Hälsokonsekvensbedömning i fysisk planering, 1.14 MB - Statens ...

Hälsokonsekvensbedömning 

i fysisk planering 

Fördjupning av översiktsplan för området 

Fyrvalla-Remonthagen, Östersund 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

Hälsokonsekvensbedömning 

i fysisk planering 

Fördjupning av översiktsplan för området 

Fyrvalla-Remonthagen, Östersund 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

© statens folkhälsoinstitut r 2007:18 

issn: 1651-8624 

isbn: 978-91-7257-528-8 

redaktör: henry stegmayr 

illustration: viera larsson 

foton: nettan oliw, peter de ru, photos.com 

och östersunds kommun/kontrastfoto 

tryck: nrs tryckeri, huskvarna, 2007

Innehåll 

Förord ____________________________________________________________ 5 

Sammanfattning____________________________________________________ 7 

Summary ________________________________________________________ 9 

1. Bakgrund till denna fallstudie ______________________________________ 11 

Folkhälsoinstitutets uppdrag ________________________________________ 11 

Utgångspunkter för fördjupning av översiktsplanen för Fyrvalla-Remonthagen __ 11 

Varför ska man göra en hälsokonsekvensbedömning? ____________________ 12 

Syfte ____________________________________________________________ 13 

2. Planering av hur hälsokonsekvensbedömningen ska genomföras__________ 15 

Avgränsningar ____________________________________________________ 15 

Områdesbeskrivning – lägesbeskrivning________________________________ 15 

Beskrivning av befolkningen ________________________________________ 16 

Berörda intressenter________________________________________________ 19 

Mål som påverkar planeringsprocessen ________________________________ 19 

Val av bedömningsverktyg __________________________________________ 21 

Val av mål och bestämningsfaktorer __________________________________ 22 

Val av prioriterade grupper __________________________________________ 23 

3. Beskrivning av nuläge, handlingsalternativ och miljöpåverkan ____________ 25 

Nulägesbeskrivning ________________________________________________ 25 

Beskrivning av studerade alternativ____________________________________ 27 

Identifiering och bedömning av miljöpåverkan __________________________ 31 

4. Analys ________________________________________________________ 35 

Hälsokonsekvensbedömning av de tre alternativen ______________________ 35 

Bedömning av Nollalternativet år 2020 ________________________________ 36 

Bedömning av alternativ Grön satsning år 2020 ________________________ 40 

Bedömning av alternativ Bygg mer år 2020 ____________________________ 44 

Variationsresonemang ______________________________________________ 47 

Processen – synpunkter som lämnats och hur de har beaktats ____________ 47

5. Resultatsammanställning, slutsatser och rekommendationer ____________ 49 

Jämförelse mellan alternativen ______________________________________ 49 

Målkonflikten – tillgång till bostäder och tillgång till grönområden __________ 50 

Jämlikhet och jämställdhet i hälsa ____________________________________ 51 

Rekommendation __________________________________________________ 51 

6. Erfarenheter ____________________________________________________ 53 

Sammanfattande slutsats____________________________________________ 55 

Medverkande ____________________________________________________ 56 

Ordlista __________________________________________________________ 57 

Referenser ________________________________________________________ 58

Förord 

hälsokonsekvensbedömning i fysisk planering 5 

Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att utveckla verktyg och metoder 

som kan användas för hälsokonsekvensbedömningar (HKB) och pröva dessa inom 

områden som är strategiskt viktiga för hälsan. Hälsokonsekvensbedömning är ett verktyg 

för att synliggöra hur besluten kan bidra till att nå social hållbarhet. Enligt regeringen 

ska alla politiska beslut utformas så att de tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska 

konsekvenser på lång sikt. 

Rapporten visar hur en miljöbedömning av en översiktsplan kan kompletteras med 

en HKB så att både miljömässiga och sociala konsekvenser för hälsan blir belysta. Ett 

viktigt syfte med den här fallstudien är att den ska kunna fungera som en vägledning 

för dem som vill förstärka kraven på hållbar utveckling i fysisk planering. 

Anita Linell, Henry Stegmayr och Ida Knutsson har skrivit rapporten. Värdefulla 

synpunkter och idéer har under arbetets gång lämnats från representanter från centrala 

myndigheter, landsting, länsstyrelser och kommuner. Deltagarlista redovisas i slutet av 

rapporten. 

Östersund i oktober 2007 

gunnar ågren anita linell 

generaldirektör avdelningschef

Sammanfattning 


En vanlig konflikt i samband med fysisk planering är om gröna områden i en stad ska 

behållas för rekreation eller bebyggas för att tillgodose behovet av centralt belägna 

bostäder. Så var fallet i Östersund. När ett stort antal militära förband flyttades bort från 

staden uppstod frågan hur det tidigare inhägnade området skulle nyttjas. Området kan 

beskrivas som en stor grön kil med spetsen in mot stadens centrum. 

I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) av den ”fördjupade översiktsplanen” för 

det aktuella området studerades tre alternativ, Nollalternativet, Bygg mer och Grön 

satsning. I denna rapport redovisas den hälsokonsekvensbedömning (HKB) som gjordes 

i samverkan mellan Östersunds kommun och Statens folkhälsoinstitut. I HKB:n 

beaktas både miljömässiga och sociala faktorer som påverkar hälsan. 

Resultaten från fallstudien presenteras bland annat med hjälp av den så kallade hälsomatrisen 

som visar både på vilka hälsopåverkande faktorer som studerats och hur olika 

befolkningsgrupper påverkas, exempelvis barn, äldre, funktionshindrade, kvinnor och 

män. Genom att jämföra hälsomatriser för de tre alternativen kan en beslutsfattare få en 

bra bild av vilka hälsokonsekvenser olika handlingsalternativ ger. 

I konsekvensanalyserna används bland annat GIS-verktyget (ett system för att 

skapa, analysera och bearbeta digitala kartor) för att ge information om de boende i och 

utanför planområdet. Under processen hölls samråd och utställningar. Synpunkter som 

lämnats av berörda intressenter i samrådsprocessen redovisas i HKB:n. 

Hälsokonsekvensbedömningen visar att alternativet Grön satsning är det alternativ 

som bäst tillgodoser hälsofrämjande faktorer, genom att de grönstrukturer som finns 

inom planområdet bevaras. I rapporten redovisas även erfarenheter från arbetsprocessen 

med HKB:n. 

Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att utveckla metoder för HKB 

inom strategiskt viktiga områden för folkhälsan samt att stödja tillämpningen av HKB 

på central, regional och lokal nivå. Denna fallstudie är ett led i det uppdraget och visar 

hur HKB kan tillämpas i kommunal fysisk planering.

Summary 


A common conflict in connection with physical planning is whether urban green areas 

should be preserved for recreation or developed to satisfy the need for centrally located 

housing. This was the case in the Swedish city of Östersund. When a large number of 

military units were moved away from the city, the issue of how the former enclosed 

area should be utilised was broached. The area can be described as a large green wedge 

pointing towards the city centre. 

In the EIA of the in-depth comprehensive plan for the area in question, three alternatives 

were studied; the Zero Alternative, Build More and Go Green. This report presents 

the HIA of the in-depth comprehensive plan, performed by SNIPH in partnership 

with the City of Östersund. Environmental as well as social health determinants were 

considered in the HIA. 

The results of the case study are presented using “health matrices”, which show 

both the determinants studied and how prioritised population groups are affected, for 

example children, older people, disabled persons, women and men. By comparing 

health matrices for the three alternatives, a decision-maker can see the consequences of 

different decisions. 

Tools such as GIS are used in the impact assessments to provide information of the 

residents inside and outside the planned area. Consultations and exhibitions are held 

during the EIA process and these are also incorporated into the HIA. 

The HIA shows that the Go Green alternative is to be recommended as the alternative 

that best satisfies health-promoting factors by preserving existing green structures 

in the planned area. The report also presents experiences from the HIA work process. 

SNIPH has been tasked by the Swedish Government to develop methods for HIA 

within certain strategically important areas and to support the application of HIA on 

the central, regional and local level. This case study is part of this task and shows how 

HIA can be applied in municipal physical planning.

1. Bakgrund till denna fallstudie 

Folkhälsoinstitutets uppdrag 

Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att utveckla verktyg och metoder 

som kan användas för hälsokonsekvensbedömningar (HKB) och pröva dessa inom 

några områden som är strategiskt viktiga för hälsan. Den här rapporten, en fallstudie 

som visar hur HKB kan tillämpas i samband med kommunal översiktsplanering, är ett 

led i detta uppdrag. Hälsokonsekvensbedömningen har genomförts i enlighet med den 

generella vägledning som institutet har gett ut, Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar 

– Med fokus på social och miljömässig hållbarhet. Hälsokonsekvensbedömningen 

är i detta exempel en komplettering till den miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) som är gjord av Östersunds kommun för planområdet Fyrvalla-Remonthagen 

(1). Syftet med HKB:n är att ge en helhetsbild av hälsokonsekvenserna, både sociala 

och miljömässiga. 

Utgångspunkter för fördjupning av översiktsplanen 

för Fyrvalla-Remonthagen 

Det försvarsbeslut som riksdagen fattade år 2004 innebar nedläggning av hela garnisonen 

i Östersund med Fältjägarregementet I 5, Jämtlands flygflottilj F 4 samt försvarsskolorna. 

Inom det aktuella området, Fyrvalla-Remonthagen, behövde man finna ny 

användning för befintlig bebyggelse och anläggningar. Kommunstyrelsen beslutade 

därför 2005-06-13 att en ”fördjupad översiktsplan” för Fyrvalla-Remonthagen skulle 

upprättas. 

Huvudsyftet med den ”fördjupade översiktsplanen” var att ta fram en plan för en 

omvandling från militärt område till civil stadsdel och integrera den i staden. En utgångspunkt 

för detta arbete var att bebyggelse inom området i första hand skulle 

användas för verksamheter som stödjer Östersunds utvecklingsområden: 

◗ Upplevelseindustri/upplevelseteknologi 

◗ Miljödriven företagsutveckling 

◗ Utbildningsstaden Östersund 


Östersunds kommun har genom sin samhällsbyggnadsförvaltning tagit fram förslag 

till en ”fördjupad översiktsplan” för Fyrvalla-Remonthagen (1). Vid utarbetandet av 

den ”fördjupade översiktsplanen” analyserades olika planalternativ för området.

12 hälsokonsekvensbedömning i fysisk planering 

Varför ska man göra en 

hälsokonsekvensbedömning? 

Enligt den översyn som gjorts av planoch bygglagen (PBL) föreslås den sociala dimensionen 

få en betydligt större tyngd i miljöbedömningar av exempelvis översiktsplaner i 

framtiden (2). Denna rapport syftar till att visa hur man kan gå till väga för att ge en 

bättre helhetsbild av hälsokonsekvenserna i olika planalternativ. I HKB:n som beskrivs 

i denna rapport analyseras både miljömässiga och sociala faktorer som är av betydelse 

för hälsan. 

Som stöd i arbetet har Boverkets rapport Miljöbedömningar för planer enligt planoch 

bygglagen – en vägledning använts (3). 

FAKTARUTA HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING 

Det övergripande syftet med en hälsokonsekvensbedömning (HKB) är att ge planerare 

och beslutsfattare kunskap om de samlade hälsoeffekterna inför ett politiskt beslut, om 

ett program, en plan eller ett projekt. Mål för den sociala dimensionen i hållbar utveckling 

har konkretiserats i Mål för folkhälsan som består av elva målområden och beslutades 

av riksdagen våren 2003 enligt propositionen 2002/03:35 Mål för folkhälsan (se figur 1). 

De elva målområdena innehåller viktiga faktorer som påverkar människors hälsa. 

Det övergripande målet för folkhälsan är att utjämna skillnader i hälsa mellan olika 

grupper. Därför ska bedömningar av hälsopåverkande faktorer i en HKB innehålla en 

beskrivning av hur olika grupper påverkas, dels sådana grupper som redan har en dålig 

hälsa, dels sådana som ligger i riskzonen för att få det. Aspekter som alltid ska beaktas 

om det är relevant är ålder, kön, funktionshinder samt etnisk, socioekonomisk och 

sexuell tillhörighet. 

HKB bör genomföras inför sådana beslut som har stor påverkan på människans hälsa i 

allmänhet eller hälsan för vissa grupper (4). En HKB bör alltså föregås av en behovsbedömning, 

en så kallad screening. 

En HKB ska liksom en MKB efter samrådet innehålla en dokumentation av de berördas 

åsikter, erfarenheter och förväntningar samt hur dessa har bedömts av den grupp som 

gör HKB:n.


Figur 1. Figuren visar samspelet mellan de tre ingående dimensionerna hållbar utveckling, mål för 

folkhälsan samt miljökvalitetsmål. 

FAKTARUTA MILJÖBEDÖMNING 

OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 

Vissa planer och program som upprättas av en myndighet eller kommun ska miljöbedömas 

om genomförandet av dem kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning 

är en process med vissa moment i vilken bland annat samråd och framtagande 

av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår. Miljökonsekvensbeskrivning är 

ett dokument där den betydande miljöpåverkan av planen eller programmet ska identifieras, 

beskrivas och bedömas. Begreppet miljö har här en vid betydelse och inkluderar 

bland annat befolkning, människors hälsa, bebyggelse, kulturarv med mera. 

Planer och program vilka som huvudregel ska miljöbedömas är exempelvis översiktsplaner, 

avfallsplaner, energiplaner, åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer och länstransportplaner. 

Vilka planer och program som ska miljöbedömas och hur detta ska ske regleras i 

miljöbalken, 6 kapitlet och MKB-förordningen. 

Syfte 

Social 

hållbarhet 

Mål för folkhälsan 

11 målområden 

Ekonomisk 

hållbarhet 

Miljömässig 

hållbarhet 

16 miljökvalitetsmål 

Syftet med denna fallstudie är att visa hur man kan komplettera och utveckla en HKB i 

en MKB för en översiktsplan så att planens konsekvenser för både den miljömässiga 

och den sociala dimensionen i hållbar utveckling blir redovisade.

2. Planering av hur hälsokonsekvensbedömningen 

ska genomföras 

Avgränsningar 

Den geografiska avgränsningen för analysen är området Fyrvalla-Remonthagen. 

I slutet av konsekvensanalysen utvidgas det studerade området till omkringliggande 

närområden för att kunna belysa målkonflikten mellan tillgången till bostäder och grönområden 

i de olika alternativen. När det gäller antalet studerade planalternativ så har 

dessa avgränsats till tre stycken med olika ambitionsnivåer för exploatering: Nollalternativet, 

Grön satsning 1 och Bygg mer. 

Hälsokonsekvensbedömningen (HKB) är avgränsad till miljömässiga och sociala 

faktorers effekter på folkhälsan. 

Framtidsbedömningarna av planalternativen är gjorda på 15 års sikt, det vill säga 

omkring år 2020. 

Områdesbeskrivning – lägesbeskrivning 

Området Fyrvalla-Remonthagen ligger i östra delen av Östersund och sträcker sig i 

öst–västlig riktning (1). Det är en del av före detta Östersundgarnisonens mark som 

nyttjades av försvarsskolorna (se figur 2). 

Inom planområdet finns i dag en grön kil som löper in i staden från naturen i öster 

och binder ihop centrum med den stadsnära skogen. Planområdet rymmer flera attraktiva 

frilufts- och idrottsanläggningar. 

Figur 2. Karta över Östersund med planområdet Fyrvalla-Remonthagen markerat. 

1. Kallas för Planalternativet i MKB. 

hälsokonsekvensbedömning i fysisk planering 15


Beskrivning av befolkningen 

I figur 3 har ett antal serviceanläggningar av betydelse markerats i de omkringliggande 

områdena till Fyrvalla-Remonthagen. Kartan visar också planområdets närhet till 

Rannåsens naturreservat. 

Naturreservat 

Sollidenområdet 

Grund-/gymnasieskolor 

Daghem/förskola 

Figur 3. Kartan visar serviceanläggningar av betydelse i de omkringliggande områdena till Fyrvalla- 

Remonthagen, liksom närheten till Rannåsens naturreservat.

300 m–1 km 150–730 

Befolkningsrutor 250 ✕ 250 m, antal personer 

40–150 

Inom 300 m 20–40 

10–20 

Fyrvalla-Remonthagenområdet 1–10 

Figur 4. Befolkning år 2006 inom 300 m respektive 300 m–1 km från Fyrvalla-Remonthagenområdet. Rutorna fångar dem 

som har sin folkbokföringsadress inom rutan. 


Totalt finns det 14 800 personer folkbokförda i och inom 1 km från Fyrvalla-Remonthagen. Cirka 400 

personer bor inom området, 3 400 personer inom 300 m och 11 000 personer mellan 300 m och 1 km 

från området (se tabell 1). Befolkningen är starkt koncentrerad till utbyggnadsområdets sydvästra 

delar som bland annat utgörs av Östersunds affärscentrum. De östra och norra delarna utgörs till 

största del av före detta militärområde samt av Östersunds Skidlöpareklubb (ÖSK-området). I dessa 

delar är byn Rannåsen med cirka 25 invånare i stort den enda fasta befolkningen inom 1 km från 

Fyrvalla-Remonthagen.


Jämfört med kommunen som helhet bor det förhållandevis många ungdomar och 

äldre i och omkring Fyrvalla-Remonthagen men få barn och medelålders. Detta är en 

vanlig bild av befolkningsstrukturen i lite större tätorter/regionala centrum. Högre 

utbildning lockar, men även annat, och ungdomars flyttströmmar går ofta till tätorter. 

Detta gäller i viss mån även äldre, i synnerhet kvinnor, som kanske blivit ensamstående 

och inte själva klarar skötseln av ett hus eller vill komma närmare ett större serviceutbud. 

Vid fördelning av materialet på kön (tabell 2), bekräftas att äldre kvinnor är 

överrepresenterade i området, särskilt inom 300 m från Fyrvalla-Remonthagen. 

Tabell 1. Åldersfördelning i och omkring Fyrvalla-Remonthagen. 

Antal 0–15 år 16–29 år 30–39 år 40–64 år 65– år Totalt 

Inom utbyggnadsområdet 66 70 37 162 100 435 

Utbyggnadsområdet–300 m 423 610 416 1 135 794 3 378 

300 m–1 km 1 210 2 786 1 539 3 161 2 242 10 938 

Totalt inom 1 km 1 699 3 466 1 992 4 458 3 136 14 751 

Totalt Östersunds kommun 9 998 10 914 7 667 19 765 10 239 58 583 

Andelar (%) 0–15 år 16–29 år 30–39 år 40–64 år 65– år Totalt 

Inom utbyggnadsområdet 15 16 9 37 23 100 

Utbyggnadsområdet–300 m 13 18 12 34 24 100 

300 m–1 km 11 25 14 29 20 100 

Totalt inom 1 km 12 23 14 30 21 100 

Totalt Östersunds kommun 17 19 13 34 17 100 

Tabell 2. Befolkningens fördelning på kön och ålder i och omkring Fyrvalla-Remonthagen. 

Antal män/kvinnor 0–15 år 16–29 år 30–39 år 40–64 år 65– år Totalt 

Inom utbyggnadsområdet 37/29 29/41 19/18 83/79 41/59 209/226 

Utbyggnadsområdet–300 m 215/208 310/300 220/196 538/597 272/522 1 555/1 823 

300 m–1 km 606/604 1 343/1 443 826/713 1 490/1 671 795/1 477 5 060/5 878 

Totalt inom 1 km 858/841 1 682/1 784 1 065/927 2 111/2 347 1 108/2 028 6 824/7 927 

Totalt Östersunds kommun 5 083/4 915 5 439/5 475 3 921/3 746 9 757/10 008 4 232/6 007 28 432/30 151 

Andelar (%) män/kvinnor 0–15 år 16–29 år 30–39 år 40–64 år 65– år Totalt 

Inom utbyggnadsområdet 18/13 14/18 9/8 40/35 20/26 100 

Utbyggnadsområdet–300 m 14/11 20/16 14/11 35/33 17/29 100 

300 m–1 km 12/10 27/25 16/12 29/28 16/25 100 

Totalt inom 1 km 13/11 25/23 16/12 31/30 16/26 100 

Totalt Östersunds kommun 18/16 19/18 14/12 34/33 15/20 100

Planområdet har ett högt värde för friluftslivet i Östersundsområdet och nyttjas flitigt 

av skolor, förskolor, boende samt för olika evenemang. Planområdet utgör också en 

viktig länk från staden in i ÖSK-området och Rannåsens naturreservat. Inom Sollidenområdet, 

med reumatikersjukhus, äldreboenden och rehabilitering, finns flitiga användare 

av planområdet. Cirka 3 000 människor når Remonthagens mitt inom 10 minuters 

promenad. Åldersfördelningen är i grova drag 25 procent barn och ungdomar upp till 

24 år, 50 procent vuxna i arbetsför ålder samt 25 procent pensionärer. 

Berörda intressenter 

Delaktighet och inflytande är en självklar del i ett demokratiskt samhälle. Intressenter 

som bjöds in till samråd var berörda sakägare, myndigheter, organisationer, kommunala 

förvaltningar samt hyresgäster och andra boende eller verksamma inom Fyrvalla- 

Remonthagen och dess närhet. 

Mål som påverkar planeringsprocessen 

Vid framtagandet av planer är det många faktorer som är styrande och bestämmer 

ramarna, bland annat ska planen vara förenlig med nationella, regionala samt kommunala 

mål och visioner. 

Nationella mål 

MÅL FÖR FOLKHÄLSAN 

I april 2003 biföll riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsan (5). Det övergripande 

målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för 

en god hälsa för hela befolkningen. En god hälsa är ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, 

psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp”. 

Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden, där man för varje 

målområde har tagit fram vetenskapligt baserade bestämningsfaktorer (evidensbaserade) 

som har stor betydelse för folkhälsan (6). Det övergripande syftet är att förbättra 

hela befolkningens hälsa och skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. 

Ett stort antal centrala myndigheter har under samverkan tagit fram evidensbaserade 

indikatorer som är särskilt viktiga för uppfyllelse av målen. 

MILJÖKVALITETSMÅL 


Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att till nästa generation lämna över 

ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta (7). Som stöd i det arbetet finns 16 

miljökvalitetsmål. De beskriver framtida mål för miljön och inriktningen på Sveriges 

miljöarbete nationellt, inom EU och internationellt. 

Tre viktiga strategier ligger till grund för miljöarbetet. De bygger på effektivare 

energianvändning och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp samt hushållning 

med mark, vatten och en god bebyggd miljö (8).


I faktarutan nedan ges en översikt av de elva målområdena för folkhälsa och de 16 

miljökvalitetsmålen. De mål som valdes ut för analys har markerats med blå färg. 

FAKTARUTA MED DE 11 MÅLOMRÅDENA FÖR FOLKHÄLSAN 

OCH MILJÖMÅL 


med fokus på social hållbarhet består 

av 11 målområden: 

✓ 1. Delaktighet och inflytande 

i samhället 

✓ 2. Ekonomisk och social trygghet 

3. Trygga och goda uppväxtvillkor 

✓ 4. Ökad hälsa i arbetslivet 

✓ 5. Sunda och säkra miljöer och 

produkter 

6. En mer hälsofrämjande hälso- 

och sjukvård 

7. Gott skydd mot smittspridning 

8. Trygg och säker sexualitet och 

en god reproduktiv hälsa 

✓ 9. Ökad fysisk aktivitet 

10. Goda matvanor och säkra 

livsmedel 

11. Minskat bruk av tobak och 

alkohol, ett samhälle fritt från 

narkotika och dopning samt 

minskade skadeverkningar av 

överdrivet spelande 

Jämställdhetsmålen 

MILJÖMÅL 

med fokus på miljömässig hållbarhet 

består av 15 miljökvalitetsmål: 

✓ 1. Begränsad klimatpåverkan 

✓ 2. Frisk luft 

3. Bara naturlig försurning 

✓ 4. Giftfri miljö 

5. Skyddande ozonskikt 

6. Säker strålmiljö 

7. Ingen övergödning 

8. Levande sjöar och vattendrag 

✓ 9. Grundvatten av god kvalitet 

10. Hav i balans samt levande kust 

och skärgård 

11. Myllrande våtmarker 

12. Levande skogar 

13. Ett rikt odlingslandskap 

14. Storslagen fjällmiljö 

✓ 15. God bebyggd miljö 

✓ 16. Ett rikt växt- och djurliv 

Länsstyrelserna ansvarar för att den nationella jämställdhetspolitiken får genomslag 

regionalt och lokalt, vilket innebär att dessa aspekter ska beaktas i planläggning. I det 

verktyg som används i HKB:n, hälsomatrisen, beaktas genusperspektivet i varje bedömning.

Barnkonventionen 

Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som bör gälla för alla 

barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller 

andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa 

under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den 

nationella lagstiftningen. I det verktyg som används i HKB, hälsomatrisen, beaktas 

barnkonventionen i bedömningen genom att konskvensen för barn bedöms för alla 

relevanta bedömningsfaktorer. 

Kommunala mål 

Kommunen har även tagit fram lokala mål, vilka bör beaktas i planarbetet. Här redovisas 

endast målen för tillväxtprogrammet. 

Östersunds kommun har valt ut tre utvecklingsområden som får extra stor uppmärksamhet 

i tillväxtprogrammet: 

◗ Upplevelseindustri/upplevelseteknologi 

◗ Miljödriven företagsutveckling 

◗ Utbildningsstaden Östersund 

Val av bedömningsverktyg 

Det verktyg för bedömning, den så kallade hälsomatrisen, som används i den här fallstudien 

har ursprungligen tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (9). 

Hälsomatrisen ger en bra struktur för analysen. Den ger även stöd för ett systematiskt 

arbetssätt när många prioriterade grupper och bestämningsfaktorer ska analyseras. En 

annan fördel med hälsomatrisen är att den inkluderar många av de policydokument 

som oftast är utgångspunkt för bedömningar av den sociala dimensionen i hållbar 

utveckling, barnkonventionen, integrationspolicy, policy för funktionshindrade, jämställdhetsperspektiv 

och ett socioekonomiskt perspektiv. 

Vidare ger hälsomatrisen en bra helhetsbild av hälsokonsekvenserna för beslutsfattaren 

och det blir lätt att jämföra konsekvenserna av olika planalternativ. 

I den här HKB:n görs enbart kvalitativa bedömningar. Bedömningarna visar hur ett 

förslag till plan påverkar bestämningsfaktorer för hälsa vid den aktuella studietidpunkten, 

i detta fall år 2020, jämfört med nuläget. Tre bedömningsnivåer har använts: 

◗ Förbättring 

◗ Oförändrat läge 

◗ Försämring 



Val av mål och bestämningsfaktorer 

MILJÖMÅL – bestämningsfaktorer 

När det gäller miljömålen har samma miljömål och bestämningsfaktorer som använts i 

miljökonsekvensbeskrivningen använts, men med ett urval av sådana som bedöms ha 

betydelse för hälsan. Dessa är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, 

Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv. 

MÅL FÖR FOLKHÄLSAN – bestämningsfaktorer 

Följande folkhälsomål och bestämningsfaktorer/indikatorer har valts ut för analysen. 

Folkhälsoinstitutets checklista för val av bestämningsfaktorer/indikatorer har använts 

som stöd vid urvalet (10). 

Val av bestämningsfaktorer för DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET 

◗ Tillgänglighet mellan, till och i byggnader 

En viktig förutsättning för funktionshindrades och äldres hälsa är tillgänglighet mellan, 

till och i byggnader i bostads- och arbetsmiljö liksom till gröna områden. 

Val av bestämningsfaktorer för EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET 

◗ Tillgång till bostad 

Tillgång till en bra bostad samt en god fysisk och social miljö i anslutning till boendet 

är viktiga faktorer som kan antas påverka människors hälsa och välbefinnande i en 

positiv riktning. De olika planalternativen varierar i omfattning när det gäller nybyggnation 

av bostäder. 

◗ Tillgång till utbildning 

Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa som visar att ju högre 

utbildning människor har, desto bättre är deras hälsa. Utbildningsnivån avgör individens 

position på arbetsmarknaden och därigenom tillgång till materiella resurser, liksom 

risken att utsättas för fysiska och psykosociala riskfaktorer i arbetsmiljön. 

◗ Trygghet i närmiljön 

Det finns ett samband mellan känslan av trygghet i närmiljön och självskattad fysisk 

och psykisk hälsa. En miljö som upplevs som otrygg begränsar människors rörelsefrihet 

och möjlighet att använda bostadsmiljön eller omgivande miljö för exempelvis 

rekreation och friluftsliv.

Val av bestämningsfaktorer för ÖKAD HÄLSA I ARBETSLIVET 

◗ Möjlighet till återhämtning 

En viktig aspekt för att upprätthålla hälsan i arbetslivet är möjligheter till nedvarvning 

och återhämtning mellan arbetspass. Arbetsplatser med god tillgänglighet till gröna 

strukturer ökar förutsättningarna för återhämtning. Naturvårdsverket har gett ut en 

rapport som visar på sambandet mellan hälsa och naturmiljö (11). 

Val av bestämningsfaktorer för SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER 

◗ Risk för olycksfall 

Skaderisker kan uppstå i olika miljöer som finns representerade i planalternativen, 

exempelvis arbets-, trafik-, bostads-, skol- och fritidsmiljöer. 

Val av bestämningsfaktorer för ÖKAD FYSISK AKTIVITET 

◗ Stödjande miljö för fysisk aktivitet 

I planalternativen exploateras befintliga gröna miljöer i olika omfattning. Tillgången 

till gröna miljöer är en förutsättning för fysisk aktivitet som i sin tur är en förutsättning 

för en god fysisk, mental och social hälsoutveckling. En tumregel är att det bör finnas 

grönområden för rekreation, faciliteter för idrott, lekplatser med mera, inom 5–10 

minuters gångavstånd från bostaden eller arbetsplatsen. 

Val av prioriterade grupper 

Jämlikhet i hälsa 


Här redovisas vilka prioriterade grupper som har valts ut för analysen för att se hur 

beslutet påverkar jämlikhet i hälsa. Motiven framgår nedan. 

◗ Barn 

Barn och ungdomar är mer känsliga än vuxna för luftföroreningar, buller och andra 

miljöfaktorer. Vidare är säkra och trygga bostads- och fritidmiljöer viktiga för barn, 

liksom miljöer som främjar fysisk aktivitet. 

◗ Äldre 

Äldre utgör en mycket skiftande grupp när det gäller behov och möjligheter att röra sig 

i samhället. Med stigande ålder avtar snabbhet och reaktionsförmåga. Äldre med nedsatt 

hörsel kan ha svårigheter att kommunicera i bullriga miljöer. Känsligheten för luftföroreningar 

ökar med ökande ålder. Äldre är överrepresenterade bland befolkningen 

när det gäller olyckor bland cyklister och fotgängare. Av de fotgängare och cyklister 

som skadas är cirka hälften över 65 år. Kvinnor drabbas oftare av olycksfall än män. 

Närheten till grönområden är särskilt viktig för äldre som har svårt att röra sig.


◗ Kroniskt sjuka 

Personer med nedsatt lungfunktion drabbas mer än andra av luftföroreningar. Buller 

kan ge upphov till förhöjt blodtryck och hjärt-kärlproblem. De som redan har dessa 

problem kan besväras mer än andra av buller. 

◗ Funktionshindrade 

Personer med fysiska funktionshinder har rätt till höga krav på tillgänglighet i bostads-, 

trafik- och arbetsmiljö. Det innebär exempelvis att man underlättar för personer med 

behov av rullstolar och rullatorer. Nedsatt syn och hörsel kan innebära förhöjd risk för 

olycksfall. 

◗ Socioekonomiskt svaga 

Socioekonomiskt svaga grupper har en sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Inkomsten 

påverkar materiella villkor, såsom kvaliteten på boendet, tillgång till mat, kläder, 

transportmöjligheter, rekreation och fysiska aktiviteter. 

Genusperspektiv – jämställdhet i hälsa 

För varje prioriterad grupp som har analyserats har även en bedömning gjorts för att se 

om utfallet skiljer sig mellan könen.

3. Beskrivning av nuläge, 

handlingsalternativ och miljöpåverkan 

Nulägesbeskrivning 


Den västra delen av planområdet berör det utpekade riksintresset för kulturmiljövård 

(område Storsjöbygden) enligt 3 kapitel i miljöbalken (1), och värdet av riksintresset är 

den ålderdomliga agrarbygden. Fyrvalla-Remonthagen (se figur 5) är inte bara stadsnära, 

utan även naturnära, då stora delar av planområdet består av natur. 

Figur 5. Området Fyrvalla-Remonthagen med före detta militära byggnader i förgrunden och gröna ytor i den bakre delen 

av bilden. Foto: Östersunds kommun/Kontrastfoto.


Att området tidigare varit militärt och använts som övningsområde har gjort att 

marken förblivit obebyggd. I anslutning ligger Östersunds fritidsområde med löpslingor 

och skidspår runt Östersund Skidlöpareklubb (ÖSK) och Östersunds skidstadion. 

Remonthagenområdet, som är det gröna hjärtat i trakten, fungerar redan i dag som ett 

rekreationsområde för hela Östersunds befolkning (1). Förutom till rekreation används 

grönytan vid större arrangemang som exempelvis brännbollsturneringar och tältkonserter. 

Att bevara och stärka Remonthagen som ett definierat grönrum i staden är viktigt. 

Den gröna kilen är även ett spridningsstråk för växter och djur. För att gynna den 

biologiska mångfalden i stadens tätbebyggda delar är det viktigt att dessa korridorer 

upprätthålls och beaktas vid eventuell framtida exploatering. Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen 

är Lövbergaparken en av de parker i staden som har störst betydelse 

för invånarna, eftersom den har en hög kvalitet och fungerar både för närboende och de 

som bor i centrum. 

Inom planområdet finns två bostadsenklaver. Den ena domineras av villor och den 

andra har en blandning av radhus och villor. Dessa enklaver är lokaliserade något solitärt 

i utkanten av staden. Området Fyrvalla är bebyggt med lokaler speciellt anpassade 

för försvarsskolornas räkning. Lokalerna med tillhörande utrustning är i flera fall av 

mycket avancerat tekniskt slag. Detta har ett värde i den framtida omvandlingen från 

militärt till civilt område. 

Planområdet ligger mitt emellan den kommersiella stadskärnan och Östersunds 

externa köpcentrum Lillänge. Inom eller i direkt närhet till planområdet är möjligheten 

till dagligvaruhandel relativt dålig. På campusområdet finns viss service som även kan 

serva planområdet. Avståndet mellan planområdet och närmaste livsmedelsbutik överstiger 

inte 1,5 km. I övrigt finns, av traditionell samhällsservice, ett daghem i Lövbergaparken. 

Skolor, äldreboende och flera daghem finns i dess närmaste omgivning. 

Inom planområdet finns i den så kallade Talldungen tre byggnader med olika militärhistoriskt 

ursprung. Dessa flyttades hit under 1940- och 1950-talen av A 4:s kamratförening 

som också äger byggnaderna. Två av byggnaderna bedöms vara av högt kulturhistoriskt 

värde och bör enligt länsmuseet få stå kvar i Talldungen och vårdas där. Fler 

byggnader av kulturhistoriskt värde samt tre fornlämningar (fångstgropar) finns inom 

planområdet. 

Inom planområdet finns två kända riskobjekt. I ett motorlabb inom Fyrvallaområdet 

finns en halotronanläggning, det vill säga en brandsläckningsanordning med 

kemikalier. Den kommer försvaret att lämna kvar. Inom räddningstjänstens övningsområde 

finns lektionssalar och en gasolanläggning innehållande tre kubikmeter gasol. 

Dagens nivåer av luftföroreningar från fordon visar efter beräkningar på en god 

marginal till Naturvårdsverkets riktvärden. Det faktum att den militära fordonstekniska 

verksamheten lagts ner inom planområdet har säkert påverkat nivåerna totalt sett till 

det bättre. 

Utanför grindarna är det ont om belysning och orienteringshjälpmedel som är 

anpassade för fotgängare eller cyklister. Förutom motionsslingorna är det mer fråga 

om punktbelysning på enskilda anläggningar än en systematisk vägledande belysning. 

I dagsläget är den yttre miljön inte nämnvärt anpassad för personer med nedsatt rörelseoch 

orienteringsförmåga.

Beskrivning av studerade alternativ 

Alternativen som valts ut för hälsokonsekvensbedömningen (HKB) för Fyrvalla- 

Remonthagen är Nollalternativet, Grön satsning och Bygg mer (1). I tabell 3 återges de 

översiktliga huvuddragen i de studerade alternativen. 

Tabell 3. Tabell över hur olika delar av planområdet påverkas i de studerade alternativen. 

Del av 

planområdet 

Remonthagenområdet 

Alternativ 

Fyrvallaområdet 

med byggnader inom 

före detta militära 

områden 

Bebyggs delvis för 

högskoleverksamhet. 

Tillfälliga bygglov. 

Kommunen köper 

in marken. Långsiktiga 

investeringar 

kan inte göras. 


Nollalternativet Grön satsning Bygg mer 

Större delen av de 

gröna områdena bibehålls, 

9 procent 

bebyggs. Bostäder, 

arbetsplatser eller 

idrottsanläggningar 

byggs inom tre utbyggnadsområden. 

Befintlig bebyggelse 

nyttjas till lokaler för 

utbildning och arbete 

i enlighet med stadensutvecklingsområden. 

Alla gröna områden 

bebyggs. Möjlig bebyggelse 

är bostäder, 

arbetsplatser och 

kontor eller utbildningsverksamhet. 

Exploatering och intensivare 

användning 

av området. Byggnader 

används för ökad 

mängd fordonsteknisk 

verksamhet och 

annan industri.


Nollalternativet år 2020 

Nollalternativet är en bedömning av utvecklingen i området till år 2020 om ingen ny 

plan antas (figur 6). Detaljplanen som då gäller anger allmän användning. Nya verksamheter 

etableras i befintliga byggnader inom Fyrvallaområdet genom tillfälliga bygglov. 

Detaljplanen medger däremot varken permanenta verksamheter i befintliga byggnader 

eller nybyggnader. Resultatet av Nollalternativet innebär att inom framför allt stora 

befintliga lokalytor kan långsiktiga investeringar inte göras. Detta innebär att lokaler 

av stort kulturellt värde inte tas till vara (1). Remonthagenområdet bebyggs delvis med 

högskolenära verksamheter i enlighet med gällande utvecklingsplan. Tillfälliga lov ges 

i upp till 20 år. 

NOLLALTERNATIVET 


Utbyggnadsområden inom 


Figur 6. Kartan visar utbyggnadsområden för Nollalternativet. 

Marken utanför grindarna, det vill säga övningsområdena i Remonthagenområdet, 

säljs av Fortifikationsverket. Om kommunen inte köper marken säljs den på den allmänna 

marknaden. I bedömningen antas att kommunen köper in marken utanför grindarna.

Grön satsning år 2020 

Huvudsyftet med översiktsplanen är att möjliggöra en omvandling inom planområdet 

från militärt område till civil stadsdel och integrera den i staden. Verksamheter som 

stödjer Östersunds utvecklingsområden: Upplevelseindustri/upplevelseteknologi, 

Miljödriven företagsutveckling samt Utbildningsstaden Östersund prioriteras i förslaget. 

Befintlig bebyggelse inom Fyrvallaområdet används i första hand för arbetsplatser 

och utbildning. I princip föreslås inga nya byggrätter inom området (figur 7). En ny infart 

till Teknikhuset direkt från Stuguvägen byggs för ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet. 

ALTERNATIV GRÖN SATSNING 




Figur 7. Kartan visar utbyggnadsområden för Grön satsning. 


Inom Remonthagenområdet byggs tre områden ut och därtill sker fortsatt och utökad 

användning av räddningstjänstens övningsområde med nyttjande av även försvarets 

körövningsbana. Övningsbanan kan samutnyttjas av både räddningstjänsten och gymnasial 

fordonsteknisk utbildning. 

Ett av huvuddragen i Grön satsning är att bevara och stärka den gröna kil som löper 

in i staden från naturen i öster. Remonthagen blir ett grönrum för större och mindre 

aktiviteter och arrangemang. Grönområden knyts samman samtidigt som befintliga frilufts- 

och idrottsanläggningar bibehållas och utvecklas.


Bygg mer år 2020 

I alternativ Bygg mer ökar exploateringen. Grönområden inom Remonthagenområdet, 

tas i anspråk för bebyggelse (se figur 8). För befintliga lokaler inom Fyrvallaområdet 

kommer intensivare användning innebära en ökad mängd fordonsteknisk verksamhet 

eller annan industriverksamhet, eftersom framför allt Teknikhuset erbjuder goda förutsättningar 

för sådan verksamhet. 

ALTERNATIV BYGG MER 




Figur 8. Kartan visar utbyggnadsområden för alternativet Bygg mer.

Identifiering och bedömning av miljöpåverkan 

I tabell 4 redovisas de studerade alternativen avseende deras miljöpåverkan. Detta för 

att underlätta en jämförelse av de olika alternativen vid en bedömning av deras inverkan 

på hälsans bestämningsfaktorer. Underlaget i tabellen är hämtat ur Östersunds 

kommuns antagandehandling Översiktsplan för Fyrvalla-Remonthagen (1). 

Tabell 4. Tabell över hur olika delar av planområdet påverkas i de studerade alternativen. 

Påverkan Nollalternativet Grön satsning Bygg mer 

Ianspråktagande 

av grönytor 

Påverkan på mark 

och vatten 

Påverkan på stadsoch 

landskapsbild 

Grönytor tas delvis i 

anspråk för högskolebebyggelse 

(håller 

dock låg kvalitet i dag). 

Inga kompletterande 

planteringar sker. 

Inga större förändringar 

i vattenanvändning 

från i dag. Ej klargjort 

hur dag-/spillvatten 

ska hanteras. 

Försvaret ska genomföra 

marksanering. 

Ny bebyggelse tillförs 

runt Remonthagen i 

något större omfattning 

än i Grön satsning. 

I övrigt ingen 

förändring mot i dag. 

Lokalklimat och ljus, 

väderstreck och vind 

påverkas liknande som 

i Grön satsning. 

Variationsresonemang: 

ovanstående förutsätter 

att kommunen 

äger marken. 


9 procent av grönytorna tas i anspråk 

för bebyggelse (håller dock 

låg kvalitet i dag). Plantering sker 

som är miljöförbättrande och 

skapar tydligare spridningskorridorer 

för bättre möjlighet till biologisk 

mångfald. 

Ingen påverkan på vattenresurser. 

Grön satsning förespråkar 

lokalt omhändertagande av dagvatten 

vid nyexploatering. Kommunalt 

avlopp finns eller förutsätts 

för all bebyggelse utom vid 

Furulund. Grön satsning rekommenderar 

att släckvatten vid 

räddningstjänstens brandövningsplats 

omhändertas. Försvarsmakten 

genomför marksanering 

på de platser där man 

funnit föroreningar. Kommande 

detaljplaner måste föregås av 

översiktliga markprover. Försvarsmaktens 

arbete ska följas. 

Stadsbilden förändras främst runt 

Remonthagen med tydligare 

rumslig definition med hjälp av 

bebyggelse och vegetation. Även 

ljussättningen påverkar hur stadsbilden 

upplevs. Utblickar tas till 

vara. Sönderkörda landskap omskapas. 

Remonthagen har historiskt 

varit en öppen yta för militär 

övningsverksamhet som säkerställs 

som öppen. Lokalisering av 

ny bebyggelse sker i en svag sydsluttning 

med skydd för de dominerande 

nordvästliga vindarna, 

men med exponering för solljus. 

I princip alla grönytor 

tas i anspråk för bebyggelse.Spridningskorridorerna 

blir minimala. 

Remonthagen är inte 

längre tillgängligt för 

rekreation. 

Den lokala infiltrationen 

av dagvatten försämras, 

dock sker sannolikt 

ingen stor grundvattenpåverkan. 

En högre andel 

industriverksamhet 

ökar risken för oönskade 

utsläpp. Kommunalt VA 

är en förutsättning för 

större exploatering. Dagvatten 

bör omhändertas 

godtagbart. All mark är 

inte provtagen av Försvarsmakten 

varför utökad 

exploatering måste 

föregås av provtagning. 

Stads- och landskapsbilden 

ändras då hela 

den öppna Remonthagen 

bebyggs. Utblickar 

skyms av nya volymer. 

Remonthagen skulle inte 

längre visa att Östersund 

en gång varit en 

stor militär stad. Lokalklimat, 

ljusförhållanden 

och vind blir liknande 

de i Grön satsning, förutom 

på Remonthagens 

öppna gärde som är 

mer utsatt för vind.



Flora och fauna 

Påverkan på 

kulturmiljö 

Transporter 

Energiförsörjning 

Minskat markslitage 

då militärverksamheter 

upphör gynnar flora 

och fauna. Grönytor 

försvinner vid exploatering. 

Inga nya tillskott 

av grönska, vilket inte 

ökar möjligheterna för 

biologisk mångfald. 

Inget säkerställande av 

kulturbyggnader i Talldungen 

sker. 

Innebär en förtätning 

av staden men inga 

satsningar på förbättrad 

gång- och cykeltrafik 

eller utbyggnad 

av kollektivtrafiken. Ny 

verksamhet med tillfälliga 

bygglov alstrar 

besökare och trafik, 

men inga ombyggnader 

av trafikmiljön kan 

ske utan planändring. 

Troligt att trafikarbetet 

skulle öka. Påverkan av 

buller och vibrationer 

blir likartat Grön satsning, 

men att inga nya 

investeringar görs på 

exempelvis kollektivtrafik 

antas öka biltrafiken 

inom området. 

I Nollalternativet försörjs 

Fyrvalla, Högåsen 

och Erikslund 

med fjärrvärme. För de 

utbyggnadsområden 

som finns fastlagda i 

campusplanen finns 

inga rekommendationer 

om fjärrvärme. 

Förstärkta spridningskorridorer 

och minskat markslitage då 

militärverksamheten upphör 

gynnar flora och fauna. Grönytor 

försvinner vid nyexploatering, 

men de är lokaliserade så att 

tilltagna grönpassager kvarstår. 

Byggnaderna i Talldungen 

föreslås bevaras och säkerställas 

i kommande detaljplanering. 

Historiska kopplingar till Östersund 

som garnisonsstad säkerställs 

då Remonthagen lämnas 

öppen. 

Grön satsning innebär en förtätning 

av staden och förbättring av 

gång-, cykel- och kollektivtrafiken, 

vilket generellt borde minska 

trafiken. Eftersom nyexploatering 

leder till kringflyttning är det dock 

svårt att avgöra om exploateringen 

ökar eller minskar transporterna 

i området. Vid en utbyggnad 

av föreslagna områden skulle 

dock trafiken öka nämnvärt för 

att försörja dessa. Grön satsning 

innebär färre utfarter, sänkt hastighet 

och trafiksäkrare miljö. 

Utbyggt gång- och cykelnät ökar 

trafiksäkerheten. Lokalt inom 

planområdet vid en utbyggnad 

ökar trafiken och därmed trafikbullret. 

Ökningen kommer dock 

inte att överstiga de gränsvärden 

som finns. 

Grön satsning föreslår total 

fjärrvärmeförsörjning väster om 

E14, även för utbyggnadsområdena. 

Hög exploatering 

minskar möjligheterna 

till spridning och livsmiljöer 

för flora och 

fauna. Rödlistade arter 

inom området kan 

äventyras. 

Inte troligt att man 

exploaterar Talldungen, 

vilket gör att kulturbyggnaderna 

kan stå kvar. 

Remonthagen som 

historisk länk till Östersund 

som garnisonsstad 

raderas. 

En hårdare exploatering 

alstrar betydligt mer 

trafik, vilket kräver nya 

trafiklösningar, framför 

allt utmed Stuguvägen. 

Vid hög exploatering 

skulle staden byggas 

tätt vilket gynnar ickefordonstrafik. 

Flera nya 

trafiklösningar behövs 

för att försörja bebyggelsen. 

Troligt att en viss 

trafikökning tillkommer. 

En ökad exploatering 

ger även ökade trafikflöden 

med tillhörande 

buller. 

En hög exploatering 

förutsätter fjärrvärme 

inom hela området. Ska 

exploatering ske även 

öster om E14 måste 

kommunalt vatten och 

avlopp samt fjärrvärme 

övervägas.


System för kretslopp 

Tillgänglighet 

– Service 

– Skola 

– Förskola 

– Kollektivtrafik 

– Rekreation 

Rekreation och 

friluftsliv 

Förutsättningar för 

säkra miljöer 

Befintliga byggnader 

kan nyttjas med tillfälliga 

bygglov, vilket 

eventuellt innebär att 

resurserna inte används 

optimalt eftersom 

vissa investeringar 

kanske inte görs. 

Inga nya tillskott för 

tillgänglighet. 

Möjligheten till 

rekreation och friluftsliv 

förblir oförändrad. 

Området erbjuder i 

mindre utsträckning 

rekreationsmöjligheter. 

Förslaget ger en 

mindre tillfredsställande 

trafiksituation 

än nuläget. Inga nya 

tillskott av säkra 

miljöer. 


Befintliga byggnader och infrastruktur 

återanvänds. Grön 

satsning förespråkar källsortering. 

Grön satsning ökar tillgängligheten 

generellt jämfört med 

dagens situation även för handikappade. 

Tunneln under Stuguvägen 

bör dock förbättras. 

Stora friytor och bilseparerande 

gång- och cykelstråk underlättar 

barns förflyttning. Avstånd 

till butik med basutbud blir 

500–1 000 m, vilket är kortare 

än nyckeltalet för välfärd. Förskola 

mindre än 500 m. Skola 

mellan 500–1 000 m. Planområdet 

ska försörjas med kollektivtrafik 

och får då en hållplats 

mitt i Fyrvalla samt en vid 

Remonthagen. Hela området 

bjuder på rekreation samt goda 

möjligheter till idrottsutövning. 

Grön satsning ökar tillgängligheten 

till området med en bibehållen 

grönstruktur. Området 

tillgängliggörs med informationstavlor, 

fler cykel- och gångvägar 

som är separerade från 

biltrafik. I anslutning till planområdet 

ligger ÖSK-området 

med Rannåsens naturreservat. 

Reservatet är ett tätortsnära, 

skogrikt och attraktivt friluftsområde 

både vinter- och sommartid. 

Befintliga skidspår och 

terränglöpningspår mellan och 

inom ÖSK-området och planområdet 

säkerställs i Grön satsning. 

Grön satsning innebär ljussättning, 

orienteringsskyltar samt 

utbyggda gång- och cykelvägar. 

Bostäder inom utbyggnadsområdena 

skulle öka den sociala 

kontrollen. Trafiksäkerheten ökar. 

Bebyggelsen inom 

Fyrvalla kan återanvändas, 

i övrigt sker 

nyproduktion. 

Staden byggs tätt vilket 

ökar närhet till service. 

Fler får möjlighet att bo 

eller verka centralt med 

vackra utblickar. Färre 

grönytor gör att människor 

måste söka sig till 

annan natur och områden 

för rekreation och 

idrottsutövande. 

Möjligheten till rekreation 

och friluftsliv begränsas 

i och med en 

förtätning av bebyggelsen 

och ökad trafik. 

Området erbjuder i 

mycket mindre utsträckningrekreationsmöjligheter. 

Förslaget kräver nya 

trafiklösningar på grund 

av hårdare exploatering. 

Inga lösningar för säkra 

miljöer har tagits fram.

4. Analys 

Hälsokonsekvensbedömning av de tre alternativen 

Hälsokonsekvensbedömningen (HKB) nedan följer den vägledning som getts ut av 

Statens folkhälsoinstitut, Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar – Med fokus 

på social och miljömässig hållbarhet (4). Valen av miljömål är desamma som i miljökonsekvensbeskrivningen 

(MKB). De har kompletterats med relevanta folkhälsomål 

och bestämningsfaktorer för dessa enligt FHI:s checklista för val av bestämningsfaktorer 

och indikatorer (10). Bedömningarna är gjorda på cirka 15 års sikt, det vill säga 

samma tidsrymd som MKB:n. 

Figur 9. Vy från Lövbergaparken. 


FOLKHÄLSOMÅL 


BEDÖMNING AV NOLLALTERNATIVET ÅR 2020 

Mål och 

bestämningsfaktorer 

MILJÖMÅL 

Begränsad Utsläpp av växthusgaser 

klimatpåverkan 

Frisk luft Utsläpp av luftföroreningar ◆ ◆ ◆ 

Giftfri miljö Påverkan av långlivade org. ◆ 

ämnen eller tungmetaller 

Grundvatten Påverkan på grundvatten, 

av god kvalitet kvalitet och nivå ◆ 

God bebyggd Tillgång till grönområden ◆ ◆ ◆ ◆ 

miljö och parkmiljö 

Tillgänglighet till 

kulturmiljöer 

Prioriterade 

grupper 

Tillgång till service ◆ ◆ 

Kretsloppsanpassning ◆ ◆ 

Buller ◆ ◆ ◆ 

Ett rikt växt- Tillgång till ett rikt växtoch 

djurliv och djurliv 

Delaktighet och Tillgänglighet till, mellan 

inflytande i och i byggnader ◆ ◆ 

samhället 

Ekonomisk Tillgång till bostad ◆ 

och social 

trygghet Tillgång till utbildning 

Trygghet i närmiljön ◆ ◆ ◆ 

Ökad hälsa i Möjlighet till återhämtning --- --arbetslivet 

Barn Äldre Kroniskt Funktions- Socio- Hela 

sjuka hindrade ekonomiskt befolksvaga 

ningen 

Sunda och säkra Risk för olycksfall ◆ ◆ ◆ 

miljöer och 

produkter 

Ökad fysisk Stödjande miljöer för ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ 

aktivitet fysisk akivitet 

Jämfört med nuläget Förbättring Oförändrat Försämring 

--- = Ej relevant ◆ = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet 

Figur 10. Matrisen visar hur situationen i Nollalternativet förändras fram till 2020 jämfört med nuläget.

Bedömning av Nollalternativet år 2020 

MILJÖMÅL 

Bedömning av bestämningsfaktorer för BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN 

◗ Utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar 

Nollalternativet kan ge en viss ökning av luftföroreningar. En orsak är att kollektivtrafiken 

inte byggs ut och trafiken ökar något. En annan orsak är energianvändning utan 

krav på fjärrvärme för eventuella tillkommande verksamheter i planområdet, vilket i 

sin tur kan ge ökade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. De grupper som är 

känsligast för påverkan av luftföroreningar är barn, äldre och kroniskt sjuka. 

Bedömning av bestämningsfaktorer för GIFTFRI MILJÖ 

◗ Påverkan av långlivade organiska ämnen/tungmetaller 

I området finns föroreningar efter militär verksamhet vilket påverkar miljömålet 

Giftfri miljö. På sikt kan de föroreningar som finns lagrade i marken läcka ut. Med de 

planer på provtagningar och sanering som finns, bedöms riskerna för miljögifter vara 

relativt oförändrade. 

Bedömning av bestämningsfaktorer för GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET 

◗ Påverkan på grundvatten, kvalitet och nivå 

Utbyggnadsområdena är relativt begränsade till ytan, varför inga större förändringar 

bedöms ske för grundvattenkvalitet och nivå jämfört med i dag. Barn är den viktigaste 

riskgruppen när det gäller miljöföroreningar i mark och vatten. 

Bedömning av bestämningsfaktorer för GOD BEBYGGD MILJÖ 


Det är främst barn, äldre och funktionshindrade som påverkas av utfallet inom God 

bebyggd miljö. 

◗ Tillgång till grönområden och parkmiljö 

Nollalternativet innebär en viss försämring eftersom tillgången till grönområden minskar 

då en del av dem tas i anspråk för högskolebebyggelse. Inga nya tillskott av gröna 

områden genom planteringar sker. 

◗ Tillgång till kulturmiljöer 

Tillgången till värdefulla kulturmiljöer kan komma att minska eftersom inget säkerställande 

av kulturbyggnaderna i Talldungen sker. Remonthagen behålls öppen, men 

inga upprustande åtgärder vidtas av kulturmiljöer.


◗ Tillgång till service 

Behov av tillgång till service såsom livsmedelsbutik, kollektivtrafik, förskola och skola 

påverkas inte eftersom det främst är högskolebyggnader som tillkommer. 

◗ Kretsloppsanpassning 

Kretsloppsanpassning tillgodoses genom att källsortering förespråkas i översiktsplanen. 

Befintliga byggnader kan nyttjas med tillfälliga bygglov, men det innebär kanske 

att resurserna inte används på bästa möjliga sätt eftersom inga investeringar kan göras 

(resurshushållning enligt miljöbalken). 

◗ Buller 

Bullret ökar på grund av ökad biltrafik (inom Fyrvalla med ny högskolebebyggelse), 

eftersom inga investeringar görs i ökad kollektivtrafik eller nya infarter (ingen planändring). 

Bedömning av bestämningsfaktorer för ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV 

◗ Tillgång till ett rikt växt- och djurliv 

Den unika gröna kilen bevaras i stora delar, vilket skapar utrymme för både växter och 

visst djurliv nära staden. Inga nya tillskott av grönska genom planteringar som gynnar 

biologisk mångfald tillkommer. Rödlistade arter inom området kan äventyras och därför 

bör en inventering företas. Läget år 2020 bedöms som oförändrat. 


Bedömning av bestämningsfaktorer för DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE 

◗ Tillgänglighet till, mellan och i byggnader 

Delaktighet och inflytande bedöms utifrån tillgänglighet mellan, till och i byggnader. 

I Nollalternativet bedöms situationen bli ganska oförändrad jämfört med nuläget eftersom 

tillfälliga bygglov ges. 

Bedömning av bestämningsfaktorer för EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET 


I Nollalternativet bedöms tillgången till bostad bli oförändrad eftersom den utbyggnad 

som sker är till för högskoleverksamhet. Bostadsbrist kan särskilt drabba socioekonomiskt 

svaga grupper om kostnaden för bostäder ökar då bostadsbrist uppstår. 


Tillgången till utbildning ökar då fler högskolebyggnader och mer högskoleverksamhet 

tillkommer.


Tryggheten i närmiljön blir sämre då det militära området, som bland annat har kontrollerats 

av vakter och varit inhägnat, övergår till civil användning. En systematisk 

vägledande belysning saknas liksom skyltning av vissa vägar. Otrygg närmiljö drabbar 

särskilt kvinnor men även gruppen äldre. 

Bedömning av bestämningsfaktorer för ÖKAD HÄLSA I ARBETSLIVET 


Med det avses möjlighet till återhämtning i en attraktiv yttre närmiljö, vilket kan motverka 

stress (11). Eftersom en mindre del av området bebyggs bedöms möjligheten till 

återhämtning vara relativt oförändrad. 

Bedömning av bestämningsfaktorer för SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER 


Risken för olycksfall bedöms öka. Ny verksamhet med tillfälliga bygglov alstrar besökare 

och trafik, men inga ombyggnader av trafikmiljön kan ske utan planändring vilket 

ger en mindre tillfredsställande trafiksituation. Barn, äldre och funktionshindrade är 

särskilt utsatta i osäkra trafikmiljöer. 

Bedömning av bestämningsfaktorer för ÖKAD FYSISK AKTIVITET 



Förutsättningarna för fysisk aktivitet blir oförändrade dels för att Fyrvallaområdet 

bebyggs, dels för att ingen satsning på gång- och cykelvägar sker. Stödjande miljö för 

fysisk aktivitet är viktig för samtliga grupper i bedömningen.



BEDÖMNING AV ALTERNATIV GRÖN SATSNING ÅR 2020 

Mål och 


MILJÖMÅL 












Prioriterade 

grupper 








samhället 


och social 


Trygghet i närmiljön ◆ ◆ 




ningen 


miljöer och 

produkter 





Figur 11. Matrisen visar hur situationen i alternativ Grön satsning förändras fram till 2020 jämfört med nuläget.

Bedömning av alternativ Grön satsning år 2020 

MILJÖMÅL 



När det gäller miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft innebär Grön satsning 

relativt oförändrad motortrafik genom satsning på kollektivtrafik och gång- och 

cykelvägar. Viss ökad energianvändning förväntas, men det ställs krav på fjärrvärme i 

planområdet vilket motverkar utsläppsökningar. Påverkan av utsläpp bedöms bli relativt 

oförändrat jämfört med utgångsläget. De grupper som är känsligast för påverkan 

av luftföroreningar är barn, äldre och kroniskt sjuka. 



I området finns föroreningar efter militär verksamhet vilket påverkar miljömålet Giftfri 

miljö. På sikt kan föroreningar som finns lagrade i marken läcka ut. Med de planer 

på provtagningar och sanering som finns, bedöms riskerna för miljögifter vara relativt 

oförändrade. 


◗ Påverkan på grundvatten, kvalitet och nivå 

Inga större förändringar bedöms ske för grundvattenkvalitet och -nivå jämfört med i 

dag. Endast ett begränsat område byggs ut. Barn är den viktigaste riskgruppen när det 

gäller miljöföroreningar i mark och vatten. 






Alternativet Grön satsning innebär att tillgången till grönområden minskar med cirka 

9 procent. En stor del av de ytor som bebyggs är inte särskilt kvalitativa eftersom de är 

före detta övningsområden för militären. Grönområden av god kvalitet ökar genom 

planteringar, förstärkta spridningskorridorer för flora och fauna samt att Lövbergaparken 

binds ihop med Remonthagen. Den sammantagna bedömningen innebär att tillgången 

till grönområden förbättras.



Tillgången till kulturmiljöer säkerställs och tillvaratas genom att kulturbyggnaderna i 

Talldungen bevaras. Historiska kopplingar till Östersund som garnisonsstad säkerställs 

då Remonthagen lämnas öppen. 


Tillgången till service såsom butik, kollektivtrafik, förskola och skola förbättras till 

viss del genom utbyggnad av kollektivtrafik samt med hänsyn till de avstånd som 

nybyggda bostäder får till aktuell service. 


Kretsloppsanpassning sker genom att avfallssortering förespråkas i översiktsplanen. 

Befintliga byggnader och infrastruktur återanvänds. Detta innebär förbättringar. 

◗ Buller 

Buller bedöms som relativt oförändrat inom planområdet eftersom investeringar görs 

på ökad kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och nya infarter. 



Den unika gröna kilen bevaras i stora delar vilket skapar utrymme för både växter och 

visst djurliv nära staden. Förstärkta spridningskorridorer genom planteringar och 

genom att ny bebyggelse förläggs så att grönpassager kvarstår. Rödlistade arter inom 

området finns, och därför bör en inventering företas som kan stärka och utveckla detta 

bestånd. Läget år 2020 bedöms som förbättrat. 




I Grön satsning ökar tillgängligheten generellt jämfört med nuläget för funktionshindrade 

men även för äldre och barn. Gång- och cykelvägar, ljussättning, skyltning och 

nya byggnader som är anpassade för funktionshindrade bidrar till detta. 



Tillgången till bostäder bedöms öka i och med att tre områden kan bebyggas. Brist på 

bostäder kan särskilt drabba socioekonomiskt svaga grupper om kostnaden för 

bostäder ökar.


Tillgången till utbildning ökar något då befintlig bebyggelse nyttjas till lokaler för 

utbildning. 


Tryggheten i närmiljön blir bättre än nuläget genom ljussättning av Remonthagen- 

Fyrvallavägen. Orienteringsskyltar samt gång- och cykelvägar tillkommer. Nya 

bostäder ökar den sociala kontrollen. Otrygg närmiljö drabbar särskilt kvinnor men 

även gruppen äldre. 



Med det avses möjlighet till återhämtning i attraktiv yttre närmiljö. Satsningen på 

gröna attraktiva områden samt att Remonthagen binds samman med Lövbergaparken 

ökar tillgången till miljöer för återhämtning. 



Risken för olycksfall bedöms minska genom trafiksatsningar, exempelvis en ny infart, 

cirkulationsplatser och sänkt hastighet. Inom området skapas gång- och cykelvägar. 

Barn, äldre och funktionshindrade är särskilt utsatta i osäkra trafikmiljöer. 




Den stödjande miljön för fysisk aktivitet förbättras. Motivet är detsamma som under 

Ökad hälsa i arbetslivet (se ovan). Stödjande miljö för fysisk aktivitet är viktig för 

samtliga grupper i bedömningen.



BEDÖMNING AV ALTERNATIV BYGG MER ÅR 2020 

Mål och 


MILJÖMÅL 












Prioriterade 

grupper 








samhället 


och social 


Trygghet i närmiljön ◆ ◆ ◆ 




ningen 


miljöer och 

produkter 





Figur 12. Matrisen visar hur situationen i alternativ Bygg mer förändras fram till 2020 jämfört med nuläget.

Bedömning av alternativ Bygg mer år 2020 

MILJÖMÅL 




Alternativ Bygg mer med hög utbyggnadsgrad ger ökade utsläpp av luftföroreningar 

och växthusgaser. En hög utbyggnadsgrad i Bygg mer ger ökad trafik och ökade 

utsläpp av luftföroreningar. Ökad energianvändning förväntas, men med krav på fjärrvärme 

i planområdet överstiger ökningen inte gällande miljökvalitetsnormer. De grupper 

som är känsligast för påverkan av luftföroreningar är barn, äldre och kroniskt sjuka. 



I området finns föroreningar efter militär verksamhet som påverkar miljömålet Giftfri 

miljö. På sikt kan föroreningar som finns lagrade i marken läcka ut. Med de planer på provtagning 

och sanering som finns, bedöms riskerna för miljögifter vara relativt oförändrade. 


◗ Påverkan på grundvatten, nivå och kvalitet 

Inga större förändringar bedöms ske för grundvattenkvalitet och -nivå jämfört med i 

dag. Bedömningen som gjorts är oförändrat läge. Man bör dock beakta att i alternativ 

Bygg mer finns sannolikhet för etablering av industriverksamhet, vilket kan öka risken 

för föroreningar. Barn är den viktigaste riskgruppen när det gäller miljöföroreningar i 

mark och vatten. 





Tillgången till grönområden minskar kraftigt genom den höga exploateringen av marken. 

Den gröna kilen in till staden skärs av. Inga förbättringar av parkmiljön sker. 

Gröntorget vid Fyrvalla riskerar att nyttjas för parkering. Den sammantagna bedömningen 

är att tillgången till grönområden försämras.



Tillgången till kulturmiljöer försämras genom att Remonthagen som historisk länk till 

Östersund som garnisonsstad raderas. Kulturbyggnaderna i Talldungen kan stå kvar, 

eftersom det är mindre troligt att det området exploateras. 


Tillgången till service såsom butiker, kollektivtrafik, förskola och skola förbättras när 

staden byggs tätt. 


Kretsloppsanpassning tillgodoses genom att källsortering förespråkas i översiktsplanen. 

Bebyggelsen i Fyrvalla kan återanvändas, i övrigt sker nyproduktion. 

◗ Buller 

En ökad exploatering ger sannolikt ökade trafikflöden med ökat buller, trots nya trafiklösningar. 



Hög exploatering minskar möjligheterna till spridning och tillgång till naturliga livsmiljöer 

för flora och fauna. Rödlistade arter inom området kan äventyras och därför 

bör en inventering företas. Läget år 2020 bedöms som försämrat. 




I alternativ Bygg mer antas att nya områden och det nya beståndet av byggnader har en 

god tillgänglighet enligt gällande lagstiftning, vilket är positivt för funktionshindrade 

men även för äldre och barn. 



Tillgång till bostad väntas öka i och med den omfattande utbyggnaden. Brist på bostäder 

kan särskilt drabba socioekonomiskt svaga grupper om kostnaden för bostäder ökar. 


Tillgången till utbildning bedöms som oförändrad inom planområdet jämfört med 

utgångsläget.


Tryggheten i närmiljön blir bättre genom att området bebyggs till stora delar vilket 

ökar den sociala kontrollen. Otrygg närmiljö drabbar särskilt kvinnor men även gruppen 

äldre. 



Med möjlighet till återhämtning avses återhämtning i attraktiv yttre närmiljö. Eftersom 

stora grönytor bebyggs och stadens gröna kil skärs av, minskar tillgången till viktiga 

miljöer för återhämtning. Alternativet innebär en försämring jämfört med utgångsläget. 



Risken för olycksfall bedöms bli relativt oförändrad. Trafiken i området ökar visserligen 

men kompenseras med nya trafiklösningar som ökar säkerheten. Barn, äldre och 

funktionshindrade är särskilt riskutsatta i osäkra trafikmiljöer. 



Den stödjande miljön för fysisk aktivitet försämras med samma motivering som under 

Ökad hälsa i arbetslivet (se ovan). Stödjande miljö för fysisk aktivitet är viktig för 

samtliga grupper i bedömningen. 

Variationsresonemang 


När det gäller Nollalternativet antogs att kommunen köper in marken utanför grindarna. 

Om inte detta antagande gällde skulle troligen marken utanför grindarna säljas på 

den allmänna marknaden. Det skulle sannolikt betyda att marken skulle bebyggas på 

ett sätt som liknar alternativ Bygg mer och bedömningarna i Nollalternativet skulle få 

ett liknande utfall som i Bygg mer.


Processen – synpunkter som lämnats 

och hur de har beaktats 

Översiktsplanen för Fyrvalla-Remonthagen har varit utsänd för samråd under tiden 

1 november till 9 december år 2005. Samrådshandlingarna utgjordes av planbeskrivning 

med tillhörande utvikskarta (12). Planhandlingarna sändes till myndigheter, föreningar 

och enskilda som har väsentligt intresse av utformningen. Planhandlingarna har 

också hållits allmänt tillgängliga och ett samrådsmöte har genomförts. Vid samrådsmötet 

deltog ett 20-tal personer. Trettioen skriftliga yttranden kom in till miljö- och 

samhällsnämnden. 

Av de inkomna yttrandena över förslaget fanns både positiva och negativa synpunkter. 

Flera berörde exempelvis utbyggnadsområdena i Grön satsning och en majoritet 

såg positivt på de föreslagna utbyggnadsmöjligheterna, framför allt för bostäder. 

Synpunkter inkom också kring trafikfrågor. Önskemål fanns även på utökande utbyggnadsmöjligheter 

för exempelvis verksamhetsområden, begravningsplatser och ytterligare 

bostäder. 

Här följer exempel på synpunkter med koppling till hälsa och hur de har beaktats i 

planprocessen: 

◗ Uppgifter lämnades om att det förekommer rödlistade arter inom planområdet och 

det har lagts till. Det 16:de miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv har därför 

infogats. 

◗ Utförligare historik om området har tagits med i förslaget. 

◗ Önskemål om mer detaljerade trafikstudier kring trygga gång- och cykelvägar, 

kollektivtrafik och infarten från Stuguvägen har framförts. Detta tillgodoses genom 

att frågorna tas upp i detaljplaneskedet. 

◗ Information om förorenad mark i form av provsvar och analys ska tas fram. 

◗ Mer kulturmiljöinformation om miljön kring Lövbergaparken har lagts in. 

◗ Kollektivtrafikplanering med linjeförslag, tänkbara hållplatser med mera, har 

föreslagits av kommunen. 

◗ Förslag om att god tillgänglighet och orienterbarhet för de med nedsatt förmåga 

även ska gälla bostäder och service har införts. 

◗ Det har i förslaget konstaterats att det finns ett stort allmänt intresse för centralt liggande 

idrottsanläggningar. 

Planen har också efter kompletteringarna hållits utställd under tiden 1 juli till 8 september 

2006. Utställningen annonserades i ortstidningen den 1 juli 2006. Utställningshandlingarna 

utgjordes av planbeskrivning med tillhörande utvikskarta samt samrådsredogörelse. 

Under utställningstiden inkom 15 yttranden (13). Exempel på ytterligare 

revidering med koppling till hälsa som gjordes efter utställningen är: 

◗ Texten kompletteras med att ambitionsnivån när det gäller tillgänglighet för alla 

människor ska vara hög. 

◗ Planen kompletterades med en mer utförlig beskrivning av hälsa och säkerhet.

5. Resultatsammanställning, slutsatser 

och rekommendationer 

Jämförelse mellan alternativen 

Jämförelse mellan Nollalternativet och alternativ Grön satsning år 2020 

MILJÖMÅL 

Nollalternativet ger år 2020 en oförändrad situation eller försämringar (jämfört med 

nuläget) när det gäller miljöpåverkan, se matrisen i figur 10. Grön satsning innebär år 

2020 förbättringar när det gäller God bebyggd miljö (buller oförändrat) och Ett rikt 

växt- och djurliv, medan läget blir oförändrat för övriga miljömål, se matrisen i figur 11. 


En jämförelse mellan matriserna i figur 10 och 11 visar att Grön satsning innebär förbättringar 

för de flesta av bestämningsfaktorerna medan Nollalternativet innebär försämringar 

eller en oförändrad situation. Endast i ett avseende, tillgång till utbildning, 

är Nollalternativet bättre än alternativ Grön satsning. 

En sammantagen bedömning är att alternativ Grön satsning är bättre än Nollalternativet 

vad gäller alla bestämningsfaktorer utom en. Störst hälsovinst har barn, äldre 

och funktionshindrade av det positiva utfallet i alternativ Grön satsning. 

Jämförelse mellan Nollalternativet och alternativ Bygg mer år 2020 

MILJÖMÅL 


Nollalternativet ger år 2020 en oförändrad situation eller försämringar (jämfört med 

nuläget) när det gäller miljöpåverkan, se matrisen i figur 10. Alternativ Bygg mer innebär 

år 2020 fler försämringar än Nollalternativet i miljöpåverkan, se matrisen i figur 12. 

När det gäller tillgång till service och kretsloppsanpassning är alternativ Bygg mer 

dock bättre än Nollalternativet.



En jämförelse mellan matriserna i figur 10 och 12 visar att alternativ Bygg mer är bättre 

än Nollalternativet när det gäller bestämningsfaktorer som rör boende, tillgång till 

bostad, tillgänglighet till och i byggnader och trygghet i närmiljön. 

Å andra sidan är Bygg mer sämre än Nollalternativet när det gäller tillgång till stödjande 

miljöer för fysisk aktivitet och möjligheter till återhämtning mellan arbetspass. 

Det senare gäller främst personer som arbetar eller går utbildning inom eller i närheten 

av planområdet och kan använda grönområdena för återhämtning. Alternativ Bygg 

mer är också sämre än Nollalternativet när det gäller tillgång till utbildning. 

En sammantagen bedömning är att alternativ Bygg mer är bättre än Nollalternativet 

när det gäller ett flertal bestämningsfaktorer som rör boendet, men sämre än Nollalternativet 

när det gäller tillgång till grönområden, utbildning och ett antal faktorer 

som ger miljöpåverkan. Barn, äldre och funktionshindrade är de grupper som kommer 

att påverkas mest av både positiva och negativa förändringar. 

Slutsatser 

Alternativ Grön satsning ger betydligt fler hälsovinster än alternativ Bygg mer. Grön 

satsning tillgodoser dock bara till viss del det ökande behovet av bostäder i Östersund. 

Därför behöver man undersöka om det finns andra områden att bebygga innan Grön 

satsning rekommenderas som det bästa alternativet med avseende på folkhälsa. 

Målkonflikten – tillgång till bostäder och tillgång 

till grönområden 

Stora centralt belägna ytor i Östersund har frigjorts i och med försvarsnedläggningen. 

Det finns ett stort allmänt önskemål om att bo centralt i staden med utsikt eller i stadsnära 

lägen. I Östersund har byggandet stått relativt stilla tills helt nyligen. Detta har 

medfört att det finns uppdämt behov av framför allt bostäder. Kommunens tomtkö 

växer kontinuerligt (12). Vinsten med att bebygga Fyrvalla-Remonthagen är att ett 

större antal invånare får möjlighet att bo eller verka centralt med vackra utblickar. De 

får också nära till service genom det centrala läget. 

Kommunen erbjuder i dag tomter vid olika mindre områden, exempelvis Frösön. 

Från Frösön och in till centrum är avståndet cirka 7 km. Dessutom planläggs fler områden 

i Östersund som övergår från militär ägo till civil, bland annat före detta I 5 beläget 

i Stadsdel Norr. I dessa områden planeras också bostäder. Således finns det fler alternativa 

områden att bebygga i Östersund där de negativa effekterna för rekreation, friluftsliv 

och kulturmiljö inte blir lika stora som i Fyrvalla-Remonthagen (14).

Jämlikhet och jämställdhet i hälsa 


Grupper som har störst hälsovinst av de positiva effekterna i alternativ Grön satsning är 

barn, äldre och funktionshindrade, vilket framgår av markeringarna i hälsomatrisen. 

När det gäller jämställdhet i hälsa innebär Grön satsning förbättringar för kvinnor. 

Dels innebär satsningar på säkrare trafikmiljöer mindre risk för skador, där kvinnor är 

överrepresenterade. Dels innebär upprustningen av grönområdet ökad trygghet så att 

kvinnor vågar röra sig ute efter mörkrets inbrott. Viss ökning av bebyggelse i form av 

tre utbyggnadsområden i Grön satsning kan bidra till ökad social trygghet. 

Rekommendation 

Grön satsning är det alternativ som är bäst avseende hälsofrämjande faktorer 

i närmiljön. Dessutom har många i närområdet utanför Fyrvalla-Remonthagen 

stor nytta av de grön- och kulturområden som finns där. Nackdelen är att tillgången 

till bostäder nära stadens centrum inte blir lika stor som i alternativ Bygg 

mer. Det finns dock andra områden i Östersund att bebygga där de negativa 

effekterna inte blir lika stora som i Fyrvalla-Remonthagen.

6. Erfarenheter 

Några erfarenheter av denna fallstudie: 


◗ HKB i en översiktsplan måste avgränsas dels när det gäller antal bestämningsfaktorer, 

dels när det gäller detaljeringsgraden i bedömningarna för att analysen ska bli 

praktiskt genomförbar. I den här HKB:n räcker det med kvalitativa bedömningar. I 

planer där det finns allvarliga målkonflikter kan man behöva gå mer på djupet och 

göra kvantitativa bedömningar. 

◗ En översiktsplan (ÖP) är ofta mycket omfattande. Miljömässiga och sociala konsekvenser 

inom olika områden kan få helt olika resultat beroende på hur framtida 

exploatering/nyttjande ser ut. Därför bör planområdet i en ÖP delas upp i ett lämpligt 

antal delområden, där varje område bedöms för sig. Helheten behöver dock 

också beaktas för att väga in exempelvis kumulativa effekter. 

◗ För att kunna göra en HKB i fysisk planering behövs, förutom kunniga handläggare 

inom planområdet, kompletterande kunskap inom miljö- och folkhälsoområdet 

samt från den sociala avdelningen. Av yttersta vikt för resultatet är kunskap om hur 

de enskilda bestämningsfaktorerna påverkas av olika förslag och kunskap om hur 

sårbara grupper påverkas. Därför bör man se till att samla ”rätt” kompetens i HKBarbetet 

och eftersträva samverkan i bedömningsarbetet. I denna fallstudie har en 

planarkitekt, en folkhälsoplanerare och en Agenda 21-samordnare deltagit från 

Östersunds kommun. 

◗ Speciella problem i mindre kommuner kan förekomma där handläggare med kunskap 

inom folkhälsoområdet saknas. I vissa kommuner köps även plankompetensen 

in. Problemen kan lösas genom samverkan mellan kommun och landsting, där 

landstinget har den nödvändiga kompetensen inom folkhälsoområdet. I framtiden 

kan även länsstyrelserna ge stöd i kommunernas HKB-arbete, eftersom alla länsstyrelser 

fått regeringens uppdrag att börja tillämpa HKB. 

◗ En erfarenhet av fallstudien är att det är önskvärt med policybeslut på ledningsnivå 

om att HKB ska tillämpas. Då ökar förutsättningarna för att få till stånd samverkan 

mellan olika kompetenser och enheter i en organisation. Samverkan mellan olika 

kompetenser ger i sin tur ökad kvalitet i bedömningsarbetet. 

◗ En HKB med verktyget hälsomatrisen täcker in många olika kommunala policyer 

som barnkonventionen, jämställdhetsaspekter, integrationspolicy och jämlikhetsaspekter. 

Arbetet med HKB förenklas då man har ett enda verktyg, hälsomatrisen, 

som täcker in alla viktiga policyer.


◗ Kommunen har i Grön satsning markerat den ”gröna kilen” in i staden som värdefullt 

rekreationsområde och det fokuserar därmed friluftslivets betydelse för människors 

välbefinnande. För att utveckla och förvalta området kan man upprätta en 

kommunal friluftsplan för området (15). 

◗ Namnvalet av planalternativen är en viktig faktor för läsförståelsen. Det är en fördel 

om man kan välja ett namn som är kännetecknande för ett visst alternativ. Av det 

skälet har kommunens så kallade planalternativ i denna rapport fått benämningen 

”Grön satsning”. 

◗ Fördelen med hälsomatrisen är bland annat att den ger bra överblick över analysen. 

De bestämningsfaktorer som bedöms i en matris kan dock vara olika viktiga för hälsan. 

Man bör alltid ange vilka bestämningsfaktorer som har varit avgörande för valet 

av handlingsalternativ. Andra synpunkter som har framkommit är att hälsomatrisen 

alltid ska kompletteras med texter om hur man har resonerat i bedömningarna. 

◗ Referensgruppen har inkommit med synpunkter om att boendeformer och bebyggelse 

inte har konkretiserats tillräckligt och att det fanns ett behov av detta för att tydligare 

kunna avgöra de olika alternativens effekter på hälsa. Enligt Östersunds kommun 

kommer sådant att konkretiseras först i detaljplaneskedet. Översiktsplanen och 

denna fallstudie behandlar endast den huvudsakliga inriktningen för mark- och 

vattenanvändning. Därför kan det vara av intresse att även göra HKB i detaljplaneskedet. 

◗ Terminologin avseende miljöbedömning är något olika i förhållande till terminologin 

som används vid hälsokonsekvensbedömningar. Synpunkter som har lämnats 

visar att det är viktigt att ha en samstämmig terminologi. Diskussioner pågår som 

syftar till att harmonisera terminologin. 

◗ Det är vanligt att det är svårt att få medborgarna med i samrådsprocessen. Ett sätt att 

öka deltagandet i samrådet kan vara att ta kontakt med exempelvis skolor, handikapp-, 

pensionärs- och invandrarföreningar.

Sammanfattande slutsats 


Den fysiska planeringen med PBL som grund är ett viktigt verktyg i miljömålsarbetet 

och i arbetet med att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Att komplettera en miljöbedömning 

2 med en bedömning av social hållbarhet, det vill säga hälsokonsekvensbedömning, 

i en översiktsplan är inget stort merarbete och en sådan analys kan få stor 

betydelse genom att betydligt fler attraktiva livsmiljöer skapas på kommunal nivå. 

Att väga in den sociala dimensionen i planarbetet stämmer också väl med regeringens 

strategi för hållbar utveckling och krav på hållbarhetsbedömningar av viktiga politiska 

beslut. 

2. I en miljöbedömning ingår att identifiera, beskriva och bedöma dess miljöpåverkan som kan 

antas uppkomma om planen eller programmet genomförs eller ändras avseende bland annat 

befolkning och människors hälsa (miljöbalken, 6 kapitlet, 12 §).


Medverkande 

Följande personer har deltagit: 

Arbetsgrupp: Anita Linell (Statens folkhälsoinstitut), Henry Stegmayr (Statens folkhälsoinstitut), 

Ida Knutsson (Statens folkhälsoinstitut), Jenny Jernström (Östersunds 

kommun), Irene Karlsson Berglund (Östersunds kommun), Sofie Bergman (Östersund 

kommun) och Anne Dahlgren (Länsstyrelsen i Jämtlands län). 

Referensgrupp: Iréne Andersson (Socialstyrelsen), Ulrika Åkerlund (Boverket), 

Tabita Gröndal (MKB-centrum, Sveriges Lantbruksuniversitet), Jakob Halvardsson 

(Länsstyrelsen Gävleborg), Reigun Thune Hedström (Sveriges Kommuner och Landsting), 

Nic Kruys (Hållbarhetsrådet), Mikael Johannesson (Naturvårdsverket), Gun 

Svedman (Nynäshamns kommun), Tuija Meisaari-Polsa (Stockholms läns landsting). 

Övriga: Anna-Karin Johansson (Statens folkhälsoinstitut), Sandra Lagerkvist (Statens 

folkhälsoinstitut), Mikael Nilsson (Naturvårdsverket), Peter Groth (Region Skåne), 

Hanna Wallin (Länsstyrelsen Västmanland), Anders Klang (Länsstyrelsen Jämtland).

Ordlista 


Bestämningsfaktorer för hälsan 

Varje faktor som påverkar hälsotillståndet eller andra karakteristika som studeras. 

Buller 

Icke önskat ljud som kan leda till skada eller störning hos människor. 

Hälsokonsekvensbedömning (HKB) 

En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett program eller ett objekt 

bedöms utifrån sina möjliga effekter på hälsan i en befolkning samt fördelningen av 

dessa effekter inom befolkningen. Därför ska bedömningar av hälsopåverkande faktorer 

i en HKB innehålla en beskrivning av hur olika grupper påverkas, dels sådana grupper 

som redan har en dålig hälsa, dels sådana som ligger i riskzonen för att få det. 

Aspekter som alltid ska beaktas om det är relevant är ålder, kön, funktionshinder, 

etnisk, socioekonomisk och sexuell tillhörighet. 

Hälsokonsekvensbedömning är en bedömning av sociala faktorer och svarar mot 

miljöbedömning och miljökonsekvensbedömning. 

Hälsokonsekvensbeskrivning är en bedömning av sociala faktorer och är motsvarigheten 

till miljökonsekvensbeskrivning. 

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 

Miljökonsekvensbeskrivning är ett dokument där den betydande miljöpåverkan av planen 

eller programmet ska identifieras, beskrivas och bedömas. Begreppet miljö har här 

en vid betydelse och inkluderar bland annat befolkning, människors hälsa, bebyggelse, 

kulturarv med mera. En MKB ska identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter 

på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, landskap och kulturmiljö samt hushållning 

med mark och vatten. 

Miljöbedömning 

Miljöbedömning är en process i vilken bland annat samråd och framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) ingår. Motsvarande dokument i socialt perspektiv är 

hälsokonsekvensbedömning. 

Miljökonsekvensbedömning 

Miljökonsekvensbedömning är en process i vilken samråd och framtagande av en 

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår. 

Nollalternativ 

Nollalternativet ska, enligt miljöbalken, beskriva sannolik utveckling om planen, programmet 

eller ändringen inte genomförs (miljöbalken, 6 kapitlet, 12 §).


Referenser 

1. Östersunds kommun. Översiktsplan Fyrvalla-Remonthagen. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. 

Antagandehandling. Östersund: Östersunds kommun; 

2006. http://www.ostersund.se/kommunalservice/byggaochbo/samhallsplanering/klaraplaner/gallandeoversiktsplaner/oversiktsplanfyrvallaremonthagen.4.1e8 

873810746c7ff4d8000688.html 

2. SOU 2005:77 Får jag lov? Om planering och byggande. 

3. Boverket. Miljöbedömningar för planer enligt planoch bygglagen – en vägledning. 

Karlskrona: Boverket; 2006. 

4. Statens folkhälsoinstitut. Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar. Med 

fokus på social och miljömässig hållbarhet. R 2005:39. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 

2005. 

5. Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Regeringskansliet; 

2002. 

6. Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2005. R 2005:5. Stockholm: 

Statens folkhälsoinstitut; 2005. 

7. Regeringens skrivelse 2003/04:129. En svensk strategi för hållbar utveckling – 

ekonomisk, social och miljömässig. Stockholm: Regeringskansliet; 2003. 

8. SOU 2000:52 Framtidens miljö – allas vårt ansvar. Betänkande från Miljövårdskommittén. 

9. Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet. Med fokus på hälsan. Hur kan 

man beskriva hälsokonsekvenser av politiska beslut? Stockholm: Landstingsförbundet, 

Svenska Kommunförbundet; 1998. 

10. Statens folkhälsoinstitut. Checklista Målområden med bestämningsfaktorer som 

underlag för hälsokonsekvensbedömning (HKB). www.fhi.se 

11. Ottosson M, Ottosson Å. Naturen som kraftkälla. Om hur och varför naturen 

påverkar hälsan. Stockholm: Naturvårdsverket; 2006. (ISBN 91-620-8252-3.) 

12. Östersunds kommun. Samrådsredogörelse. Översiktsplan för Fyrvalla-Remonthagen, 

Östersunds kommun. Dnr Ädh 1115/2005. Dnr planmodul: P 05/0008. 

Östersunds kommun; 2006. 

13. Östersunds kommun. Utlåtande. Översiktsplan för Fyrvalla-Remonthagen, Östersunds 

kommun. Dnr Ädh 1115/2005. Dnr planmodul: P 05/0008. Östersunds kommun; 

2006. 

14. Muntliga uppgifter. Jenny Jernström, planarkitekt. Östersunds kommun. 

(2007-01-18). 

15. Naturvårdsverket. Regionala och kommunala friluftsplaner. Rapport 5612. Stockholm: 

Naturvårdsverket; 2006.

Enligt regeringen ska alla politiska beslut utformas så att de tar hänsyn till sociala, miljömässiga 

och ekonomiska konsekvenser på lång sikt. Statens folkhälsoinstitut ser hälsokonsekvensbedömningar 

(HKB) som ett utmärkt verktyg för att synliggöra hur besluten 

bidrar till att nå social hållbarhet. Den här rapporten visar hur man kan komplettera en 

miljöbedömning med en hälsokonsekvensbedömning vid kommunal fysisk planering, i 

detta fall en fördjupning av en översiktsplan (ÖP). En mycket vanlig målkonflikt belyses; 

valet mellan att bygga bostäder eller att behålla ett grönområde nära stadens centrum. 

Exemplet visar att en HKB kan tillföra nya värdefulla argument i en sådan beslutssituation. 

Rapporten vänder sig till utredare och planeringshandläggare vid centrala myndigheter, 

länsstyrelser, landsting och kommuner. 

Statens folkhälsoinstituts uppdrag är att främja hälsa samt förebygga sjukdomar och 

skador – genom att förse i första hand regeringen, statliga myndigheter, kommuner och 

landsting med kunskap. Institutets verksamhet bedrivs på vetenskaplig grund. 

Statens folkhälsoinstitut 

Distributionstjänst 

120 88 Stockholm 

Fax 08-449 88 11 

E-post fhi@strd.se 

Internet www.fhi.se 

Rapport R 2007:18 

ISSN 1651-8624 

ISBN 978-91-7257-528-8

Hälsokonsekvensbedömning i fysisk planering, 1.14 MB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?