13.10.2013 Views

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning, 825 ...

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning, 825 ...

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning, 825 ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SSTUDIEN<br />

HÄLSA OCH<br />

VÄLFÄÄRD<br />

BLAN ND BARN OCH UNGGDOM<br />

I<br />

DDE<br />

NORDIISKA<br />

LÄN NDERNA VVID<br />

NORD DISKA HÖ ÖGSKOLANN<br />

FÖR<br />

FFOLKHÄLSSOVETENS<br />

SKAP<br />

H<strong>Hälsa</strong><br />

<strong>och</strong><br />

väälfärd<br />

d <strong>hos</strong><br />

baarn<br />

o<strong>och</strong><br />

u<strong>unga</strong><br />

a meed<br />

ffunkktionsneddsätt<br />

tning g<br />

wwww.fhi.see<br />

A 2012:02


© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT A 2012:02<br />

ISSN 1653-0802<br />

ISBN (PRINT) 978-91-7521-023-0<br />

ISBN (PDF) 978-91-7521-022-3


Innehållsförteckning<br />

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 3<br />

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...................................................................................... 3<br />

FÖRORD .................................................................................................................. 5<br />

SAMMANFATTNING ................................................................................................. 6<br />

SUMMARY ............................................................................................................... 8<br />

The health and well-being of children and adolescents with disabilities ................. 8<br />

1. INLEDNING ....................................................................................................... 11<br />

1.1 Barn <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> en prioriterad grupp ...................... 11<br />

1.2 Från individ- till miljöperspektiv på funktionshinder ....................................... 11<br />

Konventionen om rättigheter för personer <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> ...................... 12<br />

Konventionen om <strong>barn</strong>ets rättigheter .................................................................. 12<br />

1.3 Förekomsten av <strong>funktionsnedsättning</strong>ar bland <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong> i Sverige ......... 13<br />

1.4 Vårt uppdrag ................................................................................................... 14<br />

1.5 Rapportens syfte <strong>och</strong> innehåll ......................................................................... 14<br />

Disposition ...................................................................................................... 14<br />

2. STUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄRD BLAND BARN OCH UNGDOM I DE NORDISKA<br />

LÄNDERNA ............................................................................................................ 16<br />

3. BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ............................................ 18<br />

3.1 Vart tredje <strong>barn</strong> har en <strong>funktionsnedsättning</strong> ................................................. 18<br />

3.2 De vanligaste långvariga sjukdomarna <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>arna ........... 20<br />

3.3 Barn <strong>med</strong> flera långvariga sjukdomar eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar ................ 21<br />

3.4 Indelning av <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> efter svårighetsgrad <strong>och</strong> typ .... 22<br />

Indelning efter <strong>funktionsnedsättning</strong>ens svårighetsgrad ........................................ 22<br />

Indelning efter typ av <strong>funktionsnedsättning</strong> ......................................................... 23<br />

Barn <strong>med</strong> flera långvariga sjukdomar eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar ......................... 25<br />

Överlappning mellan svårighetsgrad <strong>och</strong> typ ........................................................ 26<br />

4. LEVNADSVILLKOR ............................................................................................. 27<br />

4.1 Familje- <strong>och</strong> boendesituation .......................................................................... 27<br />

4.2 Levnadsförhållanden ....................................................................................... 29<br />

5. FYSISK AKTIVITET ............................................................................................ 32<br />

5.1 Barnets fysiska aktivitet ................................................................................. 32<br />

5.2 Familjens fysiska aktivitet .............................................................................. 34<br />

5.3 Familjens syn på hälsa <strong>och</strong> friskvård .............................................................. 35<br />

6. SKOLAN ............................................................................................................ 37<br />

6.1 Trivsel <strong>och</strong> prestation i skolan ........................................................................ 37<br />

6.2 Mobbning ........................................................................................................ 39<br />

7. FRITID .............................................................................................................. 40<br />

7.1 Fritidsaktiviteter ............................................................................................. 40<br />

7.2 Medieanvändning ............................................................................................ 42<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


4 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

8. HÄLSA ............................................................................................................... 44<br />

8.1 Somatiska <strong>och</strong> psykiska besvär <strong>hos</strong> <strong>barn</strong>et ..................................................... 44<br />

8.2 Barnets läke<strong>med</strong>elsanvändning ...................................................................... 45<br />

8.3 Föräldrarnas hälsa <strong>och</strong> välbefinnande ............................................................ 46<br />

Hjälp <strong>och</strong> avlastning <strong>med</strong> hem <strong>och</strong> <strong>barn</strong> .............................................................. 47<br />

9. DISKUSSION ..................................................................................................... 49<br />

Huvudsakliga resultat ....................................................................................... 49<br />

Styrkor <strong>och</strong> svagheter ...................................................................................... 50<br />

Avslutande reflektioner ..................................................................................... 51<br />

10. METOD ............................................................................................................ 52<br />

10.1 Genomförande av undersökningen vid Statistiska centralbyrån ................... 52<br />

Population <strong>och</strong> urval ......................................................................................... 52<br />

Genomförande ................................................................................................. 52<br />

Sekretess ........................................................................................................ 52<br />

Bortfall ........................................................................................................... 52<br />

Vikter ............................................................................................................. 53<br />

Uppgiftslämnare ............................................................................................... 53<br />

10.2 Databearbetning vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap ................. 54<br />

10.3 Databearbetning vid Statens folkhälsoinstitut .............................................. 55<br />

Gruppering av långvariga sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar ........................... 55<br />

Indelning efter <strong>funktionsnedsättning</strong>ens svårighetsgrad ........................................ 56<br />

Indelning efter typ av <strong>funktionsnedsättning</strong> ......................................................... 56<br />

10.4 Statistiska beräkningar ................................................................................. 60<br />

REFERENSER ......................................................................................................... 61<br />

BILAGA 1 UNDERLAG TILL FIGURER ..................................................................... 62<br />

BILAGA 2 ENKÄTEN ............................................................................................... 64<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


Förord<br />

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 5<br />

Barn <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> utgör en viktig grupp inom såväl<br />

folkhälsopolitiken som funktionshinderspolitiken. Det övergripande nationella målet<br />

för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika<br />

villkor för hela befolkningen. För att nå målet krävs att förutsättningarna för hälsan<br />

förbättras <strong>hos</strong> de grupper som är mest utsatta för ohälsa, <strong>och</strong> dit hör många personer<br />

<strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Denna rapport är ett led i vårt arbete <strong>med</strong> att ta fram kunskap om hälsan <strong>och</strong> dess<br />

bestämningsfaktorer bland <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>. Rapporten<br />

bygger på den svenska delen av studien ”<strong>Hälsa</strong> <strong>och</strong> <strong>välfärd</strong> bland <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdom i<br />

de nordiska länderna” som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) lät<br />

genomföra under 2011. Statens folkhälsoinstitut har fått ta del av resultaten från<br />

studien.<br />

Vi visar att det finns skillnader mellan <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>och</strong> <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

inom samtliga undersökta områden: levnadsvillkor, fysisk aktivitet, skola, fritid samt<br />

hälsa. Skillnaderna är störst när vi jämför å ena sidan <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>,<br />

<strong>och</strong> å andra sidan <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Skillnaderna är små<br />

när vi jämför <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong> enbart<br />

allergisjukdomar <strong>med</strong> gruppen <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Vi har även jämfört hälsan <strong>hos</strong> föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> respektive utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>. Jämförelsen visar att föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

oftare är ekonomiskt utsatta <strong>och</strong> i högre grad har psykiska <strong>och</strong> somatiska<br />

besvär än övriga föräldrar. Vår slutsats är att såväl <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

som deras föräldrar behöver ytterligare stöd <strong>och</strong> hälsofrämjande insatser för att<br />

samhället ska nå målet om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.<br />

Rapporten riktar sig till beslutsfattare, skolpersonal <strong>och</strong> andra vuxna som arbetar<br />

<strong>med</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong>. Vi har under arbetet <strong>med</strong> rapporten fått värdefulla synpunkter<br />

från Mats Granlund, Högskolan i Jönköping, samt Myndigheten för handikappolitisk<br />

samordning, Handisam. Rapporten har skrivits av utredarna Maria Corell, Lilly<br />

Augustine <strong>och</strong> Petra Löfstedt, samtliga vid avdelningen för <strong>barn</strong>s <strong>och</strong> äldres hälsa.<br />

Rapporten har granskats av Matt X. Richardson i den interna granskningsgruppen<br />

vid Statens folkhälsoinstitut. Rapporten har granskats av Õie Umb-Carlsson, <strong>med</strong>.dr<br />

vid Institutionen för folkhälso- <strong>och</strong> vårdvetenskap, Uppsala universitet.<br />

Östersund, juni 2012<br />

Sarah Wamala<br />

Generaldirektör<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


6 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Sammanfattning<br />

Den här rapporten är en del av Statens folkhälsoinstituts arbete <strong>med</strong> att följa upp<br />

hälsans bestämningsfaktorer <strong>och</strong> hälsoutfallet bland <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong>. Syftet är att<br />

beslutsfattare, skolpersonal <strong>och</strong> andra intresserade ska få aktuell kunskap om hur<br />

<strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> lever <strong>och</strong> mår. Vi vill också identifiera<br />

eventuella områden där det behövs ytterligare hälsofrämjande insatser till denna<br />

grupp.<br />

Rapporten bygger på en enkät som har skickats till föräldrarna till ett urval av <strong>barn</strong><br />

<strong>och</strong> ungdomar i åldern 2–17 år. Enkäten besvarades av 1 461 föräldrar, vilket motsvarar<br />

en svarsfrekvens på cirka 46 procent. En tredjedel av föräldrarna fyllde i<br />

enkäten tillsammans <strong>med</strong> sitt <strong>barn</strong>.<br />

En tredjedel av <strong>barn</strong>en uppges ha minst en <strong>funktionsnedsättning</strong>. Drygt hälften har<br />

enligt föräldrarna lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> knappt hälften har måttliga<br />

eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Enbart allergisjukdomar är vanligast, följt av<br />

huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, såsom mag- <strong>och</strong> tarmbesvär, syn-<br />

eller hörselskador <strong>och</strong> övervikt. Det är minst vanligt att ha huvudsakligen<br />

neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, exempelvis talfel, adhd <strong>och</strong> psykiska<br />

besvär.<br />

När det gäller levnadsvillkor visar vi att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> i högre grad<br />

bor <strong>med</strong> endast en av sina föräldrar, jämfört <strong>med</strong> andra <strong>barn</strong>. Det gäller främst <strong>barn</strong><br />

<strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar samt <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

fysiska eller neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Dessa föräldrar är i högre<br />

grad ensamstående än föräldrar till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>och</strong> också mer<br />

ekonomiskt utsatta.<br />

Barn <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> är överlag lika fysiskt aktiva som andra. Barn <strong>med</strong><br />

huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar är dock mindre fysiskt<br />

aktiva, <strong>med</strong>an <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar däremot är<br />

mer fysiskt aktiva än <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Andelen föräldrar som<br />

promenerar <strong>och</strong> idrottar <strong>med</strong> sina <strong>barn</strong> är lika stor i grupperna. Det är något<br />

vanligare att föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

diskuterar frågor som rör hälsa <strong>och</strong> friskvård, jämfört <strong>med</strong> föräldrar till <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>. Det gäller även föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

När det gäller skolan visar resultaten att de flesta <strong>barn</strong> trivs bra eller mycket bra.<br />

Trivseln är dock sämre bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

<strong>och</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. En<br />

bidragande faktor kan vara att de enligt föräldrarna presterar sämre i skolan <strong>och</strong> är<br />

mer utsatta för mobbning. Även <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

är särskilt utsatta för mobbning. Vi ser alltså att <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> behöver uppmärksammas ytterligare i skolornas<br />

hälsofrämjande arbete liksom i skolornas arbete mot mobbning.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 7<br />

Det finns inga direkta skillnader mellan grupperna när det gäller fritidsaktiviteter.<br />

Barn <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> deltar i föreningsliv, spelar instrument <strong>och</strong> går på<br />

bio i lika hög utsträckning som andra <strong>barn</strong>, <strong>med</strong> några undantag. De umgås också<br />

<strong>med</strong> kamrater i samma utsträckning som <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>, förutom<br />

<strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar som inte umgås <strong>med</strong> kamrater<br />

lika ofta. Vi ser däremot en skillnad i andelen <strong>barn</strong> som ägnar mycket tid åt dator-<br />

<strong>och</strong> tevespel. Denna andel är större bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>, oavsett<br />

svårighetsgrad <strong>och</strong> typ, men spelandet verkar inte <strong>med</strong>föra att de är mindre fysiskt<br />

aktiva.<br />

Barn <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> har sämre hälsa än andra. Oavsett hur svår deras<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> är, har de oftare ont i magen, ont i huvudet, svårt att sova <strong>och</strong><br />

dålig aptit. Sett till typen av <strong>funktionsnedsättning</strong> är det främst <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar som har dessa<br />

besvär.<br />

Även föräldrarna till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> har sämre hälsa än andra<br />

föräldrar <strong>och</strong> lider oftare av huvudvärk <strong>och</strong> sömnlöshet. Det gäller i viss mån även<br />

magbesvär <strong>och</strong> ryggbesvär. Problemen är vanligast <strong>hos</strong> föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar liksom föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Vi ser också att föräldrar<br />

till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> i mindre utsträckning får tillräckligt mycket hjälp<br />

<strong>och</strong> stöd <strong>med</strong> <strong>barn</strong>en <strong>och</strong> hemmet. Alltså behövs även fortsatta stödinsatser som är<br />

riktade till föräldrar vars <strong>barn</strong> har <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


8 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Summary<br />

The Nordic Study of Children´s Health and Well-being<br />

The health and well-being of children and<br />

adolescents with disabilities<br />

Children and adolescents with disabilities constitute a prioritised group in public<br />

health policy in Sweden. The overriding objective of public health is to create the<br />

social conditions for good health on equal terms for the entire population. The<br />

Swedish National Institute of Public Health is responsible for showing how the<br />

conditions for health in Sweden have developed among children and adolescents.<br />

This report is part of that task and it is addressed to policy makers, teachers and<br />

others who work with children and adolescents. The objectives of this report are to<br />

compare living conditions, living habits and health among children and adolescents<br />

in Sweden with and without disabilities and to identify areas where future measures<br />

targeting children with disabilities should be taken.<br />

This report is based on data from the Nordic Study of Children’s Health and Wellbeing<br />

that was carried out in 2011 on behalf of the Nordic School of Public Health.<br />

The study received financial support from the Swedish National Institute of Public<br />

Health. A questionnaire was sent out to the parents of a randomized sample of 3,200<br />

children between 2 and 17 years old in Sweden. 1,461 parents answered the<br />

questionnaire, representing a response rate of 46 per cent.<br />

One third of all children have at least one disability. When comparing the living<br />

conditions, living habits and health among children with disabilities and without<br />

disabilities, we perfor<strong>med</strong> two different kinds of comparisons. Firstly, we compared<br />

the children with disabilities, according to the severity of their disability, and<br />

children without any disability. We placed children with mild disabilities in one<br />

group and children with moderate or severe disabilities into another group. More<br />

than half of the children have mild disabilities, and nearly half have moderate or<br />

severe disabilities. The parents reported the severity of the child’s disability.<br />

Secondly, we compared the children with disabilities, according to the type of their<br />

disability, and children without disabilities. We divided the children into three<br />

groups according to the type of disability; children with primarily physical<br />

disabilities, children with predominantly neuropsychiatric disorders and children<br />

with only allergic diseases. It is most common with only allergic diseases, followed<br />

by predominantly physical disabilities, and least common with mainly<br />

neuropsychiatric disorders.<br />

When it comes to living conditions, we show that children with disabilities to a<br />

greater extent than children without disabilities live with only one parent. This<br />

mainly applies to children with moderate or severe disabilities and children with<br />

primarily physical disabilities or neuropsychiatric disorders. These parents are to a<br />

higher degree single-parents and also more economically vulnerable. Parents of<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 9<br />

children with predominantly neuropsychiatric disorders are a particularly vulnerable<br />

group.<br />

Children with disabilities are generally as physically active as children without<br />

disabilities. Children with predominantly neuropsychiatric disorders are less<br />

physically active, while children with primarily physical disabilities however, are<br />

more physically active than children without disabilities. Children with only allergic<br />

diseases are as physically active as children without disabilities. It is somewhat more<br />

common for parents of children with moderate or severe disabilities to discuss issues<br />

related to health and fitness activities compared to parents of children without<br />

disabilities. In terms of type of disability, it is a larger proportion of parents of<br />

children with primarily physical disabilities who discuss such matters compared to<br />

parents of children without disabilities.<br />

Children with disabilities are less satisfied in school and are more exposed to<br />

bullying than children without disabilities. It is mainly children with<br />

neuropsychiatric disorders who are less satisfied in school. A contributing factor<br />

may be that this group, according to their parents, perform worse in school and are<br />

more vulnerable to bullying. Even children with primarily physical disabilities and<br />

children with moderate or severe disabilities are particularly prone to bullying.<br />

Children with disabilities read fewer books, but participate in club activities, play<br />

instruments and go to the cinema to the same extent as children without disabilities.<br />

Children with moderate or severe disabilities or mainly neuropsychiatric disorders<br />

spend less time with peers.<br />

There are clear disparities in self-reported health between children with disabilities<br />

and children without disabilities. Children with disabilities have poorer self-reported<br />

health. Children with mild, moderate or severe disabilities experience more mental<br />

health problems and more stress-related symptoms in their daily lives compared to<br />

children without disabilities. In terms of type of disability, we see that it is mainly<br />

children with primarily physical or neuropsychiatric disorders that experience these<br />

problems, whereas children with only allergic diseases have symptoms nearly as<br />

seldom as children without disabilities.<br />

Even parents of children with disabilities have poorer self-reported health than<br />

parents of children without disabilities. They have more mental health problems and<br />

more stress-related symptoms. Symptoms are most common among parents of<br />

children with moderate or severe disabilities as well as among parents of children<br />

with predominantly neuropsychiatric disorders.<br />

In sum, there are differences between children with disabilities and children without<br />

disabilities in several of the investigated areas. This applies in particular to living<br />

conditions, school and health. The differences are smaller when it comes to physical<br />

activity and leisure activities. We see that children with disabilities need further<br />

attention in schools, especially when it comes to preventing children from being<br />

bullied. We also find that parents of children with disabilities are more economically<br />

disadvantaged and have worse health than parents of children without disabilities.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


10 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Thus, there is also a need for measures targeted to parents of children with<br />

disabilities.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


1. Inledning<br />

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 11<br />

1.1 Barn <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> en<br />

prioriterad grupp<br />

Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga<br />

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Regeringens<br />

proposition 2007/08:110). För att nå målet krävs att förutsättningarna för hälsan<br />

förbättras <strong>hos</strong> de grupper som är mest utsatta för ohälsa, <strong>och</strong> dit hör många personer<br />

<strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>. Barns <strong>och</strong> <strong>unga</strong>s uppväxtvillkor är också ett av<br />

folkhälsopolitikens målområden, <strong>och</strong> där<strong>med</strong> är <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken.<br />

Barn <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> utgör också en viktig grupp inom<br />

funktionshinderspolitiken. År 2000 fastställdes de nuvarande målen för<br />

funktionshinderspolitiken: en samhällsgemenskap <strong>med</strong> mångfald som grund, att<br />

samhället utformas så att människor <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> i alla åldrar blir fullt<br />

delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor <strong>och</strong> pojkar,<br />

kvinnor <strong>och</strong> män <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>. Det funktionshinderspolitiska arbetet<br />

inriktas särskilt på att identifiera <strong>och</strong> undanröja hinder för full delaktighet i<br />

samhället, förebygga <strong>och</strong> bekämpa diskriminering samt ge människor <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> förutsättningar för självständighet <strong>och</strong> självbestämmande<br />

(Regeringens proposition 1999/2000:79).<br />

Strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken antogs 2011 <strong>och</strong> innehåller<br />

konkreta mål för samhällets insatser inom nio prioriterade områden, däribland<br />

folkhälsopolitiken. I strategin står det också hur resultaten ska följas upp <strong>och</strong><br />

utvärderas (Socialdepartementet, 2012). Regeringen har gett Statens<br />

folkhälsoinstitut i uppdrag att under 2011–2016 följa upp hälsans bestämningsfaktorer<br />

<strong>med</strong> avseende på personer <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>. Vidare ska vår<br />

uppföljning av det nationella, regionala <strong>och</strong> lokala hälsofrämjande <strong>och</strong> förbyggande<br />

arbetet omfatta hur detta inkluderar personer <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

1.2 Från individ- till miljöperspektiv på funktionshinder<br />

Funktionshinder betraktades tidigare som en individuell egenskap, direkt orsakad av<br />

en sjukdom eller skada, <strong>och</strong> något som kräver vård eller behandling. Individens<br />

diagnos <strong>och</strong> funktionsförmåga var i fokus <strong>och</strong> funktionshinder jämställdes <strong>med</strong><br />

nedsatta eller förlorade kroppsliga funktioner. Denna individuella syn på<br />

funktionshinder härstammar från den <strong>med</strong>icinska vetenskapen. Som en kritik mot<br />

den individuella <strong>och</strong> <strong>med</strong>icinska synen på funktionshinder växte den sociala<br />

modellen fram. Denna modell innebär att det är samhället <strong>och</strong> dess utformning som<br />

avgör om ett funktionshinder uppstår eller inte. Det kan handla om otillgänglighet,<br />

diskriminering, attityder <strong>med</strong> mera (Världshälsoorganisationen, 2003).<br />

Den miljörelativa funktionshinderssynen är grunden i den svenska funktionshinderspolitiken<br />

<strong>och</strong> förenar den individuella modellen <strong>med</strong> den sociala modellen.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


12 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Enligt denna syn uppkommer ett funktionshinder genom relationen mellan en person<br />

<strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>och</strong> barriärer i omgivningen. Samspelet mellan individ<br />

<strong>och</strong> miljö är i fokus <strong>och</strong> funktionshinder är relationellt (Lindberg & Grönvik, 2011).<br />

Detta tydliggörs genom de rådande definitionerna av ”<strong>funktionsnedsättning</strong>” <strong>och</strong><br />

”funktionshinder” som Socialstyrelsen presenterade år 2007:<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

Med <strong>funktionsnedsättning</strong> avses en nedsättning av en fysisk, psykisk eller<br />

intellektuell funktionsförmåga. En <strong>funktionsnedsättning</strong> uppstår till följd av<br />

en <strong>med</strong>född eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar<br />

kan vara av bestående eller övergående natur.<br />

Funktionshinder är en begränsning som en <strong>funktionsnedsättning</strong> innebär<br />

för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är<br />

svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet <strong>och</strong> bristande delaktighet i<br />

arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- <strong>och</strong> kulturaktiviteter, i utbildning<br />

<strong>och</strong> i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande<br />

tillgänglighet i omgivningen.<br />

Konventionen om rättigheter för personer <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Socialstyrelsens definitioner presenterades samma år som Sverige ratificerade<br />

Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Den är en viktig utgångspunkt i arbetet inom funktionshinderspolitiken<br />

(Socialdepartementet, 2012).<br />

FN-konventionen för personer <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> har beskrivits som en<br />

självständighetsförklaring för personer <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>. Den tydliggör<br />

också skiftet från ett <strong>med</strong>icinskt synsätt på funktionshinder till ett ”mänskliga<br />

rättigheter”-perspektiv.<br />

Konventionen om <strong>barn</strong>ets rättigheter<br />

Även FN:s konvention om <strong>barn</strong>ets rättigheter, Barnkonventionen, är central för<br />

gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>. Barnkonventionen syftar till att ge <strong>barn</strong> rätt<br />

att behandlas <strong>med</strong> respekt <strong>och</strong> rätt att få komma till tals, <strong>och</strong> anger vilka rättigheter<br />

som borde gälla för alla <strong>barn</strong> i hela världen. Sverige ratificerade konventionen år<br />

1990.<br />

Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer (artiklar) som ska styra<br />

tolkningen av konventionens övriga artiklar. Den första principen innebär att alla<br />

<strong>barn</strong> har lika värde <strong>och</strong> rättigheter <strong>och</strong> att inget <strong>barn</strong> får diskrimineras. Den andra<br />

innebär att det är <strong>barn</strong>ets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder<br />

som rör <strong>barn</strong>et. Den tredje principen understryker varje <strong>barn</strong>s rätt till liv, överlevnad<br />

<strong>och</strong> utveckling. Det handlar inte bara om <strong>barn</strong>ets fysiska hälsa utan också om<br />

<strong>barn</strong>ets andliga, moraliska, psykiska <strong>och</strong> sociala utveckling. Den fjärde, <strong>och</strong> sista,<br />

principen innebär att <strong>barn</strong>et har rätt att bilda <strong>och</strong> uttrycka sina åsikter <strong>och</strong> få dem<br />

beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 13<br />

Artikel 23 i <strong>barn</strong>konventionen handlar specifikt om <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong> fysiska eller<br />

psykiska handikapp. Enligt artikeln bör dessa <strong>barn</strong> få ett fullvärdigt liv <strong>och</strong> aktivt få<br />

delta i samhället. Barn som behöver det har rätt till särskild omvårdnad. Varje <strong>barn</strong><br />

har också rätt till utbildning, hälso- <strong>och</strong> sjukvård, habilitering <strong>och</strong> rekreation som<br />

bidrar till <strong>barn</strong>ets egen utveckling <strong>och</strong> integrering i samhället.<br />

1.3 Förekomsten av <strong>funktionsnedsättning</strong>ar bland <strong>barn</strong><br />

<strong>och</strong> <strong>unga</strong> i Sverige<br />

Antalet <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong> som lever <strong>med</strong> en eller flera <strong>funktionsnedsättning</strong>ar varierar<br />

mellan olika urvalsundersökningar av hälsa <strong>och</strong> <strong>välfärd</strong>. Det beror bland annat på<br />

definitionen av <strong>funktionsnedsättning</strong> eller funktionshinder <strong>och</strong> valet av<br />

undersökningsmetodik. Statens folkhälsoinstitut har gått igenom ett antal nationella<br />

urvalsundersökningar <strong>och</strong> gjort en uppskattning av hur vanliga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

är bland <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong>. Definitionerna varierar mellan<br />

undersökningarna men genomgången visar ändå tydligt att förekomsten av<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar stiger <strong>med</strong> åldern. Andelen <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> tycks<br />

öka från omkring 6 procent bland de yngsta <strong>barn</strong>en till omkring 17 procent för <strong>unga</strong><br />

som är 16 år. Andelen ökar därefter till 20 procent för åldersgruppen 16 till 19 år<br />

<strong>och</strong> 26 procent för dem mellan 20 <strong>och</strong> 24 år. Genomgången visar också att det är<br />

något vanligare <strong>med</strong> långvariga sjukdomar eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar bland pojkar<br />

än bland flickor. Dessutom visar genomgången att astma <strong>och</strong> allergier är de allra<br />

vanligaste <strong>funktionsnedsättning</strong>arna bland <strong>barn</strong>. De står för omkring hälften av <strong>barn</strong>s<br />

långvariga sjukdomar eller besvär, eller är anledningen till att de tar <strong>med</strong>icin<br />

dagligen. Även läs- <strong>och</strong> skrivsvårigheter samt mag- <strong>och</strong> tarmbesvär tillhör de<br />

vanligaste (Statens folkhälsoinstitut, 2011).<br />

År 2009 genomfördes en nationell totalundersökning av <strong>barn</strong>s <strong>och</strong> <strong>unga</strong>s psykiska<br />

hälsa, <strong>och</strong> i den angav 14 procent av eleverna i årskurs 6 <strong>och</strong> 9 att de har en<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>. Det visar elevernas svar på frågan ”Har du en <strong>funktionsnedsättning</strong>?”.<br />

Bredvid frågan fanns följande information: ”Funktionsnedsättning<br />

betyder här att man exempelvis har ett rörelsehinder, dyslexi, nedsatt syn eller<br />

hörsel. Det kan också vara att man har ADHD, epilepsi eller diabetes.”<br />

Resultaten visade att 13 procent av pojkarna <strong>och</strong> 11 procent av flickorna i årskurs 6<br />

har någon form av <strong>funktionsnedsättning</strong>. Motsvarande andel i årskurs 9 är 17<br />

procent av pojkarna <strong>och</strong> 16 procent av flickorna. Andelen elever <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> är dock troligen underskattad i den nationella kartläggningen<br />

eftersom den inte inkluderade resursskolor, sjukhusskolor, skoldaghem <strong>och</strong> andra<br />

specialenheter. Det är också oklart i vilken mån <strong>barn</strong> <strong>med</strong> vissa<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, såsom måttlig eller grav utvecklingsstörning, besvarade<br />

enkäten. Totalundersökningen gav inte någon information om vilken<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> den svarande eleven hade, dess svårighetsgrad eller om eleven<br />

hade en eller flera <strong>funktionsnedsättning</strong>ar (Statens folkhälsoinstitut, 2011).<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


14 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

1.4 Vårt uppdrag<br />

Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att främja hälsa <strong>och</strong> förebygga sjukdomar<br />

<strong>och</strong> skador. Vi ska särskilt uppmärksamma de befolkningsgrupper som utsätts för de<br />

största hälsoriskerna. Dessutom gör vi övergripande uppföljningar av utvecklingen<br />

när det gäller folkhälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de enskilda faktorer som<br />

påverkar folkhälsan, <strong>och</strong> utvärderar insatserna inom de elva övergripande<br />

målområdena för folkhälsa.<br />

Statens folkhälsoinstitut tar fram <strong>och</strong> sprider kunskap om omfattningen av <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>, deras hälsosituation <strong>och</strong> stödjer utvecklingen av<br />

hälsofrämjande insatser till denna grupp. I en tidigare rapport (Statens<br />

folkhälsoinstitut, 2011) visade vi att det fanns skillnader mellan <strong>barn</strong> <strong>med</strong> respektive<br />

utan <strong>funktionsnedsättning</strong>, där de förra oftare upplever psykisk ohälsa, har sämre<br />

levnadsvanor <strong>och</strong> oftare är utsatta för mobbning. I rapporten gjordes ingen<br />

uppdelning mellan <strong>barn</strong> <strong>med</strong> olika former av <strong>funktionsnedsättning</strong>ar eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar av olika svårighetsgrad.<br />

Vi har även andra uppdrag som rör <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>. På regeringens<br />

uppdrag stödjer vi två forskningslärosäten som i samarbete <strong>med</strong> varsin kommun<br />

utvecklar, följer upp <strong>och</strong> utvärderar stöd till föräldrar <strong>med</strong> <strong>barn</strong> som har en<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>. Denna satsning kallas för ”riktat föräldrastöd” <strong>och</strong><br />

kompletterar det universella föräldrastödet som riktar sig till alla föräldrar. Målet är<br />

att via föräldrar främja <strong>barn</strong>s hälsa <strong>och</strong> positiva utveckling <strong>och</strong> maximera <strong>barn</strong>ets<br />

skydd mot ohälsa <strong>och</strong> sociala problem.<br />

1.5 Rapportens syfte <strong>och</strong> innehåll<br />

Den här rapporten baseras i huvudsak på den svenska delen av studien ”<strong>Hälsa</strong> <strong>och</strong><br />

<strong>välfärd</strong> bland <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdom i de nordiska länderna” som genomfördes vid<br />

Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) under 2011 <strong>och</strong> som<br />

delfinansierades <strong>med</strong> hjälp av <strong>med</strong>el från Statens folkhälsoinstitut.<br />

Syftet <strong>med</strong> rapporten är att jämföra hälsans bestämningsfaktorer <strong>och</strong> hälsan <strong>hos</strong> <strong>barn</strong><br />

<strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>med</strong> <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Vi har valt att dela in<br />

<strong>barn</strong>en <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> på två sätt, dels efter <strong>funktionsnedsättning</strong>ens<br />

svårighetsgrad, dels efter <strong>funktionsnedsättning</strong>ens typ. När det gäller svårighetsgrad<br />

består en grupp av <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, <strong>och</strong> i den andra finns<br />

<strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Det är föräldrarna som har<br />

skattat svårighetsgraden. När det gäller typ av <strong>funktionsnedsättning</strong> har vi valt att<br />

dela in <strong>barn</strong>en <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> i följande grupper: <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar samt <strong>barn</strong> <strong>med</strong> enbart allergisjukdomar.<br />

Disposition<br />

I den här rapporten studerar vi många av de viktigaste bestämningsfaktorerna för<br />

<strong>barn</strong>s hälsa: levnadsvillkor (kapitel 4), fysisk aktivitet (kapitel 5), skolgång (kapitel<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 15<br />

6) samt <strong>barn</strong>ens <strong>och</strong> familjens fritidsaktiviteter (kapitel 7). Dessutom studerar vi<br />

<strong>barn</strong>ens <strong>och</strong> föräldrarnas hälsa (kapitel 8). Rapporten avslutas <strong>med</strong> en diskussion<br />

(kapitel 9).<br />

Studien ”<strong>Hälsa</strong> <strong>och</strong> <strong>välfärd</strong> bland <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdom i de nordiska länderna”<br />

presenteras i kapitel 2, <strong>och</strong> de bearbetningar som vi har gjort redovisas i kapitel 10<br />

(Metod). Dessutom finns bilagor innehållande enkäten till studien (bilaga 2) samt<br />

underlag till figurerna (bilaga 1).<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


16 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

2. Studien <strong>Hälsa</strong> <strong>och</strong> <strong>välfärd</strong> bland<br />

<strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdom i de nordiska<br />

länderna<br />

Den här rapporten baseras på den svenska delen av studien ”<strong>Hälsa</strong> <strong>och</strong> <strong>välfärd</strong> bland<br />

<strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdom i de nordiska länderna” som genomfördes under 2011. Studien<br />

omfattar ett urval av <strong>barn</strong> i åldern 2–17 år <strong>och</strong> genomfördes <strong>med</strong> hjälp av en enkät<br />

som innehöll 72 frågor om <strong>barn</strong>ets familjesituation, <strong>barn</strong>ets hälsa, hälso- <strong>och</strong><br />

sjukvård för <strong>barn</strong>et, <strong>barn</strong>ets aktiviteter <strong>och</strong> utveckling, <strong>barn</strong>ets bruk av dator <strong>och</strong><br />

Internet, familjens levnadsförhållanden samt föräldrarnas hälsa <strong>och</strong> välbefinnande<br />

(enkäten finns i bilaga 2).<br />

Enkäten skickades till föräldrarna <strong>och</strong> i hälften av fallen var det en av föräldrarna<br />

som besvarade enkäten ensam. I 31 procent av fallen besvarade föräldrarna enkäten<br />

tillsammans <strong>och</strong> i 32 procent av fallen var <strong>barn</strong>et <strong>med</strong> <strong>och</strong> svarade på frågorna. 78<br />

procent av enkäterna fylldes i av <strong>barn</strong>ens biologiska mamma, 19 procent av <strong>barn</strong>ens<br />

biologiska pappa <strong>och</strong> 2 procent av någon annan. I 1 procent av enkäterna står det<br />

inte vem som fyllde i svaren. För mer information om uppgiftslämnarna, se<br />

tabellerna 10.1 <strong>och</strong> 10.2 i kapitel 10.<br />

Populationen i studien utgörs av samtliga <strong>barn</strong> i åldrarna 2–17 år i Sverige, vilket är<br />

närmare 1,7 miljoner <strong>barn</strong>. Urvalet omfattar 3 200 <strong>barn</strong> <strong>och</strong> är stratifierat på ålder<br />

<strong>och</strong> kön. Enkäten besvarades av 1 461 personer, vilket innebär en svarsfrekvens på<br />

cirka 46 procent. Det så kallade objektsbortfallet är således 54 procent.<br />

Tabell 2.1 Köns- <strong>och</strong> åldersfördelning för <strong>barn</strong>en som ingår i studien samt deras<br />

födelseland<br />

Kön<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

Antal <strong>barn</strong> i<br />

studien<br />

Antal <strong>barn</strong> i<br />

Sverige<br />

Pojke 731 851 939 51<br />

Flicka 705 804 173 49<br />

Åldersgrupp<br />

2–6 år 441 512 843 31<br />

7–12 år 556 606 183 36<br />

13–17 år 458 558 392 33<br />

Födelseland<br />

Född i Sverige 1 351 1 503 687 91<br />

Född utomlands 83 142 647 9<br />

Samtliga 1 461 1 686 308 100<br />

Andel <strong>barn</strong> i<br />

Sverige (%)<br />

Anm. Uppgifter om kön, ålder <strong>och</strong> födelseland saknas för några <strong>barn</strong> i studien. Därför är till<br />

exempel det totala antalet flickor <strong>och</strong> pojkar inte 1 461.<br />

Det finns även ett så kallat partiellt bortfall eftersom alla inte svarade på alla frågor.<br />

Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, att den är känslig, att


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 17<br />

uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid<br />

hoppfrågor misstolkas <strong>och</strong> att uppgiftslämnaren då inte besvarar rätt frågor. Till det<br />

partiella bortfallet räknas även dubbelmarkeringar <strong>och</strong> svar som inte kan tydas<br />

(Statistiska Centralbyrån, 2011). Det partiella bortfallet <strong>med</strong>för att det inte finns 1<br />

461 svar på alla frågor.<br />

I datamaterialet har varje <strong>barn</strong> försetts <strong>med</strong> en (statistisk) vikt för att svaren ska<br />

spegla hela populationen <strong>barn</strong> 2–17 år i Sverige. Denna vikt kompenserar för det<br />

stora bortfallet <strong>och</strong> används vid samtliga beräkningar i den här rapporten. I tabell 2.1<br />

visas köns- <strong>och</strong> åldersfördelningen samt födelselandet för de <strong>barn</strong> som ingår i<br />

studien, <strong>och</strong> hur många <strong>barn</strong> i Sverige de representerar. Studien innehåller för få<br />

<strong>barn</strong> för att resultaten ska kunna redovisas på regional nivå.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


18 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

3. Barn <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

3.1 Vart tredje <strong>barn</strong> har en <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

I studien ”<strong>Hälsa</strong> <strong>och</strong> <strong>välfärd</strong> bland <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdom i de nordiska länderna” är det<br />

möjligt att identifiera <strong>barn</strong> <strong>med</strong> en eller flera långvariga sjukdomar eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Enkäten innehöll nämligen följande fråga:<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

Har <strong>barn</strong>et någon långvarig sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong>, dvs. en<br />

åkomma som i väsentlig grad påverkat <strong>barn</strong>ets dagliga liv under minst 3<br />

månader det senaste året?<br />

I anslutning till frågan fanns en lista <strong>med</strong> 13 olika sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar,<br />

<strong>och</strong> föräldrarna fick fylla i svarsalternativen ”ja” eller ”nej”. Om<br />

svaret var ”ja” fick föräldrarna ange om den långvariga sjukdomen eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>en är lindrig, måttlig eller svår. Föräldrarna hade även<br />

möjlighet att kryssa för alternativet ”Annat” <strong>och</strong> själva ange vilken långvarig<br />

sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>barn</strong>et har (se fråga 11 i enkäten, bilaga 2). Vi<br />

har valt att inkludera samtliga 13 sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar i gruppen<br />

<strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, <strong>och</strong> där ingår även de <strong>barn</strong> som har en ”annan”<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Cirka 33 procent av föräldrarna angav att deras <strong>barn</strong> hade en eller flera långvariga<br />

sjukdomar eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Det motsvarar närmare 560 000 <strong>barn</strong> i<br />

åldern 2–17 år. Eftersom relativt få <strong>barn</strong> deltog i studien finns en viss osäkerhet<br />

kring den skattade andelen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> minst en långvarig sjukdom eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>. Andelen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> uppgår till mellan<br />

30,8 <strong>och</strong> 35,7 procent.<br />

Andelen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> kan tyckas stor i jämförelse <strong>med</strong> andra<br />

studier, vilket kan ha flera förklaringar. För det första efterfrågades även lindriga<br />

sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar i studien <strong>och</strong> andelen <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> blir avsevärt mindre om <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga sjukdomar eller<br />

nedsättningar exkluderas, 15 procent. 1<br />

För det andra ingick svarsalternativen astma, allergisk snuva <strong>och</strong> eksem. Dessa<br />

tillhör de vanligaste långvariga sjukdomarna <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>arna bland<br />

<strong>barn</strong>. De fanns däremot inte <strong>med</strong> som exempel på <strong>funktionsnedsättning</strong>ar i den<br />

nationella totalundersökningen av <strong>barn</strong>s <strong>och</strong> <strong>unga</strong>s psykiska hälsa som genomfördes<br />

2009, där andelen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> var 14 procent (se avsnitt 1.3).<br />

För det tredje besvarade endast en tredjedel av föräldrarna enkäten tillsammans <strong>med</strong><br />

sina <strong>barn</strong>. Det kan vara så att <strong>barn</strong>en inte själva upplever att de har en långvarig<br />

sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>och</strong> därför skulle svara nej om de själva fick<br />

1 Beräknat utifrån ett 95 % konfidensintervall.


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 19<br />

fylla i den. I exempelvis den nationella totalundersökningen av <strong>barn</strong>s <strong>och</strong> <strong>unga</strong>s<br />

psykiska hälsa var det <strong>barn</strong>en själva som fyllde i enkäten under skoltid.<br />

För det fjärde torde föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> långvariga sjukdomar eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar vara mer benägna att svara på enkäten jämfört <strong>med</strong> andra<br />

föräldrar, eftersom den innehåller många frågor om hälso- <strong>och</strong> sjukvården. Dessa<br />

föräldrar har större erfarenhet av kontakter <strong>med</strong> hälso- <strong>och</strong> sjukvården jämfört <strong>med</strong><br />

andra föräldrar, <strong>och</strong> där<strong>med</strong> kan <strong>barn</strong> <strong>med</strong> långvariga sjukdomar eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar vara överrepresenterade i studien. Det kan dock vara<br />

tvärtom, det vill säga att föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

inte har tid <strong>och</strong> möjlighet att besvara en enkät.<br />

Bortfallet är relativt stort på frågorna om långvariga sjukdomar <strong>och</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Cirka 9 procent av föräldrarna kryssade varken i ”ja” eller<br />

”nej” på de 13 olika sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar som räknas upp i<br />

enkäten.<br />

Det tycks vara något vanligare bland pojkar än bland flickor att ha en eller flera<br />

långvariga sjukdomar eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar (se figur 3.1), även om skillnaden<br />

inte är statistiskt säkerställd. Andelen är 36 procent bland pojkarna jämfört <strong>med</strong> 30<br />

procent bland flickorna. Detta mönster stämmer överens <strong>med</strong> den nationella<br />

totalundersökningen av <strong>barn</strong>s <strong>och</strong> <strong>unga</strong>s psykiska hälsa 2009 (Statens<br />

folkhälsoinstitut, 2011) <strong>och</strong> <strong>med</strong> Statistiska centralbyråns (SCB:s) undersökningar<br />

av <strong>barn</strong>s levnadsförhållanden (Barn-ULF) (Statistiska Centralbyrån, 2007).<br />

Figur 3.1 Andel <strong>barn</strong> som uppges ha en eller flera långvariga sjukdomar eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, uppdelade på kön <strong>och</strong> ålder (procent)<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga<br />

Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren.<br />

Förekomsten av långvariga sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar är högre bland de<br />

äldre <strong>barn</strong>en än bland de yngre (se figur 3.1). Andelen är 40 procent i åldersgruppen<br />

13–17 år, jämfört <strong>med</strong> 34 procent i åldersgruppen 7–12 år <strong>och</strong> 25 procent i ålders-<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


20 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

gruppen 2–6 år. Det är statistiskt säkerställt på 95 procents nivå att förekomsten av<br />

långvariga sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar är större i de två äldsta åldersgrupperna<br />

(7–12 år <strong>och</strong> 13–17 år) än i den yngsta gruppen (2–6 år). Det finns också<br />

flera andra undersökningar som visar att förekomsten av långvariga sjukdomar eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar stiger <strong>med</strong> åldern (Statens folkhälsoinstitut, 2011).<br />

3.2 De vanligaste långvariga sjukdomarna <strong>och</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>arna<br />

Av de långvariga sjukdomarna <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>arna som räknades upp i<br />

den nordiska studien är de vanligaste i tur <strong>och</strong> ordning allergisk snuva, eksem, astma<br />

<strong>och</strong> mag- <strong>och</strong> tarmbesvär. I tabell 3.1 visas andelen <strong>barn</strong> i åldern 2–17 år som har<br />

varje typ av långvarig sjukdom <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> som listades i enkäten.<br />

Tabell 3.1 Andel <strong>och</strong> antal <strong>barn</strong> som uppges ha varje långvarig sjukdom eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Anm. Många <strong>barn</strong> har flera <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> därför blir summan av andelarna<br />

inte 33 procent. *MDB är en förkortning av Minimal Brain Dysfunction, damp är en<br />

förkortning av Dysfunction in Attention, Motor control and Perception <strong>och</strong> adhd står för<br />

Attention Deficit Hyperactivity Disorder.<br />

Förekomsten av de olika långvariga sjukdomarna <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>arna<br />

enligt tabell 3.1 är mycket osäker eftersom studien bara inkluderade 1 461 <strong>barn</strong>.<br />

Resultatet stämmer dock <strong>med</strong> Statens folkhälsoinstituts tidigare rapport om hälsan<br />

<strong>hos</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> (Statens folkhälsoinstitut, 2011), som<br />

visade att allergisk snuva, eksem, astma <strong>och</strong> mag- <strong>och</strong> tarmbesvär tillhör de<br />

vanligaste långvariga sjukdomarna bland <strong>barn</strong>.<br />

Läs- <strong>och</strong> skrivsvårigheter (dyslexi) finns däremot inte bland de vanligaste långvariga<br />

sjukdomarna eller <strong>funktionsnedsättning</strong>arna i studien ”<strong>Hälsa</strong> <strong>och</strong> <strong>välfärd</strong> bland <strong>barn</strong><br />

<strong>och</strong> ungdom i de nordiska länderna”. Detta trots att dyslexi förekommer<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

Andel (%) Antal<br />

Allergisk snuva 8,7 124<br />

Eksem 7,8 114<br />

Astma 6,8 99<br />

Mag- <strong>och</strong> tarmbesvär 5,4 74<br />

Synskada 3,7 47<br />

Övervikt 2,6 35<br />

Talfel 2,2 30<br />

MDB/damp/adhd* 2,1 26<br />

Psykiska besvär 1,8 22<br />

Hörselskada 0,8 10<br />

Rörelsehinder 0,6 11<br />

Epilepsi 0,2 5<br />

Diabetes 0,1 4


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 21<br />

uppskattningsvis <strong>hos</strong> minst 5 till 10 procent av alla <strong>barn</strong> (Hjälp<strong>med</strong>elsinstitutet,<br />

2002). Detta kan bero på att läs- <strong>och</strong> skrivsvårigheter (dyslexi) inte fanns <strong>med</strong> som<br />

ett fast svarsalternativ i enkäten. I stället fick föräldrarna själva ange att <strong>barn</strong>et har<br />

en annan långvarig sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>och</strong> fylla i ”dyslexi”.<br />

Föräldrarna <strong>och</strong> <strong>barn</strong>en hade, som tidigare nämnts, möjlighet att kryssa för<br />

alternativet ”annat” <strong>och</strong> själva ange en långvarig sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Det vanligaste svaret var allergi, <strong>och</strong> därefter kom autism, Aspergers<br />

eller ADD (Attention Deficit Disorder), dyslexi <strong>och</strong> dyskalkyli samt utvecklingsstörning.<br />

Enstaka <strong>barn</strong> har också problem <strong>med</strong> sängvätning, migrän, struma, cancer,<br />

hjärtproblem <strong>och</strong> öronproblem. Antalet <strong>barn</strong> per sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

är litet <strong>och</strong> därför redovisar vi inte hur stor andel av <strong>barn</strong>en som har dessa sjukdomar<br />

eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Den läsare som önskar veta mer om förekomsten av<br />

olika <strong>funktionsnedsättning</strong>ar kan i stället läsa Barnombudsmannens rapport ”Upp till<br />

18 – fakta om <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdom” (Barnombudsmannen, 2010). Även Hjälp<strong>med</strong>elsinstitutets<br />

sammanställning rekommenderas (Hjälp<strong>med</strong>elsinstitutet, 2002).<br />

3.3 Barn <strong>med</strong> flera långvariga sjukdomar eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

Majoriteten av <strong>barn</strong>en, 21 procent, har endast en långvarig sjukdom eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> (se figur 3.2). Cirka 8 procent har två långvariga sjukdomar<br />

eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, <strong>och</strong> omkring 4 procent av alla <strong>barn</strong> har tre eller fler.<br />

Även Barnens miljöhälsoenkät visar att många <strong>barn</strong> har mer än en allergisjukdom<br />

(astma, allergisnuva, eksem, födoämnes- eller kontaktallergi) (Socialstyrelsen,<br />

2005).<br />

Figur 3.2 visar även att fler pojkar än flickor tycks ha två eller fler<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd. Att ha<br />

flera <strong>funktionsnedsättning</strong>ar är dock vanligare i den äldsta åldersgruppen (13–17 år)<br />

än i den yngsta gruppen (2–6 år). Denna skillnad är statistiskt säkerställd på 95<br />

procents nivå.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


22 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Figur 3.2 Andel <strong>barn</strong> som uppges ha en, två respektive tre eller fler<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, uppdelade på kön <strong>och</strong> ålder (procent)<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren.<br />

3.4 Indelning av <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> efter<br />

svårighetsgrad <strong>och</strong> typ<br />

Den här rapporten bygger på en begränsad studie <strong>med</strong> svar från 1 461 <strong>barn</strong> <strong>och</strong><br />

många av de långvariga sjukdomarna <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>arna är ovanliga. För<br />

de flesta sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar finns därför bara svar för ett fåtal<br />

<strong>barn</strong>, vilket gör att vi inte kan analysera <strong>barn</strong>ens hälsa <strong>och</strong> hälsans<br />

bestämningsfaktorer för varje typ av långvarig sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Vi har därför valt att dela in <strong>barn</strong>en på två olika sätt för att kunna genomföra<br />

analyserna.<br />

För det första har vi delat in <strong>barn</strong>en i grupper efter hur svår föräldrarna <strong>och</strong> <strong>barn</strong>en<br />

uppfattar att <strong>funktionsnedsättning</strong>en är: lindrig respektive måttlig eller svår. För det<br />

andra har vi valt att dela in <strong>barn</strong>en i grupper beroende på vilken typ av<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>barn</strong>en har: huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar,<br />

huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar eller enbart allergisjukdomar.<br />

I detta avsnitt beskriver vi närmare hur vi har gått till väga vid dessa<br />

grupperingar.<br />

Indelning efter <strong>funktionsnedsättning</strong>ens svårighetsgrad<br />

Som vi tidigare har nämnt fick föräldrarna <strong>och</strong> <strong>barn</strong>en själva ange om den<br />

långvariga sjukdomen eller <strong>funktionsnedsättning</strong>en är lindrig, måttlig eller svår. När<br />

det gäller de 13 fasta svarsalternativen i enkäten fyllde de allra flesta i<br />

svårighetsgraden <strong>med</strong>an bortfallet var större i det öppna svarsalternativet, ”annat”.<br />

Enligt vår indelning består en grupp av <strong>barn</strong> vars föräldrar angav att de har minst en<br />

måttlig eller svår långvarig sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong>, <strong>och</strong> den andra består<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

5<br />

0<br />

Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga<br />

3 eller fler<br />

2<br />

1


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 23<br />

av <strong>barn</strong> <strong>med</strong> en eller flera lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Den gruppen inkluderar<br />

även de <strong>barn</strong> vars föräldrar inte angav någon svårighetsgrad överhuvudtaget. 54<br />

procent av <strong>barn</strong>en uppges ha minst en lindrig sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

<strong>med</strong>an resterande 46 procent uppges ha måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

(se figur 3.3).<br />

Det är vanligare att pojkar uppges ha en långvarig sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

som är måttlig eller svår, 50 procent jämfört <strong>med</strong> 40 procent av<br />

flickorna. Denna skillnad mellan könen är statistiskt säkerställd på 95 procents nivå.<br />

Den av föräldrarna skattade svårighetsgraden stiger <strong>med</strong> åldern. Andelen <strong>med</strong> en<br />

måttlig eller svår <strong>funktionsnedsättning</strong> är större bland <strong>barn</strong>en 7–12 år <strong>och</strong> 13–17 år,<br />

jämfört <strong>med</strong> <strong>barn</strong>en 2–6 år. Denna skillnad är också statistiskt säkerställd på 95<br />

procents nivå.<br />

Figur 3.3 Andel <strong>barn</strong> som uppges ha lindriga respektive måttliga eller svåra<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, uppdelade på kön <strong>och</strong> ålder (procent)<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga<br />

Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren.<br />

Det hade varit önskvärt att jämföra hälsan <strong>och</strong> dess bestämningsfaktorer för flickor<br />

respektive pojkar <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar av olika svårighetsgrad. Vi bedömer<br />

dock att det statistiska underlaget är alltför begränsat eftersom det bara är 81 flickor<br />

<strong>och</strong> 127 pojkar som har måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Indelning efter typ av <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Måttlig eller svår<br />

Lindrig<br />

Tabell 3.2 nedan visar vilka långvariga sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar som<br />

vi räknar till grupperna fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> allergisjukdomar. I detta arbete har vi utgått från FN: s<br />

konvention om rättigheter för personer <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> samt från den<br />

internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder <strong>och</strong> hälsa –<br />

<strong>barn</strong>- <strong>och</strong> ungdomsversionen (ICF-CY) (Socialstyrelsen, 2007). Vi har studerat ICF-<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


24 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

CY:s indelning av kroppsfunktionerna i åtta grupper. Grupperna som innefattar<br />

psykiska funktioner <strong>och</strong> röst- <strong>och</strong> talfunktioner tillhör de neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>arna. Övriga sex grupper tillhör de fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>arna<br />

<strong>och</strong> allergisjukdomar.<br />

Vi har valt att placera astma, allergisk snuva, eksem <strong>och</strong> allergi i en egen grupp<br />

eftersom dessa långvariga sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar kan betraktas som<br />

lindrigare än många av de övriga fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>arna. De flesta<br />

föräldrar <strong>och</strong> <strong>barn</strong> angav också att besvären är lindriga eller måttliga. Dessutom ville<br />

vi undvika att gruppen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar blir mycket stor <strong>och</strong><br />

heterogen.<br />

Till de neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>arna räknas såväl psykiska som<br />

intellektuella <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Barnen som enbart har en ospecificerad långvarig sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

finns i gruppen <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong> (18 <strong>barn</strong>). Detta gäller<br />

oavsett <strong>funktionsnedsättning</strong>ens svårighetsgrad, eftersom vi här endast tar hänsyn till<br />

typen av <strong>funktionsnedsättning</strong>. Detta <strong>med</strong>för att gruppen <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> inte är exakt densamma när vi jämför hälsans bestämningsfaktorer<br />

<strong>med</strong> hälsoutfallet bland <strong>barn</strong> som har olika typ av <strong>funktionsnedsättning</strong> samt<br />

<strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar av olika svårighetsgrad.<br />

Tabell 3.2 Gruppering av långvariga sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar efter typ<br />

Fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

Synskada<br />

Hörselskada<br />

Rörelsehinder<br />

Epilepsi<br />

Diabetes<br />

Hjärtproblem<br />

Öronproblem<br />

Migrän<br />

Övervikt<br />

Mag- <strong>och</strong> tarmbesvär<br />

Problem <strong>med</strong> genitalier/<br />

urinvägar/sängvätning<br />

Struma/sköldkörtelproblem<br />

Cancer<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

Neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

MDB/damp/adhd<br />

Psykiska besvär<br />

Autism/Asperger/ADD<br />

Dyslexi/dyskalkyli<br />

Talfel<br />

Utvecklingsstörning<br />

Allergisjukdomar<br />

Allergisk snuva<br />

Eksem<br />

Astma<br />

Allergi<br />

Barn utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Även de <strong>barn</strong> som<br />

har ospecificerad<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 25<br />

Barn <strong>med</strong> flera långvariga sjukdomar eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

Som visades i avsnitt 3.3 har många av <strong>barn</strong>en i studien flera långvariga sjukdomar<br />

eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, <strong>och</strong> det är inte ovanligt att de har både fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> allergisjukdomar.<br />

För att kunna genomföras analyserna har vi säkerställt att varje <strong>barn</strong><br />

endast tillhör en av kategorierna i tabell 3.2. Denna prioritering beskrivs utförligt i<br />

kapitel 10.<br />

Figur 3.4 visar hur stor andel <strong>barn</strong> som har huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar,<br />

huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar eller enbart<br />

allergisjukdomar. Cirka 68 procent av alla <strong>barn</strong> har ingen <strong>funktionsnedsättning</strong>. 14<br />

procent har enbart allergisjukdomar, 11 procent har huvudsakligen fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> 7 procent har huvudsakligen neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Andelen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> är nu lägre än<br />

tidigare (32 procent jämfört <strong>med</strong> 33 procent), vilket beror på att de <strong>barn</strong> som har en<br />

ospecificerad <strong>funktionsnedsättning</strong> här tillhör gruppen <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> (se föregående avsnitt).<br />

Figuren visar även andelen flickor respektive pojkar som tillhör de olika grupperna.<br />

Det är ungefär lika vanligt bland pojkar <strong>och</strong> flickor att ha huvudsakligen fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, andelen är 11 respektive 12 procent. Allergisjukdomar är<br />

också lika vanliga bland båda könen, men det är vanligare att pojkar har<br />

huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Skillnaden mellan könen<br />

är statistiskt säkerställd på 95 procents nivå.<br />

Figur 3.4 Andel <strong>barn</strong> <strong>med</strong> olika typer av <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, uppdelade på kön<br />

<strong>och</strong> ålder (procent)<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 årSamtliga<br />

Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren.<br />

Enbart allergisjukdomar<br />

Huv. neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

Huv. fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

Det hade varit önskvärt att jämföra hälsan <strong>och</strong> dess bestämningsfaktorer för flickor<br />

respektive pojkar <strong>med</strong> olika typer av <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Vi bedömer dock att<br />

det statistiska underlaget är alltför begränsat eftersom det till exempel bara är 24<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


26 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

flickor <strong>och</strong> 60 pojkar som har huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Överlappning mellan svårighetsgrad <strong>och</strong> typ<br />

Som visas i figur 3.5 anser de flesta föräldrar till <strong>barn</strong>en <strong>med</strong> enbart<br />

allergisjukdomar att deras <strong>funktionsnedsättning</strong> är lindrig. När det gäller huvudsakligen<br />

fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar uppfattar hälften av föräldrarna att<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>en är lindrig <strong>och</strong> hälften att den är måttliga eller svår. Bland<br />

<strong>barn</strong>en <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar anser majoriteten<br />

av deras föräldrar att <strong>funktionsnedsättning</strong>en är måttlig eller svår.<br />

Figur 3.5 Antal <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga respektive måttliga eller svåra<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, utifrån typ av <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren.<br />

Av detta drar vi slutsatsen att många <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar också<br />

finns i gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> enbart allergisjukdomar. Det finns alltså en stor<br />

överlappning mellan dessa grupper, <strong>och</strong> detta är viktigt att ha i åtanke vid de<br />

kommande jämförelserna.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

0<br />

Huvudsakligen<br />

fysisk<br />

Huvudsakligen<br />

neuropsykiatrisk<br />

Enbart<br />

allergisjukdomar<br />

Måttlig eller svår<br />

Lindrig


4. Levnadsvillkor<br />

4.1 Familje- <strong>och</strong> boendesituation<br />

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 27<br />

De flesta <strong>barn</strong> bor tillsammans <strong>med</strong> bägge föräldrarna. Det är dock mindre vanligt<br />

att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> bor <strong>med</strong> både mamma <strong>och</strong> pappa, jämfört <strong>med</strong><br />

<strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong> (se tabell 4.1). Det är desto vanligare att <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> bor enbart <strong>med</strong> sin mamma. Detta gäller dock inte <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar eller <strong>barn</strong> <strong>med</strong> enbart allergisjukdomar, som har<br />

ungefär samma boendemönster som <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Tabell 4.1 Barnens boendesituation, andel (fetstil) <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Bor <strong>med</strong><br />

mamma <strong>och</strong><br />

pappa<br />

Bor <strong>med</strong><br />

mamma<br />

Bor <strong>med</strong><br />

pappa<br />

Svårighetsgrad<br />

Ingen 77 11 1 9<br />

800 93 8 77<br />

Lindrig 70 * 16 2 10<br />

198 31 3 23<br />

Måttlig eller svår 66** 22** 4* 7<br />

Typ<br />

145 42 6 15<br />

Ingen 77 11 1 9<br />

813 95 8 79<br />

Huvudsakligen fysisk 68** 19* 2 10<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk<br />

117 24 2 13<br />

61** 25** 4 7<br />

56 19 3 7<br />

Allergisjukdomar 72 16 2 8<br />

157 28 4 16<br />

* Skillnaden gentemot <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong> är signifikant på 90 % nivå.<br />

** Skillnaden gentemot <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong> är signifikant på 95 % nivå.<br />

Andelen som bor <strong>med</strong> båda sina föräldrar är minst bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, 61 procent, <strong>och</strong> bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga<br />

eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, 66 procent. Det kan jämföras <strong>med</strong> 77 procent av<br />

<strong>barn</strong>en utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Det är dubbelt så vanligt att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar bor<br />

<strong>med</strong> sin mamma jämfört <strong>med</strong> <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>, 22 procent jämfört<br />

<strong>med</strong> 11 procent. Det är särskilt vanligt att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar bor <strong>med</strong> sin mamma, 25 procent, vilket<br />

kan jämföras <strong>med</strong> 11 procent bland <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Bor<br />

växelvis<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


28 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Det råder inga skillnader mellan grupperna avseende andelen som bor växelvis <strong>hos</strong><br />

mamma <strong>och</strong> pappa.<br />

Statens folkhälsoinstitut har tidigare visat att <strong>barn</strong> som anger att de har en<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> i högre grad bor <strong>med</strong> endast en av sina föräldrar eller inte <strong>med</strong><br />

någon av dem, jämfört <strong>med</strong> <strong>barn</strong> som inte anger att de har en <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

(Statens folkhälsoinstitut, 2011).<br />

Majoriteten av <strong>barn</strong>en har gifta eller sammanboende föräldrar (se tabell 4.2).<br />

Andelen gifta <strong>och</strong> sammanboende är mindre bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga<br />

eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar liksom bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. De är i högre<br />

grad ensamstående än föräldrar till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Tabell 4.2 Den svarande förälderns civilstånd, andel <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ Gift/sambo Ensamstående<br />

Svårighetsgrad Andel (%) Antal Andel (%) Antal<br />

Ingen 88 886 12 103<br />

Lindrig 86 229 14 30<br />

Måttlig eller svår 77** 166 22** 41<br />

Typ<br />

Ingen 88 902 12 104<br />

Huvudsakligen fysisk 80** 127 20** 27<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 75** 68 25** 19<br />

Allergisjukdomar 86 184 14 24<br />

** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

Som väntat (se tabell 4.1) är det vanligare att föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> har skiljt sig eller separerat efter <strong>barn</strong>ets födelse, jämfört <strong>med</strong><br />

övriga föräldrar (se tabell 4.3). Andelen är 30 procent av föräldrarna till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> 26 procent av föräldrarna till <strong>barn</strong><br />

<strong>med</strong> lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Detta kan jämföras <strong>med</strong> 18 procent av<br />

föräldrarna till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Andelen föräldrar som har separerat är störst bland <strong>barn</strong>en <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, 38 procent, <strong>och</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, 29 procent. Det finns inga signifikanta skillnader<br />

mellan föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> enbart allergisjukdomar <strong>och</strong> föräldrar till <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 29<br />

Tabell 4.3 Föräldrasituationen efter <strong>barn</strong>ets födelse, andel <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ Ingen förändring Separation/skilsmässa<br />

Svårighetsgrad Andel (%) Antal Andel (%) Antal<br />

Ingen 80 810 18 165<br />

Lindrig 71** 198 26* 55<br />

Måttlig eller svår 66** 145 30** 59<br />

Typ<br />

Ingen 80 823 19 170<br />

Huvudsakligen fysisk 70** 118 29** 37<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 55** 52 38** 29<br />

Allergisjukdomar 73 160 23 43<br />

* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

4.2 Levnadsförhållanden<br />

Föräldern som besvarade enkäten fick ange sin högsta utbildning (se tabell 4.4).<br />

Andelen som har högskole- eller universitetsutbildning är mindre bland föräldrar till<br />

<strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar än<br />

bland föräldrar till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Tabell 4.4 Andel <strong>och</strong> antal föräldrar 1 som har högskole- eller universitetsutbildning<br />

Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal<br />

Svårighetsgrad<br />

Ingen 48 534<br />

Lindrig 41 130<br />

Måttlig eller svår 40 96<br />

Typ<br />

Ingen 48 545<br />

Huvudsakligen fysisk 39* 71<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 29* 31<br />

Allergisjukdomar 47 113<br />

1 Föräldern som fyllde i enkäten. * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå.<br />

Föräldern som besvarade enkäten fick också ange sin huvudsakliga sysselsättning<br />

(se tabell 4.5). En majoritet av <strong>barn</strong>ens föräldrar arbetar, som anställda eller<br />

företagare. Föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar arbetar<br />

i något lägre utsträckning än föräldrar till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Föräldrar<br />

till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar är i något högre grad arbetslösa eller<br />

långtidssjukskrivna jämfört <strong>med</strong> föräldrar till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. I<br />

övrigt finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


30 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Tabell 4.5 Den svarande förälderns sysselsättning andel (fetstil) <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ Anställd/företagare 1<br />

Svårighetsgrad<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

Arbetslös/långtidssjukskriven Övrigt 2<br />

Ingen 86 4 11<br />

826 31 79<br />

Lindrig 81 8* 11<br />

207 12 24<br />

Måttlig eller svår 79* 7 14<br />

Typ<br />

163 11 21<br />

Ingen 85 4 11<br />

838 32 82<br />

Huvudsakligen fysisk 79 8 13<br />

119 7 18<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 80 7 13<br />

66 4 8<br />

Allergisjukdomar 83 6 11<br />

173 11 16<br />

1 2<br />

Även lantbrukare <strong>och</strong> lärlingar räknas hit. Pensionär, hemarbetande, värnpliktig,<br />

föräldraledig eller annat. * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå.<br />

Föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> har en mer utsatt ekonomisk situation<br />

om man ser till andelen som under det senaste året hade haft svårt att klara de<br />

löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar <strong>med</strong> mera. Det gäller även andelen som<br />

saknar en ekonomisk buffert, det vill säga inte skulle klara av att på en vecka skaffa<br />

fram 15 000 kronor om de plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation (se tabell<br />

4.6).<br />

Tabell 4.6 Andel <strong>och</strong> antal föräldrar som upplever svårigheter <strong>med</strong> ekonomin<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Svårt att klara<br />

löpande utgifter<br />

Saknar ekonomisk<br />

buffert 1<br />

Svårighetsgrad Andel (%) Antal Andel (%) Antal<br />

Ingen 13 109 12 93<br />

Lindrig 17 41 20** 40<br />

Måttlig eller svår 23** 42 26** 46<br />

Typ<br />

Ingen 13 110 13 97<br />

Huvudsakligen fysisk 21* 31 22* 28<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 27** 20 32** 23<br />

Allergisjukdomar 16 31 18 31<br />

* Signifikant på 90 % nivå ** Signifikant på 95 % nivå. 1 De som inte skulle klara av att på<br />

en vecka skaffa fram 15 000 kronor om de plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation.


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 31<br />

Andelen som har haft svårt att klara de löpande utgifterna är större bland föräldrar<br />

till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar jämfört <strong>med</strong> föräldrar till<br />

<strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Andelen är även större bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar jämfört <strong>med</strong><br />

föräldrar till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Andelen som saknar en ekonomisk buffert, det vill säga inte skulle klara av att på en<br />

vecka skaffa fram 15 000 kronor om de plötsligt skulle hamna i en oförutsedd<br />

situation, är dubbelt så stor bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar jämfört <strong>med</strong> bland föräldrar till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>,<br />

26 procent respektive 12 procent. Andelen är även större bland<br />

föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong><br />

huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


32 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

5. Fysisk aktivitet<br />

Statens folkhälsoinstitut har visat att elever <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> i årskurs 6 <strong>och</strong><br />

9 motionerar mindre än andra elever. Detta tillsammans <strong>med</strong> sämre kostvanor<br />

innebär att elever <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> löper större risk för framtida ohälsa på<br />

grund av sina levnadsvanor (Statens folkhälsoinstitut, 2011).<br />

Vi har tidigare redovisat utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor till<br />

Ungdomsstyrelsen för år 2011, <strong>och</strong> den rapporten visar att <strong>unga</strong> kvinnor <strong>och</strong> män<br />

(16–24-åringar) <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> i högre grad har fetma jämfört <strong>med</strong> <strong>unga</strong><br />

utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Den visar även att en stillasittande fritid är vanligare<br />

bland <strong>unga</strong> kvinnor <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> än bland andra <strong>unga</strong> kvinnor (Statens<br />

folkhälsoinstitut, 2012).<br />

5.1 Barnets fysiska aktivitet<br />

Majoriteten av alla <strong>barn</strong> idrottar minst en gång i veckan <strong>och</strong> det gäller även <strong>barn</strong><br />

<strong>med</strong> lindriga, måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar (se tabell 5.1). Andelen är<br />

något mindre bland <strong>barn</strong>en som har huvudsakligen neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, men i övrigt finns inga signifikanta skillnader mellan<br />

grupperna utifrån typen av <strong>funktionsnedsättning</strong>. Det visar föräldrarnas <strong>och</strong> <strong>barn</strong>ens<br />

svar på frågan ”Hur ofta brukar <strong>barn</strong>et göra något av följande …?” där ”idrotta” var<br />

ett av alternativen. Svarsalternativen sträckte sig från ”aldrig” till ”dagligen”.<br />

Tabell 5.1 Andel <strong>och</strong> antal <strong>barn</strong> som idrottar minst en gång i veckan<br />

Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal<br />

Svårighetsgrad<br />

Ingen 74 739<br />

Lindrig 76 196<br />

Måttlig eller svår 70 148<br />

Typ<br />

Ingen 74 749<br />

Huvudsakligen fysisk 80 121<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 57** 50<br />

Allergisjukdomar 76 163<br />

** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

En del <strong>barn</strong> idrottar aldrig eller idrottar högst ett par gånger per år (se tabell 5.2). Det<br />

finns inga signifikanta skillnader mellan <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>, <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

vad gäller denna andel.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 33<br />

Tabell 5.2 Andel <strong>och</strong> antal <strong>barn</strong> som aldrig idrottar eller idrottar högst ett par gånger<br />

per år<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Svårighetsgrad<br />

Andel (%) Antal<br />

Ingen 17 156<br />

Lindrig 16 36<br />

Måttlig eller svår 21 39<br />

Typ<br />

Ingen 18 161<br />

Huvudsakligen fysisk 10* 16<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 32** 24<br />

Allergisjukdomar 17 30<br />

* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

Andelen som aldrig idrottar, eller idrottar högst ett par gånger per år, är mindre<br />

bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar än bland <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>, 10 procent jämfört <strong>med</strong> 18 procent. Denna skillnad är<br />

statistiskt säkerställd. Den största andelen fysiskt inaktiva finns bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, 32 procent. Skillnaden<br />

gentemot <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong> är statistiskt säkerställd. Andelen fysiskt<br />

inaktiva är densamma bland <strong>barn</strong> som har enbart allergisjukdomar <strong>och</strong> <strong>barn</strong> som inte<br />

har någon <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

De flesta <strong>barn</strong> idrottar eller motionerar ett par timmar i veckan så att de blir<br />

andfådda <strong>och</strong>/eller svettas (se tabell 5.3). Det visar svaren på frågan ”Hur många<br />

timmar sammanlagt i veckan idrottar eller motionerar <strong>barn</strong>et så mycket att han/hon<br />

blivit andfått eller svettas? (Utanför skoltid)”. Det går inte att se några signifikanta<br />

skillnader mellan grupperna utifrån vare sig <strong>funktionsnedsättning</strong>ens svårighetsgrad<br />

eller typ.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


34 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Tabell 5.3 Antal timmar per vecka som <strong>barn</strong>en idrottar eller motionerar så att de blir<br />

andfådda eller svettas, andel (fetstil) <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ Högst 1 tim 2–3 tim 4–6 tim 7 tim eller mer Totalt<br />

Svårighetsgrad<br />

Ingen 42 30 19 9 100<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

394 295 190 94 973<br />

Lindrig 36 33 21 10 100<br />

90 87 55 23 255<br />

Måttlig eller svår 43 28 19 10 100<br />

Typ<br />

87 59 43 19 208<br />

Ingen 42 30 19 9 100<br />

402 299 196 94 991<br />

Huvudsakligen fysisk 40 31 21 9 100<br />

Huvudsakligen<br />

neuropsykiatrisk<br />

63 48 32 13 156<br />

51 26 16 7 100<br />

43 23 14 4 84<br />

Allergisjukdomar 33 34 20 13 100<br />

5.2 Familjens fysiska aktivitet<br />

63 71 46 25 205<br />

Närmare hälften av föräldrarna som besvarade enkäten angav att de promenerar<br />

tillsammans <strong>med</strong> <strong>barn</strong>et minst en gång i veckan. Det finns inga skillnader mellan de<br />

olika grupperna av <strong>barn</strong>.<br />

Tabell 5.4 Andel <strong>barn</strong> vars förälder 1 promenerar <strong>med</strong> dem minst en gång i veckan<br />

Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal<br />

Svårighetsgrad<br />

Ingen 47 449<br />

Lindrig 49 114<br />

Måttlig eller svår 41 90<br />

Typ<br />

Ingen 47 458<br />

Huvudsakligen fysisk 48 68<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 49 44<br />

Allergisjukdomar 41 83<br />

1 Den förälder som fyllde i enkäten.<br />

Det är mindre vanligt att föräldrar idrottar, sportar eller motionerar tillsammans <strong>med</strong><br />

<strong>barn</strong>et än att de promenerar tillsammans. Omkring en tredjedel av föräldrarna har<br />

svarat att de idrottar, sportar eller motionerar tillsammans <strong>med</strong> <strong>barn</strong>et minst en gång<br />

i veckan. Bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> finns inga skillnader utifrån


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 35<br />

svårighetsgraden. Sett till typen av <strong>funktionsnedsättning</strong> visar det sig att föräldrar till<br />

<strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar i lägre grad<br />

idrottar, sportar eller motionerar tillsammans <strong>med</strong> <strong>barn</strong>et minst en gång i veckan,<br />

jämfört <strong>med</strong> föräldrar till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Denna skillnad är<br />

statistiskt säkerställd. I övrigt finns inga skillnader mellan grupperna.<br />

Tabell 5.5 Andel <strong>barn</strong> vars förälder 1 idrottar, sportar eller motionerar <strong>med</strong> dem<br />

minst en gång i veckan<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Svårighetsgrad<br />

Andel (%) Antal<br />

Ingen 36 347<br />

Lindrig 36 90<br />

Måttlig eller svår 30 63<br />

Typ<br />

Ingen 36 350<br />

Huvudsakligen fysisk 39 55<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 22** 22<br />

Allergisjukdomar 35 73<br />

** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. 1 Den förälder som fyllde i enkäten.<br />

5.3 Familjens syn på hälsa <strong>och</strong> friskvård<br />

Föräldern som besvarade enkäten fick även svara på hur ofta de inom familjen<br />

diskuterar frågor om hälsa <strong>och</strong> friskvård. Resultaten visar att en övervägande<br />

majoritet diskuterar sådant minst en gång i månaden, se tabell 5.6.<br />

Tabell 5.6 Andel <strong>och</strong> antal <strong>barn</strong> vars familj diskuterar frågor om hälsa <strong>och</strong> friskvård<br />

minst en gång i månaden<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Svårighetsgrad<br />

Andel (%) Antal<br />

Ingen 81 809<br />

Lindrig 85 221<br />

Måttlig eller svår 88* 190<br />

Typ<br />

Ingen 81 827<br />

Huvudsakligen fysisk 92** 147<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 83 74<br />

Allergisjukdomar 82 172<br />

* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

Det är något vanligare att föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar diskuterar hälsa <strong>och</strong> friskvård minst en gång i månaden<br />

jämfört <strong>med</strong> föräldrar till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Sett till typen av<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> är sådana samtal vanligare bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


36 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Dessa skillnader gentemot <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> är statistiskt säkerställda.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


6. Skolan<br />

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 37<br />

En av våra tidigare studier har visat att de flesta elever i årskurs 6 <strong>och</strong> 9, inklusive<br />

dem <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>, trivs i skolan. Elever <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

svarar dock något oftare att de inte har det bra <strong>och</strong> att de inte tycker om att gå i<br />

skolan, jämfört <strong>med</strong> elever utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Studien visar även att det är<br />

fyra gånger så vanligt att elever <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> utsätts för mobbning<br />

jämfört <strong>med</strong> övriga <strong>barn</strong>, <strong>och</strong> pojkar är mer utsatta än flickor (Statens<br />

folkhälsoinstitut, 2011). Även Barnombudsmannen har visat att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> funktionshinder<br />

mobbas i större utsträckning än övriga <strong>barn</strong> (Barnombudsmannen, 2002).<br />

Det finns även en intervjustudie som visar att elever i särskolan <strong>och</strong> i specialklasser<br />

lätt blir socialt isolerade <strong>och</strong> håller sig för sig själva. Särskoleelever löper också en<br />

ökad risk för att bli utsatta för diskriminering <strong>och</strong> trakasserier av olika slag, just för<br />

att de går i särskolan. Det framkommer även att elever <strong>med</strong> fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

hamnar utanför gemenskapen (Skolverket, 2009).<br />

6.1 Trivsel <strong>och</strong> prestation i skolan<br />

De allra flesta <strong>barn</strong> trivs bra eller mycket bra i skolan, men <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller<br />

svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar trivs sämre än <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong> (se tabell<br />

6.1). Det visar föräldrarnas <strong>och</strong> <strong>barn</strong>ens svar på frågan ”Hur trivs <strong>barn</strong>et i dagis/förskolan/skolan/arbetet?”.<br />

Enkäten visar också att trivseln är sämre bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Dessa skillnader är<br />

statistiskt säkerställda. Barn <strong>med</strong> enbart allergisjukdomar trivs lika bra som <strong>barn</strong><br />

utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Trivseln är lika hög <strong>hos</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong> fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Tabell 6.1 Barnens trivsel i förskolan eller skolan, andel (fetstil) <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Svårighetsgrad<br />

Mycket<br />

bra<br />

Bra<br />

Mindre<br />

bra<br />

Vet inte Totalt<br />

Ingen 55 41 4 1 100<br />

533 402 35 4 974<br />

Lindrig 54 40 5 0 100<br />

131 109 14 0 254<br />

Måttlig eller svår 40** 50 8** 2 100<br />

Typ<br />

85 102 16 3 206<br />

Ingen 55 41 4 1 100<br />

538 415 35 4 992<br />

Huvudsakligen fysisk 49 46 4 1 100<br />

Huvudsakligen<br />

neuropsykiatrisk<br />

69 77 7 1 154<br />

37** 45 17** 1 100<br />

33 37 13 1 84<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


38 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Enbart allergisjukdomar 55 40 4 0 100<br />

** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

109 84 10 1 204<br />

Barnens trivsel i förskolan eller skolan beror på många faktorer, bland annat hur väl<br />

de klarar av sina studier. Föräldrarna fick ange hur de tycker att <strong>barn</strong>et klarar sina<br />

studier i skolan (se tabell 6.2).<br />

När <strong>barn</strong>en delas in efter <strong>funktionsnedsättning</strong>ens svårighetsgrad visar det sig att en<br />

övervägande majoritet av föräldrarna anser det går bra eller riktigt bra för <strong>barn</strong>en i<br />

samtliga grupper. Andelen som det går bra eller riktigt bra för enligt föräldrarna<br />

sträcker sig från 75 procent bland <strong>barn</strong>en <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

till 85 procent bland <strong>barn</strong>en utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Det är dock<br />

vanligare att föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar anser<br />

att de presterar under <strong>med</strong>el eller dåligt, jämfört <strong>med</strong> föräldrar till <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Sett till typen av <strong>funktionsnedsättning</strong> anser föräldrarna till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar att de klarar sina studier sämre jämfört<br />

<strong>med</strong> övriga <strong>barn</strong>. 28 procent av dessa <strong>barn</strong> presterar under <strong>med</strong>el eller dåligt, enligt<br />

föräldrarna. Barn <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar eller enbart<br />

allergisjukdomar presterar lika väl som <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Tabell 6.2 Hur väl <strong>barn</strong>et klarar av sina studier i skolan enligt föräldrarna, andel<br />

(fetstil) <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Svårighetsgrad<br />

Riktigt bra<br />

eller bra<br />

Medelmåttigt<br />

Under <strong>med</strong>el<br />

eller dåligt<br />

Vet inte Totalt<br />

Ingen 85 12 3 0 100<br />

640 79 18 0 737<br />

Lindrig 77** 15 6 2 100<br />

160 33 15 2 210<br />

Måttlig eller svår 75** 15 11** 0 100<br />

Typ<br />

140 27 18 0 185<br />

Ingen 85 12 3 0 100<br />

650 81 19 0 750<br />

Huvudsakligen fysisk 81 14 5 0 100<br />

Huvudsakligen<br />

neuropsykiatrisk<br />

105 20 8 0 133<br />

46** 26 28** 0 100<br />

32 18 20 0 70<br />

Enbart allergisjukdomar 85 10 2 2 100<br />

** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

153 20 4 2 179


6.2 Mobbning<br />

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 39<br />

Barnens trivsel i förskolan eller skolan beror också på om de är utsatta för mobbning<br />

eller mobbar andra <strong>barn</strong>. Studien innehöll två frågor om mobbning. Till att börja<br />

<strong>med</strong> fick föräldrarna <strong>och</strong> <strong>barn</strong>en svara på om deras <strong>barn</strong> mobbar andra <strong>barn</strong>. Därefter<br />

fick föräldern <strong>och</strong> <strong>barn</strong>et svara på om deras eget <strong>barn</strong> blir mobbat. Enkäten innehöll<br />

ingen exakt definition av mobbning, men den första frågan löd ”Det händer ibland<br />

att flera <strong>barn</strong> slår sig samman för att plåga/mobba ett annat <strong>barn</strong> (t.ex. slåss mot<br />

honom eller henne, göra narr av honom eller henne). Mobbar ditt <strong>barn</strong> andra <strong>barn</strong>?”.<br />

Ytterst få svarade att <strong>barn</strong>et mobbar andra <strong>barn</strong> <strong>och</strong> det går inte att se några<br />

skillnader mellan grupperna. Däremot kan vi se att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar är mer utsatta för mobbning jämfört <strong>med</strong> <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> (se tabell 6.3). Det gäller även dem <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska<br />

eller neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Tabell 6.3 Barn som uppges bli mobbade, andel (fetstil) <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ Ofta eller ibland Sällan eller aldrig Vet inte Totalt<br />

Svårighetsgrad<br />

Ingen 6 84 10 100<br />

46 831 94 971<br />

Lindrig 8 81 10 100<br />

17 216 24 257<br />

Måttlig eller svår 16** 74 10 100<br />

Typ<br />

29 157 21 207<br />

Ingen 6 84 10 100<br />

47 846 96 989<br />

Huvudsakligen fysisk 17** 74 9 100<br />

19 122 14 155<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 19** 68 13 100<br />

15 60 11 86<br />

Enbart allergisjukdomar 5 86 10 100<br />

** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

11 176 18 205<br />

Det är tre gånger vanligare att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

mobbas jämfört <strong>med</strong> <strong>barn</strong> som inte har någon <strong>funktionsnedsättning</strong>. Andelen är 16<br />

procent jämfört <strong>med</strong> knappt 6 procent. Det är även mer än tre gånger vanligare att<br />

<strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

mobbas, jämfört <strong>med</strong> <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Dessa skillnader är statistiskt<br />

säkerställda. Barn <strong>med</strong> enbart allergisjukdomar eller lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

löper däremot inte större risk att mobbas.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


40 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

7. Fritid<br />

Barn <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> riskerar att bli uteslutna ur olika aktiviteter <strong>och</strong><br />

deltar i färre aktiviteter än andra <strong>barn</strong>. Detta gäller främst i ostrukturerade<br />

situationer, men det finns en skillnad även i mer strukturerade skolsituationer, det<br />

vill säga lärarledda aktiviteter (Eriksson & Granlund, 2004). Detta kan bero på att<br />

det inte finns lämpliga aktiviteter för <strong>barn</strong>en eller att de saknar assistans eller<br />

transporter i form av färdtjänst <strong>med</strong> mera (Barnombudsmannen, 2002).<br />

Ungdomsstyrelsen visar att <strong>unga</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> har en lägre känsla av<br />

delaktighet jämfört <strong>med</strong> andra <strong>unga</strong> <strong>och</strong> upplever att de har sämre möjligheter att<br />

påverka sin egen livssituation (Ungdomsstyrelsen, 2010). Barn <strong>och</strong> ungdomar <strong>med</strong><br />

funktionshinder är också mindre nöjda <strong>med</strong> sina kompisrelationer<br />

(Barnombudsmannen, 2005). Elever <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> i årskurs 6 <strong>och</strong> 9 är<br />

överrepresenterade bland eleverna som har svårt <strong>med</strong> kamratrelationer, <strong>och</strong> det är<br />

mer än dubbelt så vanligt att elever <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> aldrig eller sällan har<br />

kul <strong>med</strong> sina kompisar. Det är också vanligare att dessa elever aldrig eller sällan får<br />

stöd av sina kompisar eller att de <strong>och</strong> kompisarna aldrig eller sällan hjälps åt<br />

(Statens folkhälsoinstitut, 2011).<br />

7.1 Fritidsaktiviteter<br />

Föräldrarna fick svara på hur ofta <strong>barn</strong>et brukar göra olika aktiviteter, både i <strong>och</strong><br />

utanför hemmet. Vi börjar <strong>med</strong> att visa hur stor andel av <strong>barn</strong>en som regelbundet går<br />

på bio eller teater, spelar ett instrument <strong>och</strong> deltar i föreningsverksamheter. I tabell<br />

7.1 presenteras andelen <strong>barn</strong> som deltar i respektive aktivitet minst en gång i<br />

månaden.<br />

Utifrån <strong>funktionsnedsättning</strong>ens svårighetsgrad ser man att andelen som går på bio,<br />

teater eller sportevenemang minst en gång i månaden inte skiljer sig mellan<br />

grupperna, även om andelen tycks vara något större bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Andelen <strong>barn</strong> som spelar ett instrument minst en gång i<br />

månaden är densamma i grupperna. Det finns inga signifikanta skillnader vad gäller<br />

deltagande i föreningsliv.<br />

När det gäller typen av <strong>funktionsnedsättning</strong>, ser vi att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar deltar i föreningsverksamhet i mindre<br />

utsträckning än <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Barn <strong>med</strong> enbart allergisjukdomar<br />

deltar däremot i föreningsverksamhet i högre grad än <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Dessa skillnader är statistiskt säkerställda.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 41<br />

Tabell 7.1 Barn som deltar i olika aktiviteter minst en gång i månaden, andel<br />

(fetstil) <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Svårighetsgrad<br />

Gå på<br />

bio/teater/sport<br />

Spela<br />

instrument<br />

Ingen 33 34 46<br />

327 339 473<br />

Lindrig 39 33 51<br />

96 79 139<br />

Måttlig eller svår 34 34 41<br />

Typ<br />

71 74 91<br />

Ingen 33 34 46<br />

332 347 481<br />

Huvudsakligen fysisk 38 32 42<br />

60 48 70<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 29 37 29**<br />

24 30 29<br />

Enbart allergisjukdomar 39 30 59**<br />

** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

78 67 123<br />

Delta i föreningsverksamhet<br />

I tabell 7.2 presenteras andelen <strong>barn</strong> som umgås <strong>med</strong> kamrater, idrottar <strong>och</strong> läser<br />

böcker minst en gång i veckan.<br />

Tabell 7.2 Barn som ägnar sig åt olika aktiviteter minst en gång i veckan, andel<br />

(fetstil) <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Svårighetsgrad<br />

Umgås <strong>med</strong><br />

kamrater<br />

Idrotta Läsa böcker<br />

Ingen 67 74 62<br />

676 739 626<br />

Lindrig 73 76 52**<br />

191 196 138<br />

Måttlig eller svår 59* 70 49**<br />

Typ<br />

126 148 109<br />

Ingen 67 74 62<br />

686 749 635<br />

Huvudsakligen fysisk 64 80 57<br />

Huvudsakligen<br />

neuropsykiatrisk<br />

103 121 92<br />

57 57** 30**<br />

48 50 31<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


42 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Allergisjukdomar 74 76 54<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

156 163 115<br />

* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

Överlag finns bara små skillnader mellan grupperna när det gäller andelen som<br />

umgås <strong>med</strong> kamrater, idrottar <strong>och</strong> läser böcker minst en gång i veckan. Sett till<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ens svårighetsgrad är det en mindre andel av <strong>barn</strong>en <strong>med</strong><br />

måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar som umgås <strong>med</strong> kamrater minst en gång<br />

i veckan. Barn <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> läser dock böcker i mindre utsträckning än<br />

andra <strong>barn</strong>, oavsett svårighetsgrad. Det finns inga signifikanta skillnader i andelen<br />

som idrottar minst en gång i veckan.<br />

Utifrån typen av <strong>funktionsnedsättning</strong> ser vi att gruppen <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar umgås <strong>med</strong> sina kamrater <strong>och</strong> läser böcker i<br />

mindre omfattning än <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

7.2 Medieanvändning<br />

Föräldrarna fick även ange hur mycket tid <strong>barn</strong>en ägnar åt mer stillasittande fritidsaktiviteter,<br />

i detta fall åt att se på teve eller video/dvd, spela teve- eller datorspel <strong>och</strong><br />

surfa på Internet.<br />

Tabell 7.3 gäller andelen <strong>barn</strong> som tillbringar minst 2–3 timmar framför tv:n varje<br />

dag, <strong>och</strong> den visar att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

tillbringar mer tid framför teven än <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Tabellen visar<br />

även att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar tillbringar mer tid<br />

framför teven än <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Tabell 7.3 Barn som ser på teve, video eller dvd minst 2–3 timmar per dag, andel<br />

<strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Svårighetsgrad<br />

Andel (%) Antal<br />

Ingen 39 373<br />

Lindrig 43 103<br />

Måttlig eller svår 51** 96<br />

Typ<br />

Ingen 39 380<br />

Huvudsakligen fysisk 51** 71<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 51 39<br />

Allergisjukdomar 42 82<br />

** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

Barn <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> ägnar också mer tid åt teve- eller datorspel jämfört<br />

<strong>med</strong> <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong> (se tabell 7.4). Andelen som spelar teve- eller<br />

datorspel minst 2–3 timmar på vardagarna är störst bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 43<br />

neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, 30 procent. Även <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga<br />

respektive måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar spelar tevespel i högre grad än<br />

<strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Tabell 7.4 Barn som spelar teve- eller datorspel minst 2–3 timmar per vardag, andel<br />

<strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Svårighetsgrad<br />

Andel (%) Antal<br />

Ingen 11 100<br />

Lindrig 19** 44<br />

Måttlig eller svår 23** 44<br />

Typ<br />

Ingen 11 104<br />

Huvudsakligen fysisk 17 24<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 30** 23<br />

Allergisjukdomar 19** 37<br />

** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

Däremot finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna sett till<br />

Internetanvändningen i allmänhet. I tabell 7.5 jämförs andelen <strong>barn</strong> som surfar på<br />

Internet minst 2–3 timmar per dag.<br />

Tabell 7.5 Barn som surfar på Internet minst 2–3 timmar per vardag, andel <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal<br />

Svårighetsgrad<br />

Ingen 14 122<br />

Lindrig 18 39<br />

Måttlig eller svår 16 31<br />

Typ<br />

Ingen 14 124<br />

Huvudsakligen fysisk 17 24<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 21 15<br />

Allergisjukdomar 16 29<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


44 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

8. <strong>Hälsa</strong><br />

I en undersökning från Barnombudsmannen fick <strong>barn</strong> ange hur nöjda de är <strong>med</strong><br />

olika aspekter av livet: kroppen <strong>och</strong> hälsan, familjen, kompisarna, fritiden,<br />

närmiljön, skolan <strong>med</strong> mera. Resultaten visar att hälsan har större betydelse för <strong>barn</strong><br />

<strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> än för övriga <strong>barn</strong>. Samtidigt är <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> mindre nöjda <strong>med</strong> sin kropp <strong>och</strong> hälsa jämfört <strong>med</strong> andra<br />

(Barnombudsmannen, 2005).<br />

Elever <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> i årskurs 6 <strong>och</strong> 9 skattar sin hälsa lägre jämfört<br />

<strong>med</strong> andra <strong>barn</strong>. Vidare upplever de oftare psykisk ohälsa <strong>och</strong> fler stressrelaterade<br />

symptom i sin vardag än elever som anger att de inte har en <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Flickor har generellt större förekomst av psykosomatiska besvär än pojkar, vilket<br />

även gäller när flickor <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> jämförs <strong>med</strong> pojkar <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>. Skillnaden i förekomsten av psykosomatiska besvär är dock<br />

betydligt större mellan pojkar än mellan flickor <strong>med</strong> respektive utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>. Med andra ord är den relativa risken för psykosomatiska<br />

besvär högre bland pojkar än bland flickor <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> (Statens<br />

folkhälsoinstitut, 2011).<br />

8.1 Somatiska <strong>och</strong> psykiska besvär <strong>hos</strong> <strong>barn</strong>et<br />

Enkäten innehöll frågan ”Har <strong>barn</strong>et något eller några av följande besvär?”, <strong>och</strong><br />

svarsalternativen var bland annat magbesvär, huvudvärk, sömnlöshet, yrsel,<br />

ryggbesvär <strong>och</strong> aptitlöshet. I tabell 8.1 visas andelen <strong>barn</strong> som har dessa besvär<br />

varje eller varannan vecka. Majoriteten av <strong>barn</strong>en har inte de angivna besvären så<br />

ofta som varje eller varannan vecka.<br />

Sett till <strong>funktionsnedsättning</strong>ens svårighetsgrad är de flesta besvären ungefär två till<br />

tre gånger så vanliga bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar än bland <strong>barn</strong><br />

utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Det gäller magbesvär, huvudvärk, sömnlöshet <strong>och</strong><br />

aptitlöshet. Samtliga besvär förekommer oftare <strong>hos</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, <strong>och</strong> de vanligaste är magbesvär, huvudvärk <strong>och</strong> aptitlöshet.<br />

Brist på aptit är sju gånger så vanligt bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

jämfört <strong>med</strong> <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Sett till typen av <strong>funktionsnedsättning</strong> kan vi konstatera att samtliga besvär<br />

förekommer mer än dubbelt så ofta <strong>hos</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska eller<br />

neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, jämfört <strong>med</strong> <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Magbesvär <strong>och</strong> huvudvärk tillhör de vanligaste besvären. Barn <strong>med</strong><br />

enbart allergisjukdomar har oftare huvudvärk <strong>och</strong> aptitlöshet än <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>. Det är dock ingen skillnad mellan dessa grupper när det gäller<br />

magbesvär, sömnlöshet, yrsel eller ryggbesvär.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 45<br />

Tabell 8.1 Barn som har olika somatiska <strong>och</strong> psykiska besvär varje eller varannan<br />

vecka, andel (fetstil) <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ Magbesvär Huvudvärk Sömnlöshet Yrsel Ryggbesvär Aptitlöshet<br />

Svårighetsgrad<br />

Ingen 7 8 3 1 4 2<br />

64 69 21 9 30 22<br />

Lindrig 18** 17** 8** 4 4 8**<br />

44 36 14 4 8 15<br />

Måttlig eller svår 30** 19** 11** 5** 11** 15**<br />

Typ<br />

50 32 17 6 19 21<br />

Ingen 7 8 3 1 4 2<br />

Huvudsakligen<br />

fysisk<br />

Huvudsakligen<br />

neuropsykiatrisk<br />

65 70 22 9 31 24<br />

43** 22** 10** 8** 9* 10**<br />

58 29 11 6 12 11<br />

23** 20** 17** 7** 13** 22**<br />

17 14 12 3 8 14<br />

Allergisjukdomar 9 14* 5 1 3 6*<br />

18 24 7 1 6 9<br />

* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

8.2 Barnets läke<strong>med</strong>elsanvändning<br />

Det är betydligt vanligare att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> använder receptbelagda<br />

läke<strong>med</strong>el jämfört <strong>med</strong> andra <strong>barn</strong>. Andelen är 31 procent bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> 58 procent bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra<br />

nedsättningar, jämfört <strong>med</strong> 5 procent bland <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Tabell 8.2 Barn som använder receptbelagda läke<strong>med</strong>el, andel <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal<br />

Svårighetsgrad<br />

Ingen 5 49<br />

Lindrig 31** 78<br />

Måttlig eller svår 58** 124<br />

Typ<br />

Ingen 6 58<br />

Huvudsakligen fysisk 32** 50<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 51** 43<br />

Allergisjukdomar 48** 100<br />

** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


46 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Sett till typen av <strong>funktionsnedsättning</strong> är receptbelagda läke<strong>med</strong>el vanligast bland<br />

<strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

enbart allergisjukdomar, vilket inte är helt oväntat. Andelen är 51 procent respektive<br />

48 procent jämfört <strong>med</strong> 32 procent bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> 6 procent bland <strong>barn</strong>en utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Föräldrarna fick även svara på om <strong>barn</strong>et under de senaste fyra veckorna hade tagit<br />

receptfria läke<strong>med</strong>el mot huvudvärk, ledvärk eller annan värk, snuva, <strong>hos</strong>ta eller<br />

feber, alternativt magbesvär eller förstoppning. Tabell 8.3 nedan visar att <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> i högre grad än andra hade tagit receptfria läke<strong>med</strong>el mot<br />

huvudvärk <strong>och</strong> magbesvär under de senaste fyra veckorma.<br />

Tabell 8.3 Användning av receptfria läke<strong>med</strong>el de senaste fyra veckorna, andel<br />

(fetstil) <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ Huvudvärk<br />

Svårighetsgrad<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

Led- eller<br />

annan värk<br />

Snuva, <strong>hos</strong>ta<br />

eller feber<br />

Ingen 24 5 36 2<br />

223 43 341 17<br />

Lindrig 35** 8 47** 8**<br />

79 20 107 13<br />

Måttlig eller svår 43** 12** 38 15**<br />

Typ<br />

77 17 72 24<br />

Ingen 25 5 37 2<br />

230 43 351 17<br />

Huvudsakligen fysisk 39** 11** 47* 21**<br />

Huvudsakligen<br />

neuropsykiatrisk<br />

53 16 69 23<br />

41** 15** 32 9**<br />

30 9 24 6<br />

Allergisjukdomar 36** 7 42 5*<br />

66 12 76 8<br />

* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

8.3 Föräldrarnas hälsa <strong>och</strong> välbefinnande<br />

Magbesvär<br />

Föräldrarna som besvarade enkäten fick även ange om de själva har magbesvär,<br />

huvudvärk, sömnbesvär eller ryggbesvär minst varje eller varannan vecka. I tabell<br />

8.4 visas hur stor andel av föräldrarna som svarade ”ja”.<br />

Föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> lider oftare av huvudvärk <strong>och</strong><br />

magbesvär än andra föräldrar. Cirka 40 procent av föräldrarna till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> har huvudvärk varje eller varannan vecka, jämfört <strong>med</strong> 25 procent<br />

av de övriga föräldrarna. Här ingår inte föräldrarna till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> enbart<br />

allergisjukdomar, där andelen var 34 procent. Omkring 25 procent av föräldrarna till


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 47<br />

<strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> har magbesvär varje eller varannan vecka, jämfört<br />

<strong>med</strong> cirka 18 procent av övriga föräldrar.<br />

Sömnlöshet är vanligare <strong>hos</strong> föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>. Det är<br />

vanligast bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Även ryggbesvär är vanligare bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>,<br />

jämfört <strong>med</strong> bland övriga föräldrar.<br />

Tabell 8.4 Föräldrar <strong>med</strong> somatiska <strong>och</strong> psykiska besvär varje eller varannan vecka,<br />

andel <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ<br />

Svårighetsgrad<br />

Magbesvär Huvudvärk Sömnlöshet Ryggbesvär<br />

Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal<br />

Ingen 18 161 25 219 13 126 27 236<br />

Lindrig 24 60 38** 85 24** 58 34* 77<br />

Måttlig eller svår 26** 52 39** 74 31** 60 42** 75<br />

Typ<br />

Ingen 17 162 25 228 13 129 27 245<br />

Huvudsakligen<br />

fysisk<br />

26** 42 41** 51 24** 35 36 46<br />

Huvudsakligen<br />

neuropsykiatrisk<br />

24 21 43** 36 39** 34 42** 35<br />

Allergisjukdomar 26** 48 34* 63 24** 46 32 62<br />

* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

Föräldrarnas hälsa hänger samman <strong>med</strong> en rad bestämningsfaktorer såsom<br />

utbildningsnivå, arbete <strong>och</strong> ekonomi. I kapitel 4 beskrev vi situationen för föräldrar<br />

till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> respektive utan <strong>funktionsnedsättning</strong> för några av dessa faktorer.<br />

Föräldrarna fick dock även ange hur nöjda de är <strong>med</strong> livet inom dessa områden.<br />

Frågan löd ”Hur nöjd eller missnöjd är du <strong>med</strong> ditt liv vad avser följande?”, <strong>med</strong><br />

svarsalternativen bostad, arbete, ekonomi, utbildning, hälsa, familjesituation, fritid,<br />

kontakter <strong>med</strong> vänner <strong>och</strong> bekanta samt möjlighet att påverka sin <strong>och</strong> familjens<br />

livssituation. Andelen som är ”mycket nöjda” eller ”ganska nöjda” är signifikant<br />

mindre bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, <strong>och</strong><br />

det gäller inom samtliga områden förutom bostad <strong>och</strong> kontakter <strong>med</strong> vänner <strong>och</strong><br />

bekanta. Andelen är även betydligt mindre bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, inom samtliga områden<br />

utom arbete <strong>och</strong> utbildning.<br />

Hjälp <strong>och</strong> avlastning <strong>med</strong> hem <strong>och</strong> <strong>barn</strong><br />

Föräldern som fyllde i enkäten fick även svara på frågan ”Tycker du att du får den<br />

hjälp <strong>och</strong> avlastning <strong>med</strong> hem <strong>och</strong> <strong>barn</strong> som du behöver?”. En övervägande<br />

majoritet av föräldrarna svarade ”ja”, se tabell 8.5. Andelen sträcker sig från 82<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


48 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

procent av föräldrarna till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, <strong>och</strong><br />

upp till 88 procent av föräldrarna till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Sett till typen<br />

av <strong>funktionsnedsättning</strong> anser 77 procent av föräldrarna till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar att de får tillräcklig hjälp <strong>och</strong> avlastning.<br />

Andelen är större bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, 85 procent, <strong>och</strong> bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> enbart<br />

allergisjukdomar, 86 procent. Sammanfattningsvis är andelen signifikant lägre bland<br />

föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar samt <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Tabell 8.5 Föräldrar som anser att de får den hjälp <strong>och</strong> avlastning <strong>med</strong> hem <strong>och</strong> <strong>barn</strong><br />

de behöver, andel <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal<br />

Svårighetsgrad<br />

Ingen 88 837<br />

Lindrig 84 211<br />

Måttlig eller svår 82* 162<br />

Typ<br />

Ingen 88 848<br />

Huvudsakligen fysisk 85 122<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 77** 64<br />

Allergisjukdomar 86 176<br />

* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.<br />

I de flesta fall kommer hjälpen <strong>och</strong> avlastningen från en partner, följt av släktingar,<br />

<strong>barn</strong>en <strong>och</strong> grannar. Det är minst vanligt att få hjälp <strong>och</strong> avlastning från en före detta<br />

partner eller från samhället. Föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

får i lägre grad hjälp <strong>och</strong> avlastning från en partner jämfört <strong>med</strong><br />

föräldrar till <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Detta gäller även föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

huvudsakligen fysiska eller <strong>med</strong> neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Föräldrar<br />

till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar får i lägre<br />

utsträckning hjälp från släktingar <strong>och</strong> i större utsträckning hjälp från samhället. 11<br />

procent får hjälp av samhället, jämfört <strong>med</strong> 2 procent av föräldrarna till <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


9. Diskussion<br />

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 49<br />

I denna rapport har vi gett en fördjupad <strong>och</strong> mer nyanserad bild av levnadsvillkoren<br />

<strong>och</strong> hälsan <strong>hos</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>, än i vår tidigare rapport om hälsan<br />

<strong>hos</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> (Statens folkhälsoinstitut, 2011).<br />

Anledningen är den utförliga information som samlades in i studien ”<strong>Hälsa</strong> <strong>och</strong><br />

<strong>välfärd</strong> bland <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdom i de nordiska länderna” <strong>och</strong> som rapporten baseras<br />

på. Tack vare de uppgifterna kunde vi dela in <strong>barn</strong>en i olika grupper beroende på<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ens typ <strong>och</strong> svårighetsgrad. Dessutom har vi kunnat redogöra<br />

för föräldrarnas levnadsvillkor <strong>och</strong> hälsa, vilka i sin tur har betydelse för <strong>barn</strong>ens<br />

levnadsvillkor <strong>och</strong> hälsa.<br />

Huvudsakliga resultat<br />

Inom de studerade områdena är det i huvudsak <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar samt <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

som skiljer sig från <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Däremot är<br />

skillnaderna mindre mellan <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, huvudsakligen<br />

fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar eller enbart allergisjukdomar, <strong>och</strong> <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Vi har i en tidigare rapport visat att <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> trivs sämre i<br />

skolan <strong>och</strong> oftare utsätts för mobbning jämfört <strong>med</strong> andra <strong>barn</strong>. Här ser vi dock att<br />

det framför allt är <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> <strong>barn</strong><br />

<strong>med</strong> neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar som enligt föräldrarna trivs <strong>och</strong><br />

presterar sämre samt är mer utsatta för mobbning. Även <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar är mer utsatta för mobbning än <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

När det gäller fritidsaktiviteter <strong>och</strong> fysisk aktivitet har vi sett små, eller inga,<br />

skillnader mellan <strong>barn</strong> <strong>med</strong> respektive utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Ett undantag är<br />

stillasittande fritidsaktiviteter, främst teve- <strong>och</strong> datorspel, vilka <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> ägnar mer tid åt. Barn utan <strong>funktionsnedsättning</strong> ägnar dock<br />

mer tid åt att läsa böcker. Barn <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> är överlag lika fysiskt<br />

aktiva som <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>, <strong>och</strong> där<strong>med</strong> verkar det inte som om teve-<br />

<strong>och</strong> datorspelandet sker på bekostnad av fysisk aktivitet. Föräldrarna till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar diskuterar också oftare frågor som rör<br />

hälsa <strong>och</strong> friskvård, liksom föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Rapporten visar även att levnadsvillkoren skiljer sig åt mellan föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

respektive utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Ekonomiska problem är vanligare bland<br />

föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar samt <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, vilket troligen<br />

hänger samman <strong>med</strong> att dessa föräldrar oftare är ensamstående. Det kan även bero<br />

på att de har sämre möjligheter att kombinera sitt föräldraskap <strong>med</strong> arbete.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


50 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

När det gäller hälsan finns dock markanta skillnader mellan <strong>barn</strong> <strong>med</strong> respektive<br />

utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Dessa resultat stämmer väl överens <strong>med</strong> vår tidigare<br />

rapport som visade att psykiska <strong>och</strong> somatiska besvär är vanligare bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> jämfört <strong>med</strong> övriga <strong>barn</strong>. Vi kan dock se att ohälsan är mest<br />

utbredd bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> bland <strong>barn</strong><br />

<strong>med</strong> huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Vi har inte analyserat vilka orsaker som ligger bakom den sämre psykiska <strong>och</strong><br />

fysiska hälsan, men problemen kan vara en direkt följd av den långvariga sjukdomen<br />

eller <strong>funktionsnedsättning</strong>en. Andra möjliga faktorer är föräldrarnas <strong>och</strong> familjens<br />

levnadsvillkor samt faktorer i skolmiljön, till exempel lägre trivsel i skolan, sämre<br />

skolprestationer <strong>och</strong> större utsatthet för mobbning.<br />

Vi har också kunnat visa att föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong> i högre grad<br />

har olika somatiska <strong>och</strong> psykiska besvär, främst huvudvärk <strong>och</strong> sömnlöshet, jämfört<br />

<strong>med</strong> övriga föräldrar. Det beror troligen på en rad olika faktorer, till exempel den<br />

högre graden av ekonomisk utsatthet. Det kan även bero på att dessa föräldrar inte<br />

får tillräcklig hjälp <strong>och</strong> avlastning <strong>med</strong> hemmet <strong>och</strong> <strong>barn</strong>en. Visserligen anser en<br />

majoritet av alla föräldrar att de får den hjälp de behöver, men andelen är ändå<br />

signifikant mindre bland föräldrar till måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

samt bland föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Styrkor <strong>och</strong> svagheter<br />

I en del studier får <strong>barn</strong> i skolåldern själva besvara en enkät under lektionstid (till<br />

exempel studien ”Skol<strong>barn</strong>s hälsovanor”), men i studien som den här rapporten<br />

baseras på skickades enkäten till föräldrarna. Det gör att vi har fått betydligt mer<br />

information, <strong>och</strong> troligen mer tillförlitlig sådan, om bland annat föräldrarnas <strong>och</strong><br />

<strong>barn</strong>ens levnadsvillkor. Men metoden innebär också att föräldrarnas egen<br />

uppfattning om <strong>och</strong> syn på <strong>barn</strong>ets levnadsvillkor <strong>och</strong> hälsa påverkar svaren. Det<br />

gäller inte minst i de fall <strong>barn</strong>en inte var <strong>med</strong> <strong>och</strong> svarade på frågorna, vilket gäller<br />

två tredjedelar av alla enkäter. Vidare är det oftast <strong>barn</strong>ets mamma som besvarade<br />

enkäten. Vi kan dock inte att se några stora skillnader mellan grupperna gällande<br />

vilken/vilka föräldrar som svarat på enkäten. Inte heller finns det några skillnader<br />

mellan grupperna avseende om <strong>barn</strong>et varit <strong>med</strong> <strong>och</strong> besvarat frågorna.<br />

Studien bygger på få <strong>barn</strong> <strong>och</strong> hade en låg svarsfrekvens, vilket gör att resultaten<br />

måste tolkas <strong>med</strong> viss försiktighet. Vi har dock kontrollerat den statistiska<br />

signifikansen för samtliga svar så att de likheter <strong>och</strong> skillnader vi lyfter fram är<br />

säkerställda.<br />

Det går att diskutera vår indelning av <strong>barn</strong>en i grupper beroende på <strong>funktionsnedsättning</strong>ens<br />

typ <strong>och</strong> svårighetsgrad. Indelningen efter svårighetsgrad bygger på<br />

föräldrarnas skattning, vilket innebär att deras subjektiva uppfattningar ligger till<br />

grund för indelningen. När det gäller typen av <strong>funktionsnedsättning</strong> finns det<br />

naturligtvis olika sätt att dela in <strong>barn</strong>en. En del <strong>barn</strong> har också flera <strong>funktionsnedsättning</strong>ar,<br />

<strong>och</strong> den största utmaningen var att placera in dem i någon av de tre<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 51<br />

grupperna. Här fick vi bedöma vilken <strong>funktionsnedsättning</strong> som är dominerande <strong>och</strong><br />

har störst betydelse för <strong>barn</strong>ets situation <strong>och</strong> hälsa.<br />

En svaghet i denna rapport är att vi inte redovisar svaren uppdelade på flickor <strong>och</strong><br />

pojkar, utan har valt att enbart redovisa dem utifrån <strong>funktionsnedsättning</strong>arnas<br />

svårighetsgrad respektive typ. Vi anser dock att det statistiska underlaget är alltför<br />

begränsat för att svaren ska kunna redovisas uppdelade på både svårighetsgrad <strong>och</strong><br />

kön eller på både typ <strong>och</strong> kön. Däremot har vi tidigare jämfört hälsan <strong>hos</strong> flickor <strong>och</strong><br />

pojkar <strong>med</strong> respektive utan <strong>funktionsnedsättning</strong> inom de flesta områden som tas<br />

upp i denna rapport (Statens folkhälsoinstitut, 2011).<br />

Avslutande reflektioner<br />

Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att skolorna i ännu större utsträckning<br />

behöver uppmärksamma <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

liksom <strong>barn</strong> <strong>med</strong> neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, inte minst i sitt<br />

hälsofrämjande arbete. Även <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

måste uppmärksammas mer i skolornas arbete mot mobbning.<br />

Resultaten avseende levnadsvillkoren tyder på att det krävs fortsatta insatser för att<br />

förbättra den ekonomiska situationen för ensamstående <strong>med</strong> <strong>barn</strong>. Det föreslog vi<br />

även i Folkhälsopolitisk rapport 2010 (Statens folkhälsoinstitut, 2010).<br />

Det finns anledning att undersöka närmare hur föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> kan få stöd när det gäller <strong>barn</strong>en. Behövs fortsatta <strong>och</strong><br />

förstärkta stödinsatser från det omgivande samhället, såsom kommuner, landsting,<br />

frivilligorganisationer <strong>med</strong> flera? Statens folkhälsoinstituts arbete <strong>med</strong> riktat<br />

föräldrastöd, det vill säga föräldrastöd riktat till föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>, som pågår under perioden 2011 till 2013 är ett exempel på en<br />

stödjande insats till dessa föräldrar. Det riktade föräldrastödet utvecklas, följs upp<br />

<strong>och</strong> utvärderas av två lärosäten tillsammans <strong>med</strong> varsin kommun.<br />

Vår förhoppning är att rapporten bidrar till ökad kunskap om denna prioriterade<br />

grupp <strong>och</strong> att de skillnader vi har sett i levnadsvillkor <strong>och</strong> hälsa minskar. Detta är<br />

viktigt för att nå målet för folkhälsoarbetet men också ett av målen för<br />

funktionshinderspolitiken: jämlikhet i levnadsvillkor för flickor <strong>och</strong> pojkar, kvinnor<br />

<strong>och</strong> män <strong>med</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Avslutningsvis ser vi behov av fortsatta studier för att följa utvecklingen framöver.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


52 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

10. Metod<br />

Rapporten baseras på den svenska delen av studien ”<strong>Hälsa</strong> <strong>och</strong> <strong>välfärd</strong> bland <strong>barn</strong><br />

<strong>och</strong> ungdom i de nordiska länderna”, som genomfördes av Statistiska centralbyrån<br />

(SCB) våren 2011 på uppdrag av Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap<br />

(NHV).<br />

10.1 Genomförande av undersökningen vid Statistiska<br />

centralbyrån<br />

Informationen nedan har hämtats från SCB:s tekniska rapport om undersökningen<br />

(Statistiska Centralbyrån, 2011).<br />

Population <strong>och</strong> urval<br />

Populationen i undersökningen utgörs av <strong>barn</strong> i åldrarna 2–17 år i Sverige.<br />

Urvalsramen har skapats utifrån Registret över totalbefolkningen (RTB) <strong>och</strong> består<br />

av samtliga <strong>barn</strong> i åldern 2–17 år som var folkbokförda i Sverige i januari 2011.<br />

Från urvalsramen gjorde SCB ett stratifierat urval på ålder <strong>och</strong> kön om 3 200 <strong>barn</strong>.<br />

Genomförande<br />

Undersökningen genomfördes <strong>med</strong> en postenkät <strong>med</strong> två påminnelser under<br />

perioden mars till maj 2011. Enkäten adresserades till <strong>barn</strong>ens föräldrar. Enkäten<br />

bestod av 73 numrerade frågor, varav flera hade delfrågor. Frågorna handlade bland<br />

annat om <strong>barn</strong>ets familjesituation <strong>och</strong> hälsa samt familjens levnadsförhållanden. På<br />

framsidan fanns information om undersökningens avsändare, bakgrund <strong>och</strong> syfte<br />

samt om hur de känsliga personuppgifterna hanteras av SCB <strong>och</strong> NHV. Det<br />

framgick även att deltagandet var frivilligt.<br />

Sekretess<br />

På enkätens framsida stod att samtliga uppgifter är skyddade av personuppgiftslagen<br />

<strong>och</strong> offentlighets- <strong>och</strong> sekretesslagen. Där fanns även information om att vissa<br />

registeruppgifter hämtas från RTB <strong>och</strong> om att NHV skulle få en avidentifierad fil<br />

<strong>och</strong> avidentifierade enkäter.<br />

För att SCB ska kunna lämna ut ett datamaterial krävs ett ”informerat samtycke” av<br />

uppgiftslämnarna. Det innebär att de som besvarar <strong>och</strong> skickar in blanketten där<strong>med</strong><br />

också godkänner att deras svar kompletteras <strong>med</strong> registervariablerna <strong>och</strong> behandlas<br />

på det sätt som beskrivs i enkäten.<br />

Bortfall<br />

Totalt var det 1 461 personer som besvarade enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens<br />

på 45,7 procent. Svarsfrekvensen är lägre än vid de tidigare under-<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 53<br />

sökningarna av ”<strong>Hälsa</strong> <strong>och</strong> <strong>välfärd</strong> bland <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdom i de nordiska länderna”<br />

(åren 1984 <strong>och</strong> 1996) men i samma storleksordning som vid andra jämförbara<br />

undersökningar, exempelvis den årliga nationella folkhälsoenkäten ”<strong>Hälsa</strong> på lika<br />

villkor”. SCB har genomfört en bortfallsanalys som visar att bortfallet är något<br />

större bland <strong>barn</strong> <strong>med</strong> utländsk bakgrund <strong>och</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong> utländskt <strong>med</strong>borgarskap<br />

(Statistiska Centralbyrån, 2011).<br />

I vissa enkäter saknas svar på enskilda frågor <strong>och</strong> detta partiella bortfall varierar<br />

mellan 0 <strong>och</strong> 70,5 procent. Bortfallet var markant högre för så kallade tablåfrågor<br />

<strong>med</strong> svaret ”Annat”.<br />

Vikter<br />

SCB tog fram vikter för att kunna räkna upp resultatet till populationsnivå. Denna<br />

uppräkning <strong>med</strong>för att resultatet kan redovisas för hela populationen <strong>och</strong> inte bara<br />

för personerna i urvalet. Med ett stratifierat urval kan datamaterialet nämligen inte<br />

ses som ett urval av oberoende <strong>och</strong> lika fördelade observationer, som ofta antas i<br />

traditionell statistisk teori.<br />

Vikterna kompenserar inte för det partiella bortfallet <strong>och</strong> där<strong>med</strong> varierar antalet<br />

<strong>barn</strong> i tabellerna, beroende på vilken fråga som redovisas.<br />

Uppgiftslämnare<br />

Tabell 10.1 <strong>och</strong> 10.2 nedan visar vem eller vilka som besvarade enkäten.<br />

Tabell 10.1 Föräldrar som fyllde i enkäten, andel <strong>och</strong> antal mammor <strong>och</strong> pappor<br />

Svårighetsgrad/typ Mamma Pappa<br />

Svårighetsgrad<br />

Andel (%) Antal Andel (%) Antal<br />

Ingen 76 770 21 189<br />

Lindrig 83* 211 14* 41<br />

Måttlig eller svår 80 168 15 31<br />

Typ<br />

Ingen 76 782 21 193<br />

Huvudsakligen fysisk 82 130 14 22<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 77 66 17 14<br />

Allergisjukdomar 84* 171 13* 32<br />

* Skillnaden gentemot gruppen <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong> är signifikant på 90 % nivå.<br />

Anm. Summan av svaren är inte 100 procent eftersom det även fanns möjlighet att kryssa för<br />

”annan”. Vidare har en del inte besvarat frågan.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


54 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Tabell 10.2 Föräldrar som fyllde i enkäten tillsammans <strong>med</strong> annan förälder, <strong>barn</strong>et,<br />

annan eller ensam, andel (fetstil) <strong>och</strong> antal<br />

Svårighetsgrad/typ Annan förälder Barnet Annan Ensam<br />

Svårighetsgrad<br />

Ingen 33 31 3 49<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

327 300 22 501<br />

Lindrig 30 36 7* 49<br />

83 92 14 134<br />

Måttlig eller svår 27 32 4 5<br />

Typ<br />

56 65 8 108<br />

Ingen 33 33 3 49<br />

333 306 24 509<br />

Huvudsakligen fysisk 30 34 5 48<br />

46 54 7 80<br />

Huvudsakligen neuropsykiatrisk 21* 23 7 65**<br />

20 19 6 55<br />

Allergisjukdomar 31 39* 4 46<br />

67 78 7 99<br />

* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Anm.<br />

Summan av svaren är inte 100 procent eftersom man kunde kryssa för flera svarsalternativ.<br />

10.2 Databearbetning vid Nordiska högskolan för<br />

folkhälsovetenskap<br />

Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) har bearbetat den avidentifierade<br />

filen från SCB. Av relevans för denna rapport är att NHV gick igenom svaren på<br />

frågan 11n där föräldrarna själva skrivit vilken långvarig sjukdom eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> deras <strong>barn</strong> har. NHV skapade 12 grupper av långvariga<br />

sjukdomar eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar (se tabell 10.3). NHV flyttade även 13 svar<br />

från 11n till de fasta svarsalternativen (11a-11m). NHV tog dessutom bort 2 svar<br />

från 11n.


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 55<br />

Tabell 10.3 NHV:s kategorisering av föräldrarnas svar på frågan om ”annan”<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Sjukdom/<strong>funktionsnedsättning</strong> Antal<br />

Problem <strong>med</strong> genitalier/urinvägar/sängvätning 6<br />

Cancer 3<br />

Allergi 40<br />

Hjärtproblem 3<br />

Öronproblem 1<br />

Ospecificerat 2<br />

Annat 32<br />

Struma/sköldkörtelproblem 3<br />

Utvecklingsstörning 9<br />

Autism/Aspergers/ADD 17<br />

Dyslexi/dyskalkyli 7<br />

Migrän 5<br />

10.3 Databearbetning vid Statens folkhälsoinstitut<br />

Statens folkhälsoinstitut fick en avidentifierad fil från NHV <strong>och</strong> har bearbetat<br />

frågorna 11a–11n (de frågor som rör långvariga sjukdomar <strong>och</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar). En del föräldrar fyllde i svårighetsgraden för en angiven<br />

sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong> men lät bli att kryssa för ”ja”, det vill säga att<br />

deras <strong>barn</strong> faktiskt har den långvariga sjukdomen eller <strong>funktionsnedsättning</strong>en i<br />

fråga. I de fallen har vi omkodat svaret till ”ja”.<br />

Gruppering av långvariga sjukdomar <strong>och</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

Eftersom underlaget var litet finns det bara ett fåtal svar för många av de långvariga<br />

sjukdomarna <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>arna som räknades upp i enkäten, liksom för<br />

de långvariga sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar som föräldrarna själva angav.<br />

Vi har därför valt att gruppera <strong>barn</strong>en på två olika sätt när vi ska genomföra<br />

jämförelserna av hälsans bestämningsfaktorer <strong>och</strong> hälsoutfallet mellan <strong>barn</strong> <strong>med</strong> <strong>och</strong><br />

<strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>. Indelningen har gjorts dels efter sjukdomens eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ens svårighetsgrad, dels efter dess typ. Tabell 10.4 visar dessa<br />

indelningar.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


56 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Tabell 10.4 Använda grupperingar av långvariga sjukdomar <strong>och</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar i denna rapport<br />

Indelning<br />

efter …<br />

självskattad<br />

svårighetsgrad<br />

(av <strong>barn</strong>en<br />

eller<br />

föräldrarna)<br />

typen av<br />

sjukdom/<br />

nedsättning<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4<br />

Barn utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Barn utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Barn <strong>med</strong> lindriga<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

Barn <strong>med</strong> fysiska<br />

(inkl. <strong>med</strong>icinska<br />

<strong>och</strong> sensoriska)<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

Barn <strong>med</strong> måttliga<br />

<strong>och</strong> svåra<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

Barn <strong>med</strong><br />

neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

(psykiska, kognitiva<br />

samt intellektuella)<br />

Indelning efter <strong>funktionsnedsättning</strong>ens svårighetsgrad<br />

Barn <strong>med</strong><br />

allergisjukdomar<br />

I vår indelning efter svårighetsgrad består en grupp av <strong>barn</strong> vars föräldrar angav att<br />

de har minst en måttlig eller svår långvarig sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong>, <strong>och</strong><br />

den andra består av <strong>barn</strong> <strong>med</strong> en eller flera lindriga <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Den<br />

gruppen inkluderar även de <strong>barn</strong> vars föräldrar inte angav någon svårighetsgrad<br />

överhuvudtaget.<br />

Indelning efter typ av <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

I tabell 10.5 visas vilka långvariga sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar som ingår<br />

i grupperna fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

samt allergisjukdomar.<br />

Det finns flera skäl till att vi placerade <strong>funktionsnedsättning</strong>arna astma, allergisk<br />

snuva, eksem <strong>och</strong> allergi i en egen grupp (de skulle annars ingå i ”fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar”).<br />

Det beror delvis på att de kan betraktas som lindrigare än många av<br />

de övriga fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>arna. En genomgång av enkätsvaren bekräftar<br />

också detta, eftersom de flesta som angav astma, allergisk snuva <strong>och</strong> eksem klassade<br />

den som lindrig eller måttlig. En annan anledning är att gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar skulle bli mycket stor <strong>och</strong> heterogen om den även<br />

inkluderade <strong>barn</strong>en <strong>med</strong> astma, allergisk snuva, eksem <strong>och</strong> allergier.<br />

Barn <strong>med</strong> intellektuella <strong>funktionsnedsättning</strong>ar finns i gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Det beror på att <strong>barn</strong>en <strong>med</strong> intellektuella<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar (i detta fall utvecklingsstörning) är för få för att analyseras<br />

separat.


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 57<br />

Tabell 10.5 Gruppering av långvariga sjukdomar eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar efter<br />

typ<br />

Fysiska (inkl. <strong>med</strong>icinska <strong>och</strong> sensoriska)<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

Synskada<br />

Hörselskada<br />

Rörelsehinder<br />

Epilepsi<br />

Diabetes<br />

Hjärtproblem<br />

Öronproblem<br />

Migrän<br />

Övervikt<br />

Mag- <strong>och</strong> tarmbesvär<br />

Problem <strong>med</strong><br />

genitalier/urinvägar/sängvätning<br />

Struma/sköldkörtelproblem<br />

Cancer<br />

Neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

MDB/damp/adhd<br />

Psykiska besvär<br />

Autism/Aspergers/ADD<br />

Dyslexi/dyskalkyli<br />

Talfel<br />

Utvecklingsstörning<br />

Allergisjukdomar<br />

Allergisk snuva<br />

Eksem<br />

Astma<br />

Allergi<br />

Många <strong>barn</strong> har två eller fler <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> tillhör därför flera av<br />

grupperna i tabell 10.5. För att kunna jämföra grupperna <strong>med</strong> varandra fick vi dock<br />

se till att varje <strong>barn</strong> endast tillhörde en grupp. I tabell 10.6 har vi försökt att illustrera<br />

hur vi gick tillväga. Vi ger även en beskrivning av detta i texten nedan.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


58 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Tabell 10.6 Gruppering av <strong>barn</strong> i huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar,<br />

huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar eller enbart<br />

allergisjukdomar<br />

175 <strong>barn</strong> har fysisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

93 <strong>barn</strong> har<br />

neuropsykiatrisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

288 <strong>barn</strong> har astma,<br />

allergi <strong>och</strong> eksem<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

Barn <strong>med</strong> endast fysisk(a)<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>(ar)<br />

Barn <strong>med</strong> fysisk nedsättning <strong>och</strong><br />

allergisjukdomar<br />

Barn <strong>med</strong> fysisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>och</strong> lindrigare<br />

neuropsykiatrisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Barn <strong>med</strong> endast<br />

neuropsykiatrisk(a)<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>(ar)<br />

Barn <strong>med</strong> neuropsykiatrisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>och</strong><br />

allergisjukdomar<br />

Barn <strong>med</strong> neuropsykiatrisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>och</strong> lindrigare<br />

fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Barn <strong>med</strong> endast astma, allergi,<br />

eksem eller allergisk snuva<br />

Barn <strong>med</strong> allergisjukdomar <strong>och</strong><br />

fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Barn <strong>med</strong> allergisjukdomar <strong>och</strong><br />

neuropsykiatrisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

98 <strong>barn</strong> →<br />

53 <strong>barn</strong> →<br />

6 <strong>barn</strong> →<br />

52 <strong>barn</strong> →<br />

17 <strong>barn</strong> →<br />

18 <strong>barn</strong> →<br />

208 <strong>barn</strong> →<br />

0 <strong>barn</strong> →<br />

0 <strong>barn</strong> →<br />

Barn <strong>med</strong> huvudsakligen fysisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

157 <strong>barn</strong><br />

Barn <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

neuropsykiatrisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

87 <strong>barn</strong><br />

Barn <strong>med</strong> enbart<br />

allergisjukdomar<br />

208 <strong>barn</strong><br />

* Obs! För 18 <strong>barn</strong> saknades uppgift om vilken sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong> de har,<br />

utan endast svårighetsgraden fanns angiven. Dessa 18 <strong>barn</strong> ingår i gruppen <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Barn som har en fysisk eller neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong> samt astma,<br />

allergi eller eksem tillhör antingen gruppen <strong>med</strong> huvudsakligen fysisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> eller gruppen <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Vi har nämligen undersökt den genomsnittliga svårighetsgraden <strong>hos</strong> de<br />

13 långvariga sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar som listades i enkäten, <strong>och</strong><br />

resultatet visar att eksem har svårighetsgraden 1,3 <strong>med</strong>an astma har 1,3 <strong>och</strong> allergisk<br />

snuva har svårighetsgraden 1,6 (där 1 = lindrig, 2 = måttlig <strong>och</strong> 3 = svår). De flesta<br />

andra långvariga sjukdomar/<strong>funktionsnedsättning</strong>ar hade en svårighetsgrad som<br />

översteg 1,3.


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 59<br />

Vi börjar <strong>med</strong> <strong>barn</strong>en som har minst en fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong> (175 <strong>barn</strong>). Av<br />

dessa har 98 <strong>barn</strong> endast en fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong> (eller flera fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar) <strong>och</strong> de får därför tillhöra gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong>. 53 <strong>barn</strong> har minst en fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>och</strong><br />

någon form av astma, allergi eller eksem. Vi bedömer att fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

generellt sett är svårare än astma, allergi <strong>och</strong> eksem, <strong>och</strong> därför får<br />

samtliga 53 <strong>barn</strong> tillhöra gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

24 <strong>barn</strong> har både en fysisk <strong>och</strong> en neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

<strong>och</strong> dessa har vi studerat närmare (se nedan). 6 av dessa <strong>barn</strong> får tillhöra<br />

gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>och</strong> 18 får tillhöra<br />

gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong>. Vilken<br />

kategori <strong>barn</strong>et får tillhöra avgörs av svårighetsgraden på respektive<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Vi går vidare till <strong>barn</strong>en som har minst en neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong> (93<br />

<strong>barn</strong>). Av dessa har 52 <strong>barn</strong> endast en neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong> (eller<br />

flera neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar) <strong>och</strong> får därför tillhöra gruppen <strong>barn</strong><br />

<strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong>. 17 <strong>barn</strong> har minst en<br />

neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>och</strong> någon form av astma, allergi eller eksem.<br />

Vi bedömer att neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar generellt är svårare<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar än astma, allergi <strong>och</strong> eksem, <strong>och</strong> därför får samtliga 17 <strong>barn</strong><br />

tillhöra gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Sedan återstår 24 <strong>barn</strong> som har både en neuropsykiatrisk <strong>och</strong> en fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

<strong>och</strong> dessa har vi studerat närmare (se nedan). 18 av dessa <strong>barn</strong> får<br />

tillhöra gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong> <strong>och</strong> 6 <strong>barn</strong> får tillhöra<br />

gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong>. Vilken kategori<br />

<strong>barn</strong>et får tillhöra avgörs av svårighetsgraden på respektive <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

De 24 <strong>barn</strong>en <strong>med</strong> både fysiska <strong>och</strong> neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

delades alltså upp mellan grupperna <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>och</strong> <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

(se tabell 10.7). Vilken grupp varje <strong>barn</strong> får tillhöra avgörs av<br />

svårighetsgraden på de långvariga sjukdomarna eller <strong>funktionsnedsättning</strong>arna:<br />

De 8 <strong>barn</strong>en som har autism, utvecklingsstörning eller damp får tillhöra gruppen<br />

<strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong>, oavsett vilken<br />

fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong> de har.<br />

De 4 <strong>barn</strong>en som har talfel i kombination <strong>med</strong> mag- <strong>och</strong> tarmbesvär eller synfel,<br />

<strong>och</strong> de får tillhöra gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

De 6 <strong>barn</strong>en som har en neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong> som enligt<br />

föräldrarna <strong>och</strong>/eller <strong>barn</strong>en själva är svårare än den fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>en,<br />

<strong>och</strong> de får därför tillhöra gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

De 6 <strong>barn</strong>en som har en fysisk nedsättning som enligt föräldrarna <strong>och</strong>/eller<br />

<strong>barn</strong>en själva är svårare än den neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>en, <strong>och</strong><br />

de får därför tillhöra gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


60 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Tabell 10.7 Kategorisering av <strong>barn</strong> <strong>med</strong> både fysiska <strong>och</strong> neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

Barn <strong>med</strong><br />

neuropsykiatrisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

<strong>och</strong> fysisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

(24 <strong>barn</strong>)<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

Barn <strong>med</strong> autism,<br />

utvecklingsstörning, damp <strong>och</strong><br />

fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Barn vars neuropsykiatriska<br />

nedsättning är svårare än den<br />

fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>en<br />

Barn <strong>med</strong> talfel <strong>och</strong> en fysisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

Barn vars fysiska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> är svårare än<br />

den neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>en<br />

8 <strong>barn</strong> →<br />

6 <strong>barn</strong> →<br />

4 <strong>barn</strong> →<br />

6 <strong>barn</strong> →<br />

Barn <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

neuropsykiatrisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

87 <strong>barn</strong><br />

Barn <strong>med</strong> huvudsakligen fysisk<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

157 <strong>barn</strong><br />

Avslutningsvis har 208 <strong>barn</strong> endast astma, allergi eller eksem, <strong>och</strong> alltså ingen fysisk<br />

eller neuropsykiatrisk <strong>funktionsnedsättning</strong>. De får där<strong>med</strong> tillhöra gruppen <strong>barn</strong><br />

<strong>med</strong> enbart allergisjukdomar. De <strong>barn</strong> som har astma, allergi eller eksem <strong>och</strong> en<br />

fysisk <strong>funktionsnedsättning</strong> får dock tillhöra gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar. På samma vis får <strong>barn</strong> <strong>med</strong> astma, allergi eller<br />

eksem <strong>och</strong> neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar tillhöra gruppen <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

huvudsakligen neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar.<br />

Det finns 18 <strong>barn</strong> som enbart har ”annan” eller ”ospecificerad” <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

Det har inte varit möjligt att kategorisera dessa. Istället får de tillhöra<br />

gruppen <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>.<br />

10.4 Statistiska beräkningar<br />

I tabellerna i kapitel 3 till 8 framgår det om skillnaderna gentemot gruppen <strong>barn</strong> utan<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> är signifikant på 90 procents (*) eller 95 procents (**) nivå. Vi<br />

har jämfört konfidensintervallen för grupperna ”<strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar”, ”<strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar”,<br />

”<strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar”, ”<strong>barn</strong> <strong>med</strong> huvudsakligen<br />

neuropsykiatriska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar” samt ”<strong>barn</strong> <strong>med</strong> enbart allergisjukdomar”<br />

<strong>med</strong> ”gruppen <strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>”. Vi har således inte jämfört <strong>barn</strong> <strong>med</strong><br />

olika former av <strong>funktionsnedsättning</strong>ar <strong>med</strong> varandra.<br />

Vi vill påminna om att gruppen ”<strong>barn</strong> utan <strong>funktionsnedsättning</strong>” inte är exakt<br />

densamma om vi tittar på svårighetsgrad respektive typ. Det beror på att uppgiften<br />

om typ saknas för 18 <strong>barn</strong>, <strong>och</strong> det står bara vilken svårighetsgrad de har.<br />

Vi har använt oss av SPSS (PASW Statistics 18) <strong>och</strong> Microsoft Excel 2010 för att<br />

genomföra de statistiska beräkningarna.


Referenser<br />

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 61<br />

Barnombudsmannen. (2002). Många syns inte men finns ändå. Stockholm:<br />

Barnombudsmannen.<br />

Barnombudsmannen. (2005). Hur kul är det, på en skala? Resultat från<br />

undersökningen ”Rätten att komma till tals” (nr. BR 2005:03). Stockholm:<br />

Barnombudsmannen.<br />

Barnombudsmannen. (2010). Upp till 18 - fakta om <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdom (nr. BR<br />

2010:01). Stockholm: Barnombudsmannen.<br />

Eriksson, L., & Granlund, M. (2004). Perceived participation: A comparison<br />

between students with disabilities and students without disabilities.<br />

Scandinavian Journal of Disability Research, 6(3), 206-225.<br />

Hjälp<strong>med</strong>elsinstitutet. (2002). Så många <strong>barn</strong> har någon långvarig sjukdom eller<br />

något funktionshinder. Statistiksammanställning januari 2002 Vällingby:<br />

Hjälp<strong>med</strong>elsinstitutet.<br />

Lindberg, L., & Grönvik, L. (2011). Funktionshinderspolitik - en introduktion.<br />

Lund: Studentlitteratur.<br />

Regeringens proposition 1999/2000:79. Från patient till <strong>med</strong>borgare - en nationell<br />

handlingsplan för handikappolitiken. Stockholm: Regeringen.<br />

Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm:<br />

Regeringen.<br />

Skolverket. (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers <strong>och</strong><br />

studerandes uppfattningar om diskriminering <strong>och</strong> trakasserier (nr. 326).<br />

Stockholm.<br />

Socialdepartementet. (2012). En strategi för genomförande av<br />

funktionshinderspolitiken 2011-2016 (nr. S2012.028 ).<br />

Socialstyrelsen. (2005). Miljöhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen.<br />

Socialstyrelsen. (2007). Internationell klassifikation av funktionstillstånd,<br />

funktionshinder <strong>och</strong> hälsa: <strong>barn</strong>- <strong>och</strong> ungdomsversion. Stockholm:<br />

Socialstyrelsen.<br />

Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens<br />

folkhälsa - allas ansvar. (nr. R 2010:16). Östersund: Statens<br />

folkhälsoinstitut.<br />

Statens folkhälsoinstitut. (2011). <strong>Hälsa</strong>n <strong>hos</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>unga</strong> <strong>med</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> (nr. A 2011:08). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />

Statens folkhälsoinstitut. (2012). Regeringsuppdrag. Redovisning av uppdraget att<br />

följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor. (nr. Dnr VERK 2011/559).<br />

Statistiska Centralbyrån. (2007). Barns hälsa. Stockholm: Statistiska centralbyrån.<br />

Statistiska Centralbyrån. (2011). <strong>Hälsa</strong> <strong>och</strong> <strong>välfärd</strong> bland <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdom i de<br />

nordiska länderna, Enkätundersökning 2011,Teknisk rapport.<br />

Ungdomsstyrelsen. (2010). Fokus 10, En analys av <strong>unga</strong>s inflytande (nr. 2010:10).<br />

Stockholm: Ungdomsstyrelsen.<br />

Världshälsoorganisationen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd,<br />

funktionshinder <strong>och</strong> hälsa 2003. Stockholm: Socialstyrelsen.<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


62 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Bilaga 1 Underlag till figurer<br />

Underlag till figur 3.1 Andel <strong>barn</strong> som uppges ha en eller flera<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, uppdelade på kön <strong>och</strong> ålder<br />

Kön<br />

Pojkar 36<br />

Flickor 30<br />

Åldersgrupper<br />

2–6 år 25<br />

7–12 år 34**<br />

13–17 år 40**<br />

Samtliga 33<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />

Andel (%)<br />

** Skillnaden gentemot åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på 95 % nivå.<br />

Underlag till figur 3.2 Andel <strong>barn</strong> som uppges ha en, två respektive tre eller fler<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, uppdelade på kön <strong>och</strong> ålder (procent)<br />

Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga<br />

1 22 19 17 22 22 21<br />

2 9 7 6 9 10* 8<br />

3 eller fler 5 4 2 3 8** 4<br />

Totalt 36 30 25 34 40 33<br />

* Skillnaden gentemot åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på 90 % nivå.<br />

** Skillnaden gentemot åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på 95 % nivå.<br />

Underlag till figur 3.3 Andel <strong>barn</strong> som uppges ha lindriga respektive måttliga eller<br />

svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar, uppdelade på kön <strong>och</strong> ålder (procent)<br />

Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga<br />

Lindrig 18 18 17 18 19 18<br />

Måttlig eller svår 18** 12 8 16** 21** 15<br />

Totalt 36 30 25 34 40 33<br />

** Skillnaden gentemot flickor respektive åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på<br />

95 % nivå.


HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 63<br />

Underlag till figur 3.4 Andel <strong>barn</strong> <strong>med</strong> olika typer av <strong>funktionsnedsättning</strong>ar,<br />

uppdelade på kön <strong>och</strong> ålder (procent)<br />

Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga<br />

Fysiska <strong>funktionsnedsättning</strong>ar 11 12 8 12 13* 11<br />

Neuropsykiatriska<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

9** 3 4 6 9** 7<br />

Enbart allergisjukdomar 14 14 11 14 16 14<br />

Totalt 36 30 25 34 40 33<br />

* Skillnaden gentemot åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på 90 % nivå.<br />

** Skillnaden gentemot flickor respektive åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på<br />

95 % nivå.<br />

Underlag till figur 3.5 Andel <strong>barn</strong> <strong>med</strong> lindriga respektive måttliga eller svåra<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, uppdelade på typ av <strong>funktionsnedsättning</strong>ar (procent)<br />

Huvudsakligen<br />

fysisk<br />

Huvudsakligen<br />

neuropsykiatrisk<br />

Lindrig 81 35 134<br />

Måttlig eller svår 76 52 74<br />

Enbart<br />

allergisjukdomar<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT


64 HÄLSA OOCH<br />

VÄLFÄRD HHOS<br />

BARN OCH UNGA MED FUNNKTIONSNEDSÄ<br />

ÄTTNING<br />

Bilagaa<br />

2 En nkätenn<br />

STATENS FOLKKHÄLSOINSTITUUT


Dina svar är skyddade<br />

Dina uppgifter skyddas enligt 24 kap. 8 § offentlighets- <strong>och</strong> sekretesslagen<br />

(2009:400) samt personuppgiftslagen (1998:204). Det innebär att alla som arbetar<br />

<strong>med</strong> undersökningen har tystnadsplikt <strong>och</strong> att de insamlade uppgifterna endast<br />

redovisas i tabeller där ingen enskild persons svar kan utläsas. Numret högst<br />

upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som<br />

har svarat <strong>och</strong> vilka som ska få en påminnelse.<br />

Efter avslutad bearbetning <strong>hos</strong> SCB avlägsnas alla identitetsuppgifter innan<br />

materialet överlämnas till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap för<br />

fortsatt bearbetning <strong>och</strong> datamaterialet kommer att förvaras under 10 år för att<br />

möjliggöra granskning. När du besvarar enkäten innebär det att du godkänner<br />

detta.<br />

Resultat<br />

Resultaten från undersökningen kommer att redovisas till allmänheten <strong>och</strong><br />

beslutsfattare redan nästa år i form av rapporter tillgängliga på Nordiska<br />

högskolan för folkhälsovetenskaps hemsida www.nhv.se. Därefter kommer<br />

även resultaten av publiceras i vetenskapliga tidskrifter för att denna unika<br />

studie skall nå ut internationellt.<br />

Så här går undersökningen till<br />

Brevet har adresserats till <strong>barn</strong>ets föräldrar. Besvarandet av frågorna bör göras av den<br />

som bäst känner till det angivna <strong>barn</strong>ets förhållanden, förälder eller partner, men<br />

svara gärna i samarbete <strong>med</strong> <strong>barn</strong>et. Observera att alla svar gäller det <strong>barn</strong>et som står<br />

på brevetiketten. Läs noga genom frågorna <strong>och</strong> svarsalternativen innan du besvarar<br />

frågorna. De flesta av frågorna besvaras genom att kryssa i det alternativ som du anser<br />

passar bäst. Endast om det står angivet får flera kryss sättas i samma fråga. Om frågan<br />

saknar färdiga svarsalternativ, skriv ditt svar på den reserverade platsen.<br />

En del frågor är inte lämpliga på alla <strong>barn</strong>. Små <strong>barn</strong> är t ex inte arbetslösa, 17-åringar<br />

vistas inte på daghem/förskola osv. Fyll i bara det som passar för ditt <strong>barn</strong>. Vissa<br />

frågor är lättare att besvara än andra. Skulle det vara svårt att svara på någon fråga, gå<br />

hellre vidare i stället än att helt avstå att fylla i formuläret. Det är viktigt att du under<br />

alla omständigheter sänder frågeformuläret till oss i det frankerade svarskuvertet<br />

även om några frågor inte är besvarade.<br />

Instruktioner:<br />

Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig<br />

därför tänka på att:<br />

▪ Använda kulspetspenna <strong>med</strong> svart eller blå färg, inte röd. Använd inte blyertspenna!<br />

▪ Skriv tydliga siffror:<br />

▪ Skriv tydliga <strong>och</strong> STORA bokstäver: A<br />

▪ Markera dina svar <strong>med</strong> kryss, så här <strong>och</strong> INTE så här:<br />

▪ Om du vill ändra ditt svar, täck hela rutan:<br />

▪ Om du vill skriva mer text än vad som får plats på de anvisade raderna/boxarna<br />

eller om du vill förklara/förtydliga något:<br />

- skriv inte mellan eller i närheten av svarsrutorna<br />

- skriv i stället på eventuell kommentarsida


Barnets familjesituation<br />

1. Hur gammalt är <strong>barn</strong>et?<br />

år<br />

2. Är <strong>barn</strong>et fött i Sverige eller utomlands?<br />

1 Sverige Gå till fråga 4<br />

2 I annat nordiskt land, vilket?<br />

3 I utomnordiskt land, vilket?<br />

3. Hur gammalt var <strong>barn</strong>et när han/hon flyttade till Sverige?<br />

år<br />

4. Är det en pojke eller flicka?<br />

1 Pojke<br />

2 Flicka<br />

5. Hur lång är <strong>barn</strong>et?<br />

Mät <strong>barn</strong>et utan skor <strong>och</strong> avrunda uppåt till hel centimeter.<br />

cm<br />

6. Hur mycket väger <strong>barn</strong>et?<br />

Väg <strong>barn</strong>et utan kläder <strong>och</strong> avrunda uppåt till helt kilo.<br />

kg<br />

7. a) Hur många personer finns det i hushållet (äter vanligen minst en daglig måltid tillsammans)<br />

där <strong>barn</strong>et bor?<br />

Om <strong>barn</strong>et bor växelvis <strong>hos</strong> mor <strong>och</strong> far, ange för det hushåll där <strong>barn</strong>et är skrivet.<br />

Vuxna (18 år <strong>och</strong> uppåt)<br />

Barn 0 - 17 år det efterfrågade <strong>barn</strong>et inräknat<br />

b) Vilket i ordningen är det <strong>barn</strong>et som valts för denna undersökning?<br />

Det äldsta <strong>barn</strong>et = nr 1 osv.<br />

Det efterfrågade <strong>barn</strong>ets ordning är nr:<br />

1


c) Vilka vuxna bor <strong>barn</strong>et tillsammans <strong>med</strong>?<br />

Flera alternativ kan väljas.<br />

1 Mor<br />

1 Far<br />

1 Barnet bor växelvis <strong>hos</strong> mor <strong>och</strong> far<br />

1 Syskon över 18 år. I så fall hur många?<br />

1 Fars nya partner/samboende<br />

1 Mors nya partner/samboende<br />

1 Andra, vilka? Skriv i rutan:<br />

8. Har föräldrasituationen förändrats efter <strong>barn</strong>ets födelse?<br />

Flera alternativ kan väljas.<br />

1 Nej, ingen förändring<br />

1 Ja, separation/skilsmässa Hur gammal var <strong>barn</strong>et då?<br />

1 Ja, dödsfall Hur gammal var <strong>barn</strong>et då?<br />

1 Ja, en förälder har tillkommit Hur gammal var <strong>barn</strong>et då?<br />

9. a) Om <strong>barn</strong>ets föräldrar bor isär hur ofta träffar <strong>barn</strong>et den andre föräldern?<br />

Ungefär gånger/månad<br />

eller<br />

Ungefär gånger/år<br />

1 Barnet bor växelvis <strong>hos</strong> mor <strong>och</strong> far<br />

2 Aldrig eller nästan aldrig<br />

b) Hur många dagar om året bor <strong>barn</strong>et <strong>hos</strong> den andre föräldern?<br />

Ungefär dagar/år<br />

2


Barnets hälsa<br />

10. Har <strong>barn</strong>et någon gång under de senaste 3 månaderna varit frånvarande från daghem,<br />

dagmamma, förskola, skola, arbete eller motsvarande på grund av egen sjukdom eller besök<br />

inom hälso- <strong>och</strong> sjukvården?<br />

1 Nej<br />

2 Ja, antal dagar:<br />

11. Har <strong>barn</strong>et någon långvarig sjukdom eller <strong>funktionsnedsättning</strong>, dvs en åkomma som i<br />

väsentlig grad påverkat <strong>barn</strong>ets dagliga liv under minst 3 månader det senaste året?<br />

a. Diabetes<br />

b. Synskada<br />

c. Hörselskada<br />

d. Talfel<br />

e. Psykiska (nervösa) besvär<br />

f. Epilepsi<br />

g. Mag-tarmbesvär<br />

h. Astma<br />

i. Allergisk snuva<br />

j. Eksem<br />

k. Rörelsehinder<br />

l. Övervikt<br />

m. MBD/DAMP/ADHD (Barn <strong>med</strong><br />

"hyperaktivitet”)<br />

n. Annat. Vilket? Skriv nedan.<br />

Vilket?<br />

3<br />

Om ja, anser du att <strong>barn</strong>ets sjukdom/<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong> är…<br />

Nej Ja Lindrig Måttlig Svår<br />

1 2 3 4 5


12. Har <strong>barn</strong>et något eller några av följande besvär?<br />

Kryssa för bara om det gäller varje eller varannan vecka.<br />

Magbesvär<br />

Huvudvärk<br />

Sömnlöshet<br />

Yrsel<br />

Ryggbesvär<br />

Aptitlöshet<br />

Annat. Vilket? Skriv nedan.<br />

Vilket?<br />

Inga besvär<br />

4<br />

Om ja, anser du att <strong>barn</strong>ets besvär är…<br />

Nej Ja Lindrig Måttlig Svår<br />

1 2 3 4 5<br />

13. a) Har <strong>barn</strong>et under de senaste 12 månaderna varit utsatt för skador/olyckor/förgiftning?<br />

1 Ja, antal gånger<br />

2 Nej Gå till fråga 14<br />

b) Var inträffade olycksfallen?<br />

Flera alternativ kan väljas. Ledde de till…<br />

1 Hemma/närmiljön<br />

1 Daghem/skolan/arbetet<br />

1 I trafiken<br />

1 Någon annanstans, var? Skriv nedan.<br />

14. a) Använder <strong>barn</strong>et något receptbelagt läke<strong>med</strong>el?<br />

1 Nej<br />

2 Ja<br />

Läkarbesök Sjukhusvistelse<br />

Nej Ja Nej Ja<br />

1 2 3 4


) Om ja, vilken/vilka <strong>med</strong>iciner <strong>och</strong> hur länge har <strong>barn</strong>et tagit den?<br />

Läke<strong>med</strong>el 1 Hur länge? Månader<br />

Mindre än en månad<br />

Läke<strong>med</strong>el 2 Hur länge? Månader<br />

Mindre än en månad<br />

15. Har <strong>barn</strong>et under de fyra senaste veckorna intagit <strong>med</strong>iciner som kan fås utan recept?<br />

Mot huvudvärk<br />

Led- eller annan värk<br />

Snuva, <strong>hos</strong>ta eller feber<br />

Sömnlöshet eller nervositet<br />

Trötthet<br />

Magbesvär eller förstoppning<br />

Annat besvär, skriv nedan.<br />

Vilket besvär?<br />

Nej Ja<br />

1 2<br />

16. Hur ofta diskuterar ni i familjen tillsammans <strong>med</strong> <strong>barn</strong>en frågor om hälsa <strong>och</strong> friskvård (som<br />

att bli frisk genom att äta hälsosamt, vara fysiskt aktiv)?<br />

1 Aldrig<br />

2 En eller flera gånger/år<br />

3 En eller flera gånger/månad<br />

4 En eller flera gånger/vecka<br />

5 Dagligen<br />

5


17. Vart vänder du dig om du letar efter kunskap om ditt <strong>barn</strong>s hälsa <strong>och</strong> friskvård?<br />

Flera alternativ kan väljas.<br />

1 Vänner/familj<br />

1 Skola/förskola<br />

1 Barnavårdscentralen (BVC), skolhälsovård, hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspersonal<br />

1 Självhjälpsgrupper<br />

1 Internet/hemsidor<br />

1 Lägger aktivt ut frågor på Internet/bloggar<br />

1 Dagstidningar/veckotidningar<br />

1 Böcker<br />

1 Informationsbroschyrer<br />

1 Radio/TV<br />

1 Annat, vilket?<br />

1 Inte aktuellt<br />

18. Hur väl förstår du i allmänhet information om ditt <strong>barn</strong>s hälsa?<br />

a. Information som ges muntligt av<br />

<strong>med</strong>icinskt utbildad personal (läkare,<br />

sjuksköterska, receptarie m.fl.)<br />

b. Instruktioner i eller på förpackningar<br />

rörande <strong>med</strong>icin<br />

c. Instruktioner <strong>och</strong> broschyrer om<br />

hälsa t.ex. droger, hälsosam kost,<br />

osv.<br />

d. Information om <strong>barn</strong>ets hälsa på<br />

Internet<br />

Mycket<br />

bra<br />

Hälso- <strong>och</strong> sjukvård för <strong>barn</strong>et<br />

6<br />

Bra Varken<br />

bra eller<br />

dåligt<br />

Dåligt Mycket<br />

dåligt<br />

Använder inte<br />

av denna typ av<br />

information<br />

1 2 3 4 5 6<br />

19. Har du/din partner eller <strong>barn</strong>et själv någon gång under de senaste 3 månaderna ringt upp<br />

någon av nedanstående?<br />

Fyll i ett alternativ i varje rad.<br />

Läkare 1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

Sjuksköterska 1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

Annan sjukvårdspersonal 1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

Om annan sjukvårdspersonal, vem?


20. Har <strong>barn</strong>et under de senaste 3 månaderna besökt eller besökts av någon av nedanstående?<br />

Hälsokontroller vid <strong>barn</strong>hälsovård <strong>och</strong> skolhälsovård skall inte <strong>med</strong>räknas i denna fråga.<br />

Allmänläkare/distriktsläkare 1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

Specialistläkare vid sjukhus/<br />

vårdcentral/ privatläkarmottagning<br />

1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

Läkarbesök i hemmet 1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

Distriktssköterska eller sjuksköterska<br />

vid distriktsläkarens mottagning<br />

Sjuksköterska vid specialistmottagning<br />

(t.ex. <strong>barn</strong>klinik)<br />

Tandläkare, tandsköterska/<br />

tandhygienist<br />

1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

Sjukgymnast 1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

Psykolog 1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

Dietist 1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

Annan hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspersonal<br />

(tex kurator, talterapeut, arbetsterapeut)<br />

Vilken annan hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspersonal?<br />

1 Nej 2 Ja Antal gånger<br />

21. a) Har du/din eventuella partner för <strong>barn</strong>ets räkning under de senaste 3 månaderna kontaktat<br />

någon utanför den allmänna hälso- <strong>och</strong> sjukvården den så kallade alternativa <strong>med</strong>icinen,<br />

t.ex. homeopat, zonterapeut, kiropraktor, ört<strong>med</strong>icin osv.?<br />

1 Nej<br />

2 Ja, vilken?<br />

b) Vad var orsaken till att ni sökte denna vårdform?<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

7


22. Var skedde <strong>barn</strong>ets senaste läkarbesök?<br />

1 Hos distriktsläkare/allmänläkare<br />

2 Hos annan specialistläkare vid sjukhus/vårdcentral eller privatläkarmottagning<br />

3 Läkarbesök i hemmet<br />

4 Vid <strong>barn</strong>hälsovården<br />

5 Vid skolhälsovården<br />

6 Vid annan mottagning, vilken?<br />

23. Använde läkaren tillräckligt <strong>med</strong> tid för <strong>barn</strong>ets problem?<br />

1 Ja<br />

2 Nej<br />

3 Vet inte<br />

24. Hur viktiga anser du olika saker vara när man söker läkare för <strong>barn</strong>s hälsoproblem?<br />

Ange för varje synpunkt nedan hur viktig du anser den vara. Ju viktigare, desto högre siffra väljer du.<br />

a. Att läkaren har specialistutbildning i<br />

<strong>barn</strong>-/ ungdoms<strong>med</strong>icin<br />

b. Att läkaren har specialistutbildning för<br />

den aktuella sjukdomen<br />

c. Att läkaren är lätt anträffbar (korta<br />

resor, korta väntetider)<br />

d. Att läkaren känner <strong>barn</strong>et/familjen<br />

e. Att läkaren behärskar <strong>barn</strong>ets modersmål<br />

Utan<br />

betydelse<br />

8<br />

Stor<br />

betydelse<br />

1 2 3 4 5 6 7<br />

25. Har <strong>barn</strong>et varit inlagd på sjukhus under de senaste 12 månaderna?<br />

1 Ja Antal gånger Antal dagar sammanlagt<br />

2 Nej Gå till fråga 27<br />

26. Om <strong>barn</strong>et vårdats på sjukhus under de senaste 12 månaderna…<br />

a) … vårdades <strong>barn</strong>et (senaste gången) på 1 <strong>barn</strong>klinik<br />

2 <strong>barn</strong>sal på vuxenavdelning<br />

3 vuxenavdelning?<br />

b) … fick ni (senaste gången) stanna <strong>hos</strong> <strong>barn</strong>et<br />

över natten?<br />

c) … fick ni (senaste gången) besöka <strong>barn</strong>et så<br />

ofta ni ville?<br />

1 Ja<br />

2 Nej<br />

3 Inte aktuellt<br />

1 Ja<br />

2 Nej<br />

3 Inte aktuellt


27. Hur nöjd eller missnöjd är du <strong>med</strong> de kontakter du haft <strong>med</strong> hälso- <strong>och</strong> sjukvården för <strong>barn</strong>et<br />

under de senaste 12 månaderna i följande avseenden?<br />

Fyll i ett alternativ på varje rad.<br />

a. Tillgänglighet till vård<br />

b. Bemötande, vänlighet<br />

c. Tid som ägnats åt <strong>barn</strong>ets problem<br />

d. Kommunikation (lyssna på <strong>barn</strong>ets <strong>och</strong><br />

föräldrars behov)<br />

e. Information om t.ex. behandling,<br />

sjukdomar, hälsotillstånd<br />

f. Vårdens kvalitet t.ex. <strong>med</strong>icinsk<br />

behandling, undersökning<br />

g. Samråd vårdpersonal – <strong>barn</strong>/ föräldrar<br />

angående vårdens utformning<br />

h. Kontinuitet i vården (samma läkare,<br />

sjuksköterska)<br />

Mycket<br />

nöjd<br />

Barnets aktiviteter <strong>och</strong> utveckling<br />

28. Var vistas <strong>barn</strong>et på dagen?<br />

Flera alternativ kan väljas.<br />

9<br />

Ganska<br />

nöjd<br />

1 Vistas i hemmet<br />

1 Vistas <strong>hos</strong> släktingar, t.ex. mor-/farföräldrar<br />

1 Har plats på familjedaghem eller vistas <strong>hos</strong> annan familj<br />

Ganska<br />

missnöjd<br />

Mycket<br />

missnöjd<br />

Vet ej/<br />

ej aktuellt<br />

1 2 3 4 5<br />

1 Har plats på förskolan/dagis. Hur många timmar/vecka? timmar/vecka<br />

1 Har plats på fritidshem<br />

1 Går i grundskola<br />

1 Går i gymnasieskola<br />

1 Går i yrkesutbildning<br />

1 Arbetar<br />

1 Arbetslös<br />

1 Annat, vad?


29. Hur ofta brukar <strong>barn</strong>et göra något av följande?<br />

Fyll i ett alternativ på varje rad.<br />

a. Gå på bio, teater eller sportevenemang<br />

b. Läsa böcker (utöver skolböcker)<br />

c. Besöka eller få besök av kamrater<br />

d. Spela musikinstrument<br />

e. Idrotta<br />

f. Delta i föreningsverksamhet<br />

g. Lyssna på musik<br />

h. Gå på konsert<br />

i. Titta på TV/video/DVD<br />

j. Spela TV-spel/datorspel<br />

k. Surfa/blogga på nätet<br />

l. Andra aktiviteter (ge exempel nedan)<br />

Vilka?<br />

En eller flera gånger<br />

Aldrig per år i månad i veckan dagligen<br />

1 2 3 4 5<br />

30. Hur många timmar sammanlagt i veckan idrottar eller motionerar <strong>barn</strong>et så mycket att han/hon<br />

blivit andfådd <strong>och</strong>/eller svettas? (Utanför skoltid)<br />

1 Ingen<br />

2 Ungefär ½ timme<br />

3 Ungefär 1 timme<br />

4 Ungefär 2-3 timmar<br />

5 Ungefär 4-6 timmar<br />

6 7 timmar eller mer<br />

10


31. Nedan anges en lista <strong>med</strong> par av egenskaper som är motsatser. Sätt ett kryss vid det läge som<br />

svarar mot din uppfattning om hur <strong>barn</strong>et är, jämfört <strong>med</strong> andra <strong>barn</strong> i samma ålder.<br />

Exempel<br />

1 2 3 4 5 6 7<br />

Liten<br />

(för sin ålder)<br />

11<br />

Stor<br />

(för sin ålder)<br />

Ju lägre siffra för rutan du kryssar för, desto mer gäller egenskapen till vänster. Ju högre siffra, desto<br />

mer gäller egenskapen till höger. Kryss i rutan <strong>med</strong> siffran 4 innebär att ingendera egenskapen överväger.<br />

Skriv snabbt ner din första uppfattning fundera inte för länge. Enligt din uppfattning är han/hon<br />

nu:<br />

1 2 3 4 5 6 7<br />

Osjälvständig Självständig<br />

Passiv Aktiv<br />

Ensam Ej ensam<br />

Orolig Lugn, stabil<br />

Nedstämd Glad<br />

Ängslig Trygg<br />

Utveckling sen<br />

för åldern<br />

32. Hur många nära vänner (bästa vänner/väninnor) har <strong>barn</strong>et?<br />

1 Ingen<br />

2 En eller två<br />

3 Tre eller flera<br />

33. Hur trivs <strong>barn</strong>et i dagis/förskolan/skolan/arbetet?<br />

Föräldern frågar <strong>barn</strong>et.<br />

1 Mycket bra<br />

2 Bra<br />

3 Mindre bra<br />

4 Vet inte<br />

5 Inte aktuellt<br />

34. Hur tycker du att <strong>barn</strong>et klarar sina studier i skolan?<br />

1 Riktigt bra<br />

2 Bra<br />

3 Medelmåttigt<br />

4 Under <strong>med</strong>elnivån<br />

5 Dåligt<br />

6 Vet inte<br />

7 Inte aktuellt<br />

Utveckling långt<br />

fram för åldern<br />

35. Det händer ibland att flera <strong>barn</strong> slår sig samman för att plåga/mobba ett annat <strong>barn</strong> (t.ex. slåss<br />

mot honom eller henne, gör narr av honom eller henne). Mobbar ditt <strong>barn</strong> andra <strong>barn</strong>?<br />

1 Ja, ofta<br />

2 Ibland<br />

3 Sällan/aldrig<br />

4 Vet inte


36. Blir ditt <strong>barn</strong> mobbat?<br />

1 Ja, ofta<br />

2 Ibland<br />

3 Sällan/aldrig<br />

4 Vet inte<br />

37. Styrkor <strong>och</strong> svagheter (SDQ-SVE)<br />

Vi vill nu att du besvarar frågor som följer det internationellt använda frågeformuläret SDQ (Strengths<br />

& Difficulties Questionnaires, se www.sdqinfo.org) för att möjliggöra en internationell jämförelse. Var<br />

vänlig kryssa för det alternativ (Stämmer inte, Stämmer delvis eller Stämmer helt) som du tycker<br />

passar bäst. Det är värdefullt om du besvarar alla frågor, även om du inte är helt säker eller tycker att<br />

frågan verkar konstig. Frågorna gäller ditt <strong>barn</strong>s beteende de senaste 6 månaderna.<br />

Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor<br />

Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge<br />

Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående<br />

Delar gärna <strong>med</strong> sig till andra <strong>barn</strong> (t.ex. godis, leksaker, pennor)<br />

Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör<br />

Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv<br />

Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar<br />

Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad<br />

Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig<br />

Svårt att sitta stilla, rör <strong>och</strong> vrider jämt på sig<br />

Har minst en god vän (kamrat)<br />

Slåss/bråkar ofta <strong>med</strong> andra <strong>barn</strong> eller mobbar dem<br />

Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd<br />

Vanligtvis omtyckt av andra <strong>barn</strong><br />

Lättstörd, tappar lätt koncentrationen<br />

Nervös eller klängig i nya situationer, blir lätt otrygg<br />

Snäll mot yngre <strong>barn</strong><br />

Ljuger eller fuskar ofta<br />

Blir retad eller mobbad av andra <strong>barn</strong><br />

Ställer ofta upp <strong>och</strong> hjälper andra (föräldrar, lärare, andra <strong>barn</strong>)<br />

Tänker sig för innan han/hon gör olika saker<br />

Stjäl hemma, i skolan eller på andra ställen<br />

Kommer bättre överens <strong>med</strong> vuxna än <strong>med</strong> andra <strong>barn</strong><br />

Rädd för mycket, är lättskrämd<br />

Fullföljer uppgifter, bra koncentrationsförmåga<br />

12<br />

Stämmer<br />

inte<br />

Stämmer<br />

delvis<br />

Stämmer<br />

helt<br />

1 2 3


Sammantaget, tycker du att ditt <strong>barn</strong> har svårigheter på ett eller flera av följande områden: <strong>med</strong><br />

känslor, koncentration, beteende eller <strong>med</strong> att komma överens <strong>och</strong> umgås <strong>med</strong> andra människor?<br />

13<br />

Nej Ja, små Ja, klara Ja, alvarliga<br />

svårigheter svårigheter svårigheter<br />

1 2 3 4<br />

Om du svarade ”ja”, var vänlig besvara de följande frågorna:<br />

Mindre än 1-5<br />

6-12 Mer än<br />

1 månad månader månader 1 år<br />

1 2 3 4<br />

Hur länge har svårigheterna funnits?<br />

Oroas eller lider ditt <strong>barn</strong> av sina<br />

svårigheter?<br />

Inte<br />

Bara Ganska Väldigt<br />

alls<br />

lite<br />

mycket mycket<br />

1 2 3 4<br />

Stör svårigheterna <strong>barn</strong>ets vardagsliv på något av följande områden?<br />

Inte<br />

Bara Ganska Väldigt<br />

alls<br />

lite<br />

mycket mycket<br />

1 2 3 4<br />

Hemma i familjen<br />

Med kamrater<br />

I skolarbetet, lärande<br />

Vid fritidsaktiviteter<br />

Blir svårigheterna en belastning för dig eller för familjen som helhet?<br />

Inte<br />

Bara Ganska Väldigt<br />

alls<br />

lite<br />

mycket mycket<br />

1 2 3 4<br />

Bruk av dator <strong>och</strong> Internet<br />

38. Har ni tillgång till Internet hemma?<br />

1 Nej Gå till fråga 40<br />

2 Ja<br />

39. Har ni satt upp regler för hur ofta/mycket <strong>barn</strong>et får använda Internet?<br />

1 Nej<br />

2 Ja


40. Hur många timmar per dag ser <strong>barn</strong>et på TV, video/DVD?<br />

1 Inte alls<br />

2 Ungefär ½ timme<br />

3 Ungefär 1 timme<br />

4 Ungefär 2-3 timmar<br />

5 Ungefär 4-6 timmar<br />

6 7 timmar eller fler<br />

41. Hur många timmar per dag spelar <strong>barn</strong>et TV-spel/datorspel?<br />

På vardagar<br />

1 Inte alls<br />

2 Ungefär ½ timme<br />

3 Ungefär 1 timme<br />

4 Ungefär 2-3 timmar<br />

5 Ungefär 4-6 timmar<br />

6 7 timmar eller fler<br />

42. Hur många timmar per dag surfar <strong>barn</strong>et på Internet?<br />

På vardagar<br />

1 Inte alls<br />

2 Ungefär ½ timme<br />

3 Ungefär 1 timme<br />

4 Ungefär 2-3 timmar<br />

5 Ungefär 4-6 timmar<br />

6 7 timmar eller fler<br />

14<br />

Under helger<br />

1 Inte alls<br />

2 Ungefär ½ timme<br />

3 Ungefär 1 timme<br />

4 Ungefär 2-3 timmar<br />

5 Ungefär 4-6 timmar<br />

6 7 timmar eller fler<br />

Under helger<br />

1 Inte alls<br />

2 Ungefär ½ timme<br />

3 Ungefär 1 timme<br />

4 Ungefär 2-3 timmar<br />

5 Ungefär 4-6 timmar<br />

6 7 timmar eller fler<br />

43. Ibland diskuteras hur <strong>med</strong>iernas innehåll påverkar vad människor tycker <strong>och</strong> tänker. I vilken<br />

utsträckning tror du att a) ditt <strong>barn</strong>/ respektive b) andras <strong>barn</strong> i allmänhet påverkas av<br />

innehållet i följande <strong>med</strong>ier?<br />

TV/video:<br />

Datorspel osv.:<br />

Internet:<br />

TV/video:<br />

Datorspel osv.:<br />

Internet:<br />

a) Ditt <strong>barn</strong><br />

I mycket stor I ganska stor I varken stor/ liten I ganska liten I mycket liten<br />

utsträckning utsträckning utsträckning utsträckning utsträckning<br />

1 2 3 4 5<br />

b) Andras <strong>barn</strong> i allmänhet<br />

I mycket stor<br />

utsträckning<br />

I ganska stor<br />

utsträckning<br />

I varken stor/ liten<br />

utsträckning<br />

I ganska liten<br />

utsträckning<br />

I mycket liten<br />

utsträckning<br />

1 2 3 4 5


44. I vilken utsträckning händer det att du begränsar <strong>barn</strong>ets användning av följande <strong>med</strong>ier till<br />

följd av din oro för att innehållet påverkar <strong>barn</strong>et negativt?<br />

TV/video:<br />

Datorspel osv.:<br />

Internet:<br />

I mycket stor<br />

utsträckning<br />

I ganska stor<br />

utsträckning<br />

Familjens levnadsförhållanden<br />

45. På vilket slags ort bor du/ni?<br />

15<br />

I varken stor/ liten<br />

utsträckning<br />

I ganska liten<br />

utsträckning<br />

I mycket liten<br />

utsträckning<br />

1 2 3 4 5<br />

1 Storstadsområde (även förorter) <strong>med</strong> mer än 100 000 invånare<br />

2 Tätort <strong>med</strong> mer än 3000 invånare<br />

3 Landsbygd eller tätort <strong>med</strong> mindre än 3000 invånare<br />

46. Är du gift, sambo eller ensamstående?<br />

1 Gift<br />

2 Samboende<br />

3 Ensamstående förälder<br />

47. Vad är din <strong>och</strong> din eventuella partners ålder?<br />

Den svarande föräldern: år Partnern: år<br />

48. Är du, din eventuella partner födda i Sverige eller utomlands?<br />

Den svarande föräldern<br />

Partnern<br />

1 I Sverige<br />

1 I Sverige<br />

2 I annat nordiskt land<br />

2 I annat nordiskt land<br />

3 I utomnordiskt land<br />

3 I utomnordiskt land<br />

Vilket land?<br />

Vilket land?


49. Vilken skolutbildning har du, din partner?<br />

Ange endast den högsta utbildningen.<br />

Den svarande föräldern<br />

1 Universitet/högskola<br />

2 Minst 3-årigt gymnasium<br />

3 Real-, folkhögskola, högst 2-årig<br />

gymnasieskola eller motsvarande<br />

4 Folk- <strong>och</strong> grundskola<br />

5 Annan skolutbildning, vilken? Skriv nedan.<br />

16<br />

Partnern<br />

1 Universitet/högskola<br />

2 Minst 3-årigt gymnasium<br />

3 Real-, folkhögskola, högst 2-årig<br />

gymnasieskola eller motsvarande<br />

4 Folk- <strong>och</strong> grundskola<br />

5 Annan skolutbildning, vilken? Skriv nedan.<br />

50. Vilka av nedanstående alternativ stämmer bäst <strong>med</strong> din egen <strong>och</strong> din eventuella partners<br />

nuvarande huvudsakliga sysselsättning?<br />

En person som arbetar sporadiskt eller litet markerar sin huvudsakliga syssla.<br />

OBS! Det är viktigt att få uppgifter om både den svarande förälderns <strong>och</strong> eventuella partnerns<br />

sysselsättning.<br />

Den svarande föräldern<br />

Partnern<br />

01 Lantbrukare<br />

01 Lantbrukare<br />

02 Egen företagare<br />

02 Egen företagare<br />

03 Anställd<br />

03 Anställd<br />

04 Lärling<br />

04 Lärling<br />

05 Pension<br />

05 Pension<br />

06 Hemarbetande (= sköter hushåll <strong>och</strong><br />

familj/<strong>barn</strong>)<br />

07 Arbetslös. Hur länge? mån<br />

(om du varit arbetslös mindre än en månad,<br />

ange 0)<br />

08 Långtidssjukskriven<br />

09 Värnpliktig<br />

10 Föräldraledig<br />

11 Annat, vad? Skriv nedan.<br />

Vilket yrke/vilken befattning?<br />

Om inte i arbete, senaste yrke/befattning.<br />

Ange kortfattat arbetsuppgifterna:<br />

06 Hemarbetande (= sköter hushåll <strong>och</strong><br />

familj/<strong>barn</strong>)<br />

07 Arbetslös. Hur länge? mån<br />

(om du varit arbetslös mindre än en månad,<br />

ange 0)<br />

08 Långtidssjukskriven<br />

09 Värnpliktig<br />

10 Föräldraledig<br />

11 Annat, vad? Skriv nedan.<br />

Vilket yrke/vilken befattning?<br />

Om inte i arbete, senaste yrke/befattning.<br />

Ange kortfattat arbetsuppgifterna:


51. Om du/din partner förvärvsarbetar, hur många timmar per vecka?<br />

Räkna <strong>med</strong> också övertid, extra timmar, eventuellt extrajobb (ej hushållsarbete).<br />

Den svarande föräldern: timmar/vecka Partnern: timmar/vecka<br />

Förvärvsarbetar inte Förvärvsarbetar inte<br />

52. Vilken disponibel inkomst har hushållet per månad?<br />

Räkna den sammanlagda inkomsten efter skatt för alla i hushållet. Med inkomst menar vi lön, pension,<br />

inkomst av eget företag/jordbruk samt bidrag av olika slag (t.ex. <strong>barn</strong>-, underhålls-, bostads- <strong>och</strong><br />

socialbidrag).<br />

Familjens disponibla inkomst kronor/månad<br />

53. Om familjen plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du/ni på en vecka måste<br />

skaffa fram 15 000 kronor, skulle du/ni klara det?<br />

1 Ja<br />

2 Nej<br />

54. Har det under de senaste 12 månaderna hänt att familjen haft svårigheter <strong>med</strong> att klara de<br />

löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar mm?<br />

1 Ja<br />

2 Nej<br />

55. a) Hur bor familjen?<br />

1 Lägenhet i flerfamiljehus<br />

2 Villa/radhus<br />

3 Annan bostad, vilken?<br />

b) Äger eller hyr familjen bostaden?<br />

1 Äger bostaden/Äganderätt<br />

2 Hyr bostaden<br />

56. Bostadens storlek?<br />

a) rum <strong>och</strong> kök<br />

b) m 2<br />

57. Har det efterfrågade <strong>barn</strong>et eget sovrum?<br />

1 Ja<br />

2 Nej, <strong>barn</strong>et delar sovrum <strong>med</strong> syskon<br />

3 Nej, <strong>barn</strong>et delar sovrum <strong>med</strong> förälder<br />

4 Nej, <strong>barn</strong>et delar sovrum <strong>med</strong> annan person<br />

17


58. a) Hur ofta brukar du göra följande saker tillsammans <strong>med</strong> <strong>barn</strong>et?<br />

Leka, spela spel<br />

Gå på bio, teater eller sportevenemang<br />

Göra läxor<br />

Läsa böcker<br />

Promenera<br />

Spela musikinstrument/sj<strong>unga</strong><br />

Idrotta, sporta, motionera<br />

Titta på TV/video/DVD<br />

Spela TV-spel/datorspel<br />

Surfa/blogga på nätet<br />

Gå i affärer<br />

Skjutsa <strong>barn</strong>et till aktiviteter<br />

Gå på konsert<br />

Göra något annat (ge exempel nedan)<br />

En eller flera gånger<br />

Aldrig per år i månad i veckan dagligen<br />

1 2 3 4 5<br />

b) Hur ofta brukar din eventuella partner göra följande saker tillsammans <strong>med</strong> <strong>barn</strong>et?<br />

Leka, spela spel<br />

Gå på bio, teater eller sportevenemang<br />

Göra läxor<br />

Läsa böcker<br />

Promenera<br />

Spela musikinstrument/sj<strong>unga</strong><br />

Idrotta, sporta, motionera<br />

Titta på TV/video/DVD<br />

Spela TV-spel/datorspel<br />

Surfa/blogga på nätet<br />

Gå i affärer<br />

Skjutsa <strong>barn</strong>et till aktiviteter<br />

Gå på konsert<br />

Göra något annat (ge exempel nedan)<br />

En eller flera gånger<br />

Aldrig per år i månad i veckan dagligen<br />

1 2 3 4 5<br />

18


59. Hur ofta använder du själv <strong>och</strong> din eventuella partner Internet på fritid?<br />

Den svarande föräldern<br />

1 Aldrig<br />

2 En eller flera gånger per år<br />

3 En eller flera gånger i månad<br />

4 En eller flera gånger i veckan<br />

5 Dagligen<br />

19<br />

Partnern<br />

1 Aldrig<br />

2 En eller flera gånger per år<br />

3 En eller flera gånger i månad<br />

4 En eller flera gånger i veckan<br />

5 Dagligen<br />

6 Ingen partner<br />

60. Tycker du att du får den hjälp <strong>och</strong> avlastning <strong>med</strong> hem <strong>och</strong> <strong>barn</strong> som du behöver?<br />

1 Ja Vem ger dig hjälpen?<br />

Flera alternativ kan väljas.<br />

1 Partner<br />

1 Tidigare partner<br />

1 Barnen<br />

1 Släktingar<br />

1 Grannar/vänner/bekanta<br />

1 Samhället (Kommunala tjänster t.ex. hemtjänst, avlastningsboende)<br />

1 Andra, vilka?<br />

2 Nej Hur skulle du vilja ha hjälp <strong>med</strong> avlastning <strong>med</strong> hemarbete <strong>och</strong> <strong>barn</strong> ordnad?<br />

61. Hur mycket hjälp tycker du att du får när det gäller vardagsproblem kring <strong>barn</strong>ets hälsa,<br />

uppfostran, mm?<br />

Fyll i ett alternativ på varje rad.<br />

a. Av personer som i sin yrkesroll/ i sitt arbete har<br />

att hjälpa <strong>barn</strong>et (läkare, sköterskor, kuratorer,<br />

daghemspersonal, lärare osv.)?<br />

b. Av personer som hör till din bekantskapskrets;<br />

släktingar eller arbetskamrater?<br />

Inte särskilt<br />

mycket hjälp<br />

Ganska<br />

mycket hjälp<br />

All tänkbar<br />

hjälp<br />

1 2 3<br />

62. Har familjen gjort någon semesterresa under de senaste 12 månaderna?<br />

Inom landet 1 Nej 2 Ja<br />

Utomlands 1 Nej 2 Ja<br />

63. Har du/ni under de senaste åren haft en förtroendepost i en förening eller organisation?<br />

Den svarande föräldern: Partnern:<br />

1 Ja 2 Nej 1 Ja 2 Nej


Föräldrars hälsa <strong>och</strong> välbefinnande<br />

64. Har du eller din eventuella partner något eller några av följande besvär?<br />

Kryssa för bara om det gäller varje eller varannan vecka.<br />

a) Den svarande föräldern Är besvären<br />

Nej Ja Lindriga Måttliga Svåra<br />

1 2 3 4 5<br />

Magbesvär<br />

Huvudvärk<br />

Sömnlöshet<br />

Yrsel<br />

Ryggbesvär<br />

Aptitlöshet<br />

Nervösa besvär<br />

Långvarig sjukdom/<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

I så fall vilken?<br />

1 Inga besvär<br />

b) Partnern Är besvären<br />

Nej Ja Lindriga Måttliga Svåra<br />

1 2 3 4 5<br />

Magbesvär<br />

Huvudvärk<br />

Sömnlöshet<br />

Yrsel<br />

Ryggbesvär<br />

Aptitlöshet<br />

Nervösa besvär<br />

Långvarig sjukdom/<strong>funktionsnedsättning</strong><br />

I så fall vilken?<br />

Inga besvär<br />

65. Har du, din eventuella partner varit sjukskriven någon gång under de senaste 12 månaderna?<br />

Den svarande föräldern:<br />

1 Ja. Hur länge? Antal dagar<br />

totalt<br />

2 Nej<br />

20<br />

Partnern:<br />

1 Ja. Hur länge? Antal dagar<br />

totalt<br />

2 Nej


66. Hur nöjd eller missnöjd är du <strong>med</strong> ditt liv vad avser följande?<br />

Fyll i ett alternativ på varje rad.<br />

Bostad<br />

Arbete<br />

Ekonomi<br />

Utbildning<br />

<strong>Hälsa</strong><br />

Familjesituation<br />

Fritid<br />

Kontakter <strong>med</strong> vänner <strong>och</strong> bekanta<br />

Möjlighet att påverka din <strong>och</strong> familjens<br />

livssituation<br />

Mycket nöjd Ganska<br />

nöjd<br />

21<br />

Varken nöjd<br />

eller missnöjd<br />

Ganska<br />

missnöjd<br />

Mycket<br />

missnöjd<br />

1 2 3 4 5<br />

67. Brukar du se en lösning på problem <strong>och</strong> svårigheter som andra finner hopplösa?<br />

1 Ja, oftast<br />

2 Ja, ibland<br />

3 Nej<br />

68. Brukar du känna att ditt dagliga liv är en källa till personlig tillfredsställelse?<br />

1 Ja, oftast<br />

2 Ja, ibland<br />

3 Nej<br />

69. Brukar du känna att saker som händer dig i ditt dagliga liv är svåra att förstå?<br />

1 Ja, oftast<br />

2 Ja, ibland<br />

3 Nej<br />

70. Brukar du känna att du har svårt för att hinna <strong>med</strong> ditt dagliga liv?<br />

1 Ja, oftast<br />

2 Ja, ibland<br />

3 Nej<br />

71. Är du som huvudsakligen svarar på frågorna<br />

Endast ett alternativ kan väljas.<br />

1 Barnets biologiska mor<br />

2 Barnets biologiska far<br />

3 Annan, vem?


72. Besvarar du tillsammans <strong>med</strong> förälder, <strong>barn</strong>et eller någon annan?<br />

Flera alternativ kan väljas.<br />

1 Tillsammans <strong>med</strong> annan förälder<br />

1 Tillsammans <strong>med</strong> <strong>barn</strong>et<br />

1 Tillsammans <strong>med</strong> annan, vem?<br />

1 Ensam<br />

73. Andra viktiga upplysningar eller synpunkter:<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

___________________________________________________________________________________<br />

Var vänlig att kontrollera att du inte glömt att svara på någon fråga <strong>och</strong> stoppa sedan in enkäten i<br />

svarskuvertet <strong>och</strong> posta det snarast.<br />

Tack än en gång för hjälpen!<br />

22


Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap<br />

Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) är en institution för utbildning <strong>och</strong> forskning<br />

inom folkhälsovetenskapen. Den bedrivs av de fem nordiska ländernas regeringar via<br />

Nordiska Ministerrådet. NHV har arbetat <strong>med</strong> fortbildning i folkhälsovetenskap för olika<br />

yrkesgrupper <strong>med</strong> anknytning till hälso- <strong>och</strong> sjukvården sedan 1953. I lärarkollegiet finns ett<br />

tiotal fast anställda professorer, några adjungerade professorer <strong>och</strong> ytterligare lika många<br />

lektorer. Vidare finns ett femtiotal doktorander, ca 200 masters-studerande samt varje år 700<br />

kursdeltagare.<br />

NHV är uppbyggd på en bred folkhälsovetenskaplig grundsyn <strong>och</strong> är baserad på<br />

tvärvetenskaplig samverkan. Flera forskningsprojekt pågår om folkhälsan i Norden.<br />

NHV har en stark nordisk bas för sin verksamhet <strong>och</strong> o<strong>med</strong>elbar tillgång till en kompetent <strong>och</strong><br />

mångsidig grupp av forskare, hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsledare <strong>och</strong> praktiker över hela Norden.<br />

NHV är samarbetspartner (Collaborating Centre) <strong>med</strong> Världshälsoorganisationen (WHO) <strong>och</strong><br />

har en lång tradition av gemensamma projekt inom folkhälsovetenskapens nyckelområden.<br />

NHV samarbetar också <strong>med</strong> andra europeiska organisationer, t.ex. OECD, Europarådet <strong>och</strong><br />

EU.<br />

NHV är en internationellt erkänd School of Public Health <strong>med</strong> samarbete både på institutions-<br />

<strong>och</strong> personnivå, framförallt i USA <strong>och</strong> Europa.<br />

23

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!