Åtgärder mot fetma, 963 kB - Statens folkhälsoinstitut

Åtgärder mot fetma

Nationell inventering av pågående studier/projekt

avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga

övervikt och fetma

Lena V. Kallings

statens folkhälsoinstitut

www.fhi.se

Åtgärder mot fetma

Nationell inventering av pågående studier/projekt

avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga

övervikt och fetma

Lena V. Kallings

statens folkhälsoinstitut

www.fhi.se

© statens folkhälsoinstitut 2002:6

isbn: 91-7257-136-5

issn: 1104-358X

omslagsfotografi: sjöberg classic bildarkiv

tryck: sandvikens tryckeri

Innehåll

FÖRORD ____________________________________________________________ 6

SAMMANFATTNING __________________________________________________ 7

BAKGRUND __________________________________________________________ 9

Övervikt ____________________________________________________________ 9

Definitioner och klassifikationer __________________________________________ 9

Förekomst av övervikt och fetma i Sverige ________________________________ 12

Orsaker till övervikt____________________________________________________ 15

Vad har arvet för betydelse? ____________________________________________ 17

Konsekvenser av övervikt och fetma för individ och samhälle__________________ 18

Samhällskostnader __________________________________________________ 19

Åtgärder mot övervikt och fetma ________________________________________ 20

Hälsofrämjande åtgärder/hälsopromotion kontra sjukdomsförebyggande/preventiva

åtgärder __________________________________________________________ 20

Samhällsåtgärder ____________________________________________________ 21

Fysisk aktivitet ______________________________________________________ 21

Hur mäter man befolkningens fysisk aktivitet? ____________________________ 22

Fysisk aktivitet i befolkningen __________________________________________ 23

Barn och ungdomars fysiska aktivitet ____________________________________ 24

Hälsoeffekter av fysisk aktivitet respektive fysisk inaktivitet __________________ 26

Kostvanor __________________________________________________________ 27

Hälsoeffekter ________________________________________________________ 30

INVENTERING AV PÅGÅENDE STUDIER/ PROJEKT ________________________ 31

Metodbeskrivning ____________________________________________________ 31

Upplägg och frågeställningar ____________________________________________ 31

Urval ______________________________________________________________ 32

Utskick och uppföljning av svar__________________________________________ 33

Bortfall______________________________________________________________ 33

Sökning i databaser & på internet ________________________________________ 33

4 Åtgärder mot fetma

RESULTAT AV INVENTERING____________________________________________ 35

Databas ____________________________________________________________ 35

Forskningsprojekt; Primärprevention, kartläggning av problemområdet och

sekundärprevention __________________________________________________ 35

Stockholm Obesity Prevention Project, STOPP ____________________________ 36

Österlenprojektet ____________________________________________________ 36

Bunkefloprojektet ____________________________________________________ 37

Fysisk aktivitet bland 14-15-åringar i Sydvästra sjukvårdsområdet ______________ 39

Motverka övervikt hos barn och ungdomar ________________________________ 40

Swedish obese subjects, SOS __________________________________________ 40

Projekt under bildande avseende förändrad skolplan med outdoor learning ______ 41

Grötprojektet ________________________________________________________ 41

Handlingsplaner och andra vårdpolitiska eller strategiska dokument __________ 41

Övervikt och fetma i Västerbottens läns landsting __________________________ 42

Programarbete Övervikt, Stockholms läns landsting ________________________ 43

Plan för kort- och långsiktiga insatser riktade till överviktiga barn och vuxna,

Gävleborgs läns landsting ______________________________________________ 43

Utveckla prevention och behandling av övervikt och fetma, Östergötlands län____ 44

Grupp för samarbete kring mat ur såväl hälso- som miljösynpunkt,

Avesta kommun ______________________________________________________ 44

Material och aktiviteter riktade till allmänheten, sjukvårdspersonal

eller patienter ________________________________________________________ 44

Nätverket 'Rörelse av vikt', med delprojekt ________________________________ 45

Utbildning om förebyggande av övervikt hos barn __________________________ 46

Utbildning för primärvården i Västra Götaland ____________________________ 46

Fetmabladet, Östergötlands läns landsting ________________________________ 47

Projekt mot övervikt hos barn i skolan ____________________________________ 47

Kost motion och hälsa ________________________________________________ 47

Laga rätt barnmat på BVC ______________________________________________ 48

Projekt ”Friska krafter” ________________________________________________ 48

Patientutbildningsmaterial: "Varje kilo och centimeter har betydelse!" __________ 48

Hälsans stig ________________________________________________________ 49

Ökad fysisk aktivitet i skolor ____________________________________________ 49

Promenader i skolan ________________________________________________ 49

Ökad fysisk aktivitet i Kramfors skolor __________________________________ 49

Åtgärder mot fetma 5

Hälsoupplysning via internet och telefon __________________________________ 50

Infomedica ________________________________________________________ 50

Apoteket __________________________________________________________ 50

Hälsolinjen ________________________________________________________ 50

Överviktsbehandling, inklusive metodutveckling ____________________________ 51

Håll vikten lättare ____________________________________________________ 51

Verksamhet för överviktiga barn ________________________________________ 52

Finn Din Form, tre terminer ____________________________________________ 52

Projekt om överviktsbehandling på Gotland________________________________ 53

Främjande av fysisk aktivitet och preventiva åtgärder mot övervikt och fetma

-Projekt och insatser initierade under ”Sätt Sverige I Rörelse” ________________ 53

FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling – FYSS ________ 54

Utvärdering och vidareutveckling av FYSS ________________________________ 55

Fysisk aktivitet på recept ______________________________________________ 56

Projekt Pilotlandstingen ________________________________________________ 57

Syfte och mål ______________________________________________________ 57

Strategi och delmoment i utvärderingen av Pilotlandstingen __________________ 58

Sätt Sverige i Rörelse Håll Sverige i Rörelse______________________________ 58

Myndigheternas fortsatta arbete med främjande av fysisk aktivitet och kost i

folkhälsoarbetet mot övervikt och fetma __________________________________ 59

Internationellt samarbete ______________________________________________ 60

DISKUSSION ________________________________________________________ 61

Möjliga strategier inför framtiden ________________________________________ 63

REFERENSER ________________________________________________________ 65

BILAGA 1. Kontaktpersoner & internetadresser till inventerade projekt

januari 2002 ________________________________________________________ 67

BILAGA 2. LÄNKAR - Landsting och regioner (Folkhälsoplaner eller dyl.)

Internetsökning april - maj 2002. ________________________________________ 76


Förord

Regeringen gav i juli 2001 i uppdrag åt Statens beredning för utvärdering av medicinsk

metodik (SBU) att i samråd med Statens folkhälsoinstitut, Läkemedelsverket och

Socialstyrelsen att kartlägga och redovisa de behandlingsmöjligheter som finns avseende

fetma (S2001/6668/HS; Folkhälsoinstitutets Dnr 01-0481). I uppdraget ingick att redovisa

effekter av olika behandlingsmetoder mot fetma samt i övrigt lämna förslag på lämpliga

förebyggande och andra samhällsbaserade åtgärder mot fetma.

Som ett delprojekt i detta regeringsuppdrag har Statens folkhälsoinstitut gjort en studie för

att inventera pågående studier/projekt i landet avseende kost och fysisk aktivitet för att

förebygga övervikt och fetma. Syftet var att få kunskap om vad som görs och inom vilka

områden det krävs intensifierade insatser. Denna rapport syftar därför till att knyta ihop det

vi vet från tidigare studier och erfarenheter och vad som har framkommit vid inventeringen,

för att ge underlag till identifiering av vilka insatser som bör intensifieras. Insatser fokuserade

på främjande åtgärder för att stödja människor till en hälsosammare livsstil vad gäller

fysisk aktivitet och kostvanor, för att i förlängningen förhindra utveckling av övervikt och

fetma i befolkningen.

Rapporten ger en bakgrundsbeskrivning hur överviktsproblematiken ser ut i Sverige och

de bakomliggande orsakerna fysisk inaktivitet och felaktiga matvanor. Vidare berörs vilka

konsekvenser övervikt och fetma har för individ och samhälle och åtgärder ur folkhälsosynpunkt.

Vad vi vet om befolkningens fysiska aktivitet respektive matvanor och hur dessa

levnadsvanor påverkar vår hälsa redovisas. Metoder för inventeringen beskrivs innan

resultatet redovisas i form av beskrivningar av de inventerade projekten. Utifrån kartläggningen

diskuteras befintlig kunskap och vad som förhoppningsvis kan framkomma i

de studier och projekt som pågår. Slutligen anges i bilagor kontaktpersoner och hemsideadresser

för inventerade projekt, liksom vilka landsting som har folkhälsoplaner där

övervikt, kost eller fysisk aktivitet ingår och internetlänkar till dessa.

Arbetet på Statens folkhälsoinstitut har letts av utredare Lena Kallings. Statens folkhälsoinstitut

har anlitat Carin Kullberg som konsult för delar av uppdraget (uppföljning av

enkätsvar, sökningar i olika databaser samt sammanställning och skapande av databas för

projektbeskrivningarna).

Gunnar Ågren

Sammanfattning


Ett av de snabbast växande folkhälsoproblemen är den explosiva ökningen av övervikt och

fetma i befolkningen, både nationellt och internationellt. I den svenska befolkningen är

omkring 47 procent av männen och 35 procent av kvinnorna överviktiga eller feta.

Andelen med fetma har under de senaste 20 åren nästan fördubblats, andelen av befolkningen

som har ett BMI ≥30 har hos män ökat från 5 procent till nästan 10 procent och har hos

kvinnor ökat från 5 till 9 procent. I början av 2000-talet hade drygt 575 000 personer

fetma.

Fetmaproblematiken är multifaktorell och måste angripas på flera olika samhällsnivåer

och med flera olika strategier. Ökningen av övervikt och fysisk inaktivitet är starkt kopplad

till varandra och till socioekonomiska förhållanden. Utöver att människor rör sig för lite

handlar övervikten också i många fall om vilka matvanor människor har.

Statens folkhälsoinstitut har gjort en studie med avsikt att inventera pågående studier/projekt

i landet avseende kost och fysisk aktivitet för att förebygga övervikt och fetma. Denna rapport

beskriver utifrån inventeringen vad som görs i landet för att främja fysisk aktivitet och

goda matvanor för att i förlängningen förhindra utveckling av övervikt och fetma.

Kartläggningen har inbegripit både forskningsprojekt och olika former av folkhälsoprojekt,

de senare innebär allt från nationell nivå till lokala projekt som tex en skola.

Spektrat på inventerade insatser har sträckt sig från strukturella insatser grundade på politiska

beslut till information och utbildningsinsatser riktade till specifika grupper. Vissa projekt,

som haft karaktären av mer behandlande åtgärder, har inkluderats i inventeringen om deras

huvudsakliga metoder har inbegripit beteendeförändringar till mer fysisk aktivitet eller

förbättrade kostvanor. Kartläggningen har inte varit fullständig, men vid arbetet med

denna inventering har det har visat sig att det saknas en översiktlighet om vad och vilka

projekt som pågår runt omkring i landet.

Det viktigaste resultatet utifrån inventeringen är den databas som har skapats och som ger

möjlighet till översikt. Databasen består av de pågående studier och projekt avseende

fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma, som har identifierats vid

kartläggningen. Avsikten är att denna databas skall kompetteras och sedan underhållas och

uppdateras med aktuella projekt som rapporteras in till Statens folkhälsoinstitut. För att

databasen skall kunna vara aktuell krävs dock ett aktivt inrapporterande av de som bedriver

relevant verksamhet. Databasen ska efter viss vidareutveckling läggas ut på Statens

folkhälsoinstituts hemsida www.fhi.se .


Rapporten beskriver dessutom hur överviktsproblematiken ser ut i Sverige och de bakomliggande

orsakerna fysisk inaktivitet och felaktiga matvanor. Vidare berörs vilka konsekvenser

övervikt och fetma har för individ och samhälle och vilka åtgärder som krävs ur

folkhälsosynpunkt, samt vad vi vet om befolkningens fysiska aktivitet respektive matvanor

och hur dessa levnadsvanor påverkar vår hälsa.

Bakgrund

Övervikt


Övervikt och framför allt fetma är ett snabbt ökande hälsoproblem i Sverige och övriga

västvärlden (Pan-EU 1998; Rasmussen et al. 2000; Surgeon General 2001). Redan 1997

slog WHO fast att övervikt och fetma är ett växande globalt problem och 2002 finns fler än

hälften av de som klassificeras med fetma i utvecklingsländer (WHO 2002).

Vi måste ha en viss mängd fett i kroppen för att kunna leva. Fettväven är bla nödvändig för

att lagra energi, isolering och för hormonproduktion 1 . När däremot fettmassan ökar långt

utöver det normala leder detta till en rad hälsoproblem. Både sjukdomen fetma och alla de

följdsjukdomar som övervikten kan orsaka, är var för sig ett allvarligt hot mot både individen

själv och mot samhället.

En svårighet när man ska uppskatta hur stor andel i befolkningen som är överviktiga

respektive har fetma, är att det finns flera olika definitioner och mätmetoder för övervikt.

Definitioner och klassifikationer

När man definierar övervikt handlar det om en övervikt där hälsan riskeras. Detta kan

således skilja från vad man i vardagstal menar när man säger att någon är överviktig, fet

eller mullig. Sjuklig övervikt handlar om ganska många kilo extra, vilket är en väsentlig

skillnad från att bara inte passa in på dagens väldigt magra kroppsideal som visas i mediaoch

modevärlden. För att kunna bedöma om vikten innebär hälsomässiga risker måste

kroppsvikten sättas i relation till kroppslängden, var de extra kilona sitter är också av stor

hälsomässig betydelse.

Det finns flera olika mätmetoder för att avgöra om en individ har övervikt eller fetma. De

metoder som direkt mäter mängden kroppsfett är komplicerade och kräver speciallaboratorium.

Ett antal indirekta metoder finns dock för att uppskatta mängden kroppsfett

och om en individ är överviktig eller ej. Det vanligaste måttet som används är Body-mass

1 Det finns inga exakta siffror på den genomsnittliga individens andel fett i kroppen, men grovt

uppskattat har normalviktiga kvinnor ca 25-30% fett och män ca 15%. Kvinnor behöver ha en större

andel fettväv i kroppen än män och ett av de första och tydligaste tecknet om en kvinna blir för

mager (≤17% fett) är att mensen uteblir, då fettväven bla är nödvändig för att tillräcklig mängd av

det kvinnliga könshormonet östrogen ska produceras.


index (BMI), andra mått som används är kvoten höft/midja och för att mäta bukfett

används även midjemått. Vad de olika måtten innebär och hur de beräknas redovisas i

tabell 1.

Tabell 1. Mätmetoder för övervikt och fetma

Mätmetod Vad mäter metoden Hur beräknas måttet

BMI

(Body-mass index)

Grad av övervikt/fetma

Förhållandet mellan BMI = ex BMI = = 31 kg/m2 kroppsvikt och längd

vikt (kg)

längd

Midja-höftkvot

(midja/stussmått)

Var fettet är lokaliserat.

Midjeomfång i förhållande

till höftomfång. Bukfetma

Midjemått mäts stående efter utandning,

mitt emellan nedersta revbenskammen

och höftkammen. Mätningen görs på

Midjemått Bukfett morgonen innan frukost.

(bukomfång) Fettet inne i och utanpå Höftomfånget mäts över vidaste delen

buken över stussen/skinkorna.

2 (m)

90 kg

1,7 m x 1,7 m

midjemått (cm)

stussmått (cm)

Body-mass index (BMI) eller kroppsmasseindex är det mått man oftast använder för att

definiera övervikt. För att räkna ut BMI använder man kroppsvikt i kg och dividerar det

med kroppslängd i kvadratmeter. Fördelarna med BMI är att det är enkelt och används på

många håll. Det kan dock finnas en betydande felkälla om man utifrån BMI drar slutsats

om övervikt. BMI indikerar övervikt men säger inget om kroppssammansättningen vilket

egentligen är det som påverkar hälsan. Muskler väger mycket mer än fettväv, därför kan en

vältränad muskulös person få ett högt BMI även om andelen fett är låg i kroppen. Fler och

fler rapporter redovisar också att det är farligare för hälsan att vara smal och inaktiv än att

vara överviktig och aktiv. På individnivå är midja/stuss-kvoten troligen en bättre

bestämningsfaktor för hälsofarlig övervikt än BMI, men på befolkningsnivå är BMI

kanske en bättre och mindre arbetskrävande indikator.

WHO definierar olika grader av övervikt efter BMI. I tabell 2 redovisas indelning i olika

viktklasser och vilka BMI-tal de motsvarar samt hälsorisker, dvs risk för komplikationer

på grund av vikten. Fetma definieras som BMI över 30. Fetma kan dessutom delas in i

olika underklasser beroende av graden av fetma. Observera att angivna BMI-gränser

gäller för vuxna, för barn måste BMI-gränserna köns- och åldersanpassas. Hos barn och

ungdomar förändras kroppssammansättning och proportioner under uppväxten och därför

går det inte att använda samma BMI-gränser som för vuxna. BMI varierar med kroppsproportioner

och därmed också med ålder och pubertetsstatus. Mognads- och utvecklingsgrad

skiljer mellan olika individer även vid samma ålder samt mellan flickor och pojkar.

Tabell 2. Klassifikation av övervikt och fetma (enligt WHO, 1997)


Klassifikation (alternativ benämning) BMI (kg/m2) Hälsorisk

Undervikt < 18,5 Riskerna varierar beroende på

orsak till undervikten

Normalvikt 18,5 – 24,9 Normalrisk

Övervikt 25 – 29,9 Lätt ökad

Fetma Obesitas/ kraftig övervikt ≥ 30 Måttligt till mycket ökad

Fetma klass I Fetma 30,0 – 34,9 Måttligt ökad, ökad risk

Fetma klass II Kraftig/svår fetma 35,0 – 39,9 Hög, kraftigt ökad risk

Fetma klass III Extrem fetma ≥ 40 Mycket hög, extrem riskökning

Till skillnad från BMI ger dock midja/stussmått en mer rättvisande bild av omfattningen

av bukfetma. Bukfetma är associerad med ökad risk för metabola komplikationer och hjärt

-kärlsjukdomar (kardiovaskulär morbiditet). Bukfetma är dessutom en oberoende riskfaktor

och risk för metabola komplikationer är förhöjd även hos normalviktiga med bukfetma (då

fett lokaliserat till buken är mer metabolt aktivt med ökad nedbrytning av fett).

Midja/stussmått (eller midja/höftmått) beräknas genom att mäta omkretsen mellan nedersta

revbensbågen och höftkammen och dela det värdet med värdet på omkretsen kring

stussen. Farlig bukfetma och vid vilken midje/höft-kvot som risken för metabola komplikationer

är förhöjd anges i tabell 3.

Ett annat sätt att bedöma fetma är att mäta midjemåttet (eller bukomfång), som är ett lätt

och informativt sätt att mäta mängden bukfett. Midjemåttet mäts med ett vanligt mjukt

måttband och tas mittemellan nedersta revbensbågen och översta spetsen på höftbenet. De

klassifikationer som WHO har angivet för bukfetma utifrån bukomfång anges i tabell 3.

Denna metod används till viss del kliniskt. I Östergötland (Falkenberg, 1999) har man dels

funnit att uppgifter om diagnosen obesitas ofta saknas i patienters journal, även om patienten

får vård för följdsjukdomar till fetma. Man fann dessutom att uppgifter om vikt och midjeomfång

ofta inte insamlas. Man föreslår därför ett sätt att använda midjemått i praktiken;

att vid midjeomfång över 102 cm för män respektive över 88 cm för kvinnor ge rekommendation

om att gå ned i vikt respektive att undvika viktuppgång om omkretsen är 94-

102 cm för män respektive 80-88 cm för kvinnor.

Tabell 3. Gränser för bukfetma och när ökad risk för metabola komplikationer uppstår

Midjemått eller bukomfång Midja/stusskvot

Risk för metabola komplikationer: Ökad risk Mycket ökad risk Ökad risk

Män ≥ 94 cm ≥ 102 cm 1,0

Kvinnor ≥ 80 cm ≥ 88 cm 0,8


Förekomst av övervikt och fetma i Sverige

Entydiga resultat från både internationella, nationella och regionala studier visar att andelen

överviktiga stadigt ökar. I studierna har data för vikt och längd insamlats för att beräkna

BMI. Ett BMI ≥ 25 anges som övervikt och fetma innebär ett BMI ≥ 30.

Flera studier visar att övervikt har ökat starkt bland både män och kvinnor i alla åldrar

under de senaste decennierna (Undersökningen av levnadsförhållanden SCB, Rasmussen

et al. 2000; Folkhälsorapport 2001). Ökning av BMI och förekomst (prevalens) av

övervikt har successivt skett i den svenska befolkningen. Ökningen har varit kraftigare

under 1990-talet än under 1980-talet. Utvecklingen av andelen av män respektive kvinnor

med ett BMI ≥ 25 redovisas i figur 1. Totalt har nästan hälften av männen (47%) respektive

35% av kvinnorna ett BMI-värde som överstiger 25. I Sverige var 1999/2000 drygt 2,5

miljoner överviktiga (BMI >25), varav nästan 0,6 miljoner kraftigt överviktiga (fetma,

BMI ≥30). Kraftig övervikt i sådan omfattning att den kan förväntas förkorta den beräknade

livslängden, har nu blivit så vanlig att man räknar med att drygt nio procent av alla

vuxna svenskar tillhör riskgruppen med fetma.

Figur 1. De senaste 20-årens utveckling av andel personer i åldern 16-74 år som ett BMI ≥25.

Åldersstandardiserat. 1980-81, 1988-89, 1996-97 samt 1999-2000. (Data från Undersökningen av

levnadsförhållanden, SCB)

BMI har ökat i alla åldersgrupper och andelen med övervikt har ökat i åldersgrupperna

16-74 år bland både män och kvinnor. I figur 2 kan utvecklingen av BMI för män respektive

för kvinnor följas från 1980 till år 2000. Andelen med övervikt eller fetma var bland 18-

25-åriga män 15 procent 1981, 18 procent 1989 och 21 procent 1997. Varje åldersgrupp

har blivit tyngre sedan 1981. Det är särskilt anmärkningsvärt att andelen med fetma och

övervikt även ökar bland yngre. Flera studier har visat att förekomsten av övervikt ökar

mest bland yngre vuxna. Förekomsten av övervikt har successivt ökat bland unga män

sedan början av 1970-talet och för 18-åriga män var risken för fetma fyra gånger högre

1998 jämfört med 1971 (Rasmussen et al. 2000).


Figur 2. BMI i olika åldersgrupper bland män och kvinnor, 16-74 år. Förändring över tid

1980/81, 1988/89 1996/97 samt 1999/2000. Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB.

Under de två senaste decenierna har andelen kvinnor i åldern 16-74 år med övervikt (BMI

25-29,9) ökat från 21 till 26 procent, motsvarande siffror för män är från 30 till 37 procent

(se tabell 4). Under samma tid, från 1980/81 till 1990/2000, har BMI i genomsnitt ökat från

BMI 24,2 till BMI 25,2 för män och bland kvinnor från BMI 23,2 till BMI 24,2.

Tabell 4. Andel personer i olika viktklasser, 16-74 år, efter kön och år. Åldersstandardiserade

värden.

År

Män

Undervikt Normal vikt Övervikt Fetma Totalt

1980/81 1 64 30 5 100

1988/89 2 61 33 5 101

1996/97 1 53 39 7 100

1999/2000

Kvinnor

1 52 37 10 100

1980/81 5 69 21 5 100

1988/89 5 69 21 5 100

1996/97 3 64 26 7 100

1999/2000 3 62 26 9 100

Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB

Andelen med fetma har under de senaste 20 åren, dvs mellan 1980 och år 2000 ökat stort

procentuellt sett, nästan en fördubbling har skett. 1980-81 fanns det ca 300 000 personer

med fetma i åldrarna 16-74 år ungefär lika många män som kvinnor. 1999-2000 hade

antalet personer med fetma ökat till drygt 575 000 vilket innebär nästan en fördubbling av

antalet personer med fetma. I andel av befolkningen som har ett BMI ≥30 har män ökat

från 5 % till nästan 10 % och andel kvinnor med fetma har ökat från 5 till 9% procent av

befolkningen (se figur 3).


Figur 3. De senaste 20-årens utveckling av andel personer i åldern 16-74 år som har fetma, BMI ≥30.

Åldersstandardiserat. 1980-81, 1988-89, 1996-97 samt 1999-2000. (Data från Undersökningen av

levnadsförhållanden, SCB)

Samstämmiga resultat att kroppsvikt och BMI har ökat hos män och kvinnor i alla åldrar

har även erhållits genom trendanalyser av folkhälsoundersökningar i Stockholms län

(1990,-94, -98) och Värnpliktsregistret av 18-åriga män som mönstrade mellan 1971 och

1998 (Rasmussen et al. 2000).

Övervikt är socialt snedfördelat. Andelen med övervikt och fetma har sedan början av

1980-talet ökat i alla socioekonomiska grupper. Högst var dock andelen överviktiga bland

manliga lägre tjänstemän och arbetare. Skillnaden i andel lätt överviktiga i olika socioekonomiska

grupper har minskat bland män och ökat något bland kvinnor. De

socioekonomiska skillnaderna i fråga om kraftig övervikt hade ökat något både bland män

och kvinnor. Skillnaderna är större bland kvinnor än bland män.

Starka samband finns även mellan utbildningsnivå och förekomst av övervikt. Övervikt är

vanligare bland lågutbildade män och kvinnor jämfört med högutbildade (se tabell 5).

Skillnaderna mellan låg- och högutbildade har varit i stort sett densamma under de senaste

decennierna, den ökade förekomsten av övervikt i befolkningen har således skett

oberoende av utbildningsnivå, enligt Rasmussen och medarbetare (2000) som har gjort

analyser av flera olika datakällor. Ökningen av medelvärdet för BMI var 0,8-0,9 kg/m 2 för

både män och kvinnor mellan 1980-81 och 1996-97.

Tabell 5. Andel av låg- respektive högutbildade med övervikt (BMI ≥25) hos män respektive

kvinnor.

Andel överviktiga % Män Kvinnor

Årtal för undersökning Lågutbildade Högutbildade Lågutbildade Högutbildade

1980-81 38,4 % 24,8 % 29,5 % 15,4 %

1996-97 50,1 % 38,6 % 38,2 % 24,1 %

(data från Rasmussen et al. 2000)


Skillnaderna mellan utbildningsnivåer i fråga om andel med fetma (BMI ≥30) har ökat

sedan början av 1980-talet, vilket redovisas i tabell 6.

Tabell 6. Andel personer med fetma (BMI≥30) efter utbildningsnivå, åldersstandardiserat. 1980-81,

1988-89, 1996-97 samt 1999-2000. Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB.

Män Kvinnor

År Låg utbildning Hög utbildning Låg utbildning Hög utbildning

1980-81 6,1 2,2 5,9 1,3

1988-89 6,9 1,6 7,8 1,9

1996-97 9,7 3,6 9,9 4,0

1999-2000 11,8 4,3 11,5 5,6

Fetma är vanligare bland män som är födda i Norden och bland kvinnor är fetma vanligare

hos de som är födda utanför Europa (Folkhälsorapport 2001).

Vid jämförelse mellan gifta/sammanboende och ensamboende individer finns knappt

några skillnaden i övervikt eller BMI-medelvärden (Rasmussen et al. 2000). Största skillnaden

finns dock hos kvinnor, där 4-6 procentenheter högre prevalens av övervikt finns

hos gifta/sammanboende än hos ensamstående kvinnor.

Orsaker till övervikt

Enligt WHO är den globala omfattningen av övervikt och fetma enorm, i många länder är

över hälften av befolkningen drabbad. Ökningen av övervikt och fysisk inaktivitet är

starkt kopplad till varandra och till socioekonomiska förhållanden. Utöver att människor

rör sig för lite handlar övervikten också i många fall om vilka matvanor människor har.

Ingen enskild faktor orsakar övervikt eller fetma. Det är ett multifaktorellt problem med

många olika bidragande faktorer och det finns ingen enkel förklaring till den global

fetmaepidemins framfart. Rasmussen och medarbetare (2000) har konstaterat åldersmatchade

skillnader i BMI och övervikt. Dessa skillnader kan inte förklaras av genetiska

eller biologiska förändringar eller förhållanden, utan beror på förändringar i livsstil och

samhällsmiljö. I studien visas att viktiga bestämningsfaktorer för BMI och övervikt är

fysisk inaktivitet, rökvanor och utbildningsnivå.

Fysisk inaktivitet är den troligaste anledningen till att övervikten ökar snabbt i befolkningen

(WHO, Surgeon General 1996; 2001, FYSS 2002). En längre tids positiv energibalans, då

intaget av energi via födan är större än den energi som åtgår via bla fysisk aktivitet, anges

vara orsaken bakom den dramatiska ökningen av övervikten i befolkningen, bland både

ungdomar och vuxna.

Energibalansen bestäms av vårt energiintag och energiutgifter. Intaget är vad vi äter och

dricker, så energiintaget beror på den mängd energi vi får i oss via kosten. Även

måltidsvanor, dvs hur ofta vi äter, hur dags på dygnet och vad det är vi stoppar i oss kan


inverka. Energiutgifterna beror på den så kallade basalomsättningen och den fysiska

aktiviteten. Basalomsättningen är kostnaden att hålla kroppen vid 37° C och de grundläggande

kroppsfunktionerna igång. Därutöver kommer sedan de energiutgifter som vi har

via fysisk aktivitet, dvs genom att frivilligt röra på oss genom vardagsaktiviteter och

genom motion och träning. Slutligen tillkommer att intaget av föda i sig innebär vissa

energiutgifter. Se vidare figur 4. De påverkbara delarna i energibalansen är främst vår grad

av fysisk aktivitet och de kostval vi gör.

Figur 4. ENERGIBALANS.

Vid viktbalans är intag och utgifter av energi i balans och tar ut varandra.

Viktökning sker när intaget är större än utgifterna. Obalans blir det om utgifterna är

oförändrade men energiintaget har ökat, om man äter mer än vad man gör av med, eller om

man äter som vanligt men är mindre fysikt aktivt än normalt.

Viktnedgång. För att gå ned i vikt krävs att utgifterna i form av fysisk aktivitet är större än

intaget av energi via födan. Detta kan vara fallet antingen om energiutgifterna är oförändrade

och intaget är mindre än utgifterna, eller om intaget är normalt och man är mer

fysiskt aktiv än normalt.

Om obalans i intag och utgifter sker under en längre tid, blir resultatet antingen övervikt

eller mer ovanligt undervikt.


Trots att konsumtionen av fett har minskat något på befolkningsnivå och att motion på

fritiden eventuellt har blivit vanligare så ökar alltså den positiva energibalansen speciellt

bland yngre vuxna (Folkhälsorapport 2001). Förklaringen är den minskade vardagsaktiviteten

–vi rör oss tex allt mindre på både arbetet och vid transporter. Dessutom ökar

stillasittandet framför både TV och dator. Övervikt och fetma uppstår vid smygande förändring

av energibalansen. De flesta menar idag att fetma uppstår som en långsam smygande

förändring när balansen är obetydligt rubbad men under lång tid. Den som varje dag

äter en halv smörgås mera än vad som behövs eller tar hissen i stället för trappan kan under

ett års tid störa balansen så att några kilo fettväv ansamlas som resultat av ökat intag och

minskade utgifter. Ett par extra kilo om året kan alltså inom loppet av 10 år bli 20-30 kilos

övervikt.

Vad har arvet för betydelse?

Individer som är genetiskt predisponerade för övervikt och fetma, lägger lättare på sig vikt

om beteende och livsstilen är inaktiv och inbegriper felaktiga kost. Dessutom rör vi oss allt

mindre i dagens samhälle. Det är enkelt att konstatera att fetma bara kan uppstå om energiintaget

överstiger energiutgifterna. Många är medvetna om att fetman har genetiska orsaker,

men den ökande globala epidemin kan inte förklaras med genetiska förändringar. Ur

genetisk synpunkt är några decennium en försumbar tid och inga genetiska förändringar

sker så fort. Vi kan således inte förklara den ökande övervikten i samhället med ärftliga

förändringar. Våra gener är fortfarande anpassade till ett liv som jägarfolk, med mycket

fysisk aktivitet och med varierande mängd av föda. Det var då en livsavgörande egenskap

att kunna lägga upp ett energilager i kroppen när det fanns föda att tillgå.

Faktaruta

Människan har fortfarande samma genuppsättning som på stenåldern, då det var en

livsavgörande egenskap att kunna lägga upp ett energilager i kroppen när det fanns föda

att tillgå. Födotillgången var varierande och kosten bestod av mycket frukt och grönsaker

och innehöll inte så mycket energi. Att kunna äta stora mängder mat och att kunna välja

ut den mat som innehöll så mycket energi som möjligt gav en överlevnadsfördel. Genom

att studera olika djurarter vet vi att det naturliga beteendet hos många arter är att när

det finns möjlighet, så väljer de ut den föda som har högst energiinnehåll, både vad det

gäller fett och sockerinnehåll. Hos våra förfäder på stäppen användes det i fettväv upplagrade

energilagret då det blev brist på föda, vid stressituationer som svält och sjukdom

och honorna var beroende av sin fettreserv vid graviditet och amning. Det sistnämnda

mönstret ser vi tydligt även i dag, kvinnor lägger upp extra energi i form av fettväv framförallt

på höft och lår inte minst under graviditet och den naturliga processen är att en hel

del av detta förbrukas under amningsperioden. Det är dock många kvinnor som grundlägger

sin övervikt i samband med graviditet i dagens samhälle med ett överflöd av mat.


Ärftliga faktor påverkar utvecklandet av fetma i samma storleksordning som bla vid högt

blodtryck, schizofreni och alkoholism. Även om mycket forskning har gjorts vet vi dock

fortfarande inte säkert vad det är som ärvs, om det kan vara en personlighet, en egenskap

hos fettväv eller muskulatur, en benägenhet i centrala nervsystemet eller i aptitregleringen

att svara annorlunda. Ärftlighet för fetma är lokaliserat på många olika håll i arvsmassan

och att det inte finns någon enskild faktor som har avgörande betydelse. Bara i enstaka fall

hittar man en äkta hormonell rubbning som kan förklara fetman. Vanligare är att läkemedel

såsom kortison, epilepsimedicin, nervmediciner med mera kan ge hetshunger och överätning

och därmed vara en orsak till övervikt och fetma.

Konsekvenser av övervikt och fetma för individ och samhälle

Den i snabb takt ökande övervikten i befolkningen är och kommer att bli ett allt större

folkhälsoproblem. Kraftig övervikt (fetma) i sådan omfattning att den kan förväntas

förkorta den beräknade livslängden, har nu blivit så vanlig att man räknar med att nio procent

av alla vuxna svenskar tillhör riskgruppen med fetma. Det är särskilt anmärkningsvärt

att andelen med fetma och övervikt även ökar bland yngre. Både sjukdomen fetma och alla

de följdsjukdomar som övervikten orsakar, är var för sig ett allvarligt hot mot både individen

själv och mot samhället.

När fettmassan ökar långt utöver det normala leder detta till en rad hälsoproblem. En liten

övervikt medför inte nödvändigtvis hälsoproblem, men fetma är i sig en sjukdom och både

övervikt och fetma kan leda till många komplikationer och risker. Även vid måttlig

övervikt ökar risken för att dö i förtid, även om risken bara är något förhöjd upp till BMI

30. Risken för en förtida död stiger med ökande BMI. Vuxna personer med fetma har en 50

till 100 procentig ökad risk att dö i förtid i jämförelse med individer med BMI 20-25

(Surgeon General 2001). Ökad risk för sjukdom och död varierar även med var det extra

fettet är lokaliserat i kroppen, högsta riskerna finns vid bukfetma. Surgeon General (2001)

anger även att den förhöjda sjukdomsrisken kan vara lika stor som pga fattigdom, rökning

eller alkoholproblem.

Fetma är den vanligaste inkörsporten till diabetes typ 2 (FYSS kap obesitas, 2002), eftersom

obesitas utlöser den insulinresistens som är ett förstadium till diabetes. Under de

senaste decenierna har allt fler insjuknar i diabetes typ 2, både globalt och i Sverige har

uppskattningsvis 3–4 procent av befolkningen sjukdomen. Av de som utvecklar diabetes i

vuxen ålder har 70-90% fetma. Under senare år har det visat sig att det framför allt är bukfetma

(den manliga typen av fetma), med fettet lokaliserat till buken, som ökar sannolikheten

för utveckling av diabetes. Diabetes innebär en ökad risk för andra sjukdomar,

främst hjärt och kärlsjukdomar.

Även hjärt-kärlsjukdomar är klart relaterade till bukfetma, främst via det metabola syndromet.

Vid metabolt syndrom förekommer även insulinresistens, förhöjt kolesterolvärde


och ofta högt blodtryck. Högt blodtryck kan i sig även öka risken för stroke. Fetma i sig är

en oberoende riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom.

Sociala komplikationer är vanliga. Många med fetma behandlas illa i samhället och lider

psykologiskt av sin vikt.

Med ökande grad av kroppsvikt ses en ökad risk hos män för cancer i tarm och prostata,

medan överviktiga kvinnor löper större risk att drabbas av tumörer i bröst och underliv.

Om effekterna beror på övervikten eller på fettvävens hormonella aktivitet är oklart. Det är

heller inte utrett vad viktreduktion betyder för dessa tumörrisker.

Menstruationsrubbningar kan uppstå, då fettväven är aktivt involverad i hormonomsättningen.

Studier visar att ju mer överviktig man är, desto vanligare är menstruationscykler

utan ägglossning. Därför kan viktnedgång ha en funktion vid vissa former av

infertilitet. Andra problem som kraftig övervikt kan ge är ledbesvär och erfarenheten visat

att en viktnedgång minskar besvären från skelett och leder. Fetma kan också ge problem

med luftvägar och sömnapné 2 .

Samhällskostnader

Samhällets direkta och indirekta kostnader för övervikt, fetma och fetmarelaterade kostnader

är betydande. Kostnaderna är dock svåra att bestämma. I SBU’s rapport om fetma

(2002) uppskattas att de direkta sjukvårdskostnaderna för fetma och följdsjukdomar till

fetma, kan utgöra omkring 2 procent av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård. Detta

motsvarar en kostnad på cirka 3 miljarder kronor per år i Sverige. Därtill kommer indirekta

kostnader pga sjukfrånvaro och förtidspensioner som är minst lika höga som de direkta

sjukvårdskostnaderna. SBU’s slutsats grundar sig på en samlad bedömning av internationella

studier av kostnader för fetma och följdsjukdomar till fetma. Övriga slutsatser om

fetmarelaterade samhällskostnader är att det finns ett tydligt positivt samband mellan ökat

BMI och ökade kostnader för vård och behandling. För bedömning av indirekta kostnader

är det vetenskapliga underlaget begränsat och ingen rimlig uppskattning av indirekta kostnaden

för fetma i Sverige kan göras. För att ge en grov idé om storleksordningen, kan nämnas

att en svensk studie från Göteborg under 1990-talet upskattade kostnaden för produktionsbortfallet

vid korttidsfrånvaro och förtidspensionering uppgick till 3,6 miljarder

kronor för enbart kvinnor, i 1999 års penningvärde. Det motsvarade10 procent av det totala

produktionsbortfallet för kvinnor det aktuella året. Sambandet mellan fetma och personlig

inkomst har studerats men resultaten är inte entydiga, möjligen finns det negativt samband

mellan fetma och inkomst för kvinnor.

2 Sömnapné är dålig ventilation under sömnen vilket ger orolig nattsömn och därmed ökar risken

för sömn under dagen.


Hälsoekonomiska studier gör gällande att fysisk aktivitet kanske är den mest kostnadseffektiva

insatsen inom folkhälsoarbetet - i termer av reducerade hälso- och sjukvårdskostnader,

kvalitetsjusterade levnadsår och ökad kapacitet. (Folkhälsoinstitutet, 2000)

Åtgärder mot övervikt och fetma

I Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande (SOU 2000:91) slås fast att en effektiv

folkhälsostrategi måste fokusera på befolkningen som helhet, det räcker inte med

högriskgrupper. De analyser som har gjorts om hälsokonsekvenserna av olika interventioner

för att främja goda kost- och motionsvanor visar att de mest framgångsrika

karakteriseras av 1) ett integrerat och multidisciplinärt angreppssätt 2) en bred handlingsplan

3) att de arbetar på alla nivåer från de individuella till de politiska (Eurodiet project).

Hälsofrämjande åtgärder/hälsopromotion kontra

sjukdomsförebyggande/preventiva åtgärder

Hälsofrämjande åtgärder är ett sammanfattande begrepp på aktiviteter som har till syfte att

förbättra hälsan. Ett problem med begreppet är att det tolkas olika (se tabell 7). Vanligen

används hälsofrämjande tillsammans med sjukdomsförebyggande och de står då i kontrast

till varandra. Till främjande åtgärder räknas främst stödjande miljöer (ex bygga säkra

cykelbanor, stimulerande skolgårdar eller subventionerad nyckelhålsmärkt mat) samt

empowerment, dvs öka den enskilde individens möjligheter att fatta beslut och ta kontroll

över sitt eget liv. Sjukdomsförebyggande åtgärder är exempelvis läkemedelsbehandling

mot fetmans följdsjukdomar diabetes, högt blodtryck.

Tabell 7. Olika tolkningar av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder (modifierad

från Janlert 2000).

Hälsofrämjande åtgärder Sjukdomsförebyggande åtgärder

Åtgärder utanför hälso- sjukvårdens ramar Åtgärder inom hälso- och sjukvården

ex stödjande miljöer Att förhindra att sjukdom och olyckor

Att stärka kroppens motståndskraft mot

uppkommer angrepp på hälsan

genom att orsakerna undanröjs

Förbättra hälsan, där hälsa ses som individens Förhindra sjukdom –i detta fall fetma, där

subjektiva upplevelse och något annat än sjukdom är ett professionellt identifierat

sjukdom tillstånd som kan åsättas en diagnos

Målgruppen för insatserna utgörs av

befolkningen i allmänhet överviktiga

Målgruppen utgörs av riskgrupper ex

Hälsofrämjande fysisk aktivitet är vilken form som helst av fysisk aktivitet som förbättrar

hälsan och den fysiologiska kapaciteten utan att förorsaka skada eller utgöra en risk

(HEPA, 2000).


Samhällsåtgärder

Ur folkhälsosynpunkt är det av vikt att även andra aspekter än de rent medikamentella

behandlingsmöjligheterna av övervikt och fetma lyfts fram, då fetmaproblematiken är

multifaktorell och måste angripas på flera olika samhällsnivåer och med flera olika strategier:

främjande perspektiv, stödjande miljöer, jämlikhet i hälsa etc. Främst är det ökad

fysisk aktivitet och förbättrade matvanor som är värt att satsa på.

För att veta vilka samhällsinsatser som görs inom detta område i Sverige har vi gjort den

inventering som redovisas i resultatdelen av denna rapport. Något generellt svar är svårt att

ge när det gäller kostnadseffektiviteten i folkhälsoinsatser. En del insatser är mycket

kostnadseffektiva, andra lönar sig antagligen inte. Få utvärderingar av folkhälsoarbete har

gjorts i Sverige och de som har gjorts har inte alltid inkluderat en hälsoekonomisk analys.

När det gäller utvärderingar av befolkningsinriktat folkhälsoarbete finns även en hel del

specifika metodproblem. Förebyggande arbete som bedrivs ute i samhället kan inte

utvärderas enligt samma strikta kriterier som utvärdering av behandlingsmetoder.

Fysisk aktivitet

Skulle man finna ett läkemedelspreparat med samma säkerställda verkningar

som fysisk aktivitet och utan svåra biverkningar, så skulle det ses som en

sensation och ansenliga summor skulle satsas både för vidareutveckling och

marknadsföring. Nu har vi de vetenskapligt säkerställda beläggen att många av

våra vällevnadssjukdomar orsakas av inaktivitet och vi kan angripa grundorsaken

genom att öka den fysiska aktiviteten till den nivå som vi är gjorda för.

I och med vårt moderna samhälle med ett överskott av mat med högt energiinnehåll

och där vi bygger bort all form av naturligt förekommande fysisk

aktivitet, leder detta ofrånkomligen till en ökande övervikt i befolkningen om vi

inte snarast gör samhälliga förändringar och utvecklar metoder för hur vi på

bästa sätt ska kunna hjälpa individerna att stärka deras motivation och möjlighet

till goda levnadsvanor. Med lagom mängd stimulerande fysisk aktivitet och ett

kosthåll som är hälsosamt.

Fysisk aktivitet är all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Detta innebär all typ

av muskelaktivitet som exempelvis trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, friluftsliv,

motion och träning.

Fysisk aktivitet är alltså inte detsamma som motion eller träning. Motion är medveten

fysisk aktivitet med viss avsikt, ex ge ökat välbefinnande, ge framtida bättre hälsa, att det

är roligt och skönt att röra på sig. Träning innebär en klar målsättning att öka prestationsförmågan

i olika typer av fysiska aktiviteter, företrädesvis inom idrotten.

Det är viktigt att betona att huvuddelen av vår veckoförbrukning av energi beror på fysisk

aktivitet som inte har med schemalagd motion och idrott att göra. Den vardagliga fysiska

aktiviteten, som att promenera eller cykla till jobbet, använda trappor i stället för hissen,

arbeta i trädgården, ha ett fysiskt krävande arbete, leka med barnen etc. står för den största


delen av den totala energiförbrukningen under en vecka. Den stora hälsopotentialen ligger

i att öka vår totala fysiska aktivitetsnivå, både i anslutning till arbetet och på fritiden.

Hur mäter man befolkningens fysisk aktivitet?

Att mäta mängden fysisk aktivitet på befolkningsnivå är mycket svårt. Eftersom graden av

fysisk aktivitet bla varierar över dygnet, mellan olika dagar, mellan vardag och helg, fritid

och arbete respektive över ett år är det svårt att på ett bra sätt mäta den totala aktiviteten.

Det finns ingen riktigt bra metod och de metoder som finns är ungefärliga. Det finns ett

antal olika mätmetoder, med sina olika svagheter, men för att minska osäkerheten kan man

dock kombinera flera metoder. På befolkningsnivå är det vanligaste att man använder sig

av olika former av enkäter. Andra möjliga men mer arbetskrävande metoder är tex

aktivitetsdagbok, mätning av fysisk prestationsförmåga, registrering av aktivitet med hjälp

av hjärtfrekvensmätare, stegräknare eller accelerometer 3 . De olika metodernars brister

måste uppmärksammas när slutsatser dras utifrån resultaten och vid jämförelse mellan

olika undersökningar och/eller metoder. Sammantaget kan dock enkätundersökningar ge

ett bra mått på gruppnivå, om de används på rätt sätt och slutsatserna dras utifrån detta 4 .

Om samma metod och frågeformulär används kan det ge väldigt bra jämförelser av

aktivitetsnivå mellan grupper.

3 Den mest precisa metoden för att bestämma genomsnittlig energiomsättning är med dubbelmärkt

vatten, denna metod är dock väldigt kostsam så den kan endast användas på ett starkt

begränsat antal individer vid validering av andra metoder.

De flesta vetenskapliga studier som studerat hur graden av fysisk aktivitet (inklusive fysisk

inaktivitet) påverkar hälsan, har använt sig av någon form av ”resultat” av den fysiska aktiviteten,

tex fysisk prestationsförmåga. Fysisk prestationsförmåga uttrycker kapacitet och funktion hos en

lång rad olika fysiologiska delkomponenter. Resultatet av en viss mängd och intensitet av fysisk

aktivitet, motion och träning som ledet till en viss träningsgrad är beroende av genetiska faktorer,

sjuklighet, ålder, näringsstatus mm. Därför kan en helt otränad person visa upp en god fysisk

prestationsförmåga vid ett traditionellt laboratorietest, medan en vältränad kan vara lågpresterande.

Graden av en persons fysiska aktivitet kan alltså inte helt bedömas med

utgångspunkt från mätning av fysisk prestationsförmåga.

4 Ur kostnads-, undersökningsvolym (antal undersökta individer) och tidsmässig synvinkel är

frågeformulär den realistiska metoden att använda på befolkningsnivå. Det finns dock flera

problem och svagheter med metoden. Några observandum kring enkätundersökningar är; olika

definitioner (om någon!) av vad som avses med fysisk aktivitet, olika ordbruk mellan och inom

olika studier. Ord som inte är synonyma utan som kan tolkas på väldigt olika sätt, är tex motion,

idrott, fysisk aktivitet och träning. Både individer och i olika studier kan ge ord olika innebörd ex

regelbunden aktivitet, hur intensiv aktiviteten skall vara för att räknas, hur lång tid den ska pågå

(duration) samt frekvensen (hur ofta). Det finns ofta bara fasta svarsalternativ, vilket kan styra

svaret, alternativet med öppna svar innebär dock mer jobb och klassifikationssvårigheter. Vid

attitydfrågor kan svaret omedvetet färgas av vad man vet att man borde svara och inte hur det

egentligen är. Över- och underskattning av den fysiska aktiviteten förekommer både vid

retrospektiva och prospektiva studier.

Fysisk aktivitet i befolkningen


Andelen fysiskt helt inaktiva i Sverige är 25–30 % för medelålders män och ca 10-15% för

kvinnor i motsvarande ålder. Andelen totalt inaktiva i åldersgruppen från tonåren upp till

medelåldern är 10 –15%. Dessa är således helt fysiskt inaktiva - d v s de har inte någon

fysisk belastning i yrkesarbetet, motionerar inte, går/promenera heller inte till arbetsplatsen

eller har regelbundna hobbyvanor, som innebär viss fysisk belastning. Utöver de helt inaktiva

tillkommer den del av befolkningen som har viss men inte tillräcklig fysisk aktivitet. Hur

stor den gruppen är beror på definition av fysisk aktivitet, ålder och en rad andra

omständigheter. Till detta kommer definitionen om vilken nivå av regelbunden fysisk

aktivitet, som är tillräcklig för att upprätthålla god hälsa och på ett rimligt sätt motverkar

uppkomst av ohälsa. Om man begränsar diskussionen till att gälla åldersgruppen 30 år och

äldre är det troligt att högst 20% av befolkningen är, ur hälsosynpunkt och vad gäller

kondition, tillräckligt fysiskt aktiv. Detta medför att uppåt 80% av vuxna befolkningen

över 30 år är inte tillräckligt fysiskt aktiv eller är helt inaktiv. (Fysisk aktivitet för nytta och

nöje, 1999)

Att minst en fjärdedel av vuxna kvinnor och män i åldrarna 20 till 65 år är så fysiskt inaktiva

att de befinner sig i en hälsomässig riskzon, har visats i två svenska studier som under

1990-talet har undersökt motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och hälsotillstånd i ett

urval av befolkningen (Engström L.-M. 1989; LIV 90 -Engström L.-M et al. 1993;

Engström L.-M. 1999). En uppföljningsstudie (LIV 2000) pågår för närvarande för att se

hur det ser ut i början av 2000-talet. LIV 2000 leds av Björn Ekblom vid Karolinska

Institutet och man undersöker främst den fysiska aktivitetsnivån i befolkningen men även

andra levnadsvanor som kost studeras. Avsikten är att beskriva de förändringar och trender

i svenska befolkningens fysiska aktivitet, levnadsvanor, fysiska kapacitet samt hälsotillstånd

som skett under den 10-årsperiod som förflutit sedan studien LIV 90. Vidare vill man

belysa hur hälsotillståndet är relaterat till motionsvanor och till den totala fysiska

aktiviteten.

Engström (1999) har även visat att motionsvanor avspeglar levnadsvillkor och social position.

Bland medelålders är benägenheten att ägna sig åt motion tydligt relaterad till den

egna utbildningsnivån, bostadsorten och vänners motionsutövning. Under de senaste

decennierna har också andelen motionsutövare ökat betydligt mer bland tjänstemän än

bland arbetare. Högutbildade motionerar betydligt mer än lågutbildade. Motionsvanor är

kopplade till livsstilen i stort. Oavsett utbildningsnivå har de som motionerar en mer hälsofrämjande

livsstil än de som inte motionerar. De som är fysiskt aktiva tänker oftare på att

äta näringsriktigt och röker också betydligt mindre än de som är fysiskt inaktiva.

Utifrån detta kan konkluderas att idrott och motion är ojämlikt fördelad i den svenska

befolkningen och att de nya motionsaktiviteterna mest tycks attrahera unga vuxna och

yngre medelålders i de övre samhällsskikten.


Barn och ungdomars fysiska aktivitet

Barns idrottande kräver omfattande föräldramedverkan, vilket leder till en viss social

snedrekrytering. Larsson och Nilsson (1997) har visat att det också finns stora skillnader i

idrottsvanor beroende på bostadsort/boendemiljö, samt att stora sociala skillnader finns

både vad gäller medlemskap i idrottsförening och regelbunden fysisk träning på fritiden.

Barn och ungdomars idrottsvanor är tydligt relaterade till sociala, ekonomiska, etniska och

kulturella förhållanden och genomgående är pojkar mer aktiva än flickor. Antalet barn och

ungdomar som inte alls ägnar sig åt regelbunden idrottsutövning har ökat under de senaste

decennierna. Spontanidrotten försvann nästan i slutet av 1980-talet. En trend mot ett

ökande antal fysiskt inaktiva ungdomar i årskurs 9 sågs i undersökningen av skolbarns

hälsovanor 1997/98. Vidare hade under en 4-årsperiod antalet flickor som inte tränar fördubblats,

från 10 till 19 procent (Marklund & Danielsson, 2000).

Även om skolans idrottsundervisning medräknas så får många barn inte tillräcklig fysisk

aktivitet. Det är idag inte längre självklart att barn får sitt rörelsebehov tillfredsställt i

vardagen på samma sätt som tidigare. Många är fysiskt inaktiva, vilket är en huvudanledning

till de ökande problemen med övervikt och sjukdomar som t ex diabetes typ II

bland barn och ungdomar. Av elever i högstadiet (åk 8) och gymnasiet (åk 1) är drygt en

tredjedel av eleverna inte tillräckligt fysiskt aktiva ur hälsosynpunkt. Detta framgår i den

kartläggning som Statens folkhälsoinstitut (Strandell & Kallings, 2002) gjort för att få en

bas för den långsiktiga uppföljningen av utvecklingen när det gäller fysisk aktivitet bland

barn och unga, i samband med utvärdering av ”Sätt Sverige i Rörelse 2001” (SSIR)

insatser inom förskolan/skolan. Skolor i urvalet i denna studie är utvalda ”vanliga” skolor,

men de har alla koppling till de 12 orter där lärarutbildningar i ämnet idrott och hälsa finns.

Varje år genomför lärarstudenter i ämnet idrott och hälsa sin praktikperiod på dessa skolor,

så materialet är inte helt riksrepresentativt. De samband som framkommer, t ex mellan

olika elevgrupper, är dock troligen allmängiltiga. Flera studier är för närvarande på gång i

landet av bla Lars-Magnus Engström och medarbetare vid Lärarhögskolan och Idrottshögskolan

i Stockholm, vilket ger möjlighet att senare under 2002 eller i början av år 2003

jämföra med ett riksrepresentativt material.

Utifrån enkätundersökningen som gjordes som del i utvärderingen av SSIR framgår att ca

60 procent av eleverna i högstadiet (åk 8) och gymnasiet (åk 1) är tillräckligt fysiskt aktiva

en normalvecka och hela 15 procent är så gott som helt fysiskt inaktiva. Elevernas totala

fysiska aktivitet redovisas i figur 5, i den totala aktiviteten inräknas bla fysisk aktivitet i

skolan, på fritiden och transporter till och från skolan.


Figur 5. Elevernas totala fysiska aktivitet under en normal vecka. (Data från utvärdering av

förskola/skola inom Sätt Sverige i Rörelse 2001, Statens folkhälsoinstitut)

Den definition som användes i enkätundersökningen var ”Med fysisk aktivitet menar vi

olika kroppsrörelser under din skoldag, fritid eller till och från skolan. När du svarar på

enkäten räkna med all aktivitet då du blir minst lika ansträngd som när du går fort och blir

andfådd eller svettig. Det kan tex vara cykling, dans, promenad, idrott, motion och friluftsliv”.

När eleverna summerar alla sina olika aktiviteter framkommer att en fjärdedel av dem

är fysiskt aktiva en timme eller mer om dagen under en normal vecka. Nästan hälften är

fysiskt aktiva minst 30 minuter dagligen. Var tjugonde elev är nästan helt fysiskt inaktiv, 15

procent rör sig mindre än 2 timmar per vecka. Det finns ingen skillnad mellan grundskoleoch

gymnasieelever ifråga om den totala tiden fysisk aktivitet per vecka. På gymnasiet är

dock pojkarna något mer fysiskt aktiva än flickorna.

För att fånga in vardagsaktiviteter, vilka ofta tappas bort i olika undersökningar om fysisk

aktivitet, ställde vi i undersökningen en fråga om cykling och promenader. Här framkom

en mycket klar skillnad (se figur 6), nämligen att fler pojkar (60%) i grundskolan cyklar

eller promenerar raskt ≥ 5 dagar i veckan än gymnasiepojkarna (42%). Flickornas mönster

ändras inte mellan skolformerna (ca 40 %).

Figur 6. Antal dagar i veckan som eleverna uppger att de brukar cykla eller gå snabbt (så att de

minst blir andfådda eller svettiga). Data från utvärdering av förskola/skola inom Sätt Sverige i

Rörelse 2001 (Strandell & Kallings, Statens folkhälsoinstitut).


Hälsoeffekter av fysisk aktivitet respektive fysisk inaktivitet

Betydelsen av fysisk aktivitet för god hälsa och livskvalitet är väl vetenskapligt underbyggd.

Fysisk inaktivitet är således en mycket stor medicinsk riskfaktor (Surgeon General

1996; Fysisk aktivitet för nytta och nöje 1999; FYSS 2002). Fysisk inaktivitet uppskattas

stå för 6 respektive 3 procent av den totala sjukdomsbördan (DALYs) bland män och kvinnor

i Sverige (Folkhälsoinstitutet, 2000).

Det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning i de dagliga

aktiviteterna, vilket avspeglas bl a i en stadigt ökande förekomst av övervikt i befolkningen.

För de flesta människor innebär arbete idag mindre fysiska ansträngningar än förr och vi

måste därför ta särskilda initiativ på fritiden för att upprätthålla en god fysisk funktionsförmåga.

Det finns ett mycket tydligt samband mellan omfattning av fysisk aktivitet och hälsotillstånd

(Surgeon General 1996). Fysisk inaktivitet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom,

diabetes typ 2, benskörhet och vissa cancerformer. Det har visat sig att fysisk inaktivitet

har samma styrka som andra kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom såsom höga

halter av blodfetter, rökning och högt blodtryck. Fysisk aktivitet har i vissa fall också visat

sig ha en positiv effekt på milda former av depression. Att fysisk aktivitet har stor betydelse

för många människors välbefinnande och livskvalitet, tyder det faktum att idrott,

motion och friluftsliv också tillhör de populäraste fritidsaktiviteterna.

Ur ett folkhälsoperspektiv bör den måttliga fysiska aktiviteten uppmuntras. Yrkesföreningar

för fysisk aktivitet, YFA, har därför på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut tagit

fram rekommendationer för fysisk aktivitet. Svenska Läkaresällskapets nämnd antog i

september 2000 rekommendationen som lyder enligt följande:

"Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter.

Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, t ex rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan

erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Fysiskt aktiva

individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande

jämnåriga. Fysisk aktivitet minskar också risken för att få högt blodtryck, åldersdiabetes

och tjocktarmscancer. Också livskvaliteten förbättras av fysisk aktivitet på grund av ökat

psykiskt välbefinnande och bättre fysisk hälsa. Det föreligger även starka belägg för att

fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av benskörhet, benbrott framkallade

genom fall, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Mot denna bakgrund bör alla kliniskt

verksamma läkare ge patienterna råd angående fysisk aktivitet anpassad till hälsotillstånd

och personlig livsstil."

De positiva effekterna av fysisk aktivitet är till stor del en färskvara och måste underhållas.

Måttlig aktivitet i vardagen ger vid 30 min om dagen klara hälsoeffekter och de positiva

effekterna ökar med ökad fysisk aktivitet, se figur 7. Vid väldigt intensiv fysisk träning kan

dock de negativa hälsoeffekterna ta över.

Figur 7. Hälsoeffekter av fysisk aktivitet.


Största hälsovinsterna får man om de minst aktiva blir mer aktiva. Nationell och internationell

erfarenhet visar att man inte når inaktiva grupper i samhället med enbart information.

Insatserna måste därför breddas och ta sin utgångspunkt i människors livsvillkor,

livsstil och tidigare erfarenheter av idrott. Friluftsliv, promenader och utflykter utan krav

på prestation eller tävling är av stor betydelse för livskvalitet och hälsa (Ds 1999:78.).

Friluftsliv har en stor potential att bli en positiv hälsofaktor. Mer information om hälsofrämjande

fysisk aktivitet finns på hemsidan för Håll Sverige i Rörelse eller Statens

folkhälsoinstitut.

Kostvanor

En riktigt sammansatt kost har en stor betydelse för hälsan – både genom att främja och

bevara god hälsa och genom att förebygga sjukdomar. Maten och våra matvanor har en

viktig funktion som kulturbärare, mötesplats och källa till njutning.

Vi har i nuläget inte tillräckligt goda möjligheter att bedöma hur matvanorna förändras och

hur eventuella förändringar är kopplade till hälsoutvecklingen, eftersom vi saknar regelbundna

kostundersökningar och dessutom ökar bortfallet av försökspersoner i studierna.

Befolkningens matvanor studeras bara sporadiskt i nationella och regionala studier. Den

senaste nationella undersökningen var 1997-98 (Riksmaten 97-98) och den innan gjordes


1989 (Hushållens Livsmedelsutgifter och Kostvanor, HULK), undersökningarna har

gjorts av Livsmedelsverket och SCB (Becker et al. 1994; Becker 1994;1995;1999)

Resultaten i Riksmaten 1997-98 visar att 80% av den vuxna befolkningen tycker att det är

viktigt att maten är hälsosam (Becker, 1999). De flesta konsumenter är medvetna om vikten

av att äta varierat, sänka fett- och sockerintaget samt öka frukt och grönsakskonsumtionen

för att motverka sjukdomar och ohälsa senare i livet. Även om konsumtionen av frukt och

grönt har ökat kraftigt under de senaste decennierna, äter vi fortfarande genomsnittligt för

lite grönt, för lite fibrer och för mycket socker och fett för att det långsiktigt skall vara bra

för hälsan. Sju av tio svenskar anser sig inte behöva ändra sina matvanor, eftersom man

tycker att man äter hälsosamt (Kearney M. et al. 1997). Det som människor själva upplever

som hinder för att äta hälsosamt är framför allt brist på tid, att man inte vill avstå från mat

man tycker om samt att man saknar praktisk kunskap eller möjligheter att tillaga och förvara

mat (Lappalainen et al. 1997).

Enligt resultaten från Riksmaten och HULK tycks det inte ha skett någon förändring i

vilken typ av kost man äter. Nästan alla (97%) äter blandkost enligt både undersökningarna.

1,5 procent äter delvis eller helt laktovegetariskt. Grönsaker, ris, pasta och juice står oftare

på svenskens matsedel i slutet av 1990-talet. Särskilt kvinnor tycks äta grönsaker oftare.

Man kan också se att vi mer sällan äter ost, bullar, kakor, grädde och socker och tar matfett

på smörgåsen.

Energiintaget är i stort sett på samma nivå i Riksmaten som i HULK. Intagen understiger

dock de aktuella referensvärden för energiintag som är rimliga för grupper med låg fysisk

aktivitet. Detta tyder på att flera personer underskattat sitt faktiska matintag och därmed

även energi- och näringsintaget. Däremot har kostens kvalitativa sammansättning ändrats

något, till exempel är innehållet av totalfett och mättat fett något lägre i Riksmaten jämfört

med i HULK. Kostfiberinnehållet är oförändrat. Det har blivit vanligare att använda flytande

margarin i matlagningen och de flesta använder joderat hushållssalt i matlagningen.

Kvinnors och mäns matvanor skiljer sig i flera avseenden. Enligt HULK 1989 åt kvinnor

fler huvudmåltider än män, men även fler småmål såsom kaffemåltider. Kvinnor åt också

fler måltider i hemmet än män. Kvinnor äter som regel mer grönsaker och frukt än män,

men mindre bröd, potatis, kött, mjölk och fil. Kvinnor dricker oftare vatten till måltider,

medan män oftare dricker öl och mjölk. Kvinnor är mer hälsomedvetna än män och mer

benägna att ändra inköps- och matvanor. De har också mer hälsosamma matvanor.

Kunskap och medvetenhet om matvanor är något lägre bland lågutbildade än bland högutbildade

(Becker et al., 1994). Utifrån undersökningarna HULK och Riksmaten vet vi att

högutbildade äter mer grönsaker och frukt och de högutbildade männen har ett lägre fettintag

än de lågutbildade. Utbildningsnivån har betydelse för matvanorna, speciellt bland

män. Högutbildade män äter mindre smörgåsfett och potatis men mer frukt, grönsaker,


pasta och fisk än män med lägre utbildning. Högutbildade kvinnor äter mer grönsaker, ost

och pasta men mindre potatis än kvinnor med lägre utbildning. Liknande skillnader i matvanor

finns mellan socioekonomiska grupper.

Ungdomar använder i huvudsak magra alternativ av mjölk och matfettprodukter, men de

tenderar att äta mindre frukt och grönsaker än barn och vuxna (Becker, 1995). Barn och

ungdomar konsumerar också mer godis, glass och läsk än vad vuxna gör. Gymnasieelever

från arbetarklassen äter inte frukost lika ofta som övriga. Elever som regelbundet äter skollunch

har bättre kondition än elever som sällan äter lunch (Nordlund & Jacobson, 1999).

Friska äldre har generellt sett ett bra intag av energi och näringsämnen.

Rökning och sämre matvanor följs ofta åt. Rökare äter mindre frukt och grönsaker än de

som inte röker och har ett lägre intag av antioxidativa vitaminer såsom vitamin C och

karotenoider (Becker 1999). Rökare har förutom sämre matvanor också mindre möjligheter

att tillgodogöra sig antioxidativa ämnen som finns i exempelvis morötter och frukt.

Riskgrupper vad gäller dåliga kostvanor identifieras i Folkhälsorapport 2001. De grupper

som skilde sig mest från de uppsatta näringsrekommendationerna anses vara mest i farozonen

ur ett folkhälsoperspektiv. Hög fettkonsumtion, oftast kopplad till ett högt intag av

mättade och enkelomättade fettsyror och kolesterol, fann man hos lågutbildade män, hos

dagligrökare och män i övre Norrland. Män i Stockholm åt minst fett. Hos kvinnorna fann

man inte motsvarande skillnad. De högsta energiprocenten för mättat fett, på 15 procent i

relation till det rekommenderade på 10, hade kvinnor i åldersgruppen 25-34 år och män

55-64 år. Kostfiberintaget var överlag mindre än det rekommenderade på 25-30 gram per

dag. De kvinnor som åt minst fiber var rökare och lägre tjänstemän. Män skilde sig inte åt

mellan olika grupper. Kvinnor åt i genomsnitt 350 gram frukt, grönt och juice och män

275 gram. Ur ett folkhälsoperspektiv är den önskvärda konsumtionen ca 500 gram per

dag. Minst frukt och grönt åt kvinnor och män med högst 2-årig gymnasieutbildning, och

mest åt de som hade universitets/högskoleutbildning. Rökare av bägge könen åt lite frukt

och grönt liksom kvinnor i norra Mellansverige och män i Norra glesbygden.

Förändring i befolkningens matvanor har således uppmätts under 1990-talet, de uppmätta

förändringarna är dock små. Kostundersökningar har betydande metodproblem och bortfallet

i studierna ökar från år till år. Människor, inte minst överviktiga, tenderar att underrapportera

sitt energiintag och fetthalten i kosten. Man kan med andra ord inte utesluta att

de till synes positiva förändringarna i fråga om fett och energi inte är reella. Dataunderlaget

visar dessutom att bara ca 20 procent av befolkningen uppfyller rekommendationerna

för intag av fett, frukt och grönsaker (Folkhälsorapport 2001).


Hälsoeffekter

Vad vi äter har stor betydelse för hälsan. En kost med mycket frukt, rotfrukter och grönsaker

förknippas med minskad risk för cancer. Den gynnsamma effekten gäller främst vanliga

tumörformer i mag-tarmkanalen och lungorna. Frukt, rotfrukter och grönsaker innehåller

bioaktiva ämnen, t.ex. antioxidanter (karotenoider, flavonoider) som kan spela roll för att

minska risken för t.ex. hjärt-kärlsjukdomar. Högt fettintag, särskilt av mättade fettsyror

(dvs. fett från mjölk, smör, ost, kött m.m.), ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Diabetes

typ 2, övervikt och karies är andra hälsoproblem, där kost och matvanor har en central roll.

(Folkhälsorapport 2001). Personer som äter mycket frukt och grönsaker har lägre risk att

drabbas av bland annat cancer och hjärtinfarkt.


Inventering av pågående studier/ projekt

Metodbeskrivning

Inventering av pågående studier och projekt i landet avseende kost och fysisk aktivitet för

att förebygga fetma har skett via en enkätundersökning och via sökning i olika databaser

och på Internet. Undersökningen gjordes under januari 2002.

Som de viktigaste metoderna för inventering av studier och projekt som var igång under

januari 2002 valdes enkätundersökning och sökningar i ett flertal databaser samt på internet.

Vid metodvalet var ett av huvudkriterierna att det skulle vara praktiskt möjlig att under den

starkt begränsade tidsperioden som projektet hade till förfogande, att ändå erhålla en god

täckning av hela landet. Till de nackdelar som vi fick acceptera utifrån valet av metod, är att

vi har ingen absolut inventering av allt vad som sker men vi bedömde att vi ändå får en god

bild av vilka typer av aktiviteter som pågår. Visst bortfall av relevant information föreligger

även då inkomna uppgifter till del bygger på den inrapporterande individens prioriteringar

och urval av information och vilka projekt som rapportören bedömde vara relevanta.

På grund av metodproblem som tidigare beskrivits i bakgrunden med bla olika

definitioner av främjande- och preventiva åtgärder, valdes en väldigt bred ingångsöppning

vid inventeringen.

Upplägg och frågeställningar

Utgångspunkten för enkätundersökningen var att vi söker uppgifter om studier och projekt

som pågår eller planeras i Sverige för att främja fysisk aktivitet och/eller bra matvanor för

att förebygga eller förhindra fetma eller övervikt. Frågeställningen var om man känner till

projekt eller studier med detta upplägg. För att bredda informationsinflödet och för att få in

alla tänkbara tips för en senare gallring av vad som var relevant till inventeringen, betonades

att vi var tacksamma för alla uppgifter eller tips som var möjliga att få fram om olika

projekt eller liknande.

Enkäten efterfrågade projekt som pågår och de utvalda representanterna i landstingen

ombads att beskriva projekten och/eller ge namn på kontaktpersoner för respektive projekt,

som vi kunde följa upp för att erhålla en mer detaljerad projektbeskrivning. För vår

vidare uppföljning bad vi även om tips på alla eventuella projekt eller personer som de

trodde visste något mer. Huvudfrågeställningen i enkätutskicket var ”Vad görs inom ditt

område (landsting/ kommun/sektor) för att stödja människor till en hälsosammare livsstil

vad gäller fysisk aktivitet och bra matvanor, så att övervikt och fetma inte utvecklas?”, för

att illustrera vad vi var intresserade av gavs följande exempel; mer fysisk aktivitet i skolan,


matlagningskurser för riskgrupper, utbildningsmaterial för riskgrupper eller t ex sjukvårdspersonal,

förebyggande av fetma hos redan överviktiga, studier och projekt kring

fetma och övervikt. Därefter frågades efter uppgifter om personer som ”Vem eller vilka

personer tror du känner till mer om den här typen av projekt i din region?”

Syftet med enkäten var att få beskrivningar av projekt för att kunna bedöma om de var relevanta

för inventeringen samt för att kunna sammanställa resultaten av inventeringen i rapportform.

Enkäten omfattade därför uppgifter om projektaktiviteter, antingen en översiktlig

beskrivning av projektet med angivande av kontaktperson eller en detaljerad

projektplan från de som var direkt involverade i respektive projekt. För den detaljerade

projektbeskrivningen av projekt efterfrågades förutom projektnamn; Projektets huvudinriktning

(ökad fysisk aktivitet/kostförändring eller annat och i så fall vad), uppgifter om

kontaktperson, arbetssätt och metoder (skapa stödjande miljöer eller kunskapsspridning/information

eller annat –i samtliga fall med en precisering av vad), typ av projekt

(folkhälsoprojekt/forskningsprojekt/annan typ av projekt med kort beskrivning), projektets

målgrupp(er) samt inom vilken arena insatserna görs, vilken budget och var anslaget ev

kom ifrån, ev samverkanspartner i projektet, tidsplan för projektet –dvs när projektet började,

beräknas avslutas och planerad uppföljningstid av deltagarna samt slutligen om och i

så fall hur utvärderas projektet. Förutom dessa direkta frågor välkomnades mer information

i form av projektplan etc att biläggas beskrivningen.

Urval

För att erhålla en god nationell spridning skickades enkäten ut till en till två representanter

i landets alla landsting samt Gotlands kommun. Urvalet grundade sig på de representanter

som de Samhällsmedicinska enheterna i respektive region/landsting hade utsett 2000 att

ingå i Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverkets ”Referensgrupp för kost och fysisk

aktivitet” (DNR 560-00-0064). Till urvalet lades även det nätverk av sk budbärare 5 till

”Sätt Sverige i Rörelse 2001”, Folkhälsoinstitutets regeringsuppdrag att leda det fysiska

aktivitetsåret. De sk Budbärarna var utsedda av Folkhälsoinstitutet att vara regionala

samordnare och informatörer för det fysiska aktivitetsårets budskap och skapa nätverk för

det regionala arbetet. Viss överlappning mellan representanterna från referensgruppen och

budbärare förelåg, varför inte urvalet uppgår till två per landsting.

För att komplettera urvalet av enkätens första utskick, direktadresserades enkäten även till

personer kända för att vara verksamma inom fältet. Dessa personer rekryterades i första

utskicket från tidigare kända projekt och/eller studier, samt utifrån sökning i databaser på

Internet.

5 I arbetet med ”Sätt Sverige i Rörelse 2001” har insatser för nätverksbyggande verksamhet varit

av central betydelse. ”Budbärarna” fick visst ekonomiskt bidrag från Statens folkhälsoinstitut för

nätverksskapande insatser under år 2001 och ”budbärarna” har varit en bärande länk mellan

Statens folkhälsoinstitut och regional och lokal nivå.

Utskick och uppföljning av svar


Alla enkäter skickades ut via e-post. Enkäten var utformad med möjlighet att direkt fylla i

enkäten på skärmen och därmed kunde den även skickas tillbaka ifylld med en enkel

knapptryckning. Alternativt kunde enkäten skrivas ut och svaret skickas med vanlig post

eller fax.

I de fall där kontaktperson var angiven i de inkomna enkätsvaren eller andra tips erhölls,

skickades ytterliggare enkäter ut och vidare förfrågningar och efterforskningar gjordes.

För att komplettera och bredda urvalet gjordes ytterliggare sökningar i databaser och på

hemsidor för att finna projekt eller kontaktpersoner med anknytning till studier och /eller

projekt för främjande verksamhet av fysik aktivitet och kost respektive förebyggande av

övervikt och/ eller fetma.

Vid direkt förfrågan eller när felmeddelande uppstod, skickades enkäten även via fax eller

via vanlig post.

Bortfall

Bortfallet i det första utskicket av enkäten har troligen inte påverkat resultatet, då flera

kompletterande metoder använts för att söka efter projekt och kontaktpersoner. Dock uppstod

visst bortfall i enkätstudien då tiden för enkätstudien var starkt begränsad (januari

2002), främst pga att personer var tjänstlediga, hade bytt tjänst, hade semester, var sjuka

eller av annan anledning inte gick att få kontakt under den korta tidsperioden.

Sökning i databaser & på internet

Sökning av uppgifter i databaser gjordes dels för att se vilka studier som gjorts i Sverige på

området prevention av fetma och övervikt, dels för att identifiera en nyckelgrupp av

forskare aktiva inom området. Sökning av vetenskaplig litteratur gjordes framförallt i

Medline. Dessutom söktes uppgifter om pågående forskningsprojekt i olika forskningsdatabaser,

framför allt SAFARI 6 , samt hos vissa anslagsgivande institutioner, framförallt

MFR 7 , Vårdala-stiftelsen 8 och Riksbankens Jubileumsfond 9 . Sökord och begränsningar för

sökningar i databaser redovisas i tabell 8.

6 SAFARI är Vetenskapsrådets internettjänst där svensk forskningsinformation finns samlad

http://safari.vr.se

7 Medicinska forskningsrådet http://www.mfr.se

8 Vårdala-stiftelsen http://www.vardal.se/

9 Riksbankens Jubileumsfond http://www.rj.se/


Tabell 8. Sökord och begränsningar vid sökning i databaser

Informationskälla Sökord Funna artiklar

Medline ”obesity” eller ”overweight” ingen tidsavgränsning eller

+”sweden” ”relevanskriterier”: 376

From 1990: 284

Relaterade till prevalens, orsak eller

behandling av fetma: ca 80

Relaterade till effekt av diet eller fysisk

aktivitet from 1990: ca 10

Medline ”overweight” eller ”obesity” ingen tidsavgränsning eller

+”Sweden” ”relevanskriterier”: 47

+”prevention”

Projektdatabaser ”overweight” eller ”obesity” 44 projekt

eller ”fetma” eller ”övervikt”

För att komplettera enkätsvaren har landstingens hemsidor, i de fall dessa sidor varit sökbara,

genomsökts efter uppgifter om fetma och övervikt.

Dessutom har fria sökningar på Internet gjorts efter uppgifter om fetma och övervikt för att

försöka ringa in pågående projekt som inte bedrivs i form av forskningsprojekt, eller sökt

anslag hos de större anslagsgivarna.

Då kontaktpersoner för olika projekt angivits i enkäter eller på annat sätt har dessa kontaktats

och ombetts komplettera våra uppgifter och helst även ge exempel på andra som arbetar

inom området prevention av fetma och övervikt.

Inkomna svar på enkäter och annan relevant information sammanställdes i en enkel databas,

med samma struktur som enkäten.

Resultat av inventering


Som tidigare har diskuterats i bakgrundsbeskrivningen, föreligger en hel del problematik

kring gränsdragning vad som är hälsofrämjande och vad som är prevention, främst vad

gäller primärprevention. Dessutom finns en hel del begreppsförvirring och icke enhetliga

definitioner vad gäller definitioner av främjande åtgärder respektive förebyggande

åtgärder. Då det inte finns något enhetligt system eller klara gränser har vi här valt att ha en

bred infallsvinkel och hellre inkluderat projekt i gränslandet än exkluderat värdefull information.

Inventeringens resultat presenteras här under fyra olika kategorier:

• Forskningsprojekt; primärprevention, kartläggning av problemområdet och

sekundärprevention

• Handlingsplaner och andra vårdpolitiska eller strategiska dokument

• Material och aktiviteter riktade till allmänheten, sjukvårdspersonal eller patienter

• Överviktsbehandling, inklusive metodutveckling

Nedan följer en detaljerad genomgång av det material som framkommit från enkätsvar och

andra informationssökningar. Kontaktpersoner med adresser etc för respektive projekt

finns samlade i bilaga 1. Länkar till landstingens hemsidor samt andra relevanta länkar

finns i bilaga 2.

Databas

Resultatet av inventeringen finns sammanställd i en databas, som efter vidareutveckling

kommer finnas tillgänglig på Statens folkhälsoinstituts hemsida www.fhi.se. Avsikten är

att databasen skall hållas aktuell med kontinuerliga uppdateringar av fler projekt, handlingsplaner

etc. Databasens möjlighet att hållas aktuell vilar till stor del på ett aktivt inrapporterande

av projektledare mfl. Kompletteringar och tips om relevant information för

databasen emottages tacksamt till Statens folkhälsoinstitut, att Lena Kallings

lena.kallings@fhi.se.

Forskningsprojekt; primärprevention, kartläggning av

problemområdet och sekundärprevention

Vid inventeringen har åtta olika forskningsprojekt framkommit, varav vissa är stora långvariga

forskningsprojekt som i sin tur kan ha flera understudier. Ett par projekt är i tidigt

planeringsstadium. Ett antal olika forskningsprojekt rörande andra aspekter på fetma och

övervikt pågår i Sverige idag som inte är inkluderade i denna rapport. Bland annat pågår


flera studier om andra metoder för behandling av övervikt, ex forskning kring läkemedelsbehandling

och fetmakirurgi, genetiska och biokemiska faktorer som påverkar utveckling

av övervikt och fetma samt om ätstörningar.

Stockholm Obesity Prevention Project, STOPP

Forskningsprojektet Stockholm Obesity Prevention Project (STOPP) studerar om man kan

förebygga fetma och övervikt bland barn och ungdomar med mer rörelse och bättre kost.

Barnen i studien var 6-10 år vid start av studien och de följs från att de börjar skolan till de

slutar åk 3. Totalt var 2000 barn inkluderade Ht 2001 och nya 6-åringar inkluderas kontinuerligt

under fyra år. De stödjande miljöer man använder sig av är; fler gymnastiktimmar,

utomhuspedagogik i andra ämnen, översyn av lunchmat och bättre mellanmål. Insatserna

är inte standardiserade mellan skolorna eftersom "insatsskolorna" skiljer sig mycket i

utgångsläget, dock har man ett visst minsta antal timmar fysisk aktivitet i veckan.

Skolorna är väl matchade parvis mot sina "kontrollskolor". Fem lågstadieskolor i

Stockholms kranskommuner plus fem kontrollskolor ingår i studien. Skolorna ska även

undersöka hur stor användningen av datorer är (dvs stillasittande arbete/fritid). För att följa

resultatet av studien registreras barnens vikt och längd och de får bära accelerometrar

under vissa perioder för att mäta deras fysisk aktivitet.

Landsting Stockholm

Inriktning Ökad fysisk aktivitet Kostförändring

Kontaktperson Marita Boström, projektledare, Rikscentrum för överviktiga barn,

Huddinge Universitetssjukhus, Stockholm

Metod Stödjande miljöer

Typ av projekt Forskningsprojekt

Målgrupp Barn Arenor Skola

Samverkan Vid varje skola finns sk nyckelgrupper med lärare, skolsköterska, husmor,

rektor, fritidspersonal och i vissa skolor även föräldrar.

Söker samarbete med idrottsrörelsen, samt sponsorer för t ex lekredskap

Projektstart Hösten 2001 Projekt avslutas 2005

Uppföljningstid 1-4 år

Utvärderas Ja Vägning och mätning, samt accelerometrar under vissa perioder

Vetenskaplig studie, med jämförelse med matchad kontrollgrupp

med "normal" skola

Österlenprojektet

Österlenprojektet är ett folkhälso- och forskningsprojekt där man inriktar sig på att öka

den fysisk aktiviteten hos skolbarn.

Projektet riktar sig mot barn och skolpersonal i en landsortsskola. Utökning av fysisk

aktivitet i en landsbygdsskola sker i kombination med att eleverna är med och påverkar


utformningen och att detta är kombinerat med självförtroendehöjande åtgärder. Försöket

sker vid en skola, medan man vid en annan arbetar enligt läroplanen utan särskild satsning

på dessa områden. Projektet följs upp under ca fyra år och utvärderas med hjälp av enkät

bland eleverna plus en rad fysiska test samt vissa antropometriska mätningar som

upprepas varje år med start vid en baslinjemätning hösten 2000. Totalt kommer detta att

ske vid minst fyra tillfällen.

Landsting Region Skåne

Inriktning Ökad fysisk aktivitet

Kontaktperson Göran Ejlertsson, professor, Inst. f. hälsovetenskaper, Högskolan,

Kristianstad

Metod Stödjande miljöer Utökning av fysisk aktivitet i en landsbygdsskola

sker i kombination med att eleverna är med och

påverkar utformningen och i kombination med

självförtroendehöjande åtgärder. Försök vid en

skola, medan man vid en annan arbetar enligt

läroplanen utan särskild satsning på dessa

områden. Den blir en form av 'normskola'.

Typ av projekt Folkhälsoprojekt

Forskningsprojekt

Målgrupp Barn, Skolpersonal Arenor Skola

Samverkan Två landsortsskolor i Simrishamns kommun.

Projektstart år 2000 Projekt avslutas år 2004/5

Uppföljningstid ca 4 år

Utvärderas Ja Enkät bland eleverna plus en rad fysiska test samt vissa

antropometriska mätningar upprepas varje år med start vid en

baslinjemätning hösten 2000. Totalt minst fyra tillfällen

Bunkefloprojektet

Bunkefloprojektet är ett samverkansprojekt mellan skolan och den lokala idrottsföreningen.

Vetenskapliga frågeställningar i folkhälso- och forskningsprojektet ”Bunkefloprojektet”

är: Kan samarbete med en idrottsförening åstadkomma en ökning av den

fysiska aktiviteten i skolan? Kan ett sådant samarbete med ökad fysisk aktivitet, ändra

hälsobeteendet hos både unga och äldre i ett samhälle med en förbättrad framtida hälsa?

Ger ökad fysisk aktivitet snabbare en bättre kroppslig, psykisk och social mognad hos

växande barn? Till detta kommer även en mängd andra frågeställningar.

Projektet riktar sig till skolbarn från åk 1 till 9 i Bunkeflostrand i Skåne. För att öka den

fysiska aktiviteten använder man sig av både stödjande miljöer för barnen och informationsinsatser

för att sprida Bunkeflomodellen till skolor och företag runt om i landet. Alla

barn i Bunkeflostrand som börjar skolan har en daglig lektion Idrott och Hälsa. Idag har

alla barn i åk 1-4 fysisk aktivitet dagligen, och en ny årskurs får det varje läsår och på sikt

skall alla från åk 1 till åk 9 ha samma förutsättning. Den fysiska aktiviteten handlar om

lust till rörelse och att upptäcka att man behärskar sin kropp. Tävling och prestation sköter

idrottsrörelsen på fritiden. Rektorn har också prioriterat arbetet som en mycket viktig


strategisk fråga för hela skolan och samhället – en lärare med hälsopedagogisk utbildning

fick uppdraget att på halvtid arbeta som hälsopromotor. Ett hälsoråd bildades. I skolan har

också föräldrar själva startat en föräldraförening i Bunkefloprojektets anda. Aktiebolaget

Hälsa+Kunskap! Bunkeflomodellen bildades för att sprida kunskaperna i landet.

Ämnet handlar framför allt om att ge barnet färdigheter och en möjlighet att själv ta ansvar

för sin hälsa i ett livslångt perspektiv. Bunkefloprojektet är ett samverkansprojekt mellan

skolan och den lokala idrottsföreningen. Projektet är också en vetenskaplig angelägenhet

och barnen studeras ur alla avseenden i 9 år av institutioner vid Universitetssjukhuset

MAS och Malmö Högskola. Deltagande kliniker/institutioner är: Barnmedicin, barn- ungdomspsykiatrin,

ortopedi, fysiologi, samhällsmedicin, lärarhögskolan och tandhälsan.

Landsting Region Skåne


Kontaktperson Per Gärdsell, projektledare; Johan Andersson, projektsamordnare;

Karin Werner, koordinator

Metod Stödjande miljöer Ämnet Idrott och hälsa är ett dagligt och

obligatoriskt kärnämne i skolan. Alla barn i

Bunkeflostrand som börjar skolan har en daglig

lektion Idrott och Hälsa och på sikt skall alla från

åk 1 till åk 9 ha samma förutsättning. Idag har alla

barn i åk 1-4 fysisk aktivitet dagligen, och en ny

årskurs får det varje läsår. Ämnet handlar framför

allt om att ge barnet färdigheter och en möjlighet

att själv ta ansvar för sin hälsa i ett livslångt

perspektiv.

Den fysiska aktiviteten handlar om lust till rörelse

och att upptäcka att man behärskar sin kropp.

Tävling och prestation sköter idrottsrörelsen på

fritiden. Rektorn har också prioriterat arbetet som

en mycket viktig strategisk fråga för hela skolan

och samhället – en lärare med hälsopedagogisk

utbildning fick uppdraget att på halvtid arbeta som

hälsopromotor – ett nytt yrke i skolvärlden. Ett

hälsoråd bildades. I skolan har också föräldrar

själva startat en föräldraförening i

Bunkefloprojektets anda.

Information Intresset för erfarenheterna från Bunkefloprojektet

har varit stort. För att dra nytta av den kunskap

som dras ur projektet skapades Bunkeflomodellen,

som nu sprids till skolor och företag runt om i

landet. Aktiebolaget Hälsa+Kunskap! Bunkeflomodellen

bildades för att sprida kunskaperna i

landet.



Forskningsprojekt


Samverkan Deltagande kliniker/institutioner är: Barnmedicin, barn- ungdomspsykiatrin,

ortopedi, fysiologi, samhällsmedicin, lärarhögskolan och

tandhälsan

Projektstart Hösten 1999 Projekt avslutas

Uppföljningstid 9 år (från åk 1 tom åk 9)

Utvärderas Ja studeras ur alla avseenden i 9 år av ett stort antal vetenskapliga

institutioner vid Universitetssjukhuset MAS och Malmö

Högskola. Häri finns en mängd frågeställningar både av

karaktären hård- och mjukdata.

Kommentar

Rektorn vid skolan har själv fattat beslutet att skolan är en ”Hälsofrämjande arena” och att ämnet

Idrott och hälsa är ett dagligt och obligatoriskt kärnämne i skolan, lika viktigt som att läsa, räkna

och skriva.

Fysisk aktivitet bland 14-15-åringar i Sydvästra sjukvårdsområdet

Projektets syftar till att kunna ligga till grund för framtida interventioner mot fysisk inaktivitet

etc. bland ungdomar.

Målgruppen i detta projekt är 14-15-åringarna i Sydvästra sjukvårdsområdet, Stockholms

läns landsting. Kartläggning sker av fysisk aktivitet och bestämningsfaktorer för fysisk

aktivitet bland 14-15-åringar. Man arbetar inom skolan- och fritidens arena och förhoppningen

är att resultatet från detta forsknings- och utvecklingsprojekt skall påverka

insatser för ungdomars fysiska aktivitet på olika nivåer i samhället, t ex i skolan, föreningslivet,

strukturella förändringar i kommunerna.

Landsting Stockholms läns landsting


Kontaktperson Marit Eriksson, Projektsamordnare, Epidemiologiska enheten, Norrbacka,

Stockholm

Metod Information

Annan metod Kartläggning av fysisk aktivitet och bestämningsfaktorer

för fysisk aktivitet bland 14-15-åringarna

i Sydvästra sjukvårdsområdet, en studie som

kommer att kunna ligga till grund för framtida

interventioner mot fysisk inaktivitet etc. bland

ungdomar.

Typ av projekt Forsknings- och Utvecklingsprojekt


Fritid

Annan arena: Förhoppningen är

att studiens resultat skall påverka

insatser för ungdomars fysiska

aktivitet på olika nivåer i

samhället, t ex i skolan, föreningslivet,

strukturella förändringar i

kommunerna.

Samverkan Sydvästra sjukvårdsområdet och Folkhälsoinstitutet

Projektstart 2000-01-01 Projekt avslutas 2003-12-31


Motverka övervikt hos barn och ungdomar

I Västernorrlands län planeras ett forsknings- och folkhälsoprojekt för att motverka

övervikt hos barn och ungdomar. Målgruppen är barn och projektets inriktning ligger på

ökad fysisk aktivitet och kostförändring. Projektet som troligen startar hösten 2002 sker i

samverkan mellan Barnkliniken vid Sundsvall sjukhus, barnhälsovård, skolhälsovård,

skolan, Sundsvall kommun samt Mitthögskolan. Arbetet skall ske via en projektgrupp

(sannolikt 1-2 sjuksköterskor) som skall arbeta heltid med denna fråga och knutna till

denna skall det finnas en expertgrupp med bred kompetens (lärare, barnläkare, dietist,

sjukgymnast, psykolog, forskare m .fl.). Det aktuella läget i upptagningsområdet ska

undersökas och utvecklingen studeras även retrospektivt, sannolikt sker detta via skolhälsovården

där man bla ska titta på BMI utifrån tillväxtkurvor. Man tänker aktivt arbeta

med en mindre grupp extremt överviktiga barn samt vara lättillgänglig för invånarna i

Sundsvall/Medelpad för information och rådgivning. Verksamheten skall så långt bygga

på evidensbaserad kunskap, därför behövs också stort behov av kunskapsinhämtning initialt.

I projektet skall man även bedriva forskning inom ämnet, hitta metoder att arbeta

förebyggande mot övervikt samt vara "expertgrupp" för samhällsplanerare. Arbetet utåt

ska främst ske mot skola och barnhälsovård, men man skall även arbeta aktivt mot segregerande

behandling av överviktiga.

Landsting Västernorrlands läns landsting


Kontaktperson Björn Stjernstedt, barnläkare, Barn och ungdomskliniken,

Sundsvalls sjukhus


Forskningsprojekt


Samverkan Barnkliniken, Sundsvall sjukhus, skolhälsovård, Sundsvall, barnhälsovård,

Härnösand-Sundsvall, skolan, Sundsvall kommun, Mitthögskolan ev m.fl.

Projektstart ev hösten 2002

Swedish obese subjects, SOS

Swedish obese subjects, SOS, är stort och långvarigt forskningsprojekt som framför allt

jämför fetmakirurgi med konventionell överviktsbehandling. Projektet är dock för närvarande

inte involverat i primärpreventivt arbete mot övervikt och fetma. Målgruppen är

vuxna män och kvinnor som behandlas för övervikt inom hälso- och sjukvården. 19 landsting

med 480 vårdcentraler och 25 kirurgkliniker deltar i samarbetsprojektet.

Förutom fetmakirugi och konventionell överviktbehandling arbetar man även med nya

farmakologiska behandlingsalternativ och behandling med sk. Very Low Calorie Diets

samt med konventionell kostbehandling. I projektet som startade 1987 har man en

uppföljningstid på 20 år och totalt pågår arbetet till 2020. Resultaten från studien publiceras

regelbundet i vetenskapliga tidskrifter och avhandlingar.


Landsting Västra Götaland

Inriktning Annan Inriktning:

Framför allt jämförande mellan fetmakirurgi och konventionell

överviktsbehandling

Kontaktperson Jarl Torgerson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Metod Konventionell obesitasbehandling av 2010 pat vid 480 vårdcentraler och

fetmakirurgi av 2010 patienter vid 25 kirurgkliniker


Målgrupp Vuxna Arenor

Män, Kvinnor Hälso- o Sjukvård

Samverkan 19 landsting (480 VC och 25 kirurgkliniker)

Projektstart 1987 Projekt avslutas 2020

Uppföljningstid 20 år

Projekt under bildande avseende förändrad skolplan med outdoor learning

Landsting Östergötland


Kontaktperson Melcher Falkenberg, Docent, Spec Allmänmed, Hälsouniversitetet,

Linköping



Kommentar Ännu ej startat - mer info under hösten 2002

Grötprojektet

Landsting Östergötland

Inriktning Kostförändring

Kontaktperson Melcher Falkenberg, Docent, Spec Allmänmed, Hälsouniversitetet,

Linköping


Kommentar Kartläggning av grötvanor och pilotstudie om gröt som stöd vid

viktreduktion.

Handlingsplaner och andra vårdpolitiska eller

strategiska dokument

De handlingsplaner och andra vårdpolitiska eller strategiska projekt som redovisas i denna

rapport är endast exempel på det arbete som pågår i landsting och kommuner med dessa

frågor. Vid enkäten som denna inventering grundar sig på frågade vi inte specifikt om

handlingsplaner och vårdprogram. Utifrån utvärdering av projektet ”Sätt Sverige i rörelse

2001”(www.bli.fysiskaktiv.nu eller www.fhi.se) vet vi att flera landsting arbetar med nya

folkhälsoplaner, bl a avseende främjande av fysisk aktivitet. Internetadresser till de landsting

som har handlingsprogram för folkhälsoarbete redovisas i bilaga 2.


Övervikt och fetma i Västerbottens läns landsting

I syfte att motverka övervikt och fetma i Västerbottens läns landsting, arbetar man för att

initiera fler beteendeförändrande överviktsgrupper. Arbetet sker genom att utarbeta riktlinjer

och ramprogram inom Västerbotten och dessutom arbetar man direkt med grupper

för beteendeförändring. Aspekter kring bla kost och fysisk aktivitet ingår i beteendeförändringen.

Överviktsarbetet inom landstinget sker inom hälso- och sjukvården mot

sjukvårdspersonal och mot målgrupper i samhället som spänner från barn över vuxna till

äldre, dessutom riktar man sig mot individer och grupper av individer som redan har en

etablerad övervikt eller fetma.

Projektet sker i samverkan med fyra expertgrupper inom landstinget -medicin, kirurgi,

barn & ungdom och primärvården - samt med en expertgrupp med representanter från

Viktväktarna, Korpen, IKSU, studieförbund, Överviktigas Riksförbund och samhällsmedicin.

Övervikt- och fetmaarbetet sker i huvudsak i två faser. Fas 1 går ut på att utarbeta riktlinjer

och ramprogram samt kunskapsutveckling. I den andra fasen bedriver man handledarutbildning

för team inom primärvården i syfte att fler beteendeförändrande

överviktsgrupper skall initieras i länet. Genom dessa gruppbehandlingsprogram i

primärvården vill man stödja beteendeförändring vad gäller bla fysisk aktivitet och kost.

Projektet löper över två år från våren 2001 till 2003. Vårdcentralerna rekommenderas att

bedriva verksamheten i ett år, därefter bestämmer varje vårdcentral själv längden på

uppföljningstiden. Förhoppningen är att beteendeförändrande grupper skall bli en del i

den ordinarie verksamheten på varje vårdcentral. Som grund för informationsarbetet har

en rapport skrivits ”Behandling av övervikt och fetma i Västerbotten - kunskapsläge, riktlinjer

och förslag till åtgärd”.Ytterligare en rapport kommer att skrivas angående handledarutbildningen.

Denna kommer att utformas som en handledning som belyser de praktiska

områden som inte ingick i den första rapporten.

Landsting Västerbottens läns landsting

Inriktning Fas 1 Utarbeta riktlinjer och ramprogram (kunskapsinhämtning.)

Fas 2 Genomföra gruppbehandlingsprogram i primärvården.

Beteendeförändring där bland annat kost och fysisk aktivitet ingår.

Kontaktperson Magdalena Andersson, projektsamordnare, Beteendemedicin, Skellefteå

Lasarett

Metod Information Vi har skrivit ett rapport 'Behandling av övervikt och

fetma i Västerbotten - kunskapsläge, riktlinjer och

förslag till åtgärd'

Annan metod Bedriva handledarutbildning för team inom

primärvården i syfte att fler beteendeförändrande

överviktsgrupper skall initieras i länet och

förhoppningen är att dessa grupper skall bli en del i

den ordinarie verksamheten på varje vårdcentral.

Programarbete Övervikt, Stockholms läns landsting


I syfte att förebygga övervikt arbetar Stockholms läns landsting samhällsinriktat.

Målgrupper för arbetet är både barn och vuxna och det sker främst inom hälso- och

sjukvårdsarenan. Inriktningen på programarbetet mot övervikt inom Stockholms läns

landsting är framtagande av Handlingsprogram för prevention, utredning, behandling och

vidmakthållande åtgärder för överviktiga personer i SLL.

Programarbetet mot övervikt har ställt upp ett antal mål för arbetet och som effektmål på

befolkningsnivå anger man ”Andelen feta (BMI>30) ska halveras 2003-2013”

Inriktningsmål (i prioriteringsordning) är;

1. Alla i vården som möter barn/ungdomar ska identifiera riskgrupper och initiera

åtgärder enligt handlingsprogram

2. Överviktiga och feta med komplicerande sjukdomar ska identifieras och erbjudas

behandling enligt handlingsprogram

3. Alla med fetma (BMI>30) ska identifieras och erbjudas behandling enligt handlingsprogram

4. Det förebyggande arbetet riktat till vuxna skall huvudsakligen vara kunskapsförmedlande

och följa gällande handlingsprogram

Landsting Stockholms läns landsting

Inriktning Handlingsprogram för prevention, utredning, behandling och

vidmakthållande åtgärder för överviktiga personer i SLL

Metod Information F.a. till vårdgivare, men även till vuxna

Målgrupp Barn Arenor Hälso- o Sjukvård

Vuxna

Sjvpersonal

Plan för kort- och långsiktiga insatser riktade till överviktiga barn och vuxna,

Gävleborgs läns landsting

Upprätta plan för kort- och långsiktiga insatser riktade till överviktiga barn och vuxna och

ta fram ett förslag till kompetenshöjande insatser för berörd personal. Dessutom skall

förslag till evidensbaserade metoder redovisas. Projektet riktar sig till både barn och

vuxna i Gävleborg läns landsting.

Under 2002 är en projektledare anställd för att arbeta med den plan som landstingsstyrelsen

antog dec 2001, angående prioriterade insatser för överviktiga barn och

vuxna. Projektledaren ansvarar för att planen anpassas till SBU:s riktlinjer för fetma (dvs

regeringsuppdraget Åtgärder mot fetma). En plan skall upprättas för utbildningsinsatser

för berörd personal och en Vårdplan för överviktiga barn och ungdomar samt överviktiga

vuxna skall utvecklas, slutligen skall projektledaren initiera nätverk inom länet för att

stödja evidensbaserad metodutveckling.


Förutom landstingets insatser gör olika kommuner i Gävleborg en hel del insatser inom

området för fysisk aktivitet och kost. Dessutom ingår kost och motion som en del inom

hjärt-kärlprojektet i Gästrikland.

Landsting Gävleborgs läns landsting

Inriktning Planering och utbildning av personal

Kontaktperson Projektansvarig: Ingrid Sjödin; Projektledare: Helen Stomberg;

Lena Wrethling

Utveckla prevention och behandling av övervikt och fetma, Östergötlands län

En referensgrupp har inrättats som under två ska utveckla prevention och behandling av

övervikt och fetma. Referensgruppen arbetar för närvarande med utbildning i olika

omfattning, från beteendemodifierande behandling, PBF, och till en-dags inspirationsdag.

Målgrupp för utbildningen är personal inom landsting och kommun.

Landsting Östergötlands läns landsting

Metod Information Utbildning i olika omfattning

Målgrupp Personal inom landsting Arenor

och kommun

Grupp för samarbete kring mat ur såväl hälso- som miljösynpunkt, Avesta

kommun

En grupp har inrättats i Avesta kommun för att lära av varandra och förmedla kunskap

kring mat ur både Agenda 21- och näringssynpunkt. Gruppen samordnar dessutom

rekommendationer till t ex BVC och skolkök.

Landsting Dalarnas läns landsting

Metod Kostförändring; Miljöaspekter på maten

Målgrupp Skolpersonal Arenor Skola

Sjukvårdspersonal Hälso- o Sjukvård

Material och aktiviteter riktade till allmänheten,

sjukvårdspersonal eller patienter

Under denna kategori ingår både informations- och utbildningsmaterial riktade till

sjukvårdspersonal respektive till patenter eller allmänhet. Även aktiviteter riktade mot

allmänheten för att stimulera fysisk aktivitet och bra matvanor är redovisade under denna

kategori. I denna redovisning ges endast ett antal exempel på större projekt med denna

inriktning. Därutöver har många landsting mer eller mindre interaktiv information och

rådgivning kring övervikt, fetma och andra hälsofrågor på sina hemsidor och/eller annat

utbildningsmaterial kring dessa frågor riktat till patienter eller intresserad allmänhet.


Några exempel på det sistnämnda är Dalarnas arbetsbok ”Friskboken”, Infomedica,

Apoteket, Hälsolinjen i Stockholm osv. Flera landsting har rapporterat olika projekt som

ska öka den fysiska aktiviteten i skolan, t ex fysiska aktivitet varje dag, utomhuspedagogik

och promenader i skolan (fler exempel på aktiviteter för att främja fysisk aktivitet i skolan

finns på www.bli.fysisktaktiv.nu).

Nätverket 'Rörelse av vikt', med delprojekt

Att påverka och förbättra kost- och motionsvanor hos framför allt barn och ungdomar är

syftet med nätverket ”Rörelse av vikt”. Nätverket finns i Sollefteå kommun i

Västernorrlands läns landsting och verkar inom skolans arena med insatserna som riktar

sig mot barn och skolpersonal.

”Rörelse av vikt” är en nätverk med representanter från skolan och i nätverket ingår skolsköterskor,

idrottslärare, bespisningspersonal samt politiker. Genom diskussioner i nätverket

har flera idéer förverkligats och projekt initierats, med avsikt att öka barn och ungdomars

fysiska aktivitet och förbättra matvanorna. Exempel på delprojekt som har

initierats är:

• ”Hälsoresan - ett smalt projekt” - med syftet att inspirera till olika rörelseaktiviteter i

grupp och individuellt. Här ingår: förbättrade kunskaper om kost, motion hos elever

och skolpersonal, friskvårdsmassage m.m.

• ”Rörelse på bred front” med syfte att öka idrottstillfällena för de elever som idag inte

deltar i idrotten och erbjuda fettsnål alternativ kost, ge möjlighet till bättre kroppsuppfattning

och självkänsla.

• ”Dans och rörelse som verktyg” ett projekt vars målsättning är att ge en årskull flickor i

högstadiet bättre kroppskännedom, genom att eleverna under en vecka får arbeta med

dans, rörelse och samtal.

• ”Sjukgymnast i skolan” ett projekt med syftet att informera och medvetandegöra

elever i grundskolan om vikten av fysisk aktivitet, att identifiera riskbeteende

angående fysisk inaktivitet samt övervikt. Dessutom bistår man med hjälp avseende

elevers arbetsmiljö vad gäller ergonomi i skolan.



Kontaktperson Iwona Jacobsson, Hälsoplanerare, Sollefteå sjukhus




Skolpersonal

Samverkan skolsköterskor, idrottslärare, bespisningspersonal, politiker


Utbildning om förebyggande av övervikt hos barn

Utbildning planeras för personal som arbetar med barn och ungdomar om hur man kan

arbeta för att förebygga övervikt bland barn. Sörmanlands läns landsting riktar utbildningen

till personal som arbetar med barn och ungdomar inom arenorna hälso- och sjukvården

eller skola.

Landsting Sörmlands läns landsting

Inriktning Utbildning

Kontaktperson Jenny Höök, Folkhälsoenheten, Landstinget Sörmland

Metod Information

Målgrupp Skolpersonal Arenor Hälso- o Sjukvård

Sjukvårdspersonal Skola

Utbildning för primärvården i Västra Götaland

Utbildning för primärvården i syfte att kunna tillämpa en utrednings- och gruppbehandlingsmodell

för vuxna med överviktsproblem. Under våren 2002 kommer handledning

erbjudas alla som startat, eller står i begrepp att starta, ett behandlingsarbete

enligt den utrednings- och gruppbehandlingsmodell för vuxna med överviktsproblem,

som presenterats för primärvården i Västra Götaland under hösten 2001.

Efter utbildning för primärvården i Västra Götaland hösten 2001, i syfte att kunna tillämpa

en utrednings- och gruppbehandlingsmodell för vuxna med överviktsproblem, framkom

behovet av regelbunden handledning. Handledning startar i samband med att behandlarna

börjar träffa patientgrupperna. Varje grupp om cirka tio behandlare får handledning på sitt

patientarbete varannan vecka under den första gruppomgången, dvs sammanlagt sju

tillfällen. Därefter ges handledning en gång per månad det följande halvåret och vid några

tillfällen det påföljande året.

Genom handledningen får behandlarna kontinuerligt stöd i sitt patientarbete. De ges

möjlighet att bättre förstå de psykologiska processer som kan utgöra hinder för förändrade

kost- och motionsvanor och därmed vidmakthålla övervikt. Samtidigt bygger de upp

kompetens i överviktsbehandling. Detta kan föras vidare till nya behandlare om man arbetar

i skiftande parkonstellationer. Handledning bidrar också till att behandlingsmodellen

tillämpas på ett enhetligt sätt, vilket möjliggör utvärdering.

Landsting Västra Götalandsregionen

Inriktning Annika Nilsson-Green, Planeringsledare, Regionens Hus, Göteborg

Metod Information Utbildning för primärvården i Västra Götaland

Målgrupp Sjukvårdspersonal Arenor Hälso- o Sjukvård

Fetmabladet, Östergötlands läns landsting


Tidningen Fetmabladet utges för att fortbilda personal inom Östergötlands läns landsting

inom övervikts- och fetmaområdet. Sjukvådspersonal får bla information om kartläggning

av övervikt och fetmautveckling i Östergötland. Tre nummer av Fetmabladet har hittills

utgivits (nr 1, 2 2001 och nr 1 2002).


Inriktning Utbildning av personal

Kontaktperson Melcher Falkenberg, Docent , Spec Allmänmed, Hälsouniversitetet,

Linköping

Metod Information Utbildning av personal

Typ av projekt

Målgrupp Sjukvårdspersonal Arenor Hälso- o Sjukvård

Projekt mot övervikt hos barn i skolan

Ett projekt med ökad fysisk aktivitet mot övervikt hos barn i skolan, pågår i Avesta kommun

i Dalarna.

Målgrupper är både barn och skolpersonal och projektet startade hösten 2001 med de nya

eleverna i åk 1. För att öka barnens fysiska aktivitet arbetar man med stödjande miljöer

och man engagerar både "lektionstid" och skolhälsovård. Verksamheten är inspirerad av

Bunkleflo-projektet.

Landsting Dalarnas läns landsting


Kontaktperson Skolsköterska Kerstin Södergård 0708 645039

tf rektor, Skogsbo skola Ingela Andresson, 0226-645240



Projektstart Hösten 2001 Projekt avslutas

Kost motion och hälsa

”Kost motion och hälsa” syftar till att öka den fysiska aktiviteten och kostförändringar hos

barn och ungdomar i Sörmland. Målgrupp för projektet är barn och ungdomar och man

arbetar med stödjande miljöer, genom föreläsningar, temakvällar, matlagningskurser samt

rörelsefrämjande aktiviteter.



Kontaktperson Kicki Lundström, Ålberga Gymnastik& Idrottsförening.


Målgrupp Barn Arenor


Laga rätt barnmat på BVC

Projektet ”Laga rätt mat på BVC” sker i flera landsting, detta exempel är hämtat från

Sörmlands läns landsting. ”Laga rätt mat på BVC” sker i samverkan mellan

Hushållningssällskapen och BVC och syftar till kostförändringar. Projektet sker inom

hälso- och sjukvårdsarenan och målgrupperna är både småbarnsföräldrar och BVC-personal.

Hushållningssällskapet utbildar personal och föräldrar på BVC att laga lämplig mat.

Genom matlagningskurser arbetar man således med stödjande miljöer och information.


Inriktning Kostförändring,

Kontaktperson Barbro Wikström, samordnande sjuksköterska BVC, tel 016-104796

Metod Stödjande miljöer Matlagningskurser

Information

Målgrupp Småbarnsföräldrar BVC personal Arenor Hälso- o Sjukvård

Samverkan Hushållningssällskapet, BVC

Projekt ”Friska krafter”

”Friska krafter” syftar till att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet genom stödjande

miljöer. Projektet är riksomfattande och riktar sig till ungdomar 13-18 år gamla, framför

allt till dem som inte deltar i idrott. Tyngdpunkt på ungdomarnas egna idéer. Inriktning är

god hälsa med fokus på fysisk aktivitet nära ungdomarnas hem och skolor. Den riksomfattande

projektet driver Korpen i samverkan med Scandia och regionalt drivs arbetet av

”ambassadörer” som bygger upp lokala nätverk.

Landsting Riksomfattande


Kontaktperson Projektledare Ingela Ling-Gustavson



Samverkan Korpen i samverkan med Scandia

Projektstart 1999 Projekt avslutas

Patientutbildningsmaterial: "Varje kilo och centimeter har betydelse!"

Ett patientutbildningsmaterial tas fram i samarbetsprojekt. Inom ramen för samarbetetsprojekt

mellan Hälsouniversitetet i Linköping och landstinget utbildas personal om fetma

via offentliga föreläsningar.


Inriktning Patientutbildningsmaterial

Kontaktperson Melcher Falkenberg, Docent , Spec Allmänmed, Hälsouniversitetet,

Linköping

Metod Information Patientutbildningsmaterial

Målgrupp Arenor Hälso- o Sjukvård

Samverkan KNOLL/ ABBOT Läkemedel AB

Hälsans stig


Syftet med ”Hälsans stig” är att främja motion i alla åldrar och att förebygga hjärt-kärlsjukdomar.

Genom att anlägga och märka ut promenad- och motionsslingor främjas fysisk

aktivitet. Tillsammans med landets kommuner har Hjärt-Lungfonden hittills anlagt ett

drygt 50-tal promenad- och motionsslingor. Alla är placerade vid attraktiva promenadstråk.

Hälsans Stig kan användas av såväl söndagsflanörer som frisksportare, dagisgrupper

och pensionärer. Utmed slingorna finns ett antal översiktskartor och varje kilometer är

utmärkt med skyltar, för att informera om vilken sträcka som tillryggalagts.

Landsting Riksomfattande


Kontaktperson halsans.stig@hjart-lungfonden.se

Metod Ökad fysisk aktivitet

Målgrupp Alla åldrar Arenor Fritid

Samverkan Hjärt-Lungfonden i samverkan med KPA ock kommunerna

Ökad fysisk aktivitet i skolor

Flera landsting har rapporterat olika projekt som ska öka den fysisika aktiviteten i skolan,

nedan ges några exempel. Fler exempel på aktiviteter för att främja fysisk aktivitet inom

skolans arena nås vi www.bli.fysisktaktvi.nu . De projekt som redovisas här har det

gemensamt att de riktar sig mot barn och använder olika metoder för stödjande miljöer,

för att där igenom stimulera till ökad aktivitet.

Exempel på aktiviteter:

I Ulricehamnsskolor prioriteras av utomhusaktiviteter, dagliga lärarledda rörelseaktiviteter,

idrottslektioner 2 pass/v etc

I Dalarna har flera skolor har börjat med fysisk aktivitet 5 dagar i veckan.

I Halland har Friluftsfrämjandet projektet ”Barn ute i naturen”. Mål att få barn inom

barnomsorg och åk 1-5 att vistas ute regelbundet, och därmed bli mer fysiskt aktiva.

Promenader i skolan

För att öka barns fysiska aktivitet i skolan. I Västernorrlands läns landsting har skolor har

obligatorisk promenad en gång/vecka. Friskis & Svettis har startat i samarbete med kommunerna.

Ökad fysisk aktivitet i Kramfors skolor

Projektet syftar till att öka den fysiska aktiviteten i skolan. För att nå detta riktar man sig

till flera målgrupper; barn, skolpersonal samt sjukvårdspersonal. Inom skolan i Kramfors

kommun i Västernorrland finns flera skolor som har olika upplägg för att få eleverna mer

fysiskt aktiva, exempel hoppa 10 minuter varje morgon (hel f-6 skola som gör detta), praktiska

lektioner i olika ämnen (svenska ute, praktisk matte osv). För all skolpersonal i

Kramfors och Sollefteå arrangeras föreläsning om Bunkefloprojektet, även landstingspersonal,

allmänhet och föreningsliv inbjuds.


I Kramfors finns en skolgrupp som planerar för att skapa mål för daglig fysisk aktivitet i

skolan.

Landsting Flera landsting




Hälsoupplysning via internet och telefon

Många landsting har mer eller mindre interaktiv information och rådgivning kring

övervikt, fetma och andra hälsofrågor på sina hemsidor och/eller annat utbildningsmaterial

kring dessa frågor riktat till patienter eller intresserad allmänhet. Några exempel

på det sistnämnda är Dalarnas arbetsbok ”Friskboken”, Infomedica, Apoteket, samt

Hälsolinjen i Stockholm.

Infomedica

http://www.infomedica.se/

Apoteket

www.apoteket.se

Hälsolinjen

Hälsolinjen är en allmän hälsorådgivning via telefon eller internet, som har utvecklats av

samhällsmedicin och Stockholms läns landsting i samarbete med Hjärt-Lungfonden. Info

finns om övervikt och andra levnadsvanor. Överviktsinformation finns under Smal mat &

motion, kod 500# och i under denna finns ett antal länkar med bla Varför övervikt och

Risker, Rör på dig, Så här kan du äta -Tallriksmodellen.

Kontaktperson Hälsorådgivning tel 020- 33 11 22

Hemsida www.halsolinjen.nu

Landsting Stockholm Inrapporterat av: -

Kommentar Hälsolinjen är en allmän hälsorådgivning via telefon eller internet,

som har utvecklats av samhällsmedicin och Stockholms läns landsting

i samarbete med Hjärt-Lungfonden. Info om övervikt och andra

levnadsvanor.

Ett antal koder finns för info om övervikt utgående från

500# Smal mat & motion (Överviktsenhetens del)

innehållsförteckning finns på 502#

560# Varför övervikt? Risker!

570# Rör på dig! Motion mm

540# Så här kan du äta Tallriksmodellen

550# behandling och läkemedel

503# räkna ut BMI

580# frågor och svar

Överviktsbehandling, inklusive metodutveckling


Överviktsbehandling, inklusive metodutveckling. De flesta landsting har mer eller mindre

specialiserade överviktsmottagningar. Avsikten med denna kartläggning har framför allt

varit att finna exempel på projekt kring primärprevention av fetma och övervikt med

betoning på fysisk aktivitet och/eller kostvanor. Överviktsbehandling är naturligtvis inte

en del av primärpreventionen, men måste till viss del baseras på en kunskapsbas gemensam

med primärpreventionen. Den förebygger inte övervikt, men syftar till att förhindra

och motverka ytterligare försämring avseende övervikt. En del av svaren på enkäten

berörde olika aspekter på överviktsbehandling, framförallt projekt med syfte att hjälpa

överviktiga barn och ungdomar. I denna rapport redovisas ett urval av dessa svar, med

betoning på projekt med inriktning mot metodutveckling och utveckling av vårdprogram.

Håll vikten lättare

”Håll vikten lättare” är ett program för viktreduktion och för att behålla den önskade vikten.

Ett folkhälso- och forskningsprojekt för överviktsbehandling som sker genom ökad fysisk

aktivitet och kostförändringar. Urvalskriterier för att erbjudas att ingå i projektet ”Håll vikten

lättare” är ett BMI överstigande 28.

Tyngdpunkt i programmet ”Håll vikten lättare” ligger på målformulering, motivation och

beteendeförändring samt att deltagaren själv är ansvarig för resultatet. Dessutom ingår

avspänningsövningar och jagstärkande övningar. Parallellt ges kunskap i enkel näringslära,

tallriksmodellen som redskap för viktkontroll, regelbundna matvanor samt motionens

betydelse för viktreduktion. Deltagarna får öva på hälsosam matlagning. Teori blandas

med övningsuppgifter enskilt eller i grupp. Programmet fokuserar på goda levnadsvanor,

med en väl sammansatt kost i kombination med regelbunden fysisk aktivitet. I programmets

senare del övergår fokus till övningar och uppgifter som syftar till att öka deltagarens

självkänsla. ”Håll vikten lättare ” har utarbetats som en könsbaserad metod, d v s kvinnor

och män har olika program, då en förstudie visade att män och kvinnor skiljer sig markant

i attityder till övervikt.. Männens övningsuppgifter har mer konkret inriktning med exempelvis

räkneövningar och kvinnorna jobbar med övningsuppgifter som berör känslolivet.

Grupperna består strikt av antingen kvinnor eller män. Programmet spänner över två år

med totalt 20 sammankomster.

Projektet drivs av Samhällsmedicinska enheten i Västmanlands län. Som referenslitteratur

och idéer till utvecklandet av programmet har Lars-Erik Unestål, Ingela Melin, Johan

Holmsäter och Hälsomålet använts. Vetenskapliga utvärderingen sker av resultat i form av

vikt och livskvalitetsmätningar.


Landsting Västmanlands läns landsting


Kontaktperson Susanne Falk, Folkhälsoenheten; Kent Nilsson, Samhällsmedicinska

enheten Västerås

Metod Överviktsbehandling


Forskningsprojekt

Målgrupp Vuxna överviktiga Arenor

Verksamhet för överviktiga barn

Syfte med projektet är att fånga upp överviktiga barn och deras familjer. Folkhälsoenheten,

Barnkliniken och Skolhälsovården i Örnsköldsviks kommun har ett samarbete

som fångar upp överviktiga barn mellan 9 och 15 år och deras familjer, till en gruppverksamhet

som träffas 1 g/v. Verksamheten består främst av vattenträning/lek samt samtalsgrupp

för föräldrar och barn.

Professioner inblandade i verksamheten är dietist, hushållslärare, sjukgymnast, kurator,

skolsköterska och idrottsledare. Under våren 2002 kommer ett förslag till handlingsplan

för överviktiga barn att diskuteras. En modell ska presenteras, diskuteras och ventileras i

två separata samtalsforum: fackfolk/experter för sig och ledare/politiker för sig. Inbjudna

är både kommun och landsting. Förhoppningen är att handlingsplanen kan tas vid vårterminens

slut.

Förslaget till handlingsplan innehåller fyra delar; Fetmamottagning på barnkliniken,

Gruppverksamhet för överviktiga barn mellan 9 och 15 år och deras familjer och mer

generella åtgärder för mer fysisk aktivitet i samhället (ex att skolan stödjer ökad fysisk

aktivitet) samt en allmän opinion.


Målgrupp Överviktiga barn Arenor

Samverkan Folkhälsoenheten, Barnkliniken och Skolhälsovården i Örnsköldsviks

kommun

Finn Din Form, tre terminer

Projektet ”Finn din form tre terminer” går ut på överviktsbehandling genom ökad fysisk

aktivitet och beteendeförändring. Feta personer med BMI över 30 eller överviktiga personer

som definitionsmässigt har metabolt syndrom kan delta i projektet. Ingen åldersgräns

finns och både män och kvinnor inkluderas. Rekrytering till ”Finn Din Form, tre

terminer” sker via remiss eller genom direktkontakt.

Verksamheten pågår inom Friskvården i Värmland sedan knappt två år och grupper finns

spridda i Värmland inom de flesta kommuner. ”Finn Din Form, tre terminer” består av två

delar; dels ett och ett halvt år med fysisk aktivitet och sedan en uppföljningsperiod på två år.


De första 1,5 åren (dvs tre terminer) bygger på fysisk aktivitet i form av i första hand

stavpromenader, med två pass per vecka á en timma. Den fysiska aktiviteten är dessutom

parat med ett teoretiskt paket för beteendeförändring, som bygger på Huddingeprojektet

med Ingela Melins uppläggning. Projektets aktiva del följs sedan av en tvåårig

uppföljningsperiod med glesare kontakter och provtagning vid två tillfällen.

Till projektet ”Finn Din Form, tre terminer” finns ett omfattande bakgrundsmaterial.

Under projektets gång sker en omfattande kvalitetskontroll inklusive enkäter, provtagning

med diverse mått inklusive kondition. De första grupperna i studien har avslutat sina 1,5 år

och utvärdering kommer nu att ske löpande där även de som avbrutit programmet kommer

att utfrågas.

Landsting Värmlands läns landsting

Målgrupp Ökad fysisk aktivitet

Kontaktperson Eva Stjernström, Karlstad

Projekt om överviktsbehandling på Gotland

Projektet om överviktsbehandling på Gotland går ut på att jämföra olika modeller för

överviktsbehandling. Modellerna för överviktsbehandling skiljer sig med avseende på

uppföljningstid och antal uppföljningar, om behandlingen sker gruppvis eller är individuell,

om det finns en eventuell internatperiod vid start samt om matlagning ingår i behandlingsmodellen.

Landsting Gotland

Målgrupp Vuxna överviktiga Arenor Hälso- och sjukvård

Projektstart 2001 Projekt avslutas

Främjande av fysisk aktivitet och preventiva åtgärder

mot övervikt och fetma -Projekt och insatser initierade

under ”Sätt Sverige i Rörelse”

De övergripande målen för aktiviteterna och insatserna inom ”Sätt Sverige i Rörelse

2001” har varit;

1. Att genom olika samhälleliga och strukturella insatser inleda ett långsiktigt nationellt

förändringsarbete med syfte att öka den fysiska aktivitetsnivån i Sverige

2. Att sprida kunskap till beslutsfattare och professionella yrkesgrupper om hälsokonsekvenserna

av beslut som rör utemiljön, fritiden, förskolan/skolan, hälso- och

sjukvården samt arbetsplatsen

3. Att öka insikten om vardagsmotionens stora betydelse för folkhälsan


4. Att utveckla vardagsmiljöer så att de stödjer ett fysiskt aktivt beteende under säkra

former

5. Att få befolkningen mer fysiskt aktiv, med betoning på de mest inaktiva grupperna i

samhället

De inriktningsmål som är mest relevanta vad gäller främjande av fysisk aktivitet och förebyggande

arbete av övervikt och fetma är:

• Att hälso- och sjukvårdens personal har bred kunskap om förebyggande effekter av

fysisk aktivitet och tillämpar denna kunskap i preventivt syfte

• Att riktlinjer för fysisk aktivitet används för olika patientgrupper med avseende på

prevention och reaktivering

• Att forskningen kring fysisk aktivitet och dess betydelse för folkhälsan stimuleras

De viktigaste målgrupperna är professionella yrkesgrupper som i sin tur kan skapa

stödjande miljöer för hälsofrämjande fysisk aktivitet. Arbetet med ”Sätt Sverige i

Rörelse” har ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv.

Kontaktpersoner för de insatser som initierats inom arbetet med hälso- och sjukvården är

på Statens folkhälsoinstitut: Lena Kallings, utvärderingsansvarig och Annika Strandell,

medicinalråd.

FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling – FYSS

FYSS är ett samarbetsprojekt mellan Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Yrkesföreningar

för fysisk aktivitet (YFA). YFA är ett fristående utskott inom Svensk Idrottsmedicinsk

Förening (Svenska Läkaresällskapets sektion för Idrottsmedicin) och har representation

av olika yrkeskategorier, såsom läkare, sjukgymnaster, folkhälsovetare, sjuksköterskor,

idrottslärare och naprapater.

FYSS är en informationsbank som i sin första version återfinns i elektronisk form på

www.fyss.org eller http://bli.fysisktaktiv.nu/ FYSS är en allmän kunskapsbank bestående

av en sammanfattning av dagens kunskapsläge om hur man kan förebygga och behandla

olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. Dessutom är FYSS en verktygslåda som ska

verka som ett stöd för vårdpersonal, för att på ett bättre sätt än tidigare kunna förskriva

fysisk aktivitet på recept. FYSS innehåller också förslag på olika motionsaktiviteter där

hänsyn är tagen till aktuellt hälsotillstånd, ålder, kön samt kroppskonstitution mm. Råd

och riktlinjer för hur man kan ordinera fysisk aktivitet på recept ingår. Speciella risker med

fysisk aktivitet för olika patientkategorier belyses också.

FYSS uppdateras kontinuerligt och består i dagsläget av rekommendationer för fysisk

aktivitet kopplat till drygt 20 olika sjukdomstillstånd. Ett avsnitt beskriver normaltillståndet

och den fysiska aktivitetens allmänna betydelse för hälsan. FYSS är således en


manual om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd

och ett hjälpmedel vid ordination av fysisk aktivitet på recept. FYSS är skriven av

svenska experter av olika profession inom olika medicinska specialiteter och kommer att

omfatta de flesta sjukdomstillstånd där fysisk aktivitet har dokumenterad effekt.

I sammanfattningen av obesitaskapitlet slås fast att fysisk aktivitet har säkerställda positiva

effekter på energibalans, comorbiditeter 10 och psykologiskt välbefinnande, vilket är de

terapeutiska effekter som eftersträvas vid obesitas. Bästa resultat erhålles genom en kombination

av restriktion av energiintaget och ökad fysisk aktivitet. Man bör dessutom

ordinera ett program, avpassat efter individens speciella situation, där en extra daglig

energiförbrukning på storleksordningen 50-100 kcal eftersträvas. På lång sikt har förändringar

i det vardagliga livet, tex ett par raska promenader om 10 minuter om dagen, störst

utsikter att bli framgångsrika. Övriga lämpliga aktiviteter är "lättgympa", vattengymnastik,

cykling och simning. Kapitlet om obesitas kan i sin helhet läsas på

http://www.svenskidrottsmedicin.org/fyss/artiklar/obes.html

Utvärdering och vidareutveckling av FYSS

Avsikten med att FYSS för närvarande enbart finns i elektronisk form på Internet är bla att

ett omedelbart och kontinuerligt förbättringsarbete kan ske för att kunna uppdatera och

vidareutveckla kunskapsbanken och verktygslådan FYSS. Erfarenheter från piltotlandstingen

(beskrivs nedan) och spontana synpunkter är avgörande för detta utvecklingsarbete.

Utan synpunkter från dem som i sin yrkesverksamhet använder FYSS och ordinerar fysisk

aktivitet eller motsvarande, har FYSS och Fysisk Aktivitet på Recept (FaR, beskrivs

nedan) små möjligheter att förankras och användas i den dagliga verksamheten parallellt

med läkemedelsbehandling. På hemsidan för FYSS och i alla kapitel finns en uppmaning

att kontakta ansvarig redaktör för FYSS (Agneta Ståhle) och förankringsarbetet sker till

stor del via pilotlandstingen. Aktuella frågeställningar är bla hur tillgänglighet och

användbarhet ska förbättras, om doseringsanvisningar fungerar mm.

Konsensuskonferenser inom respektive fält kommer att påbörjas under 2003, med ledande

experter inom de olika områdena. Planen är att inom tre till fem år ha uppdaterat och för

hela FYSS ha genomfört konsensuskonferenser inom alla områden. Förslag på nya sjukdomstillstånd

som skulle kunna ingå i FYSS kommer också att beaktas. Kravet är dock att

det skall finnas vetenskapligt dokumenterad effekt av fysisk aktivitet på det aktuella sjukdomstillståndet.

Arbete med framtagande av en patientanpassad variant av FYSS pågår. Möjliga

samverkanspartner diskuteras för närvarande för alla olika delar av konceptet FYSS, FaR

och även fungerande strukturer kring omhändertagandet efter att fysisk aktivitet är

ordinerat/förskrivet, liksom för den patientanpassade varianten av FYSS.

10 Comorbitet eller samsjuklighet, dvs samtidig förekomst av minst två sjukdomar som påverkar

individens sätt att fungera och överleva.


Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept (FaR) innebär att man ordinerar fysisk aktivitet på motsvarande

sätt som ett läkemedel, dvs tar upp anamnes, ger ordination på en receptblankett samt följer

upp behandlingsresultat. FaR används till såväl friska som till patienter, för att förhindra

och behandla vissa sjukdomar. Receptet skall vara individuellt anpassat avseende

dosering (intensitet, duration och frekvens) och typ av aktivitet. FaR -Fysisk Aktivitet på

Recept är varuskyddat av Statens folkhälsoinstitut.

Att ordinera ökad fysisk aktivitet med avsikt att förbättra hälsan har gjorts alltsedan de

gamla grekerna. Friskvård på remiss (som berör alla levnadsvanor), motion på recept mfl

benämningar har funnits sedan tidigare på vissa håll i landet. Begreppet "fysisk aktivitet på

recept" är dock relativt nytt och innefattar en helhetslösning, med stödjande

samhällsstrukturer tex fungerande vårdkedja inkluderande aktivitetsledarna samt att

arbetet utgår från FYSS. Det unika med denna satsning är vetenskaplig utvärdering,

arbetsverktyget FYSS, stödjande miljöer samt upparbetade och testade strategier för

omhändertagandet och för själva effektuerandet och av den ordinerade fysiska aktiviteten.

Fysisk aktivitet har en stor positiv inverkan såväl primär- som sekundärpreventivt. Inom

”Sätt Sverige i Rörelse” har en receptblankett med instruktioner tagits fram för att Fysisk

aktivitet på recept kan vara ett komplement till eller ersättning för läkemedel. Den som

skriver ut receptet ska ha god kompetens och tillräcklig kunskap om den aktuella patientens

hälsostatus och känna till vilken aktivitet som är mest lämplig. Som hjälpmedel för

detta har FYSS tagits fram, se vidare under respektive kapitel i FYSS. Receptblankett och

instruktioner till fysisk aktivitet på recept finns på http://bli.fysisktaktiv.nu/fyss/. Centralt i

arbetet med att förskriva fysisk aktivitet på recept är utbildning och kunskaper i

motiverande samtal (stages of change och motivation för motion, beskrivs närmare i

Faskunger, 2001). Att stärka receptförskrivarens kompetens om beteendeförändringsmodeller

och om metodik för motivationssamtal är en metod som vetenskapligt testas i

projektet Pilotlandstingen (beskrivs nedan). Syftet är att finna och sprida bra metoder för

att hjälpa patienten att stärka motivationen till beteendeförändring och sedan ge stöd för att

bibehålla en fysiskt aktivare livsstil. Bra samtalsmetodik har även betydelse bla för att få

en bra anamnes på fysisk aktivitet och för att motivera patienten att följa ordinationen, dvs

att höja compliance.

En anamnes på fysisk aktivitet bör innehålla uppgifter om hur mycket patienten rör på sig,

nuvarande aktivitet (om sådan finnes), vad patienten tycker sig hinna med och vad denne

gjorde förr. Allt receptutfärdande av fysisk aktivitet måste givetvis föregås av en anamnes

på fysisk aktivitet för att kunna riskbedöma patienten som låg- eller högrisk- individ, med

avseende på både ev aktuell fysisk aktivitetsnivå liksom för att finna en lämplig aktivitet.

Nu har vi de vetenskapligt säkerställda beläggen att många av våra vällevnadssjukdomar

orsakas av inaktivitet och vi kan angripa grundorsaken genom att öka den fysiska

aktiviteten till den nivå som vi är gjorda för. Istället för dagens terapier där vi kanske

behandlar den överviktige, stillasittande, rökande personen med hypertoni, hyperlipidemi

(förhöjda blodfetter), diabetes typ 2 och övervikt med multipla farmaka, kan vi nu använda

den naturligare metoden med fysisk aktivitet. Det finns inget annat att förskriva på recept

mot samtliga dessa riskfaktorer än fysisk aktivitet. Dessutom föreligger liten risk för

biverkningar om man anpassar träningen efter individen och hennes förutsättningar.

Kring årskiftet 2002/2003 planeras en konferens med berörda parter och utifrån vad vi vet

idag ställa upp gemensamma drag i konceptet FaR.

Projekt Pilotlandstingen


Ett pilotprojekt för att testa och utvärdera fysik aktivitet på recept (FaR) och FYSS pågår

just nu på 9 vårdcentraler och 4 företagshälsovårdcentraler i 4 landsting samt på LM

Ericssons företagshälsovård i Stockholm. Pilotlandstingen är Halland, Kalmar, Norrbotten

samt Östergötland 11 . Projekt Pilotlandstingen är en del av arbetet med ”Sätt Sverige i

Rörelse”.

Initiativtagare och projektansvariga för projektet är Statens folkhälsoinstitut (FHI),

arbetet leds i varje län av en projektledare som ansvarar för projektet i det egna länet.

Utvärderingen sker i samverkan mellan Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsovetenskapligt

Centrum i Linköping samt projektledarna.

Syfte och mål

Syftet med projekt Pilotlandstingen är att utveckla och beskriva arbetsmetoder och struktur

för att i förebyggande och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR).

Följande mål är antagna:

• Att ta fram och beskriva arbetssätt för genomförandet av FaR, utifrån lokala förutsättningar

avseende implementering, förankring, ansvar och ansvarsfördelning samt

samverkansformer

• Att implementera FYSS som ett verktyg för att förskriva FaR samt att vidareutveckla

denna utifrån såväl ett användarperspektiv som innehållsmässigt

• Att utveckla och genomföra utbildningsinsatser för receptskrivande personal

• Att öka personalens kunskap samt främja attityder och beteende till fysisk aktivitet för

förebyggande och behandlande åtgärder

• Att utveckla och genomföra utbildningsinsatser för ledare av receptförskriven fysisk

aktivitet

• Att öka patientens kunskap samt främja attityder och beteende till fysisk aktivitet för

förebyggande och behandlande åtgärder

• Att utvärdera hälsoeffekter samt förändring i aktivitetsgrad och inställning till fysisk

aktivitet hos de som erhåller receptförskriven fysisk aktivitet.

11 http://bli.fysisktaktiv.nu/fyss_vardcentraler.asp för kontaktpersoner och vilka vårdcentraler som

ingår


Strategi och delmoment i utvärderingen av Pilotlandstingen

Uppföljning och utvärdering av Pilotlandstingen sker i första hand under år 2002. Detta

innebär att det kontinuerligt sker en uppföljning under minst ett år efter introduktionen av

FaR och FYSS som startade oktober 2001, i samband med starten av arena Hälso- och

sjukvården (den fjärde och sista arenan inom Sätt Sverige i Rörelse 2001).

Utvärderingsmetoderna inbegriper formativ, resultat- samt processutvärdering.

Till delmomenten av den samlade utvärderingen av Pilotlandstingen hör

• Bakgrundsbeskrivning av befolkningen i respektive vårdcentrals upptagningsområde

samt regionala förutsättningar.

• Utvärdering av de utbildningar som ingått i projektet, dvs FYSS-utbildning respektive

metodik för motiverande samtal, för personalen på vårdcentralerna samt

Aktivitetsledarutbildning.

• Uppföljning av föreskrivning av recepten och av de patienter som får FaR utskrivet.

• Patientenkät till alla som får recept på fysisk aktivitet, dels när de får receptet och

dessutom vid en uppföljning efter 6 och 12 månader –fortgår till oktober 2003.

• Återkommande väntrumsenkäter som syftar till att ge en uppfattning om aktivitetsnivån

och inställningen till fysisk aktivitet hos de patienter som besöker vårdcentralerna.

• Enkät till personalen på pilotvårdcentralerna.

• Processutvärdering görs på varje nivå i projektet med fokus på nationell, regional samt

enhetsnivå.

Utöver den sammanhållna utvärderingen kommer delstudier i form av kvalitativa studier

även att göras av studenter. Till de kvalitativa studierna hör compliance, dvs vad är det som

gör att vissa patienter är följsamma och andra inte, vilka personalkategorier som skriver ut

receptet och påverkar utskrivningskategorin compliance.

I de första resultaten från Väntrumsenkäten (hösten 2001) framgår att bland de patienter

som besöker pilotvårdcentralerna skulle drygt 80% av de svarande välja fysisk aktivitet

framför läkemedel (2-4%) när inställning till fysisk aktivitet jämfördes med eller som

komplement till läkemedelsbehandling 12 . Den positiva inställningen till fysisk aktivitet

framgår tydligt även när resultatet tolkas utifrån hänsyn till det förmodade systematiska

bortfall i svarsmaterialet, genom att de med intresse kring fysisk aktivitet verkar i större

utsträckning besvarat enkäten än de ointresserade. (Resultat Väntrumsenkät sammanställt

av Matti Leijon 2002.)

Sätt Sverige i Rörelse Håll Sverige i Rörelse

Ett flertal av de insatser som har initierats under ”Sätt Sverige i Rörelse 2001” har direkt

eller indirekt främjat fysisk aktivitet och därmed bidragit till preventiva effekter mot

12 Vad skulle du välja av -Fysisk aktivitet/Medicin/Vet ej? •Vid lika god effekt av fysisk aktivitet som

att äta medicin •Om både fysisk aktivitet och medicin vore kostnadsfri respektive •Om Du tänker

på biverkningar, såväl positiva som negativa.


övervikt och fetma. Förutom de projekt som beskrivits i denna resultatredovisning via

enkätundersökning, databas- och Internet-sökning eller i anslutning till FYSS och FaR,

finns det ytterligare projekt som har ingått i arena arbetsplatsen, arena förskola – skolan

samt indirekt inom arena fritiden. Vidare information erhålles på www.bli.fysisktaktiv.nu

eller www.fhi.se . Den övergripande utvärdering av det fysiska aktivitetsåret, SSIR 2001,

redovisas i ett antal rapporter som finns att ladda ner som pdf-filer via dessa hemsidor.

I ett nytt regeringsuppdrag uppdrar Regeringen åt Statens folkhälsoinstitut att följa upp

kampanjen "Sätt Sverige i rörelse" genom att med utgångspunkt från erfarenheterna av

detta projekt formulera ett förslag till en nationell strategi för ökad fysisk aktivitet.

Inriktningen på att utveckla stödjande miljöer för fysisk aktivitet – arbetsplatsen,

förskolan/skolan, fritiden och hälso- och sjukvården – skall kvarstå. Det fortsatta arbetet

kan därför benämnas ”Håll Sverige i rörelse”.

Myndigheternas fortsatta arbete med främjande av

fysisk aktivitet och kost i folkhälsoarbetet mot övervikt

och fetma

Regeringsuppdraget ”Åtgärder mot fetma” omfattar både primärvård och sjukhusvård och

FHI arbetar, som del av ”Sätt Sverige i Rörelse 2001” på att utveckla fysisk aktivitet på

recept. Råd av läkare har visat sig vara en viktig faktor för att förändra levnadsvanor och att

öka den fysiska aktiviteten i befolkningen (Pan EU 1998 mfl undersökningar). Inom arena

hälso- och sjukvården sker även utarbetandet av FYSS -FYsisk aktivitet i

Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, där ”Fysisk aktivitet och fetma” ingår som

ett kapitel liksom ett allmänt kapitel om fysisk aktivitet och hälsa –dvs främjande och preventiva

åtgärder.

Folkhälsoaspekter kring övervikt och fetma kommer att följas i bla Statens folkhälsoinstituts

arbete med uppföljningen av de nationella folkhälsomålen som enligt uppgift

kommer föreslås av regeringen under hösten 2002 i den sk folkhälsopropositionen. Andra

relevanta överviktsrelaterade arbetsuppgifter vid Statens folkhälsoinstitut är det fortsatta

arbetet med ”Håll Sverige i Rörelse” (SSIR). Arbetet med fysisk aktivitet på recept, FYSS,

ökad fysisk aktivitet på arbetet och inom skolan är ex på arbeten från SSIR som är relaterade

till övervikt och som FHI kommer att jobba vidare med. Folkhälsoaspekter kring den

ökande övervikten ingår även i Statens folkhälsoinstituts arbete som kunskapscentrum,

uppföljning av folkhälsomålen samt kommer in i ett helhetsperspektiv i arbete med

levnadsvanor.

Utvecklingsarbete pågår för att ta fram validerade och enhetliga enkäter för att mäta

befolkningens fysiska aktivitet och matvanor som tillsammans med enkäter för övriga

levnadsvanor, ska utgöra ett samlat ”paket” för befolkningsundersökningar på både


nationellnivå och landstings- och kommunnivå. Statens folkhälsoinstitut är samordningsansvarig

och arbetar ihop med bla SLV.

Livsmedelsverkets Expertgrupp för Kost och hälsofrågor (bestående av forskare och av

experter från SLV och FHI) har regelbundet diskussioner kring överviktsproblematiken i

relation till nutrition och kostfrågor. Expertgruppen tog 2001 initiativ till ett möte med

berörda myndigheter (Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket,

Läkemedelsverket och Skolverket) och departement (social- och jordbruksdepartementet),

forskare, Landstingsförbundet samt organisationer för att diskutera vad som kan

göras centralt och regionalt för att förebygga övervikt. Syftet var bla att diskutera ansvarsfördelning

mellan de myndigheter som berörs av förebyggande verksamhet när det gäller

det växande problemet med övervikt i befolkningen. Ett nätverk för arbetet med att förebygga

övervikt har bildats, med ovan nämnda aktörer utifrån detta möte på Livsmedelsverket

i april 2002.

Livsmedelsverket har nyligen fått ett regeringsuppdrag att genomföra en kostvaneundersökning

som omfattat barn och ungdomar. Undersökningen är under planeringsfasen och

kommer att inom snar framtid påbörjas. Livsmedelsverket har under senaste året genomfört

ett antal utbildningsdagar: ”Övervikt hos barn och ungdomar – att förebygga och

behandla”.

Internationellt samarbete

Övervikt- och fetmaproblematiken är ett snabbt växande globalt folkhälsoproblem och

därför är det av stor vikt även med ett internationellt samarbete 13 . På EU-nivå har Danmark

som ordförandeland i EU hösten 2002, anordnat en konferens där problematiken belyses

ur ett europaperspektiv ”Conference on Obesity –a challenge for the EU”

(http://www.obesity.dk/ ). Representanter från Statens folkhälsoinstitut och andra berörda

myndigheter och departement deltog från Sverige. Både inom WHO och EU arbetar man

med att bekämpa den snabba ökningen av så kallade ”icke smittsamma sjukdomar” (NCD)

dit fetma och övervikt räknas. För att förhindra dessa inriktar man sig bla på arbete kring

fysisk aktivitet och kost 14 .

13 mer info se ex IOTF www.iotf.org/ och www.iotf.org/groups/phapo/ , WHO

www.who.int/hpr/nutrition/index.htm , EU www.obesity.dk/ , Surgeon General

www.surgeongeneral.gov/topics/obesity/

14 se vidare www.who.int/hpr/GlobalStrategy.pdf

www.who.int/gb/EB_WHA/PDF/WHA55/ea5516.pdf

www.who.int/hpr/nutrition/ExpertConsultationGE.htm

http://europa.eu.int/comm/health/ph/programmes/health/index_en.htm

Diskussion


Ett av de snabbast växande folkhälsoproblemen är den explosiva ökningen av övervikt och

fetma i befolkningen, både nationellt och internationellt. I den svenska befolkningen är

omkring 47 procent av männen och 35 procent av kvinnorna överviktiga eller feta.

Andelen med fetma har under de senaste 20 åren nästan fördubblats och är nu drygt 9 procent

av den vuxna befolkningen. Fetmaproblematiken är multifaktorell och den måste angripas

på olika samhällsnivåer och med flera olika strategier. Utöver att människor rör sig för lite

handlar övervikten också i många fall om vilka matvanor människor har. Möjliga strategier

är bla att arbeta med ett främjande perspektiv, stödjande miljöer, jämlikhet i hälsa. Ett sätt

att förhindra eller bromsa den snabba utvecklingen med en allt större andel som lider av

fetma, är insatser för att främja befolkningens hälsa och levnadsvanor.

I regeringsuppdraget om fetma ingick att lämna förslag på lämpliga förebyggande och

andra samhällsbaserade åtgärder mot fetma. För att avgöra vilka insatser som bör intensifieras,

måste vi veta vad som görs inom området i dagsläget. Syftet med den här studien var

därför att få kunskap om vad som görs och inom vilka områden. Främst insatser fokuserade

på främjande åtgärder för att stödja människor till en hälsosammare livsstil vad gäller

fysisk aktivitet och kostvanor, för att i förlängningen förhindra utveckling av övervikt och

fetma i befolkningen. Denna rapport avser därför att knyta ihop det vi vet från tidigare

studier och erfarenheter och vad som har framkommit vid inventeringen.

Inventering har visat att det saknas en övergripande kunskap om vilka projekt och studier

som pågår runt omkring i landet. Många olika professioner har efterfrågat en projektöversikt.

I dagsläget har man inte haft någon möjlighet att dra lärdomar och utbyta erfarenheter

om olika främjande åtgärder för levnadsvanor för att förebygga övervikt och fetma utanför

sitt eget kontaktnät. Därför är det viktigaste resultatet utifrån denna inventering, den databas

som har skapats och som ger möjlighet till översikt. Databasen består av de pågående

studier och projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma,

som har identifierats vid kartläggningen. Databasen ska efter viss vidareutveckling läggas

ut på Statens folkhälsoinstituts hemsida www.fhi.se . Avsikten är att denna databas skall

kompletteras och sedan underhållas och uppdateras med aktuella projekt som rapporteras

in till Statens folkhälsoinstitut.

Betydelsen av att komma fram till koncensus och därmed få ett entydigt definition av

begreppet ”hälsofrämjande”, framstår som angeläget. Det finns inte någon enhetlig definition

på begreppen och det är en svår avvägning att bestämma var gränsen går vad gäller

främjande aktiviteter av fysisk aktivitet och/eller kost respektive vad som är ren prevention

av övervikt och fetma. Vid vår kartläggning gavs därför avsiktligen ingen specificering

eller definition på vad som avses med främjande respektive förebyggande åtgärder. Ett


brett angreppssätt valdes för att fånga in så många insatser som möjligt och att hellre

inkludera gränsfallen än att exkludera viktig information. Det finns även ett antal specifika

svårigheter med att utvärdera hälsofrämjande arbete och i synnerhet hälsoeffekterna av

olika insatser. Det är tex inte möjligt i befolkningsinriktat förebyggande arbete att genomföra

randomiserade försök eller att välja kontrollområden som inte påverkas av en mängd

faktorer utanför studiens kontroll. Folkhälsoarbetet kan också ha spridningseffekter utanför

den befolkningsgrupp som programmet riktar sig till. Dessa eventuella positiva bieffekter

är svåra att uppskatta och försvårar möjligheterna att statistiskt se tydliga nettoeffekter

av en viss åtgärd. Därför kändes det angeläget att även ta med insatser som i

dagsläget med tillgängliga metoder inte har påvisbara effekter. För att avgöra vilka

samhällsbaserade insatser mot övervikt och fetma som bör intensifieras, behövs förutom

att identifiera vad som pågår i dagsläget även mer forskning på vilka insatser som har

effekt. Forskning vad gäller metoder för att kunna mäta effekterna, samt vilka interventioner

som har effekt för att förebygga övervikt och fetma i befolkningen, liksom för att

främja fysisk aktivitet och goda kostvanor. Hälsoekonomiska beräkningar av sådana

insatser är nödvändiga. Både för att ge mer tyngd åt främjande och förebyggande arbete,

men också för att kunna möta diskussionerna kring andra behandlingsmetoder vid fetma

som läkemedel respektive kirurgi (se vidare i SBU’s Fetmarapport). Läkemedelskostnaderna

för överviktsrelaterade sjukdomar ökar starkt och vi vet att mycket av detta

skulle kunna förhindras genom förändrade levnadsvanor.

Det är ett stort kunskaps och forskningsbehov allmänt inom fysisk aktivitet och kost på

folkhälsoområdet. Forskning och metodutveckling behövs kring främjande av dessa

levnadsvanor. Även hur fysisk aktivitet och kost bäst kan användas för prevention av flera av

våra stora folksjukdomar, där övervikt och fetma är en av de snabbast växande folkhälsoproblemen.

Förbättrade metoder krävs att mäta befolkningens grad av fysiska aktivitet

respektive inaktivitet och hur våra matvanor ser ut och hur de förändras över tid. Ökad kunskap

om människors totala fysiska aktivitet är en förutsättning för att kunna studera relationen

till det allmänna hälsotillståndet och till övervikt och fetma. För att kunna göra interventioner

behöver vi veta befolkningens totala fysiska aktivitet och var den sker; under fritiden,

på arbetet eller vid transporter till och från den dagliga sysselsättningen. Trots att kunskapsläget

vad gäller befolkningens idrotts och motionsvanor är relativt gott så är kännedomen

om individernas totala fysiska aktivitet fortfarande ofullständig. Varför minskar befolkningens

fysiska aktivitet, vilka hinder och möjligheter finns för att öka den fysiska aktiviteten?

Det är angeläget att göra såväl kartläggningar som prospektiva studier. Befolkningens matvanor

studeras sporadiskt i nationella och regionala studier. Avsaknaden av regelbundna

undersökningar och det ökande bortfallet i studierna gör att vi i dag inte har tillräckligt goda

möjligheter att bedöma hur matvanorna förändras och hur eventuella förändringar är kopplade

till hälsoutvecklingen, som t.ex. övervikt och blodfetter. Ökade kunskaper behövs om

metoder för att förebygga och åtgärda övervikt och fetma. Det vore också angeläget att få

reda på vilken inverkan undervisning om mat har på skolungdomars matvanor och kunskaper

i matlagning. Invandrare är också en viktig grupp att studera för hur människans matvanor

och därtill möjliga hälsorisker förändras under nya omständigheter.

Möjliga strategier inför framtiden


I det längre perspektivet är det av vikt, både för att förhindra individens lidande av fetma

och utvecklande av andra sjukdomar likväl som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, att

goda levnadsvanor främjas. Genom att samhället genom olika åtgärder gynnar en stödjande

miljö för ökad fysisk aktivitet kan våra barn och ungdomar redan från början erhålla/välja

bättre levnadsvanor och andra grupper få möjlighet att ändra sitt beteende till ökad

fysisk aktivitet och bättre kostvanor.

På samhällsnivå måste nya och starka grepp tas för att motverka trenden mot allt mer stillasittande.

Fysisk aktivitet är därför en fråga som måste tillmätas stor betydelse och genomsyra

planeringen av den fysiska miljön. Det måste bli praktiskt möjligt för alla att röra på

sig och vara fysiskt aktiva. Rekreationsområden måste kunna nås. Vidare måste

utformningen av promenadvägar och barns skolvägar och skolgårdar etc. stimulera till

fysisk aktivitet. Skolan och förskolan bör i mycket högre grad ta hänsyn till inaktiva

elevers behov och stimulera till fysisk aktivitet. För äldre är fysisk aktivitet och möjlighet

att komma ut mycket viktigt för att bevara och främja hälsan.

För att förbättra matvanor bland dem som behöver det mest är det viktigt med stödjande

miljöer som exempelvis hälsosamt utbud i lunchrestauranger, i skolan och inom olika

vårdformer. I skolan är det dessutom väsentligt att undervisning om mat och hälsa integreras,

eftersom ohälsosamma matvanor ofta är associerade med andra livsstilsrisker.

Metoder för detta bör utvecklas. Samhället har ett ansvar för att den mat som serveras

inom olika offentliga institutioner är god och hälsosam. En av de viktigaste arenorna för

stödjande miljöer för barn- och ungdomars fysiska aktivitet är skolan. Mycket kritik har de

senaste åren riktats mot nedskärningar i undervisningen om idrott och hälsa. Diskussionen

har i hög grad inriktats på själva undervisningstiden och mindre handlat om betydelsen av

stödjande miljöer, dvs att inrymma fysisk aktivitet i andra ämnen samt att skapa sådana

miljöer på skolgårdarna att de inbjuder till lek och rörelse. Att skolgårdarna på många

skolor inte uppfyller detta, visades tydligt i den skolstudie som vi har gjort inom Sätt

Sverige i Rörelse. Nästan samtliga av eleverna i högstadiet och gymnasiet uppgav att det

inte fanns stimulerande miljöer för fysisk aktivitet under skoldagen, varken ute på skolgården

eller inom skolans lokaler. Skolornas personal och i synnerhet rektorerna uppgav

emellertid att förutsättningarna var relativet goda för eleverna. Detta illustrerar väldigt väl

vikten av att höra med relevant målgrupp, vad som skulle kunna stimulera och utgöra en

stödjande miljö. Eleverna själva måste få möjlighet att påverka sin närmiljö.

Vidareutveckling av strategier för att öka användningen av fysisk aktivitet som behandlingsmetod

inom hälso- sjukvården behövs. Inför framtiden är därför det fortsatta utvecklingsarbetet

med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) och FYSS viktigt. Internationella och

nationella erfarenheter har visat på att ett av de största hindren när det gäller livsstilsråd

och fysisk aktivitet på recept har varit en bristande kunskap hos vårdpersonal om sambandet

mellan fysisk aktivitet och hälsa, både i allmänhet och för ett specifikt sjukdomstill-


stånd (FYSS 2002). Lättillgängliga riktlinjer för den ordinerande läkaren har saknats.

Compliance (följsamhet av råd och ordination) avseende långsiktigt bibehållen ökad fysik

aktivitet kan vara låg. En viktig faktor är således att förbättra kunskaperna inom området

”Best Practise in Health Promotion”. Det är av yttersta vikt att det vi vet i dag om hur man

bäst stödjer människor till varaktig livsstilsförändring sprids och snarast tas till vara och

vidareutvecklas. Vidare har strukturella stöd för genomförandet/effektuerande av den

ordinerade fysiska aktiviteten, tex fungerande system för vart patienten ska ta vägen med

sitt recept och uppföljning saknats eller varit bristfälliga.

”Fysisk aktivitet har säkerställda positiva effekter på energibalans, comorbiditeteter och

psykologiskt välbefinnande, vilket är de terapeutiska effekter som eftersträvas vid obesitas.

… De gynnsamma effekterna …kan också erhållas av enklare livsstilsförändringar,

som kan infogas i det dagliga livet och som har större utsikter att vara framgångsrika på

lång sikt. Bästa resultat erhålles vid obesitas genom en kombination av restriktion av

energiintaget och ökad fysisk aktivitet, vilken är den terapi och prevention som förordas.

Sådana åtgärder underlättas genom enkla tekniska förändringar på samhällsnivå. ”

(P. Björntorp, FYSS 2002)

Referenser


Becker W, Enghardt H och Robertson A-C. 1994. Kostundersökningar i Sverige 1950– 1990.

Livsmedelsverket, Uppsala

Becker W. 1994. Befolkningens kostvanor och näringsintag i Sverige 1989.

Livsmedelsverket, Uppsala.

Becker W. 1995. Må bra med frukt och grönt! Ger ett positivt kostbudskap bättre resultat?

Vår föda. 1995;7:26–30

Becker W. 1999. Riksmaten 1997-98 Svenskarna äter nyttigare –allt fler väljer grönt.

Vår föda. 1999; 1. www.slv.se

Becker W. 1999. Riksmaten 1997-98 Vi äter nyttigare –men har blivit tyngre.

Vår föda. 1999; 2. www.slv.se

Ds 1999:78. Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer.

Kulturdepartementet.

Engström L-M, Ekblom B, Forsberg A, v Koch M och Seger J. 1993. LIV 90. Livsstil –

Prestation – Hälsa. Motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och hälsotillstånd bland

svenska kvinnor och män i åldrarna 20–65 år. FOLKSAM.

Engström L-M. 1989. Idrottsvanor i förändring. HLS Förlag.

Engström L-M. 1999. Idrott som social markör. HLS Förlag.

Eurodiet project. Working party 3: Foods and people. http://eurodiet.med.uoc.gr

Falkenberg, M. 1999. Dags att doktorn börjar väga och mäta! Läkartidningen; 96: 3047.

Faskunger, J. 2001. Motivation för motion hälsovägledning steg för steg. SISU idrottsböcker.

Folkhälsoinstitutet 2000. Ett år för fysisk aktivitet. Sätt Sverig i Rörelse 2001.

Redovisning av regeringsuppdrag. Dnr 560-99-0612 (20-99-1227). Sammanfattnig av

rapporten finns på: http://www.fhi.se/fakta/fysakt4.asp

Folkhälsorapport 2001. Socialstyrelsen EpC. Stockholm. http://www.sos.se/FULL-

TEXT/111/2001-111-2/pdf.htm

Fysisk aktivitet för nytta och nöje. Folkhälsoinstitutet 1999:8.

http://www.fhi.se/shop/material_pdf/fysaktiv.pdf

FYSS. http://www.fyss.org

Allmänt kapitel http://www.svenskidrottsmedicin.org/fyss/artiklar/fysi.html

Obesitas kapitel http://www.svenskidrottsmedicin.org/fyss/artiklar/obes.html

HEPA. 2000. Guidelines for health-enhancing physical activity promotion programmes.

The European Network for the Promotion and Health-Enhancing Physical Activity. UKK

Institute. 2000

Janlert U. 2000. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Bokförlaget Natur och Kultur,

Stockholm.

Kearney M, Gibney MJ, Martinez JA, de Almeida MDV, Friebe D, Zunft HJ, Widhalm K,

Kearney JM. Perceived need to alter eating habits among representative samples of adults

from all member states of the European Union. Eu J Clin Nutr. 1997;51, suppl 2, 30–35.


Lappalainen R, Saba A, Holm L, Mykkanen H, Gibney MJ. Difficulties in trying to eat

healthier: descriptive analysis of perceived barriers for healthy eating. Eu J Clin Nutr.

1997;51, suppl 2, 36–40.

Larsson B. och Nilsson P. 1997. Ungdom – fritid – idrott. Svensk Idrottsforskning, 6: nr 3.

Livsmedelsverket hemsida www.slv.se

Marklund, U. och Danielsson, M. Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98. Tabellrapport.

Folkhälsoinstitutet 2000:5. http://www.fhi.se/shop/material_pdf/skolbarnhva9798.pdf

Nordlund, G. & Jacobson, T. Gymnasieelevernas matvanor: om gymnasieelevers matvanor

och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser

av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 1999.

Pan EU, 1998. A Pan-EU Survey on consumer Attitudes to Physical Activity, Body-weight

and Health. 1998. Euro-pean Commission, Directorate-General for Employment,

Industrial Relations and Social Affairs, Directorate V/F.3. Belgien.

Rasmussen F, Bohman P, Tynelius P och Johansson M. 2000. Fysisk aktivitet och övervikt i

Stockholms län och riket under de sista decenierna. Rapport 1/2000. Samhällsmedicin

Epidemiologiska enheten. Stockholm.

Receptblankett FaR 2001. http://bli.fysisktaktiv.nu/fyss

SBU. 2002. Fetma –problem och åtgärder. SBU Rapport nr 160.

www.sbu.se/Admin/index.asp

Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum, Cancerregistret. www.sos.se

SOU 2000:91. Hälsa på lika vilkor –nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av

Nationella folkhälsokommittén. Socialdepartementet. Fritzes Offentliga publikationer,

Stockholm. 2000.

www. http://social.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou2000_91.pdf

Statens folkhälsoinstituts hemsida www.fhi.se

Strandell A, Bergendahl L & Kallings L. 2002. Sätt Sverige i rörelse 2001.

Förskolan/skolan. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 2002:10b .

http://www.fhi.se/pdf/skolrapport.pdf

Surgeon General 1996. Physical Activity and Health. A report of the Surgeon General.

GA. Superintendent of Docu-ments. USA, 1996.

http://www.cdc.gov/nccdphp/sgr/pdf/sgrfull.pdf

Surgeon General 2002. The Surgeon General’s Call To Action To Prevent and Decrease

Overweight and Obesity 2001. http://www.surgeongeneral.gov/topics/obesity/

Sätt Sverige i Rörelse hemsida (Statens folkhälsoinstituts) www.bli.fysisktaktiv.nu

WHO. 1998. Obesity –prevention and management of the global epidemic. Report of a

WHO Consultation on Obesity, Geneva 3-5 June 1997. Geneva: WHO/NUT/NCD

Publication 98.1.

WHO. 2002. Worldwide, more than half of those classified as obese are in developing

nations. (May 13, 2002. Epide-miology: Health officials warn against 'epidemic' of sedentary

lifestyle in Phillipines. Nedladdat från Internet 020518 från: http://www5.who.int/noncommunicable-diseases/main.cfm?s=0009)

Åtgärder mot fetma, 963 kB - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?