Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

4. Kriterier för urval, kvalitetsbedömning, dataextraktion och syntes. Urval, kvalitetsbedömning, dataextraktion och syntes Urval av studier När den slutliga sökstrategin använts har man en lång lista över originalstudier som behandlar effekter av en insats för att öka hälsan. Denna ”långa lista” bestående av referens och sammanfattning (abstract) av varje studie ska minst två personer i gruppen gå igenom och för varje referens ska ett beslut fattas om studien ska ingå eller inte i den slutliga kunskapsöversikten. Beslutet fattas med hjälp av ett antal kvalitetskriterier som tillämpas på sammanfattningen av studien. Dessa kvalitetskriterier ska varje grupp definiera och skriva ner. Av de två personer som gör kvalitetsbedömningen är bör en vara expert i det aktuella forskningsfältet, medan den andra inte ska ha expertkunskaper eftersom expertkunskaper kan bidra till åsikter om kvalitet vid sidan av de beslutade kriterierna. Kriterierna kan variera med frågeställning men följande gemensamma punkter bör övervägas när kriterierna fastslås. Tar studien upp och behandlar: • Maktmobilisering • Deltagande • Jämlikhetsaspekter Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 25 • Långa listan med titlar och sammanfattningar kortas med hjälp av beslutade kvalitetskriterier • Beställning av resterande artiklar (korta listan) och kvalitetsbedömning enligt fastställda kriterier i låg, medel och hög kvalitet görs • Protokoll för varje typ av studiedesign utvecklas • Dataextraktion sker med hjälp av protokollen så att data från originalstudierna kan föras över till tabeller • Syntes med tabeller av data från originalstudierna görs samt med en kvalitativ beskrivning av resultaten eller med en kvantitativ metod (metaanalys). Slutsatser med gradering för vetenskaplig kvalitet utgör huvuddelen av syntesens sammanfattning För respektive grupp av metoder gäller sedan att ställning till metodologisk kvalitet måste tas. För grupp a) RCT, CCT och kohortstudier och för delar av grupp b) Kohort men inte CBA, TSS eller kvalitativa studier gäller att kriterier för följande metodfrågor bör finnas: • Population – representativitet, antal • Kontrollgrupp - relevans • Bortfall – en högsta accepterad procentsats anges, analys av bortfall • Studielängd och uppföljning – en kortaste tid anges • Relevans i statistisk metod • Intern validitet, diskussion av bias • Mått för utfall • Oönskade effekter
26 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 För grupp b) CBA och TSS (ref: http://www.epoc.uottawa.ca/checklist2002.doc). För kontrollerade före-efter-studier • Samtidig datainsamling i studie och kontrollområde • För studier som använder jämförelse mellan områden bör kontrollområdet och studieområdet vara lika i väsentliga aspekter För TSS • Tydligt identifierad punkt i tiden när interventionen genomfördes • Minst 3 tidpunkter när data samlades in före interventionen och minst 3 tidpunkter efter interventionen. För grupp c) kvalitativa studier gäller att validitet och relevans bör finnas (se sidan 13, Beskrivning av studiedesigner, Kvalitativa studier). När de studier som uppfyllt kvalitetskriterierna listats (korta listan) beställs dessa i fulltext och bedöms av två personer i gruppen. Samma kvalitetskriterier som använts för att bedöma sammanfattningarna används för bedömning av artiklar i fulltext. Kvalitetsbedömning av studier Olika nivåer av kvalitet kommer att finnas i de studier som slutligen inkluderas i kunskapsöversikten (korta listan). Dessa nivåer kan delvis bestämmas av i hur hög grad de uppfyller de tidigare nämnda kriterierna. Exempelvis kan en längre studietid ge en högre kvalitet liksom ett mindre bortfall. Förutom en klassificering med hjälp av en gradering av de tidigare nämnda kriterierna, består en bedömning av de ingående studiernas kvalitet i huvudsak av en bedömning av studiernas externa och interna validitet. Den externa validiteten kan sägas vara studiens generaliserbarhet, alltså hur väl studiens resultat går att överföra till andra grupper och miljöer. Den interna validiteten är hur väl en studie kan fånga sanningen, det vill säga hur väl de mått man använder för exempelvis sjukdom fångar in verklig sjukdom. Bias, eller systematiska fel, gör att resultaten skiljer sig från sanningen och ger alltså sämre intern validitet. I viss mån kommer också en del studiedesignkaraktäristika och analysmetoder in i bedömningen av en studies kvalitet. I bedömningen av kvalitet måste kriterier för hög kvalitet och låg kvalitet fastställas. Dessa bedömningar hjälper senare till att förklara eventuella skillnader i resultat mellan studier, men fungerar också som ett hjälpmedel för att dra slutsatser i syntesfasen av arbetet. NHS Centre for Review & Dissemination, University of York, har utarbetat en checklista med generella frågor som grund för värdering av kvalitet i studier gjorda som randomiserade kliniska studier eller som kohortstudier (Kahn et al. 2001) (www.york.ac.uk/inst/crd/report4.htm/). Randomiserade kontrollerade studier (RCT) och kontrollerade kliniska studier (CCT) • Var fördelningen av test och kontrollinsatser verkligen slumpmässig? (Om inte = CCT) • Var slumpningen av individer till test- och kontrollgrupp blind? • Hur stort var bortfallet och var det lika i test- och kontrollgrupp? • Var utfallet för de som inte fullföljde studien beskrivet och inkluderat i analysen? • Var de som bedömde utfallet blinda för hur insatserna fördelats? • Var test- och kontrollgrupp lika vid studiestart? • Var gruppen behandlad på likartat sätt förutom den testade insatsen? Kohortstudier • Är de exponerade representativa för de vanliga användarna av interventionen? • Var kohorten utan exposition valda från samma population som den exponerade? • Var expositionen identifierad och värderad på ett bra sätt? • Vilka faktorer (förutom expositionen) kan ha påverkat utfallet? • Var kohorterna jämförbara när det gäller dessa viktiga confoundingfaktorer?
Page 1 and 2: Kunskapsbaserat folkhälsoarbete De
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 25: 24 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 49 and 50: 48 mot en ny folkhälsopolitik RCT
Page 77 and 78:
76 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83:
Dagens forskning genererar ofantlig
show all

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?