NYA MÖJLIGHETER - Statens folkhälsoinstitut

NYA MÖJLIGHETER
METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN

Omslagsfoto Felix Gebhard Bildhuset
Det krävs en by för att fostra ett barn
Afrikanskt ordspråk
Sverige skrev under FN:s barnkonvention år 1990:
Konventionsstaterna skall till det
yttersta av sin förmåga säkerställa
barnets överlevnad och utveckling
(Artikel 6)
Foto Susanne Walström Bildhuset

”
NU KAN JAG KOMPROMISSA
Förr var det jag som bestämde, jag som dominerade
och jag kunde skrika så att håret stod rakt upp. Barnen
fick inte en chans. I dag har jag blivit lugnare och
jag tänker mig för. När stressen kommer tar jag ett
djupt andetag och säger: Vi måste hinna till skolan.
Det är tjugo minuter kvar, och jag tycker att vi ska
göra det här först. Om du skyndar dig på, hinner du
titta lite på tv också. Min son skojar med mig. Han
tycker att jag ska gå kursen en gång till.
Pappa som gått föräldrakursen COPE

Nya möjligheter
Nu står det klart – utbildning av föräldrar har en positiv effekt på
barns psykiska hälsa.
I Sverige finns en lång tradition av att främja barns hälsa och välfärd
genom stöd till familjen. Några tydliga exempel är barnbidrag,
barnhälsovård och förskola. Men inte förrän på senare år har forskningen
kunnat visa att föräldrastöd i form av föräldrakurser gynnar
barnens hälsa. En viktig förutsättning är att kurserna är strukturerade,
det vill säga att dom följer ett förutbestämt program, att det finns en
tydlig handledning och att kursledarna är utbildade i metoden. Kurserna
innehåller inte några färdiga lösningar utan utgår från de erfarenheter
som deltagarna i gruppen har. Praktiska och vardagsnära övningar
ingår, ofta med hjälp av videosekvenser och rollspel. Föräldrar
som deltar i strukturerade föräldrakurser blir säkrare och tryggare i
föräldrarollen, vilket i sin tur leder till att barnen mår bra.
Inom mödra­ och barnhälsovården erbjuds sedan många år föräldrautbildning
som många föräldrar deltar i. Men efter spädbarnsåret
finns ingen motsvarande, nationellt täckande verksamhet. Statens
folkhälsoinstitut har i utredningen ”Nya verktyg för föräldrar – förslag
till nya former av föräldrastöd” tagit upp hur stödet till föräldrar
i Sverige kan förbättras.
Foto Ulrica Zwenger

”
GLADARE OCH SNÄLLARE ÄN FÖRUT
Det är lätt hänt att man blir gnällig
och negativ när man är stressad
och trött. Då kan en föräldrakurs
ge tillfälle till viktig reflektion
över föräldrarollen. Jag fick
tips om programmet av en kompis
och blev nyfiken. Egentligen
hade vi inte några särskilda problem
i familjen. Det var mest att
jag ville slippa det där gnatet i vardagen,
som känns så onödigt. Jag
ville göra något för mina barn, bli
en bättre förälder. Oftast ligger ju
problemet hos oss föräldrar, det
är vårt tålamod som tryter. Vi fick
jobba mycket med oss själva som
människor på kursen. Det var
verkligen spännande. Nu känner
jag att jag har blivit mer förstående
som förälder. Att det fungerar
att prata, man behöver inte
skälla. I stället för att bara brusa
upp sätter jag mig ner med barnen
i lugn och ro och talar om det
som hänt. Om konsekvenserna
och varför jag kanske blir ledsen.
Det går bra att säga till ett barn
att det här accepterar vi inte i den
här familjen – de förstår. Kursen
hjälpte mig också att handskas
bättre med situationer när barnen
bråkar. Förut lade jag mig alltid i
och försökte lösa konflikten. I dag
låter jag dem oftast göra upp själva.
Jag har blivit lugnare som förälder
helt enkelt och det blir inte
lika mycket bråk längre. Vi har det
roligare ihop! Hela familjen mår
bättre i och med att vi slipper att
ha så mycket konflikter. Som förälder
vill man ju ge barnen trygghet
så att de vågar vara självständiga
– att de ska få självkänsla
och mod i livet.
Tvåbarnsmamma som gått föräldrakursen
Aktiva småbarnsföräldrar.

Samhället och föräldrarollen har förändrats
Fram till industrialiseringen för drygt hundra år sedan växte de flesta barn i Sverige
upp med nära relationer till flera vuxna. Ofta fanns till exempel far­ och morföräldrar
och andra släktingar i närheten. I dag är detta inte längre självklart. Därför är det
troligt att behovet av stöd, rådgivning och information från samhället är större nu än
det var förr i tiden.
Andra orsaker, som till exempel arbetslivets förändrade villkor, ny kunskap om
barns utveckling och behov och en annan syn på barns rättigheter, gör att även familjer
som har ett bra socialt nätverk kan ha behov av stöd i föräldraskapet.
Ett tecken på familjernas utsatthet i dagens samhälle är att psykiska besvär bland
barn och unga har ökat. Någon entydig förklaring till den här utvecklingen finns inte.
Det vi däremot vet genom forskningen är att föräldrakurser har en positiv effekt på
barns psykiska hälsa.
Värme och ramar
Få saker är så viktiga under barnens uppväxt som en varm och kärleksfull relation
mellan föräldrar och barn. Omsorg, kärlek och kroppskontakt skänker värme. Föräldrar
som ser och hör barnet och förstår vad det menar skapar trygghet.
I en varm familjerelation är det också möjligt för föräldrar att tydligt markera de
ramar som gäller. I stället för att tjata och skälla när barnen krånglar kan man berömma,
bekräfta och uppmuntra när dom gör något bra. När bråken blir färre och familje­

Foto Anna Björnström
klimatet på så sätt förbättras minskar också risken för att barnen ska få problem av
olika slag.
Forskningen visar att förmågan att visa värme och sätta ramar går att utveckla.
Det handlar alltså om saker som man kan lära sig.
”
MER BERÖM, MINDRE BRÅK
Jag har blivit mer konsekvent och bestämd och konflikterna
hemma är färre. Kanske beror det på att
min dotter vet att det inte är någon idé att bråka.
Jag har dessutom blivit bättre på att berömma och
belöna henne. Så många saker har blivit bättre nu,
som krånglet vid maten. Yippie för familjegruppsmötena!
Mamma som gått föräldrakursen Föräldrakraft

1.
2.
3.
4.
Fem argument för föräldrakurser
Stöd till föräldrar har en positiv effekt på barns och ungdomars
psykiska hälsa
Föräldrar som deltar i föräldrakurser blir säkrare och tryggare i föräldrarollen, vilket i
sin tur leder till att barnen mår bättre. På lång sikt leder föräldrakurser till bättre skolresultat,
minskat missbruk, minskad kriminalitet och minskad psykisk ohälsa.
Barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat
Ängslan, oro, ångest, sömnproblem, nedstämdhet, magont och huvudvärk har blivit
vanligare bland både pojkar och flickor. Dessutom finns det alldeles för många unga
som inte klarar skolan, som skolkar och strular och som använder alkohol och droger.
Föräldrar vill ha stöd
Många föräldrar efterlyser fortsatt stöd efter spädbarnsperioden. Det finns alltså ett
uppdämt behov av föräldrakurser.
Föräldrakurser sparar pengar
Behovet av specialundervisning och elevassistenter blir mindre om beteendeproblem
bland barn och unga minskar. Detta leder till besparingar redan inom några år. Om
missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa minskar så innebär det en stor vinst för
både individen och samhället, även på lite längre sikt.

5.
FAKTA
Insatser för alla är bättre än insatser för riskgrupper
Breda insatser ger bättre sammanlagd effekt än uppsökande insatser. Om föräldrakurser
erbjuds till alla föräldrar så når man fler – även i riskgrupperna – och ingen behöver
känna sig utpekad. I det stora hela är det bättre om många ändrar sig lite grann än
om några få ändrar sig mycket.
Eftersom både barn, föräldrar och samhället i stort har mycket att vinna på att föräldrar
utbildas i föräldrarollen är det nu befogat att på bred front erbjuda föräldrar i Sverige
stöd även under barnens förskole­ och skoltid.
Barns psykiska hälsa
När det gäller psykiska besvär hos barn och unga brukar man tala
om inåtvända eller utagerande beteendeproblem.
Inåtvända problem kan vara oro, nedstämdhet och irritation, men
också allvarligare tillstånd som ångest och depression.
Utagerande problem kan yttra sig som koncentrationssvårigheter,
bristande självkontroll, aggressivitet, trotssyndrom och ADHD.
Foto Ulrica Zwenger

FAKTA
FAKTA
Vill föräldrar ha stöd?
Föräldrar är i allmänhet nöjda med det stöd de
får från förskola, skola, fritidsverksamhet och
barnhälsovård. Men många föräldrar efterlyser
dessutom fortsatt stöd och rådgivning under
barnens uppväxt.
Så här svarade föräldrar i Folkhälsoinstitutets
enkätundersökning om föräldrastöd*
Bra metod som fler vill ha tillgång till
10
Insats: Andel intresserade i procent:
Strukturerad föräldragrupp 42
Telefonrådgivning 41
Ostrukturerad föräldragrupp 34
Enskild strukturerad rådgivning 26
Diskussionsgrupper på internet 17
Föräldrakurs på internet 15
* Flera svarsalternativ kunde anges. Läs mer om undersökningen på Uppslagsverk Barn & Unga på www.fhi.se.
I Sverige deltar bara några få procent av föräldrarna
i föräldrakurser när barnen är mellan 3 och
15 år. Men intresset är stort. Ungefär 40 procent
av föräldrarna till barn i dessa åldrar uppger att
de gärna skulle delta i föräldrakurser.
Enligt utländska studier minskar risken för tidig
alkoholdebut, berusningsdrickande och andra
riskbeteenden om föräldrar till barn i 3–15­årsåldern
deltar i föräldrakurser. Flera utvärderade
metoder med utbildning för kursledare erbjuds
i Sverige.

”
NU ÄR VI BÄTTRE RUSTADE FÖR PROBLEM
Genom att träffa andra föräldrar
och diskutera regler och normer
får man en gemensam grund, säger
en pappa med två barn, 1 och
1 år gamla. Att känna stöd i vardagen
är viktigt, menar han. Familjen
hade nytta av kommunikationsprogrammet
Steg för steg, en
kurs för föräldrar till barn i skolår
– , som de gick tillsammans.
Steg för steg innebar en fantastisk
möjlighet att diskutera saker
som kan bli problem i framtiden,
till exempel alkohol och droger.
På kursen kunde vi prata igenom
känsliga saker och komma fram
till en gemensam ståndpunkt. Efter
det hade vi ett sätt att förhålla
oss till viktiga frågor i familjen.
Kurstillfällena började ofta med
att barn och föräldrar diskuterade
ett ämne var för sig. Sedan samlades
alla för att prata tillsammans.
Vi diskuterade till exempel snatteri
och grupptryck. Den diskussionen
funkade bra, både föräldrar
och barn deltog verkligen och sa
vad de tyckte. Andra ämnen som
vi tog upp var hur länge barnen
ska få sitta vid datorn, hur mycket
barnen har i veckopeng och hur
man håller kontakten med kompisarnas
föräldrar när barnen ska
sova över. Kontakten med kompisarnas
föräldrar är jätteviktig.
Att man inte som förälder rakt
av godtar det gamla vanliga: Alla
andra får, men inte vi! Prata med
varandra så löser det sig!
Efter programmet har vi fått en
Foto Ulrica Zwenger
helt annan bas för att tala med
andra föräldrar. Jag måste säga
att jag blev positivt överraskad av
att kursen gav så mycket.
Tonårspappa som gått föräldrakursen
Steg för Steg
11

Vad säger forskningen?
Hittills har få metoder för föräldrastöd utvärderats i Sverige. Men
forskning i andra länder har visat att beteendeproblem minskar hos
barn och unga när föräldrarna deltar i strukturerade föräldrakurser.
Det säkraste sättet att undersöka betydelsen av olika typer av
föräldrastöd är så kallade kontrollerade experiment där man jämför
två grupper av föräldrar och barn. Den ena gruppen får tillgång
till en viss insats, till exempel en föräldrakurs, medan den andra
gruppen inte får det. Föräldrar och barn i de båda grupperna följs
sedan upp. Om barnen i den grupp där föräldrarna deltagit i en föräldrakurs
mår bättre än barnen i den andra gruppen så är det ett
tecken på att insatserna har varit till nytta för barnen.
De flesta försök att utvärdera föräldrakurser har genomförts
i USA. Kurser som erbjuds föräldrar med barn i 2–12­årsåldern
har de tydligaste effekterna. Två program, Guiding Good Choices
och Iowa Strengthening Families Program, som genomfördes
när barnen var 11 år gamla, har också visat sig påverka konsumtionen
av alkohol. Fyra år efter programmen kunde man se att
ungdomarna alkoholdebuterade senare i de familjer som deltagit.
Kommunikationen mellan barn och föräldrar blev också bättre i
dessa familjer.
1
Foto Bruno Ehrs Bildhuset

”
ATT VARA FÖRÄLDER MÅSTE FÅ TA TID
När starka, bråkiga barn styr
mönstret i en familj kan en föräldrautbildning
vara en bra hjälp för
att bryta negativa beteenden.
Det här skulle säkert alla föräldrar
behöva, säger en adoptivmamma
som gått samspelsprogrammet
KOMET, en kurs för föräldrar
med barn i åldern –1 år. Jag
känner mig inte som en hopplös
gnatmoster med mina två barn
längre, säger hon.
En envis och svårhanterlig ­åring
som bråkade mycket med sin ­
åriga syster. Och en mamma som
tyckte att hon hamnat i en återvändsgränd.
Jag tyckte att jag
hade hakat upp mig, och jag visste
till slut inte vad jag skulle ta
mig till! Så hörde jag talas om föräldragrupperna.
Först trodde jag
att de bara var för föräldrar som
hade barn med svåra problem, eller
någon bokstavsdiagnos, men
så var det inte alls. De flesta som
gick på kursen hade vanliga, vardagliga
problem, precis som jag.
Det jag lärde mig på kursen var
att ta mig tid och leka med barnen.
Och att försöka uppmuntra
det som barnen gör bra, i stället
för att tjata på det som retar
mig.
Vi fick till exempel lära oss använda
Ormspelet. Det är en orm som
är numrerad som man hänger
upp på väggen. Spelet går ut på
att barnen får uppdrag. Det kan
vara att hänga upp kläderna eller
inte störa när man pratar i telefon.
Varje gång barnet gör uppdraget
utan tjat, så får hon en
guldstjärna att klistra på ormen.
Min ­åriga dotter älskar det här,
hon har skött sig exemplariskt när
vi har använt ormen. Och jag är
mycket mer sällan arg!
I och med att jag är adoptivförälder
har jag fått en del föräldrautbildning.
Men efter spädbarnstiden
har utbudet varit begränsat.
Därför tycker jag att det är jättebra
att man startar föräldragrupper.
Tvåbarnsmamma som gått föräldrakursen
KOMET
1

Vilka föräldrakurser finns i dag?
De föräldrakurser som erbjuds efter spädbarnstiden kan grovt delas in i två grupper:
samspelsprogram för föräldrar till de mindre barnen (2–12 år) och kommunikationsprogram
för föräldrar till äldre barn och tonåringar (10–15 år). Kurserna riktar sig
inte speciellt till familjer med problem utan vänder sig till alla föräldrar.
I den här skriften presenteras bara de föräldrakurser som har utvärderats med
kontrollerade studier, eller som har en utvärdering på gång, och som dessutom kan
erbjuda utbildning av kursledare. Information om aktuellt utbud av föräldrakurser
uppdateras fortlöpande i Uppslagsverk Barn & Unga på Folkhälsoinstitutets webbplats
www.fhi.se.
Samspelsprogram för föräldrar till mindre barn (2–12 år)
Program som syftar till att utveckla ett positivt samspel mellan de lite mindre barnen
och deras föräldrar och därigenom minska risken för att barnen ska utveckla beteendeproblem
kallas för samspelsprogram. Tre viktiga moment i dessa program är: stöd
till föräldern att ge barnet positiv uppmärksamhet, stöd till tydlig kommunikation och
stöd till genomtänkt konfliktlösning. Man träffas regelbundet i grupp, diskuterar och
tränar vardagliga situationer, ofta i rollspel och med hjälp av video/dvd. Kurserna erbjuder
inte några färdiga lösningar utan utgår från de erfarenheter som föräldrarna i
gruppen har.
1

COPE (The Community Parent Education Program)
Syftet med COPE är att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap
och ge dem verktyg att förstå och hantera
sina barns beteende. Varje kurstillfälle är noga
strukturerat och avhandlar en specifik strategi, till
exempel hur man uppmuntrar och berömmer sitt
barn på ett medvetet sätt för att bryta negativa cirklar
i samspelet. Föräldrarna får titta på korta video-
De otroliga åren
De otroliga åren lägger fokus på fyra viktiga områden:
lek, beröm och belöning, effektiv gränssättning
och bemötande av dåligt uppförande. Syftet är
att tillsammans med andra föräldrar lära sig att hitta
KOMET
KOMET erbjuder stöd till föräldrar som upplever
svårigheter att hantera bråk­ och trotsbeteenden
hos sina barn. Metoden bygger på att särskilt utbildade
gruppledare tar upp olika teman tillsammans
med föräldrarna. Innehållet är mycket lösningsfokuserat,
det vill säga man pratar inte så mycket om
vinjetter (inspelade på svenska, engelska, arabiska
och albanska) av vardagliga situationer, identifiera
problem och finna alternativa handlingssätt. Strategierna
rollspelas och föräldrarna får i uppgift att
pröva hemma till nästa gång. COPE har använts i
Sverige sedan år 2000. www.svenskacope.se
nya strategier i sitt föräldraskap. Verktyg som används
är video, rollspel, hemuppgifter och arbetsböcker.
De otroliga åren har använts i Sverige sedan
år 2002. www.familjeforum.com
svårigheter och brister utan mer om möjligheter.
Råd och tips som prövas hemma mellan träffarna
delas ut i form av skriftligt material. KOMET har
använts i Sverige sedan år 2003.
www.kometprogrammet.se
www.kometstudien.se
1

Aktiva småbarnsföräldrar och Aktivt föräldraskap i dag 2–12
Programmen Aktiva småbarnsföräldrar och Aktivt
föräldraskap i dag 2–12 har samma grundstruktur
men är anpassade för olika åldersgrupper, dels till
föräldrar med barn i åldern 1– 4 år och dels till föräldrar
med barn i åldern 2–12 år. Kurserna är video­
och diskussionsbaserade. Videoavsnitten tar
upp olika vardagssituationer som alla känner igen
Föräldrakraft
Programmet vänder sig till familjer med barn i åldern
3 – 6 år. Syftet med Föräldrakraft är att främja
positiva uppfostringsstrategier och stärka familjesammanhållningen.
Varje gång träffas föräldrarna
en timme (föräldrapasset) parallellt med en timme
för barnen (barnpasset). Timmen därefter arbe-
1
sig i. Genom diskussion, rollövningar, gruppaktiviteter
och hemuppgifter får man sedan hjälpas åt att
hitta lösningar. Aktiva småbarnsföräldrar introducerades
i Sverige hösten 2004 medan Aktivt föräldraskap
i dag 2–12 har använts i Sverige sedan 1997.
www.activeparenting.se
tar barn och föräldrar tillsammans (familjepasset).
Viktiga områden som tas upp är till exempel kommunikation,
tid tillsammans, beröm, belöning och
positivt samarbete mellan hem och skola. Föräldrakraft
började prövas i Sverige under år 2004.
www.oru.se (sök på föräldrakraft)
Hittills är COPE, De otroliga åren och KOMET utvärderade i kontrollerade studier.
Läs mer om samspelsprogrammen på Uppslagsverk Barn & Unga på www.fhi.se.

Kommunikationsprogram för föräldrar till äldre barn och
tonåringar (10–15 år)
Kommunikationsprogrammen syftar till att utveckla en god kommunikation mellan
föräldrar och barn och därigenom minska risken för att ungdomarna ska börja använda
tobak, alkohol och droger. Många tonåringar testar gränser och bryter normer och
det är inte alltid lätt att vara tonårsförälder. Kommunikationsprogrammen ger föräldrar
möjlighet att tillsammans med andra diskutera frågor som är vanliga i alla familjer
med tonårsbarn. Som hur man löser konflikter på ett konstruktivt sätt. Ibland kan
föräldrar och barn följa programmen parallellt, ibland är aktiviteterna gemensamma.
Föräldrakraft
Föräldrakraft erbjuder, förutom den kurs som beskrivs
under samspelsprogrammen, en kurs som
riktar sig till familjer med barn i åldern 11 – 14 år.
Syftet här är, liksom i programmet för de yngre barnen,
att stärka skyddande faktorer i familjen. Pro-
Tonårs COPE (The Community Parent Education Program)
I Tonårs COPE bearbetas vanliga vardagsproblem
i grupper om upp till 30 föräldrar med hjälp av videovinjetter,
diskussioner och rollspel. Moment om
grammet för familjer med äldre barn och tonåringar
syftar särskilt till att förebygga missbruk. Föräldrakraft
började prövas i Sverige under år 2004.
www.oru.se (sök på föräldrakraft)
tobak, alkohol och droger ingår. Metoden används i
Sverige sedan 2003. www.svenskacope.se
1

Steg för steg
Steg för steg vänder sig till föräldrar och barn i
skolår 5–7. Målet är att förebygga tobaks­, alkohol­
och drogbruk bland tonåringar. Barnens program
förläggs till skoltid medan föräldrarna träffas
på kvällstid i skolans lokaler. Två gånger under
kursens gång träffas föräldrar och barn gemensamt.
Örebro Preventionsprogram (ÖPP)
Syftet med Örebro Preventionsprogram är att minska
alkoholbruket bland ungdomar genom att rikta
sig till föräldrarna. Tanken är att föräldrar gemensamt
ska komma överens om hur de ska förhålla sig
till att ungdomar dricker sig berusade. Programmet
består av korta föräldraträffar en gång per termin i
anslutning till ordinarie föräldramöten i skolår 6–
8. Särskilt anställda personer leder diskussionerna
Aktivt föräldraskap i dag för tonårsföräldrar
Kurserna bygger på videovinjetter som speglar olika
vardagssituationer som alla kan känna igen sig i.
Genom diskussioner, rollspel, gruppaktiviteter och
1
Ungdomsprogrammet tar upp teman som drömmar
och mål, relationen till föräldrar, stresshantering
och kompistryck. De centrala hjälpmedlen i föräldraträffarna
är videovinjetter, diskussioner, rollspel
och hemövningar. Metoden används i Sverige sedan
år 2002. www.stad.org
utifrån tydliga principer. Man går till exempel igenom
de forskningsresultat som visar att barn som
blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer.
Föräldrarna får också förslag på hur man kan göra
gemensamma överenskommelser i klassen, till exempel
när det gäller regler kring föräldrafria fester.
Örebro Preventionsprogram finns tillgängligt sedan
hösten 2004. www.oru.se (sök på öpp)
hemuppgifter hjälps man sedan åt att hitta lösningar.
Föräldrarna får samtala om fördelar och nackdelar
med olika sätt att bemöta tonåringarna. Pro-

grammet tar upp ledarstilar och förhållningssätt,
problemlösning och kommunikationsfärdigheter,
hur man hanterar sin egen och tonåringens ilska
och metoder för att uppmuntra tonåringars självständighetsutveckling.
Programmet har använts i
Sverige sedan år 1998. www.activeparenting.se
Det har genomförts flera internationella studier av olika kommunikationsprogram
och svenska utvärderingar pågår. Läs mer om kommunikationsprogrammen på Uppslagsverk
Barn & Unga på www.fhi.se.
De minsta barnen
Många blivande föräldrar och spädbarnsföräldrar deltar redan i föräldrakurser under
graviditeten och spädbarnstiden. Strukturerade föräldrakurser har god effekt på
anknytningsmönstret mellan barnet och vårdnadshavaren, vilket i sig främjar psykisk
hälsa. Representanter för mödra­ och barnhälsovården i landet räknar med att en
nationell plan för strukturerad föräldrautbildning under graviditet och spädbarnstid
skall vara klar i slutet av år 2006.
Kostnadseffektivt och långsiktigt
Kostnaden för att ett barns föräldrar deltar i ett samspelsprogram har beräknats till
1 600 kronor, baserat på genomsnittlig förskolelärarlön och tre arbetstimmar per
gruppledartimme. Inledningsvis tillkommer kostnader för utbildning av handledare
samt för material. Som en jämförelse har kostnaderna för en enda missbrukare un-
1

der ett liv beräknats till 11,9 miljoner kronor. Om ett enda fall av missbruk förebyggs
med hjälp av samspelsprogram innebär det därför en samhällsekonomisk vinst.
Kommunikationsprogrammen, som vänder sig till de lite äldre barnens föräldrar,
har inte visat på lika stora effekter som samspelsprogrammen, men är i gengäld billigare
att genomföra.
Även på kort sikt leder kurser för föräldrar till kommunala besparingar eftersom
barn med problem ofta behöver specialundervisning och ibland även elevassistent,
vilket kan innebära stora kostnader.
0
Beräknad utveckling av antalet
4 –9­åringar med svårt utagerande
beteende (till exempel
ADHD) i en tänkt kommun
med 1 000 barn i varje årskull.
Kommunen börjar erbjuda föräldrarna
samspelsprogram från
år 2005.

”
MAN BEHÖVER SATSA LÅNGSIKTIGT
Det finns en stor efterfrågan på
föräldrastöd i kommunen, säger
Gunnar Olausson, nämndsamordnare
för barn och ungdom i
Linköpings kommun. Vi satsar
mycket, men skulle kunna fylla
dubbelt så många kurser som i
dag, minst. Efterfrågan bland föräldrar
är så stor.
Satsningen på föräldrautbildningar
i vår kommun började som ett
stort utvecklingsarbete för att förbättra
livsbetingelserna för barn
och ungdomar i kommunen. Vi
frågade människor inom bland
annat barnhälsovården, skolan,
förskolan och polisen: Vilka insatser
är viktigast att göra för barn
och ungdom? Svaret blev stöd till
föräldrarna: att ge föräldrar bättre
förutsättningar att klara sin
uppgift. Efter det undersökte vi
vilka metoder som fanns och hittade
COPE, en vetenskapligt beprövad
metod från Canada. Vi
gjorde ett pilotprojekt och prövade
programmet, det slog väldigt
bra ut. Då bestämde vi oss att
satsa storskaligt. I dag har vi tjugo
föräldragrupper i kommunen
(COPE och ett program för spädbarnsföräldrar).
Det här arbetet är lönsamt för
kommunen och samhället, det
vet vi, säger Gunnar Olausson.
Kurserna är inte särskilt dyra, men
de ger effekter som gör att man
kan undvika framtida problem
och stödinsatser. Men man måste
satsa långsiktigt och inte glömma
förankringsarbetet. Alla led måste
vara med på tåget. Om personalen
på förskolorna förstår vad insatserna
går ut på och tycker att
de är bra kommer de att förmedla
detta till föräldrarna. Då kan
programmen få stor spridning och
personalen kan möta föräldrarna
på ett bra sätt när de gått kursen.
Gunnar Olausson, nämndsamordnare
för Barn­ och ungdomsnämnden
i Linköpings kommun
1

Hur gör man?
Om man vill starta föräldrakurser så är ett lämpligt första steg att personer
med kunskap om sådana kurser informerar på den egna arbetsplatsen. Det
kan till exempel vara någon från en kommun som redan har erfarenhet av
föräldrakurser. Nästa steg är att informera beslutsfattare för organisationen
om vad föräldrakurser innebär, vilka program som finns, vad de kostar och
vilka besparingar de leder till.
Om man beslutar sig för att erbjuda föräldrakurser så är nästa steg att
utbilda kursledare som sedan håller i lokala föräldrakurser och utbildning
av nya kursledare.
Det kan vara lämpligt att kommunen utser en person som har till uppgift
att samordna föräldrakurserna, antingen som huvuduppgift eller i kombination
med till exempel alkohol­ och drogförebyggande arbete, brottsförebyggande
arbete eller folkhälsoplanering.
Kontaktpersoner för respektive föräldrautbildningsprogram finns på
Uppslagsverk Barn & Unga på Folkhälsoinstitutets webbsida www.fhi.se.
Foto Ulrica Zwenger

Lästips
Bremberg S, red. Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya former av
föräldrastöd. Statens folkhälsoinstitut R2004:49. Distributionstjänst,
120 88 Stockholm, www.fhi.se.
Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut. Tänk långsiktigt!
En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns
psykiska hälsa. Stockholm 2004.
Uppslagsverk Barn & Unga, www.fhi.se.
Utgiven av Statens folkhälsoinstitut 2005
ISBN: 91­7257­400­3
Grafisk form: Anna Björnström, Kombinera
Tryck: Edita Norstedts tryckeri

NYA MÖJLIGHETER
METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN
Nu står det klart – utbildning av föräldrar har en positiv effekt på barns psykiska hälsa.
Statens folkhälsoinstitut har i utredningen ”Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya former
av föräldrastöd” tagit upp hur stödet till föräldrar i Sverige kan förbättras. I den här broschyren
får man en orientering om de viktigaste punkterna i utredningen. Man får också veta vilka föräldrakurser
för föräldrar med barn i olika åldrar som finns tillgängliga i Sverige.
Informationen vänder sig till alla som prioriterar och fattar beslut om insatser för barn och
ungdomar i kommuner och landsting, till exempel politiker och förvaltningschefer. Men också
till dem som planerar och leder sådana insatser, till exempel handläggare på olika kommunala
förvaltningar, folkhälsoplanerare och verksamhetschefer.
www.fhi.se