13.10.2013 Views

Satsa på de äldres hälsa, 116 kB - Statens folkhälsoinstitut

Satsa på de äldres hälsa, 116 kB - Statens folkhälsoinstitut

Satsa på de äldres hälsa, 116 kB - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Satsa de äldres hälsa

En kunskapssammanställning

med goda exempel

statens folkhälsoinstitut

www.fhi.se


Satsa de äldres hälsa

En kunskapssammanställning

med goda exempel

statens folkhälsoinstitut

www.fhi.se


© statens folkhälsoinstitut 2002:27

isbn: 91-7257-162-4

issn: 1104-358X

redaktör: göran berleen

omslagsfotografi: sjöberg classic bildarkiv

tryck: sandvikens tryckeri, 2003, sandviken


Fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och ett

meningsfullt liv. Det är de fyra hörnpelare som en god hälsa för

äldre bygger .

Att satsa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verk-

samhet för äldre vinner alla , både den enskilde individen och

samhället. Den enskilde mår bättre och lever längre, samhället

kan satsa mer av sina resurser de riktigt gamla.

Den här skriften vänder sig till politiker, beslutsfattare och

andra som arbetar med äldre och innehåller argument för före-

byggande insatser och fakta om äldres hälsoutveckling.

Satsa de äldres hälsa 3

För den som vill fördjupa sig i ämnet finns kunskapssamman-

ställningen ”Bättre hälsa hos äldre”, vilken denna skrift bygger.


4 Satsa de äldres hälsa


Innehåll

Satsa de äldres hälsa 5

Åldrandet en långsam process ______________________ 6

Att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

bland äldre ______________________________________ 7

Hälsoläget i dag __________________________________ 10

Äldre invandrares hälsa __________________________ 13

Sjuklighet – trender och riskfaktorer __________________ 15

Närmare hälften av alla äldre har hjärt/kärlsjukdom ____ 15

Var tredje svensk får cancer ________________________ 15

Diabetes – ökar snabbt __________________________ 16

Skador och olycksfall ____________________________ 17

Benskörhet drabbar främst kvinnor __________________ 17

Sämre funktioner med åren ________________________ 18

Psykisk ohälsa – ett stort problem bland äldre __________ 18

Demens ______________________________________ 19

Dödsorsaker ____________________________________ 20

Goda exempel folkhälsoarbete bland äldre __________ 22

Dagcentret Bozorgan i Gottsunda (Uppsala) __________ 22

Loket i Emmaboda ______________________________ 23

Hälsofrämjande arbete i Habo ____________________ 24

Säker närmiljö kan förebygga lårbensfrakturer hos äldre __ 27

Några lästips ____________________________________ 30


6 Satsa de äldres hälsa

Åldrandet – en långsam process

Åldrande är en långsam, successiv process utan bestämda

gränser och med stor variation mellan individer. Det finns inte

heller någon allmänt accepterad definition av åldrande som

begrepp.

Många hälsoförändringar hos äldre kan ha sin orsak i beteen-

den, vanor och ovanor som grundlagts under många år. Därför

kan förebyggande verksamhet bland yngre och medelålders

minska ohälsa under ålderdomen. Och det är aldrig för sent att

ändra sina levnadsvanor – till exempel minskar de som slutar

röka vid 65–70 års ålder risken att dö i förtid till hälften.


Att arbeta hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande bland äldre

Satsa de äldres hälsa 7

Det finns en rad områden där hälsofrämjande och sjukdomsföre-

byggande insatser kan ge god utdelning i form av bättre hälsa

och minskade kostnader för vård och omsorg. Här är några

exempel:

• Skapa och stödja sociala nätverk – att finnas i ett socialt

sammanhang ger mening åt livet.

• Ge invandrare möjligheter till särskild verksamhet för äldre

där det finns möjligheter att träffa andra med samma kulturella

bakgrund och språk.

• Kultur i alla former har en positiv inverkan hälsan.

Satsa fysisk aktivitet, 30 minuters lätt motion per dag är

tillräckligt för att bevara styrkan i benen, kalkhalten i skelettet

och ha bättre kontroll av blodfetterna. Det är en hälsovinst att

börja träna även sent i livet.

• Rökavvänjning för äldre ger goda resultat även högt upp i

åldrarna.

• Goda matvanor och näringsriktig kost. En bra matsituation är

viktigt för välbefinnandet samtidigt som balansen mellan


8 Satsa de äldres hälsa

näringsämnen och mängden energi måste anpassas till de

individuella behoven.

• Minska andelen överviktiga. Övervikt i sig är en riskfaktor för

dåligt allmäntillstånd, sjuklighet och dödlighet.

• Arbeta för bättre alkoholvanor och mer måttligt drickande.

Med åldern minskar de upplevda positiva effekterna av alkohol,

men de negativa effekterna är de samma eller värre ju äldre

man blir.

• Visa alternativ till användningen av sömnmedel och anti-

depressiva medel. I dag står de som är över 65 år för drygt

hälften av all sömnmedel som säljs.

• Arbeta för ett mer flexibelt sätt att se livsloppet.

Utbildning, arbete, samhällsengagemang och fritid bör bli

parallella sr i alla åldrar och bland annat ge möjlighet till

dem som vill arbeta även efter pensionsåldern.

• Skapa ett samhälle och bostäder där det är möjligt att bo även

gamla dar. Äldre personer vill helst bo i ett område med en

blandning av alla åldrar. Välplanerade kök, lättskötta badrum

med god säkerhet är en av förutsättningar för att klara sig själv

länge.

• Anpassa utemiljön kring bostadsområden så att det under-

lättar för äldre att komma ut och vistas ute.


• Förebygg skador och olycksfall både i den inre och yttre

miljön.

• Tag med äldres hälsa som ett prioriterat område i kommuner-

nas folkhälsoplaner.

Satsa de äldres hälsa 9


10 Satsa de äldres hälsa

Hälsoläget i dag

Sverige har, tillsammans med Italien, världens äldsta befolkning,

särskilt bland de riktigt gamla. Drygt 17 procent av invånarna är

65 år eller äldre. Var tionde äldre är utländsk medborgare eller är

född utomlands. Denna andel ökar dock mycket snabbt.

Andelen invånare över 65 år beräknas vara relativt konstant

fram till 2009 för att sedan öka kraftigt. År 2010 beräknas andelen

äldre vara 18,8 procent och år 2030 beräknas andelen ha ökat till

23,3 procent. Den kraftiga ökningen beror det stora antal som

föddes efter andra världskrigets slut som nu blivit gamla.

Hälsan bland dem som är mellan 65 och 84 år har förbättrats

under de senaste 20 åren även om bilden inte är entydig.

Förmågan att röra sig är bättre, andelen som har svårt att klara

sina dagliga sysslor har minskat, synförmågan är bättre, medan

hörseln är sämre i vissa grupper. Färre lättare psykiska besvär

rapporteras.

Under åren 2000 och 2001 bröts den ovan redovisade ut-

vecklingen. Då var det fler män och kvinnor i åldrarna 65-74 år

som bedömde sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt, jämfört

med åren 1984-1999. För kvinnor i åldrarna 75-84 skedde en


kraftig förbättring under åren 1996-1999, men den har nu brutits

och är tillbaka till nivån i slutet av 1980-talet.

Liksom för övriga åldersgrupper är det fler än tidigare som

uppger att de har besvär med sömnen. För män i åldrarna 65-74

år var det 23 procent som hade sådana besvär 2000-2001 och 36

procent av kvinnorna. För män i åldrarna 75-84 år var det under

dessa år 25 procent och för kvinnor 43 procent som hade besvär

med sömnen.

Svenska och japanska män lever längst i världen och har en

förväntad medellivslängd 77,7 år (Sverige 2002). De svenska

kvinnorna ligger inte lika bra till som de japanska, de förväntas

leva 82,1 år jämfört med de japanska kvinnorna som ligger 84

år. Några av förklaringarna till detta är att svenska kvinnor i

åldrarna 45–64 år röker mer än männen samt att de i högre grad

är dubbelarbetande, d.v.s. även har huvudansvaret för hemmet,

vilket skapar stress och verkar hälsan negativt.

I jämförelse med de japanska kvinnorna inverkar även kost-

vanorna, som är bättre i Japan än i Sverige.

Under den senaste femårsperioden har den förväntade medel-

livslängden för 65-åriga kvinnor varit i stort sett oförändrad

medan den ökat med drygt ett halvår för män.

Satsa de äldres hälsa 11


12 Satsa de äldres hälsa

Socioekonomiska skillnader i dödlighet kvarstår åtminstone

till 89 års ålder, men är mindre än bland de förvärvsarbetande.

Detta kan möjligen bero att sjuka personer dött i lägre åldrar.

Bland män är överdödligheten cirka 25 procent högre bland

ensamstående 65-84 år än bland sammanboende, däremot är det

ingen skillnad för kvinnor.

Socioekonomiska skillnader i dödlighet kvarstår även efter

det att hänsyn tagits till dåligt hälsotillstånd. Personer med

funktionsnedsättning (har nedsatt syn eller rörelsehinder och

inte klarar av städning eller inköp av livsmedel eller matlagning)

har cirka 50 procents överrisk för förtidig död jämfört med dem,

som inte har sådan funktionsnedsättning som leder till hjälp-

behov. Trots att kvinnor oftare rapporterar ohälsa och hjälpbehov

är deras medellivslängd längre.

Med hjälp av så kallade hälsoindex har Statistiska Central-

byrån (SCB) räknat fram att det troligen är år av hälsa som lagts

till livet när vi lever allt längre trots att människor med en eller

flera sjukdomar också lever längre än för 20 år sedan.

En 65-åring i Sverige har i genomsnitt 18,5 år kvar att leva. De

regionala skillnaderna är relativt små men länen i norr har något

kortare medellivslängd än länen i söder. I de norra länen är död-


ligheten i hjärt/kärlsjukdomar och diabetes högre än i övriga

delar av landet.

De socioekonomiska skillnaderna (till exempel utbildningsnivå,

arbetsliv, inkomst och boende) i landet blir tydligare om en jäm-

förelse görs mellan kommuner och församlingar, även om dessa

siffror blir osäkrare eftersom det statistiska underlaget (död-

ligheten i befolkningen) är mindre.

Äldre invandrares hälsa

Äldre invandrare är en stor och ökande grupp i Sverige. Gruppen

är heterogen och det finns nästan ingen statistik som belyser

äldres hälsa och livssituation. I allmänhet vet man dock att

invandrare i allmänhet har bra skolutbildning, är arbetslösa i

högre grad än andra (även om situationen förbättrats något) och

oftare är förtidspensionerade.

Hälsan bland invandrare är sämre; jämfört med infödda svenska

anser dubbelt så många i den här gruppen att de mår dåligt. De

har svåra besvär av långvariga sjukdomar, har nedsatt funktions-

förmåga eller rörelsehinder och går oftare till läkare men mer

sällan till tandläkare.

Satsa de äldres hälsa 13

Invandrare har också färre kontakter med grannar och med


14 Satsa de äldres hälsa

arbetskamrater fritiden. Risken för att bli än mer isolerad när

man blir äldre är stor, framför allt grund av språksvårigheter

och framför allt för dem som kommit till Sverige som äldre och

för dem som har en annan språkstruktur än det svenska språket.

Dessutom omfattas många invandrare som kommer till Sverige

som gamla inte av det svenska välfärdssystemet samma sätt

som andra.


Sjuklighet – trender och riskfaktorer

Närmare hälften av alla äldre har hjärt/kärlsjukdom

Närmare hälften av alla i Sverige över 65 år har hjärt/kärlsjuk-

domar även om dödligheten i denna sjukdomsgrupp har sjunkit

med drygt en tredjedel de senaste 20 åren. Till hjärt/kärlsjuk-

domarna räknas kranskärlssjukdomar, hjärtsvikt och stroke

(slaganfall).

De viktigaste riskfaktorerna för att få hjärt/kärlsjukdom är

tobaksrökning, låg fysisk aktivitet, höga blodfetter, högt blod-

tryck och fetma. Diabetes och ärftliga faktorer ökar också risken

för att drabbas av hjärt/kärlsjukdomar. Även hög alkohol-

konsumtion är en riskfaktorer.

Var tredje svensk får cancer

Satsa de äldres hälsa 15

Cancer är ett sammanfattande namn för mer än 200 olika sjuk-

domar av skiftande karaktär. Risken att insjunkna i cancer ökar

med stigande ålder. Två av tre som drabbas av cancer är över 65

år, var tredje svensk beräknas få cancer och vart femte dödsfall

har cancer som orsak. Anledningen till att cancer är en så stor


16 Satsa de äldres hälsa

sjukdomsgrupp är den ökande medellivslängden.

Den vanligaste cancerformen är för kvinnor bröstcancer och

för män prostatacancer. Andra vanliga former är lungcancer och

cancer i mag-tarmkanalen. Typiskt för många cancerformer är

att det tar lång tid för sjukdomen att utvecklas. Förebyggande

åtgärder bör därför sättas in tidigt. Antalet som får bröstcancer

eller prostatacancer ökar medan antalet som får lungcancer

minskar. Även antalet som får tjocktarmscancer ökar något.

Riskfaktorerna för att få cancer är många och mer eller mindre

väl belagda. Tobaksrökning är den största enskilda riskfaktorn,

nio av tio fall av lungcancer orsakas av rökning. Alkohol och en

kost som innehåller lite eller inga fibrer, grönsaker, frukt och bär

är andra riskfaktorer liksom solljus och strålning från röntgen-

strålar eller radioaktiva ämnen.

Diabetes – ökar snabbt

Diabetes typ 2 (så kallad åldersdiabetes) är en av de snabbast

ökande sjukdomarna i Sverige. Förekomsten av den här typen av

diabetes ökar med åldern. Omkring 20 procent av alla över 80 år

har sjukdomen och det kan finnas dubbelt så många som har

oupptäckt diabetes. En av anledningarna till denna snabba ökning


är att allt fler blir överviktiga och fysiskt inaktiva, inte minst

männen. Riskfaktorer i övrigt är för diabetes är i stort desamma

som för hjärt/kärlsjukdom.

Skador och olycksfall

Fallskador bland äldre är i dag ett av de största folkhälso-

problemen. Antalet äldre som fått höftfraktur har fördubblats de

senaste decennierna och antalet fallolyckor ökar kraftigt med

stigande ålder. Äldre människor svarar för större delen av

olycksfallsskadorna i statistiken för både slutenvård och döds-

orsaker.

Riskfaktorer inomhus är hala golv, lösa mattor och felaktiga

skor. Minskad fysisk rörlighet, mindre varierad kost och rörlig-

het kan också spela in, men orsaksbilden är komplicerad genom

att riskfaktorerna verkar varandra. Bostaden, utemiljön och

trafiken är viktiga miljöfaktorer att ta hänsyn till liksom vikten

av sociala nätverk och socialt stöd.

Benskörhet drabbar främst kvinnor

Satsa de äldres hälsa 17

Benskörhet är en skelettsjukdom som karaktäriseras av låg täthet

i benmassan som leder till ett försvagat skelett och ökad risk för


18 Satsa de äldres hälsa

benbrott. Sjukdomen drabbar i första hand kvinnor efter klimak-

teriet, men andelen män med benskörhet ökar.

Riskfaktorer för benskörhet är låg fysisk aktivitet, rökning,

alkoholmissbruk, lågt intag av kalk, östrogenbrist. Att vistas

utomhus i dagsljus har positiva effekter genom att detta för-

bättrar kroppens förmåga att bilda D-vitaminer, vilket ökar

kroppens förmåga att ta upp kalcium. Kalcium behövs för att

stärka skelettet.

Sämre funktioner med åren

Bland de funktionshinder som drabbar de äldre finns nedsatt

hörsel, nedsatt syn, värk i rörelseorganen samt urininkontinens.

Psykisk ohälsa – ett stort problem bland äldre

I Sverige finns det cirka 150 000 äldre med depression, 100 000

som har ångest och lika många som har psykotiska tillstånd. I

yngre åldrar är depression vanligare bland kvinnor än bland

män, men skillnaderna jämnas ut med åldern.

Risken för självmord är betydande vid depression hos äldre,

framför allt äldre män, även om självmorden minskat avsevärt

hos män under de senaste 30 åren. Ungefär vart fjärde självmord


Satsa de äldres hälsa 19

(26 procent) begicks av personer över 65 år. Det är dock betydligt

fler som dör av hjärt/kärlsjukdomar och cancer i dessa åldrar.

Demens

Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom som

svarar för 60 procent av alla som har demens. Demenssjuk-

domarna är livslånga och innebär svårt psykiskt lidande för de

drabbade och deras anhöriga. I åldern 65–69 år beräknas cirka 1

procent av befolkningen ha demens, i åldern 70–74 år är andelen

cirka 3 procent. I åldrarna över 90 år beräknas 20 procent lida av

demens.

Riskfaktorerna för demens är framför allt hjärt/kärlsjukdom

och demens anses numera vara en välfärdssjukdom. Det finns

också ett samband mellan socioekonomisk status och Alzheimers

sjukdom. Låg utbildning verkar innebära större risk för sjuk-

domen. Även rökning, stillasittande samt ett isolerat och passivt

liv ökar risken för Alzheimers sjukdom. Alkohol är en välkänd

orsak till en specifik typ av demens, så kallad alkoholdemens.

Högt eller förhöjt blodtryck, liksom lågt blodtryck kan också ha

samband med demens.


20 Satsa de äldres hälsa

Dödsorsaker

86 procent av dem som dör under ett år är 65 år eller äldre. Det är

4 procent fler än ungefär två decennier tidigare. Att andelen är

högre nu förklaras av den ökande medellivslängden. Den

dominerande dödsorsaken är hjärt/kärlsjukdomar, både för män

och kvinnor. I åldersgruppen 65–74 år är tumörerna dock en

vanligare dödsorsak för kvinnor.


Dödsorsaker för åldrarna 65–74 samt 75 år och äldre, män

respektive kvinnor, år 2000.

Satsa de äldres hälsa 21

Dödsorsak 65–74 75–

Män Kvinnor Män Kvinnor

procent procent procent procent

Hjärt/kärlsjukdomar 45,0 34,5 51,4 53,4

Tumörer 33,8 41,6 20,9 14,9

därav 5,7 - 6,3 -

prostata

bröstkörtel - 5,3 - 1,8

lunga, luftstrupe 7,5 6,2 2,5 1,2

tjocktarm 2,6 3,3 1,5 1,4

leukemi 2,8 4,0 1,8 1,6

Andningsorganens sjuk- 5,5 6,7 9,2 7,7

domar (KOL*, influensa,

lunginflammation)

Yttre orsaker till sjuk- 3,3 2,6 2,8 2,4

dom och död, inklusive

olycksfall och självmord

därav 1,9 1,5 2,1 2,1

olyckor

självmord 1,2 0,7 0,4 0,1

Matsmältningsorganens 2,9 3,1 2,8 2,4

sjukdomar

Diabetes 2,2 2,1 1,7 1,9

Psykiska sjukdomar 1,5 1,2 3,6 6,5

Övriga dödsorsaker 5,8 8,2 7,6 10,1

Totalt 100 100 100 100

Källa: SCB

* KOL= Kronisk obstruktiv lungsjukdom i huvudsak orsakad av rökning


22 Satsa de äldres hälsa

Goda exempel folkhälsoarbete bland äldre

Det finns en rad goda exempel att förebyggande arbete lönar

sig, särskilt bland äldre. Här redovisas några.

Dagcentret Bozorgan i Gottsunda (Uppsala)

Föreningen Bozorgan (den färgade blomman) startade 1996 ett

dagcenter i Gottsunda med av bidrag från Socialdepartementet.

Föreningen, som främst vänder sig till äldre iranier, hade från

början 25 medlemmar. Nu deltar ca 100 personer i olika grupp-

aktiviteter. Syftet med verksamheten är att främja hälsa, väl-

befinnande och anpassning till svenska förhållanden. Verksam-

heten bedrivs nu i Uppsala kommuns regi och den projektanställda

personalen finns kvar, men frivilliginsatser görs också. Frivillig-

arbetarna har man nått genom dörrknackning.

Hälsofrämjande information ges av distriktssköterskor, arbets-

terapeuter, biståndshandläggare, tandläkare, gynekologer och

dietister. En utvärdering har visat att antalet läkarbesök för sex

observerade iranska kvinnor minskat med betydligt mer än

hälften. En frivilligjour är bemannad dygnet runt och denna har

hittills bidragit till att rädda flera människors liv.


Kontaktpersoner: Vahideh Firouzkouhi; tel: 018/727 5963 eller

Mahin Alizadeh, tel: 018/727 5703

Loket i Emmaboda

Satsa de äldres hälsa 23

Emmaboda är en av de kommuner som fått medel från

Socialdepartementet och Statens folkhälsoinstitut för att utveckla

sociala och hälsofrämjande insatser för äldre. Verksamheten har

utvärderats genom s.k. kollegiegranskning, vilket innebär att

kommunerna träffats upprepade gånger och granskat och jäm-

fört sina olika projekt. Man har bl.a. analyserat projektets

ledning, styrning och förankring. Utvärderingen har letts av

Monica Nordström, FoU i Väst, som dokumenterat denna i en

rapport; ”Levande mötesplatser – om att skapa nätverk” (april

2002). I en annan utvärdering av Peter Westlund, Fokus Kalmar

län, granskas Emmabodas sociala synsätt och Lokets roll i detta.

Loket i Emmaboda är en mötesplats för äldre och ett ställe där

olika generationer och människor med olika kulturbakgrund kan

mötas. Syftet har också varit att skapa nya och utveckla redan

befintliga mötesplatser för att höja människors livskvalitet och

underlätta kvarboende samt förebygga omsorgsbehov och ohälsa.

Från början var det ett vanligt servicehus för äldre med lägen-


24 Satsa de äldres hälsa

heter plus gemensamma utrymmen, bl.a. en restaurang, runt en

öppen gård. Sedan sex år tillbaka har Loket en tydlig folkhälso-

inriktning. Deltagarna är delaktiga och har inflytande över verk-

samheten.

Lokets effekter de äldres hälsa har inte utvärderats, men ett

lägre behov av äldreomsorg har kunnat konstateras. Projektet,

som nu är avslutat, har haft starkt politiskt stöd och intentionerna

bakom projektet finns inskrivna i kommunens socialtjänstplan.

Verksamheten har därför permanentats och verksamheter lik-

nande Loket håller att utvecklas i övriga delar av kommunen.

Statens folkhälsoinstitut publicerar våren 2003 en samman-

fattande rapport; ”Folkhälsoarbete bland äldre – erfarenheter

från 10 kommuner”, där bl.a. Emmaboda finns med.

Kontaktperson: Anneli Djerf; anneli.djerf@emmaboda.se

Hälsofrämjande arbete i Habo

Redan 1984 bildades ett hälsoråd i Habo initiativ av vård-

centralschefen Kjell Lindström. Hälsorådet utvecklades succe-

sivt till ett tvärsektoriellt samarbetsorgan bestående av tjänste-

män och politiker från primärvård, kommunala förvaltningar,

apotek, kyrka, polis och ideella organisationer.


1997 ombildades Hälsorådet till ett Folkhälsoråd, där kom-

munen fick ett ännu tydligare ansvar för det samhällsinriktade

hälsoarbetet än tidigare. I Folkhälsorådet ingår politiker och

tjänstemän från både kommun och landsting. Ordförandeposten

besätts av kommunen.

Under åren 1981 – 1991 gjorde primärvårdens distrikts-

sköterskor i Habo uppsökande hembesök hos alla personer vid

75 års ålder. Syftet med hembesöket var bl.a. att identifiera olycks-

fallsrisker i hemmet och informera om olycksfallsprofylax samt

ge enkla råd om gynnsamma levnadsvanor. Samtliga invånare i

Habo erbjuds vid 30 och 35 års ålder hälsosamtal vård-

centralen sedan mitten av 1980-talet för att sikt förbättra hälso-

läget när det gäller hjärt/kärlsjukdom, cancer, diabetes och

psykisk ohälsa.

Satsa de äldres hälsa 25

Sedan mitten av 1980-talet har en betydande nedgång i antalet

dödsfall i hjärtsjukdomar i åldrarna under 75 år kunnat noteras.

För männen i Habo har den åldersstandardiserade dödligheten i

hjärtsjukdom halverats och för kvinnorna med drygt tre fjärde-

delar. Denna kraftiga förbättring är tydligare än för övriga

Sverige och innebär att dödligheten i hjärtsjukdom nu är bland

de lägsta i landet. Dessa uppgifter redovisas i en doktorsavhand-


26 Satsa de äldres hälsa

ling av Kjell Lindström; “Methods for Quality Development of

the Primary Health Care Structure”. Linköpings Universitet

2002.

I doktorsavhandlingen konstateras också förbättringar i kost-

och rökvanor samt fysisk aktivitet. Liknande insatser kan införas

i primärvården utan ökade kostnader, men det krävs en god

bemanning vilket primärvården i Habo haft. I stället har vård-

utnyttjandet i sluten vård och äldreomsorg varit betydligt lägre

än genomsnittet för riket (Spri rapport 285; Habo och Bankeryd

– Vårdutnyttjande, kostnader och kvalitet i två primärvårds-

områden).

I Habo fortsätter nu folkhälsoarbetet med samhällsinriktade

åtgärder (kulturaktiviteter, gruppresor, arrangemang för att stärka

det sociala nätverket, balans- och styrkedagar med test, tränings-

grupper, stav- och tipspromenader, nybörjarorientering, olycks-

fallsrond samt särskilda aktiviteter för att förbättra kostintag och

möjligheter till att förbättra måltidens sociala funktion).

Dessutom fortsätter man med personliga hembesök till utvalda

åldersgrupper för att nå även socialt isolerade och dem som inte

har så god förmåga till egna initiativ för att upptäcka individ-

och miljöfaktorer i hemmet, som inverkar negativt hälsa och

livskvalitet.


Kontaktpersoner: Monica Gustafsson, utbildningsansvarig i

Habo; tel: 036-48307.

Säker närmiljö kan förebygga lårbensfrakturer hos äldre

Olycksfall och skador förebyggs effektivast där de inträffar. I de

miljöer där skador uppkommer har ofta kommunen huvud-

ansvaret. Åtgärder i bostaden är ofta enkla och kan utföras av

den äldre själv. 75 % av olycksfallsskadorna bland de äldre sker i

hemmet konstaterades i en kartläggning, som genomfördes i

Skaraborgs län i slutet av 1970-talet. Socialt nätverk, ensam-

boende, riskfaktorer i närmiljön, individuella faktorer som

fysisk aktivitet, kostvanor och levnadsvanor i övrigt har

betydelse. Även medicinska faktorer som trötthet, benskörhet

och andra sjukdomstillstånd kan spela roll.

I den yttre miljön kan det handla om att förbättra trappor,

sköta om gångvägar, trottoarer och att anpassa trafikljus till de

äldres takt. Genom sådana åtgärder lyckades man minska antalet

lårbensfrakturer med 6,6 procent per år för kvinnor och 5,4 procent

för män i Lidköping under åren 1987-1992.

Satsa de äldres hälsa 27

Kostnaden för vård och rehabilitering (kommun och lands-

ting) under första året av en patient som drabbas av en lårbens-


28 Satsa de äldres hälsa

fraktur beräknades till 150 000 kr 1994 (Skador bland äldre;

Socialmedicinsk tidskrift nr 1, 1994), vilket motsvarar drygt

170 000 kr år 2003.

I f d Skaraborgs läns landsting etablerades en enhet för lokalt

hälsoarbete redan 1970-talet. Syftet var bl.a. att samordna

säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande insatser i länet. En

referensgrupp inrättades med representanter för den lokala

hälso- och sjukvårdsorganisationen, kommunens socialtjänst

och pensionärsorganisationerna. Även kommunala förvalt-

ningar för t.ex. stadsplanering och miljö- och hälsoskydd med-

verkade.

Programmet fick en bred inriktning. Ett viktigt inslag var en

gemensam utbildning för personalen inom hälso- och sjukvård

och socialtjänst. Tillsynen av de äldre i deras hemmiljö för-

bättrades. Information till allmänheten och till olika berörda

grupper spreds i form av trycksaker och genom utställningar och

konferenser. Lokala skyddsronder genomfördes, vilket ledde till

förbättringar av den fysiska miljön.

Kontaktpersoner: Maj Ader, Hälso- och sjukvårdskansliet,

Regionens Hus, tel: 0501/623 22, e-post: maj.ader@vregion.se

eller Gudrun Eriksson, Statens folkhälsoinstitut tel: 08/5661

3520 eller e-post: gudrun.eriksson@fhi.se


Satsa de äldres hälsa 29

Inom ramen för projektet Säkra Seniorer i Sundbyberg har

Hyresgästföreningen, pensionärs- och handikapporganisa-

tionerna engagerats att i samarbete med kommunen identifiera

hinder för tillgängligheten i bostadsområden och gatumiljön. En

metodbok för att förebygga fallskador har utarbetats; ”Säkra

seniorer”, Hökby A, Sadigh S, Stockholms läns landsting,

Socialmedicin Norrbacka 2001. Metodboken kan beställas

telefon 08/517 779 25 eller e-post: socmedlib@smd.sll.se


30 Satsa de äldres hälsa

Några lästips:

”Liv till åren” – om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

insatser för äldre. Statens folkhälsoinstitut och Svenska

Kommunförbundet 1998. Rapporten kan inte längre beställas

men kan läsas eller laddas ned www.fhi.se; fakta om folkhälsa;

äldres hälsa.

”Äldres hälsa och välbefinnande” – en utmaning för folkhälso-

arbetet. Stockholms läns landsting och Stiftelsen Stockholms

läns Äldrecentrum 2001. Rapporten kan beställas tel: 08 690

58 10 eller e-post: gulbrandsen@aldrecentrum.se

”Folkhälsoarbete bland äldre” – erfarenheter från 10 kommuner.

Statens folkhälsoinstitut våren 2003.

”Bättre hälsa hos äldre” – en kunskapssammanställning. Statens

folkhälsoinstitut våren 2003.

”Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring” SENIOR 2005 (SOU

2002;29)


Fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och ett meningsfullt

liv. Det är de fyra hörnpelare som en god hälsa för äldre bygger .

Att satsa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet

för äldre vinner alla , både den enskilde individen och

samhället. Den enskilde mår bättre och lever längre, samhället kan

satsa mer av sina resurser de riktigt gamla.

Den här skriften vänder sig till politiker, beslutsfattare och andra

som arbetar med äldre och innehåller argument för förebyggande

insatser och fakta om äldres hälsoutveckling.

För den som vill fördjupa sig i ämnet finns kunskapssammansättningen

”Bättre hälsa hos äldre”, vilken denna skrift bygger.

Statens folkhälsoinstitut

Distributionstjänst

12088 Stockholm

Fax 08-449 88 11

E-post fhi@strd.se

Internet www.fhi.se

Rapport 2002:27

ISBN 91-7257-162-4

ISSN 1104-358X

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!