översiktsplan norrlandet - Gävle kommun

ÖVERSIKTSPLAN

NORRLANDET

Utställningshandling maj 2010

Plankarta

Indelning av plankartan

Engeltofta

Plankarta 1

Engesberg

2

Plankarta 2

Bönan

Plankarta 3

Harkskär

Översiktsplan Norrlandet Utställning 2010

Plankarta 5

Plankarta 4

Utvalnäs

0 2 000

Meter

B.3

B.2

BADHAMN

P

Översiktsplan Norrlandet

B.23

HAMN

Grönstruktur

BAD

Värdefull stig / väg

Bostäder

Nya bostäder

Nya bostäder, kulturmiljö

B.22

Riksintresse natur

T

Naturreservatsutredning

Befintliga bostäder

UPPLAG

Naturreservat

3

Värdefull natur

Service

Service och verksamheter

Övrig natur

Allmänt ändamål

B.21

Föreslagen park, lek- / idrott

Utveckling turism

Kommunikationer

Hamn och bad

Föreslagen väg

Befintlig

B.20

Föreslagen GC-väg

Utveckling

B.1

Strandpromenad

Anläggningar

T


Annat gångstråk

Föreslaget upplag

Engeltofta

PARK

P

HAMN

BAD

BAD

Plankarta 1

Mast

Utfart stängs

Alternativ lokal VA-teknik

Kulturmiljö

Förslag riksintresse kulturmiljö Utfart åtgärdas

Riksintresse kulturmiljövård

T P

Trafikåtgärd

Värdefull byggnad

Kulturhistorisk bebyggelse

0 500

Kulturlandskap

Meter

Fornminne

SH HG april 2010

T

T

Plankarta 2

UPPLAG

P

CAMPING

BAD

HAMN

B.33

B.7

HAMN

VARV

PARK

SMÅBÅTSHAMN

Utveckling turism

T

B.32

HAMN

B.6

T

4

Befintlig

mast

HAMN

B.5

B.25


BADHAMN

B.4

T

0 500

Meter

SH HG april 2010

B.3

UPPLAG

0 500 Meter

Befintlig

mast

SH HG april 2010

Bönan

HAMN

B.41

Utveckling turism

B.37

B.39

PARK

B.40

B.38

B.36

HAMN

5

BAD

T

B.35

Engesberg

HAMN

HAMN

B.12

B.12

T


B.12

T

B.13

UPPLAG

P

CAMPING

BAD

Plankarta 3

HAMN

P

B.10

HAMN

Utveckling turism

HAMN

B.33

B.7

PARK

HAMN

VARV

SMÅBÅTSHAMN

B.32

T

UPPLAG

Plankarta 4

B.50

B.58

B.57

B.51

HAMN

Utveckling turism

BAD

HAMN

B.48

B.47

Befintlig

mast

B.46

6

Utvalnäs

PARK

HAMN

B.45


HAMN

0 500

Meter

SH HG april 2010

0 500 Meter

SH HG april 2010

B.64

HAMN

HAMN

7

HAMN

HAMN

BAD


HAMN

Harkskär

B.60

Plankarta 5

B.59

B.50

B.58

Befintlig

mast

UPPLAG

Utveckling turism

B.51

B.57

Innehåll

8

Plankarta ................................................................................................................................................................2

Förord....................................................................................................................................................................................................9

Inledning .............................................................................................................................................................. 10

Översiktsplanen enligt PBL .................................................................................................................................................. 10

Varför behovs en översiktsplan för Norrlandet? .................................................................................................. 11

Planhandlingar ............................................................................................................................................................................ 11

Läsanvisning Översiktsplan Norrlandet ...................................................................................................................... 11

Utgångspunkter och mål .............................................................................................................................. 12

Riksintressen & gällande bestämmelser ....................................................................................................................... 14

Planförslag .......................................................................................................................................................................................... 17

Planens huvuddrag .................................................................................................................................................................... 17

Bostäder ........................................................................................................................................................................................... 18

Kulturmiljö ..................................................................................................................................................................................... 28

Grönstruktur ............................................................................................................................................................................... 38

Service, företagande och turism ....................................................................................................................................... 46

Kommunikationer ........................................................................................................................................................................ 48

Teknisk försörjning ................................................................................................................................................................... 54

Miljö & riskfaktorer .................................................................................................................................................................... 60

Samråd och utställning ............................................................................................................................................................ 64

Genomförande ................................................................................................................................................................................ 64

Genomförandefrågor efter 1993 ...................................................................................................................................... 64

Genomförandefrågor från 2010 ........................................................................................................................................ 64

Detaljplanering ............................................................................................................................................................................ 65

Fastighetsbildning ...................................................................................................................................................................... 65

Ledningsrätt för vatten och avlopp ................................................................................................................................ 65

Strandpromenad .......................................................................................................................................................................... 66

Hamnar ............................................................................................................................................................................................... 66

Enskilda vägar ............................................................................................................................................................................... 67

Planens ekonomi ........................................................................................................................................................................... 68

Konsekvenser ................................................................................................................................................................................. 68

Sammanfattning av planalternativen och konsekvenser ................................................................................... 69

beskrivning av konsekvenser för nollalternativen .............................................................................................. 70

Beskrivning av konsekvenser för planalternativet .............................................................................................. 72

Konsekvenser för Miljömålen .............................................................................................................................................. 75

Ordlista .................................................................................................................................................................................................. 77


Förord

9

Norrlandet förändras i snabb takt. Allt fler flyttar ut till sina fritidshus och befolkningen har nästan

fördubblats på tio år. Många av de stora sommarvillorna behöver rustas upp och tas om hand. Trafiken

ökar och en besvärlig vattenoch avloppssituation behöver förbättras. Värdefull natur behöver värnas

i avvägning med skogsbruk och exploateringar. Norrlandets unika miljöer och kontakter med havet

behöver göras tillgängliga för Gävlebor och andra.

För att kunna hantera dessa utmaningar har kommunfullmäktige i augusti 2007 beslutat att kommunalt

vatten och avlopp ska byggas ut för hela Norrlandet. Fullmäktige beslutade också att ett förslag till

översiktsplan för Norrlandet ska tas fram.

Planen ska stödja en positiv utveckling av Norrlandet. Attraktiva boendemiljöer ska utvecklas och

värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras. Lokala företag ska kunna utveckla framgångsrika

besöksnäringar på Norrlandet.

Översiktsplanen för Norrlandet beskriver grunddragen i användningen av mark och vatten, d. v. s. hur

kommunen i ett 20-årigt perspektiv, till år 2030, ser på utvecklingen av bebyggelse, grönområden,

friluftsområden och trafik. Planen beskriver också konsekvenserna av denna utveckling.

Planen ska lägga grunden till en långsiktigt hållbar utveckling av Norrlandet.

Dialog och synpunkter under samrådet har varit en viktig del i arbetet för att nå detta mål. Efter ändringar

av planförslaget går vi nu vidare med en ny dialog under utställningen.

Gävle i april 2010

Per Johansson

Kommunalråd


Förord

Inledning

Vad är en

översiktsplan?

Översiktsplanen enligt PBL

10

Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen (PBL)

ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens

område. Planen ska visa grunddragen i användningen

av mark och vatten och kommunens

syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och

bevaras. Planen ska också visa hur kommunen

avser att tillgodose riksintressen och iaktta

miljökvalitetsnormer. Planeringen ska främja goda

levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar

livsmiljö. (PBL 1:1)

Arbetet med översiktsplanen ska ske med

öppenhet, insyn och påverkan och syftar till att

skapa ett starkt inflytande från medborgare och

andra intressenter i planeringen.

En översiktsplan är inte juridiskt bindande.

I PBL sägs bl.a. att syftet med planeringen är att:

• Främja en god livsmiljö för människorna ur

social synvinkel.

• Beakta natur och kulturvärden.

• Medverka till en ändamålsenlig struktur

av bebyggelse, grönområden, trafik och

anläggningar.

• Främja goda miljöförhållanden och en

långsiktig hushållning med mark, vatten, energi

och råvaror.

Tidplan Översiktsplan Norrlandet

Utredning Höst-vinter 2007

Samråd Våren 2008

Utställning Våren 2010

Antagande Hösten 2010


Varför behövs en översiktsplan för

Norrlandet?

En tidigare översiktsplan för Norrlandet antogs

1993. Denna plan förutsåg en annan utveckling av

Norrlandet med fortsatt fritidsboende och lokala

avloppslösningar. Den översiktsplanen är därför

inte längre aktuell. Den nya översiktsplanen för

Norrlandet har flera viktiga funktioner:

• Vision för Norrlandets utveckling.

• Beredskap för nya bostäder och

verksamheter.

• Handlingsprogram för genomförande av

t.ex. strandpromenad och utbyggnad av

vatten och avlopp (VA).

• Styrinstrument och beslutsunderlag för

annan planering och tillståndsprövning

i kommunen som t.ex. detaljplanering,

bygglov och fastighetsbildning.

• Ett avtal mellan staten och kommunen

om riksintressen enligt miljöbalken.

Planhandlingar

Översiktsplan Norrlandet redovisas under

utställningen i flera olika rapporter och bilagor.

Planförslaget, huvudrapport

Denna rapport med planbeskrivning, konsekvenser

och plankartor är det fullständiga

planförslaget.

Sammanfattning i en kortare folder

En kort beskrivning med plankarta och planens

viktigaste ställningstaganden.

Planeringsunderlag

Kartor och korta texter som beskriver

kommunens kunskapsunderlag om Norrlandet.

Kulturmiljöbilaga

En detaljerad redovisning av sakintresset

kulturmiljö. Riktlinjer för detaljplanering,


Samrådsredogörelse

Sammanställning av inkomna yttranden under

samrådet 2008. Kommentarer och förslag till

ändringar av planförslaget inför utställningen.

Internet

På kommunens hemsida www.gavle.se redovisas

de flesta av rapporterna ovan med text och

plankartor.


11

Inledning

Läsanvisning till Översiktsplan

Norrlandet

Översiktsplanen innehåller flera kapitel med

olika inriktning. De flesta kapitlen i planförslaget

inleds med aktuella mål.

Inledning

Här ges en kort beskrivning av vad en översiktsplan

är och varför den behövs.

Utgångspunkter och mål

Här redovisas de olika kommunala inriktningsbeslut,

mål och visioner som styr planarbetet.

Planförslag

Här beskrivs med texter och plankartor de

allmänna intressen som påverkar markoch

vattenanvändningen på Norrlandet.

Bostäder, kulturmiljö, friluftsliv, rekreation,

naturvård, service, trafik, vatten och avlopp m.m.

beskrivs med aktuella planeringsmål, en kort

bakgrund och planens ställningstaganden.

Samråd och utställning

Här beskrivs dialog och kontakter under

planarbetet. Större ändringar efter samrådet

redovisas kortfattat (se utförligare i separat

samrådsredogörelse). Även planprocessen och

fortsatt planarbete beskrivs kort.

Genomförande

Här beskrivs de aktiviteter som behöver ske för

att planen ska kunna genomföras.

Konsekvenser

Här beskrivs översiktsplanens ekologiska, sociala

och ekonomiska konsekvenser.

Ordlista

Ordlista som beskriver fackuttryck i planhandlingen.

Utgångspunkter & mål

Planarbetet för Norrlandet styrs av olika

kommunala inriktningsbeslut, mål och

visioner. Andra viktiga utgångspunkter är

de förslag som kommit fram från de boende

under program- och planarbete. Varje kapitel

i planförslaget inleds med en sammanfattning

av aktuella mål. Målen har utvecklats och

anpassats för att stödja översiktsplanearbetet

på Norrlandet.

Uppdraget

Översiktsplanen ska enligt beslut i

kommunfullmäktige i augusti 2007 och

utställningsbeslutet i KS/MMP i mars 2010:

• Föreslå områden för 400 nya bostäder

• Föreslå områden för boende för äldre

• Föreslå skydd av kulturmiljön

• Föreslå skydd av naturmiljön

• Föreslå riktlinjer för delning av tomt

• Föreslå vägreservat för ny sträckning

av delar av Bönavägen

• Föreslå huvudmannaskap för enskilda

vägar

• Skapa förutsättningar för turism och

service

• Skapa förutsättningar för friluftsliv på

vatten och på land

12



Program för översiktsplan Gävle stad

Antaget av kommunfullmäktige i december

2005. Programmets huvudinriktning är bl.a.

att Gävle ska vara en stad med identitet, en

attraktiv stad att bo i, en stad med närhet till

fritidsområden, natur och vatten och ha ett

hållbart transportsystem. Programmet uttalar

också att staden ska byggas ut i kontakt med

havet.

Utvecklingsprogram för Norrlandet

Antaget av kommunfullmäktige i augusti 2007.

Programmet uttalar riktlinjer för boende, vatten

och avlopp, kulturmiljö, natur, trafik, näringsliv

och turism. Fullmäktige beslutade samtidigt om

direktiv för översiktsplanering och utbyggnad av

kommunalt vatten och avlopp. I programmet och

i fullmäktigebeslutet föreslås bl.a.:

• Kommunalt huvudmannaskap för VA på

hela Norrlandet.

• Fler bostäder på Norrlandet.

• Nya bostäder i Engesberg och möjlighet

till camping.

• Turism, rekreation och företagande

stöttas.

• Samverkan med boende och verksamma

utvecklas.

• En ny fördjupad översiktsplan tas fram.

Gävle kommuns lokala miljömål

Antagna av kommunfullmäktige 4 april 2005.

För delmålet God bebyggd miljö anges att

kommunens kulturmiljöprogram skall revideras

samt att fler av de värdefulla kulturmiljöerna

skall skyddas.

Strategi för Kulturmiljö

Strategi för kulturmiljö har behandlats i

kommunstyrelsen i oktober 2008. Norrlandet är

ett av de områden som föreslås detaljplaneras

för att säkerställa kulturmiljön.

Strategi för bildande av naturreservat i

Gävle kommun

Antagen av Kommunstyrelsen i december

2007. Strategin föreslår fem områden som ska

prioriteras för kommunal reservatsbildning

före år 2010. Tångberget på Norrlandet är ett av

dessa fem områden. Andra utpekade områden

för kommunal reservatsbildning på Norrlandet

är Marskärsudden, Långharens udde samt

Soludden (Utkiket).

Trafikstrategi för Gävle

Antaget av kommunfullmäktige i mars 2008.

Trafikstrategin är ett kommunalt verktyg som

ska visa vägen till ett hållbart transportsystem.

Här tas ett samlat grepp inom trafikområdet för

att de åtgärder och planer som genomförs ska

bidra till att uppfylla målen för Gävles framtida

utveckling.

13



Folkhälsoprogram

Antaget av kommunfullmäktige juni 2004.

Programmet beskriver hur kommunen

övergripande ska arbeta med folkhälsofrågor

inom tre delområden: inflytande och delaktighet

i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt

sunda och säkra miljöer och produkter.

Handikappolitiskt program

Antaget av kommunfullmäktige augusti 2002.

Programmet visar hur jämlika villkor ska kunna

uppnås för människor med funktionshinder, inte

minst i den fysiska miljön.

Riksintressen & gällande

bestämmelser

Riksintressen och

gällande bestämmelser

Engeltofta

Riksintresse kulturmiljö

Riksintresse natur

Naturreservat

Natura 2000

Riksintresse yrkesfiske

Gällande planer

Detaljplan

Fastighetsplan

Engesberg

14

Bönan


Harkskär

Utvalnäs

0 2 000

Meter

Riksintressen

Ett riksintresse är ett område som är

värt att skydda i ett nationellt perspektiv.

Idag regleras och skyddas riksintressen i

Miljöbalken.

En av avsikterna med riksintressen är att

staten ska ha större möjlighet att ingripa om

ett värdefullt område hotas. Kommunerna är

skyldiga att säkerställa riksintressen i den

kommunala planeringen.

Riksintresse för kulturmiljö

Sträckan mellan Kullsand och Bönan är riksintresse

för kulturminnesvården. Det omfattar

särskilt de stora sommarvillorna från 1800-talets

andra hälft. Även f.d. fiskelägen i Bönan är en viktig

del av riksintresset. Länsstyrelsen i Gävleborg

har föreslagit en utökning av riksintresset till och

med Utvalnäs.

Riksintresse för naturvård

Orördheten och de höga naturkvaliteterna

ligger till grund för att Harkskärsfjärden har

förklarats vara av riksintresse för naturvården.

Harkskärsfjärden och Håmansmaren är även

utpekade som Natura 2000-områden. En mindre

del av riksintresset ligger inom planområdet,

men påverkas inte av förslagen. Länsstyrelsen

har en pågående reservatsutredning för

Harkskärsfjärden.

Riksintresse för yrkesfiske

Kustvattnen utanför Norrlandet är riksintresse

för yrkesfisket. Förslagen i planen hindrar eller

försvårar inte yrkesfisket. Yrkesfisket är en

viktig verksamhet som genom översiktsplanen

kan fortsätta att utvecklas eftersom områden för

verksamheter är tydligt utpekade i planen.

Riksintresse för hamn och farled

Gävle Hamn och farleden är av riksintresse.

Förslagen i planen hindrar eller försvårar inte för

utvecklingen av Gävle Hamn.

15


Riksintressen & gällande

bestämmelser

Gällande detaljplaner

För stora delar av Norrlandet gäller en detaljplan

från 1960. Planen är idag svår att tillämpa och

ger otillräcklig styrning i kulturmiljöfrågor,

bygglovprövning och fastighetsbildning. För

några mindre områden finns aktuella detaljplaner

som ger tydlig vägledning i dessa frågor.

Gällande bestämmelser

Strandskydd

Strandskyddet är generellt 100 meter från

strandkanten av alla sjöar och vattendrag. Vid

Gävles kust är strandskyddet utökat till 300

meter. Inom området för gällande detaljplan från

1960 är strandskyddet upphävt. Dispens från

strandskyddet kan lämnas av kommunen om det

finns särskilda skäl.

Natura 2000

Natura 2000-områdena Håmansmaren och

Harkskärsfjärden ligger delvis inom planområdet.

Natura 2000-områden har riksintressestatus

enligt 4 kap Miljöbalken. Till varje område finns

en bevarandeplan upprättad av Länsstyrelsen.

Bevarandeplanen ger bl.a. information, stöd och

råd för områdets bevarandevärden, hotbild och

framtida markförvaltning.

Naturreservat

Södra delområdet av Bladmyrans och Granskogens

naturreservat ligger inom planområdet.

Människorna på Norrlandet

16

Människorna på Norrlandet


På Norrlandet bor knappt 1100 personer. Drygt

10 % av dessa är skolbarn i åldrarna 6- 15 år.

Andelen utrikesfödda på Norrlandet är mycket

lägre än i kommunen som helhet (3,5 % jämfört

med 9,5 %). Arbetsfrekvensen är hög då 79 %

av såväl kvinnorna som männen arbetar och

generellt sett är både männen och kvinnorna på

Norrlandet friskare än kommungenomsnittet.

Bilinnehavet är något högre på Norrlandet än i

kommunen som helhet.

Planförslag

Planens huvuddrag

Planförslaget har en planeringshorisont på ca 20

år d.v.s. fram till år 2030.

Planförslagets ställningstaganden i sammanfattning:

• 400 nya bostäder föreslås byggas på

Norrlandet i olika upplåtelseformer och

storlekar.

• De flesta befintliga fritidshusen föreslås

kunna omvandlas till åretruntboende.

• Camping och nya bostäder föreslås i

Engesberg

• Mark reserveras för butiker, förskola och

skola

• Värdefull kulturmiljö föreslås bevaras

och skyddas med nya detaljplaner

• Värdefull natur undantas från

exploatering eller skyddas som

naturreservat

• Befintliga småbåtshamnar utvecklas

med fler båtplatser för boende och

besökare.

• Vatten och avlopp byggs ut på i princip

hela Norrlandet.

• Områden som inte kan anslutas till

kommunens VA-nät till en rimlig

kostnad får lösas med lokala VAanläggningar.

• Översiktsplanen föreslås genomföras

med en särskild projektorganisation

för Norrlandet och med fortsatt

detaljplanering av hela området.

17


Planens huvuddrag

Planförslag > Bostäder


Bostäder

Engeltofta

Nya bostäder



B.20

B.21

B.22

B.1

B.23

B.25

B.3

B.2

B.4

B.5

B.32

Engesberg

B.33

B.6

18

B.36

B.35

B.7

B.41

B.37

B.39

B.38 B.40

B.12

B.12 B.12

B.10

Bönan

B.13


B.64

Harkskär

B.59

B.58

B.57

B.45

B.60

B.47

B.50

B.48

B.51

B.46

Utvalnäs

0 2 000

Meter

Bostäder

Mål tolkade ur program och direktiv för

Norrlandet.

Planen ska föreslå och stödja:

• 400 nya bostäder i attraktiva lägen med

utsikt, nära hav, bad och natur.

• Områden för seniorboende och ett boende i

livets alla skeden.

• Varierade upplåtelseformer och

boendetyper i villor, radhus och

flerbostadshus.

• Nya bostäder i Engesberg som möjliggör

fortsatt camping.

• Bevarande av stora sommarvillor och annan

värdefull bebyggelse.

• Kulturmiljön ska utvecklas och bevaras som

en resurs för ett attraktivt boende.

• Möjliggöra omvandling av fritidshus till

åretruntboende .

• God exploateringsekonomi och en

kostnadseffektiv VA-utbyggnad.

• Prioritering av både boende och service i

Bönan och Engesberg.

• En god bebyggd miljö med skönhet, trevnad,

hälsa och säkerhet.

Bostäder på Norrlandet idag

Idag finns ca 450 bostäder på Norrlandet som

bebos året runt. Dagens bestånd av fritidshus

och bostäder kan grovt indelas i:

• Äldre fiskargårdar

• Sekelskiftets sommarvillor

• 1900-talets egna hem

• 1900-talets fritidshus och sommarstugor

• Moderna villor

Sedan mitten av 1990-talet pågår en intensiv

byggverksamhet på hela Norrlandet. Byggandet

omfattar ombyggnader och tillbyggnader

av befintliga fritidshus och sommarvillor

men också rivningar och rena nybyggnader.

Utmaningar i detta byggande har varit att det

saknats långsiktigt hållbara VA-lösningar och att

kommunens planer inte har varit anpassade till

det stora bebyggelsetrycket.

Norrlandets bebyggelsekaraktär förändras också

när äldre hus och lummiga trädgårdar ersätts av

stora villor med garage och anläggningar för VAinfiltration.

19



Fritidshus

I slutet av 1980-talet fanns det fler än 600

fritidshus på Norrlandet. Sedan dess har ca 200

fritidshus permanentats och idag finns ca 400

fritidshus kvar i området. Denna utveckling har

påskyndats av försäljning av arrendetomter

de senaste 15 åren och kommer troligen

att ytterligare drivas på av den planerade

utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp.

Det kan antas att en stor del av de återstående

fritidshusen kommer att byggas till eller ersättas

av nya hus som bebos permanent.

Nya bostadsområden

Översiktsplanen visar möjliga byggrätter för ca

400 nya bostäder på Norrlandet. I skogsmarken

ovanför Bönavägen föreslås 200-300 nya

bostäder. Nedanför Bönavägen föreslås 50-70

nya bostäder mellan Engeltofta och Bönan som

en förtätning av befintlig bebyggelse.

I Utvalnäs och Harkskär föreslås bostadsgrupper

och förtätningar med 50-100 nya bostäder.

Flera av de nya bostäderna kommer att kunna

byggas i strandnära och attraktiva lägen med

utsikt över havet eller nära natur. Både befintliga

och nya bostadsområden kommer att kunna

inrymma icke störande verksamheter som t.ex.

förskola. Detta får utredas vidare i kommande

detaljplaner.

Olika täthet och exploateringsgrad

Planen föreslår nya bostadskvarter med

en varierad men relativt låg täthet och

exploateringsgrad. De föreslagna kvarteren

kan utöver bostäder komma att rymma vägar,

parkeringsytor, lekplatser, grönytor och

dagvattenanläggningar. Även anpassningar till

våtmarker, hällmarker och kuperad terräng ska

rymmas i kvarteren.

Ytbehov för olika typer av bostäder:

Ytbehov för olika typer av bostäder:

Friliggande villor: ca 6 bostäder/hektar

Grupphusvillor: ca 8 bostäder/hektar

Radhus och kedjehus: ca 15 bostäder/hektar

Flerbostadshus: ca 20 bostäder/hektar


Förtätning av befintlig bebyggelse

nedanför Bönavägen mellan

Engeltofta och Bönan

Nedanför Bönavägen föreslås en småskalig

förtätning med 50-70 nya bostäder fördelade

på ca femton små bostadsgrupper mellan

Engeltofta och Bönan.

Flera av dessa bostäder kommer att kunna

byggas i mycket attraktiva lägen nära

stranden och med utsikt över havet. Flera

av de nya bostäderna kommer att påverka

kulturmiljö, natur, friluftsliv och de boendes

närmiljö.

En stor del av de befintliga fritidshusen kommer

också att omvandlas till åretruntbostäder.

Riktlinjer för nya bostäder nedanför

Bönavägen:

Se kapitel Kulturmiljö, riktlinjer ”Inom riksintresseområdet

men utanför värdefull kulturmiljö”,

Klass C. Se också Kulturmiljöbilagan.

20

Utsikt över Gröndalsängen från skogspartiet norr om Gröndal.


Nya, mindre bostadsgrupper nedanför

Bönavägen

B.1 Aluddsvägen

Längs en förlängning av Aluddsvägen kan ca

tre villor byggas i sluttningen ovanför Aludden.

Möjlighet till viss utsikt över havet.

Riktlinjer för detaljplan: Hänsyn till kulturmiljö

klass C och till värdefull äldre skog.

B.2 Storsandsvägen

I tallskogen ovanför Storsandsviken kan ca

två villor byggas. Attraktivt område med viss

havsutsikt nära Storsandsbadet.

Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till

kulturmiljö klass C och till grannars utsikt.

Tallar närmast badet sparas.

B.3 Stenstorpsvägen

Mellan Storsandsvägen och Stenstorpsvägen

kan ca sex villor byggas i sluttningen nedanför

Bönavägen. Påverkan: Påverkan på strandvallar

och äldre tallskog. Sluttande terräng kan ge

påverkan från schaktningar och utfyllnader.

Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs

för små villor på små tomter. Nya byggnader

placeras för att skärma av från trafikbuller.

Åtgärder mot trafikbuller ska utredas.

Anpassning till strandvallar och äldre skog. Ny

infartsväg ska byggas smal med god anpassning

till grannfastigheter och till sluttande terräng.

B.4 Gröndalsvägen

Mellan Gröndalsvägen och Bönavägen kan ca

fyra villor byggas som en förtätning av befintliga

fritidshus.

Påverkan: Stor påverkan på två äldre fritidshus.


kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för små

villor på små tomter. Bullerutredning. Byggnader

placeras för att skärma av mot trafikbuller.

Anpassning till strandvallar och äldre tallskog.

B.5 Sjöviksvägen

På den östra delen av Gröndalsängen kan ca tre

mindre villor byggas med utsikt över Gröndalsviken.

Påverkan: Påverkar utsikten från befintlig

bebyggelse i området.


kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för små

villor på små tomter. Ny tillfartsväg behövs.

Byggnader höjdsätts och placeras så att utsikten

från befintliga hus kan behållas. En källa i

området utreds och bevaras.

B.6 Arlavägen

Området är idag delat av flera mindre vägar. Om

vägarna läggs ihop till en ny väg kan sex-åtta

villor byggas, delvis med utsikt över vatten.

Påverkan: Område med äldre skog bebyggs.


för villor. Byggnader närmast Bönavägen

utformas och placeras för att skärma av mot

buller från Bönavägen. Bullerutredning.

Anpassning till grov, äldre tallskog som utreds,

karteras och delvis sparas.

21



B.7 Engesberg

Skogsmark och delvis campingplats öster om

Engesbergs gård. Här kan ca 30 lägenheter,

eventuellt som ett s. k. seniorboende, byggas nära

Grötviken och kulturlandskapet vid Engesberg.

Påverkan: Trafiken ökar på den smala

Solviksvägen. Campingplatsens tältområde

och några uthyrningsstugor behöver flyttas.


kulturmiljön vid Engesberg, klass C. Området

planläggs för tätare bostadsbebyggelse i 2-3

våningar.

B.10 Engesviksvägen

Skogsmark längst ut på Engesviksvägen. Här kan

ca fem villor byggas nära Djuphamnsviken.

Påverkan: Trafiken ökar på den smala

Engesviksvägen.


kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för villor.

Alternativ trafikmatning via Grävlingsstigen

utreds.

B.12 Kärrstigen

Skogsmark mellan Grävlingsstigen och

Rönnbackastigen. Här kan ca 12 villor byggas

nära Bönan och båthamn.

Påverkan: Förtätning i befintlig bebyggelse

som påverkar strövområde och omgivande

bostadshus.


för villor. God terränganpassning behövs vid den

branta Bagarstigen.

B 13. Holmuddsvägen

Skogsmark på Holmudden. Tidigare planlagt

för bostäder. Här kan två-tre villor byggas vid

Holmuddsvägen.

Påverkan: Mindre bra utfarter mot

Holmuddsvägen.


för villor.


Nya bostäder i skogen ovanför

Bönavägen mellan Engeltofta och

Bönan

Ovanför Bönavägen föreslås ca 15 nya

bostadskvarter med plats för maximalt 300

nya bostäder. Flera av dessa bostadsgrupper

ligger i barrskog i södersluttning, delvis högt

beläget och på flera platser med utsikt över

havet. Markerna består av stenig och blockig

morän som på flera håll är kraftigt svallad

och terrasserad i s.k. strandvallar. Stigar och

skogsvägar som ofta används av de närboende

genomkorsar området.

Delar av skogsmarken som inte bebyggs föreslås

sparas som större samlade naturområden, andra

delar sparas som smalare gröna korridorer ut

i naturen. Flera av de nya bostadsområdena

kommer att ligga inom 300-500 meter från

havet. Den föreslagna strandpromenaden och

badplatserna vid bl.a. Engeltofta, Storsandsviken

och Engesberg kommer därför att få stor

betydelse för de boende i dessa områden.

Riktlinjer för nya bostäder ovanför

Bönavägen:

• Skogsridån längs Bönavägen ska bevaras.

• Grundläggning ska anpassas till tomtens

topografi.

• Utsikten för grannar värnas med smala hus

och friliggande uthus.

• Omfattande schaktningar och utfyllnader

ska undvikas inom kvarter med värdefull

naturmark.

• Vägnätet ska anpassas till terräng och

naturvärden.

• I täta bostadsområden kan bilparkeringar

samlas i mindre grupper för att spara

värdefull naturmark.

• Bostadsgrupper med brokiga byggnadsstilar

eller mycket stora villor ska placeras så att

landskapsbild och kulturmiljö inte påverkas.

• Bostadshus, garage och andra

komplementbyggnader ska vara separata

22


byggnader med måttfull storlek så att

småskaligheten i området ska kunna

bibehållas.

• Nya bostadshus ska inte efterlikna äldre

sommarvillor. Särskilt tornutbyggnader och

utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas.

• Ny bebyggelse med en modern,

”funktionalistisk” eller experimenterande

arkitektur är möjlig ovanför Bönavägen.

• Diskret färgsättning ska väljas på nya hus.

• Värdefull natur, karaktärsskapande växtlighet

och stora träd ska sparas. Det gäller

inom både tomtmark och grönområden.


nivåer. Omfattande schaktningar och utfyllnader

ska undvikas.

• Vid planläggning ska eftersträvas att tomter

ska ha en minsta storlek av 1200 m 2 och en

minsta bredd av 30 meter.

• Villor som byggs i grupp kan byggas på

mindre tomter.

Nya bostadsgrupper ovanför Bönavägen

B.20 Engeltofta backe, etapp B

Skogsmark, delvis med strandvallar och

klapperstensfält inom s.k. nyckelbiotop. Här kan

ca 20 nya bostäder byggas som grupphus eller

flerbostadshus.

Påverkan: Del av nyckelbiotop och strandvallar

bebyggs. Påverkan av buller från Gävle hamn.

Riktlinjer för detaljplan: Inför detaljplanering

bör bullerpåverkan från Gävle hamn utredas

vidare. Även åtgärder för att begränsa buller

vid bullerkällan bör utredas. En buffertzon

med naturmark sparas mot befintliga bostäder

i Engeltofta backe, etapp A. Anpassning till

strandvallar och äldre tallar. Ny väganslutning

mot Bönavägen studeras noga för att skapa säker

anslutning med fri sikt och för att minimera

markarbeten i strandvallarna.

B.21 Engeltofta backe, etapp C

Skogsmark, delvis mager mark med hällmarker

inom s. k. nyckelbiotop. Här kan ca 40 nya bostäder

yggas som grupphus eller flerbostadshus i ett

högt läge ovanför Bönavägen.

Påverkan: Del av nyckelbiotop och

hällmarkstallskog bebyggs.

Riktlinjer för detaljplan: Särskild anpassning

till strandvallar, hällmarker och äldre tallar. Ny

väganslutning mot Bönavägen studeras noga för

att skapa säker anslutning och för att minimera

markarbeten i strandvallarna.

B.22 Engeltofta backe, etapp D

Skogsmark och strövområden med stigar. Delar av

området ligger högt och kan få utsikt över havet.

Här kan ca 30 villor byggas i ett högt läge ovanför

Bönavägen.

Påverkan: Strövvänlig skog ovanför Bönavägen

bebyggs.


strandvallar, stigar och äldre skog.

B.23 Engeltofta backe, etapp E

Tallskog med stigar och klapperstensvallar.

Här kan ca 25 villor byggas i en gles tallskog

ovanför Bönavägen.

Påverkan: Strövvänlig skog ovanför Bönavägen

bebyggs.


strandvallar, stigar och äldre skog.

B.25 Norr om Gröndal

Skogsmark och strövområden. I delar av området

finns stigar och historiska lämningar i form av

skyttevärn. Delar av området kan få utsikt över

havet. Här kan ca 25 villor eller grupphus byggas i

ett högt läge ovanför Gröndal.

Påverkan: Attraktiva stigar och strövvänlig skog

ovanför Bönavägen bebyggs.


fornlämningar, strandvallar och stigar.

B.32 Planmyrstigen västra

Skogsmark, hyggen och mindre våtmarker väster

om Engesberg. Här kan ca 40 villor eller grupphus

byggas ovanför Bönavägen.

Påverkan: Strövområden ovanför Bönavägen

bebyggs.

23




strandvallar och en våtmark med salamander

väster om kvarteret.

B.33 Planmyrstigen östra

Skogsmark väster om Engesberg. Här kan ca 30

villor eller grupphus byggas ovanför Bönavägen.


bebyggs.


strandvallar och våtmarker.

B.35-B.41 Engesberg-Bönan

Skogsmark och strövområden med

klapperstensvallar, stigar och mindre hyggen.

Delar av området kan få utsikt över havet. Här

kan ca 150-175 nya bostäder byggas som tätare

småhusbebyggelse, radhus, flerbostadshus eller

som seniorboende. Föreslagna bostäder finns

redovisade som delområden B.35-B.41 i en

bifogad illustration på sid 25.


bebyggs. Skogsområdet kring Lillsjön minskas

i storlek och utbredning. Den småskaliga

karaktären och kulturmiljön i Bönan påverkas

av nya större bostadsområden. Den nya

förbifartsvägen som också blir angöringsgata till

de nya bostadsgrupperna kan avlasta Bönan från

genomfartstrafik.

Riktlinjer för detaljplan: Hela området

planläggs och anpassas till bebyggelsekaraktären

i Bönan vad gäller kulturmiljö, variation, skala,

fasadmaterial och taklutningar. Anpassning till

kuperad terräng med strövområden och stigar

upp mot Lillsjön.

B.35 Engeshöjden

Ca 50 villor eller grupphus kan byggas på

Engeshöjden. Hänsyn ska tas till äldre träd och

fornlämningar.

B.36 Bönaliden, etapp A

Ca 20 villor eller grupphus kan byggas på en

blockig höjd norr om Engeshöjden.


B.37 Bönaliden, etapp B

Ca 20 villor eller grupphus kan byggas i en

sluttning nordväst om Bönaviken.

B 38. Bönaliden, etapp C

Ca 8 villor kan byggas i en sluttning ovanför stigen

mot Lillsjön.

B 39. Bönaliden, etapp D

Ca 25 lägenheter kan byggas på höjden väster om

platsen för vårdkasen.

B.40 Bönaliden, etapp E

Ca fyra villor kan byggas i sluttningen närmast

Bönavägen och tennisbanan.

B. 41 Bönaliden, etapp F

20-40 lägenheter eller grupphus kan byggas på

höjden bakom Böna skola. Platsen kan också vara

lämplig för ett s.k. seniorboende. Möjlighet till

utsikt mot havet.

Riktlinjer för detaljplan: Ny detaljplan ska

anpassas till förskolans behov av lekytor.

Provisorisk tillfartsväg kan ev. ordnas norr om

Böna skola.

24


Nya bostäder i Utvalnäs och Harkskär

I Utvalnäs och Harkskär föreslås 70-

100 nya bostäder fördelade på ett 10-tal

mindre bostadsgrupper. Flera av de nya

bostadsgrupperna kan få utsikt över havet.

Området är flackt och marken består till stor

del av stenig och blockig morän.

Riktlinjer för nya bostäder i Harkskär och

Utvalnäs:

• Nya bostadshus ska anpassas till sin

omgivning i byggnadsstil och skala.

• Utsikt för grannar värnas med smala hus

och friliggande uthus.

• Bostadsgrupper med brokiga

byggnadsstilar eller mycket stora

villor placeras så att landskapsbild och

kulturmiljö inte påverkas.

• Skogsridån närmast Utvalnäsvägen och

Harkskärsvägen ska bevaras.

• Värdefull natur, karaktärsskapande

växtlighet och äldre träd ska sparas

inom både tomt och grönytor.

• Grundläggning anpassas till tomtens

topografi. Omfattande schaktningar och

utfyllnader ska undvikas. Utfyllnader

i vatten ska undvikas och prövas

restriktivt.

• Vägnätets utformning anpassas till

terrängen och till områdets karaktär.

Riktlinjer för nya bostäder inom det blivande

riksintresset för kulturmiljö i Utvalnäs och

inom kulturhistorisk bebyggelse i Harkskär,

Bönan m.fl. fiskelägen.

Se kapitel Kulturmiljö, riktlinjer ”Inom

riksintresseområdet men utanför värdefull

kulturmiljö”, Klass E.

Se också Kulturmiljöbilagan.

Illustrationskarta: Nya bostäder i Bönan

25



Nya bostadsgrupper i Utvalnäs och

Harkskär

I Utvalnäs

B.45 Tångberget

Skogsmark och hällmarker norr om

församlingshuset i Utvalnäs. Strövområde med

stigar som används av boende och besökare.

Gränsar till föreslaget naturreservat Tångberget.

Delar av området kan få milsvid utsikt över

havet. Här kan 20-40 lägenheter byggas som

flerbostadshus eller grupphus/villor.

Påverkan: Påverkan på naturmark som delvis

utreds för naturreservat.

Riktlinjer för detaljplan: Byggnader placeras

för att skapa utsikt mot havet. Anpassning till

blivande naturreservat med hällmarker och

äldre skog.

B.46 Fiskare Normans väg

Skogsmark i villaområde. Här kan ca tre villor

byggas som en komplettering vid befintlig väg.

Påverkan: Brant terräng ger stor påverkan på

naturmiljön.


för små enbostadshus som anpassas i skala

till befintlig bebyggelse. Anpassning till

reservatsgräns, till kuperad terräng mot vägen

och till äldre tallar.

B.51 Rännavägen

Obebyggd lucka mellan två tomter vid stranden

i norra delen av Rännavägen. Här kan en villa

byggas i ett mycket attraktivt läge i norra delen

av Rännavägen.

Särskilda skäl för avsteg från strandskyddet:

Inga påtagliga konflikter med naturmiljö

eller friluftsliv. Inga möjligheter att skapa

en passage längs stranden. Strandzonen är

påverkad av tidigare dikningar och muddringar.

Marskärsudden med höga natur- och

rekreationsvärden och hög tillgänglighet ligger

strax norr om området.

Riktlinjer för detaljplan: Nya byggnader

placeras så att de inte skymmer havsutsikt från

26


grannfastigheter. Högsta översvämningsgräns

utreds vidare.

Vid Skärgårdsviken och Harkskärsfjärden

Skogsmark på uddar och näs kring

Skärgårdsviken. Här kan ett 50-tal villor och

grupphus byggas i mycket attraktiva lägen nära

havet.

Särskilda skäl för avsteg från strandskyddet:

Föreslagna bostäder ligger i de flesta fall vid

befintliga vägar, ofta med bebyggelse eller väg

mellan havet och nya bostäder. Inga påtagliga

konflikter med naturmiljö eller friluftsliv. Den

marina miljön är i delar av området påverkad

av tidigare grävningar och muddringar. Goda

möjligheter finns att skapa en passage längs

stranden. Stränder med hög tillgänglighet finns

på flera platser i området.

Riktlinjer för detaljplan: Skalan på ny bebyggelse

bör i några av de nya områdena anpassas

till omgivande småskalig fritidsbebyggelse.

Byggnader höjdsätts och placeras så att utsikten

från befintliga hus kan behållas.

B.47 Talludden

Här kan två-tre villor byggas vid befintlig väg.

B.48 Tallskärsvägen södra

Här kan ca 10 villor byggas i skogsmark söder

om Tallskärsvägen.

B.50 Tallskärsvägen

Här kan ca 10 villor byggas mellan Tallskärsvägen

och Rännavägen.

B.57 Gränsstigen södra

Här kan ca fyra villor byggas nära Skärgårdsviken.

B.58 Brusängsvägen södra

Här kan ca åtta villor byggas på avverkad

skogsmark.

B.59 Måsviken

Här kan ca fem villor byggas på avverkad

skogsmark nära havet.

B.60 Skärgårdsstigen

Här kan ca fem villor byggas i ett skogsparti nära

Skärgårdsviken.

I Harkskär

B.64 Lilluddsvägen

Här kan ca sex villor byggas nära havet vid

Lilluddsvägen och Storuddsvändan.

Ställningstagande bostäder

400 nya bostäder föreslås på Norrlandet:

• 50-70 nedanför Bönavägen.

• 200-300 ovanför Bönavägen

• 50-100 i Utvalnäs och Harkskär.

Bönavägens kapacitet begränsar antalet nya

bostäder.

Seniorboende föreslås kunna byggas vid

Engeltofta backe, vid Böna skola, vid Engesberg

eller i Utvalnäs.

Delar av campingområdet i Engesberg bebyggs

med bostäder.

Tomter inom områden Värdefull kulturmiljö

ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras

för tomter som i tidigare beslut hanterats som

delbara. Vilka tomter som ska bevaras som

delbara eller ej delbara kommer att prövas

och läggs fast i kommande detaljplanering. Vid

planläggning ska eftersträvas att övriga tomter

inom riksintresseområdet och inom värdefull

kulturmiljö ska ha en minsta storlek av 1200 m 2

och en minsta bredd av 30 meter.

27



Bostäder och camping i Engesberg

Engesberg redovisades under samrådet som

ett utredningsområde i plankartan. Området

används idag som campingplats och parkering.

Översiktsplanen föreslår nu en utveckling av

Engesberg med nya bostäder och med en bevarad

och utvecklad camping.

För Engesbergsområdet förslås nu:

• Badplatsen bevaras och utvecklas med

parkering och kiosktomt.

• Ny småbåtshamn anläggs mellan badet och

fiskekajen.

• Infarten till Engesbergsområdet flyttas

närmare Bönan.

• Äldre sommarvillor och äldre skog vid

Solviksvägen bevaras.

• Mindre bollplan vid Engesbergs Gård kan

utvecklas till en lekplats eller aktivitetspark.

• Äldre lövskog och park sydväst om

Engesbergs gård gallras och vårdas som park.

• Engesbergs Gård kan säljas som bostad efter

en planläggning med bevarandeinriktning.

• Bostäder byggs i skogspartiet öster om

Engesbergs Gård.

• Camping med stugor minskas något i södra

delen närmast Ryssängen.

• Campingområdet kan ev. utökas något på

skogsmark närmast Bönavägen

K1

Planförslag > Kulturmiljö


Kulturmiljö

Bostäder

Engeltofta

Riksintresse kulturmiljö

Karaktärsområde

Förslag till utökat riksintresse kulturmiljö


Kulturlandskap

Värdefulla byggnader

Byggnadsminne enligt KML och SBM

Fornminne

Nya bostäder



KL1

K2

K3

KL2

K4

Engesberg

K5

K6

L1

K7

28

KL3

K11

K12

K22

K10


K8

K9

K23

K14

KL4 KL4 K13

Bönan

KL6

K21

Harkskär

K20

K19

K17

K15

K18

KL5

L2

Utvalnäs

0 2 000

Meter

K16

Kulturmiljö

Kulturmiljön berättar om vår historia och

länkar ihop dåtid och nutid. Kulturmiljön på

Norrlandet är en viktig del av stadens och

kustens identitet. Detta har stor betydelse

för boende på Norrlandet och i Gävle och för

besökare i området.

Mål:

• Riksintresset för kulturmiljö Norrlandet

- Bönan, K 802 ska säkerställas.

• Norrlandets karaktär, attraktionskraft

och kulturmiljövärden ska stärkas.

• Värdefulla kulturmiljöer med byggnader,

anläggningar och tomter ska skyddas

med riktlinjer för detaljplanering,


• Kulturmiljön på Norrlandet ska tas till

vara som en resurs för kommunen, för

de boende och för besökare i området.

• Bevarande och åretruntboende i

kulturhistoriskt värdefulla byggnader

ska vara möjligt.

• Omvandlingen av fritidshus till

åretruntboende ska ske med hänsyn till

kulturmiljön.

• En kulturmiljöbilaga ska upprättas som

också utgör Kulturmiljöprogram för

Norrlandet enligt kommunens lokala

miljömål.

Kulturmiljön i samhället

Synen på vad som är värdefullt förändras över

tiden. Tidigare kulturmiljöarbete har fokuserat

på enskilda äldre byggnader. Idag värnar man

i högre grad om hela miljöer. Allt yngre miljöer

betraktas idag som värdefulla. Numera studeras

t.ex. miljöer från 1950- och 60-talen som ger

värdefulla kunskaper om hur samhället såg ut

och fungerade då.

Många miljöer förändras, byggs om eller

försvinner när gamla näringar eller

brukningsmetoder upphör. Detta innebär att de

äldre, värdefulla miljöer som finns kvar blir ännu

viktigare att bevara.

29



Att fortsätta att aktivt använda äldre miljöer och

byggnader kan förlänga livslängden och är ofta

det bästa skyddet av kulturmiljön. Hot kan ändå

uppstå av nya användningar som är svåra att

anpassa till äldre byggnader och miljöer.

Exempel på sådana förändringar i kustområdet

kan vara:

• Små enkla bostadshus som ersätts med nya

stora villor.

• Byggnader byggs om på ett ovarsamt sätt

• Rivningar av sjöbodar och båthus.

• Muddringar och grävningar för djupare

hamnar

Strategi

Norrlandets kulturmiljöer är viktiga resurser

som skapar identitet, variation och trivsel. Många

kulturmiljöer behöver ett särskilt skydd för att

värdena ska kunna säkerställas. Kommunen

verkar för att värdefulla kulturmiljöer ska

bevaras och utvecklas med bevarade särdrag.

Gävle kommun har utarbetat en Strategi för

kulturmiljö (Kommunstyrelsen 2008-10-21).

I strategin prioriteras fyra områden som ska

detaljplaneläggas för att skydda kulturmiljön.

• Norrlandet

• Strömsbro

• Villastaden

• Södra Valbobygden

Högsta kulturvärde, ett högt förändringstryck

och avsaknad av aktuella detaljplaner har styrt

denna prioritering.

Riksintresse

Sträckan mellan Kullsand och Bönan är

riksintresse för kulturminnesvården, nr K 802.

Riksintressen är sådana områden som har så

stora värden att de är betydelsefulla nationellt.

Länsstyrelsen i Gävleborg har föreslagit en

utökning av riksintresset att även omfatta

Utvalnäs. Kommunens uppgift i översiktsplanen

är att visa hur riksintressen ska säkerställas.


Norrlandets kulturmiljöer

Kuststräckan mellan Gävle hamn och Harkskär

är en viktig del av Gävles historia. Här finns

lantgårdar, fiskelägen, stora sommarvillor och

äldre fritidshus som tillsammans skapar en

kulturhistoriskt värdefull miljö.

Lantherrgårdar mellan Kullsand och

Bönan

Jordbruksegendomar som anlades av Gävles

borgare på 1700-talet. Här fanns stora tomter

med herrgårdsliknande huvudbyggnader och

flygelbyggnader med tillhörande trädgårdar,

parkanläggningar, ekonomibyggnader och

jordbruksmark. Lantherrgårdarna ligger inte

alltid nära stranden. Exempel på lantherrgårdar

som delvis har bevarats är Engesberg och

Gröndal.

Fiskelägen med fiskargårdar i Bönan,

Utvalnäs och Harkskär

Fiskarbebyggelse från 1700-talet till mitten

av 1900-talet på små tomter, ofta långsmala,

med småskalig, enkel bebyggelse nära vattnet.

Huvudbyggnaden ligger ofta i övre delen av

tomten där det finns lä. Närmre vattnet eller på

rad längs tomtgränsen ligger sjöbodar, båthus

och rökeribyggnader. Anläggningarna präglas av

enkelhet och småskalighet.

Vissa bostadshus influerades efter hand av

sommarvillornas snickarglädje och byggdes

till med inglasade verandor. Under 1900-talets

motorisering och ekonomiska utveckling i fisket

blev bostadshusen och båthusen ofta större.

Böna fiskeläge utvecklades till ett samhälle med

kapell, fyr och lotsstation m.m.

Flera kompletta fiskargårdar finns bevarade

med huvudbyggnad, båthus och andra

ekonomibyggnader.

Sommarvillor som finns framförallt

väster om Bönan

Fritidsbostäder för sommarboende för Gävles

borgare från 1850-talet och framåt. Stora

tomter vid vattnet med stora dominerande villor

30


som vänder sin framsida mot havet. Många

sommarvillor är rikt dekorerade och påkostade

med verandor och tornbyggnader. Uthus och

ekonomibyggnader är vanligen små. Bryggor och

badhus ligger vid vattnet. Det finns vanligen inga

båthus då man reste med ångbåt från staden.

På de stora tomterna finns både skogsmark och

stora trädgårdar. Flera kompletta anläggningar

med sommarvillor finns bevarade.

Sommar- och fritidshus som finns längs

hela kuststräckan

I takt med att semestrar och lönevillkor

förbättrades för en bredare del av befolkningen

under mitten av 1900-talet så växte en enklare

fritidsbebyggelse fram på Norrlandet. Det är

en småskalig bebyggelse med ett fritidshus och

oftast bara ett litet uthus på tomten.

På Norrlandet ut till Engesberg ligger

sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt

i rader bakom äldre sommarvillor och

fiskarbebyggelse.

I Harskär ligger fritidshusen vanligen på

naturtomter nära vattnet.

Många av fritidshusen omvandlas nu i snabb takt.

Riktlinjer för utpekade områden med


Kulturhistorisk bebyggelse som bör bevaras

och skyddas har fått en särskild markering

i plankartan. Dessa områden beskrivs också

utförligare i Kulturmiljöbilagan.

I kulturmiljöbilagan finns tre

bedömningsklasser:

1 - Högsta värde

2 - Mycket högt värde

3 - Högt värde

Värden, vad som är värdefullt i varje delområde.

Bebyggelsekaraktär a betecknar Lantherrgårdar,

b betecknar Fiskeläge, c betecknar Äldre

sommarvillor, och d betecknar Fritidshus.

Ny- och ombyggnad klassar alla kulturmiljöer

beroende på vad som gäller vid ny- och

ombyggnad i utpekad kulturmiljö. Vad respektive

klass står för går att läsa i kulturmiljöbilagan.

I planer/skydd framgår behov av skydd för

kulturmiljön i 4 behovsklasser;

I - Detaljplan / skydd finns.

II - Detaljplan för DELAR av området bör tas

fram.

III - Detaljplan för HELA området bör tas fram.

IV - Annan typ av skydd behövs.

31



För varje område finns information om vilket

lagrum och föreskrift som gäller vid fortsatt

prövning av ärenden.

PBL 3:12, Plan- och bygglagen. Anger att

bebyggelsen är kulturhistoriskt värdefull.

Skall användas vid planläggning och bygglov/

bygganmälan.

BÄR 2:6 2004:1, Boverkets ändringsregler.

Vid ombyggnad skall förundersökning ske för att

utreda byggnadens kulturvärden och antikvarisk

sakkunnig kan behöva anlitas vid genomförandet.

Byggnadsminne enl KML och eller förordn:

1988:1229. Enskilt ägda och/eller statligt ägda

byggnadsminnen är berörda. Länsstyrelsen

respektive Riksantikvarieämbetet är tillståndsmyndighet.

Fornlämning enl KML. Fornlämning är berörd.

Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet.

Kyrka/begravningsplats enl. KML.

Kyrko-/begravningsplats är berörd. Länsstyrelsen

är tillståndsmyndighet.

Tips! Mer detaljerad information om respektive

kulturmiljö finns att läsa i kulturmiljöbilagan

till Översiktsplan Norrlandet.


Karaktärsområden L på kartan

Karaktärsområden är strukturer i kulturmiljön

eller bebyggelsen där de historiska spåren är

särskilt tydliga. På Norrlandet kan det vara

t.ex. fiskelägen, hamnar, byar, fritidsbebyggelse,

parker, stigar, försvarsanläggningar och

odlingsmark. Kommunen vill skydda och

bevara dessa karaktärsområden. Förändring

och utveckling ska anpassas till områdets

kulturvärden. Karaktärsområden inom

Norrlandet sammanfaller till stor del med

rikintresseområdet.

L.1. Karaktärsområde Norrlandet- Bönan, X 802

Bedömning: 1. Högsta värde

Värden: Områdets olika tomt-, bebyggelse-

och vägstrukturer som uppkommit p.g.a. olika

användningar över flera hundra år. Bebyggelsens

olika relationer till havet men också till

obebyggda ytor såsom gistvallar, stränder,

odlings- och betesmark, skogsridåer, parker och

trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas

placering och användning som formats av olika

funktioner. Bebyggelsens höga arkitektoniska

och funktionsmässiga värden.

Bebyggelsekaraktär: a) b) c) d)

Ny- och ombyggnad: Klass A

Planer/Skydd: II.

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, Plan-

och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1, Byggnadsminne

enl. KML och eller förordn: 1988:1229.

Fornlämning enl. KML. Kyrka/begravningsplats

enl. KML.

L.2. Karaktärsområde Utvalnäs


Värden: Områdets olika tomt-, bebyggelse-

och vägstrukturer som uppkommit p.g.a. olika

användningar över flera hundra år. Bebyggelsens

olika relationer till havet men också till

obebyggda ytor såsom gistvallar, stränder,

odlings- och betesmark, skogsridåer, parker och

trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas

placering och användning som formats av olika

funktioner. Bebyggelsens höga arkitektoniska

och funktionsmässiga värden

32


Bebyggelsekaraktär: b) c) d)

Ny- och ombyggnad: Klass A

Planer/Skydd: II.

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, Plan-

och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1. Fornlämning enl.

KML. Kyrka/begravningsplats enl. KML.

Kulturhistorisk bebyggelse, betecknat

K på kartan

Kulturhistorisk bebyggelse är kommuns

avgränsning av värdefull bebyggelse eller s.k.

kärnområden inom riksintresset. Se avsnitt

kulturhistorisk bebyggelse.

K.2. Lugnet –Gunnarstorp, X 802


Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader

som dominerar och vänder sig mot havet.

Mindre komplementbyggnader som till storlek

och placering underordnar sig huvudbyggnaden.

Småskalig sommarstugebebyggelse på små

tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt.

Byggnadernas utseende och material.

Bebyggelsekaraktär: c) d)

Ny- och ombyggnad: Klass B

Planer/Skydd: II.

Lagar och föreskrifter: PBL 3:12, Plan- och

bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.

K.1 Kullsand-Engeltofta,

K.3 Storsand 1-Stensnäs 1

K.5 Tomtebo-Sjövik 1

K.8 Solvik-Geranilund, Engesvik,

K.9 Udden längst ut vid Djuphamnsvägen

X 802

Bedömning: 1. Högsta värde, 2. Mycket högt

värde för K.9





Storsand 1 med småskalig och enkel bebyggelse

på små tomter. Byggnadernas utseende och

material. F.d. Kranförarnas semsterhem inom

K.9.

Bebyggelsekaraktär: b) för del av K.3 c)


Planer/Skydd: I för K.5, II för K.1 och K.9, III för

K.3 och K.8.

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR

2:6 2004:1.

K.4 Soltorp-Gröndal 1, K.7 Engesberg, X 802

Bedömning: 1. Högsta värde 2. Mycket högt

värde för K4





Jordbruksbebyggelse i form av huvudbyggnad

och ekonomibyggnad. Byggnadernas utseende

och material. Förekomst av fiskehamn vid

Engesberg som förstärker och bevarar områdets

karaktär för fiskenäringen.

Bebyggelsekaraktär: a) c)

Ny- och ombyggnad: Klass B, E vid K.7

Planer/Skydd: II för K.7 III för K.4.

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12. BÄR

2:6 2004:1.

33



K.6 Nyvall-Huseliiharen, X 802

Bedömning: 2. Mycket högt värde

Värden: Områdets olika karaktärer. Förekomst

av båtvarv och segelklubb. Byggnadernas

utseende och material.

Bebyggelsekaraktär: b) c)

Ny- och ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd: II.

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12,

Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.

K.10 Långharen, K.11 Djuphamnsvägen X 802






Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel

bebyggelse på små tomter. Sjöbodar och

gistvallar vid vattnet. Byggnadernas utseende

och material.

Bebyggelsekaraktär: b) och c)


Planer/Skydd: II för K.10, III för K.11.


2:6 2004:1.


K.12 Centrala Bönan, K.13 Lyckebo-Lotsplats

och fyr, X 802

Bedömning: 2. Mycket högt värde, 1. Högsta

värde för K.13

Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och

enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar och

gistvallar vid vattnet. För sommarvillorna,

stora tomter med stora huvudbyggnader som

dominerar och vänder sig mot havet. Mindre

komplementbyggnader som till storlek och

placering underordnar sig huvudbyggnaden.

Byggnadernas utseende och material. Förekomst

av samhälls- och servicebyggnader, lots- och

fyrplats med dess byggnader. Byggnadernas

utseende och material.



Planer/Skydd: I för K.13. II för K.12.


2:6 2004:1.

K.14 Gråberget, X 802



enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar vid

vattnet. Byggnadernas utseende och material.

Bebyggelsekaraktär: b)


Planer/Skydd: II


2:6 2004:1.

K.15 Utvalnäs




vattnet och gistvallar. Stora tomter med stora

huvudbyggnader som dominerar och vänder

sig mot havet. Mindre komplementbyggnader

som till storlek och placering underordnar sig

huvudbyggnaden. Byggnadernas utseende och

material. Pågående fiskenäring.


Ny- och ombyggnad: Klass B, F

Planer/Skydd: III.



34


K. 16 Gammelhällan




vattnet och gistvallar. Byggnadernas utseende

och material. Pågående fiskenäring.

Bebyggelsekaraktär: b)


Planer/Skydd: III.



K. 17 Harskärsvägen-Utvalnäsvägen

K. 18 Rännavägen

K. 19 Tallskärsvägen

K. 20 Brusängsvägen

K. 23 Pålviksvägen

Bedömning: 1. Högsta värde 3. Högt värde för

K 23

Värden: Småskalig sommarstugebebyggelse på

små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt.


Bebyggelsekaraktär: d)


Planer/Skydd: III.



K. 21 Lilluddsvägen-Storuddsvägen

K. 22 Bladviksvägen- Storvretsvägen




vattnet. Sommarstugor på små tomter med enkel

liten bostuga. Naturtomt med tall, sten och ljung.


Bebyggelsekaraktär: b) och d)


Planer/Skydd: III.



Värdefullt kulturlandskap, betecknat

KL på kartan

På flera platser på Norrlandet finns äldre

byggnader, stenmurar och öppen mark

som tillhört jordbruk, lantgårdar, fäbodar

eller byarnas utmarker. Sex områden har

i planförslaget markerats som värdefullt

kulturlandskap med både kultur- som

naturvärden.

KL1. Lutens fäbod. Området är på god väg

att ombildas till skog med stor andel lövträd

och mycket död ved. Fortfarande finns tydliga

spår av en tidigare jordbruksverksamhet,

t.ex. dikningssystem och delvis öppen mark.

Området föreslås fortsätta att utvecklas mot

naturskog.

KL2. Ängsmark vid Gröndal. Området utgörs

av f.d. åkermark till Gröndals lantherrgård. Får-

eller nötdjursbete skulle leda till en förstärkning

av naturvärdena såväl som upplevelsevärdet.

Om bete ej är möjligt bör marken hållas öppen

genom slåtter.

KL3. Ryssängen. I äldre handlingar benämns

ängen Gammelängen. Mark som brukats sedan

medeltiden, först som fäbod och sedan för

35



jordbruk. Stenhägnaden fanns redan vid mitten

av 1700-talet. Namnet Ryssängen härrör från

1719 då ryska flottan landsteg här varvid bl. a.

Ängesberg, Kullsand och Gröndal brändes. Ingår

i K.7.

KL4. Bönan. Det öppna, ängsliknande området

har stora värden för landskapsbilden i Bönan.

Delar av området har tidigare varit åkermark

och ursprungligen en vik av havet. Om området

ska hållas öppet krävs återupptagen hävd, t.ex.

bete eller slåtter. Karaktäristiskt är områdets

bebyggelsestruktur med bostadshus vid foten

av Gråberget och sjöbodar och båthus vid havet,

nedanför vägen. Ingår i K.14.

KL5. Utvalnäs idrottsplats. Fiskare Nordin lät

bygga stenmuren runt idrottsplatsen i Utvalnäs

på 1930-talet. Idrottsplatsen är ursprungligen

en äldre ängs- och betesplats. Ingår i L2.

KL6. Antons vret. Antons vret har av

Harkskärsföreningen återställts i närapå

ursprungligt skick och utgör nu en del av

landskapsbilden i Harkskär. Nuvarande skötsel

föreslås fortsätta.


Riktlinjer inom riksintresseområdet

men utanför Kulturhistorisk bebyggelse,

klass C

Nya byggnader eller befintliga ombyggda

byggnader kommer i flera fall att få ett exponerat

läge inom riksintresseområdet. Detta kommer att

ställa höga krav på anpassning till kulturmiljön.

• De äldre värdefulla sommarvillorna på

stora tomter längs stranden ska bevaras

oförvanskade och tydligt kunna skiljas ut

från nya moderna byggnader.

• Nya byggnader med en modern eller

experimenterande arkitektur ska undvikas

nedanför Bönavägen.

• Nya bostadshus ska inte efterlikna äldre

sommarvillor. Särskilt tornutbyggnader och

utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas.

• Ett enkelt och traditionellt formspråk med

träpanel och sadeltak ska eftersträvas på nya

byggnader.



byggnader med måttfull storlek för att

småskaligheten i området ska kunna

bibehållas.

• Diskret färgsättning ska väljas på nya hus.

• Det är en fördel om både ny och äldre

bebyggelse med olika åldrar och stilar kan

läsas av som tydliga årsringar i området.

• Ny bebyggelse ska med skala, utformning

och placering ta stor hänsyn till omgivande

bebyggelse. Ny bebyggelse ska inte dominera

över äldre bebyggelse eller skymma utsikten

från befintliga hus.

• Karaktärsskapande växtlighet och stora träd

ska sparas inom både tomt och grönytor.


topografi. Omfattande schaktningar och

utfyllnader ska undvikas på land och i vatten.

• Vid planläggning ska eftersträvas en minsta

tomtyta för friliggande villa på 1200 m 2 .

• Vid planläggning ska eftersträvas en minsta

tomtbredd för friliggande villa på 30 meter.

36


Riktlinjer för nya bostäder inom det

blivande riksintresset för kulturmiljö

i Utvalnäs och inom kulturhistorisk

bebyggelse i Harkskär, Bönan m fl

fiskelägen, klass E.



byggnader för att småskaligheten i området

ska kunna bibehållas.

• Nya bostadshus ska anpassas till den enkla

fiskelägebebyggelsen avseende höjd, storlek,

utformning och placering. Tornutbyggnader

och utsmyckande snickeridetaljer ska

undvikas. Ny bebyggelse ska inte dominera

över, eller skymma utsikten från äldre

bebyggelse. Traditionell och diskret

färgsättning ska väljas.

• Huvudbyggnaden ska byggas i 1-2 plan. Låt

proportionen mellan höjden från mark till

takfot och takfallets längd vara större än

1:1,5. En vindsvåning kan göras genom att

förhöja ytterväggarna så att små fönster,

(sidliggare) kan upptas på traditionellt sätt.

• Taket bör vara ett sadeltak med taklutning

1:2,5 -1:1,5 d.v.s. 22 – 34 grader. Skorsten skall

finnas. Takfoten, alltså den del av taket som

är synlig underifrån, bör vara enkel, öppen

och ej lådformigt inbyggd. Huvudbyggnadens

tak skall kläs med en- eller tvåkupigt lertegel

eller falsat plåttak. På uthus kan pannplåt

eller sinuskorrugerad plåt läggas.

• Fönster skall vara symmetriskt placerade på

fasaden och skall ha större höjd än bredd.

Låt det alltid finnas en bit vägg ovanför

dem. Fasaderna kan kläs med locklistpanel,

fasspontpanel och vara målade med

traditionell färg.

• Karaktärsskapande växtlighet och stora träd

ska sparas. Det gäller inom både tomt och

grönområden.


nivåer. Omfattande schaktningar, terrasseringar,

och utfyllnader ska undvikas.

Utfyllnader i vatten ska undvikas.

• Vid planläggning ska eftersträvas att tomter

ska ha en minsta storlek av 1200 m 2 och en

minsta bredd av 30 meter.

Pågående omvandling av äldre

fritidshus i Harkskär, Klass F.

Under samrådet 2008 diskuterades bevarande

eller omvandling av den småskaliga

fritidsbebyggelsen i Harkskär. Några av

remissvaren under samrådet stödde ett

bevarande av karaktären i området. Andra

föreslog att det ska vara möjligt att bygga till

eller riva.

Den pågående omvandlingen med utbyggnad

av vatten och avlopp samt fastighetsägarnas

planer och förväntningar bidrar sammantaget

till ett starkt tryck på kommunen att tillåta

tillbyggnader och rivningar. Denna förändring

av karaktär och skala på bebyggelsen innebär en

stor påverkan på kulturmiljön.

Det bedöms inte vara möjligt att fullt ut bevara

den äldre småskaliga fritidsbebyggelsen på

Norrlandet. Det gäller både inom riksintresseområdet

Engeltofta-Bönan och inom Utvalnäs-

Harkskär.

37

Ställningstagande kulturmiljö



• Riksintresset för kulturmiljö föreslås utökas

till att omfatta även Utvalnäs med f.d.

fiskelägebebyggelse.

• Tomter inom områden Kulturhistorisk

bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i de

flesta fall göras för tomter som har sålts som

delbara. Vilka tomter som ska bevaras som ej

delbara kommer att prövas och läggas fast i

detaljplaneskedet.

• Vid planläggning ska eftersträvas att övriga

tomter inom riksintresseområdet och inom

karaktärsområden ska ha en minsta storlek

av 1200 m 2 och en minsta bredd av 30 meter.

• Äldre kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

får inte rivas.

• I detaljplaneskedet får det utredas vidare om

fritidshus kan bevaras. Alternativt kan man

pröva om de nuvarande fritidshusen i vissa

fall kan bevaras som uthus och gäststugor.

• Hela Norrlandet planläggs med nya

detaljplaner för att bevara kulturmiljön och

säkerställa riksintresset. Detaljplanerna

skall reglera befintlig värdefull bebyggelse

genom skyddsbestämmelser, rivningsförbud,

samt byggrätter för nya byggnader och

tillbyggnader och fastighetsbildning med

bevarad tomtstorlek.

• För ny bebyggelse regleras förtätning,

tomtstruktur, byggnadsstil, ombyggnader

och tillbyggnader i hänsyns- och anpassningsbestämmelser

i detaljplan.

• Värdefullt kulturlandskap ska inte bebyggas.

Marken ska hävdas och hållas öppen.

N22

N22

Planförslag > Grönstruktur

38


Grönstruktur

N22

Strandpromenad

Annat gångstråk

Värdefull stig / väg

Vattendrag

Riksintresse natur

Naturminne

Naturreservat

Naturreservatsutredning

Särskilt värdefull natur

Värdefullt grönområde

Friluftsliv / rekreation

Kulturlandskap

Skyddsområde salamandergöl

Park, lek- / idrott

Hamn och bad

Bostäder

Befintlig

Utveckling

Nya bostäder

Nya bostäder, kulturmiljö N23

Befintliga bostäder N23

N23

N3

Engeltofta

N11

N22

N22

N22

N3

N12

F34 N13

F9

F1

F37

KL1

N21

N20

N15

F2

N14

F11

F10

F6

N23

KL2

N23

N24

F13

N18

N17F7

N17F12

N16

Engesberg

N19

N23

F14

F3

N2

F15

N25 F35

N1

N35

F38

N23

N25

F38

F16

F36

F32

F4 N28F21

N23

F40

F20 F19

N27

N26

N8

F17 F18


KL3

KL4

KL4

Bönan

N9

N34

N4

F22

F39

N29

F31

F30

KL6

N23

N23

F29

F8

Harkskär

N23

F28

N33

F5

N6

F23

N32

F27

F33

KL5

Utvalnäs

N7

F26

F24

N30

0 2 000

Meter

N31

Friluftsliv, rekreation och naturvård

Ur program för översiktsplan Gävle Stad:

”Gävle är en grön och blå stad där årstiderna

är tydliga och gävleborna har nära till parker,

fritidsområden, natur och vatten”

Mål för friluftsliv, rekreation och naturvård

på Norrlandet:

• Utpekade områden av värde för

friluftsliv, rekreation eller naturvård

värnas så att värdena utvecklas och

bevaras. Föreslagna naturreservat får

långsiktigt skydd.

• Gröna kilar och gröna förbindelselänkar

värnas och utvecklas med fokus

på allmänhetens tillgänglighet och

ekologisk funktion.

• Vid omarbetning av äldre detaljplaner

återinförs strandskydd utanför

tomtplats.

• Allmänhetens tillgång till

stränder värnas och förbättras. En

strandpromenad anläggs längs hela

Norrlandet.

• Öka Norrlandets attraktivitet som

rekreationsområde och besöksmål både

på land och från havssidan. Stigar av

betydelse för rekreation och friluftsliv

tydliggörs.

• Naturmark och trädridåer sparas längs

Bönavägen.

• Skötselansvar och huvudmannaskap

för kommunens mark och grönytor ska

klargöras.

Landskapet

Norr om Bönavägen finns stora skogar med

hedartad tallskog och inslag av gölar och

våtmarker. Skogen är lätt tillgänglig via

skogsbilvägar och ett väl utvecklat stigsystem.

Markerna i sluttningen ovan vägen är ofta torra,

sandiga och grusiga som en följd av landhöjning

och havets ursvallning.

Längs Bönavägen finns partier av tallskog som

bildar värdefulla ridåer med äldre träd mellan

bebyggelse och väg. I sluttningen och tallskogen

39



nedanför Bönavägen ligger rader av äldre

fritidshus och moderna villor på medelstora,

delvis skogsklädda tomter. Längre ner i

sluttningen mot fjärden ligger äldre, stora villor

på stora tomter i ett lövrikt och parkliknade

landskap. I Utvalnäs är hela strandzonen

bebyggd. På flera av tomterna finns rester av

gistgårdar och mager ängsmark. Längre ut

mot Harkskär planar landskapet ut med större

våtmarker och havsvikar insprängt i en blockig,

flack terräng med både tall och lövträd.

Norrlandets skogar och havsstränder är

värdefulla tillgångar både för de boende i området

och för besökare utifrån. De få stränder som är

oexploaterade behöver bli mer tillgängliga om

boende och turism med vattenanknytning ska

kunna öka på Norrlandet.

Kategorin Kulturlandskap som visas på

grönstrukturkartan beskrivs under avsnitt

kulturmiljö under rubrik ”Värdefullt kulturlandskap.”

Värdefull grönstruktur

Grönstruktur är det gröna nätverk som utgörs av

parker, trädgårdar, naturområden, vattendrag,

sjöar och hav. Grönstrukturen har stor ekologisk,

social och kulturhistorisk betydelse.

Områden markerade på kartan grönstruktur är

viktiga för naturvård, friluftsliv och rekreation på

Norrlandet. Dessa områden bör bevaras, skyddas

och utvecklas så att värdena består. Områden

markerade med N har klassats som särskilt

värdefull natur men har i många fall även höga

rekreativa värden. Områden markerade med F

har stora värden för rekreation och friluftsliv,

men även naturvärden. Kategorin ”Värdefullt

grönområde” är inte numrerade på kartan och

har inte fått enskilda beskrivningar. Det är

t.ex. områden med oexploaterad mark i annars

tättbebyggda områden eller naturvärdesområden

som är utpekade i skogsbruksplanen, men som i

dagsläget inte når upp till nyckelbiotopstatus.


Gröna kilar och länkar

Engeltofta

Gröna länkar

Gröna kilar

0 1 000 Meter

Gröna kilar och förbindelselänkar

Engesberg

Norrlandets skogsområde har en viktig funktion

som grön kil in mot Gävle stad. En grön kil

leder naturen in i staden och är värdefull för

att människor, växter och djur ska kunna röra

sig mellan staden och omgivande landskap.

Gröna länkar som förbinder naturområden

med varandra är mycket viktiga att bevara. Om

ett område blir helt isolerat från omgivande

områden är risken för biologisk utarmning stor

på sikt. De gröna kilarna och länkarna finns

illustrerade på kartan ovan.

Vegetationszon längs Bönavägen

Längs nästan hela Bönavägen är det mager mark

med äldre tallar. Denna vegetationszon är mycket

viktig att bevara och vårda. Värdena består i

landskapsupplevelsen, naturvärden samt viss

bullerdämpande, luftrenande och avskärmande

effekt.

Vattendrag och våtmarker

Hänsyn till vattendrag och våtmarker måste tas

vid all exploatering för att naturvärdena inte

ska påverkas negativt. Norrlandet är, lokalt sett,

ett mycket viktigt område för det sällsynta och

fridlysta groddjuret större vattensalamander.

Största hänsyn måste tas vid alla former av

exploatering och skogsbruk för att viktiga

områden med gölar och övervintringsområden

40

Bönan


Harkskär

Utvalnäs

för salamandrarna inte skadas eller påverkas

på annat sätt. Ett skyddsområde på 100 meter

runt gölarna finns inlagd i grönstrukturkartan.

Områden där större vattensalamander trivs har

generellt höga naturvärden, därför är det av

största vikt att dessa områden undantas från

exploatering. Det är även viktigt att sambanden

mellan de olika våtmarksområdena bevaras

eller förstärks. Salamandrarna ska kunna vandra

fritt mellan våtmarkerna på Norrlandet för att

motverka inavelseffekter.

Riksintresse för naturvård och

Natura 2000

Områden som är utpekade som riksintresse för

naturvård har värden av nationell betydelse. Även

Natura 2000-områden har riksintressestatus

enligt 4 kap miljöbalken. Gävle kommun ska

i översiktsplanen redovisa hur värdena ska

säkerställas.

N1. Harkskärsfjärden Ett av de mest orörda

kustavsnitten i kommunen. Orördheten och

de höga naturkvaliteterna ligger till grund för

att Harkskärsfjärden har förklarats vara av

riksintresse för naturvården. Större delen av

området är även upptaget i EU:s nätverk av

skyddad natur, Natura 2000 (Harkskärsfjärden

respektive Håmansmaren). Länsstyrelsen

arbetar med en reservatsutredning.

Naturminne

N2. Linden i Engesberg Gävle kommuns enda

naturminne, en gammal grov lind, finns vid

Engesbergs camping. Enligt sägnen planterades

den av en engelsk sjökapten över sin dotters

grav. Linden naturminnesförklarades 1923 och

är även registrerad i fornminnesregistret. Linden

består sedan flera år tillbaka av död stående ved

med rotskottsuppslag. En utredning som visar

på ev. naturvårdsåtgärder och grensäkring bör

göras. Skyltningen vid linden bör förbättras med

naturminnesskylt och en kort informationstext.

Länsstyrelsen är ansvarig.

Naturreservat

N3. Bladmyrans och Granskogens naturreservat

Bladmyrans naturreservat bildades

1993 av Länsstyrelsen. Reservatet omfattade

från början endast ett mindre område vid

Bladmyran. 2006 tog kommunen över reservatet,

utvidgade delområdet Bladmyran och lade till

området Granskogen. Syftet med reservatet är att

bevara naturskog med olika biotoper och höga

naturvärden. Även friluftslivet och möjligheten

för besökare att uppleva området ska gynnas.

Förslag på nya naturreservat

N4. Gråberget Här stupar kalt berg brant ned

i havet. Klipporna är som mest cirka 20 meter

höga och erbjuder en hänförande utsikt över

havet och öarna utanför. Berget innehåller

kalk vilket bidrar till en rik flora. Området har

höga botaniska och geologiska värden samt

hög potential som ett attraktivt utflyktsmål. En

reservatsutredning pågår i Länsstyrelsens regi.

N5. Håmansmaren och Harkskärsfjärden Ett

av de mest orörda kustavsnitten i kommunen.

Orördheten och de höga naturkvaliteterna

ligger till grund för att Harkskärsfjärden har

förklarats vara av riksintresse för naturvården.

Stora delar av området är upptaget i nätverket

Natura 2000 och Länsstyrelsen har en pågående

reservatsutredning.

41



N6. Tångberget Område med torra tallmarker

och fuktiga, örtrika sänkor, småkärr och två

grunda tjärnar. Genomkorsas av många stigar.

Fornlämningarna i området gör det även

kulturhistoriskt intressant. De höga natur-,

kultur- och friluftslivsvärdena gör att området

bör skyddas långsiktigt. Utpekat i kommunens

naturreservatsstrategi som ett av fem

prioriterade områden för reservatsbildning före

2010.

N7. Marskärsudden Bred, flack strand med

välutvecklad havsstrandflora. Området är mycket

värdefullt som utflyktsmål vid havet. Utpekat

i kommunens naturreservatsstrategi som ett

av tretton områden intressanta för framtida

reservatsbildning.

N8. Soludden (Utkiket) Flack, exponerad

moränstrand präglad av havets och isens

rörelser samt landhöjningen. Stranden består

till mer än 90% av kalksten som är rik på

fossiler. Området är lättillgängligt och ett

fint utflyktsmål med havskontakt. Utpekat i

kommunens naturreservatsstrategi som ett


reservatsbildning.

N9. Långharens udde Området liknar Soludden,

men är inte lika lättillgängligt. Utpekat i

kommunens naturreservatsstrategi som ett


reservatsbildning.


Värdefulla naturområden

Mindre områden med höga naturvärden som är

viktiga att bevara för att främja den biologiska

mångfalden och utpekade som särskilt värdefull

natur på grönstrukturkartan. Flera av områdena

har även ett högt rekreationsvärde och ger fina

naturupplevelser.

N10. Hocksjömossen Äldre barrblandskog

(nyckelbiotop) och sumpskog.

N11. Salamanderområde vid Engeltofta

Backe Småvatten med omgivande naturmark av

största värde för större vattensalamander.

N12. Engeltofta Backe Klapperstensfält och en

över 100-årig hällmarkstallskog med tallticka gör

området både geologiskt och naturvårdsmässigt

intressant.

N13. Aludden Flack och skyddad moränstrand

med typisk havsstrandsflora, tämligen

opåverkad.

N14. Storsand/Brädviken Största naturliga

sandstranden på Norrlandet med förekomst av

den, för våra trakter, mycket sällsynta växten

spjutskråp. (se även F2)

N15. Solgläntan - Strandhyddan Varierad

havsstrandsvegetation med både måttligt

exponerade moränstränder och mer skyddade

partier. I dagsläget svåråtkomligt för allmänheten,

men kommer delvis att bli tillgängligt med ny

strandpromenad.

N16. Stensnäs Förutom en stenpir som leder

ut på udden är det en relativt opåverkad

naturstrand.

N17. Gröndal Bad- och båtvik samt halvö med

lövskog och kalkpåverkad strandängsvegetation.

N18. Sjövik Kuststräcka med stor andel intakta

strandavsnitt av skiftande karaktär.

N19. Nyvall Intressant strandavsnitt kring en

liten allmänning mellan bebyggelse.

N20. Stentorpsvägen Gammal skog (nyckelbiotop).

N21. Norr om Gröndal Större sammanhängande

område med höga naturvärden i form av

hällmarkstallskog, salamandergölar och

våtmarker. Området har även mycket höga

42


rekreativa- och friluftslivsvärden med ett

välutvecklat stigsystem, omväxlande topografi

och vackra vyer.

N22. Sydväst om Bladmyrans och Granskogens

naturreservat Flera delområden bestående av

både hällmarkstallskog och sumpskog.

N23. Rosbomuren - Dansarmuren Flera

delområden bestående av både hällmarkstallskog

och sumpskog.

N24. Nya salamandergölen Gölen skapades

år 2002 och ett antal vattensalamandrar, både

mindre och större, flyttades hit från Sätra.

N25. Engesberg Ett lövskogsområde och ett

område med äldre tallar som även har höga

landskapsvärden.

N26. Kristoffersviken Skogsområde med stort

inslag av löv och artrik flora.

N27. Småbåtsviken Före detta havsvik där man

kan se landhöjningssuccessioner.

N28. Böna brygga Finaste maritima örtbacken

på Norrlandet med en anmärkningsvärt artrik

och intressant flora.

N29. Fyrudden Utanför Lotsplatsen och

fyrmuseet i Bönan finns en liten naturlig

havsstrandäng kvar.

N30. Utvalnäs udde Representativ och artrik

strand vid Gävlekusten. Lättillgängligt som

friluftsområde vid havet.

N31. Gammelhällan Området innehåller en

artrik och för exponerade stränder typisk flora

men även små partier av klippstrand med hällkar

vilket är en mer ovanlig strandtyp i Gävletrakten.

N32. Kustområdet mellan Skärgårdsviken och

Marskärsudden Här finns orörda naturstränder

i en omfattning som saknas längs övriga delar av

Norrlandet.

N33. Kusten vid Harkskär Kuststräcka som är

blockig, grund, flikig och rik på småöar. Området

är till stora delar bebyggt, men har trots det höga

naturvärden.

N34. Storudden Örik och flikig kuststräcka.

Flera smala, grunda vikar. Området nyttjas av

Vasaskolan för naturstudier.

N35 Nyckelbiotop vid Lillsjön Urskogsartad

hällmarkstallskog med strandvallar. Har mycket

höga natur- och rekreativa värden.

Värdefulla områden för friluftsliv och

rekreation

Badplatser med kommunal skötsel

De fem badplatser som kommunen sköter idag

föreslås ha fortsatt kommunal skötsel.

F1. Engeltofta Badplatsen och den allmänna

bryggan är av stort värde för gävlebors och

besökares möjlighet till havskontakt. Befintlig

brygga ska endast användas som tillfällig

förtöjning för båtburna badgäster. Beaktande

kulturmiljö.

F2. Konsumbadet/Brädviken Badet är beläget

i Storsandsviken. Vindsurfingklubben TungSurf

Club har sin hemmastrand och sitt klubbhus

här. Befintlig brygga ska endast användas som

tillfällig förtöjning för båtburna badgäster.

Förbättrade parkeringsmöjligheter för badgäster

föreslås. (se även N14)

F3. Engesberg Badplats och campingområde

som är väl känt och uppskattat av gävlebor och

besökare.

F4. Böna sand Badplats och allmänning som

används vid midsommarfirandet bland annat.

F5. Gammel-Annabadet Badplats i vindskyddad

havsvik.

Badplatser, ej kommunal skötsel

F6. Persborg Mindre badplats för närboende

som bör skötas av lokal förening. Kan utvecklas

till målpunkt längs strandpromenaden.

F7. Gröndal Mindre badplats för närboende som

bör skötas av en lokal förening. Kan utvecklas

till en målpunkt längs strandpromenaden.

Kulturhistorisk bebyggelse.

F8. Harkskär Vid Pålviken i Harkskär

föreslås en ny, mindre badplats anläggas med

föreningsskötsel.

Hamnar och allmänna bryggor

Ökande befolkning på Norrlandet leder till att

fler önskar få tillgång till båtplats. Nedan beskrivs

befintliga hamnar och bryggplatser, vilka hamnar

som kan utvecklas med nya båtplatser samt

förslag på nya hamnlägen.

43




F9. Engeltofta Området är planlagt för båtplatser

för boende i Engeltofta Backe. Bör även kunna

rymma konferens- och badgästers båtar. Hänsyn

måste tas till befintlig ångbåtsbrygga ur både

funktions- och kulturmiljösynpunkt.

F10. Persborg Möjlighet till mindre båtbrygga

bör utredas. Ej lämpligt att exploatera

strandområdet med parkeringar eller andra

anläggningar. Hamnen kan bara nås med en enkel

gångväg p.g.a. natur- och kulturmiljövärden.

F11. Storsandsvägen Befintlig gästbrygga för

besökare. Bör inte utökas så att badplatsen

påverkas.

F12. Gröndal Båtplatser vid liten ö. Avtal bör

upprättas som även omfattar en förbättrad

och reglerad hänsyn till öns naturvärden. (se

även N17) Ingår i område för Kulturhistorisk

bebyggelse.

F13. Sjövik Området kan utvecklas med en

mindre hamnanläggning. Hänsyn måste tas till

natur- och kulturvärdena och områdets allmänna

tillgänglighet. (se även N18)

F14. Huseliiharen Gefle Segel Sällskaps hamn

med gästhamn och restaurang. Området kan

utvecklas för att skapa fler båtplatser.

F15. Engesberg Området kan utvecklas med en

hamnanläggning och allmän brygga, eventuellt

med viss samordning med befintlig fiskekaj.

Hänsyn måste tas till badplatsens, campingens

och fiskekajens funktioner, samt till kulturmiljön

vid Engesbergs gård.

F16. Engesvik Befintlig hamnanläggning. Små

utbyggnadsmöjligheter.

F17. Djuphamnsviken Befintlig hamnanläggning

och bilparkering. Små utbyggnadsmöjligheter.

F18. Kristofferviken Befintlig hamnanläggning

och bilparkering. Viss utbyggnadsmöjlighet på

vikens östra sida.

F19. St Göransviken Befintlig mindre

hamnanläggning som eventuellt kan utvidgas.

En utbyggnad av hamnen innebär omfattande

grävningar och ger stor påverkan på omgivande

naturområde (se N27).

F20. Lillviken Befintlig hamnanläggning med

uppläggningsyta och bilparkering. Utredning bör

göras för att visa om utbyggnad är möjlig.

44


F21. Böna brygga Befintlig hamnanläggning

med allmän brygga. Kan eventuellt utökas med

flytbryggor. (se även N28). Ingår delvis i område

för Kulturhistorisk bebyggelse.

F22. Böna fyr Befintlig hamnanläggning som

används av fiskare. Kan utvecklas med fler

båtplatser. Ingår i område för Kulturhistorisk

bebyggelse.

F23. Ångbåtsbryggan Utvalnäs Allmän brygga

för tillfällig angöring, t.ex. för besökare till

Gråberget. Beaktande kulturmiljö.

F24. Fiskare Norman Möjligt läge för mindre

hamnanläggning för boende i Utvalnäs utan

strandtomt. Ingår i område för Kulturhistorisk

bebyggelse.

F26. Rännavägen Utveckling av befintlig

hamnanläggning är möjlig. Även möjligt med

aktiviteter av allmän karaktär, t.ex. bad, bastu

eller grillplats. Hänsyn ska tas till naturvärden i

form av havtornssnår och strandängar.

F27. Skärgårdsviken Befintlig hamn som

eventuellt kan utvecklas.

F28. Brusängsvägen Befintlig hamn som

eventuellt kan utvecklas.

F29. Skalan Befintlig hamn som eventuellt kan

utvecklas.

F30 och F31. Lilluddsvägen Båtplatser som kan

utvecklas till nya hamnlägen.

F32. Västra Harkskär Befintlig hamn.

Platser för lek och idrott

I nära anslutning till alla nya bostadsområden ska

det finnas träffpunkter med bra ytor för lek och

spontanidrott. Förutom idrottsplatsen i Utvalnäs

föreslås ytterligare tre platser med möjlighet till

lek och idrottsaktiviteter.

F33 Idrottsplatsen i Utvalnäs IK Argo förvaltar

idrottsplatsen med fotbollsplan, skridskobana,

pulkabacke, tennisbana och boulebanor. Möjligt

att utveckla vidare för lek och idrott.

F34. Engeltofta Möjligt läge för lekpark.

F35. Engesberg Möjligt att utveckla befintlig

fotbollsplan med mer lek- och idrottsaktivitet.

F36. Bönan Möjligt att utveckla området vid

tennisbanan med mer lek- och idrottsaktivitet.

Rekreations- och friluftslivsområden

Områden med bra stigsystem, målpunkter i form

av vindskydd med grillplats eller rastplatser med

vackra vyer är viktiga för rekreation och friluftsliv.

Även större sammanhängande områden med

skogskänsla utan störande vägar och bebyggelse

är viktiga för det rörliga friluftslivet. Nedan är de

viktigaste områdena utpekade som inte tidigare

i texten är beskrivna som naturreservat eller

värdefull natur.

F37. Lutens fäbod Område med många stigar

och attraktivt som utflyktsmål för kringboende.

Finns olika naturtyper inom området som

igenväxande jordbruksmark med grova alar,

källdråg och en nyckelbiotop med mycket gamla

tallar.

F38. Lillsjön med omgivningar Lillsjön och den

gamla tallskogen öster om sjön har mycket höga

naturvärden. Området är ett mycket uppskattat

friluftsområde och utflyktsmål. Böna förskola

använder området flitigt.

F39. Fyrudden Här har man en betagande vy över

havsviken, bebyggelsen och Gråberget. Området

används som utflyktsmål av Böna förskola. Kan

utvecklas med rastbord eller liknande.

F40. Harkskär Området är ett viktigt rekreations-

och friluftslivsområde för de omkringboende.

Strandpromenad och andra stigar

En strandpromenad föreslås anläggas i samband

med utbyggnad för vatten och avlopp. Befintliga

vägar och stigar nyttjas där så är möjligt, ny

VA-dragning kan återställas som gångväg och

på vissa sträckor anläggs ny gångväg. Det blir

en huvudsträckning med hög tillgänglighet

(gångvägsstandard). Avstickare från stigen,

liksom alternativa sträckningar, skyltas väl, men

håller inte gångvägsstandard överallt utan är

enklare stigar för att ingrepp i natur och nära

tomtmark inte ska bli för stort.

Även ovanför Bönavägen föreslås ett

sammanbindande gångstråk genom föreslagna

bostadsområden.

45



Utpekade stigar i skogsmark som har ett högt

värde för rekreation och friluftsliv skyltas med

vägvisning, längd och målpunkter.

Ställningstagande

• Utpekade skyddsvärda naturområden

•

undantas från skogsbruk och exploateringar.

Extra hänsyn tas vid skogsbruksåtgärder i

områden som är viktiga för rekreation och

friluftsliv.

• Hänsyn tas till gröna kilar och

förbindelselänkar vid all form av exploatering.

• Naturmark och skogsridåer längs

•

Bönavägen bevaras som värdefull natur och

landskapsbild.

Våtmarker med intilliggande markområden

inom 100 meter med förutsättningar att

hysa större vattensalamander undantas från

exploatering och inga ingrepp får göras som

påverkar hydrologin negativt. Det ekologiska

sambandet mellan salamandergölarna

bevaras eller förstärks.

• Engeltofta, Storsandsviken, Persborg,

•

Gröndal, Engesberg, Bönaviken och Gammel-

Annabadet pekas ut som viktiga badplatser.

Gråberget, Håmansmaren-Harkskärsfjärden,

Tångberget, Marskärsudden, Långharens

•

Udde och Soludden (Utkiken) föreslås som

naturreservat.

Strandskydd återinförs utanför tomtplats vid

omarbetning av äldre detaljplan.

• En väl skyltad strandpromenad längs

•

hela Norrlandet anläggs i samband med

utbyggnad av VA.

Ny parkering anläggs för badgäster vid

Storsandsviken.

• Campingen vid Engesberg kan utvecklas

vidare på en något mindre yta än idag.

• Ett tiotal båthamnar pekas ut som möjliga att

utveckla och bygga ut.

• En skoterled bör utredas på Norrlandet.

Planförslag > Service mm

Planförslag > Service, företagande & turism

Service

Engeltofta

Strandpromenad

Utveckling turism

Allmänt ändamål

Service och verksamheter

Hamn och bad

Bostäder

Befintlig

Utveckling

Nya bostäder



ENGELTOFTA

HAMN

HAMN

Engesberg

VARV

SMÅBÅTSHAMN

HAMN

HAMN

HAMN

46

CAMPING

HAMN

HAMN


P

HAMN

SKOLA

CAFÉ

Bönan

HAMN

HAMN

HAMN

HAMN

HAMN

SERVICE

BAD

Harkskär

HAMN

BAD

HAMN

HAMN

HAMN

HAMN

Utvalnäs

0 2 000

Meter

Service, företagande och turism

Översiktsplanen syftar till att öka Norrlandets

attraktivitet som turistmål för de boende, för

gävleborna och för långväga turister.

För att utbyggnaden av Norrlandet till en ny

stadsdel ska kunna genomföras och leda till

ett hållbart samhällsbyggande är det viktigt

att servicen till de boende fungerar. Under

överskådlig tid kommer underlaget för service

att vara begränsat. Om hela den planerade

bostadsutbyggnaden kommer till stånd

kan underlaget öka för barnomsorg, skola,

butiker och serveringar. Det kan innebära

en förbättrad service både för boende och

besökare.

Mål

• Stödja utvecklingen av service, särskilt

i Engeltofta, Bönan-Engesberg och i

Utvalnäs

• Reservera mark för turism och service

Befolkningsutveckling

Idag finns ca 500 permanentbostäder och 400

fritidsbostäder på Norrlandet. Planförslaget

medger en utbyggnad av 400 nya bostäder. I

och med en utbyggnad vatten och avlopp är det

troligt att en stor del av fritidshusen omvandlas

till permanentbostäder. Kommunen uppskattar

att 300 fritidshus kommer att omvandlas.

I nuläget bor i genomsnitt 2,5 invånare per

bostad inom planområdet. I de senaste nybyggda

bostadsområdena i anslutning till planområdet

bor i genomsnitt 2,9 invånare per bostad.

Födelsetalen i kommunen har ökat under

senare tid, vilket talar för en relativt hög andel

barnfamiljer bland inflyttarna till planområdet.

Sammantaget talar detta för att antalet invånare

per bostad i de nya områdena kommer att vara i

nivå med de tidigare nybyggda bostadsområdena.

Det är därför troligt att invånarantalet

på Norrlandet kommer att stiga till drygt

3000 personer efter full utbyggnad enligt

47


Planförslag > Service mm

planförslaget. Möjligen kan siffran bli något

lägre då omvandlingen av fritidshus till

permanentboende skulle kunna generera en

något lägre boendetäthet. Sammantaget innebär

detta att en tomt för förskola och möjlig framtida

skola inkluderas i planförslaget.

Butiker

På lång sikt bedöms det finnas underlag för en

eller flera kioskbutiker i området. Engeltofta

och Engesberg kan vara lämpliga lägen för butik.

Om servicen till de boende kan etableras och

byggas ut i takt med behovet så bidrar detta till

ett hållbart samhälle. Lokalsamhället fungerar

bättre och tendenser till ett ökat bilberoende kan

begränsas. Det bedöms dock troligt att även på

lång sikt kommer de stora inköpen av livsmedel

att ske i butiker i Gävle, Hemlingby och Valbo.

Turism, serveringar och besöksmål

Flera serveringar finns på Norrlandet i Engeltofta,

Bönan och Harkskär. Fiskrökerier finns i Bönan

och Utvalnäs. I Bönan finns även en fyr och

lotsstation. På Norrlandet ligger flera populära

badplatser t.ex. Engeltofta, Engesberg, Böna

sand och Gammel-Annabadet. Översiktsplan

Norrlandet syftar till att stödja utvecklingen

av turism och företagande i området. Planen

pekar ut områden kring Engeltofta, Engesberg,

Bönan och Utvalnäs som lämpliga områden för

utveckling av turism och kommersiell service.

Företagande

Under den planerade utbyggnaden av VA och nya

bostäder kommer underlaget för lokala byggare

och entreprenörer på Norrlandet att öka. En väl

fungerande lokal byggmarknad kan begränsa

resor och transporter under byggtiden.

Ställningstagande

• Plats för utbyggnad av befintlig förskola

samt ny skola reserveras vid Böna förskola.

• Tomt för servicebutik föreslås i Engesberg.

• Engeltofta, Engesberg, Bönan och Utvalnäs

föreslås som utvecklingsområden för turism

och kommersiell service.

T

Planförslag > Kommunikationer

48


Kommunikationer

T P

Bostäder

Engeltofta

Strandpromenad

Föreslagen GC-väg

Föreslagen väg

Annat gångstråk

Utfart stängs

Utfart åtgärdas

P

Trafikåtgärd

Nya bostäder



T

T

P

T

T

Engesberg

T

T

T

P


T

Bönan

Harkskär

Utvalnäs

0 2 000

Meter

Kommunikationer

Mål för trafiken på Norrlandet utifrån Gävle

kommuns Trafikstrategi:

• Placering av bostäder och

verksamheter ska i första hand göras

utifrån tillgång till kollektivtrafik.

• Det ska finnas ett heltäckande,

bekvämt, sammanhängande och gent

gång- och cykelnät.

• Antalet bilar per invånare ska

minska.

• Antalet resor med buss ska öka.

• Tillgängligheten för gång-, cykel- och

kollektivtrafiken ska öka.

• Boende ska känna sig trygga att röra

sig i utomhusmiljön.

• Antalet bullerstörda ska minska.

• Ingen ska dödas eller skadas i

trafiken.

Mål för trafiken på Norrlandet i

översiktsplanearbetet:

• Planera för ett hållbart

transportsystem.

• Föreslå förbättringar för buss, bil och

cykeltrafik.

• Tydliggöra huvudmannaskapet i

vägnät och grönområden.

Gång- och cykeltrafik

Cykling och promenader har positiva effekter

på miljö, trafiksäkerhet, tillgänglighet och

folkhälsa. Hållbart resande kräver gena gångoch

cykelvägar. Det är betydelsefullt med bra

gång- och cykelförbindelser, inte minst för barns

möjlighet att röra sig på egen hand men även för

ungdomar och äldre som inte har körkort eller

tillgång till bil. I dagsläget finns en separerad

gång- och cykelväg längs Bönavägen ut till

Utvalnäsvägen som skulle behöva förlängas till

Harkskär.

49


Busstrafik

För att begränsa bilberoendet är det viktigt att ny

bebyggelse lokaliseras längs busstrafikstråket.

Restiden är den dominerande faktorn när

människor väljer vilket färdmedel de ska

transportera sig med. För att göra bussen mer

konkurrenskraftig mot bilen krävs tätare turer

och kortare restid. Om restiden med buss är mer

än dubbelt så lång som med bil blir busstrafikens

marknadsandel liten. Bönavägen, Utvalnäsvägen

och Harkskärsvägen trafikeras av busslinje 95,

som har en turtäthet på en gång varannan timme.

För att skapa en attraktiv kollektivtrafik i området

krävs en bussturtäthet på åtminstone två turer i

timmen, och med ett ökat befolkningsunderlag

på Norrlandet finns det möjlighet att öka

turtätheten. Det är viktigt att bussen har bra

turtäthet redan tidigt när befolkningen ökar i

området. Annars är risken stor att de som flyttar

ut blir beroende av två bilar per hushåll.

Biltrafik


Allmänna vägar

Vägverket är väghållare för Bönavägen och

större delen av Utvalnäsvägen. Kommunen är

väghållare för skogsbilvägar och bostadsgatorna

vid Engeltofta Backe Det övriga vägnätet utgörs

av enskilda vägar som förvaltas av de boende.

Harkskärsvägen är en enskild väg men eftersom

den trafikeras av buss 95 så sköter kommunen

drift och underhåll.

Många utfarter mot Bönavägen har bristande

trafiksäkerhet. Flera av dessa utfarter behöver

samlas till nya säkra utfarter genom nya

korta uppsamlingsvägar. Dessa nya vägar bör

samordnas med planerade VA-utbyggnader.

Andra utfarter kan förbättras på nuvarande plats.

Enskilda vägar

Om utfarter ska stängas och samlas till

gemensamma utfarter mot Bönavägen behövs

mer stöd till det enskilda vägnätet. Enligt

Kommunstyrelsens beslut 1998, som innebär

inrättande av gemensamhetsanläggningar för

upprustning av det enskilda vägnätet till en

acceptabel standard, ska kommunen bidra med del


av kostnaden för projektering och genomförande

samt för hela lantmäterikostnaden. Detta är

åtgärder som förutsätts kunna pågå under hela

översiktsplanens genomförandetid.

Trafikprognos Bönavägen

Enligt beräkningar, utgående från aktuella

flöden på Bönavägen från år 2007, pekar

trafikprognosen på att trafiken strax öster om

Engeltofta Backe skulle uppgå till ca 6600 fordon

per dygn vid en fullständig bostadsutbyggnad

och en fullständig omvandling av fritidshus till

åretruntbostäder. Beräkningarna bygger på ett

nuvarande trafikflöde på ca 2300 fordon per

dygn, som de i dagsläget 450 åretruntbostäderna

antas generera. Ungefär 300 fritidshus antas i

beräkningen omvandlas till åretruntbostäder

och nybyggnationen förväntas bli maximalt 400

åretruntbostäder. Detta utbyggnadsalternativ

innebär alltså en total ökning från 450 till ca

1150-1200 åretruntbostäder.

Fyrstegsprincipen

Vid all trafikplanering ska kommunen använda

sig av Vägverkets så kallade Fyrstegsprincip.

Fyrstegsprincipens syfte är att hushålla med

resurser och minska vägtransportsystemets

negativa effekter. De fyra stegen innebär att

alternativa åtgärder ska övervägas innan större

ny- och ombyggnadsåtgärder beslutas.

1. Åtgärder som kan påverka

behovet av transporter och val av

transportsätt

Exempel: Förbättrad kollektivtrafik.

Marknadsföring och beteendepåverkan.

Bilpooler. Parkeringsnorm.

Bredband. Transportsnål bebyggelseplanering

och utformning av områden

med parkeringsplatsers lokalisering.

50


2. Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av

befintligt vägnät och fordon

Exempel: Förskjutna arbetstider. Samåkning.

Samordning av transporter. Trafikstyrning

och annan väginformatik. Aktiv väginformatik

används för att öka säkerheten för trafikanter

genom att anpassa sig efter väderlek,

trafiksituation eller tid. Hastighetsgränsen kan

till exempel sänkas när barn är på väg till skolan,

när det finns risk för köbildning eller halka, när

ett fordon skall korsa landsvägen eller när en

buss har stannat vid hållplatsen.

3. Begränsade ombyggnadsåtgärder

Exempel: Enklare ombyggnader av

väg- och gatumiljön. Breddning av väg.

Hastighetsnedsättningar genom skyltning

eller åtgärder som säkra passager, refuger och

sidoförflyttningar. Samla ihop och bygga om

väganslutningar. Belysning i GC-nätet.

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

Exempel: Nybyggnad av vägar och gator som

t.ex. en ny förbifartsväg. Större ombyggnader av

befintligt vägnät som t.ex. planskilda korsningar

för oskyddade trafikanter. Nya GC-vägar.

51



Vägutredning för Bönavägen enligt fyrstegsprincipen

Konsultföretaget Ramböll i Falun har under 2009 utrett Bönavägen enligt fyrstegsprincipen. De förslag

som beräknas ge minskat bilresande, förbättrad trafiksäkerhet, förbättrad framkomlighet för buss eller

förbättrad bullermiljö redovisas här:

1. Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt

• Förbättrad kollektivtrafik till 30-minuterstrafik. Kostnad: 1,3 milj kr per år i 20 år.

• Direktbearbetning av resenärer att välja buss. Kostnad: 4 milj kr totalt i 10 år.

2. Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintligt vägnät och fordon

• Information om tidsvinster med förskjuten arbetstid. Kostnad: Ingår i steg 1

3. Begränsade ombyggnadsåtgärder

• Belysning av GC-vägar ut t o m Utvalnäs 8,5 km Kostnad: 3 milj kr

• Sju större vägkorsningar byggs om Kostnad: 0,3 milj kr

• Stänga 16 utfarter + bygga 1 km parallellväg Kostnad: 7 milj kr

• Säkra passager i plan + busshpl på 8 platser Kostnad: 12 milj kr

• Justering av vägens geometri (räta kurvor m.m.)1,5 km Kostnad: 15 milj kr

• Breddning av Bönavägen till 6,5 m i 4,5 km Kostnad: 11 milj kr

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

• Ny GC-väg Bönan –Utvalnäs Kostnad: 8,7 milj kr

GC-väg som utretts men inte föreslagits av konsulten:

• Ny GC-väg Utvalnäs-Harkskär Kostnad: 3,8 milj kr

5. Ny förbifartsväg

• Ny ”kort” förbifartsväg förbi Bönan 1200 meter Kostnad 15 milj kr

6. Föreslagna Bulleråtgärder längs Bönavägen

• Bullerkrav 65 dBA: Tilläggsglas o skärm uteplats 15 fastigheter Kostnad: 5,5 milj kr

• Bullerkrav 55 dBA: Bullerskärmar vid ca 70 fastigheter Kostnad: 19 milj kr

Slutsatser för maximala trafikflöden på

Bönavägen (väg 563)

Enligt VGU (Vägverkets riktlinjer för vägar och

gators utformning) klarar en tvåfältsväg som är

bredare än 6,5 meter ett trafikflöde på maximalt

8000 fordon per dygn, om vägen i övrigt har god

standard. Bönavägen har en vägbredd på mellan

6 och 7 meter. Utredningar visar att det redan i

dagsläget utan någon ytterligare exploatering

behövs åtgärder som förbättrat gång- och

cykelvägnät, trafiksäkerhetshöjande åtgärder

i befintliga korsningar, breddning av vägen

till 6,5 meter och säkra passager i plan för de

oskyddade trafikanterna. För att kunna undvika

mer omfattande ombyggnader av Bönavägen har

kommunen och Vägverket bedömt att man inte

bör tillåta mer än ca 1150-1200 åretruntbostäder

totalt på Norrlandet, d.v.s. maximalt 400 nya

bostäder. Det kommer också att behövas en

bussturtäthet på minst två gånger i timmen för

att skapa en attraktiv kollektivtrafik.

Finansiering av vägförbättringar

Vägverket är väghållare för Bönavägen

medan det är kommunen som har föreslagit

en ökad exploatering. Det innebär att

kostnadsfördelningen mellan kommunen och

Vägverket behöver utredas vidare. Delar av

upprustningen av Bönavägen kan troligen

finansieras av framtida bostadsexploateringar.


Ställningstagande

Allmänt

• Fyrstegsprincipen ska tillämpas.

Bönavägen

• Bönavägen rustas för ökad trafik och 400 nya

bostäder.

Gång- och cykelvägnät (GC-vägar)

• Ny GC-väg med belysning föreslås mellan

Bönan och Harkskär.

• Befintlig GC-väg ut till Bönan kompletteras

med belysning.

Bussnät och busstrafik

• Kollektivtrafiken bör byggas ut till en

turtäthet med halvtimmestrafik.

• Vid flerbostadshus och serviceanläggningar

bör avstånd till busshållplats inte överstiga

300 m.

• Vid nyexploatering av villabebyggelse bör

avståndet till busshållplats inte överstiga

500 m.

• Nya hållplatslägen ska samordnas med nya

väganslutningar och exploateringsområden.

Trafiksäkerhets- och bulleråtgärder

• Bullerfrågan kommer att utredas

noggrannare i kommande detaljplaner.

• Exploatörer i varje bostadsetapp står så

långt som möjligt för kostnaderna för

52


bulleråtgärder, trafiksäkerhetshöjande åtgärder

och förbättrade busshållplatser vid

anslutningsväg inom exploateringsområdet.

• Större utfarter mot Bönavägen samlas på ett

tiotal platser till nya samlade utfarter med

säkra passager och busshållplatser.

Enskilda vägar

• Enskilda vägar och grönområden som ingår i

boendemiljön ska förvaltas av de boende som

gemensamhetsanläggningar för trafik och

grönområden. Viss ersättning kan komma

från kommunen i samband med inrättande

av gemensamhetsanläggningar.

• Eventuell belysning i det enskilda vägnätet

bekostas av de boende.

• Enskilda vägar som påverkas under VAutbyggnaden

kommer att återställas

i samverkan mellan Gävle Vatten och

kommunen (eller vägsamfälligheten om en

sådan är bildad).

• Kostnaden för att stänga utfarter och ordna

gemensamma utfarter på södra sidan

av Bönavägen bekostas av de boendes

samfällighetsföreningar med bidrag från

kommunen.

Vägreservat

• Mark reserveras för en möjlig framtida

förbifart norr om Bönan ca 1,2 km.

53



Planförslag > Teknisk försörjning

54


Vatten & avlopp

Bostäder

Engeltofta

Pumpstationer

Ledningssträcka


Nya bostäder



Engesberg

Bönan


Harkskär

Utvalnäs

0 2 000 Meter

Teknisk försörjning

Översiktsplanen ska:

• Planera för kommunalt vatten och

avlopp (VA) på Norrlandet

• Samordna utbyggnad av nya bostäder

och VA

Vatten och avlopp på Norrlandet idag

Idag löses dricksvatten och avlopp enskilt på

de flesta fastigheterna på Norrlandet. Vattenoch

avloppsfrågan utreddes under 2006 av en

förvaltningsövergripande arbetsgrupp bl.a.

genom fältinventering, enkätförfarande och

dricksvattenprovtagning. Gruppens slutsatser,

som framgår av dokumentet ”Vatten- och

avloppsutredning, Norrlandet 2006”, är att det

ur ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv inte är

hållbart att fortsätta med enskilda vattenoch

avloppslösningar. Bristerna som konstaterats

utgör dessutom ett hinder för områdets

tillväxt vad gäller bland annat bostads- och

företagsetableringar.

Miljö- och hälsoskyddsproblem

VA-utredningen visade att mer än hälften av

avloppsanläggningarna i området var bristfälliga.

Vattensituationen var inte heller bra. 88 av 100

testade brunnar hade någon typ av anmärkning

på vattenkvaliteten. Kombinationen av

undermåliga avloppsanläggningar, dåligt vatten

och den ökande omvandlingen av fritidshus till

permanentbostäder är inte hållbar på sikt.

Utifrån det utredningsmaterial som VA-gruppen

tagit fram har det varit möjligt att peka ut olika

problemområden. Bönan är ett sådant exempel

där flera VA-relaterade problem sammanfaller.

Där finns brunnar påverkade av både

inträngande havsvatten och avlopp och det är

svårt att anlägga nya avloppsanläggningar utan

risk för ytterligare påverkan på grund av den täta

bebyggelsen i området.

55



Kommunen beslutar att bygga ut vatten

och avlopp

I augusti 2007 beslutade kommunfullmäktige

att anta utvecklingsprogram för Norrlandet. Då

beslutades också att kommunala VA-ledningar

ska dras fram från Engeltofta till och med

Harkskär.

Övergångsbestämmelser

Särskilda övergångsbestämmelser gäller under

tiden fram till dess att kommunala VA-ledningar

byggts ut. Dessa riktlinjer har beslutats om i

Byggnads- och miljönämnden och de gäller

handläggning av bland annat inkommande

avloppsansökningar där krav ställs på avloppstekniklösningen.

Nya enskilda avloppslösningar

som godkänns på Norrlandet betraktas som

tillfälliga lösningar som ska tas ur bruk när

kommunala VA-ledningar dras fram.

Översiktlig VA-utredning

Gästrike Vattens arbete med utredning för

planering av vatten och avlopp på Norrlandet har

skett parallellt med arbetet med översiktsplanen.

Ett första översiktligt förslag till utformning och

placering av ledningar för vatten och avlopp

har tagits fram. Den befintliga bebyggelsen

längs sträckan uppgår till ca 870 fastigheter

varav för närvarande ca 45% bebos permanent.

I översiktsplanen föreslås dessutom 400 nya

bostäder på Norrlandet.

Kommunalt vatten och avlopp

Utbyggnaden avser dricksvatten och spillvatten,

d.v.s. vatten från hushållens toalett, dusch, disk

och tvätt. Utbyggnaden omfattar inte dag- eller

dräneringsvatten, det kommer även i framtiden

att omhändertas på respektive tomt genom

infiltration.

Norrlandet är långsträckt och, med hänsyn till

sträckan, glest befolkat. Från Engeltofta till Böna

skola är avståndet längs Bönavägen ca 5,6 km.

Från Böna skola till vändplanen i Harkskär via

Utvalnäs är avståndet ca 5,3 km.


Om man jämför antalet fastigheter som skall

anslutas i de olika alternativen i förhållande

till ledningslängden kan det konstateras att

ledningssystemet på Norrlandet per anslutning

blir betydligt längre jämfört med ledningssystem

i mer tätbefolkade områden. Detta medför ökad

risk för tekniska problem och högre kostnader

per fastighet än i tätare bebyggelse.

De tekniska svårigheterna ligger bland annat i

de långa ledningssträckorna i förhållande till

anslutbar bebyggelse, höjdskillnader som kräver

pumpning av avloppet, markförhållanden som

kräver sprängning för ledningsdragning samt en

relativt låg belastning av ledningarna, viket kan

skapa omsättnings- och igensättningsproblem.

Vid en utbyggnad måste ledningar dimensioneras

för att klara av hela området, både befintlig och

tillkommande bebyggelse. Troligen kommer

dock belastningen att vara avsevärt lägre under

många år framåt, dels beroende på i vilken takt

utbyggnaden av nya bostadsområden kommer

att ske, och dels i vilken takt befintlig bebyggelse

kommer att anslutas och påbörja nyttjandet av

kommunalt vatten och avlopp.

Alltför låg belastning kan medföra driftproblem

i både vattenoch spillvattennätet. Dricksvatten

måste omsättas relativt snabbt i ledningarna

för att livsmedelskvalitet ska kunna garanteras.

Spillvatten måste pumpas med viss hastighet för

att det inte ska bli avsättningar i ledningarna,

något som kan orsaka igensättning och

avloppsstopp vilket i sin tur kan leda till

översvämningar.

För att finansiera den höga anläggningskostnaden

bör så många fastigheter som möjligt anslutas.

Utgångspunkten är därför att samtliga

fastigheter skall anslutas. Undantagna områden

med alternativ lokal VA-teknik är utmärkta i

plankartan.

56


Tekniska förstudielösningar för kommunalt

vatten och avlopp

Den tekniska förstudien innebär att

ledningssystemet för vatten och avlopp

byggs ut från Engeltofta Backe dit vatten och

avlopp tidigare är utbyggt. Den allmänna

VA-anläggningen består av huvudledningar,

områdesledningar och servisledningar fram

till fastighetsgräns. Därtill kommer respektive

fastighets egna servisledningar på tomtmark.

För att uppnå tillräckligt vattentryck i systemet

kommer tre till fyra tryckstegringsstationer att

behövas.

Avledning av spillvatten kommer att ske via

självfallsledningar till lågpunkter i terrängen.

Därifrån pumpas det vidare till huvudledningen

eller till en högpunkt i terrängen varifrån det kan

ledas vidare med självfall. Då hela området har

byggts ut kommer ca 12 nya huvudpumpstationer

att krävas för att pumpa spillvattnet till befintligt

ledningsnät vid Engeltofta Backe. Därifrån

pumpas spillvattnet ytterligare tre gånger innan

det når fram till Duvbackens reningsverk.

Huvudledningarna placeras så att så många

som möjligt, både befintliga och tillkommande

fastigheter ska kunna anslutas med självfall.

Mellan Engeltofta Backe och Engesberg är i

stort sett hela strandområdet bebyggt. Ovanför

strandtomterna finns dock passager mellan

fastigheterna där ledningar kan förläggas.

Passagerna sammanfaller till stora delar med den

planerade strandpromenaden. Från Engesberg

och vidare österut kommer huvudledningarna i

huvudsak att förläggas antingen i eller bredvid

väg.

Uppsamling av spillvattnet kommer dels att

ske direkt till huvudledningen med självfall och

dels via områdesledningar med självfall. Större

grupper av fastigheter som inte kan anslutas

med självfall till huvudledningen samlas via

självfallsledningar upp till mindre pumpstationer

varifrån spillvattnet pumpas till huvudledningen.

Preliminärt kommer 26 mindre pumpstationer

att erfordras.

Totalt kommer 630 - 650 fastigheter i den

befintliga bebyggelsen att kunna anslutas med

självfall. Även de planerade nya fastigheterna

i området kommer att kunna anslutas med

självfall.

För övriga 220 - 240 fastigheter behövs villapumpstationer

på respektive fastighet. Dessa

kan betjäna en eller två fastigheter varefter

spillvattnet pumpas till självfallssystemet.

Anslutningsavgifter och brukningsavgifter

för kommunalt vatten och avlopp på

Norrlandet

Kommunens ansvar att tillhandahålla vatten

och avlopp regleras i ”Lagen om allmänna

vattentjänster” (LAV 07). Enligt LAV 07 kan

anläggningskostnaderna för utbyggnaden av

VA täckas av ägarna till de fastigheter som

anläggningen avser att betjäna. Kostnaderna

per fastighet för utbyggnad av vatten och

avlopp på Norrlandet blir på grund av områdets

särförhållanden väsentligt högre än för andra

utbyggnadsområden inom verksamhetsområdet.

Det kan noteras att nuvarande anläggningsavgift

enligt VA-taxan skulle ge en mycket låg

kostnadstäckningsgrad. För att täcka kostnaderna

torde s.k. särtaxa införas. På motsvarande sätt

kan särtaxa tillämpas även på brukningsavgiften

om den i beaktansvärd omfattning är högre än

inom övriga verksamhetsområdet för VA.

Nivån på anslutningsavgifter och brukningsavgifter

för kommunalt vatten och avlopp på

Norrlandet kommer att utredas efter det att

teknisk lösning och omfattningen av planerad

nybyggnation är fastlagd. Gävle kommun

tillsammans med Gästrike Vatten kommer

57



även att utarbeta förslag till finansiering och

taxesättning.

Ställningstagande

• Kommunalt vatten och avlopp föreslås

byggas ut på Norrlandet.

• Finansiering, anslutnings- och brukningsavgifter

utreds vidare av Gästrike Vatten.

• Några mindre områden i Harkskär och

Utvalnäs kan inte anslutas till kommunens

VA-nät till en rimlig kostnad (se plankartan).

Inom dessa områden föreslås lokala VAlösningar,

gemensamt eller enskilt.

Riktlinjer för områden med

alternativ, lokal VA-teknik

• Dialog ska föras med de fastighetsägare vars

fastigheter föreslås ligga inom områden

med alternativ, lokal VA-teknik. Vill dessa

fastighetsägare trots mycket höga kostnader

att Gästrike Vatten drar ut det kommunala

VA-nätet till området ska detta kunna

ordnas efter särskild överenskommelse.

• Ett alternativ för områden där alternativ

VA-teknik föreslås kan vara att en

gemensamhets-anläggning bildas, där flera

fastigheter bygger ett lokalt VA-nät som

kopplas till en servispunkt i det kommunala

VA-nätet.

• På öar inom planområdet är det, rent

praktiskt, inte möjligt att slamtömma

slamavskiljare och slutna tankar. Detta

medför att WC inte kan beviljas där.

BDT-vatten kan däremot tillåtas samlas

i en infiltrationsbrunn som töms av

fastighetsägaren själv.


Uppvärmning

Området är inte anslutet till fjärrvärmenätet.

Inför planeringen av Engeltofta Backe

diskuterades anläggande av ett lokalt värmeverk

för biobränsle. P.g.a. osäkerhet om fortsatt

bostadsbyggande i området blev projektet inte

genomfört.

Norrlandets geografiska läge, långt från någon

möjlig anslutningspunkt i Gävles fjärrvärmenät,

kombinerat med gles bebyggelse gör området

mindre lämpligt för fjärrvärmeutbyggnad.

58


Lokala lösningar med mindre biopannor är dock

tänkbart.

Gävle Energi AB:s dotterbolag Bionär

Närvärme AB har med stöd av överlämnade

fastighetsuppgifter anmält sitt intresse för att

bygga en närvärmeanläggning i anslutning till

Engeltofta Backe etapp B och C. Bionär Närvärme

AB har även ett intresse av att medverka till

värmelösningar för kommande exploateringar

på Norrlandet. Gävle energi har som policy att i

befintliga bostadsområden krävs det att ca 70 %

är intresserade för att fjärrvärmeanslutning ska

vara möjlig. När helt nya områden skapas bör det

planeras för 100 % anslutning. Planbestämmelser

kan vara otillräckligt för att styra detta. Ett

starkare styrmedel kan vara exploateringsavtal i

samband med markförsäljning.

Elförsörjning (Elnät)

Elförsörjningen till Norrlandet är idag väl

tillgodosedd med kabel och nätstationer. Under

åren 2003-2004 grävdes högspänningskablar

från fördelningsstationen vid oljebergrummet

ner till Bönan, i samband med detta revs

den luftledning som tidigare försörjde hela

Norrlandet. Från Bönan till Utvalnäs/Harkskär

sker elförsörjningen fortfarande via luftledning

som vid besvärliga väderförhållanden kan

drabbas av driftsavbrott. Under 2010 kommer

även delar av detta luftledningsnät att byggas

om till jordkabel i samband med nyanläggning

av vägbelysning.

Förtätningar och omvandling av fritidsboenden till

permanentboenden har medfört att belastningen

på det kundnära nätet (lågspänningsnätet) har

ökat. Behov av förstärkning finns därför i flera

områden.

59



I samband med den planerade utbyggnaden

av VA i befintliga områden på hela Norrlandet

kan nödvändiga förstärkningar göras i elnätet.

Det äldre luftledningsnätet kan ersättas med

kabel. Detta ger förbättrad leveranssäkerhet

och kvalitet. I nybyggnadsområden samordnas

utbyggnaden av elnäten med andra nyttigheter

som bredband m.m. enligt gällande praxis.

Kommunikationsnät (Bredband)

Idag finns bredband på Norrlandet via tre st.

ADSL-stationer som byggdes i samband med

utbyggnad av infrastruktur för IT åren 2003-

2005. Alla boende som har en telefonanknytning

till befintliga telestationer har möjlighet att

ansluta sig till bredband via ADSL-teknik.

Kommunikationsnäten på Norrlandet är av äldre

typ och har begränsad räckvidd och teknisk

kapacitet. Kommunikationsnäten är främst

luftledningsnät där t.ex. problem med avslitna

ledningar vid stormar kan uppstå.

En del av de boende har också tillgång till

bredband via de mobila näten.

När VA byggs ut kan ett nytt modernt

kommunikationsnät med fiber byggas ut. Då

finns inga begränsningar vad det gäller räckvidd

och teknisk kapacitet. När nätet grävs ner får

man minskade störningar i kommunikationen.

I nya områden dras nya ledningar för bredband.

Kunderna kommer här att kunna erbjudas

bredband via ett modernt kommunikationsnät

med bra kapacitet så fort de ekonomiska och

tekniska förutsättningarna finns. Boende får

då även tillgång till bredbandstjänster via

tjänsteleverantörer. Exempel på tjänster kan

vara Bredbands-TV, IP-telefoni m.m.

Miljö & riskfaktorer



Engeltofta

Miljöföroreningar i mark - deponier

Miljöfarlig verksamhet enl Miljöbalken

Anläggningar

Planerat upplag överskottsmassor

Säkerhetszon för befintlig mobiltelemast


Radonmätning medelvärde

0-199

200-400

401-1000

Buller (2006)

45 - 50 dBA

50 - 55 dBA

55 - 60 dBA

60 - 65 dBA

65 - 70 dBA

> 70 dBA

Bostäder

Nya bostäder



UPPLAG

MAST

MAST

UPPLAG

Engesberg

60

UPPLAG

MAST

Bönan

MAST

UPPLAG

MAST


Harkskär

Utvalnäs

0 2 000

Meter


På Norrlandet finns ingen större

industriverksamhet. Idag är trafikmängderna

relativt små på Bönavägen. Få fastigheter

är störda av trafikbuller från väg- eller

fartygstrafik. Två områden finns med

förorenad mark i form av två gamla

deponier som stängdes i början av

1960-talet. Planläggningen innebär ökade

trafikmängder på Bönavägen och ett ökat

behov av fjärrvärme- eller närvärmenät för

uppvärmning.

Några miljö- och riskfaktorer

Verksamheter

Längs Norrlandet finns ingen tung industri

utan verksamheterna består av fem

fiskrökerier, tre restauranger, ett kafé, en

större fisklandningsplats, en lotsstation och en

campingplats. Fiskrökerierna kan vara störande

till den närmaste omgivningen genom rök och

matlukt. Om nybyggnation av bostäder blir

aktuellt i närheten av någon av verksamheterna

bör de studeras närmare för att klarlägga behov

av eventuella skyddsavstånd i samband med

detaljplanering.

Buller från hamnen, vägtrafikbuller och

fartygsbuller

Buller är oönskat ljud. Buller från hamnen

redovisas i en särskild bullerutredning i FÖP

Avan–Fredriksskans 2004. Påverkan från hamnen

och verksamheter i och i närheten av hamnen

sker väster om Engeltofta, i den västligaste

delen av utredningsområdet. Beslut finns att

byggnaderna väster om fastigheten Klasro

(sydväst om ÖP Norrlandets planområde), som

påverkas av bullret från hamnens verksamhet,

inte skall användas som bostäder. Bullervillkoren

för verksamheten i Gävle hamn är inte klara ännu.

Nytt tillstånd vad gäller tillåtna bullervärden

kommer att meddelas från länsstyrelsen under

2010.

61



För landbundna transporter längs Bönavägen

finns bullerberäkningar. Nivåerna är relativt

låga idag. De är helt beroende av antalet fordon

som passerar på Bönavägen. Fler fordon innebär

mer buller. För bostäder finns riktvärden för

rekommenderade högsta nivåer. Vid fasad vid

ny bebyggelse ska bullervärdet inte överskrida

55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Det innebär att

bostadsbebyggelse inte kan placeras innanför

den zonen utan åtgärder som bullerplank, vallar

eller dylikt. Nuvarande bullerkartering är baserad

på trafiksiffror från år 2005. Bedömningar av

bullerpåverkan i planförslaget baseras på en

aktuell trafikprognos. En ny prognos har tagits

fram 2009 av Ramböll i Falun på uppdrag av

Vägverket och Tekniska kontoret på Gävle

kommun och omfattar åren 2010- 2020. Den

redovisas under avsnittet om kommunikationer.

Den bullerpåverkade zonen längs Bönavägen

som inte ska bebyggas anpassas i planförslaget

till den maximala trafikökningen när hela

området är färdigbyggt med 400 nya bostäder.

För ljudpåverkan från farleden har en utredning

2007 visat att planerade bostadsområden inte

kommer att påverkas av störande ljud från

förbipasserande fartyg i farleden.

Tysta områden är karterade 2007 i samband

med Översiktsplan Gävle stad. Vid nybyggnad

av bostadsområden och därigenom ökad trafik

minskar de tysta områdena, men hur stor

minskningen blir är inte utrett.

Luftföroreningar

Gävle kommun är medlem i Stockholms och

Uppsala läns luftvårdsförbund. Förbundet har

beräknat halter av luftföroreningar i Gävle

i november 2006. Miljökvalitetsnormer är

bindande nationella föreskrifter vilka har

utarbetats i anslutning till miljöbalken. Längs

Norrlandet står den enskilda uppvärmningen för

det största tillskottet av lokala luftföroreningar

förutom vägtrafiken. Enligt Stockholm och

Uppsala läns luftvårdsförbunds beräkningar är

bakgrundshalterna låga inom planområdet för


partiklar (PM10) och för NO 2 . Trafikmängderna

längs Bönavägen kommer att öka, men för att

miljökvalitetsnormerna för utomhusluft skall

överskrida gränsvärdet krävs en trafikökning

dubbelt så stor som den som beräknats ske när

Norrlandet är helt utbyggt.

Bullerskydd som t.ex. skärmar eller plank hindrar

partiklar att nå utanför den närmaste vägbanan.

Förorenad mark

På Norrlandet finns två förorenade områden,

Harkskärsdeponin och Norrlandets deponi, där

det tidigare varit deponier med bland annat

hushållsavfall. Deponierna är inte använda

efter 1960-talet. Utbredning och innehåll är

inte inventerat i detalj. I planförslaget finns

inga bostadsområden planerade som berör

deponiområdena.

Radon

Då Norrlandet till stora delar består av morän

kan det vara både låga och höga radonhalter i

marken beroende på vilken slags bergart blocken

och berggrunden består av. Radonmätningar har

skett i enstaka hus, och värdena har varierat från

låga till medelhöga. Radon inomhus kan komma

både från berggrunden och från radonhaltigt

vatten från bergsborrade brunnar. I Översiktsplan

Gävle stad har ett ställningstagande redovisats

som innebär att alla byggnader där människor

stadigvarande vistas ska byggas radonskyddat.

Djurhållning

I planområdet finns ingen djurhållning som kan

påverka nya bostäder eller kräva skyddsavstånd

mot planerad förskola eller skola.

Dagvatten

Vid exploatering skall omhändertagande av

dagvatten ske på tomten enligt kommunens

dagvattenpolicy från 2004. På Norrlandet finns

flera små bäckar och mindre vattensamlingar.

Dessa är känsliga för påverkan av grumling och

ökande metallhalter. Bäckarnas vattenkvalitet

är inte undersökt genom provtagning. Bygg &

62


Miljö har heller inte kännedom om bäckarna är

vattenförande året runt. Mängden dricksvatten

från grävda och borrade brunnar är begränsad

i området med vattenbrist vissa tider på året

som följd. Alla tillfällen att återföra nederbörd

till marken måste därför tas tillvara när fler

ytor blir hårdgjorda vid exploatering. I alla

nya bostadsområden skall dagvatten från tak

infiltreras i marken. Dagvatten från parkeringar

skall efter rening och fördröjning återföras till

marken eller till en recipient.

Farligt gods

Till och från Gävle hamn sker många transporter

av farligt gods på Hamnleden. Bönavägen

mynnar på Hamnleden utanför planområdet.

Längs Bönavägen mot Harkskär är andelen

transporter med farligt gods mycket liten och

utgör ingen risk för de boende. Det är främst

petroleumprodukter, som diesel och eldningsolja

som transporteras. Några verksamheter

har fristående förvaringstankar för bränsle

till exempel lotsstationen och fiskekajen i

Ängesbergsviken. Bostadsbebyggelse skall

inte, utan utredning av eventuella risker och

bedömning av behovet av skyddsåtgärder,

placeras i närheten av förvaringstankarna.

Boende på Norrlandet använder Hamnleden,

där stora mängder farligt gods transporteras vid

resor in till Gävle centrum. Hamnelden ligger

utanför planområdet.

Klimatförändringar och höjd havsnivå

I Gävle är landhöjningen ca 60 centimeter på

100 år. Vid lågtryck och ostliga vindar stiger

Bottenhavet och kan nå mer än 140 centimeter

över medelvattennivån. Dessa är väderberoende,

kortvariga händelser som mest påverkar låglänta

områden närmast havet. Forskarna på SMHI

tror att klimatförändringar kommer att höja

havsytan på hela jorden. Även en liten höjning

av havsytan får stora konsekvenser i låglänta

områden. I och med att Gävle kommun påverkas

av landhöjning kommer dessa två fenomen

troligen att till stor del ta ut varandra. SMHI har

eräknat att Östersjön och Bottenhavet kan öka

med 0,6 meter i och med att haven blir varmare.

Till den siffran ska väderhändelser läggas, +1,4

m och landhöjningen dras ifrån, -0,6m/100 år.

En trolig säker nivå för viktiga samhällsfunktioner

är 2 meter över medelvattennivå.

Stränderna längs Norrlandet påverkas av

landhöjningen och det blir allt svårare att hitta

bra lägen för småbåtshamnar. Trenden är att

fritidsbåtar och passerande fartyg blir större och

kräver djupare vatten i hamnar och farleder. Nya

bostadsområden är placerade på större avstånd

från stranden och påverkas inte av höga nivåer i

Bottenhavet. Befintlig bebyggelse kan i några få

fall påverkas.

63



Ställningstagande

• Nya bostadsområden skall byggas utan

störning från trafik.

• Nya bostäder placeras så att höjd havsyta

inte orsakar negativ påverkan genom

inträngning av vatten i byggnaderna eller

underminering av vägar och tomter.

• För värmeförsörjning är fjärrvärme eller

gemensamt närvärmenät att föredra ur

miljösynpunkt.

Samråd och utställning Genomförande

En viktig del av planarbetet är dialogen med de

boende på Norrlandet. De boende får möjlighet att

påverka planförslaget och kommunens politiker

och utredare får nya kunskaper om området.

De politiker och tjänstemän som ansvarar

för översiktsplanen tar emot synpunkter

på planförslaget och deltar i de möten

och informationer som kan ordnas under

planprocessen.

Kontakter med föreningar

Under kommunens översiktsplanearbete på

Norrlandet 2007-2009 har planförfattarna

och representanter för Norrlandets föreningar

diskuterat kommunens planarbete i regelbundna

månadsmöten. På dessa möten har kommunens

planeringsunderlag redovisats och diskussioner

har förts kring planeringsfrågor som nya

bostäder, kulturmiljö, naturvård, trafik, vatten

och avlopp m.m.

Sammanfattning av större ändringar av

planförslaget efter samrådet

• Antalet nya bostäder begränsas till 400.

• Planalternativet med 750 nya bostäder tas

bort från planförslaget för att begränsa

påverkan på Norrlandets karaktär.

• Kulturmiljöfrågorna förtydligas beträffande

delning av tomter i värdefull bebyggelse.

• Den äldre bebyggelsen i Harkskär blir möjlig

att omvandla till året-runt-boende.

• Den sju km långa förbifartsvägen förbi

Norrlandet tas bort från planförslaget.

• Bönavägen rustas upp för ökad trafik.

• Engesbergs camping kan bli kvar och

utvecklas.

Fortsatt planarbete

Efter utställningen kommer de yttranden som

kommit in till kommunen att sammanställas

och redovisas i ett utställningsutlåtande.

Planförslaget kommer därefter att revideras.

Efter utställningen kommer förslaget att

behandlas av kommunstyrelsen och antas av

kommunfullmäktige.

64


Genomförandefrågor efter 1993

Översiktsplanen från 1993 tog ställning i ett

antal genomförandefrågor. Genomförandet

hanterades i en särskild projektgrupp med

representanter från kommunens förvaltningar.

De viktigaste genomförandefrågorna var då:

• Genomföra försäljning av arrendetomter.

• Arbeta med lokala VA-anläggningar.

• Bilda samfällighetsföreningar som huvudmän

för vägar och allmänna platser.

Genomförandefrågor från 2010

Genomförandet av den nu aktuella VAutbyggnaden

och förslagen i Översiktsplan

Norrlandet kommer att ta flera år. Under den

tiden är det viktigt att samarbetet mellan

kommunens förvaltningar och dialogen med de

boende fungerar effektivt.

Genomförandet av den nu aktuella VAutbyggnaden

och förslagen i Översiktsplan

Norrlandet kommer att ta flera år. Under den

tiden är det viktigt att samarbetet mellan

kommunens förvaltningar och dialogen med de

boende fungerar effektivt.

En särskild projektgrupp bör därför tillsättas för

hela genomförandetiden. De viktigaste frågorna i

projektgruppen kommer att vara:

• Samordning av information och dialog med

de boende.

• Detaljplanering och skydd av kulturmiljön.

• VA-utbyggnad och samordning med andra

ledningssystem och med strandpromenad.

• Exploatering av nya bostadsområden.

• Trafikfrågor på Bönavägen, kollektivtrafik.

• Fastighetsbildning och bildande av

samfällighetsföreningar.

• Enskilda och gemensamma avlopp.

• Skötselfrågor i skog och värdefull natur.

• Utredning och genomförande av

strandpromenaden.

• Upplag för överskottsmassor.

• Service, företagande och turism.

• Upprustning av Engesbergs camping.

• Bygglovfrågor.

• Hamnfrågor.

Detaljplanering

Kommunen ska ha en god planberedskap på

Norrlandet för att skydda kulturmiljön, för att

underlätta byggande av nya bostäder och VAledningar

och för att markägare, grannar och

sakägare ska få klara besked om vad som får

byggas.

På ovansidan av Bönavägen kommer nya

detaljplaner att tas fram i takt med att nya

bostadsområden planeras. Dessa detaljplaner

bekostas av exploatören.

Stora delar av den befintliga bebyggelsen på

Norrlandet är planlagd med detaljplaner som

inte längre är aktuella. I stora delar av området

kommer det därför att behövas nya detaljplaner.

Planerna behövs för att skydda kulturmiljön,

reglera storlek på byggrätter och tomter och för

att stödja en VA-utbyggnad. Dessa detaljplaner

är idag inte finansierade och kommer att behöva

särskilda anslag i kommunens budget.

Vid ny planläggning bör strandskyddet

återinföras utanför avgränsade tomtplatser.

Vid planläggning med ny detaljplan upphävs

strandskyddet inom bebyggelseområdet.

Ställningstagande

Hela Norrlandets bör planläggas med aktuella

detaljplaner för att underlätta bevarande av

värdefulla kulturmiljöer, bygglovprövning,

fastighetsbildning och VA-utbyggnad.

Även genomförandet av strandpromenad,

småbåtshamnar m.m. behöver stöd i aktuella

detaljplaner. Dessa detaljplaner kan inte alltid

finansieras av nya exploateringar. Därför behövs

särskilda ekonomiska anslag för planläggning av

befintlig bebyggelse.

65

Fastighetsbildning


Genomförande

Storleken på bostadstomter är en viktig del av

Norrlandets karaktär. Det finns ett starkt tryck

från fastighetsägare och fastighetsmarknad att få

dela tomter. Allt för små eller smala tomter kan

leda till konflikter mellan grannar och svårigheter

att placera nya större byggnader, samt svårigheter

att bevara äldre byggnader.

Försäljning av arrendetomter påbörjades 1991.

Då fanns ca 650 arrendetomter på Norrlandet.

2007 fanns ca 60 arrendetomter kvar. Av

tradition är tomterna på Norrlandet stora. Det

gäller särskilt de äldre stora sommarvillorna.

Inom värdefulla bebyggelsemiljöer har

fastighetsplaner upprättats för att omöjliggöra

en delning av tomter.

Ställningstagande

Vid planläggning ska eftersträvas att tomter

nedanför Bönavägen ska ha en minsta storlek

av 1200 m2 och en minsta bredd av 30 meter.

Tomterna ska ges en ändamålsenlig utformning

och kunna tillgodose det behov av utrymme

som krävs för en permanentbostadstomt med

huvudbyggnad och komplementbyggnader.

Tomter ska ha sådan storlek att även trädgårdar

och naturmark på tomterna ska kunna

bevaras. Om tomter ska kunna delas ska de nya

fastigheterna blir lämpliga för sitt ändamål.

Ledningsrätt för vatten och avlopp

Utbyggnaden av VA-nätet kräver på vissa håll

åtkomst till tomtmarken för anläggande och

drift. Detta säkerställs genom förrättningar

enligt ledningsrättslagen. Ansökningar om

ledningsförrättningar bör ske tidigt och

samordnas med detaljprojekteringen av

VA-nätet. Förrättningssammanträde och

information till fastighetsägarna om VAutbyggnaden

bör hållas samordnat. Enskilda

fastighetsägare kan komma att ansvara för

delar av VA-nätet. På förrättningssammanträdet

Genomförande

behandlas frågan om ansvarsfördelning mellan

Gävle vatten och enskilda. Samverkan kan i vissa

fall behövas mellan fastighetsägare i form av

gemensamhetsanläggningar.

Ställningstagande

Delar av ledningsnätet kommer att skötas av

enskilda. Samverkan kan behöva ske i

gemensamhetsanläggningar.

Strandpromenad

Vision ur program för översiktsplan Gävle stad:

Gävleborna har nära till natur och vatten.

Mål för planarbetet: Norrlandets stränder är till

största delen bebyggda och ianspråktagna som

tomtmark. De strandnära naturområden som

finns kvar behöver därför göras tillgängliga för

boende på Norrlandet och för besökare.

Strandpromenaden på Norrlandet finns

redovisad redan i 1993 års översiktsplan.

Det tidigare förslaget har nu bearbetats och

kompletterats med avstickare ut på stränder

och uddar som inte tidigare varit tillgängliga. På

flera sträckor går promenaden längs befintliga

vägar eller cykelvägar. På andra sträckor

följer den stranden eller nära stranden. Inom

sådana områden där strandpromenaden berör

befintliga vägar ges kommunen andelstal i den

gemensamhetsanläggning som handhar skötseln

av respektive väg. Strandpromenaden ska vara

lätt att nå både för besökare utifrån och för nya

boende på ovansidan av Bönavägen.

Nya vatten och avloppsledningar kommer

delvis att byggas i samma sträckning som

strandpromenaden. För att strandpromenaden

ska vara ekonomiskt möjlig att genomföra och

för att spara värdefull natur vid VA-utbyggnaden

måste strandpromenaden anläggas samtidigt

med vatten och avlopp.

66


Ställningstagande

Strandpromenaden ska utredas, budgeteras,

handlas upp och anläggas i samband med

planering och utbyggnad av VA.

Strandpromenaden ska utredas av en bred

arbetsgrupp från flera förvaltningar.

Hamnar

Ökande befolkning på Norrlandet leder till att

fler önskar få tillgång till båtplats. För att nya

bostäder på Norrlandet ska bli attraktiva behövs

nya platser för småbåtar. För att möta detta

behov behöver befintliga småbåtshamnar utökas

eller nya anläggas.

Översiktsplanen visar ett 15-tal befintliga

småbåtshamnar på Norrlandet (se förteckning

under Grönstruktur). Flera av dessa hamnar

kan troligen byggas ut med fler båtplatser.

Några lägen som bör utredas vidare för en

viss utbyggnad är Engeltofta, Huseliiharen,

Engesberg, Holmudden, Böna Fyr, Rännavägen

och Lilluddsvägen. Nya och utbyggda

småbåtshamnar innebär svåra avvägningar

med naturvård, friluftsliv och kulturmiljö. Det

kan därför vara lättare att koncentrera större

utbyggnader till ett fåtal tåligare områden som

Huseliiharen och Ängesbergsviken.

På grund av svårigheten att ge varje

fastighet tillgång till en båtplats går

det ej annat än undantagsvis att bilda

gemensamhetsanläggningar. Kommunen får

istället upplåta mark på arrende till båtklubbar

som får ta hand om utbyggnad, skötsel och

upplåtelse av båtplatser efter ett kösystem.

Stadgar och kösystem för hamnar bör samordnas

för hela Norrlandet så att de som flyttar in kan

köa för en hamnplats på lika villkor.

Ställningstagande hamnar och

allmänna bryggor

Riktlinjer för hamnar på Norrlandet:

• Befintliga småbåtshamnar utvidgas med

fler båtplatser där så är möjligt med

hänsyn taget till naturvård, friluftsliv och

kulturmiljö.

• Nya föreslagna hamnlägen utreds vidare i

detaljplan.

• Markområden i hamnarna ska vara öppna

för passage och för besökare.

• Hamnar kan upplåtas med försäljning eller

arrende.

• Naturvärden och strandskydd utreds före

försäljning.

• Hamnar ska planläggas med aktuell

detaljplan före försäljning.

• Om hamnen behöver utvidgas ska detta

utredas före försäljning.

• Kommunen ska verka för att tydliga

kösystem tillämpas i hamnföreningarna.

Enskilda vägar

Av översiktsplanen framgår att de boende på

kuststräckan skall vara ”huvudman” för vägar

och allmänna platser genom att de själva skall

ta hand om vägar och grönområden genom olika

samfällighetsföreningar.

Efter Kommunstyrelsens beslut 1998 har ett antal

anläggningsförrättningar genomförts, nämligen

för Engesberg, Tallskärsvägen, Rännavägen

och Mariebergsvägen. Kommunen har bidragit

med 50% av kostnaden för upprustning till en

acceptabel standard vad avser framkomlighet

och trafiksäkerhet. Kommunen har även svarat

för lantmäterikostnaden. Denna intention

förutsätts följas för samtliga vägar inom de

områden där kommunen sålt arrendetomter.

Genom att bilda gemensamhetsanläggningar för

vägar och grönområden ges de boende möjlighet

att själva välja vilken standard vägen skall ha.

67


Genomförande

Därigenom kan de påverka vilken kostnad de

får för vägen, både vad gäller anläggandet och

framtida drift och underhåll.

Samtliga vägar på kuststräckan har inspekterats

under år 1998 och indelats i klasserna dålig,

acceptabel och bra. Någon större förändring

av det enskilda vägnätet beskaffenhet

har inte skett sedan dess. Vid kommande

anläggningsförrättningar är det viktigt att göra

en studie av hur antal utfarter mot Bönavägen

kan reduceras.

De flesta av de enskilda vägarna kommer att

påverkas av grävning för vatten och avlopp.

Ställningstagande:

• De boende är genom samfällighetsföreningar

huvudman för enskilda vägar och delar av

grönstrukturen i området.

• Plankartan visar utfarter som behöver

åtgärdas eller stängas och samlas till en

gemensam utfart.

Konsekvenser

Planens ekonomi

Översiktsplanens genomförande med

permanentning och omvandlingen av

bebyggelsen, utbyggnaden av VA, trafikåtgärder

på Bönavägen och utbyggnad av kommunal

service får stora ekonomiska konsekvenser.

Nedan finns en enkel uppställning av några

större intäkter och utgifter för kommunen och

staten.

Exempel på kostnader

Utbyggnad av VA-nät 270 milj kr

Därav skattesubvention 6 milj kr per år

Förbättrad kollektivtrafik 1,3 milj kr per år

Ombyggnad av Bönavägen 45 milj kr

Cykelväg till Utvalnäs 9 milj kr

Cykelväg Utvalnäs-Harkskär 4 milj kr

Belysning GC-vägar 3-4 milj kr

Bulleråtgärder Bönavägen 5-19 milj kr

Förbifart Bönan 1,2 km 15 milj kr

Ny förskola 4 avd 20 milj kr

Ny lågstadieskola 20-30 milj kr

Detaljplaner 1-2 milj kr

Exempel på intäkter

Försäljning av 400 tomter 40-60 milj kr

Intäkter VA (under utredning) xx kr per fastighet

Alla kostnader och intäkter visar kostnadsläget

år 2009. Siffrorna är mycket översiktliga.

Kostnader och intäkter utreds vidare i

detaljplaneskedet.

68

Konsekvenser


Nedan beskrivs planens ekologiska, sociala

och ekonomiska konsekvenser på en

översiktlig nivå.

Ekologiska konsekvenser

Hur mark och vatten används har stor inverkan

på den ekologiska hållbarheten. I ett ekologiskt

hållbart samhälle värnas den biologiska

mångfalden, miljömålen följs, man är resurssnål

och materialanvändningen går i kretslopp. I den

fysiska planeringen finns stora möjligheter att

påverka utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Klimatförändringar kan leda till höjt vattenstånd

i havet med ökad risk för översvämning av

marker nära havet.

Exempel: Förändring av skogsmark till bebyggd

mark innebär stora ekologiska konsekvenser.

Sociala konsekvenser

I ett socialt hållbart samhälle har alla människor

– oavsett kön, ålder, funktionshinder, sexuell,

religiös eller politisk orientering, etnisk, kulturell

eller socioekonomisk tillhörighet – samma

möjligheter att leva och forma sin vardag. Social

hållbarhet utgår från människans behov av

gemenskap, delaktighet, trygghet och identitet;

värden som tillsammans skapar en god livsmiljö

och en hållbar samhällsutveckling.

Exempel: Förändring till ett större antal boende

innebär konsekvenser för redan bofasta.

Folkhälsoinstitutet har uppmanat länsstyrelserna

genom ett nationellt projekt att prova verktyg

för att göra hälsokonsekvensbeskrivningar

som ett sätt att uppskatta en plans påverkan

på folkhälsa, och då särskilt känsliga grupper.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har tillsammans

med Gävle kommun provat detta synsätt på

Översiktsplanen för Norrlandet. Vårt resultat

blev att Folkhälsoinstitutets modell är ytterst

svår att använda då jämförande folkhälsodata

för små befolkningsgrupper inte finns, att tiden

för ett genomförande av en översiktsplan är

alltför lång och att modellen är så tidsödande att

den inte går att genomföra för alla slags planer.

Begreppet hälsokonsekvenser har inte använts i

konsekvenskapitlet av dessa skäl.

Ekonomiska konsekvenser

Ett ekonomiskt hållbart samhälle handlar om

att hushålla med mänskliga och materiella

resurser under lång tid. Människorna ska kunna

leva ett gott liv och ha möjlighet att försörja

sig, företagen ska vara konkurrenskraftiga och

både vilja och kunna utvecklas. Det offentliga

samhället ska fungera och bidra med service.

Ekonomisk hållbarhet innebär även att göra

stora investeringar för att på sikt undvika ännu

större kostander för samhället.

Exempel: Utbyggnad av kommunalt vatten och

avlopp innebär ekonomiska konsekvenser för

redan bofasta på Norrlandet.

Sammanfattning av konsekvenser

Nedan följer en beskrivning av vilka konsekvenser

Översiktsplanen får. För att kunna jämföra det

med hur utvecklingen ser ut om planen inte

genomförs beskrivs konsekvenser även för ett

så kallat nollalternativ. Planalternativet med

400 nya bostäder beskriver konsekvenser

som tillkommer utöver konsekvenserna för ett

nollalternativ.

Sammanfattning av nollalternativets

konsekvenser

Nollalternativet visar utvecklingen på Norrlandet

under en 20-årsperiod när VA-utbyggnaden

genomförs. Nya bostäder tillkommer i

nollalternativet främst genom att fritidshus

omvandlas till permanent bosättning eller genom

att tomter delas och bebyggs. Befintliga 870

fastigheter ansluts till kommunalt VA-system.

Idag är ca 450 av dessa permanent bebodda. Inom

69


Konsekvenser

planperioden beräknas ca 300 fritidshus kunna

bli åretruntbostäder. Det innebär att år 2030 är

ca 800 hus bebodda året runt med kommunalt

VA och ca 100 kvarstår som fritidshus.

Trafiken på Bönavägen beräknas öka från 2300

fordon/dygn till ca 4000 fordon/dygn, vilket

kräver trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs

Bönavägen.

Detaljplaner kommer att behövas för VAutbyggnaden

och för skydd av kulturmiljön.

Gällande, äldre detaljplaner i området är svåra att

tillämpa i bygglov och kulturmiljöfrågor. Äldre

detaljplaner värnar inte om kulturmiljö, värdefull

natur och friluftsliv. Gällande översiktsplan är

inaktuell. Kulturmiljön påverkas av nybyggnader,

ombyggnader och tillbyggnader. Endast mindre

naturområden tas i anspråk för ny bebyggelse.

Riksintresset för kulturmiljö är inte säkerställt i

gällande planer.

Miljöpåverkan från enskilda avlopp minskar och

upphör när kommunalt VA byggs ut.

Trafiken ökar på Bönavägen med påverkan på

buller, trafiksäkerhet och framkomlighet. Fler

nya bostäder ökar underlaget för kollektivtrafik.

Badplatser och strandpromenader omfattas

inte av gällande planer. Strandpromenaden kan

delvis genomföras med stöd av några nyare

detaljplaner och av gällande översiktsplan.

Konsekvenser

Sammanfattning av planalternativets

konsekvenser

Förutom omvandling av fritidshus enligt

nollalternativet ger planen utrymme för cirka

400 nya bostäder. Kommunalt VA byggs ut.

Trafiken på Bönavägen beräknas öka från 2300

fordon/dygn till ca 6600 fordon/dygn, vilket

kräver omfattande trafiksäkerhetshöjande

åtgärder längs Bönavägen. År 2030 kommer

cirka 1150 hus vara bebodda året runt.

Miljöpåverkan från enskilda avlopp minskar och

upphör när kommunalt VA byggs ut. Utbyggnaden

sker under flera år och påverkar de som bor i

området genom ökad trafik och ökat buller. En

del grönområden bebyggs med påverkan på

värdefull natur och friluftsliv, samtidigt som

andra ges ett starkare skydd. Trafiken ökar på

Bönavägen vilket kräver trafiksäkerhetshöjande

åtgärder vilka delvis kan bekostas av ny

exploatering. Fler nya bostäder ökar underlaget

för kollektivtrafik med nästan en tredubbling

från nuläget. Kulturmiljön skyddas i stort genom

att fler nya detaljplaner upprättas men påverkas

i flera fall av nybyggnader, ombyggnader och

tillbyggnader. Badplatser och strandpromenader

blir mer tillgängliga och får fler besökare.

70


Beskrivning av konsekvenser för

nollalternativet

Boende

Ekologiska konsekvenser: Grönytor inom

tomter minskar när permanentning och

förtätning fortsätter.

Sociala konsekvenser: VA-utbyggnad

påskyndar inflyttning och permanentning.

Nytt boende sker i nollalternativet framför

allt genom permanentning av fritidsbostäder

samt delning av tomter. Norrlandet erbjuder

i nollalternativet i huvudsak endast en typ

av boende; egnahemsboende med relativt

höga boendekostnader. Antalet nya bostäder

blir litet. Befintlig bebyggelse förtätas.

Befolkningsökningen är för liten för att påtagligt

förbättra bättre underlag för förskola och

annan service. Konsekvenser för de redan

boende i området kan vara att förändringar och

förtätningar i bebyggelsen går långsammare. Ökad

trafik på Bönavägen leder till ökat trafikbuller

för boende nära vägen. Klimatförändringar kan

leda till höjt vattenstånd i havet med ökad risk

för översvämningar av marker nära havet.

Ekonomiska konsekvenser: Detaljplaner

tas troligen fram för delar av kulturmiljön

och för delar av VA-utbyggnaden. Samhällets

kostnader för VA-utbyggnad och investeringar

i vägnätet blir högre eftersom färre ansluter till

kommunens vatten och avlopp och färre bidrar

till det enskilda vägnätet.

Kulturmiljö

Ekologiska konsekvenser: Större bostadshus

påverkar skogskaraktären på många fritidstomter

negativt.

Sociala konsekvenser: Riksintresset för

kulturmiljön samt övriga kulturmiljövärden blir

svårare att säkerställa i nollalternativet då färre

nya detaljplaner upprättas. Omvandling av äldre

fritidshus till permanentboende kan innebära

negativ påverkan på kulturmiljön. Flera av

kulturmiljöerna har också stora värden som är

kopplade till kulturlandskapet och till gistvallar,

trädgårdar och parker. Norrlandets kulturmiljöer

bidrar till att stärka områdets identitet och att

öka kunskaperna om Gävles och Norrlandets

historia. Dessa värden har bara begränsat skydd.

Inga större bostadsexploateringar genomförs

och Engesbergsområdet bevaras till stora delar,

detta påverkar riksintresset positivt.

Ekonomiska konsekvenser: Norrlandets

kulturmiljöer är en viktig resurs som stöder

turism och service i området. Bevarande av

äldre byggnader och miljöer skapar på sikt

positiva fastighetsvärden i området. Utan ett

mer omfattande skydd av kulturmiljön är denna

utveckling osäker.

Naturmiljö

Ekologiska konsekvenser: Grönstrukturen

på tomtmark har inget starkt skydd i gällande

planer och kan därför komma att påverkas av en

förtätning av bebyggelsen inom befintliga tomter.

Grönområden norr om Bönavägen kommer

dock att lämnas opåverkade i nollalternativet.

Naturreservat bildas enligt Strategi för

bildande av naturreservat i Gävle kommun.

Nya naturreservat gynnar den biologiska

mångfalden. Befintlig skogsmark fortsätter

att utvecklas. Normalt skogsbruk kommer att

bedrivas i området.

Sociala konsekvenser: Boende på Norrlandet

kan fortsätta att utnyttja området norr om

Bönavägen som strövområden i samma

utsträckning som tidigare.

Ekonomiska konsekvenser: Skogsbruket

kommer ej att påverkas förutom inom nya

naturreservat.

Fritid och rekreation

Ekologiska konsekvenser: Ingen ökad

påverkan på naturmiljön jämfört med dagens

friluftsliv.

Sociala konsekvenser: Nollalternativet innebär

utbyggnad av befintlig strandpromenad på

vissa sträckor. Naturreservaten Gråberget och

Tångberget bildas. En utökning av cykelvägnätet

är osäker. Ökad tillgänglighet till strand och

71


Konsekvenser

strövområden för allmänheten uteblir delvis.

Ekonomiska konsekvenser: Friluftsliv och

rekreation kan fortsätta att bedrivas i dagens

omfattning.

Service, verksamheter och turism

Ekologiska konsekvenser: Ingen ökad

påverkan på naturmiljön jämfört med dagens

förhållanden.

Sociala konsekvenser: Det finns endast

möjlighet för en mindre utveckling av service,

verksamheter och turism. De boende på

Norrlandet kan uppfatta det som positivt att

besökstrycket på Norrlandet inte ökar.

Ekonomiska konsekvenser: Nollalternativet

innebär liten ökning av underlag för service och

verksamheter. Turismen kan fortsätta i samma

omfattning som i dag. Det finns bara möjlighet för

en mindre utveckling av näringsverksamheten

inom service, verksamheter och turism.

Kommunikationer

Ekologiska konsekvenser: Ökad biltrafik

och därmed försämrad miljö. Orörd mark

kommer inte att tas i anspråk för nya vägar.

Sociala konsekvenser: En ökning av trafiken

på Bönavägen kommer att ske genom ökad

permanentning av fritidshus. Förbättringar av

trafiksäkerheten längs Bönavägen behövs för

att nå god standard. Nollalternativet innebär en

viss ökning av befolkningsunderlaget, men är

inte tillräckligt för en mer omfattande ökning

Konsekvenser

av busstrafiken. Befolkningsunderlaget räcker

inte för fler turer med bussen. En ökning av

trafikbuller kommer att ske som mest påverkar

befintliga bostäder. Boende på Norrlandet kan

innebära två bilar per hushåll vilket innebär att

Norrlandet inte blir en stadsdel för alla.

Ekonomiska konsekvenser: Boende på

Norrlandet kan innebära två bilar per hushåll

vilket blir ett dyrt boende. Även om inga nya

bostäder byggs på Norrlandet så måste utfarter

mot Bönavägen åtgärdas, gångpassager måste

göras trafiksäkra och gång- och cykelvägen bör

förses med belysning.


Ekologiska konsekvenser: När enskilda avlopp

ersätts med ett kommunalt ledningsnät minskar

miljöbelastningen i hela området. Naturmark i

och intill ledningsstråken påverkas negativt.

Sociala konsekvenser: Hela Norrlandet

kommer att anslutas till kommunalt vatten

och avlopp. Delar av utbyggnaden behöver

detaljplaneras. Utbyggnaden sker under flera år

och under den tiden påverkas boende av ökad

trafik och ökat buller. Risker för miljö och hälsa

minskar när enskilda VA-anläggningar avvecklas.

Tekniska försörjningssystem bidrar till ett

praktiskt, hållbart och bekvämt boende.

Ekonomiska konsekvenser: Ökade kostnader

för hushållen vid anslutning till kommunalt

VA-system kompenseras av driftsäkerhet och

bekvämlighet i det kommunala VA-nätet och ökat

värde för fastigheterna.

72


Beskrivning av konsekvenser för

planalternativet

Boende

Ekologiska konsekvenser: Naturmark tas i

anspråk för nya bostäder och arealen naturmark

minskar.

Sociala konsekvenser: Planläggning och VAutbyggnad

påskyndar också inflyttning och

permanentning.

Nya bostäder ökar möjligheten att bo kvar eller

få en ny bostad i området. Planalternativet

förbättrar underlaget för kollektivtrafik, förskola

och annan service. Ökad integration kan i någon

mån främjas av varierade bostadstyper och

upplåtelseformer. Förändringar och förtätningar

i bebyggelsen går fortare. Detta kan av de redan

boende i området uppfattas som negativa

konsekvenser.

Ekonomiska konsekvenser: Nya bostäder

bidrar till kostnaderna för VA-nätet och

investeringarna i vägnätet i större utsträckning

än i nollalternativet. Avkastningen från

kommunens skogsbruksareal minskar när

arealen minskar. Nya exploateringar kan delvis

bekosta trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs

Bönavägen. Inga nya bostäder planeras så att

de löper risk att skadas av höjd havsnivå vid en

klimatförändring.

Kulturmiljö

Ekologiska konsekvenser: Flera av de utpekade

kulturmiljöerna har också stora värden som är

kopplade till kulturlandskapet och till gistvallar,

trädgårdar och parker. Planalternativet

ökar möjligheterna att bevara dessa miljöer.

Förändringen av fritidshusens tomter med

skogskaraktär till villatomter är negativ.

Sociala konsekvenser: Översiktsplanen pekar

ut områden med värdefull kulturmiljö som ska

bevaras och föreslår vilka områden som ska

detaljplaneläggas. Riksintresset för kulturmiljö

säkerställs till stor del. Planförslaget medger

kompletteringsbebyggelse och omvandling

av äldre fritidshus vilket kan innebära

negativ påverkan på kulturmiljön. Att bevara

Norrlandets kulturmiljöer bidrar till att stärka

områdets identitet och till att öka kunskaperna

om Gävles och Norrlandets historia.

Planalternativet medverkar till bevarandet av

bebyggelse, trädgårdar och parker vilket också

stärker Norrlandets värde som besöksmål och

strövområde. Engesbergsområdet bevaras till

stora delar, detta påverkar riksintresset positivt.

Detaljplaner skapar skydd för kulturmiljön.

Ekonomiska konsekvenser: Norrlandets

kulturmiljöer är en viktig resurs som stöder

turism och service i området. Bevarade äldre

byggnader och miljöer kommer på sikt att skapa

positiva fastighetsvärden i området.

Naturmiljö

Ekologiska konsekvenser: Nya större

bostadsområden ändrar skogsmark till

tomtmark, vägar och parkeringar. Arealen

naturmark minskar. Planalternativet pekar ut

och föreslår skydd av värdefulla grönområden

för naturvård och friluftsliv på Norrlandet. Detta

kan ske genom detaljplanering och bildande av

naturreservat.

Utpekade värdefulla grönområden som undantas

från bebyggelse kan bevaras långsiktigt. Detta

bidrar till ökad biologisk mångfald. Vissa

grönområden tas dock i anspråk för bebyggelse,

vägar eller ledningsdragningar. Detta

bidrar till minskad biologisk mångfald. Med

strandpromenad och andra rekreationsstråk

kommer allmänhetens tillgång till värdefulla

stränder och naturområden att öka.

Sociala konsekvenser: Skogsområden som

finns idag omvandlas till tomter och går inte

att använda för boende i området som tidigare.

Bevarandet av natur och rekreationsområden

är värdefullt och har stor betydelse för boende

och besökare. Strandpromenaden kommer att

passera genom strandområden som tidigare

upplevts som privata.

Ekonomiska konsekvenser: Att bevara

och utveckla grönområden innebär att

exploateringsintressen får stå tillbaka på vissa

73


Konsekvenser

platser. Kommunens skogsbruk kan komma att

påverkas av minskade intäkter när ett mer natur-

och rekreationsanpassat skogsbruk ska bedrivas

i området. Att få bo eller vistas nära natur och

stränder är kvaliteter som efterfrågas av många

och som kommer att bidra till Norrlandets

attraktivitet som bostadsområde och som

besöksmål.

Fritid och rekreation

Ekologiska konsekvenser: Viss naturmiljö

tas i anspråk när strandpromenad, stigar och

rastplatser anläggs. Muddringar, grävningar och

utfyllnader påverkar växt- och djurliv i havet.

Arealen naturmark minskar.

Sociala konsekvenser: Planen skapar

möjligheter för aktiviteter längs den nya

strandpromenaden med bad och friluftsliv, i nya

naturreservat på bl.a. Gråberget och Tångberget

och längs de föreslagna cykelvägarna. Nya

småbåtshamnar eller utökade befintliga hamnar

innebär att fler får tillgång till båtplats.

Strandpromenaden bidrar till ökad tillgänglighet

till stränderna, medan nya småbåtshamnar i

viss mån påverkar tillgängligheten negativt.

Satsningar på nya besöksmål och strövområden

bidrar till förbättrad folkhälsa för boende och

besökare på Norrlandet. Strandpromenaden

kommer att passera genom strandområden

som tidigare upplevts som privata. Boende på

Norrlandet kan inte i samma utsträckning som

tidigare utnyttja området norr om Bönavägen

som strövområden. Bosatta på Norrlandet kan

uppfatta detta som negativ påverkan på deras

närområde.

Ekonomiska konsekvenser: Satsningar på

befintliga och nya besöksmål bidrar till ökad

attraktivitet för Gävle som friluftsstad. Nya

och utökade hamnar för småbåtar kommer till

största delen att komma till stånd genom privata

initiativ.

Konsekvenser

Service, verksamheter och turism

Ekologiska konsekvenser: Viss naturmiljö och

strandområde tas i anspråk för serviceområden.

Sociala konsekvenser: När Norrlandet

stärks som stadsdel och som besöksmål ökar

underlaget för service. De boende kan få tillgång

till service utan att resa in till Gävle. De boende

på Norrlandet kan uppfatta ett ökat besökstryck

som en störning. Ekonomiska konsekvenser:

En ökning av befolkningen i området ger ökade

möjligheter för service, verksamheter och

turism. Lokala turistföretag och servicenäringar

kan få ett bättre ekonomiskt underlag.

Kommunikationer

Ekologiska konsekvenser: Ökad trafik på

Bönavägen innebär ökade barriäreffekter för

djur och människor. Samtidigt ökar bilberoendet

och därmed miljöpåverkan.

Sociala konsekvenser: En utbyggnad enligt

planalternativet innebär att trafiken på

Bönavägen beräknas öka från 2300 fordon/

dygn till 6600 fordon/dygn, vilket kräver

trafiksäkerhetshöjande åtgärder för att nå god

standard. Ökade bullernivåer, framför allt för

befintlig bebyggelse, innebär att bullerskydd av

olika slag kommer att behövas. Nya bullerskärmar

på vissa sträckor längs Bönavägen kommer att

innebära tystare miljöer bakom skärmarna och

mindre mängder föroreningar från trafiken än

utan skärmar.

Trafiken ökar men upprustning av Bönavägen

kan delvis ge ökad trafiksäkerhet genom sänkt

hastighet, säkra passager och förbättringar av

befintliga utfarter. Busshållplatserna blir säkrare

för på- och avstigande. Vid ökad turtäthet för

bussen och utbyggnad av gång- och cykelvägnätet

ökar tillgängligheten, i synnerhet för barn,

ungdomar och alla som inte har körkort eller

tillgång till bil. Förbättrat gång- och cykelvägnät

leder också till ökad folkhälsa och trygghet i

trafiken. Samtidigt ökar trafiken på Bönavägen,

vilket ger ökade barriäreffekter särskilt för

barn och ungdomar. Utbyggnadstakten av nya

bostäder bestämmer takten på förbättringar

74


av Bönavägen. Redan bosatta i området kan

uppfatta den ökade trafiken som negativt för

boendemiljön.

Ekonomiska konsekvenser: Mer bebyggelse

och mer trafik samt sänkt hastighet längs

Bönavägen innebär längre restid. Förbättrad

trafiksäkerhet och kollektivtrafik leder till färre

olyckor och minskat bilberoende och därmed

lägre kostnader för samhället och den enskilde.

Enskilda vägar får ökad åretruntanvändning

med högre standard och med högre kostnad för

de boende.


Ekologiska konsekvenser: När enskilda avlopp

ersätts med ett kommunalt ledningsnät minskar

miljöbelastningen i hela området. Den biologiska

mångfalden i och intill ledningsstråken påverkas

negativt.

Sociala konsekvenser: Hela Norrlandet ansluts

till kommunalt vatten och avlopp, vilket innebär

snabbare omvandling av fritidsbebyggelsen och

utbyggnad av nya bostäder. Utbyggnaden sker

under flera år och påverkar området med ökad

trafik och buller. Ingen vindkraftutbyggnad

föreslås på Norrlandet. Risker för miljö och

hälsa minskar när enskilda VA-anläggningar

avvecklas. God kvalitet på dricksvatten året

runt för alla anslutna kan erbjudas. Tekniska

försörjningssystem bidrar till ett praktiskt,

hållbart och bekvämt boende.

Ekonomiska konsekvenser: Kostnaderna för

hushållen vid anslutningen till kommunalt VA-nät

kompenseras av driftsäkerhet och bekvämlighet

i det kommunala VA-nätet och ökat värde för

fastigheterna.

Konsekvenser för Miljömålen

De svenska miljömålen fastställdes av riksdagen

under 1999. Gävle kommuns lokala miljömål

behandlades av kommunfullmäktige år 2005.

Nollalternativet

Frisk luft och begränsad klimatpåverkan:

Halterna av luftföroreningar kommer inte att

överskrida fastställda risknivåer. Norrlandet

kommer att vara relativt glest bebyggt med stora

avstånd till arbete, skola och service.

Grundvatten av god kvalitet: Påverkan på

grundvattnet minskar när kommunens VA-nät

byggs ut.

Levande sjöar och vattendrag, myllrande

våtmarker: Strändernas värden för natur och

friluftsliv skyddas inte med säkerhet mot ny

bebyggelse. Områden med salamandrar och

andra arter i sjöar och våtmarker norr om

Bönavägen undantas från bebyggelse.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

samt Ingen övergödning: Minskad belastning

av näringsämnen i havet när enskilda avlopp

ersätts av ett kommunalt VA-nät.

Bara naturlig försurning: Underlaget för

utbyggnad av närvärme/ fjärrvärme är för litet.

Enskild uppvärmning med ved och olja kan

påverka miljömålet negativt.

Levande skogar: Skogen norr om Bönavägen

undantas från bebyggelse. Värdefull natur

skyddas genom bildande av naturreservat.

Ett rikt odlingslandskap: Kulturhistoriska

värden i det tidigare odlingslandskapet har inget

tydligt skydd i Nollalternativet.

God bebyggd miljö: Värdefulla kulturmiljöer

kan inte med säkerhet skyddas, men ingen större

förtätning kan ske inom riksintresseområdet för

kulturminnevård. Nollalternativet innebär inget

ökat underlag för förbättrad kollektivtrafik. Gångoch

cykelvägnätet utökas ej. Värdefull natur och

grönstruktur sparas norr om Bönavägen. Ingen

utbyggnad av strandpromenaden sker.

Giftfri miljö: Ingen förbättring av

dagvattenhanteringen sker.

Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt:

Nollalternativet kan inte påverka målet.

75


Konsekvenser

Planalternativet

Frisk luft och begränsad klimatpåverkan:

Halterna av luftföroreningar kommer inte att

överskrida fastställda risknivåer. Norrlandet

kommer att vara relativt glest bebyggt med stora

avstånd till arbete, skola och service. Kommunens

miljömål om begränsad ökning av biltrafiken kan

därför bli svårt att nå på Norrlandet. Kommunens

miljömål om fler bussresor kan troligen nås om

området får en väl utbyggd kollektivtrafik.

Grundvatten av god kvalitet: Påverkan på

grundvattnet minskar när kommunens VA-nät

byggs ut.

Levande sjöar och vattendrag, myllrande

våtmarker: Strändernas värden för natur och

friluftsliv värnas mot ny bebyggelse. Områden

med salamandrar och andra arter i sjöar och

våtmarker undantas från bebyggelse.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

samt Ingen övergödning: Minskad belastning

av näringsämnen i havet när enskilda avlopp

ersätts av ett kommunalt VA-nät. Turismen kan

utvecklas med hänsyn till miljö, kulturmiljö och

biologisk mångfald.

Bara naturlig försurning: Utbyggnad av

närvärme eller fjärrvärme kan påverka

miljömålet positivt.

Levande skogar: Värdefull natur skyddas och

undantas från bebyggelse. Skog tas i anspråk

för bebyggelse norr om Bönavägen. Arealen

skogsmark minskar.

Ett rikt odlingslandskap: Kulturhistoriska

värden i det tidigare odlingslandskapet kan

bevaras.

God bebyggd miljö: Värdefulla kulturmiljöer

skyddas, men viss förtätning tillåts inom

området med riksintresse för kulturminnesvård.

Med utbyggd kollektivtrafik kan omfattningen

av biltrafiken begränsas. Säker gång- och

cykeltrafik kan uppnås med ett utbyggt GC-nät.

Planen anger ett respektavstånd till trafikbuller

från Bönavägen. Bullerpåverkade fastigheter

behöver bullerskydd. Inga nya bostäder föreslås

inom skyddszon för översvämning. Användning

av energi kan ske på ett effektivt sätt om lokala

Konsekvenser

närvärmeanläggningar kan byggas. Värdefull

natur och grönstruktur sparas. Stora tomter

bidrar till sparad natur på kvartersmark. Ny

strandpromenad ger ökad tillgång till stränderna.

Giftfri miljö: Dagvattenhanteringen på

Norrlandet innebär att dagvatten tas omhand på

tomt- och kvartersmark och inte tillför naturen

metaller och oljeföroreningar.

Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt:

Översiktsplan Norrlandet kan inte påverka

målet.

76


Fakta

Ordlista

Planering och byggande

Bygganmälan Efter bygglov följer ofta en bygganmälan som

behandlar byggnadens tekniska egenskaper. Det omfattar

också den kontroll som samhället ställer på ett projekt.

Bygglov Skriftligt tillstånd från kommunen att genomföra

en byggnadsåtgärd som enligt Plan- och bygglagen,

PBL, kräver lov. Ett bygglov ska följa detaljplanen eller

områdesbestämmelserna på platsen.

Dialogmöte En mötesform där tjänstemän och politiker

träffar de boende för att diskutera den framtida utvecklingen.

Ekonomibyggnader/komplementbyggnader Fristående

uthus, garage, lagringslokal och andra mindre byggnader.

Grupphusvilla Villor som liknar varandra och som byggs

på mindre tomter i en samlad grupp av en exploatör. Jämför

med styckebyggda villor som byggs av olika ägare.

Hållbar utveckling/hållbarhet Utveckling där man

tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande

generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Ofta

pratas om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Lucktomt En obebyggd tomt bland flera bebyggda.

Planeringsfolkmängd Den beräknade folkmängden all

kommunens planering ska inriktas på.

Riksintresse Ett riksintresse har till syfte att skydda

områden som är viktiga ur en nationell synvinkel.

Verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA-område)

Område inom vilket det finns kommunalt vatten och avlopp.

Medför skyldigheter för bostäder inom området att ansluta

till kommunens nät.

Översiktsplan (ÖP) Plan som visar den översiktliga markoch

vattenanvändningen inom en kommun. Ska enligt lag

finnas i varje kommun och ska aktualitetsprövas under varje

mandatperiod. Översiktsplanen är i regel utgångspunkt

för detaljplaneringen inom kommunen, men den är inte

juridiskt bindande.

Lagar / Intressen

Boverkets ändringsråd (BÄR) Vid ombyggnation,

gäller Boverkets ”Allmänna råd om ändring av byggnad”

(BÄR). Den innehåller, förutom de allmänna råden, även

kommenterande text ur förarbetena till bygglagstiftningen.

Råden belyser innebörden av kravet på varsamhet vid

ändring av en byggnad. De ger också ledning för avvägningen

mellan de tekniska egenskaperna och hänsynen till

ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar.

Kulturminneslagen (KML 1988:950) Lag om kulturminnen

m.m. reglerar fasta fornlämningar, fornfynd, kyrkliga

kulturminnen liksom vissa kulturföremål och värdefulla

77


Ordlista

byggnader. Länsstyrelsen är myndighetsutövare.

Miljöbalken (MB) Lagsamling som trädde i kraft 1999 och

ersatte femton tidigare lagar, däribland naturresurslagen.

Den bestämmer bl.a. tillämpningsområde, övergripande

regler och bestämmelser, regler för miljö- och naturvård,

olika former av verksamheter samt hur prövning av olika

ärenden och tillstånd ska gå till.

Plan- och Bygglagen (PBL 1987:10) Reglerar planläggning

av mark, vatten och byggande. PBL innehåller bland annat

bestämmelser för översiktsplaner, detaljplaner, bygglov och

bygganmälan.

Kulturmiljö

Värdefull bebyggelse Inom ett bebyggelseområde finns

värden som är särskilt betydelsefulla att bevara och skydda.

Byggnadsminne Det starkaste skyddet en byggnad

eller anläggning i Sverige kan ha. Beslut meddelas av

Länsstyrelsen i respektive län.

Fornlämning Lämningar efter människors verksamhet

som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är

varaktigt övergivna.

Kulturmiljö Med kulturmiljö avses i allmänhet den miljö

som formats av människan.

Miljö

Dagvatten Regn- och smältvatten från t.ex. tak, gator och

parkeringar.

Deponi Plats för långsiktig lagring av miljöstörande

material. Kräver ofta långsiktiga kontrollprogram.

Gränsvärden Värden för miljöfaktorer i miljölagstiftning

som inte får överskridas, t.ex. luftföroreningar och buller.

Infiltration Då ett jordlager eller en konstgjord bädd av t ex

sand och grus renar förorenat vatten i marken innan det når

grundvattnet.

Maximal/ekvivalent ljudnivå Buller med riktvärden som

inte får överskridas vid planering och byggnation. Ljud mäts

i dB(A). Maximal ljudnivå är det högsta nivå på buller som

kan accepteras under en viss tidsperiod. Ekvivalent ljudnivå

är en genomsnittlig ljudnivå.

Miljöbedömning Granskning av ett projekt, program eller

plan för att bedöma om det kommer att orsaka betydande

miljöpåverkan.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) En MKB används för

att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad

verksamhet kan medföra. Miljökonsekvensbeskrivning

krävs för alla verksamheter som påverkar miljön.

Miljökvalitetsnorm (MKN) Föreskrifter om kvaliteten

på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, utfärdade av

regeringen efter beslut inom EU, för att skydda hälsa eller

Ordlista

miljö. Miljökvalitetsnormer anger bl a förorenings- och

störningsnivåer som inte får över- eller underskridas.

Föreskrift i Miljöbalken. Vid planering och

tillståndsgivning ska kommuner och myndigheter iaktta

dessa normer.

Miljömål

- begränsad klimatpåverkan

- frisk luft

- bara naturlig försurning

- giftfri miljö

- skyddande ozonskikt

- säker strålmiljö

- ingen övergödning

- levande sjöar och vattendrag

- grundvatten av god kvalitet

- hav i balans samt levande kust och skärgård

- myllrande våtmarker

- levande skogar

- ett rikt odlingslandskap

- storslagen fjällmiljö

- god bebyggd miljö

- ett rikt växt- och djurliv

Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16

områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd

för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är

ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar

till att främja människors hälsa, värna den biologiska

mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de

kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga

produktionsförmåga samt att trygga en god hushållning

med naturresurserna. Gävle kommun följer upp genom

årliga miljöbokslut.

pH Ett kemiskt mått på surhet i vatten. Neutralt pH är 7 på

skalan.

Polycykliska Aromatiska Kolväten (PAH) Giftig

petroleumprodukt.

Recipient En sjö, ett vattendrag eller kustvatten i havet som

tar emot smutsigt vatten från en verksamhet.

Spillvatten (ofta benämnt avloppsvatten) Beteckningen på

vatten som kommer från diskhoar, toaletter, duschar och

processer i industrin.

Tysta områden Områden som vid beräkningar i en

ljudutbredningsmodell är lite eller mycket lite utsatta för

buller. Naturvårdsverket har indelat sådana områden i olika

ljudklasser beroende på storleken av bullerpåverkan.

78

Grönstruktur


Aktivt skydd Långsiktigt säkerställande/bevarande av

grönområde genom formellt, lagligt skydd, exempelvis

genom naturreservatsbildning.

Biotop/biotopskydd Biotop är en typ av omgivning, med

naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör

hemma. Ett mark- eller vattenområde på max. 5 ha som

utgör livsmiljö för hotade eller särskilt skyddsvärda växteller

djurarter kan enligt Miljöbalken 7 kap förklaras som

biotopskyddsområde.

Grönkil Sammanhängande grönområde som löper in mot

staden från omgivningarna utanför. Fungerar bl. a. som

spridningsväg för växter och djur från det omgivande

landskapet och bidrar till att ventilera staden med frisk luft.

Grönstruktur Ett samlande begrepp för alla gröna områden

i staden: parker, skogar, ängar och rekreationsområden.

Kärnområde för biologisk mångfald Område som kan

hysa sällsynta och rödlistade arter eller särskilt värdefulla

naturtyper.

Natura 2000 Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla

naturområden. Syftet är att värna om naturtyper och arter

som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt

intresse. De svenska Natura 2000-områdena väljs ut av

länsstyrelserna och Naturvårdsverket och beslutas av

regeringen. De har klassats som särskilda skydds- eller

bevarandeområden i Miljöbalken 7 kap. Skyddet av ett

Natura 2000-område får inte ändras eller upphävas utan

regeringens tillstånd och inte utan samråd med EUkommissionen.

Naturreservat Mark- eller vattenområde som, med stöd

av Miljöbalken 7 kap, skyddas efter beslut av länsstyrelsen

eller kommunen i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda

och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av

områden för friluftslivet.

Nyckelbiotop En nyckelbiotop är ett skogsområde som från

en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll,

historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för

skogens flora och fauna. Där kan finnasrödlistade arter.

Rödlistad art Art vars framtida överlevnad inte är säker.

Bedömningen görs med hjälp av ett antal kriterier om den

svenska populationens storlek och utbredning.

Strandskydd Strandskyddet regleras i Miljöbalken 7

kap och omfattar land- och vattenområdet intill 100 -

300 m från strandlinjen vid medelvattenföring. Inom

strandskyddsområde är det förbjudet att uppföra nya

byggnader eller att vidta andra åtgärder som hindrar

eller avhåller allmänheten från att beträda området

eller som väsentligt skadar växt- och djurlivet. Syftet

med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för

allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på

land och i vatten för djur- och växtlivet.

Trafik

Blandtrafik Olika trafikslag blandade på samma yta, tex.

Bilar och cyklar på samma gata.

Farligt gods Ämnen som kan innebära risk för hälsa,

säkerhet, egendom eller miljön då det transporteras eller

används.

Gång- och cykelväg (GC-väg) Väg avsedd för gående och

cyklister och om inget annat anges även mopeder.

Huvudvägnät Nät av större vägar som binder samman

stadens olika delar.

Lokalgata/Lokalväg Väg som företrädesvis betjänar

79


intilliggande fastigheter.

Trafikstrategin Dokument som visar riktningen på

kommunens arbete med trafiken.

Vatten och Avlopp

Ordlista

BDT-vatten Avloppsvatten som bara kommer från Bad,

Disk och Tvätt (BDT). Brukar även kallas gråvatten.

Vattentäkt Med vattentäkt avses bortledande av yt- eller

grundvatten för t ex vattenförsörjning (MB 11 :5)

Avloppsvatten Med avloppsvatten avses t ex spillvatten

eller annan flytande orenlighet eller vatten som avleds för

sådan avvattning av mark.

Dricksvatten Vatten som är avsett för dryck, matlagning

eller beredning av livsmedel.

Arbetsgrupp för

Översiktsplan Norrlandet under 2010

Sten Hammar Planförfattare

Henry Grew GIS och layout

Lena Boox Kulturmiljö

Maria Lind Naturvård

Maria Höjer Miljö- o hälsofrågor

Kjell Blomberg Lantmäteri

Anders Blomgren Mark och exploatering

Marie Wallström Trafik

Christina Eneris Övergripande planering

Håkan Jernberg Gästrike Vatten

80


översiktsplan norrlandet - Gävle kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?