För nu ska vi fira studenten! - Statens folkhälsoinstitut

För nu ska vi fira studenten 

En redovisning av hur studenten firas i 

gymnasieskolor i Jämtland, Västerbotten och 

Örebro län 

www.fhi.se 

A 2008:03

© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND A 2008:03 

ISSN: 1653-0802 

ISBN: 978-91-7257-569-1 

REDAKTÖR: LISEN SYLWAN 

RAPPORTFÖRFATTARE: LENA KARLSSON 

INTERVJUFÖRFATTARE: BIRGITA KLEPKE

Innehåll 

FÖRORD....................................................................................................... 4 

INLEDNING.................................................................................................. 5 

Student 08..................................................................................................... 6 

Gymnasieelevers alkoholvanor ............................................................................ 7 

STUDIENS SYFTE OCH METOD............................................................................... 9 

Syfte och frågeställningar.................................................................................. 9 

Metod............................................................................................................ 9 

STUDENTFIRANDE I TRE LÄN ...............................................................................10 

Jämtlands län ................................................................................................10 

Östersund .................................................................................................. 10 

Bräcke ...................................................................................................... 11 

Röster från fältet ........................................................................................ 11 

Västerbotten .................................................................................................13 

Umeå ....................................................................................................... 13 

Lycksele .................................................................................................... 14 


Örebro län.....................................................................................................17 

Örebro...................................................................................................... 17 

Lindesberg ................................................................................................. 18 

Degerfors .................................................................................................. 18 


SAMMANFATTNING OCH GODA RÅD.......................................................................22 

Nya traditioner, nya problem ............................................................................22 

Fira studenten utan alkohol – går det? .................................................................22 

Goda exempel från tre län ................................................................................23 

Polisen...................................................................................................... 23 

Krögaren ................................................................................................... 23 

Skola och kommun........................................................................................ 23 

REFERENSER...................................................................................................25 

3 

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

Förord 

Studenten är förknippad med glädje, frihet och gemenskap. Men tyvärr också med 

mycket alkohol. Flera skolor noterar att studentfirandet numera startar tidigare under 

vårterminen, är stökigare och att yngre elever dras med i de äldres festande. Den enda 

stora gemensamma studentfesten har på många håll ersatts av många fester arrangerade 

av vinstdrivande eventbolag. 

De flesta gymnasieskolor har någon typ av alkohol- och drogpolicy. Men i samband 

med studentfirandet frångår många skolor denna policy och tillåter berusade elever i 

skolans lokaler. 

I de fall där skolan tillsammans med eleverna utformat alkoholfria avslutningar och 

noga informerat om förändringarna har detta bemötts väl. 

4 


Inledning 

Över hundratusen elever ser i år fram emot att fira studenten (1). Att ta studenten var förr förunnat ett 

fåtal ungdomar och starkt förknippat med vuxenblivande. Idag är bilden en annan, i stort sett alla 

ungdomar går ut gymnasiet och firandet har därmed ändrat karaktär (2). Men fortfarande är studenten 

intimt förknippat med glädje, frihet och gemenskap – och tyvärr, mer än någonsin, med alkohol. 

En trend som blivit allt vanligare i Stockholm är festfixare med eventbolag som profilerar sig på 

studentskivor för gymnasieelever. Festfixarna kontaktar gymnasieskolorna med lockande erbjudanden 

om att förlägga studentfesten på någon av stadens populära restauranger och krogar. Festfixaren 

fungerar som en mellanhand mellan eleverna och krogarna (3). Det är således en eller flera elever som 

bjuder in till festen medan festfixaren står för bokning av lokaler, bar- och serveringspersonal, väktare, 

städning mm. Festerna förläggs vanligtvis till kvällar då krogarna normalt har få gäster, ofta måndag 

till torsdag. Trots det måste populära lokaler bokas långt i förväg. För att festen ska bli billig för 

studenterna och lönsam för festfixaren krävs att så många biljetter som möjligt säljs. 

Eftersläppsbiljetter säljs till ett lägre pris till kompisar som inte deltar under själva middagen. För 

festfixaren är det främst alkoholförsäljningen vid eftersläppet som ger ekonomisk utdelning (3). 

Kampen om eleverna har ökat kraftigt och festfixarna kommer med allt kraftfullare erbjudanden för att 

locka eleverna att anordna fester. På ett eventbolags hemsida får man veta att middagen för 25 elever 

är gratis om studentfestarrangören förbinder sig att sälja ett visst antal eftersläppsbiljetter. Andra 

lockar med vimmelfotografer, limousiner, gratis välkomstdrinkar, affischer mm 1 . 

Det är bland annat i samband med eftersläppet som problemen kring festerna uppstår enligt polisen. 

För att många biljetter ska bli sålda tvingas arrangören ibland att vända sig utanför den egna 

bekantskapskretsen (4). Det förekommer till och med att eftersläppsbiljetter har lagts ut till försäljning 

på köp- och säljsajter som Blocket. Inte underligt då att risken är stor att ”fel” ungdomar kommer till 

festen. 

Den snabbt växande trenden med studentfester har fört med sig att avgångseleverna går på flera 

studentskivor under vårterminen: den fest de själva arrangerar, kompisgängets fester och kanske något 

eller några ”eftersläpp”. Säsongens första studentskivor äger rum flera månader före själva 

studentavslutningen på vardagskvällar under pågående skolveckor. 

Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning av antalet studentskivor. Enligt en representant 

från Stockholms läns landstings pilotprojekt Student08 var det år 2007 cirka 500 studentskivor och i år 

ca 600 i stockholmsregionen. Av de eventbolag som har egna hemsidor framgår att det i 

stockholmsregionen finns 5 - 10 festfixare som enbart riktar sig till avgångseleverna på gymnasiet 2 . 

Från att ha bedrivit verksamheten som en hobby kan några festfixare försörja sig året runt på 

studentskivor (3). Än så länge är denna typ av studentskivor vanligast i Stockholm men trenden 

sprider sig i landet. En festfixare arrangerar även fester i Göteborg och Malmö samt abonnerar bussar 

som skjutsar elever från Uppsala och Norrtälje till festerna i centrala Stockholm 3 . 

1 Undersökningen av erbjudanden på eventbolagens hemsidor gjordes i början av april 2008. 

2 Undersökningen gjordes i början av april 2008. 

3 Undersökningen gjordes i början av april 2008. 

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 

5

Negativa effekter av denna trend är ett kraftigt ökat ungdomsfylleri med därtill hörande stök och bråk 

(4). Flera krögare väljer bort studentskivor eftersom ungdomarna är ovana krogbesökare och själva 

sätter reglerna i den abonnerade lokalen (4-6). Polisens utredare har sett ett tydligt samband mellan 

ökad misshandel och studentskivorna (7). Fylleri i kombination med eftersläppsbiljetter som säljs till 

ungdomar utanför bekantskapskretsen resulterar i bråk och misshandel när festen närmar sig sitt slut 

och ungdomarna börjar röra sig ute på stan (4, 6). Maria Ungdom i Stockholm har noterat ett ökat 

antal ungdomar som förts till kliniken på grund av alkoholförgiftning (8). 

Studentfirandet handlar dock inte bara om de ovan beskrivna studentskivorna. En mängd traditioner 

förknippas med studenten: champagnefrukost, studentbaler, karnevaler och flakåkning. Syftet med 

denna rapport är att med utgångspunkt från några län belysa de större arrangemang och eventuella nya 

trender där alkoholen har kommit att ingå som en viktig del. 

Student 08 

Med utgångspunkt i det ökade studentfirandet och de problem som följt i dess spår har STAD (en 

sektion inom Beroendecentrum Stockholm, Stockholms Läns landsting) startat ett samarbete med 

polisen, krogarna och Södersjukhuset i Stockholm. Idén med projektet är att öka kommunikationen 

mellan krögare, polis, festfixare, landstinget och eleverna och därigenom stävja de negativa effekterna 

av firandet och uppnå ett riskfritt firande (5). Projektet har följande upplägg: 

– STAD ansvarar för informationen till eleverna och anordnar speciella utbildningskvällar där de 

elever som arrangerar festerna informeras om regler gällande utskänkning av alkohol, 

krogvakternas befogenheter etc. 

– Polisen står för information riktad till de krogar som har studentskivorna. Man ger praktisk 

information och stöd samt berättar att man planerar att besöka samtliga krogar de kvällar 

studentskivorna äger rum. 

– När de arrangerande eleverna kvitterar ut de biljetter som de sedan ska sälja, finns representanter 

från STAD, polisen och restaurangbranschen på plats. De informerar eleverna om regler och 

förhållningssätt på krogen: att ungdomarna inte kommer in på krogen alternativt åker ut om de är 

berusade, att de inte får köpa mer alkohol om de är för påverkade och att det är vakt- och 

krogpersonal som har rätten att göra den bedömningen (9). De uppmuntrar också eleverna att 

försöka få en minnesvärd och rolig fest utan negativa följder som fylleri och misshandel. 

– Tillsammans med biljetterna får eleverna också STADs informationskort med upplysning om vilka 

regler som gäller för alkohol på krogen, krogpersonalens skyldigheter vid försäljning av alkohol, 

att det är förbjudet att använda falsk eller lånad legitimation etc. Totalt ska 15 000 informationskort 

delas ut till eleverna. 

– Under två veckors tid i maj månad genomför STAD en blåsstudie där man är ute med två team 

varje natt kl. 00-04 och promilleblåser studentfestdeltagarna under och i anslutning till deras fester. 

Detta ska resultera i en rapport om ungdomarnas genomsnittliga berusningsnivå med avseende på 

olika variabler som ålder, skola, festarrangör, krog etc. 

Efter projektets slut kommer STAD att göra en utvärdering av projektet samt utvärdera hur eleverna 

uppfattat kampanjen. Redan tidigt under våren fick projektet mycket uppmärksamhet i massmedia. 


6

Gymnasieelevers alkoholvanor 

Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN, utför årligen rikstäckande 

enkätundersökningar av skolungdomars drogvanor för elever i årskurs nio samt på gymnasiets andra 

år. Den senaste undersökningen av skolelevers drogvanor från 2007 visar att åtta av tio ungdomar i 

gymnasiet år 2 någon gång varit berusade och att hälften varit berusade någon eller några gånger i 

månaden, se tabellen. 

Tabell 1: Alkoholkonsumtion bland elever, gymnasiet åk 2, procentuell fördelning efter kön. 

Informationen hämtad från CAN, rapport 108. 

2007 

Alkoholkonsumenter 

2007 

Någon gång varit 

berusad 

2006 

Berusad under 

månaden* 

Flickor 85 80 47 

Pojkar 83 79 51 

* Sammanslaget av elever som druckit sig berusade ”någon gång/vecka”, ”ett par ggr/månaden” samt ”någon gång i 

månaden”. 

På frågan om ungdomarna trodde att deras föräldrar kände till hur mycket alkohol de drack, svarade 

hälften att föräldrarna hade god kännedom (10). Ett fåtal trodde att föräldrarna inte hade någon som 

helst kännedom om deras drickande. De negativa konsekvenser som alkoholdrickandet enligt 

ungdomarna förde med sig var gräl, förstörda saker och oskyddat sex. Ungefär 20 procent av killarna 

nämnde att de hade hamnat i bråk i samband med att de varit berusade (10). 

En majoritet av eleverna ansåg att det var lätt eller ganska lätt att få tag i alkohol, dvs öl, vin, sprit 

(10). Vanligast var att kompisar eller kompisars syskon försåg dem med alkohol följt av de egna 

föräldrarna. Förhållandet var ungefär detsamma för pojkarna som för flickorna, förutom att en något 

högre andel föräldrar försåg sina döttrar med alkohol. I Skåne försåg föräldrarna i något högre 

utsträckning sina ungdomar med alkohol jämfört med övriga Sverige (10). Föräldrar står alltså för en 

relativt stor andel av den alkohol som ungdomarna får tillgång till. De är dock mer restriktiva när det 

gäller starksprit jämfört med mindre alkoholhaltiga drycker. 

Enligt en studie från SoRAD har ungdomar 16-20 år sin högsta alkoholkonsumtion under maj månad 

vilket troligtvis beror på det intensiva firandet i samband med skolavslutningarna (11). 

En rapport från Lund visar att ungdomarnas antaganden om hur föräldrarna ser på deras 

alkoholkonsumtion inte överensstämmer med föräldrarnas egen uppfattning: 

– Ungefär en fjärdedel av ungdomarna ansåg sig inte veta vilken uppfattning föräldrarna hade om 

ungdomar och alkohol. 

– En lika stor andel trodde att deras föräldrar tyckte att de var mogna att på ett ansvarsfullt sätt dricka 

alkohol. 

– Föräldrarna å sin sida ansåg inte alls att deras ungdomar var mogna att dricka alkohol, endast 4 

procent ansåg det. 

– Sju av tio ungdomar ansåg att deras föräldrar varit tydliga i sin inställning till alkohol. 

– Nästan alla föräldrar ansåg att de varit tydliga i sin inställning kring ungdomar och alkohol (12). 


7

Ungdomarna ansåg således att föräldrarna var mera tillåtande än vad föräldrarna själva tyckte sig vara. 

Det är svårt att avgöra om ungdomarna underskattar sina föräldrars restriktiva inställning eller om 

föräldrarna överskattar sitt eget förhållningssätt. Klart är att föräldrar behöver ha fler och tydligare 

samtal kring alkohol med sina barn om alkohol. 


8

Studiens syfte och metod 

Syfte och frågeställningar 

Syftet med denna studie är att ta reda på hur studentfirandet ser ut i olika delar av landet. De frågor vi 

velat få besvarade är följande: 

1. Hur ser studentfirandet ut i några län och kommuner? 

2. Några nya trender i firandet? 

3. Eventuella problem kring firandet? 

4. Har gymnasieskolorna en gemensam alkohol- och drogpolicy och finns i så fall 

studentexamensfirandet med där? 

5. Har enskilda gymnasieskolor en motsvarande alkohol- och drogpolicy? 

6. Hur ser alkoholvanorna ut för ungdomar 18-20 år? 

7. Hur får ungdomarna tag på alkohol när de inte kan köpa ut själva? 

8. Anordnas alternativa alkoholfria studentskivor? 

Metod 

För att få en bild av hur firandet kring studenten ser ut i olika delar av landet skickades en förfrågan 

om deltagande ut till landets dryga 20 länssamordnare (Stockholm utgick här på grund av deras egen 

satsning Student08). Tre län uppgav intresse och ingick i en mer ingående kartläggning. Ett andra steg 

var att länssamordnarna i dessa län tog reda på vilka kommuner som var intresserade av att delta. De 

tog sedan fram en lista med nyckelpersoner, t ex kommunala alkohol- och drogsamordnare, 

gymnasiechefer, lärare, kuratorer och elevrådsrepresentanter. Dessa förväntades ha kännedom om 

studentfirandet, alkoholvanor, problem kring firandet mm. 

I respektive län har 2-3 kommuner valts ut med avsikt att beskriva studentfirandet i dessa. 

Informationsinsamlingen har skett via telefonintervjuer med nyckelpersoner och hämtats från 

rapporter som beskriver alkoholkonsumtion i länet, från tidningsartiklar och kommuners, landstings 

och skolors hemsidor. All insamling har skett under april månad 2008. Undersökningar om 

ungdomarnas alkoholvanor på läns- eller kommunnivå presenteras i de fall då sådana funnits 

tillgängliga. 

De resultat som framkommit ska ses som exempel på hur studentfirandet kan se ut på några ställen i 

Sverige. De ger alltså inte en komplett bild för hela landet – det finns många lokala och regionala 

skillnader när det gäller traditioner och omfattningen av aktiviteter kring studentfirandet. 


9

Studentfirande i tre län 

Här beskrivs studentfirandet i tre län: Jämtland, Västerbotten och Örebro. Beskrivningarna 

kompletteras med intervjuer med nyckelpersoner i respektive län, presenterade under rubriken Röster 

från fältet 4 . 

Jämtlands län 

I Jämtland finns sedan 2005 Gymnasieförbundet, ett kommunförbund som ansvarar för 

medlemskommunernas gymnasieutbildningar samt gymnasiesärskoleutbildningar. I förbundet ingår 

gymnasieskolor från Östersund, Krokom, Bräcke och Ragunda. Gymnasieförbundet har utarbetat en 

gemensam alkohol- och drogpolicy som gäller för samtliga gymnasieskolor som verkar i förbundets 

regi. Studentfirande behandlas inte explicit i policyn. 

Östersund 

Östersund har två gymnasieskolor samt tre friskolor med gymnasieutbildning. I enkätundersökningen 

”Att vara ung i vårt län” besvarade elever i årskurs 9 och gymnasiets andra år frågor kring alkohol och 

narkotika. 

Undersökningen från 2002 i Östersund visar att 8 av 10 av eleverna i gy årskurs 2 brukade dricka 

alkohol, lika många flickor som pojkar. Bland flickor som brukar dricka var andelen lägre i Östersund 

än för genomsnittet i övriga delar av länet. Det omvända gällde för pojkarna (13). På frågan om man 

druckit så mycket alkohol under de senaste 12 månaderna att man känt sig berusad svarade 7 av 10 

elever i Östersund ja, lika för flickor som pojkar. Bland flickorna var det vanligare med 

berusningsdrickande i Östersunds kommun jämfört med flickorna i övriga delar av länet (14). 

Vanligast sättet att få tag på alkohol var via äldre personer som köper ut, via kompisar som säljer eller 

bjuder och via föräldrar. Det är vanligare att langning sker till flickor än till pojkar och flickorna får i 

högre grad alkohol från sina föräldrar (15). 

I Östersund arrangerar respektive gymnasieskola sin egen studentbal. En balkommitté med elev- och 

lärarrepresentanter planerar studentbalen. Studentbalerna är öppna för alla avgångselever i respektive 

skola och man strävar efter att hålla kostnaderna nere. Balerna brukar förläggas någon vecka innan 

själva studentavslutningen. Det arrangeras även programbaler där respektive program har en fest eller 

bal, oftast på någon av restaurangerna i Östersund. Dessa brukar förlöpa väl. 

Det anordnas ingen gemensam studentskiva med middagssittning, dans etc. för Östersunds 

avgångselever. Föreningen Studentkåsan har däremot de senaste sex åren i samarbete med bland annat 

kyrkan, Rotary och Folkets hus arrangerat ett gemensamt alkoholfritt studentfirande. Arrangemanget 

som äger rum i centrala Östersund riktar sig främst till avgångseleverna och deras familjer och lockar 

årligen mellan 4 000-5 000 besökare. Det ordnas disco, karnevalståg, orkestrar spelar och de nyblivna 

studenterna visar upp sig på ”trappan”, dvs rådhusets trappa. Detta arrangemang väljer de flesta 

studenter att delta i. Studentkåsans arrangemang har enligt tillfrågade nyckelpersoner lett till ett 

4 Intervjuerna är utförda under april 2008 av journalisten Birgita Klepke. 


10

studentfirandet med mindre stök och fylleri. En av förklaringarna är att arrangemangen även lockar 

många vuxna ut på stan. 

Wargentinskolan 

Wargentinskolan är den största gymnasieskolan i Östersund. Skolan ligger i centrala Östersund och 

har i år cirka 570 avgångselever. Varje klass har sin egen champagnefrukost före avslutningen. Man 

har sedan 2007 tidigarelagt tidpunkten för avslutningen och förlagt flakåkningen till efter 

avslutningen. Detta på grund av att elever uppträtt berusade under själva avslutningsceremonin 

eftersom de druckit alkohol under både champagnefrukosten och flakåkningen. 

Det har enligt skolans personal under flera år varit problem med firande och berusade elever veckorna 

före skolavslutningen. Därför arrangeras numera en för skolan gemensam studentbal dit alla är 

välkomna. Det var dock inte helt enkelt hur denna bal skulle arrangeras och huruvida det skulle 

serveras alkohol eller ej. Efter beslut om att servera vin till maten och noggrann genomgång av regler 

och information till eleverna har allt förlöpt väl. 

På Östersunds andra gymnasieskola, Palmcrantzskolan, introducerades 2006 dörrvakter vid entrén till 

skolan i samband med avslutningen för att stoppa berusade ungdomar att komma in (16). 

Bräcke 

Bräcke är en liten kommun i Östra Jämtland, ungefär mitt emellan Östersund och Sundsvall. 

Bräcke Gymnasieskola 

Bräcke Gymnasieskola har sex gymnasieprogram och riksintag på maskin- och kranförarutbildningen. 

I år har man 55 avgångselever. Skolan tillämpar den alkohol-och drogpolicy som utarbetats av 

Gymnasieförbundet. 

Skolan upplever sig inte ha haft några problem med berusade ungdomar kring skolavslutningen. Sedan 

tre år tillbaka arrangerar skolan en gemensam champagnefrukost, som i själva verket är ett alkoholfritt 

arrangemang där eleverna bjuds på cider, choklad och jordgubbar. Därefter följer en gemensam 

samling och en avslutningslunch som skolan bjuder på innan eleverna möter föräldrar, släkt och 

vänner och skjutsas i lövade ekipage. 

Studentfirandet är av det mindre slaget och skolpersonalen upplever inte några märkbara problem 

kring avslutningarna eller att firandet blivit mera omfattande eller påbörjats tidigare på säsongen. 

Efter skolavslutningen brukar eleverna besöka en restaurang tillsammans, ofta i sällskap med någon 

eller några lärare. Även detta brukar vara en lugn och trevlig tillställning. 

Röster från fältet 

Pär Sundin, polis, Östersund 

– Inför studentfirande och större helger genomför vi en kampanj mot langning tillsammans med 

kommunens socialtjänst och landstinget. 

– Förutom affischer, annonser och radioreklam får alla föräldrar ett brev där vi genom 

fältarbetsgruppen bland annat berättar att polisen genomför extra spaning och häller ut all alkohol som 

hittas hos underåriga. Vi har också god kontakt med media som bidrar med artiklar om langning och 

droger. 


11

Som ett led i det förebyggande arbetet ser polisen också till att vara extra synlig. 

– Vi är klädda i uniform och reflexvästar och börjar att patrullerar tidigt på dagen. Vid niotiden på 

kvällen är det ofta redan för sent. 

Vid festkvällarna bemannas polisstationen av två socialassistenter vars uppgift är att ta hand om de 

ungdomar som behöver hjälp och ta kontakt med deras föräldrar. Genom det kan poliserna snabbt 

återgå till arbete på fältet. 

I samband med studentexamen arrangerar Östersunds kommun sedan flera år två populära aktiviteter; 

ett arrangemang i Österängsparken och en konsert utanför rådhuset. Av traditionen samlas alla 

studenter i parken för en gemensam marsch till rådhuset. När konserten är slut återvänder man till 

parken för att fortsätta festen. 

– Tidigare var ungdomarnas attityd att det var fritt fram att supa så mycket man orkade. Något som 

ledde till en hel del fylla, våldsbrott och skadegörelse. Sedan vi införde vårt nya arbetssätt har detta 

minskat. Förra året hade vi, om jag minns rätt, bara två fall av misshandel på hela kvällen. En effekt av 

att flera vuxna numera är ute på stan. 

– Det verkar inte heller som om ungdomarna har hittat nya platser att festa på. Möjligen kommer en 

del till festplatsen lite senare, men intrycket är att alla är där och att de flesta är betydligt nyktrare än 

tidigare. 

Peter Frändén, fd rektor, Wargentinskolan, Östersund 

– För att bryta en examenstradition med mycket alkohol, stök och bråk arrangerar vi studentbalen i 

skolans regi. Tidigare ordnades den av olika krogar som i princip verkade ha fri utskänkning. 

Dessutom inbjöds bara vissa program medan andra inte var välkomna. 

Wargentinskolan hade tidigare problem i flera veckor inför skolavslutningen. Elever smugglade in 

alkohol i skolan och vissa var påtagligt berusade vid mösspåtagning och avslutning. För att få stopp på 

det orimliga festandet och ge eleverna en värdig avslutning kom läraren Mats Bark på idén att skolan 

skulle arrangera en egen studentbal där alla kunde vara tillsammans. 

– Efter en del diskussioner var elever och lärare vid alla program med på att erbjuda ett alternativ där 

alla kände sig välkomna och kunde umgås. Förutom god mat, levande musik och uppträdande införde 

vi klädkoden ”det finaste du har”. Och så fina de kom! 

– Knäckfrågan blev om vi skulle servera vin till maten. Efter flera sömnlösa nätter bestämde jag att vi 

skulle erbjuda ett glas till maten, med möjlighet till påfyllning. Det betydde som mest två glas per 

person. Anledningen till beslutet var att vi befarade att eleverna inte skulle komma om det blev 

helnyktert. Naturligtvis skulle ingen som inte hade fyllt 18 år serveras alkohol. 

När det svåra beslutet var fattat sökte och fick skolan tillstånd för serveringen. Eleverna i tvåan 

serverade och det var hög stämning hela kvällen. Som motprestation fick eleverna delta i en vett-ochetikett-dag 

och lova att sköta sig vid mösspåtagningen och sluta med de ”vattenkrig” som av tradition 

ägde rum mellan stadens två skolor. 

– För att garantera att alla kände till överenskommelsen informerade jag personligen alla klasser. Ändå 

hamnade jag i ett ordenligt blåsväder när planerna nådde lokalpressen. Istället för att vi hade tillstånd 

att servera alkohol under ordnade former hette det att skolan sålde alkohol till eleverna. 


12

Trots skandalskriverierna genomfördes studentbalen – och blev en succé. För att hålla ordning anlitade 

skolan vakter som bland annat kontrollerade väskor och att inga synbart påverkade fick komma in. För 

att undvika att någon tog in alkohol utifrån, infördes regeln att den som gick ut inte fick komma in 

igen. Rökarna hänvisades till ett inhägnat område i anslutning till festlokalen. 

– Eleverna skötte sig exemplariskt. Av cirka 700 gäster fick några få i sig lite för mycket. Balen visade 

sig också ha en positiv effekt även på det övrigt firandet runt examen. Efter ett tag vände också vinden 

i media. Från att ha varit utskällda fick vi plötsligt hur mycket beröm som helst. 

Susanne Pripp, krögare, Östersund 

– Vi planerar varje studentbal tillsammans med en elevkommitté från respektive skola. För att hjälpa 

dem att skapa en trevlig fest tipsar vi inte bara om meny och musik. Vi har också mallar med riktlinjer 

för vad som ska stå i inbjudan, hur betalning ska ske, bordsplacering och bevakning. 

Vissa riktlinjer är frivilliga, andra är inte förhandlingsbara. Om någon misstänks ha tagit narkotika 

tillkallas polis. Om någon är överförfriskad måste han eller hon lämna lokalen. 

– Vi har vakter som begär legitimation av alla balgäster. Samtidigt kontrollerar de att ingen är 

märkbart berusad. Inne i lokalen håller vakter och serveringspersonal ett extra öga på dem som inte har 

fyllt 18 år. För att vi ska veta vilka som är underåriga får alla gäster ett armband vars färg visar deras 

ålder. 

Best Western Hotel arrangerar varje år 6-10 studentbaler med 300-400 deltagare vardera. Hittills har 

festerna skötts bra och på senare år har bara någon enstaka gäst skickats hem. 

– Eleverna ser fram emot sin examen och många spenderar tusentals kronor på sin studentbal. Det är 

ingen som vill förstöra en så viktig kväll. 

Vid sidan av studentbalerna ordnar många avgångsklasser i Östersund så kallade 100-, 200- och 300dagarsfester. 

Dessa fester sker på andra krogar än Best Western Hotel. 

Västerbotten 

Umeå 

Umeå har i år cirka 1 500 avgångselever i gymnasiet. Gymnasieskolorna i Umeå kommun har en 

gemensam alkohol- och drogplan. Dragonskolan har dessutom en egen policy som är en 

vidareutveckling av den gemensamma. 

Den senaste levnadsvaneundersökningen, LEVA, redovisar alkoholvanor bland ungdomar i 

umeåregionen (Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs) 2004-2007. 

Undersökningen visar att det skett en ökning av andelen ungdomar som aldrig druckit alkohol, en 

andel som är högre i umeåregionen jämfört med hela riket. Minskningen av andelen som druckit 

alkohol är markant bland flickorna i gy årskurs 2. Samtidigt har andelen som aldrig druckit sig 

berusade minskat. Studien visar att färre gymnasieungdomar konsumerar alkohol men att de som 

väljer att dricka konsumerar desto mer (17). 


13

Av pojkarna på gy årskurs 3-4 uppgav 82 procent att de flera gånger druckit alkohol. Motsvarande 

andel för flickorna var 88 procent. Vanligaste sättet att få tag på alkohol är att ungdomarna köper 

själva (gäller särskilt pojkarna) eller att kompisar eller kompisars syskon köper ut åt dem. Det 

förekommer också att ungdomarna får alkohol av föräldrarna (18). 

Firandet i Umeå präglas av traditioner med officiella gemensamma arrangemang, exempelvis en 

studentbal och en studentskiva där Umeås samtliga gymnasieelever är inbjudna. Festarrangemangen 

tas fram i samarbete med elevrådsrepresentanter och ansvariga arrangörer som har varierat något år 

från år. Den studentbal som arrangerades år 2007 väckte stor uppmärksamhet i länets media på grund 

av fylleri, oklara serveringstillstånd och att inte maten räckte till alla betalande gäster (19). 

Enligt ungdomsombudet, som har nära kontakt med skolornas elever och tillsammans med eleverna 

planerar skolbalen, har det förekommit att festfixare tagit kontakt med skolornas elevråd och velat 

arrangera fester av det slag som förekommer i Stockholm (se avsnittet Student08). Elevråden har dock 

inte nappat på erbjudandet. Den starka tradition som finns kring de officiella studentskivorna och 

studentbalerna har ännu inte öppnat upp för en festfixarmarknad i Umeå. 

På den officiella balen som arrangeras i år kommer vin att serveras till middagen och alkohol kommer 

att finnas till försäljning i baren. Detta innebar att de elever som ännu ej fyllt 18 år måste delta i 

målsmans sällskap. Arrangemanget har utvecklats i nära samarbete mellan skola, elevråd och krögare. 

Vad gäller den officiella studentskivan är årets arrangemang inte slutligt presenterat när detta skrivs. 

Dragonskolan 

Dragonskolan är med sina 2 000 elever en av Sveriges största gymnasieskolor (20). Skolan ingår i ett 

nationellt projekt initierat av Alkoholkommittén med syfte att hitta nya alkohol- och 

narkotikaförebyggande arbetsformer för gymnasieskolan. I levnadsundersökningen LEVA 2007 

framkom att 86 procent av pojkarna i gy årskurs 3-4 druckit sig berusade ett flertal gånger. 

Motsvarande siffra för flickorna var 91 procent (20). 

2007 introducerades projekt ”Annorlunda avslutning” med syfte är att arrangera en minnesvärd 

studentavslutning utan inslag av berusade elever. Under tidigare år har man haft stora problem med 

fylleri, vilket resulterade i stökigheter i samband med fotografering och stipendieutdelning. Dessutom 

drogs yngre elever med i firandet. Projektet har bland annat lett till att avslutningen i år kommer att 

förläggas till en separat lokal som endast avgångseleverna har tillträde till. Inga berusade elever släpps 

in och ingen alkohol får medtas. Dagen inleds med att avgångseleverna äter en gemensam frukost, 

fotograferas och minglar. Sedan följer avslutningsceremonin med underhållning, stipendieutdelning 

mm. Först därefter ansluter sig elever från årskurs ett och två i firandet. Projektet har arbetats fram i 

samråd med såväl elever som personal på skolan. Förhoppningen är att de nya rutinerna kommer att 

bana väg för ett betydligt trivsammare och lugnare studentfirande. 

Lycksele 

Lycksele ligger mitt i Västerbottens län, i södra delen av Lappland. Kommunen har cirka 13 000 

invånare. 

Tannbergsskolan 

Tannbergsskolan är Lyckseles enda gymnasieskola, den största skolan i Västerbottens inland med 

cirka 800 elever, varav cirka 300 kommer från kranskommunerna. Skolan har 14 nationella 

gymnasieprogram och regionala skid- och fotbollsgymnasier samt komvux. Det finns en alkohol- och 

drogpolicy för gymnasieskolan som är under omarbetning i kommunen. 


14

Problem kring skolavslutningen har funnits under en längre tid. Elever har efter champagnefrukosten 

varit berusade och haft med sig alkohol till avslutningen. På initiativ av en medarbetare på skolan 

införde skolan 2007 ett nytt arrangemang. Syftet med satsningen var att uppnå nolltolerans för alkohol 

och berusade elever och därigenom skapa en fin och minnesvärd avslutning. 

Ett annat syfte var att följa den alkohol- och drogpolicy som redan fanns och inte vid något tillfälle 

avvika från den del av policyn som handlade om att berusade elever inte får vistas i skolan. 

Entrévärdar placerades ut vid ingångarna och vid misstanke om berusning ombads eleverna att göra ett 

frivilligt blåstest. Två personer testades men visade sig inte vara påverkade av alkohol. Beslutet kring 

det nya firandet fick stort genomslag i media (21). Förändringarna har välkomnats av föräldrarna. 

Förutom nyktra elever under själva skolavslutningen tycker man sig se att det nya arrangemanget även 

resulterat i ett minskat drickande såväl kvällen före skolavslutningen som under avslutningsdagens 

kväll. 

I år har en elevgrupp på skolan under parollen ”För champagnefrukost - emot fylleslag” försökt få till 

stånd ett möte med bland annat gymnasiechefen för att diskutera hur man kan bli mer delaktiga i 

beslut som berör skolavslutningen (22). 

I Lycksele arrangeras inga gemensamma studentbaler eller studentskivor. Istället förekommer privata 

tillställningar på avslutningsdagens kväll. Det är också vanligt att avgångsstudenter besöker Lycksele 

Hotell på kvällen. Fritidsgårdarna i Lycksele har ett avslutningsarrangemang på torget, i år med en 

artist som är framönskad av eleverna. 


Lars Wahlberg, avdelningschef, Polisen, Umeå 

– Det finns ett starkt samband mellan graden av berusning och våldsbrott. Därför ser vi inte 

studentfirandet som en isolerad händelse, utan jobbar för att stävja missbruk i alla sammanhang. 

Från och med valborgshelgen i fjol har polisen i Västerbotten höjt ambitionsnivån när det gäller att 

minska berusningsdrickandet vid större festhelger. 

– Det betyder bland annat att vi är ute på gator och torg och beslagtar alkohol av alla underåriga tidigt 

på dagen. I samband med att vi beslagtar alkohol, tar vi också alltid kontakt med föräldrarna. Att detta 

har effekt ser vi direkt i brottsstatistiken. 

För polisen i Västerbotten är gymnasieavslutningarna ett förhållandevis litet problem eftersom 

studenterna oftast arrangerar egna baler och inte är ute på stan och festar. För att undvika allt för 

mycket ungdomar på stan samtidigt, har Umeå kommun lagt gymnasiets och grundskolans 

avslutningar på olika veckodagar; en på onsdagen och en på torsdagen. Dessutom erbjuder kommunen 

konserter, tävlingar och andra ordnade arrangemang. 

Av tradition varierar dryckeskulturen mellan länets kommuner. Medan hembränning är relativt vanligt 

i mindre inlandskommuner, har den minskat i Umeå. 

– Det betyder inte att drickandet har minskat, däremot att man skaffar alkohol via nya kanaler som 

Internet. Det verkar också som om man har anammat ett kontinentalt beteende och dricker mindre 

hemma och mer på krogen. 


15

– Vi ser hur ungdomar tar efter vuxnas beteende och vanor. Dessutom noterar vi hur synen på droger 

har förändrats. Tidigare var det oftast unga med socialt skakiga förhållanden som provade droger, i 

dag är det en del av partylivet. 

Polisen känner till att det langas, men har svårt att komma åt problemet. 

– Vi spanar utanför systembolagen för att hitta underåriga som ber andra att köpa ut. Men den 

langning som sker via kompisar och hemmen kommer vi inte åt. 

På senare år har olika eventföretag ordnat privata studentfester. Många av företagen kommer inte från 

länet och polisens erfarenhet är att de ofta har dålig koll på såväl tillstånd som utskänkningsregler. 

– För att få bukt med det har vi inlett en dialog med krögarna om riskerna med att hyra ut sina lokaler 

till dessa företag. Resultatet är positivt och numera inser åtminstone de mer etablerade krogarna vitsen 

med att hålla sig till regelverket. 

Ingvar Backlund, kurator, Lycksele 

– I fjol hade vi för första gången på länge en studentfest utan fylla och bråk. Räddningen var ett tufft 

beslut om nolltolerans, inhyrda ordningsvakter och raka besked till elever, föräldrar och lärare. 

Tredje året som kurator vid Tannbergskolan i Lycksele var det dags att göra något åt det stökiga 

studentfirandet. 

– Inför varje avslutningsdag spred sig en förlamande oro hos lärare och skolledning. Men ingen 

vågade göra något – förutom att blunda och be till högre makter att inget skulle hända och ingen råka 

illa ut. 

– Inför avslutningen 2007 bestämde skolan att införa nolltolerans vilket var ett tufft beslut för 

ledningen. Det krävde dessutom extra insatser för att kunna hållas. En första åtgärd var att bara hålla 

två av lokalens dörrar öppna för in- och utsläpp under examensdagen. Dessutom hyrde skolan in 

vakter, för dagen kallade entrévärdar, som fick i uppdrag att bara släppa in de elever som bedömdes 

vara drogfria. De som misstänktes för att ha druckit erbjöds att göra ett alkoholtest. 

– För att få eleverna att acceptera den nya ordningen och undvika diskussioner på plats informerade vi 

alla avgångselever om de nya rutinerna i god tid före avslutningen. Samtidigt gjorde vi fullkomligt 

klart att skolan inte skulle tolerera några undantag. Vi talade också om att det vara elevernas eget val 

att antingen delta i avslutningsfesten drogfria – eller avstå. 

– Vi betonade dessutom att vi inte införde nolltolerans som ett straff utan av omtanke, för att vi ville 

ge dem en trygg och värdig avslutning på tre års hårt arbete. Elevernas föräldrar och kamraterna i ettan 

och tvåan fick samma information. 

– Det omedelbara resultatet blev en hel del gny och gnäll på möten, chattforum och insändarsidor. 

Men samtidigt som vissa hävdade rätten till en gammal tradition, tyckte många att skolans beslut var 

bra. Inte minst de föräldrar som nu fick stöd av skolan i att inte köpa ut alkohol till sina ungdomar. 

– På festdagen hade stormen lagt sig och eleverna ställde mangrant upp på den drogfria festen. Av de 

få som vakterna misstänkte hade druckit valde alla att blåsa – och alla var nyktra. Efter examen hörde 

vi av både lärare och elever att avslutningen hade varit mycket lyckad. 


16

I slutet av april informeras årets avgångsklasser om Tannbergskolans nya hållning och liknande 

arbetssätt diskuteras på andra skolor i länet. 

Håkan Bäckström, krögare, Umeå 

– Det viktigaste för oss är att studenterna får en bra fest. Inför årets bal har vi haft flera möten med 

skolornas elevråd där vi diskuterar upplägg, regler och ramar. Om vi är överens i förväg är det mycket 

större chans att allt fungerar bra under festkvällen. 

I år är Umeå Folkets Hus för första gången själv arrangör för en bal som lockar cirka 1100 studenter. 

Eftersom varje studentbal brukar ha en handfull gäster under 18 år är man mycket noga med rutinerna 

kring alkoholserveringen. 

– Alla elever måste visa legitimation när de köper sin biljett hos oss. De som inte har fyllt 18 år måste 

köpa biljetten i målsmans sällskap. De måste också ha en vuxen anhörig i lokalen under kvällen. 

– Tack vare bordsplaceringen vet vi var de underåriga gästerna sitter och personalen uppmanas att vara 

extra vaksamma så att ingen av dem serveras alkohol, eller dricker ur någon annans glas. 

Alla gäster måste visa legitimation i entrén när de kommer. För att undvika att någon tar med sig 

alkohol in i lokalen måste också alla visa sina väskor. För att undvika fusk trycks biljetterna på ett 

papper som inte går att förfalska. 

– Beroende på hur många underåriga som köper biljetter kommer vi efter middagen att öppna särskilda 

barområden dit det krävs legitimation för att komma in. Det är också strängt förbjudet att ta med sig 

dryck utanför detta område. 

Örebro län 

Örebro 

6 500 elever studerar på Örebro kommuns gymnasieskolor. Undersökningen ”Liv & Hälsa - ung i 

Örebro län 2005 & 2007” visar att 25 procent av flickorna i gy årskurs 2 var riskkonsumenter av 

alkohol. Motsvarande siffra för pojkarna var 21 procent. Andelen flickor som druckit alkohol en eller 

flera gånger under vårterminen var 78 procent och andelen pojkar 80 procent (23). En mindre grupp 

drack ofta och alltför mycket (24). 

I centrala Örebro arrangeras flera baler för avgångsklasserna. Ofta planeras de och bokas redan i slutet 

av höstterminen. Varje år lottar man fram gymnasieskolor parvis som tillsammans står för en 

gemensam bal. Nya par bildas varje år. I början av vårterminen bjuder en av de stora krogarna in 

arrangerande elever till ett möte där man redogör för vilka regler som gäller på krogen. Denna 

information repeteras vid tidpunkten för balen. 

Studentpepp är en fest som firas med anledning av den annalkande skolavslutningen och som blivit 

tradition i Örebro. Även Studentpepp anordnas av två gymnasieskolor tillsammans. Arrangörer är 

krogar tillsammans med studentkommittéer på respektive gymnasieskolor. Studentskivor med så kallat 

eftersläpp anordnas också i Örebro, i år av två krogar. 


17

Wadköpings utbildningscenter 

Wadköpings utbildningscenter med bl a inriktning logistik och handel är en av sju kommunala 

gymnasieskolor i Örebro. Skolan har 720 gymnasieelever varav 160 är avgångselever. Skolans 

alkohol- och drogpolicy tar inte explicit upp skolavslutningar, studentfirande etc. 

Skolan har en tradition med champagnefrukost då klassföreståndaren bjuder sina elever på tilltugg och 

alkoholfria alternativ. Det förekommer att eleverna dricker alkohol i samband med 

champagnefrukosten men det har inte resulterat i några problem vid skolavslutningen. 

Lindesberg 

Lindesberg är en kommun i Bergslagen med cirka 23 000 invånare fyra mil från Örebro. Ett alkohol- 

och drogpolitiskt handlingsprogram är under utveckling och utifrån den har man förhoppningar om att 

respektive förvaltning sedan ska arbeta vidare med att utforma sin egen alkohol- och drogpolicy. 

Lindeskolan 

Lindeskolan är Lindesbergs enda gymnasieskola. Utöver elever från den egna kommunen tar man 

emot elever från Nora och Ljusnarsberg samt har riksintag inom ramen för det individuella valet 

handboll och judo. Lindeskolan har en egen alkohol- och drogpolicy men skolavslutningen behandlas 

inte särskilt i denna. Skolan bedriver sedan en tid temaarbetet ”Leva Livet” med ett fördjupat arbete 

kring alkohol och narkotika. 

Lindeskolan har under flera år haft problem med fylleri och berusade elever i samband med 

skolavslutningen. Skolpersonal fann att avsaknaden av tydlig struktur veckorna före skolavslutningen 

var en bidragande orsak. Elever var berusade och drack alkohol under gemensamma aktiviteter som 

turneringar och karneval. Festandet gjorde att skolnärvaron var lägre under vårterminens sista veckor. 

Till slut bestämde skolan att strukturera upp avslutningsveckan, ett beslut som bland annat 

uppmärksammades i en artikel i Nerikes Allehanda (25). De gemensamma aktiviteterna blev färre, 

planerade aktiviteter flyttas närmare själva avslutningsdagen och avslutningsdagen för gymnasiets 

ettor och tvåor förlades dagen före avgångsklassernas avslutning. Information om det förändrade 

programmet skickades ut till elevernas föräldrar. En annan förändring är att polisen numera beslagtar 

och häller ut den alkohol som eleverna bär på. 

Tidigare lämnades alkoholen tillbaka till eleverna vid ett senare tillfälle. Numera är det färre 

omhändertaganden av berusade ungdomar kring storhelger vilket polisen tror delvis kan förklaras av 

ett förändrat konsumtionsmönster av alkohol bland ungdomarna. 

Under flera år har studentkommittén på Lindeskolan arrangerat studentfester. Dessa fester äger rum på 

restauranger i Lindesberg och har sin start i början av vårterminen och fortsätter fram till 

studentavslutningen. Det anordnas även en stor studentbal i Lindesberg. Tidigare har det varit en 

stökig tillställning men numera, genom bland annat ökade insatser av polisen, förlöper den väl. 

Degerfors 

Degerfors är en industrikommun, sex mil från Örebro, med cirka 10 000 invånare. 

Letälvsskolan 

Letälvsskolan är Degerfors enda gymnasieskola. Även här har man en alkohol- och drogpolicy. Den 

tar inte upp firandet kring skolavslutningarna men däremot behandlas ”nollningen”. Under de senaste 


18

tio åren har i princip hela sista veckan före studentavslutningen ägnats åt festande. Elever har uppträtt 

berusade i samband med skolavslutningen men än så länge har inga konkreta åtgärder vidtagits. För 

cirka 15 år sedan utarbetades ett förslag till ett alternativt studentfirande i samarbete med 

socialtjänsten. Förslaget rann dock ut i sanden på grund av för lågt intresse. 


Thomas Jäderqvist, biträdande närpolischef, Örebro län 

– Om vi träffar på en person under 18 år med alkohol häller vi ut drycken på plats och skriver ett 

protokoll som skickas hem och till socialtjänsten. Ofta ringer vi också föräldrarna eller ordnar 

hemskjutsning via kommunens fältarbetare. 

För att förekomma stök och bråk i samband med studentfirandet samlar polisen i norra Örebro län 

information via lokala brottsförebyggande råd där de samarbetar med skolor och socialtjänst. 

– Utifrån tillståndansökningarna för offentliga fester och danser bestämmer vi vilken bemanning vi 

ska ha. Dessutom utser vi en polis som håller i våra insatser under skolavslutningen och betonar att 

alla – även de poliser som jobbar med utryckning – jobbar på samma sätt. Vi samverkar också med 

kommunernas fältgrupper och ”Föräldrar på gång”. 

– Om vi bedömer att det är möjligt att kartlägga vem som har langat beslagtar vi alkoholen och gör en 

anmälan. Ungdomarna kallas därefter till ett regelrätt vittnesförhör. Innan skolavslutningen informerar 

vi alla föräldrar om vad som gäller. 

Så har polisen tidigare arbetat vid en större marknad i länet och det visade det sig att bara tre av de 

cirka tio unga som anmäldes kom från den aktuella orten. Man fick också veta att unga åker till andra 

orter och ber någon där att köpa ut från systemet. Uppgifter som är näst intill omöjliga att kontrollera. 

– När det gäller langning får vi ofta in anonyma tips men jag önskar att fler vågare stå upp för sina 

uppgifter. Det skulle göra vårt arbete mycket lättare. 

– Mitt intryck är att den stora studentbalen i Lindesberg är lugn och trevlig. Tidigare fick studenterna 

sin kväll förstörd av människor – både unga och vuxna – som samlades utanför lokalen för att festa 

och bråka. På senare år har vi stoppat den traditionen genom extra bevakning. 

Nytt för i år är att Lindeskolan i Lindesberg samarbetar med polisen för att få bukt med drickandet 

inne i skolan under avslutningsdagen. Det betyder att skolans personal kommer att ta alkoholen ifrån 

den underårige och meddela polisen som tar alkoholen i beslag och gör en anmälan. Tidigare fick 

eleverna tillbaka alkoholen efter avslutningen. 

– I norra Örebro län finns än så länge inga så kallade festfixare men vi har problem med privata fester 

som vi ofta får kännedom om först när grannarna klagar. I det skedet måste vi koncentrera oss på att 

stävja den akuta situationen. 

– Mitt intryck är att unga har ändrat beteende på senare år. Tidigare köpte de ut mycket alkohol vid 

vissa tillfällen då de drack mycket. Nu verkar de dricka oftare, men inte lika hejdlöst. För vår del 

betyder det färre omhändertaganden i samband med storhelger. 


19

Eva Boström, rektor, Lindesberg 

– Efter en stökig avslutningsvecka i fjol, styr vi upp årets avslutningsprogram på ett nytt sätt. Arbetet 

började direkt efter förra årets avslutning och har fortsatt hela detta läsår. 

Studentfirandet i Lindesberg kulminerar under terminens sista vecka som av tradition har varit helt fri 

från schemalagd undervisning. Istället har man bland annat arrangerat en karneval, 

brännbollsturnering och videofestival. 

– Alla aktiviteter är trevliga och karnevalen är ett mycket uppskattat inslag i staden. Hittills är det nog 

bara vi på skolan som har sett hur festligheterna alltmer kommit att kretsa kring alkohol och 

drickande. I fjol blev det så illa att flera ur personalen reagerade. 

För att styra upp studenternas firande har skolan i år bestämt ett delvis nytt upplägg för sista veckans 

program. Målet är att genomföra alla aktiviteter drogfritt och att öka närvaron av vuxna. Det betyder 

bland annat att ordinarie verksamhet pågår måndag och tisdag förmiddag. Efter tisdagens lunch slutar 

ettor och tvåor för dagen, medan treorna förbereder karnevalståget klassvis tillsammans med 

respektive mentor. På onsdagen genomförs brännbollsmatcher och videofestival för hela skolan. 

– Nytt för i år är att ettor och tvåor har sin avslutning på torsdagen. Det betyder att all personal kan 

närvara vid treornas avslutning och att de yngre eleverna inte är lika delaktiga i treornas firande. Vi 

hoppas att det ska bidra till att bryta en dålig tradition. 

Genom elevrådet har skolans elever deltagit i planeringen och från det hållet har det bara kommit 

positiva reaktioner. Däremot har studentkommittén, som ansvarar för studentfester med mera, 

protesterat. För att alla ska veta vad som gäller, besökte rektorerna, tillsammans med representanter för 

elevråd, polis och socialtjänst, alla klasser för en kort information i februari. 

– Vi poängterade att den nya planen var ett beslut som arbetats fram på ett demokratiskt sätt, men 

inbjöd ändå de som ville diskutera frågan vidare att göra detta vid ett senare tillfälle. Vi läste också 

upp ett informationsbrev som skickats till föräldrarna. 

– Mitt intryck är att informationen blev bra. Inte minst för att vi visade att vi har ett gemensamt 

förhållningssätt. Det var bara ett fåtal elever som ville ta upp frågan igen efteråt. 

Hanna Fimmerstad, krögare, Örebro 

– Det är märkligt att vissa föräldrar har så svårt att acceptera att alla måste visa legitimation för att 

komma in på våra studentbaler. Reglerna finns ju för att garantera att deras ungdomar får en trevlig 

fest. 

Många avgångsklasser preliminärbokar sin bal redan på hösten. Några månader in på vårterminen 

bjuder hotellet in de arrangerande eleverna till ett möte. 

– Då informerar vi om att det måste stå på biljetten att det är legitimationskontroll vid entrén. Vi går 

också igenom alla regler och betonar att vakterna kommer att vara stenhårda. 

De riktlinjer som gäller har diskuteras med bland andra tillsynsmyndigheten. För att gästerna ska veta 

vad som gäller informeras alla en extra gång i samband med den fördrink som ofta inleder kvällen. 


20

– Vi berättar bland annat att de som ertappas med egen alkohol får lämna lokalen. Bryter många mot 

det stänger vi lokalen. Detsamma gäller om någon underårig skulle ertappas med att dricka alkohol. 

Som tur är har inget av detta hänt. 

För att minska antalet underåriga gäster tillåts inga medföljande gäster från lägre klasser. Därför måste 

alla visa legitimation när de köper sin biljett. 

– De få avgångselever som inte har fyllt 18 år får ge oss en kopia på sin legitimation och kontakta 

någon ansvarig när de kommer till balen. Allt för att underlätta för vakter och serveringspersonal att 

hålla koll när de cirkulerar i lokalen efter insläppet. 


21

Sammanfattning och goda råd 

Framför allt i storstadsregionerna har den enda stora gemensamma studentfesten i allt högre grad 

kommit att utbytas mot flera fester där elevernas förväntningar om en lyckad fest ska gå hand i hand 

med vinstdrivande intressen hos eventbolag och krogar. Flera eventbolag har de senaste åren riktat sin 

marknadsföring mot avgångselever i gymnasieskolor främst i Stockholm, Göteborg och Malmö. 

Troligt är att studentskivor arrangerade med hjälp av festfixare vinner mark även utanför storstäderna. 

Det kommer att innebära att fester förläggs redan i början på vårterminen och att krogen blir en arena 

för krogovana ungdomar under pågående skolveckor. 

Flera skolor noterar redan nu att firandet startar tidigare under vårterminen, är intensivare samt att 

yngre elever dras med i de äldres firande. De anser också att champagnefrukostarna för med sig 

problem med berusade elever och stökiga avslutningsceremonier och att det i många fall finns en 

alltför tillåtande attityd till alkohol från skolpersonalens sida. I några kommuner har eventbolag 

kontaktat skolorna. I Umeå har studenterna inte nappat på eventbolagens erbjudanden, sannolikt tack 

vare den starka traditionen med ett gemensamt officiellt firande. 

Nya traditioner, nya problem 

När studentskivorna blir fler ökar också de alkoholrelaterade problemen. I Stockholm har de många 

studentfesterna som arrangeras av festfixare lett till mer fylleri och stök på krogarna och fler 

misshandelsfall. Alkoholmottagningen Maria Ungdom kan vittna om att många berusade ungdomar 

kommer in för avgiftning när studenten firas. 

Av de gymnasieskolor som ingått i denna undersökning har de flesta någon typ av alkohol- och 

drogpolicy. Men i samband med studentfirandet frångår många skolor denna policy och tillåter 

berusade elever i skolans lokaler. Samtidigt har problemet med berusade elever uppmärksammats allt 

mer och åtgärder har vidtagits i några skolor och kommuner. 

Traditioner med champagnefrukost anses utifrån skolans perspektiv skapa flest problem - 

avgångselever anländer berusade till själva avslutningsceremonin och yngre elever dras med i firandet. 

Flera intervjuade säger att problemen visserligen uppmärksammas på skolorna men att det samtidigt 

finns en tillåtande attityd till alkoholkonsumtion i samband med studentavslutningen. I några av de 

skolor som ingår i denna redovisning har elever varit berusade inte bara under själva skolavslutningen 

utan också under gemensamma aktiviteter veckan eller veckorna före avslutningen. 

Förutom de problem kring firandet som tagits upp här, finns anledning att tro att langningen av 

alkohol ökar i takt med att studentfesterna blir fler. STAD presenterar i slutet av april 2008 en 

undersökning om hur ungdomar får tag i alkohol. 

Fira studenten utan alkohol – går det? 

Att ta studenten ska inte vara synonymt med att konsumera alkohol. För att minska de negativa 

effekterna av firandet kan en rad åtgärder vidtas. Varje skola kan fundera över hur man ser på 


22

studentavslutningen och vad man kan göra för att firandet ska blir så glädjefyllt och minnesvärt som 

möjligt. 

Dragonskolan i Umeå, Tannbergskolan i Lycksele, gymnasieskolor i Östersund och Bräcke samt 

Lindeskolan i Lindesberg har alla utformat alkoholfria studentavslutningar. Att inte tillåta berusade 

elever vid skolavslutningen och undvika alkoholkonsumtion i samband med champagnefrukostar har 

även utarbetats som modell i Tranemo kommun (26). I gymnasieskolorna i Örnsköldsvik infördes år 

2007 nya regler kring studentfirandet där inga berusade elever fick delta i avslutningen (27). 

I de fall där skolan tillsammans med eleverna utformat alternativa avslutningar och noga informerat 

om de kommande förändringarna har detta bemötts positivt. Det visar att nya rutiner, om de förankras 

väl, kan vinna mark och sedermera övergå till att bli etablerade traditioner. 

Goda exempel från tre län 

I de tre län som ingår i redovisningen finns många goda erfarenheter och idéer om hur man kan 

minska alkoholkonsumtionen bland eleverna och komma tillrätta med alkoholrelaterade problem i 

samband med studentfirandet. Här listas goda exempel utifrån polisens, krögarens och skolans 

perspektiv. 

Polisen 

– Polisen för en dialog med krögarna och tar reda var och när studentfester är inplanerade. 

– Polisen informerar elever och föräldrar om att man rutinmässigt besöker de krogar där studentfester 

äger rum. Viktigt att motivera varför, dvs att man är mån om ungdomarnas trygghet och att man 

därför vill se till att allt går rätt och riktigt till. 

– Vid större allmänna skolavslutningsarrangemang bör polisen finnas på plats tidigt och väl synlig i 

full mundering. Ett nära samarbete med kommunens fältarbetare gör att polisen snabbt kan återgå 

till arbetet på fältet efter ett ingripande. 

– Alkohol som underåriga bär med sig beslagtas med start tidigt under dagen. Alkoholen hälls ut på 

plats. 

– Föräldrar vars barn är berusade kontaktas och skjutsas hem. Protokoll skickas till föräldrarna och 

till socialtjänsten. 

Krögaren 

– Krögaren ger noggrann information om vilka lagar och regler som gäller till de elever som planerar 

att arrangera en studentfest på krogen. All information finns nedskriven. Dialog med skolornas 

elevråd kan också behövas. 

– Gästerna får armband vars färg visar deras ålder. Detta så att inte underåriga av misstag serveras 

alkohol. 

– Bordsplacering är bra så att man vet var underåriga gäster sitter. 

– Alla gäster informeras i förväg om legitimationskrav och att falskt eller lånat leg beslagtas och 

polisanmäls. 

Skola och kommun 

– Tillämpa skolans alkohol- och drogpolicy! Den anger nolltolerans mot alkohol i skolan. Påminn 

elever och föräldrar om att denna policy givetvis också gäller inför och under studentavslutningen. 


23

Betona att nolltolerans inte ska ses som ett straff utan har tillkommit av omtanke om eleverna. 

Jämför med alla andra arbetsplatser! 

– Förankring och information är a och o för att få med alla på tåget. Detta gäller skolans alkohol- och 

drogpolicy men också eventuella nyordningar i samband med studenten och övriga 

skolavslutningar. 

– Planera arrangemangen kring student- och skolavslutningar så att många vuxna kan och vill delta. 

Vuxna bidrar till ett lugnare, tryggare och i de flesta fall roligare firande. 

– En väl planerad studentbal eller studentskiva i skolans regi öppen för alla avgångselever är att 

föredra framför slutna fester på krogen. En stor gemensam fest där alla känner sig välkomna ökar 

gemenskapen och minskar oro och utanförskap. Festen bör givetvis planeras i nära samarbete med 

skolans elevråd. 

– Den gemensamma festen kan med fördel föregås av en vett- och etikettdag. 

– Erfarenheter med middagssittningar där ett eller ett par glas vin serveras under ordnade 

förhållanden är goda. Minskar eventuellt behovet av förfester och insmugglad alkohol till festen. 

– Dörrvärdar och legitimationskrav är ett måste vid större fester. 

– Förlägg avgångselevernas studentavslutning till en egen veckodag. När hela personalen kan närvara 

skapas ett större lugn. 


24

Referenser 

1. Gymnasieskolan-elever-riksnivå. 2007/2008. Hämtad 2008-04-21 från: 

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/12/61/Gy_Elever_Riksniv%E5_Tabell%204B 

webb.xls 

2. Westberg A. Becoming an Adult. Living Conditions and Attitudes among Swedish 

Youth. Doktorsavhandling. Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet; 2005. 

3. Sima J. Studentfester har blivit lönsam affärsverksamhet. DN 2008, februari. Hämtad 

2008-04-10 från: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=554&a=739093 

4. By U. Studentskivorna blir fler- och stökigare. DN 2008, februari. Hämtad 2008-04- 

10 från: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=739101 

5. Bynert S. Hårdare koll på studentskivan. SVD 2008, mars. Hämtad 2008-04-18 från: 

http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_982537.svd 

6. Sima J. Krogägare ratar studentskivor. DN 2008, februari. Hämtad 2008-04-10 från: 

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=739098 

7. Brink B. Studentskivorna blir allt våldsammare. SVD, 2007, november. Hämtad 

2008-04-18 från: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_613207.svd 

8. Hagman A. Polisen förbereder sig på studentfylla. Metro, 2008, april. Hämtad 2008- 

04-21 från: http://www.metro.se/se/article/2008/04/08/19/4247-57/index.xml 

9. Bynert S. Tips och regler för studentfesten. SVD, 2008, mars. Hämtad 2008-04-18 

från: http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_982539.svd 

10. Fender E, Hvitfeldt T. Skolelevers drogvanor 2007. Rapport nr 108. Stockholm: 

Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning. 2008. 

11. Leifman H. Vilka dricker mer alkohol i Sverige? En studie av konsumtionstrender 

bland män och kvinnor och olika åldersgrupper 1990-2002. Bilaga 1. I: Gustafsson NK, 

Leifman H. En skål för det nya millenniet. En studie av svenska folkets 

alkoholkonsumtion i början av 2000-talet. Forskningsrapport nr 11. Stockholm: SoRAD, 

Stockholms universitet. 2003. 

12. Alkoholvanor hos gymnasieelever och föräldrars attityder till konsumtion. Rapport 

2006:4. Lund: ATAD Prevention Center, Alkohol, tobak och Andra Droger. Tillgänglig: 

http://www.droginfo.com/pdf/2006_4_alkoholvanor_hos_gymnasieelever_ATAD_Prev 

ention_Center.pdf 

13. Tobak, Alkohol och Narkotika (fråga 46) från enkätundersökningen ”Att vara ung i 

vårt län”. Tabeller hämtade 2008-04-21 från: 

http://www.riskbruk.se/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=2315 




25 





16. Ekerlid O. Vakter ska stoppa alltför fulla elever. Hämtad 2008-04-17 från: 

http://www.op.se/parser.php?level1=2&level2=6&id=670271&from=rss 

17. Jonsson M. Rapport om alkohol-, drog och brottsutvecklingen i Umeå Kommun 

mellan åren 2002-2007. Umeå: Undersöknings och fältforskningsenheten (UFFE); 

UmeBrå 2008. 

18. Tabell: Umeåregionen Gymnasiet åk 1-4. Resultat från Levnadsvaneundersökningen 

2007. Umeå: Undersöknings och fältforskningsenheten (UFFE). 

19. Engström M G, Oklarheter kring balens sprittillstånd. Hämtad 2008-04-21 från: 

http://www.vk.se/Article.jsp?article=125193 

20. Tabell: Dragonskolan. Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007. Umeå: 

Undersöknings och fältforskningsenheten (UFFE). 

21. Sjödin F. Vakter sätts in i studentfirande. Aftonbladet, 2007, april. Hämtad 2008-04- 

22 från: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article426804.ab?service=print 

22. Björkland S. Champagne till frukost-men inget fylleslag- elevgrupp vill vara med 

och bestämma. VK 2008-04-28, Del 1:13. 

23. Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 & 2007. Örebro: Örebro Läns Landsting, 

Samhällsmedicinska enheten. Power Point presentation. Hämtad 2008-04-23 från: 

http://www.orebroll.se/upload/OLL/Samhallsmedicin/Dokument/Liv%20&%20hälsa%2 

0Ung%202007/2007_o_2005_Liv_hälsa_ung_Orebro_lan.ppt 

24. Första resultaten från liv & hälsa ung i Örebro län 2007: Flickor mår sämre än 

pojkar. Pressmeddelande. Örebro: Örebro Läns Landsting. Hämtad 2008-04-23 från: 

http://www.orebroll.se/upload/OLL/Samhallsmedicin/Dokument/Liv%20&%20hälsa%2 

0Ung%202007/Pressm_17_okt_2007_LivoHälsaUng2007.pdf 

25. Stoetzer U. Elevfylla förändrar avslutningsveckan. Nerikes Allehanda, 2008-02-28. 

26. Ingen champagnefrukost i Tranemo. Sveriges Radio P4, Sjuhärad, 2007-06-13. 

Hämtad 2008-04-23 från: 

http://www.sr.se/sjuharad/nyheter/artikel.asp?artikel=1423848 

27. Gidlund E. Berusade studenter missar sin avslutning. Allehanda.se 2007, juni. 

Hämtad 2008-04-23 från: http://allehanda.se/avdelning/ornskoldsvik/8185 

26

För nu ska vi fira studenten! - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?