Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 27<br />
Ett flertal rasism- <strong>och</strong> etnicitetsforskare har belyst hur detta sätt att peka ut vissa grupper<br />
som kulturellt avvikande påminner om ett rastänkande där kultur har ersatt biologi (se<br />
Blaut, 1992). I denna ”nya” form av rasism, som också kallas för kulturell rasism,<br />
framställs kultur som ett ”arv” som människan (slaviskt) bär med sig. Den kulturella<br />
rasismens logik vilar således på en föreställning om kultur som är lika statisk <strong>och</strong><br />
ofrånkomlig som den gängse rasismens föreställning om biologiskt nedärvda egenskaper.<br />
Den franske filosofen Etienne Balibar kallar denna nya form av rasism för<br />
”olikhetsrasism” <strong>och</strong> beskriver den som:<br />
En rasism vars dominerande tema inte är det biologiska arvet utan<br />
de kulturella skillnadernas orubbliga karaktär, en rasism som vid<br />
första anblicken inte postulerar att vissa grupper eller folk är<br />
överlägsna andra utan ”bara” talar om det skadliga i att avskaffa<br />
gränser <strong>och</strong> om oförenligheten mellan olika livssätt <strong>och</strong> traditioner.<br />
(Balibar, 2002:39)<br />
Brottet mellan den biologiska rasismen <strong>och</strong> den kulturella är dock inte definitivt. Den<br />
biologiska rasismen innefattade ofta kulturella föreställningar om ”svarta <strong>och</strong> deras<br />
kultur”, <strong>och</strong> det sätt som ”svenskar” <strong>och</strong> ”invandrare” används i den offentliga debatten<br />
idag påminner mycket om rasbiologins kategorisering av vita <strong>och</strong> svarta. 18 Invandrarbegreppets<br />
starka koppling till icke-vita, icke-västerländska grupper är ett exempel;<br />
aldrig förklaras vita tyskars, danskars eller holländares brottslighet med tysk, dansk eller<br />
holländsk kultur. Ett annat exempel är begreppet ”andra generationens invandrare”.<br />
Dessa exempel visar hur invandrarbegreppet i sig har blivit ett rasistiskt tillmäle: alla<br />
som migrerar till Sverige blir inte automatiskt ”invandrare”, medan andra förblir<br />
”invandrare” trots att de är födda <strong>och</strong> uppvuxna i Sverige. Kulturrasismen har också lagt<br />
en grund för att fritt associera invandrare med kvinnovåld. I samband med ”Rissnevåldtäkten”<br />
skriver exempelvis Svenska dagbladet om en annan gruppvåldtäkt. Artikeln<br />
illustreras med en teckning av en kvinna <strong>och</strong> flera par ögon i bakgrunden. Bildtexten<br />
lyder: ”Mörka ögon. Minnet av gruppvåldtäkten dyker upp när Lotta ser utländska<br />
män.” (SvD 000413)<br />
Att kalla detta för rasism väcker inte sällan starka känslor <strong>och</strong> ofta används hellre<br />
begrepp som diskriminering. En del forskare hävdar att rasismen måste, för att kunna<br />
kallas rasism, vara en fråga om direkt diskriminering, helst en empiriskt bevisbar<br />
handling som uppenbart handlar om en aktiv medveten (rasistisk) handling riktad mot<br />
någon. En sådan analys av rasism gör att handlingar som inte upplevs eller definieras<br />
som rasistiska av enskilda individer avfärdas. Dessa forskare tar inte hänsyn till att<br />
rasism kan vara både institutionell <strong>och</strong> personlig samtidig eller att rasism kan vara<br />
internaliserad <strong>och</strong> därigenom osynlig kanske även för den som blir utsatt. 19 En sådan<br />
analys får svårt att fånga rasismens uttryck i sin samtid, eftersom rasism, som många<br />
andra ideologier, ofta lyckas dölja sin egen existens. <strong>Rasism</strong>en är alltid varierande <strong>och</strong><br />
historiskt specifik <strong>och</strong> tar sig olika uttryck i olika sammanhang. Medan rasbiologins<br />
föreställning om olika distinkta raser anses vara förlegad <strong>och</strong> förpassad till marginella,<br />
högerextrema grupper, är däremot – som vi såg ovan - föreställningen att vi kan dela in<br />
människor i olika distinkta kulturer allmänt utbredd i nutida samhällsdebatt.<br />
18 Se Mattsson & Tesfahuney (2002) för en sammanfattning. Se även Michaels (1995) för en<br />
kritisk diskussion kring begreppen ”ras” <strong>och</strong> kultur.<br />
19 Se Essed (2001) för en sammanfattning av olika förståelser av rasism.<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT