

anknytning till uppdrag i regleringsbrev år 2004 för 17 myndigheter att redovisa sina insatser för 

att nå det övergripande folkhälsomålet och målen för de elva målområdena. För ungefär hälften 

av myndigheterna har uppdraget även gällt samverkan med Folkhälsoinstitutet för att ta fram 

indikatorer. 

Mot bakgrund av uppdragen har Folkhälsoinstitutet under året 

17

• anordnat fyra lunchmöten på ledningsnivå med de ansvariga myndigheterna samt Landstingsförbundet 

och Svenska kommunförbundet (januari), 

• haft bilaterala överläggningar med myndigheter och förbund om bestämningsfaktorer hälsa 

och indikatorer, insatser och insatsers effekter, HKB som metod i samband med nya insatser 

och rapportering (mars-maj), 

• remitterat ett nytt förslag till indikatorer och en mall för redovisning av myndigheternas insatser 

(juni) 

• tagit emot myndigheternas återrapporteringar (augusti-oktober) 

• utarbetat en granskningsrapport som sammanfattar och analyserar återrapporteringarna (oktober-november), 

• haft fem seminarier på Folkhälsostämman om folkhälsopolitikens implementering och uppföljning, 

bestämningsfaktorer och indikatorer, myndigheternas insatser samt hälsans betydelse 

för ekonomisk utveckling (oktober), 

• antagit 38 huvudindikatorer för folkhälsans bestämningsfaktorer (november) 

• igångsatt nulägesundersökningar av kommuner, landsting/regioner och länsstyrelser med 

fokus på handlingsplaner/policy, verksamhet och infrastruktur (november- december) 

Rapportering sker senast den 30 september 2005. 

18 

Må1 2: FHIs uppföljningar och utvärderingar skall innehålla ett genusperspektiv. 

Återrapportering: Redovisa en bedömning av måluppfyllelsen. 

Genusperspektivet har beaktats genomgående i institutets arbete med uppföljning och utvärdering. 

Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (KBF) som institutet har tagit fram används för 

planering och uppföljning av folkhälsoarbetet av ca 65 procent av kommunerna och innehåller 

statistik som är uppdelad på kön i alla fall där data finns tillgängliga. Jämförelser mellan kvinnors 

och mäns livsvillkor och hälsorelaterade levnadsvanor med anknytning till målområdena för 

folkhälsopolitiken kan därmed göras på kommunal nivå, länsnivå och för riket. 

I arbetet med att utveckla ett nationellt uppföljnings- och utvärderingssystem för det samlade 

folkhälsoarbetet har indikatorer som ”mäter” viktiga bestämningsfaktorer för hälsa tagits fram. I 

samtliga fall när det gäller individrelaterade data är dessa könsuppdelade. Därtill har institutet 

gjort en särskild granskning av respektive målområde ur ett genusperspektiv. Rapporten ”Är 

indikatorerna relevanta ur ett jämställdhetsperspektiv? En genusanalys av de elva målområdena i 

den nya folkhälsopolitiken” redovisades vid halvdagsseminarier med 20 myndigheter i november. 

Rapporten utgör ett underlag för det fortsatta arbetet med indikatorer. 

Under hösten har institutet även arbetat med ett regeringsuppdrag att genomföra en fördjupad 

kvantitativ och kvalitativ analys av folkhälsopolitikens bestämningsfaktorer inom samtliga elva 

målområden (jmfr prop. 2002/03:35) ur ett jämställdhetsperspektiv. 

3.2 Verksamhetsgren Nationellt kunskapscentrum 

Mål 1: FHI skall sammanställa och sprida effektiva och kunskapsbaserade metoder 

för folkhälsoarbete till kommuner och landsting. 

Återrapportering: Redovisning av vilka metoder för folkhälsoarbete som FHI 

har sammanställt under året. 

Under året har institutet producerat och publicerat ett flertal kunskapssammanställningar, dvs.

åde systematiska kunskapsöversikter och olika former av kunskapsunderlag. Dessa rapporter 

har framför allt handlat om metoder och strategier för folkhälsoarbete, bestämningsfaktorer för 

hälsa och deras samband samt andra förhållanden med betydelse för folkhälsan. Institutet har 

särskilt under år 2004 ägnat sig åt att sammanställa metoder för folkhälsoarbete inom områden 

som alkohol, tobak, sexualitet och hiv/STI, arbetsliv, barn och ungdomars hälsa, äldres hälsa 

samt kost och fysisk aktivitet. 

Inom området barns och ungdomars hälsa har publikationer tagits fram som beskriver olika metoder 

och verktyg för föräldrastöd samt forskning om föräldrars inflytande på barns och ungdomars 

hälsa. Därutöver har producerats en samhällsekonomisk modell för vad som påverkar barns 

psykiska hälsa och vilka effekter olika åtgärder har. Rapporter som belyser betydelsen av fäders 

närvaro och engagemang för barns välfärd, ökat inflytande i skolan, TV-konsumtion hos barn 

samt närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande har också tagits 

fram. Ett annat viktigt kunskapsunderlag handlar om fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och 

självkänsla bland ungdomar, den s.k. COMPASS-studien (Community-based study of physical 

activity, life style and self-esteem in Swedish school children). 

På alkoholområdet har gjorts en uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga 

alkoholskador, där det bl.a. redogörs för den alkoholförebyggande verksamhet som bedrivs i 

kommunerna. En rapport har även producerats om utvecklingen av lokalt alkohol- och narkotikaförebyggande 

arbete. 

Inom tobaksområdet har en rapport publicerats, som bl.a. presenterar kända metoder för tobaksavvänjning 

och förslag på hur arbetet med tobaksavvänjning kan organiseras inom hälso- och 

sjukvården. Dessutom har en handledning tagits fram om det motiverande samtalet om tobaksvanor 

för de professioner som i sitt arbete samtalar med människor om deras tobaksvanor. 

Inom området arbetsliv har under året publicerats kunskapsunderlag om orsaker till den höga 

sjukfrånvaron och om skapandet av kreativa arbetsplatser. Därutöver har institutet genomfört en 

systematisk kunskapsöversikt om hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. 

Institutet har även publicerat en skrift om målområde 6, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 

En kartläggning och utvärdering av svensk folkhälsoforskning har gjorts. I den framkom bl.a. att 

forskningsområdet etiologi/förekomst är det dominerande forskningsfältet, medan däremot interventionsforskningen 

har en blygsam andel både avseende forskningsmedel och publikationer. 

Även genusforskningen är ett relativt svagt område. Studier om utvärderingar av strukturella 

insatser och processer för hälsofrämjande arbete i kommuner och landsting/regioner saknas. 

I publikationen Kunskapsbaserat folkhälsoarbete, Del 2, som är en handbok för framställning av 

kunskapsöversikter om interventioner inom folkhälsoområdet, beskrivs tillvägagångssättet för 

dem som har ansvar för att planera olika interventioner. 

Institutet har bidragit till utvecklandet av kunskapsunderlag gällande matöverkänslighet för barn 

och unga. För att sprida kunskap om goda exempel i landet har institutet medverkat vid utnämningen 

av Årets barnallergiinsats. Manual för utvärdering av allergianpassad kommun har framtagits 

och presenterats vid ett flertal seminarier. 

En populärversion av ”Utemiljöer för äldre och funktionshindrade” har tagits fram för att spridas 

till kommunerna. 

En publikationssammanställning återfinns i bilaga 2. 

19

20 

Återrapportering: Redovisning av på vilket sätt FHI under året har samverkat 

med berörda myndigheter i utvecklingen och spridningen av kunskapsbaserade 

metoder. 

Statens folkhälsoinstitut arrangerade Folkhälsostämman 2004 i samarbete med Svenska Kommunförbundet, 

Landstingsförbundet, Svensk förening för folkhälsoarbete, Konsortiet för akademisk 

folkhälsoutbildning, Alkoholkommittén och andra aktörer inom den nya folkhälsopolitiken. 

Totalt deltog (inklusive medverkade) 30 myndigheter i Folkhälsostämman. 

I samband med uppföljningen av de folkhälsopolitiska målområdena förmedlas kunskaper om 

metoder till de samverkande myndigheterna. 

Institutet har medverkat i regelbundna möten med Räddningsverket kring säkerhetsfrämjande 

och skadeförebyggande arbete utifrån avtal mellan Räddningsverket och Folkhälsoinstitutet. 

Samarbetet har inkluderat deltagande i Räddningsverkets samverkansgrupper och nätverk, bl.a. 

en referensgrupp för barnsäkerhet. 

Institutet har medverkat i en expertgrupp till Byggnadsmiljöutredningen samt deltagit i referensgrupp 

till PBL-utredningen. 

SAFIR-projektet genomfördes i samarbete med Arbetslivsinstitutet (ALI), Riksförsäkringsverket 

(RFV) och IPM. Det resulterade i både en antologi och en välbesökt konferens under våren. Därefter 

har arbetet fortsatt med ytterligare en antologi som mål. 

Institutet har aktivt bidragit till att det svenska nationella forat för hälsofrämjande arbetsplatser 

(med Arbetslivsinstitutet Syd som kontaktorgan) nu börjar ta form. Forat omfattar för närvarande 

ett antal centrala myndigheter, arbetsmarknadens parter samt företrädare för svensk företagshälsovård. 

I huvudsak samma intressenter står bakom den nationella internetportalen för arbetsmiljöfrågor, 

Arbetsmiljöupplysningen, som håller på att byggas upp med AFA som driftsansvarig. 

Återrapportering: Redovisning av vilka andra åtgärder som FHI har vidtagit för 

att uppnå målet samt en bedömning av hur dessa åtgärder har bidragit till måluppfyllelsen. 

Den andra nationella Folkhälsostämman samlade 1 716 deltagare under temat ”En samling för 

folkhälsan - den nya folkhälsopolitikens aktörer”. Under tre dagar presenterades aktuell nationell 

och internationell kunskap när det gäller utveckling, hälsofrämjande insatser och prevention. I 

seminarier diskuterades framgångsrika metoder och strategier för att omsätta folkhälsoforskning 

i praktisk tillämpning. Möjligheten att anmäla abstracts till stämman har ökat antalet exempel på 

lokalt och regionalt folkhälsoarbete och samordning mellan folkhälsoaktörer på olika nivåer. Ett 

70-tal abstracts redovisades temavis, indelade efter folkhälsomålen. En utvärdering av stämman 

visade att majoriteten av deltagarna ansåg att helhetsintrycket var bra och att programinnehållet 

var relevant för genomförandet av folkhälsopolitiken och för det regionala och lokala folkhälsoarbetet. 

Flertalet ansåg även att de fått med sig kunskaper, erfarenheter och/eller kontakter, som 

de har nytta av i sitt dagliga arbete. 

Återrapportering: Redovisa en bedömning av hur kommuner och landsting uppfattat 

FHI:s underlag, sammanställningar och andra åtgärder samt i vilken utsträckning 

de har använt materialet. 

I den undersökning som genomförts i syfte att få större kunskap om hur det kommunala folkhälsoarbetet 

är organiserat framfördes både beröm och förslag på hur Statens folkhälsoinstitut bättre 

kan stödja kommunernas folkhälsoarbete. Kommunala basfakta lyftes fram som en bra service,

men som behöver marknadsföras mer; Folkhälsostämman ansågs värdefull samtidigt som fler 

regionala konferenser och bättre samordning av större konferenser efterfrågades. Institutets förmedling 

av kunskaper, forskning och utvärdering av folkhälsostrategiskt arbete uppskattades. 

Ytterligare kommentarer var att det behövs en utveckling av konkreta planerings- och uppföljningsverktyg 

och förmedling av bra metoder för kommunalt arbete. 

Hösten 2004 genomfördes ytterligare en kartläggning av kommunernas folkhälsoarbete. Här 

ingår frågor om kommunen använder institutets kunskapsunderlag och vilken betydelse dessa 

underlag har för deras folkhälsoarbete. I de preliminära svaren framkom att 77 procent av kommunerna 

använder sig av institutets kunskapsunderlag vid planering och genomförande av olika 

folkhälsoinsatser samt att 87 procent anser att dessa har mycket stor eller stor betydelse för 

kommunens folkhälsoarbete. Den vanligaste orsaken till att underlagen inte användes var att 

kommunen inte bedrev folkhälsoarbete. 

Mål 2: FHI skall bistå kommuner, landsting och länsstyrelser med kunskapsstöd, 

metodstöd och strategiskt stöd. 

Återrapportering: Redovisning av på vilket sätt FHI har bistått kommuner, 

landsting och länsstyrelser samt en bedömning av måluppfyllelsen. 

Folkhälsoinstitutet har gjort ett stort antal besök i såväl kommuner, landsting/regioner som hos 

länsstyrelser. Stöd har givits genom föreläsningar, diskussioner och deltagande i möten med 

såväl politiker som tjänstemän. Ett 80-tal kommuner, samtliga landsting/regioner och 16 länsstyrelser 

har besökts. 

I syfte att stödja implementeringen av folkhälsopolitiken har Folkhälsoinstitutet under år 2004 

gett ekonomiskt stöd till SFFF för genomförande av 12 politikerutbildningar för sammanlagt 

drygt 200 politiker från 14 län på temat ”Politikerrollen i folkhälsoarbetet”. Samtliga politikerutbildningar 

har omfattat två dagar och deltagarantalet har i allmänhet begränsats till 20 kommunal- 

eller landstingspolitiker. Utbildningarna har i hög grad byggt på ett deltagaraktivt arbetssätt 

med mycket diskussioner i storgrupp samt i mindre grupper. Utbildningarna har fått mycket goda 

omdömen av deltagande politiker. Medarbetare från institutet har medverkat vid samtliga utbildningar. 

Lokala välfärdsbokslut är en metod och arbetsform för styrning och uppföljning av kommunal 

verksamhet där välfärd och hälsa står i centrum. Arbetet med lokala välfärdsbokslut har under 

året vidareutvecklats i samverkan med Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och i 

nära samarbete med en referensgrupp med ett femtontal representanter från kommuner och 

landsting/regioner i Sverige. En reviderad modell för lokala välfärdsbokslut har tagits fram, med 

koppling till den nationella folkhälsopolitikens mål, målområden, bestämningsfaktorer och indikatorer. 

Mål 3: FHI ska bygga upp kommunikationskanaler inom folkhälsoområdet med 

den lokala och regionala nivån. 

Återrapportering: Redovisning av måluppfyllelsen. 

Folkhälsoinstitutet har under året besökt ett antal kommuner samt genomfört telefonintervjuer 

med regioner/landsting. Syftet är att öka kunskaperna om lokalt och regionalt folkhälsoarbete 

samt att samla exempel på insatser inom folkhälsopolitikens målområden till den folkhälsopolitiska 

rapporten. Kommunikationskanalerna med lokal och regional nivå har härigenom utökats 

och förbättrats. Besöken och intervjuerna ger också information om kommuners och landsting/regioners 

önskemål om hur relationerna till institutet kan utvecklas. 

21

För att få större kunskap om hur det kommunala folkhälsoarbetet är organiserat har institutet 

även under år 2004 gått ut med enkäter till landets alla kommuner samt till stadsdelarna i Stockholm, 

Göteborg och Malmö. Resultaten visar att folkhälsoarbetet i kommunerna har stärkts sedan 

1995. Stora skillnader mellan olika typer av kommuner förekommer dock fortfarande. 

22 

Mål 4: FHI skall i samarbete med kommuner, landsting och länsstyrelser utforma 

en för myndigheten gemensam policy för hur information om metoder och 

strategier ska spridas och hur samverkan ska se ut på regional och lokal nivå. 


Folkhälsoinstitutet bedriver sedan flera år ett utvecklingsarbete för att effektivisera kommunikationsformerna 

mellan institutet och lokala/regionala aktörer inom folkhälsoområdet. Institutet har 

många kontaktytor, såväl reguljära som av mer tillfällig art, gentemot kommuner, landsting/regioner 

och länsstyrelser. Institutets strategi är att initialt nå ut till de politiska och administrativa 

ledningsnivåerna för att öka legitimiteten för folkhälsoarbetet och att därefter engagera 

de verkställande nivåerna. 

Utvärderingarna av hittills genomförda folkhälsostämmor, där deltagare från kommuner, landsting/regioner 

och länsstyrelser är i absolut majoritet, visar att den väl fyller funktionen som ett 

forum för kunskapsbaserad förmedling av metoder och strategier över stora delar av folkhälsoområdet. 

Folkhälsoinstitutet har i olika former omfattande kontakter med kommuner, landsting/regioner, 

samt deras intresseorganisationer. Det sker i samband med inbjudningar, strukturerade studiebesök 

för uppföljning av folkhälsopolitiken lokalt, nätverk, Ledarforum för folkhälsa och samhällsmedicin 

samt för olika frågor utsedda kontaktpersoner. Tillsammans med SFFF, som tidigare 

redovisats, har en omfattande politikerutbildning genomförts i olika delar av landet. Genom 

särskilda möten och regelbundna enkäter till kommuner och sjukvårdshuvudmän fångar FHI bl.a. 

upp lokala och regionala prioriteringar med avseende på kunskapsbaserade underlag om metoder 

och strategier för ett effektivt folkhälsoarbete. 

Reguljära och väl fungerande kontaktkanaler har på tillsynsområdet byggts upp tillsammans med 

länsstyrelserna. Som ett led i uppföljningen av folkhälsomålen har innehållet vidgats till att i 

ökande grad omfatta regionala utvecklingsfrågor och hållbara utveckling. Det regeringsuppdrag 

som med början år 2005 riktas till ett urval av länsstyrelser, om vilka av deras insatser som bidrar 

till att uppfylla folkhälsomålen, tjänar tillsammans med regeringsuppdraget om folkhälsans roll 

inom regionala utvecklingsprogram (RUP) som en plattform för att utveckla samarbetsformer på 

länsnivå. 

Formerna för att sprida kunskapsbaserade metoder och strategier är under utveckling. Arbete 

pågår med en s.k. kunskapswebb. Databasen Kommunala basfakta för lokalt folkhälsoarbete 

uppdateras och utvecklas kontinuerligt i dialog med användarna. Publikationsverksamheten ses 

över och i en konsultrapport redovisas utvecklingsbara förslag för att utforma en för Folkhälsoinstitutet 

gemensam policy för att kommunicera kunskapsbaserade metoder och strategier för effektivt 

folkhälsoarbete. 

Mål 5: Publikationer och konferenser som produceras eller bekostas av institutet 

skall innefatta ett genusperspektiv. 


Ett omfattande vetenskapligt arbete har utförts om genusperspektivet, t.ex. hur beslut om resurser 

till folkhälsoinsatser påverkas av olika rättviseargument, hur folkhälsopolitik formas och imple-

menteras i ett perspektiv av kön/genus, på vilket sätt graden av jämställdhet i inkomst, utbildning, 

föräldraledighet och vård av sjuka barn påverkar mäns och kvinnors dödlighet och sjukskrivningar, 

om jämställdhet och folkhälsoarbete på kommunnivå samt om kostnader, besparingar 

och hälsoeffekter i samband med pappaledighet. Preliminära resultat från samtliga dessa studier 

har under året presenterats i olika sammanhang som exempelvis Folkhälsostämman, kurser i 

hälsoekonomi och vid ett antal seminarier. De slutliga resultaten publiceras i internationella tidskrifter 

och svenska rapporter under kommande år. 

Institutet har även genomfört en veckas forskarutbildningskurs om genus i hälsoforskning samt 

en workshop på folkhälsostämman om kvinnovåld. 

Folkhälsostämman verkade för att få en jämn könsfördelning bland föreläsare, moderatorer, 

workshopledare och övriga medverkande i både plenarer, seminarier och workshops. Fördelningen 

på årets stämma blev 55 procent kvinnor och 45 procent män. 

Övrig rapportering: Redovisning av hur FHI har arbetat med metodutveckling 

och tillämpning av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) på lokal, regional, nationell 

och internationell nivå samt en bedömning av metodutvecklingsbehov. 

Arbetet med hälsokonsekvensbedömningar har en direkt koppling till uppföljningen av den nationella 

folkhälsopolitiken. Flera metodutvecklingsprojekt har genomförts. Två HKB av vägtrafikprojekt 

har genomförts (fallstudie väg 73 och fallstudie gårdsgata). En generell vägledning för 

hälsokonsekvensbedömningar för social och miljömässig hållbarhet har utarbetats för publicering 

under 2005. En HKB av mobiltelefonisystem (fallstudie av 3G-utbyggnaden) görs i samarbete 

med Statens strålskyddsinstitut (SSI), Ekerö kommun och Solna stad. 

Under Folkhälsostämman hölls ett halvdagsseminarium om HKB. Vid stämman initierades ett 

kommunnätverk för fortsatt utvecklingsarbete kring HKB i kommuner. Resultat från den kommunenkät 

och de kommunbesök, som institutet genomfört under år 2004, visar att flera kommuner 

har för avsikt att genomföra HKB, men att få gör det i praktiken. 

På regional nivå utvecklar institutet tillsammans med andra myndigheter samt Region Skåne en 

HKB-metodik anpassad till arbetet med regionala utvecklingsprogram. Arbetet sker inom ramen 

för ett regeringsuppdrag. 

Fortsatt metodutveckling av HKB på nationell nivå har genomförts med tyngdpunkt på urvalsprocessen 

och publicerats i skriften ”The need for Health Impact Assessment”. 

När det gäller internationellt arbete deltar institutet i EU-projektet ”The effectiveness of Health 

Impact Assessment”, som bland annat innebär kartläggning av hur HKB används på central, 

regional och lokal nivå i 13 deltagande länder. 

En slutsats är att HKB-metodiken uppfattas för närvarande som alltför komplicerad för de flesta 

kommuner och landsting/regioner. Således är det nödvändigt att tydliggöra metoden genom en 

mer detaljerad beskrivning, genomarbetade exempel av olika tillämpningar och att skapa möjligheter 

till utbildning och i vissa fall t.o.m. handledning. I enlighet med regeringsuppdrag har planeringen 

för sådana åtgärder fortsatt under år 2004 för att börja genomföras år 2005. 

23

4 Verksamhetsområde Hälsofrämjande 

levnadsvanor 

24 

Mål 1: Kunskapen om effektiva och kunskapsbaserade metoder för att påverka 

hälsofrämjande levnadsvanor skall öka hos kommuner och landsting. 

Återrapportering: Redovisning av kunskapsunderlag och kunskapssammanställningar 

om metoder för hälsofrämjande levnadsvanor. 

Ett viktigt uppdrag är att följa det regionala och lokala arbetet med den nationella handlingsplanen 

för att förebygga alkoholskador. Som en del i arbetet avläggs årliga rapporter, i vilka resultat 

har redovisats t.ex. vid Ledarforum och vid olika utbildningar, där bl.a. regionala redovisningar 

inkluderats. 

Som en del av uppföljningen av handlingsplanen pågår en uppföljning och utvärdering av drogförebyggande 

insatser i sex kommuner i syfte att utveckla effektiva metoder i kommuner och 

landsting/regioner. Två årsrapporter har producerats. Syftet är att utveckla indikatorer för alkoholutvecklingen, 

och bygga upp en alkoholdatabas där indikatorerna sammanställs på kommunal, 

regional och nationell nivå. Under året har även ett arbete med en kunskapssammanställning om 

alkohol och hälsa bedrivits som avses att publiceras i början av år 2005. 

Statistik har sammanställts bl.a. i underlagsrapporter om alkohol- och narkotikarelaterade förhållanden 

bland ungdomar till Ungdomsstyrelsens årliga uppföljning av den nationella ungdomspolitiken 

och till ”National Report” inom ramen för EU-samarbetet. Den senare rapporten beskriver 

den politiska och legislativa utvecklingen på narkotikaområdet under 2004, den epidemiologiska 

situationen, preventiva insatser och andra interventioner på narkotikaområdet. EU-samarbetet har 

inneburit fortsatt arbete med att utveckla fem olika epidemiologiska nyckelindikatorer på narkotikaområdet 

(befolkningsundersökningar, problematiskt missbruk, vårdbehov, dödlighet, infektioner), 

vilket har skett i samarbete med forskare och en nationell styrgrupp för implementering 

av dessa indikatorer. 

Inom ramen för institutets uppdrag att bevaka och utreda behovet av kontroll av missbruksmedel 

har underlag med förslag till klassificering av nio nya substanser lämnats till regeringen. För att 

möta både det nationella och internationella behovet av ökad kunskap om missbruk av psykoaktiva 

växter och växtmaterial har Karolinska Institutet med delfinansiering av institutet påbörjat 

ett forskningsprojekt. 

Ett viktigt kunskapsunderlag som tagits fram under året vid sidan av faktaskriften ”Tobak och 

Avvänjning” har varit en studie över rökningens totala kostnader. Båda skrifterna har haft beslutsfattare 

som främsta målgrupper. Förutom nationella uppgifter har även kostnaden för respektive 

landsting/region beräknats. 

För den kommunala tillsynsverksamheten på tobaksområdet har skrifter till stöd för ett kunskapsbaserat 

arbete med att förhindra tobaksdebut producerats samt en skrift om rökfria serveringar. 

Ett omfattande och strategiskt uppdrag har varit att tillsammans med Statens livsmedelsverk 

utarbeta underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. I handlingsplanen 

finns förslag på insatser som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för goda

matvanor och ökad fysisk aktivitet bland befolkningen, särskilt bland barn och ungdomar. Ett 

kunskapsunderlag angående marknadsföring av mat riktad till barn har tagits fram som en del i 

uppdraget och en litteratursammanställning om kunskapsläget om prevention av ätstörningar har 

presenterats. 

Våren 2004 genomfördes den första nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Undersökningen 

är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsoinstitutet och Sveriges landsting/regioner. 

Enkäten innehöll frågor om bl.a. fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa, 

tandvård och vårdutnyttjande inkl. frågor om levnadsvanor - fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, 

alkohol och spel. En pilotundersökning i syfte att testa hur en fråga om sexuell läggning 

skulle påverka undersökningen visade samtidigt att det är fullt genomförbart att ha med en fråga 

om sexuell läggning utan att undersökningen påverkas i stort. 

Återrapportering: Redovisning av vilka åtgärder som FHI vidtagit för att uppnå 

målet samt en bedömning av hur dessa åtgärder har bidragit till måluppfyllelsen. 

Kunskaper om kunskapsbaserade metoder för påverkan av hälsofrämjande levnadsvanor har 

fortsatt att spridas genom många olika informationskanaler under året. T.ex. har institutet medverkat 

och distribuerat material vid ett 100-tal konferenser, mässor och seminarier, skrivit debattartiklar 

och lämnat information till media samt producerat nyhetsbrev inom området kost och 

fysisk aktivitet. Olika rapporter har utarbetats och distribuerats till myndigheter och organisationer 

på nationell, regional och lokal nivå. Institutet har också deltagit i professionella samrådsgrupper 

och expertgrupper, i samverkan med andra myndigheter och organisationer samt bidragit 

till rapporter. Samtliga publikationer är tillgängliga på institutets hemsida, förutom att de finns i 

tryckt form. 

Institutet har intensifierat arbetet med att skapa förutsättningar för och ta fram kunskapsbaserade 

och effektiva metoder för hälsofrämjande levnadsvanor samt erbjuda ”verktyg” för lokalt arbete i 

kommuner och landsting/regioner. Som exempel på insatser kan nämnas att arbetet med ett 

webbaserat presentationssystem ”Alkoholutvecklingen i siffror” för lokala, regionala och nationella 

alkoholdata för institutets hemsida. En informationsbroschyr om webbverktyget har även 

producerats och spridits vid t.ex. kommunbesök och på politikerutbildningar. Arbete med uppdatering 

av data och utveckling av nya indikatorer har pågått kontinuerligt under året. I anslutning 

till statistiken har också metodstödsmaterial, exempel på alkohol- och drogpolitiska program, 

länkar m.m. lagts ut som stöd för arbetet. 

Institutet har även medverkat i utbildningar som Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika 

arrangerat för de kommunala alkohol- och drogsamordnarna. Dessutom har institutet i samarbete 

med Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika arrangerat Länskonferenser kring 

stödinsatser för riskgrupper. Institutet har också besökt ett 10-tal kommuner i syfte att samla in 

information om det lokala förebyggande arbetet, men också diskutera verksamma metoder och 

presentera relevant material. 

Alla landsting/regioner erbjöds under året ekonomiskt stöd för att anställa en särskild resursperson 

för att arbeta med att stimulera utbyggnaden av rökavvänjning enl. kunskapsbaserade metoder 

i landstinget/regionen liksom en utbildning i motiverande samtal och tobaksavvänjning. 

Ca 3 000 hälso- och sjukvårdsanställda har utbildats i metoden. Folkhälsoinstitutet har också 

bidragit med kunskapsstöd till Familjemedicinska institutets (Fammi) informationskampanj om 

avvänjning riktad till primärvården. Andra viktiga insatser har varit Sluta röka på sjukhus - ett 

projekt med syfte att stimulera tobaksprevention i allmänhet och rökavvänjningsstöd i synnerhet. 

Slutligen har ett internetbaserat utbildningsprogram om motiverande samtal och rökavvänjning 

för personal inom hälso- och sjukvården utarbetats. 

25

Regeringsuppdrag med avsikt att skapa förutsättningar för förstärkta metodkunskaper på såväl 

lokal som regional och nationell nivå inom det drogförebyggande arbetet och inom kost och fysisk 

aktivitet har vidare avrapporterats under året. 

26 

Återrapportering: Redovisa en bedömning av hur kommuner och landsting uppfattat 

FHI:s underlag och sammanställningar samt i vilken grad de har använt 

materialet. 

En indikator på hur institutets material har uppfattats och hur det använts är den starka efterfrågan 

som material om levnadsvanor mött från nationella och inte minst lokala aktörer. Alla institutets 

rapporter presenteras på hemsidan och under året har rapporter om levnadsvanorna ständigt 

varit de mest nedladdade produkterna. Ytterligare en indikator är den stora efterfrågan på att 

institutets medarbetare medverkar i konferenser, seminarier etc. och presenterar framtaget material. 

Vidare visar de många kontakter som tas med institutet via telefonsamtal, e-post och brev 

om tips och hjälp i folkhälsoarbetet att institutets kunskaper och material värdesätts av olika yrkesverksamma 

inom kommuner och landsting/regioner. Ett annat mått på utveckling av arbetet 

regionalt och lokalt är det stora antalet anmälda förslag till seminarier, workshops och posters 

från regionala och lokala folkhälsoarbetare som inkom till Folkhälsostämman. 

För att studera hur ett metodmaterial från FHI producerat för yrkesverksamma inom kommuner 

och landsting/regioner används och sprids genomfördes under året en utvärdering av materialet 

”Tobaksfria Ungdomar – hur når vi dit”. Av utvärderingen framkom att skriften har fungerat 

mycket väl vad gäller spridning och förankring av skriftens innehåll. Användarna har även hämtat 

idéer och kunskapsunderlag till egna föreläsningar från skriften, presenterat den på möten 

med sitt nätverk och i något fall delat ut till kursdeltagare. Man uppfattade samtidigt innehållet 

huvudsakligen som kunskapskälla. 

Som ett ytterligare mått på den regionala utvecklingen kan nämnas att mer än hälften av de resurspersoner 

som landstingen/regionerna fått ekonomiskt stöd till under år 2004 (som en del i 

Tobaksuppdraget med syfte att utveckla tobaksavvänjningsutbudet i landsting/regioner en) 

kommer att få fortsätta sitt uppdrag trots att stödet upphör. Alla landsting/regioner uppger dessutom 

att de kommer att ha funktionen kvar även i fortsättningen för att samordna tobaksavvänjningen 

i länet. 

Slutligen bör nämnas att arbetet med uppföljning och utvärdering av drogförebyggande insatser i 

sex kommuner i syfte att utveckla effektiva metoder möjliggör en jämförelse av utvecklingen i 

dessa kommuner. Tyngdpunkten i denna satsning ligger på forskningsbaserad alkohol- och narkotikaförebyggande 

preventionsmetodik och mobilisering av lokala aktörer. Utvärderingen syftar 

till att besvara frågor rörande såväl effekter som processer. En rapport som beskriver projekt och 

resultat efter 18 månader har publicerats. 

Mål 2: Samordningen mellan alkoholskadeförebyggande arbete och tillsynsverksamhet 

skall öka. 

Återrapportering: Redovisning av vilka åtgärder som FHI har vidtagit för att 

öka samordningen dels inom institutet, dels inom kommunerna. 

Att enligt alkohollagen öka samordningen mellan det alkoholskadeförebyggande arbetet och 

tillsyn på alla nivåer är en nödvändighet för att få bästa möjliga resultat och också väsentligt för 

ett effektivt resursutnyttjande. 

Institutet har deltagit vid flera konferenser anordnade av Alkoholkommittén med bl.a. kommunala 

samordnare som målgrupp för att tillföra tillsynsperspektivet. Även samarbete i projektet ”Lag 

om leg” har fullföljts med bl.a. Alkoholkommittén – i projektet har producerats material och

utförts tre provköpsstudier för att sprida kännedom om tillsyn som en viktig del av det förebyggande 

arbetet. 

Arbetet med ansvarsfull alkoholservering är ett framgångsrikt exempel på hur erfarenheter från 

metoder för folkhälsoarbete kan användas i det kommunala tillsynsarbetet enligt alkohollagen. 

Institutet har arbetat intensivt och aktivt med att sprida metoden nationellt; ett femtiotal kommuner 

arbetar nu enligt metoden. 

Under år 2004 har institutet kraftsamlat arbetet på alkoholområdet. Insatserna samordnas för att 

ta fram en intern alkoholstrategi, i vilken bl.a. anges att alkohol skall ingå i arbetet med varje 

målområde. Inom institutet har ett antal personer på bl.a. tillsynsenheten kompetensutvecklats 

genom att genomgå högskoleutbildning i alkohol- och drogförebyggande arbete vid Örebro Universitet. 

Sedan år 1996 har samtliga länsstyrelser och kommuner besvarat frågor om bl.a. den alkoholpolitiska 

situationen i länen och viss statistik angående kommunernas tillstånds- och tillsynsverksamhet 

på alkoholområdet. Sedan år 2001 innehåller formuläret även frågor om kommunernas 

arbete enligt alkoholhandlingsplanen. Svaren ligger till grund för den länsrapport som institutet 

årligen sammanställer och som är ett gemensamt instrument för att följa och utveckla arbetet, 

både det förebyggande arbetet på kommunal nivå och arbetet med tillsyn på lokal och regional 

nivå. I årets rapport tillfrågades länsstyrelserna om samordningen mellan tillsyn enligt alkohollagen 

och det alkoholskadeförebyggande arbetet. Flera länsstyrelser nämner vikten av samordning 

och att arbetet pågår eller avses påbörjas på regional nivå, bland annat via länssamordnaren, som 

arbetar även mot den kommunala nivån. De data, som rapporteras in i arbetet med Länsrapporten 

och alkoholstatistiska data som tas in i tillsynen, arbetas in i institutets hälsopolitiska databaser 

bl.a. Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Kommunala basfakta riktar sig bl.a. till folkhälsoplanerare, 

beslutsfattare och förtroendevalda i landets kommuner. Syftet med sammanställningen 

är att underlätta kommunernas planering och uppföljning av folkhälsoinsatser och att 

sätta fokus på de nationella folkhälsomålen. 

4.1 Verksamhetsgren Tillsyn över alkohol, narkotika, tobak 

Mål 1: FHI skall kartlägga bristerna i efterlevnaden av alkohollagstiftningens 

och tobakslagstiftningens regelverk, vad bristerna beror på samt vilka åtgärder 

som bör vidtas. 

Återrapportering: Redovisning av kartläggningen. 

I denna återrapportering behandlas den allvarliga bristen avseende butiksförsäljning av såväl öl 

(s.k. folköl) som tobak. 

De senaste 10 åren har flera olika undersökningar om butikernas efterlevnad av försäljningsförbudet 

till underåriga visat på stora brister. Ålderskontrollen har inte fungerat. Underåriga har i 

stor utsträckning kunnat köpa öl i livsmedelsbutikerna. Provköpsstudier har visat att så många 

som 60-80 procent av ungdomarna fick handla utan att visa legitimation. Den kommunala tillsynsaktiviteten 

var efter alkohollagens tillkomst år 1995 under flera år inte särskilt stor inom 

detta område (många kommuner hänvisade till resursbrist). År 2001 ändrades alkohollagen och 

kommunerna fick en möjlighet att ta ut avgift för sin tillsyn av den som säljer öl. Handlaren skall 

numera utöva egentillsyn över verksamheten. 

När det gäller handeln med tobak har det likaledes konstaterats att det är mycket vanligt att ungdomar 

under 18 år kan köpa tobaksvaror i butik. 

27

Mot denna bakgrund genomförde institutet tillsammans med Alkoholkommittén och Svensk 

Dagligvaruhandel under år 2003 och år 2004 en stor satsning på handeln med öl och tobak. Inom 

projektet ”Lag om leg” producerades informationspärmar för såväl handeln som kommunala 

tillsynsmyndigheter och polis. Pärmarna distribuerades gratis till dessa. I materialet ingick även 

dekaler, broschyrer till personal m.m. 

Institutet har följt upp utvecklingen och har genom länsrapporteringen kunnat konstatera en viss 

ökning av kommunernas informations- och tillsynsbesök på ölförsäljningsställen. Informationssatsningen 

har också följts upp genom ett samarbete mellan de tre parterna. Under år 2004 har 

efterlevnaden av åldersgränserna för såväl öl som tobak undersökts genom riksomfattande vetenskapligt 

upplagda provköpsstudier. 

Vid den första studien (våren 2004) var det endast drygt 51 procent av de totalt 890 butikerna 

som skötte ålderskontrollen beträffande öl. Vid den andra studien (hösten 2004) blev resultatet 

ännu sämre. Då var det bara 45 procent av de totalt knappt 1500 butikerna som gjorde detta. 

Resultaten av undersökningen i fråga om tobak är lika nedslående – endast 4 av 10 butiker klarade 

av ålderskontrollerna. 

Alkohollagen och tobakslagen ger inte det skydd för ungdomar som det förutsätts. Handlarna 

iakttar i oacceptabelt låg grad det förbud mot försäljning till underåriga som är stadgat. Kommunerna 

tycks inte göra tillräckligt för att kontrollera om försäljning till underåriga sker. Institutet 

har i ett antal rapporter visat på konkreta lagstiftningsåtgärder som skulle effektivisera tillsynen 

och tillämpningen av åldersgränserna för öl och tobak. 

28 

Mål 2: FHI skall sprida metoder till kommunerna om ansvarsfull alkoholhantering 

inom restaurangnäringen i enlighet med rapporten Ansvarsfull alkoholservering 

m.m. 

Återrapportering: Redovisning av hur FHI spridit metoderna. 

”Ansvarsfull alkoholservering” består av 12 delar, som stärker och kompletterar varandra. Metoden 

syftar till en långsiktig och målinriktad förändring av restaurangverksamheten. Det förutsätter 

bl.a. ett förankringsarbete i kommunerna och branschen, att det finns en drivande och sammanhållande 

kraft i det lokala arbetet, kartläggning av de lokala förhållandena, utbildning av 

personal, utveckling av policyarbetet i restaurangföretagen, skärpt tillsyn och uppföljning av 

resultaten av arbetet. 

Institutet har bildat en nationell referensgrupp med syfte att få stöd i spridningsarbetet till landets 

kommuner. Gruppen har träffats fyra gånger under året. I gruppen ingår representanter från 

Svenska Kommunförbundet, Polismyndigheten i Stockholms län, Rikspolisstyrelsen, Sveriges 

Hotell- och Restaurangföretagare, Hotell och Restaurang Facket, handläggarföreningarna vid 

kommunerna och länsstyrelserna, enskilda restauratörer med erfarenhet från arbetet i Stockholm, 

alkoholforskare samt kommunrepresentanter från Stockholm, Åre och Göteborg. 

Folkhälsoinstitutet har spridit information om arbetsmetoden ansvarsfull alkoholservering vid 21 

länsstyrelsekonferenser, 33 kommunmöten samt föreläsningar arrangerade av alkoholkommittén, 

BRÅ, Folkhälsostämman, CAN-dagar och KTH:s nationella säkerhetskonferens. 

Idag handleder institutet ett 50-tal kommuner som har använder arbetsmetoden. Institutet har 

samlat projektledare m.fl. till särskilda utbildningar i ansvarsfull alkoholservering, nätverksbygge, 

erfarenhetsutbyte och alkoholstatistik. 

Under året har institutet producerat pedagogiskt material för användning lokalt; en DVD med 9 

diskussionsscener om olika berusningsbeteenden och uppdatering av övrigt utbildningsmaterial.

En arbetsgrupp är tillsatt för att ta fram förslag till kriterier för certifiering av kommuner i ansvarsfull 

alkoholservering. 

Mål 3: Tillsynsverksamheten skall, då så är möjligt och rimligt, innefatta ett genusperspektiv. 

Återrapportering: Redovisning av insatser som syftar till att integrera ett genusperspektiv 

i tillsynsverksamheten. 

Tillsynen avseende alkohol- resp. tobakslagen avser uppföljning med ett systemperspektiv på 

lagarnas funktion och tillämpning i länsstyrelser, kommuner och hos näringsidkare. Direkttillsynen 

över enskilda tillståndshavare och tobaksimportörer avser deras efterlevnad avseende de 

givna regelverken. Alkoholstatistiken rör alkoholtillverkning och försäljningen. I tillsynen finns 

inte någon aspekt på enskilda konsumenter angående deras konsumtion eller skador. Tillsynen är 

könsneutral varför genusperspektiv inte är möjligt att anlägga. 

4.2 Verksamhetsgren Särskilda hälsofrämjande åtgärder 

Mål 1: FHI skall utveckla insatser mot spelberoende och dess sociala konsekvenser 

samt verka för att effektiva kunskapsbaserade metoder för att minska 

skadeverkningar av överdrivet spelande utvecklas. 

Återrapportering: Redovisning av hur uppdraget att utveckla insatserna mot 

spelberoende och dess sociala konsekvenser samt kunskapsbaserade metoder 

fortskrider. 

Institutet har gett stöd till utveckling av öppenvårdsinsatser för spelberoende och anhöriga i 

Stockholm, Göteborg och Malmö. Avsikten är att därigenom få kunskap och erfarenhet av effektiva 

metoder att hjälpa spelberoende. I projekten har under året totalt ett nittiotal personer deltagit 

i behandling. 

För att ge fler personer möjlighet till stöd har ett forskningsprojekt med en internetbaserad självhjälpmanual 

inletts. Projektet är ett samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut, Uppsala universitet 

och Spelinstitutet. Det innebär att klienten tar del av ett självhjälpsprogram på Internet baserat 

på kognitiv beteendeterapi (KBT) och får ett begränsat terapeutstöd per telefon. 

Stödlinjen för spelberoende och deras anhöriga inrättades år 1999. Fr.o.m. l juli 2004 trycks information 

om numret till stödlinjen på lotter, vinstkvitton, spelkuponger m.m. I samband därmed 

utökades öppettiden och det blev möjligt att ringa från mobiltelefon. Totalt inkommande 

besvarade samtal uppgick till 2 518 för år 2004. Efter den första juli har samtalsfrekvensen fördubblats. 

Branschrådet Oberoende spelsamverkan (OSS) består av företrädare för Statens folkhälsoinstitut, 

Lotteriinspektionen, spelbolagen, restaurangnäringen och Spelberoendes Riksförbund. OSS har 

sammanträtt tre gånger under året och överläggningarna har bl.a. rört information om spelberoende, 

marknadsföring av spel, forskningsfrågor och etiska riktlinjer. 

Lokala föreningar för spelberoende och stödgrupper finns på 15 orter i landet. Dessa har i regel 

öppna möten för spelberoende och anhöriga minst en gång i veckan. Institutets stöd syftar till att 

stärka föreningarnas möjligheter att utgöra ett gott stöd för besökarna. Stöd har utgått till Spelberoendes 

riksförbund och Studieförbundet Sensus i Östergötland, som samarbetar med lokala 

kamratföreningar i Östergötland, Småland samt i Helsingborg. 

29

Forskningsstöd har getts till SoRAD (Centre for Social Research on Alcohol and Drugs) vid 

Stockholms Universitet för att möjliggöra en fördjupning av studien över effekterna av kasinostarten 

i Sundsvall och Malmö samt till CEFOS (Centrum för Forskning om Offentlig Sektor) 

vid Göteborgs universitet för att göra en kunskapssammanställning om sambandet mellan reklam 

om spel och spelproblem. Ett samarbete har inletts med Nordiska Nämnden för alkohol- och 

drogforskning (NAD) om eventuell nordisk samverkan om spelforskning. Förstudier om en ny 

stor prevalensstudie har inletts. En studie över automatspelare utgör den andra rapporten från 

SoRAD:s forskningsprojekt om spelmiljöer, som har finansierats av institutet. Ett forskarseminarium 

om spelforskning och erfarenheter av automatspel i Australien har arrangerats. 

På institutets webbplats publiceras information om spelberoende. I massmedia har bl.a. stödlinjen 

och utvecklingsprojektet om öppenvård uppmärksammats. Institutet har varit representerat 

vid tre internationella konferenser samt i en referensgrupp till den arbetsgrupp under norska Lotteritilsynet 

som haft i uppdrag att utforma ett förslag till en norsk handlingsplan mot spelproblem. 

Institutet har deltagit i Lotteriinspektionens utredning om effekterna av eventuella begränsningar 

av värdeautomaterna. 

Folkhälsoinstitutets bedömning är att en av de största bristerna när det gäller insatserna mot spelberoende 

är svårigheterna för hjälpbehövande att få ett lämpligt avpassat stöd. Tonvikten i arbetet 

har därför legat på att få kunskaper och erfarenheter om hur ett sådant stöd kan utformas. 

30 

Mål 2: Hälsofrämjande och förebyggande metoder och insatser skall innehålla 

ett genusperspektiv. 

Återrapportering: Redovisa en bedömning av måluppfyllelsen. 

En viktig faktor för ojämlikheten i hälsa är mäns och kvinnors skilda livsvillkor. Förutom skillnaden 

i livsvillkor skiljer sig också män och kvinnor åt när det gäller olika levnadsvanor. Resultaten 

från den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa och lika villkor” som Statens folkhälsoinstitut 

genomförde år 2004 visar på stora genusskillnader i levnadsvanorna. Skillnaderna leder till olika 

angreppssätt i det förebyggande arbetet ink. målgruppsanpassning. Tobakspreventionen t.ex. har 

sedan 1990-talets början präglats av insatser riktade speciellt till unga kvinnor som en följd av att 

kvinnor sedan 1990-talet röker mer än män. Även olikheter i alkoholkonsumtionsutvecklingen 

mellan kvinnor och män kan till viss del förklaras av tidstrender när en viss grupp i samhället 

påverkas av något som i sin tur kan förklaras av ökad jämställdhet och därmed ökad köpkraft. 

Bland de viktigaste resultaten från nationella folkhälsoenkäten om kvinnor och mäns olika levnadsvanor 

kan nämnas att kvinnor motionerar mera oregelbundet och måttligt än män och att 

män tycks ha sämre matvanor än kvinnor. Ätstörningar är vidare ett folkhälsoproblem som framför 

allt drabbar flickor. Kvinnor röker i betydligt större utsträckning än män, medan snusning är 

betydligt vanligare bland män samtidigt som andelen snusande kvinnor har ökat något under 

2000-talet. Det finns dubbelt så många vuxna män i jämförelse med kvinnor som är storkonsumenter 

av alkohol. Flest riskkonsumenter finns bland de unga. Beträffande narkotikaanvändning 

finns fortfarande brister i kvalitativ forskning. Av nationella folkhälsoenkäten framgår att män i 

större utsträckning än kvinnor prövat hasch och marijuana. Samtidigt som dessa könsskillnader 

finns vad gäller de illegala drogerna är kvinnors läkemedelsberoende av t.ex. antidepressiva medel 

och sömnmedel ett underskattat folkhälsoproblem. Det kan konstateras att betydligt fler män 

än kvinnor uppvisar riskabla spelvanor. Även det senare kan sannolikt förklaras av tidstrender 

inklusive vad som räknas som typiska maskulina och feminina beteenden i vårt samhälle. 

Återrapportering (utan mål): Redovisning av hur arbetet fortskrider med uppdraget 

att i samverkan med kommuner och landsting bidra till ökade kunskaper

och ökad spridning om verksamma metoder och strategier för att minska tobaksbruket 

bland såväl barn och ungdomar som vuxna. 

Uppdraget att stärka kommunernas och landsting/regionernas tobaksarbete påbörjades under 

sista kvartalet år 2002 och avslutas under 2005. 

Målen för de lokala och regionala satsningarna som genomförs 2002-2005 har under hela verksamheten 

haft sin utgångspunkt i de av riksdagen fastställda delmålen för det tobakspreventiva 

arbetet nämligen: 

• Att bedriva insatser som minskar andelen debutanter samt medverkar till en tobaksfri livsstart. 

• Att bidra till att minska tillgängligheten av tobaksvaror. 

• Att utveckla kunskapsbaserad rökavvänjningsverksamhet och göra den mera känd. 

• Att minska exponeringen av passiv rökning 

En rad olika strategier tillämpas genomgående för uppdraget t.ex. att i samverkan med kommuner 

och landsting/regioner genomföra samverkansprojekt/pilotprojekt, metodutveckling, utvärdering 

av pågående insatser som kunskapsförmedling och kompetensutveckling. Genomföra och 

stödja opinionsbildning inom två strategiska områden för fortsatt minskning av tobaksbruket; 

rökfria restauranger och stöd för rökavvänjning. 

Under verksamhetsåret har ett flertal olika verksamheter bedrivits till stöd för den lokala och 

regionala nivån t.ex. olika samverkansprojekt för att utveckla tobakspreventiva metoder för unga 

och vuxna, kompetensutveckling för personer verksamma i kommuner och landsting/regioner 

liksom framtagande av olika former av strategiskt stöd för lokal och regional verksamhet. 

Många åtgärder har haft som syfte att stimulera både tillgång och efterfrågan på tobaksavvänjning. 

Varje landsting/region erbjöds under året bidrag för att anställa en särskild resursperson för 

att arbeta med att stimulera utbyggnaden av rökavvänjning i landstinget/regionen. Vidare genomfördes 

en nationell sluta-röka-kampanj av Cancerfonden med stöd av Statens folkhälsoinstitut. 

Kampanjens syfte var att stimulera till rökstopp men framför allt att människor skall känna till de 

olika former av rökslutarstöd som finns. Folkhälsoinstitutet har också bidragit med utbildning, 

kunskapsstöd och material till Apotekets temaår om tobak samt till Fammis informationskampanj 

om avvänjning riktad till primärvården. 

En systematisk kompetensutveckling påbörjades redan år 2003 för anställda inom landsting/regionen 

i motiverande samtal och rökavvänjning och slutfördes under år 2004 med 15 nya 

regionala utbildningar. Även andra stödinsatser för att utveckla rökavvänjningen har initierats 

under året som t.ex. ett internetbaserat utbildningsprogram, flera satsningar om att sluta röka på 

sjukhus, fortsatt lansering av Rökfri på Jobbet en verktygslåda för arbetsgivare samt fortsatt stöd 

till projektet Rökfria barn. Dessutom har Centrum för Tobaksprevention i samarbete med Statens 

folkhälsoinstitut utarbetat ett internetbaserat utbildningsprogram om motiverande samtal och 

rökavvänjning som är klart för kostnadsfri användning på www.somt.se. 

För att stödja kommuner i det tobaksförebyggande arbetet påbörjades under år 2004 ett arbete 

med en kommunguide med såväl fakta som goda exempel som kommer att slutföras våren 2005. 

Under hösten 2004 startades utbildningen tobaksfria ungdomar som genomförts vid 9 orter De 

kompetensutvecklande insatserna om rökfria restauranger för kommunernas tillsynspersonal 

slutfördes under år 2004 med ytterligare tre regionala utbildningar. 

Tobaksuppdraget har dessutom fortsatt med att utveckla det regionala tobaksnätverket bestående 

av tobaksansvariga i landstingen/regionerna. En fortbildningsträff i aktuella tobaksfrågor ordnades 

för Nätverket i Gävle med syfte att sprida kunskapsbaserade metoder och fungera som kom- 

31

petenshöjande utbildning om tobaksproblemet. 

Den kompetensstödjande hemsidan ”Tobaksfakta” i samarbete med Cancerfonden, Hjärt- 

Lungfonden och Läkare mot Tobak utsågs i december år 2004 som årets webbplats i Sverige och 

har idag i genomsnitt 10 000 besökare per vecka. Hemsidan har utvecklats vidare under år 2004 

med speciella sidor om Tobak och Ungdom. 

Tobaksfrågan har fortsatt att vara en av de mest belysta folkhälsofrågorna i media bl.a. genom de 

insatser som bedrivits inom tobaksuppdraget genom såväl riktade pressmeddelanden, sammanlagt 

7 stycken under året, liksom genom olika debattartiklar. Totalt under år 2004 resulterade 

arbetet i 2 477 olika artiklar i media runt om i landet. 

Det internationella samarbetet på tobaksområdet är fortsatt prioriterat och Statens folkhälsoinstitut 

har deltagit i såväl WHO- som EUsammanhang i utvecklingen av den internationella tobakspolitiken. 

Institutets personal har även varit inbjudna till olika konferenser som föreläsare i t.ex. 

Irland under irländska ordförandeskapet. och på internationella Tuberkulosorganisationens 

världskonferens i Paris. Arbetet med att utveckla tobaksdelen inom ramen för HälsoForum har 

resulterat i såväl studiebesök som utbildningar för nyckelpersoner. 

32 

Återrapportering (utan mål): Redovisning av verksamheten Sluta-Röka-linjen 

som ett stöd för rökavvänjning. 

Sluta-Röka-Linjen (SRL) har under 2004, liksom tidigare för åren 2002 och 2003, erhållit 5 000 

tkr som stöd för verksamheten. Syftet har varit att öka tillgängligheten för telefonrådgivningen 

och värna den höga kvaliteten. Därigenom har hälso- och sjukvården kunnat erbjudas ett 

verksamt behandlingsstöd och rökarna själva uppmuntrats att söka kostnadsfri hjälp. 

Samtalsdata 2004 2003 2002 

Totalt antal samtal till linjen 24 066 25 304 20 291 

Under öppettid 19 889 18 835 13 968 

Behandlingssamtal totalt 11 492 9 259 6 211 

Kvinnor 

70 % 70 % 74 % 

Män 

30 % 30 % 26 % 

Medelvärde ålder 43 år 44 år 44 år 

SRL är öppen 51 timmar per vecka vilket är oförändrat från år 2002. 

Ett ökat synliggörande har åstadkommits genom s.k. plugg-annonsering i tidningar och i TV4. 

Linjen har medverkat i ”Fimpa nu”- kampanjen (TV4 plus) samt artiklar i kvälls- och morgontidningar. 

Allt fler hjälpsökande uppger att de sett SRL:s logotyp på flera ställen. 

Till olika vidareförmedlare ute i landstingen, på vårdcentralerna och i tandvården har skräddarsydda 

informationsinsatser om linjen riktats. 

Två vetenskapliga artiklar har publicerats, varav en beskriver behandlingsresultaten och den 

andra den extremt höga kostnadseffektiviteten i SRL. E-post har blivit ett vanligt sätt att ta kontakt 

med linjen. E-post är en relativt tidskrävande metod för att hantera rökslutarstöd. Ett kvalificerat 

utvecklingsarbete pågår med en s.k. webbaserad journalhantering, inkluderande ett integrerat 

system för att rationellt kunna hantera e-post-kontakter. 

Ett samarbete har inletts med fyra MVC kring Södertälje där SRL kontaktar rökande gravida

efter deras samtycke. 

Linjen har i stort sett uppnått bemanningsmålet med fyra behandlare på dagtid och tre på kvällstid. 

Större regional balans har uppnåtts; regionerna exklusive de tre storstadsregionerna har ökat 

sin andel i förhållande till sina respektive folkmängder. 

Återrapportering (utan mål): Redovisning av vilka frivilligorganisationer som 

ges ekonomiskt stöd samt av den verksamhet som bedrivs. 

Under år 2003 fördelades enligt uppdraget 5 000 tkr i generellt organisationsstöd till följande åtta 

organisationer. Under året har organisationerna fortsatt sina aktiviteter såväl vad gäller att utveckla 

sina specialområden som att delta i opinionsbildningen. Nedan följer en översikt av såväl 

omfattningen av stödet som hur det ekonomiska stödet har använts i termer av prioriterade målgrupper 

och typ av verksamhet. 

Organisationer Bidrag Målgrupper för insatser Verksamhet 

(tkr) 

(huvudsaklig) 

En Rökfri Genera- 1 360 Ungdomar Skolpersonal, Skolverksamhet, 

tion 

Barn och ungdoms- yrkes- Metodutveckling 

verksamma, Föräldrar, Opinionsutbildning 

Elever, Politiker, Inspiratö- Kampanjer 

rer 

Debattartiklar 

Allmänheten 

PR arbete 

Farmaci mot Tobak 179 Farmaceuter 

Allmänheten 

Läkare mot Tobak 1 360 Läkare, läkarstuderande, 

Allmänheten, Politiker, 

Rest.facket, Hälso-och 

sjukvårdsp., Politiker, H-S 

personal 

Lärare mot Tobak 658 Skolledare, Lärare, Föräldrar, 

Elever, högskolor, Politiker, 

allmänhet 

Psykologer mot 

Tobak 

Riksförbundet VI- 

SIR 

Sjuksköt. mot tobak 

Tandvård mot Tobak 

149 Psykologer, Högskolor, 

Konferensdeltagare 

277 Allmänheten, Politiker, 

Kommunala tjänstemän, 

Media, Medlemmar 

508 Sjuksköterskor, Högskolor, 

Beslutsfattare, allmänheten, 

Sjuksköterskor globalt 

508 Tandvårdspersonal, Högskolor, 

Beslutsfattare, Allmänheten,Tandvårdspersonal 

Utbildning, Rökavvänjning 

Opinionsbildning 

Utbildning, Opinionsbildning, 

Materialproduktion 

Debattartiklar, Sluta Röka 

på sjukhus 

Utbildning, Mässdeltagande, 

Metodutveckling, Opinionsbildning, 

Debattartiklar 

Konferenser (nationella, 

regionala och internationella) 

Utbildning, Metodutveckling, 

Tobaksvaneundersökning, 

Materialproduktion 

Opinionsbildning, Debattartiklar, 

Rökavvänjning 

Lokala kampanjer 

Medlemstidningar 

Årsmöten 

Utbildning, Metodutveckling, 

Utbildning, kartläggning, 

Opinionsbildning, Internationell 

Konferensmedverkan 

Utbildning, Opinionsbildning 

Konf. medverkan 

Faktamaterialframställning 

Internationellt arbete 

33

5 Verksamhetsområde Smittskydd och 

hälsoskydd 

34 

Mål 1: Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot 

spridning av smittsamma sjukdomar. 

Återrapportering: Redovisning av FHI:s insatser under 2004, inom ramen för 

det hivpreventiva arbetet, för att uppfylla målet. 

Folkhälsoinstitutets insatser följer den handlingsplan för hiv/STI-prevention under perioden 

2000-2005, som institutet avrapporterade till regeringen december 2001. Med utgångspunkt i den 

har Folkhälsoinstitutet fördelat ca 58 miljoner kronor inom ramen för det hivpreventiva arbetet. 

Folkhälsoinstitutet har prioriterat insatser riktade till de grupper i samhället som är mest utsatta 

för hiv/STI. De målgrupper som prioriterats är ungdomar, män som har sex med män (MSM), 

nyanlända invandrare, narkotikamissbrukare, utlandsresenärer och hivpositiva. 

Insatserna har varit breda och involverat många aktörer och arenor. Insatserna har syftat till att 

öka kunskapen om hiv/STI, påminna om vikten av att använda kondom samt uppmana till testning 

för hiv/STI i de ovan nämnda målgrupperna. Frivilligorganisationernas arbete har prioriterats 

p.g.a. deras möjlighet att nå ”svårnådda” grupper. Det ekonomiska stödet till de nationella 

och regionala frivilligorganisationerna uppgick till ca 28 000 tkr. Informationsinsatserna riktade 

till de prioriterade målgrupperna var ca 14 700 tkr. Ekonomiskt stöd har bl.a. utgått till studier 

som syftar till att öka kunskapen om sexuella mönster och risktagande i olika grupper. 

Mål 2: Spridning av allvarlig smitta samt konsekvenserna avsiktlig eller oavsiktlig 

spridning av sådan smitta skall förhindras och begränsas. 

Återrapportering: FHI skall inte återrapportera detta mål. 

Mål 3: Den miljörelaterade ohälsan hos befolkningen skall minska och en hög 

hälsoskyddsnivå skall upprätthållas. 

Återrapportering: Redovisning av FHI:s kunskapssammanställningar om uppföljningar 

och utvärderingar av utvecklingen inom målområde 5 i proposition 

Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) samt metoder och strategier för arbetet 

med miljö och hälsa på regional och lokal nivå. 

Folkhälsoinstitutet har fokuserat på sociala skillnader i hälsa i sina kunskapssammanställningar 

om uppföljning och utvärdering för att få ett underlag till den folkhälsopolitiska rapporten. 

En kunskapssammanställning om ojämlikhet i hälsa när det gäller skador bland äldre har publicerats. 

Levnadsmiljön har betydelse för skaderisker bland äldre. I sammanställningen belyses egenskaper 

i närmiljön (befolkningstäthet, åldersstruktur, socioekonomisk status, utbildning, etnicitet, 

in- och utflyttning), som är kopplade till en ökad risk för skador. Underlaget ska användas för 

riktade interventioner. 

Vidare har en kunskapssammanställning om ojämlikhet i hälsa när det gäller exponering respektive 

störning för buller och luftföroreningar utarbetats. Detta har inte gjorts tidigare och har lyfts 

fram som ett prioriterat område, då OECD utvärderade svensk miljöpolitik 2004. Underlaget

skall t.ex. kunna användas i trafikplanering för att förbättra situationen för prioriterade grupper. 

5.1 Verksamhetsgren Förebyggande åtgärder mot hiv/aids och 

andra sexuellt överförbara sjukdomar 

Mål 1: FHI skall utveckla effektiva kunskapsbaserade metoder för att förebygga 

hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. 

Återrapportering: Redovisning av befintliga metoder och deras resultat och i 

vilken grad de tillämpas. 

Ett stort antal hälsofrämjande och förebyggande metoder för insatser riktade till målgrupperna 

inom olika arenor har utvecklats under åren. Information via massmedia är en metod för att upprätthålla 

en hög kunskapsnivå i befolkningen samt påminna om vikten av att använda kondom. 

Preventiva budskap har förts ut via annonser i veckopress och Internet och här har den senare 

kanalen blivit alltmer betydelsefull för riktade informationsinsatser. Folkhälsoinstitutet har tre 

hemsidor för riktad information och det sammanlagda antalet besökare har uppgått till drygt 

1 700 000 per år. För att nå ungdomar med information om klamydia har en reklamfilm i samverkan 

med Stockholms läns landsting visats på landets biografer under två veckor i december 

med en täckning av drygt en miljon biobesökare. 

Skolan och ungdomsmottagningar är de viktigaste arenorna för insatser riktade till ungdomar. 

Flera landsting/regioner erhåller stöd för att implementera metoder för sex- och samlevnadsundervisning 

till lärare vid grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Ett exempel är det 

fleråriga projektet ”Kärleksakuten” som drivs ideellt av läkarstudenter. Kärleksakuten använder 

metoder som tar fasta på de ungas egna känslor, frågor och erfarenheter. En film om hiv/aids 

”När aids kom till Sverige” med tillhörande informationsmaterial riktat till gymnasieskolans 

elever har tagits fram. 

En hälsofrämjande insats är Folkhälsoinstitutets ungdomstidning Glöd och den har under året 

utkommit med fem nummer i en upplaga på cirka 100 000 exemplar. Tidningen arbetas fram 

tillsammans med ungdomar och Glöd fungerar som ett stöd och komplement till sex– och samlevnadsundervisningen 

i skolan. Den finns på de flesta skolor och ungdomsmottagningar i landet 

och en lärarhandledning finns som löpande uppdateras på Glöds webbplats. 

Det finns vetenskapligt stöd för att gruppen unga vuxna kan nås med preventiva budskap via 

exempelvis universitet och högskolor. Projekt som utgått från metoden ”Peer education – unga 

lär unga” har med stöd från Folkhälsoinstitutet genomförts på flera högskolor. 

Att sprida informationsmaterial via uppsökande verksamhet på festivaler och olika ungdomsställen 

är en annan metod för att nå ungdomar/unga vuxna som används framförallt i samband med 

de så kallade sommarkampanjerna där ungdomsinformatörer från RFSL och RFSU medverkar. 

Cirka 400 000 kondomer delades ut tillsammans med broschyrer. En utvärdering genomfördes 

under året vilken bl.a. konstaterade att det primära syftet, att påminna om kondomanvändning 

som skydd mot hiv/STI, uppfylldes. 

Män som har sex med män (MSM) nås via organisationer som vänder sig till gruppen, genom 

internet samt träffställen för MSM. De som inte identifierar sig som homosexuella är svårare att 

nå med information. Många kontakter sker genom chattar och sidor på Internet. RFSL har utvecklat 

fyra olika gruppverksamheter som är inriktade på unga homo-, bi- och transsexuella personer 

(HBT). En annan verksamhet som får stöd är Linje 59 som är en stödlinje för unga HBTpersoner. 

35

En viktig strategi för att nå invandrare och flyktingar är att involvera invandrarnas egna organisationer. 

Stöd ges för bl.a. metodutveckling och psykosociala stödinsatser samt till framtagande av 

tidningar, tv- och radioprogram, som ges ut/sänds på olika språk. Förutom utbildningar har Folkhälsoinstitutet 

anordnat två temadagar för invandrarorganisationerna. Dessa temadagar syftar 

bland annat till att öka medvetenhet om den egna identiteten, stärka självkänslan och öka förmågan 

att hantera relationer till andra människor. Ett exempel på denna strategi är det Kurdiska 

Kvinnoförbundet och Portugisiska Invandrarkvinnor som startat ett projekt för kvinnor under 

rubriken "Kvinnans hälsa". 

Tidig upptäckt av hiv hos injektionsmissbrukare är en mycket viktig strategi för att motverka 

smittspridning. Folkhälsoinstitutet stödjer sedan flera år ett forsknings- och informationsprojekt 

av anhållna/häktade i Stockholm där missbrukarna erbjuds hivtestning samt information. 

Tidningen Hivaktuellt utkom med fem nummer under år 2004 och har en upplaga på cirka 9 000 

exemplar. Hivaktuellt är en mycket viktig kanal för at nå ut med kunskap om nya metoder. Ett 

tema har varit "Hivanslaget i arbete", där flera olika, med Folkhälsoinstitutets medel, stödda 

projekt i hiv/STI-preventionen lyftes fram; vidare ett nummer med tema "Tala med unga om 

sex", och ett med HBT-profil. 

36 

Återrapportering: Redovisning av vilka metoder som FHI har utvecklat under 

året respektive vilka metoder som behöver utvecklas, t.ex. inom olika områden 

eller för olika målgrupper. 

Under år 2004 har ett samarbete med Västra Götalandsregionen avslutats i syfte att ta fram ett 

kvalitetssäkringsprogram för ungdomsmottagningsverksamhet. Idag finns drygt 200 ungdomsmottagningar 

spridda över landet. Kvalitetssäkringsprogrammet, som består av en handbok och 

en rapport, lyfter fram bestämningsfaktorer och de viktigaste indikatorerna för att uppnå en kvalitetsmässigt 

god verksamhet. Programmet är riktat till politiker, tjänstemän och personal på ungdomsmottagningarna. 

Eftersom fler unga drabbas av sexuellt överförbara infektioner (STI) är det viktigt att tillgodose 

ungdomars behov av att kunna testa sig för olika STI på ett lättillgängligt och enkelt sätt. I ett 

treårigt projekt som genomförts vid en ungdomsmottagning har en metod prövats för att så tidigt 

som möjlig fånga upp ungdomar som är i riskzonen för att smittas av STI. I utvärderingen framgår 

att antalet besökande, främst pojkar, kontinuerligt ökat under de tre försöksåren och att fler 

klamydiafall diagnostiserats inom projektet. Drygt en tredjedel av alla besöken utgjordes dessutom 

av nybesök, vilket visar att interventionen skapat möjligheter att nå ut till allt fler ungdomar. 

Under året har RFSL och RFSL:s lokalavdelningar med stöd av institutet fortsatt det hiv/STIpreventiva 

arbetet. Sedan den s.k. bastuklubbslagen avskaffades under året är det numera tillåtet 

att öppna och driva bastuklubbar. Med stöd från Folkhälsoinstitutet har RFSL påbörjat ett projekt 

för att genomföra en kartläggning av verksamheten vid bastu- och videoklubbar samt arbeta fram 

metoder för att bedriva uppsökande verksamhet på dessa arenor. Under året har också en kuratorsrådgivning 

på Internet utvecklats dit HBT-personer från hela landet kan vända sig med olika 

frågor. 

Behovet av att vidareutveckla befintliga metoder och att finna nya är stort när det gäller alla 

ovanstående målgrupper. Särskilt stort är behovet att fortsatta att utveckla verkningsfulla metoder 

för skolans sex- och samlevnadsundervisning, information och kunskapsspridning samt 

massmediala insatser. Att vidareutveckla samtalsmetoder för det individuella mötet är ett viktigt 

utvecklingsområde. Folkhälsoinstitutet har inlett ett arbete för att utveckla strategier och metoder 

för att nå utlandsresenärer. Under året har olika utbildningsinsatser för resebyråpersonal genomförts. 

Detta arbete behöver intensifieras då den ökande internationaliseringen innebär nya och 

ökade risksituationer. Det finns idag flera metoder och strategier för förebyggande insatser som,

inom genomförda projekt, visat sig verkningsfulla. En viktig framtida uppgift är att hitta former 

för att effektivisera implementeringen av dessa. 

Återrapportering: Redovisning av det ekonomiska stöd som fördelats till olika 

frivilligorganisationer inom hiv/aids och hur detta stöd använts. 

Under året fördelades sammanlagt 16 175 tkr i ekonomiskt stöd till tio frivilligorganisationer 

som verkar nationellt inom hiv/aids-området. Vidare erhöll ett femtontal nationella invandrarorganisationer 

projektstöd (3 056 tkr) för att bedriva hiv-preventivt arbete till sina respektive etniska 

målgrupper. Utöver dessa riksorganisationer fördelades även medel, 6 910 tkr, till lokala/regionala 

frivilligorganisationer som arbetar med hiv/STI-prevention. Nedan följer en översikt 

av hur det ekonomiska stödet använts av riksorganisationerna. 

Organisationer: Stöd 

(tkr): 

Stiftelsen Noaks Ark - 

Röda Korset 

Riksförbundet för sexuellt 

likaberättigande 

Riksförbundet för sexuell 

upplysning 

Informationsinsatser 

riktade 

främst till: 

5 000 Hivpositiva, anhöriga, 

MSM, asylsökande,allmänhe- 

ten 

4 900 Homo- och bisexuella 

män och kvin- 

nor 

2 820 Allmänheten, personal 

som undervisar 

om sexualitet 

1 100 Hivpositiva, all- 

Psykosocialt 

stöd: 

Utbildning: Intresse/sexualpolitisk 

verksamhet: 

Ja Ja Ja 

Nej Ja Ja 

Nej Ja Ja 

Riksförbundet för hiv- 

Nej Nej Ja 

positivamänheten 

Kamratföreningen Oa- 800 Hivpositiva afrika- Ja Ja Nej 

senner 

och deras anhöriga 

Kvinnocirkeln Sverige 650 Hivpositiva kvinnor Ja Ja Nej 

Posithiva Gruppen 600 Hivpositiva homooch 

bisexuella män 

Ja Ja Nej 

Förbundet blödarsjuka i 130 Hivpositiva blödar- Ja Nej Nej 

Sverige 

sjuka, anhöriga 

Stiftelsen PSB 130 Hivpositiva blödarsjuka, 

anhöriga 

Ja Nej Nej 

Kamratföreningen Nu 45 Hivpositiva blodtransfusionssmittade, 

anhöriga 

Ja Nej Nej 

Invandrarorganisatio- 3 056 Respektive etnisk Ja/Nej Ja Nej 

ner 

målgrupp 

Lokala frivilligorganisa- 6 910 Respektive mål- Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej 

tionergrupp 

Mål 2: FHI skall verka för att samverkan ökar mellan aktörerna vars verksamhet 

finansieras med de medel som FHI disponerar för hiv-förebyggande arbete. 


öka samverkan mellan berörda myndigheter samt en bedömning av hur dessa 

åtgärder har bidragit till måluppfyllelsen. 

Den nationella samordningsgruppen för uppföljning av handlingsplanen mot hiv/STI med representanter 

för Folkhälsoinstitutet, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Smittskyddsorganisationen 

och Landstingsförbundet har fortsatt sitt arbete under året. Gruppen har haft fyra möten. 

37

Enligt institutets bedömning har den nationella samordningsgruppen bidragit till att preventiva 

åtgärder och insatser inom ramen för hiv/aids-anslaget kunnat förankras hos de deltagande myndigheterna 

och organisationerna samt att insatser inom nya områden har kunnat effektiviseras. 

Informationen mellan myndigheterna och organisationerna har också underlättats. 

38 


öka samverkan mellan landsting, kommuner och frivilligorganisationer samt en 

bedömning av hur dessa åtgärder har bidragit till måluppfyllelsen. 

Varje landsting/region har en kontaktperson för Folkhälsoinstitutets hiv/STI-frågor. Kontaktpersonerna 

har under året kallats till två möten. Syftet med dessa dagar har varit informationsutbyte 

och fortbildning. Folkhälsoinstitutet har dessutom deltagit som rådgivare vid olika möten i landet. 

Under hösten, genomfördes ett studie- och informationsbesök i Umeå hos Västerbottens läns 

landsting. Samarbetet med landstingen/regionerna har utvecklats genom tätare kontakter angående 

det regionala arbetet samt genom att engagera landsting/regioner i samarbetsprojekt med institutet. 

Under temat ”Hiv/STI-prevention i folkhälsoarbetet” genomfördes den 4: e nationella 

hiv/STI-konferensen (ca 500 deltagare) i samarbete med Östergötlands läns landsting. Landstingen/regionerna 

erhåller också stöd till samarbete mellan landstingen och regionerna och ett 

flertal nätverk för utbyte har utvecklats. I arbetet med informationsinsatser har Folkhälsoinstitutet 

utvidgat samarbetet med landstingen. Ett exempel är framtagandet av ett särskilt kampanjmaterial 

om klamydiatestning som under hösten användes av flera landsting. Sammantaget har insatserna 

bidragit till att kunskap och metoder har kunnat spridas över landet samt att annonsering 

och materialframtagning har kunnat användas mer effektivt. 

Under sommarmånaderna genomfördes en ”säkrare sex-kampanj” riktad till ungdomar. Kampanjen 

utvecklades i samarbete med frivilligorganisationerna RFSL, RFSL Ungdom och RFSU. 

Samarbetet har bidragit till att stärka kontakterna mellan institutet och dessa organisationer. 

Folkhälsoinstitutet har vidare ett samarbete med ett flertal invandrarorganisationer. Två gånger 

om året anordnas temadagar då organisationerna ges möjlighet att utbyta erfarenheter av sitt 

hivpreventiva arbete och presentera olika projekt. Dessa möten har lett till en ökad samverkan 

mellan organisationerna. 

Under året har Folkhälsoinstitutet tillsammans med Riksförbundet för Hivpoistiva och Stiftelsen 

Noaks Ark-Röda Korset skapat ett forum i syfte att öka samverkan dels mellan representanter för 

olika hivpositivas frivilligorganisationer, dels mellan dessa organisationer och institutet. Detta 

forum har uppskattats av deltagarna och kan leda till att samverkan på sikt förstärks. 

Mål 3: Insatser för att förebygga hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar 

skall innefatta ett genusperspektiv 


I handlingsplanen för hiv/STI-prevention klarläggs att målsättningen med arbetet är att alla – 

oavsett kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning – har rätt till kunskap om hur man skyddar 

sig mot STI/hiv. 

En färsk undersökning visar att människors attityder och beteenden som har att göra med sexualitet 

och samlevnad har förändrats under de senaste åren. Särskilt stora har dessa förändringar 

varit bland kvinnor. Till exempel har antalet sexualpartners ökat både bland kvinnor och bland 

män, framförallt i åldrarna runt 20 år. Inställningen till tillfälliga sexuella relationer utanför fasta 

förhållanden är mera tillåtande idag. En tydlig ökning av antalet kvinnor som uppgett att de har 

haft ”samlag första kvällen” har noterats. I de flesta fall har kondom inte använts, vilket kan sättas 

i relation till aktuell ökning av antalet klamydiafall, speciellt bland unga kvinnor.

Landets ungdomsmottagningar, som är en viktig arena för det förebyggande arbetet, besöks till 

största delen av flickor. Endast ca tio procent av besökarna är pojkar. Folkhälsoinstitutet har i 

olika lokala projekt beviljat ungdomsmottagningar ekonomiskt stöd för att utveckla metoder i 

syfte att öka tillgängligheten för pojkar och unga män. Exempel på metoder för att uppnå detta 

syfte har varit att avsätta ”egen tid” för pojkar, att engagera både kvinnlig och manlig personal i 

personalstyrkan samt att genom utbildningar riktade till personalen stärka såväl det kvinnliga 

som manliga perspektivet i verksamheten. 

I frågor som rör sexualitet och samlevnad finns många föreställningar som förenar könen, t.ex. 

värdemönster. Kvinnor och män har ofta olika uttryck för sina föreställningar och förväntningar 

om sexualitet. Det är därför viktigt att i det förebyggande arbetet ha ett genusperspektiv, dvs. 

formulera sig så att såväl kvinnor som män skall kunna känna igen sig i det budskap som förmedlas. 

I de informationsinsatser som Folkhälsoinstitutet genomfört under året har genusperspektivet 

beaktats och förts in i arbetet. I utarbetandet av årets sommarkampanj var genusperspektivet 

viktigt eftersom budskapet gällde både flickor som pojkar. Klamydiakampanjen under 

hösten hade testning i fokus och vände sig främst till unga män då den betonade att det är lätt att 

testa sig för klamydiainfektion genom ett urinprov. 

World Aids Day den 1:a december, hade kvinnor, flickor och hiv och aids i fokus och lyfte fram 

att kvinnor världen över är extra utsatta för att smittas med hiv. Det är bl.a. makt- och könsstrukturer 

som påverkar detta. I informationsinsatserna kring World Aids Day i Sverige lyftes även 

detta tema fram. Inför World Aids Day i december avslutade tidningen Hivaktuellt året med att 

fokusera på det internationella aidstemat för året, "Kvinnor, flickor, hiv och aids", med svensk 

vinkel. 

Många undersökningar pekar på att hälsan och självkänslan hos unga HBT-personer är sämre än 

bland jämnåriga heterosexuella. Trots att samhällets syn på HBT-personer stadigt förbättras så 

existerar många fördomar och det är därför svårt för många unga att ”komma ut” som homo-, bi- 

eller transsexuell. Flertalet av insatser och projekt inriktade på HBT-personer har ett tydligt genusperspektiv 

genom identitetsstärkande insatser för att stärka unga personers identitet oavsett 

kön, könsidentitet och sexuell läggning. 

Tidningen Glöd riktar sig till alla tonåringar. Ett av Glöds mål är att skapa nyanserade bilder av 

flickor och pojkar. Text – och bildinnehåll granskas ur ett genusperspektiv och diskuteras med de 

ungdomar – lika många flickor som pojkar – som utgör Glöds referensgrupp. En utvärdering av 

Glöd ur ett genusperspektiv visar att Glöd lyckas väl med att undvika heteronormativa och könsstereotypa 

bilder. 

39

6 Övrig återrapportering avseende 

verksamhetsstyrning 

Barnperspektivet 

40 

Återrapportering: FHI skall redovisa hur arbetet med att integrera ett barnperspektiv 

utifrån FN:s barnkonventions bestämmelser och intentioner i samtliga 

verksamhetsområden som rör barn och unga fortgår. 

”Strategi Barnperspektiv” – en handlingsplan för att införliva FN:s konvention om barnets rättigheter 

och dess barnperspektiv inom Statens folkhälsoinstitut – har tidigare tagits fram. 

För genomförande av ”Strategi Barnperspektiv” finns numera en utbildningsplan gällande internutbildning 

vid institutet. Syftet är att ge alla medarbetare kunskaper och ökad medvetenhet 

om FN:s barnkonvention och hur den bäst skall kunna tillämpas inom institutets olika enheter. 

WHO-studien Skolbarns hälsovanor arbetar utifrån de intentioner som finns i barnkonventionen. 

Data från studien används internationellt för att visa exempelvis på orättvisor mellan länder etc. 

Barns rättigheter till hälsa är en viktig faktor i samarbetet med WHO. 

Etnisk och kulturell mångfald 

Återrapportering: FHI skall analysera och redovisa hur myndigheten vidareutvecklat 

sitt arbete med att beakta samhällets etniska och kulturella mångfald, 

både vid utformningen och genomförandet av sin verksamhet, i enlighet med 

förordningen 1986:856. 

Folkhälsoinstitutet har under året tillsammans med ett flertal myndigheter fastställt en Nationell 

samsyn avseende nyanländas hälsa och den första tiden i Sverige. 

Institutet har också inlett ett projekt tillsammans med JämO, DO, HO och HomO som syftar till 

att utveckla ett gemensamt förhållningssätt och metodutveckling kring begreppet diskriminering 

och hälsa. 

Institutet ingår tillsammans med andra myndigheter i styrgruppen för forskningsprojektet ”Hälsofrämjande 

introduktion”, som drivs av Institutet för Psykosocial Miljömedicin (IPM). 

Bistå integrationsverket 

Återrapportering: FHI skall bistå Integrationsverket med underlag till den fördjupade 

analys av tillståndet och utvecklingen ur ett integrationspolitiskt perspektiv 

avseende området folkhälsa som Integrationsverket skall redovisa till regeringen 

den 15 mars 2006. 

Institutet har haft fortlöpande dialog med Integrationsverket om integration och hälsa.

Storstadspolitiken 

Återrapportering: FHI ska inom ramen för det samlade folkhälsoarbetet, i samverkan 

med företrädare för de kommuner som inom storstadspolitiken tecknat 

lokala utvecklingsavtal med staten samt andra lokala och regionala aktörer, utveckla 

en samsyn kring metoder och strategier för folkhälsoarbetet i berörda 

stadsdelar. Med utgångspunkt i denna samsyn skall FHI i den ordinarie verksamheten 

beakta de särskilda behov som finns i de berörda stadsdelarna och redovisa 

hur man deltagit i detta arbete under 2004. 

Storstadssatsningen, som bygger på en proposition om storstadspolitiken 1998, äger rum i 24 

stadsdelar i storstadsregionerna. Det övergripande målet inom storstadspolitiken är ”att bryta den 

sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsområdena och att verka för jämlika 

levnadsvillkor för storstädernas invånare”. 

Statens folkhälsoinstitut ingår i den centrala referensgruppen för myndigheter och har inom ramen 

för storstadsarbetet haft kontakter med företrädare för kommuner, landsting och nationella 

aktörer. Eftersom storstadspolitiken har många likheter med den nationella folkhälsopolitiken 

arrangerade Folkhälsoinstitutet ett seminarium under Folkhälsostämman tillsammans med fyra 

kommuner i storstadsarbetet. Seminariet syftade till att utveckla en samsyn kring metoder och 

strategier för folkhälsoarbete. 

Institutet har tillsammans med Riksförsäkringsverket och Integrationsverket inlett diskussioner 

för att ta fram indikatorer, som mäter hälsans utveckling i storstadssatsningens bostadsområden. 

Internationellt samarbete 

Återrapportering: FHI skall redovisa sitt deltagande i det internationella samarbetet 

inom folkhälsoområdet. 

Med den fortgående globaliseringen kommer folkhälsoarbetets internationella dimension alltmer 

i förgrunden. Folkhälsoinstitutet har genom sitt internationella deltagande verkat för att folkhälsofrågor 

skall ses i ett sammanhang tillsammans med andra politikområden. 

Norden 

Statens folkhälsoinstitut har inlett ett samarbete med Nordiska Nämnden för alkohol- och drogforskning 

(NAD) om eventuell nordisk samverkan om spelforskning. Institutet har deltagit i en 

referensgrupp till den arbetsgrupp under norska Lotteritillsynet, som haft i uppdrag att utforma 

en norsk handlingsplan mot spelproblem. Medarbetare har varit på studiebesök på Hälsoministeriet 

i Norge för att studera rökfria serveringar. 

EU 

I ett remissyttrande som avlämnades till Näringsdepartementet avseende Europeiska Kommissionens 

tredje sammanhållningsrapport uppmärksammade Folkhälsoinstitutet regeringen på att 

hälsofrågorna borde utgöra ett eget område inom sammanhållningspolitiken. Bland de förutsättningar 

som nämnts för en ökad tillväxt saknas det faktum att en god hälsa är en förutsättning för 

social och ekonomisk utveckling. 

I remissyttrandet till Samordningskansliet för hållbar utveckling avseende översynen av EU:s 

hållbarhetsstrategi fastslår institutet, att hållbarhetsstrategin inte har fått ett önskat genomslag 

41

eftersom planer, program och beslut om åtgärder oftast inte fokuserar på samtliga de tre hållbarhetsdimensionerna 

ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter, utan oftast endast på en eller 

ett par av dessa. Viktiga exempel på detta är EU:s jordbrukspolitik och transportområdet. Vidare 

har institutet i en avrapportering till Socialdepartementet redovisat vad institutet gör i syfte att 

bidra till en rättvis och globalt hållbar utveckling. 

Inom ramen för folkhälsoprogrammets arbetsplan för år 2004 har EU-kommissionen hittills beslutat 

om stöd till delfinansiering av projekt, som Folkhälsoinstitutet har huvudansvar för eller 

aktivt medverkar i. Projekten avser äldres hälsa, som leds av institutet, kunskapsbaserat folkhälsoarbete, 

förebyggande av hälsoskillnader, handlingsstrategier för att bekämpa hälsoojämlikheter 

i Europa, hälsokonsekvensbedömningar och ojämlikhet i hälsa, effektiviteten av hälsokonsekvensbedömningar, 

alkohol, marknadsföring och ungdomar, social exkludering och hälsoskillnader 

samt föräldraskap i 2000-talets Europa. 

Institutets medarbetare deltog i ett möte i Venedig inom ramen för ett forskningsprojekt, som 

analyserar de genderspecifika tobaksåtgärderna i sju länder inom EU. Vidare ingår medarbetare 

från institutet i European Network för Smoking prevention (ENSP) och är ordförande i International 

Network of Women Against Tobacco. En medarbetare föreläste om svensk tobakspolitik 

på irländska ordförandeskapskonferensen om europeisk tobakspolitik. 

Folkhälsoinstitutet deltar som ”focal point” för Sverige i EU-projektet Aids and Mobility. Projektet 

innebär ett fortsatt samarbete inom en rad hiv/aids-relaterade områden som exempelvis 

genusfrågor och hiv/aids samt situationen för immigranter. 

Folkhälsoinstitutet ingår i det svenska informationsnätverket för den Europeiska arbetsmiljöbyrån 

i Bilbao samt i uppbyggnaden av ett nationellt nätverk som en del av det europeiska nätverket 

för hälsofrämjande arbetsplatser (ENWHP). Institutet deltar aktivt med motsvarande organisationer 

i nuvarande och blivande EU-länder i EuroHealthNet i Bryssel samt i DG SANCO:s 

Expert group on diet and physical activity. 

Miljö och hälsa är ett prioriterat område inom EU. Vid WHO- konferensen i Budapest presenterade 

kommissionen en handlingsplan för sitt miljöhälsoarbete som går under benämningen 

SCALE (Science, Children, Awareness, Legislation, Evaluation). 

En medarbetare vid institutet har under året tjänstgjort som nationell expert vid DG SANCO. 

WHO 

Folkhälsoinstitutet har ingått i regeringens delegation till Världshälsoförsamlingen och den europeiska 

regionalkommittén. De mest uppmärksammade folkhälsofrågorna var år 2004 den globala 

strategin om ”Diet and physical exeercise”, att alkoholkonsumtion och hälsa togs upp på WHO:s 

dagordning igen efter närmare 20 år. Uppföljning av HEALTH 21 i Europa, barns och ungdomars 

hälsa samt reproduktiv hälsa är andra områden som Sverige prioriterat. En medarbetare från 

institutet har deltagit som expert i ramkonventionsförhandlingen för att förebygga tobaksbruk 

och i framtagningen av en rapport om prisinstrumentets effekter i tobakskampen. 

Institutet ingår i WHO:s internationella forskarnätverk och projektet Health Behaviour in 

School-aged Children. Vid internationella WHO-workshops’ i Bangkok har Folkhälsoinstitutet 

presenterat ”Capacity building for Health Promotion ”och “Health Promotion into Health Services”. 

Vidare har medarbetare medverkat som expert vid europakontorets ”European Consultation 

with Member States concerning the global strategy for diet, physical activity”. 

Sommaren 2004 anordnade WHO/Euro den fjärde miljö- och hälsoministerkonferensen inom 

den process som kallas ”Environment and Health for Europe”. Konferensen, som hölls i Buda- 

42

pest, hade temat ”The future of our children”. Folkhälsoinstitutet har lämnat synpunkter på den 

plan som antogs i samband med konferensen samt presenterat hur Sverige arbetar med Allergirond 

i förskola och skola. 

Vid WHO- konferensen presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för sitt miljöhälsoarbete 

som går under benämningen SCALE (Science, Children, Awareness, Legislation, Evaluation). 

Institutet har bidragit med synpunkter på planen och underlag till planen genom att organisera 

en workshop, som behandlade metoder för att bedöma kostnader för vägtrafikens hälsoeffekter. 

Internationellt samarbete, presentationer och publicering 

Vid tobakskonferenser i Sydafrika, Nordirland, Tyskland, Irland och Frankrike har nationell 

expert från institutet föreläst om svensk tobakspolitik, tobaksprogram, tobaksförebyggande arbete 

samt om den globala utvecklingen för tobaksarbetet. 

Institutet deltog i IUHPE:s 18:de världskonferens i Melbourne. Föredrag vid internationella konferenser 

och kurser utomlands har synliggjort institutets forskningsarbete. 

Folkhälsoinstitutet deltar i inom ramen för Hälsoforum med ett hiv/aids-projekt. Under året anordnade 

institutet i samband med ett Hälsoforumsmöte i Stockholm en rad studiebesök för det 

sydafrikanska hälsodepartementet inom bland annat verksamheter för sexuell och reproduktiv 

hälsa. Institutets medarbetare har även inom ramen för Hälsoforum, i Pretoria och Kapstaden, 

deltagit i överläggningar avseende ett projekt som rör tobaksfrågor, samt varit värd för dylika 

överläggningar med sydafrikanska kollegor på studiebesök i Sverige. En utbildning om tobakspolitik 

och motiverande samtal genomfördes för nyckelpersoner. 

Inom ramen för spelberoendeprojektet har institutet varit representerat vid två internationella 

konferenser om spelberoende, samt arrangerat ett forskarseminarium om spelforskning och erfarenheter 

av automatspel i Australien. 

Miljö och hälsa var ett temaområde vid OECD:s granskning av svensk miljöpolitik under 2003- 

2004. Institutet har bidragit med underlag och särskilt påpekat behovet av att belysa sociala skillnader 

i hälsa vid analys av miljöfaktorernas hälsopåverkan. OECD rekommenderade bl.a. Sverige 

att intensifiera arbetet med att utveckla indikatorer och att förbättra riskkommunikationen 

inom området hälsa och miljö. 

Vid symposiet ”Environment and Consumers´ Health” i Turkiet har institutet presenterat arbetet 

med miljö och hälsa med utgångspunkt från lagstiftning och policyarbete i Sverige och EU. 

Institutet deltar också i ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med universitet 

i Mellan- och Centralamerika avseende miljö- och hälsofrågor. I USA samarbetar institutet med 

University of Massachusetts at Lowell gällande indikatorer för folkhälsoutveckling. Genom 

Equinet pågår ett utvecklingssamarbete om folkhälsopolicy och folkhälsoaspekter på hälso- och 

sjukvårdspersonals situation i södra Afrika. Vidare ansvarar institutet för samordningen av Research 

Directors’ Network för forskningsansvariga vid ett flertal nationella folkhälsoinstitut i Europa. 

Forskningssamarbete bedrivs med Harvard School of Public Health kring betydelsen av 

globala, sociala och ekonomiska faktorer för folkhälsa. 

Ett 10-tal presentationer för olika studiebesök från framförallt Ryssland och de baltiska länderna 

om Sveriges arbete med hiv/aids har genomförts. Institutet har medverkat med en presentation 

om hiv/aids vid en konferens i Sankt Petersburg. Vid den internationella aidskonferensen i 

Bangkok deltog institutet med flera representanter och ytterligare konferenser/arbetsmöten inom 

EU har bevakats av institutet. 

43

Folkhälsoinstitutet har under året deltagit i flera arbetsmöten i Kina för utarbetande av ett Sidafinansierat 

WHO-projekt inom området hiv/aids-prevention. 

Medarbetare från institutet är kapitelförfattare till vetenskapliga artiklar avseende Health Behaviour 

in School-aged Children. 

Folkhälsoinstitutet inledde under 2004 ett samarbete med hälsoministeriet i Vietnam om jämlikhetsinriktat 

folkhälsoarbete. Vidare har institutet som en del i Sidas resursbas för biståndsinsatser 

engagerats för ett samarbete med Kirgizistan för att utveckla en nationell folkhälsostrategi samt 

bygga upp infrastrukturer för folkhälsa. Under nationella folkhälsostämman arrangerade institutet 

i samarbete med Sida seminarium om folkhälsa i biståndet med tonvikt på dessa länder. 

Folkhälsoinstitutet har under 2004 medverkat i och arrangerat en rad möten och utbildningar, 

nationella och internationella som lyfter fram globaliseringsaspekter med koppling till hälsa och 

hållbar utveckling. Institutet har varit värd för ett stort antal studiebesök från bl.a. Australien, 

Nya Zeeland, Kina, Vietnam, Kirgizistan, Estland, Canada, Cuba, Nederländerna, Palestina, 

Slovenien och Vitryssland. 

Medarbetare från institutet har varit på studiebesök i Vietnam, Belgien, Spanien och Luxembourg. 

Folkhälsoinstitutets generaldirektör deltar i ett nätverk som omfattar cheferna för folkhälsoinstitut 

i en rad länder. 

Ekonomiskt stöd 

44 

Återrapportering: FHI skall redovisa fördelningen av det ekonomiska stödet till 

organisationer. 

Tabell: Fördelning av organisationsstöd per mottagare (tkr) 

Organisationer som bedriver tobaksförebyggande 

arbete 

2004 2003 2002 

En rökfri generation 1 360 1 360 1 360 

Psykologer mot Tobak 150 150 150 

Riksförbundet Visir 277 277 277 

Lärare mot tobak 658 658 658 

Farmaci mot Tobak 179 179 179 

Läkare mot tobak 1 360 1 360 1 360 

Tandvård mot tobak 508 508 508 

Sjuksköterskor mot tobak 508 508 508 

Summa 5 000 5 000 5 000 

Övriga organisationer 

Riksförbundet Hälsofrämjandet 50 50 50 

Förbundet S:t Lukas 110 110 110 

Svensk förening för psykisk hälsa 100 100 100 

Spädbarnsfonden 50 50 50 

Svensk förening för folkhälsoarbete 0 475 790 

Spelberoendes Riksförbund 175 0 0 

Amningshjälpen 70 0 70 

Summa 555 785 1 170

Homosexuellas organisationer 

Föreningen Regnbågen 25 25 25 

Kvinnohöjden 75 75 75 

RFSL 660 660 660 

Homosexuella Liberaler 20 20 20 

Riks-EKHO 190 95 95 

Tupilak 35 35 35 

SFG/Sveriges Förenade Gaystudenter 60 30 0 

ROHS/Riksorganisationen för Homosexuella Socialister 

20 20 0 

Homosexuella Socialdemokrater 30 0 0 

Summa 1 115 960 910 

Stöd till Hiv-preventivt arbete 

Posithiva gruppen 600 600 600 

RFHP 1 100 1 100 1 050 

Stiftelsen PSB 130 130 150 

Stiftelsen Noaks Ark-Röda Korset 5 000 5 000 5 250 

FBIS/Förbundet Blödarsjuka i Sverige 130 130 150 

KCS, Kvinnocirkeln i Sverige 650 650 650 

RFHP/Kamratföreningen Oasen 800 740 800 

Kamratföreningen NU 45 110 160 

RFSU 2 920 2 820 3 150 

RFSL 4 900 4 200 4 200 

Summa 16 275 15 480 16 160 

Totalt 22 945 22 225 23 240 

Enligt regleringsbrev 

CAN 12 564 12 564 12 564 

Summa totalt 35 509 34 789 35 804 

45

Tabell: Fördelning av ekonomiskt stöd per mottagarkategori (tkr) 

Verksamhetsgrenar 

Projektstöd 

Samordnat folkhälsoarbete 

Nationell uppföljning och 

utvärdering 

Landsting Kommun 

46 

Organisationer 

Statliga 

myndig 

Övriga Summa 

2004 0 175 425 550 0 1 150 

2003 200 -28 919 450 0 1 541 

2002 

Nationellt kunskapscentrum 

0 550 1 765 1 038 127 3 481 

2004 26 0 1 421 2 461 148 4 056 

2003 642 150 420 4 304 34 5 550 

2002 

Hälsofrämjande levnadsvanor 

Tillsyn över alkohol, narkotika, 

tobak 

1 282 600 0 4 255 444 6 582 

2004 0 0 290 490 0 780 

2003 0 0 75 0 350 425 

2002 

Särskilda hälsofrämjande 

åtgärder 

1 650 0 0 1 587 0 3 237 

2004 27 721 4 679 8 750 3 757 3 253 48 160 

2003 13 037 4 517 10 704 500 173 28 931 

2002 

Smittskydd och hälsoskydd 

Förebyggande åtgärder mot 

hiv/aids och andra sexuellt 

överförbara sjukdomar 

5 375 0 4 412 0 644 10 431 

2004 13 392 250 8 030 1 000 1 725 24 397 

2003 15 895 538 8 359 786 450 26 028 

2002 16 161 271 3 879 643 470 21 424 

Gemensamt 2002 130 300 1 512 1 844 146 3 931 

Organisationsstöd 

2004 35 509 35 509 

2003 34 789 34 789 

2002 

Totalt bidrag 

35 804 35 804 

2004 41 139 5 104 54 425 8 258 5 126 114 052 

2003 29 774 5 177 55 266 6 040 1 007 97 264 

2002 24 598 1 721 47 372 9 367 1 830 84 889

7 Organisationsstyrning 

Kompetensförsörjning 

Mål: Utvecklingsarbetet i syfte att ombilda institutet skall fortsätta i enlighet 

med vad som anges i propositionen Statens folkhälsoinstitut – roll och uppgifter 

(prop. 2000/01:99). 

Återrapportering: FHI skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål f ör 

kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits 

och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 

2005 respektive 2006-2007. Redovisningen skall göras för grupper av anställda 

inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är 

lämpligt. Målen för kompetensförsörjningen skall ha en klar och tydlig koppling 

till myndighetens mål för verksamheten, nuvarande kompetensförsörjning och 

bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara. 

Målen för institutets kompetensförsörjning fastställdes år 2003 till att gälla år 2008 utan etappindelning 

p.g.a. sin långsiktiga karaktär, men har nu enligt återrapporteringskravet fördelats på år 

2005 respektive 2006-2007. 

Åldersstruktur 

Mål: Att få en bredare spridning av åldrarna till år 2008. 

Genomsnittsåldern hos institutets personal är i stort sett oförändrad jämfört med 2003. Männens 

genomsnittsålder har minskat något från 50 till 49 år, medan kvinnornas genomsnittsålder är 

oförändrad. Nedan redovisas genomsnittsålder för år 2004 efter kompetenskategori: 

Kategori Genomsnittsålder 

Kvinnor Män Totalt 

Ledningskompetens 55 59 56 

Kärnkompetens 43 46 44 

Stödkompetens 48 48 48 

TOTALT 46 49 47 

Ålderstrukturen har dock förändrats under 2004. Vid nyrekrytering har målet att få en bredare 

åldersfördelning beaktats. Jämfört med åren 2002 och 2003 har antalet anställda i åldersintervallet 

31-40 år ökat med 6 procentenheter medan antalet anställda i åldersintervallet 51-60 år sjunkit 

med 2 procentenheter. Medelåldern på de under året nyrekryterade var 36 år jämfört med 47 år 

för dem som slutade. 

Målet för år 2004 har uppfyllts. Målen för 2005 respektive 2006-2007 är att ytterligare öka åldersspridningen. 

Fram till år 2008 kommer institutet att ha naturliga pensionsavgångar med ca 11 

procent och har möjlighet att vid nyrekrytering beakta målet att få en bredare åldersfördelning. 

Könsfördelning 

Mål: Att uppnå en jämn könsfördelning i kategorierna lednings- kärn- och stödkompetens till år 

47

2008. Med jämn könsfördelning avses en procentuell fördelning mellan könen som är 40/60 eller 

jämnare. 

Av de anställda per den 31 december 2004 var 75 procent kvinnor (72 procent 2003) och 25 

procent män (28 procent 2003). Tabellen nedan visar den procentuella könsfördelningen i de 

olika kompetenskategorierna: 

48 

Kategori Kvinnor Män 

Ledningskompetens 64 % 36 % 

Kärnkompetens 69 % 31 % 

Stödkompetens 91 % 9 % 

TOTALT 75 % 25 % 

Målet med en jämn könsfördelning (40/60 eller jämnare) i samtliga kompetenskategorier har inte 

uppnåtts. På grund av att en ny indelning i kompetenskategorierna skett enligt definition i nya 

föreskrifter, är 2004 års data inte helt jämförbara med föregående års. 

Under 2005 respektive 2006-2007 kommer målet att uppnå en jämn könsfördelning att beaktas 

vid såväl intern som extern rekrytering. 

Etnisk och kulturell mångfald 

Mål: Att öka andelen anställda med utländsk bakgrund 

Institutet har en mångfaldsplan med olika åtgärder för att underlätta för utrikes födda personer att 

söka och få anställning samt integreras i verksamheten. 

Under 2003 var andelen med utländsk bakgrund ca 10 procent. Under 2004 är den totala siffran 

oförändrad. I kategorin ledningskompetens har dock antalet chefer med utländsk bakgrund ökat. 

Två av fyra chefer som tillsatts under året har utländsk bakgrund. 

Målet har delvis uppfyllts för år 2004 genom att andelen utrikes födda har ökat inom kompetensområdet 

ledning. 

Målet för år 2005 respektive 2006-2007 är att fortsätta öka andelen anställda med utländsk bakgrund 

inom samtliga kompetenskategorier så att den återspeglar befolkningssammansättningen. 

Rörlighet 

Mål: Att vara en attraktiv arbetsplats, som rekryterar medarbetare med rätt kompetens och kan 

behålla sina medarbetare även på tjänster som är konkurrensutsatta. 

Personalomsättningen har minskat jämfört med år 2003. Av de 14 personer som lämnade institutet 

under år 2004 slutade fyra på egen begäran, två gick i pension och åtta slutade p.g.a. tidsbegränsade 

anställningar. 

Möjligheterna att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens har varit goda. Institutet får 

alltid kvalificerade sökande till utannonserade tjänster. Målet för 2004 är uppnått. 

Målet för år 2005 respektive åren 2006-2007 är att fortsätta vara en attraktiv arbetsplats enligt 

ovanstående definition. 

Utbildning 

Mål: Att i första hand tillgodose institutets kompetensbehov genom fortbildning av befintlig

personal. 

Institutets personal har en hög utbildningsnivå. 75 procent av personalen har akademisk utbildning 

varav 14 procent har disputerat. 

Mot bakgrund av att institutet sedan år 2001 har en ny verksamhetsinriktning har befintlig personal 

haft möjlighet, som ett led i omställningsprocessen, att vidareutbilda sig till magisternivå 

företrädesvis inom folkhälsovetenskap. Antalet anställda som hade magisterexamen i slutet av 

2004 uppgick till 32, (varav 7 är nyrekryterade) vilket är en kraftig ökning jämfört med 2003 då 

17 personer hade magisterexamen. 

En grundläggande utbildning i statskunskap med fokus på kommuners och landstings uppdrag 

och roll i den nationella folkhälsopolitiken har genomförts. 

Under 2004 genomfördes också en utbildning i omvärldsbevakning och informationssökning – 

Internet Research. Syftet var att öka kompetensen att hitta och kvalitetsbedöma information på 

Internet samt att erhålla verktyg och strategier för en effektiv informationssökning. 

Målet för år 2004 är uppnått. 

Målet för år 2005 respektive 2006-2007 är detsamma som för 2004 

Sjukfrånvaro 

Återrapporteringskrav: Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och 

budgetunderlag 7 kap 3§. 

Mål: Att i enlighet med regeringens mål halvera sjukskrivningarna till år 2008 jämfört med år 

2003. 

Nedan redovisas sjukfrånvaro i förhållande till den totala ordinarie arbetstiden samt andel som 

uppgår till 60 dagar eller mer. 

2004 2003 

Totalt 4,1 3,7 

Varav andel långtidssjuka 2,6 2,0 

Kvinnor 5,0 4,7 

Män 1,6 0,9 

Åldersgrupp 50 år 4,1 4,4 

Totalt sett har sjukfrånvaron ökat under 2004. Målet för 2004 har inte uppnåtts. Rehabiliteringsarbetet 

under år 2004 har lett till att majoriteten av sjukskrivningarna är på deltid. 

För att förebygga och minska ohälsan har institutet haft ett omfattande friskvårdsprogram för att 

stimulera till såväl fysisk som kulturell aktivitet. 

Mål för år 2005 respektive åren 2006-2007 är att minska långtidssjukskrivningarna. 

49

Finansiell redovisning 

Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 

50 

2000 2001 2002 2003 2004 

Beviljad låneram Riksgäldskontoret (RGK) 5 000 5 500 5 000 5 000 4 500 

Utnyttjad låneram RGK vid årets slut 2 838 2 607 3 001 3 165 3 810 

Beviljad kredit på räntekonto 10 900 12 900 11 970 12 500 10 370 

Maximalt utnyttjad kredit på räntekonto 4 597 3 067 0 0 0 

Räntekostnader på räntekonto 0 0 0 0 0 

Ränteintäkter på räntekonto 221 470 921 1 632 1 523 

Avgiftsintäkter 1) 3 983 5 238 6 155 10 436 11 125 

Beräknade avgiftsintäkter 4 030 5 900 7 700 9 700 

Beviljad anslagskredit, anslag 14:1 2 000 1 970 1 740 1 744 1 744 

Utnyttjad anslagskredit 0 0 0 0 373 

Utgående anslagssparande 273 1 862 1 349 20 0 

varav intecknat av åtaganden 0 0 0 0 0 

Beviljad anslagskredit, anslag 14:4 ap.1 3 300 3 610 3 670 1 873 3 888 


Utgående anslagssparande 3 549 6 101 3 316 2 668 399 

varav intecknat av åtaganden 842 0 2 523 591 0 

Beviljad anslagskredit, anslag 14:7 ap.2 377 377 377 

Utnyttjad anslagskredit 0 0 0 

Utgående anslagssparande 0 0 0 

varav intecknat av åtaganden 0 0 

Beviljad anslagskredit, anslag 14:7 ap.3 120 120 120 120 420 


Utgående anslagssparande 0 0 0 

varav intecknat av åtaganden 0 0 0 

Beviljad anslagskredit, anslag 14:7 ap.4 900 900 900 

Utnyttjad anslagskredit 0 0 0 

Utgående anslagssparande 18 108 17 326 0 

varav intecknat av åtaganden 0 17 326 0 

Totalt gjorda åtaganden 0 12 450 13 300 17 917 20 215 

Bemyndiganden (fr o m 1999) 108 000 50 000 40 000 40 000 25 000 

Antalet årsarbetskrafter 89 100 116 128 138 

Medelantalet anställda 101 116 126 149 159 

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 471 1 328 1 161 991 1 170 

Årets kapitalförändring 506 -1 587 -1 566 -35 -1 292 

Balanserad kapitalförändring (exkl årets) -612 -672 -2 260 -3 825 -3 860 

1) Fr o m år 2001 inkl. uppbördsintäkter. Beloppet för år 2003 är justerad med uppbördsintäkter.

Resultaträkning (tkr) 

Not Utfall 2004 Utfall 2003 

Verksamhetens intäkter 

Intäkter av anslag 1 150 553 140 185 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 6 325 6 214 

Intäkter av bidrag 3 2 834 459 

Finansiella intäkter 511 793 

Summa 160 223 147 650 

Verksamhetens kostnader 

Kostnader för personal 4 -88 531 -80 773 

Kostnader för lokaler 5 -13 612 -12 808 

Övriga driftkostnader 6 -57 324 -52 189 

Finansiella kostnader -120 -211 

Avskrivningar och nedskrivningar -1 928 -1 704 

Summa -161 515 -147 685 

Verksamhetsutfall -1 292 -35 

Uppbördsverksamhet 

Intäkter av avgifter m.m. och andra intäkter 

som inte disponeras av myndigheten 

4 800 4 222 

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbörd 7 -4 800 -4 222 

Saldo 0 0 

Transfereringar 

Medel som erhållits från statsbudgeten för 

finansiering av bidrag 

8 117 439 128 619 

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering 

av bidrag 

335 0 

Finansiella intäkter 9 1 012 839 

Lämnade bidrag 10 -118 786 -129 458 

Saldo 0 0 

Årets kapitalförändring 11 -1 292 -35 

51

Balansräkning (tkr) 

52 

Not 2004-12-31 2003-12-31 

TILLGÅNGAR 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 599 155 

Maskiner och inventarier 3 213 3 043 

Summa materiella anläggningstillgångar 

Varulager m.m. 

12 3 812 3 198 

Varulager 2 029 3 584 

Summa varulager m.m. 

Fordringar 

13 2 029 3 584 

Kundfordringar 378 691 

Fordringar hos andra myndigheter 4 079 4 153 

Övriga fordringar 14 3 781 3 787 

Summa fordringar 

Periodavgränsningsposter 

8 238 8 631 

Förutbetalade kostnader 3 984 3 697 

Övriga upplupna intäkter 37 93 

Summa periodavgränsningsposter 

Avräkning med statsverket 

15 4 021 3 790 

Avräkning med Statsverket -51 668 -58 959 

Summa avräkning med statsverket 

Kassa och bank 

16 -51 668 -58 959 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 17 63 477 67 566 

Summa kassa och bank 18 63 477 67 566 

Tillgångar 29 909 27 809 

KAPITAL OCH SKULDER 

Myndighetskapital 

Balanserad kapitalförändring 19 -3 860 -3 825 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 11 -1 292 -35 

Summa myndighetskapital 

Avsättningar 

-5 152 -3 860 

Avsättningar för pensioner 20 957 1 227 

Summa avsättningar 

Skulder m.m. 

957 1 227 

Lån i RGK 21 3 810 3 165 

Skulder till andra myndigheter 22 4 690 4 232 

Leverantörsskulder 9 982 8 040 

Övriga skulder 1 845 1 493 

Summa skulder m.m. 

Periodavgränsningsposter 

20 327 16 930 

Upplupna kostnader 7 404 7 161 

Oförbrukade bidrag 6 374 6 352 

Summa periodavgränsningsposter 23 13 778 13 513 

Summa kapital och skulder 29 909 27 809 

Ansvarsförbindelse 24

Finansieringsanalys (tkr) 

DRIFT 

Not 2004 2003 

Kostnader -159 858 -144 754 

Finansiering av drift 25 

Intäkter av anslag 150 553 140 185 

Intäkter av avgifter och andra er- 26 6 239 6 125 

sättningar 

Intäkter av bidrag 2 834 459 

Övriga intäkter 511 793 

Summa medel som tillförts för finansiering 

av drift 

160 136 147 561 

Ökning (-) / minskning (+) av lager 1 555 -1 665 

Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga 

fordringar 

175 -1 919 

Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga 

skulder 

2 778 3 166 

Kassaflöde från/till drift 4 787 2 389 

INVESTERINGAR 

Investeringar i materiella tillgångar -1 636 

Investeringar i materiella tillgångar -2 542 

Summa investeringsutgifter -2 542 -1 636 

Finansiering av investeringar 

Lån från Riksgäldskontoret 2 572 1 846 

- amorteringar -1 928 -1 683 

Försäljning av anläggningstillgångar 87 89 

- därav medel som tillförts statsbudgeten 

0 0 


av investeringar 

Förändring av kortfristiga fordringar 

och skulder 

731 252 

240 -281 

Kassaflöde från/till investeringar -1 571 -1 665 

53

UPPBÖRDSVERKSAMHET 

Intäkter av avgifter m.m. samt andra 

intäkter som inte disponeras av 

myndigheten 

Intäkter av uppbörd 

Förändring av kortfristiga fordringar 

och skulder 

54 

4 800 4 222 

-13 -3 167 

Inbetalningar i uppbördsverksamhet 4 787 1 055 

Medel som tillförts statsbudgeten 

från uppbördsverksamhet 

Kassaflöde från/till uppbördsverksamhet 

TRANSFERERINGSVERKSAMHET 

-4 800 -4 222 

-13 -3 167 

Lämnade bidrag -118 786 -129 458 

Utbetalningar i transfereringsverksamhet 

-118 786 -129 458 

Finansiering av transfereringsverksamhet 

Medel som erhållits från statsbudgeten 

för finansiering av bidrag 

117 439 128 619 

Medel som erhållits från andra myndigheter 

för finansiering av bidrag 

335 

Finansiella intäkter 

Övriga erhållna medel för finansiering 

av bidrag 

1 012 839 


av transfereringsverksamhet 

118 786 129 458 

Kassaflöde från/till transfereringsverksamhet 

0 0 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 3 203 -2 443 

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING 

AV LIKVIDA MEDEL 

Likvida medel vid årets början 8 606 11 049 

Ökning (+) / minskning (-) av tillgodohavande 

RGK 

Ökning (+) / minskning (-) av avräkning 

med statsverket 

-4 089 54 917 

7 292 -57 359 

Summa förändring av likvida medel 3 203 -2 443 

Likvida medel vid årets slut 11 809 8 606

Anslagsredovisning 

Tabell: Redovisning mot anslag (tkr) 

Anslag Ingående 

överföringsbelopp 

Utgiftsområde 9 

Hälsovård, sjukvård 

och social omsorg 

Politikområde Folkhälsa 

Årets 

tilldelning 

enligt 

regleringsbrev 

Totalt 

disponibeltbelopp 

Utgifter 

Utgående 

överföringsbelopp 

14:1 Insatser mot aids 20 58 122 58 142 58 515 -373 

14:4 Statens folkhälsoinstitut 

14:4 ap 1 Förvaltningsmedel 2 668 129 596 132 264 131 865 399 

14:4 ap 2 Återbetalningsmedel 53 646 0 53 646 3 722 49 923 

14:4 Summa 56 313 129 596 185 909 135 587 50 323 

14:7 

Folkhälsopolitiska 

åtgärder 

14:7 ap 2 Bidrag till CAN 0 12 564 12 564 12 564 0 

14:7 ap 3 Insatser för att förebygga 

spelberoende 

-21 14 000 13 979 14 000 -20 

14:7 ap 4 Tobaksförebyggande 

åtgärder 

17 326 30 000 47 326 47 326 0 

14:7 ap 2-4 Summa 17 306 56 564 73 870 73 890 -20 

Summa anslag 73 639 244 282 317 921 267 992 49 929 

Inkomsttitel Beräknat 

belopp 

Inkomster 

2544 Avgifter till Statens folkhälsoinstitut 3 700 4 800 

55

Bemyndigande (tkr) 

Redovisning mot bemyndiganden i årsredovisning (tkr) 

Anslag Anslagsbenämning 

14:4 Statens 

folkhälsoinstitut 

14:4 

ap 1 

56 

Förvaltningsmedel 

Tilldelad 

bemyndiganderam 

Ingående 

åtaganden 

Beviljad anslagskredit enligt regleringsbrev är 

Uteståendeåtaganden 

Utestående åtagandens fördelning per år 

2005 2006 2007 2008 2009 

25 000 15 570 20 215 5 025 4 575 4 125 4 125 2 365 

Anslag/ 

anslagspost 

Benämning Anslagskredit 

14:1 Insatser mot aids 1 744 tkr 

14:4 Statens folkhälsoinstitut 

14:4 ap 1 Förvaltningsmedel 3 888 tkr 

14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder 

14:7 ap 2 Bidrag till CAN 377 tkr 

14:7 ap 3 Insatser för att förebygga spelberoende 420 tkr 

14:7 ap 4 Tobaksförebyggande åtgärder 900 tkr

Noter 

Resultaträkning 

Not 1 Intäkter av anslag 2004 2003 

Anslag 14:1 16 727 18 038 

Anslag 14:4 ap 1 125 193 116 277 

Anslag 14:7 ap 3 2 654 1 116 

Anslag 14:7 ap 4 5 979 4 754 

Summa intäkter av anslag 150 553 140 185 

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2004 2003 

Disponibla avgiftsintäkter 

Avgifter Folkhälsostämman 3 466 3 196 

Övriga seminarier och konferenser 331 25 

Skrifter 2 392 2 438 

Konsultuppdrag 0 433 

Övriga intäkter 136 122 

Summa disponibla intäkter 6 325 6 214 

Not 3 Intäkter av bidrag 2004 2003 

EU-medel 494 259 

Socialdepartementet 1 440 

Övrigt 900 200 

Summa intäkter av bidrag 2 834 459 

Not 4 Personalkostnader 2004 2003 

Löner och arvoden 53 376 46 523 

Avtalsenliga kostnader och pensioner 30 342 30 176 

Diverse kostnadsersättningar mm 2 044 1 787 

Utbildning egen personal 2 769 2 287 

Summa personalkostnader 88 531 80 773 

Not 5 Lokalkostnader 2004 2003 

Lokalkostnader 12 306 11 588 

Lokalkostnader Folkhälsostämman 1 278 1 114 

Lokalkostnader övrigt 28 106 

Summa lokalkostnader 13 612 12 808 

Not 6 Övriga driftskostnader 2004 2003 

Konsulter 20 661 23 309 

Annonser och media 5 705 5 933 

Samarbetsavtal 5 327 3 360 

Tryckning 4 230 6 477 

Resekostnader 2 969 2 572 

Distribution 3 523 1 998 

Porto och telefon 1 925 2 028 

Övrigt 12 984 6 512 

Summa övriga driftskostnader 57 324 52 189 

Konsulter och köpta tjänster under Folkhälsostämman kostade 1 399 tkr 

Varulagret har ökat med 1 555 tkr vilket har påverkat posten Övrigt. 

Motsvarande siffror för år 2003 var 2 059 tkr resp. – 1 665 tkr. 

57

Not 7 Uppbördsverksamhet 2004 2003 

Icke disponibla avgiftsintäkter 

Inkomsttitel 2544 4 800 4 222 

Summa icke disponibla avgiftsintäkter 4 800 4 222 

Not 8 Transfereringar 2004 2003 

Finansiering av bidrag 

Anslag 14:1 41 788 41 504 

Anslag 14:4 ap 1 6 671 9 265 

Anslag 14:4 ap 2 3 722 31 354 

Anslag 14:7 ap 2 12 564 12 564 

Anslag 14:7 ap 3 11 346 7 904 

Anslag 14:7 ap 4 41 348 26 028 

Summa transfereringar 117 439 128 619 

Not 9 Återbetalningsmedel 

Medel för återbetalningar av vissa avgifter som tagits ut av partihandlare och tillverkare 

är placerade på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret och har genererat ränteintäkter 

på 1 012 tkr 2004 och 839 tkr 2003. 

Not 10 Transfereringar, lämnade bidrag 2004 2003 

Åtgärder mot hiv/aids och STI 41 788 42 468 

Förebyggande spelberoende 11 346 7 904 

Tobaksförebyggande åtgärder 41 348 26 028 

Bidrag till CAN 12 564 12 564 

Övrigt ekonomiskt stöd 7 006 8 301 

Återbetalning av avgifter (ej ekonomiskt stöd) 4 734 32 193 

Summa 118 786 129 458 

Not 11 Årets kapitalförändring 2004 2003 

Anslagsavräknat 

Amortering av RGK-lån 1 928 1 683 

Förändring varulager -1 555 1 665 

58 

Ej anslagsavräknat 

Avskrivningar -1 928 -1 704 

Pensionsavsättningar 271 -1 227 

Semesterlöneskuld -70 -715 

Upplupna arvoden mm -28 -118 

Övriga upplupna kostnader -91 381 

Årets kapitalförändring -1 292 -35

Balansräkning 

Not 12 Materiella anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångar, som aktiveras i balansräkningen, har en anskaffningskostnad av 

minst 10 tkr och med en beräknad ekonomisk livslängd av minst 3 år. Avskrivningar 

sker linjärt och från den månad anläggningstillgången tas i bruk. Bärbara datorer och 

mobiltelefoner beräknas ha en kortare livslängd än 3 år och kostnadsförs helt vid anskaffandet. 

Avskrivningsplan: 

Avskrivningstid 3 år: Datorer och kringutrustning 

Avskrivningstid 5 år: Maskiner 

Avskrivningstid 7 år: Övriga inventarier 

Avskrivningstid hyresavtalets längd: Förbättringsutgifter på annans fastighet 

Materiella anläggningstillgångar 2004 2003 

Anläggningstillgångar 10 781 10 865 

Tillkommande och avgående tillgångar -487 1 636 

Årets avskrivningar 702 -1 704 

Ackumulerade avskrivningar -7 184 -7 599 

Bokfört värde anläggningstillgångar 3 812 3 198 

Not 13 Varulager 2004 2003 

Lagervärde 2004 års nyproduktion 1 722 3 290 

Lagervärde tidigare års produktion 307 294 

Lagervärde 2 029 3 584 

2004 nyproducerades 284 skrifter m.m. mot 312 året innan. 

Not 14 Övriga fordringar 2004 2003 

Uppbördsfordringar 3 728 3 715 

Övriga fordringar 53 72 

Summa övriga fordringar 3 781 3 787 

Not 15 Periodavgränsningsposter (tillgångar) 2004 2003 

Hyreskostnader 2 829 2 834 

Övriga periodiseringar 1 192 956 

Summa periodavgränsningsposter 4 021 3 790 

Not 16 Avräkning av statsverket 2004 2003 

IB -58 959 -1 600 

Avräknat mot statsbudgeten: 

Anslag 267 992 268 804 

Inkomsttitlar -4 800 -4 222 

Avräknat mot statsverkets checkräkning: 

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -129 596 -209 894 

Uppbördsmedel m.m. 11 803 9 083 

Transfereringar m.m. -138 107 -121 131 

UB -51 668 -58 959 

Not 17 Behållning räntekonto 2004 2003 

Anslagsmedel 57 183 61 204 

Bidrag från annan statlig myndighet 5 478 5 822 

Icke statliga bidrag 816 530 

Räntekontots saldo 12-31 63 477 67 566 

- varav kortsiktigt likviditetsbehov 1 563 9 237 

59

Not 18 Räntekontokredit hos Riksgäldskontoret 2004 2003 

Räntekontokredit enligt regleringsbrev 10 368 12 489 

Not 19 Balanserad kapitalförändring 2004 2003 

Anslagsavräknat 

Amorteringar av RGK-lån 15 565 13 882 

Investeringar ej lånefinansierade 82 82 

Amortering leasingavtal 650 650 

Förändring varulager 3 583 1 918 

60 

Ej anslagsavräknat 

Alkoholinspektionen -566 -566 

Avskrivningar -15 472 -13 768 

Pensionsavsättningar -1 227 

Bokförda kostnader investeringar -193 -193 

Avskrivningar leasingavtal -642 -642 

Förändring semesterlöneskuld -5 038 -4 323 

Upplupna arvoden mm -514 -396 

Övriga upplupna kostnader -88 -469 

Summa balanserad kapitalförändring -3 860 -3 825 

Not 20 Avsättningar 

Pensionsförmåner som institutet skall bekosta. Beloppet är framräknat av Statens pensionsverk 

enligt de försäkringstekniska grunder som Nämnden för avtalsförsäkringar 

fastställt. 

Not 21 Lån i Riksgäldskontoret 2004 2003 

Beviljad låneram 4 500 5 000 

Ingående balans 3 165 3 001 

Nyupptagna lån 2 572 1 846 

Årets amorteringar 1 928 1 683 

Not 22 Skulder till andra myndigheter 2004 2003 

RSV arbetsgivaravgifter mm 1 493 1 417 

SPV avtalsförsäkring 776 734 

Leverantörsskulder inomstatliga 1 494 1 892 

RFV Särskild löneskatt Kåpan 88 80 

Utgående moms 917 84 

Övrigt -78 24 

Summa skulder till andra myndigheter 4 690 4 232 

Posten Övrigt år 2004 är en korrigering av betalningsflöde som bokförts på 

fel budgetår 

Not 23 Periodavgränsningsposter skulder 2004 2003 

Bidrag från andra statliga myndigheter -5 478 -5 822 

Bidrag från icke statliga organisationer -896 -530 

Upplupna löner mm -6 475 -6 377 

Övriga upplupna kostnader inomstatliga -130 -130 

Övriga upplupna kostnader utomstatliga -799 -654 

Summa periodavgränsningsposter skulder -13 778 -13 513

Not 24 Ansvarsförbindelser 

Regeringsrätten konstaterade den 20 december 2002 att vissa avgifter som tagits ut av 

partihandlare och tillverkare stod i strid med EG-rätten. Institutet har hittills återbetalt 

knappt 37 mkr. Ett flertal ärenden finns hos domstol för avgörande. 

Finansieringsanalys 

Not 25 Kostnader 2004 2003 

Verksamhetens kostnader -161 515 -147 685 

Avskrivningar 1 928 1 704 

Avsättningar -271 1 227 

Summa verksamhetens kostnader -159 858 -144 754 

Not 26 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2004 2003 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 6 325 6 214 

Realisationsvinster -87 -89 

Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar 6 238 6 125 

Övriga noter 

Not 27 Redovisning av ersättningar och andra förmåner samt avtalade framtida åtaganden 

för av regeringen utsedda rådsledamöter samt ledande befattningshavare vid 

institutet 

Namn Belopp Andra styrelseuppdrag 

Ågren Gunnar 812 229 CHESS (Centre for Health Equity Studies) Stock- 

Statens folkhälsoinstitut holms universitet, 

EpC (Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen), 

SBU (Statens beredning för Medicinsk Utvärdering), 

Vägverkets Trafiksäkerhetsråd 

Jeppsson Karin 9 835 Livsmedelsverket, Länsstyrelsen i Blekinge, 

Statens folkhälsoinstitut Sjöfartsverket, Skogsvårdsstyrelsen södra Götaland 

Blom Bokliden Kerstin 1 900 

Statens folkhälsoinstitut 

Carsjö Kerstin 950 


Hyttsten Ellen 2 850 


Härstedt Kent 950 


Nilsson Brodén Anne Marie 2 850 Högskolan i Halmstad 


Åberg Rune 950 


61

Redovisningsprinciper 

Allmänt 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och 

budgetunderlag. 

Folkhälsoinstitutet använder sedan 1 jan 1999 Baskontoplan 1999 för statliga myndigheter som 

bygger på samma grundprinciper som baskontoplanen för företag (EU BAS 97) med undantag 

för vissa anpassningar till statliga förhållanden. 

Belopp anges i tkr om inte annat framgår. 

Resultatredovisning 

Statens folkhälsoinstitut har under året tillämpat en redovisningsplan i fem fält där alla kostnader 

och intäkter förutom på konto även har redovisats på aktivitet, organisatorisk enhet, verksamhetsgren 

och finansieringskälla. I den löpande redovisningen har alla gemensamma kostnader, 

inkl. lönekostnader, redovisats för sig, för en senare utfördelning på resp aktivitet. 

Fördelning av kostnader och intäkter 

Institutet har obligatorisk tidredovisning. Lönekostnaden har sedan fördelats per aktivitet i förhållande 

till nedlagd tid. Gemensamma kostnader för ledning och administration samt avdelningsgemensamma 

kostnader (motsv) har bedömts främst vara personrelaterade, varför även de 

har fördelats på de olika aktiviteterna efter nedlagd tid. 

Ränteintäkter har fördelats per verksamhetsgren som finansierats av räntebelagda medel. Fördelningen 

har gjorts utifrån omsättningen (nedlagda kostnader). Undantag är ränteintäkterna på 

anslagspost 14:4 ap.2 Återbetalningsmedel, där hela beloppet tillförts verksamhetsgrenen Tillsyn. 

Övriga intäkter t.ex.från försäljning av informations- och utbildningsmaterial eller externa 

bidrag för vissa projekt har bruttoredovisats på resp aktivitet. 

Transfereringar 

Transfereringar är ekonomiska händelser där myndighetens uppgift i huvudsak är att förmedla 

ekonomiskt stöd från statsbudgeten till olika mottagare. För institutets del är det utbetalning av 

ekonomiskt stöd till organisationer och projektstöd till olika mottagare. Dessutom ingår, efter 

samråd med Ekonomistyrningsverket, återbetalningar enligt Regeringsrättens dom från den 20 

december 2002 om avgifter som tagits ut av partihandlare och tillverkare i strid med EG-rätten. 

Finansiell redovisning 

Värdering av tillgångar 

Omsättningstillgångar har värderats till det belopp de förväntas realiseras. Värderingen av kundfordringar 

är gjord efter de belopp som bedöms betalas. Principer för lagervärdering har fastställts. 

I alla fall utom ett är det verkliga värdet lägre än anskaffningsvärdet när det gäller skrifter. 

I undantagsfallet har anskaffningskostnaden använts som grund för lagervärderingen. Video 

m.m.värderas till kopieringskostnad. 

Beloppsgränsen för vad som anses vara investering i anläggningstillgångar är 10 tkr. Avskrivningstiden 

är varierande mellan 3 och 7 år motsvarande den ekonomiska livslängden. 

62

Värdering av skulder 

Leverantörsskulder och personalens källskatt har upptagits med verkliga värden. Periodavgränsningsposter 

avser upplupna kostnader och förutbetalda intäkter samt även oförbrukade bidrag 

och upplupen semesterskuld m.m. 

Ändrade redovisningsprinciper 

Avskrivningstiden för Förbättringsutgifter på annans fastighet har ändrats till att löpa parallellt 

med hyreskontraktet. 

För Statens folkhälsoinstitut 

Gunnar Ågren 

63

Bilaga 1 Redovisning av uppdrag enligt 

regleringsbrev 

Nya uppdrag Redovisning 

FHI skall redovisa en bedömning av på vilket sätt myndigheten kan bidra till 

Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO), kostnad, 

bedömd nytta för den egna verksamheten samt på vilket sätt bidraget medför 

att NCO:s mål kan uppfyllas. Redovisning skall ske senast den 12 mars 2004 

till Försvarsdepartementet. 

FHI skall redovisa fördelningen av organisationsstödet under den senaste 3 

års-perioden och organisationernas totala budgetutfall under samma period. 

Redovisning skall ske senast den 15 maj 2004. 

FHI skall senast den 15 maj 2004 redovisa vad man inom sin verksamhet gör 

som bidrar till en rättvis och global hållbar utveckling. 

FHI skall redovisa skälen till varför "övergångsvisa" partihandlare enligt 

övergångsbestämmelser till ändringar i alkohollagen ännu inte efter fyra år 

har kunnat erhålla godkännande enligt lagen om alkoholskatt, enligt den nya 

ordningen för rätten till partihandel. Uppdraget skall redovisas senast den 31 

december 2004. 

FHI skall följa utvecklingen när det gäller sambandet mellan mat- och alkoholservering 

på serveringsställen med serveringstillstånd och beskriva konsekvenserna 

av att ta bort det nuvarande kravet för rätt till serveringstillstånd 

om ett kök för allsidig matlagning. FHI skall även belysa konsekvenserna av 

att tillåta provsmakning av alkoholdrycker på tillverkningsställen. Uppdraget 

skall redovisas senast den 31 december 2004. 

FHI skall, inom ramen för sitt uppdrag som statens expertmyndighet när det 

gäller drogförebyggande insatser samt som en del av uppdraget att vara 

svensk kontaktpunkt gentemot ECNN, ansvara för vidareutvecklingen av ett 

nationellt dokumentationssystem av förebyggande arbete i enlighet med den 

rapport som FHI överlämnade till Socialdepartementet i juli 2003. Uppdraget 

skall redovisas senast den 30 december 2005. 

Redan givna uppdrag 

FHI skall närmare följa tobaksförsäljningens utveckling när det gäller ungdomar 

och utvärdera tillämpningen och effekterna av tobakslagens bestämmelser 

avseende åldersgräns för inköp av tobak. Uppdraget skall redovisas senast 

den 1 januari 2004. 

FHI skall ta fram en strategi för hur institutet skall stimulera och stödja de 

myndigheter för vilka ett särskilt ansvar för folkhälsoarbetet har angivits i 

040308 

040514 

040514 

041221 

041231 

Ej redovisat 

031222 

040130 

I

propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35). Redovisning skall ske 

senast den 31 januari 2004. 

Regeringen har den 5 december 2002 (Ju2002/3367/U) fastställt reviderade 

delmål för den nationella ungdomspolitiken. Folkhälsoinstitutet skall följa upp 

delmålen 15, 16, 17 och 18. Uppdraget skall redovisas till Ungdomsstyrelsen 

senast den 22 februari 2003 samt vad avser uppföljningen för år 2003 senast 

den 22 februari 2004. 

FHI skall göra en genomgång av myndighetens föreskrifter och allmänna råd 

som berör företagande i syfte att identifiera onödigt betungande regler och 

redovisa de åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas i syfte att minska 

den administrativa bördan för företag. Redovisningen skall ske till Socialdepartementet 

senast den 24 februari 2004. 

FHI och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) skall i samarbete 

med andra berörda aktörer utarbeta en lägesbeskrivning av svensk folkhälsoforskning. 

Beskrivningen skall bl.a. innehålla en kartläggning av pågående 

forskning och forskarmiljöer samt en utvärdering av svensk folkhälsoforskning. 

Rapportering av kartläggningen skall ske senast den 30 november 

2003. Utvärderingen skall rapporteras senast den 1 mars 2004. 

FHI skall närmare följa folkölsförsäljningens utveckling när det gäller ungdomar 

och utvärdera tillämpningen och effekterna av alkohollagens bestämmelser 

när det gäller folköl (förslag aviserat i alkoholpropositionen 

2000/01:97). Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj 2004. 

FHI skall ta fram ett underlag med förslag till hur samhällets framtida arbete 

med hälsoinformation och hälsokommunikation bör bedrivas. En första delrapport 

skall lämnas senast den 31 december 2003. Den skall innehålla en 

redovisning av principiella utgångspunkter, rollfördelning mellan olika aktörer, 

prioriterade områden och målgrupper, hur hälsoinformationen organiserats 

i några jämförbara länder och vilka erfarenheter som gjorts samt vilka 

möjligheter modern teknik ger för produktion och distribution. Uppdraget 

skall slutredovisas senast den 15 maj 2004. 

FHI skall tillsammans med Livsmedelsverket ta fram ett underlag till en handlingsplan 

för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Uppdragets 

bakgrund och inriktning redovisas i en särskild bilaga. Uppdraget skall 

redovisas gemensamt senast den 30 december 2004. 

FHI skall samla in, analysera och sprida kunskap om hur föräldrastöd av olika 

slag kan utformas för att göra verklig nytta. Uppdraget skall redovisas i form 

av en slutrapport senast den 31 december 2004. 

FHI skall ta fram en folkhälsopolitisk rapport. Rapporten skall redovisa indikatorer 

för folkhälsans viktigaste bestämningsfaktorer som institutet, i samråd 

med andra aktörer, identifierat. Redovisningen skall ske i form av tidsserier 

som möjliggör analys av utvecklingstrender. Rapporten skall vidare redovisa 

vidtagna insatser på nationell, och så långt det är möjligt, på regional och 

lokal nivå som bedöms väsentligen ha bidragit till eller väsentligen kan komma 

att bidra till att nå det övergripande nationella folkhälsomålet och målen 

för de elva målområdena i propositionen Mål för folkhälsan (prop. 

2002/03:35). Rapporten skall även redovisa en bedömning av resultaten och 

II 

040223 

040224 

040224 

040501 

040510 

050209 

050117 

Ej redovisat

de mer långsiktiga effekterna av genomförda insatser samt ge rekommendationer 

om åtgärder. Rapporten skall redovisas senast den 30 september 2005. 

FHI skall i samverkan med kommuner och landsting/regioner bedriva kunskapsbaserad 

metodutveckling för tobakspreventivt arbete. Uppdraget skall 

redovisas för regeringen den 30 september 2005. 

FHI skall undersöka och analysera hälsosituationen för homosexuella, bisexuella 

samt transpersoner enligt regeringsbeslut nr 13 den 27 november 2003. 

Uppdraget skall slutredovisas den 15 november 2005. 

FHI skall följa upp den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. 

Uppdraget skall redovisas senast den 30 december 2006. 

Ej redovisat 

Ej redovisat 

Ej redovisat 

III

Bilaga 2 Publikationer 

Rapporter och interna publikationer 

Nummer Trycks PDF Titel ISBN 

R2004:01 trycks Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och 

självkänsla bland ungdomar 

IV 

91-973246-8-X 

R2004:02 trycks A healthier elderly population in Sweden! 91-7257-262-0 

R2004:03 trycks Rökning - produktionsbortfall 91-7257-263-9 

R2004:04 trycks Folkhälsoaspekter på EU:s gemensamma 

jordbrukspolitik 

91-7257-264-7 

R2004:05 PDF Kartläggning av svensk folkhälsoforskning 91-7257-265-5 

R2004:06 PDF An inventory of Swedish public health research 

91-7257-366-3 

R2004:07 trycks Allmänheten och hiv/aids 91-7257-267-1 

R2004:08 trycks Årsredovisning 2003 91-7257-268-X 

R2004:09 trycks Kunskapsbaserat folkhälsoarbete - Del 2 91-7257-269-8 

R2004:10 PDF Knowledge-based health work - Part 2 91-7257-270-1 

R2004:12 trycks Regionala matvanor och kostrelaterade 

dödsorsaker 

91-7257-271-X 

R2004:13 Utvärdering sommarkampanjen 2003 91-7257-272-8 

R2004:14 trycks Tänk långsiktigt - En samhällsekonomisk 

modell för prioriteringar 

R2004:15 trycks Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens 

R2004:16 trycks Utveckling samt insatser med stöd från 

hiv/aids-anslaget 

R2004:17 PDF Fäders betydelse för barn och ungdomars 

hälsa, utveckling och välbefinnande 

91-7201-849-6 

91-7257-273-6 

91-7257-274-4 

91-7257-275-2 

R2004:18 trycks Alkoholstatistik 2002 91-7257-276-0 

R2004:19 PDF Försäljningsstatistik för alkoholdrycker 

2003 

91-7257-277-9 

R2004:20 trycks Den nya folkhälsopolitiken 91-7257-278-7 

R2004:21 trycks Kommunernas organisation för folkhälsofrågor 

år 2003 

91-7257-279-5 

R2004:22 trycks Homosexuellas rättigheter 91-7257-281-7 

R2004:24 trycks TV-konsumtion och barns hälsa och anpassning 

91-7257-282-5 

R2004:26 trycks Projektkatalog 2004 91-7257-284-1

R2004:27 PDF Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars 

hälsa och välbefinnande 

91-7257-285-X 

R2004:28 trycks Länsrapport 2003 91-7257-286-8 

R2004:29 trycks Tobak och avvänjning 91-7257-287-6 

R2004:30 PDF När barn och ungdomar får bestämma mer 

påverkas hälsan 

91-7257-288-4 

R2004:31 trycks Skador av hasch och marijuana 91-7257-289-2 

R2004:32 trycks Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser 91-7257-290-6 

R2004:33 trycks På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- 

och sjukvård 

91-7257-295-7 

R2004:34 trycks Alkoholstatistik 2003 91-7257-297-3 

R2004:35 PDF Kartläggning av genusperspektivet 91-7257-298-1 

R2004:36 PDF Utveckling av lokalt alkohol- och narkotikaförebyggande 

arbete 

91-7257-299-x 

R2004:37 trycks Research Project Catalogue 2004-2005 91-7257-301-5 

R2004:38 trycks Den lekande arbetaren 91-7257-302-3 

R2004:40 PDF Prevention av ätstörningar 91-7257-305-8 

R2004:41 PDF The need for Health Impact Assessment 91-7257-308-2 

R2004:45 trycks Alkohol - No ordinary commodity översatt 

till svenska 

R2004:46 trycks Skador av hasch och marijuana 

engelsk version 

91-7257-313-9 

91-7257-314-7 

R2004:47 PDF Föräldrars inflytande 91-7257-316-3 

R2004:48 PDF Levnadsvanor och hälsa 91-7257-312-x 

R2004:49 PDF Nya verktyg för föräldrar 91-7257-319-8 

R2004:50 trycks Tobaksfria ungdomar - uppdaterad version 91-7257-320-1 

R2004:51 trycks Det motiverande samtalet uppdaterad version 

91-7257-321-X 

R2004:52 trycks Minskat bruk av tobak - var står vi idag? 91-7257-322-8 

R2004:53 Reduced use of tobacco how-far have we 

come? 

R2004:54 trycks Health Promotion at Workplace 91-7257-323-6 

R2004:55 

Vetenskapliga artiklar publicerade 2004 

PDF På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- 

och sjukvård –engelska 

91-7257-325-2 

Akhavan S, Bild C, Wamala SP. Health in relation to unemployment and sickleave among immigrants 

in Sweden from a gender perspective. J Immigrant Health 2004; 6(3):103-18. 

Axelsson S, Söder B, Nordenram G, Petersson LG, Dahlgren H, Norlund A, Källestål C, Mejàre 

I, Lingström P, Lagerlöf F, Holm AK, Twetman S. Effect of combined caries-preventive meth- 

V

ods: a systematic review of controlled clinical trials. Acta Odontologica Scandinavica 2004; 

62:163-9. 

Bates MN, Fawcett J, Garrett N, Cutress T, Kjellström T. Health effects of dental amalgam 

exposure: a retrospective cohort study. Int J Epidemiol 2004;33(4):894-902. 

Bokedal, C. Rasmussen F. Self-esteem and life style in Swedish school children. International 

Journal of Obesity and related metabolic disorders. International Symposium “Childhood Obesity: 

From basic knowledge to effective prevention” and the 14th Workshop “ European Childhood 

Obesity Group”, 2004;28 (Supplement 3):127. 

Fossum B, Arborelius E, Bremberg S. Evaluation of a counseling method for the prevention of 

child exposure to tobacco smoke: an example of client-centered communication. Prev Med 

2004;38(3):295-301. 

Friel S, McMichael AJ, Kjellström T, Prapamonto T. The housing and health transition in Thailand. 

Rev Environ Health 2004;19 (2). 

Guldbrandsson K, Bremberg S. A study of safety-promoting activities for children and adolescents 

in 25 Swedish municipalities. Health Promot Int 2004;19(2):215-26. 

Hogstedt C, Lundgren B, Moberg H, Pettersson B, Ågren G. The Swedish Public Health 

Policy and the National Institute of Public Health. Scandinavian journal of public health. 

2004;(32):1-64. 

Hogstedt C, Kjellström T. Globalization, working life and health. In: Proc. 18 th World Conference 

on Health Promotion and Health Education, Melbourne, Australia (2004). 

Janszky I, Ericson M, Mittleman MA, Wamala SP, et al. Heart rate variability in long-term risk 

assessment in middle aged women with coronary heart disease. J Intern Med. 2004;255(1):13-21. 

Kjellström T, Hogstedt C. Globalization, sustainable development and health. In: Proc. 18 th 

World Conference on Health Promotion and Health Education, Melbourne, Australia (2004). 

Källestål C. The effect of five years’ implementation of preventive methods in Swedish highrisk 

adolescents. Caries Res 2005; 39:20-26. 

Källestål C, Dahlgren L, Stenlund H. Oral health behaviour and self-esteem over four years in 

Swedish adolescents. Accepted in Journal of Adolescent Health. 

Lock K, Schäfer Elinder L. European fruit and vegetable sector reform. An opportunity to 

benefit both Agriculture and Public Health. Eurohealth 2004;10: 28-30. 

Månsdotter A, Lindholm L, Öhman A. Women, men and public health-how the choice of normative 

theory affects resource allocation. Health Policy 2004;69(3):351-64. 

Petersson LG, Twetman S, Dahlgren H, Norlund A, Holm AK, Nordenram G, Lagerlöf F, Söder 

B, Källestål C, Mejàre I, Axelsson S, Lingström P. Professional fluoride varnish treatment for 

caries control: a systematic review of clinical trials. Acta Odontologica Scandinavica 2004; 

62:170-6. 

Scoggins A, Kjellström T, Fisher G, Connor J, Gimson N. Spatial analysis of annual air pollu- 

VI

tion exposure and mortality. Sci Total Environ 2004;321(1-3):71-85. 

Schäfer Elinder L. The EU Common Agricultural Policy from a Public Health perspective. 

Eurohealth 2004;10(1). 

Internationellt publicerade böcker och bokkapitel 

Linell A, Sweden in the Year 2021 - A Systems Study of Sweden’s Future Environment. In M-O 

Olsson & G. Sjöstedt (Eds), Systems Approaches and Their Application: Examples from Sweden, 

2004 Kluwer Academic Publishers. 

Torsheim, T., Välimaa, R. & Danielson, M. Health and well-being. I: Currie et al, red. Young 

People's health in context , Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study: international 

report from the 2001/2002 survey. WHO, Köpenhamn, 2004. s.55-62. 

Wamala SP, Ågren G. Gender differences in health. In: Encyclopedia of Health and Behavior. 

Andersson N(Ed.) Sage Publications, 2004. 

VII


Distributionstjänst 

120 88 Stockholm 

Fax 08-449 88 11 

E-post fhi@strd.se 

Internet www.fhi.se 

Rapport R 2005:4 

ISSN 1651-8624 

ISBN 91-7257-331-7

Årsredovisning 2004, 658 kB - Statens folkhälsoinstitut

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Årsredovisning 2004, 658 kB - Statens folkhälsoinstitut

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?