Hur påverkas hälsan av delaktighet och inflytande i samhället?, 362 ...

Hur påverkas hälsan av 

delaktighet och inflytande i 

samhället? 

En litteratursammanställning 

Karin Liljeberg 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

Hur påverkas hälsan av 

delaktighet och inflytande i 

samhället? 

En litteratursammanställning 

Karin Liljeberg 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

© statens folkhälsoinstitut 2005:2 

issn: 1651-8624 

isbn: 91-7257-329-5 

författare: karin liljeberg 

omslagsfotografi: torleif svensson/tiofoto

Innehållsförteckning 

Förord ______________________________________________________________________5 

Sammanfattning ______________________________________________________________6 

Abstract ______________________________________________________________________9 

Bakgrund ____________________________________________________________________12 

Syfte ________________________________________________________________________13 

Metod ______________________________________________________________________13 

1. Socialt kapital, social delaktighet och hälsa ______________________________________15 

1.1 Studier om socialt kapital och social delaktighet ________________________________17 

2. Politisk delaktighet och hälsa ________________________________________________26 

2.1 Allmänt om valdeltagande ________________________________________________27 

2.2 Valdeltagande och hälsa __________________________________________________30 

3. Lokalsamhällets/bostadsområdets betydelse för hälsan ____________________________32 

3.1 Allmänt om bostadsområdets betydelse för hälsan ____________________________34 

3.2 Segregation ____________________________________________________________35 

3.3 Trivsel, trygghet och isolering i lokalsamhället – erfarenheter från Storstadssatsningen 38 

4. Diskriminering och hälsa ____________________________________________________40 

4.1 Ett flertal diskrimineringsgrunder __________________________________________42 

4.2 Etnicitet ________________________________________________________________43 

4.3 Etnicitet och kön ________________________________________________________50 

4.4 Kön____________________________________________________________________52 

4.5 Etnicitet och sexuell läggning ______________________________________________53 

4.6 Sexuell läggning ________________________________________________________54 

4.7 Funktionshinder ________________________________________________________56 

4.8 Ålder och kön __________________________________________________________57 

Referenser __________________________________________________________________58

Förord 

Våren 2003 fick Sverige en ny folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga 

förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen och till det elva målområden (1). När målen för 

arbetet formulerades valde man att utgå från hälsans bestämningsfaktorer, d.v.s. faktorer i samhällsorganisationen 

och människors levnadsförhållanden och levnadsvanor som bidrar till hälsa och 

ohälsa. 

Det första målområdet, Delaktighet och inflytande i samhället, ses som en av de mest grundläggande 

förutsättningarna för folkhälsan (1). Människors delaktighet och inflytande påverkas av en rad 

olika faktorer som tillgång till arbete och sysselsättning, utbildning, föreningsliv, kultur, sociala nätverk 

och information, ekonomisk standard och medinflytande i samhället. Medborgarnas delaktighet 

och inflytande skiljer sig också åt mellan olika samhällsgrupper. 

För att belysa de samband som finns mellan människors delaktighet och inflytande i samhället och 

deras hälsa redovisas här resultatet av en omfattande litteraturgenomgång som rör några centrala faktorer 

inom målområdet. Här presenteras folkhälsoforskning kring faktorerna socialt kapital, social 

delaktighet, föreningsaktivitet, sociala nätverk/socialt stöd, politisk delaktighet, bostadsområdets 

kvalitet/sammansättning och diskriminering. 

Rapporten är ett led i Statens folkhälsoinstituts arbete med att generellt öka kunskapen om 

målområdet Delaktighet och inflytande i samhället. Den är också tänkt att vara ett kunskapsstöd för 

alla som arbetar med folkhälsofrågor runt om i Sverige. Rapporten är sammanställd av Karin 

Liljeberg, utredare på Statens folkhälsoinstitut. Ansvarig har varit enhetschef Marianne Granath. Ett 

stort tack för värdefull hjälp riktas till bibliotekarie Gunilla Ripvall, utredarna Jonas Frykman, 

Henrik Sandén, Bengt Sundbaum, Johanna Ahnquist och Christina Lindholm, samt till enhetschef 

docent Sarah Wamala. 

Marianne Granath Karin Liljeberg 

Enhetschef Utredare 

Delaktighet och inflytande i samhället 5

6 Delaktighet och inflytande i samhället 

Sammanfattning 

Denna rapport syftar till att öka kunskapen om sambanden mellan hälsa och människors delaktighet 

och inflytande i samhället – det första målområdet i Sveriges nya folkhälsopolitik. Människors delaktighet 

och inflytande påverkas av många faktorer, bl.a. tillgången till arbete och sysselsättning, utbildning, 

föreningsliv, kultur, sociala nätverk och information, ekonomisk standard och medinflytande i 

samhället. Medborgarnas delaktighet och inflytande skiljer sig också åt mellan olika samhällsgrupper. 

Några faktorer som kan skapa ojämlika förutsättningar för tillgänglighet, delaktighet och inflytande 

i samhället är socioekonomisk tillhörighet, kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, 

funktionshinder, ålder och sexuell läggning. 

För att öka kunskapen om målområdet Delaktighet och inflytande i samhället har denna omfattande 

litteraturgenomgång gjorts. Syftet har varit att kartlägga tillgänglig forskning kring sambanden 

mellan hälsa och ett antal utvalda faktorer som antas påverka människors delaktighet och inflytande i 

samhället. De faktorer som närmare belyses i rapporten är socialt kapital, social delaktighet, föreningsaktivitet, 

sociala nätverk/socialt stöd, politisk delaktighet (valdeltagande), lokalsamhällets/ 

bostadsområdets kvalitet/sammansättning och diskriminering. 

Litteratur om aktuell forskning har sökts i en rad olika svenska och internationella databaser. Ett 

kriterium för det material som har valts är att det är vetenskapligt publicerad forskning. Tillgången på 

relevant folkhälsoforskning på de olika områdena varierar dock. En del undantag från det nämnda 

kriteriet har därför gjorts på områden där det inte påträffats någon sådan forskning eller där det funnits 

annat relevant material i form av rapporter och utredningar. Den största delen av litteraturen 

består emellertid av vetenskapligt publicerade artiklar inom folkhälsoområdet. Av dessa är majoriteten 

utländsk forskning. 

Resultatet av litteratursammanställningen har delats upp på fyra olika områden: 

• Socialt kapital, social delaktighet och hälsa (24 studier). 

• Politisk delaktighet och hälsa (6 studier och 7 rapporter). 

• Lokalsamhällets/bostadsområdets betydelse för hälsan (10 studier och 6 rapporter/antologier). 

• Diskriminering och hälsa (48 studier och 1 rapport). 

Socialt kapital, social delaktighet och hälsa 

I de inkluderade studierna används följande mått på socialt kapital i något varierande kombinationer: 

valdeltagande, social tillit, föreningsdeltagande, medlemskap i föreningar eller samhälleliga organisationer, 

medlemskap i frivilliga grupper, identifikation med samhället och ömsesidighet (’reciprocity’) 

mellan medborgare. Delaktighet i samhället fastställs genom kombinationer av en rad olika variabler 

som mäter delaktighet både i samhällslivet och på det personliga och sociala planet. 

Ett antal svenska studier över tid som främst undersökt social delaktighet visar på samband mellan 

låg delaktighet och ökad risk för hjärtinfarkt, mindre användning av hormonbehandling (östrogen) 

bland kvinnor, rökning och fysisk inaktivitet på fritiden. Deltagande i samhällslivet påverkas av individers 

socioekonomiska status och hälsotillstånd. 

I majoriteten av studierna om socialt kapital (23 av de 24 studierna) framträder ett klart samband 

mellan socialt kapital och hälsa. Ett välutvecklat socialt kapital verkar således ha positiva konsekvenser 

för hälsan. I tre studier finner man ett samband mellan religiöst engagemang och god hälsa. 

Att aktivt delta i föreningsliv och nätverk visar samband med god hälsa hos individer i två studier. 

Även medlemskap i föreningar har samband med hälsan enligt några av studierna. I en intervjustudie 

ser dock få av de intervjuade en direkt koppling mellan att vara engagerad i samhälleliga grupper eller 

föreningar och god hälsa. Ytterligare studier visar på att deltagande i föreningslivet ger positiva hälsoeffekter 

för samhället som helhet men inte nödvändigtvis för varje enskild individ. 

Det finns ett relativt stort antal studier som belägger att socialt stöd och sociala nätverk främjar 

hälsan. Bl.a.finns det svenska studier över tid som visar att människors sociala nätverk har tydliga 

samband med hälsoläget. Litteratursammanställningen är dock inte komplett på det området.

Delaktighet och inflytande i samhället 7 

Politisk delaktighet och hälsa 

Det material som presenteras i kapitlet om politisk delaktighet och hälsa visar bl.a. att individers 

känsla av tillhörighet i samhället (’social connectedness’), självförtroende, upplevd kontroll över det 

som händer i omvärlden och uppfattningar om den egna politiska effektiviteten har betydelse för valdeltagandet. 

Dessa rapporter och studier visar vidare att det har skett en generell nedgång i valdeltagandet 

bland alla grupper i samhället i de senaste valen. Skillnaden mellan olika sociala grupper är 

stor och var vid 1998 års svenska val den största uppmätta någonsin. Valdeltagandet är lägre bland 

arbetslösa och i grupper med lägre inkomst, och svenska forskare betraktar i dag valdeltagandet som 

en klassfråga. Att vara gift eller sambo och att ha ett stabilt och utvecklat socialt nätverk hänger samman 

med ett högt valdeltagande. Andra faktorer som påverkar valdeltagandet är individers föreningsaktivitet, 

förtroende för andra människor, politiskt intresse, partiidentifikation, tilltro till valhandlingens 

effektivitet och syn på röstningen som en medborgerlig dygd. 

De studier som presenteras under rubriken Valdeltagande och hälsa visar att det finns samband 

mellan valdeltagande och självuppskattad hälsa, dödlighet, aktivitetshinder orsakat av dålig hälsa och 

upplevd otrygghet i närsamhället. Samtliga fem studier är tvärsnittsstudier (studier med bara ett mättillfälle). 

Detta gör det svårt att uttala sig om vad som är orsak och vad som är följd. 

Lokalsamhällets och bostadsområdets betydelse för hälsan 

Resultaten av de studier som redovisas i kapitlet om lokalsamhällets/bostadsområdets betydelse för 

hälsan visar bl.a. att variationer i självrapporterad hälsa mellan olika områden främst påverkas av 

individuella faktorer som födelseland, utbildning och socialt deltagande. Vidare säger forskningen att 

ett samhälle byggt på ömsesidig tillit hänger samman med en mindre kriminalitet. Tilliten och förtroendet 

undermineras när sådana missgynnande omständigheter som etnisk segregation, familjesplittring 

och stor omflyttning i befolkningen koncentreras. Samtidigt menar forskare att det lokala 

bostadssamhället inte längre fyller den sociala basfunktion som det tidigare gjorde. Människors sociala 

nätverk sprider sig numera långt utanför bostadsområdets gränser. 

Enligt en svensk studie är bostadssegregationens effekter på hälsan hos personer med utländsk 

bakgrund ännu inte tillräckligt kartlagda. Studien visar dock att det finns vissa positiva effekter av att 

bo i invandrardominerade områden. Hos ungdomar med utländskt ursprung minskar risken för självmordsförsök 

och risken för att behöva sjukhusvård på grund av våld. De negativa effekter som rapporteras 

är en ökad risk för kriminalitet och narkotikamissbruk. I USA har bosättning i områden med 

hög resurssvaghet kopplats ihop med ett ökat antal tonårsgraviditeter och bland män högre risk för 

arbetslöshet och kriminalitet. Man har också funnit att afroamerikaners dödlighet är högre i urbana 

områden med hög grad av segregation. En systematisk forskningsöversikt utförd vid Statens folkhälsoinstitut 

visar att segregerade bostadsmiljöer ökar risken för att barn ska födas med låg födelsevikt 

och utveckla beteendeproblem, ett mönster som kvarstår även efter att man har tagit hänsyn till förhållanden 

i barns familjer. 

I storstadssatsningens områden visar sig medborgarnas trivsel bl.a. hänga ihop med oro för att 

utsättas för hot eller annan brottslighet. Rapporter visar att personer som redan är integrerade i stora 

kontaktnät också blir integrerade i storstadssatsningen i högre grad än andra. Avslutningsvis finner 

man i en studie av befolkningen i Fittja (en kommundel i Botkyrka kommun i Stockholms län) att de 

som trivs i Fittja är personer som är nöjda med sitt arbete, med sina bostäder, har större antal vänner i 

Fittja och oftare umgås med sina släktingar i Fittja. De grupper som känner sig mest otrygga är kvinnor, 

äldre, personer som tidigare utsatts för våld eller hot och de som har inga eller endast få vänner i 

Fittja. 

Diskriminering och hälsa 

I kapitlet om diskriminering och hälsa har studierna delats in efter vilken eller vilka diskrimineringsgrunder 

som studeras: flera diskrimineringsgrunder; etnicitet; etnicitet och kön; kön; etnicitet och 

sexuell läggning; sexuell läggning; funktionshinder respektive ålder och kön. 

Diskriminering mäts i alla studierna genom individers rapportering av upplevd diskriminering. 

Hälsoläget bedöms i de flesta studierna genom individens uppskattning av den egna hälsan. I några 

studier mäts blodtryck eller kortisolhalter i blodet. 

I majoriteten av de studier som rör etnisk diskriminering finner man att diskriminering hänger


samman med psykisk ohälsa. I ett par studier påvisas ett samband med högt blodtryck, i en ett samband 

med tonåringars socioemotionella anpassningsförmåga i skolan, i ytterligare en ett samband 

med våldsamt beteende och i två ett samband med cigarettrökning respektive alkoholkonsumtion. 

Några studier undersöker hälsa i mer generell bemärkelse. 

På området diskriminering på grund av sexuell läggning visar alla studier som inkluderats i sammanställningen 

på psykologiska effekter av diskriminering, såsom psykisk ohälsa, ångest, självmordstankar, 

nedstämdhet och större användning av psykvården. Upplevd diskriminering av funktionshindrade 

visar samband med droganvändning och problem med att acceptera sitt handikapp. 

Könsdiskriminering kan kopplas samman med faktorer som yrkesmässigt självförtroende, självkänsla, 

relationer till kollegor, isolering och tillfredställelse med karriären, våldsamt beteende, alkoholanvändning 

och mental hälsa. Slutligen kan åldersdiskriminering ha konsekvenser för äldre människors 

välmående. Genomgångna studier visar också att utsatthet för diskriminering på flera plan förvärrar 

hälsokonsekvenserna.

Abstract 


This report aims to increase knowledge of the links between health and people’s participation and 

influence in society – the first target area of Sweden’s new public health policy. 

People’s participation and influence are affected by many factors, including access to work and 

employment, education, club activities, culture, social networks and information, financial standard 

and contributory influence on society. Civic participation and influence also differs between different 

social groups. Some factors that can create inequitable conditions for accessibility, participation and 

influence in society are socio-economic affiliation, gender, ethnic background, religion or conviction, 

disability, age and sexual preference. 

This comprehensive literary survey was done to increase knowledge of the target area of 

Participation and influence in society. The object was to survey available research on the links between 

health and a number of selected factors that are assumed to affect people’s participation and influence 

in society. The factors more closely illuminated in the report are social capital, social participation, 

club activities, social networks/social support, political participation (election participation), the 

quality/composition of the local society/residential area, and discrimination. 

Literature on current research was searched in a number of different Swedish and international 

databases. A criterion for the material chosen is that it is published scientific research. However, 

access to relevant public health research in the different areas varies. Some exceptions to the stated 

criterion have therefore been made in the areas where such research has not been found or where there 

has been relevant material in the form of reports and investigations. Most of the literature consists 

however of published scientific articles in the field of public health. Of these the majority are foreign 

research. 

The results of the literature compilation have been divided up into four different areas: 

• Social capital, social participation and health (24 studies). 

• Political participation and health (6 studies and 7 reports). 

• The local society’s/residential area’s importance to health (10 studies and 6 reports/anthologies). 

• Discrimination and health (48 studies and 1 report). 

Social capital, social participation and health 

In the studies included, the following measures of social capital are used in somewhat varying combinations: 

election participation, social confidence, club participation, membership in associations or 

civic organisations, membership in volunteer groups, identification with society and reciprocity 

between citizens. Participation in society is established by combinations of a number of different variables 

that measure participation both in societal life and on the personal and social level. 

A number of Swedish studies over time, which have primarily investigated social participation, 

indicate links between low participation and increased risk of cardiac infarction, lower use of hormonal 

treatments (oestrogen) among women, smoking and physical inactivity during free time. 

Participation in social life is in influenced by the individuals’ socio-economic and health status. 

In the majority of the studies on social capital (23 of the 24 studies) a clear correlation between 

social capital and health appears. Thus a well-developed social capital seems to have positive consequences 

for health. In three studies one finds a correlation between religious commitment and good 

health. 

In two studies, active participation in club activities and networks shows a correlation between 

good health in individuals. Membership in associations is also correlated with health according to 

some of the studies. However, in an interview study few of those interviewed see a direct link between 

being active in social groups or associations and good health. Further studies indicate that participation 

in club activities provides positive health effects to the society as a whole, but not necessarily to 

every distinct individual. 

There are a relatively large number of studies that support the hypothesis that social support and 

social networks promote health. Among others, there are Swedish studies over time that show that


people’s social networks have clear correlations to the state of health. The literature compilation is 

however not complete in the area. 

Political participation and health 

The material presented in the chapter on political participation and health shows, among other things, 

that individuals’ sense of belonging in society (‘social connectedness’), self-confidence, perceived 

control of what happens in the surroundings and perceptions of one’s own political effectiveness are 

significant to participation in elections. Furthermore, these reports and studies show that a general 

drop in election participation has taken place among all groups in society in the last few elections. The 

difference between different social groups is large and in the 1998 Swedish election was the largest 

ever measured. Election participation is lower among the unemployed and in groups with lower incomes. 

Swedish researchers today view election participation as a class issue. Being married or in a 

live-in relationship and having a stable, developed social network is related to high election participation. 

Other factors that influence election participation include individuals’ club activities, trust in 

other people, political interest, party affiliation, faith in the election’s effectiveness and view of voting 

as a civic duty. 

The studies presented under the heading Election participation and health shows that there are correlations 

between election participation and self-reported health, mortality, activity impediments 

caused by poor health and perceived insecurity in the local society. All five studies are cross sectional 

studies (studies with only one measurement occasion). This makes it difficult to make statements as to 

causes and effects. 

Local society’s and residential area’s significance to health 

The results of the studies reviewed in the chapter on the local society’s/residential area’s significance 

to health show, among other things, that variations in self-reported health between different areas are 

primarily influenced by individual factors such as country of birth, education and social participation. 

Furthermore, the research indicates that a society built on mutual trust is tied to lower crime rates. 

Confidence and trust are undermined when unfavourable circumstances such as ethnic segregation, 

splitting of families and considerable relocation in the population are concentrated. At the same time 

researchers believe that the local residential society no longer fills the same fundamental social function 

as previously. People’s social networks now extend far beyond the residential area’s boundaries. 

According to one Swedish study the effects of residential segregation on the health of persons of 

foreign descent are not yet sufficiently charted. However, the study shows that there are some positive 

effects of living in predominantly immigrant areas. The risks of attempted suicide and of needing hospital 

care due to violence decrease among young people of foreign descent. The reported negative 

effects are an increased risk of crime and drug abuse. In the United States, residing in highly disadvantaged 

areas has been linked to an increased number of teenage pregnancies and a higher risk of 

unemployment and criminality among men. African American mortality has also been found to be 

higher in urban areas with a high degree of segregation. A systematic research survey conducted at 

Sweden’s National Institute of Public Health shows that segregated residential environments increase 

the risk of children being born with low birth weight and developing behavioural problems, a pattern 

that remains even after taking the relationships in the children’s families into account. 

In the metropolitan investment areas the residents’ well-being appears to be related, among other 

things, to worries of being subjected to threats or other crimes. Reports show that persons who are 

already integrated into large contact networks also become integrated in the metropolitan area to a 

greater extent than others. By way of conclusion, one study of the population in Fittja (a municipal 

region in the municipality of Botkryka in the county of Stockholm) finds that those who thrive in 

Fittja are people that are satisfied with their work and their homes, have a greater number of friends in 

Fittja, and more often spend time with their relatives in Fittja. Those groups that feel most unsafe are 

women, the elderly, persons who have previously been subjected to threats or violence, and those who 

have no or only a few friends in Fittja.


Discrimination and health 

In the chapter on discrimination and health, the studies have been divided according to the basis of 

discrimination studied: multiple bases of discrimination, ethnicity, ethnicity and gender, gender, 

ethnicity and sexual preference, disability, age and gender, respectively. 

Discrimination is measured in all of the studies through the individual’s own reports of perceived 

discrimination. The state of health is assessed in most of the studies through the individual’s own estimations 

of his or her health. In some studies blood pressure or cortisone levels in the blood are measured. 

In the majority of the studies that deal with ethnic discrimination, discrimination is found to be 

related to poor mental health. In a few studies a correlation to high blood pressure is indicated, in one 

a correlation to teenagers’ socio-emotional adaptability in school, in another a correlation to violent 

behaviour and in two a correlation to cigarette smoking and alcohol consumption. Some studies investigate 

health in a more general sense. 

In the area of discrimination due to sexual preference, all studies included in the compilation indicate 

psychological effects of discrimination, such as poor mental health, anxiety, suicidal thoughts, 

depression and greater use of mental care services. Perceived discrimination of the disabled shows 

correlations to drug use and problems with accepting one’s disability. Gender discrimination can be 

tied to factors such as professional self-reliance, self-esteem, relations to colleagues, isolation and 

career satisfaction, violent behaviour, alcohol use and mental health. Finally, age discrimination can 

have consequences for the well-being of the elderly. Reviewed studies also show that exposure to 

discrimination on multiple levels worsens the health consequences.


Bakgrund 

I och med regeringens proposition ”Mål för folkhälsan” (1) inrättades ett övergripande folkhälsomål 

med syftet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 

Utöver det övergripande målet inrättades elva målområden för folkhälsan. Det första målområdet 

är delaktighet och inflytande i samhället och ses som en av de mest grundläggande 

förutsättningarna för folkhälsan (1). 

Målområdet är nytt i folkhälsosammanhang och består i Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande 

av de två målen: Stark solidaritet och samhällsgemenskap samt Stödjande sociala miljöer 

för individen (2). Begreppen delaktighet och inflytande är inte enkla att definitionsmässigt separera 

från varandra. De påverkas av många faktorer som tillgången till arbete och sysselsättning, utbildning, 

föreningsliv, kultur, sociala nätverk, information, ekonomisk standard samt medinflytande i 

samhället. Medborgarnas delaktighet och inflytande skiljer sig också åt mellan olika samhällsgrupper. 

Faktorer som socioekonomisk tillhörighet, kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, 

funktionshinder, ålder och sexuell läggning skapar ojämlika förutsättningar för tillgänglighet, delaktighet 

och inflytande i samhället. 

För att belysa vilket samband människors delaktighet och inflytande i samhället har med hälsa 

presenteras i denna litteratursammanställning hälsoforskning kring olika faktorer som antas påverka 

människors delaktighet och inflytande i samhället. Dessa faktorer är socialt kapital, social delaktighet, 

föreningsaktivitet, sociala nätverk/socialt stöd, politisk delaktighet (valdeltagande), lokalsamhällets/bostadsområdets 

kvalitet/sammansättning/struktur samt diskriminering. 

I det första kapitlet presenteras studier om socialt kapital och social delaktighet (vilket inkluderar 

föreningsaktivitet och sociala nätverk/socialt stöd). Ett starkt socialt kapital anges i Nationella folkhälsokommitténs 

slutbetänkande (2) ha stor betydelse för hälsan. Begreppet innefattar många aspekter 

av delaktighet och inflytande såsom föreningsaktivitet, tillit till andra människor, valdeltagande 

och ömsesidighet och förtroende mellan medborgare. Att vara delaktig i samhället samt att ha stöd i 

sin omgivning är andra aspekter som i forskning visat sig vara viktiga för människors välmående. 

Kapitel två tar upp studier som undersökt sambanden mellan valdeltagande och hälsa. 

Valdeltagande har föreslagits som en indikator för målområdet. Forskning visar att det finns ett samband 

mellan lågt valdeltagande och sämre självskattad hälsa. I kapitel tre presenteras forskning som 

undersökt sambanden mellan lokalsamhällets/bostadsområdets kvalitet/sammansättning och hälsa. 

Även förhållanden på lokal nivå kan antas påverka människors delaktighet och inflytande. Frågan om 

delaktighet är bl.a. central i den nationella storstadspolitiken vars övergripande mål är att bryta den 

sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och verka för jämlika levnadsvillkor 

för både män och kvinnor i storstäderna. Slutligen behandlar kapitel fyra forskning om 

sambanden mellan olika typer av diskriminering och hälsa. Diskriminering påverkar sannolikt människors 

möjligheter till delaktighet och inflytande, inte minst som ett hinder för integration. 

I vissa kapitel redovisas även forskning som inte behandlar ovanstående faktorers relation till 

hälsa. Dessa studier har tagits med eftersom de ändå kan bidra till vår förståelse av målområdet delaktighet 

och inflytande i samhället. De tre första kapitlen överlappar i många fall varandra. Studier passar 

exempelvis in under flera rubriker och det är inte självklart under vilket ämnesområde de ska sortera. 

Detta visar på målområdets komplexitet och svårigheten i att dela upp och avgränsa det. 

Den största andelen av studierna som inkluderats är så kallade tvärsnittsstudier. Ett begränsat 

antal är forskningsöversikter och longitudinella studier (se metodologiska förklaringar). För att göra 

sammanställningen tydlig så har avsnitten delats in i vetenskapligt publicerat material och icke vetenskapligt 

publicerat material. Det vetenskapligt publicerade materialet har i sin tur delats in efter studieupplägg 

(tvärsnittsstudie, longitudinell studie etc.). 

Varje studie beskrivs kortfattat i syfte att ge läsaren en snabb överblick. Inför varje kapitel ges 

också en introduktion till området, en uppställning av de sökord som använts för att identifiera studierna, 

vilka olika studietyper det rör sig om och en sammanfattning av studiernas resultat. 

Sammanställningen innehåller ingen kritisk analys av de studier som tagits med utan ska ses som en 

presentation av tillgänglig forskning.

Sammanställningen vänder sig till alla som arbetar med folkhälsofrågor lokalt, regionalt och på 

myndighetsnivå, till studerande och andra intresserade. Tanken är att dokumentet ska kunna användas 

som ett uppslagsverk. 

Syfte 

Syftet med föreliggande litteratursammanställning är att presentera sambanden mellan ett antal utvalda 

faktorer som antas påverka människors delaktighet och inflytande i samhället och hälsa. 

Metod 

För att finna relevant material har litteratursökningar gjorts i de internationella databaserna Medline, 

PsychINFO, Current Contents Search och Social Sciences Citation Index. Utöver dem genomsöktes 

den svenska biblioteksdatabasen LIBRIS, i mindre utsträckning referenslistor i påträffad litteratur 

samt vetenskapliga tidskrifter inom områdena folkhälsa och epidemiologi. 

Materialet som har valts uppfyller följande kriterier: 

1. Det är vetenskapligt publicerat forskningsmaterial (vissa undantag har gjorts där det saknats 

sådant material eller där det funnits annat relevant material i form av utredningar eller rapporter). 

2. Det har publicerats mellan januari 1998 och augusti 2004. 

3. Det är publicerat på engelska eller svenska. 

4. Det har en tydlig ansats att undersöka sambandet mellan aktuell faktor och hälsa (i vissa fall, när 

det uppfattats som befogat, har även material tagits med som saknar hälsoinriktning). 

De sökord som har använts presenteras i inledningen till respektive kapitel. 


Metodologiska förklaringar 

Nedan förklaras vissa forskningsmetoder för att underlätta läsningen av litteratursammanställningen 

(3, 4). 

• Epidemiologi – det vetenskapliga studiet av ohälsans utbredning och orsaker i en bestämd befolkning 

och användandet av denna kunskap för att minska sjukdomsförekomsten. 

• Socialepidemiologi – epidemiologiska studier där sociala förhållanden som utbildning, ekonomi, 

arbete etc. står i fokus. 

• Aggregerade data – data på gruppnivå (ej på individnivå), t.ex. på länsnivå. 

• Ekologisk studie – en studie där man studerar aggregerade data i stället för individdata. 

• Tvärsnittsstudie – studie där man tar reda på människors förhållanden och attityder vid ett visst 

tillfälle. De flesta enkätundersökningar är tvärsnittsstudier. De ger endast en ögonblicksbild av en 

företeelse eftersom man inte har med tidsaspekten i undersökningen. Tvärsnittsstudier gör det därmed 

svårare att uttala sig om eventuella orsakssamband; vad man kan se är snarare samvariationer. 

• Longitudinell undersökning – undersökning där man följer vad som sker över tid genom att göra 

upprepade mätningar i en och samma population. 

• Prospektiv kohortstudie – en typ av longitudinell studie där man följer en grupp människor framåt 

i tiden för att studera utvecklingen i något hänseende. 

• Oddskvot (odds ratio) – uttrycker hur mycket större risken för sjukdom är bland de exponerade 

jämfört med de icke exponerade.


Begreppsförklaringar 

Nedan förklaras vissa begrepp för att underlätta läsningen av litteratursammanställningen (3, 5, 6, 7). 

• Collective efficacy – ett samhälle som är byggt på tillit, där invånarna har en gemensam vilja att 

delta i upprätthållandet av den allmänna ordningen eller tjäna ”det allmännas bästa”. 

• Social cohesion – social sammanhållning, solidaritet mellan grupper i samhället (tillit och normer 

om ömsesidighet). Fungerar som en resurs för individerna och underlättar kollektivt handlande. 

• Social connectedness – individers känsla av tillhörighet i samhället. 

• Social support – socialt stöd. Praktiskt och emotionellt stöd från andra personer i situationer av 

yttre påfrestning. 

• Social trust – tillit till främlingar. 

• Reciprocity – tillit och ömsesidighet. Utbyte av resurser mellan individer/grupper i ett samhälle. 

• Community – kan innebära ett lokalt avgränsat geografiskt område men också en grupp av människor 

som har gemensamma identiteter eller intressen/behov. 

• Coping – en individs förmåga att hantera stress. 

• Ackulturation – en process varigenom man lär sig ett nytt samhälles norm- och värdesystem och 

tar över dess kulturella mönster. Det innebär inte bara processen att lära sig nya kulturella koder 

utan också byte av identitet. Begreppen ’social integration’ och ’ackulturation’ är svåra att separera 

helt och används något olika inom t.ex. antropologi och sociologi. 

• Integration – innebär att personer med utländsk bakgrund uppnår jämlikhet med infödda individer 

i form av deltagande i olika typer av sociala relationer som arbetsliv och boendeförhållanden och 

inom politiken. Integration kan beskrivas som en förändringsprocess varigenom personer med 

utländsk bakgrund utvecklar och utvidgar sitt deltagande i olika sociala relationer. Integration kan 

också beskrivas som något som är förbundet med med resursfördelningsaspekterna. Integration 

sker på både makro- (samhälls-) och mikro- (individ-) nivå. 

• Segregation – rumsligt avskiljande av befolkningsgrupper p.g.a. social status, etnisk tillhörighet 

etc.


1. Socialt kapital, social delaktighet och hälsa 

Detta kapitel har riktats mot studier som behandlar hälsa och socialt kapital och olika former av social 

delaktighet i samhället. Wilkinson (8) menar att kvalitén på de sociala relationerna i samhället (’the 

social cohesion’) har stor betydelse för befolkningens hälsa. Putnams (9) tes är att engagemanget i 

lokala organisationer har en avgörande betydelse för hur väl en demokrati fungerar. Deltagande i 

organisations- och föreningsliv genererar enligt Putnam socialt kapital i form av att människor bygger 

upp förtroendet mellan sig. 

Den största delen av detta kapitel upptas av forskning som undersökt sambandet mellan social delaktighet 

i samhället och hälsa samt sambandet mellan socialt kapital och hälsa. Forskningen om social 

delaktighet och hälsa består framför allt av svenska longitudinella studier medan studierna om 

socialt kapital enbart består av tvärsnittstudier utförda utanför Sverige. 

Socialt kapital har bl.a. använts inom hälsoforskningen för att förklara sambandet mellan ekonomiska 

ojämlikheter och ohälsa (7). Det är angeläget att påpeka att diskussionerna kring socialt kapital 

ibland går isär. Vissa forskare varnar för att en fokusering på begreppet socialt kapital kan leda till att 

man negligerar andra viktiga aspekter som påverkar hälsan. En kritik mot Putnams sociala kapital är 

att det är så allomfattande att det blir svårt att greppa. Det kan betyda allt från formella/informella 

nätverk till faktorer som förtroende och mellanmänsklig tillit (10). Putnam kritiseras också för att han 

ser socialt kapital som ursprunget till ekonomiska ojämlikheter snarare än samhällens sociala kapital 

som en konsekvens av dessa ojämlikheter. Hans kritiker menar att för att ett samhälle ska kunna öka 

människors tillit så måste de ekonomiska ojämlikheterna reduceras (11). 

Kapitlet innehåller vidare några studier som undersöker sambandet mellan engagemang i nätverk/föreningar/grupper 

och hälsa samt sambandet mellan sociala nätverk och socialt stöd och hälsa. 

Inga specifika litteratursökningar har dock gjorts kring den dimension av delaktighet som innebär att 

ingå i sociala gemenskaper/nätverk och ha tillgång till socialt stöd. Både sociala nätverk, socialt stöd 

och föreningsengagemang är däremot komponenter som ingår i många av de studier som undersöker 

social delaktighet och socialt kapital. 

Sökord 

Följande sökord har använts för att identifiera inkluderade artiklar: participation, political participation, 

community participation, social capital, network activities, association, health, wellbeing. 

Studietyper 

Studierna som har inkluderats i avsnittet består främst av socialepidemiologiska undersökningar. Ett 

relativt stort antal är prospektiva kohortstudier, alltså en typ av longitudinella studier. Dessa är utförda 

av svenska forskare och på svenska förhållanden. Övriga studier är s.k. tvärsnittsstudier. Utöver 

det har Robert D. Putnams bok ”Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning 

och förnyelse” tagits med. 

Sammanfattning av forskningsresultaten 

I de inkluderade studierna används följande mått på socialt kapital i något varierande kombinationer: 

valdeltagande, social tillit, föreningsdeltagande, medlemskap i föreningar/samhälleliga organisationer, 

medlemskap i frivilliga grupper, identifiering med samhället och ömsesidighet (’reciprocity’) 

mellan medborgare. Delaktighet i samhället definieras genom kombinationer av en rad olika variabler 

som mäter delaktighet både i samhällslivet och på personliga och sociala plan. 

De svenska prospektiva kohortstudier som främst undersöker social delaktighet visar på samband 

mellan låg delaktighet och ökad risk för hjärtinfarkt, mindre användning av hormonbehandling 

(östrogen) bland kvinnor, rökning och låga nivåer av fysisk aktivitet på fritiden. Deltagande i samhällslivet 

visar sig påverkas av individers socioekonomiska status och hälsotillstånd. 

I alla studier om socialt kapital förutom en framkommer ett klart samband mellan socialt kapital 

och hälsa. Ett välutvecklat socialt kapital verkar således ha positiva konsekvenser för hälsa. I sammanlagt 

tre studier fann man ett samband mellan religiöst engagemang och god hälsa.


Att aktivt delta i föreningsliv/nätverk har ett positivt samband med individers hälsa enligt två studier. 

Även medlemskap i förening visar sig ha samband med hälsa i några av studierna. I en intervjustudie 

gjorde dock få av de intervjuade en direkt koppling mellan att vara involverad i samhälleliga 

grupper/föreningar och god hälsa. Ytterligare studier visar på att deltagande i föreningslivet ger 

positiva hälsoeffekter för samhället som helhet men inte nödvändigtvis för varje enskild individ. 

Det finns ett relativt stort antal studier som belägger att socialt stöd och sociala nätverk främjar 

hälsan. I detta kapitel presenteras några sådana forskningsreferenser. Bl.a. finns det svenska longitudinella 

studier som visar att människors sociala nätverk har tydligt samband med olika hälsoutfall 

och hälsobeteenden. Litteratursammanställningen är dock inte komplett på det området. 

1.1 Studier om socialt kapital och social delaktighet 

Vetenskapligt publicerat material 

Longitudinella studier 

Sundquist K, Lindström M, Malmström M, Johanssson SE, Sundquist J. Social participation 

and coronary heart disease: a follow-up study of 6900 women and men in Sweden. Soc Sci Med 

2004;58:615–22. 

I artikeln presenteras en studie vars syfte var att undersöka huruvida låg social delaktighet kan förutsäga 

risken att drabbas av hjärtinfarkt. Låg social delaktighet mättes via ett index bestående av 18 

variabler kring närvaro vid gudstjänst, medlemskap i kör, aktivitet i sportförening, deltagande i studiecirkel 

eller kvällskurs, medlemskap i politiskt parti, närvaro i lokala mötesgrupper samt kunskap om 

hur man överklagar domstolsbeslut. Studien är en uppföljningsstudie från 1990/91 till 31 december 

2000 där 6 861 svenska kvinnor och män deltog. Dessa fick i intervjuer frågor om sin sociala delaktighet, 

utbildning, besittningsrätt på bostad och rökvanor. Utfallsmåttet var sjuklighet eller död orsakad 

av hjärtinfarkt. Enligt studien var personer med låg social delaktighet utifrån indexet utsatta för 

en ökad risk för hjärtinfarkt. Denna risk kvarstod efter att man hade justerat för kön, ålder, utbildning, 

besittningsrätt på bostad och rökning. 

Merlo J, Lynch JW,Yang M, Lindström M, Östergren PO, Rasmusen K, Råstam L. Effect of 

neighborhood social participation on individual use of hormone replacement therapy and antihypertensive 

medication:A multilevel analysis.Am J Epidemiol 2003;157(9):774–83. 

I studien undersöks kvinnors användning av hormonbehandling (östrogen och gestagen) och blodtryckssänkande 

medel och vilka effekter social delaktighet i bostadsområdet/närsamhället har på 

individers användning av dessa mediciner. Analyserade data baseras på 15 456 kvinnor i åldrarna 

45–73 år som deltagit i ”Malmö Diet and Cancer Study” (en prospektiv kohortstudie mellan 1991 och 

1996). Deltagarna bodde i 95 olika områden i Malmö stad. Efter att man hade kontrollerat för ålder, 

individuella socioekonomiska faktorer, individuella låga nivåer av socialt deltagande samt hälso- och 

beteendevariabler, hittade man inga effekter av bostadsområdet på användandet av blodtrycksänkande 

medel. Däremot var det mindre vanligt att kvinnor som bodde i områden med lågt socialt deltagande 

använde hormonbehandling, särskilt om de själva upplevde låg social delaktighet eller var invandrare. 

Lindström M, Isacsson SO, Elmståhl S. Impact of different aspects of social participation and 

social capital on smoking cessation among daily smokers: a longitudinal study.Tobacco Control 

2003;12(3):274–81. 

I studien undersöks olikheter i social delaktighet och socialt kapital bland personer som var rökare vid 

en baslinjeundersökning 1992–1994, och som vid en uppföljning ett år senare hade förblivit rökare, 

blivit periodrökare eller slutat röka. 12 507 individer i åldrarna 45–69 år intervjuades vid baslinjeun-


dersökningen och vid uppföljningen ett år senare. Tre grupper av dagliga rökare (iakttagna vid baslinjeundersökningen) 

jämfördes med en referensgrupp bestående av periodrökare och icke-rökare. 

Bland dem som var dagliga rökare vid baslinjeundersökningen och som fortfarande var det vid uppföljningen 

fanns ett signifikant ökat samband med att inte delta i studiecirklar på andra ställen än på 

arbetet, inte delta i möten andra än fackliga, inte besöka teater/bio, konstutställningar, kyrkor eller 

sportevenemang och inte delta i stora släktsammankomster och privata fester jämfört med referenspopulationen. 

De som rökte dagligen vid baslinjeundersökningen och som hade slutat röka vid uppföljningen 

hade ett signifikant ökat samband gällande icke-deltagande i föreningsmöten andra än 

fackliga under det senaste året, besök på teater/bio och besök av konstutställning under det senaste 

året. Alla tre grupperna av dagliga rökare vid baslinjeundersökningen hade under det senaste året 

besökt nattklubbar i högre utsträckning än referensgruppen. 

Lindström M, Hansson BS, Östergren PO. Socioeconomic differences in leisure-time physical 

activity: the role of social participation and social capital in shaping health related behaviour. 

Soc Sci Med 2001;52(3):441–51. 

Artikeln bygger på ”The Malmö Diet and Cancer Study” som är en prospektiv kohortstudie av invånare 

i Malmö. 1992–1994 fylldes en baslinjeenkät i av 11 837 deltagare födda 1926–1945. Studiens 

syfte var att undersöka om det fanns socioekonomiska skillnader i utövandet av fysisk aktivitet på fritiden, 

om psykosociala resurser (mätt som social delaktighet, social anknytning/känsla av tillhörighet, 

instrumentellt stöd, d.v.s. tillgång till råd, information, hjälp och materiella resurser från andra 

människor och emotionellt stöd) hade samband med graden av fysisk aktivitet på fritiden samt om 

socioekonomiska skillnader i psykosociala resurser kunde förklara de socioekonomiska skillnaderna 

i människors utövande av fysisk aktivitet på fritiden. Social delaktighet mäter enligt artikelförfattarna 

hur aktivt personer deltar i formella eller informella grupper (politiska partier, organisationer/föreningar, 

studiecirklar, fackföreningsmöten, teater/bio, konstutställningar, kyrkor, sportevenemang, 

brev till nyhetstidningsredaktör, demonstrationer, nattklubbar/underhållning, stora släktsammankomster, 

privata fester). Om tre eller färre alternativ angavs av dessa aktiviteter ansågs personen ha 

låg grad av social delaktighet. 

Manliga facklärda arbetare och ej facklärda arbetare var mindre fysiskt aktiva på sin fritid än 

högre tjänstemän. Manliga egna företagare och kvinnliga pensionärer hade också en signifikant ökad 

risk för att vara mindre fysisk aktiva på fritiden. Justering för ålder, födelseland och tidigare och 

nuvarande sjukdomar hade ingen effekt på skillnaderna mellan de socioekonomiska grupperna. 

Däremot försvann praktiskt taget skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper när man justerade 

för social delaktighet. Bland de psykosociala variablerna var social delaktighet den starkaste 

oberoende förklarande faktorn för låg fysisk aktivitet, och en stark förklarande faktor för de socioekonomiska 

skillnaderna i låg grad av fysisk aktivitet på fritiden. Resultatet tyder på att vissa av de 

socioekonomiska skillnaderna i fysisk aktivitet på fritiden kan förklaras av skillnader i socialt kapital 

mellan socioekonomiska grupper. 

Lindström M, Hansson BS, Wirfalt E, Östergren PO. Socioeconomic differences in the consumption 

of vegetables, fruit and fruit juices.The influence of psychosocial factors. Eur J Public 

Health 2001;11(1):51–9. 

I artikeln beskrivs en studie vars syfte var att undersöka huruvida sociala nätverk och socialt stöd kan 

förklara socioekonomiska skillnader i konsumtionen av grönsaker, frukt och fruktjuicer. Data samlades 

in via ”The Malmö Diet and Cancer Study”, en prospektiv kohortstudie i vilken 11 837 individer 

ingick. Social delaktighet förklarade endast måttligt de socioekonomiska skillnaderna i grönsakskonsumtion 

och de socioekonomiska skillnaderna i fruktkonsumtion bland kvinnor. Socioekonomiska 

skillnader var en starkare förklarande faktor. 

Welin L, Larsson B, Svärdsudd K,Tibblin B,Tibblin G. Social network and activities in relation 

to mortality from cardiovascular diseases, cancer and other causes.A 12-year follow-up of the 

study of men born in 1913 and 1923. J Epidemiol Community Health 1992;46(2):127–32. 

I föreliggande artikel rapporteras fynden från en undersökning om sambandet mellan sociala nätverk/aktiviteter 

och olika dödsorsaker. Studien var en prospektiv kohortstudie av medelålders män i


Göteborg. Undersökningsgruppen bestod av 769 60-åringar och 220 50-åringar. Dessa genomgick en 

hälsoundersökning 1973 och följdes sedan under 12 års tid. Dödlighet i bland annat hjärt-kärlsjukdomar 

och cancer undersöktes. Dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar visade samband med blodtryck vid baslinjeundersökningen, 

rökvanor, hjärtinfarkt eller stroke samt låga nivåer av sociala aktiviteter. 

Dödlighet i cancer visade samband med ålder och rökvanor. Andra dödsorsaker visade samband med 

upplevd dålig hälsa och låg nivå av aktivitet i hemmet. Författarna drar slutsatsen att medelålders män 

med ett gott socialt nätverk (mätt som höga nivåer av social aktivitet samt aktiviteter i och utanför 

hemmet) delvis har ett skydd mot förtida död, dock inte dödlighet orsakad av cancer. 

Hansson BS, Isacsson SO, Janzon L, Lindell SE. Social network and social support influence 

mortality in elderly men. The prospective population study of “Men born in 1914”, Malmö, 

Sweden.Am J Epidemiol 1989;130(1):110–1. 

I studien undersöktes sambandet mellan dödlighet och tillgång till olika former av sociala nätverk, 

socialt stöd och socialt inflytande. 621 slumpmässigt utvalda män födda 1914 ingick i studien. Dessa 

utgjorde hälften av alla manliga invånare i Malmö födda 1914. Av de 621 intervjuades och undersöktes 

500 personer (80,5 %) mellan åren 1982 och 1983. 67 av de 500 respondenterna dog under uppföljningstiden 

september 1982 till november 1987. Man fann att risken för att dö var högre bland män 

med liten tillgång till emotionellt stöd och låg social delaktighet och bland män som levde ensamma. 

Den relativa dödsrisken var i stort sett densamma efter att man hade kontrollerat för social klass, hälsotillstånd 

vid baslinjeundersökningen, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, alkoholintag, fysisk 

aktivitet och kroppsmasseindex (Body Mass Index, BMI). 

Tvärsnittsstudier 

Skrabski Á, Kopp M, Kawachi I. Social capital and collective efficacy in Hungary: cross sectional 

associations with middle aged female and male mortality rates. J Epidemiol Community 

Health 2004;58:340–5. 

I studien undersöks förhållandet mellan socialt kapital, collective efficacy (d.v.s. ömsesidig tillit mellan 

grannar och deras vilja att ingripa och hjälpa varandra i olika situationer), religiöst engagemang 

och kvinnors/mäns (45–64 år) dödstal i Ungern. I studien ingår 12 643 personer som intervjuats. 

Urvalet är representativt för den ungerska befolkningen på regionnivå. Socialt kapital mättes som 

brist på social tillit, ömsesidighet (’reciprocity’) mellan medborgare och medlemskap i samhälleliga 

organisationer. Medlemskap i samhälleliga organisationer mättes genom att man frågade om tillhörighet 

till samhälleliga organisationer (’civic groups’). Samhälleliga organisationer definierades som 

icke vinstdrivande, frivilliga organisationer, föreningar, självhjälpsgrupper och klubbar. Politiska 

partier, fackföreningar och kyrkor inkluderades ej. Utöver det mättes invånarnas kollektiva attityd till 

att företa gemensamma handlingar. Frågor ställdes också kring religiositet. Könsspecifika dödstal i 

150 regioner i Ungern tillhandahölls. Socialt kapital, collective efficacy liksom religiöst engagemang 

visade var och en ett signifikant samband med dödlighet i medelåldern. Efter utbildning visade collective 

efficacy det starkaste sambandet med dödlighet bland både män och kvinnor. 

Skrabski Á, Kopp M, Kawachi I. Social capital in a changing society: cross sectional associations 

with middle aged female and male mortality rates. J Epidemiol Community Health 

2003;57(2):114–9. 

I studien undersöks sambanden mellan socialt kapital och kvinnors och mäns dödstal i 20 ungerska 

län. Studien är en ekologisk tvärsnittsstudie där 12 640 personer intervjuades. Detta urval anges vara 

representativt för den ungerska befolkningen i förhållande till kön, ålder och län. Socialt kapital mättes 

genom variablerna brist på social tillit, ömsesidighet mellan medborgare och mottagen hjälp från 

samhällsorganisationer (’civil organisations’) och religiösa organisationer. Samhällsorganisa-tioner 

(’civil organisations’) definierades som icke vinstdrivande, frivilliga föreningar, sällskap, organisationer 

och självhjälpsgrupper. Alla variablerna för socialt kapital hade signifikanta samband med 

medelålders mortalitet (45–64 år), men nivåer av misstro visade det starkaste sambandet. Flera könsspecifika 

skillnader iakttogs. Mäns mortalitet hade ett närmare samband med brist på hjälp från med-


borgerliga organisationer (’civic organisations’) medan kvinnors mortalitet var närmare kopplad till 

upplevelser av ömsesidighet mellan medborgare. 

Lochner K, Kawachi I, Brennan R, Buka S. Social capital and neighborhood mortality rates in 

Chicago. Soc Sci Med 2003;56:1797–1805. 

I denna tvärsnittsstudie jämförs dödstal för personer i åldrarna 45–64 med indikatorer på socialt kapital 

och fattigdom på bostadsområdesnivå. Totalt är 342 bostadsområden i Chicago i USA inkluderade. 

Socialt kapital mäts som ömsesidighet, tillit och medlemskap i frivilliga föreningar. Frivilliga föreningar 

inkluderar religiösa organisationer, bostadsområdesföreningar, affärsgrupper, medborgargrupper, 

etniska föreningar och lokala politiska organisationer. Högre nivåer av socialt kapital i 

bostadsområdet hade samband med lägre dödlighet bland vita män och kvinnor. Där visade alla måtten 

på socialt kapital ett samband med dödlighet. Mönstret var något mindre konsekvent bland svarta 

medborgare. T.ex. visade sig endast medlemskap i förening ha samband med de totala dödstalen för 

både svarta män och kvinnor. Det fanns inga samband mellan socialt kapital och cancerdödlighet. 

Hyyppä M, Mäki J. Social participation and health in a community rich in stock of social capital. 

Health Educ Res 2003;18(6):770–9. 

I studien undersöks hälsoskillnader mellan svenskspråkiga och finskspråkiga invånare i Österbotten i 

Finland. Trots att de två språksamhällena är lika varandra när det gäller socioekonomisk status, 

utbildning och användning av hälsovården, så rapporteras signifikanta skillnader i dödlighet, sjuklighet 

och funktionshinder mellan den svenskspråkiga minoritetsbefolkningen och den finskspråkiga 

majoritetsbefolkningen (där den svenskspråkiga befolkningen har bättre hälsa). Studiepopulationen 

bestod av ett slumpmässigt urval av 1 000 finskspråkiga och 1 000 svenskspråkiga individer i Österbotten 

(16–65 år). Hälsa mättes genom självrapporterade uppgifter om vikt, längd och rök- och alkoholvanor 

samt genom en fråga om uppskattat generellt hälsotillstånd. Utöver det samlade man in 

information om längre sjukdomstillstånd, handikapp och kroniska sjukdomar som diagnostiserats av 

läkare. Socialt kapital mättes via variablerna tillit, ömsesidighet mellan medborgare och aktivt deltagande 

i samhället. Den sista variabeln inkluderade frågor om respondenternas aktiva deltagande i 

hobbyföreningar, närvaro vid kulturella, religiösa, politiska och arbetsrelaterade evenemang och vid 

sport-, samhälls- och rekreationsevenemang, passiva närvaro vid sommarmusikfestivaler och 

konstutställningar, medlemskap i en rad olika frivilliga föreningar (inklusive politiska, bostadsortsrelaterade, 

religiösa, arbetsrelaterade, samhälleliga och fritidsanknutna). Svarsfrekvensen var 64,2 %. 

Föreningsaktivitet, vänskapsnätverk och religiöst engagemang hade ett signifikant samband med god 

självrapporterad hälsa. I det svenskspråkiga samhället var det mer vanligt förekommande att människor 

hade tillitsfulla vänskapsnätverk, deltog i hobbyföreningar, var religiöst engagerade och undvek 

att dricka sig redlöst berusade (’intoxication-prone drinking’). Enligt studien kan en stor del av hälsoskillnaderna 

mellan de två undersökningsgrupperna bero på att det finns mer socialt kapital i den 

svenskspråkiga gruppen. 

Lindström M, Merlo J, Östergren P-O. Social capital and sense of insecurity in the neighbourhood: 

a population multilevel analysis in Malmö, Sweden. Soc Sci Med 2003;56(5):1111–20. 

Syftet med studien var att undersöka betydelsen av socialt kapital (mätt som valdeltagande och social 

delaktighet) för självrapporterad otrygghet i bostadsområden. 5 600 individer i åldrarna 20–80 år 

ombads att besvara en enkät per post inom ramen för ”The public health survey” i Malmö 1994. 

Svarsfrekvensen var 71 %. Totalt inkluderades 68 (av Malmös totalt 99) administrativa områden som 

sammanlagt innehöll 3 001 invånare. Personer som bodde i administrativa områden med färre än 20 

respondenter eller där data saknades uteslöts från studien. Social delaktighet (’social participation’) 

beskriver, enligt artikel, hur aktivt individer tar del av formella och informella aktiviteter/grupper och 

andra aktiviteter i samhället (studiecirklar/kurser på arbetsplatser, andra studiecirklar/kurser, fackföreningsmöten, 

andra föreningsmöten, teater/bio, konstutställningar, kyrkobesök, sportevenemang, 

brev till nyhetstidningsredaktör, demonstrationer, nattklubb/underhållning, stora släktträffar samt 

privata fester). Valdeltagande mättes som valdeltagande i 1994 års kommunalval. Den upplevda 

otryggheten i samhället var högre bland kvinnor än bland män. Mäns otrygghet ökade med stigande 

ålder medan den var högst hos unga kvinnor. Den upplevda otryggheten var också högre i grupper


med lägre utbildningsgrad och i grupper med låg social delaktighet. Det fanns signifikanta olikheter i 

upplevd otrygghet mellan olika bostadsområden. Dessa olikheter försvann däremot när variabeln valdeltagande 

introducerades i den statistiska modellen. Således visar resultatet att socialt kapital mätt 

som valdeltagande har samband med individers känsla av otrygghet i bostadsområdet. 

Veenstra G. Social capital, SES and health: an individual-level analysis. Soc Sci Med 

2000;50(5):619–29. 

I denna artikel beskrivs förhållandet mellan socialt kapital på individnivå (mätt som tillit, engagemang 

i och identifikation med närsamhället/regionen/nationen, deltagande i föreningar och klubbar 

samt deltagande i samhället) och självuppskattad hälsa, före och efter att man har kontrollerat för 

humant kapital (socioekonomisk status mätt som inkomst och utbildning). I studien används data från 

Saskatchewan, Kanada (534 deltagare , 40 % svarsfrekvens). Det enda riktigt starka hälsosamband 

som iakttogs i studien var det mellan inkomst, utbildning och hälsa. Frekvensen av umgänge med 

arbetskamrater, vilja att vända sig till en kollega när problem uppstår och närvaro vid religiösa tillställningar 

hade ett positivt samband med hälsa, även efter att man hade kontrollerat för humant kapital. 

Att delta i religiösa sammankomster hade samband med hälsa bland alla åldrar men var starkast 

bland de äldre där ett linjärt samband iakttogs. Deltagande i klubbar och föreningar hade ett positivt 

samband med hälsa hos äldre, men inte i andra åldersgrupper. Dock försvann sambandets signifikans 

när man kontrollerade för inkomst och utbildning. Tillit, engagemang och olika typer av identifiering 

med bostadssamhället, regionen eller nationen var inte signifikant relaterade till hälsa. Deltagande i 

samhället (’civic participation’) hade inte heller samband med hälsa (begreppet omfattar handlingar 

som visar en önskan att tjäna ”det allmännas bästa”, intresse för händelser i samhället/omvärlden 

samt erfarenheter av deltagande i det politiska livet). Huvudslutsatsen i artikeln är att man fann liten 

evidens för att de sammansatta komponenterna som socialt kapital består av har effekter på hälsa. 

Veenstra påpekar att studien har brister i form av den lilla urvalsgruppen, den låga svarsfrekvensen 

och det faktum att studien är en tvärsnittsstudie vilket gör det svårt att dra slutsatser kring orsakssambanden. 

Kawachi I, Kennedy BP, Glass R. Social capital and self-rated health: a contextual analysis.Am 

J Public Health 1999;89(8):1187–1193. 

I denna artikel görs en analys av sambanden mellan socialt kapital och individuell självskattad hälsa. 

167 259 individer i 39 amerikanska delstater ingick i studien. Undersökningspopulationen bestod av 

ett nationellt representativt urval av engelskspråkiga amerikaner, 18 år och äldre, som inte levde i 

någon form av institutionsboende (’civil noninstitutionalized people’). Invånare i mindre befolkade 

delstater uteslöts. Data om personers självuppskattade hälsa samlades in genom frågan ”Är ditt allmänna 

hälsotillstånd utmärkt, mycket bra, bra, ganska bra eller dåligt?”. Socialt kapital mättes på 

delstatsnivå (aggregerade data) genom frågorna ”Generally speaking, would you say most people can 

be trusted?” och ”Would you say that most of the time people try to be helpful, or are they mostly looking 

out for themselves?” samt genom en fråga om de var medlemmar i någon förening vilket inkluderade 

kyrkoengagemang, sportföreningar, yrkesanknutna/fackliga/professionella sällskap (’professional 

societies’), politiska grupper och broderskapsföreningar (fraternal organisations). 

Efter att ha kontrollerat för låg inkomst, låg utbildning och rökning fann man att lågt socialt kapital 

hade samband med sämre självuppskattad hälsa. De största effekterna av socialt kapital kunde iakttas 

för de grupper som hade med lägst inkomst. Emellertid var hälsoeffekten av socialt kapital positiv 

bland alla inkomstgrupperna. Effekterna såg dessutom likadana ut för kvinnor som för män. 

Medlemskap i samhälleliga (’civic’) föreningar hade det svagaste sambandet med hälsa av de tre 

komponenter som socialt kapital mättes med. Man menar att detta kan betyda att en grov summering 

av antal medlemskap i föreningar är ett ofullständigt mått på socialt kapital. Resultat bör tolkas med 

stor försiktighet eftersom det finns en del mätproblematik. I studien mättes socialt kapital under perioden 

1986–1990 medan den självuppskattade hälsovariabeln mättes under perioden 1993–1994. 

Man menar att det är nödvändigt att genomföra en studie med upprepade mättillfällen för att få tydligare 

kunskaper om orsakssambanden.


Kawachi I, Kennedy BP, Lochner K, Prothrow-Stith, D. Social capital, income inequality, and 

mortality.Am J Public Health 1997;87(9):1491–1498. 

I studien utgår man från hypotesen att ekonomiska ojämlikheter är relaterat till minskad social sammanhållning 

i samhället (’social cohesion’) och att otillräckliga investeringar i socialt kapital har ett 

samband med ökad dödlighet. Studien är en ekologisk tvärsnittsstudie baserad på data från 39 amerikanska 

delstater. Socialt kapital mäts genom viktade svar på följande två punkter: medlemskap i frivilliga 

grupper i varje stat per capita och andelen invånare i varje stat som anser att man kan lita på 

människor. Ekonomiska ojämlikheter var starkt korrelerat med gruppmedlemskap per capita och 

brist på social tillit. Både social tillit och gruppmedlemskap var i sin tur relaterade till den totala dödligheten. 

Författarna menar att resultatet stöder föreställningen om att ekonomiska ojämlikheter leder 

till ökad dödlighet via bristande investering i socialt kapital. 

Ellaway A, Macintyre A. Social capital and self-rated health: support for a contextual mechanism.Am 

J Public Health 2000;90(6):988–98. 

I studien undersökte man huruvida medlemskap i föreningar har effekter på individers hälsa. 605 personer 

i Skottland svarade i en enkät på frågor om sitt engagemang i föreningslivet och om sitt hälsotillstånd. 

På individnivå hade föreningstillhörighet inget samband med hälsa. När respondenternas 

föreningsmedlemskap aggregerades upp till områdesnivå (motsvarande postnummerområde) och 

efter att ha kontrollerat för ålder, kön och socioekonomisk tillhörighet fann man att aggregerat medlemskap 

hade samband med individuell hälsa. Därmed dras slutsatsen att individers hälsa inte har 

samband med om han/hon deltar eller inte deltar i föreningslivet, men däremot med nivåerna av delaktighet 

på områdesnivå. Det vill säga att ett samhälle med högt deltagande i föreningslivet har konsekvenser 

för enskilda individers hälsa. Geografiska områden med högt deltagande hade också bättre 

service, bekvämligheter och en trevligare och säkrare miljö. 

Rose R. How much does social capital add to an individual health? A survey of Russians. Soc Sci 

Med 2000;51:1421–35. 

Individdata från 1998 års ”New Russian Barometer survey”, som är ett nationellt representativt urval 

av vuxna ryssar, används för att testa de respektive effekterna av humankapital (utbildning, socioekonomisk 

grupp etc.) och socialt kapital på individers hälsa. Både humant kapital och socialt kapital 

visade sig kunna förklara skillnader i hälsa. Därmed visar studien att socialt kapital oberoende av 

människors humana kapital medverkar till hälsa. 

Cattell V. Poor people, poor places and poor health. The mediating role of social networks and 

social capital. Soc Sci Med 2001;52:1501–1516. 

Förhållandena mellan å ena sidan fattigdom, utslagning och grannskapet/bostadsområdet och å andra 

sidan hälsa och välmående undersöks genom ett beaktande av den roll sociala nätverk och socialt 

kapital spelar. Studien är kvalitativ och baserad på djupintervjuer med invånare i två fattiga områden 

i östra London. Olika nätverksstrukturer, både starka och svaga, homogena och heterogena, visade 

sig ha betydelse för produktionen av socialt kapital och välmående. Förmåga att hantera stress 

(’coping’), förnöjsamhet och hoppfullhet identifierades som fördelar. Även om deltagande i organisationer/föreningar 

visade sig vara fördelaktigt så understryker denna studie att dagens heterogena 

samhällen/bostadsområden också behöver skapa förnyade lokala arbetsmöjligheter för att det ska 

kunna utvecklas ett socialt kapital som inkluderar alla människor. Författaren anser att ’socialt kapital’ 

som begrepp inte är helt adekvat för att förklara hälsoeffekter som har sitt ursprung i fattigdom. 

Subramanian SV, Kim DJ, Kawachi I. Social trust and self-rated health in US communities: a 

multilevel analysis. J Urban Health 2002;79 Suppl 1:21–34. 

I studien undersöks effekterna av social tillit på individers och samhällets hälsa. Respondenterna ingick 

i 2000 års ”Social Capital Community Benchmark Survey”. Självskattad hälsa mättes hos 21 456 

individer som bodde i 40 olika amerikanska lokalsamhällen (’communities’). Högre nivåer av social 

tillit i lokalsamhället samvarierade med lägre sannolikhet att rapportera sämre hälsa. När man däremot 

kontrollerade för individuella upplevelser av tillit så blev effekten av social tillit i lokalsamhället 

statistiskt icke-signifikant. Dock observerade man att det fanns en komplex interaktion mellan de


båda typerna av tillit. T.ex. var de hälsofrämjande effekterna av social tillit i lokalsamhället mycket 

högre bland individer som hyste hög tillit. För individer som kände låg tillit var hälsoeffekterna av 

social tillit i lokalsamhället de motsatta. Dessa data anges vara de allra senaste som mäter social tillit 

i lokalsamhället. Man drar slutsatsen att den roll som lokalsamhällets sociala tillit spelar för att förklara 

genomsnittliga hälsotillstånd och ojämlikheter i hälsa är komplex och beroende av individuella 

upplevelser av social tillit. 

Lindström M, Moghaddassi M, Bolin K, Lindgren B, Merlo J. Social participation, social capital 

and daily tobacco smoking: a population-based multilevel analysis in Malmö, Sweden. 

Scand J Public Health 2003;31:444–50. 

Artikeln redovisar en tvärsnittsstudie utförd i Malmö där 5 600 personer i åldrarna 20–80 år fick svara 

på en postenkät. Syftet var att undersöka hur individuella samt kontextuella faktorer påverkar daglig 

cigarettrökning. Socialt kapital mättes här som social delaktighet. Slutsatsen var att variationer i cigarettrökning 

mellan bostadsområden främst påverkades av individuella faktorer, särskilt socioekonomisk 

status mätt som utbildningsnivå. Individuellt socialt kapital påverkade bara marginellt den totala 

variansen i rökning mellan olika bostadsområden. 

Lindström M, Moghaddassi M, Merlo J. Individual self-reported health, social participation 

and neighbourhood: a multilevel analysis in Malmö, Sweden. Prev Med 2004;39:135–41. 

I denna studie ingår totalt 3 602 individer i åldrarna 20–80 år som bor i 75 olika bostadsområden i 

Malmö. I studien analyseras bostadsområdets effekt på individers självrapporterade hälsa efter att 

man har kontrollerat för individuella faktorer. Bostadsområdets effekter på individers självrapporterade 

hälsa visade sig försvinna efter att man hade kontrollerat för faktorer som födelseland, utbildning 

och socialt deltagande. Slutsatsen är således att variationer i självrapporterad hälsa mellan olika 

områden främst påverkas av dessa individuella faktorer. 

Baum FE, Bush RA, Modra CC, Murray CJ, Cox EM,Alexander KM et al. Epidemiology of 

participation: an Australian community study. J Epidemiol Community Health 2000;54:414–23. 

Studiens syfte är att fastslå nivåer av delaktighet i det sociala livet och i samhällslivet (’civic participation’) 

i en storstadsregion samt att därutöver finna samband mellan olika nivåer av delaktighet, 

socioekonomisk status och hälsotillstånd. Enkäter med frågor kring hälsa och delaktighet skickades 

ut per post till ett slumpmässigt urval av befolkningen i de västra förorterna till Adelaide (södra 

Australiens huvudstad). 2 542 respondenter från ett urval av 4 000 personer som var 18 år och äldre 

och registrerade på vallistor deltog i studien (svarsfrekvens 63,6 %). Samhälleliga aktiviteter inkluderade: 

närvaro vid möte i beslutsfattande råd (t.ex. stadsfullmäktige), skrivelse till beslutsfattande råd, 

deltagande i samhälleliga aktiviteter av kollektiv natur, lokala kontakter, kontakt med rådsmedlem, 

signering vid namninsamling, deltagande i protestmöte, brev till tidningsredaktör, deltagande i kommunalt 

självstyre, deltagande i politiskt parti/kampanj/facklig verksamhet, deltagande i boende- eller 

lokal aktionsgrupp och i kampanjer med syfte att förbättra sociala/miljömässiga förhållanden. 

Deltagandet var högst i informella sociala aktiviteter och lägst i samhälleliga aktiviteter av kollektiv 

natur. Endast sex procent av respondenterna deltog i samhälleliga aktiviteter som även involverade 

andra människor. Låga nivåer av deltagande i sociala och samhälleliga aktiviteter rapporterades oftare 

bland människor med låg inkomst och låg utbildningsgrad. Det var mindre vanligt att kvinnor, 

välutbildade och respondenter med god hushållsinkomst hade ett lågt deltagande. Människor med 

sämre mentalt och fysiskt hälsotillstånd deltog i mindre utsträckning. Man drar därmed slutsatsen att 

graden av deltagande i det sociala livet och i samhällslivet påverkas signifikant av socioekonomisk 

status och hälsa. 

Ziersch AM, Baum FE. Involvement in civil society groups: Is it good for your health? 

J Epidemiol Community Health 2004;58:493–500. 

I denna studie undersöks vilken betydelse deltagande i frivilliga grupper/föreningar/ organisationer i 

samhället (’civil society groups’) har för hälsan. Studien är en fallstudie som bygger på enkätsvar och 

halvstrukturerade intervjuer. I studien ingår invånare i två förorter till Adelaide i södra Australien 

(530 enkätsvar och 16 intervjuer). Man utgår från att kopplingen mellan engagemang i frivilliga


grupper i samhället och hälsa är långt ifrån tydlig, särskilt på individnivå. Många forskare har funnit 

att det på samhällsnivå finns positiva samband mellan hälsa och engagemang i grupper/föreningar. 

Däremot är forskningsfynden mer motstridiga när det gäller effekterna på individers hälsa, och enligt 

artikeln har man i flera studier funnit att det inte finns något sådant samband. Studien visar på ett negativt 

samband mellan fysisk hälsa, engagemang i samhälleliga organisationer (’civil society groups’) 

och hög ålder. Däremot finns det ett positivt samband mellan fysisk hälsa och heltidseller deltidsarbete 

och högre utbildningsnivå. God mental hälsa har ett positivt samband med högre ålder, heltidseller 

deltidsarbete och högre inkomst, medan det i studien finns ett negativt samband mellan psykisk 

hälsa och att ha barn under 18 år, tala ett annat språk än engelska och hög utbildningsnivå. Få av de 

intervjuade gjorde den direkta kopplingen att involvering i samhälleliga grupper/föreningar ger positiva 

hälsoeffekter. Det var vanligare att respondenterna rapporterade om skadliga effekter av att delta 

i sådana grupper/föreningar. Man drar således slutsatsen att det är möjligt att engagemang i samhälleliga 

grupper/föreningar är bra för lokalsamhället men inte nödvändigtvis för varje enskild individ. 

Gustafsson-Larsson S, Hammarström A. Can women’s network activities lead to improved 

health? Scand J Public Health 2000;28:253–59. 

Studien fokuserar på kvinnors nätverk i Jämtlands län och analyserar förhållandet mellan nätverksaktiviteter 

och upplevd hälsa hos nätverksdeltagare såväl som länsinvånares delaktighet i lokalsamhället. 

60 nätverk deltog i enkätundersökningen. Enkäten riktades till nätverken som grupp och svaren 

speglar därför inte deltagarnas individuella upplevelser. Resultatet visar att nätverksaktiviteter har 

samband med en förbättrad upplevd hälsa såväl som ökat deltagande i lokalsamhället bland invånarna. 

Ju mer stöd, inflytande, självtillit och framtidstro som nätverksdeltagarna upplevde att deras arbete 

ledde till, desto bättre var hälsan bland dem. Ju större självtillit, framtidstro, mängd av nätverksrelaterat 

obetalt arbete och nya jobb, desto större var de boende på ortens deltagande. Enligt författarna 

visar studien att kvinnonätverk kan spela en viktig roll inom hälsofrämjande arbete. 

Lindström M. Social participation, social capital and socioeconomic differences in health-related 

behaviours.An epidemiological study.Avdelningen för socialmedicin, Samhällsmedicinska 

institutionen, Lunds universitet; 2000. 

I denna doktorsavhandling studeras huruvida det finns socioekonomiska skillnader i hälsorelaterade 

beteenden i en medelålders population i Malmö stad. Utöver det studerar man om psykosociala resurser, 

såsom sociala nätverk och socialt stöd, kan förklara dessa skillnader mellan socioekonomiska 

grupper. Studiepopulationen ingick i ”the Malmö Diet and Cancer study”, en prospektiv kohortstuide, 

och bestod av 11 837 kvinnor och män födda mellan 1926 och 1945. Man finner statistiskt signifikanta 

socioekonomiska skillnader gällande grönsaks- och fruktjuiceintag, daglig rökning, rökslut 

samt fysisk aktivitet på fritiden. Oddskvoten (uttrycker hur mycket större risken för riskbeteenden är 

bland de exponerade jämfört med de icke exponerade) för riskbeteenden är i alla dessa fall lägre för 

högre socioekonomiska grupper. Social delaktighet/deltagande är den psykosociala variabel som 

främst reducerar de socioekonomiska skillnaderna i intag av grönsaker och fruktjuicer, daglig rökning, 

rökslut samt fysisk aktivitet på fritiden 

Ej vetenskapligt publicerat material 

Putnam RD. Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. 

Stockholm: SNS Förlag; 2001. 

Putnam diskuterar i denna bok kring hälsoeffekterna av att leva i ett samhälle med eller utan ett väl 

utvecklat socialt kapital. I boken pekar han på en rad studier som visar att människor som är isolerade 

löper ökad risk för sjukdom och dödlighet. Han menar att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att 

social samhörighet är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för människors hälsa. Han pekar på 

att nära familjeband, nätverk av vänner, umgängesliv och anknytning till religiösa sammanslutningar 

och föreningar utgör ett skydd mot ohälsa. Putnam anger att samhället uppmuntrar personlig kontroll 

och självständighet mer än pliktkänsla och gemenskap vilket resulterar i att människor inte längre 

kan falla tillbaka på det sociala kapitalet (familj, kyrka och vänner).


Ytterligare studier (ej granskade) 

Anderson D, Deshaies G, Jobin J. Social support, social networks and coronary artery disease rehabilitation: 

a review. Can J Card. 1996;12(8):739–44. 

Barefoot JC, Maynard KE, Beckham JC, Brummett BH, Hooker K, Siegler IC. Trust, health and 

longevity. J Behav Med 1998;21(6):517–26. 

Baum FE, Ziersch AM. Social capital. J Epidemiol Community Health. 2003;57:320–3. 

Cacioppo JT, Hawkley LC. Social isolation and health, with an emphasis on underlying mechanisms. 

Perspect Biol Med.2003;46 3 suppl:39–52. 

Campbell C, McLean C. Social capital, local community participation and the construction of 

Pakistani identities in England: Implications for health inequalities policies. J Health Psych 

2003;8(2):247–62. 

Langford CP, Bowsher J, Maloney JP, Lillis PP. Social support: a conceptual analysis. J Adv Nurs. 

1997;25(1):95–100. 

Lindström M, Merlo J, Östergren PO. Individual and neighbourhood determinants of social participation 

and social capital: a multilevel analysis of the city of Malmö, Sweden. Soc Sci Med 

2002;54:1779–91. 

Seeman T, Crimmins, E. Social environment effects on health and aging: integrating epidemiological 

and demographic approaches and perspectives. Annals of the New York Academy of Sciences. 

2001;954:88–117.

2. Politisk delaktighet och hälsa 

Valdeltagande är en av indikatorerna för målområdet delaktighet och inflytande i samhället. I denna 

del av litteratursammanställningen ligger fokus särskilt på forskning om sambanden mellan att gå och 

rösta och att ha god hälsa. Totalt har fem studier påträffats som undersöker sambandet mellan hälsa 

och valdeltagande. I övrigt har material inkluderats som förklarar olika aspekter av det nutida valdeltagandet 

och faktorer som ligger bakom politiskt deltagande. Detta material presenteras först i kapitlet 

under rubrik ”2.1 Allmänt om valdeltagande”. 

Sökord 

För att finna relevant forskning inom området har följande sökord använts: electoral participation, 

democratic participation, voting participation, political participation, voting, politics, influence, 

health, trust, valdeltagande, politiskt deltagande, hälsa 

Studietyper 

Samtliga fem studier om valdeltagande och hälsa är tvärsnittsstudier. Av dessa är en svensk och de 

övriga utförda i USA, England/Wales och Irland. Ytterligare rapporter som har inkluderats är alla 

svenska och kan ge en fördjupad bild av hur valdeltagandet ser ut i olika grupper i Sverige i dag. De 

visar också vilka faktorer som kan bidra till att förklara valdeltagande respektive icke-valdeltagande. 


Det material som presenteras under rubrik ”2.1 Allmänt om valdeltagande” visar bland annat att individers 

känsla av tillhörighet i samhället (’social connectedness’), självförtroende, upplevd kontroll 

över det som händer i omvärlden och uppfattningar om den egna politiska effektiviteten har betydelse 

för valdeltagandet. Dessa rapporter/studier visar vidare att det har skett en generell nedgång i valdeltagandet 

bland alla grupper i samhället i de senaste valen. Skillnaden mellan olika sociala grupper är 

stor och var vid 1998 års val den största uppmätta någonsin. Valdeltagandet är lägre bland arbetslösa 

och i grupper med lägre inkomst. Svenska forskare betraktar i dag valdeltagandet som en klassfråga. 

Att vara gift/samboende och att ha ett stabilt och utvecklat socialt nätverk hänger samman med högt 

valdeltagande. Andra faktorer som påverkar valdeltagandet är individers föreningsaktivitet, förtroende 

för andra människor, politiska intressen, partiidentifikation, tilltro till valhandlingens effektivitet 

samt uppslutning kring synen på röstning som en medborgerlig dygd. 

De studier som presenteras under rubrik ”2.2 Valdeltagande och hälsa” visar att det finns samband 

mellan valdeltagande och självuppskattad hälsa, dödlighet, aktivitetshinder orsakade av dålig hälsa 

och upplevd otrygghet i närsamhället. Eftersom samtliga dessa studier är tvärsnittsstudier är det svårt 

att uttala sig om sambandens riktning. 

2.1 Allmänt om valdeltagande 



Strömblad P. Politik på stadens skuggsida. Uppsala: Statsvetenskapliga föreningen; 2003. 

Denna doktorsavhandling handlar om politiskt engagemang i fattiga förortsområden. Fokus ligger på 

den nära omgivningens betydelse för människors delaktighet i demokratin. Författaren har bl.a. kartlagt 

vilka effekter områdesarbetslöshet har för politiskt engagemang. Resultatet visar att den sociala 

miljön i områden med många arbetslösa är en negativ faktor i sig när det gäller delaktighet i demokratin. 

Stigande arbetslöshet i ett bostadsområde leder till minskat intresse för politik och tilltro till möjligheten 

att påverka politiskt. Människor blir också mindre benägna att påverka politiskt mellan 

valen. I en del av boken redovisas det hur offentligt finansierade program genomförs i fattiga områden. 

I sådana initiativ uppmanas invånarna att aktivt delta i områdesförbättrande projekt. Det verkar


som att de mer invandrartäta fattiga områden varit i särskilt fokus för sådana program. Det finns indikatorer 

på att sådana initiativ kan öka benägenheten att rösta i allmänna val. Vid intervjuer med invånare 

i dessa områden visade det sig att de var mycket medvetna om det offentligas engagemang och 

såg positivt på ökade möjligheter till delaktighet och inflytande. De gav också uttryck för en hög politisk 

tilltro även om de representerade en rad olika befolkningskategorier. Avhandlingen visar att den 

sociala miljön man är en del av kan förstärka eller försvaga ens möjligheter och motivation till att vara 

delaktig i demokratin. 


SOU 1999:132 Valdeltagande i förändring. Demokratiutredningen, forskarvolym XII. 

Kapitlet ”Valdeltagandets sociala baser” av Bennulf & Hedberg. 

Författarna undersöker hur valdeltagandet ser ut i olika sociala grupperingar. Analyserna bygger på 

data om valdeltagande i svenska riksdagsval som samlats in av Statistiska Centralbyrån och forskare 

från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 

De beskriver att valdeltagandet är förhållandevis väl kartlagt i både svensk och internationell forskning 

och att det finns en samstämmighet i de västerländska demokratierna kring att s.k. lågresursgrupper 

tenderar att rösta i mindre utsträckning än grupper med högre levnadsstandard. 

Valdeltagandet i 1998 års val sjönk jämfört med tidigare år och nedgången slår igenom bland alla väljargrupper. 

Dock är det störst bland förstagångsväljare, boende i mindre tätorter och bland ogifta eller 

frånskilda. I valet 1998 var skillnaden i valdeltagande mellan medelklassen och arbetarklassen 12,1 

procentenheter. Det är den största nivåskillnad som någonsin noterats i Sverige. Valdeltagandet bland 

arbetslösa jämfört med förvärvsarbetande har varit klart lägre vid alla mättillfällen. Vid valet 1998 

kunde man iaktta en extra kraftig tillbakagång, minus 18,6 procent, för arbetslösa. Valdeltagandet för 

arbetslösa var då 60 procent. Arbetslösa röstar i lägre grad än andra grupper även efter att man har 

kontrollerat för andra sociala faktorer. Tillbakagången i valdeltagandet 1998 var starkast i gruppen 

med lägst inkomster. Författarna anser att valdeltagandet idag kan betraktas som en klassfråga. De 

beskriver två extremgrupper: den socialt svaga och den socialt starka individen. Gruppen socialt starka 

har legat på en hög och jämn röstningsnivå mellan 1985 och 1998, medan de socialt svaga har legat 

på en konstant lägre nivå som dessutom sjunkit drastiskt mellan 1994 och 1998. En av de sociala faktorer 

som uppvisar starkast samband med valdeltagande är civilståndet: gifta och samboende röstar i 

högre utsträckning än ensamboende. 

SOU 1999:132 Valdeltagande i förändring. Demokratiutredningen, forskarvolym XII. 

Kapitlet ”Att bestämma sig för att vara med och bestämma. Om varför vi röstar – allt mindre” 

av Teorell & Westholm. 

Till grund för analyserna i detta kapitel ligger två medborgarundersökningar utförda hösten 1987 och 

hösten 1997 under ledning av forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. 

Den senare undersökningen innefattar också en kompletterande datainsamling genomförd genom 

intervjuer våren 1999. Medborgarundersökningarna är baserade på representativa urval av Sveriges 

befolkning i åldrarna 16–80 år. Enligt studien hänger civilstånd och ett stabilt och utvecklat socialt 

nätverk samman med högt valdeltagande. Orsakerna är enligt författarna otillräckligt utforskade. Det 

har dock att göra med hur väl etablerad och integrerad väljaren är i det omgivande samhället. 

SOU 2000:81.Valdeltagande och europaparlamentsval. Slutbetänkande av Rådet för utvärdering 

av 1998 års val. 

Utredningen tar upp socioekonomiska faktorers betydelse för valdeltagande i Europaparlamentsvalet 

1995 och 1999. Socialt resursstarka grupper deltog i valet i större utsträckning än resurssvaga. 

Äldre deltog i större utsträckning än yngre. Forskningsresultaten visar att dessa faktorer har större 

betydelse i Europaparlamentsvalet än i andra val. Det är tydligt att väljare med hög social status röstar 

jämfört med väljare med lägre social status vilket tyder på en tilltagande polarisering. Denna trend 

befästes i och med 1999 års val till Europaparlamentet. Politiskt intresserade, som tar del av nyhetsmaterial 

och känner sig som anhängare av ett parti, röstar i större utsträckning. Även här ser man att


sambandet mellan att vara gift och att delta i val är mycket starkt. 

I analyserna i rapporten finns också en engagemangsdimension vilken t.ex. rymmer allmänt politiskt 

intresse och föreningsaktivitet. När det medborgerliga engagemanget jämförs med demografiska, 

socioekonomiska och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet visar det sig att ett medborgerligt 

engagemang har större statistisk effekt än de politiska faktorerna. Sambandet är dock villkorat 

av människors demografiska och socioekonomiska egenskaper. De politiska faktorerna har endast 

betydande effekter hos människor som ingår i ett samhälleligt innanförskap och har egenskaper som: 

en viss nivå av socioekonomiska eller åldersrelaterade resurser; engagemangsmässiga sammanhang; 

positiv normgemenskap; ett mer allmänt engagemang uttryckt som politiskt intresse; hög mellanmänsklig 

interaktionsnivå; internationell orientering och informationsorienterad mediekonsumtion. 

Ju fler av dessa egenskaper som saknas desto mindre är sannolikheten för valdeltagande och desto 

mindre betydelse har politiska faktorer. Den tydliga tilltagande polarisering mellan valen 1995 och 

1999 kan tolkas som att det samhälleliga utanförskapet har ökat. 

Ds 2003:54.Vem röstar och varför? En analys av valdeltagandet i 2002 års kommunfullmäktigeval. 

Valdeltagandet i kommunfullmäktige följer här samma mönster som i tidigare undersökningar, såväl 

svenska som utländska. Äldre, infödda, gifta och samboende, högutbildade samt bättre bemedlade 

röstar i större utsträckning än yngre, invandrade, ensamstående, lågutbildade och låginkomsttagare. 

Skillnader i individernas föreningsaktivitet, förtroende för andra människor, politiska intresse, partiidentifikation, 

tilltro till valhandlingens effektivitet samt uppslutning kring synen på röstning som en 

medborgerlig dygd kan till stora delar förklara de positiva effekterna av ålder, utbildning och inkomst 

på valdeltagandet. Det kan däremot inte förklara effekterna av civilstånd och invandrarskap. 

SOU 1999:151. Citizen participation in european politics. Demokratiutredningens skrift nr 32. 

I denna rapport redovisas ett kapitel skrivet av Cees van der Eijk, ”Why some people vote and others 

do not”. Författaren radar upp följande möjliga teoretiska förklaringar till varför människor röstar 

eller inte röstar (förklaringarna testas dock inte empiriskt): 

• Fysiska förutsättningar – om personen kan ta sig till röstlokalen. 

• Ekonomiska och sociala resurser. 

• ”Social connectedness”. Att känna tillhörighet till samhället är en viktig faktor för att rösta, att 

vara alienerad från det får motsatt effekt. På det individuella planet är det kopplat till i vilken grad 

individer deltar i nätverk som gör dem till medlemmar av samhället. Det kan röra sig om icke-politiska 

organisationer såsom kyrkor, ungdomsgrupper, sportnätverk etc. 

• Relevanta kunskaper och färdigheter i att hantera information. 

• Relevanta attityder (’civic attitudes’), d.v.s. attityder som antingen underlättar eller hindrar valdeltagande. 

Det kan generaliseras till känslor som självförtroende, upplevd politisk kompetens och 

upplevt inflytande över det egna livet. 

• Känslor kring hur viktig politiken är för exempelvis det egna livet. 

• Upplevd känsla av öppenhet, tänjbarhet och välvilja inom det politiska systemet. 

Adman P. Social och politisk marginalisering. Leder arbetslöshet till politisk passivitet? Svensk 

Modell i Förändring – SMI, Forskningsrapport 2000:2. Uppsala universitet & Arbetslivsinstitutet. 

Syftet med denna rapport är att studera om social marginalisering leder till politisk marginalisering, 

d.v.s. om arbetslöshet orsakar politisk passivitet i Sverige. Enligt studiens slutsatser så har arbetslöshet 

i stort sett inte någon negativ effekt på politiskt deltagande i Sverige. När det gäller handlingen att 

gå och rösta säger man sig ha funnit ett relativt starkt men statistiskt insignifikant samband. Det verkar 

också vara främst invandrarnas röstdeltagande som påverkas negativt av arbetslöshet. Inga nämnvärda 

effekter på fackliga aktiviteter kan iakttas. När det gäller partipolitiska aktiviteter och demonstrationer 

finns inga signifikanta effekter alls.


Integrationsverkets rapportserie 2000:16. Utanför demokratin? Del 3: Resurser för politisk 

integration. Norrköping: Integrationsverket. 

I denna studie försöker man förklara skillnaderna i politiskt engagemang mellan invandrare och 

infödda. Det konstateras bl.a. att den politiska aktiviteten är större bland individer som bott längre tid 

i Sverige. Man finner inte att boende i s.k. utsatta bostadsområden har någon negativ inverkan på 

invandrares politiska deltagande och politiska självförtroende. 

2.2 Valdeltagande och hälsa 



Blakely TA, Kennedy BP, Kawachi I. Socioeconomic inequality in voting participation and selfrelated 

health.Am J Public Health 2001;91(1):99–104. 

I studien utgår man från hypotesen att skillnader i politiskt deltagande bland olika socioekonomiska 

grupper har effekt på hälsan. Man undersöker kopplingen mellan skillnader i röstning på delstatsnivå 

och individers självupplevda hälsa. Studien baseras på kombinationer av den amerikanska ”Current 

Population Survey (CPS)”. Sedan 1995 samlar man i denna undersökning in information om 

självuppskattad hälsa. Man finner inget genomgående samband mellan ojämlik ekonomisk fördelning 

och skillnader i valdeltagande. Det finns däremot inga stater med små ekonomiska skillnader 

som samtidigt har stora skillnader i politiskt deltagande mellan olika grupper. Bland individer som 

bor i stater med stora skillnader i valdeltagande mellan olika grupper rapporterar fler att de har ganska 

bra eller dålig hälsa jämfört med individer som bor i stater med ett jämnare valdeltagande. De 

skadliga effekterna av låg hushållsinkomst och självuppskattad hälsa är tydligast bland de stater som 

har de största röstnings- och inkomstskillnaderna. Man drar slutsatsen att socioekonomiska ojämlikheter 

i det politiska deltagandet har kopplingar till sämre självuppskattad hälsa, oberoende av både 

ekonomiska ojämlikheter och den nationella medianhushållsinkomsten. 

Smith GD, Dorling D. “I’m alright, John”: voting patterns and mortality in England and Wales, 

1981–92. BMJ 1996;313:1573–77. 

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan röstningsmönster, utsatthet och dödlighet i 

England och Wales. Alla valkretsar i England och Wales undersöktes. Ett standardiserat dödlighetsratio 

(’standardised mortality ratio’, SMR) användes för att mäta dödligheten. Detta dödlighetsratio 

hade ett starkt negativt samband med att man röstade på de konservativa men ett positivt samband 

med att man röstade på Labourpartiet. Labourpartiet hade ett högt stöd bland arbetare i yrken där 

dödligheten är hög. Korrelationen mellan dödlighet och uteblivet valdeltagande var 1983 och 1987 

svagare än för ovanstående samband. Denna korrelation hade däremot ökat 1992. I artikeln beskrivs 

det att valdeltagande minskade dramatiskt under 1980-talet i särskilt fattiga delar av landet, platser 

där dödstalen traditionellt har varit höga och där trenden varit ökad dödlighet under senare år. Man 

skriver också att de platser där vuxna har störst risk att dö också är platser där det är minst sannolikt att 

människor röstar. 

Smith GD, Dorling D. [Letter]. BMJ 1997;315:430–1. 

Här har man även analyserat resultaten från 1997 års allmänna val i England och Wales. Den största 

förändringen över tid är ett fortsatt växande positivt samband mellan uteblivet valdeltagande och 

dödlighet. Vid detta tillfälle är uteblivet valdeltagande och att röstning på Labourpartiet de viktigaste 

faktorerna för att förklara variationer i dödligheten i multipla regressionsanalyser, medan det 1992 

var röstning på Labour eller de konservativa som förklarade det mesta i dessa analyser.


Kawachi I, Kennedy B, Gupta V, Prothrow-Stith D.Women’s status and the health of women 

and men: a view from the states. Soc Sci Med 1999;48(1):21–32. 

I artikeln undersöks kvinnors status/ställning i 50 amerikanska delstater i relation till kvinnors och 

mäns hälsonivåer. Kvinnors status fastställdes genom måtten politiskt deltagande, ekonomiskt oberoende, 

anställning och inkomster samt reproduktiva rättigheter (’reproductive rights’). Politiskt deltagande 

bestod i sig av komponenterna registrering inför val, valdeltagande, representanter på valda 

befattningar (’representation in elected office’) och institutionella resurser för kvinnor (’women’s 

institutional resources’). Resultatet visar att högre politiskt deltagande bland kvinnor korrelerar med 

lägre dödstal bland kvinnor såväl som lägre nivå av aktivitetshinder, d.v.s. antal dagar under en månad 

som dålig psykisk eller fysisk hälsa hindrar respondenten från att utföra sina vardagliga sysslor. 

Kvinnors status hade också ett starkt samband med mäns dödstal vilket enligt författarna påvisar att 

kvinnors status återspeglar mer generella underliggande strukturella processer som kan associeras till 

materiell fattigdom och ekonomisk ojämlikhet. Man drar slutsatsen att kvinnors mortalitet och sjuklighet 

är högre i stater där kvinnor är mindre politiskt delaktiga och har lägre nivåer av ekonomiskt 

oberoende. 

Kelleher C, Timoney A, Freil S, McKeown D. Indicators of deprivation, voting patterns, and 

health status at area level in the Republic of Ireland. J Com Health 2002;56:36–44. 

Studiens syfte är att inom republiken Irland fastställa om det finns något förhållande mellan dödlighet, 

sociodemografiska faktorer, livsstilar och sociala attityder och hur detta i sin tur är relaterat till 

mönster i valdeltagandet. Man refererar till att ett samband mellan röstning på Labourpartiet och dödlighet 

visat sig i Storbritannien (studien av Smith och Dorling ovan). Man refererar även till liknande 

amerikanska och ryska studier som indikerar att det finns evidens för ett sådant samband. Där är dock 

sambandet svagare. Studiens resultat visade att variablerna självuppskattad hälsa, livskvalitet och 

tillfredsställelse med det egna hälsotillståndet hade ett inbördes samband och att alla dessa variabler 

dessutom hade ett signifikant samband med anställningsstatus, utbildning, besittningsrätt på bostad, 

innehav av ”medical card” (vilket kostar pengar), förekomst av rökning samt konsumtion av frukt och 

grönsaker. Det fanns inget signifikant samband mellan att rösta på de två största (mitten-) partierna, 

Fianna Fail och Fianna Gael. Däremot fanns det ett signifikant positivt samband mellan röstning på 

partier till vänster och standardiserat dödlighetsratio (’standardised mortality ratio’, SMR). Ju högre 

andel som röstade på Fianna Fail, desto lägre andel var missnöjda med sin hälsa. I motsats korrelerade 

röstning på partier till vänster med otillfredsställelse med den egna hälsan och med regelbunden 

rökning. Det var också en större andel regelbundna rökare i valkretsar med ett högt uteblivet valdeltagande. 

Lindström M, Merlo J, Östergren P-O. Social capital and sense of insecurity in the neighbourhood: 

a population multilevel analysis in Malmö, Sweden. Soc Sci Med 2003;5:1111–20. 

I studien undersöktes det sociala kapitalets (mätt som valdeltagande och socialt deltagande) betydelse 

för självrapporterad otrygghet i närsamhället. 5 600 individer i åldrarna 20–80 år ombads att 

besvara en enkät per post inom ramen för ”The public health survey” i Malmö 1994. Svarsfrekvensen 

var 71 %. Totalt inkluderades 68 administrativa områden som sammanlagt innehöll 3 001 invånare. 

Personer som bodde i för små administrativa områden eller där data saknades uteslöts från studien. 

Man mätte vilka effekter individuellt socialt kapital (mätt som socialt deltagande) och bostadsområdets 

sociala kapital (mätt som valdeltagande i 1994 års kommunalval) har för känslan av otrygghet i 

bostadsområdet. Det fanns signifikanta olikheter i upplevd otrygghet mellan olika områden. Dessa 

olikheter försvann däremot när variabeln valdeltagande introducerades i den statistiska modellen. 

Således indikerar resultatet att socialt kapital mätt som valdeltagande har samband med individers 

känsla av otrygghet i närsamhället.


3. Lokalsamhällets/bostadsområdets betydelse för 

hälsan 

Denna del i litteratursammanställningen syftar till att kartlägga forskning som visar huruvida lokalsamhället/bostadsområdet 

har betydelse för människors hälsa. Enligt Putnam (12) är bostadsområden 

med högt socialt kapital i regel gynnsamma för barn att växa upp i. Samhällen med hög anonymitet, 

många olika etniska grupper, svag organisationsbas, lågt deltagande i lokala aktiviteter och 

ungdomsgrupper som fritt driver omkring pekas av Putnam ut som samhällen som upplevs som 

otrygga och har ökad risk för brottslighet och våld. Putnam refererar till undersökningar som visar att 

risken att utsättas för brott är dubbelt så hög i bostadsområden med hög rörlighet jämfört med stabilare 

områden. 

Först i detta kapitel finns ett avsnitt som tar upp mer allmänna publikationer kring lokalsamhällets/bostadsområdets 

betydelse för hälsa. Nästa avsnitt handlar om forskning kring segregationens 

betydelse för människors hälsa. Den forskning som påträffats är företrädesvis amerikansk och visar 

att dödligheten är högre i etniskt och ekonomiskt segregerade områden. Sist i detta kapitel presenteras 

en del dokumenterade erfarenheter från den svenska storstadspolitiken i utsatta områden. 

Storstadssatsningen kom att genomföras sedan Storstadspropositionen (13) antogs 1998. Det övergripande 

målet för den nya storstadspolitiken har varit ”att ge storstadsregionerna goda förutsättningar 

för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom 

regionerna som i övriga delar av landet samt att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen 

i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas 

invånare” (14). 

Sökord 

Sökningar har gjorts i PubMed, via Storstadskansliets och Storstadsdelegationens hemsidor, hos 

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, Integrationsverket, i LIBRIS samt på 

Boverkets hemsida. Vid sökningarna användes sökorden: segregation, residential segregation, 

health, neighborhood, boende, deltagande, delaktighet, inflytande, tillgänglighet, segregation, demokrati, 

folkhälsa 

Studietyper 

Detta kapitel innehåller många olika publikationstyper. I det första avsnittet presenteras en forskningsantologi 

och en tvärsnittsstudie. På området segregation och hälsa består den litteratur inkluderats 

av både vetenskapligt publicerade artiklar, systematiska kunskapsöversikter, en antologi och rapporter. 

Avsnittet om svensk storstadspolitik grundar sig framför allt på rapporter och utredningar 

eftersom det främst är sådant material som finns tillgängligt på området. Dessa saknar också en tydlig 

hälsoinriktning. De tar i stället upp företeelser som isolering och trygghet, faktorer som har bäring på 

hälsa. Dessa publikationer har tagits med eftersom de tros kunna tillföra något till vår förståelse av 

målområdet delaktighet och inflytande i samhället. 


Forskningsresultaten visar bl.a. att variationer i självrapporterad hälsa mellan olika områden främst 

påverkas av individuella faktorer som födelseland, utbildning och socialt deltagande. Vidare säger 

forskningen att ett samhälle byggt på ömsesidig tillit hänger samman med en lägre kriminalitet. 

Tilliten och förtroendet undermineras när sådana missgynnande faktorer som etnisk segregation, 

familjesplittring och stor omflyttning/genomströmning i befolkningen koncenteras. Samtidigt menar 

forskare att det lokala bostadssamhället inte längre fyller den sociala basfunktion som det gjort tidigare. 

Enligt en svensk studie är bostadssegregationens hälsoeffekter för invandrare ännu inte tillräckligt 

kända. Den visar dock att det även finns positiva effekter av att bo i invandrardominerade områden 

genom att risken för självmordsförsök och risken för att vårdas på sjukhus p.g.a. våld minskar hos


ungdomar med utländskt ursprung. De negativa effekter som rapporteras är ökad risk för kriminalitet 

och narkotikamissbruk. I USA har boende i områden med hög resurssvaghet kopplats ihop med 

ökade antal tonårsgraviditeter och högre risk för arbetslöshet och kriminalitet bland män. Man har 

också funnit att afroamerikaners dödlighet är högre i urbana områden med hög grad av segregation. 

En systematisk forskningsöversikt utförd vid Statens folkhälsoinstitut visar att segregerade 

bostadsmiljöer ökar risken för att barn ska födas med låg födelsevikt och utveckla beteendeproblem, 

ett mönster som kvarstår även efter att man har tagit hänsyn till förhållanden i barns familjer. 

I storstadssatsningens områden hänger medborgarnas trivsel eller brist på trivsel bl.a. ihop med 

oro för att utsättas för hot eller annan brottslighet. Rapporter visar att personer som redan är integrerade 

i stora kontaktnät också blir integrerade i storstadssatsningen i högre grad än andra. 

Avslutningsvis finner man i en studie av befolkningen i Fittja (en kommundel i Botkyrka kommun i 

Stockholms län) att de som trivs i Fittja är personer som är nöjda med sitt arbete, med sina bostäder, 

har större antal vänner i Fittja och oftare umgås med sina släktingar i Fittja. Kvinnor, personer som 

tidigare utsatts för våld eller hot, de som saknar eller endast har få vänner i Fittja och äldre är de grupper 

som känner sig mest otrygga. 

3.1 Allmänt om bostadsområdet och hälsan 


Tvärsnittsstudie 

Lindström M, Moghaddassi M, Merlo J. Individual self-reported health, social participation 

and neighbourhood: a multilevel analysis in Malmö, Sweden. Prev Med 2004;39:135–41. 

I denna studie ingår totalt 3 602 individer i åldrarna 20–80 år som bor i 75 olika bostadsområden i 

Malmö. I studien analyseras bostadsområdets effekt på individers självrapporterade hälsa efter att 

man har kontrollerat för individuella faktorer. Bostadsområdets effekter på individers självrapporterade 

hälsa visade sig försvinna efter att man hade kontrollerat för faktorer som födelseland, utbildning 

och socialt deltagande. Slutsatsen är således att variationer i självrapporterad hälsa mellan olika 

områden främst påverkas av dessa individuella faktorer. 


Kawachi I, Berkman L. Neighborhoods and health. Oxford: University press; 2003. 

(Kapitel 6, “Neighborhood-level context and health: lessons from sociology”). 

”Collective efficacy” innebär ett samhälle som är byggt på tillit, där invånarna har en gemensam vilja 

att delta i upprätthållandet av den allmänna ordningen eller tjäna det allmännas bästa. I en studie i 

Chicago visade det sig att ömsesidig tillit mellan medborgare och deras vilja att hjälpa varandra har 

samband med lägre kriminalitet. Forskning om social sammanhållning (’social cohesion’) och sociala 

nätverk och band (’social ties’) visar dock att det finns en paradox genom att den urbana människan 

ofta har vänner och sociala nätverk som sträcker sig utanför det lokala samhället. Den ömsesidiga 

tilliten och utbytet av tjänster verkar också undermineras av en koncentration av missgynnande 

omständigheter som etnisk segregation, splittrade familjer och instabil befolkning (stor omflyttning, 

genomströmning). 

Ytterligare studier (ej granskade) 

Merlo J, Östergren P-O, Hagberg O, Lindström M, Lindgren A, Melander A et al. Diastolic blood 

pressure and area of residence: multilevel versus ecological analysis of social inequity. J Epidemiol 

Community Health 2001;55:791–8. 

Northridge ME, Stover GN, Rosenthal JE, Sherard D. Environmental equity and health: understanding 

complexity and moving forward. Am J Public Health 2003;92(2):209–14.


3.2 Segregation 


Longitudinell studie 

La Veist TA. Racial segregation and longevity among African Americans:An individual-level 

analysis. Health Serv Res 2003;38(6):1719–33. 

I studien testas sambandet mellan etnisk segregation och dödlighet. Studiedesignen är en prospektiv 

kohortstudie och utgör ett sannolikhetsurval av 2 107 afroamerikaner i åldrarna 18–101 år. 

Författaren fann att de respondenter som var exponerade för etnisk segregation hade mindre sannolikhet 

att överleva den 13 år långa studieperioden efter att man hade kontrollerat för ålder, hälsotillstånd 

och andra faktorer som påverkar dödlighet. 

Översikt/review 

Acevado-Garcia D, Lochner K, Osypuk T, Subramanian SV. Future directions in residential 

segregation and health research: a multilevel approach.Am J Public Health 2003;93(2):215–31. 

Artikeln är en forskningsöversikt om bostadssegregeringens effekter på hälsan. I majoriteten av de 

genomgångna studierna undersöktes afroamerikaners hälsa i relation till den etniska bostadssegregeringen 

i USA. Afroamerikaners dödlighet hade ett positivt samband med bostadssegregation och 

med boende i områden med en majoritet av svarta invånare. Endast två studier undersökte inkomstoch 

bostadssegregation och fann ett positivt samband med dödlighet. I en studie om självmord bland 

den svarta befolkningen fann man att en koncentration av missgynnande omständigheter var en viktigare 

förklarande faktor för självmordssiffrorna än segregation. Man beskriver i översikten att forskarsamhället 

nyligen har börjat undersöka relationen mellan hälsoutfall och andra segregationsdimensioner 

än olikhet. I flera av studierna har t.ex. ett isoleringsindex använts. 

Systematiska kunskapsöversikter 

Sällström E, Bremberg S. Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars välbefinnande – en 

systematisk kunskapsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004. 

Publikationen är en kunskapsöversikt över publicerade studier som rör barns hälsa. Totalt identifierades 

16 studier som uppfyller ställda krav på vetenskaplig kvalitet. Översikten visar att segregerade 

bostadsmiljöer ökar risken för att barn föds med låg födelsevikt och att de utvecklar beteendeproblem. 

Även efter att man har tagit hänsyn till förhållanden i barns familjer visar resultatet tydligt att 

bostadsområdet påverkar barnens hälsa. Miljön i bostadsområdet påverkar i större utsträckning barn 

som lever i familjer som lider av olika typer av påfrestningar än barn i allmänhet. 

Anderson LM, Charles JS, Fullilove MT, Scrimshaw SC, Fielding JE, Normand J et al. 

Providing affordable family housing and reducing residential segregation by income.A systematic 

review.Am Journal of Prev Med 2003;24(3):2–3. 

Översikten bygger på två bostadsprogram som haft intentionen att erbjuda låginkomstfamiljer subventionerat 

boende i icke utsatta bostadsområden för att på så vis reducera den ekonomiska 

bostadssegregeringen. Det gick inte att dra några generella slutsatser kring hur effektivt det är att 

utveckla bostadsområden för blandade inkomstgrupper eftersom det råder brist på jämförbara studier. 

Det framkommer däremot evidens för att sådana program ökar hushållens säkerhet genom att de 

reducerar brottsexponering och minskar de sociala oroligheterna i bostadsområdet.


Cooper RS, Kennelly JF, Durazo-Arvizu R, Oh HJ, Kaplan G, Lynch J. Relationship between 

premature mortality and socioeconomic factors in black and white populations of US metropolitan 

areas. Public Health Rep 2001;116(5):464–73. 

Studien visar att bostadssegregering har ett signifikant samband med för tidig död och inkomstojämlikheter 

bland svarta i USA. Bland vita finns det däremot inget samband mellan för tidig död och 

inkomstojämlikheter och ett endast ett obetydligt samband med segregation. Man drar slutsatsen att 

sociala faktorer som inkomstskillnader och segregation starkt påverkar för tidig död i USA. 

Lobmayer P, Wilkinson RG. Inequality, residential segregation by income, and mortality in US 

citites. J Epidemiology Community Health 2002;56(3):165–6. 

I studien använder man data från 276 storstadsområden i USA. Bostadssegregering definieras som i 

vilken utsträckning människor med samma inkomstnivåer bor i samma områden eller ej. Resultatet 

visar att segregation i urbana områden är förenat med ökad dödlighet i dessa områden. Däremot finns 

det ett positivt samband mellan inkomstskillnader och dödlighet i dessa områden oberoende av den 

ekonomiska segregationens nivåer. Därför drar man slutsatsen att sambandet mellan inkomstskillnader 

och dödlighet inte påverkas av bostadssegregering. 

Waitzman NJ, Smith KR. Separate but lethal: the effects of economic segregation on mortality 

in metropolitan America. Milbank Q 1998;76(3):341–373, 304. 

I studien undersöks en ökad ekonomisk segregerings effekter på dödligheten. Koncentrerad fattigdom 

visade samband med ökad dödlighet även efter att man hade kontrollerat för individuell hushållsinkomst. 

Koncentrerad rikedom visade sig enbart ha en skyddande effekt för äldre individer. 

Kawachi I, Kennedy BP. Socioeconomic determinants of health: Health and social cohesion: 

why care about income inequality. BMJ 1997;5:1037–40. 

Författarna menar att stora skillnader mellan rika och fattiga leder till högre dödlighet genom att den 

sociala sammanhållningen (’social cohesion’) bryts ner. Större inkomstklyftor ökar också koncentrationen 

av rika och fattiga i separata områden. Bostadssegregering minskar möjligheterna till social 

sammanhållning. 



Integrationsverket. Rapport Integration 2003. Norrköping: Integrationsverket; 2004. 

Enligt Integrationsverkets rapport är kunskapen om bostadssegregation förhållandevis god i Sveriges 

storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö). Dessa städer har också fått mest resurser för att 

bekämpa bostadssegregeringen. I denna rapport undersöks etnisk bostadssegregation och till viss del 

socioekonomisk segregation i de medelstora städerna Uppsala, Västerås, Jönköping, Norrköping och 

Umeå. Rapporten visar på en utveckling i de medelstora städerna som liknar den i storstadsregionerna, 

nämligen ett allt mer etniskt och ekonomiskt uppdelat boende. Boendesegregationen för utrikes 

födda har ökat under 1990-talet i alla städer utom Uppsala. Människors möjligheter på bostadsmarkanden 

påverkas av i vilken utsträckning de andra boende i området har jobb (en s.k. områdeseffekt). 

I studien undersöks också om integration gynnas av att invandrare sprids över landet. Det finns tendenser 

som tyder på att flyktingar som lämnat storstaden utvecklats relativt sett bättre. Det finns 

utifrån studien ingen grund för att hävda att de som flyttar från storstäderna skulle vara personer eller 

familjer med en starkare socioekonomisk ställning än de som stannat. I stället består de utflyttade av 

fler nyinvandrade, med låg grad av arbetsmarknadsanknytning, som efter flytten nått vissa, relativa 

sett större, framgångar beträffande sysselsättning än de som stannat. De barn som flyttat har också 

klarat sig relativt sett bättre i skolan. I studien poängterar man att den typ av utflyttning som undersökts 

är ovanlig. Endast 10–15 % av ett visst års flyktingbefolkning kan antas ha flyttat från storstaden 

fem år senare.


Hjern A. Migration till segregation. En folkhälsorapport om barn med utländskt ursprung i 

Stockholm. Rapport nr 1998:1 från Centrum för Barn och Ungdomshälsa, Samhällsmedicin 

Syd, Stockholms läns landsting; 1998. 

Rapporten visar att dubbelt så många barn med utlandsfödda föräldrar bor i resurssvaga områden i 

Stockholm som de som har svenskfödda föräldrar. Bostadssegregationens hälsoeffekter för invandrare 

anses ännu inte vara tillräckligt kända. Det finns positiva effekter av att bo i invandrardominerade 

områden i form av att risken för självmordsförsök och risken för att vårdas på sjukhus p.g.a. våld 

minskar hos ungdomar med utländskt ursprung. De negativa effekter som rapporteras är ökad risk för 

kriminalitet och narkotikamissbruk. Det framhålls att det behövs mer kunskap om boendets betydelse 

för hälsan hos stockholmare med utländskt ursprung. 

Kawachi I, Berkman L. Neighborhoods and health. Oxford: University press; 2003. 

(Kaptitel 12, ”Residential segregation and health”) 

Sambandet mellan bostadssegregering och hälsa har enligt författarna hittills, inom epidemiologisk 

forskning, endast undersökts i USA och Sydafrika. I boken inriktar man sig på forskning från USA 

eftersom den sydafrikanska litteraturen framförallt har undersökt bostadssegregation i kombination 

med apartheidsystemet. Amerikanska bostadsområden med hög resurssvaghet karaktäriseras av förfall 

och sämre bostäder, hög arbetslöshet och låga medelinkomster. Att bo i sådana områden har 

kopplats ihop med ökade antal tonårsgraviditeter och högre risk för arbetslöshet och kriminalitet 

bland män. 

Segregationens effekter för hälsan har främst studerats bland svarta invånare i USA. Dessa studier 

visar att svartas dödlighet är högre i urbana områden med hög grad av segregation. I allmänhet utgår 

forskningen utifrån hypotesen att segregation påverkar hälsan genom faktorer som koncentrerad fattigdom, 

områdesmiljöns kvalitet samt minoritetsgruppers individuella socioekonomi. Enligt författarna 

har existerande studier inte fullt ut undersökt segregationen utifrån dess mångfasetterade natur. 

Fortfarande saknas det kunskaper om varför och hur bostadssegregering påverkar hälsan. Framtida 

studier bör undersöka effekten av segregation oberoende av faktorn ”koncentrationen av fattigdom” 

(’poverty concentration’). De bör också fokusera på förhållandet mellan etnisk segregering och ekonomisk 

segregering samt undersöka om segregation också kan innebära positiva effekter. 

Ytterligare studie (ej granskad) 

Schulz AJ, Williams DR, Israel BA, Lempert LB. Racial and spatial relations as fundamental determinants 

of health in Detroit. Milbank Q 2002;80(4):677–707. 

3.3 Trivsel, trygghet och isolering i lokalsamhället – erfarenheter 

från Storstadssatsningen 


Översikt 

Integrationsverket. Förort i fokus – interventioner för miljoner. En kunskapsöversikt. 

Integrationsverkets rapportserie 2002:01; 2002. 

Integrationsverket gav 2001 Socialhögskolan vid Lunds universitet i uppdrag att göra en kunskapsöversikt 

över forskning kring interventioner i utsatta bostadsområden i Sverige och övriga Norden på 

1990-talet. Kunskapsöversikten baseras på publicerat forskningsmaterial och utesluter projekt- och 

verksamhetsrapporter författade av tjänstemän. Särskilt fokus ligger på forskning kring storstadsregionernas 

utsatta ytterstadsområden och framför allt kommunala insatser som fått stöd genom statliga 

medel. 

Vissa studier visar att bostadsområdet är för stort för att skapa en känsla av social gemenskap, 

trygghet och identitet. Dessa förespråkar att ett område bör studeras i mindre beståndsdelar eftersom


det är i den nära omgivningen kring boendet som förutsättningar för trygghet, delaktighet, ansvar och 

social samvaro kan skapas och förstärkas. Studier visar att när människor upplever kontroll över sin 

närmiljö så ökar också tilltron till att kunna påverka i ett större system. Forskare är eniga om att insatser 

som varit framgångsrika på lokal nivå i hög grad baseras på god lokalkännedom, gedigen lokal 

förankring och aktiv dialog och kontakt med de boende. 

I andra studier framhålls bostadsområdet som för litet för att interventioner ska kunna få effekt. 

Det hävdas att det lokala bostadssamhället inte längre fyller den sociala basfunktion som de gjort tidigare. 

Det ifrågasätts om det går att se bostadsområdet som en social enhet. Vidare anser man att det 

inte är möjligt att finna lösningar på strukturella problem på ett lokalt plan. Detta gäller framför allt 

frågor om integration och segregation, sysselsättning eller etablering av privat näringsliv där man 

snarare intresserar sig för de strukturella dimensionerna och ser bostadsområdet som en del i något 

större. 


Integrationsverket. På rätt väg? Slutrapport från den nationella utvärderingen av storstadssatsningen. 

Integrationsverkets rapportserie 2002:05; 2002. 

Utvärderingen visar att det finns ett tydligt samband mellan otrygghet och trivsel. Hur medborgarna 

trivs i storstadssatsningens områden hänger bl.a. ihop med om de känner oro för att utsättas för hot 

eller annan brottslighet. Det hänger också ihop med viljan att flytta. Nästan hälften utrycker en vilja 

att flytta ifrån sina bostadsområden. Störst är viljan i Stockholm och minst i Malmö. Trots hög trivsel 

vill invånarna ofta flytta ifrån sina områden. Utbildningsnivån spelar roll. De med högre utbildning 

vill hellre flytta från dessa områden. Trångboddhet är en annan faktor. 

52 procent av de inrikes födda och 29 procent av de utrikes födda som bor i storstadssatsningens 

områden känner till storstadssatsningen. Gemensamt för alla områdena är att de boende inte vill delta 

i demokratiarbetet (t.ex. områdesgrupper och brukarråd) i den utsträckning som efterfrågas i kommunerna. 

Personer med utländsk bakgrund är särskilt underrepresenterade i det demokratiska arbetet. 

Utvärderingen visar att kommunerna inte riktigt verkar veta vad de vill med sitt demokratiarbete. 

De vet inte hur de ska öka den demokratiska delaktigheten eller vilka mål de ska ha för sitt arbete. De 

lokala insatserna för demokrati och delaktighet har ofta karaktären av experiment och målen med 

projekten är ofta ganska oklara. Demokratiarbetet är också ofta dåligt förankrat centralt i kommunerna 

vilket förhindrar en reell decentralisering av makt. Kommunerna ger intryck av att inte vilja göra 

för stora förändringar i hur det demokratiska arbetet är uppbyggt. 

Urban S. Om konsten att skapa arenor för dialog, inflytande och lokala nätverk. Storstadssatsningen 

i Huddinge. Huddinge: Södertörns högskola; 2003. 

Rapporten är en del i utvärderingen av storstadssatsningen. Rapportens syfte är att undersöka de 

insatser som gjorts för att bygga arenor för dialog eller stimulera lokala, sociala nätverk. Det visar sig 

att personer som redan är integrerade i stora kontaktnät också blir integrerade i storstadssatsningen, 

samtidigt som de som inte är organiserade inte heller blir delaktiga. De redan integrerade blir med 

andra ord ännu mer integrerade. Det kan antingen resultera i att avståndet till dem som inte är integrerade 

blir ännu större eller att de vidgade nätverken får ”spill-off-effekter” som bidrar till en ökad 

integration för dem som står utanför. För att få kunskap om dessa effekter krävs större undersökningar 

av de sociala nätverken. 

En vanlig uppfattning är att invandrare är socialt isolerade och därför bör vara målgruppen för 

insatsen. Tvärtom har invandrare ofta en stor del av sin släkt i området och har därför inget behov av 

större kontaktnät. En annan viktig erfarenhet är att en människa först måste uppleva inflytande och 

kontroll över sitt eget liv innan han/hon kan uppleva delaktighet/inflytande i en större grupp. 

Hosseini-Kaladjahi H. Tusen röster om Fittja: Integrationsfrågan utifrån en enkät bland de 

boende. Mångkulturellt centrum, Botkyrka; 2001. 

Rapporten bygger på en enkät som besvarades av 1 000 personer i Fittja sommaren 1999. 

Respondenterna i enkäten rangordnade upplevda problem i Fittja på följande sätt: 1) det finns inte


så många svenskar i Fittja, 2) arbetslöshet, 3) dåliga skolor och förskolor, 4) oren miljö, 5) otrygghet, 

samt 6) dåliga lägenheter. 47 % av respondenterna kände sig otrygga när de gick ute i Fittja sent på 

kvällen, 53 % gjorde det inte. Kvinnor, personer som tidigare utsatts för våld eller hot, de som har 

inga eller endast få vänner i Fittja och äldre var de grupper som kände sig mest otrygga i Fittja. 

Följande variabler hade direkt betydelse för delaktighet i den s.k. Fittjasatsningen (i form av 

Fittjasatsningens möten): medlemskap i invandrarföreningar, övertygelse om projektets förändringspotential 

och vistelsetid i Fittja. De som trivdes bra i Fittja deltog oftare i möten än de som inte 

trivdes bra. 

Personer som var nöjda med sitt arbete kände starkare samhörighet med Sverige än personer som 

var missnöjda. Att vilja flytta från Fittja förklarades av variablerna tillfredsställelse/otillfredsställelse 

med den egna bostaden, känsla av trygghet/otrygghet i Fittja, utsatthet för våld eller hot, ålder, utbildning 

och antal släktingar i Fittja.

4. Diskriminering och hälsa 


Nedan presenteras resultaten från sökningar kring den, för målområde ett, föreslagna indikatorn 

diskriminering. De olika diskrimineringsgrunder som beaktats är etnicitet, sexuell läggning, religion, 

kön, ålder och funktionshinder. Majoriteten av de funna studierna behandlar rasism/etnisk diskriminering, 

följt av diskriminering p.g.a. sexuell läggning och kön. Färre studier påträffades kring diskrimineringsgrunderna 

funktionshinder och ålder och inga alls kring religion. Däremot har man i vissa 

studier analyserat diskriminering utifrån en bredare ansats och frågat efter olika orsaker till upplevd 

diskriminering, däribland upplevelsen att ha utsatts för diskriminering p.g.a. sin religion. 

Den mesta av forskningen på området är amerikansk med undantag för några svenska, engelska 

och australiensiska studier. I studierna av etnisk diskriminering är afroamerikaner oftast i fokus, 

något mer sällan latinamerikaner och asiater. I flera studier konstateras det att diskriminering och dess 

samband med hälsa är ett forskningsområde som växt under de senaste åren. Forskarkåren verkar 

vara samstämmig om att det fortfarande saknas helt adekvata eller ordentligt testade mätmetoder eller 

tillvägagångssätt för att studera dess utbredning och konsekvenser. 

Inom epidemiologisk forskning har diskriminering tidigare främst mätts indirekt. Detta genom att 

man undersökt om ”kända riskfaktorer”, framförallt socioekonomisk status, kan förklara skillnader i 

hälsa mellan överordnade och underordnade grupper i samhället. Om det i sådana studier kvarstår 

hälsoskillnader efter att man kontrollerat för socioekonomisk status dras slutsatsen att diskriminering 

kan stå för en del av de återstående skillnaderna. Krieger (15) pekar på många svagheter i denna 

metod och förespråkar att diskriminering i stället mäts direkt genom självrapportering om upplevelser 

av diskriminering. 

Mått på självupplevd diskriminering innehåller naturligtvis också svagheter. Hur och om människor 

rapporterar att de upplever sig diskriminerade påverkas av en rad faktorer. Lange (16) menar att 

följande diskrepanser kan förekomma vid sådan mätmetodologi: människor kan uppleva att de är diskriminerade 

trots att det objektivt sett inte förekommer någon diskriminering, och vice versa, människor 

kan låta bli att rapportera diskrimineringshändelser som faktiskt inträffat eftersom faktiskt diskriminerande 

händelser inte alltid behöver upplevas som diskriminerande av individen 

(utbildningsnivå kan exempelvis ha betydelse). Lange visar i en analys av diskrimineringsforskning 

att personer med sämre kunskaper i svenska rapporterar mer upplevd diskriminering. Det skulle till 

exempel kunna vara en följd av språkliga missförstånd. Watson et al. (17) kan däremot i en studie av 

diskriminering bland friska kvinnor visa att kvinnor med högre utbildning rapporterar högre nivåer 

av upplevd könsdiskriminering. 

Krieger kunde vid slutet av 1990-talet identifiera 20 studier som använt självrapporterad diskriminering 

som mätmetodik. 15 av studierna handlade om etnisk diskriminering, två av dessa undersökte 

också könsdiskriminering, en undersökte bara könsdiskriminering, tre diskriminering till följd av 

sexuell läggning och en diskriminering p.g.a. funktionshinder. 

Det vanligaste hälsoutfallet i de studier hon fann var psykisk hälsa (10 studier), högt blodtryck 

eller blodtryck (5 studier). Övriga hälsoutfall var bl.a. cigarettrökning, tillfredställelse med hälsooch 

sjukvården samt antal dagar som sängliggande. Höga nivåer av självrapporterade upplevelser av 

diskriminering hade överlag samband med sämre psykisk hälsa. Sambanden med fysisk (somatisk) 

hälsa var svårare att tyda. Hennes sammanställning av studier kan ses som ett komplement till föreliggande 

sammanställning då den inkluderar studier från 1980- och 90-talet. Fördelningen och hälsoutfallen 

liknar det som framkommer i denna litteratursammanställning. 

Sökord 

Följande sökord har använts för att finna studier kring diskriminering och hälsa: discrimination, 

racism, prejcudice, health, wellbeing, ethnic groups, ethnicity, sexuality, homosexuals, sexual behaviour, 

social class, social position, gender, workplace, religion, religious, disability, disabled, age, 

elderly, ageism, faith, socioeconomic, catholicism, islam, judaism, jewry, anti-semitism, antisemitism.


Studietyper 

Den forskning som redovisas här består företrädesvis av socialepidemiologiska tvärsnittstudier med 

ett mättillfälle (enkätundersökningar). Studierna kan sägas vara retrospektiva eftersom de bygger på 

data om människors upplevelser av diskriminering (t.ex. genom frågor om upplevelser under det 

senaste året eller om hur ofta man upplevt en viss sak). Endast fyra är longitudinella studier där det 

går att uttala sig något säkrare om orsakssambanden. Det rör sig om två studier om etnisk diskriminering, 

en om könsdiskriminering och en som undersöker ett flertal diskrimineringsgrunder. Vidare 

har några forskningsöversikter inkluderats. 


I de flesta fallen består hälsoutfallet i studierna av självuppskattad hälsa och i några studier av mätningar 

av blodtryck eller kortisolhalter i blodet. Diskriminering mäts i alla studier genom individers 

rapportering av upplevd diskriminering. Av de studier som rör etnisk diskriminering har man i majoriteten 

av studierna funnit ett positivt samband med psykisk ohälsa. Enligt ett par studier finns ett 

samband med högt blodtryck, enligt en ett samband med tonåringars socioemotionella anpassningsförmåga 

i skolan, enligt ytterligare en ett samband med våldsamt beteende och enligt två ett samband 

med cigarettanvändning respektive alkoholkonsumtion. Några studier undersöker hälsa i mer generell 

bemärkelse. På området diskriminering p.g.a. sexuell läggning visar alla studier som inkluderats i 

sammanställningen på psykologiska effekter av diskriminering, såsom psykisk ohälsa, ångest, självmordstankar, 

nedstämdhet och större användning av psykvården. Upplevd diskriminering av funktionshindrade 

har samband med droganvändning och problem med att acceptera sitt handikapp. 

Könsdiskriminering visar sig hänga samman med faktorer som yrkesmässigt självförtroende, självkänsla, 

relationer till kollegor, isolering, tillfredställelse med karriären, våldsamt beteende, alkoholanvändning 

och mental hälsa. Slutligen kan åldersdiskriminering ha konsekvenser för äldre människors 

välmående. Genomgångna studier visar också att utsatthet för diskriminering på flera plan 

förvärrar hälsokonsekvenserna. 

Studierna har utifrån den eller de diskrimineringsgrunder som studerats placerats in under följande 

rubriker: Ett flertal diskrimineringsgrunder, Etnicitet, Etnicitet och kön, Kön, Etnicitet och sexuell 

läggning, Sexuell läggning, Funktionshinder samt Ålder och kön. 

4.1 Ett flertal diskrimineringsgrunder 



Pavalko E K, Mossakowski K N, Hamilton V J. Does perceived discrimination affect health? 

Longitudinal relationships between work discrimination and women’s physical and emotional 

health. J Health Soc Behav 2003;44(1):18–33. 

I studien används longitudinella data för att undersöka orsakssambandet mellan upplevd diskriminering 

på arbetsplatsen och kvinnors fysiska och emotionella hälsa. Data från 1 778 anställda kvinnor 

samlades in via den amerikanska undersökningen ”National Longitudinal Survey on Mature 

Women”. Fynden visar att upplevelser av diskriminering påverkas av jobbattityder och tidigare upplevelser 

av diskriminering, men inte av tidigare hälsotillstånd. Däremot visar det sig att upplevelser av 

diskriminering påverkar senare hälsoutfall. Dessa effekter förblir signifikanta efter att de kontrollerats 

för tidigare emotionell hälsa, begräsningar i den fysiska hälsan, diskriminering och typ av arbete.



Stuber J, Galea S,Ahern J, Blaney S, Fuller C. The association between multiple domains of 

discrimination and self-assessed health: a multilevel analysis of Latinos and blacks in four lowincome 

New York City neighbourhoods. Health Serv Res 2003;38:1735–59. 

Studien undersöker förhållandet mellan utsatthet för diskriminering av olika skäl (ålder, etnicitet, 

kön, utseende såsom fetma eller tatueringar, fattigdom, socialbidragstagande, religion, psykisk sjukdom, 

fysisk sjukdom eller funktionshinder, invandrarstatus, sexuell läggning och kriminellt förflutet) 

och självuppskattad mental och fysisk hälsa bland latinamerikaner och svarta i fyra låginkomststadsdelar 

i New York City. I studien har man kontrollerat för socioekonomisk status, tillgång till sjukvård, 

socialt stöd, rökning och den etniska sammansättningen i varje stadsdel. Diskriminering p.g.a. etniskt 

ursprung och övriga typer av diskriminering hade samband med sämre självuppskattad mental hälsa, 

men inte med fysisk hälsa. Personer som upplevde diskriminering på flera plan hade större sannolikhet 

att rapportera dålig psykisk hälsa än personer som inte upplevde sig diskriminerade. 

Mays VM, Cochran SD. Mental health correlates of perceived discrimination among lesbian, 

gay, and bisexual adults in the United States.Am J Public Health 2001;91(11):1869–76. 

Studiens syfte var att undersöka huruvida homosexuellas upplevelser av diskriminering kan förklara 

att de är mer känsliga för psykisk ohälsa än heterosexuella. Undersökningen inkluderar ett nationellt 

representativt urval av USA:s vuxna befolkning i åldern 25–74 år. Respondenterna intervjuades per 

telefon och fick fylla i en enkät. Svarsfrekvensen för intervjuer och enkäter var 70 % respektive 87 %. 

Frågor ställdes om respondenternas sexuella läggning. Majoriteten identifierade sig som heterosexuella 

(2 844 respondenter), en minoritet identifierade sig själva som homosexuella (41) eller bisexuella 

(32). Individerna tillfrågades om och i vilken utsträckning de upplevde sig diskriminerade. Vidare 

uppskattades förekomsten av depression, ångest och drogmissbruk, nuvarande psykiska problem och 

självuppskattad psykisk hälsa. Homo- och bisexuella rapporterade oftare än heterosexuella att de 

utsatts för diskriminering. 42 % av de homooch bisexuella angav sin sexuella läggning som helt eller 

delvis orsaken till diskrimineringen. Upplevd diskriminering hade samband med försämrad livskvalitet 

och psykisk ohälsa. Man drar slutsatsen att högre nivåer av diskriminering bland homooch bisexuella 

kan förklara det faktum att den psykiska ohälsan är större i dessa grupper än bland heterosexuella. 

4.2 Etnicitet 


Översikter 

Berkman L, Kawachi I (eds.). Social epidemiology. Oxford: Oxford University Press; 2002. 

(Kapitel 3, ”Discrimination and health”, av N Krieger) 

Enligt kapitelförfattaren har epidemiologisk forskning som fokuserar på diskriminering som en 

bestämningsfaktor för hälsa nyligen börjat utvecklas. I kapitlet görs en genomgång av definitioner 

och mönster i diskrimineringsforskningen samt en utvärdering av de analytiska strategier och instrument 

som forskare använder för att studera diskrimineringens hälsoeffekter. Författaren fann vid tidpunkten 

då kapitlet i boken skrevs 20 folkhälsovetenskapliga studier som mätt självrapporterade upplevelser 

av diskriminering och hälsa. I dessa rörde de vanligaste utfallen psykisk hälsa (10 studier), 

t.ex. depression och psykisk oro/utmattning samt blodtryck (5 studier). Höga nivåer av självrapporterade 

upplevelser av diskriminering hade över lag samband med sämre psykisk hälsa. Sambanden med 

fysisk hälsa var mer komplexa. (Se även hänvisningar till författaren i inledningsstycket i detta kapitel.)


Williams DR, Neighbors HW, Jackson JS. Racial/Ethnic discrimination and health: Findings 

from community studies.Am J Public Health 2003;93(2):200–8. 

Författarna granskar den empiriska evidens som finns tillgänglig från befolkningsbaserade studier 

om sambandet mellan upplevelser av etnisk diskriminering och hälsa. Denna forskning visar att diskriminering 

har samband med ett flertal indikatorer på sämre fysiskt och framför allt mentalt hälsotillstånd. 

Dock har man inte tillräckligt undersökt om och hur utsatthet för diskriminering leder till 

ökad sjukdomsrisk. Det vanligaste är att man undersöker mentala hälsoutfall. Författarna har iakttagit 

en ökning av studier på området under senare år men menar att det finns kunskapsluckor om olika 

begränsningar vid mätning av diskriminering, olika forskningsdesigner samt att det fokuserats för lite 

på hur sambandet mellan diskriminering och hälsa utvecklas genom människors livscykel. 

Williams DR. Race, socioeconomic status and health.The added effects of racism and discrimination.Ann 

N Y Acad Sci 1999;896:173–88. 

I denna artikel undersöker man på vilket sätt etnicitet och socioekonomisk status tillsammans påverkar 

hälsan. Socioekonomisk status antas vara orsaken till de flesta observerade skillnader i hälsa mellan 

olika grupper i befolkningen. Trots det kvarstår skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper 

även vid lika socioekonomiska nivåer. Man menar att diskriminering och rasism skulle 

kunna förklara denna återstående skillnad eftersom den utgör en ytterligare börda för underordnade 

grupper. Författarna drar slutsatsen att diskriminering kan ha skadliga effekter på hälsan genom att 

det begränsar individers/gruppers socioekonomiska utvecklingsmöjligheter (mobilitet). 

McKenzie K. Racism and health.Antiracism is an important health issue. BMJ 2003;326:65–6. 

Artikeln är publicerad som en ledare (’Editorial’) i tidskriften British Medical Journal. I artikeln resoneras 

det kring rasism och hälsa och aktuella studier inom området. Bl.a. hänvisas till studier genomförda 

i USA som rapporterar ett samband mellan upplevd etnisk diskriminering och faktorer som 

högt blodtryck, födelsevikt, självuppskattad hälsa samt antal sjukdagar. 

Nazroo JY. The structuring of ethnic inequalities in health: economic position, racial discrimination, 

and racism.Am J Public Health 2003,93(2),277–84. 

Författaren granskar existerande evidens kring ojämlikheter i hälsa bland olika etniska grupper och 

drar slutsatsen att det i både USA och Storbritannien råder brist på adekvata data (rörande etnicitet 

och socioekonomi) för att undersöka hälsoskillnader mellan olika etniska grupper. Författaren anser 

också att det finns en växande evidens från både USA och Storbritannien som visar på att upplevelser 

av rasism och diskriminering och upplevelser av att leva i ett diskriminerande samhälle bidrar till 

etniska ojämlikheter i hälsa. Författaren diskuterar olika utgångspunkter som vidare forskning bör ta 

hänsyn till. Bl.a. att det inte bara är personliga upplevelser av rasism och förtryck som påverkar hälsan 

utan att rasism som samhällskraft spelar en viktig roll i strukturerandet av de sociala och ekonomiska 

ofördelaktigheter som etniska minoritetsgrupper får uppleva. Hänvisning görs till USA där de 

socioekonomiska missgynnsamheterna bland svarta är resultatet av en lång historia av institutionaliserad 

rasism och diskriminering. 

Williams DR,Williams-Morris R. Racism and mental health: the African American experience. 

Ethn Health 2000;5(3/4):243–68. 

I artikeln ges en översikt över amerikansk forskning kring rasisms effekter på psykisk hälsa. 

Tillgänglig vetenskaplig evidens visar att rasism kan få konsekvenser för psykisk hälsa på minst tre 

sätt: 1) Rasism via samhälleliga institutioner kan leda till minskad socioekonomisk mobilitet, ojämlik 

tillgång till önskvärda resurser och torftiga levnadsförhållanden; 2) Upplevelser av diskriminering 

kan medföra psykiska och fysiska reaktioner som i sin tur kan få konsekvenser för den psykiska hälsan; 

3) I samhällen med stor ”rasmedvetenhet” kan accepterandet av negativa kulturella stereotyper 

leda till att vissa grupper värderar sig själva negativt vilket i sin tur kan få skadliga konsekvenser för 

det psykiska välbefinnandet.

Wyatt SB,Williams DR, Calvin R, Henderson FC,Walker ER,Winters K. Racism and cardiovascular 

disease in African Americans.Am J Med Sci 2003;325(6):315–31. 

Artikeln utgör en översikt över forskningsevidens om hur rasism påverkar förekomsten av hjärt-kärlsjukdom 

bland afroamerikaner. I artikeln framförs att etniska skillnader i utsattheten för hjärt-kärlsjukdom 

måste förstås i förhållande till existerande orättvisor i samhället. Man har granskat olika 

vägar att utforska effekterna av tre typer av rasism på hjärt-kärlsjukdom. För det första kan institutionell 

rasism innebära begränsade möjligheter till socioekonomisk rörlighet, olika tillgång till varor 

och tillgångar och sämre levnadsförhållanden vilket kan få effekter på hjärt-kärlhälsan. För det andra 

fungerar upplevd rasism som en stresskälla och kan framkalla psykiska reaktioner som i sin tur påverkar 

hjärt-kärlhälsan negativt. För det tredje kan det i ”rasmedvetna” samhällen (i detta fall åsyftas 

USA) hända att minoriteter accepterar de negativa kulturella stereotyper som samhället inplacerar 

dem i vilket i sin tur kan innebära negativa effekter för hjärt-kärlsjukdom. Man drar slutsatsen att det 

finns ett positivt samband mellan rasism och hjärt-kärlsjukdom, men att det varken är tydligt eller 

konsekvent. 

Longitudinella studier 

Wong CA, Eccles JS, Sameroff A. The influence of ethnic discrimination and ethnic identification 

on African American adolescents’ school socioemotional adjustment. J Pers 

2003;71(6):1197–1232. 

I studien undersöks huruvida upplevelser av etnisk diskriminering i skolan medför förändringar i 

afroamerikanska tonåringars akademiska och psykologiska funktioner samt om en afroamerikansk 

etnisk identitet har en skyddande effekt i detta sammanhang. I studien ingår data från en longitudinell 

studie med två mätillfällen. Urvalet består av ett ekonomiskt mångfaldigt urval av afroamerikanska 

tonåringar som lever i eller nära större storstäder på den amerikanska ostkusten (336 pojkar och 293 

flickor). Data insamlades i början av årskurs 7 och efter avslutandet av årskurs 8. Upplevelser av rasistisk 

diskriminering från lärare och kompisar i skolan visade samband med försämrade betyg, akademiska 

färdigheter, självuppfattning, värdering av hemarbete/läxor, mental hälsa (ökad depression 

och ilska, försämrat självförtroende och försämrad psykologisk återhämtningsförmåga) samt ökad 

andel vänner som är ointresserade av skolan och har problembeteenden. Att känna stark positiv tillhörighet 

till en etnisk grupp minskade sambandet mellan ovan nämnda faktorer och upplevelser av 

etnisk diskriminering. 

Caldwell CH, Kohn-Wood LP, Schmelk-Cone KH, Chavous TM, Zimmerman MA. Racial 

discrimination and racial identity as risk or protective factors for violent behaviors in African 

American young adults.Am J Community Psychol 2004;33(1–2):91–105. 

I studien undersöks huruvida etnisk diskriminering och etnisk gruppidentitet påverkar ungdomars 

involvering i våldsamt beteende. 325 afroamerikanska ungdomar ingår i studien. Dessa undersöktes 

första gången i klass nio, d v s vid övergången till vuxenlivet, och följdes upp ca 6 år senare. 

Resultatet indikerar att upplevd etnisk diskriminering är en stark oberoende förklarande faktor för 

våldsamt beteende, oavsett kön. 

Tvärsnittstudier 


Socialstyrelsen. Olika villkor – olika hälsa. En studie bland invandrare från Chile, Polen, Iran 

och Turkiet. Socialstyrelsen 2000:3. 

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hälsoförhållandena hos fyra invandrargrupper i Sverige. 

Invandrargrupperna som undersöks är födda i Chile, Iran, Polen och Turkiet och består av människor 

som kom till Sverige under 1980-talet och som var 20–44 år vid ankomsten. Hälsan jämförs både 

mellan grupperna och med infödda svenskar. Studien är en tvärsnittstudie. Resultatet bygger på självrapporterad 

hälsa och sjuklighet. Utöver bakgrundsfaktorerna ålder, kön, civilstånd och utbildning 

mäts också sociala faktorer som ekonomiska problem, sysselsättningsstatus, upplevd trygghet och 

socialt stöd. Vidare mäts invandrarspecifika faktorer, nämligen upplevelse av diskriminering och 

dåliga kunskaper i svenska. Det visade sig bl.a. att otrygghet samverkade starkt med ohälsa. Det gäll-


de för alla grupper inklusive den svenska. Dåliga kunskaper i svenska innebar dubbelt så stor risk för 

alla typer av ohälsa för invandrare från Iran och även för invandrare från Polen, bortsett från psykisk 

ohälsa. Att uppleva sig som diskriminerad innebar dubbelt så stor risk för psykisk ohälsa i samtliga 

fyra invandrargrupper jämfört med dem som inte kände sig diskriminerade. 

Wiking E, Johansson S-E, Sundquist J. Ethnicity, acculturation and self reported health.A 

population based study among immigrants from Poland, Turkey and Iran in Sweden. J 

Epidemiol Community Health 2004;58:574–82. 

I studien analyseras sambandet mellan etnicitet, låg (’poor’) självuppskattad hälsa och möjliga 

bakomliggande faktorer som diskriminering och ackulturation. Studiepopulationen bestod av ett 

slumpmässigt urval av 840 polska, 840 turkiska och 480 iranska invandrare och en kontrollgrupp 

bestående av 2 250 svenskfödda personer. Respondenterna var mellan 27 och 60 år. Totalt deltog 2 

150 män och 2 260 kvinnor. Det fanns ett starkt samband mellan etnicitet och självuppskattad dålig 

hälsa. Detta samband föreföll påverkas av socioekonomisk status, låg ackulturationsgrad och diskriminering. 

Karlsen S, Nazroo JY.Agency and structure: the impact of ethnic identity and racism on the 

health of ethnic minority people. Sociology of Health & Illness 2002;24(1):1–20. 

Denna studie undersöker etniska ojämlikheter i hälsa genom att också ta hänsyn till sambandet mellan 

etniska minoriteters status, strukturella orättvisor och makt. Hänvisning görs till tidigare studier 

där man har hittat tydliga effekter av socioekonomisk bakgrund i förhållandet mellan etnicitet och 

hälsa. Där framförs det att den process där statusen hos en etnisk minoritet leder till klasskillnader är 

central för att förstå etniska skillnader i hälsa. Data är insamlad från ”Fourth National Survey of 

Ethnic Minorities” (FNS), en representativ undersökning av etniska minoriteter och vita boende i 

England och Wales. Undersökningen gjordes 1993 och 1994. Drygt 5 000 personer med karibiskt och 

asiatiskt ursprung samt knappt 3 000 infödda genomgick strukturerade intervjuer. Resultaten visar att 

etnisk identitet inte har något samband med hälsa. Däremot visar studien på samband mellan hälsa 

och upplevelse av rasism, upplevd rasistisk diskriminering och socioekonomisk bakgrund. 

Karlsen S, Nazroo JY. Relation between racial discrimination, social class, and health among 

ethnic minority groups.Am J Public Health 2002;92(4):624–31. 

Studien undersöker sambanden mellan rasism, socioekonomi och hälsa bland etniska minoriteter i 

England och Wales. Data består av ett representativt urval av drygt 5000 personer med karibiskt, asiatiskt 

och kinesiskt ursprung som bor i England. Dessa jämförs med en jämförelsegrupp bestående av 

2 867 infödda invånare. Studien visar på ett statistiskt signifikant samband mellan rapporterad upplevelse 

av rasism och uppfattningen att England är ett rasistiskt samhälle, hushållets socioekonomiska 

status, ålder, kön och olika mentala och fysiska hälsoindikatorer. Detta samband var samstämmigt 

bland olika etniska grupper. Personer som hade angivit att de utsatts för verbala övergrepp hade 50 % 

större sannolikhet att beskriva sin hälsa som ganska god (’fair’) eller dålig (’poor’) jämfört med dem 

som rapporterat att de inte hade blivit rasistiskt behandlade. De som trodde att majoriteten av brittiska 

arbetsgivare var rasister hade 40 % större sannolikhet att rapportera ganska god eller dåliga hälsa. 

Finch BK, Kolody B,Vega WA. Perceived discrimination and depression among Mexican-origin 

adults in California. J Health Soc Behav 2000;41(3):295–313. 

I ett urval av 3 012 respondenter (18–59 år) med mexikanskt ursprung i Fresno, Kalifornien, undersöktes 

sambanden mellan upplevd diskriminering, ackulturationsstress och mental hälsa. Mer ackulturerade 

invandrare hade i större grad upplevt diskriminering än de mindre ackulturerade. Mer ackulturerade 

respondenter, som var födda i USA, upplevde däremot lägre grad av diskriminering. 

Diskriminering hade ett direkt samband med depression men effekten mildrades när även födelseland, 

språkkunskaper, kön och vilket land man utbildats i vägdes in. 

Finch BK,Vega WA.Acculturation stress, social support, and self-rated health among Latinos 

in California. J Immigr Health 2003; 5 (3), s. 109-117. 

Studien undersöker om mekanismer som socialt stöd (’social support’) har någon betydelse för för-


hållandet mellan en stressfylld ackulturation och självuppskattad fysisk hälsa. Data är hämtade från 3 

012 personer i åldrarna 18–59 år med mexikanskt ursprung i Fresno County, Kalifornien. Som 

stresskällor vid ackulturation mättes diskriminering, juridisk ställning (’legal status’) och språkproblem 

(’language conflict’). Alla dessa faktorer hade ett positivt samband med uppskattning av den 

egna hälsan som skaplig/dålig (’fair’/’poor’). Ett stort antal jämlikar/släktingar i USA samt stor religiös 

förtröstan ökade sannolikheten för att rapportera god hälsa. Studien indikerar att fysisk hälsa har 

ett negativt samband med stresskällorna vid ackulturation och ett positivt samband med socialt stöd. 

Diskriminering hade enbart ett samband med sämre fysisk hälsa bland dem som saknade socialt stöd. 

Guthrie BJ,Young AM,Williams DR, Boyd CJ, Kinter EK.African American girl’s smoking 

habits and day-to-day experiences with racial discrimination. Nurs Res 2002;51(3):183–90. 

I studien undersöks förhållandet mellan rökvanor och upplevelser av etnisk diskriminering bland 

afroamerikanska tonårsflickor i USA. Vidare identifierar och testar man potentiella psykologiska 

mekanismer, genom vilka etnisk diskriminering kan verka för att öka rökningen i denna grupp. Ett 

urval av 105 afroamerikanska tonårsflickor undersöktes (genomsnittsålder 15,45 år). Den rapporterade 

diskrimineringen i urvalet hade ett starkt samband med cigarettrökning. När effekterna av stress 

togs bort minskade sambandet mellan rökning och etnisk diskriminering signifikant. Det indikerar att 

etnisk diskriminering har samband med cigarettrökning eftersom det fram kallar stress. 

Lee RM. Do ethnic identity and other group-orientation protect against discrimination for 

Asian Americans? J Counsel Psychol 2003;50(2):133–41. 

Artikeln analyserar två studier utförda på amerikanska studenter med sydasiatiskt ursprung vid ett 

universitet i Texas. Respondenterna bestod av både kvinnor och män i åldern 18–25. Totalt deltog 158 

individer i de två studierna. Syftet var att undersöka om det finns en skyddande effekt i att ha en etnisk 

identitet eller annan grupptillhörighet i fall då individer/grupper utsätts för individriktad etnisk diskriminering 

och diskriminering riktad mot minoritetsgrupper. Resultaten visar att särskilt individriktad 

diskriminering har ett negativt samband med psykiskt välmående och ett positivt samband med 

psykisk oro. Etnisk identitet och andra grupptillhörigheter har ett positivt samband med psykiskt välmående. 

Etnisk identitet mildrar dock inte effekterna av diskriminering. 

Virta E, Sam DL, Westin C.Adolescents with Turkish background in Norway and Sweden:A 

comparative study of their psychological adaptation. Scand J Psychol 2004;45(1):15–25. 

Studien är en enkätundersökning som jämför psykologisk anpassning (självförtroende, tillfredsställelse 

med livet och mental hälsa) hos turkiska tonåringar i Norge och i Sverige. Man undersöker i vilken 

grad etnisk identitet, assimileringsstrategier och upplevd diskriminering förklarar turkiska tonåringars 

psykologiska anpassningsförmåga. 407 turkar (111 i Norge, 296 i Sverige) med en 

genomsnittsålder på 15 år och 433 infödda (207 i Norge, 226 i Sverige) med en genomsnittsålder på 

16 år ingick i studien. Turkiska ungdomar i Norge rapporterade sämre psykologisk anpassning än de i 

Sverige. God psykologisk anpassning kunde relateras till turkisk identitet och kulturell integration 

medan sämre anpassning hade samband med marginalisering och upplevd diskriminering. Resultatet 

påvisar vikten av att bedriva en minoritetspolitik som stöder bevarandet av etniska identiteter och 

gynnar kulturell integration. 

Steffen PR, McNeilly M,Andersson N, Sherwood A. Effects of perceived racism and anger inhibition 

on ambulatory blood pressure in African Americans. Psychosom Med 

2003;65(5):746–50. 

Studien har sin utgångspunkt i det faktum att högt blodtryck är vanligare bland afroamerikaner än 

bland amerikaner med europeiskt ursprung och att upplevd rasism kan ha betydelse för förhöjt blodtryck. 

69 afroamerikanska män och kvinnor med normalt eller något förhöjt blodtryck ingick i studien. 

Från dessa insamlades information om blodtryck, socioekonomiska och demografiska faktorer 

och upplevd rasism och hur man uttrycker/hanterar ilska (’anger expression’). Individer som upplevde 

höga nivåer av rasism hade också högre blodtryck under den vakna delen av dygnet. Upplevd 

rasism var positivt korrelerat med förträngd ilska men inte med utåtagerad ilska. Förträngd ilska och 

upplevd rasism visade sig ha ett oberoende samband med högre blodtryck.


Nyborg VM, Curry JF. The impact of perceived racism: Psychological symptoms among 

African American boys. J Clin Child Adolesc Psychol 2003;32(2):258–66. 

I studien undersöks förhållandet mellan upplevd rasism och utåtagerande symtom (’externalizing 

symptoms’), inåtvända symtom (’internalizing symptoms’), känslor av hopplöshet och självuppfattning 

hos 84 afroamerikanska pojkar. Resultatet visar på att upplevelser av rasism var relaterat till att 

pojkarna själva eller deras föräldrar rapporterade utåtagerande symtom (’externalizing symptoms’). 

Personliga upplevelser och erfarenheter av rasism var relaterade till självrapporterade inåtvända symtom 

(’internalizing symptoms’), sämre självuppfattning och högre nivåer av hopplöshetskänslor. 

Martin JK, Tuch SA, Roman PM. Problem drinking patterns among African Americans: the 

impacts of reports of discrimination, perceptions of prejudice and ”risky” coping strategies. J 

Health Soc Behav 2003;44(3):408–25. 

I studien används data från en undersökning av afroamerikanska arbetare. 2 638 anställda eller sedan 

kort tid arbetslösa vuxna (18 år och äldre) afroamerikanska arbetare i District of Columbia i USA, 

ingick i studien. Följande variabler undersöktes: självrapporterade alkoholvanor, upplevd diskriminering 

och förnimmelser av fördomar, socioekonomisk status, ålder, kön, civilstånd och storlek på 

bostadsort (landsbygd eller stad). Studien visar att upplevelser av diskriminering har samband med 

negativ alkoholkonsumtion oberoende av personens socioekonomiska förhållanden. 

Guyll M, Matthews KA, Bromberger JT. Discrimination and unfair treatment: relationship to 

cardiovascular reactivity among African American and European women. Health Psychol 

2001;20(5):315–25. 

I studien undersöks sambandet mellan hjärt-kärlåterverkningar (’cardiovascular reactivity’) och 

dålig behandling eller utsatthet för diskriminering från en annan människas sida. Studien gjordes på 

363 medelålders amerikanska kvinnor med europeiskt respektive afrikanskt ursprung. Att bli illa 

behandlad hade ett positivt samband med diastoliskt blodtryck bland afroamerikanska kvinnor men 

inte hos kvinnorna med europeiskt ursprung. De afroamerikaner som relaterade den dåliga behandlingen 

till etnisk diskriminering visade högre blodtrycksmedelvärden. 

Clark R. Self-reported racism and social support predict blood pressure reactivity in blacks. 

Ann Behav Med 2003;25(2):127–36. 

I studierna undersöks upplevd rasisms och socialt stöds effekter på blodtryck. I studien ingår 64 

mörkhyade män med en genomsnittsålder på 22,69 år. Systoliskt och diastoliskt blodtryck mättes före 

och under tiden som studiedeltagarna fick genomföra ett antal standardiserade matematiska övningar. 

Upplevelser av rasism och kvantiteten och kvaliteten på individernas sociala stöd självrapporterades. 

Varken upplevd rasism eller socialt stöd hade oberoende effekter på blodtrycket. Upplevd rasism 

visade sig i kombination med kvantiteten och kvaliteten på det sociala stödet kunna förklara förändringar 

i diastoliskt och systoliskt blodtryck. 

Forman TA. The social psychological costs of racial segmentation in the workplace: a study of 

African Americans’ well-being. J Health Soc Behav 2003;44(3):332–52. 

Studien undersöker etnisk uppdelning (’racial segmentation’) på arbetsplatsen. Särskilt undersöks 

sambanden mellan upplevd etnisk uppdelning på arbetsplatsen och afroamerikaners psykiska välbefinnande. 

Företeelsen studeras både i ett amerikanskt nationellt urval och i ett lokalt urval. Fynden 

indikerar enligt författaren ett blygsamt men stadigt negativt samband mellan upplevd etnisk uppdelning 

på arbetsplatsen och psykiskt välbefinnande. Sambandet förblir signifikant efter att man har 

kontrollerat för upplevd diskriminering samt sociodemografiska och sysselsättningsmässiga karaktäristika. 

I samklang med tidigare forskning om utsatthet visar denna studie att de negativa effekterna 

av upplevd etnisk uppdelning är starkare bland afroamerikaner med högre socioekonomisk status än 

bland dem med lägre. 

Din-Dzietham R, Nembhard WN, Collins R, Davis SK. Perceived stress following race-based 

discrimination at work is associated with hypertension in African-Americans. The metro 

Atlanta heart disease study, 1999–2001. Soc Sci Med 2004;58(3):449–61. 

I artikeln dras slutsatsen att det existerar lite forskningsdata kring stress till följd av rasism eller etnisk


diskriminering på arbetet. Studiens syfte är att undersöka om blodtryck har samband med upplevd 

stress i samband med rasism riktad mot afroamerikaner från icke-afroamerikaner såväl som etnisk 

diskriminering från andra afroamerikaner. Studien är befolkningsbaserad och inkluderar 356 afroamerikaner 

(21 år och äldre), bosatta i Atlanta i USA, mellan åren 1999 och 2001. Studiedeltagarna 

rapporterade upplevelser av och reaktioner på rasism och diskriminering på arbetsplatsen. Systoliskt 

och diastoliskt blodtryck mättes på en klinik. Högt blodtryck självrapporterades om en läkare diagnostiserat 

högt blodtryck vid två eller fler besök. Sannolikheten för högt blodtryck ökade vid högre 

nivåer av upplevd stress till följd av rasistiska handlingar från icke-afroamerikaner, men inte av upplevd 

diskriminering på arbetsplatsen från andra afroamerikaner. Studiens slutsats är att stressframkallande 

rasism och etnisk diskriminering på arbetsplatsen hänger samman med ökat systoliskt och diastoliskt 

blodtryck samt ökad sannolikhet för högt blodtryck hos afroamerikaner. 

Ren XS,Amick BC, Williams DR. Racial/ethnic disparities in health: the interplay between 

discrimination and socioeconomic status. Ethn Dis 1999;9(2):151–65. 

I föreliggande studie används data från ”National Survey of Functional Health” som anges vara ett 

nationellt representativt urval av engelskspråkiga personer (totalt 1 659) i USA som är 18 år eller 

äldre och som inte bor i någon form av institutionsboende. I studien undersöks om upplevd diskriminering 

p.g.a. etniskt ursprung eller låg socioekonomisk status har samband med självuppskattad 

hälsa. Genom att undersöka vilka effekter diskriminering har för hälsan hoppas man kunna förklara 

de stora hälsoskillnader mellan olika befolkningsgrupper som kvarstår efter att man har kontrollerat 

för socioekonomisk status. Upplevelser av diskriminering bidrog till ett starkt negativt samband med 

hälsa och förklarade en del av skillnaderna i hälsa mellan olika etniska grupper. Därmed drar man 

slutsatsen att det finns ett komplext förhållande mellan upplevd diskriminering och social tillhörighet. 

Man föreslår att vidare forskning bör fokusera på att närmare studera hur diskriminering är socialt 

fördelad. 

Ytterligare referenser (ej granskade) 

Darity W. Employment discrimination, segregation and health. Am J Public Health 

2003;93(2):226–31. 

Harells JP, Hall S, Taliaferro J. Psychological responses to racism and discrimination: An assessment 

of the evidence. Am J Public Health 2003;93(2):243–8. 

Sanders-Thompson VL. Racism: Perceptions of distress among African Americans. Community 

Ment Health J 2002;38(2):111–8. 

Szalacha LA, Erkut S, García Coll C, Alarcón O, Fields JP, Ceder I. Discrimination and Puerto Rican 

children’s and adolescents’ mental health. Cultur Divers Ethnic Minor Psychol 2003;9(2):141–55. 

Troxel WM, Matthews KA, Bromberger JT, Sutton TK. Chronic stress burden, discrimination and 

subclinical carotid artery disease in African American and Caucasian women. Health Psychol 

2003;22(3):300–9.


4.3 Etnicitet och kön 



Katz R. Explaining girls’and women’s crime and desistance in the context of their victimization 

experiences: A developmental test of revised strain theory and the life course perspective. 

Violence Against Women 2000;6(6):633–60. 

I studien analyseras data från två mättillfällen (mätning 1 och 7) i en longitudinell undersökning av 

160 kvinnor ur etniska minoritetsgrupper och 647 vita kvinnor. Kvinnorna var 11–17 år vid första 

mättillfället 1976 och 22–28 år vid det andra mättillfället 1987. Vid det första mättillfället deltog 

också en av kvinnornas föräldrar. Studien visar att plågsamma upplevelser i den tidiga barndomen 

(’early childhood victimization’), etnisk diskriminering och könsdiskriminering i vuxen ålder samt 

utsatthet för våld i hemmet förklarar 22–28-åriga kvinnors involvering i brottslig verksamhet och 

avvikande beteenden. 


Moradi B, Subich LM.A concomitant examination of the relations of perceived racist and sexist 

events to psychological distress for African American women. Counselling Pychologist 

2003;31(4):451–69. 

Här studeras sambandet mellan kvinnors upplevelser av rasism och sexism och psykisk ohälsa. I studien 

ingår 133 afroamerikanska kvinnor, 18–72 år. Resultatet baseras på självrapporterade upplevelser 

av rasistiska och sexistiska händelser och självskattad psykisk oro (’psychological distress’). 

Resultatet indikerar att både upplevd rasism och sexism korrelerade positivt och jämförbart med psykisk 

oro. När de däremot undersöktes tillsammans (’concomitantly’) så stod bara upplevelser av sexistiska 

händelser för unika variationer i psykisk oro. 

Watson JM, Scarinci IC, Klesges RC, Slawson D, Beech BM. Race, socioeconomic status, and 

perceived discrimination among healthy women. J Womens Health Gend Based Med 

2002;11(5):441–51. 

I studien undersöks förhållandet mellan etniskt ursprung (’race’) och socioekonomiska indikatorer 

(kön, utbildning, yrke, inkomst), upplevd diskriminering (etnisk och könsbaserad), samt reaktioner 

på upplevd diskriminering bland friska kvinnor. Urvalsgruppen bestod av 460 amerikanska kvinnor i 

åldrarna 18–39 år (194 svarta, 266 vita). Bland vita kvinnor hade bara högre utbildning ett samband 

med lägre grad av upplevd diskriminering. Hos svarta kvinnor fanns det ingen signifikant skillnad 

mellan utbildningsnivåer. Utbildning var den enda variabel som visade ett signifikant samband med 

könsdiskriminering (högutbildade kvinnor rapporterade mer diskriminering). Sysselsättning och 

etniskt ursprung hade båda ett samband med reaktioner på upplevd diskriminering. Svarta kvinnor 

var mindre benägna än vita att tala med någon när de blev orättvist behandlade. Kvinnor i 

ledande/professionella positioner var signifikant mer benägna att göra något åt att de blev orättvist 

behandlade jämfört med kvinnor i serviceyrken. 

Bond M, Punnett L, Pyle J, Cazeca D, Cooperman M. Gendered work conditions, health and 

work outcomes. J Occupational Health Psychol 2004;9(1):28–45. 

I denna studie undersöks universitetsanställdas (ej fakultetsanställda) upplevelser av könsrelaterade 

arbetsförhållanden (t.ex. sexism och diskriminering), arbetets krav, tillfredställelse med jobbet och 

hälsa. 208 av 703 individer fyllde i en utskickad enkät (30 % svarsfrekvens). Majoriteten som svarade 

var kvinnor. Den totala medelåldern för både kvinnor och män var 41 år. De flesta respondenterna (62 

%) hade inga ledande positioner, 33 % var mellanchefer och 6 % var högre chefer eller avdelningschefer. 

Socialt stöd var den främsta förklaringsfaktorn för att känna tillfredställelse på jobbet, både 

för män och kvinnor och i alla typer av jobb. Upplevd sexism och könsdiskriminering på arbetsplat-


sen påverkade också för både kvinnor och män. Psykisk ohälsa hade samband med könsdiskriminering 

och bristande åtgärder på arbetsplatsen för att motverka diskriminering. 

Jackson PB, Mustillo S. I am a women: the impact of social identities on African American 

women’s mental health.Women Health 2001;32(4):35–59. 

I studien ingår 288 afroamerikanska kvinnor (18 år och äldre) som alla var yrkesverksamma (arbetade 

med än 35 timmar per vecka). Syftet var att undersöka sambandet mellan psykisk hälsa mätt som 

psykisk oro (’psychological distress’), osocialt beteende (’antisocial behavior’) och glädje, och sociala 

identiteter mätt som kroppsuppfattning (’body image’), upplevt rollinnehav (’perceived role performance’), 

upplevd etnisk diskriminering och könsdiskriminering samt social position. Utöver 

dessa faktorer undersöktes också respondenternas självuppfattning, mätt som självförtroende och 

självtillit. Alla dessa sociala identiteter hade samband med mentalt hälsotillstånd. Man påpekar att 

begreppen etnicitet och social position är så nära relaterad till varandra att det blir svårt att avgöra vilken 

som är mest framträdande i afroamerikanska kvinnors liv. Upplevd etnisk diskriminering påverkade 

inte den mentala hälsan i lika stor utsträckning som upplevd sexism. 

Ryff CD, Keyes CL, Hughes DL. Status inequalities, perceived discrimination, and eudaimonic 

well-being: do the challenges of minority life hone purpose and growth? J Health Soc Behav 

2003;44(3):275–91. 

I studien undersöks sambandet mellan etnisk status, upplevd diskriminering och ”eudaimonic wellbeing”. 

”Eudaimonic well-being” operationaliseras som mening med livet (’purpose in life’), personlig 

utveckling (’personal growth’), kontroll över den egna miljön (’environmental mastery’), autonomi, 

självacceptans (’self-acceptance’) och positiva relationer med andra. Studien bygger på en 

amerikansk undersökning av afroamerikaner i New York City och amerikaner med mexikanskt 

ursprung i Chicago (ålder 25–74 år). Minoritetsstatus hade ett positivt samband med ”eudaimonic 

well-being”. Upplevd diskriminering hade däremot ett negativt samaband med ”eudaimonic wellbeing” 

även om effekterna var könsspecifika. Det var minoritets- och majoritetskvinnor som upplevde 

höga nivåer av diskriminering i sitt dagliga liv och som hade sämre känslor av personlig utveckling, 

kontroll, autonomi och självacceptans. 

Stancil TR, Hertz-Picciotto I, Schramm M, Watt-Morse M. Stress and pregnancy among 

African-American women. Paediatr Perinat Epidemiol 2000;14(2):127–35. 

I studien analyseras ett urval av 94 afroamerikanska gravida kvinnor i åldrarna 18–39 år som ingick i 

en longitudinell studie kring graviditet och exponering för bly i miljön. Kvinnorna var patienter vid 

en obstetrikavdelning på ett sjukhus i Pittsburgh i USA. I studien undersöks sociala faktorer såsom 

upplevelser av diskriminering (antingen etnisk eller sexuell), säkerheten i närsamhället och copingförmåga 

som oberoende (förklarande) variabler för stress. Man mätte också halten av kortisol och 

blodtryck hos kvinnorna. Låg ålder, högre inkomst, lägre utbildning och upplevelser av diskriminering, 

både etnisk och sexuell, hade samband med högre grad av stress. 

Ytterligare referenser (ej granskade) 

Gulcur L. Evaluating the role of gender inequalities and rights violations in women’s mental health. 

Health Hum Rights 2000;5(1):46–66.


4. 4 Kön 


Forskningsöversikt/review 

Fleury J, Keller C, Murdaugh C. Social and contextual etiology of coronary heart disease in 

women. J Womens Health Gend Based Med 2000;9(9):967–78. 

I studien undersöks hur sociala och kontextuella förhållanden påverkar risken för hjärtinfarkt hos 

kvinnor. Det inkluderar faktorer som socioekonomisk status, tillgång till hälso- och sjukvård, kultur, 

arbetsförhållanden och social isolering. Man drar slutsatsen att kvinnor ofta diskrimineras på ekonomiska, 

politiska och sociala grunder och att sådan diskriminering negativt kan påverka riskerna för 

eller behandlingen av hjärtinfarkt. 

Tvärsnittsstudie 

Carr PL, Szalacha L, Barnett R, Caswell C, Inui T.A ”ton of feathers”: Gender discrimination 

in academic medical careers and how to manage it. J Women’s Health 2003;12(10):1009–18. 

Studiens syfte är att undersöka kvinnors upplevelser av könsdiskriminering. Bl.a. undersöktes diskriminerings 

inverkan på karriärutveckling och copingmekanismer. Halvstrukturerade djupintervjuer 

genomfördes med 18 kvinnor som arbetade inom en medicinsk akademisk fakultet. En majoritet 

angav att könsdiskriminering hindrade dem i deras akademiska karriär. Respondenterna angav att de 

var dåligt förberedda på att hantera könsdiskriminering och att det fick effekter på självförtroendet, 

självkänslan, samvaron med kollegor, isolering och hur pass nöjd man var med sin karriär. 

4.5 Etnicitet och sexuell läggning 



Diaz RM,Ayala G, Bein E, Henne J, Marin BV.The impact of homophobia, poverty, and racism 

on the mental health of gay and bisexual Latino men: findings from 3 US cities.Am J Public 

Health 2001;91(6):927–32. 

I denna studie undersöks relationen mellan upplevd social diskriminering, mätt som homofobi, 

rasism och ekonomiska svårigheter (’financial hardship’), och symtom på psykisk ohälsa som ångest, 

depression och självmordstankar (’suicidal ideation’) bland latinamerikanska män i USA som själva 

identifierade sig som homo- eller bisexuella. Data samlades in från ett sannolikhetsurval om 912 

män. De rekryterades från mötesplatser och allmänna sociala utrymmen för latinamerikanska homooch 

bisexuella i Miami, Los Angeles och New York. Resultatet visade att det fanns en hög förekomst 

av psykiska symtom i populationen av latinamerikanska homosexuella under en sexmånadersperiod 

innan intervjun. Denna ohälsa inkluderade självmordstankar (hos 17 %), ångest (hos 44 %) och nedstämdhet 

(hos 80 %). Social diskriminering var en stark bestämningsfaktor för psykiska symtom. 

Wilson PA,Yoshikawa H. Experience of and responses to social discrimination among Asian 

and Pacific Islander gay men: their relationship to HIV-risk.AIDS Educ Prev 2004;16(1):68–83. 

I artikeln undersöker man hur homosexuella män reagerar på social diskriminering och om deras sätt 

att hantera diskriminering har någon koppling till HIV-riskbeteende. I studien analyseras 166 berättelser 

om upplevd diskriminering samt HIV-riskbeteende som erhållits genom djupintervjuer med 23 

män. Män som bemötte diskrimineringen genom att konfrontera eller undvika och som hade ett socialt 

nätverk som stöd visade mindre HIV-riskbeteende. Homosexuella som besvarade diskrimineringen


genom att ge sig själva skulden visade mer HIV-riskbeteende. Man menar att fynden indikerar att upplevelser 

av och reaktioner på diskriminering kan ha effekter på homosexuellas välmående och hälsa. 

4.6 Sexuell läggning 


Forskningsöversikter/reviews 

Meyer IH. Prejudice, social stress, and mental health in lesbian, gay, and bisexual populations: 

Conceptual issues and research evidence. Psychol Bull 2003;129(5):674–97. 

I denna artikel går författaren igenom forskningsevidensen på området psykiska sjukdomar bland 

homosexuella och bisexuella. Analys av existerande forskning visar att dessa grupper har högre risk 

att drabbas av psykisk ohälsa än vad heterosexuella har. Och det ges ett ramverk för hur man ska förstå 

denna större andel ohälsa. Författaren menar att diskriminering, fördomar och skam skapar 

en fientlig och stressfylld social miljö som orsakar mentala hälsoproblem i gruppen homooch bisexuella. 

Harper GW, Schneider M. Oppression and discrimination among lesbian, gay, bisexual, transgender 

people and communities: a challenge for community psychology. Am J Community 

Psychol 2003;31(3–4):243–52. 

Artikeln är en översikt över psykologiska och sociala konsekvenser av förtryck, bortstötning, diskriminering, 

förföljelse och våld mot homosexuella, bisexuella och transsexuella personer (HBT-personer). 

Vidare beskrivs de senaste framgångarna gällande dessa gruppers hälsa, samhällspolicies och 

forskning. Man menar att i likhet med många andra grupper upplever dessa ”minoritetsstress”. HBTpersoners 

reaktioner mot diskriminering kan variera beroende på hur de identifierar sig med andra 

majoritets- eller minoritetsgrupper. De kan på samma gång vara medlemmar i andra förtryckta och 

marginaliserade grupper (t.ex. kvinnor, färgade människor, kroniskt sjuka och funktionshindrade). 


Welch S, Collings SC, Howden-Chapman P. Lesbians in New Zealand: their mental health and 

satisfaction with mental health services.Aust N Z J Psychiatry 2000 Apr;34(2):256–63. 

Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med syftet att beskriva den mentala hälsan hos lesbiska kvinnor 

i Nya Zeeland. En enkät distribuerades via ett flertal lesbiska nyhetsbrev till 1 222 kvinnor i Nya 

Zeeland. 561 ifyllda enkäter returnerades vilket gav en svarsfrekvensen på 50,8 %. Respondenterna 

bestod främst av nyzeeländare med europeiskt ursprung. Dessa var i hög utsträckning högutbildade, 

urbana kvinnor i 25–50-års ålder. 80 % av respondenterna hade sökt psykisk hälsovård någon gång i 

livet. Nästan 30 % hade någon gång behandlats negativt p.g.a. sin lesbiska läggning. Artikelförfattarna 

drar slutsatsen att lesbiska kvinnor kan vara mer sårbara för psykisk ohälsa till följd av sin 

utsatthet för fördomar, diskriminering och isolering. 

King M, McKeown E,Warner J, Ramsay A, Johnson K, Cort C et al. Mental health and quality 

of life of gay men and lesbians in England and Wales: controlled, cross-sectional study. Br J 

Psychiatry 2003;183:552–58. 

Syftet med studien var att jämföra homosexuella kvinnors och mäns psykologiska status, livskvalitet 

och användning av mentalsjukvården med heterosexuella personers. Studien genomfördes i England 

och Wales och 656 homosexuella män, 505 heterosexuella män, 430 homosexuella kvinnor och 558 

heterosexuella kvinnor deltog. Homosexuella kvinnor och män visade högre nivåer av psykisk oro än 

heterosexuella. De hade också med större sannolikhet konsulterat professionell mentalhälsovård, 

avsiktligt skadat sig själva och använt droger. Homosexuella kvinnor var mer benägna att konsumera 

stora mängder alkohol än heterosexuella kvinnor och hade oftare upplevt verbala och fysiska hot.


Huebner DM, Rebchook GM, Kegeles SM. Experiences of harassment, discrimination and physical 

violence among young gay and bisexual men.Am J Public Health 2004;94(7):1200–3. 

Artikeln bygger på en studie av 1 248 homooch bisexuella män (18–27 år) i tre städer i USA. 37 % 

uppgav att de hade upplevt anti-homosexuellt förtyck någon gång under de senaste sex månaderna 

före studien. 11,2 % rapporterade diskriminering och 4,8 % fysiskt våld. Att ha utsatts för dålig 

behandling (verbalt förtryck, diskriminering eller fysiskt våld) hade samband med lägre självkänsla 

och ökade självmordstankar. 

4.7 Funktionshinder 



Li L, Moore D. Disability and illicit drug use: An application of labelling theory. Deviant 

Behavior 2001;22(1):1–21. 

I studien ingår 304 funktionshindrade personer (medianålder 32 år) som någon gång använt olagliga 

droger och vars första bruk av droger inträffade efter, eller samma år som, de fick sitt handikapp. De 

fick fylla i en enkät med frågor om demografiska faktorer, typ av funktionshinder, attityder mot funktionshindrade, 

familjebakgrund, anställning, psykosociala funktioner samt droganvändning. 

Resultatet visade att upplevd diskriminering och den grad till vilken funktionshindrade känner sig 

accepterade påverkade deras bruk av otillåtna droger. 

Li L, Moore D.Acceptance of disability and its correlates. J Soc Psychol 1998;138(1):13–25. 

I studien ingick 1 266 vuxna amerikaner med funktionshinder (medianålder 33 år). 53 % var kvinnor, 

78 % hade europeiskt ursprung och 17 % afroamerikanskt. Studien undersöker samband mellan 

acceptans av det egna handikappet, demografiska faktorer, typ av funktionshinder och psykosociala 

faktorer. Upplevd diskriminering mättes genom frågor om i vilken utsträckning respondenten tror att 

de flesta människor diskriminerar funktionshindrade människor i fråga om vänskap, intelligens, allmän 

behandling i lokalsamhället och anställningssituationer. Upplevd social diskriminering hade 

signifikant betydelse för hur funktionshindrade accepterade sitt handikapp. 

4.8 Ålder och kön 


Avhandling 

Davison EH. The interrelationship among subjective well-being, gender role flexibility, perceived 

sexism and perceived ageism in older women. The Sciences & Engineering 

2000;60(12B):6357. 

I studien ingår 89 kvinnor som är 65 år och äldre. Syftet är att undersöka förhållandet mellan könsrollsflexibilitet, 

upplevd sexism och upplevd åldersdiskriminering och dess effekter på det subjektiva 

välbefinnandet. Studien utgår från forskning som visar att mer flexibla könsroller kan hjälpa både 

kvinnor och män att finna sig till rätta i åldrandeprocessen. Följande variabler undersöktes: självskattat 

välbefinnande, frågor kring könsroller, sexistiska händelser, upplevd åldersdiskriminering samt 

demografiska faktorer. Att vara flexibel i sin könsroll hade samband med bättre välbefinnande. 

Upplevelser av diskriminering p.g.a. ålder hade samband med sämre självuppskattat välmående.



Senior 2005. Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande 

befolkning. Stockholm: Socialdepartementet; 2003. 

Skriften är en kortversion av den parlamentariska äldreberedningen SENIOR 2005:s slutbetänkande 

(SOU 2003:91). En viktig utgångspunkt i slutbetänkandet är att granska och förändra negativa attityder 

till åldrande och äldre människor. Slutbetänkandet tar upp begreppet ”ålderism” som på engelska 

kallas ”ageism”. Begreppet används av forskare som studerar hur ålder och åldersnormer begränsar 

äldre människors möjligheter att delta i samhällslivet och i arbetslivet på samma villkor som andra. 

Man skriver att negativa attityder och stereotyper kan skada människors hälsa, självkänsla och självständighet 

under åldrandet. Däremot har svenska enkätstudier inte gett något stöd för att äldre människor 

generellt känner sig diskriminerade i det dagliga livet. 

Utredningen visar att äldre människor främst ses i relation till vård- och omsorgsbehov men oftast 

ignoreras i frågor om makt, diskriminering och utveckling. Man efterfrågar en aktiv diskussion i bl.a. 

massmedia om negativ särbehandling p.g.a. ålder. Sedan januari 2003 ingår ålder som en diskrimineringsgrund 

i grundlagen. Regeringen har även givit den parlamentariska Diskrimineringsutredningen 

i uppgift att överväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar flertalet diskrimineringsgrunder 

och samhällsområden. Där rekommenderar äldreberedningen att också ålder får 

ingå som en av diskrimineringsgrunderna.


Referenser 

1. Proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. 

2. SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella 

folkhälsokommittén. 

3. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur; 2000. 

4. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; 2003. 

5. Eriksson L. Folkbildning i ett mångfaldigt samhälle. Segregerad verksamhet med integrerande 

syfte? Stockholm: Folkbildningsrådet; 1999. 

6. SOU 1999:151. Citizen participation in European politics. 

7. Wamala S. Socialt kapital och folkhälsa – begrepp och indikatorer. I: Hogstedt C (red). Välfärd, 

jämlikhet och folkhälsa – vetenskapligt underlag för begrepp, mått och indikatorer. Stockholm: 

Statens folkhälsoinstitut; 2003. s. 219-252. 

8. Wilkinson RG. Unhealthy Societies: the affiliation of inequality. London: Routledge; 1996. 

9. Putnam RD. Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS 

Förlag; 1996. 

10. Rothstein B, Pettersson O. Förord. I: Putnam RD. Den ensamme bowlaren. Den amerikanska 

medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS Förlag; 2001. s. 7-12. 

11. Muntaner C, Lynch J. Social capital, class, gender and race conflict, and population health: an 

essay review of bowling alone's implications for social epidemiology. Intern J Epidemiology 

2002;31:261–267. 

12. Putnam RD. Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och fall. 

Stockholm: SNS Förlag; 2001. 

13. Prop 1997/98:165 Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på 2000-talet. 

14. Integrationsverket. På rätt väg? Slutrapport från den nationella utvärderingen av storstadssats 

ningen. Integrationsverkets rapportserie 2002:05. 

15. Krieger N. Discrimination and health. I: Berkman L, Kawachi I (eds.). Social epidemiology. 

Oxford: Oxford University Press; 2002. s. 36-75. 

16. Lange A. Diskriminering, integration och etniska relationer. Norrköping: Integrationsverket; 

2000. 

17. Watson JM, Scarinci IC, Klesges RC, Slawson D, Beech BM. Race, socioeconomic status and 

perceived discrimination among healthy women. J of Women’s Health & Gender-based Medicine 

2002;11(5): 441–451.

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om sambanden mellan hälsa och människors 

delaktighet och inflytande i samhället – det första målområdet i Sveriges nya folkhälsopolitik. 

Människors delaktighet och inflytande påverkas av många faktorer, bl.a. tillgången till 

arbete och sysselsättning, utbildning, föreningsliv, kultur, sociala nätverk och information, 

ekonomisk standard och medinflytande i samhället. 

Medborgarnas delaktighet och inflytande skiljer sig också åt mellan olika samhällsgrupper. 

Några faktorer som kan skapa ojämlika förutsättningar för tillgänglighet, delaktighet 

och inflytande i samhället är socioekonomisk tillhörighet, kön, etniskt ursprung, religion 

eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. 

Statens folkhälsoinstitut 

Distributionstjänst 

120 88 Stockholm 

Fax 08-449 88 11 

E-post fhi@strd.se 

Internet www.fhi.se 

Rapport R:2005:2 

ISSN 1651-8624 

ISBN 91-7257-329-5

Hur påverkas hälsan av delaktighet och inflytande i samhället?, 362 ...

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?