Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

gavle.se

Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

Kvalitetsredovisning

Barn & Ungdom

2009


1. Nyckeltal ............................................................................................................................................5

2. Förutsättningar ..................................................................................................................................6

2.1 Ekonomi .............................................................................................................................6

2.2 Lokaler ...............................................................................................................................7

2.3 Skolbibliotek .......................................................................................................................7

2.4 Informationsteknologi .........................................................................................................8

2.5 Personalresurser ................................................................................................................8

2.6 Avdelningar i förskolan .......................................................................................................9

2.7 Lärarlyftet ...........................................................................................................................9

2.8 Förskolelyftet ....................................................................................................................10

2.9 Verksamhetsförlagd utbildning .........................................................................................10

2.10 Studie- och yrkesvägledning ..........................................................................................10

3. Rutiner och system för kvalitetsarbete ........................................................................................... 11

4. Identifierade förbättringsområden inför 2009...................................................................................13

5. Kommunens prioriterade mål .........................................................................................................14

5.1 Mål för den aktuella tidsperioden .....................................................................................14

5.2 Arbetet i förskolan ............................................................................................................16

5.3 Arbetet i grundskolan .......................................................................................................22

6. Värdegrundsarbete .........................................................................................................................30

6.1 Likabehandlingsplanen ....................................................................................................30

6.2 Uppföljning av elevers frånvaro och skolk ........................................................................30

6.3 Barn och elever i behov av särskilt stöd ...........................................................................30

6.4 Barn och elever med annat modersmål än svenska ........................................................33

6.5 Arbetet med genus och jämställdhet ................................................................................34

6.5.1 Val till gymnasieskolan ..................................................................................................34

6.5.2 Betyg och kön ...............................................................................................................34

6.5.3 Genuspedagoger ..........................................................................................................35

6.6 Kartläggning/utvärdering av värdegrundsarbetet i skolan .............................................35

7. Obligatoriska särskolan ...................................................................................................................36

8. Skolbarnsomsorg.............................................................................................................................38

8.1 Fritidshem ........................................................................................................................38

8.2 Fritidsklubbar – öppen fritidsverksamhet ........................................................................39

8.3 Fristående skolbarnsomsorg ............................................................................................39

9. Förskoleklass...................................................................................................................................40

9.1 Förskoleverksamhet .........................................................................................................40

9.2 Pedagogisk omsorg – familjedaghem ..............................................................................40

9.3 Enskild förskoleverksamhet .............................................................................................41

9.4 Öppen förskola .................................................................................................................42

10. SAMMANFATTNING .....................................................................................................................43

10.1 Åtgärder för utveckling ...................................................................................................45

Upprättad den 30 april 2009 av barn & ungdom, Gävle


Kvalitetsredovisning 2009

Kvaliteten i vår verksamhet formas i klassrummet och i

barngruppen. Det är där tonvikten på kvalitetsarbete och inflytande

ska finnas för att ett verkligt utvecklingsarbete ska

kunna bedrivas.

Det är också viktigt att alla nivåer i våra verksamheter präglas

av ett kvalitetstänkande och en systematik i uppföljningen.

Att initiera ett utvecklingsarbete och säkerställa att

det får förankring längst ut i verksamheten är en utmaning.

Utan fäste längst ut i verksamheten blir det svårt att få ett bra

utfall. Ett sätt att initiera utveckling är att titta på resultat,

analysera resultaten och våra processer och fundera kring

lämpliga förbättringsåtgärder. Ett bra sätt är att ta hjälp av en

dokumentation och idag är den årliga kvalitetsredovisningen

en sådan dokumentation av det gångna årets verksamhet.

Vad som kommer att hända med kvalitetsredovisningen i

framtiden är i dagsläget inte klart. I förarbetet med den nya

skollagen står följande:

”Varje huvudman inom skolväsendet ska systematiskt och

kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att

4

de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Om det

vid uppföljning, efter klagomål eller på annat sätt kommer

fram att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen

se till att nödvändiga åtgärder vidtas.”

Den nya skollagen beräknas träda i kraft 1 juli 2011. Den

kommer att påverka våra verksamheter i både stort och smått

och arbetet med att implementera de olika delarna i lagen påbörjas

redan i juni i år då en första informationsomgång planeras

av Skolverket. Eftersom kvalitetsredovisningen 2010

kommunal nivå kan bli den sista måste arbetet påbörjas

redan i år för att hitta formerna för ett nytt dokument. Vidare

måste formerna för redovisningar på enhetsnivå också diskuteras

och klarläggas i god tid.

Årets kvalitetsredovisning visar på en förbättring vilket är

glädjande. Bra kan dock alltid bli bättre och för oss handlar

det om att arbeta ännu mer systematiskt med vårt viktiga utvecklingsarbete.

Min förhoppning är att årets redovisning ska

ge utvecklingsenergi för ännu högre måluppfyllelse 2010.

Gävle, april 2010

Dick Lundberg, Myndighets- och kvalitetscontroller


1. Nyckeltal

I Gävle finns...

• 82 förskolor varav 12 enskilda med 4 300 inskrivna barn .

• 57 dagbarnvårdare med 240 inskrivna barn.

• 32 kommunala och 5 fristående skolor med totalt 9 733 barn/elever

i förskoleklass och grundskola.

• Fritidshem med 3693 barn inskrivna.

• 1 dygnet-runt-öppet förskole- och fritidsavdelning .

• 30 fritidsklubbar varav 9 drivs på entreprenad.

• 160 elever inskrivna i obligatoriska särskolan.

• Kulturskolan som möjliggör skapande och kommunikation med

hjälp av bild, drama, teater, sång och musik för barn och ungdomar.

Antalet tillsvidareanställd personal inom Barn- och ungdomsförvaltningen

uppgick 2009 till 2 450.

Omsättningen var drygt 1,4 miljarder kronor 2009.

5


2. Förutsättningar

2.1 Ekonomi

Bakgrund till det ekonomiska läget

Världsekonomin har befunnit sig i den djupaste ekonomiska

kris som rått sedan 1930-talsdepressionen och har under senare

delen av 2009 börjat ta sig ur den djupaste konjunkturnedgången.

Sverige som är ett litet starkt exportberoende

land har drabbats liksom Gävle kommun.. Låga investeringar

och neddragningar i många företag innebär att läget

på arbetsmarknaden förvärras med stigande arbetslöshet

som följd. Konjunkturnedgången påverkar arbetsmarknaden

i form av lägre sysselsättning och en därmed långsammare

löneutveckling vilket försvagar skatteunderlagets tillväxt.

Prognoserna för Gävle kommun har under 2009 till följd av

lågkonjunkturen fått skrivas ner väsentligt jämfört med läget

2008. Gävle kommun har gjort bedömningen att kommunens

intäkter kommer att påverkas av ett lägre skatteunderlag under

2009 och två år framåt.

Budget 2009

Kommunfullmäktige fattar inför varje nytt budgetår beslut

om förvaltningarnas ekonomiska ramar justerade med löneökningar,

indexuppräkningar och volymförändringar. Till

följd av den rådande lågkonjunkturen beslutade Kommunfullmäktige

om besparingskrav för samtliga förvaltningar under

perioden 2009–2011. Barn & Ungdoms budgetram 2009

minskades med 0,5 % (7 mnkr).

Utöver besparingskravet har Barn & Ungdoms budgetram

2009 justerats på grund av volymförändringar under året.

Barn & Ungdom har redan under tidigare år arbetat intensivt

med att anpassa verksamheterna till ett minskat elevtal inom

grundskolan och skapa fler förskoleplatser som en följd av

fler födda barn i kommunen. Det minskade elevtalet inom

grundskolan innevarande budgetår motsvarar en minskad

budgetram med 15 mnkr 2009. Därtill har fler grundskoleelever

valt fristående skolor hösten 2009 vilket har krävt anpassningar

inom den kommunala grundskolan motsvarande

8 mnkr budgetåret 2009.

Resursfördelningsmodell 2009

Barn- och ungdomsnämndens budget 2009 fördelas enligt en

resursfördelningsmodell baserad på elevpeng och kostnadsanslagsfinansierade

budgetar utefter en fastställd organisation.

Elevpeng

Förskola, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorgens

verksamheter baseras på en elevpeng per barn beroende på

6

barnets ålder eller årskurs. Budgeten för en skola eller förskola

baseras alltså helt på antalet barn på enheten.

Socioekonomiskt tillägg

Utöver elevpengen utgår en ersättning per barn för socioekonomiskt

tillägg. Syftet är att genom hänsyn till enheternas

elevsammansättning utjämna skillnader och ge utökade

förutsättningar för måluppfyllelse. Socioekonomiskt tillägg

utgår i samband med elevpengen till alla enheter som bedriver

verksamhet inom förskola, familjedaghem, förskoleklass,

grundskola och skolbarnsomsorg (oberoende av huvudman).

Tillägget baseras på två viktingsvariabler: Vårdnadshavarnas

utbildningsnivå (högst gymnasienivå) viktas 0,6. Andel vårdnadshavare

med försörjningsstöd viktas 0,4

Kostnadsanslag

Budgeten för familjedaghem, obligatoriska särskolan och övriga

verksamheter (exklusive förskola, förskoleklass, grundskola

och skolbarnsomsorg) är finansierade via en kostnadsanslagsfinansierad

budget som baseras på utfallet föregående

år och behov från verksamheten.

Ny resursfördelningsmodell 2010

En ny resursfördelningsmodell har utarbetats under 2009 och

inarbetats i internbudgeten för 2010. Syftet med en ny resursfördelningsmodell

inom Barn och Ungdom är att skapa

en transparent och tydlig modell som möjliggör regelbunden

utvärdering av resursfördelningen. Modellen ger också förutsättningar

för dialog kring resursfördelningen inom verksamheten

och politiken. Modellen bygger på den nya lagen

”Offentliga bidrag på lika villkor” 1 och ger barn och elever

likvärdiga förutsättningar till omsorg och till utbildning oavsett

huvudman. Resursfördelningen baseras på ett elevpengssystem,

sett behovsstyrt tilläggssystem som tilldelas elever

med omfattande behov av särskilt stöd och ett socioekonomiskt

tillägg.

Ekonomiska stödsystem

Alla chefer inom Barn & Ungdom har tillgång till ett webbaserat

ekonomisystem för budgetarbete, löpande uppföljning

och prognosarbete. Systemet ger tillgång till personalstatistik

och är även kopplat till lönesystemet. Kopplingen

till lönesystemet ger cheferna möjlighet att ha kontroll över

alla anställda och samtliga lönetransaktioner via månatliga

löneanalyser. För att ytterligare utveckla löneanalysen och

möjligheten för chefers kontroll, behöver redovisning av löner

och kostnader utvecklas.

1 http://riksdagen.se/Webbvav/index-aspx?nid=3120&doktyp=betankande&bet=2008/09:UbU13


Ekonomisystemet kommer att utvecklas ytterligare och redovisningen

säkerställas under kommande budgetår. Kommunledningskontoret

har även avsatt medel centralt i kommunen

för att se över möjligheterna till ett helt nytt ekonomisystem.

2.2 Lokaler

Utbyggnaden av förskolor fortsatte under 2009.

Under året öppnades två nya förskolor med kapacitet för ca

80 barn var, Lindbacka förskola på Norrlandet och Herrgårdens

förskola i Nynäsområdet. Holmsunds förskola lades ned

under hösten. Hela den verksamheten flyttades till den nyrustade

Källö förskola (gamla Källögården).

Under året har också 6 förskolor rustats: Majgården, Pingeltorps

förskola, Pukslagargården, Skräddargården, Ulvsätersgården

och Varvaterassens förskola.

Stora Sätraskolans ombyggnation startade 2009. Etapp 1

(största delen av skolan) klarades av under året. På senhösten

kunde elever och personal återvända till nya och ändamålsenliga

lokaler. Etapp 2 blir klar under våren 2010 och till hösten

2010 kan man ”starta om” i helt nya och moderna lokaler.

Sörbyskolans matsal fick också en grundlig uppfräschning.

Ombyggnationen av matsal och slöjdsalar vid Bergby Centralskola

slutfördes. Kulturskolans flytt till nyrustade lokaler

i Nya Nynässkolan genomfördes de sista dagarna under

2009. Det innebar att man kunde starta vårterminens verksamhet

i fräscha, ljudanpassade och rymliga lokaler.

Tillgänglighetsmålet 2 2010 kommer att nås trots att ramarna

för anpassningsmedel krymptes med ca 2 mnkr på grund

av rådande konjunkturläge.

2.3 Skolbibliotek

Lägesbild 2009

• I Gävle kommun finns 35 skolbibliotek inom grundskolan,

varav sju är integrerade skol- och folkbibliotek.

• Skolbiblioteksanslaget varierade från 57 kr/elev till

269 kr/elev.

• Personalresurserna varierade i skolbiblioteket från 0

tim till heltid

• Utlåningssiffrorna varierade från 4,8 lån per elev

och år till 62,2.

Spännvidden mellan hur skolbiblioteken utnyttjas är stor.

Skillnaderna beror på olika förutsättningar vad gäller tillgänglighet

och bemanning

Insatser under 2009

Skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekscentralen bi-

2 Publika lokaler och allmänna platser ska göras mer tillgängliga och användbara

för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det

är ett krav som ställs i bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. 17 kap.

21a § PBL

står de skolbiblioteksansvariga ute på skolorna på olika

sätt. Kontinuerliga kontakter med alla skolbiblioteksansvariga

sker framför allt via informationsbrev med bifogat

informationsmaterial (kataloger, broschyrer m.m.).

Skolorna förses också med aktuell information om utgivning

av barn- och ungdomslitteratur och viktiga frågor

som är aktuella inom kommunen och ute i landet.

X5000 – Läståget

Läsning, läsintresse och läsutveckling är en viktig bit av

skolbibliotekens pedagogiska verksamhet. Idén med X5000-

Läståget står bland annat för att ett utvecklat arbete med

högläsning, läsintresse, läsning, läsutveckling och boksamtal

måste komma igång redan från allra första början även

i förskolan. Ett speciellt X5000-projekt har också påbörjats

i Sätra under 2009. Sätra skolområde vill i samarbete med

Sätra bibliotek lansera sig som ”den läsande stadsdelen”.

Stor kraft lades ned i början på året för att söka pengar till

”Sätra-projektet” – både hos vår egen kommun och hos

Statens Kulturråd. En satsning görs på att två förskollärare

från varje förskola i Sätra ska få fortbildning för att tillsammans

med sina chefer arbeta mer medvetet och likvärdigt

med att väcka och utveckla ett intresse för böcker, läsning

och skrivning hos alla barn redan från första början.

Lästävlingen Bokslukaren 2008–2009 avslutades med final

i Folkets Hus den 21 april. 890 barn i åk 3 och 4 från 22

skolor deltog i tävlingen. I september startades ”Bokslukaren

2009–2010”. I årets omgång deltar 759 barn från 17 skolor.

Lästävlingen Bokslukaren har nu hållits i sammanlagt åtta

år och årets omgång blir den sista – åtminstone i den här

formen. Intresset ute på skolorna har avtagit något och det

känns som att arbetet med barns läsintresse och läsutveckling

kan behöva utvecklas och att man till viss del måste hitta

nya former och arbetssätt för att nå en högre måluppfyllelse.

Under åren 2002–2010 har sammanlagt 8 489 barn i åk 3 och

4 i Gävle kommun deltagit i den halvårslånga lästävlingen

Bokslukaren!

Sju integrerade skol- och folkbibliotek finns nu i Gävle

kommun i och med att nya Forsbacka skol- och folkbibliotek

invigdes i augusti. Under året har avtalet för den här

typen av bibliotek omarbetats och från och med hösten

2009 gäller det nya avtalet där också tydliga mål för verksamheten

finns med. Dessa mål tydliggör skolbibliotekets

roll i utvecklingen av elevernas informationssökningskompetens

och i det lässtimulerande och läsutvecklande arbetet.

Skolbibliotekscentralen flyttade till Skolkontoret i augusti.

I samband med flytten tog man över ansvaret för det Pedagogiska

biblioteket. I skolbibliotekscentralens lokaler finns

också en kontinuerligt uppdaterad utställning av faktaböcker

och lästräningsböcker. Skolbibliotekscentralen servar alla

kommunala skolbibliotek i grundskolan, men även förskolorna.

Gentemot förskolorna finns också en stor utvecklingspotential,

eftersom många förskolor ännu inte har upptäckt vil-

7


ka möjligheter till stöd som Skolbibliotekscentralen kan ge.

Analys

Det ekonomiska läget för verksamheten inom Barn &

Ungdom är ansträngt och påverkar även skolbiblioteken.

De flesta skolor försöker dock behålla sin satsning på inköp

av nya medier.

Personalsituationen blir däremot allt svårare, vilket skapar

ett läge som försvårar och kanske omöjliggör en utveckling

av skolbibliotekets pedagogiska roll, men även påverkar

möjligheten att klara av de mest basala arbetsuppgifterna i

uppdraget som skolbiblioteksansvarig. På skolorna upplever

man inte att ekonomiska resurser för sådana kvalitativa

satsningar finns.

2.4 Informationsteknologi

Förändringar inom den centrala IT-enheten

Barn & Ungdom har ingått i en större omorganisation som

genomförts på kommunövergripande nivå. Förändringen

kallas ”Ett IT” och drivs av IT-avdelningen centralt i kommunen.

Detta har inneburit att IT-avdelningen tar över all

maskin- och programvara från förvaltningar och bolag i kommunen.

”Ett IT” gäller från och med 2010-01-01 men förändringarna

kommer att genomföras successivt under 2010. För

Barn & Ungdom medför detta att 3,5 tjänster inom administrativa

avdelningen flyttas över till IT-avdelningen centralt i

kommunen.

Omorganiseringen till ”Ett IT” ska bidra till en positiv utveckling

för Barn & Ungdom inom IT genom:

• Att det finns funktionella arbetsplatser med datastöd

och tillgång till det administrativa nätet för all pers-

onal, det vill säga 1 dator/anställd.

• Att datortätheten och tillgången till IT-stöd i undervisningen

utvecklas mot 1 till 1 dator för våra

elever.

• Att datortätheten på våra förskolor utvecklas

till en för verksamheten anpassad nivå.

Några viktiga utvecklingsområden 2010

• Hantering av IT-frågor inom Barn & Ungdom,

samordning, pedagogisk bevakning och integrering

i skolämnen

• Skolors och förskolors hemsidor

• Översyn av skolportal/läroplattform

• Gemensam systemansvarig för alla Barn & Ungdoms

verksamhetssystem

• Utveckla och införa gemensamma schema-, frånvaro-

och omdömesprogram inom Barn & Ungdom

• Utveckla e-tjänster

8

2.5 Personalresurser

Antal årsarbetare och anställda

Antal årsarbetare

Antal anställda

2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31

Tillsvidare 2 394,4 2 529,8 2 585,6 2 448 2 596 2 663

Visstid 109,6 100,6 118,5 124 118 142

Totalt 2 504,0 2 630,4 2 704,1 2 572 2 714 2 805

Kvinnor %

Män %

2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31

Tillsvidare 86,6 85,9 85,7 13,6 14,1 14,3

Visstid 75,0 79,7 83,8 25,0 20,3 16,2

Antal årsarbetare har minskat med 126 i jämförelse med 2008

och antal anställda har minskat med 142 personer. Andelen

män har minskat med 0,5 procentenheter avseende tillsvidareanställda.

En betydande del av minskningen av antalet anställda

beror på uppsägningar på grund av arbetsbrist, SAP-Ö

samt avgångsvederlag.

Personalkostnader

Personalkostnader exkl PO-pålägg (tkr)

Genomsnittlig personalkostnad exkl PO per månad

och årsarbetare (kr)

-Personalkostnaderna är 1,3 % högre än 2008. I löneöversynen

var vissa av våra yrkesgrupper, exempelvis förskolechefer,

förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger samt ekonomibiträden,

prioriterade grupper som fick ett högre utfall

än de centrala avtalen.

Uppgifter om personalresurser samt barn- och undervisningsgrupper

används ofta som indikatorer på kvalitet. De

uppgifter som vi använder oss av är de som redovisats till

SCB i oktober 2009.

Förskola

Förskola Antal inskrivna barn per

årsarbetare i förskolan

2009 2008

695 070 686 234

2009 2008

23 132 21 743

2007 2008 2009

Gävle 5,4 5,6 5,6

Samtliga kommuner 5,2 5,3 5,4

Större städer 3 5,2 5,3 5,4

Kommentar: Antalet inskrivna barn per årsarbetare är på

samma nivå som föregående år i Gävle. Samtliga kommuner

och större städer visar på en svag försämring av personaltätheten.

3 Större städer (27 kommuner). Kommun med 50 000-200 000 invånare

samt en tätortsgrad överstigande 70 procent (procent av befolkningen i kommunens

tätort).


Förskola Andel i % av årsarbetare med

ped. högskoleutbildning

2007 2008 2009

Gävle 63 63 65

Samtliga kommuner 52 53 54

Större städer 58 58 59

Kommentar: Gävle har en hög andel årsarbetare med pedagogisk

högskoleutbildning jämfört med riket och även så

jämfört med kommungruppen större städer. I Gävle finns ett

inriktningsmål som säger att 2/3 av förskolans personal ska

ha en pedagogisk högskoleutbildning.

Grundskolan

Grundskola Antal lärare per 100 elever

2007 2008 2009

Gävle 8,3 8,2 8,2

Samtliga kommuner 8,4 8,5 8,3

Större städer 8,4 8,3 8,2

Kommentar: På riksnivå har antalet lärare per 100 elever

minskat i grundskola sedan föregående mätning. I grundskolan

är lärartätheten 8,2 lärare per 100 elever när samtliga

huvudmän räknas in i statistiken.

Grundskola Andel (%) lärare med pedagogisk

högskoleexamen

2007 2008 2009

Gävle 87 88 88

Samtliga kommuner 87 87 88

Större städer 88 89 90

Kommentar: Grundskolan är den skolform som har flest antal

lärare med pedagogisk högskoleexamen. Andelen lärare med

pedagogisk högskoleexamen ökar både inom kommunala

och fristående skolor. Fristående skolor har dock fortfarande

en lägre andel lärare med en pedagogisk högskoleexamen.

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är större

bland kvinnorna än bland männen.

2.6 Avdelningar i förskolan

Förskola Antal barn per avdelning i förskolan

2007 2008 2009

Gävle 15,8 17,7 18,3

Samtliga kommuner 16,7 16,9 16,8

Större städer 16,6 16,9 17,1

Förskola (avdelningarnas procentuella fördelning i storleksklasser),

15 oktober, 2009

Skolverkets definition av en avdelning är en barngrupp

som ett arbetslag ansvarar för.

Avdelningar totalt – 234 stycken (inkl. 15 i enskild regi)

Andel (%) avdelningar med

-15 16- 18- 21- 26barn

17 barn 20 barn 25 barn barn

Gävle 21 23 35 13 8

Större städer 35 18 29 14 4

Samtliga

kommuner 37 18 27 14 3

Därav småbarnsavdelningar (0-3år) 66 st inkl. 2 i enskild regi

Andel (%) avdelningar med

-10 11- 14- 17-

barn 13 barn 16 barn barn

Gävle 5 17 61 18

Större städer 16 25 45 15

Samtliga

kommuner 16 25 45 14

Kommentar: Antalet barn per avdelning har ökat från föregående

år. Tendensen är densamma i större städer medan

riket som helhet har en motsatt trend. Den relativt stora förändringen

i Gävle mellan 2007 och 2008 vad gäller antal

barn i grupperna kan delvis förklaras av att det under de åren

stängdes flera små avdelningar (bland annat lägenheter) till

förmån för större så att vi i dag har färre avdelningar. Nya

arbetssätt och nya organisationsformer har också inneburit

att avdelningar enligt Skolverkets definition i dag är större

än tidigare. Barn & Ungdoms prioritering när det gäller utbyggnad

av förskolan är sådan att barngruppens storlek har

första prioritet medan personaltäthet kommer på andra plats.

Målet för kommunens planperiod (2009–2011) är att ”Antalet

barn per förskoleavdelning minskar successivt under

planperioden”.

2.7 Lärarlyftet

Under våren 2009 studerade 29 tidigarelärare 4 och 8 senarelärare

5 inom lärarlyftet. Inför höstterminen 2009 var det

43 behöriga sökanden som lämnade in intresseanmälan i tid.

Några lärare har fått avslag på grund av att de tidigare har

utnyttjat samtliga sina möjliga högskolepoäng. Under 2009

har i stort sett samtliga tilldelade högskolepoäng fördelats.

Vi kan konstatera att intresset har ökat bland senarelärare.

30 tidigarelärare beräknades läsa 590 högskolepoäng och 13

senarelärare blev beviljade att läsa 342 högskolepoäng under

hösten 2009. Informationen inför ansökan till Lärarlyftet för

vårterminen 2010 har omarbetats och tre informationsbrev

har skickats ut till berörda. Erbjudande om hjälp med beräkning

av tjänstledighet har gått ut.

Att det på samtliga enheter inte har funnits kompetensutvecklingsplaner

har gjort att satsningen inte alltid har utnytt-

4 Lärare med utbildning mot åk 1-6

5 Lärare med utbildning mot åk 7-9/gymnasieskolan

9


jats på bästa sätt. Många gånger har det varit den enskilde

lärarens eget intresse och inte enhetens behov utifrån brister

i måluppfyllelsen som styrt valet av fortbildning.

2.8 Förskolelyftet

Skolverket införde under 2009 ett förskolelyft som ger personal

i förskolan möjlighet till fortbildning enligt samma mönster

som Lärarlyftet. I Gävle har satsningen, trots den korta

handläggningstiden, tagits emot med stort intresse. 27 barnskötare,

14 förskollärare samt 5 pedagogiska ledare beviljades

fortbildning. Fem av dessa avstod senare sina platser.

2.9 Verksamhetsförlagd utbildning -

VFU 6

Inriktningen för samordningen av VFU:n har utgått från kommunens

lokala handlingsplan samt föreskrifter för VFU:n.

Personliga möten mellan lokalsamordnare, lokala lärarutbildare

och studenter har genomförts med syftet att få en bild av

hur alla inblandade upplevde VFU:n. Som stöd i arbetet finns

en VFU-arbetsgrupp bestående av en rektor/förskolechef per

område. Gruppens arbete har det första halvåret 2009 främst

varit inriktat på att arbeta fram lokala handlingsplaner för

VFU:n.

88 nya studenter har placerats och drygt 40 andra studenter

har omplacerats inom Gävles kommunala förskolor och skolor.

Placeringen av studenter har fungerat bra. Några lokala

lärarutbildare har dock avsagt sig perioder på grund av olika

tolkningar av föreskrifterna för VFU. Detta är förhoppningsvis

ett övergående problem efter det att en ny handlingsplan

fastställts i Barn & Ungdoms ledningsgrupp. Det stora antalet

idrottsstuderande har varit mest svårplacerade.

2.10 Studie och yrkesvägledning

Förutsättningar: Andelen studie och yrkesvägledare med

avsedd utbildning är betydligt högre i Gävle än för riket; 85

% jämfört med 65 %. Antalet elever per vägledare är lägre i

Gävle jämfört med riket. Skolverkets jämförelsetal anger antalet

vägledare per 100 elever i åk 7–9. Gävle har 0,27/100

jämfört med 0,20/100.

I mars 2009 kom Skolverkets allmänna råd och kommentarer

om studie- och yrkesorientering till stöd för skolornas

arbete med studie- och yrkesorientering. De har tagits fram

bland annat med anledning av brister som visat sig i Skolverkets

utvärderingar från 2005 och 2007. Skolornas och kommunernas

arbete med studie- och yrkesorientering har framförallt

uppvisat brister då det gäller styrning och ledning,

resursfördelning och i samverkan mellan skola och arbetsliv.

Den 27 maj 2009 fastställdes mål och riktlinjer för studie-

och yrkesorientering i Gävle kommun av Barn- och

ungdomsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Dessa mål och riktlinjer följer i stort Skolverkets

6 VFU Verksamhetsförlagd utbildning.

7 SSA. Organisera och utveckla samordningsfunktionen för kommunens

studie- och yrkesvägledare.

10

allmänna råd och kommentarer. Implementeringen av målen

och riktlinjerna har påbörjats under året. Ansvaret för detta

ligger på rektor. SSA-enheten 7 fungerar som en stödjande

enhet i detta arbete.

Både länets regionala utvecklingsprogram ”Möjligheter

nära dig” och Gävle kommuns lokala tillväxtprogram lyfter

fram SSA-frågorna och studie- och yrkesvägledningen som

viktiga framgångsfaktorer när det gäller att skapa tillväxt i

länet och kommunen.

Praktisk arbetslivsorientering

För grundskolans elever har SSA-enheten ordnat PRAO-platser

i arbetslivet motsvarande 2 veckor/läsår/elev i skolår 8

och 1 vecka/läsår/elev i skolår 9. Totalt blir detta 2 417 praoveckoplaceringar

2009. I PRAO-platsbanken finns totalt 3

698 praoveckor tillgängliga. SSA-enheten har sammanställt

listor som anger vilka arbetsplatser som tar emot elever en

viss vecka. Dessa listor har skickats ut till de olika grundskolorna

i god tid före PRAO-perioden. Därefter har respektive

grundskola ansvarat för att placera eleverna. Placeringarna

har skett utifrån olika pedagogiska överväganden. För att utveckla

kvaliteten i PRAO-verksamheten träffar SSA-enheten

regelbundet studie- och yrkesvägledarna från grundskolan.

Utvärdering av studie och yrkesvägledning och

PRAO

SSA-enheten har utvärderat PRAO-verksamheten löpande

under hela året via den blankett som alla elever fyller i efter

avslutad PRAO-vecka. Resultaten pekar på att grundskolans

elever i stort är mycket nöjda med praoverksamheten. 90 %

av eleverna svarar att praoveckan har varit mycket värdefull

eller värdefull. Således ger eleverna ett bra betyg till praoplatserna

och till sina handledare. I läroplanen för grundskolan

(Lpo94) påpekas att en viktig förutsättning för att

eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet är att skolan

samverkar med arbetslivet och samhället i övrigt. Praoverksamheten

bidrar till att uppfylla detta mål.

SSA-enheten har tillsammans med kvalitetsgruppen inom

Barn & Ungdom och representanter för studie- och yrkesvägledarna

även detta år producerat en webbutvärdering för

studie- och yrkesvägledningen. Utvärderingen vänder sig till

elever i skolår 9. Eleverna ger ett högt betyg till studie- och

yrkesvägledarna samt till informationsskriften Programväljaren.

Utvärderingen visar ett högre värde än tidigare år för

uppfattningen att eleverna anser att praon underlättar för deras

kommande gymnasieval. Detta visar på praons betydelse

som del i det underlag ungdomar behöver för att kunna göra

väl underbyggda val av utbildning och yrkesinriktning.


3. Rutiner och system för kvalitetsarbete

De pedagogiska verksamheterna styrs av nationella mål i

skollag, skolförordningar, läroplaner och kursplaner. Förutom

dessa styrdokument finns kommunens skolplan och

Barn & Ungdoms verksamhetsplaner. Enheterna ska i sin tur

upprätta arbetsplaner och Likabehandlingsplan.

Nivå Måldokument

Stat Skollag

Läroplaner

Kursplaner

Gävle Kommun Kommunplan med årsbudget

Skolplan

Barn och Ungdom Verksamhetsplan 1 årig

Verksamhetsplan 3 årig

Enhet Arbetsplan

Likabehandlingsplan

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av verksamheten ska ske kontinuerligt på varje

nivå. Respektive chef ansvarar för att det finns en organisation

och rutiner för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring.

Tillsynsbesök

Kvalitetsgruppen genomför tillsynsbesök på förskolor och

grundskolor. Tillsynen är inriktad mot något speciellt område,

till exempel arbetet med likabehandlingsplaner eller

arbete med åtgärdsprogram. En sammanfattande rapport

lämnas för varje verksamhetsområde.

Inspektioner görs varje år på de enskilda förskolorna, fyra

förskolor årligen. Dessa inspektioner omfattar hela eller delar

av uppdraget med grund i läroplan för förskolan, Lpfö98.

En rapport skrivs och lämnas till respektive förskola, nämndens

ordförande, förvaltningschef samt det aktuella områdets

skolområdeschef.

Samtliga fristående fritidshem i Gävle inspekterades kring

årsskiftet 2009/2010. Rapport lämnas till ansvarig rektor,

nämndens ordförande, förvaltningschef samt det aktuella

områdets skolområdeschef.

Återkommande undersökningar:

• För att följa upp medarbetarnas upplevelse av den

goda arbetsplatsen genomför Gävle Kommun sedan

2006 en medarbetarenkät. 2009 har ingen medarbetarenkät

genomförts. Måluppfyllelsen kan därför ej

mätas för året. Vi arbetar dock med förbättringar

utifrån 2008 års resultat inom ramen för det systematiska

arbetsmiljöarbetet.

• En årlig elevenkät genomförs i år 5 och år 8. En

sammanfattande bild görs för kommunen som helhet.

De fristående skolorna finns också med i denna

undersökning. Varje enhet får sitt skolresultat uppdelat

på klassnivå samt kön.

• En webbaserad enkätundersökning genomförs med

elever i skolår 9 angående valet till gymnasieskolan.

• En enkätundersökning riktad till föräldrar i förskolan

genomförs vartannat år. Våren 2009 genomfördes

en brukarenkät som riktade sig till ett

slumpmässigt urval föräldrar med barn i förskola,

kommunal och enskild, samt familjedaghem i

Gävle. Föräldrar uppmanades att svara via webben.

Enkäten fick en svarsfrekvens på 53 % och knappt

hälften av föräldrarna svarade via webben. Enkätens

resultat redovisas under kapitel 5.2

• Gruppintervjuer med elever i årskurs 9 sker varje år.

Följande områden har behandlats i intervjuerna med

eleverna:

• Arbetssätt och bedömning

• Mål, kriterier och betygssättning

• Ansvar och inflytande

• Elevernas möjlighet till individuell utveckling

• En uppföljning av elevernas betyg från grundskola

till gymnasieskola sker varje år. Elevernas slutbetyg

jämförs med A-kursbetygen i ämnena engelska,

matematik, svenska och idrott och hälsa. I samband

med uppföljningen skrivs en rapport

• Mål och riktlinjer för olika delar av Barn & Ungdoms

verksamhet antagna av Barn- och ungdomsnämnden

följs upp enligt en fastställd årlig plan.

Barn- och ungdomsnämndens beslut om redovisning

av elevernas kunskapsutveckling

Gävle kommuns skolor har sedan många år redovisat måluppfyllelsen

i svenska, matematik och engelska för eleverna i

åk 2 (ej engelska) och åk 5, och sedan några år även för åk 7.

Detta år finns även statistik för åk 3 och för alla ämnen i åk 5.

Bilden av måluppfyllelse sammanställs i en ”Gävlebild” och

statistiken delas även upp på flickor och pojkar.

11


Övriga uppföljningar på förvaltningsnivå:

• Betygsstatistik sammanställs efter varje betygssättningstillfälle.

Uppgifter finns både för åk 8 och åk

9. Sammanställningar görs för att underlätta jämförelser

av betygssättningen mellan könen och för

olika ämnen. Huvudsyftet med betygsstatistiken är

att den ska ligga till grund för diskussioner på de

olika skolorna.

12

• Longitudinella uppföljningar genomförs på uppdrag

av skolområdeschefer och rektorer. För F-6skolorna

tas aktuell statistik fram som visar vilka

betyg deras elever har fått i åk 8 och 9. Regelbundna

uppföljningar sker också mellan måluppfyllelsen i åk

5 och prognoserna i åk 7.

• Tre närvaromätningar har under året genomförts

i den kommunala förskolan. Två av mätningarna

gjordes utifrån behov av omsorg, det vill

säga de scheman som föräldrarna lämnat in. En mätning

av verklig närvaro gjordes under vecka 8 på

femton förskolor. Denna mätning följdes upp med

enskilda samtal med samtliga förskolechefer. Syftet

med mätningarna är dels att se i vilken mån föräldrar

nyttjar förskoleplatserna, dels att se om det

är någon skillnad på anmält behov och verklig närvaro

samt dels ett försök att, efter Skolverkets uppmaning,

följa upp effekterna av Barn & Ungdoms

resursfördelningssystem som ska vara anpassat till

hur behovet ser ut i olika förskolor. Resultatet av de

tre mätningarna redovisas under kapitel 5.2.

• Dokumentation av viktiga elevvårdsaktiviteter/

händelser. Sedan några år finns ett förvaltningsbeslut

på att uppgifter om upprättade åtgärdsprogram,

beslut om anpassad studiegång och elevvårdskonferens

ska registreras i förvaltningens elevdokumentprogram.

Registreringen innehåller inga känsliga

uppgifter om eleverna utan endast uppgifter om när

ett beslut har fattats. Antalet registreringar har ökat

över tid. Under 2009 har antalet registreringar på

enheter ytterligare ökat vilket innebär att förvaltningsledning

och nämnd nu har en bättre överblick

hur det ser ut i kommunen som helhet.

• Lägesbedömning – verksamheternas kvalitetsredovisningar

för läsåret 08/09. Mallar för kvalitetsredovisning

av fritidshem och familjedaghem

togs fram under våren 2009. Under hösten följdes

enheternas kvalitetsredovisningar upp i olika grad.

På uppdrag av skolområdeschefer, rektorer och

förskolechefer har kvalitetshandläggarna återkopplat

arbetet med enheternas kvalitetsredovisningar i

grupp eller enskilt. Kvalitetsredovisningen upplevs

mer och mer som ett verktyg i arbetet på skolor och

förskolor. Fritidshemsverksamheten redovisas allt

mer antingen i skolornas kvalitetsredovisningar eller

i egen redovisning för fritidshemmet. Analysen

av förskolornas/skolornas resultat måste ytterligare

förbättras.


4. Identifierade förbättringsområden

inför 2009

Här följer korta kommentarer kring 2008 års förbättringsområden.

Likabehandlingsplaner: Insatser behövs för att alla verksamheter

ska kunna arbeta fram en likabehandlingsplan enligt

lag. Likabehandlingsplaner ska finnas i slutet av vårterminen

2010.

Insatser är gjorda inom alla skolområden, men fortfarande

behövs ytterligare arbete och stöd för att enheterna ska ha

likabehandlingsplaner som uppfyller styrdokumentens krav.

Fritidshem: Gruppstorlek, personaltäthet, mål för verksamheten.

Mål och riktlinjer för fritidshem ska implementeras

under 2009.

Alla enheter har diskuterat mål och riktlinjer för fritidshem,

de flesta anser också att de är implementerade. Arbetet fortsätter

dock. Alla enheter har inte mål för fritidshemmets

verksamhet. Redovisningen av fritidshemmens verksamhet

och måluppfyllelse i kvalitetsredovisningarna har förbättrats.

De flesta anser att barngrupperna inom fritidshemmen

är fortsatt stora.

Basfärdigheter i de lägre åldrarna: Läsa, skriva, räkna –

statsbidrag

• Centrala insatser 1 miljon, matematikutvecklare och

andra centrala insatser

• Skolområdena 1,3 miljoner

• Matematikutvecklarens arbete ska riktas till hela

grundskolan, inte bara till de lägre åldrarna

Merparten av pengarna fördelades ut till skolområdena som

sedan kunde välja att lägga lokala satsningar på varje skola

eller göra gemensamma insatser inom hela området. Några

skolområden har använt medel till stora gemensamma satsningar,

till exempel på att anställa egna projektledare med

syfte att ge stöd till chefer och pedagoger. Mycket av den lokala

satsningen har handlat om att bygga upp egna läromedel

för praktisk matematik. Ett område har arbetat med att utrusta

skolorna med ett antal matematiklådor med olika teman samt

gett lärarpersonalen möjlighet till kompetensutveckling inför

användandet av materialet. På andra ställen har man byggt

upp matematikskåp som implementerats i verksamheten.

Även i svenska har viss utveckling skett genom inköp av

alternativa läromedel. Här är det främst projektet ”Att skriva

sig till läsning med dator” som rönt stort intresse i skolorna,

främst i de lägsta åldrarna. Det centrala stödet har handlat om

både matematik och svenska. Det tidigare påbörjade arbetet

med utveckling av kursplanekunskap i årskurs 3 och 5 har

fortsatt inom ramen för statsbidragspengarna

Fortsatt arbete med kompetens kring kursplaner och

bedömning även i de lägre åldrarna utifrån revidering av

Lpo och kursplaner.

Alla enheter deltog i de kommungemensamma insatserna

som leddes av skolutvecklaren. Implementeringsansvariga

för mål och nationella ämnesprov i skolår 3 utsågs i områdesgrupperna.

Kunskapen och förtrogenheten med kursplanerna

har ökat. Rättsäkerheten i bedömningar har också ökat

genom att pedagoger alltmer diskuterar och bedömer gemensamt,

både inom enheterna och mellan enheterna. Här har

Barn & Ungdoms gemensamma satsning haft bra genomslag.

Lpfö: Implementering av reviderad läroplan i förskolan.

Under 2009 har en referensgrupp för implementering av

den reviderade läroplanen för förskolan bildats. Referensgruppen

består av två pedagoger från varje skolområde.

Pedagogerna har erfarenhet av arbete med språk,

kommunikation och matematik i sina verksamheter.

Syftet med bildandet av och arbetet i referensgruppen

är att skapa en förberedelse för att starta implementeringsarbetet

områdesvis så fort riksdagen beslutar om

den reviderade läroplanen.

Initiera en diskussion kring hur vi i klassrum och barngrupper

arbetar för en högre måluppfyllelse. Inventera och sammanställa

de kunskaper, metoder och resultat som finns. Som

inledning genomförs hösten 2009 en utbildning och inventering

med berörda chefer.

Det finns fortfarande ingen inventering av kunskaper, metoder

och arbetsätt. Däremot är diskussionen och medvetenheten

om ledningens, skolans och pedagogernas ansvar och

möjlighet att påverka betydligt större.

13


5. Kommunens prioriterade mål

5.1 Mål för den aktuella tidsperioden

Gävle kommuns skolplan anger särskilda utvecklingsområden

som anses särskilt viktiga för att de nationella målen ska

uppnås. Skolplanen i sin nuvarande form upprättades 2000

och reviderades 2005. Fyra gemensamma utvecklingsområden

lyfts fram:

14

• Lärande och utveckling

• Språkutveckling

• Matematik

• Kultur

Följande två områden har tidigare lyfts fram i den kommunala

kvalitetsredovisningen:

• Andelen elever med fullständiga betyg ska öka.

Här ser vi en förbättring jämfört med föregående

år. Gävles resultat är något högre än riksgenomsnittet.

• Fler elever än idag ska fullfölja sina studier i

ett främmande språk. Andelen elever med slutbetyg

har ökat. I år har 58 % av eleverna ett slutbetyg

jämfört med 50 % föregående läsår. Fortfarande

ligger Gävle under riksgenomsnittet som är

63 %. Trenden på riksnivå är att färre elever får

ett slutbetyg.

Barn och elevers inflytande

För grundskolans del utgörs bedömningsunderlaget av skolområdeschefernas

rapporter, elevintervjuer i åk 9 samt enheternas

kvalitetsredovisningar. På många av enheterna har det

arbetats intensivt för att ta fram tydliga visioner för arbetet

med elevinflytande samt tydliga mål som ska finnas i de lokala

arbetsplanerna. I enheternas kvalitetsredovisningar finns

flera goda exempel på utvecklingsarbete som ska öka elevernas

möjlighet till inflytande. Utvecklingssamtal som leds av

eleverna är ett sådant exempel. Att få vara med och utvärdera

undervisningen är också ett viktigt sätt att få inflytande.

En metod till ökat inflytande är att organisera olika forum

för eleverna där de har möjlighet att utvärdera undervisningen.

I årets intervjuer framkom det att det på flera skolor

fanns av rektor initierade utvärderingar. Eleverna hade då

möjlighet att anonymt utvärdera olika lärares undervisning.

Enligt eleverna är detta en förutsättning för att rektor ska

få möjlighet att ta reda på hur undervisningen fungerar och

att kunna ingripa vid missförhållanden. Lärare utvärderar sin

egen undervisning i skiftande omfattning. Eleverna säger att

några lärare aldrig utvärderar sin egen undervisning, medan

andra ofta gör det.

Enligt eleverna skulle den avsatta tiden till klassråd användas

på ett mer meningsfullt sätt av elever och lärare. På

vissa skolor fanns särskild tid avsatt för ändamålet, på andra

skolor ingick det i mentorstiden. Flera av eleverna uppgav

att det sällan fanns något viktigt att ta upp. En annan viktig

faktor för inflytande är hur väl kopplingen mellan klassråd

och elevrådet på skolan fungerar. Hur väl elevrådets arbete

fungerar påverkar elevernas motivation att från klassråden

lämna synpunkter och förslag på förändringar. Elevrådets arbete

är starkt beroende av de vuxnas engagemang på skolan.

Elevråd utan vuxendeltagande fungerar ofta dåligt.

Elevskyddsombud är något som ska finnas på varje

7–9-skola. För de flesta elever var funktionen okänd. Det

förväxlades med skyddsombudet för vuxna eller med BIGkompisar

8 .

På förskolorna i Gävle har ett utvecklingsarbete skett och

det finns i dag en betydligt högre medvetenhet om vad som

behövs för att ge barn möjlighet till inflytande i vardagen och

över sitt eget lärande

Arbetet med barns inflytande är i förskoleverksamheten

väl dokumenterat i enheternas kvalitetsredovisningar. Ett

antal föreläsningar och fortbildningstillfällen har under året

erbjudits personal i förskolan för att stimulera till ett fortsatt

utvecklingsarbete kring vad barns inflytande i förskolan är

och hur det kan se ut. Utbildning i och arbetet med pedagogisk

dokumentation har som målsättning att ge förskolepersonalen

verktyg att se barns lärande och att göra barnen

delaktiga i förskolans verksamhet.

Matematik

Skolverket har av regeringen fått i uppdrag (U2009/914/G)

att fördela projektmedel till skolhuvudmän som stöd till lokala

utvecklingsprojekt. Bidraget syftar till att stimulera och

stärka skolornas eget utvecklingsarbete med att höja kvaliteten

i matematikundervisningen. Ytterst ska fler elever lämna

grundskolan med minst godkänt betyg i matematik. En kartläggning

av matematikundervisningen har skett under 2009

genom olika enkäter som vänt sig till eleverna. Frågor ingick

som en del i den årliga enkäten som vände sig till alla elever

i åk 5 och 8 i kommunen. En mindre enkät riktade sig till de

elever som ingick i den elevgrupp som utgjorde underlaget

för elevintervjuerna i åk 9. Ämnet upplevs som viktigt, men

svårt.

Elevernas självförtroende är inte lika stort i matematik

som i andra ämnen. En knapp tredjedel av eleverna instämmer

helt i påståendet att de är nöjda med sina prestationer i

matematik. En grupp elever tycker att de har svårt att förstå

undervisningen. Av dessa elever är det ett stort antal som

heller inte kan få någon hjälp hemma. Samtidigt finns det

elever som tycker att de arbetat med för många lätta uppgifter

i matematik.

8 BIG Brottsförebyggarna i Gävle. Utbildar kamratstödjare


För många av eleverna är målen i matematik inte tydliga.

Det är ofta provpoäng och antal genomförda uppgifter i matematikboken

som ger vägledning i hur väl eleverna lyckats i

ämnet. I enkäten svarade 55 % av eleverna att de går eller har

gått i en nivåindelad grupp i ämnet matematik. Skolverket

slår fast att nivågruppering och särskilda undervisningsgrupper

måste vara tillfälliga och kontinuerligt utvärderas, annars

kan så kallade inlåsningseffekter 9 uppstå.

Två matematikutvecklare har lett utvecklingsarbetet på

en kommunövergripande nivå. För att öka måluppfyllelsen

i ämnet har en handlingsplan tagits fram inom följande fyra

områden:

• Öka pedagogernas kompetens

• Förnya ämnesdidaktiken

• Mer likvärdig bedömning

• Öka självförtroendet och intresset för matematik hos

eleverna

Matematikutvecklarna deltar kontinuerligt på olika skolors

ämnesträffar, verkar som stöd och bollplank, samt vidarebefordrar

kunskap om litteratur, rapporter, konferenser och föreläsningar.

De arbetar också för att ta fram kvalitetshöjande

och resurssparande material såsom måldokument, matriser

och laborationer med praktiska övningar till kommunens lärare.

Flera av skolområdena har haft egna fortbildningssatsningar

för pedagoger.

Läs och skrivutveckling

Under senare delen av 2009 har uppföljningsträffar genomförts

med alla lokala läs- och skrivutvecklare. Arbetet med

implementeringen av Nya språket lyfter har följts upp. Arbetet

har stöttas av grundskoleutvecklaren genom olika insatser,

exempelvis genomgång av materialet, förslag på upplägg

och planering tillsammans med läs- och skrivutvecklare.

I september anordnades gemensamma gruppmöten för

alla skolbiblioteksansvariga och läs- och skrivutvecklarna

på F-6-skolorna. Temat för träffarna var läsutveckling och

läsfrämjandeplaner eftersom alla skolor ska skriva en ny läsfrämjandeplan.

Planen ska vara kopplad till läroplans- och

kursmål och fortsättningsvis skrivas så att den kan utvärderas

varje läsår. Läsfrämjandeplanen ska ses som ett levande

dokument som alla berörda på skolan är eniga om att arbeta

utifrån. Elevernas läsintresse, läsförståelse och läsutveckling

ska stå i fokus och det bör också finns en koppling till skolbiblioteksverksamheten.

Att skriva sig till läsning

Metoden att skriva sig till läsning med hjälp av en dator har

fått genomslag på ett antal skolor i Gävle 10 . Eleverna får använda

en dator med talande tangentbord och talsyntes. Ett

9 När placeringen i en grupp blir mer permanent. Låga förväntningar på

eleverna blir en självuppfyllande profetia (Hattie, 2009).

10 Metoden att skriva sig till läsning är utarbetad av forskaren Arne Trageton

11 Barn & Ungdomsförvaltningen har erhållit 3 miljoner kronor från det

lokala tillväxtprogrammet för en satsning på naturvetenskap och teknik i

kommunens skolor och förskolor.

talande tangentbord ljudar varje bokstav eleven skriver och

en talsyntes läser upp texten som eleven skrivit. Erfarenheten

av detta arbete är att eleverna lär sig att läsa snabbare och når

en högre måluppfyllelse. När eleven redan både läser och

skriver på datorn är det dessutom enklare att lära sig att

forma bokstäverna med penna eftersom eleven nu har en bild

av hur de skall se ur och en större motorisk färdighet.

Utvecklingsarbete inom Naturvetenskap och

teknik

Gävle är numera den tredje största kommunen inom NTA vid

en jämförelse med elevantalet i kommunen. Alla kommunala

grundskolor F-6 det vill säga 68 % av eleverna deltar i NTAarbetet.

För de äldre eleverna är andelen mindre, men även

här märks en ökning. 10 % av eleverna inom årskurs 7–9

deltar idag i NTA-arbetet. NTA hjälper pedagoger och elever

att komma igång med NO- och teknikundervisningen. Den

metod som lärs ut kan också användas inom andra ämnen.

Deltagande pedagoger har i utvärderingar gett de aktiviteter

som genomförts mycket positiv respons.

Sedan 2006 har Projekt NT 11 genomfört olika typer av aktiviteter

med målet att stärka intresset för naturvetenskap och

teknik i skolan samt hos barn och ungdomar i Gävle.. Inför

2009 budgeterades 100 000 kronor till ett utvecklingsstöd där

skolor och förskolor kan få medel till utrustning, litteratur eller

annat som utvecklar deras NT-arbete. Nästan alla pengar

har använts och de har fördelats på 31 enheter. Häcklinge förskola

jobbar med att klargöra vad en förskola med NT-profil

innebär och de har kommit på god väg med diskussioner på

personalmöten och studiedagar. Tillsammans med samordnaren

för mångkulturella medel, Skräddargårdens och Östers

förskolor inledde Projekt NT under hösten ett projekt vars

syfte var att undersöka huruvida arbete med naturvetenskap

och teknik påverkar barns språkutveckling. På grund av för

lite personella resurser var projektet dock tvunget att skjutas

på framtiden.

Förskolenätverken inom NT-projektet har kommit igång

bra med högt deltagande. En ny inbjudan kommer att göras

under våren 2010.

Projekt NT:s arbete börjar uppmärksammas utanför kommunens

gränser. Dels har projektledaren blivit tillfrågad om

föreläsningar, dels har förskolorna fått olika förfrågningar.

Olsbackagårdens förskola har tagit emot studiebesök från

Bollnäs kommun. Både Olsbackagården och Sofidalsgården/

Markhedens förskolor kommer att ha seminarier på teknikkonferensen

i Norrköping under våren 2010, liksom Bergby

Centralskolas högstadium.

Nationellt resurscentrum för fysik valde under 2009 att förlägga

ett pilotprojekt ”Naturvetenskap i förskolan” i Gävle.

Från förskolepersonalen i norra området har 18 personer deltagit

i projektet under hösten och därigenom fått ökade kunskaper

i hur man på ett enkelt men tydligt sätt kan synliggöra

naturvetenskap i vardagen. Projektet är slut och utvärderingarna

visar att pedagogerna kommer att fortsätta arbeta aktivt

och medvetet med dessa ämnen.

Projekt NT har under året också varit efterfrågat som boll-

15


plank vad gäller allt från materialinköp till lärande miljöer,

temaarbeten och förhållningssätt. Uppföljningen visar att

förskolor och skolor under året fått det stöd som de har efterfrågat.

Under 2010 kommer Projekt NT att fokusera mer

på skolan, vilket kommer att behövas då de nya kursplanerna

förväntas tydliggöra teknikämnet även i de lägre skolåren.

Förskolans nya läroplan innehåller också mycket naturvetenskap

och teknik, vilket kommer att bearbetas i nätverken

samt tillsammans med förskoleutvecklaren.

Arbetet med ansökan om medel från Erik Johan Ljungbergs

utbildningsfond pågick i början av hösten 2009. I mitten

av oktober gavs besked om att Gävle och Älvkarleby

kommun tillsammans med Högskolan i Gävle beviljats 8,4

miljoner kronor för 2010–2012. Projektet har det gemensamma

namnet TeknikerJakten. Från kommunstyrelsens medel

för särskilda utvecklingsinsatser beviljades i slutet av oktober

1 miljon kronor till Projekt NT för år 2010. Gävle kommuns

del av TeknikerJakten kommer i fortsättningen att benämnas

TENUM (Teknik, Entreprenörskap, Naturvetenskap, Utomhuspedagogik,

Matematik) och där ingår också kommunens

stora satsning på NTA.

Utbildning i utomhuspedagogik, natur och friluftsliv

för personal

Under åren 2006–2009 har 160 pedagoger deltagit i ovanstående

projekt. Projektet har varit en samverkan mellan Länsstyrelsen

i Gävleborgs län, Barn & Ungdomsförvaltningen,

Studiefrämjandet och Friluftsfrämjandet. Syftet har varit att

ge kompetensutveckling i natur och friluftsliv där utomhuspedagogiken

har satts i fokus. Pedagogerna ska sedan kunna

använda kunskaperna i sitt arbete med barnen. De deltagande

pedagogerna har kommit från förskolan och grundskolan

F-6. Årskurserna 7–9 har erbjudits att delta men det har varit

svårt att intressera dessa pedagoger för denna fortbildning.

Fortbildningen är en del i den folkbildning och kunskapsspridning

som ingår i kommunens övergripande arbete med

folkhälsa. Det främjar till friluftsliv i natur- och kulturmiljö.

Utomhusverksamheten möjliggör nya infallsvinklar på traditionella

ämnen och ger utrymme för fantasi, lek och glädje

i undervisningen. I utomhuspedagogik har alla vuxna en

mycket viktig roll som medupptäckare, medagerande, medundersökande

och medupplevare.

Utvärderingarna som deltagarna skrivit efter avslutad utbildning

visar att alla är mycket nöjda med upplägg, innehåll,

material, tempot i undervisningen och kursledare. Utvärderingarna

har också visat att kursen har gett kunskaper som

deltagarna direkt kan använda och ha nytta av i sitt arbete

med barnen/eleverna.

Under år 2009 har Barn & Ungdom Gävle tillsammans

med Sandvikens kommun, Mora kommun och Älvkarleby

kommun startat ett ämnesdidaktiskt nätverk för förskolan.

Kommunerna ingåri ett regionalt nätverk med fler kommuner

i regionen. Dettregionala nätverket ska i sin tur vara en

del av ett nationellt nätverk som styrs av Högskolan i Gävle,

Göteborgs universitet, Högskolan i Kristianstad och Luleå

tekniska universitet. Ansvarig för nätverket är Nationellt

16

Resurscentrum för Fysik. Syftet med nätverket är att förena

yrkespraktik och forskning. Tonvikten kommer att ligga på

lärande i naturorienterade kunskapsområden och matematik.

Skapande skola

Från Statens kulturråd har Gävle kommun fått ett bidraget

på 945 000 kr som ska användas under hösten 2009 och

våren 2010. Bidraget går till Gävle kommuns kommunala

7–9-skolor. Skapande skola är en del i det Kulturpedagogiska

programmet som är en kulturell samordningsutveckling

mellan förvaltningarna Barn och Ungdom, Kultur och Fritid

och Utbildning och Arbete. En viktig tanke med projektet är

genomföra insatser som främjar ungas eget skapande samt

insatser som långsiktigt ökar samverkan mellan skolan och

kulturlivet.

5.2 Arbetet i förskolan

En upptäcktsresa utan slut

Sedan 2003 har Barn- & ungdomsförvaltningen använt det

särskilda statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder inom

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner som

tillämpar maxtaxa (SFS 2001:161) för att ge pedagoger och

annan personal inom de berörda verksamheterna möjlighet

till förankring i förskolans läroplan, Lpfö98, i grundskolans

läroplan, Lpo94, samt i de Allmänna råd som styr delar av

verksamheterna.

Gävle har de senaste åren fått cirka 4,5 miljoner kronor per

år genom detta statsbidrag och hela summan har använts till

fortbildning. För grundskolans del har förvaltningen skjutit

till extra medel. Alla personalkategorier inom förskola (kommunal

och enskild) och skola har under åren deltagit i fortbildningen.

Fortbildningssatsningen har kallats En upptäcktsresa

utan slut och syftet har varit att fördjupa kunskapen om

uppdraget i läroplanerna samt att förankra värdegrunden i

förskolans och skolans vardag. Målet har varit att det lärande

som sker i leken och barnens vardag i förskolan, fritidshemmet

och skolan ska synliggöras och utvecklas. Fortbildningen

har byggt på diskussion, reflektion och värderingsövningar.

Projektet En upptäcktsresa utan slut avslutades vid årsskiftet

2009/2010. Statsbidraget kommer även fortsättningsvis att

användas till fortbildning men under andra former.

Upptäcktsresan 2009

En upptäcktsresa utan slut har år 2009 fortsatt med att ge all

personal i förskola, familjedaghem/pedagogisk omsorg, förskoleklass

och fritidshem möjlighet att gå en tredagars fortbildning

i pedagogisk dokumentation. Cirka 500 pedagoger

har deltagit under året. Syftet har varit att öka pedagogernas

förmåga att dokumentera och att kunna använda denna dokumentation

pedagogiskt för att på så sätt driva utvecklingen av

förskolornas verksamhet framåt.

En uppdragspedagog har på uppdrag av förskolechefer

funnits ute i förskolorna för att utifrån tidigare fortbildning

belysa olika delar av verksamheten. Uppdragen har under

året främst handlat om förskolans pedagogiska miljö som


ett led i arbetet med att ge barnen alla de möjligheter till

lärande och utveckling som de har rätt till. Uppdragspedagogens

observationer har följts av diskussioner, analyser och

reflektioner tillsammans med förskolans personal. Under

2009 arbetade uppdragspedagogen med huvudsakligen två

skolområden.

En nätverkssamordnare har under året fortsatt med att områdesvis

bygga nätverk med pedagogiska utvecklingsledare

från förskolorna. Nätverken har träffats 3–4 gånger/termin.

Att reflektera, analysera och ställa frågor som leder till utveckling

är fortfarande en positiv utmaning för nätverken.

Alla pedagoger i förskoleklass och fritidshem har under

2008 fått fyra fortbildningsdagar. Syftet har varit att stärka

deras respektive yrkesroller och tydliggöra förskoleklassens

och fritidshemmens verksamheter i samverkan med skolan.

Nätverk har även startats för fritidshem och förskoleklass.

Analys

Utbildningen i pedagogisk dokumentation har tagits emot

mer positivt under 2009 än tidigare år. Förväntningarna har

varit högre eftersom kollegors utbildning under 2008 har gett

ringar på vattnet och ett sug efter att veta mer. Den tydliga

kopplingen mellan utbildningen, nätverken och uppdragspedagogen

samt förstärkningen av ytterligare två halvtidsutbildare

har också varit en framgångsfaktor.

Precis som med utbildningen i pedagogisk dokumentation

så utvecklades nätverken i kopplingen med utbildningen.

Dessutom har tiden haft stor betydelse, nätverk behöver tid

för att utvecklas. Nätverken har haft en pedagogisk samordnare

i fem terminer, vilken under hela projekttiden har förberett,

lett och sammanfattat innehållet i nätverksträffarna.

Ytterligare en framgångsfaktor har varit att samordnaren under

senare delen av utbildningen i pedagogisk dokumentation

fungerat som utbildare på halvtid.

Syftet med uppdragspedagogens nya uppdrag under 2009

var att fungera som ett pedagogiskt stöd för förskolechef/

rektor. Starten av det försöket blev lite otydligt och syftet

blev inte riktigt förankrat hos cheferna. Här behövs bättre

planering inför och uppföljning av arbetet.

Bedömning

Alla Upptäcktsresans delar med de olika utbildningstillfällena

ger många insikter. Pedagoger på flera förskolor har börjat

dokumentera och många använder också dokumentationen

som underlag för reflektion. Många pedagoger vittnar om att

de i sina dokumentationer fått syn på nya sidor hos barnen

som man förut inte upptäckt. Pedagoger uttrycker också att

man har fått ny arbetsglädje genom Upptäcktsresan.

Pedagogisk handledning, tid för reflektion och fortsatta

diskussioner är av vikt för fortsatt utveckling. Här har uppdragspedagogens

insatser kommit till nytta. Likaså har också

Södra områdets anställning av en pedagogista 12 gett positiva

reaktioner i verksamheten. Att arbeta med pedagogisk dokumentation

ställer också krav på förändring av organisationen

i förskolan.

Nätverkens koppling till utbildningen i pedagogisk do-

kumentation har varit positivt för pedagogernas utveckling.

Man har här fått möjlighet att tillsammans reflektera över

medhavda dokumentationer.

Uppdragspedagogens arbete har under 2009 bidragit till

utvecklingen av den pedagogiska miljön i de förskolor som

fått del av hennes insatser. På vilket sätt det har bidragit till

ett pedagogiskt stöd till cheferna, är mera tveksamt och inte

utvärderat. Många vittnar om att förskolechefens stöd är av

stor vikt vid utvecklingsarbete i förskolan.

Föräldraenkät 2009

Syftet med den brukarenkät som genomfördes våren 2009

var att ge en Gävlebild och en bild per skolområde, att försöka

fånga föräldrars åsikter om vad som är kvalitet i förskolan

och undersöka vilket ”betyg” föräldrarna ger till verksamheten.

I de fall där vi ser att föräldrarna inte tycker att

kvaliteten på verksamheten är bra får vi i enkätresultaten ett

material för förbättringsåtgärder att jobba vidare med både

på central nivå och på områdesnivå. Vi kan se vilka frågor

som behöver lyftas fram för diskussion i områdesgrupper, i

förvaltningsledning och/eller på politisk nivå. Gävlebilden

kan också fungera som jämförelsematerial och spegla dels

de enkätresultat som finns för verksamheten i skolområdet

men också de riksomfattande enkäter som görs om förskoleverksamhet.

Förskolor kan också sätta egna föräldraenkäter i

relation till Gävlebilden.

Resultatet av enkäten visar, liksom tidigare enkäter gjort,

att föräldrarna sammantaget ger förskoleverksamheten i

Gävle ett mycket gott betyg. Av de inkomna svaren har 7,3

% besvarats av föräldrar med barn i familjedaghem, 5,9 %

av föräldrar med barn i enskild förskola och 86,8 % av föräldrar

med barn i kommunal förskola. Siffrorna motsvarar

ganska väl den fördelning som gäller för antalet barn i förskola

respektive i familjedaghem dock med någon övervikt

för svarande från familjedaghemmen. 13,5 % av enkäterna

har besvarats av föräldrar vars barn har annat modersmål än

svenska. Våren 2009 hade cirka 9 % av de inskrivna barnen i

Gävles förskoleverksamhet ett annat modersmål än svenska.

12 Pedagogistans roll är att hjälpa både förskolechef och pedagoger att hålla

den pedagogiska reflektionen och utvecklingen vid liv. Pedagogistorna i

Gävle har fått sin utbildning på Reggio Emilia Institutet i Stockholm.

17


Tabellen visar det totala resultatet för några påståenden i den

senaste enkäten och den andel svarande som gett svaren ”instämmer

helt” och ”instämmer delvis”.

PÅSTÅENDE

På vår förskola/

hos vår dagbarnvårdare … 2005 2007 2009

kan vi tryggt lämna vårt barn

känner vi förtroende

92,8 96,6 94,3

för personalen 94,4 96,2 95,2

bryr man sig om mitt barn 94,0 96,1 94,9

trivs vårt barn 95,3 97,5 96,0

är barngruppen lagom stor 36,3 49,9 44,3

Resultaten för enskilda förskolor och för familjedaghemmen

är i de flesta frågor bättre än för den kommunala förskolan.

Vad detta beror på kan man spekulera i men en stor

bidragande orsak torde vara storleken på verksamheterna.

Familjedaghem och de flesta enskilda förskolor är små enheter

där föräldrarna känner alla och där verksamheten är

mer överskådlig. Att många föräldrar också gjort positiva val

till familjedaghem och enskild förskola spelar säkert också

roll. Personalens val att arbeta i en enskild förskola eller ett

familjedaghem har också spelat in. Resultatet på föräldraenkäten

är dock gott för all verksamhet.

Barngruppernas storlek är en viktig föräldrafråga. I tabellen

ovan ser man att betygen för år 2007 är bättre i samtliga

frågor än betygen för åren 2005 och 2009. År 2007 var antalet

barn per avdelning lägre än de båda andra åren. I betygen

och i de svarandes kommentarer kan man se att inställningen

till de stora barngrupperna smittar av sig på många frågor.

Kommentarerna kring trygghet, trivas och ha roligt samt lokaler

och miljö handlar också till del om att det inte fungerar

på grund av att det är för stora barngrupper eller för många

barn per vuxen. Även i familjedaghemmen kan denna oro

finnas vid sjukdom då dagbarnvårdarna tar hand om varandras

barn och även vid den gruppverksamhet som förkommer

någon eller några gånger i veckan.

En viktig del i efterarbetet med enkäten har varit att titta

på frågor som har fått enstaka negativa svar. Om man som

förälder till exempel helt förnekar att barnet blir väl mottaget

vid lämning, vilket fem föräldrar har svarat, eller att fem

föräldrar upplever att barnet inte får stöd på det sätt som hon/

han behöver så är allvarligt. Genom kommentarerna framgår

18

det att det bland annat beror på många vikarier, att barnet är

beroende av att någon/några speciella vuxna finns där när

de kommer och att förskolan saknar rutiner som gör att det

känns välkomnande.

Brukarundersökningen visar att det är viktigt med fortsatt

information om och diskussion kring förskoleverksamhetens

innehåll och mål. Detta gäller både inom personalgruppen

och med förskolans föräldrar, och ansvaret delas av verksamheten

och förvaltningen.

Närvaromätningar 2009

På uppdrag av Barn & Ungdoms ledningsgrupp gjorde kvalitetsgruppen

under vecka 42, 2008 samt vecka 8 och vecka

12, 2009 närvaromätningar på kommunala förskolor i Gävle.

Förskolorna fick då lämna uppgifter utifrån de scheman som

föräldrar lämnat in för vecka 42 respektive vecka 12. Dessutom

lämnade 15 förskolor in uppgifter om verklig närvaro för

vecka 8. Dessa mätningar kompletterades av intervjuer med

förskolecheferna under maj och juni 2009. Alla förskolans

inskrivna barn finns med i underlaget, även barn i allmän förskola,

barn till föräldralediga och barn på specialavdelningar.

De enskilda förskolorna finns inte med i undersökningen. Inlämnade

uppgifter har sammanställts för att ge en Gävlebild

för respektive vecka de aktuella veckorna.

I Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan,

Skolverket 2005, beskrivs under kapitlet Förutsättningar en

rad punkter som kommunen bör ta hänsyn till för att i möjligaste

mån ge likvärdiga förutsättningar för kvalitet i förskolornas

verksamhet. Man skriver bland annat att

”Kommunen bör redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek

och gruppsammansättning har anpassats till behoven i olika

förskolor samt kunna visa hur hänsyn har tagits till faktorer

som barns ålder och kön, behov av särskilt stöd, andelen barn

med annat modersmål än svenska, kontinuiteten i barn- och

personalgrupp, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns

beskaffenhet, upptagningsområdets sociala karaktär,

barnens närvarotider”.

De aktuella mätningar har gjorts dels för att se hur skillnaden

ser ut mellan det anmälda behovet och det verkliga

nyttjandet av platser och dels för att ge underlag till diskussioner

kring resursfördelning. Hur samverkar viktning och

barnens närvaro? Vilka möjligheter/svårigheter skapar denna

samverkan? Intervjuerna med förskolornas chefer under maj

och juni hade också som mål att försöka se hur ovan nämnda

faktorer i de allmänna råden påverkar förskolornas möjlighet

att kunna erbjuda en likvärdig förskola med hög kvalitet.

Tabellen visar resultatet från de tre mätningar som gjordes

2008 och 2009

6.30–8.00 8.00–9.00 9.00–14.00 14.00–17.00 17.00–18.30

Behov av närvaro

i % vecka 42

Behov av närvaro

42 61 85 66 4

i % vecka 12

Verklig närvaro

i % vecka 8

42 59 83 62 4

(vecka 21, 2005) 23 (34) 38 (53) 68 (75) 48 (57) 2 (2)


Tidigare mätningar gjorda med barnens schema som grund

har visat att behovet av omsorg mitt på dagen varierar mellan

77 % och 89 % när man tittar på den totala Gävlebilden.

Mätningarna veckorna 42 och 12 ger en enhetligare bild då

83–85 % av barnen har behov av omsorg 9.00–14.00. Tidigare

mätning av barnens verkliga närvaro har visat sig vara

ca 75 %. Om man bortser från de nu aktuella mätningarna så

gjordes den senaste mätningen vecka 21, 2005. Siffror från

denna mätning visas i parenteserna ovan.

Skillnaden mellan föräldrars behov av förskoleverksamhet

och verklig närvaro är större i mätningarna under våren

2009 än tidigare gjorda mätningar. Låga närvarosiffror under

vecka 8 har bland annat förklarats med hög sjukfrånvaro

och inskolning av barn på några av de aktuella förskolorna.

Noteras bör också att mätningen 2005 var en totalmätning

där alla förskolor deltog medan mätningen vecka 8 innefattar

siffror från 15 förskolor, vilket till del kan förklara skillnaden

i resultat.

Variationen är stor mellan förskolor och inom tidsintervall vad gäller behov av omsorg. Nedanstående tabell visar siffror för

den/de förskolor som har den lägsta respektive högsta efterfrågan på omsorg under de olika tidsintervallerna under vecka 42

respektive vecka 12.

Behov 6.30–8.00 8.00–9.00 9.00–14.00 14.00–17.00 17.00–18.30

%

Min närvaro V 42/v 12 0/14 31/29 64/54 34/34 0/0

%

Max närvaro V 42/v 12 74/80 89/87 97/97 90/86 10/16

Vid de genomförda intervjuerna efterfrågade flera förskolechefer

en större tydlighet i resursfördelningssystemet. Hur

mycket mer/mindre pengar får jag till min förskola jämfört

med en medel- eller normalnivå? Om detta blir tydligt så

kan man också ställa krav på förskolecheferna att de årligen

ska kunna beskriva vad man använder de extra resurserna

till och varför det är nödvändigt att få dessa extra resurser

till förskolan. Beskrivningen ska naturligtvis ha sin grund

i läroplanens uppdrag och tankar om en likvärdig förskola.

I samma anda ska de förskolor som får mindre resurser än

medel- eller normalnivå kunna beskriva vilka konsekvenser

man som chef och personal kan se av detta.

Bedömning

Det finns i dag många frågetecken och mycket diskussioner

både bland personal och bland föräldrar vad gäller resurser

och hur tilldelningen av pengar påverkar verksamheten

i förskolorna. Skolverket har i en ny rapport 13 påpekat att

kommunerna i dag ofta är försiktiga när de fördelar

resurser mellan skolor och förskolor. Man säger att

”det som krävs av varje kommun är att det finns en

medveten modell för resursfördelningen, som värderar

de lokala förutsättningarna och behoven och som följs

upp och granskas i förhållande till de insatser och resultat

som verksamheterna åstadkommer”. Man säger

vidare att ekonomiska resurser är en förutsättning för

goda resultat och då framförallt för de yngre barnen

och barn med en mindre gynnsam socioekonomisk familjebakgrund

men att det viktigaste är hur resurserna

används. Här skulle ett uppföljningssystem som skissades

ovan kunna ge bilder av hur resursfördelningen

påverkar förskolorna möjlighet att ge barnen det som

13 Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? Rapport 330, 2009

de har rätt till enligt uppdraget i läroplanen. Förhoppningsvis

skulle också dessa bilder tydligare visa på vad

som behövs och vad som görs på våra förskolor och på

så sätt ge både föräldrar, personal och huvudmannen

svar på många frågor. (Ett nytt resursfördelningssystem

infördes i januari 2010. Detta kommer att utvärderas i

juni samma år.)

Nätverket Väl mätt 14

Gävle kommun deltog under hösten 2009 i ett jämförelseprojekt

med sju andra kommuner under ledning av Sveriges

Kommuner och Landsting (SKL). Uppdraget var att hitta vägar

att göra jämförelser av kommuners förskoleverksamhet

ur ett medborgarperspektiv. En rapport lämnades till SKL i

december 2009. Rapporten har redovisats för Kommunstyrelse

samt Barn- och ungdomsnämnd. Resultatet av arbetet

i nätverket blev flera goda idéer om hur man kan utveckla

verktyg för jämförelser. Kommunerna bidrog med egna erfarenheter

och goda exempel. Bland annat gjordes en gemensam

närvaromätning och förskolecheferna i de åtta kommunerna

gjorde en självskattning av den egna verksamheten

utifrån valda delar av BRUK 15 . Resultatet av självskattningen

visade att Gävles förskolechefer skattade sig

något lägre än övriga kommuners chefer inom de flesta

områden som var aktuella. Detta behöver bearbetas och

diskuteras i förskolechefsgruppen under 2010.

Ett exempel från rapporten:

14 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet. Ett samarbete mellan SKL,

RKA och Finansdepartementet. En rapport finns på Barn och Ungdoms interna

informationssida på Ankaret.

15 Skolverkets självvärderings- och bedömningsmaterial.

19


Diagram 4.

I diagram 4 har förskolecheferna tagit ställning till följande påståenden:

• Förskolan har en likabehandlingsplan som behandlar såväl det förebyggande arbetet som vilka åtgärder som skall vidtas

då diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn inträffar, samt hur åtgärderna följs upp.

• Vi tar alla signaler rörande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn på allvar oavsett om

kränkningen utförts av förskolans personal eller av andra barn.

Yrkesroller

Utifrån propositionen ”Kvalitet i förskolan” 2004/05:11 och ett samarbetsprojekt mellan Kommunal och Lärarförbundet kallat

”Den nya förskolan – med kvalitet i fokus” genomförde Kommunal Gävleborg och Lärarförbundet under året workshops med i

stort sett alla förskolor i Gävle. Workshopen har syftat till att inspirera till fortsatt dialog i det ordinarie arbetslaget. Yrkesroller

och uppdraget i förskolan har diskuterats.

På uppdrag av förvaltningschefen och i samverkan har en referensgrupp bestående av fackliga representanter och förskolechefer

arbetat fram ett arbetsmaterial för det fortsatta arbetet samt tagit fram uppdragsbeskrivningar för barnskötare och

förskollärare.

En enkät till förskolecheferna visar att man ute på förskolorna har haft fortsatta diskussioner kring yrkesrollerna. Hälften av

förskolorna har arbetat med frågorna i arbetsmaterialet. Ytterligare stöd behövs dock till cheferna i de fortsatta diskussionerna

och man anser också att de fackliga organisationerna behöver ge medarbetarna stöd i detta. På många håll har diskussionerna

upplevts som svåra då det lätt ha kommit att handla om personer i stället för roller. Diskussionerna har till del varit en bra

förberedelse för det som kommer i en förändrad läroplan gällande förskollärarnas utökade ansvar.

Utbildning av personliga assistenter till barnskötare

Kommunstyrelsen beslutade 2008-03-18 att ansvaret för att tillgodose behovet av stöd till barn och ungdomar med funktionshinder

i förskola och skola, skulle föras över från Socialtjänsten till Barn & Ungdom med verkställighet 2008-07-01. Som en

följd av detta genomgick 17 före detta personliga assistenter i Gävle kommun under hösten 2009 en tio veckor lång utbildning

till barnskötare. Utbildningens mål var att öka deltagarnas kompetens gällande förskolans uppdrag. Syftet var att utveckla de

kunskaper och färdigheter som behövs för arbetet som barnskötare i förskola och fritidshem, samt att stimulera till fortsatt

lärande. Detta var inte minst viktigt eftersom arbetsuppgifterna utifrån det förändrade uppdraget inte enbart kommer att vara

inriktade på att ge stöd till funktionshindrade barn, utan även omfatta arbete i barngrupp. Utbildningen koncentrerades kring

följande delar: Förskolans värdegrund/Normer och värden, Förskolans uppdrag, Måluppfyllelse samt Samverkan skola och hem

Uppföljning och utvärdering visar att deltagarna är mycket nöjda med alla delar av utbildningen och tycker sig ha stor nytta

i det dagliga arbetet i förskolan av det som behandlats under utbildningen. Under våren 2010 sker uppföljningsträffar en gång

i månaden.

20


Kvalitet i förskolan – en analys

Citaten nedan är hämtade från Skolverkets lägesbedömning

2009 och är ett försök att visa på svårigheten i att bedöma

förskolors resultat och kvalitet utifrån siffror och lätt insamlad

fakta. Det värderingsinstrument som använts i nedan

beskrivna forskning kräver insatser i tid vad gäller observationer,

dokumentation, reflektioner och analyser både från

personalen på förskolan och från personer utanför förskolan

för att man ska kunna belysa kvalitet i förskolan utifrån olika

perspektiv.

”Enligt en forskningsstudie om förskolan som miljö

för lärande 16 har kvalitetsskillnaderna mellan olika

förskolor ökat. Enligt studien har förskolor med hög

kvalitet ytterligare förfinat sitt arbete, medan det har

blivit en kvalitetsförsämring i förskolor med låg kvalitet.

Studiens resultat styrker resultat från tidigare

forskning som visar att variationen i kvalitet är betydande

mellan svenska förskolor. Variationen återfinns

såväl i förskolornas övergripande kvalitet som inom

olika delområden och i enskilda kvalitetsaspekter.

Forskarna bedömer utvecklingen mot ökade kvalitetsskillnader

som oroande med tanke på att förskolan är

en demokratisk rättighet för barn och familjer.”

”Förskolornas kvalitet bedömdes med ett internationellt

utprövat utvärderingsinstrument som anpassats

till svenska förhållanden 17 . I förskolor som enligt studien

har hög kvalitet var verksamheten mål- och lärandeorienterad

på ett annat sätt än i de övriga förskolorna

enligt det kvalitetsmått som definierats i studien.

På förskolor med hög kvalitet bedömdes omsorg, lek

och lärande vara integrerade på ett sådant sätt att barnen

gavs möjlighet att utveckla kunskap i relation till

läroplanens målområden. I förskolor med bedömd

hög kvalitet med barncentrerade och lärarorienterade

miljöer fanns en stark betoning på respekt, barns rätt

och ambition att möta barns perspektiv. De barn som

gick på förskolor som hade hög bedömd kvalitet löste

i större utsträckning än andra förskolor de uppgifter i

matematik samt i språk och kommunikation som forskarna

gav barnen. Totalt har 38 förskolor besökts. Av

16 Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson. E. (2009)

Barns tidiga lärande, en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för

barns lärande. Göteborgs universitet.

17 Förskolans kvalitet och barns lärande har inom olika innehållsområden

studerats utifrån åtta delstudier som är länkade till varandra.

Delstudierna är: Extern utvärdering med hjälp av en version av

Early Childhood Enviroment Rating Scale (ECERS) anpassad till

svenska språket, kulturen och intentionerna med förskolan, självvärdering

med hjälp av ECERS, föräldrars attityder till förskolan,

lärarnas attityder till förskolan, barns lärande inom grundläggande

matematik, språk och kommunikation, samspel och andraspråk. Den

reviderade versionen av ECERS som användes i studien innefattar

värderingar, innehåll, aktiviteter för barns lärande och utveckling

enligt läroplanens intentioner.

de undersökta förskolorna bedömdes 10 ha hög kvalitet,

19 ha god kvalitet och 9 ha låg kvalitet”.

”Att kvaliteten över tid har höjts ytterligare i förskolor

med hög kvalitet medan kvalitetsförändringarna är

små eller inga i förskolor med låg kvalitet kan, enligt

studien, tolkas som att läroplanen har haft betydelse

i förskolor där det redan finns kunskap att förstå dess

förändrade innebörd för uppdraget. En slutsats från

forskningsstudien är att det krävs omfattande kompetensutveckling

för att generellt höja kvalitetsnivån i

förskolan.”

Från ovan nämnda forskningsstudie är följande citat hämtat:

”Tre olika lärandemiljöer har identifierats som kan knytas till

kvalitetsaspekter: Särskiljande och begränsande miljöer (låg

kvalitet), Barncentrerade förhandlingsmiljöer (god kvalitet)

och Utmanande lärandeorienterande miljöer (hög kvalitet)”.

I en nyligen utkommen bok ”Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet”

skriver forskningsstudiens författare, Sonja Sheridan

och Ingrid Pramling Samuelsson, följande:

”Kan man som lärare göra ett professionellt arbete

om man inte har kunskap om barns lärande och utveckling

i mer generella termer? Verksamheter av

hög kvalitet utmärks av att lärare har kunskap i att

observera, analysera och bedöma barns kunnande

samt möter och utmanar barn i deras lärprocesser. Att

utvärdera verksamheten innebär att få klart för sig på

vilket sätt det man gjort i praktiken tillsammans med

barnen har bidragit till barnens lärande. Det är här dokumentationen

och tidigare kartläggning av barnens

kunnande kommer till nytta.”

Det finns ingen anledning att tro att det ser annorlunda ut i

förskoleverksamheten i Gävle än den som redovisas i rapporten

ovan. Vid tillsynsbesök på förskolorna och i enheternas

kvalitetsredovisningar visar det sig att Upptäcktsresan och

andra fortbildningssatsningar har gett mycket men på olika

sätt för olika förskolor och pedagoger. I många verksamheter

har fortbildningen varit ett sätt att komma igång med pedagogiska

diskussioner. Andra har fått bekräftelse på att man är

på gång och på rätt väg och har fått med sig tankar och idéer

för att komma än längre. Några förskolor visar också upp en

frustration som grundar sig i att man vill ha en utveckling

men att man av olika anledningar inte lyckas komma igång

eller komma vidare.

Vi kan se att läroplanen på många ställen har blivit ett

vardagsverktyg och att den i mycket större utsträckning finns

med i förskoleverksamheten vid planering, reflektioner och

i pedagogiska diskussioner, men också när man informerar

föräldrar om vad som händer och varför man gör det man

gör. Genom läroplanen har förskolorna fått en starkare betoning

på barns lärande och det finns en större fokusering på

barns individuella utveckling.

21


Pedagogisk dokumentation hjälper pedagogerna att se, men det är viktigt att bedömningen av vad som behöver göras hamnar

hos verksamheten och inte på barnen. Tid för reflektion har visat sig vara ett bra verktyg för utveckling. Likaså handledning

och stöd i tanke och diskussion från någon som normalt inte finns med i verksamheten. Ett bra utvecklingsarbete kräver starka

chefer. I alla sammanhang där förskoleverksamheten i Gävle diskuteras och utvärderas betonas chefernas viktiga roll. Förskolechefen

är den som måste ge förutsättningar, ställa krav, ha en egen idé och tanke om verksamhetens utveckling, men också den

som ska hålla igen när det går för fort, den som ska plocka ner idéerna till verkligheten i förskolans barngrupper. Det är av vikt

att cheferna i sin tur får stöd i detta och att chefer får delta i planering av centralt utvecklingsarbete som berör den egna enheten.

5.3 Arbetet i grundskolan

Målsättning i verksamhetsplanen för Barn- och ungdomsnämnden:

”Barns och elevers studieresultat ska förbättras. Ambitionen ska vara att undervisningen ska resultera i att en ständigt

ökande andel av eleverna når de nationella målen. För grundskolans del innebär detta att meritvärdet och andelen behöriga

till gymnasieskolan ska öka i åk 9. Men även resultaten i lägre åldrar ska fokuseras och vara styrande för utvecklingen.”

Statistik

På huvudmannanivå är det viktigt att ha tillgång till tillförlitlig statistik. Idag är det svårare att analysera den än det var tidigare

trots att tillgången på statistik har ökat. Vi har tillgång till omfattande egen statistik, men det är Skolverkets som är den officiella

i sammanhanget och ligger till grund för nationella jämförelser. Skolverkets databaser innehåller en mängd statistiska

uppgifter, men uppgifterna kan ibland vara svårtolkade då underlaget inte alltid är det samma. För vissa statistikuppgifter ingår

de fristående skolorna i kommunsiffrorna 18 medan de för andra uppgifter är exkluderade 19 . I Gävle strävar vi efter att alla elever

ingår i den statistik som vi själva tar fram oavsett om de går i kommunala eller fristående skolor. Detta gäller betygsstatistik,

nationella prov, andra kunskapsbedömningar och enkätsammanställningar. Det så kallade Gävlevärdet ska alltid bygga på alla

kommunens elever. I vissa fall kan vi göra jämförelser mellan elever som går i de kommunala skolorna och i de fristående. Då

finns statistik uppdelad på respektive grupp.

Elevantal i kommunala och fristående skolor

Läsåret 2009/10 gick 11 procent av grundskoleeleverna i en fristående skola. Variationerna mellan kommunerna är dock stor.

I nästan 65 procent av alla kommuner är andelen elever i fristående skolor 5 procent eller mindre. Knappt 70 procent av eleverna

i fristående grundskolor bor i en kommun i något av de tre storstadsområden. I Gävle kommun är andelen 18,4 procent

innevarande läsår.

18 SIRIS betygsstatistik per ämne

19 SALSA

22


Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling

För utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling

används i grundskolan de nationella proven för

åk 3, 5 och 9 samt diagnostiskt material och andra utvärderingsmaterial.

Barn & Ungdom samlar årligen in uppgifter

om måluppfyllelse i de behörighetsgivande ämnena 20 även

på individnivå i åk 2, 3, 5 och 7. I år har även uppgifter om

måluppfyllelsen i alla övriga ämnen samlats in på individnivå.

Ett viktigt syfte med rapporteringen är att förvaltningen

ska få en god överblick över vilka elever som är i riskzonen

för att inte uppnå målen. Genom att eleverna rapporteras på

individnivå går det att följa upp om de elever som är i behov

av stöd verkligen får den hjälp de har rätt till, bland annat

genom att undersöka om åtgärdsprogram upprättats.

Måluppfyllelsen för de tidigare skolåren

Årets samlade lärarbedömning för åk 2 i svenska visade att

85 % av eleverna kommer att uppnå målen i åk 3. I matematik

bedömdes att 86 % av eleverna kommer att uppnå målen.

Den prognos som lämnats i åk 2 visar på en lägre måluppfyllelse

jämfört med tidigare år. I år har de nya målen för åk 3

funnit som stöd vid bedömningen. Tidigare år har bedömningen

i åk 2 genomförts mot målen för åk 5, något som

upplevt som osäkrare eftersom målen känts avlägsna.

Prognos åk 2

Kommer sannolikt Kommer sannolikt att

inte att uppnå målen uppnå målen för

åk 3 i % åk 3 i %

Svenska

FLICKOR 11 89

POJKAR 19 81

Matematik

FLICKOR 5 85

POJKAR 13 87

Måluppfyllelse i åk 3

Bilden av måluppfyllelsen i åk 3 är helt ny och följaktligen

finns det inga värden att jämföra resultatet mot. Andelen

elever som bedömdes ha uppnått målen för åk 3 var 83 % i

både svenska och matematik Resultatet ligger på ungefär på

samma nivå som måluppfyllelsen i åk 5 har gjort de senaste

åren.

Andel i % som Andel i % som

inte uppnått målen uppnått målen

för åk 3 . för åk 3 .

Svenska

FLICKOR 12 88

POJKAR 23 77

Matematik

FLICKOR 16 84

POJKAR 18 82

20 Engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk

Måluppfyllelse i svenska, engelska och matematik

i åk 3

Måluppfyllelsen i de behörighetsgivande ämnena ligger ungefär

på samma nivå som tidigare år. I svenska och matematik

har resultatet blivit något bättre jämfört med föregående

år. I engelska ser vi en försämring av resultatet. Hur står sig

resultatet i Gävle i en nationell jämförelse? I Gävle är redovisningen

i åk 5 inte liktydig med resultaten på de nationella

proven utan ska ge en samlad bild av elevernas måluppfyllelse.

Måluppfyllelsen i åk 5 (Gävle totalt)

Ämne Andel elever i%

Bild 99

Engelska 84

Hem- och konsumentkunskap 99

Idrott och hälsa 93

Matematik 86

Musik 98

Naturorienterande ämnen 97

Samhällsorienterande ämnen 94

Slöjd 97

Svenska 86

Teknik 99

Kommentar: Resultatet i åk 5 visar på en god måluppfyllelse

i de flesta ämnen förutom i de behörighetsgivande ämnena.

En viss skillnad framkommer mellan skolorna även i andra

ämnen. Idrott, slöjd och SO är några ämnen där det behövs

en fördjupad analys för att ta reda på varför det finns s stora

skillnader mellan skolorna i måluppfyllelse.

Måluppfyllelsen i åk 7

Det är i stort sett lika stor andel av elever som inte bedöms

klara målen för åk 8 jämfört med tidigare årskullar av elever.

kommunal nivå är inte skillnaden så stor mellan bedömningen

i åk 7 och resultatet i åk 5. En bedömning lämnas av

lärarna i svenska, matematik och engelska över vilka elever i

åk 7 som bedöms nå de lokalt fastställda målen för skolår 8.

Bedömningen sker på vårterminen i samband med sportlovet.

Årets sammanställning visar att 85 % av eleverna bedöms

nå målen i engelska, 82 % i matematik och 85 % i svenska.

Hur ska detta resultat tolkas? En tolkning är att kunskapsutvecklingen

inte varit tillräckligt bra för en stor grupp elever

mellan åk 5 och 7. En annan tolkning är att kravnivåerna

mellan dessa årskurser inte är harmoniserade, vilket påverkar

resultatet. Den fortsatta kunskapsutvecklingen för eleverna

i de behörighetsgivande ämnena är däremot mycket god.

Nedanstående diagram visar exempel på detta. Det är kunskapsutvecklingen

i de tre behörighetsgivande ämnena för de

elever som slutade grundskolan vårterminen 2009.

23


Longitudinella uppföljningar

Jämföresle av prognos i åk 7 och slutbetyg åk 9

Elever födda 1993

ENGELSKA MATEMATIK SVENSKA

SKOLA åk 7 åk 9 åk7 åk9 åk7 åk9

Bergby Centralskola 84 98 90 98 96 100

Milboskolan 79 98 79 91 88 95

Stigslunds skola 89 98 85 98 96 98

Stora Sätraskolan 76 92 69 91 86 98

Nynäs Montessori 73 100 61 89 73 100

Stenebergsskolan 61 90 53 90 61 69

Källmurskolan 90 94 93 94 92 97

Lillhagsskolan 86 98 86 97 80 99

Solängsskolan 92 97 88 97 92 98

Sörbyskolan 82 87 74 86 86 93

Sofiedalskolan 86 92 81 81 83 90

Lyftet 100 90 100 95 100 95

Engelska skolan 100 100 85 100 96 100

Prolympia 81 94 90 97 87 97

Gävle 86 95 81 93 88 96

Kommentar: Resultatutvecklingen från åk 7 till åk 9 i matematik

har varit bättre än utvecklingen för engelska och svenska.

Ett sämre utgångsläge gör att matematiken inte kommer

upp i samma måluppfyllelse i slutbetyget som de övriga två

ämnena.

Betygsresultat årskurs 9

Kommentar: Betygsresultatet för de kommunala skolorna i Gävle har förbättrats betydligt de senaste åren jämfört med kommungruppen

större städer. I denna statistik är de fristående skolorna borträknade.

Betygsskillnaden är stor mellan olika skolor i Gävle.

En högst bidragande orsak till stora betygsskillnader mellan olika skolor är att sent anlända elever 22 går på några av de kommunala

grundskolorna. Även dessa elevers betygsresultat räknas in i skolans betygsstatistik.

24

Antal elever Genomsnittligt Andel elever Andel elever Andel elever

meritvärde behöriga till som nått målen som saknar betyg

nationellt program i alla ämnen i alla ämnen

Kommunala skolor i Gävle 1 010 198,1 88,1 75,5 1,6

Samtliga skolor i Gävle

Kommungruppen

1 228 203,3 89,4 77,6 1,5

större städer21 28 383 206,7 87,5 76,1 1,3

Riket samtliga huvudmän 119 042 209,6 88,8 77,0 1,2

Slutbetyg Skola med lägst meritvärde Skola med högst meritvärde Differens i meritvärdespoäng

2006 154 251 97

2007 177 231 54

2008 165 237 72

2009 173 243 70

21 Större städer (27 kommuner) Kommun med 50 000 -200 000 invånare

samt en tätortsgrad överstigande 70 procent (procent av befolkningen i kommunens

tätort)

22 Inflyttade till Sverige under de senaste fyra åren


SALSA

Skolverket redovisar årligen SALSA-värden för rikets alla kommuner och skolor. I SALSA presenteras ett förväntat betygsresultat

när viss hänsyn tagits till skolornas/kommunernas elevsammansättning. Skillnaden mellan det förväntade värdet och det

faktiska betygsvärdet, ”residualen”, redovisas för Gävles skolor i nedanstående tabeller.

Kommentar: Stenebergsskolan, Bergby Centralskola och Prolympia är skolor som avsevärt överträffar de förväntade betygsresultaten

för båda betygsmåtten. Antalet skolor som överträffar de förväntade resultatet har ökat för betygsmåttet ”uppnått

målen” det vill säga hur stor andel av eleverna som har ett fullständigt slutbetyg. I året SALSA-statistik är det 9 skolor som

överträffat det förväntade värdet jämfört med förra året då endast 5 skolor överträffade det förväntade värdet. På kommunnivå

uppnår Gävle inte de förväntade SALSA-värdet i någon av betygsparametrarna. Observera att kommunvärdet endast baseras

på de kommunala skolorna i Gävle.

25


Skillnader mellan flickor och pojkar

Flickor har bättre resultat i skolan. Skillnaden i resultat syns redan i de tidiga åldrarna. I de nationella ämnesproven för år 9

är skillnaden i resultat störst i delproven läsförståelse, skrivande förmåga i svenska/svenska som andraspråk och skrivande

förmåga i engelska. I samtliga delprov är det en större andel flickor än pojkar som når målen på proven.

När det gäller betygsresultatet för 2009 följer Gävle i stort sett samma mönster som för riket. Rikssiffrorna visar att det endast

är i idrott och hälsa som flickorna har lägre måluppfyllelse än pojkarna. Andelen flickor som saknat betyg i ämnet har under

flera år varit betydligt högre i Gävle än för riket. I år har andelen flickor utan betyg minskat och de ligger på samma nivå som

pojkarna i Gävle. I en jämförelse med riket är måluppfyllelsen för pojkarna i Gävle lägre i alla ämnen. Särskilt stora skillnader

finns i NO-ämnena, bild och musik. Här är det en avsevärt högre andel av pojkarna som inte når målen i Gävle. För flickorna

är läget betydligt bättre. Det finns flera ämnen där måluppfyllelsen är högre än i riket som helhet. De bästa resultaten finner vi

i religion, engelska och teknik. När det gäller MVG-betyg har flickorna en högre andel i samtliga ämnen förutom i idrott och

hälsa samt teknik. Skillnaden mellan könen är också mycket stora i bild och hemkunskap.

Betygsutveckling med tiden – Trender i Gävle

Eleverna i Gävle kommun utgör 1 procent av det totala elevunderlaget i Sverige. I de flesta ämnen stämmer vår betygsstatistik

väl överens med statistiken för hela riket. Det finns några undantag. I engelska når en högre andel elever målen jämfört med

riket. I samhällskunskap, biologi, idrott, teknik och slöjd är i år andelen som når målen lägre. Ämnet teknik har legat sämre till

under många år. På nationell nivå är slöjd ett av de ämnen där de flesta elever har nått målen. I Gävle har eleverna numera en

högre måluppfyllelse i flera andra ämnen än i slöjd.

26


Nationella ämnesprov

Årskurs 5

GÄVLE RIKET

Andel som Andel som ej Andel som Andel som Andel som ej Andel som

nått kravnivån nått kravnivån ej deltagit nått kravnivån nåt kravnivånej deltagit

Ämne Delprov

Engelska Samtala/tala 87,7 8,4 3,9 86,3 7,6 6,1

Engelska Lyssna/förstå (skriva) 83,9 12,3 3,8 83,5 12,3 4,3

Engelska Läsa/förstå (skriva) 88,5 8,2 3,3 85,8 7,8 6,4

Engelska Skriva 90,4 5,6 4,0 88,1 7 4,9

Matematik Miniräknare, räknesätten 92,6 5,3 2,1 91,3 5,2 3,6

Matematik Längd, area, skala 85,1 12,5 2,3 82,1 12,9 4,9

Matematik Tid, statistik 92,6 5,5 1,9 89,7 5,6 4,7

Matematik Räknemetoder 86,8 10,6 2,7 84,6 10,4 5

Svenska Läsa, förstå litterär text 90,6 8,1 1,3 87,4 9,6 3

Svenska Läsa, förstå sakprosa 93,2 5,3 1,5 91,3 5,6 3

Svenska Skrivuppgift, berättande 90,1 8,2 1,7 86,1 9,1 4,8

Svenska Skrivuppgift, förklarande 90,1 8,0 1,9 85,9 8,7 5,4

Svenska Läsa, samtala 96,0 1,9 2,1 86,1 2,3 11,6

Kommentar: Resultat för de nationella ämnesproven fanns i år för första gången tillgängliga i statistiken från Skolverket. Resultat

fanns för kommunen som helhet samt för varje skola. Tolkningen av resultatet försvårades eftersom andelen elever som

inte nått kravnivån och andelen elever som inte genomfört proven slogs samman i den statistik som presenterades i SIRIS. I

ovanstående statistik som vi fått från Skolverket har dessa poster särredovisats. Analysen visar att deltagandet på ämnesproven

har varit mycket bra i Gävle. Deltagandet är högre i alla delproven. Kommuner och skolor som har ett lågt deltagande ”straffas”

i resultatredovisningen eftersom dessa elever räknas som om de inte har uppnått kravnivån i resultatredovisningen i SIRIS.

Detta gör det svårt att jämföra resultatet mellan olika kommuner och skolor. Om vi tar hänsyn till bortfallet i ämnesproven har

Gävle ett resultat som ligger i nivå med riket i engelska och matematik. I svenska är resultatet för Gävle något bättre.

Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9

I hela landet får ungefär åtta av tio elever samma slutbetyg som provbetyg i matematik, svenska och engelska. På nationell

nivå överstiger de genomsnittliga slutbetygen i matematik och svenska de genomsnittliga provbetygen varje år sedan provens

tillkomst 1998. I engelska ligger prov- och slutbetygens genomsnitt mycket nära varandra i stort sett varje år. Det är betydligt

vanligare att elever får ett höjt än ett sänkt slutbetyg i förhållande till provbetyget i matematik och svenska, men inte i engelska

där det är ungefär lika många som får en höjning som en sänkning. Den stora variation som finns mellan skolor i hur de avviker

mellan slutbetyg och provbetyg har inte förändrats över tid.

Gävle kommun (inkl. friskolor) Riket

Andel (%) elever Andel (%) elever med Andel (%) elever Andel (%) elever med

provbetyg med lägre, lika eller med provbetyg lägre, lika eller

och slutbetyg högre slutbetyg jämfört och slutbetyg högre slutbetyg jämfört

med provbetyget med provbetyget

Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre

Svenska 95 4,9 74,4 20,7 97 4,4 74,3 18,2

Matematik 90 1,5 72,8 25,7 93 1,6 77,3 21,1

Engelska 95 4,8 82,4 12,8 95 5,8 83,4 10,9

Kommentar: Andelen elever som får ett provbetyg i svenska och matematik är något lägre i Gävle än i riket. Mönstret för avvikelse

mellan provbetyg och slutbetyg i Gävle är likartat med mönstret i riket. Andelen elever som får ett högre slutbetyg än

provbetyg är något högre i Gävle för alla tre ämnena. Värt att notera är att andelen elever med högre slutbetyg än provbetyg

i svenska har ökat betydligt i Gävle de senaste åren.

27


Fortfarande brister i likvärdig bedömning och

betygssättning

När det gäller jämförelse mellan skolor är det främst kommunen

som har skyldighet att följa utvecklingen. Kommunens

och rektorernas medverkan och initiativ är nödvändiga

förutsättningar för att skapa mötesplatser för lärare från olika

skolor och för att se till att sådana möten inte blir engångsföreteelser.

Det förekommer ämnesgruppsmöten mellan olika

skolor i något skolområde där betygssättning diskuteras, men

detta genomförs i alltför liten skala

Arbetet på den enskilda skolan bör vara organiserat på

ett sådant sätt att det finns praktiska möjligheter att föra de

nödvändiga diskussionerna. Ytterst är det rektors ansvar som

pedagogisk ledare att se till att förutsättningarna för en dialog

mellan lärarna finns och att den verkligen äger rum. Ämnesgrupper

på skolnivå finns oftast på våra skolor, men för vissa

ämnen fungerar detta sämre eftersom man kan vara ensam

lärare i ett ämne på de mindre skolorna.

Skolornas betygsstatistik avslöjar följande brister i likvärdigheten:

1. Det finns inga tydliga betygskriterier för alla terminer

i åk 8 och 9 på samtliga skolor. Det visar sig

tydligast i att ytterst få höga betyg ges i åk 8 och

höstterminen i åk 9 på vissa skolor. På andra skolor

däremot utnyttjas betygsskalan fullt ut redan

från åk 8.

2. Det finns mycket stora betygsskillnader mellan

olika ämnena inom samma elevgrupp. Visserligen

finns betygsskillnader mellan olika ämnen även på

nationell nivå, men på flera skolor är skillnaden

mycket större än vad som är rimligt.

3. Det finns mycket stora skillnader i betyg för vissa

ämnen mellan olika skolor. Dessa skillnader går

inte enbart att härleda till den elevgrupp som finns

på skolan.

Några exempel från läsåret 2008/2009

• På två av skolorna i kommunen har alla elever uppnått

minst godkänt betyg i kemi. På två andra skolor var

det 26,0 % respektive 26,4 % av eleverna som inte

nått målen i ämnet kemi.

• På en skola har alla eleverna klarat minst godkänt betyg

i svenska, men på samma skola har 17,9 % av

eleverna inte uppnått målen för historia och biologi.

• På en skola har 60,4 % av eleverna fått betyget MVG

i bild. På samma skola har 12,5 % av eleverna uppnått

MVG i musik.

Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen

i grundskolan

De individuella utvecklingsplanerna i grundskolan ska

fr.o.m. den 15 juli 2008 innehålla skriftliga omdömen om

elevens kunskapsutveckling i varje ämne och ges i samtliga

årskurser under elevens grundskoletid. Regeringen har

gett Skolverket i uppdrag att följa upp skolors arbete med

28

individuella utvecklingsplaner och utvärdera införandet av

skriftliga omdömen. Skolverket har redovisat uppdraget i en

rapport. De slutsatser som kan dras utifrån utvärderingen 23 är

att det finns brister i skolans förmåga att

- formulera strikta mål och kunskapsrelaterade omdömen

- kunna visa vägen för hur en önskad utveckling ska

se ut

- visa på vilka insatser som behövs för att stödja

elevens fortsatta utveckling.

I rapporten konstateras vidare att fokus i mycket hög grad

ligger på de skriftliga omdömena, medan den framåtsyftande

planen intar mindre betydelsefull roll. Upprättandet

av de framåtsyftande insatserna i utvecklingsplanen har för

närvarande snarast en symbolisk betydelse som uttryck för

elevens och föräldrarnas delaktighet, och mindre betydelse

för planeringen av undervisningen och elevernas fortsatta lärande.

De mål som upprättas följs i regel inte upp. Det kan

likaså avspegla sig i att samma mål återkommer för eleven

från termin till termin.

I den kommunala elevundersökningen 2009 finns en fråga

om IUP, den individuella utvecklingsplanen. Vi kan se att

eleverna tillmäter IUP en större betydelse i åk 5 än i åk 8.

Andelen elever som känner till sin IUP har ökat betydligt

jämfört med föregående läsår.

Uppföljning av elevernas resultat på gymnasieskolan

I år har inte denna uppföljning genomförts. Ett nytt system

för uppföljning kommer att underlätta liknande uppföljningar

i framtiden och uppföljningar av elevernas resultat från

grundskola till gymnasieskola kommer att fortsätta 2010,

dock i annan form.

Elevernas åsikt om betygsinformationen

I årets elevintervjuer i åk 9 ger eleverna följande bild: Betygsinformation

sker inte i alla ämnen. I ämnen med mindre

timplanetid, till exempel musik och bild, sker detta mer sällan.

Eleverna är kritiska till att betygssamtal har kommit

så sent på terminen att det i praktiken inte funnits någon tid

att göra något åt betyget. I år fanns det ändå goda exempel

på skolor där betygssamtalet genomfördes tidigt på terminen

för att eleverna skulle få en rejäl chans att göra något

åt resultatet. Eleverna vill ha fler och tidigare betygssamtal

där det tydliggörs vad som kan förbättras för varje individ.

Eleverna upplever att lärare har olika kriterier för vad som

har betydelse för betygssättningen. Detta blir extra tydligt när

eleverna jämför lärare på den egna skolan som undervisar i

samma ämne. Det finns en oro för lärarbyten. Kommer en ny

lärare att bedöma kunskaperna utifrån andra kriterier?

23 Skolverket Dnr 71-2009:115


Fråga från elevundersökningen 2009 (antal elevsvar inom parantes).

Elevernas möjligheter att få tillgång till datorer varierar

Teknikutvecklingen och ungdomars teknikanvändning påverkar skolans kunskaps- och fostransuppdrag i grunden. Idag tillägnar

sig ungdomar i hög grad digital kompetens utanför skolan.

Enligt den enkätundersökning som genomförs i åk 5 och åk 8 är elevernas möjlighet att använda datorer i undervisningen

högst varierande mellan olika skolor. I åk 5 anger 30 % av eleverna att de använder dator regelbundet 3 i sitt skolarbete. I åk

8 är det 20 % av eleverna som svarar att de använder dator regelbundet 24 . Antalet datorer per elev är ett mått där olika skolor

kan jämföras. Är då antalet datorer den viktigaste faktorn för hur ofta eleverna använder datorer i skolan? Ett samband finns

men är inte så tydligt som man kunde förvänta sig (se diagram). Andra begränsande faktorer är dålig tillgång på Internet och

brister i teknisk support.

Diagrammet visar elevernas enkätsvar i åk 5: Hur ofta de använder dator regelbundet (0–100 %) jämfört med datortätheten

(antal elever per dator) på skolan.

Sammanfattning

Den prognos som lämnats i åk 2 visar på en lägre måluppfyllelse jämfört med tidigare år. I år har de nya målen för åk 3 funnits

som stöd vid bedömningen. Bilden av måluppfyllelsen i åk 3 är helt ny och följaktligen finns det inga värden att jämföra

resultatet mot. Resultatet ligger dock på ungefär samma nivå som måluppfyllelsen i åk 5 har gjort de senaste åren. För åk 5

redovisas måluppfyllelsen i alla ämnen. Resultatet i åk 5 visar på en god måluppfyllelse i de flesta ämnen förutom i de behörighetsgivande

ämnena.

De nationella ämnesproven visar att eleverna ligger på samma nivå som riket i engels ka och matematik. I svenska är resultatet

något bättre. Prognosen i åk 7 ligger på samma nivå som tidigare år. Enligt redovisningen sker i stort sett ingen utveckling

av resultaten mellan åk 5 och åk 7. Betygsresultatet i åk 9 har förbättrats jämfört med föregående år. En något högre andel

elever än i riket får ett bättre slutbetyg än provbetyg på ämnesproven i åk 9. Detta gäller alla tre behörighetsgivande ämnen.

Bedömning och analys

Betygsresultatet för grundskolan har förbättrats de senaste åren men ligger fortfarande under det förväntade värdet i SALSA.

Det är framförallt elevernas meritvärde som måste förbättras för att det förväntade SALSA-värdet ska uppnås. Elevernas måluppfyllelse

i åk 5 ska analyseras ytterligare för att få reda på vad skillnaden mellan måluppfyllelsen i de behörighetsgivande

ämnena och de övriga ämnena beror på. Elevernas kunskapsutveckling mellan åk 5 och åk 7 behöver förbättras. En allt för stor

grupp av elever behöver hjälp och stöd under åk 7–9 för att klara godkända betyg i de behörighetsgivande ämnena. Det för med

sig en risk att andra ämnen får stå tillbaka.

24 De två svarsalternativen ”Jag använder dator som hjälpmedel i mitt skolarbete varje dag” och ”flera gånger i veckan”.

29


6. Värdegrundsarbetet

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. En

viktig uppgift för verksamheten i förskola och skola är att

skapa förståelse för och förankra de värden som vårt samhällsliv

vilar på. De grundläggande värdena ska ha en aktivt

påverkande roll på alla delar i skolan. Värdegrunden ska

förena lärande och fostran. Den gemensamma värdegrunden

ska omformas i praktisk undervisning och allmänt förhållningssätt.

6.1 Likabehandlingsplanen

Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan

kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen

se till att det finns en likabe handlingsplan i varje förskola

och skola. Från och med 2007 har Skolverket/Skolinspektionen

i sin granskning bedömt avsaknaden av eller undermålig

kvalitet i likabehandlingsplanen som en brist eller förbättringsområde.

Skolverket uppmanar därför huvudmän och

förskolor/skolor att förstärka sina insatser för att leva upp

till kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan

kränkande behandling av barn och elever.

Kvalitetsavdelningen fick hösten 2008 i uppdrag att göra

en tillsyn för att titta på hur långt arbetet med upprättande av

en Trygghetsplan innehållande en likabehandlingsplan hade

kommit i förskolor och skolor i Gävle. Likabehandlingslagstiftningen

hade ännu inte slagit igenom i de planer som

inspekterades. Det var sällsynt med kartläggningar utifrån

diskrimineringsgrunderna och följaktligen saknades även en

kompetensutvecklingsplan för detta område. En utbildningssatsning

kommer att erbjudas alla chefer inom Barn & Ungdom

under våren 2010. Syftet med projektet är att i Gävle

kommuns förskolor och skolor öka kunskapen i frågor som

rör diskriminering, jämställdhet och likabehandling. Projektet

ska erbjuda en föreläsningsserie samt handledning inom

området och ta fram ett utbildningsmaterial för arbetet med

likabehandling i enlighet med gällande lagstiftning. Kommunstyrelsen

har anslagit 1,3 miljoner kronor till projektet.

6.2 Långvarig skolfrånvaro

Våren 2009 genomförde Skolverket en kartläggning rörande

långvarig skolfrånvaro i hela landet. Enligt Skolverkets studie

var 1 650 elever i Sverige helt frånvarande från skolan

i minst en månad förra året. Motsvarande siffra för Gävle

kommun var 24. Över 12 000 elever i landet var regelbundet

ströfrånvarande i minst två månader. Motsvarande siffra för

Gävle kommun var 105. I Gävle var det 65 pojkar och 64

flickor som enligt studien hade problem med ogiltig frånvaro

under förra läsåret.

Det finns flera anledningar till varför eleverna är hemma

från skolan. Depression, sociala problem och familjeproblem

30

nämns ofta som orsaker. Goda rutiner, tidig upptäckt och tidiga

insatser är grundläggande för att undvika att frånvaron

blir långvarig. Arbetsgången och olika personers ansvar måste

tydliggöras och rektor måste följa upp att rutinerna följs.

Under 2009 har en arbetsgrupp bestående av ett antal rektorer

samt en projektledare tagit fram riktlinjer som skall gälla vid

elevers frånvaro. Ett förslag har gått ut på remiss och de nya

rutinerna ska börja gälla från hösten 2010. De nya rutinerna

ska tydliggöra arbetsgången och ansvaret kring arbetet med

uppföljning och rapportering av långvarig skolfrånvaro.

6.3 Barn och elever i behov av särskilt

stöd

Elevstöd

En förändrad organisation för barn och elever som av fysiska,

psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling

implementerades under året. Från att ha varit en central

elevstödsorganisation för förskola och grundskola i Gävle

finns nu ett elevstödsteam på respektive skolområde. En

plan för elevvårdsarbetet togs också fram i början av 2009.

Elevvårdsarbetet ska genomföras i fyra steg, alltid med start

hos ansvarig förskollärare/lärare. Den nya organisationen ska

följas upp under hösten 2010.

Förskolan – stöd till barn med funktionshinder

Kommunstyrelsen beslutade 2008-03-18 att ansvaret för

att tillgodose behovet av stöd till barn och ungdomar med

funktionshinder i förskola och skola skulle föras över från

Socialtjänsten till Barn & Ungdom med verkställighet 2008-

07-01. Kvalitetsavdelningen och elevstödet fick ett uppdrag

att utifrån detta beslut genomföra en kvalitativ fördjupad

uppföljning i förskolan under mars och april 2009. Syftet

med uppföljningen var att se om de barn som i dag har en

placering där förskolan har fått extra resurs utifrån barnets

behov får det som de har rätt till utifrån sina förutsättningar.

Har dessa barn samma möjlighet till lärande och utveckling

som de barn som inte har ett funktionshinder? Har vi i Gävle

en förskola för alla barn?

Ett första övergripande omdöme var att det såg olika ut

på de sex förskolor som besöktes. Det märktes att verksamheten

med personlig resurs fortfarande var i sin linda. Hur

insatsen skulle hanteras tolkades olika mellan förskolorna

och en samordning behövdes. De aktuella barnen hade i alla

fall utom ett en tillfredsställande vistelse på förskolan där

de dock i olika grad fick möjlighet att utifrån sina förutsättningar

utvecklas i egen takt. Den extra resurs som förskolan

får ska användas på så sätt att den kommer det aktuella barnet

till godo i mesta möjliga mån. Resursen behöver inte vara

knuten till någon särskild person utan kan till exempel läg-


gas ut på alla pedagoger på avdelningen. Detta såg ut på olika sätt på de besökta förskolorna. Ibland var insatsen väl planerad

utifrån barn och barngrupp men ibland fanns mycket av det gamla ”personlig assistent” kvar och inte alltid på ett sätt som var

till godo för det funktionshindrade barnet.

Förskolechefen har en viktig roll i arbetet kring hur den extra resurs man får till förskolan ska hanteras. Vilket stöd behöver

barnet för att kompensera sina svårigheter och vad behöver förskolan komplettera med för att kunna ge detta stöd och möjliggöra

barnets lärande och utveckling? Det är viktigt att ansvaret för den tilldelade resursen ligger hos förskolechefen. Engagemanget

hos chef och personal ökade när ansvaret för resursen fanns på förskolan och det blev ett helhetstänkande i samklang

med den ordinarie pedagogiska verksamheten.

Se Barnet – förskolan

Se Barnet, en fortbildning kring barn i behov av särskilt stöd, har under året erbjudits förskolor och dagbarnvårdare. De enskilda

förskolorna har också deltagit i fortbildning under denna satsning. Personal från elevstödet ansvarar för och håller i

fortbildningen. De Se Barnet-team som finns på förskolorna ingår i dag, 2010, i det nya elevvårdsarbetet och benämns där som

elevvårdsteam och består av förskolechef och Se Barnet-representanter.

Under tidig vår 2009 genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till förskolechefer och Se Barnet-representanter.

Syftet var att undersöka om förskolorna hade byggt upp Se-Barnet-team samt om och hur dessa och representanterna användes

fullt ut i verksamheten. Resultatet visade att teamen användes i olika hög grad på förskolorna. Ungefär hälften av förskolecheferna

svarade att här var en outnyttjad resurs som kunde användas bättre. Några chefer höll på att utveckla sina team och

några var nya på sina enheter och hade inget riktigt grepp om hur teamen fungerade. Där teamen fungerade gav dessa ett bra

stöd till övrig personal samt de barn som behövde stöd för sin utveckling. Se Barnet-representanterna hade sin chefs förtroende

i arbetet men få av dem hade inte något särskilt mandat eller avsatt tid för arbetet. Representanterna tyckte att man genom

fortbildningarna hade fått ökad kompetens på flera plan..

Omfattning av särskilt stöd i grundskolan

Skolorna har idag en rapporteringsskyldighet vad gäller upprättande av åtgärdsprogram. Antalet registrerade åtgärdsprogram

har ökat sedan föregående avläsning. Andelen elever som har åtgärdsprogram ligger enligt rapporteringen på knappt 18 % av

alla elever i åk 1–9. Hur stor andel av eleverna som har åtgärdsprogram i respektive årskurs redovisas nedanstående diagram:

’’’’

31


Kommentar: Antalet registreringar har ytterligare ökat, men det finns fortfarande skolor där inga eller mycket få åtgärdsprogram

registreras. Andra skolor däremot har åtgärdsprogram registrerade för en mycket stor andel av sina elever. En sammanställning

av åtgärdsprogrammen årskursvis visar att dessa finns upprättade för elever i alla årskurser. Andelen elever med åtgärdsprogram

i de tidigaste skolåren har ökat. Nationella prov i åk 3 och nytt diagnostiskt material för åk 2 har tydliggjort målen. Vi kan

konstatera att andelen elever med åtgärdsprogram tenderar att öka inför stadiebyte till åk 3 och 6 för att sedan minska efter bytet

i åk 4 och 7. Vad händer med de redan upprättade åtgärdsprogrammen vid dessa byten? Hur utvärderas de insatta åtgärderna?

Kartläggning av överåriga elever i Gävles grundskolor

Våren 2007 slutade på nationell nivå 125 600 elever grundskolans årskurs 9. Drygt 5 500 elever var överåriga (4,4 % av årskullen)

när de slutade grundskolan. 3 400 eller 62 procent av de överåriga var pojkar. Dessa elever har gått om en årskurs eller

vid skolstarten placerats i en lägre årskurs än jämnåriga. Detta gäller särskilt inflyttade elever som kommit till Sverige efter 7

års ålder. Kartläggningen i Gävle visar att förhållandena här stämmer mycket väl överens med hur det ser ut i riket som helhet

Andelen elever som är överåriga när de går ut årskurs 9 var 4,5 % för läsåret 2008/2009 och för innevarande läsår, 2009/2010,

ligger andelen på 4,4 %.

Liksom i riket är andelen överåriga pojkar högre i Gävle än andelen överåriga flickor. I jämförelse med de övriga eleverna 25

som slutade grundskolan våren 2009 presterar pojkarna ett förhållandevis sämre betygsresultat än de överåriga flickorna. I

Gävle är det 4–5 gånger så vanligt att elever med utländsk bakgrund är äldre än sina klasskamrater när de lämnar årskurs 9.

Detta är en något högre andel än för riket i helhet. En majoritet av de överåriga eleverna väljer att gå åk 9. Knappt 20 % (11

elever) av de överåriga eleverna slutade grundskolan utan att gå åk 9.

Nedanstående diagram visar när under skoltiden en elev gått om en årskurs på grundskolan i Gävle.

Sommarskola

Kommuner och fristående skolhuvudmän har möjlighet att få bidrag för sommarskola. Bidraget avser frivillig undervisning på

sommarlovet. Undervisningen ska vända sig till elever som under vårterminen går i årskurserna 7, 8 eller 9. En tydlig inriktning

ska finnas på de till gymnasieskolan behörighetsgivande ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Sommarskolan i Gävle kommun har vänt sig till elever i åk 8. Lärare från Stora Sätraskolan arrangerade 2009 sommarskolamen

den var lokalmässigt förlagd till Sörbyskolan . Knappt ett 50-tal elever deltog.. I elevernas utvärdering av sommarskolan

framkom följande: Det finns mer tid för handledning och arbetsron är bättre än i den vanliga skolan. Själva undervisningsmiljön

har varit annorlunda och detta miljöombyte har upplevts som positivt. Det har funnits ordentligt med tid att förklara. En annan

positiv upplevelse är att eleverna lärde känna andra elever än de som går på den egna skolan. Den kanske viktigaste känslan

var att eleverna upplevde att självförtroendet och studiemotivationen ökade inför det avslutande skolåret i grundskolan. Informationen

om sommarskolan bör komma ut till skolorna mycket tidigare än den gjorde i år. Elever och föräldrar måste kunna

ges möjlighet att i god tid planera och diskutera sommarskola på utvecklingssamtalen under våren Den betygsuppföljning som

gjordes av de elever som gick sommarskolan visar på en tydlig resultatförbättring. Särskilt i matematik har resultatutvecklingen

varit god.

26 I denna grupp ingår elever som börjat skolan vid sju års ålder eller tidigare, det vill säga den stora majoriteten av årskullen.

32


Färre elever saknar helt slutbetyg

Sedan slutet av 90-talet har andelen elever helt utan slutbetyg har varit ovanligt hög i Gävle. I år är resultatet betydligt bättre

än tidigare år. En starkt bidragande orsak till den förbättrade statistiken är att andelen elever med utländsk bakgrund som helt

saknar betyg minskat betydligt. I år utgör den elevgruppen endast 1,4 % av avgångseleverna i Gävle. Detta ska jämföras med

6,5 % året innan och 8,3 % läsåret 2005/2006.

Särskild prövning

Under våren 2009 fick en grupp lärare inom grundskolan i uppdrag att ta fram ett arbetsmaterial som ska utgöra underlag för

betygsnivån godkänt i engelska, matematik och svenska. Lärarna tog fram lämpliga uppgifter för särskild prövning samt gemensamma

betygskriterier för att bedöma godkäntnivån i respektive ämne. Eleverna i årskurs 9 informerades under våren 2009

av sina undervisande lärare samt av SYV på respektive skola om möjligheten att göra en särskild prövning före den slutliga

antagningen till gymnasieskolan. Det var betydligt fler elever som anmälde sig än de som verkligen kom till prövningen. Till

viss del berodde detta på att några elever klarade ett godkänt betyg i sista stund. Utfallet mellan de olika ämnena blev mycket

olika. I matematik och engelska var det endast en elev i respektive ämne som klarade godkänt betyg i prövningen. I svenska

var det hela 9 elever som klarade godkänt betyg i ämnet genom att göra prövningen.

6.4 Barn och elever med annat modersmål än svenska

Andel (%) barn och elever med annat modersmål än

svenska läsåret 2009/2010

Alla kommuner Större städer Gävle

Förskola 18 17 14

Förskoleklass 17,4 20 14,5

Modersmålsundervisning Grundskola 19,3 och modersmålsstöd

21,5 15,7

Kommentar: Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning och svenska som andraspråk är liksom tidigare år högre i

Gävle än för riket.

Modersmålsstöd i förskolan

Modersmålundervisning och modermålsstöd

Andel (%) berättigade barn och elever som deltar 2009

Alla kommuner Större städer Gävle

Förskola 20 28 24

Förskoleklass 42,1 46,3 66,2

Grundskola 53 54 61

I Skolverkets lägesbedömning 2009 skriver man att andelen barn i förskolan som har rätt till stöd i sitt modersmål och som

får det har ökat något, men att andelen fortfarande är låg. Så ser det också ut i Gävle, se tabell ovan. Man skriver också att

för att stödja dessa barns språkutveckling behöver modersmålsstödet i förskolan stärkas. I Gävle har under året pedagoger i

det mångkulturella nätverket, modersmålsstöden och deras respektive förskolechefer diskuterat hur barnens modersmål kan

stödjas med eller utan tillgång till modersmålsstöd. Man har också tagit fram förslag till instruktioner för inskolningsstöd och

modersmålsstöd. Nätverket Mångkulturella förskolor omfattade under 2009 elva förskolor från tre av Gävles skolområden.

Under året har 160 barn deltagit i förskoleverksamhet med personal som talar barnets modersmål, så kallat modersmålsstöd.

Inom förskolan har modersmålsstöd erbjudits på 6 språk.

33


Lägesbild i början av 2009 – grundskolan

Inom grundskolan skedde en omorganisation i augusti 2008.

Nu tas nyanlända elever emot på tre så kallade landningar.

Varje landning har ansvar för två skolområden och de elever

som flyttar in där. Mottagningen av nyanlända elever blev

under året mycket stor. Sammanlagt 121 barn har tagits emot

inom förskoleklass och grundskolan under året. Andelen ensamkommande

barn i åldern 13–16 år har också ökat under

året.

Den stora inflyttningen av nyanlända grundskolebarn har

medfört

• Fler elever inom landningens verksamhet

• Många nya elever i ordinarie klasser med små kunskaper

i svenska

• Skolor som inte tidigare har tagit emot nyanlända

elever har nu fått göra detta

• Resursbehovet har ökat både inom svenska som andraspråk

och modersmålsundervisningen

Områden att förbättra inför 2010

• Ökad fortbildning kring flerspråkighet, kulturkunskap

och värdegrundsfrågor

• Ökad kompetens kring svenska som andraspråk bland

pedagoger både inom landning och i ordinarie klass

• Information kring:

• De flerspråkiga barnens situation.

• Inskolningsstöd, modersmålsstöd - uppdrag och

ansvar.

• Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända

elever

• Landningens uppdrag och verksamhet

6.5 Arbetet med genus och jämställdhet

6.5.1 Val till gymnasieskolan

På riksnivå har könsfördelningen jämnats ut något inom flera

av de utbildningar som betraktas som typiskt manliga eller

34

kvinnliga. Av de som gick gymnasieskolans byggprogram

var drygt 3 procent kvinnor för fem år sedan. Idag är motsvarande

siffra nästan 9 procent. En ökning av andelen kvinnor

ses också inom teknik, från 12,5 procent för fem år sedan

till nästan 19 procent idag. För fem år sedan var drygt 13

procent av de som läste omvårdnad män. Idag är den siffran

nästan 19 procent. I Gävle fortsätter andelen flickor som läser

teknikprogrammet att ligga på en betydligt högre nivå än

för övriga riket. Även andelen flickor på byggprogrammet

ökar i Gävle. Pojkarna däremot väljer mer ”traditionellt” än

i övriga Sverige.

Andel flickor i %

Nationellt program Gävle 2008 Riket 2008 Gävle 2009

Omvårdnad 89 81 84

Hantverk 96 84 92

Barn och Fritid 78 72 86

Teknik 32 19 25

Fordon 6 8 9

Bygg A9 9 21

El 4 4 2

Energi 0 3 8

6.5.2 Betyg och kön

Under flera år har skillnaden mellan könen när det gäller

meritvärdet varit mindre i Gävle än för riket. Våren 2008

bröts denna trend när meritvärdet för pojkar sjönk kraftigt

och skillnaden mellan flickors och pojkars betyg ökade rejält.

I år har pojkarnas meritvärde ökat betydligt så att skillnaden

mellan könen åter är mindre i Gävle jämfört med riket.

Under de senaste decennierna har flickor i grundskolan

uppvisat bättre resultat, mätt i olika betygsmått, jämfört med

pojkarna. I genomsnitt uppnår pojkarna 90 % av flickornas

resultat. I Gävle är skillnaden mellan könen vad gäller meritvärde

någon mindre. Variationen mellan olika skolor i kommunen

är dock stor. Nynäs Montessoriskola var den enda

skolan där pojkarna hade ett bättre resultat än flickorna.


6.5.3 Genuspedagoger

Efter beslut i förvaltningens omstrukturering avvecklades vid

slutet av vårterminen 2009 den centrala genuspedagogtjänst

på heltid som funnits inom Barn & Ungdom Gävle under

några år. Under våren arbetade de två genuspedagogerna som

delade på tjänsten med att avveckla det samarbete man startat

med förskolor och skolor.

I samverkan i december 2008 kom parterna överens om

att en konsekvensanalys skulle göras efter läsårets slut för att

utröna om mer stöd skulle behövas i verksamheterna kring

arbete med genus och jämställdhet. Någon sådan analys är

inte gjord. Samtal med några förskolechefer och rektorer visar

att det finns fortsatt behov av stöd i jämställdhetsarbetet

i Gävles förskolor och skolor. Skolverket skriver i sin lägesbedömning

2009 att ny forskning visar att det finns tydliga

aspekter av könsskillnad i förskolan och att det inte är någon

självklarhet att det finns utrymme och tid i förskolan för utvecklingsarbete

rörande jämställdhet även om förskollärare

bestämmer sig för att arbeta med detta.

6.6 Kartläggning och utvärdering

Hur sker arbetet med värdegrunden på skolorna?

För eleverna är samtal med lärare och andra elever under

lektionstid en naturlig del av värdegrundsarbetet. För många

elever är det även viktigt att kunna samtala enskilt med någon

vuxen. Kuratorer, skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare

är viktiga resurspersoner. Många skolor har mentorer för

26 Arbetar på uppdrag av rektor/elevrådteamet. Arbetar med elever individuellt

eller i grupp, bl a genom att tillbringa tid tillsamans med eleverna på

rasterna. Hjälper elever att strukturera sin vardag.

eleverna vilket underlättar för enskilda samtal med eleverna

samt för bildandet av mindre grupper. På några skolor har

speciella tjänster som elevcoach26 tillsats. Ett annat vanligt

sätt att arbeta med värdegrunden är att ägna vissa temadagar

eller temaveckor till detta arbete.

Exempel på arbetssätt i Gävles skolor:

• BIG som utbildar elever till kamratstödjare (BIGkompisar),

och pedagoger (BIG-vuxna) i förhållningssätt

och i att upptäcka mobbning

• Charlie, som är ett projekt som handlar om att stärka

elevernas självförtroende

• SET – Social och emotionell träning

• Fadderverksamhet då alla elever har en fadder

bland de äldre eleverna i skolan. Det kan till exempel

handla om att de äldre barnen läser för de yngre

eleverna.

• Pojk- och flickgrupper

Utvärdering av värdegrundsarbetet

Varje läsår genomförs en kommunövergripande enkät i åk 5

och 8 om trygghet och trivsel. På de flesta skolor genomförs

dessutom egna enkäter med eleverna. Hur ofta detta sker varierar

mellan skolor och klasser. På ett antal skolor genomförs

även enkäter med föräldrar. Ett vanligt sätt att utvärdera,

särskilt i de yngre åldrarna, är att summera hur veckan har

varit. Detta kan ske skriftligt eller muntligt. Utvecklingssamtalet

ger möjlighet att följa elevens sociala utveckling, men

även utvärdera skolans värdegrundsarbete.

35


7. Obligatoriska särskolan

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans mål

för att de har en utvecklingsstörning har rätt till särskola. Den

obligatoriska särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

Träningsskolan finns för elever som inte kan gå

i grundsärskola på grund av utvecklingsstörningens omfattning.

Förutsättningar

Kommentar: Lärartätheten har under många år varit lägre

i Gävle kommun jämfört med värdet för samtliga kommuner.

Lärartätheten innefattar både lärare i träningsskolan

och grundsärskolan. Fördelningen mellan träningsskola och

grundsärskola ligger på riksnivå på 32 respektive 68 procent.

I Gävle har andelen elever i träningsskolan varit lägre

än riket, vilket delvis kan förklara en lägre lärartäthet totalt.

Fördelningen mellan träningsskola och grundsärskola ligger

läsåret 08/09 i Gävle på 28 respektive 72 procent

Andelen lärare med specialpedagogisk utbildning

Obligatoriska Andel (%) lärare med specialpedagogisk

särskolan högskoleexamen

2007 2008 2009

Samtliga kommuner 42 38 38

Gävle kommun 49 48 57

Större städer 47 49 46

Kommentar: Gävle kommuns satsningar på kompetensutveckling

för lärare i särskolan visar sig tydligt i statistiken.

Andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen är

betydligt högre i Gävle än för riket.

Kommentar: Uppgifterna kring särskolans kostnader behöver

följas upp bättre. En indikation på att redovisningen inte

stämmer är att Gävle har ungefär samma antal lärare per 100

elever som ”större städer”, men att de redovisade kostnaderna

är betydligt lägre. Förbättrade rutiner för redovisning

och uppföljning kommer att ge mer trovärdiga siffror i kommande

års statistik. Statistiken för kostnader år 2009 på kommun-

och riksnivå kommer att redovisas i september 2010.

36

Obligatoriska särskolan Antal lärare per 100 elever

2007 2008 2009

Samtliga kommuner 25,6 26,6 27,3

Gävle kommun 21,1 26,0 23,8

Större städer 23,9 23,9 24,3

Kostnad per elev totalt 2006 2007 2008

Samtliga kommuner 282 800 304 200 320 100

Gävle kommun 200 900 194 900 201 500

Större städer 282 900 295 300 319 300

Eleverna

Pojkarna är i majoritet i särskolan. Förra läsåret var 61 procent

av eleverna pojkar och 39 procent flickor. Gävles siffror

är identiska med statistiken på riksnivå. Andelen elever

i grundskoleåldern som var mottagna i särskolan läsåret

2008/09 varierade mellan 0 och drygt 4 procent mellan olika

kommuner. I Gävle låg andelen på det senaste läsåret på 1,7

% procent. Sett över hela landet var knappt 1,4 procent av

eleverna mottagna i särskolan. Andelen grundsärskoleelever

som får sin undervisning i grundskoleklasser har minskat i

Gävle. Andelen av grundsärskoleeleverna som är integrerade

har på fem år minskat från 19 procent till 8 procent.

Placering i särskolan

På nationell nivå har det varit ett tydligt mönster att övergången

från grundskola till grundsärskolan varit störst vid det

tredje och sjunde skolåret. Av de elever i Gävle som läsåret

2009/2010 är inskrivna i grundsärskolan har 60 % skrivits

in före åk 4. Andelen sena inskrivningar har tydligt minskat

över tid i Gävle.

Elever i grundsärskolan läsåret 2009/2010

Inskrivning i

Grundsärskolan

Åk Antal

1 61

2 14

3 10

4 22

5 11

6 5

7 14

8 2

9 3

142

Bedömning av elevernas kunskapsutveckling

Betygsstatistiken från grundsärskolorna i kommunen visar att

59 procent av eleverna i åk 9 har valt att få betyg. Av dessa

elever har en majoritet av eleverna fått betyg i alla ämnen 27 .

Jämfört med förra läsåret är det 10 % fler elever som fått ett

slutbetyg. I grundsärskolan finns betygsstegen godkänt och

väl godkänt. Statistiken visar att det är i slöjd, hem- och konsumentkunskap

samt i idrott och hälsa som eleverna får en

högre andel väl godkända betyg. De elever som inte valt att

begära betyg har istället fått ett intyg.

27 Kursplanerna för grundsärskolan omfattar tolv ämnen: bild, engelska,

hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik,

modersmål, musik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande

ämnen, slöjd, svenska och svenska som andraspråk.


Studie och yrkesvägledning

Under kalenderåret 2009, har elever i den obligatoriska

särskolan haft prao i samma omfattning som tidigare läsår.

Praon anpassas till respektive elevs önskemål och förmåga

att tillgodogöra sig praktik i och utanför skolan. Samarbete

och kontakt med föräldrar är, förutom kontakten med skolans

personal, av betydelse för hur framgångsrik en praoperiod

blir. Det blir den samlade bilden av eleven som vägleder till

en lyckad praktik. Handledare vid arbetsplatserna blir informerade

om eleven på samma sätt. Personliga besök på

arbetsplatserna tillsammans med eleven är obligatoriskt. Undantagen

är när elever gör prao tillsammans med förälder/

vårdnadshavare. Eleverna får information om vilka studievägar

som finns, samt vad dessa leder till. Särskilda insatser

görs för elever som väljer studievägar på annan ort. Stor vikt

läggs vid anpassningen till den nya miljö som kommer att

möta respektive elev. Anpassningen sker med hjälp av ett

antal studiebesök vid den nya skolan. För elever vid särskolan

finns möjligheten att välja ett tionde skolår vid respektive

skola, vilket elev och förälder/vårdnadshavare informeras

om.

Huvudmannens åtgärder för bättre styrning och

uppföljning

Under våren 2009 antog Barn & Ungdomsnämnden Mål och

riktlinjer för den obligatoriska särskolan i Gävle kommun.

I riktlinjerna lyfts vikten av tidig upptäckt fram som ett utvecklingsområde:

”Barn i behov av särskilt stöd ska upptäckas

tidigt i förskolan. Kartläggning och insatser ska intensifieras.

Ansvariga för detta är förvaltningschef. Uppföljning

sker 1 gång per år. Redovisas till nämnd vid sammanträde i

oktober.”

37


8. Skolbarnsomsorg

Skolverket har vid upprepade tillfällen lyft fram att fritidshemmens kvalitet inte uppmärksammats tillräckligt i kommunerna.

Det är oroande att gruppstorlekarna fortsätter att växa och att personaltätheten har sjunkit. Skolornas kvalitetsredovisningar

behöver i högre utsträckning ge information om förutsättningarna för skolbarnsomsorgen, hur arbetet i verksamheten fungerar

och hur måluppfyllelsen ser ut.

8.1 Fritidshem

Personalens utbildning och erfarenhet

38

Fritidshem Gävle kommun Större städer Riket

2006 2007 2008 2009 2009 2009

Andel (%) årsarbetare

med pedagogisk högskolexamen

86 88 87 85 72 59

Kommentar: I Gävle kommun har en stor andel av personalen fritidspedagog- alternativt förskollärarutbildning. Många pedagoger

har lång yrkeserfarenhet.

Tillgång på plats

Alla föräldrar som är i behov av omsorg för sina barn får omedelbart omsorg. I Gävle kommun finns inga köer till fritidshem.

Barn till arbetslösa föräldrar har i Gävle rätt till fritidshem, medan barn till föräldralediga inte har rätt till plats.

Antal inskrivna barn per årsarbetare

Fritidshem Antal inskrivna barn per årsarbetare

2006 2007 2008 2009

Gävle 22,4 24,0 ---- 21,8

Större städer 20,1 20,5 22,1 22,5

Samtliga kommuner 18,9 19,3 20,2 20,6

Kommentar: Antal inskrivna barn per årsarbetare har legat på en högre nivå i Gävle under ett antal år. Årets mätning visar att

Gävle ligger något under kommungruppen större städer, men något över riket.

Måttet ”antal barn per årsarbetare” tar ingen hänsyn till barnens närvarotid i fritidshem samtidigt som personalen räknats om

till årsarbetare. Personaltätheten kan även illustreras genom att antalet heltidsbarn (det vill säga antalet inskrivna barn omräknat

till barn med närvarotid om 40 veckotimmar) sätts i relation till antalet årsarbetare. För att göra en sådan beräkning krävs dock

uppgifter om barnens närvarotider, vilket saknas i den officiella statistiken.

Gruppstorlek

Enligt skollagen ska barngrupperna i fritidshem ha lämplig storlek och sammansättning. I Allmänna råd för kvalitet i fritidshem

anges att kommunen bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov. Gruppstorlekarna

i fritidshemmen fortsätter att öka. På riksnivå går i genomsnitt 36,7 barn per avdelning, jämfört med 34,9 året innan. I slutet av

1990-talet bestod en genomsnittsgrupp av omkring 29 barn.

Gävle kommun Större städer Riket

2006 2007 2008 2009 2009 2009

Antal inskrivna barn per

avdelning 42,3 42,7 51,3 59,6 37,8 36,7

Kommentar: Gruppstorlekarna i Gävle är enligt statistiken avsevärt större än för riket. Måttet ”antal barn per avdelning”

beräknas genom att dividera antalet inskrivna barn i fritidshem med antalet avdelningar i fritidshem. Enligt Skolverket motsvarar

en avdelning i fritidshem den barngrupp som ett arbetslag ansvarar för. Måttet bygger på uppgifter som skolorna har

rapporterat. Det är osäkert hur begreppet arbetslag har tolkats på skolorna när rapporteringen har skett. Vi behöver på ett bättre

sätt kvalitetssäkra kommande uppgifterna som ska lämnas in eftersom statistiken i allra högsta grad påverkas beroende på hur

personalgruppen definieras.


Kompetensutveckling

Fortbildningssatsningen En upptäcktsresa utan slut har under

2009 gett personal i fritidshem möjlighet att gå en tredagars

fortbildning i pedagogisk dokumentation. 130 fritidspedagoger

och 117 förskollärare i förskoleklass och fritidshem

har deltagit under året. Syftet har varit att öka pedagogernas

förmåga att dokumentera och att kunna använda denna dokumentation

pedagogiskt för att på så sätt driva utvecklingen av

fritidshemmens verksamhet framåt. Pedagogisk dokumentation

är också ett verktyg för att synliggöra barns lärprocesser

för både barnen och pedagogerna. Det är även ett medel för

att förändra såväl det pedagogiska förhållningssättet som den

pedagogiska praktiken. En tredjedel av det särskilda statsbidraget

för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar

maxtaxa (SFS 2001:161) har använts till fortbildning av pedagoger

i förskoleklass och fritidshem.

Nätverk för fritidspedagoger har bildats i områdena och på

ett skolområde har en studiedag där rektorer och fritidspedagoger

deltog ägnats åt implementering av mål och riktlinjer

för fritidshem.

Styrning

Under 2008 har mål och riktlinjer för fritidshem tagits fram.

Beslut togs i Barn- och ungdomsnämnden i januari 2009.

En utvärdering som skickats till rektorer med ansvar för

fritidshem visade att målen och riktlinjerna var väl kända

hos personalen, men mindre kända hos föräldrar. Målen och

riktlinjerna upplevdes som ett stöd i arbetet eftersom de tydliggjorde

målen för verksamheten och ställde krav på ett förbättrat

kvalitetsarbete med fokus på fritidshemmet.

Kvalitetsarbete – kvalitetsredovisning

Nya riktlinjer för kvalitetsredovisning i fritidshem togs fram

under tidig vår 2009. Fritidshemmen är i dag mer synliga

i skolornas kvalitetsredovisningar. Redovisningen av fritidshemmets

verksamhet och måluppfyllelse har förbättrats.

Några rektorer har valt att göra egna redovisningar för fritidshemmen

medan andra har bakat in denna verksamhet i skolans

redovisning. Utvecklingsarbetet pågår dock på många

håll för att sätta tydliga mål för fritidshemsverksamheten och

att följa upp den.

8.2 Fritidsklubbar – öppen fritidsverksamhet

Det är vanligast att storstäder, större städer och förortskommuner

erbjuder öppen fritidsverksamhet för 10–12-åringar,

medan det är ovanligare i glesbygden och i kommuner med

mindre än 25 000 invånare. Totalt sett är det endast en fjärdedel

av landets kommuner som erbjuder öppen fritidsverksamhet

till 10–12-åringar.

I den öppna fritidsverksamheten är barnen inte inskrivna

utan kan delta när de vill. Den är enligt skollagen ett alternativ

till fritidshem och pedagogisk omsorg för barn i åldern

10–12 år som inte behöver den omsorg och tillsyn som ges

i inskriven verksamhet. I Sverige är det knappt 40 000 av

10–12-åringarna som är inskrivna i fritidshem. Det motsvarar

14 procent av alla 10–12-åringar i befolkningen. I senaste

elevmätningen i Gävle var det hela 45 % av eleverna som

gick i den öppna verksamheten. Ytterligare någon procent

av 10–12 åringarna är inskrivna i fritidshem. Antalet avdelningar

(fritidsklubbar) i Gävle var enligt den senaste Skolverksstatistiken

30 stycken, och då är även de fristående fritidsklubbarna

inräknade i statistiken.

8.3 Fristående skolbarnsomsorg

I Gävle finns fristående skolbarnsomsorg på fyra friskolor.

De kommunala skolinspektörerna har granskat verksamheten

utifrån tre huvudområden – Utveckling och lärande, Normer

och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningen

avsåg hur väl verksamheten uppfyller styrdokumentens krav.

Resultatet av granskningen visade att styrdokumentens mål

och krav huvudsakligen uppfylls på de granskade enheterna

men att åtgärder behövs för att säkerställa att planen mot

kränkande behandling upprättas i enlighet med bestämmelser

i skollag och förordning samt att kvalitetsredovisning även

ska upprättas för fritidshemmet.

Sammanfattning och bedömning

Det är oroväckande att gruppstorlekarna ökar och personaltätheten

minskar i fritidshemsverksamheten. Det är viktigt

att säkerställa rapporteringen av statistikunderlaget för verksamheten

så att det inte finns några frågetecken kring Skolverkets

statistik. I den enkät som genomfördes med rektorerna

framgår att fritidshemmets verksamhet har fått en större

uppmärksamhet under året. I Gävle kommun har en mycket

stor andel av personalen fritidspedagog- eller förskollärarutbildning,

betydligt högre än för riket som helhet. Gävle

har ett mycket stort utbud av öppen fritidshemsverksamhet

för 10–12 åringar. Det finns ett 30-tal olika fritidsklubbar i

kommunen.

39


9. Förskoleklass

Förskoleklassen infördes 1998 som en egen skolform i det

offentliga skolväsendet. Lpo 94 gäller både för det obligatoriska

skolväsendet och för förskoleklassen. Förskoleklassen

är en del av skolan och det första steget i att genomföra och

uppfylla läroplanens mål. Utbildningen i förskoleklassen ska

stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till

grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen är en frivillig

skolform som barnet och dess vårdnadshavare kan tacka nej

till. Kommunerna är skyldiga att ordna en plats i förskoleklass

höstterminen det år barnet fyller sex år.

Den viktigaste, tydligaste och oftast uttalade intentionen

med verksamheten i förskoleklassen är att den ska bedrivas

med förskolans förhållningssätt till kunskap och lärande.

Förskolepedagogiken ska ge en inkörsport till grundskolan

genom förskoleklassen. När förskollärare kommer in i skolan

är förhoppningen att deras syn på pedagogik, på lust och på

lek och lärande ska nå insteg i och förändra arbetet också i

den obligatoriska skolan. Arbetssätten i grundskolan kan därmed

ytterligare utvecklas mot en skola som sätter individen i

centrum, utgår från elevernas egna förutsättningar och behov

och tar tillvara deras möjligheter och kapacitet. 28

40

Förskoleklass Andel inskrivna sexåringar i förskoleklass

2006 2007 2008 2009

Gävle 97 98 97 97

Samtliga kommuner 96 96 95 95

Förskoleklass Antal årsarbetare per 100 elever

2006 2007 2008 2009

Gävle 5,9 5,9 4,4 4,6

Samtliga kommuner 6,7 6,8 6,4 6,2

Kommentar:

Skolverket skriver att personaltätheten i förskoleklassen från

att i början av 2000-talet ha varit högre än i grundskolan nu

har minskat till en betydligt lägre nivå än i grundskolan. Hösten

2009 finns det i förskoleklassen 6,2 lärare per 100 barn

jämfört med grundskolans 8,3 lärare per 100 elever, vilket

gäller för rikets samtliga kommuner. I Gävle visar statistiken

en ännu sämre bild för förskoleklassens del. För att ta reda

på hur det verkligen ser ut kommer en uppföljning at göras

under hösten 2010.

Rätten till modersmålsundervisning i förskoleklassen är

ännu inte reglerad men i förslaget till ny skollag aviserar regeringen

att kommuner och andra huvudmän även ska bli

skyldiga att erbjuda sådant stöd till barn i förskoleklassen.

I Gävle sker detta redan idag i hög grad. I riket har cirka 16

procent av eleverna i förskoleklassen ett annat modersmål

än svenska. Av dessa elever ges cirka 42 procent moders-

målsundervisning. Gävles motsvarande siffror är 15 och 66

procent.

Alla pedagoger i förskoleklass har under året erbjudits

fortbildning i pedagogisk dokumentation. 117 förskollärare

har deltagit. Syftet har varit att öka pedagogernas förmåga

att dokumentera och att kunna använda denna dokumentation

pedagogiskt för att på så sätt driva utvecklingen av förskolornas

verksamhet framåt. Pedagogisk dokumentation är

också ett verktyg för att synliggöra barns lärprocesser för

både barnen och pedagogerna. Det är även ett medel för att

förändra såväl det pedagogiska förhållningssättet som den

pedagogiska praktiken.

9.1. Förskoleverksamhet

9.2 Pedagogisk omsorg – familjedaghem

Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med

pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning. Pedagogisk

omsorg är benämningen på förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg som inte bedrivs i form av förskola,

fritidshem, öppen förskola eller öppen fritidsverksamhet. Pedagogisk

omsorg utgör ett samlingsbegrepp där familjedaghem

är en av flera tänkbara varianter på verksamheter inom

pedagogisk omsorg.

(SCB-statistik den 15/10 2009)

Familjedaghem Antal inskrivna barn per årsarbetare i för

skolan 2007 2008 2009

Gävle 3,6 3,9 4,2

Samtliga kommuner 4,9 4,8 4,9

Större städer 4,8 4,7 4,8

Familjedaghem Inskrivna barn i % av befolkningen 1–5 år

(antal) 2007 2008 2009

Gävle 5 (245) 5 (241) 5 (241)

Samtliga kommuner 5 4 4

Större städer 4 3 3

Familjedaghem Andel i % av årsarbetare med utbildning för

arbete med barn 2007 2008 2009

Gävle 55 8 16

Samtliga kommuner 71 71 73

Större städer 71 74 75

28 Myndigheten för skolutveckling (2006) Förskoleklassen - i en klass för sig.


Kommentar: I Gävle finns endast barn mellan 1 och 5 år i

familjedaghemmen. Det är en av förklaringarna till varför

antalet barn per årsarbetare är lägre än i riket. Många kommuner

har fortfarande skolbarnsomsorg i form av familjedaghem.

Vi ser en svagt nedåtgående trend i antalet barn som är

inskrivna i familjedaghem. I riket och större städer är trenden

tydligare än i Gävle.

I den offentliga statistiken har endast 16 procent av de anställda

i familjedaghem i Gävle en utbildning för arbete med

barn. I riket och i större städer är siffrorna avsevärt mycket

högre. De 16 procenten i Gävle är personal med pedagogisk

högskoleutbildning eller barnskötarutbildning. Skolverket

frågar också efter annan utbildning för arbete med barn. Vid

en förfrågan anger man att detta ska vara riktade, längre fortbildningar.

Några sådana har inte funnits i Gävle under senare

år. En inventering av vilka fortbildningar som erbjuds i

andra större städer kommer att göras under 2010.

Kvalitetsredovisning

Verksamheten i pedagogisk omsorg/familjedaghem behöver

inte kvalitetsredovisas. Efter önskemål från förskolechefer

som har denna verksamhet under sitt ansvar togs en mall för

kvalitetsredovisning fram under våren 2009. Några chefer

har använt sig av denna. De tycker att kvalitetsredovisningen

är ett viktigt verktyg att använda för att kunna synliggöra den

verksamhet som familjedaghemmen står för.

Organisation

Under 2009 samlades familjedaghemsverksamheten i centrala

Gävle under en förskolechef. Detta skedde utifrån en

tanke om att det är av vikt för chefer att arbeta heltid i sitt

chefsuppdrag och att man i möjligaste mån ska vara chef

över en typ av verksamhet för att bli så kompetent som möjligt

inom detta område. Antalet familjedaghem i centrala

Gävle har under senaste åren minskat så att antalet anställda

inte längre räcker till för att ge två chefer heltidsarbete. Fortfarande

finns familjedaghem i ytterområdena inordnade under

förskolechefer som också har ansvar för förskola. Ingen

enskild pedagogisk omsorg finns i dag i Gävle, men intresse

finns att starta sådan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

behandling

Skolverket påpekar i rapporter från sina regelbundna tillsyner

i olika kommuner att familjedaghem ofta saknar likabehandlingsplaner/planer

mot kränkande behandling. I Gävle har

diskussioner förts under året om hur dessa skulle kunna se ut

för denna verksamhet. Till viss del finns trygghetsplaner och

andra värdegrundsdokument i familjedaghemmen, men alla

enheter behöver vidta åtgärder för att säkerställa att likabehandlingsplan

och plan mot kränkande behandling upprättas

i enlighet med bestämmelserna i skollag och förordning.

Fortbildning

Familjedaghemmen har under året deltagit i fortbildning

kring pedagogisk dokumentation. Nu pågår ett arbete med

fortsatt utveckling av arbetet med pedagogisk dokumentation

i barngruppen. Här finns i delar av kommunen möjlighet att

få hjälp av en pedagogista 29 . Familjedaghemmen har även

deltagit i fortbildning kring Se Barnet – en fortbildning som

syftar till att ge verktyg i arbetet med barn i behov av särskilt

stöd.

Föräldrar

I den brukarenkät som genomfördes i förskolan under våren

2009 ger föräldrar med barn i familjedaghem på de flesta

frågor ett högre betyg till verksamheten än föräldrar i både

kommunal och enskild förskola. Det som föräldrar är mindre

nöjda med i familjedaghemmen är föräldramöten och utvecklingssamtal.

9.3 Enskild förskoleverksamhet

I Gävle finns tolv enskilt drivna förskolor. Sju procent av

barnen mellan 1 och 5 år inskrivna i förskoleverksamhet går i

enskild förskola i Gävle. I riket är siffran 19 % och i gruppen

större städer 15 %. Fram till 1995 fanns föräldrakooperativ

och personalkooperativ under kommunens huvudmannaskap.

1995 avknoppades flertalet kooperativ och bildade ekonomiska

föreningar. Senare har även andra former av enskilda

förskolor etablerats. Exempelvis har Svenska kyrkan i dag tre

förskolor i Gävle. Barn- och ungdomsnämnden ger tillstånd

att driva enskild förskoleverksamhet och kommunen har en

tillsynsskyldighet över dessa förskolor för att fastställa att

den verksamhet som bedrivs följer de styrdokument och det

avtal som finns. Många av de enskilda förskolorna har etablerats

i områden där det funnits behov av platser och har

därför inte upplevts som konkurrenter till den kommunala

verksamheten.

Inspektionsbesök på enskilda förskolor

De fyra enskilda förskolor som besöktes under året har alla

en verksamhet som i stort uppfyller de krav som lag och förordning

ställer på verksamheten. Alla förskolorna arbetar

med uppdraget i förskolans läroplan och har en vilja och ambition

att utveckla en god verksamhet för de barn som finns i

förskolan. Alla besökta förskolor behöver vidta åtgärder för

att säkerställa att planen mot kränkande behandling upprättas

i enlighet med bestämmelserna i skollag och förordning.

29 Pedagogistans roll är att hjälpa både förskolechef och pedagoger att hålla

den pedagogiska reflektionen och utvecklingen vid liv. Pedagogistorna i

Gävle har fått sin utbildning på Reggio Emilia Institutet i Stockholm.

41


Föräldrar

Föräldrar som intervjuades under besöken var alla mycket

nöjda med den verksamhet som bedrevs och med det bemötande

som både de och barnen fick av pedagogerna på

förskolorna. I den brukarenkät som genomfördes i förskolan

under våren 2009 ger föräldrar med barn i enskild verksamhet

på de flesta frågor ett högre betyg till verksamheten än

föräldrar i den kommunala förskolan.

Fortbildning

De enskilda förskolorna har erbjudits att delta i den fortbildning

som Barn & Ungdom bedrivit med det kvalitetssäkrande

statsbidraget som varje år utgår till kommuner som använder

maxtaxa. Under året har det varit utbildning i pedagogisk

dokumentation och deltagande i nätverk utifrån utbildningen

samt fortbildning kring barn i behov av särskilt stöd – Se

Barnet.

Statistik

Skolverkets insamling av siffror i oktober 2009 visade att

antalet inskrivna barn per årsarbetare var 5,6 och att det i

snitt fanns 20,1 barn per avdelning på de enskilt drivna förskolorna

i Gävle. Motsvarande siffror för den kommunala

förskoleverksamheten var vid samma insamling 5,6 och 18,2.

42

9.4 Öppen förskola

Inom Barn & Ungdom, Gävle finns i dag en öppen förskola.

Den finns i Andersberg på den Familjecentral som öppnades

där i februari 2005. Familjecentralen drivs i samverkan mellan

Barn & Ungdom, Socialtjänsten, Landstingets mödra-

och barnhälsovård samt Svenska kyrkan. Syftet med familjecentralen

är att ge effektivare stöd till blivande föräldrar,

till barn i åldrarna 0–6 år och till deras föräldrar genom att

samordna kompetens och resurser. Verksamheten på familjecentralen

får ett gott betyg av föräldrarna. Resultatet av

besöksenkäten 2009 och utvärdering av arbetet i Familjeverkstad

visar på att man väl uppfyller sina mål. Besökarna

uppfattar att den samverkansform som familjecentralen representerar

innebär ett lättillgängligt, enkelt och smidigt stöd

i föräldrarollen. Föräldrar vittnar också om att de utvecklats i

sin föräldraroll. Från förskolor och skolor finns önskemål om

fler familjecentraler i Gävle. Diskussioner har förts mellan

de ansvariga förvaltningarna men något beslut om ytterligare

familjecentraler finns för närvarande inte.

I Gävle kommun finns i dag ett antal alternativa öppna

förskolor med olika former av öppethållande och inriktning.

Bland annat har Svenska kyrkan flera öppna förskolor som

har öppet några dagar i veckan. Frälsningsarmén har en öppen

förskola på Brynäs, Järnvägsmuseet i Gävle har loklekis

varje onsdag och Konstcentrum har öppen förskola på

måndagar.


10. Sammanfattning

Den kommunala styrningen blir allt tydligare. Inte minst genom

att målen i verksamhetsplanen blir tydligare och därmed

lättare att följa upp. Trots denna positiva utveckling återstår

en del för att få en bättre kommunikation, tolkning och hantering

av målen. På nämndsnivå har styrningen tydliggjorts

ytterligare i och med särskilda riktlinjer inom olika områden.

Dessa riktlinjer är också underlag för en strukturerad uppföljning.

2009 präglades av ekonomidiskussioner och beslut. Arbetet

har också fortsatt med ytterligare anpassning av personal

och lokaler. Uppsägningar effektuerades under året.

Eftersom prognosen för skatteintäkter inte var positiv för de

närmaste åren har en särskild handlingsplan för kommande

års ekonomi upprättats. Hela förvaltningens ansvarsområde

har diskuterats för att hitta möjligheter till besparingar vilket

innebär ansträngningar i verksamheterna. Året har, trots

fokus på ekonomiska ställningstaganden, präglats av många

utvecklingsinsatser initierade både centralt och lokalt.

Utveckling förskolan

Utvecklingen i förskolan har varit positiv och stark under

flera år med satsningar inom ramen för En upptäcktsresa

utan slut. Utbildningen i pedagogisk dokumentation nämns

av många förskolechefer som en viktig utvecklingsfaktor. En

utveckling som under året har inriktats ännu mer på varje

enskild förskola och stöd via nätverksutveckling och uppdragspedagoger.

Arbetet leds av en särskild förskoleutvecklare

och medel finns inom ramen för det så kallade kvalitetsbidraget

för förskolan. Glädjande är att notera de tecken

på utvecklingskopplingar mellan förskolan och skolan som

börjar bli allt tydligare.

Läsa, skriva, räkna

Ett annat viktigt bidrag är statsbidraget Läsa, skriva, räkna

med mera som gav mycket inspiration och motivation.

Pengarna har fördelats till både centrala och lokala insatser.

Skolområdena har hanterat pengarna på olika sätt men gemensamt

är att de gett upphov till många olika insatser ute

i skolorna. Eftersom vi beräknas få bidrag i ännu större utsträckning

inför 2010 kommer de olika insatserna att kunna

utvecklas ytterligare under året. De centrala satsningarna inriktades

bland annat på arbetet med kursplanekunskap och

bedömarstöd i årskurs 3 och 5. Vidare har centralt stöd getts

i matematik och svenska.

Natur, teknik och entreprenörskap

Arbetet med satsningar i Natur- och teknikorientering har

fortsatt och i detta inräknas även utbildningar i entreprenörskap.

Vi har fått särskilda utvecklingsmedel för NT-spåret

med satsningar i förskola och grundskola. Det handlar om direkta

insatser i verksamheter samt stöd till kompetensutveckling.

Utvecklingen av NTA rullar vidare. Alla F-6-skolor är

nu med vilket är mycket glädjande. Utbildningarna fortsätter

och fokus är nu att få fler skolor involverade i åk 7–9 samt

att utvidga satsningen även till förskolan.

Omdömen och utvecklingssamtal

En kraftig styrning från statsmakten påverkar takten i vårt utvecklingsarbete.

Arbetet med sekvensen skriftliga omdömen

– utvecklingssamtal – individuella utvecklingsplaner börjar

sätta spår och ska ge ännu bättre information och delaktighet

för elever och föräldrar. Det vi nu måste förbereda oss för

är en ny skollag. Den kommer att införas under 2011. Den

nya lagen kommer att påverka oss på många olika områden i

större och mindre utsträckning. Ett par näraliggande exempel

är att skolplanen försvinner som juridiskt dokument, samt att

kvalitetsredovisningen kommer att få andra former när det

nationella obligatoriet försvinner.

Positiv trend för det pedagogiska bokslutet

Generellt måste vi även fortsättningsvis förbättra kunskapsresultaten.

Vi ser flera positiva signaler som vi måste ta tag

i. Första jämförelsen med riket när det handlar om resultat i

nationella prov åk 5 finns nu. Gävle hade 2009 ett resultat

över riket i svenska och klart jämförbara med landet i övrigt

i matematik och engelska. Eftersom mycket kraft satsats i

skolorna i arbetet med kursplanekunskap och bedömarkompetens

i åk 5 kan detta vara ett första kvitto på att insatsen

var riktig. Vidare har satsningen på lokala läs- och skrivutvecklare,

arbetet med våra skolbibliotek samt insatser centralt

och lokalt i matematik spelat stor roll. Även vad gäller

behörighet till gymnasieskolan samt fullständiga betyg finns

positiva signaler. Eftersom 2010 ger oss ännu mer ekonomiskt

utvecklingsstöd i lägre åldrar bör trenden kunna hållas

levande. Vi måste även se upp med att utvecklingsinsatserna

inte enbart inriktas mot de så kallade kärnämnena. Här kan vi

få hjälp av de förslag till kursplaneändringar som nu publiceras.

Utifrån dessa måste vi ta diskussionerna kring tolkning

av målen samt säkra bedömarkompetensen i alla ämnen.

Verksamhetsutveckling

År 2009 har präglats av de omställningsåtgärder som beslutats

tidigare. Beslut om nedläggning av skolor har effektuerats

och nya strukturer har organiserats. För förskolans del

har flera nybyggnationer invigts och en fortsatt expansion

är förväntad. Diskussioner om barngruppers storlek och per-

43


sonaltäthet i förskolan har varit intensiv under året. Arbetet

att förändra gruppstorleken har påbörjats men målet är inte

uppnått. Däremot fungerar platsgarantin, och skolbarnsomsorgen

har ingen kö. Föräldraenkäten i förskolan pekar

på att föräldrar har en klart positiv bild av förskolan, men

att man är fortsatt bekymrade över barngruppernas storlek.

Den positiva bilden av omsorgen i förskolan kan även till del

omfatta motsvarande verksamhet i förskoleklass och grundskola.

Ur ett brukarperspektiv finns ett stort utbud när det

gäller skolbarnsomsorg, och utbudet används i mycket stor

utsträckning. I riket deltar cirka 14 % av 10–12-åringarna i

skolbarnsomsorg. Motsvarande siffra för Gävle är cirka 45

%!

Arbetet med likabehandlingsplaner fortsätter

I grundskolan görs ingen central föräldraundersökning, men

andra undersökningar som görs både centralt och lokalt visar

att våra elever i stort har en positiv bild av tillvaron i skolan.

Trots detta finns fortfarande signaler om elever som känner

sig kränkta i olika avseenden, och ambitionen är att hela tiden

ha kontroll på hur detta fungerar i varje enskild verksamhet.

Den erfarenhet vi fått i arbetet med tillsynsärenden

är värdefull för ett lärande om hur vi bör arbeta proaktivt i

dessa frågor. Under läsåret 2009/10 finns ett uppdrag att alla

verksamheter ska ha en fungerande likabehandlingsplan klar

vid läsårets slut. Särskilt stöd i detta arbete kommer att ges

våren 2010.

Delaktighet och inflytande för elever och föräldrar är synnerligen

viktiga komponenter i vårt system. Under våren

2009 genomfördes dialogträffar i de olika skolområdena där

chefer mötte föräldrar till barn som ska börja skolan samt

även föräldrar vars barn lämnar grundskolan. Resultaten av

dessa träffar bearbetas i första hand lokalt för att fånga upp

viktiga signaler i närområdet. Detta är ett nödvändigt arbete

som kompletteras av olika typer av elevintervjuer som också

genomförs idag.

Ny ledningsorganisation

Ständig utveckling är en nödvändighet och gäller alla delar

av verksamheten. Under året har inriktningsbeslut fattats

om en förändrad ledningsorganisation där organisationen

med chefer för skolområden ska ersättas av sektorschefer

under 2010. Den tidigare förändringen av central förvaltning

har följts upp vid två tillfällen under hösten. Den nya

organisationen börjar sätta sig och de nya strukturerna har

hittat sina former, men det finns fortfarande anledning att

följa upp förändringen. De synpunkter som framförs måste

hela tiden återföras och analyseras, och åtgärder diskuteras.

Enheternas redovisning viktig

Under 2009 planerades en upprepning av föregående års

skolområdesbesök. Utvärderingen visade att vi borde förändra

hanteringen något inför det nya läsåret. Förutom en

översiktlig beskrivning av verksamheten skulle varje chef redovisa

hur arbetet pågår utifrån de olika resultat som förelåg.

44

Av tidsskäl genomfördes redovisningarna i januari/februari

2010 i samband med bokslutet. Den stora fördelen var att

den politiska ledningen och förvaltningsledningen fick en

samlad bild av verksamheten på kort tid. Det blev en positiv

totalbild som gavs där alla utvecklingsinsatser lyftes fram

tydligt, liksom alla nödvändiga förbättringsområden samt hur

de hanterades.

Kvalitetsgranskningar under året

Skolinspektionen präglar vår verksamhet på många sätt. Under

2009 genomfördes två kvalitetsgranskningar om elever

med funktionshinder samt undervisning i moderna språk.

Detta är viktiga temagranskningar där resultaten ger en allmän

bild men även en direkt styrning mot besökta enheter.

Den förstnämnda granskningen har redan gett upphov till ett

lokalt styrdokument till stöd för det fortsatta arbetet. Tillsynsfrågor

med anmälningar till Skolinspektionen har ökat

under året. Det är en förväntad trend över hela landet. Enheter,

områden och central förvaltning har arbetat med att

besvara dessa anmälningar och i ganska få fall har de lett till

kritik av kommunen från inspektionen. Arbetet med besvarandet

har gett ökad kunskap och två utbildningstillfällen har

genomförts som stöd till cheferna.

Det har nu gått 5 år sedan Skolverkets inspektion av våra

verksamheter. De formella fel som fanns har åtgärdats och

de utvecklingsområden som Skolverket pekade ut har bearbetats

och redovisats. Nu aviseras en ny omgång av regelbunden

tillsyn, som det nu heter, till 2012 i Gävle kommun. Det

är den nya myndigheten Skolinspektionen som handlägger

detta. Den tillsynen kommer att få en delvis förändrad form

jämfört med förra gången. Inspektionen kommer att ”skräddarsy”

insatsen på så sätt att man utifrån de data som finns

tittar särskilt på verksamheter med låga resultat, många anmälningar

eller andra liknande indikatorer. Detta gör att vårt

fokus fram till 2012 ska vara att förbereda oss inför tillsynen,

och underlag för detta hittar vi bland annat i kvalitetsredovisningar

och olika typer av resultatuppföljningar.


10.1 Åtgärder för utveckling

• Arbetet med basfärdigheterna i de lägre åldrarna i grundskolan

ska intensifieras under 2010 bland annat med stöd av

statsbidraget. Ansvaret för insatserna är gemensamt för central

förvaltning och skolområdena. Utvecklingsmedel ställs

till förfogande både centralt och områdesvis. Intentionerna i

statsbidraget är att satsning ska ske i lägre åldrar samt inriktas

på basfärdigheter. Vidare ska medlen användas till särskilda

insatser som stöd för bedömning och betygssättning.

• Arbetet med kompetens kring kursplaner ska fortsätta både i

lägre och högre åldrar. De revideringar av kursplanerna som

gjorts ska implementeras i verksamheten.

• Förskolans reviderade läroplan ska implementeras i verksamheterna.

• Arbetssätt och metoder i klassrum och barngrupper ska utvecklas

för att nå en högre måluppfyllelse.

45


Vi hoppas att du tyckte att vår

kvalitetsredovisning var intressant läsning

Har du synpunkter, funderingar eller andra frågor

så ta gärna kontakt med någon av oss

Dick Lundberg

Telefon 026-17 98 60

e-post dick.lundberg@gavle.se

Bo-Erik Simonsson

Telefon 026-17 89 36

e-post bo-erik.simonsson@gavle.se

Elisabet Marklund

Telefon 026-17 89 45

e-post elisabet.marklund@gavle.se

BARN & UNGDOM

Box 603, 801 26 Gävle Besöksadress Ruddamsgatan 27

Tfn 026-17 92 00 (vx)

www.gavle.se

More magazines by this user
Similar magazines