Hälsosamt åldrande hela livet, 660 kB - Statens folkhälsoinstitut
Hälsosamt åldrande hela livet, 660 kB - Statens folkhälsoinstitut
Hälsosamt åldrande hela livet, 660 kB - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hälsosamt</strong><br />
<strong>åldrande</strong> <strong>hela</strong> <strong>livet</strong>
<strong>Hälsosamt</strong> <strong>åldrande</strong> – en process<br />
där möjligheterna till fysisk, social<br />
och psykisk hälsa optimeras så att<br />
äldre människor kan ta aktiv del i<br />
samhället och åtnjuta ett självständigt<br />
liv med god livskvalitet utan att<br />
diskrimineras på grund av ålder.<br />
Källa: Äldres hälsa – en utmaning<br />
för Europa (kortversion). <strong>Statens</strong><br />
folkhälso institut, 2007.<br />
Hälsofrämjande arbete – den<br />
process som ger människor möjlighet<br />
att öka kontrollen över sin hälsa<br />
och förbättra den.<br />
Källa: WHO 2006.<br />
2<br />
Åldrande med livskvalitet<br />
Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den<br />
grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika<br />
det naturliga <strong>åldrande</strong>t men det går att stärka det friska och skjuta<br />
upp funktionsnedsättningar. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande<br />
insatser från såväl samhällets som individens sida förbättrar livskvalitén<br />
och minskar samhällets kostnader för vård och omsorg. En investering i<br />
hälsosamt <strong>åldrande</strong>, där insatserna inriktas på att främja och bevara hälsan,<br />
ökar tillgången på arbetskraft och minskar risken för att människor<br />
pensioneras i förtid. Diskussionen i samhället om äldre och <strong>åldrande</strong>t bör<br />
därför betona möjligheter och resurser istället för att fokusera på funktionsnedsättningar<br />
och kostnader.<br />
En jämlik hälsa är målet<br />
Hälsoutvecklingen i Sverige, Europa och stora delar av världen har varit<br />
mycket positiv. Till exempel har medellivslängden i Sverige ökat från<br />
55 år till 80 år det senaste seklet. De flesta äldre är friskare och mer<br />
aktiva än någonsin och allt fler människor över 65 år fortsätter att arbeta.<br />
Flertalet klarar sig bra på egen hand ända upp till 80-årsåldern.<br />
Men det finns ett orosmoln – den ojämlika hälsan. Utöver levnadsvanornas<br />
betydelse så påverkar även livsvillkoren, såsom utbildning, ekonomi<br />
och etnisk tillhörighet, våra förutsättningar för hälsa och välbefinnande.<br />
Därför är det ingen slump att vissa personer drabbas av ohälsa i högre<br />
grad än andra.<br />
Resultat från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visar<br />
att ju högre ålder, desto färre är det i befolkningen som tycker sig ha en
god hälsa. Samma utveckling gäller för det sociala deltagandet i samhälls<strong>livet</strong>,<br />
som minskar markant bland de äldsta i enkätstudien.<br />
Exempel på plats där socialt deltagande kan äga rum är studiecirkel/kurs,<br />
teater/bio, konstutställning, sporttillställning, offentlig tillställning (danstillställning<br />
eller liknande), större släkt sammankomst eller privat fest.<br />
3
4<br />
Att vara delaktig i samhället betyder mycket för det sociala och samhälleliga<br />
inflytandet, vilket i sin tur är grunden för jämlik hälsa. Olika former<br />
av mötesplatser är exempel på miljöer där äldre fortsatt kan delta aktivt<br />
i samhälls<strong>livet</strong>. Det är en god investering i hälsa som bidrar till både<br />
sociala nätverk och till att skapa en mening i tillvaron. Det psykiska välbefinnandet<br />
verkar däremot bli bättre vid högre ålder, vilket även andra<br />
studier bekräftar. De socioekonomiska skillnaderna är tydliga där de som<br />
haft ett arbetaryrke uppger sämre hälsa på flertalet områden.<br />
Andel med bra eller väldigt bra hälsa efter ålder (%) kvinnor män<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
62<br />
65<br />
58<br />
64<br />
55–64 år 65–74 år 75–84 år 16–84 år<br />
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2007–2010, <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
43<br />
49<br />
69<br />
73
Det är lönsamt att investera<br />
i hälsosamt <strong>åldrande</strong>!<br />
Andelen äldre ökar liksom medellivslängden.<br />
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande<br />
insatser förbättrar<br />
livskvaliten och minskar samhällets<br />
kostnader för vård och omsorg.<br />
Hälsan är ojämnt fördelad i befolkningen.<br />
Skillnaderna jämnas<br />
inte ut med ökad ålder utan skillnader<br />
som uppstod tidigare i <strong>livet</strong><br />
tenderar att bli bestående.<br />
Hälsa är en viktig faktor för samhällets<br />
ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. En<br />
investering i hälsosamt <strong>åldrande</strong> ökar tillgången<br />
på arbetskraft och minskar risken<br />
för att människor pensioneras i förtid. Det<br />
finns också starka etiska argument för att<br />
investera i ett hälsosamt <strong>åldrande</strong>.<br />
Social gemenskap och socialt stöd,<br />
meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda<br />
matvanor lyfts fram som extra viktiga<br />
faktorer för ett gott <strong>åldrande</strong>.<br />
(Fritt från rapporten ”Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med<br />
möten, mat och aktivitet”. <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>, 2009).<br />
5
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
har till uppgift att:<br />
• följa upp och analysera hälsoutvecklingen<br />
bland äldre<br />
• fungera som kunskapscentrum<br />
för folkhälso insatser<br />
för äldres hälsa<br />
• medverka vid konferenser,<br />
seminarier och utbildningar<br />
• samverka med landsting,<br />
kommuner och andra<br />
aktörer, t.ex. ideell sektor.<br />
6<br />
Vad gör vi för att främja ett<br />
hälsosamt <strong>åldrande</strong>?<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong> stöttar landsting, regioner, kommuner och<br />
andra aktörer som arbetar med insatser för ett hälsosamt <strong>åldrande</strong>. Vi<br />
vill öka medvetenheten om att äldre människors deltagande och engagemang<br />
är en samhällsinvestering och en tillgång för den enskilda människan.<br />
Vi vill också öka kunskapen om tillgängliga aktiviteter och åtgärder<br />
som främjar ett hälsosamt <strong>åldrande</strong>. Vår primära målgrupp inom området<br />
är personer i den s.k. tredje* åldern.<br />
Inom ramen för ett av våra regeringsuppdrag arbetar vi med en webbaserad<br />
vägledning för ett aktivt och hälsosamt <strong>åldrande</strong>. Den ska ge<br />
inspiration och kunskap kring hur kommuner och landsting kan arbeta<br />
och inte minst hitta och utveckla former för samverkan mellan olika<br />
aktörer.<br />
* Tredje åldern beskrivs som den för många långa och relativt friska tiden som ålderspensionär,<br />
det vill säga innan man blivit beroende av andras hjälp för sitt dagliga liv.
Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar<br />
för en god hälsa på lika villkor för <strong>hela</strong> befolkningen. <strong>Statens</strong><br />
<strong>folkhälsoinstitut</strong> har därför regeringens uppdrag att analysera och<br />
följa upp den nationella folkhälsopolitiken samt att föreslå framtida<br />
satsningar och prioriteringar. Resultatet presenteras i en regelbundet<br />
återkommande folkhälsopolitisk rapport.<br />
Denna rapport är en av 21 underlagsrapporter för Folkhälsopolitisk<br />
rapport 2010 – Framtidens folkhälsa allas ansvar, som <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
presenterade för regeringen i november 2010. Rapporten ger<br />
en fördjupad kunskap och information om äldres hälsa.<br />
Syftet med denna rapport är att visa hur förutsättningarna för äldres<br />
hälsa med fokus på perioden 2004–2009 har utvecklats, vilka åtgärder<br />
som har genomförts inom området samt att ge rekommendationer till<br />
framtida åtgärder.<br />
Rapporten vänder sig i första hand till sakkunniga och praktiker som på<br />
olika sätt arbetar med äldre människor men även politiker, som genom<br />
denna skrift får ett fördjupat underlag för att följa upp genomförda<br />
åtgärder och göra prioriteringar för framtidens folkhälsa genom<br />
satsningar på äldre.<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong> utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
Distributionstjänst<br />
120 88 Stockholm<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
Distributionstjänst<br />
120 88 Stockholm<br />
R 2011:12<br />
fhi@strd.se<br />
www.fhi.se<br />
Fax 08-449 88 11<br />
fhi@strd.se<br />
www.fhi.se<br />
ISSN 1651-8624<br />
ISBN 978-91-7257-823-4 (pdf)<br />
ISBN 978-91-7257-824-1 (print)<br />
I framtiden kommer vi att få en ökad andel äldre i befolkningen och<br />
därmed sannolikt en ökad andel människor med funktionsnedsättning.<br />
Om vi lyckas bygga ett samhälle som är tillgängligt för alla skapas delaktighet<br />
och inflytande. Detta medför bland annat ökad fysisk aktivitet<br />
och social samvaro – två viktiga faktorer för ett hälsosamt liv och ett<br />
aktivt <strong>åldrande</strong>. De positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och utevistelse<br />
för äldre är många. I denna skrift beskrivs vilka faktorer i närmiljön<br />
som främjar detta, till exempel social sammanhållning i bostadsområden,<br />
promenadvänlighet och tillgång till närnatur. Trygghet, säkerhet<br />
och tillgänglighet är andra nyckelfaktorer som i hög grad påverkar möjligheten<br />
till fysisk aktivitet. I skriften lyfts ett antal lärande exempel fram<br />
som visar vad som är praktiskt möjligt att åstadkomma med rätt resurser<br />
och prioriteringar.<br />
Skriften vänder sig främst till kommuner och organisationer som agerar<br />
på det lokala och regionala planet och som har goda möjligheter att verka<br />
för en aktiv samhällsplanering när det gäller äldres förutsättningar till<br />
fysisk aktivitet. Skriften bör också vara av stort intresse för samhällsplanerare,<br />
beslutsfattare, folkhälsostrateger, föreningar, frivilligorganisationer<br />
och andra som på olika sätt verkar för ett mer hållbart samhälle.<br />
Skriften är den fjärde i en serie med fyra delrapporter. Skrifterna är en del<br />
av <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>s regeringsuppdrag Stödjande miljöer för<br />
fysisk aktivitet 2006–2008, som handlar om att påbörja ett långsiktigt<br />
utvecklingsarbete kring byggd miljö och fysisk aktivitet.<br />
R 2008:35<br />
ISSN 1651-8624<br />
ISBN 978-91-7257-584-4<br />
Rapporter om hälsofrämjande och<br />
förebyggande insatser bland äldre:<br />
Äldres hälsa<br />
R 2011: 12<br />
Äldres hälsa<br />
Kunskapsunderlag för<br />
Folkhälsopolitisk rapport 2010<br />
Äldres miljöer<br />
för fysisk aktivitet<br />
– samhällsplanering för ökad fysisk<br />
aktivitet och ett hälsosamt <strong>åldrande</strong><br />
Anna Bergman Stamblewski<br />
Fler rapporter hittar du på www.fhi.se/Publikationer<br />
Klicka på länken ”Publikationer per område” och därefter ”Publikationer äldre”.<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
Distribution<br />
SE-120 88 Stockholm<br />
Äldres hälsa.<br />
Kunskapsunderlag för<br />
Folkhälsopolitisk rapport 2010<br />
ISBN 9789172578234 (pdf)<br />
ISBN 9789172578241 (print)<br />
Prognoser visar att samhällets kostnader för äldreomsorg och sjukvård<br />
kan komma att öka. Det är därför angeläget att redan i dag investera i<br />
hälsofrämjande metoder för att skjuta upp äldres funktionsnedsättningar<br />
och deras behov av hemtjänst och sjukvård dels av samhällsekonomiska<br />
skäl, dels för livskvalitetens skull.<br />
Äldre själva betonar social gemenskap och aktiviteter som betydelsefulla<br />
för en god hälsa, eftersom detta ger dem möjlighet att utöka det<br />
sociala nätverket – som av naturliga skäl kan minska med stigande<br />
ålder. Hälsofrämjande insatser och metoder kan öka äldres hälsa och<br />
självständighet samt även förebygga en rad sjukdomar.<br />
Genom denna skrift vill <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong> öka kunskapen om<br />
långsiktiga hälsofrämjande insatser bland äldre och även inspirera till<br />
mötesplatser som främjar social gemenskap, fysisk aktivitet och goda<br />
matvanor. I skriften beskrivs bland annat ett antal metoder som kan<br />
användas i sådana sammanhang. Den ger också exempel på mötesplatser<br />
från både offentlig och ideell sektor. En viktig utgångspunkt är<br />
äldres olika levnadsvillkor såsom yrke och inkomst. .<br />
Skriften vänder sig till politiker och tjänstemän i kommuner och<br />
landsting/regioner som kommun- och landstingsledningar, ansvariga<br />
för äldrefrågor och folkhälsoarbete bland äldre, kultur-, fritids- och<br />
samhällsbyggnadsfrågor, samt nyckelpersoner inom den ideella sektorn.<br />
Den kan också användas i utbildningssammanhang.<br />
Författarna Emmy Nilsson, Suzanne Nilsson, Therese Räftegård Färggren<br />
och Nina Åkeson är samtliga utredare vid <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong> utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
Distributionstjänst<br />
120 88 Stockholm<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
Distributionstjänst<br />
120 88 Stockholm<br />
fhi@strd.se<br />
www.fhi.se<br />
Äldres miljöer för fysisk aktivitet<br />
– samhällsplanering för ökad<br />
fysisk aktivitet och ett hälsosamt<br />
<strong>åldrande</strong><br />
ISBN 9789172575844<br />
Fax 08-449 88 11<br />
fhi@strd.se<br />
www.fhi.se<br />
fhi@strd.se<br />
www.fhi.se<br />
R 2009:18<br />
ISSN 1651-8624<br />
ISBN 978-91-7257-656-8<br />
Denna skrift är ett led i <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>s arbete med att öka<br />
kunskapen om äldres hälsa utifrån delaktighet och inflytande i samhället.<br />
Den ger också exempel på samhällsplanerande insatser för att främja<br />
äldres delaktighet och inflytande på olika nivåer. Dessa insatser kan ge<br />
stöd till individens eget val för att påverka den egna livssituationen.<br />
De hälsofrämjande praktiska erfarenheterna i skriften kommer från<br />
olika delar av landet.<br />
Att ha möjlighet att påverka och ta saker i egna händer är grundläggande<br />
för en god hälsa. Det kan exempelvis handla om att besöka en träffpunkt,<br />
delta i förenings<strong>livet</strong>, förbättra utemiljön eller påverka politiska beslut i<br />
kommun eller landsting. Äldre människor har här viktiga kunskaper och<br />
erfarenheter att bidra med i samhällsutvecklingen.<br />
Skriften vänder sig till politiker och ansvariga för samhälls- och folkhälsoplanering<br />
inom kommuner och landsting samt till äldre – enskilda eller<br />
organiserade. Skriften är också användbar för ideella föreningar och<br />
organisationer samt företag delaktiga i hälsofrämjande arbete, till exempel<br />
bostadsföretag. Skriften kan även användas i utbildningssammanhang.<br />
Rapport R 2008:11<br />
ISSN 1651-8624<br />
ISBN 978-91-7257-530-1<br />
Det är aldrig för sent!<br />
R 2009 : 18<br />
Det är aldrig för sent!<br />
Förbättra äldres hälsa med möten,<br />
mat och aktivitet<br />
Var med<br />
och bestäm!<br />
Delaktighet och inflytande – en<br />
förutsättning för hälsosamt <strong>åldrande</strong><br />
erfarenheter av hälsofrämjande arbete<br />
Det är aldrig för sent! Förbättra<br />
äldres hälsa med möten, mat och<br />
aktivitet<br />
ISBN 9789172576568<br />
Var med och bestäm! Delaktighet<br />
och inflytande – en förutsättning för<br />
hälsosamt <strong>åldrande</strong>. Erfarenheter av<br />
hälsofrämjande arbete<br />
ISBN 9789172575301<br />
ISBN 978-91-7521-001-8 (print)<br />
ISBN 978-91-7521-000-1 (pdf)<br />
© statens <strong>folkhälsoinstitut</strong>. foto: Photos.com. tryck: lenanders Grafiska aB, kalmar, 2012.