Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...

18 kartläggning av kommunernas organisation för folkhälsofrågor
Bland medelstora och större städers folkhälsosamordnare är det mest vanligt med tjänster på en heltid
eller mer (20 av 28, dvs. 71 %, respektive 16 av 21, dvs. 76 %). Bland glesbygdskommunernas är det
minst vanligt (3 av 13, dvs. 23 %).
I Malmö är folkhälsoplanerartjänsten en heltid och i Göteborg mer än en heltid.
Tjänstens placering
Vanligaste placeringen av folkhälsoplanerartjänsten är i kommunledningen, men nästan lika vanligt
är det i någon förvaltning. De vanligaste förvaltningarna är social- och kultur/fritidsförvaltningen. Av
dem som uppgav att tjänsten är placerad någon annanstans uppgav de flesta landstinget.
%
100
80
60
40
20
0
44
I kommunledning I en förvaltning
Tjänstens placering
Annanstans
Figur 10. Andelen folkhälsosamordnartjänster (i procent) med placering i kommunledning, förvaltning alternativt någon
annanstans år 2003 (n = 194). OBS! flera svarsalternativ har kunnat anges.
I större städer och övriga stora kommuner är det vanligast att ha folkhälsosamordnartjänsten placerad
i kommunledningen (14 av 21, dvs. 67 %, respektive 13 av 21, dvs. 62 %). Minst vanligt är det i glesbygdskommuner
och övriga mindre kommuner (4 av 13 respektive 8 av 26, dvs. 31 %).
Både i Malmö och i Göteborg är tjänsten placerad i kommunledningen.
Uppföljning av folkhälsoarbetet
38
24
Drygt en tredjedel av kommunerna uppgav att folkhälsoarbetet inte följs upp systematiskt. 170 kommuner
följer upp folkhälsoarbetet på minst ett sätt. Vanligast är att man följer upp arbetet på ett sätt,
men 42 kommuner använder sig av minst två olika metoder.
Vanligaste sättet att följa upp folkhälsoarbetet är via årsredovisningen. 12 procent av kommunerna
följer upp arbetet via välfärdsbokslut och 26 procent följer upp på annat sätt, exempelvis genom verksamhetsberättelse,
revidering av handlingsplanen, utvärdering av större projekt/program, varianter av
välfärdsbokslut eller rapport från folkhälsoråd/program/projekt till kommunstyrelse/nämnd.
%
100
80
60
40
20
0
41
Ja, via årsredovisning Ja, via välfärdsbokslut Ja, på annat sätt
12
Metod för systematisk uppföljning
Figur 11. Andelen kommuner (i procent) som systematiskt följer upp folkhälsoarbetet via årsredovisning, välfärdsbokslut eller
annat sätt 2003 (n = 270). OBS! flera svarsalternativ har kunnat anges.
Undersökningen 2001 utgjorde en uppföljning av Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets
”Folkhälsoprogram” och välfärdsbokslut studerades särskilt. Därför differentierades frågan
26