Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 15
och annan information kring vårt sexuella beteende, medan en kvalitativ undersökning
kan belysa de sociala och kulturella kontexter som genomsyrar dem (Frith, 2000). Detta
är inte minst viktigt när syftet är att förstå hur unga människor förhandlar kring frågor
om säkrare sex eller ansvar i sexuella relationer. Kvalitativa metoder är dock långtifrån
problemfria. Intervjusituationen kan till exempel fungera kränkande för såväl informant
som intervjuare. Kvalitativa metoder innefattar således alltid en rad etiska ställningstaganden.
Jag valde att använda mig av kvalitativa metoder i form av dels fokusgruppsintervjuer,
dels enskilda intervjuer där de flesta, men tyvärr inte alla, tidigare hade deltagit i en
fokusgruppsintervju och således var bekant med mig eller Luis Quiroga, som genomförde
och transkriberade intervjuerna med de unga männen. Fältarbetet har bedrivits i tre
olika lokala miljöer, två förortsmiljöer och ett mindre samhälle, vilka samtliga kan
karaktäriseras som ”mångetniska” (Ålund, 1997). Syftet med att bedriva fältarbete i
olika miljöer var ursprungligen att undersöka den lokala miljöns inflytande. Att genomgripande
fånga betydelser av exempelvis lokal kulturproduktion, arbetsmarknadssatsningar
eller andra specifika åtgärder visade sig dock vara en alltför stor uppgift inom
ramen för detta projekt. Däremot har fältarbete på olika platser medverkat till att
tydliggöra etnicitetens sociala natur: det som exempelvis beskrivs som ”turkiskt” i en
miljö är i en annan ”syrianskt”. På så sätt bidrog de olika miljöerna till att luckra upp
föreställningar om statiska gränsdragningar och homogena grupper.
Sammanlagt har 10 fokusgruppsintervjuer i enkönade grupper à 4 – 7 personer genomförts
och efter det ett 20-tal enskilda intervjuer med ungdomar/unga vuxna i åldern 18 –
25 år. Varje intervju varade drygt en timma och alla intervjuerna har sedan transkriberats.
Informanterna har olika etniska och nationella tillhörigheter: De flesta har
turkisk, syriansk, kurdisk och iransk bakgrund men även chilenska, somaliska och
eritreanska och en del andra nationaliteter och etniciteter finns representerade bland
ungdomarna. Därutöver kom en del ungdomar från familjer där en av föräldrarna var
etniskt svensk. De flesta var antingen födda i Sverige eller hade kommit hit som barn,
endast några få av ungdomarna hade kommit hit i ett senare skede av sin skolgång. Det
övervägande flertalet hade således tagit sig igenom svensk grundskoleutbildning. De
hade också erfarenhet av svensk sex och samlevnadsundervisning vid ett eller flera
tillfällen. Förutom dessa intervjuer har samtal med fältassistenter, fritids- och ungdomsgårdspersonal
varit givande för projektet, inte minst för att komma i kontakt med
ungdomarna. Slutligen har ett par intervjuer även genomförts med barnmorskor och
kuratorer som arbetade vid ungdomsmottagningarna på de berörda platserna.
Fokusgruppsintervjuer
Fältarbetet inleddes med fokusgruppsintervjuer i etniskt blandade, enkönade grupper.
Fokusgruppsintervjun är en specifik form av gruppintervju som har till syfte att samla en
grupp människor för att diskutera ett specifikt ämne (det som är i fokus). Samtalet
fokuseras kring det ämne som forskaren är intresserad av och leds av en moderator, (jag
eller Luis), vars uppgift är att ställa breda frågor för att på så sätt initiera en diskussion.
Fokusgruppen karaktäriseras av att medlemmarna engageras i en kollektiv diskussion
där de interagerar både med varandra och med forskaren och det är just denna kollektiva
interaktion som särskiljer fokusgruppen från andra kvalitativa metoder (se Morgan,
1993; Wilkinsson, 1998).
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT