Registrering av skadefall vid akutmottagningar, 395 kB - Statens ...

Registrering av skadefall 

vid akutmottagningar 

Kartläggning av personskador som finns 

registrerade på vissa akutsjukhus i Sverige 

www.fhi.se 

Rapport nr 2003:33

2 

REGISTRERING AV SKADEFALL VID AKUTMOTTAGNINGAR 

© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 2003:33 

ISSN: 1651-8624 

ISBN: 91-7257-223-X 

FÖRFATTARE: STINA BJÖRK, LOTHAR SCHELP OCH KARIN MELINDER 

STATISTIKER: PEETER FREDLUND OCH STAFFAN LUNDBERG 

TRYCK: SANDVIKENS TRYCKERI, SANDVIKEN 2003

Innehåll 


SAMMANFATTNING ......................................................................................5 

INTRODUKTION ..........................................................................................7 

SYFTE......................................................................................................9 

BAKGRUND/PROBLEMBESKRIVNING ................................................................ 10 

Skaderegistrering..................................................................................... 10 

Samband alkohol – ohälsa........................................................................... 10 

Mätproblem angående alkoholpåverkan ........................................................ 12 

METODER OCH MATERIAL............................................................................ 13 

Skaderegistrering, Universitetssjukhuset MAS, i Malmö..................................... 13 

Skaderegistrering i Linköping...................................................................... 14 

Skaderegistrering i AKUSYS, Södersjukhuset ................................................... 15 

Skaderegistrering, Norrlands universitetssjukhus, i Umeå.................................. 16 

Skaderegistrering i Skaraborg ..................................................................... 17 

DEFINITIONER AV SKADEKATEGORIER, SKADAD KROPPSDEL, SKADETYP 

OCH SKADEPLATS ................................................................................. 19 

FRAMTIDA SKADEREGISTRERING.................................................................... 24 

INDIKATORER........................................................................................... 26 

RESULTAT............................................................................................... 28 

Våldsrelaterade skador ............................................................................. 28 

Självtillfogad skada/suicidförsök................................................................. 31 

Fallolyckor ............................................................................................. 32 

Cykelolyckor ........................................................................................... 36 

Singelolyckor bland bilförare ...................................................................... 39 

Fotgängare i trafiken................................................................................ 40 

Brand .................................................................................................... 43 

Alkoholförgiftning .................................................................................... 45 

SAMMANFATTANDE DISKUSSION.................................................................... 51 

REFERENSER............................................................................................ 54 

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 

3

4 


STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

Sammanfattning 


Syftet med denna rapport är att kartlägga och analysera personskador som har en vedertagen 

koppling till alkoholintag och undersöka om förändringar i skadeutvecklingen 

eventuellt sammanfaller med ändringar i alkoholkonsumtionen. De utvalda skadekategorierna 

är alkoholförgiftning, oklara fall, det vill säga tveksamhet om skadan uppkommit 

genom olycksfall eller uppsåt, våld, fall, brand, kvävning, suicid och trafik 

(singelolyckor bland bilförare, cykelolyckor och gångtrafikanter). Kartläggningen av 

skadekategorierna är ett första bidrag för att identifiera indikatorer som ger ett lättåtkomligt 

mått på konsekvenser av ökad konsumtion av alkohol. 

Rapporten bygger på befintliga skaderegister som finns på universitetssjukhusen i 

Umeå, Linköping och Malmö samt Södersjukhuset i Stockholm och Skaraborgs sjukhus 

bestående av sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad. 

Samanställningen och analysen av sjukhusens skadedata uppvisar inga större förändringar 

under åren, med undantag av ökade singelolyckor bland bilförare i Umeå och 

Skaraborg samt ökade vårdtillfällen för alkoholförgiftning i Sverige (data EpC). Alkoholkonsumtionen 

har främst ökat från år 2001, vilket gör att eventuella samband mellan 

skadekategorier och alkoholkonsumtion troligen ännu inte är synliggjorda. Svenskarnas 

dryckesmönster har eventuellt även förändrats så att man konsumerar alkohol i mindre 

mängder men vid flera tillfällen vilket inte genererar akuta personskador i någon större 

utsträckning. 

Av denna studie framgår att det är av intresse med fortsatt uppföljning av utvecklingen 

för alkoholförgiftning med speciellt fokus på unga män och kvinnor mellan 15–24 år, 

våldsrelaterade skador, fallolyckor med speciellt fokus på män med huvudskador samt 

singelolyckor bland förare av personbil. Efter genomgång av skadedata föreslås dessa 

skadekategorier vara lämpliga indikatorer som mäter konsekvenser av ökad alkoholkonsumtion. 

Vi vill framföra ett tack till följande personer som delat med sig av sina kunskaper 

gällande skaderegistrering och som tagit fram skadedata ur register. 

Universitetssjukhuset i Malmö, MAS, Socialmedicinska enheten 

Per Olof Östergren, professor 

Stig Larsson, professor 

Birgit Modén, folkhälsoplanerare 

Martin Stavström, doktorand i folkhälsovetenskap 

Skadeenheten, Skaraborg 

Maj Ader, folkhälsosekreterare, projektledare för skaderegistrering 

Madelaine Andersson, samordnande sjuksköterska på skadeenheten 


5

6 


Olycksanalysgruppen, Akut- och katastrofmedicinskt centrum, 

Norrlands universitetssjukhus, Umeå 

Ulf Björnstig, professor 

Per-Olof Bylund, forskare 

Johanna Björnstig, forskningsassistent 

Södersjukhuset, Stockholm 

Mats Nilsson, verksamhetschef, akuten 

Mats Nomberg, verksamhetschef IT-enheten 

Inger Toyler, IT-samordnare 

Rose-Marie Eriksson, sjuksköterska, akuten 

Monica Westman, sjuksköterska, akuten 

Socialstyrelsen, EpC 

Anders Åberg, avdelningsdirektör 

Anders Karlsson, utredare 

Hälsovetenskapligt centrum, Universitetssjukhuset, Linköping 

Kent Lindqvist, docent 

Helle Noorlind Brage, epidemiolog 

Madeleine Borgstedt-Risberg, statistiker 

Region Skåne 

Thor Lithman, epidemiolog 

Torbjörn Hermansson, statistiker 


Introduktion 


Det övergripande målet med svensk alkoholpolitik är att minska alkoholens sociala och 

medicinska skadeverkningar. Detta ska uppnås genom åtgärder mot skadligt dryckesbeteende 

och genom att sänka den totala alkoholkonsumtionen. I och med att Sverige blev 

medlem i EU förändrades möjligheterna till självbestämmande gällande hantering av 

alkoholhaltiga drycker. År 1995 trädde en ny alkohollag i kraft som avskaffade Vin & 

Sprits monopol gällande import, export, tillverkning och partihandel samt monopolet 

gällande försäljning gentemot restauranger och andra serveringstillståndsinnehavare. 

Kommunerna övertog ansvaret för utredning och tillsyn av serveringstillstånd. 

Alkoholskatten sänktes och införselkvoten ökade. År 1999 avskaffades taxfreehandeln 

med alkoholhaltiga varor inom EU. Under år 2000 gav EU Sverige direktiv om en fullständig 

anpassning till gällande införselbestämmelser, vilket innebar att det från den 1 

januari 2004 ska vara tillåtet att föra in 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 

110 liter öl per tillfälle. År 2000 införde systembolaget lördagsöppet på försök i ett antal 

län. Från år 2001 permanentades försöken och utökades till att omfatta hela landet. År 

2001 sänktes vinskatten i Sverige med 5 kr per liter, i överensstämmelse med EU-kommissionens 

önskemål om jämlikare beskattning (1, 2). 

Svenskarnas alkoholkonsumtion har ökat kraftigt under de senaste åren. Ökningen 

började under år 2000 och tog rejäl fart under år 2001 (1). Under år 2001 uppgick konsumtionen 

till 9,1 liter ren alkohol per person 15 år och äldre, vilket är en ökning med 

cirka 14 procent sedan 1996. Ökningen är ett resultat av en ökad försäljning på Systembolaget 

och en ökad införsel från utlandet. Restaurangernas sprit- och vinförsäljning 

ökade under år 2001 med 43 respektive 37 procent jämfört med 2000. Mätningar för år 

2002 visar att varje person över 15 år konsumerar cirka 10 liter ren alkohol per år (3). 

Data visar att det finns ett samband mellan totalkonsumtionen av alkohol och omfattningen 

av sjukdomar till följd av långvarig storkonsumtion, olycksfallsskador till följd 

av akut berusning samt våldsskador och suicid. Totalkonsumtion har således betydelse 

för folkhälsan och socialpolitiken (4). 

År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. 

Statens folkhälsoinstitut har ett huvudansvar för uppföljningen och utvärdering av de 

utformade målen som finns i handlingsplanen. Statens folkhälsoinstitut har vidare fått i 

uppdrag att utarbeta gemensamma indikatorer och statistik för att följa alkoholkonsumtionens 

och alkoholskadornas utveckling och möjliggöra jämförelser från år till år, såväl 

på lokal som nationell och internationell nivå 1. 

För att kunna följa alkoholkonsumtionens och alkoholskadornas utveckling fordras 

bland annat uppgifter om personskador. Dessa finns registrerade på vissa akutsjukhus. 

Personskador som har ett vedertaget samband med alkohol bör kunna vara en god 

indikator på effekter av ökad tillgänglighet av alkoholhaltiga drycker. Kartläggning av 

1 Prop.2000/01:20 


7

8 


dessa personskador är ett första steg i utvecklingen av lämpliga och lättåtkomliga 

indikatorer som mäter konsekvenser av ökad alkoholkonsumtion. 


Syfte 


Syftet med detta projekt är att kartlägga och analysera personskador som har en vedertagen 

koppling till alkoholintag och undersöka om förändringar i skadeutvecklingen eventuellt 

sammanfaller med ändringar i alkoholkonsumtionen. Ett delmål i projektet är att 

kartlägga omfattningen av våldsrelaterade skador, redovisa vilken veckodag samt när på 

dygnet som våldet uppstår och om möjligt urskilja det våld som uppstår på restaurangen 

och dess närmiljö (i krogkön, på gatan). Delmålet i projektet redovisas separat, i bilaga 

till rapporten Ansvarsfull alkoholservering. 


9

10 


Bakgrund/problembeskrivning 

Det finns för närvarande ingen heltäckande nationell skaderegistrering som inkluderar 

öppenvårdsbesök i Sverige. Varje landsting/sjukhus utformar sin egen registrering efter 

lokala behov. Det pågår dock en uppbyggnad av skaderegistrering som ska inkludera 

läkarbesök såväl inom öppenvård som slutenvård. Huvudsyftet med skaderegistrering är 

att kartlägga utvecklingen samt underlätta och möjliggöra kommunens säkerhetsfrämjande 

och skadeförebyggande arbete. Tre områden, Umeå, Hudiksvall och Skaraborg, 

deltar i EHLASS-registrering (European Home and Leisure Accident Surveillance System) 

som Epidemiologiskt centrum (EpC), Socialstyrelsen, ansvarar för. Befolkningen i 

dessa upptagningsområden utgör 5,23 procent av Sveriges totala befolkning (5). Socialstyrelsen 

har tidigare fått EU-bidrag för utveckling och tillämpning av EHLASS. Det 

senaste året har EHLASS-registreringen finansierats av tillfälliga statliga medel. 

Skaderegistrering 

Skaderegistrering på akutmottagningar sker i huvudsak enligt NOMESKO-klassificeringen 

(Nordiska medicinalstatistikkommittén), som innefattar alla typer av skador, oavsett 

vilken plats de inträffar på. Själva registreringen inleds med en kontaktorsakskod 

där patienten uppger anledningen till besöket. Kontaktorsaken indelas i sjukdom, 

olycksfall, våldshandling, avsiktligt självtillfogad skada, lagligt ingripande, krigshandling 

och ospecificerat. Med skademekanism avses det händelseförlopp som lett till 

att en person utsatts för skada. I klartexten beskriver den skadade vad som hänt vid 

skadetillfället. Detta räknas inte som en egen klassifikation, men ger ytterligare möjlighet 

att kvalitetssäkra data och även få en mer kvalitativ beskrivning av skadehändelsen. 

Klartextbeskrivningen är framför allt värdefull i det förebyggande arbetet (6, 7). I 

EHLASS registreras främst uppgifter som innefattar skador som sker i hem- och fritidsmiljöer, 

men i praktiken sker en stor del av all registrering enligt NOMESKO:s klassificering 

och översätts till EHLASS-koder vid rapportering till den EU-gemensamma 

databasen. 2 

Samband alkohol – ohälsa 

Sambandet mellan alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad ohälsa har främst studerats 

genom att undersöka somatiska och kroniska sjukdomar, i synnerhet levercirrhos. Korrelationen 

mellan alkohol och olyckor är mindre dokumenterad eftersom dessa studier är 

behäftade med metodologiska problem och svårigheter att urskilja alkoholens roll från 

andra orsaksfaktorer (8). I en genomgång av onaturliga dödsfall visar Sjögren med flera 

(9) att de skadekategorier som har högst andel alkoholinblandning är förgiftningar 

(84 %), oklara fall, det vill säga tveksamhet om skadan uppkommit genom olycksfall 

eller uppsåt (65 %), mord (55 %), fall (48 %), brand (44 %), kvävning (41 %), suicid 

(35 %) och trafik (22 %). När det gäller fördelningen av dödsfall inom respektive 

åldersgrupp så utgör 35 procent av 0–29-åringar, 52 procent av 30–60-åringar och 25 

2 www.sos.se/epc/par/ehlass.htm 



procent av personer över 60 år dödsfall med alkoholinblandning. Sammantaget är 

ungefär 40 procent av de onaturliga dödsfallen associerade med alkohol (9). I 

Socialstyrelsens kunskapsöversikt över Alkohol och olycksfall, 1988, bekräftas 

alkoholinblandning i dessa skadekategorier, även när skadetillfället inte leder till 

dödsfall (10). I en studie gjord i New Mexico påvisas samband mellan en ökning av 

antal alkoholförsäljande affärer och antal självmord samt alkoholrelaterade bilolyckor 

(11). 

Suicid och våldshandlingar kan ”betraktas som extrema uttryck för en vidare repertoar 

av destruktiva beteenden med mer eller mindre stark alkoholetiologi” (8, s 253). När det 

gäller suicid/suicidförsök kan man anta att storkonsumtion av alkohol dels kan leda till 

att sociala band försämras, dels till att självkontrollen kan minska hos individen, vilket 

kan resultera i att sucidala impulser utlöses eller att depression utvecklas som är ett 

viktigt förebud till suicid (4, 8). Olika studier påvisar att alkohol ökar sannolikheten för 

våldshandlingar (12, 14, 13). Om totalkonsumtionen ökas med ”en liter ren alkohol per 

invånare ökar våldsbrotten – såväl misshandelsbrott som mord-dråp – med cirka 10 

procent och vice versa” (13, s 20). I en undersökning av Norström 1998 påvisades samband 

mellan våld och konsumtion av öl och sprit på restaurang medan mord är relaterat 

till spritkonsumtion i privata sammanhang (14). Enligt Lenke är det grövre våldet kopplat 

till alkoholmissbruk. Europeiska och nordamerikanska studier visar att cirka 70–80 

procent av gärningsmännen är påverkade av alkohol (13). 

När det gäller trafikolyckor tenderar förare vid singelolyckor i högre utsträckning att 

vara alkoholpåverkade jämfört med förare som kolliderar med annat fordon (2, 10). Utvecklingen 

av singelolyckor, i synnerlighet med dödlig utgång, brukar användas som en 

indikator på utvecklingen av rattonykterhet. En svensk studie från 1993 visade att mer 

än varannan person som omkom i singelolyckor var alkoholpåverkad (1). En annan 

studie påvisade ett signifikant samband mellan ökning av alkoholkonsumtion per capita 

och ökning av rattfylleri (15). 

”Fotgängare har den högsta mortaliteten och morbiditeten av alla trafikantkategorier … 

trots att de är inblandade i en relativt liten andel av alla trafikolyckor” (16, s 2). Svenska 

studier visar att fotgängare löper 8 gånger större risk att dö i trafikolyckor jämfört med 

personbilstrafikanter. Alkoholpåverkade gångtrafikanter löper ännu större risk att dödas. 

I en studie gjord i Umeå påvisades att ”alkoholpåverkan är ett allvarligt problem vid 

dödliga fotgängarolyckor, framför allt under helger och nätter och hos yngre män” (16, 

s 8). 

Generellt tenderar alkoholpåverkade personer att söka sjukvård på kvällar och nätter, 

främst under fredag och lördag. Skallskada är den typ av skada som har störst samband 

med alkoholpåverkan. Dessutom är andelen skador på huvudet korrelerat till alkoholhalten. 

En skadetyp som däremot minskar med alkoholhalt är armskador. ”En förklaring till 

detta anses vara det alkoholbetingade bortfallet av reflexer, som gör att man inte tar 

emot sig med händer, armbåge eller säte, utan i stället låter huvudet ta den värsta stöten” 

(10, s 49). En norsk undersökning av patienter på akutmottagning visar att alkoholpåverkade 

patienter i större utsträckning söker vård för skador, medan övriga patienter söker 

vård på grund av sjukdom. Studien bekräftar även att män är en överrepresenterad grupp 

som främst drabbas av huvudskador, skador på nedre extremiteter och slag/stöt från 

person, föremål eller ett djur. De kvinnliga patienterna drabbades främst av förgiftning, 


11

12 


knivskärning och skada på övre extremiteter. Många av dessa patienter hade en så hög 

daglig alkoholkonsumtion att de kunde klassas som alkoholmissbrukare (17). 

Mätproblem angående alkoholpåverkan 

Det finns stora svårigheter att klarlägga huruvida personen konsumerat alkohol eller inte 

vid skadetillfället. Läkaren noterar sällan förekomsten av alkoholpåverkan hos patienten 

och patienter ger inte alltid sanningsenliga svar (1). Patienter kan även ha en benägenhet 

att undvika att uppsöka sjukvård då de är alkoholpåverkade. Unga och medelålders män 

tenderar dock att utgöra den grupp som framför allt är alkoholpåverkad vid skadetillfället 

(10). 

Akutkliniken vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö har nyligen utfört en studie som 

bland annat hade som syfte att samla information om sambandet mellan alkoholkonsumtion 

och personskador. Totalt ingick 501 respondenter i studien, varav minst 100 respondenter 

skulle vara alkoholpåverkade. Det visade sig vara svårt att få tillräckligt många 

alkoholpåverkade patienter. Totalt uppgav 75 (15 %) av 489 respondenter att de hade 

druckit alkohol innan skadetillfället, men endast 41 (8,2 %) respondenter hade högre 

alkoholkoncentration än 0,6 promille i utandningsluften. I studien fanns en fastlagd tidsgräns 

på 6 timmar mellan själva skadetillfället och akutbesöket som inte fick överskridas, 

vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheterna att påträffa alkoholpåverkade 

patienter. Studien visade att de patienter som druckit större mängder alkohol skadades 

mera våldsamt än de patienter som haft en lägre alkoholkonsumtion (18). 

Trots att det svenska dryckesmönstret till viss del har börjat anpassa sig till det europeiska 

mönstret (mindre mängd och ofta), kvarstår ändå det tidigare mönstret som 

kännetecknas av att svenskarna konsumerar stora mängder alkohol, främst förlagt till 

veckoslut och storhelger (1). Svenskarnas konsumtionsmönster uppvisar tydliga 

säsongsvariationer. Svenskar dricker mest alkohol under sommarmånaderna, speciellt 

under juli samt under december månad (3). 


Metoder och material 


Studien bygger på befintliga skaderegister och fokuserar på skadehändelser med alkoholinblandning 

(förgiftningar, oklara fall, våld, fall, brand, kvävning, suicid, trafik) som 

har lett till akutbesök på sjukhus. Skaderegistreringen inkluderar både läkarbesök inom 

öppenvård samt inläggning inom slutenvård. Återbesök och skadetillfällen som resulterat 

i dödsfall är dock exkluderade från studien. Skadekategorierna är grovt indelade 

och saknar underkategorier. Alkoholförekomsten vid skadetillfället behöver inte vara 

mätbar och registrerad eftersom detta inte är rutin vid sjukhusbesök. Studien omfattar 

inte de unga, under 15 år, eller de äldre, över 65 år, eftersom dessa åldersgrupper sällan 

konsumerar alkohol före skadetillfällen (10). De utvalda sjukhusen är universitetssjukhusen 

i Umeå, Linköping och Malmö samt Södersjukhuset i Stockholm och Skaraborgs 

sjukhus bestående av sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och i Mariestad, eftersom 

dessa har en fungerande och långvarig skaderegistrering, täcker in olika delar av 

landet samt inkluderar storstadsområden. 

För att tydliggöra eventuella skademönster har följande variabler studerats: 

– Ålder enligt följande klassindelning: 15–24, 25–44, 45–64 år. 

– Kön. 

– Klockslag för akutbesöket, enligt följande 0–, 3–, 6–, 9–, 12–, 15–, 18–, 21–. 

– Veckodag. 

– Månad. 

– Platskod, det vill säga platsen där skadan uppstått. 

– Skadetyp, exempelvis hjärnskakning, fraktur, sårskada med flera. 

– Skadad kroppsdel, exempelvis huvud/hals, övre extremiteter med flera. 

Beskrivning och analys av data görs deskriptivt via utvalda tabeller och diagram samt 

genom jämförelse av incidens per 1 000 invånare och år eller kommentarer av absoluta 

frekvenser. Incidens beskriver antal nya händelser under en viss tid i en specificerad population 

och beräknas enligt formeln: antalet nya händelser under en viss period delat 

med antalet personer under risk under samma period × 1 000 (19, s 148). Registrens 

utformning och avgränsning av population avgör val av metod. För Umeå, Skaraborg 

och Linköping har uppgifter från Befolkningsregistret, SCB, gällande den årliga totala 

befolkningen använts vid framräkningen av incidens. Malmös incidensberäkningar 

bygger på den årliga medelbefolkningen. 

Skaderegistrering, Universitetssjukhuset MAS, i Malmö 

Akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Malmö tar emot cirka 160 patienter per 

dygn. Socialmedicinska enheten på Universitetssjukhuset i Malmö ansvarar för insamling 

och sammanställning av hela regionens skaderegistrering. Registreringen startades 

år 1993 på akutmottagningen och jourcentralen i Malmö. Under år 1997 påbörjades 

även skaderegistrering på vårdcentralerna i Malmö och från år 1999 omfattas åtta akutsjukhus 

i Region Skåne av denna registrering. 


13

14 


Patienter som söker vård för personskador registreras i PASIS och/eller i trafikregistreringen 

STRADA. PASIS är ett administrativt system som omfattar olycksfallsregistrering 

med klassificeringskoder enligt NOMESKO. Registrering i skaderegistret sker 

direkt vid inskrivning när patienten gör det första besöket. All registrering görs av personalen. 

Registret är inte kopplat till diagnoser via patientjournalen. Förutom personuppgifter 

gällande personnummer, kön, ålder, nationalitet och bostadsadress tillfrågas 

patienten om kontaktorsak samt skadeplats. Om personen skadats genom en trafikolycka 

används en skadeblankett med detaljerade frågor gällande hur olyckan gått till samt 

vilka fordon eller transportsätt som varit inblandade. Patienten tillfrågas inte om förekomsten 

av alkohol vid skadetillfället. 

Mellan åren 1993–1997 var registrets bortfall cirka 5 procent. Därefter har det legat på 

en nivå på cirka 6–7 procent. Bortfallet har till största delen berott på tekniska problem 

men patienter kan även missas i registreringen på grund av att de går direkt till kliniker 

med eget intag. Kvinnokliniken (gynmottagningen), psykmottagningen och öronmottagningen 

akutbesök under dagtid har direktintag och är inte med i registreringen. Dessa 

patienter registreras endast om de remitteras till akutmottagningen på grund av att de 

kräver någon speciellt behandling som inte finns på respektive mottagning. Dessa 

patienter kan ändå missas i registreringen om de inte passerar luckan för inskrivning på 

akutmottagningen utan kommer direkt till behandlingen. 

Projektet STRADA är ett samarbete mellan Vägverket Region Skåne, Polismyndigheten 

Skåne och Region Skåne där ett av syftena är att samla in information om trafikskador 

på akutmottagningarna och därigenom få ett bättre underlag för trafiksäkerhetsarbetet 

inom regionen. År 1999 startades pilotprojektet och finansierades då helt av Vägverket. 

Under åren 2000 och 2001 delade Vägverket och Region Skåne på kostnaden, men från 

år 2002 har projektet övergått till att vara ett obligatoriskt inslag i verksamheten och 

finansieras helt av Region Skåne. 

För att få fram mera information gällande skadekategorier kontaktades Region Skåne 

som har varit behjälplig med att ta fram uppgifter enligt ICD 10 ur patientregistret. Diagnostisering 

för skadekategorier har förbättras från år 2000. Under år 2002 ökades noggrannheten 

ytterligare på grund av förändrade krav för ekonomisk ersättning samt ändrad 

lagstiftning angående uppgiftsskyldighet. Det är därför viktigt att tolka eventuella 

skillnader mellan åren med försiktighet, eftersom förändringen kan vara ett utslag av 

noggrannare diagnostisering och inte en faktisk ökning av antal skador. 

Malmö och Region Skåne har en väldefinierad population och använder sig av incidenstal 

vid beskrivning av regionens skadeutveckling. 

Skaderegistrering i Linköping 

Folkhälsovetenskapligt Centrum är ansvarigt för insamlandet och sammanställandet av 

landstingets i Östergötlands skaderegistrering. Registrering, som påbörjades år 2000, 

finns på tre av fyra akutklinikerna och på samtliga av folktandvårdens kliniker i länet. 

Vid ankomsten till sjukhuset får patienten en skadeblankett och fyller i uppgifter om när 

skadan hände, beskrivning av händelseförloppet, pågående aktivitet vid skadetillfället, 

var skadan inträffade samt bidragande orsaker till skadan. Personalen fyller i vilken 



kommun skadan skedde i samt diagnoskod enligt ICD 10. Generellt registreras inte 

förekomsten av alkohol. Skadeblanketten skannas därefter in för vidare bearbetning i 

statistikprogram. Skaderegistreringen bygger på patientens samtycke och ifyllandet av 

blanketten. Samtliga patienter registreras dock i patientregistret Vårddatalagret, oavsett 

om de fyllt i skadeblanketten eller inte. I dagsläget är det svårt att uttala sig om bortfallsfrekvensen. 

Vissa kliniker, exempelvis ögon, öron och ortoped, har direktintag och missas 

i registreringen. Eftersom registreringen bygger på att patienten själv medverkar genereras 

bortfall av patienter som är ur stånd att besvara blanketten på grund av 

exempelvis medvetslöshet eller alkoholförgiftning, med mera. Detta drabbar speciellt 

Linköpings universitetssjukhus eftersom många svårt skadade patienter remitteras dit. 

Bortfallet är även stort bland kvinnomisshandel och suicid. Det är dock oklart hur stort 

detta bortfall är. 

Eftersom skaderegistreringen nyligen påbörjats kan man räkna med att bortfallet är 

större under det första året på grund av ovan hantering av skadeblanketten, tekniska 

problem med mera. Det är därför viktigt att tolka eventuella skillnader mellan åren med 

försiktighet, eftersom ökningen kan vara ett utslag av bättre fungerade rutiner gällande 

registrering och inte en faktisk ökning av antal skador. 

Skaderegistrering i AKUSYS, Södersjukhuset 

Södersjukhuset ”är ett av sju akutsjukhus i Stockholms län, och ett av två i Stockholms 

stad. Sjukhuset bedriver akutsjukvård för boende inom södra och sydöstra sjukvårdsområdena. 

Inom ansvarsområdet bor cirka 500 000 människor. Under sommarmånaderna 

tillkommer ytterligare 150 000 boende (semesterfirare i skärgården). Vidare behandlas 

ett stort antal akut sjuka patienter som vistas i Stockholms city, men som formellt tillhör 

andra sjukhus. Södersjukhusets akutklinik anses vara norra Europas största akutmottagning, 

både till yta, patientantal och ansvarsområde” (20, s 16). 

Akutmottagningen på Södersjukhuset tar emot cirka 250–300 patienter per dygn. 

Patienterna registreras i AKUSYS, ”ett patientadministrativt system som kontinuerligt 

följer flödet av patienter på kliniken” (20, s 14). Patienterna registreras med 

personnummer, namn, tidpunkt för skada/sjukdomsdebut, ankomst till sjukhus och kontaktorsak. 

Därefter bedömer en akutsjuksköterska patientens prioriteringsgrad som löper 

mellan 1–4, där 1 = träffa läkare inom 5 minuter och 4 = vänta mer än 3 timmar. Registreringen 

i AKUSYS påbörjades år 1995 och var fullt utbyggt år 1996. AKUSYS följer 

inga speciella klassifikationer, utan variablerna har tagits fram av personalen. Systemet 

är inte kopplat till patientjournalen och innehåller inga diagnoskoder. Alkoholförekomst 

registreras inte. Det finns inget bortfall i AKUSYS eftersom personalen registrerar 

samtliga patienter som kommer till akutkliniken. Följande variabler finns registrerade i 

AKUSYS: 

Vanliga fall, i samma plan Eldsvåda 

Fall från annan nivå Arbetsolycka 

Vanlig misshandel Återbesök 

Våldtäkt Cykel 

Kvinnomisshandel Olycka, allmän 

Skottskada Suicid 


15

16 


Knivskada Idrott 

Sexualövergrepp Trafikolycka 

Relationsmisshandel Övrig trafikolycka 

Drunkning Tåg, tunnelbana 

Från 2002 har variabeln ”drogad?” lagts till på grund av att många patienter söker vård 

exempelvis efter ett krogbesök eftersom de tror sig vara drogade. 

Eftersom Södersjukhuset saknar ett väldefinierat upptagningsområde går det inte att 

redovisa risk för skador genom framräkning av incidenstal. I denna studie kommer absoluta 

antal skador att redovisas och därefter ställas i relation till de övriga sjukhusens utveckling. 

Skaderegistrering, Norrlands universitetssjukhus, i Umeå 

Akutmottagningen på Norrlands universitetssjukhus tar emot cirka 120 patienter per 

dygn, var fjärde patient är skadad. Olycksanalysgruppen vid Akut- och katastrofmedicinskt 

centrum, Norrlands universitetssjukhus, är ansvarig för insamling och sammanställning 

för regionens skaderegistrering. I Umeå finns en långvarig tradition gällande 

skaderegistrering. År 1985 påbörjades skaderegistreringen via papperskopior på akutmottagningen. 

Därefter har olika former av registrering utförts. År 1995 påbörjades 

skaderegistreringen enligt EHLASS och Umeå har varit med från början. Från år 1998 

finns data med bra kvalitet. 

Vid inskrivningen får patienten en skadeblankett som omfattar frågor gällande: ankomstsätt 

till sjukhus, när och var olyckan inträffade, beskrivning av hur olyckan gick 

till samt vilka föremål eller ämnen som orsakade skadan. Vid fordonsolycka registreras 

märke/årsmodell på fordonet, den skadades placering i fordonet, hastighet, säkerhetsinsatser, 

exempelvis bilbälte eller hjälm samt ge förslag på åtgärder för att förhindra 

ytterligare skador. Patienten tillfrågas inte om förekomsten av alkoholintag vid 

skadetillfället. Från år 1998 kodas alkohol som en produkt och registreras endast om 

patienten uppgett detta inför läkare och notering är gjord i journalen, vilket resulterar i 

ett stort mörkertal när det gäller förekomst av alkohol. Därefter registreras skadeblanketten 

i ett dataregister. Både journalanteckningar och skadeblanketten används vid 

skaderegistreringen. Journalanteckningar med diagnoskoder enligt ICD 10 används vid 

skaderegistreringen för trafikskador. 

I Umeå är cykelolyckor vanligt förekommande. Egna frågor har tillkommit för att mäta 

dessa. Snöskoterolyckor analyseras endast i Umeå och uppgår till cirka 40–50 per år. 

Skaderegistreringens bortfallskontroll görs via öppenvårds- och slutenvårdsregistret och 

man kan därigenom fånga upp en stor del av de patienter som missat att fylla i skadeblanketten. 

Bortfallet för slutenvårdsregistret uppgår till ett fåtal procent, bortfallet för 

öppenvårdsregistret ligger mellan 5–10 procent. Nästan alla patienter som söker akut 

kommer till akutmottagningen. Man har medvetet valt att inte registrera personer som 

blivit utsatta för våldtäkt på grund av att man vill skydda enskilda individer. 

Personalen i Olycksanalysgruppen rapporterar data från skaderegistreringen till Socialstyrelsen, 

EpC, en gång per år i mars månad. EpC sammanställer rapporter med 



redovisning av skattad andel skador i Sverige samt per 1 000 invånare. Umeå har 

således en väldefinierad population, vilket möjliggör jämförelse av incidenstal vid 

beskrivning av regionens skadeutveckling. 

Skaderegistrering i Skaraborg 

I Landstinget Skaraborg har man under många år registrerat skador eftersom det skadepreventiva 

arbetet har ansetts vara mycket viktigt. Skaraborg har strävat efter en 

heltäckande registrering gällande personskador och aldrig fokuserat endast på 

trafikregistrering. 

Registreringen påbörjades redan i slutet av 1970-talet och samtidigt utvecklades det 

skadeförebyggande arbetet som blivit en modell och koncept för WHO:s skadeförebyggande 

program ”En trygg och säker kommun”. År 1978 påbörjades skaderegistrering enligt 

NOMESKO-klassificering i Falköping och Lidköping. År 1988 utfördes en pilotregistrering 

på akuten i Lidköping angående starten av ”En trygg och säker kommun”. År 

1996 började Kärnsjukhuset i Skövde lämna data till EpC, Socialstyrelsen, och sedan 

1998 har Skaraborg lämnat skadedata till EHLASS-registreringen, EpC. Från år 1998 

utvidgades skaderegistreringen och omfattar sedan dess samtliga jourcentraler, akutmottagningar, 

vårdcentraler (25 st) och folktandvårdsmottagningar (30 st). Personalen på 

Skadeenheten rapporterar skadedata till Socialstyrelsen, EpC, en gång per år i mars 

månad. 

Vid ankomsten till sjukhuset får patienten en skadeblankett att fylla i. Skadeblanketter 

från alla registrerande mottagningar insamlas, kodas och registreras av skadeenhetens 

personal i ett gemensamt dataregister. Ungefär 5 procent av alla skador behandlas direkt 

av tandläkare på folktandvården och 26 procent av läkare på vårdcentraler. 

Det slutliga bortfallet på det totala materialet för hela Skaraborg uppgår till cirka 14–15 

procent och minskar stadigt varje år. Bortfallet beror på många olika faktorer, exempelvis 

personalomsättning, omorganisation vid jourcentraler, svårigheter att veta varför patienter 

söker eller vikarier under sommarmånader. Patienten måste själv medge sitt 

deltagande för att ingå i registret. För att minska bortfallet sänder personalen på 

respektive mottagning en påminnelse i efterhand hem till de patienter som inte fyllt i 

skadejournalen. Vid misshandelsfall i hemmet görs dock ingen sådan påminnelse på 

grund av rädsla för repressalier mot den misshandlade patienten. 

För att säkra kvaliteten av skaderegistret görs kontinuerliga uppföljningar och rättningar 

av skadornas kodning. 

Skarborg har ett väldefinierat upptagningsområde vilket möjliggör jämförelse av incidenstal 

vid beskrivning av regionens skadeutveckling. Skaraborg inkluderar kommunerna 

Skövde, Tibro, Hjo, Tidaholm, Skara, Lidköping, Karlsborg, Töreboda, Gullspång, 

Mariestad, Götene, Grästorp, Essunga, Vara samt Falköping. 


17

Sammanfattning av sjukhusens skaderegistrering som ingår i rapporten. 

Umeå och 

Skaraborg 

Klassificering enligt NOMESKO, 

EHLASS. 

Skaderegistrering 

finns för tidsperioden 

Tillvägagångssätt vid 

skaderegistrering 

Skaderegistreringens 

bortfall 

Tillfrågan om 

alkoholförekomst vid 

skadetillfället 

Södersjukhuset, 

Stockholm 

Variabler är framtagna av 

personalen, saknar 

klassificering. 

Linköping Malmö Region Skåne 

(Landstinget, 

patientregistret) 

ICD 10 

NOMESKO ICD 10 

1999–2001 1996–2002 2000–2001 Malmö: 1993–2001. 

Region Skåne: 1999–2001. 

Patienten fyller i en 

skadeblankett. Blanketten 

och epikrisen i 

patientjournalen ligger 

därefter till grund för 

registreringen. 

I Umeå registreras 

även trafikolyckor i 

STRADA, och inrapporteras 

till Vägverket. 

Umeå: 5–10 %. 

Skaraborg: 14–15 %. 

Patienten tillfrågas inte. 

Alkohol registreras som 

produkt i de fall 

journalanteckning finns. 

Patienten registreras direkt i 

AKUSYS, ett patientadministrativt 

system. AKUSYS är inte 

kopplat till diagnoser i 

patientjournalen. 

Patienten får fylla i en 

skadeblankett. Blanketten 

och epikrisen 

ligger därefter till 

grund för 

registreringen. 

Patienten registreras direkt i 

PASIS, ett patientadministrativt 

system. PASIS är inte kopplat till 

diagnoser i patientjournalen. 

Skadeblankett används då patienter 

söker vård på grund av 

trafikolycka. Blankett och epikris 

används därefter för 

inregistrering i STRADA. 

Inrapportering sker till 

Vägverket. 

1999–2002 

Saknar bortfall. Vet ej, oklart. Cirka 6–7 %. Vet ej. 

Patienten tillfrågas inte. Patienten tillfrågas 

inte. 

Läkaren skriver in en 

diagnoskod i patientjournalen. 

Patienten tillfrågas inte. Läkaren kan tillfråga 

patienten om alkoholkonsumtion, 

och eventuellt 

göra en journalnotering.

REGISTRERING AV SKADEFALL VID AKUTMOTTAGNINGAR 19 

Definitioner av skadekategorier, skadad 

kroppsdel, skadetyp och skadeplats 

I Sjögrens med flera (9) genomgång av onaturliga dödsfall har skadekategorierna definierats 

i enlighet med ICD 9, tilläggsklssifikation (E-serien). I ICD 10 har E-koder inkorporerats 

som kapitel XX och ”medger klassificering av händelser, omständigheter och 

förhållanden i den yttre miljön som orsak till skada, förgiftning och andra ogynnsamma 

effekter” (21, s 645). Kodnummer från kapitel XX används som tillägg till kodnummer 

från kapitel XIX vilket omfattar Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 

(21). 

Skadekategorierna i denna studie definieras i överensstämmelse med NOMESKO och 

ICD 9, E-koder (6) samt ICD 10, kapitel XX och kapitel XIX (21) enligt följande: 

– Förgiftningar – mekanism 6 vilket omfattar: frätning orsakad av fast ämne, vätska, 

gas/ånga/rök samt ospecificerat; giftverkan av fast ämne, vätska, gas/ånga/rök samt 

ospecificerat; allergisk reaktion av kemisk produkt eller ämne; ospecificerat. Gruppen 

omfattar all akut påverkan av kemiska ämnen, det vill säga inom 48 timmar efter 

kontakt. E-kod (E850-E864). ICD 10 (X40-X49). Alkoholförgiftning, alkoholpåverkan 

urskiljs ur denna grupp, X 45, Y90-Y91 enligt ICD 10. 

– Oklara fall, det vill säga ovisst om skadan uppkommit genom olycksfall eller uppsåt 

gällande förgiftning med fast, flytande ämnen, genom hushållsgas eller genom andra 

gaser, hängning, strypning, drunkning, dränkning, skada genom skjutvapen eller 

explosiva ämnen, skada genom skärande eller stickande föremål, fall från höjd, 

skadad på annat eller icke specificerat sätt samt sen effekt av skada. E-kod (E980- 

E989). ICD 10 (Y10-Y34). 

– Misshandel fördelat på plats – kontaktorsakskod: Våldshandling 3 vilket definieras 

som övergrepp på en eller flera personer som resulterar i att minst en person ådrar sig 

en skada. Våldshandling inkluderar övergrepp, slagsmål, misshandel, sexuellt 

övergrepp, försummelse, vanvård, annan våldshandling ospecificerad samt ospecificerad. 

ICD 10 (X85-Y09). 

– Fallolyckor – skademekanism 0,1 och 2 vilket inkluderar slag/stöt på grund av fall på 

samma nivå (snubbling, glidning/halkning, knuff, yrsel, feltramp, överbalans samt 

ospecificerat), slag/stöt på grund av fall i trappa eller till lägre nivå (alla fall i trappa, 

även fall uppåt, fall/hopp från under 1 meter såväl som från över 1 meter samt 

ospecificerat), slag /stöt på grund av kontakt med föremål, person eller djur (föremål 

i rörelse eller vila, ospecificerat, omfattar alla kontakter med personer eller djur, 

exempelvis slag, tramp, spark etc, utesluter bett, hugg och stick). E-kod 880-888. 

ICD 10 (W00-W19). 

– Brand innefattar kvävning eller förgiftning av rök samt brännskada och skada av fallande 

föremål vid eldsvåda. E-kod 890-899. ICD 10 (X00-X09) 


20 


– Kvävning – skademekanism 4 vilket omfattar alla skador som orsakas av mekaniska 

hinder i andningsvägar och syrebrist i inandningsluften. Inkluderar; strypning, hinder 

i andningsvägarna, drunkning/drunkningstillbud samt ospecificerat. E-kod 910-915. 

ICD 10 (W65-W84). 

– Självmord – kontaktorsakskod: Avsiktligt självtillfogad skada 4. Definieras som en 

händelse genom vilken personen avsiktligen tillfogat sig själv en skada. Självtillfogad 

skada inkluderar självmordsförsök, drogintoxikation, självstympning, inklusive 

handling för att påkalla uppmärksamhet, annat specificerat samt ospecificerad 

avsiktligt självtillfogad skada. E-kod 950-959. ICD 10 (X60-X84). 

– Singelolyckor avser föraren av personbil som skadas i transportolycka utan kollision. 

ICD 10 (V 48). Cykelolycka innefattar kollision mellan cykel och fotgängare, djur, 

annan cykel eller annat fast och rörligt föremål, fall från cykel, fastnat i cykel. E-kod 

826, ICD 10 (V10-V19). Fotgängare i trafikmiljö avser personer som skadas i kollision 

med cykel eller olika typer av motorfordon. E-kod 819:H. ICD 10 (V01-V09). 

– Skadetyp enligt ICD 10 kapitel XIX; hjärnskakning (S06.0); kontusion, blåmärke, 

klämskada (S00.0-S00.9, S07.0-S07.9, S10.0-S10.9, S17.0-S17.9, S20.0-S20.9, 

S28.0, S30.0-S30.9, S38.0-S38.1, S40.0-S40.9, S47, S50.0-S50.9, S57.0-S57.9, 

S60.0-S60.9, S67.0-S67.9, S70.0-S70.9, S77.0-S77.9, S80.0-S80.9, S87.0-S87.9, 

S90.0-S90.9, S97.0-S97.9, T00.0-T00.9, T04.0-T04.9, T09.0, T11.0, T13.0, T14.0, 

T14.7); öppet sår (S01.0-S01.9, S11.0-S11,9, S21.0-S21.9, S31.0-31.9, S41.0-S41.9, 

S51.0-S51.9, S61.0-61.9, S71.0-S71.9, S81.0-S81.9, S91.0-S91.9, T01.0-T01.9, 

T09.1, T11.1, T13.1, T14.1); fraktur. (S02.0-S02.9, S12.0-S12.9, S22.0-S22.9, 

S32.0-S32.9, S42.0-S42,9, S52.0-S52.9, S62.0-S62.9, S72.0-S72.9, S82.0-S82.9, 

S92.0-92.9, T02.0-T02.9, T08.0-T08.9, T10.0-T10.9, T12.0-T12.9, T14.2); luxation 

(urvridning) och distorsion (stukning, vrickning) (S03.0-S03.9, S13.0-S13.9, S23.0- 

S23.9, S33.0-S33.9, S43.0-S43.9, S53.0-S53.9, S63.0-S63.9, S73.0-S73.9, S83.0- 

S83.9, S93.0-93.9, T03.0-T03.9, T09.2, T11.2, T13.2 T14.3); annan skadetyp 

exempelvis nerv-, sen- eller muskelskada, effekt av främmande kropp som trängt in 

genom naturlig kroppsöppning. S04.0-S05.9, S06.1-S06.9, S08.0-S09.9, S14,0-S16, 

S18-S19.9, S24.0-S27.9,S28.1, S29.0-S29.9, S34.0-S37.9,S38.2-S38.3, S39.0-S39.9, 

S44.0-S46.9, S48.0-S49.9, S54.0-S56.9, S58.0-S59.9, S64.0-S66.9, S68.0-S69.9, 

S74.0-S76.9, S78.0-S79.9, S84.0-S86.9, S88.0-S89.9, S94.0-S96.9, S98.0-S99.9, 

T05-T07, T09.3-T09.9, T11.3-T11.9, T13.3-T13.9, T14.4-T14.9, T15-T35, T66-T98 

– Skadad kroppsdel enligt ICD 10 kapitel XIX; huvud och hals (S00-S19, T15-T17.2, 

T18.0, T33.0-T33.1, T34.0-T34.1); bröstkorg (S20-S29, T17.3-T17.9, T18.1, T33.2, 

T34.2); buk, nedre delen av ryggen och ryggraden, bäcken (S30-S39, T18.2-T18.9, 

T19, T33.3, T34.3); övre extremiteter exempelvis arm, skuldra, hand ( S40-S69, 

T33.4-T33.5, T34.4-T34.5); nedre extremiteter exempelvis höft, lår, fotled (S70-S99, 

T33.6-T33.8, T34.6-T34.8); multipla kroppsdelar (T00-T07, T20-T32, T33.9, T34.9, 

T35); hela kroppen. (T36-T78); kroppsdel, annan ospecificerad (T08-T14, T98); 

förgiftning, läkemedel (T36-T50); toxisk effekt av substanser med i huvudsak ickemedicinsk 

användning (T51-T65) 

– Platskod det vill säga platsen där skadan uppstått, anges för samtliga skadekategorier 

enligt följande; Transportområde exempelvis trottoar, gågata, cykelbana; motorväg/ 



motortrafikled; allmän väg/gata både inom och utanför tättbebyggt område; enskild 

väg, bussterminal. Bostad/bostadsområde exempelvis kök, garage, trappa samt 

terrass. Produktions och verkstadsområde exempelvis skog, gruva, fabrik, lager. 

Butiks- handels och serviceområde exempelvis handelsområde, privata 

serviceområden, hotell, motell. Skola, offentliga lokaler, institutionsområden exempelvis 

daghem, skola, inackorderingshem för barn och ungdom. Idrotts och sportanläggningar 

exempelvis sporthall, simhall, ridhus. Nöjes, kultur och parkområden 

exempelvis diskotek, folkpark, biograf. Fri natur exempelvis campingplats. Hav, sjö 

och älv exempelvis större och mindre sjöar, strand, fartyg. 

Sjukhusens skaderegistrering är olika klassificerade och diagnostiserade vilket framgår 

av tabell A, B och C som visar sammanställningar av definitioner av skadekategorier, 

skadeplats, skadetyp och skadad kroppsdel för sjukhusen i Umeå, Skaraborg, Malmö, 

Region Skåne (landstingets patientregister), Linköping samt Södersjukhuset i Stockholm. 

Om sjukhusen inte registrerar relevanta skadedata, har detta markerats med ett streck i 

tabellcellen. 


21

Tabell A. Sammanställning av sjukhusens definitioner av skadekategorier 

Umeå och Skaraborg Södersjukhuset Linköping och Region 

Skåne (landstinget, 

Skadekategori patientregistret) 

Våldsskador Enligt NOMESKO. 

Se sidan 19. 

Självtillfogad 

skada/suicidförsök 

Enligt NOMESKO. 

Se sidan 20. 

Fallolyckor Enligt NOMESKO. 

Se sidan 19. 

Misshandel, skottskada, kniv, 

kvinnomisshandel, våldtäkt, 

sexuella övergrepp. 

Avsiktlig självtillfogad skada, 

exempelvis självmord, 

självmordsförsök samt avsiktlig 

självtillfogad kroppsskada. 

Fall från annan nivå, fall/snubbling 

från samma nivå. 

ICD 10 (X85-Y09) 

Se sidan 19. 

ICD 10 (X60-X84) 

Se sidan 20. 

ICD 10 (W00-W19) 

Se sidan 19. 

Alkoholförgiftning Etylintox, giftverkan av alkohol. ICD 10 (X45, Y90-Y91) 

Se sidan 19. 

Cykelolyckor Som cyklist räknas endast den som 

framför cykeln, ej passagerare. 

Singel- och kollisionsolycka. 

Singelolyckor bland 

bilförare 

Som bilförare räknas endast den som 

framför bilen, ej passagerare. Endast 

singelolycka. 

Fotgängare i trafiken Singel- och kollisionsolycka. 

Se sidan 20. 

Brand Enligt NOMESKO. 

Se sidan 19. 

Som cyklist räknas endast den 

som framför cykeln, ej 

passagerare. Singel- och 

kollisionsolycka. 

ICD 10 (V10-V19) 

Se sidan 20. 

ICD 10 (V48) 

Se sidan 20. 

ICD 10 (V01-V09) 

Se sidan 20. 

Öppen eld. ICD 10 (X00-X09) 

Se sidan 19. 

Kvävning Enligt NOMESKO. Se sidan 20. Drunkningstillbud, drunkning. ICD 10 (W65-W84). Se s 20 

Malmö 


Se sidan 19. 


Se sidan 20. 

Som cyklist räknas endast den 

som framför cykeln, ej passagerare. 

Singelolycka. 

Finns med i registreringen men 

skadedata ingår inte i denna 

studie. 

Singelolycka. 

Se sidan 20.

Tabell B. Sammanställning av sjukhusens definitioner av skadetyp och skadad kroppsdel 

Umeå och Skaraborg Södersjukhuset Linköping Malmö Region Skåne, 

patientregistret 

Skadetyp Enligt ICD 10. 

Se sidan 20. 

Skadad 

kroppsdel 

Enligt ICD 10. 

Se sidan 20. 


Se sidan 20. 


Se sidan 20. 


Se sidan 20. 


Se sidan 20. 

Tabell C. Sammanställning av sjukhusens definitioner av skadeplats 

Umeå och Skaraborg Södersjukhuset Linköping Malmö Region Skåne, 

Skadeplats 

patientregistret 


Se sidan 20–21. 


Se sidan 20–21. 


Se sidan 20–21.

24 


Framtida skaderegistrering 

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för ett nationellt 

informationscentrum för att följa personskadeutvecklingen. Av Socialstyrelsens 

redovisning framgår att det nuvarande dödsorsaksregistret ger nationellt heltäckande 

information om skadefall med dödlig utgång och att patientregistret ger motsvarande 

information om de skadefall som vårdats inskrivna vid sjukhus. Som en följd av regeringens 

förordning (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen, pågår en utbyggnad 

av rapporteringen av skadefall som behandlats i sådan öppen vård som inte är 

primärvård. Inom några år beräknas den omfatta samtliga läkarbesök vid sjukhus. 

Utöver den rikstäckande informationen i patientregistret samlas mer fördjupade data om 

skador in från ett urval av sjukhus. Denna urvalsbaserade insamling har sin grund i ett 

samarbetsprojekt inom EU med fokus på detaljerade data om hem- och fritidsolyckor, 

European Home and Leisure Accident Surveillance System (EHLASS). Insamlingen till 

patientregistret avser emellertid alla skador oavsett uppkomstsätt och uppkomstmiljö. 

De deltagande sjukhusens upptagningsområden täcker i dag cirka 6 procent av landets 

befolkning. För att bättre svara mot samhällsstrukturen och därmed bli nationellt representativt, 

bedömer Socialstyrelsen att urvalet behöver byggas ut till att omfatta 15 

procent av landets befolkning. Insamlingen har tidigare delfinansierats med bidrag från 

EU. Dessa medel upphörde i och med utgången av 2002. Därefter förutsattes medlemsländerna 

själva svara för en långsiktig finansiering. Regeringen har tillskjutit tillfälliga 

medel för 2003. 

Mot den bakgrunden har Socialstyrelsen föreslagit regeringen 3 att den urvalsbaserade 

insamlingen byggs ut till att omfatta 15 procent av landets befolkning och från och med 

2004 ges en långsiktig finansiering. 

Under år 2002 övertog Räddningsverket ansvaret över Skadeprogrammet från Statens 

folkhälsoinstitut. Genom att arbeta förebyggande och förmedla kunskap till enskilda individer 

strävar Räddningsverket efter att minimera antalet olyckor och skapa ett säkrare 

samhälle 4. ”I regleringsbrevet för 2002 fick Räddningsverket i uppdrag att i samverkan 

med berörda myndigheter och organisationer påbörja uppbyggandet av en nationell resurs 

i Karlskoga ”så att en samlad bedömning över olycksfallsutvecklingen och säkerhetsarbetet 

i Sverige kan möjliggöras”. Inom ramen för denna satsning – Nationellt 

centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) – är avsikten att årligen återkomma 

med en successivt förbättrad sådan redovisning. I takt med att det statistiska nätverket 

växer i omfång och mognad, bör många av de kvalitetsbrister som uppträder då 

data från en rad olika källor och rapporteringssystem sammanställs för första gången, 

kunna arbetas bort. Delar av redovisningen bör på sikt kunna få formen av officiell 

statistik” (22, s 2). Räddningsverkets rapport om olycksutvecklingen i Sverige, 2002, 

3 Redovisning av regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att utreda förutsättningarna för ett 

nationellt informationssystem för att följa personskadeutvecklingen, Socialstyrelsen 2003- 

03-31 

4 www.srv.se 



har tagits fram nära samverkan med Karlstads universitet, Statistiska centralbyrån och 

EpC vid Socialstyrelsen (22). 


25

26 


Indikatorer 

Som tidigare nämnts är denna kartläggning av skadekategorier ett första bidrag till att 

identifiera indikatorer som ger ett lättåtkomligt mått på konsekvenser av ökad konsumtion 

av alkohol. Hur och varför olika skadehändelser uppstår är komplext och det är 

svårt att urskilja alkoholens roll från andra faktorer som påverkar händelseförloppet. 

Svenskarnas alkoholkonsumtion har ökat, främst från år 2001 och framåt, och dryckesmönstret 

tenderar att förändras, vilket kan resultera i att eventuella samband mellan 

skadekategorier och alkoholkonsumtion ännu inte är synliggjorda. 

I figur 1 visas Systembolagets och restaurangernas försäljning av 100 procent ren 

alkohol för riket mellan åren 1950 och 2002. Under 1980- och 1990-talen har spritkonsumtionen 

sjunkit kraftigt, medan vin- och starkölskonsumtionen ökat. För att få ett mått 

på den absoluta totala konsumtionen ska givetvis införsel, smuggling samt hembränning 

om möjligt även inräknas. 

Figur 1. Systembolagets och restaurangernas försäljning av 100 procent ren sprit i 

Sverige mellan 1950 och 2002. 

Liter, 100% alkohol 

8,0 

7,0 

6,0 

5,0 

4,0 

3,0 

2,0 

1,0 

0,0 


Försäljning av alkoholdrycker, liter 100% alkohol 

per invånare 15 år och däröver 

ÖL IIB 

SPRITDRYCKER 

ÖL II 

STARKÖL 

VIN 

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 

Källa: Anders Edin, Statens folkhälsoinstitut. 

Figur 2 visar enbart Systembolagets försäljning av 100 procent ren alkohol för de 

regioner som är utvalda att ingå i studien. Från år 1998 kan man se en ökning av 

försäljningen i samtliga regioner.

Figur 2. Systembolagets försäljning, 100 procent ren alkohol. 

Antal liter 

Antal liter 

5 000 000 

4 500 000 

4 000 000 

3 500 000 

3 000 000 

2 500 000 

2 000 000 

1 500 000 

1 000 000 

500 000 

0 

900 000 

800 000 

700 000 

600 000 

500 000 

400 000 

300 000 

200 000 

100 000 

0 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 


1999 

2000 

2001 

2002 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

År 

År 

Stockholm 

Skåne län 

Malmö 

Skaraborg 

Linköping 

Umeå 

Källa: Systembolagets hemsida. 


27

28 


Resultat 

Eftersom skadekategorierna kvävning och oklara fall omfattar alltför få individer kommer 

utvecklingen av dessa kategorier endast att redovisas i bilagan. 

Våldsrelaterade skador 

Antalet personer som söker vård för våldsskador är relativt konstant under åren. Män i 

åldersgruppen 15–24 år är generellt den största gruppen, därnäst kommer män i gruppen 

25–44 år. 

Figur 3. Våldsrelaterade skador i Malmö, absoluta tal. 

Antal 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 


0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 

År 

Totalt 

Man 

Kvinna 

År 1994 var generellt ett år med höga frekvenser av skadade i Malmö, oavsett skadekategori, 

vilket framkommer av figur 3. Personalen på Socialmedicinska enheten, MAS, 

har inga förklaringar till de höga siffrorna. En jämförelse med Systembolagets 

försäljning visar att alkoholförsäljningen ökade under detta år. Tidsserien för våldsskador 

visar att männens skadekurva går nedåt under 1998, för att därefter ligga på en 

relativt konstant nivå. Kvinnornas tidsserie ligger på en jämn nivå med små förändringar 

i besöksfrekvensen. 

Av tabell 1 framgår att incidensen är högst bland män i 15–24 års ålder. Mellan år 1999 

och år 2001 inträffade 13–15 våldsskador per 1 000 individer/år. Bland kvinnor 

inträffade mellan 3–4,4 våldsskador per 1 000 individer/år.


Tabell 1. Våldsrelaterade skador fördelade efter kön och ålder i Malmö, incidens per 

1 000 individer/år. 

Män 

Incidens År 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 

Ålder 

15–24 11,5 19,6 13,3 12,8 12,9 11,1 15,0 13,7 13,0 

25–44 6,9 9,8 7,0 6,6 6,8 4,2 5,5 4,9 5,0 

45–64 2,2 3,1 2,9 2,6 3,3 1,8 2,2 2,7 2,8 

Totalt 6,1 9,3 6,7 6,3 6,7 4,6 6,0 5,7 5,7 

Kvinnor 

Incidens År 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 

Ålder 

15–24 2,7 5,7 3,4 4,1 4,5 2,2 3,0 4,4 3,7 

25–44 2,8 6,0 3,4 3,1 2,4 2,2 2,4 2,6 2,6 

45–64 1,0 1,4 1,6 1,5 1,5 1,0 1,2 1,2 1,6 

Totalt 2,1 4,2 2,7 2,7 2,5 1,8 2,1 2,4 2,4 

Data från Umeå, Skaraborg, Linköping samt Region Skåne bekräftar en relativt konstant 

utvecklingen av våldsskador, vilket exemplifieras av tabell 2 med data från Umeå. Dessa 

data följer Malmös mönster och visar att skadeincidensen var något högre för år 1999, 

för att därefter minska under kommande två år. 

Tabell 2a. Våldsrelaterade skador fördelade efter män och ålder i Umeå, absoluta tal 

och incidens per 1 000 individer/år. 

Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

antal antal antal incidens incidens incidens 

Ålder 

15–24 år 106 73 86 13,3 9,2 10,7 

25–44 år 76 65 54 4,7 4,0 3,3 

45–64 år 15 18 18 1,3 1,5 1,5 

Totalt 197 156 158 5,5 4,3 4,3 


29

30 


Tabell 2b. Våldsrelaterade skador fördelade efter kvinnor och ålder i Umeå, absoluta 

tal och incidens per 1 000 individer/år. 

Kvinnor 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 


Ålder 

15–24 år 16 19 23 1,9 2,2 2,7 

25–44 år 36 44 29 2,3 2,9 1,9 

45–64 år 14 8 9 1,2 0,7 0,7 

Totalt 66 71 61 1,8 2,0 1,7 

Figur 4. Våldsrelaterade skador, Södersjukhuset i Stockholm, absoluta tal. 

Antal 

2000 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 


1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

År 

Totalt 

Man 

Kvinna 

Som tidigare nämnts saknar Södersjukhuset en avgränsad population som möjliggör 

framräkning av incidens och data redovisas enbart som antal besök. Figur 4 visar att 

sjukhuset totalt har flest antal besök av våldsskadade patienter under år 2000. 

Av de skadeplatser som omfattas av sjukhusens skaderegistrering verkar det som om 

våldshandlingar i första hand uppstår i bostaden, nöjesmiljö samt på gatan. De skadade 

personerna söker sig till sjukhus på kvällen och natten under veckosluten, främst mellan 

klockan 00.00 till 05.00. Våldsskador tenderar till största delen att uppstå under våren 

och sommaren samt under december månad, men det finns dock vissa variationer i materialet. 

Våldshandlingen ger i första hand patienten skador i huvud, hals och övre extremiteter. 

Skadetypen är kontusion, blåmärke, fraktur eller öppet sår. 

Sammanfattningsvis verkar det som om utvecklingen av antalet våldsrelaterade skador 

är relativt konstant. Tidigare studier bekräftar ett samband mellan våld och alkoholkonsumtion, 

varför det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen av denna skadekategori.

Självtillfogad skada/suicidförsök 


Det är svårt att registrera personer som söker vård för självtillfogad skada/suicidförsök, 

speciellt i de fall där skadeblankett används. Detta resulterar i ett stort mörkertal, vilket 

gör det extra svårt att tolka utvecklingen av denna skadekategori. Generellt kan dock 

sägas att all skaderegistrering på de aktuella sjukhusen visar att kvinnor är en överrepresenterad 

patientgrupp, speciellt i ålderskategorin 15–24 år. 

Figur 5. Självtillfogade skador, Malmö, absoluta tal. 

Antal 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 

År 

Man 

Kvinna 

Totalt 

Malmös registrering gällande självtillfogade skador följer även tidigare mönster med en 

stor ökning år 1994, vilket framgår av figur 5. Det förefaller som om kvinnor tenderar 

att öka i besök under åren 2000 och 2001, medan kurvan för män planar ut. 

Tabell 3. Självtillfogade skador hos kvinnor i Malmö, incidens per 1 000 individer/år. 

Kvinnor 

År 

Ålder 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 

15–24 3,5 4,6 4,9 4,3 3,2 2,4 2,6 3,0 3,6 

25–44 2,2 3,4 2,9 1,4 2,1 1,3 1,3 1,9 2,3 

45–64 1,2 1,5 1,0 0,5 1,2 1,0 0,8 1,0 1,2 

Totalt 2,1 2,9 2,6 1,6 2,0 1,4 1,4 1,8 2,2 

Tabell 3 som redovisar incidens av självtillfogade skador för kvinnor i Malmö, visar att 

ökningen sker i samtliga åldersgrupper under åren 2000 och 2001. Ökningen sker främst 

i åldersgruppen 15–24 år, där det inträffar 3–3,6 själtillfogade skador per 1 000 invånare/år. 

Skaderegistreringen från Linköping, Umeå och Skarborg följer denna 

utveckling. 


31

32 


Figur 6. Självtillfogade skador/suicidförsök, Södersjukhuset i Stockholm, absoluta tal. 

Antal 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

År 

Totalt 

Kvinna 

Man 

Figur 6 visar Södersjukhusets besöksantal gällande självtillfogad skada/suicidförsök för 

kvinnor och män. Kvinnor är den största vårdsökande gruppen. För kvinnor sker en stor 

ökning av antal besök under år 1998. Besöksantalet tenderar dock att minska år 2001, 

för att därefter åter öka under år 2002. För män tenderar antal besök att öka under åren 

1997 och 1998 för att därefter minska och förhålla sig relativt konstant. 

Bostaden är den vanligaste uppgivna skadeplatsen för självtillfogade skador/suicidförsök 

i sjukhusens skaderegistrering. De vårdsökande tenderar att komma till sjukhusen 

under veckoslut, på kvällar och nätter. Akutbesöken verkar vara relativt jämnt utspridda 

över hela året. Det är något ovisst hur patienten skadar sig, men öppna sår och skador på 

övre extremiteter dominerar. 

Sammanfattningsvis är denna skadekategori svår att mäta och har ett okänt mörkertal. 

Det finns även svårigheter att urskilja alkoholens roll i händelseförloppet. Med anledning 

av detta rekommenderas ingen vidare uppföljning av denna skadekategori. 

Fallolyckor 

Fallolyckor är den största skadekategorin vid samtliga aktuella sjukhus. Människor 

faller av många orsaker och det är mycket svårt att avgöra vilken typ av fallolyckor som 

har ett samband med alkoholkonsumtion. Tidigare forskning ger en viss fingervisning 

gällande typ av fallolycka, eftersom gruppen män som ramlat och skadat huvudregionen 

tenderar att i större utsträckning ha druckit alkohol. Graden av berusning har även ett 

samband med andelen skador på huvudet (10). 

Data från Umeå, Skaraborg och Linköping visar att det totala antalet fallolyckor är relativt 

konstant under åren. Vid jämförelse med hjälp av incidenstal för såväl kön som 

ålder visar data från Skaraborg (tabell 4) och Umeå (tabell 5) att män i åldersgruppen 

15–24 år har den högsta incidensen för fallolyckor. I Skaraborg följer kvinnorna männens 

mönster, i Umeå och Linköping tenderar dock incidensen för kvinnor att vara högst 

i åldersgruppen 45–64 år.


Tabell 4. Fallolyckor fördelade efter kön och ålder i Skaraborg, absoluta tal och 

incidens per 1 000 individer/år. 

Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 


15–24 år 438 466 448 28,8 30,8 29,5 

25–44 år 584 600 572 17,5 18,2 17,6 

45–64 år 527 497 569 16,0 14,9 16,9 

Totalt 1 549 1 563 1 589 19,0 19,2 19,5 

Kvinnor 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 


15–24 år 324 274 290 23,3 20,0 20,9 

25–44 år 459 446 485 14,5 14,2 15,7 

45–64 år 628 608 635 19,7 18,9 19,5 

Totalt 1 411 1 328 1 410 18,2 17,2 18,2 

Tabell 5a. Fallolyckor fördelade efter män och ålder i Umeå, absolut tal och incidens 

per 1 000 individer/år. 

Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 


15–24 år 283 232 261 35,5 29,1 32,4 

25–44 år 435 304 331 27,1 18,8 20,4 

45–64 år 331 267 281 27,8 22,1 23,0 

Totalt 1 049 803 873 29,2 22,2 23,9 


33

34 


Tabell 5b. Fallolyckor fördelade efter kvinnor och ålder i Umeå, absolut tal och 


Kvinnor 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 



15–24 år 243 227 200 28,4 26,5 23,3 

25–44 år 332 228 272 21,7 14,8 17,7 

45–64 år 377 303 346 31,2 24,7 27,9 

Totalt 952 758 818 26,5 21,0 22,5 

Vid närmare analys av fallolyckor hos män som resulterar i skallskador visar data från 

Umeås och Skaraborgs skaderegister (tabell 6, 7) att denna skadekategori inte uppvisar 

någon märkbar förändring under åren 1999 till 2001. I Umeå förefaller incidensen att 

minska från 1999 till 2001, från 4,9 till 3,7 skador per 1 000 invånare/år. I Skaraborg är 

utvecklingen relativt konstant under åren. Generellt tenderar åldersgruppen 15–24 år att 

ha den högsta incidensen av fallolyckor med skallskada. 

Tabell 6. Fallolyckor med skallskada bland män i Umeå, absoluta tal och incidens per 

1 000 individer/år. 

Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 


Ålder 

15–24 46 31 39 5,8 3,9 4,8 

45–44 63 51 50 3,9 3,2 3,1 

45–64 66 58 48 5,6 4,8 3,9 

Totalt 175 140 137 4,9 3,9 3,7 

Tabell 7. Fallolyckor med skallskada bland män i Skaraborg, absoluta tal antal och 


Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 


Ålder 

15–24 60 74 81 3,9 4,9 5,3 

45–44 80 98 90 2,4 3,0 2,8 

45–64 93 86 92 2,8 2,6 2,7 

Totalt 233 258 263 2,9 3,2 3,2


Av figur 7 framgår att det totala antalet patienter som söker vård för fallolyckor vid 

Södersjukhuset är relativt konstant under åren, oavsett kön. År 2002 var antalet fallolyckor 

som lägst. 

Figur 7. Fallolyckor, Södersjukhuset i Stockholm, absoluta tal 

Antal 

4500 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

År 

Totalt 

Man 

Kvinna 

Eftersom Malmö inte urskiljer fallolyckor från övriga olycksfall har Region Skåne 

(landstinget, Diagnosregistret) varit behjälplig med att ta fram data med hjälp av diagnoser 

enligt ICD 10. Av figur 8 framgår att data från Region Skåne uppvisar en stor ökning 

av totala antalet fallolyckor under år 2002, vilket eventuellt kan vara ett utslag av 

noggrannare diagnostisering och förändrade rutiner. Dessa skadedata visar enbart åldersfördelningen 

och tyvärr inte könsfördelningen. 

Figur 8. Fallolyckor i Malmö, Ystad, Helsingborg och Trelleborg, absoluta tal. 

Antal 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

1999 2000 2001 2002 

År 

totalt 

25-44 

45-64 

15-24 

Av data från Umeå, Skaraborg och Linköping framgår att skadeplatsen för fallolyckor 

vanligtvis är i bostaden, på gatan samt på idrottsanläggningar. Fallolyckorna inträffar 

främst under dagtid och på veckosluten. Olyckorna är relativt jämnt fördelade över året, 


35

36 


med en viss ökning under vintermånaderna. Fallolyckor ger främst skador på huvud/hals 

samt övre och nedre extremiteter. De vanligaste skadetyperna är kontusion, blåmärke, 

fraktur samt distorsion. 

Sammanfattningsvis så utgör fallolyckor den vanligaste förekommande skadekategorin. 

Data från Region Skåne uppvisar en kraftig ökning av fallolyckor under år 2002 men 

detta kan vara ett utslag av noggrannare diagnostisering. Huvudskador bland män uppvisar 

inte någon större ökning i data från Umeå och Skaraborg, men det kan ändå vara 

av intresse att fortsättningsvis följa utvecklingen av fallolyckor med fokus på denna specifika 

skadetyp på grund av dess vedertagna samband med ökad alkoholkonsumtion. 

Cykelolyckor 

Figur 9, som visar utvecklingen av cykelolyckor i Malmö, uppvisar en nedåtgående 

trend fram till år 2000, för att därefter öka något i antal. Det är något fler män som söker 

sjukvård på grund av cykelolycka, men det verkar som om kvinnorna står för ökningen 

av besök från år 2000. 

Figur 9. Cykelolyckor fördelade efter kön, Malmö, absoluta tal. 

Antal 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 


0 

1997 1998 1999 2000 2001 

År 

totalt 

män 

kvinnor 

Figur 10. Cykelolyckor fördelade efter kön, Södersjukhuset i Stockholm, absoluta tal. 

Antal 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

År 

Totalt 

Man 

Kvinna


Även Södersjukhusets besöksdata gällande antal skadade personer genom cykelolycka 

visar på en nedåtgående trend, speciellt för män, vilket framkommer av figur 10. Antalet 

skadade kvinnor ökar under år 2002. 

Figur 11. Cykelolyckor i Umeå och Skaraborg, absoluta tal. 

Antal 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1999 2000 2001 

År 

Umeå 

Skaraborg 

Tabell 8. Cykelolyckor fördelade efter kön och ålder i Skaraborg, absoluta tal och 


Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 


15–24 53 75 55 3,5 5,0 3,6 

25–44 49 91 74 1,5 2,8 2,3 

45–64 50 56 60 1,5 1,7 1,8 

Totalt 152 222 189 1,9 2,7 2,3 

Kvinnor 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 


15–24 36 40 37 2,6 2,9 2,7 

25–44 51 59 63 1,6 1,9 2,0 

45–64 47 55 73 1,5 1,7 2,2 

Totalt 134 154 173 1,7 2,0 2,2 


37

38 


Tabell 9. Cykelolyckor fördelade efter kön och ålder i Umeå, absoluta tal och incidens 

per 1 000 invånare/år. 

Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 



15–24 54 65 70 6,8 8,2 8,7 

25–44 65 77 79 4,1 4,8 4,9 

45–64 57 33 49 4,8 2,7 4,0 

Totalt 176 175 198 4,9 4,8 5,4 

Kvinnor 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 


15–24 60 59 63 7,0 6,9 7,4 

25–44 61 62 49 4,0 4,0 3,2 

45–64 42 53 43 3,5 4,3 3,5 

Totalt 163 174 155 4,5 4,8 4,3 

Av figur 11 framgår att cykelolyckor tenderar att öka i Umeå, medan data från 

Skaraborg visar en ökning under år 2000 och sedan en minskning av antal besök under 

2001. Linköping följer Umeås mönster. Tabell 8 och 9 visar att åldergruppen 15–24 år, 

oavsett kön, har störst skaderisk per 1 000 invånare/år vilket även överensstämmer med 

data från Linköping och Malmö. 

Det verkar som om cykelolyckorna är ganska jämnt fördelade under dagen, med en viss 

koncentration till eftermiddagen mellan klockan 15.00–17.00 Många besök inträffar 

även kvälls- och nattetid, fram till klockan 03.00. Akutbesöken är relativt jämnt fördelade 

över veckodagarna, med en viss koncentration till fredag och lördagar. Cykelolyckorna 

sker främst under vår-, sommar- och höstmånaderna. Skadedata från Linköping, 

Skåne, Umeå och Skaraborg visar att cykelolyckor främst ger skador på huvudet samt på 

övre och nedre extremiteter. Dominerande skadetyper är fraktur, kontusion, blåmärke, 

öppet sår, luxation och distorsion. 

Sammanfattningsvis konstateras att skadedata visar en relativt konstant utveckling av 

cykelolyckor. Med anledning av detta samt det faktum att det föreligger svårigheter att 

urskilja alkoholens roll vid skadehändelsen, rekommenderas ingen vidare uppföljning av 

denna skadekategori.

Singelolyckor bland bilförare 


Av figur 12 framgår att singelolyckor bland bilförare tenderar att öka. Observera att data 

för 2002 saknas för Umeå och Skaraborg. 

Figur 12. Singelolyckor bland bilförare i Skaraborg, Umeå och Malmö, absoluta tal. 

Antal 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1999 2000 2001 2002 

År 

Skaraborg 

umeå 

Malmö 

Tabell 10. Singelolyckor fördelade efter kön och ålder i Skaraborg, absoluta tal och 


Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 


Ålder 

15–24 34 27 66 2,2 1,8 4,4 

25–44 15 31 38 0,5 0,9 1,2 

45–64 13 13 6 0,4 0,4 0,2 

Totalt 62 71 110 0,8 0,9 1,4 

Kvinnor 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 


Ålder 

15–24 18 24 46 1,3 1,8 3,3 

25–44 24 17 32 0,8 0,5 1,0 

45–64 14 16 21 0,4 0,5 0,6 

Totalt 56 57 99 0,7 0,7 1,3 


39

40 


Tabell 11. Singelolyckor fördelade efter kön och ålder i Umeå, absoluta tal och incidens 

per 1 000 individer/år. 

Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 


Ålder 

15–24 17 15 30 2,1 1,9 3,7 

25–44 24 11 25 1,5 0,7 1,5 

45–64 8 11 7 0,7 0,9 0,6 

Totalt 49 37 62 1,4 1,0 1,7 

Kvinnor 

Ålder 


1999 2000 2001 1999 2000 2001 

antal antal antal incidens Incidens incidens 

15–24 8 13 12 0,9 1,5 1,4 

25–44 13 13 16 0,8 0,8 1,0 

45–64 8 4 9 0,7 0,3 0,7 

Totalt 29 30 37 0,8 0,8 1,0 

Av tabell 10 och 11 framgår att incidenstalet för singelolyckor var högst bland män i 

åldern 15–24 år. För år 2001 visar skadedata från Skaraborg att bland kvinnor i åldersgruppen 

15–24 år inträffar 3,3 skador per 1000 individer/år. 

De skadade bilförarna tenderar att besöka sjukhus mellan klockan 12.00–24.00. Akutbesöken 

är jämnt fördelade över veckodagarna, med viss koncentration till helger. 

Skadedata visar inga tydliga mönster när det gäller månad. Bilförarna skadas främst på 

huvud/hals och övre samt nedre extremiteter. De vanligaste skadetyperna är fraktur, 

kontusion, blåmärke och luxation samt distorsion. 

Sammanfattningsvis tenderar singelolyckor att öka under åren 2000 och 2001 vilket 

sammanfaller med den ökad alkoholkonsumtionen under dessa år. Data från Region 

Skåne indikerar även en ökning för år 2002, men detta kan eventuellt bero på 

noggrannare diagnostisering. Tidigare studier visar att mer än varannan person som 

omkommer i singelolyckor är alkoholpåverkad (1). Med anledning av ovanstående 

rekommenderas fortsatt uppföljning av denna skadekategori. 

Fotgängare i trafiken 

Figur 13 visar att antal skadade fotgängare i Skaraborg fördubblas i antal under år 2000 

för att därefter minska. Även Umeå har flest antal besök under år 2000. Figur 14 visar


att Malmö har en nedåtgående trend fram till år 2000, för att därefter kraftigt öka. Data 

för hela Region Skåne följer samma mönster. 

Figur 13. Trafikskadade fotgängare i Umeå och Skaraborg, absoluta tal. 

Antal 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1999 2000 2001 

Figur 14. Trafikskadade fotgängare i Malmö, absoluta tal. 

Antal 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1997 1998 1999 2000 2001 

År 

Umeå 

Skaraborg 

År 

totalt 

kvinnor 

män 

Tabell 12a. Trafikskadade fotgängare fördelade efter män och ålder i Malmö, absoluta 


Män Antal Incidens 

År 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 

Ålder 

15–24 13 11 9 10 10 0,9 0,8 0,6 0,7 0,7 

25–44 25 34 20 13 24 0,7 0,9 0,5 0,3 0,6 

45–64 38 26 29 22 46 1,4 0,9 1,0 0,8 1,6 

Totalt 76 71 58 45 80 1,0 0,9 0,7 0,5 1,0 


41

42 


Tabell 12b. Trafikskadade fotgängare fördelade efter kvinnor och ålder i Malmö, 

absoluta tal och incidens per 1 000 individer/år. 

Kvinnor Antal Incidens 

År 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 

Ålder 

15–24 21 17 13 7 16 1,4 1,1 0,8 0,4 1,0 

25–44 43 41 34 21 28 1,2 1,1 0,9 0,6 0,7 

45–64 96 69 69 53 93 3,4 2,4 2,4 1,8 3,1 

Totalt 160 127 116 81 137 2,0 1,6 1,4 1,0 1,6 

Av tabell 12 framkommer att både män och kvinnor i åldersgruppen 45–64 år har den 

högsta incidensen av skador som fotgängare i Malmö. Kvinnor har ett något högre 

incidenstal. 

Tabell 13. Trafikskadade fotgängare fördelade efter kön och ålder i Skaraborg, absoluta 


Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 



15–24 3 8 7 0,2 0,5 0,5 

25–44 4 10 5 0,1 0,3 0,2 

45–64 3 5 6 0,1 0,2 0,2 

Totalt 10 23 18 0,1 0,3 0,2 

Kvinnor 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 


15–24 2 2 2 0,1 0,1 0,1 

25–44 4 6 6 0,1 0,2 0,2 

45–64 3 9 3 0,1 0,3 0,1 

Totalt 9 17 11 0,1 0,2 0,1


Tabell 14. Trafikskadade fotgängare fördelade efter kön och ålder i Umeå, absoluta tal 


Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 


15–24 1 6 2 0,1 0,8 0,2 

25–44 2 3 2 0,1 0,2 0,1 

45–64 2 4 1 0,2 0,3 0,1 

Totalt 5 13 5 0,1 0,4 0,1 

Kvinnor 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 

Ålder 


15–24 8 – 3 0,9 – 0,4 

25–44 2 3 1 0,1 0,2 0,1 

45–64 3 5 3 0,2 0,4 0,2 

Totalt 13 8 7 0,4 0,2 0,2 

Av tabell 13 och 14 framkommer att skadeincidensen totalt sett inte skiljer sig nämnvärt 

mellan könen i Skaraborg och Umeå vilket även indikeras av Linköpings skadedata. 

Det verkar som om besöken av skadade fotgängare sker dag- och kvällstid, främst 

mellan klockan 09.00–21.00. Akutbesöken tenderar att vara relativt jämnt fördelade 

över veckans dagar, med en viss koncentration till helger. Av skadedata från Malmö 

framgår att många skadade kommer till sjukhus under december månad. Fotgängaren 

skadas främst i nedre extremiteter och skadorna är av typen kontusion, blåmärke och 

distorsion. 

Sammanfattningsvis indikerar skadedata att de fotgängare som främst drabbas av skador 

i trafiken är kvinnor i åldersgruppen 45–64 år. Med anledning av att kvinnor i denna 

åldersgrupp inte har lika tydligt samband mellan skada och alkohol bör ingen vidare 

uppföljning ske av utvecklingen för denna skadekategori. 

Brand 

Figur 15 visar utvecklingen av antal personer som skadats genom eld i Skaraborg, Umeå 

och Malmö. Data saknas för Umeå och Skaraborg för år 2002. 


43

44 


Figur 15. Skadade genom brand i Skaraborg, Umeå och Malmö, absoluta tal. 

Antal 

35 

30 

25 

20 

15 

10 


5 

0 

1999 2000 2001 2002 

År 

Malmö 

Umeå 

Skaraborg 

Tabell 15. Skadade genom brand fördelade efter kön och ålder i Skaraborg, absoluta tal 


Män 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 


15–24 5 3 4 0,3 0,2 0,3 

25–44 10 12 6 0,3 0,4 0,2 

45–64 6 5 6 0,2 0,2 0,2 

Totalt 21 20 16 0,3 0,2 0,2 

Kvinnor 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 


15–24 1 1 - 0,1 0,1 - 

25–44 3 6 4 0,1 0,2 0,1 

45–64 4 2 3 0,1 0,1 0,1 

Totalt 8 9 7 0,1 0,1 0,1


Tabell 16. Skadade genom brand fördelade efter kön och ålder i Umeå, absoluta tal och 

incidens per 1 000 invånare/år. 

Män 

1999 2000 2001 1999 2000 2001 


15–24 3 1 6 0,4 0,1 0,7 

25–44 8 8 8 0,5 0,5 0,5 

45–64 5 3 - 0,4 0,2 0,0 

Totalt 16 12 14 0,4 0,3 0,4 

Kvinnor 

År 1999 2000 2001 1999 2000 2001 


15–24 1 1 2 0,1 0,1 0,2 

25–44 4 3 4 0,3 0,2 0,3 

45–64 1 - 2 0,1 - 0,2 

totalt 6 4 8 0,2 0,1 0,2 

Av tabell 15 och 16 framgår att männen har en högre skadeincidens. Åldersgrupperna 

15–24 och 25–44 år uppvisar den högsta skadeincidensen, oavsett kön. 

Den vanligaste skadeplatsen är bostaden, därefter kommer produktions- och verkstadsområde. 

Det verkar som om de flesta akutbesöken görs under eftermiddag och kvällstid, 

med en viss koncentration av besök mellan klockan 18.00–21.00. Besöken är relativt 

jämnt fördelade över veckan, med en viss ansamling under veckosluten. Det finns inga 

tydliga mönster med avseende på månader. Skador genom brand ger främst brännskador 

på huvud/hals samt på övre och nedre extremiteter. 

Sammanfattningsvis konstateras att skador till följd av brand tenderar att visa en relativt 

konstant utveckling. Med anledning av detta bör ingen vidare uppföljning ske av denna 

skadekategori. 

Alkoholförgiftning 

Denna kategori är egentligen den enda av skadekategorierna som är en direkt konsekvens 

av konsumtion av alkohol. 


45

46 


Figur 16. Alkoholförgiftning, Södersjukhuset i Stockholm, absoluta tal. 

Antal 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 


0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

År 

Totalt 

Man 

Kvinna 

Av Södersjukhusets registrering framgår att antalet besök av alkoholförgiftade personer 

tenderade att öka från år 1999 vilket framgår av figur 16. För år 2002 har det totala antalet 

besök minskat något. Gruppen av manliga patienter har dock ökat, medan den 

kvinnliga patientgruppen minskat i antal besök vilket framgår av tabell 17. 

Tabell 17. Alkoholförgiftning fördelat efter kön och ålder, Södersjukhuset i Stockholm, 

absoluta tal. 

Män 

År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

Ålder 

antal antal antal antal antal antal antal 

15–24 18 35 23 27 33 34 43 

25–44 55 58 54 57 50 54 46 

45–64 84 109 78 78 88 89 107 

Totalt 157 202 155 162 171 177 196 

Kvinnor 

År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

Ålder 

antal antal antal antal antal antal antal 

15–24 16 23 29 37 35 57 49 

25–44 18 24 27 15 38 37 29 

45–64 19 18 23 17 18 31 17 

Totalt 53 65 79 69 91 125 95


Figur 17. Alkoholförgiftning fördelat efter tid för besöket, Södersjukhuset i Stockholm. 

Antal 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

00,00 - 02,59 

00,03 - 05,59 

06,00 - 08,59 

09,00 - 11,59 

12,00 - 14,59 

15,00 - 17,59 

18,00 - 20,59 

21,00 - 23,59 

Klockan 

Personer med alkoholförgiftning kommer till sjukhus under helger. Figur 17 visar 1999 

års besök och ger en generell bild över hur besöksantalet är fördelat på Södersjukhuset 

under de övriga åren. Under morgon och förmiddag är besöken mycket få, men allteftersom 

dagen går mot kväll och natt ökar besöksfrekvensen. Akutbesök på grund av alkoholförgiftning 

är ganska jämnt fördelat under åren. Det finns dock variationer i Södersjukhusets 

material. 

Sammanfattningsvis kan alkoholförgiftning vara svårt att mäta, speciellt genom 

registrering via skadeblankett. Denna skadekategori är dock viktig att följa utvecklingen 

för, eftersom den är en direkt konsekvens av konsumtion av alkohol. För att kunna följa 

utvecklingen av alkoholförgiftning krävs data från EpC:s patientregister (slutenvård) 

där även alkoholdiagnoser enligt kapitel V i ICD 10, det vill säga psykiska sjukdomar 

och syndrom samt beteendestörningar (21), är inkluderade. 

I figurerna 18–21 visas utvecklingen av antal vårdade alkoholförgiftade personer per 

100 000 individer/år i Sverige. Data är hämtad från EpC:s patientregister där alkoholförgiftade 

personer diagnostiserats enligt diagnoserna (305A), (980) enligt (ICD 9) eller 

(F10,0; F10,1, T51,0-T51,9) enligt (ICD 10)5 

5 http://www.sos.se/epc/par/alkoskad.htm 


47

48 


Figur 18. Alkoholförgiftade män, vårdade per 100 000 individer/år i Sverige. 

Vårdade per 100 000 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Figur 19. Alkoholförgiftade yngre män, vårdade per 100 000 invånare/år i Sverige. 


300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 


Källa: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, Patientregistret. 

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 


Ålder 

75-84 

65-74 

45-64 

25-44 

15-24 

Ålder 

30-34 

25-29 

20-24 

15-19 

10-14


Figur 20. Alkoholförgiftade kvinnor, vårdade per 100 000 individer/år i Sverige. 


250 

200 

150 

100 

50 

0 

Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, Patientregistret. 

Figur 21. Alkoholförgiftade yngre kvinnor, vårdade per 100 000 individer/år i Sverige 


300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 



Ålder 

49 

75-84 

65-74 

45-64 

25-44 

15-24 

Å 

30-34 

Ålder 

25-29 

20-24 

15-19 

10-14

50 


Av figur 18 framgår att antal vårdade män i åldersgrupperna 15–24 och 45–64 år har 

ökat under de senaste åren. År 2001 fick cirka 250 män av 100 000 individer/år, i åldersgruppen 

45–64 år, vård på grund av alkoholförgiftning. Det har även skett en ökning för 

vården av män mellan 65–84 år. Vårdtillfällena har dock minskat för män i åldersgruppen 

25–44 år. Figur 19, som åskådliggör utvecklingen av vård hos yngre män, visar 

en ökad konsumtion av vård för åldersgruppen 15–19 år. År 2001 vårdades drygt 250 

män av 100 000 individer/år i denna ålderskategori. 

Figur 20 och 21 visar utvecklingen för kvinnor som vårdats på grund av alkoholförgiftning. 

Av figur 20 framkommer att vården har ökat för kvinnor i åldersgruppen 15–24 år. 

År 2001 vårdades cirka 190 kvinnor av 100 000 invånare/år på grund av alkoholförgiftning. 

Figur 21 visar att kvinnorna följer männens mönster, det vill säga unga kvinnor i 

åldersgruppen 15–19 år uppvisar en kraftig ökning av antal vårdtillfällen. År 2001 vårdades 

cirka 275 unga kvinnor av 100 000 individer/år på grund av alkoholförgiftning. 


Sammanfattande diskussion 


Kartläggningen av olika skadekategorier avser att identifiera indikatorer som ger ett lättåtkomligt 

mått på konsekvenser av ökad alkoholkonsumtion. Svenskarnas alkoholkonsumtion 

har ökat kraftigt under de senare åren. Ökningen påbörjades under år 2000 och 

tog rejäl fart under år 2001 (1). Hur och varför olika skadehändelser uppstår är komplext. 

Alkoholens roll kan vara svår att särskilja från andra orsaksfaktorer som påverkar 

händelseförloppet (8). 

Det är stora svårigheter att få en bild över andelen av alkoholpåverkade patienter. I dagsläget 

saknar sjukhusen rutiner för att tillfråga patienten om alkoholförekomst vid skadetillfället. 

I EHLASS-registreringen noteras alkoholförekomsten som en produkt som antingen orsakat 

skadan, utlöst skadehändelsen eller ingår i skadehändelsen som annan produkt. 

Bortfallet är dock stort eftersom förekomsten av alkohol sällan noteras i journalen. För 

att närmare kunna studera sambandet mellan skador och alkoholkonsumtion bör riktade 

och tidsbegränsade studier göras på sjukhus där man specifikt tillfrågar patienten om 

alkoholförekomsten vid skadetillfället, oavsett om patienten är alkoholpåverkad vid 

besökstillfället eller ej. 

Det pågår en uppbyggnad av en nationell skaderegistrering som ska inkludera läkarbesök 

såväl inom öppenvård som slutenvård. Läkarbesök inom primärvården är exkluderade. 

Denna heltäckande och representativa skaderegistrering kommer att bli 

tillgänglig när EpC kan bygga ut sin EHLASS-registrering och akutsjukhusen påbörjar 

inrapportering av läkarbesök inom öppenvården. 

Skadedata från Malmö, Umeå och Skaraborg, uppvisar inga större förändringar under 

åren, med undantag av singelolyckor bland bilförare i Umeå och Skaraborg. Eftersom 

data från Södersjukhuset, Stockholm, inte går att redovisa genom incidenstal är det svårt 

att tolka eventuella förändringar i skadeutvecklingen. För Region Skåne, landstingets 

patientregister, och Linköpings skaderegistrering är det i dagsläget svårt att uttala sig om 

förändringarna i registreringen beror på ökat antal skadade eller förbättrade rutiner och 

noggrannare diagnostisering. 

Av de utvalda skadekategorierna är det egentligen bara alkoholförgiftning som är en 

direkt konsekvens av alltför stor alkoholkonsumtion. Det kan dock finnas svårigheter att 

mäta och registrera detta, speciellt i de fall där patienten ska fylla i en blankett. För att 

kunna följa utvecklingen av alkoholförgiftade personer är det otillräckligt att enbart 

använda sjukhusens skaderegistrering eller diagnoser i enlighet med kapitel XIX och 

XX ICD 10 som omfattar skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker. 

Diagnoser enligt kapitel V, psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, 

vilket inkluderar bland annat akut intoxikation av alkohol och skadligt bruk av alkohol 

(21), bör ingå. Data från EpCS patientregister, där vederbörliga diagnoser ingår, 

indikerar en ökning av vårdtillfällen på grund av alkoholförgiftning hos både kvinnor 

och män i Sverige, främst i åldersgruppen 15–19-åringar. Med anledning av 


51

52 


ovanstående rekommenderas en fortsatt uppföljning av denna skadekategori genom att 

använda data från EpC:s patientregister för slutenvård. 

Utvecklingen för våldsrelaterade skador tenderar att vara relativt konstant. Män i åldersgruppen 

15–24 år är generellt den största gruppen som söker sjukvård för våldsskador, 

därnäst kommer män i gruppen 25–44 år. Våldshandlingar inträffar i bostaden, ute på 

gatan samt i nöjesmiljö. De skadade personerna besöker sjukhusen främst på kvällen 

och natten, under veckosluten. Våldsskador tenderar att inträffa under våren och sommaren 

samt under december månad. Våldshandlingen ger i första hand patienten skador 

på huvud/hals och övre extremiteter. Skadetypen är kontusion, blåmärke, fraktur och 

öppet sår. Även om utvecklingen av våldsrelaterade skador är relativt konstant är sambandet 

mellan våldsskador och alkohol verifierat av tidigare studier och det är därför av 

intresse med fortsatt uppföljning av denna skadekategori. Uppföljningen av våldsrelaterade 

skador kan ske genom att använda data från skaderegistreringen i Malmö, Umeå 

och Skaraborg (EpC). Via Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är det bland annat möjligt 

att ta fram statistik över antal anmälda våldsbrott (misshandel, mord, kvinnomisshandel, 

sexualbrott) som komplement till sjukhusens skadedata. 

Det är svårt att registrera och mäta utvecklingen av självtillfogad skada/ suicidförsök. 

Skaderegistreringen visar en tendens till ökning hos unga kvinnor, speciellt för år 2001. 

Bostaden är den vanligast uppgivna skadeplatsen. De vårdsökande tenderar att komma 

till sjukhus under veckoslut, på kvällar och nätter. Akutbesöken verkar vara relativt 

jämnt utspridda över året. Det är något ovisst hur patienten skadar sig, men öppna sår på 

övre extremiteter dominerar. Med anledning av att denna skadekategori är svår att mäta 

genom skaderegistrering och att det finns svårigheter att urskilja alkoholens roll i 

händelseförloppet, rekommenderas ingen vidare uppföljning av denna skadekategori. 

Fallolyckor är den vanligast förekommande skadekategorin. Skadedata från Skaraborg 

och Umeå visar att män i åldersgruppen 15–24 år uppvisar den högsta incidensen för 

fallolyckor. I Skaraborg följer kvinnor männens mönster, i Umeå och Linköping tenderar 

kvinnor i åldersgruppen 45–64 år ha högst incidens. Av Region Skåne, landstingets 

patientregister framgår att antal fallolyckor ökar från år 2000 och framåt, oavsett 

åldersgrupp, men detta kan vara ett utslag av noggrannare diagnostisering. Fallolyckor 

inträffar vanligtvis i bostaden, på gatan samt på idrottsanläggningarna. Akutbesök på 

grund av fallolycka sker under dagtid och på veckosluten. Olyckorna är relativt jämnt 

fördelade över året, med viss ökning under vintermånaderna. Fallolyckor ger främst 

skador på huvud/hals samt övre och nedre extremiteter. Dominerande skadetyper är 

kontusion, blåmärke, fraktur och distorsion. Tidigare studier visar att män som ramlat 

och skadat huvudet oftare har konsumerat alkohol (10). Insamlade skadedata visar ingen 

större ökning av denna specifika skadetyp men det kan ändå vara av intresse att följa 

utvecklingen för fallolyckor, med särskilt fokus på män med huvudskador, på grund av 

dess vedertagna samband med alkoholkonsumtion. Skadedata finns främst tillgänglig 

via skaderegistrering i Umeå och Skaraborg (EpC). 

Utvecklingen för cykelolyckor och skador som uppkommer i samband med brand är 

relativt konstant. Insamlade skadedata visar att åldersgruppen 15–24 år, oavsett kön, har 

den högsta incidensen. Cykelolyckorna är ganska jämnt fördelade över dagen, med en 

viss koncentration till eftermiddagen. Akutbesöken inträffar dock även kvälls- och nattetid 

fram till klockan 03.00. Akutbesöken är relativt jämnt fördelande över veckodagarna, 

med viss koncentration till fredagar och lördagar. Olyckorna inträffar främst under vår-, 



sommar- och höstmånaderna. Cyklister skadas främst på huvud/hals samt på övre och 

nedre extremiteter. Dominerande skadetyper är fraktur, kontusion, blåmärke, öppet sår, 

luxation och distorsion. Med anledning av att utvecklingen för cykelolyckor är konstant 

och att det finns svårigheter att urskilja alkoholens roll vid skadehändelsen rekommenderas 

ingen vidare uppföljning av denna skadekategori. 

Sammanställning av skadedata indikerar en ökning av singelolyckor bland bilförare, för 

åren 2000 och 2001. Skadedata från Region Skåne indikerar även en ökning för år 2002, 

men denna ökning kan eventuellt vara ett utslag av noggrannare diagnostisering. Män 

och kvinnor i åldersgruppen 15–24 år har det högsta incidenstalet. De skadade bilförarna 

tenderar att besöka sjukhus mellan klockan 12.00–24.00. Akutbesöken är jämnt 

fördelade över veckodagarna, med viss koncentration till helger. Skadedata visar inga 

tydliga mönster när det gäller månad. Bilförarna skadas främst på huvud/hals och övre 

samt nedre extremiteter. De vanligaste skadetyperna är fraktur, kontusion, blåmärke och 

luxation samt distorsion. Singelolyckor bland bilförare har ett vedertaget samband med 

alkoholkonsumtion (1, 2, 10). Ökningen av singelolyckor bland bilförare sammanfaller 

även med en ökad alkoholkonsumtion. Med anledning av ovanstående rekommenderas 

en fortsatt uppföljning av denna skadekategori. Skadedata finns tillgängligt via skaderegistreringen 

i Malmö, Umeå och Skaraborg. Eftersom Malmö, Umeå och även andra 

kommuner i Sverige vidarerapporterar trafikolyckor till Vägverket är det även möjligt 

att få statistik på singelolyckor bland bilförare via Vägverket och Statens institut för 

kommunikationsanalys (SIKA). 

När det gäller fotgängare som skadas i trafiken så visar skadedata att det främst är 

kvinnor i åldersgruppen 45–64 år som drabbas. Den skadade fotgängaren besöker sjukhusen 

under dag- och kvällstid, främst mellan klockan 09.00–21.00. Akutbesöken tenderar 

att vara relativt jämnt fördelade över veckodagarna, med viss koncentration till 

helgen. Fotgängare skadas främst i nedre extremiteterna och skadorna är av typerna kontusion, 

blåmärke och distorsion. Med anledning av att kvinnor i åldersgruppen 45–64 år 

inte har lika tydligt samband mellan skada och alkohol bör ingen vidare uppföljning ske 

av utvecklingen för denna skadekategori. 

Alkoholkonsumtionen har främst ökat från år 2001, vilket innebär att eventuella 

samband mellan skadekategorier och alkoholkonsumtion troligen ännu inte är synliggjorda. 

Svenskarnas dryckesvanor har eventuellt även förändrats så att man konsumerar 

alkohol i mindre mängd men vid fler tillfällen, vilket inte genererar akuta personskador i 

någon större utsträckning. Det är därför viktigt att följa utvecklingen för skadekategorierna 

alkoholförgiftning med speciellt fokus på unga män och kvinnor mellan 15–24 år, 

våldsrelaterade skador, fallolyckor med speciellt fokus på män med huvudskador samt 

singelolyckor bland förare av personbil. 


53

54 


Referenser 

1. Andreasson S. Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention: En 

kunskapsöversikt. Stockholm: Förlagshuset Gothia; 2002. 

2. CAN. Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2002, nr 68. Stockholm; 2002. 

3. Leifman H, Trolldal. B. Svenskens alkoholkonsumtion i början av 2000-talet med betoning 

på 2001. Stockholm: SoRAD; 2002. 

4. Griffith E, red. Alkoholpolitik för bättre folkhälsa. Stockholm: Natur och Kultur; 1996. 

5. Socialstyrelsen. Hem- och fritidsolycksfall i Sverige. Årsrapport – EHLASS 1998. 

Stockholm; 1998. 

6. Socialstyrelsen. Klassifikationer för registrering av olycksfallsskador 1989. Stockholm: 

Allmänna förlaget AB; 1989. 

7. Socialstyrelsen. Handbok i registrering av olycksfallsskador. Stockholm: Norstedts 

Tryckeri; 1991. 

8. Norström T. Projektioner av alkoholskadeutveckling i Sverige. Nordisk Alkoholtidskrift 

1993;10(5):247-55. 

9. Sjögren H, Eriksson A, Ahlm K. VII. Role of alcohol in unnatural deaths in Sweden. 

Journal of studies on alcohol 2000;61. 

10. Socialstyrelsen. Socialstyrelsen redovisar 1988:4, Alkohol och olycksfall. Stockholm: 

Allmänna förlaget; 1988. 

11. Escobedo L, Ortiz M. The relationship between liqueur outlet density and injury and 

violence in New Mexico. Accident analysis & prevention 2002;34(5):689-94. 

12. Lenke. Alcohol and criminal violence: Time series analyses in a comparative perspective. 

Edsbruk: Akademitryck; 1989. 

13. Lenke. Det alkoholrelaterade våldet – en konsekvens av kultur eller konflikt? Alkohol & 

Narkotika 1996;4:19–22. 

14. Norström T. Alcohol and aggression. Effects on criminal violence of different beverage 

types and private and public drinking. Addicion 1998;93(5):689–99. 

15. Norström T. Ökad totalkonsumtion av alkohol leder till ökat rattfylleri. Alkohol & 

Narkotika 1999;3:27–30. 

16. Öström M, Eriksson A. Alkoholrelaterade fotgängarolyckor med dödlig utgång, Rapport nr 

56. Umeå: Olycks- och analysgruppen; 1996. 

17. Jensen T, Pedersen B, Crone K, Sarkandi H, Juhl K, Kristinson C, Tonnesen H. 

Skadestuepatienter og alkoholforbrug. Videnskab og praksis 2000;23(162/43):5782–5. 

18. Stafström M. WHO collaborative study on alcohol injuries – the Swedish study site. En 

sammanfattning på svenska. Lund: Samhällsmedicinska institutionen, Lunds universitet; 

2003. 

19. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur; 2000. 

20. Södersjukhuset. Storstadsvåld – En undersökning vid Södersjukhusets akutmottagning. 

Umeå: Kombi Marketing AB; 2000. 

21. Socialstyrelsen. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem – Systematisk förteckning. 

Uppsala: PRINTUS; 1997. 

22. Räddningsverket. Olyckor i siffror. En rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: 

Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor; 2002.

Registrering av skadefall vid akutmottagningar, 395 kB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?