Föräldrastöd i Sverige år 2002, 524 kB - Statens folkhälsoinstitut

www.fhi.se 

Rapport nr 2003:08 

Föräldrastöd i Sverige år 2002 

Delrapport från Regeringsuppdraget Föräldrastöd 

Lena Andalibi Andersson, Berit Hagekull 

och Sven Bremberg

Statens folkhälsoinstitut ska i december 2004 lämna 

förslag till nya former för föräldrastöd. Som en del av 

arbetet med att ta fram detta förslag presenteras här 

en inventering av olika former av föräldrastöd som 

förekom i Sverige år 2002. 

© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 2003:08 

ISBN: 91-7257-196-9 

ISSN: 1104-358X 

FÖRFATTARE: LENA ANDALIBI ANDERSSON, BERIT HAGEKULL OCH SVEN BREMBERG 

FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE ÅR 2002 

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 

2

Innehåll 


INNEHÅLL .................................................................................................3 

SAMMANFATTNING ......................................................................................7 

INLEDNING ................................................................................................8 

FN:s barnkonvention och insatser riktade till föräldrar ......................................8 

Barnfamiljers situation i dagens Sverige..........................................................9 

Stöd till föräldrar i Sverige ..........................................................................9 

Organisation av olika insatser .................................................................... 10 

Syfte med rapporten................................................................................. 11 

Kriterier för val av insatser ....................................................................... 11 

METOD................................................................................................... 12 

Insamling av material ............................................................................... 12 

Uppgiftslämnare ...................................................................................... 12 

Kostnadsberäkning ................................................................................... 13 

RESULTAT............................................................................................... 14 

Några inledande ord om stödinsatserna ........................................................ 14 

Stödinsatser till föräldrar med barn i alla åldrar ............................................ 15 

Stöd under hela uppväxten......................................................................... 23 

Strukturerad gruppverksamhet.................................................................... 23 

Ostrukturerad gruppverksamhet.................................................................. 23 

Stöd till enskilda...................................................................................... 24 

Föreläsningar.......................................................................................... 24 

Material................................................................................................. 24 

Stödinsatser till föräldrar med förskolebarn .................................................. 25 



Öppen förskola – familjeförskola ................................................................. 33 


Föreläsningar.......................................................................................... 34 


3


Material................................................................................................. 34 

Stödinsatser till föräldrar med barn i skolåldern............................................. 34 



Projekt i skolan: Gruppverksamhet för skolpersonal och föräldrar ...................... 37 


Material................................................................................................. 37 

Stödinsatser till föräldrar med barn i tonåren ................................................ 38 



Föreläsningar med gruppverksamhet ............................................................ 43 

Material................................................................................................. 43 

Exempel på föräldrastödsinsatser i några andra nordeuropeiska länder ............... 44 

Norge ................................................................................................ 44 

Danmark ............................................................................................ 45 

Finland .............................................................................................. 46 

Nederländerna ..................................................................................... 47 

DISKUSSION ............................................................................................. 48 

Metodsynpunkter på föreliggande rapport ..................................................... 48 

Organisatörer av föräldrastöd .................................................................... 49 

Utvärdering av insatser............................................................................. 50 

Praktiska problem vid arrangerande av föräldrastöd ....................................... 50 

Att nå ut med insatser till dem som mest behöver ........................................... 51 

Slutord .................................................................................................. 52 

REFERENSER............................................................................................ 54 

BILAGA 1 ................................................................................................ 55 

Mall för intervju ...................................................................................... 55 

Utformning ......................................................................................... 55 

Mål ................................................................................................... 55 

Målgrupper ......................................................................................... 55 

Omfattning och finansiering..................................................................... 55 

Utvärdering och dokumentation ................................................................ 56 

Avslutning .......................................................................................... 56 


4


BILAGA 2............................................................................................ 57 

Detaljerad information om föräldrastödsinsatserna......................................... 57 

Nr 1. Föräldragrupper ............................................................................ 57 

Nr 2. Studiecirkel på arbetsplatsen ............................................................ 58 

Nr 3. Föräldradialog .............................................................................. 58 

Nr 4. Enskilda stödsamtal, både vardagliga och akuta...................................... 59 

Nr 5. Föräldrarådgivning ......................................................................... 59 

Nr 6. Telefonrådgivning (socialtjänst) ......................................................... 60 

Nr 7. Telefonrådgivning (BRIS) .................................................................. 60 

Nr 8. Föräldratelefon – hjälptelefon (Sfph)................................................... 60 

Nr 9. Stödtelefon - Föräldrar emellan (Rädda Barnen) ..................................... 61 

Nr 10. Föräldranätet (Webbplats på Internet) ............................................... 62 

Nr 11. Familjelyftet – barnens framtid ........................................................ 62 

Nr 12. Information om Barnkonventionen..................................................... 63 

Nr 13. Pappa på deltid............................................................................ 63 

Nr 14. Jobbcoaching för pappor................................................................. 64 

Nr 15. Grundläggande vuxenutbildning med föräldrakunskap ............................. 64 

Nr 16. Barnen i våra hjärtan..................................................................... 64 

Nr 17. Familjerådslag............................................................................. 65 

Nr 18. Öppenteam, praktiskt vardagsstöd .................................................... 66 

Nr 19. Föräldrakurs Aktivt föräldraskap....................................................... 66 

Nr 20. Dialogföreläsningar ....................................................................... 67 

Nr 21. Studiecirkel ................................................................................ 68 

Nr 22. Dialogue .................................................................................... 68 

Nr 23. Växa tillsammans ......................................................................... 69 

Nr 24. Generell öppen familjeverksamhet .................................................... 69 

Nr 25. Människans barn – småbarn.............................................................. 70 

Nr 26. Föräldrautvecklingsprogram ............................................................ 71 

Nr 27. Utbildningskvällar på Öppna förskola ................................................. 71 

Nr 28. EMIL ......................................................................................... 71 

Nr 29. Jordbroföräldrar .......................................................................... 72 

Nr 30. Föräldrar lär i samverkan................................................................ 72 

Nr 31. Pappa-projekt ............................................................................. 73 

Nr 32. Almens familjeförskola .................................................................. 73 

Nr 33. Gruppverksamhet för föräldrar efter skilsmässa/separation...................... 74 

Nr 34. Öppen förskola med familjeförskola .................................................. 74 

Nr 35. Familjeförskolan Bikupan................................................................ 75 

Nr 36. Föräldragrupper........................................................................... 75 

Nr 37. Familjeförskolan i Familjens Hus....................................................... 76 

Nr 38. Gruppträffar ............................................................................... 76 

Nr 39. Community Based Parent Education (COPE) .......................................... 77 

Nr 40. De otroliga åren ........................................................................... 78 

Nr 41. Barn och familjesamtal .................................................................. 79 

Nr 42. Kids & Dads................................................................................. 79 

Nr 43. Diskussionsgrupp för föräldrar och skolpersonal .................................... 79 

Nr 44. Rundtur i skolan........................................................................... 80 

Nr 45. Skolan gör hembesök ..................................................................... 80 

Nr 46. Studiecirkel Växa tillsammans.......................................................... 81 


5


Nr 47. Parent management training-grupper (PMT) ......................................... 81 

Nr 48. Gruppterapi för föräldrar ............................................................... 82 

Nr 49. Människans barn – tonår ................................................................. 82 

Nr 50. Föräldraskolan i Oxie – ”Upp till 19” .................................................. 83 

Nr 51. Föräldranätverk ........................................................................... 84 

Nr 52. Att våga se – Att bry sig.................................................................. 84 

Nr 53. Familjecirklar.............................................................................. 85 

Nr 54. Föräldrar bryr sig ......................................................................... 85 

Nr 55. Föräldracirklar ............................................................................ 86 

Nr 56. Steg för steg ............................................................................... 86 

Nr 57. Växa tillsammans ......................................................................... 88 

Nr 58. Eleven i centrum, föräldrar i nätverk, Projekt Troja,.............................. 88 

Nr 59. Family Ties ................................................................................. 89 

Nr 60. Grundutbildning för Nattvandrarna.................................................... 89 


6

Sammanfattning 


I samband med barnets födelse erbjuds idag alla föräldrar i Sverige ett likartat och 

offentligt organiserat stöd. Stöd till föräldrar med barn som är äldre än ett år förekommer 

också. Det finns en avsevärd variation av formerna för denna verksamhet liksom 

för sättet att organisera den. Syftet med denna rapport är att beskriva olika typer av 

verksamheter avsedda för föräldrar med barn i olika åldrar från 1,5–18 år som förekommer 

år 2002. 

Totalt redovisas 60 svenska stödinsatser. Det är troligt att ett flertal av de viktigaste 

formerna ingår men sammanställningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. I 

rapporten beskrivs även kort Norges nationella program för föräldrastöd. Några exempel 

på föräldrastöd i Nederländerna, Danmark och Finland lämnas också. 

De stödinsatser som beskrivs kan ha initierats av såväl kommuner och landsting som av 

frivilligorganisationer och privata företag. Föräldrar kan träffas i grupper, med eller utan 

ledare, och med eller utan ett i förväg tydligt strukturerat program. Det finns enskild rådgivning, 

både anonymt (per telefon eller Internet) och i personliga kontakter. Särskilda 

pappagrupper beskrivs liksom insatser för föräldrar med icke-svensk bakgrund. Familjecentraler, 

som samlar olika offentligt organiserade verksamheter riktade till barnfamiljer, 

ingår även i beskrivningen. 

Inventeringen har avgränsats till att gälla insatser för föräldrar med barn i åldern 1,5−18 

år, insatser som syftar till att främja barns psykiska hälsa, som är förebyggande och kan 

generaliseras till att gälla minst 20 procent av alla föräldrar. Uppgifterna har samlats in 

genom intervjuer, e-post-kontakter och skriftligt material erhållet från kontaktpersoner 

och från Internet. Vid varje kontakt har tips om ytterligare insatser efterlysts. Dessa 

kontakter har sedan följts upp, till dess nya former av stöd inte längre framkommit. Personer 

som fått kännedom om inventeringen har i en del fall själva tagit kontakt. 

Inventeringen visar på ett omfattade föräldrastödsarbete i Sverige. Ofta sker arbetet helt 

lokalt utan väsentliga kontakter med andra som arbetar med samma form av föräldrastöd. 

Ett undantag från detta mönster utgör studieförbunden som finns över hela landet 

och familjecentralernas organisation som har anordnat mötesplatser för personal på 

familjecentraler. 


7

Inledning 


Föreliggande rapport om föräldrastöd, som har huvudfokus på vad som sker i Sverige, är 

gjord utifrån en inventering under år 2002 av olika pågående stödinsatser riktade mot 

föräldrar till barn i åldrarna 1,5−18 år. Ett kort avsnitt om några föräldrastödsinsatser i 

ett antal nordeuropeiska länder ingår också. Framställningen ska ses som inspiration och 

ett ”smörgåsbord” för idéer och uppslag, snarare än som en heltäckande beskrivning. 

En litteraturöversikt över internationell forskning inom samma område (Olsson, 

Hagekull & Bremberg, 2003) har gjorts parallellt med denna rapport. Svensk forskning 

på området har ännu så länge varit mycket begränsad. Eftersom idéer till svenska insatser 

ibland kommer från internationellt arbete, så kan vägledning angående effekt av 

olika insatser erhållas i den nämnda litteraturöversikten. 

FN:s barnkonvention och insatser riktade till föräldrar 

I inledningen till FN:s konvention om barns rättigheter påpekas att barns familjesituation 

är viktig för barnets utveckling, och att familjen bör få den hjälp som behövs 

för att främja en positiv utveckling för barnet. Konventionsstaterna anser att familjen, 

såsom varande den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla 

dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt 

skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället. Konventionsstaterna 

erkänner att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling 

av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och 

förståelse (Barnombudsmannen, 2002). 

Det är de vuxna som har ansvar för barnens uppväxtförhållanden, främst föräldrarna, 

men även samhället i stort. I Barnkonventionens artikel 24 visas på behovet av att satsa 

på föräldrastöd. Konventionsstaterna ska enligt artikel 24 (f): ”utveckla förebyggande 

hälsovård, föräldrarådgivning samt undervisning om och hjälp i familjeplaneringsfrågor”. 

Även artikel 19, punkt 1, pekar på vikten av föräldrastöd: ”Konventionsstaterna 

skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder 

i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, 

skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, 

innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, 

vårdnadshavarens eller annan persons vård.” Artikel 19, punkt 2, fortsätter: ”Sådana 

skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för 

såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand 

om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande … åtgärder”. 

Det finns således skäl för samhället att satsa på generellt och brett riktat stöd till 

föräldrar i deras föräldraroll. Det är av vikt att stödet sätts in på ett tidigt stadium och att 

det följer föräldrarna under barnets uppväxttid, eftersom problem och möjligheter 

förändras allteftersom barnets ålder, mognad och förhållanden i dess miljö förändras 

(SOU 1997:6). 


8

Barnfamiljers situation i dagens Sverige 


Barnfamiljernas levnadsvillkor har förändrats. Från att kärnfamiljer med en försörjare 

tidigare varit vanliga, har vi idag familjer där båda är yrkesverksamma, i många familjer 

finns ensamstående föräldrar, och det finns familjer där föräldrarna separerar och barnen 

far mer eller mindre illa beroende på hur föräldrarna hanterar situationen. I en del familjer 

är arbetsbelastningen hög och i andra familjer medför arbetslöshet problem. Skillnader 

mellan rika och fattiga ökar. Det finns stora skillnader i hälsa och utveckling 

mellan barn från olika sociala skikt. Skillnaderna gäller bland annat tillväxt, språklig utveckling, 

förekomst av beteendeproblem, inlärningssvårigheter och anpassningsstörningar 

i skolan. Socialt underprivilegierade barn har generellt sett sämre hälsa och 

utveckling än mer gynnade barn inom samtliga de nämnda områdena (Hagelin et al., 

2000). 

Idag ligger fokus i forskning, förutom på medicinska problem i barnaåren, i ökande 

utsträckning också på sociala och psykiska problem. Några av de viktigaste påvisbara 

riskfaktorerna för psykisk ohälsa under uppväxtåren är bristande anknytning mellan barn 

och vårdgivare, låg social status, påfrestningar/stress och bristande socialt stöd samt 

brister i förskole-, skol- och fritidsmiljön (Hagelin et al., 2000). 

Stöd till föräldrar i Sverige 

Viktiga reformer som innebar stöd till barnfamiljer infördes i Sverige under 1930-talet. 

Barnhälsovården tillkom och hade sin grund i att hälsoläget bland barn på många sätt då 

var dåligt. Många var fattiga och hade inte råd med läkarhjälp när barnen blev sjuka. 

Näringsbrist och infektionssjukdomar innebar stora problem för barnfamiljerna. En 

annan viktig reform som kom under denna tid gällde kontant ekonomiskt stöd - barnbidrag. 

Idag finns olika kontantstöd till barnfamiljer, nämligen barn- och studiebidrag, föräldrapenning, 

bostadsbidrag och bidragsförskott från staten och socialbidrag från kommunen. 

Stöd i föräldrarollen erbjuds alla föräldrar efter barnets födelse från barnhälsovården. 

Det individuella stödet från sjuksköterskor kompletteras sedan 1978 av föräldrautbildning 

i grupp för spädbarnsföräldrar. Föräldrar deltar i genomsnitt vid tre föräldrautbildningstillfällen. 

Under förskoletiden gör föräldrarna cirka 20 besök vid en barnavårdscentral. 

Mindre grupper av föräldrar får också stöd från socialtjänsten och barn- och 

ungdomspsykiatrin (Statens folkhälsoinstitut, 2002). 

I ett delbetänkande (SOU 1997:119) från Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering 

och organisation, HSU 2000, konstateras det att när det gäller generellt stöd till 

föräldrar, så intar mödra- och barnhälsovården en särställning eftersom den har möjlighet 

att möta alla barn och föräldrar i Sverige vid tiden kring barnafödandet. Man 

påpekar att det är mycket viktigt att värna och vidareutveckla mödra- och barnhälsovården, 

och dessutom att verksamheten måste anpassas till nya behov, oavsett om det 

handlar om individuella önskemål, eller om kunskap om nya metoder i arbetet. I ett 

delbetänkande från Barnpsykiatrikommittén (SOU 1998:31) sägs att barnhälsovården 

bör erbjuda alla föräldrar att delta i föräldrautbildning och förstärka insatserna när det 


9


gäller stöd, som syftar till trygg anknytning och ett bra samspel mellan föräldrar och 

barn. 

Tankar om att föräldrar skulle erbjudas stöd senare under barnets uppväxt utvecklades 

redan under 1970-talet, men efter den första föräldrautbildningen i barnhälsovårdens 

regi har ännu inte något generellt stöd i form av utbildning eller gruppverksamhet utformats 

i stor skala. Det stöd som föräldrar får kan ofta bli problembaserat, och interventioner 

sker i form av ekonomiskt stöd eller i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. 

Dock är området föräldrastöd under utveckling, och en rad olika former av föräldrastöd 

finns idag. 

Organisation av olika insatser 

Föräldrastöd organiseras på olika nivåer i samhället. Statliga myndigheter involverade i 

föräldrastöd är Socialstyrelsen, Skolverket, Statens folkhälsoinstitut, Statens institutionsstyrelse 

och Barnombudsmannen. Föräldrautbildning inom landsting och de kommuner 

som är sjukvårdshuvudmän bedrivs på mödravårdscentraler och barnavårdscentraler. På 

kommunal nivå tillhandahålls stöd främst av individ- och familjeomsorgen, barnomsorgen 

och skolan. Individ- och familjeomsorgen ger stöd till föräldrar som själva efterfrågar 

det, men även till föräldrar i samband med myndighetsutövande. Barnomsorgen 

erbjuder möjlighet till föräldrastöd genom daghem, familjedaghem, deltidsförskolor, 

öppna förskolor och fritidsverksamhet. Skolan erbjuder möjligheter till föräldrastöd 

genom föräldramöten, föräldraträffar och utvecklingssamtal. Dessutom finns många 

intresse- och frivilligorganisationer som bedriver ett aktivt stödjande arbete både centralt 

och lokalt. Exempel på dessa är Rädda Barnen, Röda Korset, Riksförbundet Hem och 

Skola, kyrkliga organisationer och invandrarorganisationer. Studieförbunden medverkar 

till att ta fram utbildningsmaterial och genomför studiecirklar (SOU 1997:6). Regionala 

folkhälsoenheter samordnar ofta olika föräldrastödsinsatser. 

Samverkan sker ibland mellan olika typer av instanser. Exempel på en sådan samverkan 

som växt fram under 1990-talet är familjecentraler. Familjecentralerna kan ha andra 

namn, till exempel Familjens hus eller Familjecentrum. Enligt Föreningen för familjecentraler 

bör en familjecentral minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen 

förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete (Föreningen för 

familjecentraler, 2003). Samarbetet mellan olika instanser syftar till att nå familjer med 

tidiga insatser i förebyggande syfte, och att förhindra att barn och ungdomar hamnar 

mellan instanser och därmed inte får den hjälp som behövs. Samarbetet gör att 

kontinuitet och uppföljning underlättas. Tanken är att flera yrkeskategorier arbetar 

tillsammans kring barnfamiljen, och att det ska vara ett samarbete mellan kommun och 

landsting. Eftersom familjecentraler är under uppbyggnad ser de olika ut. Ibland finns de 

olika instanserna samlade fysiskt på ett ställe och samarbetar, ibland finns instanserna på 

olika platser men samarbetet är i princip detsamma. På en del håll har ett samarbete mellan 

familjecentral och studieförbund lett till att föräldragrupper som bildas inom familjecentralens 

ram fortsätter att träffas inom studieförbundets ram efter att barnet fyllt ett år. 


10

Syfte med rapporten 


Syftet med föreliggande rapport är att beskriva stödinsatser till föräldrar vilka ligger 

utanför den generella och första insatsen från Barnhälsovården, alltså till föräldrar med 

barn i åldern 1,5−18 år. Anledningen till att inte ta med de tidigaste insatserna är att 

sådana finns dokumenterade och har funnits inom ramen för barnhälsovården sedan ett 

antal år (Hagelin et al., 2000; Hwang & Wickberg, 2001). Det finns för närvarande 

ingen rapporterad genomgång av olika former av föräldrainsatser, riktade mot äldre 

barns föräldrar, som pågår runt om i Sverige och i vår omedelbara närhet. Spridning av 

sådan information torde vara av värde för alla som arbetar för att skapa en god 

uppväxtmiljö för barn i Sverige. 

Det är preventivt stöd som är aktuellt i denna rapport. Preventiva stödåtgärder kan ses 

som ett kontinuum av insatser. Det finns stödinsatser som sätts in innan problem har 

uppstått, konstruerade för att problem ska förhindras att uppstå. Dessa kan kallas primär 

prevention. Som sekundär prevention kan insatser ses, som sätts in vid tidig identifiering 

av problem i syfte att förhindra att dessa leder till en fullt utblommad störning. Man talar 

också om tertiär prevention, som kommer in senare, och syftar till att problem inte ska 

förvärras eller återkomma (Wenar & Kerig, 2000). Fokus i föreliggande rapport ligger 

främst på primär prevention, men även preventiva insatser av sekundär art finns med. 

Rapporten ger inte en heltäckande redovisning av alla stöd som finns utan den baseras 

på en stickprovsinventering av olika former av lovande stödinsatser som kan erbjudas 

föräldrar. Stöd som inriktas på barn med specifika behov, som till exempel föräldrar 

med svårt sjuka barn, handikappade barn eller barn med kroniska sjukdomstillstånd, 

ligger också utanför denna rapport. För föräldrar med barn som har sådana särskilda 

behov finns oftast särskilda föräldrastödjande insatser. Sådan verksamhet drivs av 

berörda organisationer, ofta i samverkan med kommun eller landsting (SOU 1997:6). 

Kriterier för val av insatser 

De stödinsatser som inventeringen fokuserat på: 

• ska syfta till att främja barnens psykiska hälsa 

• ska vara preventiva 

• bör kunna generaliseras till att gälla minst 20 procent av populationen 

• ska vara möjliga att analysera från ett jämlikhetsperspektiv. 


11

Metod 

Insamling av material 


Information samlades in via direktkontakt, telefonkontakt, skriftliga dokument och 

Internet. En intervjuguide (bilaga 1) konstruerades och en provintervju genomfördes 

innan guiden användes för insamlande av uppgifter om föräldrastöd. 

Arbetet med att samla in uppgifter påbörjades i mars 2002 och pågick under resten av 

året, men huvudsakligen fram till oktober. Den så kallade snöbollsmetoden användes, 

vilket i detta fall innebar att i första steget kontaktades ett antal personer utifrån tips om 

namn med e-postadress eller telefonnummer, huvudsakligen i Götaland och Svealand. 

Listan tillhandahölls av ansvarig på Statens folkhälsoinstitut (Sven Bremberg). När 

kontakt etablerats tillfrågades personerna om de kände till intressanta aktiviteter avseende 

föräldrastöd; 17 sådana tips inkom. Kontakt söktes därefter med personer som arbetade 

med de föreslagna aktiviteterna och i de fall kontakt etablerades genomfördes 

intervju. Fortsättningsvis ingick en förfrågan om kännedom om intressanta föräldrastöd i 

den intervjumall som användes, och kontakter söktes utifrån sådana förslag. Kontakter 

etablerades också genom att personer själva tog kontakt med projektansvariga, somliga 

för att de hade hört talas om projektet och andra för att de ingick i nätverk där någon tillfrågats. 

Information om intressanta aktiviteter söktes även på Internet. 

Den person som skulle intervjuas ringdes i de flesta fall upp. Två intervjuer gjordes vid 

personligt möte. Både vid telefonintervju och vid personlig kontakt följdes intervjumallen 

som ifylldes under intervjuns gång. De intervjuade ombads skicka skriftligt 

material, exempelvis inbjudningar till föräldrar, plan för föräldrastödet och/eller utvärderingar. 

Materialet användes för att komplettera intervjuerna. 

Intervjusvar och övrigt material bedömdes utifrån de kriterier som redovisats ovan, och 

de föräldrastöd som uppfyllde kriterierna har tagits med i den slutgiltiga rapporten. En 

del lyckade stödformer har ”avknoppats” eller kopierats av andra kommuner eller organisatörer. 

Vi har dock undvikit att rapportera stödformer som liknar varandra mycket. 

Uppgiftslämnare 

Kontaktförsök riktades till 241 olika personer. Kontakt etablerades i 46 procent (111 

personer) av försöken. Bortfallet berodde på att svar trots upprepade kontaktförsök inte 

erhölls, en del personer fanns inte tillgängliga, felaktiga adresser (t. ex. personen hade 

bytt arbetsplats) och i ett par fall var kontaktpersonen sjukskriven eller föräldraledig. Av 

de etablerade kontakterna resulterade 49 procent i intervjuer. Många av de personer med 

vilka kontakt upprättades hänvisade till andra personer, medan 14 procent inte 

resulterade i intervjuer på grund av att personen inte hade tid eller inte hade något 

föräldrastöd på gång. Antalet genomförda intervjuer var 55, och uppgifterna gällde 99 

stödinsatser. Efter att ha sållat bort sådana som bedömdes ej uppfylla ovan uppställda 

kriterier, som var alltför lika andra insatser och sådana där informationen var för knapp- 


12


händig, återstod 60 exempel på stödinsatser. Fem av dessa är sådana där endast skriftligt 

material ligger till grund. Uppgiftslämnare (ordnade efter antal personer/yrkesgrupp) har 

varit projektledare, socionomer, studieförbundsanställda, psykologer, kommunförbunds- 

och kommunchefer, lärare, sjuksköterskor, terapeut, förskollärare, folkhälsoplanerare, 

diakon, barnombudsman med flera. Insatser från i stort sett hela landet rapporteras, från 

Skåne till Luleå, och från Gotland till Västra Götalandsregionen. 

Antal personer/institutioner till vilka kontaktförsök gjorts i Norge, Danmark, Finland 

och Nederländerna uppgick till 14, varav 6 till Finland, 4 till Norge, 2 till Danmark och 

2 till Nederländerna. Dessutom har information sökts på Internet. Av de 14 kontaktförsöken 

lyckades 8 i ett första skede, vilka ledde fram till 5 kontakter som gav relevant information. 

De 6 kontaktförsök som ej ledde till kontakt förblev obesvarade. Information 

från Finland har erhållits från en person på Centralförbundet för Barnskydd, men det 

mesta av informationen har hämtats från Internet. Från Norge har en person på Barne- 

og familiedepartementet och en person från Sosial- och helsedirektoratet bidragit med 

information. Även här har information från Internet använts. Från Danmark har person 

från utvecklingsenhet vid en kommun lämnat information. Information från Nederländerna 

har lämnats av Siem Belleman och Jocelyn Didde på Directorate of Youth 

Policy of the Ministry of Health, Welfare and Sport, Amsterdam i en rapport publicerad 

i samarbete med Samhällsmedicin, Stockholm, 1999 inom ramen för projektet Megapoles. 

Kostnadsberäkning 

För att uppnå jämförbarhet mellan olika insatser rapporteras en uppskattad, schablonbaserad 

kostnad per deltagande familj. Den grundas på en beräknad kostnad för en 

gruppledare (månadslön SEK 22 000, vilket ger en timlön på SEK 210 inkl LKP). En 

aktiv timme har beräknats kräva tre arbetstimmar i förberedelser vilket ger en ungefärlig 

kostnad på SEK 600 per aktiv timme. I verkligheten varierar arvoden relativt mycket. 

Vidare kan andra kostnader, till exempel lokalhyra och materialkostnader, tillkomma. 


13

Resultat 


Resultatrapporteringen sker i komprimerad tabellform med sammanfattande kommentarer. 

Stödinsatser i grannländer rapporteras i löpande text efter tabellerna. I bilaga 2 ges 

en mer utförlig beskrivning av de olika svenska insatsernas utformning där uppgiftslämnarnas 

information bearbetats i relativt liten utsträckning. Det måste dock framhållas att 

dessa personer inte är ansvariga för formuleringarna i föreliggande rapport. Detta ansvar 

bärs helt av rapportens författare. 

Nedan redovisas de 60 föräldrastödsinsatserna gruppvis i tabeller. Första gruppen (numrerade 

1−22; tabell 1) utgörs av stöd till föräldrar med barn i alla åldrar. Andra gruppens 

stöd är de som riktas till föräldrar med förskolebarn (23−37; tabell 2), tredje gruppen 

är stöd som gäller föräldrar till både förskole- och skolbarn (38−42; tabell 3), fjärde 

gruppen gäller enbart skolbarnsföräldrar (43−47; tabell 4) och sista gruppen avser föräldrar 

till tonåringar (48−60; tabell 5). 

Tabellerna har samma rubriker. I tabellerna beskrivs inom varje åldersgrupp om det rör 

sig om allmänna eller riktade stödåtgärder. Allmänt stöd innebär att det riktas till alla, 

medan en riktad stödinsats innebär att den främst riktar sig till en speciell grupp föräldrar, 

till exempel pappor, unga föräldrar, invandrarföräldrar, eller föräldrar i behov av 

extra stöd. En del former av stöd har varit både allmänt och riktat. Om stödet är riktat 

bara till kvinnor eller bara till män anges detta också. Under tabellrubriken Metod anges 

kort formen, om man använder ett gruppbaserat arbetssätt eller om den riktar sig mot 

enskilda familjer. Om stödet är strukturerat anges detta. Med strukturerat menas en hög 

grad av struktur, det vill säga att interventionen följer en detaljerad mall för vad som ska 

hända och att alla deltagare får samma intervention. Under rubriken Arrangör 

Kontaktperson anges, förutom kontaktpersonen i de fall sådan finns, arrangör. Även stöd 

som utformats av privatpersoner ingår. En insats kan anges vara arrangerad av kommun 

även då den köpts in från organisation eller privat person. Utgångspunkt är att den som 

tillhandahåller stödet till föräldrarna redovisas som arrangör. 

Några inledande ord om stödinsatserna 

Av de 60 stödinsatserna utgörs 73 procent av gruppverksamhet (inkl. föreläsningar med 

efterföljande gruppverksamhet). Enbart föreläsningar utgör 5 procent. Individuellt stöd 

(22 procent) förekommer i form av en webbplats på Internet, enskilda samtal och 

telefonrådgivning. 

Olika grad av struktur skiljer insatserna åt. Det finns sådana som är mycket strukturerade, 

följer ett bestämt program och har hemuppgifter (anges som strukturerade i tabellerna). 

Det finns grupper där material med olika ämnen tas upp, men där gruppmedlemmarna 

väljer material och om de vill använda det. Kanske väljer gruppen att ta upp egna 

ämnen, och i en del fall finns resurspersoner, som kan bjudas in för att informera om det 

önskade ämnet. Dessa insatser kallas ostrukturerade i den kommenterande tabelltexten. 

Cirka 23 procent av gruppverksamheterna är strukturerade; det övervägande flertalet har 

alltså ett mindre strukturerat, om än ofta systematiskt, tillvägagångssätt. 


14


Det finns grupper som vänder sig till olika föräldrar från gång till gång (föreläsningar 

med diskussion, öppen förskoleverksamhet), och det finns grupper som vänder sig till 

samma föräldrar varje gång och som träffas ett visst antal gånger. Det finns också 

grupper som vänder sig till samma föräldrar som träffas ett obestämt antal gånger, en del 

under flera år. En av grupperna är en terapigrupp (nr 48) som riktar sig allmänt till tonårsföräldrar. 

Gruppverksamhet används både vid generella och riktade insatser. Riktade 

insatser kan innehålla både föräldra- och barngrupper, där deltagarna har något gemensamt, 

till exempel barn med utåtagerande beteendeproblem eller ungdomar i ett 

individuellt program på gymnasiet. 

Utvärderingar av insatserna i olika former är vanliga. Däremot är det ovanligt att effekter 

har studerats vetenskapligt; endast tre metoder har undersökts på detta sätt. I Nr 28, 

EMIL, har man gjort videoinspelningar av barnen före och efter det att föräldrar fått stödet, 

men man påpekar att gruppen är liten och det har inte funnits någon jämförelsegrupp, 

vilket gör att säkra slutsatser om effekter inte går att dra. I nr 39, COPE, har i 

inledningsskedet för- och eftermätningar gjorts med formulär som föräldrar fått fylla i 

som dels rör barnets beteende och dels föräldrars känsla av kontroll - dock saknas även 

här en jämförelsegrupp. Utveckling av projektet pågår. I stöd nr 40, De otroliga åren, 

får föräldrarna innan de deltar i insatsen fylla i ett formulär som heter Child Behavior 

CheckList (CBCL) och som beskriver olika beteendeproblem. Föräldrarna får även 

besvara frågeformuläret KASAM (”Känsla av sammanhang”) som är riktat till dem 

själva. CBCL och KASAM fylls också i efter kursens slut. Någon jämförelsegrupp finns 

inte. Nr 56, Steg för steg, är den enda insatsen som för närvarande kan sägas vara 

planerad för en vetenskaplig utvärdering av god kvalité. En pilotstudie har gjorts på två 

skolor, och ett fyraårigt projekt har inletts år 2003 där programmet används på 10 skolor 

och 10 skolor utgör jämförelsegrupp. Uppföljning ska ske två år efter avslutat program. 

Stödinsatser till föräldrar med barn i alla åldrar 

Av 60 stödinsatser är 22 sådana som inte är relaterade till barnens ålder (se tabell 1). 

Gruppverksamhet förekommer i 11 insatser, 9 utgörs av enskilt stöd och två av olika 

former av föreläsningar. 


15

Tabell 1. Stödinsatser till föräldrar med barn i alla åldrar 

Nr och 

Namn 

1. Föräldragrupper 

2. Studiecirkel 

på 

arbetsplatsen 

3. Föräldradialog 

4. Enskilda 

stödsamtal 

5. Föräldrarådgivning 

Barnens 

ålder 

0-uppåt, 

hittills 

0-7 år 

Avgränsning av föräldrar i 

målgruppen 

Kvinnor + Män. Allmän. Bosatta 

i Leksands kommun (ca 16 000 

inv) 

0-17 år Kvinnor + Män. Allmän. 

Anställda på Rädda Barnens 

kansli i Stockholm 

0-17 år Kvinnor + Män. Allmän. Bosatta 

i Järfälla kommun (ca 60 000 inv) 


i Munkedals kommun (ca 10 000 

inv) 


i Lerums kommun (ca 35 000 

inv) 


Syfte Metod Arbetsmaterial Kostnad per 

deltagande familj 

Allmänt Grupp Ev. studiecir- ≈ 800 kr/år Studiefrämjandet i samarbete 

föräldrastöd Studiecirkel, ca kelmaterial 

med öppna förskolan och 

10 ggr/ år Ej 

Barnsamverkansgruppen 

extern ledare 

Thomas Johansson, Leksands 

Ibland extra 

kommun 

resurspersoner 

thomas.johansson@leksand.se 

Trygg 

uppväxt 

Allmänt 

föräldrastöd 

Grupp 

Studiecirkel, 

upp till ungefär 

40 ggr/ år 

Ej extern ledare 

Grupp 

Föräldradialogs 

grupp, 

6 ggr 

Extern ledare 

Föräldrastöd Enskild 

Stödsamtal 

Återta ansvar 

som förälder 

Enskild 

6 rådgivningssamtal 

med 

möjlighet till 

förlängning, 

minst 1 g/vecka 

Föräldralåda 

(videofilmer 

och häften) 

Arrangör, Kontaktperson Särdrag 

≈ 2 000 kr/år Arbetsgivare 

Inga Maria Lahlou, Rädda 

barnens kansli i Stockholm 

inga.maria.lahlou@rb.se 

− ≈ 1 500 kr/serie Kommun 

Elisabeth Andrén, Järfälla 

kommun 

elisabeth.andren@jarfalla.se 

− − Kommun 

Elisabeth Isaksson, Munkedals 

kommun 

elisabeth.isaksson@ 

− ≈ 3 500-7 000 

kr/serie 

munkedal.se 

Kommun 

Torbjörn Johannesson 

torbjorn.johannesson@lerum.se 

och Lena Junged 

lena.junged@lerum.se 


16 

Pågår > 1 år 

Ursprungsgrupp 

från MVC/BVC, 

men även om-/nybildning 

av grupper 

Tillgång till barn- 

teamet 

Träffas på lunchrast 

+ en kvart av 

arbetstid 

Strukturerad 

samtalsmetod 

Antal samtal utifrån 

behov 

Registreras ej som 

ärende hos socialtjänst. 

Inga journalanteckningar


Nr och Barnens Avgränsning av föräldrar i Syfte Metod Arbetsmaterial Kostnad per Arrangör, Kontaktperson Särdrag 

Namn ålder målgruppen 


6. Telefon- 0-17 år Kvinnor + Män. Allmän. Bosatta Stöd och Enskild − − Kommun 

Måndag-fredag 

rådgivning 

i Faluns kommun (ca 50 000 inv) hjälp innan Telefonrådgiv- 

Per Andersson, Faluns klockan 14-18 

problem ning 

kommun 

Anonymt 

vuxit sig för 

stora 

per.andersson@adm.falun.se 

7. Vuxen- 0-17 år Kvinnor + Män. Allmän. Ge vuxna Enskild − − Barnens rätt i samhället (BRIS) Måndag-fredag 

telefon 

Rikstäckande 

stöd med Telefonrådgiv- 

Gunilla Awramidis, BRIS klockan 11-13 

fokus på ning 

gunilla.awramidis@bris.se Anonymt 

barnets 

Socionomer och 

perspektiv 

psykologer svarar 

8. Föräldra- 0-17 år Kvinnor + Män. Allmän. Förebyg- Enskild − 300:- per samtal Svenska föreningen för psykisk Måndag- fredag 

telefonen 

Rikstäckande 

gande stöd Föräldratelefon 

hälsa (Sfph) 

klockan 10-14 

till föräldrar 

Annika Andersson, Sfph Anonyma telefon- 

för att barn 

info@sfph.se 

samtal med profes- 

ska må bättre 

sionella:psykologer, socionomer, 

familjerådgivare etc. 

9. RB:s för- 0-17 år Kvinnor + Män. Allmän. Ge barn Enskild − 1 000 kr per Rädda Barnen (RB) 

Måndag-fredag 3 

äldratelefon 

Rikstäckande 

tryggare Stödtelefon 

samtal 

Inga Maria Lahlou, Rädda timmar kvällstid, 

uppväxt 

barnens kansli i Stockholm lördag-söndag 

inga.maria.lahlou@rb.se dagtid 

De som svarar är 

föräldrar som 

genomgått RB:s 

utbildning 


17

Nr och 

Namn 

10. Föräldranätet 

11. Familjelyftet 

– barnens 

framtid 


Barnens Avgränsning av föräldrar i Syfte Metod Arbetsmaterial Kostnad per Arrangör, Kontaktperson Särdrag 

ålder målgruppen 


0-17 år Kvinnor + Män. Allmän. Ge stöd till Enskild − ≈ 40 kr per år Föräldranätet. 

Tillgänglig dygnet 

Rikstäckande 

föräldrar i Internetsajt 

Anna Toss, Föräldranätet runt 

föräldraskap med chat, dis- 

anna.toss@contigo.se Möjlighet att vara 

kussionsgrup 

anonym 

per,expert- Föräldrar får och 

panel och 

redaktionell 

sida (artiklar, 

nyheter osv) 

ger stöd 

2-14 år Kvinnor + Män. Allmän. Bosatta Utvidga Grupp Människans ≈ 500 kr/serie + Folkhälsorådet – samverkan Återkommande 

i kommundelarna Dalsjöfors och kontaktnät Första träff barn – småbarn föreläsning mellan Dalsjöfors och under barnets 

Trandared i Borås kommun (sam- mellan för- storföreläsning (se nr 25) och 

Trandareds kommundelar, uppväxt 

manlagt ca 20 000 inv) 

äldrar, och därefter sam- Människans 

hälso- och sjukvården, 

stötta dem talscirklar barn – tonår (se 

försäkringskassa och polis 

Fem serier på nr 48) 

Birgitta Snygg 

vardera fyra 

träffar: föräldrar 

till 

2-åringar, 

4-åringar, 

6-åringar, 10åringar 

och 

barn i årskurs 7 

Extern ledare 

info@dalsjohallen.boras.se 


18





12. Informa- 0-17 år Kvinnor + Män. Riktad -bosatta i Höja Grupp − ≈ 30-80 kr Lokal barnombudsman Tillämpas i flera 

tion om 

en kommun med ca 190 000 inv kunskaps- Föreläsning 

Elisabeth Bakke, Barnombuds- sammanhang, förBarnkonvennivån 

kring med utrymme 

mannen i Uppsala 

äldramöten, på SFI 

tionen 

Barnkonventi för frågor och 

elisabeth.bakke@dinbarnombu (svenska för invand- 

onen diskussion, 

dsman.nu 

rare), som del i ut- 

även skriftlig 

information 

bildningsdagar osv 

13. Pappa på 0-17 år Män. Riktad - frånskilda pappor Främja barns Grupp Förutbestämda ≈ 1 500 kr/serie ABF i samarbete med 

deltid 

som inte har den huvudsakliga välmående Diskussionsgru teman varav förälder be- Stockholms läns landsting 

vårdnaden. Bosatta i kommuner genom att pp, åtta ggr, en Indelat i faser talar 400 kr (för Per-Gunnar Engblom, ABF, 

och stadsdelar i Stockholms- hitta ett bättre g/v, tre före- 

bättre deltagande) Stockholm 

trakten 

fungerande läsningar ingår 

per-gunnar.engblom@abf.se 

samarbetskli- Hemuppgifter 

Tfn 0707-23 80 80 

mat för för- Strukturerat 

äldrarna Extern ledare 

14. Jobb- 0-17 år Män. 

Göra perso- Grupp Förutbestämda ≈ 750 kr/serie ABF i samverkan med arbetsgi- Även för pappor 

coaching för 

Riktad - arbetsplats 

naleneffek- Fem träffar teman 

vare 

som väntar barn 

pappor 

tivare genom Uppdrag 

Per-Gunnar Engblom, ABF, 

att få famil- Strukturerat 

Stockholm 

jen att funge- Extern ledare 

per-gunnar.engblom@abf.se 

ra bättre 

Tfn 0707-23 80 80 


19

Nr och Barnens Avgränsning av föräldrar i 


15. Grund- 0-17 år Kvinnor + Män. Riktad – föräldlägganderar 

inflyttade till Sverige 

vuxenutbildning 

med 

föräldrakunskap 

KomVux 

16. Barnen i 

våra hjärtan 

0-17 år Kvinnor + Män. 

Riktad – föräldrar som inte är 

födda i Sverige 





Ökad delak- Grupp Våga vara ≈ 2 000 kr/läsår Kommun i samverkan med Även för föräldrar 

tighet,trygg- En klass läser förälder 

Integrationsverket 

som väntar barn 

het och in grundskole- (teman) 

Karin Lönn 

kunskap om kompetens i 

karin.loenn@home.se 

det svenska svenska och 

samhället samhällskunskap 

integrerat 

med föräldrakunskap 

Lärare 

Öka föräld- Studiecirkel Med barnen i ≈ 400 kr/serie Rädda Barnen i samarbete med Ämnen både på 

rars förståelse Antal träffar våra hjärtan 

Studiefrämjandet (projekt) samhälls- och 

för problem varierar efter (studiehand- 

Kommuner 

familjenivå 

deras barn önskemål ledning) 

SFI 

kan uppleva Extern ledare Förslag på 

Folkhögskolor 

Förtydliga 

material och 

Sonia Sherefay 

innebörden 

föreläsningar 

sonia_sherefay@hotmail.com 

av den nya 

finns i stu- 

föräldrarollen 

i Sverige och 

informera om 

regler, lagar 

och koder 

diematerialet 


20

Nr och 

Namn 

17. Familjerådslag 

18. Öppenteam,praktisktvardagsstöd 

19. Aktivt 

föräldraskap 





0-17 år Kvinnor + Män Riktad 

Föräldrar ska Enskild Olika steg i ≈ 2 000-8 000 Kommun 

Nätverk kan bestå 

Del av kommun med cirka få tillbaka Familjerådslag, rådslag kr/rådslag Anna Maria Molin, Uppsala av familjemedlem- 

190 000 inv 

initiativet minst ett råd- 

kommun 

mar, släktingar, 

genom att slag med en 

familjeradslag.uppsala@ grannar, nära vänner 

stöttas i sitt eller två upp- 

swipnet.se 

osv 

nätverk följningar 

Samordnare 

med uppgift att 

ordna allt 

praktiskt kring 

rådslaget 

Tolk erbjuds 

0-17 år Kvinnor + Män Riktad 

Hjälpa för- Enskild − − Kommun 

Hembesök vid 

Kommun med cirka 70 000 inv äldrar klara Rådgivning 

Lena Lindahl, Luleå kommun behov 

sin föräldra- Praktiskt 

lena.lindahl@soc.lulea.se 

roll så att 

barnen får en 

trygg miljö 

vardagsstöd 

0-17 år Kvinnor + Män. Allmän /Riktad – Medvetandeg Grupp Aktivt föräldra- ≈ 900 kr/serie Kommun (aktuell här är Luleå Även riktat till skol- 

används. Allmänt i förskola, öra föräldrar Videobaserad skap 

kommun) 

personal 

skola, men även inom socialtjänst om den ledar- diskussionskurs (videofilmer 

Ingrid Sandberg 

i riktade grupper, t.ex. föräldrar roll de bör ha med gruppvardagssituatio- ingrid.komsams@ktv.nu 

som har barn med funktionshin- i förhållande övningar, 6 ggr, ner barn/ 

der, föräldrar som är före detta till sina barn, varannan vecka förälder, teman) 

missbrukare, föräldrar med social och lära Hemuppgifter 

problematik 

metoder och Strukturerat 

förhållnings- Extern ledare 

sätt Tolk vid behov 


21

Nr och 

Namn 

20. Dialogföreläsningar 

21. Studiecirkel 

Barnens Avgränsning av föräldrar i 


1-17 år Kvinnor + Män. Allmän/ 

Riktad 

Småland-Gotland 

1-17 år Kvinnor + Män. Allmän./ 

Riktad 


22. Dialogue 0-17 år Kvinnor + Män 

Enbart kvinnor 

Enbart män. Allmän./ 

Riktad – t.ex. pappor födda i 

annat land bosatta i olika 

kommuner 



Skapa mötes- Grupp − ≈ 120 

platser Ibland Dialogföreläsni 

kr/föreläsning 

lägga grund ng vid ett 

för start av tillfälle 

studiecirkel Föreläsare + 

extern ledare 

Allmänt 


Stöd + ökade 

färdigheter 

Grupp 

Studiecirkel, 3- 

5 ggr 

Extern ledare 

alltid i en del 

grupper, i andra 

ibland 

Grupp 

12 träffar 

Diskussion, 

rollspel 

Hemuppgifter 

Extern ledare 



Studiefrämjandet i samverkan 

med Rädda Barnen, Röda 

Korset, polis, utbildningsradion, 

personal på socialförvaltningar, 

familjecenter, skola, 

barnomsorg och landsting 

Paul Nordström, Studiefrämjandet 


paul.nordstrom@sfr.se 

− ≈ 700 kr/serie Studiefrämjandet i samverkan 

med Rädda Barnen, Röda 

Korset, polis, utbildningsradion, 

personal på socialförvaltningar, 

familjecenter, skola, 

barnomsorg och landsting 

Paul Nordström, Studiefrämjandet 


paul.nordstrom@sfr.se 

Dialogue 

(förutbestämda 

teman) 

≈ 500 kr/serie Kommun 

Olika studieförbund 

Wiveca Holst 

kawi48@hotmail.com 


22 

Diskussion och 

frågor blandas med 

information genom 

interaktion mellan 

åhörare och föreläsare, 

därför max 

antal 20-30 personer 

Finns både för 

allmänna och 

riktade grupper 

Används internationellt

Stöd under hela uppväxten 


Tankar på att föräldrastöd ska vara kontinuerligt/återkommande under barnets uppväxt 

ses i flera fall. Nr 1, Föräldragrupper, är en sådan insats där tanken är att föräldrarna 

ska ha stöd under hela barnets uppväxt. Mottot är ”Det krävs en by för att fostra ett 

barn”. Redan under MVC-tiden satsas mycket på gruppverksamheten, där nio träffar 

anordnas med olika personer från resursteamet, till exempel BVC-sköterska, 

familjerådgivare, präst, psykolog, och pappa-ledare. Gruppen fortsätter med nio träffar i 

BVC:s regi efter att barnet fötts. Även då kommer personer från teamet in. Från ett års 

ålder tar studieförbundet över och föräldrarna uppmuntras att fortsätta träffas under 

barnets hela uppväxt. Resursteamet finns fortlöpande tillgängligt. Grupperna fungerar 

efter BVC-tiden som kamratgrupper utan extern ledare. Deltagande är frivilligt, och idag 

väljer fyra av fem att fortsätta efter barnets ettårsdag. En annan insats där tanken är att 

stödet ska vara återkommande under barnets uppväxt är nr 11, Familjelyftet – barnens 

framtid. Stödet ges i studiecirkelformat, och den första studiecirkeln startar när barnet är 

två år, den andra vid fyra års ålder, den tredje vid sex, den fjärde vid tio och den femte 

och sista när barnen går i årskurs sju. Alla föräldrar som bor i de aktuella kommunerna 

och har barn i de aktuella åldrarna inbjuds till studiecirklarna. 

Strukturerad gruppverksamhet 

Fyra av gruppverksamheterna kan sägas vara strukturerade; nr 13, 14, 19 och 22. Nr 13, 

Pappa på deltid, och 14, Jobbcoaching för pappor, är gruppverksamhet för pappor, dels 

frånskilda pappor som inte har den huvudsakliga vårdnaden och dels pappor på 

arbetsplats. Båda dessa har en plan som följs och man genomför och redovisar hemuppgifter. 

Nr 19, Aktivt föräldraskap, används både som allmän och riktad utbildning. De 

riktade grupperna kan till exempel vara föräldrar som har barn med funktionshinder, 

föräldrar som är före detta missbrukare, föräldrar med social problematik eller föräldrar 

till barn med social problematik. Nr 22, Dialogue, används både som riktad och allmän 

verksamhet. De riktade insatserna har i Sverige vänt sig till föräldrar födda i andra 

länder och lärare i områden med många nationaliteter. 

Ostrukturerad gruppverksamhet 

Nr 1, Föräldragrupper, nr 2, Studiecirkel på arbetsplatsen, nr 11, Familjelyftet – barnens 

framtid, nr 15, Grundläggande vuxenutbildning med föräldrakunskap, Nr 16, Barnen i 

våra hjärtan, och nr 21, Studiecirkel, kan alla ingå under benämningen studiecirkel där 

nr 15 ingår i en utbildningskontext. Nr 3, Föräldradialog, är en samtalsgrupp. 

I gruppverksamhet finns i vissa fall tillgång till resurspersoner som föräldrarna kan kalla 

in till gruppmötena för att få föreläsning eller information. Ett sådant exempel är nr 1, 

Föräldragrupper (se ovan). En del grupper fungerar utan extern ledare, antingen är 

någon förälder ledare eller så finns det inte någon särskild ledare. Oftast är det dock 

någon person som ansvarar för organisationen av träffarna och som har kontakt med 

arrangören, till exempel ett studieförbund. 


23

Stöd till enskilda 


Av de enskilda stöden är fem sådana där föräldern får vara anonym. Dessa är nr 6, 7, 8, 

9 och 10. Fyra av dessa utgörs av telefonkontakter, vilka ser lite olika ut. Nr 6 är en 

lokal Föräldrarådgivning där socialtjänsten står för kontakten och föräldrar kan ringa 

anonymt. Samtalen kan leda till att man träffas upp till fem gånger. Därefter övergår stödet 

till en behandlingsinsats. Nr 7 är BRIS telefonrådgivning som är rikstäckande, där 

socionomer och psykologer svarar, och där dessa håller fokus på barnets perspektiv. 

Även nr 8, Föräldratelefonen, är rikstäckande och erbjuds av Svenska föreningen för 

psykisk hälsa som har psykologer, socionomer, familjerådgivare som rådgivare. Nr 9, 

Rädda Barnens Stödtelefon, är också rikstäckande. Den skiljer sig från de båda andra 

rikstäckande telefonrådgivningarna genom att det är föräldrar som svarar. Tanken är att 

det ska vara ett jämbördigt möte mellan den som ringer och den som svarar. Föräldrarna 

som svarar har genomgått särskild utbildning för ändamålet. Det femte stödet som tagits 

med i gruppen stöd, där man kan få vara anonym, är en webbplats på Internet (nr 10); 

Föräldranätet. Förutom att ge föräldrar möjlighet att få svar på frågor från experter som 

läkare, samlevnadsexperter, jurister och från andra föräldrar, så går det även att botanisera 

bland nyhetsartiklar som handlar om barn och föräldrar, och bland andra föräldrars 

frågor och funderingar. Föräldrar får även svara på andras frågor och därmed 

uppleva att de kan stötta andra. Anonymiteten är relativ, dels är den valfri och dels finns 

risk att man avslöjar vem man är eller vem man skriver om. Medlemmarna uppmanas 

till försiktighet och eftertanke. Det finns särskilda regler för hur man beter sig i diskussionsgrupperna. 

Nr 17, Familjerådslag sker visserligen i en mindre eller större grupp, men är avsett att 

ge ett enkelriktat stöd åt den enskilda familjen, varför den placerats under enskilda stöd. 

Familjerådslag är ett stöd som tillhandahålls av kommunens socialtjänst. Även övriga 

enskilda stöd som handlar om samtalskontakt (ej anonym), nr 4, 5 och 18, finns inom 

ramen för kommuners individ- och familjeomsorg. 

Föreläsningar 

Förutom enstaka föreläsningar förekommer sådana ofta i inspirerande syfte som inledning 

till gruppverksamhet. De två stöden som ingår i gruppen enbart föreläsning ser lite 

olika ut. Nr 12, Information om Barnkonventionen, har ett informativt syfte med utrymme 

för frågor och diskussion i slutet, medan nr 20, Dialogföreläsning, har en interaktiv 

form där information, diskussion och frågor blandas, och både föreläsare och publik är 

aktiva. Antalet deltagare i dialogföreläsning är maximerat till 20−30 personer. 

Material 

Nio av de 21 stöden använder sig av särskilt material. Nr 2, Studiecirkel på arbetsplatsen, 

för anställda på en arbetsplats har en ”föräldralåda” med videofilmer och handledning, 

ett material utarbetat i samarbete med Skandias ”Idéer för livet”. I nr 11, Familjelyftet 

– barnens framtid, används studiematerialet ”Människans barn – Småbarn” och 

”Människans barn – Tonår”. Nr 15, Grundläggande vuxenutbildning med föräldrakunskap, 

använder ett material som heter ”Våga vara förälder”. Föräldradelen är integrerad i 

övrig undervisning. Utbildningen ingår i lokalt utbud från KomVux, riktat till föräldrar 


24


från andra länder. Intresserade föräldrar söker utbildningen som ger 

grundskolekompetens i svenska och samhällskunskap, samt insikter i hur det är att vara 

förälder i Sverige i förhållande till den erfarenhet man har med sig. Nr 16, Barnen i våra 

hjärtan, har ett utarbetat material med studiehandledning. Nr 19, Föräldrakurs Aktivt 

föräldraskap, använder materialet ”Aktivt föräldraskap” som ursprungligen heter 

”Active Parenting”, kommer från USA och består av videofilmer och gruppövningar. 

Det behandlar olika ledarstilar och hur föräldrar genom sitt ledarskap påverkar barnen. 

Nr 22, Dialogue, använder material som liksom stödet heter ”Dialogue”. Detta har varit 

ett Sokrates-projekt och således använts i ett flertal länder. Teman är värderingar (hur de 

kan se ut och hur de påverkar oss), kommunikation, konflikter och att sätta gränser. 

Stödinsatser till föräldrar med förskolebarn 

Av de 60 stödinsatserna är 15 enbart riktade till föräldrar med barn i förskoleåldern (se 

tabell 2), och fem riktade till föräldrar med barn i både förskole- och skolåldern (tabell 

3). Dessa fem insatser kommenteras nedan i anslutning till stöd som riktar sig enbart till 

förskolebarns föräldrar. Insatserna består av 17 olika gruppverksamheter, två är enskilda 

stödformer och en insats ges i form av föreläsning med efterföljande diskussioner. 


25

Tabell 2. Stödinsatser till föräldrar med barn i förskoleåldern 

Nr och 

Namn 

23. Växa 

tillsammans 

24. Generell 

öppen familjeverksamhet 

25. Människans 

barn – 

småbarn 




Bosatta i olika kommuner 


Bosatta i Knivsta kommun (ca 

12 000 inv) 







Allmänt Grupp Växa tillsam- ≈ 900 kr/serie Kommun 

Tanke att förbättra 

föräldrastöd Studiecirkel, 3- mans – För- 

Studieförbund 

relationer mellan 

8 ggr/termin skolan (bok 

Kjell Lund 

förskola och 

Extern eller med teman) 

kjelllund@hotmail.com föräldrar 

intern ledare 

och Inger Lagewald, Studie- Riktas även till perfrämjandet 

Riksförbundet sonal inom 

inger.lagewald@sfr.se förskolan 

Allmänt Grupp − − Familjecentrum – samverkan Team bestående av 

föräldrastöd Öppen verk- 

mellan mödrahälsovården, barnmorska, sociosamhet, 

3 för- 

barnhälsovården, individ- och nom, förskollärare, 

middagar/v, 

familjeomsorgen, barnomsor- diakon, psykolog, 

föräldrar och 

gen och skolan 

BVC-sköterska 

barn 

Marita Eriksson, Knivsta finns kopplat till 

Umgänge och 

kommun 

verksamheten 

pedagogisk 

verksamhet, 

tillgång till enskilda 

samtal 

med socionom 

Externa ledare 

marita.eriksson@knivsta.se 

Allmänt Grupp Människans ≈ 600 kr/serie om Studiefrämjandet 

Är ofta kamrat- 

föräldrastöd Studiecirkel, 5- barn – småbarn extern ledare Inger Johanzon, 

träffar där små- 

9 ggr, Grupp- (videofilmer används Studiefrämjandet Södra barnen är med 

diskussion och handled- 

Skaraborg & Ulricehamn 

utifrån studieningen med 

inger.johanzon@sfr.se och 

material. Extern teman) 

Inger Lagewald, Studie- 

ledare eller 

främjandet Riksförbundet 

kamratträffar 

inger.lagewald@sfr.se 


26





26. Föräldra- 2-6 år Kvinnor + Män. Allmän. Ökade Grupp Pärm med ≈ 2 300 kr/serie Kommun (öppen förskola) En grupp 

utvecklings 

Bosatta i ett område i Tumba färdigheter i Samtalsgrupp, material från 

Gunilla Eriksson och Britt- förmiddagstid och 

program 

föräldrarollen 14 ggr, en EMIL-projektet 

Marie Enström, Botkyrka en grupp kvällstid 

gång/v 

kommun 

på Öppna förskolan 

Arbetar utifrån 

pärm med olika 

teman 

Strukturerat 

Hemuppgifter 


gunilla.erikson@botkyrka.se 

27. Utbild- 0-6 år Kvinnor + Män. Allmän. Allmänt Grupp Teman ≈ 250 kr/tillfälle Kommun (öppen förskola) Har även funnits 

ningskvällar 

Bosatta i Munkedals kommun föräldrastöd Utbildningskväl utarbetas 

Elisabet Isaksson, Munkedals riktat för pappor 

på Öppna 

(ca 10 000 inv) 

lar på öppna kontinuerligt 

kommun 

förskolan 

förskolan/ 

termin 

Ett tema tas upp 

i storgrupp och 

diskuteras i 

smågrupper 


elisabet.isaksson@munkedal.se 

28. EMIL 0-6 år Kvinnor + Män. Allmän. Ökade Grupp EMIL-material ≈ 2 300 kr/serie Kommun och landsting Från början ämnat 

Bosatta i kommuner där tillgång färdigheter Föräldragrupp, (videoinspel- 

Lene Lindberg 

att förebygga utåt- 

till projektet finns 

14 ggr ningar av situa- 

lene.lindberg@smd.sll.se agerande beteende, 

Videofilm + tionbarn-för- men har senare 

diskussion älder + skrift- 

erbjudits alla 

Hemuppgifter ligt material) 

föräldrar som varit 


intresserade 


27

Nr och 

Namn 

29. Jordbroföräldrar 

30. Föräldrar 

lär i samverkan 

31. Pappaprojekt 




Bosatta i Haninge kommun 

(ca 70 000 inv) 


Bosatta inom Öppen förskolas 

upptagningsområde i Sorgenfri 

(Malmö) (inv ca 10 000) 

0-6 år Män 

Allmän 

Bosatta i Värmlands län 





Allmänt Enskild − Ideellt Familjecentral i samverkan Föräldrar informe- 

föräldrastöd För ändamålet 

med landsting, Rädda Barnen ras på MVC och 

utbildade 

och storstadssatsningen BVC och anmäler 

föräldrar gör 

Elisabeth Westerlund, Familje- eventuellt intresse 

hembesök, 2 

centralen Jorden i Haninge 

ggr/månad 

elisabeth.westerlund@ 

under cirka 1 år 

haninge.se 

Allmänt Grupp 

− Kommun (öppen förskola) Föräldrar och för- 

föräldrastöd Utbildningskväl 

Ann-Christine Hallberg, skolepersonal har 

lar med före- 

Samhällsmedicin, Skåne gemensamt utformat 

läsningar 

ann-christine.hallberg@ utbildningskvällarna 

Föreläsare 

smi.mas.lu.se 

Ökad jäm- Grupp Nytt, vet ej − Landstinget i samverkan med Länstäckande 

ställdhet i Gruppverksam- ännu material 

länsstyrelsen och försäkrings- En del av en total 

föräldrahet, antingen 

kassan 

satsning på föräldraskapet 

endast pappor 

Britta Rydberg 

grupper som startar 

eller föräldra- 

Tfn: 054-61 66 76 

redan på MVC med 

grupper där del- 

intakta grupper hela 

vis indelning av 

vägen. Fortsatt 

mammor och 

verksamhet efter 

pappor sker 

Extern pappaledare 

Tolk vid behov 

BVC-tiden planerad 


28

Nr och 

Namn 

32. Almens 

familjeförskola 

33. Gruppverksamhet 

för föräldrar 

efter skilsmässa 

34. Öppen 

förskola 

med familjeförskola 



0-6 år Kvinnor + Män Riktad - hela familjer 

som har problem 

Bosatta i stadsdelen Gunnared, 

(Göteborg) (ca 21 000 inv) 

0-6 år Kvinnor + Män Riktad – frånskilda/separerade 

föräldrar 

Bosatta i Trollhättans kommun 

(ca 50 000 inv) 

0-6 år Kvinnor 

Riktad - mammor med sociala 

problem, missbruksproblem, 

unga, misshandel i familjen, 

mammor till barn med särskilda 

behov 

Bosatta i Munkedals kommun 

(ca 10 000 inv) 



Bättre för- Grupp och Marte Meo och Insatserna 

äldraskap enskild miljöterapi varierar i längd. 

genom att få Familjeförskola ingår 

Ett ex: 1 familj, 

stöd, kunskap med individuell 

20 veckor = 40 

och få vara planering för 

ggr ≈ 35 000 kr 

förebild varje familj, 2 

förmiddagar/v, 

barnen deltar 

Blandad 

verksamhet 


Allmänt Grupp Ibland tas ≈ 1 500-3 000 

föräldrastöd Gruppverksamh 

et 5-10 ggr, 

varannan vecka 


material externt kr/serie 

Allmänt 


Grupp 

Familjeförskola, 

max 8 

mammor, fyra 

timmar två 

fm/vecka, 

barnen deltar 


Tolk vid behov 



Kommun 

Ulla Carlsson, Angered, 

Göteborgs kommun 

ulla.carlsson@ 

gunnared.goteborg.se 

Tfn 031-365 11 47 

Landsting 

Anna-Bodil Bengtsson, Central 

barnhälsovårdsenhet, Västra 

Götalands-regionen 

anna-bodil.bengtsson@ 

vgregion.se 

− − Kommun (öppen förskola) 

Elisabet Isaksson, Munkedals 

kommun 

elisabet.isaksson@munkedal.se 


29 

Pappor bjuds in särskilt 

och manlig 

socionom har en 

stund med bara 

papporna 

Före detta par kan 

inte gå i samma 

grupp 

Blandad verksamhet 

där modellering 

ingår 

Slussas över till 

öppna förskolan

Nr och 

Namn 

35. Familjeförskolan 

Bikupan 

36. Föräldragrupper 

37. Familjeförskolan 

i 

Familjens 

Hus 





0-5 år Kvinnor 

Allmänt Grupp Förutbestämda ≈ 18 000 kr/år Kommun och Västra Göta- Blandad verksamhet 

Riktad - mammor i behov av föräldrastöd Träffar, 1 g/v, teman 

lands-regionen 

extra stöd som handplockas och + ökad max sex 

Birgitta Snygg 

erbjuds stödet. Även mammor kunskap mammor med 

info@dalsjohallen.boras.se 

som kontaktar själva 

barn. Varak- 

Bosatta i del av Borås kommun 

tighet ett ibland 

två år 


0-6 år Kvinnor + Män 

Stärka för- Grupp − ≈ 10 000-20 000 Kommun i samarbete med Blandad verksamhet 

Enbart kvinnor 

äldrar och Träffar med 

kr/serie 

landsting 

Arbetar aktivt med 

Enbart män Riktad - grupper, bryta föräldrar och 

Annika Bladh, Linköpings samspel och språk 

t.ex. föräldrar födda i annat land, isolering barn, 1-2 g/v i 

kommun 

ensamma mammor, föräldrar med 

ungefär nio 

annika.bladh@klk.linkoping.se 

psykosocial problematik 

månader 

Bosatta i stadsdelen Ekholmen 

(Linköping) (ca 6 500 inv) 


0-6 år Kvinnor + Män 

Allmänt Grupp och Förutbestämd Familjer deltar Kommun och landsting Samvaro och för- 

Riktad - familjer med uttalat be- föräldrastöd enskilt dag- och från 2 månader 

skoleliknandehov 

av stöd 

Få vardagsru- Träffar med veckorutin och uppåt. 

aktiviteter, samtal i 

Bosatta i Malmö (ca 265 000 inv) tiner att fyra familjer 

Beräkning på 2 

grupp och enskilt 

fungera 5 timmar/dag, 

månader ger 

4 d/v 

kostnad på 


≈ 13 000 kr 


30

Tabell 3. Stödinsatser till föräldrar med barn i förskole- och skolåldern 





38. Grupp- 1-12 år Kvinnor + Män. Allmän. Allmänt Grupp Material från − Kommun 

Önskan är att grupträffar 

Föräldrar till barn på två förskolor föräldrastöd Föräldragrupp, olika studieför- 

Pia Ceder, Upplands Väsbys perna ska fortsätta 

och en skola i Upplands Väsbys 

3 ggr/termin bund 

kommun 

träffas under hela 

kommun (ca 37 000 inv) 

Ej ledare 

pia.ceder@upplandsvasby.se skoltiden 

39. COPE 3-9 år Kvinnor + Män. Allmän. Ny kunskap, Grupp Community ≈ 1 700 kr/serie Kommun (skola) 

Även lärare utbildas 

Bosatta i stadsdelen Ryd i Linkö- förändrat Föräldragrup- Based Parent 

Ulla Carlsson, Rydskolan, Lin- enligt metoden 

ping (utvidgats vt -03 till att om- förhållningss per, 14 ggr, Education 

köpingfatta 

fyra stadsdelar. Planer på ätt till barnen 1 g/v 

(COPE) 

ulla.carlsson@ryd.linkoping.se 

grupper för nyblivna föräldrar 

Strukturerat (videofilmer 

och Peter Thunström, Linkö- 

och tonårsföräldrar finns) 

Hemuppgifter barn-föräldraping 

Externa ledare samspel och 

förutbestämda 

teman) 

peter.thunstrom@telia.com 

40. De otro- 3-8 år Kvinnor + Män. Allmän. Ökad kompe- Grupp De otroliga åren ≈ 3 600 kr/serie Kommun och Västra 

Även andra 

liga åren 

Bosatta i Skövde kommun (ca tens i att Familjegrupper, (videofilmer 

Götalands-regionen Susanne personer som finns 

50 000 inv) 

hantera sina 12 ggr, 1 g/v och förutbes- 

Bödker 

nära barnen får gå 

barn Strukturerat tämda teman) 

susanne.bodker@skovde.se 

Hemuppgifter 

och Christina Kaufeldt 


christina.kaufeldt@skovde.se 

Tfn 0500-49 87 86 

41. Barn- 0-13 år Kvinnor + Män. Allmän. Tidig Enskild − − Familjecentrum 

Även barn kan delta 

och familje- 

Bosatta i Knivsta kommun (ca vägledning Samtal med 

Marita Eriksson, Knivsta 

samtal 

12 000 inv) 

socionom, pla- 

kommun 

nerade eller 

spontana, ett 

eller flera 

tillfällen 

marita.eriksson@knivsta.se 


31

Nr och 

Namn 

42. Kids & 

Dads 



0-12 år Män 

Allmän 

Bosatta i Leksands kommun (ca 

16 000 inv) 




Pappa-barn- Grupp − − Pappaklubben Kids & Dads i 

verksamhet Öppet-hus 

samarbete med Leksands 

på pappors verksamhet, tre 

kommun 

sätt timmar varje 

T.f. ordf. Johan Abrahamsson 

lördag 

johan.abrahamsson@telia.com 



32 

Öppen verksamhet 

även för icke-medlemmar



Fyra av insatserna, som är avsedda för föräldrar till barn i förskoleåldern, ges i strukturerad 

form. Nr 26, Föräldrautvecklingsprogram, arbetar med tillhörande material med tio 

teman och fyra valfria. Hemuppgifter ingår men är frivilliga. Ledarna poängterar dock 

att utbildningen ger mer om hemuppgifterna görs. I nr 28, EMIL, ser man videoinspelningar 

av situationer med barn och förälder och därefter följer diskussion. Hemuppgifter 

ingår. Även nr 39, COPE, baseras på videofilmer. Diskussion, rollspel och modellering 

ingår liksom hemuppgifter. Nr 40, De otroliga åren, innefattar diskussionsövningar med 

olika teman utifrån videoavsnitt. Föräldrarna får hemuppgifter och skriver dagboksanteckningar 

för sig själva kring arbetet med hemuppgifterna. 


Nr 23, studiecirkeln Växa tillsammans – Förskolan och nr 25, studiecirkel som använder 

materialet ”Människans barn – Småbarn” är allmän gruppverksamhet med föräldrastödjande 

syfte. Inom ramen för nr 27, Utbildningskvällar på öppna förskolan (utan barn), 

tas tema upp i storgrupp och diskuteras därefter i smågrupper. Denna utbildning har 

även förekommit i riktad form till pappor. I nr 31, Pappa-projekt, träffas pappor med för 

ändamålet utbildade pappaledare, antingen i egen grupp eller som en del i en 

föräldragrupp. Projektet utgör en del av en total satsning som startar redan på MVC. Nr 

33 är en Gruppverksamhet för föräldrar efter skilsmässa eller separation. Nr 36, 

Föräldragrupper (samverkansprojekt) är riktade mot invandrarföräldrar, ensamma 

mammor, föräldrar med psykosocial problematik och så vidare. Utgångspunkten är att 

göra saker tillsammans med barnen, och att föräldrarna lär sig saker under tiden. I nr 38, 

Gruppträffar för föräldrar, är intentionen att grupperna ska fortsätta träffas från 

förskolan upp till årskurs 6. Nr 42, Kids & Dads, är en gruppverksamhet där pappor och 

barn umgås, och papporna får möjlighet till samtal. 

Öppen förskola – familjeförskola 

Nr 24, Generell öppen familjeverksamhet, är en öppen förskola dit alla föräldrar med 

förskolebarn kan komma en till tre förmiddagar i veckan. Nr 32, Almens 

familjeförskola, är en verksamhet som erbjuds de familjer som uppfattar sig ha problem. 

Sex familjer träffas två förmiddagar/vecka. Verksamheten sker i grupp med föräldrar, 

barn och ledare, men individuell planering görs för varje familjs tid på familjeförskolan. 

Pappor med ledare har en stund för sig själva. Nr 34, Öppen förskola med 

familjeförskola, är en variant som riktas till dem som anses behöva något mer än den 

vanliga öppna förskolan. Åtta mammor med barn träffas en förmiddag varje eller 

varannan vecka. Pappadagar förekommer. Efter en tid slussas familjen över till öppna 

förskolan. Nr 37, Familjeförskola, riktar sig till familjer med uttalat behov och omfattar 

maximalt fyra familjer som träffas fem timmar per dag, fyra dagar i veckan. 

Förskoleliknande aktiviteter bedrivs. 


33



Nr 29, Jordbroföräldrar, är ett av de två enskilda stöd som specifikt riktar sig till föräldrar 

med barn i förskoleåldern. Utmärkande är här att hembesök görs av erfarna och för 

ändamålet utbildade föräldrar. Insatsen grundar sig på ett projekt i Dublin ”Community 

Mothers”. Det andra stödet är nr 41, Barn och familjesamtal, som ingår i ett familjecentrum, 

och som även riktar sig till föräldrar med skolbarn upp till 12−13 år. Samtalen 

kan vara planerade, men även spontana till exempel i den öppna förskoleverksamheten. 


I gruppen avseende föräldrar med förskolebarn ingår ett stöd i form av föreläsning, nr 

30, Föräldrautbildning i projektet Föräldrar lär i samverkan. Insatsen består av temaföreläsningar 

med diskussioner. 

Material 

Av de 20 stöden använder sig åtta av särskilt material. Ett av dessa är ”Växa tillsammans 

– Förskolan”, som används i stöd nr 23. I stöd nr 25 används ett studiecirkelmaterial 

”Människans barn – Småbarn”. Nr 28, EMIL, baseras på videofilmsmaterial. Nr 26 

är en variant av EMIL, men utan videofilmer. I samtalsgrupperna i stöd nr 26 använder 

man sig av en pärm med olika teman. Stöd nr 38 utnyttjar olika studieförbunds material. 

Nr 39, COPE, innefattar videofilmer och manual. Nr 40, De otroliga åren, arbetar med 

videofilmer och diskussionsövningar enligt ett material (som ursprungligen kommer 

från USA); ”The Incredible Years”. 

Stödinsatser till föräldrar med barn i skolåldern 

Av 60 stöd finns nio som är riktade till barn i skolåldern (se tabell 4), därav är fyra 

också riktade till förskolebarn, och för information om dessa fyra har kommentarer 

givits ovan i delen om föräldrar till förskolebarn. Sex av stöden är i gruppform och tre 

utgörs av enskilt stöd. 


34

Tabell 4. Stödinsatser till föräldrar med barn i skolåldern 

Nr och namn Barnens Avgränsning av föräldrar i 


43. Diskus- 6-15 år Kvinnor + Män. Allmän. 

sionsgrupp 

Föräldrar med barn i Tallbohovs- 

för föräldrar 

och skolpersonalskolan, 

Järfälla (ca 450 elever) 

44. Rundtur 

i skolan 

45. Skolan 

gör 

hembesök 


Föräldrar med barn i Tallbohovsskolan, 

Järfälla (ca 450 elever) 


Föräldrar med barn i Tallbohovsskolan, 

Järfälla (ca 450 

elever) 


Syfte Metod Arbetsmaterial Kostnad per Arrangör 

deltagande familj Kontaktperson 

Öka Grupp − − Kommun (skola) 

delaktighet i Diskussionsgru 

Talal Imam, Tallbohovsskolan, 

samhälle och pp bestående av 

Järfälla 

skola föräldrar och 

skolpersonal 

som diskuterar 

föräldrars behov 

och utifrån 

diskussionerna 

anordnas 

föreläsningar 

med olika 

teman 

talal_imam@hotmail.com 

Öka Enskild − ≈ 600 kr Kommun (skola) 

delaktighet i Föräldrabesök i 


samhälle och skolan 

Järfälla 

skola Guide 


Öka delaktighet 

i samhälle 

och skola 

Enskild 

Hembesök, 2 

ggr/v (olika 

familjer varje 

gång) 

− ≈ 1 200 kr/besök Kommun (skola) 


Järfälla 


Särdrag 


35 

Ingår i projekt För 

en tryggare framtid 

där flera delar ingår, 

se nedan + studiecirkel 

och föreläsningar 

Även elever 

omfattas av 

projektet 

Ingår i projekt, se 

stöd nr 42 och 44 

Guidas runt, får 

provsmaka skolmaten 

och bekanta 

sig med miljön 

Ingår i projekt, se 

stöd nr 42 och 43 

Skolans integrationskonsult 

och 

kurator besöker 

gemensamt familjer 

och får synpunkter 

på skolan och hur 

den kan förbättras





46. Växa 6-12 år Kvinnor + Män. Allmän. Allmänt Grupp Växa tillsam- ≈ 900 kr/serie Kommun 

Riktar sig även till 

tillsammans 

Bosatta i olika kommuner föräldrastöd Studiecirkel, 3- mans – Lågsta- 

Studieförbund 

skolpersonal 

8 ggr/termin diet och Växa 

Kjell Lund 

Extern eller tillsammans – 

kjelllund@hotmail.com 

intern ledare Mellanstadiet 

och Inger Lagewald, Studie- 

(böcker med 

främjandet Riksförbundet 

olika teman) 


47. PMT 6-13 år Kvinnor + Män Riktad - föräldrar Ge kunskap Grupp Förutbestämda ≈ 4 300 kr/serie Landsting 

Föräldragrupper de- 

till barn med utåtagerande beteen- och utöka Parent manage- teman 

Pia Enebrink, Stockholms las in i låg- och melde 

och risk för anti-socialt beteen- föräldrars menttraining- landsting 

lanstadiegrupperde, 

men som inte har diagnos färdigheter så grupp (PMT), 

pia.enebrink@neurotec.ki.se 

Familjer som i kontakt med BUP att aggressi- 10-12 ggr, i 

i olika delar av Stockholm vitet och början varje 

utåtagerande vecka, därefter 

beteende hos varannan vecka 

barnen kan och inför 12:e 

minskas träffen 3 veckors 

uppehåll 

Hemuppgifter 



36



Tre av stöden är strukturerade, nämligen nr 39, COPE, och nr 40, De otroliga åren, 

vilka finns beskrivna ovan. Dessutom är nr 47, PMT, strukturerat. Det finns olika teman 

och föräldrarna får hemuppgifter som ska tränas och utfall diskuteras vid nästa träff. De 

båda första stöden är allmänna, medan det tredje är riktat till föräldrar till barn med utåtagerande 

beteende och risk för antisocialt beteende men som inte har någon diagnos. 

Detta stöd ges från Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). 


Två stöd passar in under denna rubrik, nämligen nr 38, Gruppträffar för föräldrar, som 

omnämns i förra avsnittet och nr 46, Växa tillsammans. Föräldrar träffas och diskuterar 

utifrån olika teman. Vissa grupper har ledare, andra inte. Nr 46 riktar sig även till skolpersonal. 

Projekt i skolan: Gruppverksamhet för skolpersonal och 

föräldrar 

Nr 43, 44 och 45 är stödinsatser som ingår i ett projekt som heter För en tryggare framtid. 

Även elever omfattas av projektet. Detta är en verksamhet som dels bedrivs i grupp i 

form av studiecirklar, diskussionsgrupper och föreläsningar, dels som insatser för enskilda 

föräldrar (se nedan). 


I gruppen stöd för föräldrar med skolbarn finns tre varianter av enskilt stöd. Den ena är 

nr 41, Barn- och familjesamtal, som tagits upp i föregående avsnitt. De andra är nr 44, 

Föräldrabesök i skolan, och nr 45, Hembesök. Nr 44 innebär att föräldrar bjuds in familjevis 

till skolan, visas runt, får smaka på skolmaten, ställa frågor och så vidare. Nr 45 

innebär att skolans integrationskonsult och kurator gör hembesök för att få synpunkter 

på skolan och förslag till förbättringar. Hembesöken bygger på idén att skolan ska ha 

kontakt med hemmet, inte bara när det är problem utan även när det inte är problem. 

Material 

Av de tio stödinsatserna för föräldrar till skolbarn används studiematerial inom fyra. 

Stöd nr 38, 39 och 40 använder sig av material, och redovisas i föregående avsnitt. Nr 

46 baseras på studiecirkelmaterialet ”Växa tillsammans – Lågstadiet” och ”Växa tillsammans 

– Mellanstadiet”, som utgör fortsättning på ”Växa tillsammans – Förskolan”. 

Detta material används av flera olika studieförbund och skolor. 


37

Stödinsatser till föräldrar med barn i tonåren 


I gruppen ”Stöd till föräldrar med barn i tonåren” ingår även sådana där barnen går i 

årskurs sex. Anledningen är att dessa stöd är inriktade på situationer som kan uppkomma 

under tonårstiden. Av 60 stödinsatser är 13 specifika för föräldrar till barn i tonåren 

(se tabell 5). Gruppverksamhet återfinns i tio insatser, övriga tre är föreläsningar med 

någon form av gruppverksamhet i anslutning till föreläsningar. 


38

Tabell 5. Stödinsatser till föräldrar med barn i tonåren 





48. Gruppte- Tonår Kvinnor + Män. Allmän. Förbättra Grupp Till en del för- ≈ 5 000-7 500 Kommun 

Deltagarna interrapi 

för 

Bosatta i Linköpings kommun (ca relation till Gruppterapi, utbestämda kr/serie 

Mikael Nilsson, Linköpings vjuas före deltagan- 

föräldrar 

135 000 inv) 

tonåringen 1 g/v under 2-3 teman 

kommun 

de och matchas till 

terminer 

lwb335x@tninet.se 

förhållandevis 

Extern ledare 

Tfn 070-767 39 28 

heterogena grupper 

49. Männis- Tonår Kvinnor + Män. Allmän. Allmänt Grupp Människans ≈ 600 kr/serie om Studiefrämjandet 

Möjlighet finns att 

kans barn – 

Bosatta i olika kommuner föräldrastöd Studiecirkel, barn – Tonår extern ledare Inger Johanzon 

bjuda in resursper- 

tonår 

5-9 ggr (videofilmer) används Inger.johanzon@sfr.se soner, t.ex. psyko- 

Extern ledare 

Och Inger Lagewald, Studielog, polis, BRÅ, 

eller kamratfrämjandet 

Riksförbundet fältassistent 

träffar 


50. Föräldra- 13-19 år Kvinnor + Män. Allmän. Information Grupp − − Kommun i samarbete med Även tonåringarna 

skolan i 

Bosatta i stadsdel i Malmö (ca och Allmänt Föreläsningar 

polis, HSB och Försäkrings- välkomna 

Oxie – ”Upp 

11 000 inv) 

föräldrastöd med uppföljankassan 

+ olika finansiärer 

till 19” 

med syfte att degruppdiskus- Ann-Christine Hallberg, 

motverka sioner 

Samhällsmedicin, Skåne 

våld, skade- Externa 

ann-christine.hallberg@ 

görelse och föreläsare och 

smi.mas.lu.se 

missbruk 

bland ungdomar 

ledare 

51. Föräldra- Tonår Kvinnor + Män. Allmän. Nätverks- Grupp − ≈ 2 000 kr/år Kommun 

Polis bjuds in ngn 

nätverk 

Bosatta i Mölndals kommun byggande Gruppträffar, 

Ingela Stéen, Mölndals gång 

(ca 57 000 inv) 

t.ex. 9 ggr/år så 

kommun 

länge behov 

finns 


ingela.steen@molndal.se 


39

Nr och 

Namn 

52. Att våga 

se – Att bry 

sig 

53. Familjecirklar 

Barnens 

ålder 

Årskurs 

6 

Årskurs 

7 

Avgränsning av föräldrar i 

målgruppen 

Kvinnor + Män. Allmän. 


Kvinnor + Män. Allmän. 

Föräldrar till barn Viksjöskolan, 

Järfälla (ca 200 elever börjar 

årskurs 7 varje år) 



Allmänt Grupp Att våga se – Ev kostnad för 

föräldrastöd Studiecirkel, 5- Att bry sig resursperson 

6 ggr vanligt- (förslag till 

vis, 1 träff på 

höstterminen 

och resten på 

vårterminen 

Ingen ledare 

teman) 

Bygga 

nätverk 

mellan 

föräldrar 

Grupp 


för alla med 

efterföljande 

temadiskussioner 

i grupp, 6 

ggr under 2 

terminer 

Extern ledare 

Förutbestämda 

teman och diskussionsfrågor 

Diplom 

≈ 270 kr/serie 

varav 

föräldraavgift på 

100 kr 



Folkhälsoenhet i samverkan 

med polis, socialkontor och 

Studiefrämjandet 

Eva Thimfors, 

Folkhälsoenheten, Norra 

Skaraborg 

eva.thimfors@gullspang.se 

Kommun (skola) och ABF 

Christina Renström, 

Viksjöskolan, Järfälla 

Tfn 08-580 297 56 


40 

Tillgång till resurspersoner: 

polis, 

socialtjänst, fältassistent, 

barnmorska, 

banktjänsteman, 

skolsköterska och 

IT-ansvarig 

Sista träffen kommer 

föräldrarna 

överens om gemensamma 

regler och 

förhållningssätt till 

sina och andras 

barn. Detta redovisas 

för barnen i 

klassrummet 

Klassföreståndare 

fungerar som cirkelledare 

Föräldrarna skriver 

kontrakt om att kontakta 

varandra om 

man upptäcker ngt 

kring varandras 

barn, och när barnen 

vill sova över hos 

kompisar





54. Föräldrar Årskurs Kvinnor + Män. Allmän. Föräldrar be- Grupp Ev används Kostnad för ev Nykterhetsrörelsens Bildnings- Parallellt med för- 

bryr sig 6 Föräldrar i Orust kommun (ca hövs för sina Studiecirkel, Rötter och föreläsare verksamhet (NBV) och Hem äldragrupperna får 

200 barn går årskurs 6 varje år) tonåringar cirka 5-6 ggr vingar, Män- 

och skola 

barnen ANT- 

Stärka för- Ibland föreniskans barn – 

Karin Stammarnäs, NBV, undervisning,hållandeläsare 

Tonår eller 

Göteborg 

erbjuds även 

mellan skola 

och föräldrar 

Intern ledare annat. 

karin.stammarnas@nbv.se föräldrarna 

55. Föräldra- Årskurs Kvinnor + Män. Allmän. Ge kunskap Grupp Teman med − Nykterhetsrörelsens Bildnings- Ingår i en kontext 

cirklar 6 och 7 Föräldrar till barn i tre stadsdelar och påverka Tre föreläs- förutbestämda 

verksamhet (NBV), IOGT- som riktas till barn, 

i Göteborg 

attityder ningar med in- frågeställningar 

NTO och kommun (skolor) skolpersonal och 

bjudan till 

Karin Stammarnäs, NBV, föräldrar 

dialoggrupper 

Göteborg 

där frågeställningar 

knutna till föreläsning 

behandlas 

Extern ledare 

karin.stammarnas@nbv.se 

56. Steg för Årskurs Kvinnor + Män. Allmän. Bygga ett bra Grupp Steg för steg ≈ 800 kr/båda Kommun och landsting En del riktad till 

steg 6 och 7 Föräldrar med barn i 10 skolor i familjeklimat Utbildning i två (videofilmer omgångarna Eva Skärstrandh 

barnen, en till 

Sthlm 

Senarelägga omgångar, en i och förutbe- 

eva.skarstrand@stad.org föräldrarna, samma 

alkoholdebut 6:an på 7 träffar stämda teman) 

och Jörgen Larsson 

veckodag 

och en i 7:an på 

5 träffar 

Strukturerat 


jorgen.larsson@stad.org 


41

57. Växa 

tillsammans 

– Högstadiet 

58. Eleven i 

centrum, 

föräldrar i 

nätverk 

59. Family 

Ties 

60. Grundutbildning 

för 

Nattvandrarna 


Boende i olika kommuner 

Elever 

på individuellaprogrammet 

Kvinnor + Män Riktad – föräldrar 

till barn som går individuella 

programmet 

Boende i Visby kommun (ca 

57 000 inv) 

Tonår Kvinnor + Män Riktad - föräldrar 

inflyttade till Sverige 

Boende i Angered (Göteborg) 

(cai 20 000 inv) 

Tonår Kvinnor + Män Riktad - Nattvandrarna 

Morsor och Farsor i 

Sverige 

Allmänt 


Allmänt 


Elever ska bli 

behöriga att 

söka 

nationellt 

program 

Ge föräldrar 

stöd i att vara 

föräldrar i en 

ny kultur 

Trygga de 

nattvandrandeföräldrarna 

med 

en grundutbildning 

som 

de efterfrågar 

Grupp 

Studiecirkel, 3- 

8 ggr/termin 

Extern eller 

intern ledare 

Grupp 

Föräldragrupps 

verksamhet 

varannan vecka 

under två 

terminer 

Extern ledare 

Grupp 

10 ggr 

Extern ledare 

Tillgång till 

tolk finns 

Studiecirkel 

Cirka 6 ggr, 1 

g/v eller utspritt 

över en termin 

Intern ledare 

Växa 

tillsammans – 

Tonår (bok med 

teman) 

Förutbestämda 

teman 

− ≈ 1 200 kr/serie + 

ev tolkar 

Grundutbildnin 

g för nattvandrarna 

≈ 900 kr/serie Kommun 

Olika studieförbund 

Kjell Lund 

kjelllund@hotmail.com 

och 

Inger Lagewald, 


Riksförbundet 


≈ 1 600 kr/serie Kommun 

Bo Hemph 

bo.hemph@buf.gotland.se 


Kommun 

Ulla Carlsson, Angered, 

Göteborgs kommun 

ulla.carlsson@ 

gunnared.goteborg.se 

Tfn 031-365 11 47 

− Riksnätverket Farsor och 

Morsor i Sverige i samarbete 

med Studiefrämjandet och 

Skandia Idéer för livet 

Inger Lagewald, 


Riksförbundet 



42 

Riktar sig även till 

skolpersonal 

Ingår i projekt där 

även föreläsningar 

och aktiviteter tillsammans 

med barnen 

förekommer 

Tillgång till olika 

fackmän från bl.a. 

polis, fältassistent, 

brottsförebyggande 

råd, Röda Korset, 

Föräldraföreningen 

mot narkotika



Ett av stöden, nr 56, Steg för steg, är strukturerat. Det riktar sig parallellt till föräldrar 

och barn. 


Åtta av stöden utgörs av ostrukturerad gruppverksamhet. Nr 59, Family Ties, innebär 

gruppverksamhet riktad till föräldrar som inte är födda i Sverige. I nr 48, Gruppterapi 

för föräldrar, ingår flera metoder, bland annat diskussioner, föreläsningar, rollspel och 

symboldrama. Man bygger på gruppdynamik. Nr 49, Människans barn - Tonår är en 

studiecirkel där man diskuterar utifrån videoinspelningar. Nr 51, Föräldranätverk, 

består av gruppträffar där föräldrar samtalar och med hjälp av ledarna försöker hitta 

konkreta sätt till självhjälp. Nr 52, projektet Att våga se – Att bry sig är en studiecirkel 

där tillgång till resurspersoner finns. Föräldrarna kommer vid sista träffen överens om 

gemensamma regler och förhållningssätt till sina och andras barn. Detta redovisas för 

barnen i klassrummet. Nr 54, Föräldrar bryr sig, är en studiecirkel som använder sig av 

olika studiematerial. Parallellt med föräldragrupperna får barnen ANT-undervisning 

(Alkohol, Narkotika, Tobak), vilken även erbjuds föräldrarna. Nr 57, Växa tillsammans 

– Tonår är en studiecirkel som också riktar sig till skolpersonal. Nr 58, Eleven i 

centrum. Föräldrar i nätverk, är en riktad föräldragruppsverksamhet för föräldrar till 

barn som går individuella programmet. Verksamheten är en del i Projekt Troja. Även 

föreläsningar och aktiviteter tillsammans med barnen förekommer. Nr 59, Family Ties, 

riktar sig till föräldrar födda i andra länder och tar mestadels upp frågor på föräldrarnas 

initiativ. Nr 60, Grundutbildning för nattvandrare, är en studiecirkel som riktar sig till 

Nattvandrande farsor och morsor i Sverige. 

Föreläsningar med gruppverksamhet 

Nr 50, Föräldraskolan i Oxie – ”Upp till 19” innehåller föreläsningar med efterföljande 

gruppdiskussioner och även uppföljningsträffar där konkreta frågeställningar utifrån 

föreläsningen diskuteras. Även tonåringarna får vara med. Föreläsningar med gruppdiskussioner 

men utan uppföljningsträffar har förekommit. I nr 53, Familjecirklar samlas 

först alla föräldrar gemensamt för att lyssna till föreläsare. Därefter samlas smågrupper 

med klassföreståndare som ledare och diskuterar kring det aktuella temat. Nr 55, Föräldracirklar, 

innehåller tre träffar med föreläsningar i SANT-kunskap (Sniffning, 

Alkohol, Narkotika och Tobak). Efteråt inbjuds föräldrar till dialoggrupper där frågeställningar 

knutna till kvällens tema behandlas. 

Material 

Fem av gruppverksamheterna använder sig av någon form av material. Nr 49, Människans 

barn – Tonår, är en studiecirkel som använder videokassetter och handledning 

med samma namn som insatsen. Nr 54, Föräldrar bryr sig, är en studiecirkel som 

använder olika studiematerial, till exempel ”Rötter och vingar” och ”Människans barn – 


43


Tonår”. Nr 56, Steg för steg, har ett bestämt program med teman och för föräldrarna 

videofilmer. Nr 57 är en studiecirkel med samma namn som det använda materialet 

”Växa tillsammans – Tonår”. Detta är en fortsättning på ”Växa tillsammans – Förskolan, 

Lågstadiet och Mellanstadiet”. Nr 60, Grundutbildning för nattvandrare, har 

studiecirkelmaterial med samma namn. 

Exempel på föräldrastödsinsatser i några andra 

nordeuropeiska länder 

Norge 

Information om föräldrastöd i Norge har erhållits från Solveig Selte på Barne- och familiedepartementet 

samt från Barne- og familiedepartementets hemsida (2003). 

I Norge startades i mitten av 1990-talet ett samarbetsprojekt mellan Barne- og familiedepartement 

och dåvarande Sosial- og helsedepartementet. Senare har Utdannings- och 

forskningsdepartementet deltagit i projektet som kallas Foreldreveiledningsprogrammet 

och vars syfte är att stärka föräldrar i föräldrarollen. Programmet riktar sig till föräldrar 

med barn i åldern 0-18 år. Mål som nämns är att etablera mötesplatser där föräldrar kan 

utbyta erfarenheter; ge vägledning till föräldrar om hur de kan hantera olika situationer 

som uppstår; bygga upp kompetens och vidareutveckla och etablera nya metoder och 

arbetssätt för professionella som arbetar med föräldravägledning; styrka samarbetet 

mellan olika instanser som arbetar med barn och unga i kommunerna. Aktuella 

mötesplatser kan vara daghem och skola, hälsostationer och även ställen dit föräldrar i 

behov av hjälp, ”barnevern” eller pedagogisk-psykologisk rådgivning, kommer. 

Föräldravägledningsprogrammet utgår från tanken att föräldrar är experter på sina barn. 

Denna tanke leder till att professionella inte ska ses som experter, utan som stöd till 

föräldrar att komma på rätt väg till att ta kontroll över sitt liv som förälder. Personal i 

kommuner, vid hälsostationer och daghem har utbildats i att leda föräldragrupper och 

stötta föräldrar. Ett pilotprojekt har genomförts på lärarutbildningen med utbildning i 

samspel lärare – elever och lärare – föräldrar. Detta kommer nu att bli ett inslag på 

lärarutbildningen. 

Programmet är rikstäckande. Det är fylkesmännens ansvar att föra programmet vidare 

till fylken. Kommunerna driver själva programmen, och det kan se lite olika ut på olika 

håll i landet, både hur man gör och i vilken omfattning man tillämpar programmet. 

I den första fasen fokuserade man på förskolebarn där hälsostationer och daghem är inkörsportar 

för arbetet. Senare har fokus satts på samspel mellan föräldrar och skolbarn, 

och mellan lärare och elever. Målen med skolsatsningen har varit att knyta föräldravägledningsprogrammet 

till både föräldrars och personals behov av råd och vägledning för 

utveckling av bra samarbete och dialog mellan hem och skola. Det finns inom programmet 

enskilt stöd, föräldragrupper, pappagrupper och grupper för föräldrar födda i andra 

länder. Programmet har i det sistnämnda fallet anpassats i viss mån. En person född i 

annat land har deltagit i anpassningen som innehåller en kulturell del. Hur skolan fungerar 

och vilka lagar som gäller tas här upp, men även basala saker, som vilka kläder som 

behövs i det norska klimatet. 


44


I föräldravägledningsprogrammet har olika material för vägledning och information 

framtagits, dels till föräldrar och dels till dem som arbetar med barn och med barn/föräldrafrågor, 

såsom förskollärare, lärare, sjuksköterskor osv. Följande delar ingår med 

tillhörande material: 

1. Det viktigste i barneoppdragelsen. Bok som handlar om empatiutveckling och hantering 

av aggression för personal på hälsostation, daghem, barnevernstjeneste och skola 

med mera. 

2. Samspill foreldre og barn. Program för att stärka kontakt och samspel mellan föräldrar 

och barn i åldersgruppen 0−2 år som innehåller 1. Ringpärm ”Samspill foreldre og 

barn”. 2. Bok ”Tidlig samspill. Veileder for helsestasjonspersonell”. 3. Video ”Tidlig 

samspill – en eksempelsamling”. 

3. ICDP – International Child Development Programmes. 1. Tre böcker för föräldrar: 

”Du og jeg”, ”Sammen ut i verden” och ”Samspill, selvstendighet og samarbeid”. 2. 

Video för föräldrar om samvaro med barn 0−6 år, ”Når du og jeg er sammen”. 3. Bok 

för personal på helsestasjon, daghem och barneverntjeneste m.m., ”Ledet Samspill”. 4. 

Video ”Ledet samspill – program for helsestasjon”. Video ”Ledet samspill – program 

for barnehage”. Video ”Samspill foreldre – skolebarn”, för användning i föräldragrupper. 

Video ”Samspill i skolen” huvudsakligen för lärare i grundskolan. De två sistnämnda 

har en del sekvenser som är desamma, men videon för föräldrar har även 

material hämtat från situationer i hemmiljö. 5. Informationshäfte för föräldrar i grupp 

”Åtte temaer for godt samspill”. 

ICDP används även i Sverige. I Örebro och Kumla heter kontaktpersonen Åsa Lindström 

(asa.lindstrom@sit.se). 

4. Temahäften. 1. ”Adopsjonsfamilien. En veileder for adoptivforeldre.” 2. ”Mobbing 

blant barn og unge. En foreldreveiledning.” 3. Foreldre – til barns beste. Om barneoppdragelse 

før og nå.” 4. ”Små barns sorg. En veiledning for foreldre.” 5. Syke barn i 

familien. Informasjon og veiledning til foreldre.” 6. ”Barn og unges medieverden.” 7. 

”Fedre og barn.” 8. ”Foreldreveiledning i et minoritetsperspektiv.” 

Danmark 

Bente Jensen, Utvecklingsenheten, Holbæk kommun, har lämnat uppgift om nedanstående. 

Ett exempel på stöd som är riktat till barnen, men indirekt även till föräldrar, är Projekt 

Ryggsäck – En god barndom (fritt översatt) i Holbæk kommun, Danmark. Varje barn 

ska ha en vuxen kontaktperson. Det är ofta en lärare, någon annan pedagog, en medhjälpare, 

socialrådgivare eller någon annan som barnet och familjen har en bra kontakt 

med. Kontaktpersonens uppgift är att se till att barnet får bästa möjliga förutsättningar 

att utvecklas och lära. Blir det bekymmer av något slag så ska kontaktpersonen kontakta 

föräldrarna. Efter föräldrarnas samtycke inhämta hjälp från barnserviceavdelningen, och 

vid eventuellt möte kring barnet, deltar både föräldrar och kontaktperson. Det är 

kontaktpersonens uppgift att tillse att eventuella ytterligare kontakter och handlingsplaner 

följs upp. 


45

Finland 


Uppgifter har hämtats från Auli Paavola, Centralförbundet för Barnskydd i Finland, från 

Finlands Kommunförbunds hemsida (2003) samt från informationsmaterial utgivet av 

Finlands Kommunförbund. 

Enligt Auli Paavola får föräldrar i Finland stöd på mödravårdscentraler före förlossning, 

däremot ges inte föräldrautbildning i någon större utsträckning. Det fanns mera av detta 

tidigare. Det finns familjecentraler eller försöksprojekt i några kommuner vilka erbjuder 

service för familjer i form av till exempel psykologer, familjerådgivning, psykiatrisk 

hjälp, och BVC. Verksamheten varierar i olika kommuner. Föräldragrupper och även 

pappagrupper förekommer. Detta är dock på väg att ändras. Nu håller en nationell arbetsgrupp 

inom Social- och hälsoministeriet på att utarbeta riktlinjer för utveckling av 

BVC. Där betonas familjegruppsverksamhet, pappagrupper och familjecentrum. 

Informationskampanj om familjeledigheter genomförs nu med syfte att uppmuntra papporna 

att utnyttja den rätt och möjlighet de har att stödja sina barns uppväxt och ansvara 

för vården och fostran av sina barn. 

I Finland pågår ett projekt som kallas Fostran för framtiden. Det baseras på Finlands 

Kommunförbunds barnpolitiska program, där en ny samhällelig fungerande praxis för 

fostran utvecklas. Fostran för framtiden ingår i ett femårigt utvecklingsprojekt som 

startades 2001. I projektet deltar 25 pilotkommuner. Till grund för projektet ligger en 

modell utvecklad i Laukas som heter Tillsammans ut i livet. Detta program utsågs 1996 

till bästa europeiska projekt för frågor om fostran av de europeiska föräldraförbundens 

organisation. Modellen används för att stödja och aktivera föräldrarna. Utgångspunkten 

är att barnets hela närmiljö ska vara involverad i fostran, även om föräldrarna bär 

huvudansvaret. Erfarenheter från och goda modeller för sådant arbete samlas in och förmedlas 

till kommuner och organisationer. I pilotkommunerna betonas samarbetet mellan 

alla som arbetar för att förbättra barnens livsmiljö. Barn och vuxna gör tillsammans upp 

”rättvisa spelregler” där man kommer överens om vad som är rätt eller åtminstone godtagbart 

och vad som är fel eller klandervärt, enligt Tillsammans ut i livet-modellen. 

Barnens närmiljö kan förutom hemmet bestå av skola, daghem, kommunala social-, ungdoms- 

och fritidsväsendet, församlingen, olika fritidsgrupper, butiksinnehavare, polis, 

busschaufförer och skoltaxi. Närsamhället utgör ett nätverk som stöder familjerna i 

uppgiften att fostra barnen. I pilotkommunerna bildas sektor- och organisationsöverskridande 

nätverk med företrädare för många yrken där även föräldrarna har en aktiv roll. I 

projektet poängteras vikten av att vuxna är närvarande. Samhällsförankrade fostringsprinciper 

som redan tillämpas är till exempel gemensamma kvällar för barn och föräldrar 

där man gör saker tillsammans, drogfria tillställningar, stödfamiljsverksamhet, 

”föräldraskolor” och rådgivningsbyråernas pappagrupper. 

Föräldraskapet som rollkarta är ett arbetsredskap som utarbetats i Finland och som ingår 

som en del i Finlands Kommunförbunds projekt BarnLasso (Kvalitet inom barnskyddet). 

Rollkartan är avsedd för fostrare i olika slags familjer och för yrkesgrupper 

som arbetar med barn och barnfamiljer. Handböcker finns till rollkartan och där ingår 

både grundläggande information och mer djupgående kunskap om rollkartan med fokus 

på barnets olika åldersskeden. Även erfarenheter från arbete med rollkartan tas upp. Föräldraskapet 

som rollkarta är centrerad kring Barnets behov i olika utvecklingsskeden, 

där föräldraskapet delas in i fem olika cirklar (huvudroller): Livets lärare, Kärleksgivaren, 

Relationsläraren, Gränssättaren och Vårdnadshavaren. Till de olika cirklarna finns 


46


förklaringar om vad de innebär (biroller). Livets lärare lär barnet fungera i det dagliga 

livet; lär barnet skilja på rätt och fel; fungerar som förebild; förmedlar värderingar; lär 

barnet seder och bruk; värnar traditioner; lär barnet sociala färdigheter; och uppskattar 

skönhet. Kärleksgivaren har en sund självkänsla; visar ömhet; tröstar; är empatisk; beskyddar; 

accepterar; och ser det goda. Relationsläraren diskuterar; lyssnar; bistår i 

konfliktsituationer; stöttar; accepterar känslor; förlåter och ber om förlåtelse; stöttar barnets 

självständighetssträvanden; är rättvis; och värnar familjens och barnets människorelationer. 

Gränssättaren garanterar fysisk immunitet; skapar trygghet; följer och övervakar 

regler och överenskommelser; säger nej; sköter barnets dygnsrytm; och sätter 

egna gränser. Vårdnadshavaren ger mat; sköter barnets kläder; ger impulser; tryggar 

barnets behov av vila; ansvarar för ekonomin; sköter hygienen; sköter ordningen i hemmet; 

sköter det sjuka barnet; och motionerar med barnet. Huvudrollernas stadier bedöms 

genom att föräldrar på fri hand ritar cirklar av en storlek som de upplever motsvarar 

rollens utvecklingsstadium: desto större cirkel desto bättre utvecklad är rollen. Placeringen 

av cirkeln anger hur bekant, nära eller främmande rollen är. Birollernas utvecklingsstadium 

anges med plus eller minus i kartan. Samtal kring rollerna sker i den 

ordning föräldern önskar. Respons ges som positivt gensvar på välfungerande roller, 

spegling och med konkreta exempel på förälderns handlande i en bestämd roll. Roll som 

behöver utvecklas väljs utifrån vad som är viktigast med tanke på barnets välbefinnande. 

Rollen diskuteras grundligt och preciseras. Förälder får utvecklingsuppgift i form av 

hemuppgift där föräldern kan öva sig i en roll som hon eller han vill utveckla. 

Uppföljning sker utifrån överenskommelse av hur förälderns framsteg ska bedömas i 

fortsättningen. (Uppgifter ur informationsmaterial utgivet av Finlands Kommunförbund 

som erhållits vid konferens i Leksand i november 2002.) 

Nederländerna 

Frivilliga erbjuder stöd, vänskap och praktisk hjälp till småbarnsfamiljer som har det 

svårt, för att förebygga allvarligare eller kvardröjande problem i familjen. 

Föräldrautbildningar av olika slag finns. Ett exempel är Opvoeden: zo!, en föräldrautbildning 

vars mål är att öka föräldrars kunskaper och färdigheter och även förbättra 

kommunikation mellan föräldrar och deras barn i åldrarna 3−12 år. Föräldragrupper 

träffas fem eller sex gånger, och utbildas av distriktssköterska, barnvårdare och lärare. 

Det finns även grupper riktade mot immigrerade föräldrar. En liknande utbildning finns 

för föräldrar till barn i åldern 12−18 år. Det finns även träningsprogram för föräldrar till 

barn med särskilda behov som hyperaktivitet eller språkutvecklingsproblem. 

Videobaserad hemträning är ett individuellt stöd för föräldrar till barn i ålder 0−18 år, 

där interaktion mellan barnet och föräldern filmas och analyseras, varefter föräldern får 

förslag på hur kommunikationen kan förbättras för att undvika framtida problem. 

Föräldrar till spädbarn och/eller förskolebarn kallas samman i en grupp för rutinkontroll 

av hälsoläget hos barnen. Detta följs av ett möte där föräldrar får information om olika 

saker som har med föräldraskapet och barns utveckling att göra. Dessutom erbjuder 

detta möte socialt stöd, eftersom föräldrarna bildar en permanent grupp som träffas flera 

gånger per år (NISZW, 2002). 


47

Diskussion 


Av alla insatser för föräldrar som görs i vårt land och i våra grannländer utgör de som 

redovisas i denna rapport endast en bråkdel. Denna bråkdel kan inte sägas vara 

representativ för de aktiviteter som pågår, men den visar på en stor bredd i utformningen 

av insatser som riktas till föräldrar. De bakomliggande kontakterna och redovisningen 

av informationen från dessa tyder också på ett djupt känt engagemang för den 

uppväxande generationen, ett engagemang som finns hos både myndigheter, 

organisationer, enskilda personer och, inte minst, hos deltagande föräldrar. 

Metodsynpunkter på föreliggande rapport 

Arbetet med insamlande av uppgifter har varit omfattande. Olika sätt att nå personer har 

tillämpats som telefon, e-post, fax och brev, men kontakt kunde trots upprepade försök 

inte alltid upprättas. Snöbollsmetoden, det vill säga att fråga den som intervjuades om 

hon/han kände till några föräldrastödsinsatser, gav intressanta tips. Den intervjuguide 

som utarbetades inför insamlingen av information fungerade väl. Ett problem visade sig 

dock vara att arbete med föräldrastödsinsatser ofta har en lokal prägel, och kunskapen 

om vad som försiggår på annat håll är bristfällig. Ett undantag utgör studieförbunden, 

som finns utspridda över landet och arbetar mycket med föräldrastöd, men i övrigt tycks 

kontakterna mellan ansvariga personer för föräldrainsatser vara sporadiska. Det finns 

således en risk att intressanta objekt missas när snöbollsmetoden används. 

Ett alternativ hade kanske varit att initialt kontakta alla kommuner, landsting och studieförbund. 

Dock söktes kontakt med alla lokala chefer inom kommunförbundet i landet. 

Långt ifrån alla svarade, i endast 20 procent kunde en kontakt etableras; man kan anta 

att kontaktfrekvensen blivit likartad om man till exempel gått ut till alla kommuner. 

Problemet accentuerades kanske också genom att den tidsperiod, mars till oktober, 

under vilken det huvudsakliga arbetet att etablera kontakter och samla information skulle 

äga rum, innefattade semestertid och en period då arbetsbördan ofta är stor (slutet på 

våren). 

Det torde alltså finnas många fler organisationer och offentliga myndigheter än de som 

vi har lyckats få kontakt med, som har olika former av föräldrastöd. Dock är det intressanta 

inte främst vem som tillhandahåller insatser, utan det är innehållet och formen för 

att föra ut innehållet som är intressant. Det blev tydligt att mycket innebär förebyggande 

åtgärder till grupper av föräldrar. Innehållsmässigt betonas aspekter av uppfostran, 

synen på barn och kunskap om deras utveckling, de riskfyllda situationer barn möter 

samt kommunikation inom familjen. Vi kunde märka att efter ett antal kontakter blev det 

ofta ”variationer på tema”, insatserna skiljde sig inte så mycket åt i vare sig form eller 

innehåll. Detta är en iakttagelse som inom kvalitativ forskning används för att avgöra 

när tillräckligt mycket information insamlats, det vill säga när man uppnått mättnad. 

Man kan i detta sammanhang påpeka att ett stort material riskerar att bli ointressant, 

särskilt om de olika insatserna är lika, på grund av att framställningen blir svåröverskådlig. 

Ett mindre material kan bli mer lättpenetrerat och kanske därmed också till större 

nytta som inspirationskälla och kontaktskapande instrument. 


48


När det gäller de utländska stödinsatserna är underlaget mer bristfälligt. Detta beror på 

flera faktorer. Kunskapen om andra insatser än de man själv arbetar med har varit ofullständig 

eller obefintlig. Man har alltså inte kunnat förmedla uppgifter om andra potentiella 

uppgiftslämnare. Det har också varit problem att få kontakt med personer högt upp 

i beslutshierarkierna. Vad gäller Norge och Finland har god information hämtats från 

Internet, men det har varit svårare att hitta relevant Internetinformation från Danmark 

och Nederländerna. 

Ett speciellt problem har beräkning av kostnader utgjort. Ofta har uppgiftslämnaren inte 

haft tillräckliga uppgifter om budget och finansiering, varför vi valt att beräkna 

schablonbaserade kostnader per familj där så var möjligt. Det innebär givetvis att 

beräkningarna endast ger en grov fingervisning om faktiska kostnader. Dock kan 

slutsatsen dras att det finns flera insatser som torde vara relativt billiga – 

studiecirkelformen där föräldrar själva leder en grupp är ett exempel. Det måste också 

påpekas att det kan finnas initialkostnader (ej redovisade i tabellerna) för inköp av 

material, utbildning av personal et cetera. Sådana kostnader kan antas minska avsevärt 

över tid. 

Organisatörer av föräldrastöd 

Uppgifterna från Norge och Finland tyder på att de nationella myndigheterna där tagit 

ett övergripande ansvar för att skapa generella, breda stödinsatser till föräldrar med barn 

i alla åldrar. Sådana insatser har ännu ej utarbetats i Sverige. Som framhölls i inledningen 

har förväntningar ställts på barnhälsovården i så måtto att man i olika utredningar påpekat 

att denna organisation skulle kunna ansvara för organisation av föräldrastöd även 

efter barnets första år. Det finns exempel på att föräldragrupper, som startats tidigt inom 

MVC/BVC-verksamheten, fortsatt, ofta i samarbete med förskolan och andra instanser. 

Här kan nämnas insatser i Leksand (nr 1; se nedan) samt Söderköping och Värmlands 

län – de senare har ej rapporterats i tabellerna då deras utformning liknar den i Leksand. 

Andra exempel återfinns i familjecentralernas verksamhet (se nr 24, 35 och 37), där 

BVC-sköterskan ofta har en central roll. Även nr 11, Familjelyftet, är en längre insats 

där startpunkten finns inom BVC-verksamheten. 

Samverkan mellan många olika aktörer är mycket vanlig. Ibland innebär samverkan att 

kommunen köper in ett program från ett studieförbund eller från en privatperson, ibland 

är det ett mer utarbetat samverkansprojekt. Leksand utgör ett intressant exempel, där 

hela kommunen (inte minst familjerna själva) tycks ha blivit engagerad i skapande av 

nätverk för barnfamiljer. Andra lovande former återfinns i familjecentralerna som skapats 

bland annat för att man ser att samverkan mellan myndigheter och organisationer är 

nödvändig för att problem inte ska ”falla mellan stolarna”. 

Enskilda insatser som telefonrådgivning och föräldrasajter på Internet drivs av organisationer 

och/eller eldsjälar som gör stora insatser. Eldsjälar finns också inom offentliga 

organ. Under arbetets gång har flera program som startats i projektform påträffats. En 

del av dessa har fått fortsätta efter projekttiden, men andra har försvunnit när 

projektpengarna tagit slut, ofta till personalens sorg eftersom de har lagt ner själ och 

hjärta i arbetet och tycker att verksamheten har fungerat bra. Det är viktigt att insatser av 

den angelägna typ som föräldrastöd utgör inte blir alltför beroende av enstaka eldsjälar 


49


och kortsiktiga satsningar. Ett sätt att minska risken för detta kan vara att projekt rörande 

föräldrastöd läggs upp så att de kan utvärderas på ett vetenskapligt sätt. Sådana utvärderingar 

kan ge en uppfattning om vilka effekter ett projekt leder till. Därefter kan bättre 

grundade beslut tas om eventuell fortsättning, och i den mån önskade effekter erhållits, 

borde entusiasmen kunna spridas till många inblandade. 

Utvärdering av insatser 

Ingen av de redovisade svenska insatserna för föräldrar och deras barn har utvärderats 

med vetenskaplig metod. En sådan skulle innebära att man före en insats skulle ta in 

information om det man önskar se effekter på (som till exempel föräldrarnas kunskap, 

kommunikationen i familjen, och barnens beteendeproblemnivå). Samma aspekter 

skulle studeras efter att insatsen avslutats. Det skulle också finnas en jämförelsegrupp, 

till exempel från en annan skola, eller en annan likartad kommun, som också skulle 

studeras före och efter insatsen, så att effekten kan avgöras genom jämförelser mellan 

grupperna. Det allra bästa är om man kan avgöra slumpvis vem som ska få ta del av en 

insats och vem som ska ingå i jämförelsematerialet. Jämförelsegruppen kan komma i 

åtnjutande av insatsen vid ett senare tillfälle när dess effektivitet fastställts. 

Utvärderingar av effekter på barns och föräldrars kunskaper, upplevelser och beteende 

har genomförts i andra delar av världen. Vi hänvisar till den aktuella litteraturöversikten 

av Olsson et al. (2003). Det bör noteras att i några fall i föreliggande redovisning planerar 

man att genomföra/efterlyses den här typen av utvärdering. Dessutom baserar sig en 

del insatser på program som genomförts och utvärderats i andra länder, till exempel 

COPE (Cunningham, Bremner & Boyle, 1995), Webster-Strattons serie av program för 

olika åldrar (Webster-Stratton & Taylor, 2001) och PMT, en kognitiv och 

inlärningspsykologisk terapi som utarbetats i USA (Patterson, 1988; Patterson, Reid, 

Jones, & Conger, 1975). Det är naturligtvis inte givet att en insats som givit goda 

resultat i en annan kultur också gör det i Sverige, men chanserna för att få bra resultat 

ökar om en väl beprövad insats utgör grunden för utvecklingen av en svensk variant. 

De utvärderingar som görs av många föräldrastödsinsatser i Sverige är att betrakta som 

processutvärderingar, det vill säga man undersöker hur ledare men framför allt föräldrar 

upplevt verksamheten ur olika aspekter, ibland också fortlöpande under pågående insats. 

Sådana utvärderingar kan inte ersättas av effektutvärderingar, snarare bör de två 

formerna komplettera varandra. Det finns föräldrastöd som inte har starkt vetenskapligt 

stöd för uppnådda effekter, men som funnits, fungerat och blivit etablerade sedan flera 

år tillbaka. 

Praktiska problem vid arrangerande av föräldrastöd 

Intervjuerna har, förutom information om själva stöden, också gett information om praktiska 

problem. Brist på resurser, mest i form av pengar, har av flera angivits som ett hinder 

i arbetet med föräldrastöd. Personal som arbetar med frågor kring barn och föräldrar 

har sett att föräldrastöd behövs, men det finns inte resurser. Som nämnts ovan kan 

lovande insatser tvingas upphöra när projekttiden tagits slut. Brist på resurser i form av 

eldsjälar har också nämnts. Flera har sagt att arbete med att få igång och driva föräldrastöd 

kräver eldsjälar, men att dessa ofta inte orkar hur länge som helst. Arbetet med att 


50


nå ut till föräldrar och administrera föräldrastödet kräver ofta en större arbetsinsats än 

förväntat. Att nå ut till föräldrar kan också vara kostsamt eftersom det ofta krävs 

kontinuerlig annonsering på olika sätt och i olika media. 

Många av de intervjuade nämnde att föräldrar inte verkar ha tid eller ork att delta i till 

exempel föräldragrupper. Antingen kommer man inte alls, eller så kommer man ett par 

gånger för att sedan utebli. Ett sätt att få föräldrar att komma mer än en eller ett par 

gånger till en serie av träffar, är enligt några, att ta ut en symbolisk avgift. 

Det som mer sällan verkar orsaka problem är lokalbrist. Antingen är man i befintliga 

lokaler som familjecentral, öppen förskola, skola eller studieförbundslokaler, eller så 

träffas föräldrar hemma hos varandra om det rör sig om kamratträffar. Enskilt stöd ges i 

offentliga lokaler eller i hemmet. 

Att nå ut med insatser till dem som mest behöver 

Ett problem som tagits upp av många av de intervjuade är problemet att nå de föräldrar 

som bäst behöver det. En kommentar som dykt upp ett par gånger har varit att när stödet 

var riktat till dem som behövde det så kom de inte, men när stödet gjordes allmänt så 

kom flera av dessa föräldrar efter hand. Det kan finnas en risk att föräldrar känner sig 

utpekade som varande dåliga föräldrar eftersom de behöver hjälp som inte andra behöver. 

Vidare finns kanske en misstro mot myndigheter och man vill inte att någon myndighet 

ska bestämma vad man ska göra. Detta betyder inte att det är regel att riktade stöd 

inte når de som behöver. Enligt flera rapporter är det ändå så att föräldrar söker och vill 

ha det stöd som erbjuds för att få vardagen att fungera bättre. Det kan således ligga ett 

värde i att värna om de etablerade former av stöd, som blivit ett självklart inslag i lokalsamhället 

och som når många föräldrar. Problem med att nå de sämst rustade föräldrarna 

kvarstår dock ofta, eftersom långt ifrån alla tar del av stöd i någon form alls. 

Ett exempel på ett lovande projekt som innehåller olika former av stöd (studiecirkel, diskussionsgrupper, 

föreläsningar och skolbesök) är nr 43 - 45. Insatserna har skolan och 

de nya svenskarnas situation i samhället som utgångspunkt. Här nås, via många olika 

kanaler, olika grupper av föräldrar. 

Man kan också fråga sig varför pappor inte kommer i samma utsträckning som mammor. 

Verksamhet på öppna förskolor är ofta på dagtid, och där avspeglas vem som tar ut 

föräldraledigheten i närvaron. Detta kan dock inte vara en generell förklaring. En möjlighet 

är att, som en av de intervjuade formulerade sig, ”pappor vill ha struktur, de vill 

inte bara prata och dricka kaffe”. En ytterligare förklaring kan vara att pappor inte vill 

vara ensamma män bland kvinnor. En tredje möjlighet är att mammor söker vidmakthålla 

obalansen mellan könen genom att självklart gå iväg till föräldrainsatser utan att ens 

fråga pappan, lika självklart som att pappan tar hand om grabben som ska på fotbollsträning. 

De speciella insatser som riktas mot pappor tar hänsyn till sådana faktorer, och 

fäder deltar med stort intresse. 

Det gäller också att vara tydlig med vad en insats syftar till när man presenterar den för 

föräldrar. En risk kan vara att om föräldrar förväntar sig att lära sig något nytt men 

insatsen är primärt av nätverksbyggande karaktär och inte utbildande eller vice versa, så 

kan föräldrainsatser generellt få dåligt rykte och rekryteringsmöjligheterna försämras. 


51


Vidare måste den tidsbrist, som dagens föräldrar ofta ger uttryck för, respekteras. Det 

innebär att åtgärder som att ordna barnvakt eller att erbjuda en enkel måltid kan innebära 

mycket för föräldrars prioritering av och möjlighet att genomföra ett deltagande. 

Slutord 

Det har varit lättast att finna föräldrastöd riktade till föräldrar med barn i förskoleåldern 

och barn i eller i början av tonåren. I förskoleåldern är många av insatserna allmänt föräldrastödjande. 

De strukturerade insatserna handlar mest om att förebygga beteendeproblem, 

att föräldrar ska lära sig strategier för att hantera negativa känsloutbrott. När 

barnen närmar sig tonåren är det ofta oro för missbruksproblem som styr stödet, men där 

ingår också nätverksskapande och relationsutveckling. 

Vilka insatser är bra och vilka är det inte? Det är svårt att göra en sådan bedömning utifrån 

intervjuer. Forskningsstöd från andra länder finns för några av de redovisade insatserna 

(Olsson et al., 2003), men beträffande de allra flesta går det inte att på ett vetenskapligt 

sätt avgöra om de är bra eller inte. Det är troligt att de flesta föräldrastöd ger 

någon form av effekt, men frågan är hur stor effekten är i förhållande till kostnad och 

tid, både för samhälle och föräldrar. Mer systematiska utvärderingar behövs, där man 

analyserar även kostnader i förhållande till den nytta man på lång sikt kan ha av de 

positiva effekter som förhoppningsvis genereras av de många och varierade insatser som 

finns och som behövs. 

Vi vill avsluta med några av de spontana kommentarer vi fått från olika uppgiftslämnare. 

Var och en av dessa suckar och insikter manar till eftertanke… 

”Vi når inte dem som mest behöver det.” 

”Det är svårt att få med papporna.” 

”Föräldrar får mindre och mindre tid.” 

”Invandrarföräldrar är nyfikna på hur man ska vara förälder i Sverige, och på hur 

svenska föräldrar tänker.” 

”Utifrån erfarenhet vet vi att föräldrar engagerar sig och kommer i högre utsträckning 

om de får betala lite.” 

”Pappor vill ha struktur. De vill inte bara träffas och dricka kaffe och prata.” 

”Föräldrar behövs, även när barnen är tonåringar.” 

”Marknadsföring – kostsamt och svårt.” 

”Torsdags-syndromet: alla vill men ingen hinner.” 

”Virtuella studiecirklar – en utmaning.” 


52


”Föräldrar får känna att de kan och vet, att de kan bidra. Det är mycket effektivt för att 

stärka föräldrar.” 

”Män behöver tala om relationer. Det gör de inte i vardagen.” 

”Vill man nå föräldrar till skolbarn är det viktigt att vara förankrad i skolan.” 

”Intresse finns – det beror på hur mycket arbete man lägger ner.” 

”Det krävs en by för att fostra ett barn.” 


53

Referenser 


Barne- og familiedepartementets hemsida: 

www.odin.dep.no/bfd/norsk/familie_og_barnehager/barnefamilier (20030226 kl 10.10). 

Barnombudsmannens hemsida: www.bo.se (20030110 kl 15.30). 

Cunningham, C.E., Bremner, R., & Boyle, M. (1995). Large group community-based parenting 

programmes for families of preschoolers at risk for disruptive behaviour disorders: 

Utilization, cost effectiveness, and outcome. Journal of Child Psychology and Psychiatry 

and Allied Disciplines, 37, 1141-1159. 

Föreningen för familjecentralers hemsida: www.familjecentraler.org.se/mail.htm (20030107 kl 

14.35). 

Finlands Kommunförbunds hemsida: www.kommunforbundet.fi/fostran/ (20030305 kl 19.40). 

Hagelin, E., Magnusson, M., & Sundelin, C. (2000). Barnhälsovård. Stockholm: Liber AB. 

NISZW:s hemsida: websrv1.nizw.nl/nizwic/INFODESK/factsheets/ParentingSupport.pdf 

(20021002 kl 14.15) 

Olsson, I., Hagekull, B. & Bremberg, S. (2003) Stöd till föräldrar för att främja barns och 

ungdomars psykiska hälsa – en systematisk kunskapsöversikt. Stockholm: Statens 

folkhälsoinstitut. 

Patterson, G.R. (1988). A social learning approach. Vol. 3. Coercive family processes. Eugene, 

OR: Castilia Press. 

Patterson, G.R., Reid, J.B., Jones, R.R., & Conger, R.E. (1975). A social learning approach: 

Vol.1. Families with aggessive children. Eugene, OR: Castilia Press. 

Statens folkhälsoinstituts hemsida: www.fhi.se/omfhi/verksamhetForald2.asp Regeringsuppdrag 

om föräldrastöd - projektplan (20021112 kl 20.30). 

Statens Offentliga Utredningar (1997:6). Stöd i föräldraskapet. Kartläggning av 

föräldrautbildningen. 

Statens Offentliga Utredningar (1997:119). En tydligare roll för hälso- och sjukvården i 

folkhälsoarbetet. Betänkande av Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och 

organisation, HSU 2000. 

Statens Offentliga Utredningar (1998:31). Insatser mot psykiska problem hos barn och 

ungdomar. Slutbetänkande av Barnpsykiatrikommittén. 

Webster-Stratton, C. & Taylor, T. (2001. Nipping early risk factors in the bud: Preventing 

substance abuse, delinquency, and violence in adolescence through interventions 

targeted at young children (0-8 years). Prevention Science, 2, 165-192. 

Wenar, C., & Kerig, P. (2000). Developmental Psychopathology: From infancy through 

adolescence. Singapore: McGraw-Hill. 


54

Bilaga 1 

Mall för intervju 

Utformning 

1. Vilka stöd har Ni för föräldrar med barn i åldrarna ca 2-18 år? 

2. a) Form för stödet? Storlek på grupperna? 

b) Innehåll: Vad är det man gör, rent konkret? 

c) Ungefärlig varaktighet och frekvens? 

3. Vem/vilka är det som har kontakten med föräldrarna? 

4. Vilken utbildning har de som har kontakten med föräldrarna? 

5. Arbetar man via tolk med föräldrar som har annat förstaspråk än svenska? 

Mål 

6. Vilka är de generella målsättningarna? 

7. Var kommer idéerna som ligger till grund för stödet från? 


8. Vad vill man påverka? Hur ska detta åstadkommas? Vad är det specifikt som ska 

åstadkomma förändringen? 

Målgrupper 

9. a) Vilken/vilka är målgrupperna? 

b) Finns exklusionskriterier? 

10. a) Hur får föräldrar kännedom/information om stödet? 

b) Hur många ur målgruppen nås av stödet? 

Omfattning och finansiering 

11. a) Hur länge har stödet funnits tillgängligt? 

b) Om insatsen pågått en tid, ses ett ökat eller minskat intresse att delta? 

12. Hur finansieras stödet? 

13. Kan Ni se hur mycket en ungefärlig kostnad är? 


55

Utvärdering och dokumentation 

14. Har föräldrastödet utvärderats? Resultat? 


15. Finns dokumentation? Skulle Ni kunna skicka eventuell dokumentation (även 

utvärdering, inbjudningar till föräldrar, manualer osv)? 

Avslutning 

16. Frågar föräldrar efter vissa typer av stöd? I så fall, vad? 

17. Känner Ni till andra som arbetar med föräldrastöd? 


56

Bilaga 2 


Detaljerad information om föräldrastödsinsatserna 

Nr 1. Föräldragrupper 

Hur föräldrar får information om stödet: Barnmorskan ger vid inskrivning på MVC 

information om att föräldragrupperna kan fortsätta träffas under barnets uppväxt. 

Utformning: Grupper om 12-16 personer (gifta par, sambo, särbo, singlar osv.). Grupperna 

utgörs av de ursprungsgrupper som börjat verksamhet tillsammans på familjecentrum 

(samarbete mellan landsting, kommun, försäkringskassa och frivilliga). Det börjar 

med nio träffar under graviditeten då föräldrarna tillsammans träffar barnmorska, BVCsköterska, 

psykolog, förskollärare, barnskötare, kurator, familjeterapeuter, familjerådgivare, 

konsumentvägledare, socialsekreterare, representant från församlingar, pappautbildare 

(vanliga men erfarna pappor) m.fl. När barnen fötts träffas grupperna ytterligare nio 

gånger, nu med BVC-sköterska som ledare. Även i denna omgång träffar grupperna professionellt 

team + frivilliga. Papporna träffar pappautbildare själva några gånger både 

före och efter förlossning för att få prata om sådant som är viktigt för pappor. 

När barnen blir ett år hålls ettårskalas då Studiefrämjandet tar över grupperna, och 

föräldrarna fortsätter träffas i denna regi så länge föräldrarna vill, förhoppningsvis över 

barnens tonårstid. Allt deltagande är frivilligt och kostnadsfritt. 

Efter ettårskalaset träffas grupperna en gång var 14:e dag eller en gång i månaden. Några 

kanske träffas på lördagskvällar och lagar mat tillsammans och umgås. Gruppledare 

blir någon som föräldrarna utser, en förälder eller någon från en förening. Denna person 

har ansvar för praktiska saker, samordning och innehåll i träffarna. Ofta är det ett föräldrapar 

som tar på sig att samordna med studieförbundet. Behjälpliga i arbetet är nu 

även mammaklubben Lek i Leksand, pappaklubben Kids & Dads m.fl. föreningar med 

barnanknytning. 

En halvtimmes utbildning med någon föreläsare, ofta någon ur det professionella teamet 

som känner föräldrarna, ingår. En fråga formuleras som diskuteras i grupp; pappor för 

sig (ofta med någon pappautbildare i gruppen), och mammor för sig. Därefter fikar alla 

tillsammans och pratar om de diskussioner grupperna haft, samt kommer till en 

gemensam slutsats. Lyhördhet finns för föräldrafrågor, men man har ett fast program. 

Familjer som flyttar in i kommunen brukar ofta komma in i grupper med barn i 

motsvarande ålder. Om man föder fler barn, följer detta med in i den ursprungliga 

gruppen. 

Omfattning: Har funnits sedan 1996. 98 procent går de första 18 träffarna. Första året 

fortsatte 50 procent, nu har det antalet ökat så att fyra av fem väljer att fortsätta efter ett 

års ålder. 


57

Nr 2. Studiecirkel på arbetsplatsen 


Hur föräldrar får information om stödet: Direktinformation genom e-postsystem. Personalavdelning 

ska berätta om föräldragrupperna när nyanställning sker. 

Utformning – metod: Föräldragrupp samlas en timma, en gång per vecka, eller så ofta 

gruppen bestämmer, på lunchtid som är utökad med en kvart. Äter lunch, tittar på videosnuttar 

och diskuterar, eller diskuterar en läst bok eller biograffilm man sett. Tillgång 

finns till tv, video och studiematerial. Studiematerialet utgörs av en s.k. Föräldralåda 

som innehåller åtta häften och två videofilmer, den ena tv-spottar och den andra intervju 

om ”ditt kompetenta barn”. En skrift finns med råd och tips om hur man startar grupp, 

vad man bör tänka på, gruppliv i olika stadier, tips på samtalsämne, regler i gruppen, 

lästips. Material framtaget i samarbete med Skandias Idéer för livet. 

Grupper indelas i viss mån efter barnens ålder. Det kan vara småbarnsgrupper och 

grupper för föräldrar till skolbarn och uppåt. Gruppen är självgående. 

Omfattning: Har funnits ungefär fyra-fem år på den aktuella arbetsplatsen. Antal föräldrar 

som nåtts är 30-40 av 140 totalt anställda (där inte alla är föräldrar). 

Nr 3. Föräldradialog 

Hur föräldrar får information om stödet: Främst på föräldramöten, BVC, lärare och 

tidningsartiklar osv. 

Utformning: Stödformen har utvecklats från Vuxendialog och SOU -97 om stöd i föräldraskapet. 

Formen utgörs av samtalsgrupper, fyra-sju personer i varje grupp. Innan 

deltagande genomförs enskilt samtal med föräldrar där information ges om ramar och 

hur grupperna ska fungera. Därefter tas ställning till om man vill vara med. 

Grupperna träffas sex gånger, varannan eller var tredje vecka i cirka en termin. Efter den 

tiden görs en utvärdering då förälder avgör om fortsättning. Vid fortsättning är det åter 

sex gånger som gäller. 

Träffarna består till stor del av det egna samtalet, alltså det man vill tala om. Vid träffarna 

sitter alla runt ett bord. Var och en får i tur och ordning berätta för gruppen om något 

man vill delge den. I en del grupper används ett ljus, som står framför den som har ordet 

och sedan vandrar vidare till nästa person, tills alla har talat. Ingen kommenterar eller 

kommer med goda råd, om inte råd efterfrågas. Var och en får prata till punkt, ingen får 

avbryta. När alla sagt sitt tas ett gemensamt önskat ämne eller ett förutbestämt tema upp. 

En viktig del i samtalet är lyssnandet. Det är den yttre strukturen, inte en expert, som 

håller i struktur och fördelning av ordet. Det läggs stor vikt vid att alla kommer varje 

gång, det ingår i strukturen, men det händer naturligtvis att någon inte kan komma. 

Temadel har förekommit med exempelvis videosnuttar eller böcker som underlag. 

Grupperna är så homogena som det går att få dem när det gäller barnens ålder, vilket ses 

som viktigt för att gruppmedlemmarna ska vilja åt samma håll. Om båda föräldrarna vill 

gå, har det visat sig fungera bäst att de går i olika grupper. 

Gruppledaren är socionom, diakon och vuxendialogutbildad + vuxendialogutbildare. 

Vuxendialogutbildning görs i grupp och tar fyra dagar. 


58


Omfattning: Startade som projekt höstterminen 1998 och fortsatte till 2001. Insatsen har 

fortsatt efter projektets slut. Under åren har 50-60 föräldrar deltagit. 

Nr 4. Enskilda stödsamtal, både vardagliga och akuta 

Hur föräldrar får information om stödet: Föräldrar kontaktar själva. BVC och 

förskolan berättar om resursteamet. 

Utformning: Föräldrar kommer till resursteamets hus för enskilda stödsamtal efter 

erbjudande eller efter att själva ha ringt. Mycket varierande hur många gånger man 

kommer, kan vara tre tillfällen för någon, medan någon annan kommer kontinuerligt en 

gång i veckan under ett år. Vid akuta problem träffar man en socionom. Gäller det saker 

kring barnen kanske man träffar specialpedagog. Den man träffar lyssnar, man resonerar 

tillsammans om lösningar, föräldern får prova, och utvärdering görs. 

Omfattning: Har funnits sedan 1991. 

Nr 5. Föräldrarådgivning 

Hur föräldrar får information om stödet: Det finns två sätt att komma till Föräldrarådgivningen. 

Det ena är ett beslut om bistånd enligt Socialtjänstlagen av socialsekreterare. 

Är familjen aktuell på socialkontoret registreras biståndet i akten. Det andra sättet är 

genom remiss (skriftlig eller muntlig) från annan personal på skolor, daghem, vårdcentraler, 

vuxenpsykiatri, barnpsykiatri, fritidsgårdar, fältverksamhet, familjerådgivning 

och socialkontoret. Insatsen förs in i statistikblankett där familjens identitet ej kan avläsas. 

Föräldrarådgivningen är en frivillig rådgivning. 

Utformning: En serie omfattande sex samtal, en gång i veckan, med möjlighet till förlängning 

vilket föräldrarna tar ställning till vid sjätte samtalet. Endast föräldrarna/föräldern 

i familjen är med vid samtalen med föräldrarådgivare. Är det en förälder så är det 

en föräldrarådgivare, två föräldrar – två föräldrarådgivare. Föräldrarådgivarna är en man 

och en kvinna (medvetet) som båda är auktoriserade socionomer. Den ena är dessutom 

legitimerad terapeut och har grundläggande utbildning inom familjeterapi. Den andra 

har grundläggande vidareutbildning inom psykoterapi och familjeterapi. 

Första träffen informeras föräldrarna om verksamheten, får en kort presentation av 

föräldrarådgivarnas tidigare yrkeserfarenheter, informeras om vad socialtjänstsekretessen 

innebär och om anmälnings- och uppgiftsskyldighet som rådgivarna lyder under. 

Information ges om att Föräldrarådgivningen inte registrerar några ärenden eller för 

några journalanteckningar. Föräldrarna uppmanas under första samtalet att själva informera 

om situationen i familjen och att formulera sitt eget mål med samtalen. Dessa mål 

skrivs ned och följs upp vid sista samtalet. 

Utgångspunkt för samtalen är de konkreta mål föräldrarna formulerat, till exempel ”vi 

vill få barnen i säng utan bråk”, ”vi vill få hem vår dotter tidigare på kvällarna”, ”vi vill 

få vår son att gå till skolan”, ”jag vill att min dotter ska borsta tänderna”, eller ”vår son 

måste få kompisar”. Föräldrarna får prata ganska fritt. Rådgivarna lyssnar efter teman 

och försöker hjälpa föräldrarna att se företeelser istället för att haka fast i enskilda 

frågor. 


59

Omfattning: Vet ej. 

Nr 6. Telefonrådgivning (socialtjänst) 


Hur föräldrar får information om stödet: Annonser i tidning, affischer på skolor, kort 

som delas ut till alla högstadieföräldrar. 

Utformning: Telefonrådgivning där socialrådgivare står för kontakten, måndag−fredag 

14−18. Telefonrådgivning kan leda till att man träffas för samtal, fortfarande anonymt. 

Efter fem träffar övergår stödet i behandlingsinsats. 

Omfattning: Har funnits sedan 1995. Exempel: Under år 2000 ringdes 223 samtal, varav 

115 ledde till besök (1−5 gånger). Flera samtal kan vara från samma person, detta har ej 

mätts. Dessutom har cirka 300 samtal som klassas som service och information inkommit. 

Nr 7. Telefonrådgivning (BRIS) 

Hur föräldrar får information om stödet: Mestadels mun till mun. 

Utformning: Telefonrådgivning där vuxna kan få svar på frågor och funderingar. De 

som svarar är socionomer och psykologer. Telefonen är öppen två timmar per dag 

(klockan 11-13), fem dagar i veckan. 

Omfattning: Telefonen har funnits sedan 1971. Under 2001 inkom 1 896 samtal från 

vuxna. 

Nr 8. Föräldratelefon – hjälptelefon (Sfph) 

Hur föräldrar får information om stödet: Sfph skickar ut material i landet och då 

skickas folder om telefonen. BVC, MVC, skolor och andra instanser får dessa. Information 

erhålls även genom annonser och reportage. 

Utformning: Den norska ”bekymringstelefonen” har varit en viktig förebild för Föräldratelefonen. 

Stödet består av anonyma telefonsamtal med professionella; psykologer, 

socionomer, familjerådgivare osv., och pågår ca en halv timma. Metodik som används är 

att det finns en början, ett genomförande och ett avslut. Samtalet kan inledas med en 

konkret rådgivning om hur föräldern kan hantera ett visst problem, för att senare övergå 

i ett uppmärksammande av förälderns situation och vilka känslor och reaktioner som 

väckts hos denne i samband med det aktuella problemet. 

I de fall svararna bedömer det som önskvärt med insatser utifrån för att familjen ska 

komma till rätta med problemen försöker de motivera till behandlingskontakt, genom att 

väcka tanken hos föräldrar att hjälp utifrån kan vara en åtgärd bland flera. Svararna 

stödjer också föräldrar att fullfölja påbörjade behandlingskontakter som de av en eller 

annan anledning inte känner sig motiverade till att fortsätta. 

Följande typer av samtal förekommer: Rådgivning, konkret eller angeende en riktning; 

bejakande av föräldrars situation med en stödjande karaktär; bekräftande av föräldrarna i 

deras föräldraskap; avdramatiserande vilket innebär att lyssna och härbärgera föräldrars 

förvirring, ångest och andra destruktiva tillstånd som påverkar kreativiteten och hand- 


60


lingsförmågan negativt, och också hjälpa föräldrar att sortera intryck, tankar och känslor. 

Situationer som känts akuta och ångestskapande blir avdramatiserade och möjliga 

att hantera; placera problemen i ett meningsfullt sammanhang vilket kan göras genom 

att hjälpa föräldrar bättre förstå vad som sker med barnen vad de kan tänkas uppleva; 

förmedla kunskap om föräldraskap och barns utveckling. 

Specifikt med att föra samtal över telefon är att man inte kan se varandra, därför blir 

rösten mycket viktig, för både svarare och uppringare. Det blir ett lyssnande på flera 

nivåer. Aspekter som omfattar tonläge, ordval och rytm gör att man lyssnar intensivt. 

När inget sägs är lyssnande till suckar, pauser, viss tvekan och även förändring av rösten 

sådant som kan vara tecken på känsla hos uppringaren. 

Tanken är att man ringer en gång, men det händer att föräldrar ringer igen. 

Omfattning: Har funnits sedan november 1996. Ungefär 1 000 samtal per år. 

Nr 9. Stödtelefon - Föräldrar emellan (Rädda Barnen) 

Hur föräldrar får information om stödet: Informationsmaterial, fickfolder, miniaffisch, 

med bidrag från Skandia TV-spottar med Stina Ekblad, annonser i dagspress och fackpress 

för föräldrar, hemsida, nr till föräldratelefon finns i telefonkatalogen. 

Utformning: Idén till stödtelefon kommer från USA, Parents Anonymous, efter kontakt 

med dem. De har telefon för föräldrar och självhjälpsgrupper. 

Stödtelefonen Föräldrar emellan är öppen tre timmar per kväll i veckorna, och mitt på 

dagen lördag/söndag. På andra tider finns telefonsvarare som berättar om öppettider. 

Samtal tar ungefär 20−40 minuter. De som svarar är föräldrar och ska så ha varit ett 

antal år. Det finns 160−170 föräldrar fördelade på sju orter knutna till lokala avdelningar 

av Rädda Barnen. Varje ort ansvarar för en veckodag. Alla parter är anonyma. 

RB har utbildning i studiecirkel sex till sju gånger för föräldrar som är intresserade av 

att arbeta i telefonen. Information ges om vilken slags organisation RB är och vad den 

står för, insikt i barnkonventionen, hur det är att vara förälder idag, det egna föräldraskapet 

tas upp, relevant lagstiftning t.ex. socialtjänstlagen, anti-agalagen och föräldrabalken. 

Information om föräldratelefonen ges. Därefter tar man ställning till om man passar 

för uppgiften och vill arbeta med detta. Därefter intervjuar två utanförstående personer, 

en psykolog och en terapeut, de föräldrar som vill arbeta i stödtelefonen. Intervjun tar 

mellan 30 minuter och två timmar. Intervjuarna kan verksamheten och är skickliga, 

varför resultatet blir att den intervjuade själv förstår om man passar eller ej. Därefter ges 

en dags förberedande utbildning kring vad det innebär att sitta i föräldratelefon. Sedan 

får man sitta bredvid om man vill eller börja med en erfaren person bredvid. Man arbetar 

alltid två och två för att ha stöd av varandra, tre timmar åt gången. Ingen professionell 

handledning ges, men däremot kamrathandledning. RB vill att man sitter ett pass per 

månad, dessutom sitta med i möte en gång per månad, både för att få och för att ge stöd 

och stimulans. Vid dessa tillfällen görs ibland studiebesök eller någon bjuds in. 

Aktivt lyssnande bygger på eget föräldraskap. Man måste kunna föra en dialog och 

lyssna, så att den som ringer får hjälp att sortera i tankar och känslor. 


61


Omfattning: Har funnits sedan februari 1991. 1 400−1 500 samtal per år + påringningar 

utanför telefontid. 

Nr 10. Föräldranätet (Webbplats på Internet) 

Hur föräldrar får information om stödet: Söker själv på nätet, mun mot mun-metoden, 

någon enstaka annons i olika föräldratidningar. 

Utformning: Idén kommer från motsvarande sajter i USA, men är utvecklad efter svenska 

behov. På Internet-sajten finns diskussionsgrupper, chat och redaktionell sida (artiklar, 

nyheter osv.) + expertpanel som svarar på frågor, exempelvis kring samlevnad, juridik, 

barnsjukdomar. Det finns även en papperstidning som utkommer fyra gånger per år 

+ bilaga, där även information från sajten används. Diskussionsgrupperna är indelade i 

ämnes- och intresseområden. Dessa formas efterhand utifrån efterfrågan. Grupperna har 

ansvarig person på redaktionen med uppsikt över att de regler som finns för diskussionsgrupperna 

följs. Ansvarig ser även till att grupperna indelas på ett adekvat sätt. För att 

vara aktiv i diskussionsgrupper och fråga expertpanel måste man vara medlem, men besökare 

kan läsa inlägg och redaktionellt material. Föräldrarna har kontakt med varandra, 

ibland även med ansvarig för diskussionsgrupperna, och om man så vill, med expertpanelen. 

Möjlighet finns att välja om man vill vara anonym eller inte. Medlemmar upplyses 

om att anonymiteten är relativ eftersom det som skrivs kan leda till att någon kommer 

på vem det gäller, dels därför och dels av hänsyn till personer man skriver om, uppmanas 

medlemmar att vara försiktiga. Sajten finns tillgänglig dygnet runt. 

Förutom att få råd och stöd får föräldrarna även erfara att de vet och kan, genom att 

stötta andra föräldrar med råd och hjälp. 

Omfattning: Funnits sedan 15 augusti 1997. Det tillkommer 200−500 nya medlemmar 

varje vecka, och har gjort så konstant under fem år. 

Nr 11. Familjelyftet – barnens framtid 

Hur föräldrar får information om stödet: Utifrån klasslistor i skolan får alla kuvert 

med erbjudande vid första utvecklingssamtalet. De som har barn inom barnomsorgen får 

ett kuvert med inbjudan av personal. Ej placerade förskolebarns föräldrar får erbjudande 

per post. 

Utformning: Samtalscirklar med 10-12 deltagare i fem olika serier. Varje serie består av 

fyra träffar à 2−2,5 timmar per gång, var fjortonde dag, utom serie fem där träffarna är 

en gång i veckan. Första serien riktar sig till föräldrar till tvååringar, andra serien till 

föräldrar till fyraåringar, tredje serien till föräldrar till sexåringar inför sexårsverksamheten, 

fjärde serien till föräldrar till 10-åringar och femte serien till föräldrar med barn i 

årskurs 7. Avsikten är att det ska vara en återkommande insats under barnets uppväxt, 

men i inledningsskedet av projektet startar man i den serie där barnet passar in åldersmässigt. 

Utformningen av träffarna har varit lite olika, men i stort sett enligt följande: 

Första träffen är en storföreläsning, därefter träffas grupperna fyra gånger och har samtalscirklar. 

Materialet ”Människans barn” används ibland. Gruppen tittar på videofilmerna 

och diskuterar, eller gruppledaren tar upp något ämne till diskussion. För gruppen 

med årskurs 7-föräldrar inbjuds någon att tala kring ett tema 40-60 minuter och därefter 

diskuterar grupperna. ”Människans barn – tonår” har även använts. 


62


Cirkelledare och projektledare finns alltid med. Projektledaren går runt i grupperna och 

svarar på frågor, och stämmer av med cirkelledare före och efter cirklarna. Cirkelledarna 

är lärare, förskollärare och föräldrar som gått cirkelledarutbildning vilken består av en 

kvällsföreläsning: ”Konsten att hålla samtal” och en heldagsutbildning som handlar om 

kommunikation, manligt/kvinnligt och metoder för hur värderingsfrågor används. 

Omfattning: Dalsjöfors läsåret 2001/2002: tvååringar sedan ht 2001, fyraåringar sedan 

vt 2002, sexåringar sedan ht 2002 och sjundeklassare sedan ht 2002. Utslaget har cirka 

25 procent av föräldrar till två-, fyra- och sexåringar deltagit. Tioårsgruppen hade inte 

startat ännu. Årskurs 7-gruppen drygt 13 procent. Trandared läsåret 2001/2002: 

tvååringar sedan vt 2002, sexåringar sedan ht 2001, sjundeklassare sedan ht 2002. 

Sammanlagt 14 samtalscirklar där ungefär 100 föräldrar deltagit, men betydligt fler var 

med på de inledande föreläsningarna. 

Nr 12. Information om Barnkonventionen 

Hur föräldrar får information om stödet: Via lärare på SFI, förskolor och skolor. 

Utformning: Föreläsning (2 timmar) om Barnkonventionen på föräldramöten och i 

vuxenklasser med utrymme för frågor och diskussion. Skriftlig information delas ut och 

anslås. Tolk används vid behov. 

Omfattning (under 2001): SFI: tre gånger, 15 vuxna per gång. Invandrare som väntar på 

uppehållstillstånd: en gång, 40 deltagare. Utbildningsdag om kvinnlig könsstympning: 

cirka 200 deltagare. Föräldramöten: okänt antal föräldrar (Uppsala har en befolkning på 

drygt 190 000 invånare. Det finns cirka 70 kommunala skolor och ett tiotal fristående 

skolor). 

Nr 13. Pappa på deltid 

Hur föräldrar får information om stödet: Media, mansjour och familjerätt. 

Utformning: Gruppverksamhet bestående av åtta pappor och ledare, som träffas på 

kvällstid, åtta gånger, en gång i veckan under cirka 2,5 timme. Verksamheten byggs upp 

kring gruppdiskussioner med en strukturerad dialog, där alla ska få berätta sin historia 

utan att bli avbrutna. Ledare leder samtalet som kännetecknas av ”jag-budskap”. Vid tre 

tillfällen bjuds gästföreläsare in. Upplägg för kursen kan se ut på följande sätt: Gång 1: 

Skapa grunden för samtalsgruppen; Gång 2: Föreläsning ”Kris och separation ur barnets 

synvinkel”; Gång 3: Uppföljande samtal från föreläsningen; Gång 4: Föreläsning ”Manligt 

och kvinnligt beteende i vår kultur”; Gång 5: Uppföljande samtal från föreläsningen; 

Gång 6: Föreläsning: ”Juridik kring skilsmässor/separationer”; Gång 7: Uppföljande 

samtal från föreläsningen; Gång 8: Hur går var och en vidare? Utvärdering med enkät. 

Papporna får hemuppgifter mellan träffarna, t.ex. att intervjua sin före detta fru/sambo 

om vad hon tycker om en, som pappa respektive man, eller att fråga sitt barn om vad 

han (pappan) skulle kunna göra för att göra mamma glad. Alla ledare är frånskilda 

pappor som har gått ledarutbildning, vilket innebär 2 dagar + 1 kväll och praktiktillfällen. 

Sedan följer ett lärlingsår. Efter ett år genomgås fortbildning. 

Omfattning: Har funnits sedan januari 2001. Ett 30-tal pappor deltog under det året. 


63

Nr 14. Jobbcoaching för pappor 


Hur föräldrar får information om stödet: Personalavdelningen på företaget informerar. 

Utformning: Tanken bakom stödet är att om familjelivet fungerar bra, så fungerar även 

arbetet bra. Ungefär 10 deltagare i samtalsgrupper med strukturerad dialog utifrån fastställda 

teman kring centrala relationer, dvs. fru/sambo och barn i hemmet, chefer och 

medarbetare på arbetsplatserna. Ibland kommer externa föreläsare. Gruppen träffas sex 

gånger à 2,5 timme på dagtid. Mellan träffarna görs uppdrag, exempelvis intervju med 

fru/sambo alternativt f d fru/sambo kring vad som är bra i relationen, på vilket sätt du är 

en bra pappa, intervju med närmsta chefen rörande arbetet, gör du ett bra jobb, hur 

skulle du kunna utvecklas, liknande intervju med två arbetskamrater. Efter dessa 

inledande intervjuer är uppdraget att skapa nya beteenden utifrån de uppgifter man fått. 

Dessutom övningar att hitta nya sätt och nya platser att ”stå för” sin papparoll, och träna 

på att ta emot stöd genom att använda anvisad ”buddie”. Ledare är pappor som gått 

ledarutbildning. 

Omfattning: Utbildningen har körts en gång på Telia då 10 pappor deltog. 

Nr 15. Grundläggande vuxenutbildning med föräldrakunskap 

Hur föräldrar får information om stödet: Via eget rekryteringsarbete, broschyr, gå ut i 

bostadsområden, till invandrarföreningar, kvinnoföreningar, och även att insatsen blivit 

presenterad tillsammans med andra utbildningar som KomVux har. Föräldrarna får ansöka 

om utbildning. 

Utformning: Grupp om 18-20 personer läser under ett år på heltid (samma ekonomi 

som andra KomVux-studier) in grundskolekompetens i svenska och samhällskunskap 

integrerat med föräldrakunskap. Lärare är en person från annat land som är sociolog och 

pedagog + en pedagog (svensk). Kombinerat gemensamma samtal och smågruppssamtal. 

Olika teman tas upp, t.ex. allmänna samtal om föräldraroll, hur det är att vara föräldrar, 

att barn behöver sina föräldrar och varför de gör det. Utifrån smågruppssamtal görs 

+ och – listor på tavlan. Föräldraroll i andra länder och Sverige jämförs, och man ser på 

vad som är lika. Diskussioner om föräldrar som förebilder, lyssnare och uppfostrare, och 

om det omgivande samhället, t.ex. skola, fritid, demokrati. Samtal kring barns rättigheter, 

att vara tonåring, vuxnas behov, att inte orka vara förälder mm. Eleverna läser artiklar 

och Socialstyrelsens bok om aga. Material ”Våga vara förälder” (inget samband med 

boken med samma namn). 

Omfattning: 2000-2001. Har gått en gång, 2000−2001, och då gick 18 personer utbildningen. 

Det fanns intresse för fortsättning, både från föräldrar och KomVux, men olika 

omständigheter gjorde att det inte blev av. 

Nr 16. Barnen i våra hjärtan 

Hur föräldrar får information om stödet: Föräldrar får information genom skolan. 

Cirklarna förekommer även på SFI (svenska för invandrare) och på folkhögskolor. 

Utformning: Studiecirkel med max 15 deltagare och en cirkelledare. Antalet träffar 

varierar utifrån deltagarnas önskemål. Studiecirkelmaterialet omfattar 12 teman. Några 

teman kan bli 2−3 träffar beroende på deltagarnas behov och intressen. Teman är: 1. 


64


Barnen i våra hjärtan: introduktion; 2. Förändrade familjestrukturer; 3. Barnuppfostran 

och agalagen; 4. Samhällets stöd till familjer och barn med problem; 5. Barnets rättigheter; 

6. Barns behov; 7. Hur barnets olika åldrar påverkar förhållandet mellan föräldrar 

och barn; 8. Våld, kriminalitet; 9. Svenska skolan; 10. Sex och samlevnadsundervisning; 

11. Demokrati; och 12. Språk. Träffarna kan inledas med en relevant mening som gruppen 

kan ”brainstorma” kring. Varje avsnitt avslutas med en handlingsplan innehållande 

frågorna: Vilka problem diskuterades?, Har nya kunskaper gett frukt?, Har kursen inspirerat 

dig att prova en ny metod som har fungerat och som du vill tipsa andra om?, Behöver 

vi fördjupa oss mera i ett ämne? Ska vi bjuda in föreläsare/expert i fråga? och Hur 

går vi vidare? 

Förslag på olika hjälpmedel finns i studiehandledningen, t.ex. videofilmer, föreläsare, 

olika skrifter. 

Omfattning: Studiecirklar finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Katrineholm m.m. 

Antal deltagare okänt. 

Nr 17. Familjerådslag 

Hur föräldrar får information om stödet: Information ges av den socialsekreterare man 

har kontakt med. 

Utformning: Idén kommer från Nya Zeeland. Under 80-talet märkte socialtjänsten att 

maorierna var överrepresenterade bland omhändertagna barn. Det visade sig att föräldrarna 

inte var delaktiga i den planering som gjordes för barnen. För att komma till rätta 

med problemen började man använda maoriernas eget sätt att lösa problem, det vill säga 

att samla familj, släkt och vänner. 

Familjerådslag erbjuds familjen/den enskilde efter det att ansökan eller anmälan kommit 

till socialtjänsten. Om erbjudandet accepteras tillsätts en samordnare, som ska vara en 

person fristående från socialtjänsten. Samordnaren ska förhålla sig neutral och får därför 

bara den nödvändigaste informationen om familjens problematik och orsak till rådslaget. 

Avtal skrivs mellan familj, samordnare och socialsekreterare där samordnaren formellt 

får uppdraget både av familjen och socialtjänsten. Tillsammans med familjen diskuterar 

samordnaren vilka som ska bjudas in till rådslaget. Gruppen utgörs av det sociala 

nätverk familjen väljer att ha med i rådslaget. Det kan vara från 2, 3 personer upp till 20. 

Det vanligaste är 10−15 personer. Nätverket kan bestå av släktingar, grannar, nära 

vänner och så vidare. Socialsekreterare bjuder in de informatörer (exempelvis kurator, 

läkare, lärare) som bör delta och lämna information på mötet. Samordnaren kontaktar de 

föreslagna personerna, träffar dem och förbereder dem inför, och informerar om, familjerådslaget. 

Samordnaren har tystnadsplikt, men har liksom alla anmälningsplikt när det 

gäller barn som far illa. Rådslaget kan ta flera timmar, två-tre timmar är vanligast, men 

det har även förekommit rådslag som tagit sju-åtta timmar. 

Steg 1: Alla inbjudna familjemedlemmar, släktingar och vänner samt socialtjänst och 

övriga informatörer samlas. Socialtjänsten redogör för sin utredning och övriga informatörer 

ger sin bild av situationen. Samordnarens uppgift är att se till att alla familjemedlemmar 

har uppfattat informationen och att de ges möjlighet att ställa frågor till informatörerna. 

Därefter lämnas nätverket för enskild överläggning. Samordnaren och social- 


65


sekreteraren finns tillgängliga i ett angränsande rum, de övriga informatörerna har 

fullgjort sina uppgifter. 

Steg 2: Familjen och de övriga i nätverket diskuterar fram en handlingsplan utifrån den 

bedömning och de frågeställningar som finns. Alla ska vara eniga om de förslag man 

kommer fram till. 

Steg 3: När familjen enats om en handlingsplan kallas samordnaren och socialsekreteraren 

in. Om familjen inte är enig ska de ges möjlighet att fortsätta sin överläggning, samma 

dag eller vid ett senare tillfälle, till dess enighet har uppnåtts. Socialtjänsten tar ställning 

till planen. Huvudprincipen är att den ska godkännas. Undantag är om planen inte 

ger det skydd barnet behöver. Då får antingen familjen fortsätta sitt rådslag och komma 

med en ny handlingsplan eller så tar socialtjänsten över och fattar de beslut som är 

nödvändiga. Handlingsplanen ska skrivas ner och är ett viktigt dokument som ska delas 

ut till samtliga närvarande. Förutom de åtgärder som beslutats om, ska det i handlingsplanen 

stå när och hur uppföljning ska ske. När rådslaget är slut är samordnarens 

uppdrag slutfört förutom att denne kan ha fått uppgiften att skriva och skicka ut handlingsplanen 

till alla som deltagit. 

Det har visat sig att det är viktigt att följa upp familjerådslagets handlingsplan. Det 

behövs ett påminnande inslag både för familj och socialtjänstpersonal. Minst ett rådslag 

och vanligtvis även en uppföljning där det diskuteras vad som fungerar och vad som inte 

fungerar. Ofta förekommer ytterligare en uppföljning. 

Tolk erbjuds alltid när det är familjer där annat språk än svenska är förstaspråk, men om 

man talar bra svenska och inte vill ha tolk så accepteras det. 

Omfattning: Arbetssättet har funnits sedan 1996. Under åren 1999-2001 har mellan 30 

och 45 rådslag ägt rum. 

Nr 18. Öppenteam, praktiskt vardagsstöd 

Hur föräldrar får information om stödet: Genom socialsekreterare. 

Utformning: Enskild rådgivning. Arbetsplan görs utifrån behov. Familjer får praktiskt 

vardagsstöd, exempelvis hjälp med att ordna struktur i vardagen. En kvinna är anställd 

för intensiva insatser, och hon går även hem till familjer för att stötta. Stödet ges olika 

lång tid, efter behov. Den som har kontakten med familjerna är behandlingsassistent och 

socionom. Tolk används vid behov. 

Omfattning: Vet ej omfattning av den enskilda insatsen. 

Nr 19. Föräldrakurs Aktivt föräldraskap 

Hur föräldrar får information om stödet: Genom föreläsning och genom introduktion 

på föräldramöte i förskola och skola, som rektor inbjudit ledaren att göra med föräldrarna 

för att de skulle få smakprov på kursen. De föräldrar som gått blir sedan ambassadörer 

i sina klasser. Inom socialtjänsten har rekrytering antingen skett genom socialsekreterare 

eller via annonsering. 


66


Utformning: Stödet är ett program från USA som ursprungligen heter ”Active Parenting” 

och är framtaget av Michael Popkin i början av 1980-talet. 

Körs som kurs för en grupp på 8−12 deltagare. Sex kurstillfällen à 3 timmar varannan 

vecka för föräldrar till barn i åldrar 2−12 år, sex tillfällen à 3,5 timmar varannan vecka 

för föräldrar till tonåringar. Då känner föräldrarna att de hinner göra hemuppgifterna. 

Kursen är en videobaserad diskussionskurs. Kursen brukar inledas med en föreläsning 

som ska vara intresseväckande och där information ges om vad kursen går ut på. Vid 

kurstillfällena tittar gruppen på video på vardagssituationer som förekommer hos alla 

familjer och speglat utifrån de tre kända ledarstilarna: auktoritär, eftergiven och auktoritativ. 

Genom detta blir effekterna på barnen uppenbara, föräldrar känner igen sig i det 

någon annan gör och man förstår varför barnen reagerar som de gör. Det handlar inte om 

att göra rätt eller fel utan att bli medveten om sitt förhållningssätt och att kunna ändra på 

saker för att få en mer fungerande relation till sina barn, vilket i sin tur påverkar relationen 

till ens partner. Mellan videoavsnitten diskuteras strukturerat. Gruppövningar görs 

för att pröva på hur det känns att bli bemött på olika sätt. Mellan kurstillfällena görs 

hemuppgifter i den egna familjen och ibland tillsammans med familjen. 

Tolk används vid behov för dem som varit mindre än tre år i Sverige. Dels är det dyrt att 

anlita tolk och dels är det önskvärt att försöka prata svenska tillsammans. När föräldrarna 

kommer från olika länder och många inte kan läsa eller skriva så har kursen fått anpassas 

i vissa stycken för att de ska kunna ta till sig den på bästa sätt. 

Ledaren för kurserna är förskollärare med erfarenhet från olika verksamheter inom förskola 

och skola samt utbildad i Aktivt föräldraskap. 

Omfattning: Har funnits sedan september 2002. Hittills har 30 föräldrar gått inom 

skolan. Vet ej omfattning inom socialtjänsten. 

Nr 20. Dialogföreläsningar 

Hur föräldrar får information om stödet: Annonser. 

Utformning: Föreläsning vid ett tillfälle, då diskussion och frågor blandas med information 

under mötet, genom interaktion mellan åhörare och föreläsare. På grund av formen 

deltar max 20-30 deltagare. 

Dialogföreläsningar utgår från särskilda ämnen t.ex.: dyslexi och hjälpmedel; barnens 

behov av lek och rörelser; droger och missbruk, kännetecken och signaler; hur har ungdomar 

det på gymnasiet, och så vidare. 

Föreläsare plus någon från studieförbundet leder träffarna. 

Omfattning: Har funnits i cirka tre år. Under projekttiden, två år, arrangerades 128 föreläsningar. 


67

Nr 21. Studiecirkel 


Hur föräldrar får information om stödet: Direktkontakt, föräldramöten, genom hem 

och skola, föräldraföreningar och via socialkontoret. Annonsering har provats, men 

fungerade inte så bra. 

Utformning: Diskussionsgrupper, 7-10 personer som träffas ungefär tre−-fem gånger à 

två−-tre timmar. Arbetet kan vara strukturerat eller ostrukturerat. Grupperna kan vara 

allmänna eller riktade. De riktade vänder sig t.ex. till föräldrar till barn med särskilda 

behov som dyslexi, damp eller autism, eller till invandrarföräldrar då träffarna genomförs 

på deltagarnas hemspråk. Grupperna indelas efter barnens ålder. Cirkelledare är i en 

del grupper med alla gånger, i andra grupper första gången och kanske någon mer. 

Ibland är det ledaren som startar med något tema, och sedan går gruppen vidare med 

sådant man vill ta upp. Andra gånger diskuteras enbart kring ämnen gruppen själv tar 

upp. 

Omfattning: Har funnits i cirka fem år. Under de två första åren genomfördes 120 

cirklar. 

Nr 22. Dialogue 

Hur föräldrar får information om stödet: Utbildningen presenteras vid föräldramöten, 

och även rektorer och lärare informerar. Ibland inleds med en föreläsning för föräldrar 

och därefter startas grupper. På SFI informerar ordinarie lärare. 

Utformning: Stödet har varit ett Sokrates-projekt. I London har man haft stormötesgrupp 

med tolk. Det vanliga är en grupp om max 12 personer (på Irland och även andra 

ställen har grupperna troligen varit större) och gruppledare, som träffas 10−12 gånger à 

två timmar och 15 minuter då fikapaus ingår. Hur ofta man träffas varierar, men det ska 

helst vara en gång per vecka, kan bli var fjortonde dag. Om det passar gruppen bättre 

kan man träffas 3−4 heldagar, även på helger. En annan variant är fem-sex lektionspass 

på SFI (svenska för invandrare), ett i taget. Antal deltagarna på SFI är cirka 30. 

Arbetet kan se ut på lite olika sätt, t.ex. att hela gruppen arbetar tillsammans, och även 

att deltagarna arbetar två och två. Ibland används rollspel. Olika teman tas upp i en särskild 

ordning. Börjar med värderingar; att de kan se olika ut, var de kommer ifrån, varför 

de är viktiga, hur de förmedlas, hur de påverkar det man gör, även gränssättning (när 

det gäller barnen) och hur man ser på barn i olika kulturer. Läraren använder sig ibland 

av vanliga fördomsfulla påståenden som utgångspunkt. Läraren bemöter inte påståendena 

utan gruppen diskuterar hur ens rötter kan avgöra hur olika saker tolkas. Värderingarna 

penetreras genom att titta på betydelse av exempelvis ärlighet eller vita lögner. 

Nästa tema är kommunikation: språket är viktigt, att kunna lyssna, att tala i jagform 

och vilka försvar vi använder. Mot slutet handlar det om konflikter och om att sätta 

gränser. De tidigare delarna utgör nu viktiga pusselbitar. Tanken är att grunden ska läggas 

först, och sedan kommer man fram till vilka gränser man ska ha för sina barn. 

Ledaren tar fram egna exempel, tittar på sig själv, och man skrattar tillsammans åt dråpligheter. 

Föräldrarna kommer med exempel. Man kan få fundera över en historia, hur 

skulle man kunnat göra istället. Föräldrarna får hemläxor, t.ex. titta på något specifikt 

man gör och kanske prova ett annat sätt. 


68


Utbildad gruppledare (utbildad av den som gjort utbildningen eller någon som denna 

person utbildat, för att skydda utbildningen mot att bli ett ”hopkok”) håller i grupperna. 

Ledaren ska själv vara förälder. I EU-projektet togs beslut om utbildning på 36 timmar, 

vilket innebär att materialet arbetas igenom. 

Omfattning: Projektet drogs igång 1996-97 och avslutades 1999. Fortsätter dock fortfarande 

lokalt. Bland annat efterfrågar kommuner utbildning av ledare, som då får gå 1 

helg + 2 kvällar. Det är mycket olika hur många som nås. I vissa skolor pågår utbildning 

kontinuerligt. Sokrates-projekt pågår i Storbritannien, Spanien, Italien, Grekland, Irland 

och Litauen. På SFI har uppskattningsvis 100 personer gått utbildningen. I blandade 

grupper med föräldrar och lärare har i inledningsskedet 150−200 personer deltagit. De 

flesta har varit sådana som arbetat i skolor eller andra sammanhang med barn. Ca 60 

procent invandrare och 40 procent svenskar. En del har själva startat grupper efter att ha 

deltagit. I riktade grupper med invandrarbakgrund har cirka 700−800 har deltagit. 

Nr 23. Växa tillsammans 

Hur föräldrar får information om stödet: Familjecentraler, BVC, anslag i skolor/förskolor 

och så vidare. 

Utformning: Studiecirkel bestående av ungefär 7−10 personer som träffas tre-åtta gånger/termin. 

Varje träff utgörs av tre studietimmar med fikapaus då tid fås för reflektion 

och möjlighet att fånga upp de tysta. Diskussion kring studiematerialet som utgörs av 

fyra häften varav ett för föräldrar till barn i förskolan och övriga för övriga åldrar. Cirkelledare 

kan vem som helst vara. Om studiecirkeln finns inom ramen för en skolklass 

med föräldrar så kan det rent praktiskt fungera bra om läraren tillsammans med föräldrar 

tar på sig rollen som cirkelledare, både för att det kan vara svårt för en förälder att leda 

de andra och för att det ska bli kontinuitet i arbetet. Så kan det vara bra om skolan håller 

i det. 

Innehåll i Växa tillsammans – Förskolan: Träff 1: Att bli förälder; träff 2: Vad händer då 

det lilla barnet gör entré?; träff 3: Gränser; träff 4: Barn och våld; träff 5: Lekens 

betydelse; och träff 6: Förskolan. 

Omfattning: Har funnits sedan 1985, från början koncentrerad till högstadiet, men har 

efter hand utökats. Från och med 1998 finns ett heltäckande material. Cirka 150 000 

föräldrar och personal inom förskola och skola har nåtts. 

Nr 24. Generell öppen familjeverksamhet 

Hur föräldrar får information om stödet: Information fås från samtliga i teamet, från 

mödravården, BVC, kyrkan och individ- och familjeomsorgen. 

Utformning: Öppen verksamhet klockan 9−12 tre förmiddagar i veckan, dit föräldrar 

kommer med sina barn. Antalet föräldrar varierar mellan 7−20. Verksamheten kan se 

mycket olika ut, men det är alltid samling klockan 10. Vardagliga samtal blandas med 

pedagogisk verksamhet, exempelvis sång, ramsor eller teater. En förskollärare och en 

socionom finns med. Förskolläraren arbetar med barnen och erbjuder skapande verksamhet, 

som är avpassad för åldrarna, och även föräldrar inbjuds att tillsammans med 

barnen ha skapande aktivitet. Socionomen ägnar största delen av tiden till att samtala 


69


utifrån föräldrarnas behov. Föräldrar kan även få enskilda samtal med socionomen vid 

behov. 

Kopplat till all verksamhet inom huset finns ett team bestående av barnmorska, socionom, 

förskollärare, diakon, psykolog, socionom, BVC-sköterska, och dessa kommer in i 

den generella öppna verksamheten ibland. 

Omfattning: Samtliga på orten har tillgång till insatsen, och ett stort antal går hela 

vägen från insats för föräldrar till barn 0−9 mån, vidare till 9−18 mån, och över i den 

generella öppna verksamheten upp till 6 år. Insatsen har funnits i drygt tre år. Hösten 

1999 och våren 2000 besöktes den generella öppna verksamheten av 100 familjer, varav 

100 mammor och fyra pappor, besöksantalet varierade mellan 7−24 vuxna och 13−37 

barn. I genomsnitt kom 13 vuxna och 23 barn vid varje besökstillfälle. Antal besök 

2001: 892 vuxna (föräldrar och andra närstående) och 1 338 barn. Kommunen har cirka 

12 500 invånare. 

Nr 25. Människans barn – småbarn 

Hur föräldrar får information om stödet: Föräldramöten, föreläsningar, på sista träffen 

på BVC m.m. Kunskap om stödet finns förankrat hos barnläkare, rektorer och andra personer 

som arbetar med barn. 

Utformning: TV-journalisten June Carlsson har spelat en tung roll i utformningen. Människans 

barn används i studiecirkel med 5−10 deltagare. Antal träffar är från fem och 

uppåt, ungefär var tredje vecka eller en gång per månad, minst 2x45 minuter. Fika på 

cirka 15 minuter ingår. I en del grupper är småbarnen med. Träffarna blir ofta som 

kamratträffar, och man träffas ofta hemma hos varandra, men studieförbundet ordnar 

lokal om det behövs. Ibland har grupperna cirkelledare, men när det är fråga om kamratträffar 

finns det inget behov av det. Ledare kan vara exempelvis förskollärare eller personal 

från BVC. Det går även att bjuda in aktuella personer, såsom psykolog, förskolepersonal, 

polis, BRÅ, fältassistent och så vidare. 

Studiecirkelmaterialet ”Människans barn - småbarn” innehåller videokassetter + handledning. 

Gruppen tittar på film och diskuterar utifrån det man ser, och sådant som är 

aktuellt. Videokassetterna tar upp olika ämnen. Varje videokassett innehåller tre filmer: 

Kassett 1: Film ett: Beskrivning av barnets första tid, barnets kompetens, behov och det 

första viktiga samspelet med föräldrarna. Film två: Jagutvecklingen under första året. 

Film tre: Syskonens betydelse för varandra, rivalitet när första barnet får ett småsyskon, 

hur föräldrar klarar syskonbråk. Kassett 2: Film ett: Om självförtroende. Film två: Om 

blyghet, och vad man kan göra som förälder. Film tre: Kamrater, lekens betydelse, 

vänskap och utanförskap. Kassett 3: Film ett: Om pappans plats, hans underläge i 

förhållande till mamman och samspelet med barnet. Film två: Könsidentitet och könsroller. 

Film tre: Om det lilla barnets separationer, t.ex. på dagis, och om hur barn i olika 

åldrar upplever en skilsmässa. Kassett 4: Film ett: Varför vinner 5-åringen alltid i 

Memory? Hur spårar man barn med små hjärnstörningar, vad är det och vad beror det 

på? Film två: Motorikutvecklingen, ska man träna barn? Hur hjälper man barn med 

motoriska fel? Film tre: Språkutvecklingen. Kassett 5: Film ett: Om barnets självständighetssträvan, 

trotsålder, föräldraroll och uppfostran, att sätta gränser. Vad händer med 

barn som får stryk? Film två: Aggression och våld, hur hanterar man barnets vrede och 

aggressivitet? Medias påverkan, hur man lär barn rätt och fel. Film tre: Brottslighet i 


70


unga år, hur hanterar man snatteri och annat ofog? När och hur spårar man barn i riskzonen? 

Vilka faktorer spelar störst roll när barn och ungdomar hamnar snett? 

Omfattning: Svårt att säga eftersom det gäller ett stort område av Sverige. 

Nr 26. Föräldrautvecklingsprogram 

Hur föräldrar får information om stödet: Genom personal på öppna förskolan, anslag 

på förskolor, socialkontoret, vårdcentraler och i kyrkan. Det är dock direktkontakt som 

ger flest gensvar. 

Utformning: Har tillkommit utifrån tidigare forskning, med hänvisning till Magdalena 

Mattsson (tidigare efternamn Graff) och hennes bok ”Bättre föräldraskap” (1996). Stödet 

är utformat som samtalsgrupp med 6−8 mammor som träffas 14 gånger, en gång/ 

vecka à 2,5 timme. Arbetar utifrån en pärm som är uppdelad i temaavsnitt, exempelvis 

om ”Min familj då och nu”, ”Aggression” och ”Gnälliga barn”, med tillhörande hemuppgifter, 

10 teman + 4 valfria. Även samtal om vardagliga situationer som uppstår med 

barnen ingår, och reflektioner kring föräldrarnas egen självbild. En förutsättning för 

samtalen är att man inte får föra vidare vad som sägs i gruppen. Det är inget krav att 

göra hemuppgifterna, men deltagarna upplyses om att kursen ger mera om man gör 

dessa. Ledare är personalen på öppna förskolan. Båda har förskollärarutbildning och en 

är även specialpedagog. Dessutom har de utbildning i föräldrautvecklingsprogrammet 

EMIL som är förkortningen på ett program för föräldrar med utagerande barn (se insats 

nr 31 nedan). Samtalsgrupperna på öppna förskolan vänder sig till alla föräldrar som är 

intresserade. 

Omfattning: Har tidigare haft en grupp om 6−8 mammor per termin, från och med 

vårterminen 2002 har det varit två grupper. Hittills har 47 mammor deltagit. Insatsen har 

funnits sedan 1999. Befolkning i området är cirka 5 500 personer. 

Nr 27. Utbildningskvällar på Öppna förskolan 

Hur föräldrar får information om stödet: Öppna förskolan informerar och affischerar. 

Utformning: Öppna förskolan har på kvällstid arrangerat tre träffar utan barn (ev. 

nyfödd bebis) utspridda på en termin. Ett tema behandlas per gång, t.ex. gränssättning, 

att vara konsekvent och föräldraroll. Först träffas gruppen tillsammans och tar upp något 

tema. Därefter är det fika. Uppdelade i smågrupper diskuteras sedan temat. Ledarna styr 

talutrymmet och ser till så att alla får prata. Ledare är en socionom och en specialpedagog. 

Omfattning: Har funnits sedan 2,5 år. En grupp om 10−20 personer per termin deltar. 

Befolkning på cirka 10 000 invånare i kommunen. 

Nr 28. EMIL 

Hur föräldrar får information om stödet: På förskolan och öppna förskolan, med 

skriftligt erbjudande om att delta. 

Utformning: Idé till stödet kommer från en engelsk forskare, Christine Puckering. Programmet 

var från början ämnat att förebygga utåtagerande beteende, men efter att det 


71


visat sig svårt att få tillräckligt stora grupper erbjöds alla föräldrar som var intresserade. 

Föräldragrupper om 6−8 personer träffas en gång per vecka, 14 gånger sammanlagt. Två 

förskollärare är ledare för grupperna. Gruppen tittar tillsammans på videoinspelningar 

av situationer med barn-förälder. Utifrån det man ser diskuteras hur man kan handskas 

med sådana situationer. Även egna problem tas upp till diskussion. Mellan träffarna får 

deltagarna hemuppgifter som handlar om olika saker: observera sitt barn, observera sig 

själv, förändring av beteenden. 

Förskollärarna har förutom sin utbildning även speciell utbildning i den aktuella 

metodiken. 

Omfattning: Har funnits i två år. Vet ej hur många som nåtts. 

Nr 29. Jordbroföräldrar 

Hur föräldrar får information om stödet: Gravida informeras av barnmorska. BVC informerar, 

broschyr är under utarbetande och kommer sedan att användas av personal på 

förskolan. 

Utformning: Idén till stödet kommer från ett projekt i Dublin, ”Community Mothers” 

som leds av Brenda McCoy. Stödet innebär att utbildade föräldrar gör hembesök hos 

föräldrar i området, två gånger i månaden ungefär två timmar varje gång, under cirka ett 

år, eventuellt längre. Den besökande föräldern har med sig fika. Besöken består av öppna 

samtal, där den besökande föräldern har en viss styrning genom att stärka det positiva, 

och inte kritisera negativa saker. Den som blir besökt ska känna att man får stöd. 

Ibland kan även annan kontakt med föräldrar förekomma, eftersom man tänkt anordna 

gemensamma träffar för alla föräldrar. 

Utbildning av föräldrar sker under fyra kvällar där kväll 1 handlar om att vara förälder 

idag, vanliga frågeställningar med lokal anknytning till att vara förälder just i det här 

området, kväll 2 handlar om barnkonventionen och socialtjänstlagen. Då är Rädda Barnen 

med och informerar. Föräldrarna får veta hur en utredning går till och att det finns 

många stöd för barn som behöver det. Kväll 3 handlar om samspel mellan barn och förälder 

och hur man kan stötta det. Kväll 4 tar upp uppdraget som föräldrarna har, vad ska 

man göra, vad får man för stöd. Innan föräldrar utbildas intervjuas de, och polis- och 

socialregister kontrolleras. ”Jordbroföräldrarna” får handledning en gång varannan 

månad av Rädda Barnen och familjecentralen, både enskilt och i grupp. 

Omfattning: Föräldrar har utbildats, men stödinsatsen har ännu ej startats. 

Nr 30. Föräldrar lär i samverkan 

Hur föräldrar får information om stödet: Inbjudan till utbildningskväll sätts upp i 

trappuppgångar i bostadshusen, och reklam för verksamheten sattes upp i affärer runt 

omkring. Information sprids även från föräldrar till föräldrar. 

Utformning: Utbildningskvällar med föreläsningar och möjlighet till diskussion som 

intresserade föräldrar och förskolans personal har planerat tillsammans. Våren 1999, 

fyra tillfällen: psykolog föreläste om ”Barns behov och utveckling”; psykolog samt 

pedagogkonsulent föreläste om ”Gränssättning”; socionom från familjerättsbyrån föreläste 

om ”Vårdnad och umgänge”; socionom/leg psykoterapeut föreläste om ”Hur blir 


72


jag en bra förälder?”. Hösten 1999, tre tillfällen: pedagogkonsulent föreläste om ”Gränssättning”; 

sociolog/vuxenpedagog föreläste om ”Hur utvecklar vi vår emotionella intelligens 

och kompetens?”; ”Trivselkväll” där alla föräldrar träffades och åt en bit mat och 

utbytte erfarenheter av verksamheten med varandra. Våren 2000, tre tillfällen: ”Hur går 

det till när vi som föräldrar hjälper våra barn att bli bra kompisar?”; ”Stress. Vad är 

egentligen stress?”; ”Låter sig skyddsänglar organiseras? Vad bidrar till att ge barn och 

ungdomar möjlighet att växa upp till välfungerande, trygga och omtänksamma vuxna.” 

Hösten 2000 och våren 2001, fem tillfällen: barnpsykolog föreläste om ”Det är svårt att 

vara förälder i dagens samhälle. Hur skall vi få tid och ork att räcka till för barnen? Hur 

skall man få barnen att lyssna och lyda? Hur skall man få syskon att sluta bråka? Hur 

skall man få barn att sova?”; skolpsykolog föreläste om ”Hur får vi våra barn att växa 

som personer?”; psykolog föreläste om ”Hur får vi barns ögon att glittra? Möten med 

och förhållningssätt till barn”; förskollärare föreläste om ”Musik och rörelse från första 

stund!” ”Hur man som förälder kan stimulera sitt barns utveckling med hjälp av musik, 

sång, rim & ramsor, dans och lek”; barnpsykolog föreläste om ”Hur får vi barnen att 

lyda? Syskonrelationer”. 

Omfattning: Har funnits sedan 1999. Under 1999 deltog 57 föräldrar, under hösten 2000 

och våren 2001 kom sammanlagt 60 föräldrar; många föräldrar kom flera gånger. 1999 

var 11 procent av deltagarna män och 89 procent kvinnor. 

Nr 31. Pappa-projekt 

Hur föräldrar får information om stödet: MVC och BVC. 

Utformning: Föräldraprojektet innebär att man startar från början. BVC-sköterska finns 

med redan på MVC under graviditeten då grupp startas. Gruppen fortsätter i intakt 

skick. Pappa-projektet innebär att pappa-ledare rekryteras av barnmorskor och BVCsköterskor, 

och därefter deltar i internatutbildningar tillsammans med sjuksköterskor 

från BVC och barnmorskor. Pappor, barnmorskor och BVC-sköterskor bildar team. 

Rekrytering av pappor sker på en introduktionsdag. Intresserade pappor blir anställda 

och får timpenning. Arbete med metodbok pågår. 

I föräldragrupperna träffas man och får välja vad som ska diskuteras. Formerna styrs 

inte uppifrån. Grupperna bestämmer om papporna ska ha enskilda träffar med pappaledare, 

eller om föräldrar vill träffas gemensamt, och delas upp i mammor och pappor en 

stund, för att återsamlas i slutet. Det är alltid en pappa-ledare som tar hand om papporna 

när de är i grupp. 

Omfattning: Är i inledningsskede. Teamutbildningar startade oktober-november 2001 

då sammanlagt 19 pappa-gruppsledare deltog. Sedan har det fortsatt och hösten 2002 

anmälde sig 85 män till internatutbildningen för att bli pappa-utbildare. Pappa-grupper 

startade i slutet av 2001. 

Nr 32. Almens familjeförskola 

Hur föräldrar får information om stödet: Via BVC, utredningsgruppen på barn- och 

familjeenheten, försörjningsenheten, från förskolan (eftersom man samarbetar). Föräldrar 

kommer även själva. 


73


Utformning: Gruppverksamhet för föräldrar och förskolebarn, sex familjer två förmiddagar 

varje vecka. Inledningsvis och vid avslutning i gruppen har man individuella samtal. 

Vissa familjer har enskilda samtal parallellt hela tiden. Pappor bjuds in särskilt, och 

det finns en manlig socionom som tar hand om dem. Det har inte blivit någon pappagrupp, 

utan de deltar i familjeförskolans sammanhang, men går undan en stund för sig 

själva. Arbetet sker med hela familjen. Arbetet i gruppen sker med flera familjer, men 

med olika fokus för varje familj, som närmas ur ett helhetsperspektiv, och en planering 

görs för tiden på familjeförskolan. Det kan ingå sådant som att pappan behöver komma 

igång att arbeta, eller det kan handla om strukturen i familjen. Samtalsmetodik och 

systemtänkande som teoretisk grund. På familjeförskolan lagar man mat och äter 

tillsammans, vilket gör det möjligt att arbeta med matsituationer. Marte Meo, en metod 

utarbetad av Maria Aarts i Holland, används. Den innebär att föräldrar och barn filmas, 

ledare tittar gemensamt med föräldrarna och diskuterar vad som är bra och förstärker det 

positiva. Även miljöterapi används. Det kan exempelvis handla om matsituationen. 

Hembesök förekommer. Två socionomer och en förskollärare som är utbildad specialpedagog 

träffar familjerna. 

Omfattning: Familjeförskolan har funnits sedan 10 år, vet ej hur många som fått stödet. 

Nr 33. Gruppverksamhet för föräldrar efter skilsmässa/separation 

Hur föräldrar får information om stödet: Föräldrar erbjuds insatsen på BVC, familjerådgivning, 

familjerätt, förskola osv. Reklamlappar delas ut. 

Utformning: Grupp om max åtta deltagare som träffas ett par timmar på kvällstid varannan 

vecka. Fika ingår. Utgångsläge för antal träffar är fem, men vanligtvis blir det tio 

gånger. Gruppledare är en psykolog och en socionom. Ibland är inledningen förberedd, 

annars utgår man från föräldrars frågor som kan gälla barn 0−6 år, att vara helgförälder 

osv. Gruppdeltagarna delar erfarenheter. Gruppledarna försöker se till att deltagarna får 

ut så mycket som möjligt. Alla kategorier av föräldrar blandas, men det före detta paret 

kan inte gå i samma grupp. Det finns inget särskilt kursmaterial, men det går att ta 

externt. Ofta dyker även samhällsfrågor upp, exempelvis kring vårdnadstvister. 

Omfattning: Har funnits i tio år, men har legat nere ibland. En grupp i taget i en 

kommun med en befolkning på drygt 50 000 invånare. 

Nr 34. Öppen förskola med familjeförskola 

Hur föräldrar får information om stödet: Information ges hos MVC, BVC och på 

socialkontoret. Resursteamet affischerar och ger ut foldrar om den öppna förskolan där 

detta stöd ingår. 

Utformning: Grupper om max åtta mammor och barn. Gruppen träffas tre timmar varje 

eller varannan vecka på förmiddagen. Ledare är en specialpedagog och en socionom. 

Gruppen börjar med att äta frukost, sedan är det sångsamling då barnen får öva att sitta 

stilla och lyssna, och föräldrarna ser hur ledarna som agerar som modeller gör. Ibland 

görs utflykter. Lunch görs av en mamma och en ledare medan den andra ledaren och 

övriga mammor tar hand om barnen. Modellering i samling och matsituation, samtal, 

taktil stimulering, sångstunder ingår. Möjlighet finns till enskilda samtal; gäller det 

vuxenproblem talar man med socionomen; gäller det barnproblem talar man med specialpedagogen. 

Visar det sig att någon råkat ut för misshandel i helgen ser man till att 


74


den får träffa psykolog osv. Det handlar mycket om stöd. När mammorna bekantat sig i 

familjeförskolan kan de slussas över till öppna förskolan. 

Pappadagar förekommer även på familjeförskolan. Papporna är då först med på samling, 

går sedan iväg en timme till egen grupp, kommer tillbaka och äter. 

Omfattning: Har funnits i 2,5 år. De flesta som erbjuds kommer och tittar först, och det 

finns ett visst bortfall. 

Nr 35. Familjeförskolan Bikupan 

Hur föräldrar får information om stödet: Mammorna handplockas utifrån behov. De 

fångas upp från förskolan där personalen sett att något inte är bra, från mödravården, 

BVC, IFO och tidigare även från öppna förskolan. Föräldrar ringer också själva. 

Utformning: Gruppträffar för max 6 mammor + barn + tre gruppledare. Gruppen träffas 

en gång i veckan hela läsåret. En del går ett år, andra två år. Gruppledarna är socionom 

(från socialtjänsten), distriktssköterska (landstinget) och projektledare (kommunen). 

Enskilda samtal med alla innan gruppen startar, där mammorna får motivera ”därför vill 

jag vara med”, sista gången utvärderas hur det blev. Gruppträffarna inleds med samling 

med fika och macka där man pratar om vad som hänt sedan senaste träffen, därefter 

samling med barnen. Teman som tas upp i gruppen är t.ex.: att sätta gränser, relationer 

till partnern, kommunikation (turtagning, hur man talar med och till varandra), friskvård, 

hälsa och kost både för barn och vuxna. Diskuterar också utifrån situationer som uppstår 

under träffarna, till exempel vid samling, att man ska ha sitt barn i knäet, att ha 

ögonkontakt med sitt barn och så vidare. 

Omfattning: Verksamheten har funnits i 5−6 år. En grupp i taget. 

Nr 36. Föräldragrupper 

Hur föräldrar får information om stödet: Det vanligaste är att föräldrarna rekryteras 

genom BVC-sköterskan, som ser behovet och frågar föräldrarna om de vill vara med i 

en grupp. 

Utformning: Grupper om cirka 7 föräldrar och 7 barn. Träffarna sker regelbundet en 

eller två gånger per vecka utifrån gruppens önskemål. Varaktigheten är mycket varierande, 

genomsnittlig tid blir ½−1 år, men någon grupp har hållit på i 3 år. Gemensamma 

aktiviteter med barnen och samtal. Innehållet i träffarna varierar utifrån olika behov, 

men utgångspunkt är att göra saker tillsammans med barnen, t.ex. sångstunder, och att 

föräldrarna lär sig sådant de behöver under tiden. Det kan handla om barns utveckling. 

Man arbetar mycket med samspelet mellan barn och förälder genom modellering, det 

vill säga ledaren visar, i situationer som uppstår, genom sitt agerande med barnen hur 

föräldrarna kan hantera liknande situationer. Hantering av olika situationer tas även upp 

i samtal. Barns behov behandlas. Det arbetas aktivt med att stödja och stimulera språket 

hos både svenska och tvåspråkiga föräldrar. 

Gruppledare är en förskollärare med fil kand i pedagogik, en BVC-sköterska och i vissa 

fall en psykolog. 


75


Omfattning: Uppgifter gäller 1998 till mitten av 1999. I stadsdelen fanns då en 

befolkning på cirka 6 500 invånare, av dessa var 568 barn i ålder 0−6 år. Med olika 

sorters grupper, nåddes 235 föräldrar med barn i ålder 0−6 år, alltså cirka 41 procent. 

Nr 37. Familjeförskolan i Familjens Hus 

Hur föräldrar får information om stödet: I de flesta fall har familjen fått information 

om verksamheten via BVC-sköterska, socialsekreterare på Familjecentrum, socialrådgivare 

eller förskollärare på Öppna förskolan i Familjens Hus. De har kommit på ett informationsmöte 

med sin kontaktperson och personal på familjeförskolan och därefter 

själva fått ta ställning till om de velat söka bistånd till en plats. 

Utformning: Grupp med maximalt fyra familjer (6−8 barn och deras föräldrar), som 

kommer till Familjeförskolan 5 timmar/dag fyra dagar i veckan mellan 8.30−13.00. 

Ålder på barn är från 0 år och upp till skolålder. En förskollärare och en socionom är 

ledare. En sjuksköterska från barnhälsovården är med i verksamheten 5 timmar/månad. 

Verksamheten fylls med samvaro, förskoleliknande aktiviteter barn-vuxen, sång och lek, 

samtal enskilt och i grupp med de vuxna. Dagsrutin: gruppen börjar med att fika, därefter 

samling med gemensam sångstund för barn och vuxna, följt av aktiviteter och lek. 

Lunch äts tillsammans, ibland tillagas den av föräldrar i gruppen, ibland kommer maten 

dit. Efter maten ordnar några med avdukning och plock i köket medan barnen har sagoläsning. 

Avslutning, påklädning och hemgång. Veckorutin kan se ut enligt följande: på 

måndag väljer barnen egen aktivitet och lek; på tisdag har man skapande aktivitet; på 

onsdag avslutas skapande aktivitet; på torsdag bakar man och lagar mat. Utifrån föräldrars 

utvärdering och önskemål observeras och nedskrivs individuell planering för varje 

barn avseende deras utveckling och lärande, en pedagogisk dokumentation, för att tydliggöra 

arbetet med varje enskilt barn; vuxengruppssamtal efter den gemensamma kaffestunden 

för samtal och fokusering på föräldrarollen. Leds av socionomen, förskolläraren 

tar hand om barnen. En eftermiddagsträff 1 gång/månad, utan barn, för att ge ökade kunskaper 

och tillfälle till diskussioner om barns behov och utveckling. 

Omfattning: Har funnits sedan oktober 1997. I december 1996 visade en kartläggning 

att det fanns 326 barn i behov av särskilt stöd. Barn med psykisk eller psykosocial 

problematik utgjorde 263 av de 326. Under perioden november 1997 till juni 2000 var 

12 mammor med sammanlagt 21 barn inskrivna. 

Nr 38. Gruppträffar 

Hur föräldrar får information om stödet: Information ges vid första föräldramötet på 

hösten på förskola och skola. 

Utformning: Grupper på 5−10 personer, oftast 10. Ibland har fler velat delta, och då har 

gruppen delats utom under första och sista träffen. Gruppen träffas tre gånger per termin 

à 1,5 timme, och fortsätter med detta under hela skoltiden. 

Arbetet har bedrivits utifrån olika studieförbunds material. Det vanliga är att grupperna 

diskuterar utifrån materialet. 

Grupperna är självgående. Varje grupp har valt en kontaktperson som arrangören har 

kontakt med i början och i slutet av läsåret. Det går även bra att ta kontakt på övrig tid. 

Arrangör är skolsjuksköterskan. 


76


Omfattning: Två förskolor och en skola ingår, ca 350 barn omfattas. På skolan har det 

varit åtta grupper. Ungefär en tredjedel av föräldrarna som erbjudits har valt att vara 

med. Även på andra skolor i kommunen har grupper startats och ungefär 150 och 200 

föräldrar deltar i de grupperna. 

Nr 39. Community Based Parent Education (COPE) 

Hur får föräldrar kännedom om insatsen?: Inbjudan skickas till alla aktuella familjer. 

Information ges på föräldramöten, och föräldrar som gästar pedagogiska kaféer inbjuds. 

Även annonser i lokal tidskrift och mun till mun. 

Utformning: Barn- och ungdomspsykiatrin använder COPE-metoden vid arbete med 

barn med uppmärksamhetsstörningar. Metoden är en kanadensisk modell för föräldrautbildning 

och upphovsmannen är Charles E. Cunningham. Personal inom förskole- och 

skolenheten i Ryd upplevde ett ökande antal barn med beteendeproblem och med tecken 

på psykisk ohälsa under senare år, vilket aktualiserade föräldrastödet i den formen men 

riktat till alla föräldrar. Arbetet sker utifrån COPE-manualen och är strukturerat. 

Gruppen består av 20 föräldrar och två samtalsledare som träffas 14 gånger à två timmar, 

en gång i veckan. Det bjuds på fika, och barnvakt tillhandahålls. I manualen finns 

särskilda teman och mål formulerade för varje tillfälle. Fyra huvudområden: 1. hur man 

uppmuntrar och förstärker positiva beteenden hos barn; 2. hur man förebygger negativa 

beteenden hos barn; 3. hur man hanterar negativa beteenden som uppstått; 4. konstruktiv 

problemlösning. 

Ett typiskt kurstillfälle: Social fas: deltagarna samlas, hälsas välkomna och överlämnar 

information och tips om t.ex. intressanta böcker, Internetlänkar m.m. Genomgång av 

hemuppgift: deltagarna redovisar och utbyter erfarenheter från den hemuppgift man haft 

under den gångna veckan sedan föregående träff. Visning och diskussion av videofilmade 

föräldramisstag: En till tre korta videosekvenser med föräldra-barn-samspel spelas 

upp. I mindre subgrupper (homogena grupper eftersträvas) diskuteras videovinjetterna 

med särskilt avseende på videoförälderns agerande gentemot barnet. Vilka fel och misstag 

gjorde föräldern? Vilka konsekvenser fick det eller kan det få? Vad kunde föräldern 

gjort annorlunda? Vilka fördelar skulle de alternativen ha? Lösningar formuleras och 

utformas på de problem videoföräldern konfronteras med. Diskussionsklimatet är öppet, 

inga idéer som kommer fram får förkastas, och det råder tystnadsplikt. I smågrupperna 

finns en ordförande och en sekreterare. Redovisning sker i storgrupp och en slutlig lösning 

formuleras under ledning av gruppledaren. Modellering: Gruppledaren visar tillsammans 

med en rollspelande förälder den föreslagna lösningen i ett föräldra-barnproblem 

av vardaglig karaktär. Brainstorming: Gruppen söker generalisera den aktuella 

tekniken till andra vardagssituationer, än den som modellerats. Varje deltagare ges möjlighet 

att finna tillämpningssituationer som passar med den egna familjens behov. Träning 

– Övning: Deltagarna rollspelar parvis eller tre och tre den aktuella tekniken. En 

förälder spelar ”barn” medan den andre ges möjlighet att pröva föräldrarollen. ”Föräldern” 

väljer själv tillämpningssituation i varje moment. Rollspelet följs av feedback från 

rollspelets ”barn”. Planering av hemuppgift: Varje deltagare väljer ut en eller ett par 

konkreta hemsituationer i vilka de avser att tillämpa den framarbetade tekniken under 

tiden fram till nästa kurstillfälle. Avslutning – Utvärdering: Kurstillfället avslutas med 

försök att lösa hinder för fortsatt deltagande, uppmuntran att nå frånvarande deltagare 

samt enkel utvärdering. 


77


En s.k. booster-session (”påfyllning”) erbjuds deltagarna ca tre månader efter 14:e 

kurstillfället. 

Samtalsledarna är i sin profession förskollärare, BVC-sköterska, skolsköterska och lärare, 

vilka alla fått en tre dagars utbildning utifrån COPE-manualen. Alla ledare är förankrade 

i skolverksamheten. Även övriga lärare i skolan har utbildats i COPE. 

Omfattning: Insatsen har funnits sedan hösten 2000. I första omgången skickades 195 

inbjudningar ut (alla aktuella föräldrar), 90 anmälde intresse, men endast 60 kunde tas 

emot. Således nåddes drygt 30 procent av de aktuella föräldrarna. I andra omgången har 

20 föräldrar tagits emot. Sammanlagt har då cirka 40 procent nåtts. 

Nr 40. De otroliga åren 

Hur föräldrar får information om stödet: Föräldramöten på förskolor och skolor. 

Information från personalgrupper inom förskola, skola, kyrka, BVC och socialtjänsten. 

Alla som har barn i förskolan får skriftlig information i brevlådan, delas även ut på föräldramöten. 

Tidningsartiklar har skrivits. 

Utformning: Stödet bygger på en metod utformad av Carolyn Webster-Stratton, USA, 

och är en gruppverksamhet. Innan grupperna börjar gör ledare hembesök och träffar föräldrar 

och gör Child Behavior CheckList (CBCL) som är en beteendesymtomlista. Föräldrarna 

fyller i huruvida föreslagna beteenden finns eller har funnits hos barnet under 

de senaste sex månaderna. Föräldrarna får även göra KASAM som är riktat till dem 

själva och behandlar känsla av sammanhang. CBCL och KASAM fylls också i efter 

kursens slut. 

Två ledare håller i grupperna, varav en är förskollärare och en är socionom. Dessa två 

har gått en tredagarskurs för metoden under ledning av Louise Hancock, medarbetare till 

Webster-Stratton som har utarbetat metoden. Ledarna plus minst 10 föräldrar träffas i 

grupp en gång i veckan sammanlagt 12 gånger, 2,5 timme på kvällstid. Träffarna inleds 

med kaffe, te och smörgås. Det finns barnvakt och barnen får kvällsmat. Föräldrarna 

tittar på förinspelade videoavsnitt, deltar i diskussionsövningar och gör hemuppgifter. 

Kring hemuppgifterna skriver föräldern en rapport för sig själv, en slags kortfattad dagbok. 

Bygger mycket på föräldrars egna erfarenheter. Gruppen tittar på några videoavsnitt 

varje gång, och funderar kring vad föräldrarna på filmen gör och hur barnen reagerar. 

Teman för träffarna är följande: Första träffen: Presentation och introduktion. Lek. 

Hur man leker med sitt barn. ”Stärk ditt barns självkänsla och uppmuntra till samarbete.” 

Att följa barnets initiativ. Andra träffen: Lek. Hur man leker med sitt barn – fortsättning. 

Anpassa tempot, ge barnet tid, värdet av uppmärksamhet, undvika maktkamp. 

Tredje träffen: Lek. Hur kan du hjälpa ditt barn att lära genom lek. Benämna vad barnet 

gör, kritikfällan, vara en bra åskådare. Fjärde träffen: Beröm. Att få barn att göra sitt 

bästa. Effektivt beröm, vanliga fällor. Femte träffen: Beröm och belöning. Att motivera 

ditt barn. Effektivt beröm, belöning. Sjätte träffen: Belöningssystem. Motivera ditt barn 

med konkreta belöningar. Skillnader mellan mutor och belöning, ”först-sedan” regeln, 

konkreta belöningar. Sjunde träffen: Effektiv gränssättning. Vikten av att vara tydlig, 

förutsägbar och positiv. Är alla tillsägelser nödvändiga, en tillsägelse åt gången, ge 

beröm när barnet lyder, ”när-då” regeln, varningar och påminnelser. Åttonde träffen: 

Effektiv gränssättning och ignorering. Ignorera dåligt uppförande. När barn inte gör som 


78


man säger, avleda, distrahera och ignorera vanliga fällor. Nionde träffen: ”Time Out” 

(TO) Hur genomföra gränser och regler. TO när barn slåss, hur använda metoden med 

små barn. Tionde träffen: TO när syskon slåss, TO-vägran. Elfte träffen: Andra konsekvenser 

och problemlösning. Logiska konsekvenser, telefonsyndromet, tv-syndromet, 

problemlösning. Tolfte träffen: Sammanfattning, planering för framtiden och avslutning. 

Mellan träffarna har ledarna telefonkontakt med föräldrarna. Det ingår i modellen. Hur 

det går med hemuppgiften efterfrågas, och om något särskilt dykt upp osv. 

Omfattning: Startat ht -02. En grupp under hösten. Planerar två grupper efter jul. 

Nr 41. Barn och familjesamtal 

Hur föräldrar får information om stödet: På familjecentrum, mödravården eller barnhälsovården. 

De båda sistnämnda initierar ofta kontakten. 

Utformning: Enskilda samtal med socionom, dels spontana och dels planerade. Insatsen 

kan vara vid ett eller flera tillfällen. De spontana samtalen kan äga rum vid gruppverksamheterna 

i Fröhusets Familjecentrum sittande på golvet med barnet eller i samband 

med fikastunden. Tillgång finns till enskilt rum. Familjecentrum erbjuder även familje- 

och parsamtal. 

Omfattning: Har funnits i drygt tre år. Under 2001 hade 17 familjer ett eller flera tidsbokade 

samtal. Spontana vägledande samtal förs regelbundet när familjecentrum är öppet. 

Nr 42. Kids & Dads 

Hur föräldrar får information om stödet: Information ges på Familjecentrum, och mun 

till mun mellan föräldrar. 

Utformning: Öppethus verksamhet för pappor (även styvpappor och helgpappor kommer) 

och barnen tre timmar varje lördag (utom sommaren). Pappor och barn umgås och 

leker, och papporna får tillfälle att utbyta erfarenheter. Mellan 5−30 pappor + barn kommer, 

i genomsnitt cirka 12 pappor + barn. Ibland bjuds mammorna in till t.ex. gemensam 

utflykt. 

Omfattning: Har funnits sedan 2000. Kommun och lokala företag subventionerar lokalhyran, 

för övrigt inga bidrag och heller ingen medlemsavgift. 

Nr 43. Diskussionsgrupp för föräldrar och skolpersonal 

Hur föräldrar får information om stödet: Föräldramöten, brev på olika språk skickas 

med barnen hem, personlig kontakt genom telefonsamtal osv. 

Utformning: Stödet ingår i ett projekt som heter För en tryggare framtid och är initierat 

av projektledarens idéer utifrån egna erfarenheter och tankar, som förälder och invånare 

i området. Området är mångkulturellt och projektledaren kommer själv från ett annat 

land. Projektet ska bygga broar mellan kulturer och arbeta för integration genom att göra 

föräldrar, både de som är födda i Sverige och de som inte är det, delaktiga i skola och 

samhälle. I projektet ingår stöd nr 43 och 44, och likaså utbildning för vuxna i data och 


79


engelska, musikaftnar, knytkalas, utflykter för föräldrar och elever, utställning för allmänheten 

osv. 

Diskussionsgrupper om 8−20 personer som utgörs av föräldrar och skolpersonal, som 

träffas en gång i månaden (tre gånger per termin) och diskuterar vilka behov som kan 

finnas hos föräldrarna. Utifrån dessa diskussioner anordnas föreläsningar med olika 

teman. Projektledaren arrangerar och håller i diskussionerna. 

Omfattning: Diskussionsgruppen träffas tre gånger varje termin. Under 2000-2001 

anordnades fyra föreläsningar utifrån diskussionsgruppens arbete, och 250 deltagare 

kom. 

Nr 44. Rundtur i skolan 










osv. 

Föräldrar inbjuds att familjevis besöka skolan, bli guidade runt, få provsmaka skolmaten, 

bekanta sig med miljön. 

Omfattning: Minst en familj per vecka, hittills har cirka 150 familjer besökt skolan. 

Nr 45. Skolan gör hembesök 










osv. Projektledaren säger att skolan ska vara en mötesplats och liknar den vid 

en by där alla möts och pratar med varandra. 

Idén att göra hembesök kom därför att föräldrar klagat över att skolan bara tar kontakt 

när det är problem med barnen. Nu tar skolan kontakt även när det inte är problem 

genom att göra hembesök. Det är skolans integrationskonsult (projektledaren) och skolkurator 

som går hem till elevernas familjer för att höra vad föräldrarna har för synpunkter 

på skolan och hur den kan förbättras. I familjens hemmiljö blir förutsättningarna för 


80


dialog bättre än på föräldramöten då föräldrarna ofta blir passiva mottagare av information. 

Integrationskonsulten är invandrare och skolkuratorn är svensk, vilket ses som viktigt 

ur integrationsperspektiv. 

Omfattning: Hembesök görs sedan ht 2002 två gånger per vecka (olika familjer). I skolan 

finns cirka 450 elever. 

Nr 46. Studiecirkel Växa tillsammans 

Hur föräldrar får information om stödet: Anslag i skolor bland annat. 

Utformning: Till grund för utarbetande av materialet ligger bl.a. betänkandet ”Stöd i 

föräldraskapet”, regeringsuppdraget ”Insatser för att stärka den alkoholskadeförebyggande 

verksamheten i skolan” och skolverkets studie ”Framgång i skolan”. Föräldrars 

engagemang och närvaro i skolan gör att barnen och ungdomarna klarar sig bättre i 

skolan, närvaron blir högre, och skolklimatet och skolan som lärande miljö förbättras, 

enligt en av utformarna till materialet. Växa tillsammans är ett studiecirkelmaterial 

ämnat för grupper på 7−10 personer som träffas tre-åtta gånger/termin. Varje träff utgörs 

av tre studietimmar med fikapaus då tid ges för reflektion och möjlighet att fånga upp de 

tysta. Diskussion kring studiematerialet som utgörs av fyra böcker; en för föräldrar till 

barn på lågstadiet, en för föräldrar till barn på mellanstadiet och två för övriga åldrar. 

Cirkelledare kan vem som helst vara. Om studiecirkeln finns inom ramen för en skolklass 

med föräldrar så kan det rent praktiskt fungera bra om läraren tillsammans med 

föräldrar tar på sig rollen som cirkelledare, både för att det kan vara svårt för en förälder 

att leda de andra och för att det ska bli kontinuitet i arbetet, så kan det vara bra om 

skolan håller i det. 

Innehåll i Växa tillsammans – Lågstadiet: Träff 1: Barnen, Föräldrarna och Skolan; träff 

2: Bästisar och polare; träff 3: Utrymme för lek; träff 4: Barnen och trafiken; träff 5: 

Barn och normer; och träff 6: Skolans innehåll. 

Innehåll i Växa tillsammans – Mellanstadiet: Träff 1: Fostran – Föräldrar, skola, 

samhälle; träff 2: Barnen, skolan och datorerna; träff 3: Skolan och föräldrarna i samarbete; 

träff 4: Kost, idrott och hälsa; och träff 5: Könsroller och mobbning. 




Nr 47. Parent management training-grupper (PMT) 

Hur föräldrar får information om stödet: På BUP, när de erbjuds insatsen. 

Utformning: PMT är en kognitiv och inlärningspsykologisk terapi, som används för att 

minska aggressivitet och utåtagerande hos barn. Programmet har utvärderats i USA. Stödet 

sker i gruppform där fem barn finns representerade, alltså upp till tio personer. Barnen 

har inte fått någon diagnos. Föräldragrupperna delas in i låg- och mellanstadiegrupper. 

Antal träffar är 10-12, 1,5 timme per gång, I början varje vecka, sedan varannan 

vecka, och inför den 12:e träffen går det tre veckor. Tiden mellan träffarna behöver vara 

av sådan längd för att föräldrarna ska hinna träna. Det som är aktuellt fångas upp, men 

det finns även olika teman. Föräldrarna får information och man diskuterar kring sådant 


81


som händer, och varför det händer. Föräldrarna ska känna igen sig i det som diskuteras. 

Föräldrarna får även hemuppgifter, saker som ska tränas, och vid nästa träff diskuteras 

utfall. Ledare är två legitimerade psykologer. 

Omfattning: I första skedet de som sökt till bedömnings- och behandlingsenheten. Från 

våren -03 kommer erbjudandet att spridas till sammanlagt fem BUP, och därefter 

ytterligare spridning. 

Nr 48. Gruppterapi för föräldrar 

Hur föräldrar får information om stödet: Vanligtvis genom de annonser som sätts in i 

tidningen. En tredjedel blir tipsade av andra som hört talas om grupperna, eller av en 

professionell kontakt. 

Utformning: Alla eventuella deltagare intervjuas först. Grupperna matchas utifrån social 

bakgrund, ekonomisk trygghet, ensamstående till heterogena grupper, där man ändå inte 

är ensam av sin ”sort”. I gruppen är det max åtta deltagare. Gruppen träffas en gång i 

veckan, ungefär två timmar, under skolterminerna. Kontrakt skrivs på ett år, men vanligtvis 

går deltagarna i tre terminer. Blandad metodik används: föreläsningar om exempelvis 

gränssättning, familjemönster, känslor, tonårsutveckling; rollspel; symboldrama. 

Diskussioner utgör största delen. Tankar, funderingar och reaktioner sedan senaste träffen 

diskuteras. Diskussionerna är fria, men inriktningen styrs till viss del av terapeuten. 

Det handlar om den egna tonårstiden, kontakten med ens egna föräldrar, hur den anknytning 

man haft till sina egna föräldrar påverkar dagens situation, möjligheter och begränsningar, 

känslor, värderingar som påverkar idag. Terapeuten är inte experten, det är 

föräldrarna själva. Terapeuten är socionom med steg-I-utbildning (del i psykoterapeututbildning). 

Co-terapeuter: en person som har lång erfarenhet av socialt arbete, och en 

annan person som har läst steg-I-utbildning med individualinriktad psykodynamisk 

grund under tiden som hon arbetat med grupper. 

Omfattning: Gruppverksamheten har funnits i sex år, och under den tiden har ett 50-tal 

personer deltagit. Varje termin tas ny grupp in. 

Nr 49. Människans barn – tonår 

Hur föräldrar får information om stödet: På föräldramöten, föreläsningar osv. 

Utformning: 5−10 personer, ibland fler, deltar i studiecirkeln. Antal träffar är från fem 

och uppåt, ungefär var tredje vecka eller en gång per månad. Varje gång brukar man 

hålla på i minst 2x45 minuter, oftast 3x45. Fikapaus på cirka 15 minuter ingår. Material 

består av tre videokassetter med tre olika filmer på varje kassett. Gruppen tittar på film 

och diskuterar utifrån den, men även sådant som känns aktuellt. Tonåringar berättar i 

filmerna kring olika teman om resan mellan barndom och vuxenvärld. Film 1: Jag och 

min kropp, handlar om fysisk utveckling, kroppsuppfattning, skönhetsideal, ätstörningar 

och överdrivet kroppsbyggande. Mediaforskare, psykolog och socionom deltar. Film 2: 

Tjejsnack – inte bara sex, handlar om tjejers syn på sex och kärlek, första kyssen och 

drömmen om den rätte. Sexualupplysare och jämställdhetskonsult deltar. Film 3: Killsnack 

om sex, handlar om killars sexualitet och föreställningar om sex och kärlek. Killar 

samtalar om egna erfarenheter osv. Sexualupplysare berättar. Film 4: I huvudet på en 

tonåring, handlar om vad tonåringar tänker på, drömmer och fantiserar om, och 

påverkan av bl.a. media. Medverkan av bl.a. en barn- och ungdomspsykiater och en 


82


präst. Film 5: Vem är jag? Handlar om sökande efter identitet, självkänsla, att pröva 

olika roller, naturlig nedstämdhet och tankar på liv och död. Barn och ungdomspsykiater 

och dramapedagog medverkar. Film 6: Du ska skita i vart jag går! Handlar om 

frigörelse och föräldrakonflikter, kamp för oberoende, behov av föräldrar och andra 

vuxna och om tid som bristvara. Barn- och ungdomspsykiater och psykologer 

medverkar. Film 7: Pappa, du behövs, handlar om hur skilsmässa påverkar tonåringens 

liv, om saknad efter en förlorad pappa. Psykolog, sociolog och familjeterapeuter 

medverkar. Film 8: En stor stark, handlar om risker under tonårstiden, om synen på 

alkohol och droger, rädsla för våld i ungdomsmiljöer, och om moral och etik. Medverkar 

gör alkoholläkare, personer från Maria Ungdom, och psykolog. Film 9: Den ljusnande 

framtid…, handlar om tankar och drömmar inför framtiden, vad man fick med sig ut i 

livet, hur skola och frånvaron av vuxna präglat tonårstiden. Medverkar gör lärare och 

framtidsforskare. 

Ibland har man cirkelledare, men när det är fråga om kamratträffar finns det inget behov 

av det. Ledare kan vara exempelvis förskollärare eller personal från BVC. Det går även 

att bjuda in aktuella personer, såsom psykolog, förskolepersonal, polis, BRÅ, fältassistent 

och så vidare. 

Omfattning: Svårt att säga eftersom det är olika förekommande lokalt. 

Nr 50. Föräldraskolan i Oxie – ”Upp till 19” 

Hur föräldrar får information om stödet: Anslag om Föräldraskolan på olika platser i 

stadsdelens centrum. Projektledaren har informerat om verksamheten vid klassmöten 

och vid olika konferenser. Även media har uppmärksammat Föräldraskolan. 1997 skickades 

inbjudan till cirka 1 000 hushåll med tonåringar eller blivande tonåringar. 1998 

skickades inbjudan med eleverna hem. 

Utformning: Projektledare hade tillsammans med föräldrar planerat storföreläsningskvällar. 

Exempel på teman: ”Varför råkar vissa ungdomar illa ut och inte andra?”; ”Tonåringar 

och droger – vad kan man göra som förälder?”; ”Med gemensamma krafter – om 

förhållningssätt till tonåringar”; ”Vad händer med tonåringen? Om tonårsutveckling och 

tonårsidentitet”. Projektledaren hade i förväg delat in de anmälda i grupper och indelningen 

fanns uppsatt i foajén i möteslokalen. Bokbord med litteratur om barn, ungdom 

och föräldraskap fanns väl synligt. I pausen före gruppdiskussionerna serverades frukt, 

juice och lite godis. Uppföljningsträff följde efter varje storföreläsning, där konkreta 

frågeställningar diskuterades i anslutning till föregående föreläsning och till dessa träffar 

bjöds även tonåringar in. Vid uppföljningsträffarna hölls först ett kort föredrag kring 

aktuellt tema, t.ex. ”Hur allt hänger ihop. Var finns vi som barn och vuxna i vår värld?”, 

”aktiva värderingar” osv. Därefter gemensam diskussion. Även ett annat upplägg har 

använts, nämligen fem utbildningstillfällen med enbart storföreläsningskvällar med 

olika föreläsare och med möjlighet till gruppdiskussioner. Även tonåringarna är välkomna. 

Teman har varit: ”Bilden av den hotfulla ungdomen”, om ungdomsproblem, media 

och den offentliga debatten; ”Att leda ett samtal och modeller för att förstå och styra 

samtal”; ”En kväll om dyslexi” inkluderande förevisning av material.”; studiebesök vid 

en ungdomsmottagning där en barnmorska informerade om verksamheten; ”En skola i 

förändring.” Skolledarna i Oxie informerade om skolans arbete. 


83


Omfattning: Har funnits sedan 1997. Under 1997 deltog 50−70 föräldrar per 

föreläsning. Till uppföljningskvällarna kom sammanlagt 30 föräldrar och två tonåringar 

vid tre av de fyra tillfällena, den fjärde fick ställas in på grund av för få anmälningar. 

Under våren 1998 deltog sammanlagt 75 föräldrar. Under hösten 1998 deltog 

sammanlagt 76 föräldrar under hösten. 

Nr 51. Föräldranätverk 

Hur föräldrar får information om stödet: När kontakt tas med socialtjänsten angående 

oro för tonåringen ska inbjudan ges att medverka i ett föräldranätverk. 

Utformning: Grupp bestående av sex till fjorton föräldrar. Gruppen träffas så länge 

behov finns. Två socionomer ansvarar för verksamheten. Grundförutsättning för träffarna 

är att föräldrarnas behov får styra i första hand. Behov av att prata av sig och dela 

med sig av upplevelser och händelser får stort utrymme. De ansvarigas roll är att ordna 

förutsättningar för mötena; skicka inbjudan, boka rum, ordna fika. Ledarna försöker 

hjälpa föräldrarna bli mer konkreta i att hitta sätt till ”självhjälp”. Ledarna försöker hjälpa 

föräldrarna i att hitta gemensamma regler och förhållningssätt gentemot barnen. Polisen 

har inbjudits en gång. 

Omfattning: Har funnits sedan 18 juni 2001 och under den tiden omfattat 14 föräldrar. 

Planer finns på utvidgning. Sex föräldrar har deltagit under hela tiden, några har fallit 

ifrån och några har tillkommit. 

Nr 52. Att våga se – Att bry sig 

Hur föräldrar får information om stödet: Information ges på första föräldramötet i 

klass 6 och efter föreläsningen som alla föräldrar inbjudits till. 

Utformning: Studiecirkel. Grupperna av föräldrar bildas klassvis och kan bestå av 7−30 

föräldrar. Blir man så många som 30 delas gruppen i två. Är man väldigt få kan två 

klasser slås samman. Studieförbundet rekommenderar minst 5−6 träffar, men det är valfritt 

och en del grupper träffas upp till 12 gånger. Studiecirkeln inleds ofta med en föreläsning 

för samtliga skolor i kommunen som upptakt. Tema för föreläsningen har bland 

annat varit ”Från riskfaktor till friskfaktor”, ”Nazism och nazistsymboler” och ”Ungdomar 

och idrott”. På föräldramötet för årskurs 6-föräldrar engageras kontaktpersoner 

som blir förbindelselänk mellan anordnare och föräldrar. Kontaktpersonerna har en 

gemensam träff där man tar upp ”varför en föräldrautbildning mot droger?”, ”att delta i 

studiecirkel”. Därefter startar själva studiecirkeln. Det brukar bli en träff på höstterminen 

och resten på vårterminen. I studiecirklarna diskuteras olika teman. Förslag till 

teman finns i studiematerialet, men föräldrarna bestämmer själva vad man vill diskutera. 

Vanliga teman är alkohol och narkotika, tobak, sex och samlevnad, insyn i barnens 

användande av IT, hur barnbidraget används, bredvidgång med Nattvandrarna. Grupperna 

sköter själva träffarna, men har tillgång till resurspersoner som kommer och berättar 

om olika saker. Resurspersonerna är mycket viktiga. De kan komma från polisen och socialtjänsten, 

de kan vara fältassistent, barnmorska, banktjänsteman, skolsköterska och 

IT-ansvarig. Efter gruppträffen tar föräldrar med en diskussionsfråga hem för att diskutera 

med sitt barn. Sista träffen kommer föräldrarna överens om vilka gemensamma 

regler och förhållningssätt man ska ha till sina och andras barn. Detta dokument redovisas 

sedan för barnen i klassrummet. Folkhälsoplanerare utgör kontakt för hjälp med 

material och lokaler. För övrigt är grupperna självgående. 


84


Omfattning: Insatsen har funnits i sex år. Under åren 1998 och 1999 fanns i två kommuner 

sammanlagt 617 respektive 623 elever. Föräldrar som deltagit vid minst tre tillfällen 

var under denna tid 321. Antalet varierar från år till år och mellan kommuner. Flest nås i 

de små kommunerna. Snittet blir ungefär 60 procent per år. 

Nr 53. Familjecirklar 

Hur föräldrar får information om stödet: Information ges på första föräldramötet på 

höstterminen i årskurs sju. 

Utformning: Temadiskussioner i grupp och föreläsningar. Första gången ett gemensamt 

föräldramöte för alla. Följande fyra gånger träffas alla tillsammans först och har därefter 

gruppdiskussioner. Cirklarna inleds med en gemensam timma där ett aktuellt tema tas 

upp. Olika personer håller i olika teman. Därefter samlas man och diskuterar i smågrupper. 

Grupperna träffas tre gånger per termin under två terminer. Två timmar är avsatt 

per gång, men det brukar inte räcka. Upplägget kan se ut som följer: Första träffen 

talas om förväntningar på skolan. Andra gången är första cirkelträffen. Tredje gången 

kanske elever (det finns 25 stödkamrater på skolan) talar om trygghet, fjärde gången 

kommer en gästföreläsare som talar om tonårs- och föräldraroller, femte gången kommer 

någon lokal person exempelvis en polis, någon från kyrkan, en fritidspedagog. Sista 

gången gemensamt möte som kallas extra föräldramöte, då alla träffas under mer sällskapliga 

former. Föräldrarna får diplom, elever uppträder, rektor kåserar osv. Klassföreståndaren 

fungerar som cirkelledare, om denne inte har kunnat har skolpsykolog eller 

skolsköterska ryckt in. Det finns ingen speciell utbildning för att vara cirkelledare, men 

däremot finns tillgång till handledning vid behov från psykolog. 

Första 10 åren användes cirkelbok, men efter utvärdering av föräldrar har man numera 

särskilda diskussionsfrågor istället. Exempel på diskussionsfrågor: Hur har skolan klarat 

sin viktiga roll: att ge alla barn en grund för positiv identitet?; Hur kan föräldrar och 

skola samarbeta i detta att skapa en grund för positiv identitet?; Hur ser det stödjande 

sociala nätverket runt era ungdomar ut? Samverkar, stöttar och hjälper ni vuxna varandra?; 

Frigörelse kräver tillgängliga, tydliga vuxna som successivt vågar släppa taget. 

Hur klarar vi vuxna av detta idag? 

Föräldrarna skriver kontrakt om att man ska kontakta varandra om man upptäcker något 

kring varandras barn, och att man ska kunna ringa och fråga när ens barn säger att det 

ska sova över och så vidare. 

Omfattning: Har funnits i 19 år. Cirka 200 elever börjar årskurs sju varje år. 100-120 

föräldrar deltar per år. 

Nr 54. Föräldrar bryr sig 

Hur föräldrar får information om stödet: På föräldramöten och allmänna upprop på 

hösten, då NBV är med och informerar om möjligheter och resurser som finns för att 

starta studiecirklar. Lappar skickas med barnen från skolan. Det har även hänt att föräldrar 

engagerats, så att de skapat ett nätverk redan före föräldramötet. 

Utformning: Studiecirkel med tre till 12 deltagare. Vanligtvis cirka åtta personer. Minst 

tre träffar – nio studietimmar. I genomsnitt träffas grupperna fem – sex gånger. Ett mate- 


85


rial som används ibland heter Rötter och vingar (Christer Jonasson), ett annat Människans 

barn – tonår (videofilmer och studiehandledning). Även annat material än det 

nämnda kan förekomma. Utöver arbete med materialet så diskuteras egna frågor. Föreläsningar 

med efterföljande frågestund förekommer också. Varje grupp har en cirkelledare 

som är en av föräldrarna. 

Parallellt med föräldragrupperna får barnen ANT-undervisning av alkohol- och drogförebyggande 

ungdomsgrupper som finns på varje årskurs 7-9 skola. Föräldrarna 

erbjuds också denna undervisning på föräldramöte. Programmet varar 1,5 timme, och 

där varvas fakta med värderings- och attitydövningar. 

Omfattning: Insatsen har funnits i 12 år. Cirka 200 barn går i klass sex varje år. Siffror 

på antal deltagande föräldrar: 1991/92 deltog 194 föräldrar; 1992/93 138 deltagande; 

1993/94 likaså 138 deltagande; 1994/95 144 föräldrar deltog; 1995/96 99 föräldrar deltog; 

1997/98 163 deltagande föräldrar. 1998 avslutades projektet, och har därefter pågått 

i blygsam skala, men sedan 2001 har det åter dragits igång. 

Nr 55. Föräldracirklar 

Hur föräldrar får information om stödet: På föräldramöten och allmänna upprop. 

Utformning: Ingår i ett projektkontext som riktar sig både till barn, lärare och föräldrar. 

Barn i årskurs 6 i tre stadsdelar i Göteborg får åka på ett tre-dagars SANT-läger 

(Sniffning, Alkohol, Narkotika och Tobak). Där får de en blandad teoretisk undervisning 

med traditionella föreläsningar, värderingsövningar och eget aktivt sökande efter information. 

Uppföljande insatser i form av fritidsaktiviteter och annat till barnen. Skolpersonal, 

dvs. lärare, vaktmästare, skolkökspersonal, utbildas också i SANT för att kunna 

stödja de attityder och värderingar som eleverna fått med sig från lägret. Olika utrymmen 

för dialog mellan skola, föräldrar och ungdomar skapas, och kommer att ledas av 

SANT-pedagoger, skolpersonal eller föräldrar. Uppföljning sker genom att de SANTpedagoger 

eleverna träffat på lägret både träffar elever och föräldrar vid återkommande 

träffar hela läsåret. 

Föräldrar inbjuds till tre träffar med föreläsningar i SANT-kunskap. Därefter inbjuds 

föräldrarna till dialoggrupper där ett antal frågeställningar knutna till kvällens tema 

behandlas. En gruppledare sammanfattar och dokumenterar. Efter avslutade föräldramöten 

erbjuds föräldrar som önskar fördjupad utbildning möjlighet att bli cirkelledare. 

Föräldrar erbjuds vidare att delta i studiecirkelverksamhet med t.ex. materialet Vingar 

och Rötter. 

Omfattning: Har funnits under ett par år, och är under förnyelse. 

Nr 56. Steg för steg 

Hur föräldrar får information om stödet: Information ges på föräldramöten, och föräldrarna 

har möjlighet att anmäla sig direkt. Brev med information har skickats hem till 

familjerna. 

Utformning: Idén kommer från ett program som heter Strengthening Families Program 

och som utformats i USA. I Stockholm har programmet utgjort ett pilotprojekt på två 

skolor i Stockholm, som nu följs upp med ett större projekt där modellen testas genom 


86


att programmet körs i 10 skolor och 10 andra skolor utgör kontrollgrupp, sedan görs en 

uppföljning efter två år. 

Utbildningen som sker i två omgångar; en omgång när barnen går i årskurs 6, och den 

andra omgången i årskurs 7. En del är riktad till barnen, och en del till föräldrarna. 

Barnens och föräldrarnas möten sker på samma dag. Under de båda omgångarna träffas 

man en gång i veckan med något undantag (exempelvis påsklov). Klassläraren och en 

ledare har hand om barnen på skoltid, och samme ledare träffar sedan föräldrarna på 

kvällen. Ledarna är exempelvis pensionerade lärare eller skolledare som är frikopplade 

från skolan, men som vet hur det är i barnens skola. De får två dagars utbildning. 

Läraren som sköter undervisning tillsammans med ledare får en dags utbildning. 

Årskurs 6: Sex träffar för vardera barn och föräldrar, och en sjunde gemensamt. Två 

klasstimmar/vecka (vilket varit i underkant) för barnen. 

Klasslärare med hjälp av ledare (samma ledare som föräldrarna har) arbetar med barnen 

i lekform. De klipper, klistrar, diskuterar, tittar på en videofilm och gör ”framtidskartor” 

(drömmar och mål). Barnen arbetar med: Drömmar och mål (framtidskartan, och hur 

man kan ta små steg för att nå mål); att uppskatta sina föräldrar (förstå påfrestningar och 

stress som både ungdomar och föräldrar utsätts för, se saker ur föräldrarnas synvinkel, 

uppskatta det föräldrarna gör för ungdomarna); att hantera stress (förstå vad som kan 

orsaka stress, känna igen symtom på stress, lära sig stresshantering); att följa regler (lära 

sig att både vuxna och barn har regler och ansvar, varför det finns regler, och att det går 

bättre om man följer reglerna); att hantera kompistryck i tre steg där man även tränar 

med rollspel och rollbyten (steg 1: förstå att alkohol och droger är hinder i vägen för att 

uppnå målen, lära sig stå emot kompistryck; steg 2: fortsättning av, förstå att alkohol 

och droger är hinder i vägen för att uppnå målen, lära sig stå emot kompistryck, veta 

vem som är en god vän; steg 3: under familjekvällen; hur stödja ungdomar i hanteringen 

av kompistryck). Under familjekvällen tas även värdet med familjeråd upp. 

Föräldrarna får 30 minuter för återknytning av vad barnen gjort tidigare på dagen, bland 

annat tittar de på barnens framtidskartor. Sedan följer video + diskussion. Videofilmen 

styr, föräldrarna tittar en timma på film med bestämda avbrott för diskussion. Därefter 

följer en timmas ytterligare diskussion + praktiska uppgifter. Föräldrarnas träffar tar 

upp: kärlek och gränser (förstå problemen med tonåringar, balansera kärlek och gränser, 

stödja ungdomars drömmar och mål); regler och respekt (förstå hur ungdomar i den här 

åldern är, skapa familjeregler, använda ”jag-budskap”); uppmuntran och relationer (ge 

beröm för att förstärka positivt beteende, använda ”poäng-kort”, bygga upp en positiv 

relation); förmåner och sanktioner (behålla sitt lugn, ge små arbetsuppgifter, ta bort 

förmåner, stora påföljder för stora problem); lyssna och förstå (undvika sträng kritik, 

lyssna på ungdomars känslor, möta ungdomars grundläggande behov på ett positivt 

sätt); risker och skydd (skydd mot alkohol och droger, stödja ungdomarna i skolan, ”se 

efter” sina ungdomar); familjekväll (stödja ungdomar i hanteringen av kompistryck, 

förstå värdet med familjeråd). Det finns en s.k. verktygslåda med 17 verktyg som lärs ut 

till föräldrarna. 

I årskurs 7 fortsätts med fyra träffar för vardera barn och föräldrar och en femte gemensam. 


87


Ämnen för barnens träffar: Konflikthantering, skaffa goda vänner, bli lyssnad på, 

repetera hantering av kompistryck och familjekväll om konflikter kring alkohol, droger 

och tobak. Ämnen för föräldrarnas träffar: Hantera egen stress, kommunikation vid 

konflikter, repetera kärlek och gränser, repetera hantering av kompistryck och familjekväll 

om konflikter kring alkohol, droger och tobak. 

Omfattning: Alla på de två skolorna har nåtts av erbjudandet. I ena klassen har 22 av 28 

elever och deras föräldrar deltagit. I andra klassen har 14 av 24 deltagit, således 69 

procent. 

Nr 57. Växa tillsammans 

Hur föräldrar får information om stödet: Anslag i skolor bland annat. 

Utformning: Till grund för utarbetande av materialet ligger bl.a. betänkandet ”Stöd i 

föräldraskapet”, regeringsuppdraget ”Insatser för att stärka den alkoholskadeförebyggande 

verksamheten i skolan” och skolverkets studie ”Framgång i skolan”. Föräldrars 

engagemang och närvaro i skolan gör att barnen och ungdomarna klarar sig bättre i 

skolan, närvaron blir högre, och skolklimatet och skolan som lärande miljö förbättras, 

enligt en av utformarna till materialet. Studiecirkel bestående av ungefär 7−10 personer 

som träffas tre-åtta gånger/termin. Varje träff utgörs av tre studietimmar med fikapaus 

då tid fås för reflektion och möjlighet att fånga upp de tysta. Diskussion kring 

studiematerialet som utgörs av fyra häften varav ett för föräldrar till tonåringar och de 

andra riktade till övriga åldersgrupper. Cirkelledare kan vem som helst vara. Om 

studiecirkeln finns inom ramen för en skolklass med föräldrar så kan det rent praktiskt 

fungera bra om läraren tillsammans med föräldrar tar på sig rollen som cirkelledare, 

både för att det kan vara svårt för en förälder att leda de andra och för att det ska bli 

kontinuitet i arbetet, så kan det vara bra om skolan håller i det. 

Innehåll i Växa tillsammans – Högstadiet: Träff 1: Från barn till tonåring; träff 2: TV:n 

som fostrare; träff 3: Alkohol, Narkotika, Tobak; träff 4: Skolans innehåll och målsättning; 

och träff 5: Samarbete skola-hem. 




Nr 58. Eleven i centrum, föräldrar i nätverk, Projekt Troja, 

Hur föräldrar får information om stödet: Inbjudan gick ut till alla föräldrar om föräldraträff. 

På föräldraträffen informerades om nätverket. Föräldrarna ringdes upp och 

bjöds in inför varje träff, åtminstone i början. Därefter rings de som upplevs behöva bli 

uppringda för att komma. 

Utformning: Verksamheten ingår i Projekt Troja som riktar sig både till föräldrar och 

elever. Eleverna läser på Individuella programmet. Föräldrarna samlas 10−15 stycken i 

en gruppverksamhet. Träffarna är varannan vecka under de två terminer barnen går på 

skolan, cirka 2,5 timmar varje gång. Gruppen träffas klockan 18.00 och börjar med att 

äta tillsammans (för att inte någon förälder ska vara hindrad att delta på grund av att de 

inte hinner äta). I början serverades mycket fin mat, men övergång till plockmat bidrog 

till att lätta på stämningen. Samtalet dras igång av samtalsledare utifrån olika ämnen, 


88


och fortsätter fritt med öppna diskussioner. Diskussionerna leds av samtalsledare som 

tar upp olika ämnen, t.ex.: familjens frukostvanor; alkohol och tider. Två ämnen per 

kväll brukar avhandlas. Det förekommer föreläsningar med därefter följande diskussioner. 

Föreläsare kan vara polis, socionom, person från RFSU. Aktiviteter tillsammans 

med barnen förekommer också. Den person som hade föräldragrupperna i början hade 

utbildning som behandlingsassistent och personen som sedan haft hand om det hela, har 

en bakgrund som polis sedan 25 år. 

Omfattning: Projekt under ht -01 och vt -02, 16 av 21 inbjudna föräldrar deltog. 

Nr 59. Family Ties 

Hur föräldrar får information om stödet: Annonser, närradio, föräldramöten, vid föreläsningar 

och direktkontakt. 

Utformning: Inleds med en föreläsning. Därefter gruppverksamhet, varierar med cirka 

8−10 deltagare, som träffas 10 gånger. Till föreläsningarna går allmän inbjudan ut. 

Olika tolkar finns till förfogande. Grupperna samlas kring respektive tolk under föreläsningen. 

Efter föreläsningen erbjuds föräldrar anmäla sig till gruppverksamhet. 

Försökt skapa homogena grupper utifrån språk. De flesta kan svenska hyfsat. Gruppverksamheten 

har varit något ostrukturerad. Sådant föräldrar anser aktuellt tas upp, men 

det har funnits planerade ämnen ifall det skulle behövas. Handläggare från barn och 

individomsorgen är med och likaså en extra person som håller fokus på metoden. 

Omfattning: Har varit projekt under två år, men är fr.o.m. oktober 2002 ordinarie verksamhet. 

Fyra grupper har gått under 2002 och ungefär samma 2001. 

Nr 60. Grundutbildning för Nattvandrarna 

Hur föräldrar får information om stödet: Utbildningsansvarig i riksnätverket för Nattvandrarna 

i samarbete med Studiefrämjandet kontaktar nattvandrarföreningar. 

Utformning: Studiecirkel med ungefär 10 deltagare som träffas cirka sex gånger, en 

gång i veckan eller kanske utspritt över en termin. Cirkeldeltagarna får tillfälle att utifrån 

egna kunskaper och erfarenheter diskutera med andra nattvandrare, samt få kontakter 

med och få egna frågor besvarade vid mötet med olika fackmän från bl.a. polis, fältassistent, 

brottsförebyggande råd, Röda Korset, Föräldraföreningen mot narkotika. Områden 

som tas upp i studiehandledningen är 1. Värderingar, fördomar och människosyn; 

2. Att arbeta med ungdomar; 3. Lag och rätt; 4. Droger; 5. Första hjälpen, och 6. Brottsförebyggande 

arbete. Varje träff handlar om ett område. 

Omfattning: Startades hösten 2002. Beräknar att starta 150 studiecirklar under 2003. 

Nattvandrarna har cirka 300 medlemsföreningar där ungefär 3 000 föräldrar är med. 


89

Föräldrastöd i Sverige år 2002, 524 kB - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?