Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning - Gävle kommun

Verksamhetsberättelse
med
kvalitetsredovisning
2010
Gymnasieskolan och Vuxenutbildningen
Gävle kommun

Sammanfattning
Gymnasieskolorna i Gävle kommun har under 2010 bedrivit ett systematiskt
kvalitetsarbete med syftet att förbättra verksamheternas olika områden. Skolorna
har genomfört kvalitetsarbetet på lite olika sätt och samtliga använder sig nu av
ett brett spektrum av utvärderingsmetoder för att följa upp och utveckla
verksamheten. Ett exempel är att det sedan flera år främst är webbaserade
kursutvärderingar som används och att det därmed finns ett uppföljningssystem
som möjliggör jämförelser över tid. Skolorna har även under detta år fortsatt
arbetet med att lyfta fram frågor som rör normer och värderingar.
Antal lärare per 100 elever har jämfört med 2009 stigit något till 7,5 lärare/100
elever jämfört med 7,4 lärare/100 elever år 2009. Satsningar har genomförts för
att öka lärartätheten och den marginella ökningen kan ha sina förklaringar i bl.a.
välfyllda klasser och anpassning till kommande kommunala sparbeting.
Lärartätheten i jämförelsegruppen större städer ligger på liknande nivå som år
2009 och ligger år 2010 på 8,1 lärare/100 elever. Jämförelsegruppen samtliga
kommuner ligger på 8,4 lärare/100 elever. Den genomsnittliga betygsnivån har
under året stigit i de kommunala gymnasieskolorna i Gävle med två tiondelar
och ligger nu på 14,1. Detta är något över de genomsnitt som större städer och
samtliga kommuner redovisar. En tänkbar förklaring till det ökande
betygsgenomsnitt kan vara att gymnasieskolorna i arbetet för att minska antalet
avhopp funnit väl fungerande former för de som numera är kvar i
speciallösningar på nationella program. Detta är en medveten satsning som blir
ännu mer aktuell då det med gymnasiereform 2011 (Gy 2011) inte blir möjligt
för elever att använda sig av individuella programmet för att invänta ny
antagning osv.
Även om elevernas studieresultat i stort indikerar en rimlig grad av
måluppfyllelse mätt som genomsnittlig betygspoäng för avgångselever i årskurs
tre, är det fortfarande alltför många elever både på studie- och
yrkesförberedande program, som inte når tillfredsställande resultat. Därför måste
ökade ansträngningar göras för att fler elever skall nå målet om minst
grundläggande högskolebehörighet. Detta arbete har varit framgångsrikt 2010.
Med Gy 2011 kommer så småningom ett annat mått också vara extra intressant
och det är andel elever med gymnasieexamen. Då tanken med Gy 2011 är att
behöriga elever ska återfinnas på de nationella programmen (och alltså inte på de
fem introduktionsprogram som ersätter individuella programmet), är det troligt
att detta kommer att kräva utvecklingsinsatser med avseende på såväl
undervisningens innehåll och form, som ökade stödinsatser i både grundskola
och gymnasieskola.
2

Vad gäller svenska för invandrare (Sfi) är det en nedåtgående trend för andel
studerande som godkänts i Sfi 3 kurs D. För 2009 ligger andelen markant under
andelen i större städer och samtliga kommuner. Eleverna vid Vuxenutbildningen
(komvux) uppvisar goda studieresultat. Numera ligger resursinsatsen i nivå med
större städer och samtliga kommuner. En utmaning framöver är att allt fler
saknar goda kunskaper i det svenska språket och därmed ofta har svårigheter att
nå studiemålen.
3

Innehållsförteckning
Inledning ........................................................................................................................... 5
Så här arbetade vi med kvalitet 2010 ............................................................................ 5
Gymnasieskolan ................................................................................................................ 6
Ekonomiska och organisatoriska förutsättningar 2010 ................................................. 6
Verksamhet och måluppfyllelse 2010 ........................................................................... 7
Elevernas inflytande .................................................................................................. 7
Elever med särskilda behov ...................................................................................... 7
Internationalisering ................................................................................................... 9
Informations- och kommunikationsteknik ................................................................ 9
Kvalitetsarbetet - skol- och kompetensutveckling ................................................. 10
Samverkan med grundskolan .................................................................................. 10
Samverkan med högskolan ..................................................................................... 11
Skola – arbetsliv ...................................................................................................... 11
Värdegrund ............................................................................................................. 12
Gymnasiesärskolan………………………………………………………………...12
Kostnader, prestationer och resultat – jämförande statistik ......................................... 13
Undervisningskostnad per elev ............................................................................ 13
Lokaler…………………………………………………………………………… 13
Lärartätheten ........................................................................................................... 14
Lärare med pedagogisk utbildning .......................................................................... 15
Andelen elever på Individuella programmet (IV) ................................................... 16
Prestationer och resultat .......................................................................................... 17
Sammanfattning ...................................................................................................... 19
Prioriterade insatsområden för 2011 ........................................................................... 20
Vuxenutbildningen .......................................................................................................... 20
Ekonomiska och organisatoriska förutsättningar 2010 ............................................... 20
Verksamhet och måluppfyllelse .................................................................................. 21
Verksamhetsidé ....................................................................................................... 21
Verksamhetens inriktning och omfattning .............................................................. 21
Samverkan .............................................................................................................. 23
Elevinflytande ......................................................................................................... 23
Kompetensutveckling.............................................................................................. 24
Kostnader, prestationer och resultat - jämförande statistik ......................................... 24
Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning -
kostnader………………………………………………………………………… 24
Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning -
resultat…………………………………………………………………………… 24
Svenska för invandrare (Sfi) - kostnader ................................................................ 26
Svenska för invandrare - resultat ............................................................................ 26
Andra utbildningsanordnare ................................................................................... 26
Särvux ..................................................................................................................... 26
Sammanfattning .......................................................................................................... 26
Prioriterade utvecklingsområden för 2011 .................................................................. 27
4

Inledning
Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen av skolverksamhetens kvalitet i
relation till uppställda mål i läroplan, skolplan och arbetsplaner ska varje kom-
mun och enskilda skolor upprätta en årlig skriftlig kvalitetsredovisning. Detta
enligt förordningen SFS 2005:609 och SFS 1997:702.
Kvalitetsredovisningarna har tre huvudsyften:
En bedömning av graden av måluppfyllelse.
En analys av resultaten.
Ange vilka åtgärder som behöver vidtas om målen inte uppnåtts.
Utbildning och Arbete Gävles (UAG:s) kvalitetsredovisning omfattar gymnasie-
skolan och vuxenutbildningen. I den redovisas verksamhet och måluppfyllelse i
förhållande till av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fastställda mål och
riktlinjer som i sin tur är utformade inom ramarna för de dokument som reglerar
skola och vuxenutbildning. Vidare kommenteras och analyseras ett antal
nyckeltal, som anses vara relevanta mått på skolans prestationer och resultat. De
enskilda skolenheternas kvalitetsrapporter, förvaltningens egna uppföljningar
som t.ex. de så kallade kvalitetsuppföljningarna samt statistiskt underlag från
Skolverket, har använts som underlag vid utarbetandet av denna
verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning.
Så här arbetade vi med kvalitet 2010
Gymnasieskolorna har under året bedrivit ett systematiskt kvalitetsarbete med
syftet att förbättra verksamheternas olika områden. Skolorna har genomfört
kvalitetsarbetet på olika sätt, men samtliga använder sig av diverse utvärderings-
metoder för att följa upp verksamheten. Några exempel är elevenkäter om
undervisningen, trygghet, trivsel osv., kursutvärderingar (numera oftast
webbaserade), utvecklingssamtal med elever, intervjuer med avgångselever och
ett antal formella forum såsom elevvårdskonferenser, klassvårdskonferenser,
klassråd osv.
Vuxenutbildningen har arbetat utifrån en gemensam arbetsplan och använt sig av
i första hand två utvärderingsunderlag; ett för kursutvärdering och ett för frågor
som berör normer, värden osv. Utvärderingarna följs upp vid
utvecklingssamtalen och blir ett underlag för planering av utvecklingsinsatser.
Vuxenutbildningens olika projekt har särskilt redovisats genom lägesrapporter.
Svenska för invandrare (Sfi) har en årlig utvärderingsdag med all personal, då
arbetsåret summeras. Man går igenom både administrativa rutiner,
utvecklingsarbetet och ledningsfunktionen. Resultaten ligger sedan till grund för
5

planering av kommande verksamhetsår. I det årliga systematiska kvalitetsarbetet
ingår också bl.a. arbetsmiljöarbete, brandskyddsarbete, samrådsmöten och
fackliga samrådsmöten.
Under året har huvudmannen (förvaltningen och dess ledningsgrupp) på olika
sätt samarbetat med gymnasieskolorna och vuxenutbildningen rörande kvalitets-
arbetet. Ett exempel är de samtal som förts genom kvalitetsuppföljningen där
gymnasieskolorna och vuxenutbildningen utifrån målen i nämndens
verksamhetsplan fått presentera för nämndsordförande och ledningsgruppen hur
man arbetat, hur resultatet sett ut och varför det ser ut på ett visst sätt.
Gymnasieskolan
Ekonomiska och organisatoriska förutsättningar 2010
Gävle kommun har tre kommunala gymnasieskolor; Borgarskolan, Vasaskolan
och Polhemsskolan. Gävle gymnasieskola erbjuder 15 nationella program, sex
specialutformade program och det individuella programmet. De program som
inte erbjuds i egen regi är naturbruksprogrammet och industriprogrammet.
Utbudet kompletteras med samverkansavtal med näraliggande kommuner.
Gymnasiesärskolan är fullt utbyggd.
I gymnasieskolan finns idag närmare 3700 elever, varav ca 635 kommer från
andra kommuner. Därutöver studerar ca 950 gävleungdomar på annan ort
utanför samverkansområdet samt på fristående gymnasieskolor inom och utanför
Gävle kommun. Gymnasiesärskolan omfattade 116 elever vilket är en minskning
med sju elever jämfört med föregående år. Respektive skola leds av en rektor
med assistans av två till fem biträdande rektorer avhängigt av antalet elever,
personal och program. Totalt finns tre rektorer och nio biträdande rektorer. Vid
en av skolorna finns en biträdande rektor/administrativ chef. Dessutom förfogar
varje skola över lärarledare i form av programlags-, arbetslags- och ämneslags-
ledare. Antalet heltidstjänster som lärare i gymnasieskolan inklusive
gymnasiesärskolan är 278. Sammantaget på de tre skolenheterna utgör övrig
skolpersonal 63 tjänster, dvs. exempelvis skolassistenter, elevassistenter, IT/-
datapersonal, skolbibliotekarier, studie- och yrkesvägledare, skolkuratorer,
skolsköterskor och vaktmästare.
Den totala omslutningen för gymnasieskolan, inkl. gymnasiesärskolan, var 439
miljoner. Det tre gymnasieskolorna och gymnasiesärskolan redovisade 2010 till-
sammans ett underskott på 0,4 miljoner kronor.
6

Verksamhet och måluppfyllelse 2010 1
Elevernas inflytande
De formella samverkansorganen på skolorna som skolkonferensen, elevrådet och
andra organ som eleverna är representerade i, fungerar väl. Detta bekräftades av
Skolverkets granskning år 2005. Däremot riktades då viss kritik mot hur
elevinflytandet hanteras i elevernas konkreta arbetsmiljö, undervisningen. På
många håll ges eleverna goda förutsättningar att utöva inflytande och att ta
ansvar för sitt lärande, medan det finns brister på andra. I den uppföljning som
Skolverket gjorde av sin inspektion kan konstateras att de brister som fanns har
åtgärdats.
Förbättrandet av elevinflytandet främst i undervisningssituationen, har varit ett
prioriterat område under senare år. Samtliga gymnasieskolor använder sig nu av
webbaserade enkätprogram, dels för att möjliggöra delaktighet i form av konti-
nuerliga kursutvärderingar och därmed ett uppföljningssystem för elevinflytande
oberoende av lärare, dels för att enkelt kunna följa upp elevers uppfattning i
olika frågor, exempelvis just upplevelsen av delaktighet och inflytande i under-
visningen. I den årligen återkommande uppföljningen kring elevernas trivsel i
skolan uppger mer än 94 % av eleverna (elevenkät till åk 1 och åk 3 på
respektive gymnasieskola) att de trivs bra eller mycket bra i skolan.
Elever med särskilda behov
Skolverket redovisade i sin tillsynsrapport att de elever, som behöver stöd i skol-
arbetet får tillräckliga och adekvata insatser och att dessa håller en god kvalitet.
Utökningen av insatserna har under de senaste åren främst gått ut på att hjälpa
elever att uppnå betyget godkänt i kärnämnena svenska, matematik och eng-
elska. Gymnasieskolorna har också satsat på stöd i karaktärsämnen. Effekterna
av satsningen har kunnat avläsas i att andelen icke godkända betyg i kärnämnena
har minskat över åren. 2010 steg andelen elever med betyget godkänt i
kärnämnena svenska och engelska inom klassificeringen ”Yrkesförberedande
program/övriga program” något medan andelen elever med betyget godkänt i
matematik minskade. Vad gäller samtliga kommuner och större städer ligger
andelen med betyget godkänd på 86 % respektive 87 %. För elever inom Natur,
samhälle och teknik steg andelen elever med betyget godkänt i kärnämnena
(matematik, engelska och svenska) till 100 % (2008 och 2009 låg det på 99%).
Gävle ligger över samtliga kommuner (98%) och större städer (98 %).
1 Gymnasieskolans verksamhet kommenteras utifrån mål i utbildnings- och
arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan 2010. Målen i nämndens verksamhetsplan är
utformade inom ramarna för de dokument som reglerar gymnasieskolan och
vuxenutbildningen.
7

År 2010 (mätdatum 1 oktober) var elevtalet på IV 278 mot 306 elever 2009 och
345 år 2008 (mätdatum 15 oktober). Andelen elever (11,5 %) från grundskolans
årskurs nio, som skrevs in vid höstterminsstarten 2010 var något lägre än år
2009 (11,9 %). Många elever på IV har sociala svårigheter vilket är en
avgörande faktor för deras svårigheter att nå den kunskapsnivå som krävs för att
studera vid ett nationellt gymnasieprogram. Uppskattningsvis klarar färre än 50
% av de inskrivna att inom två år uppnå behörighetskraven, som berättigar dem
till studier på ett nationellt eller specialutformat program.
För att kunna möta elevers individuella behov av hjälp och stöd och därigenom
minska andelen IG – betyg samt öka andelen som går och fullföljer ett nationellt
eller ett specialutformat program, fordras ett långsiktigt arbete omfattande en rad
olika åtgärder. Exempel på redan vidtagna åtgärder är utökade resurser för per-
sonalförstärkningar, kompetensutveckling med inriktning mot specialpedagogik,
diagnosticering av nybörjarelevers kunskaper och färdigheter i främst svenska,
förändring och utveckling av IV-programmets utbildningar.
Det individuella programmet skall utifrån en lagändring 1 juli 2006 erbjuda ele-
ver utbildning på heltid och som i omfattning är likvärdig med utbildning som
ges på nationella program. Lagändringen har i Gävle inneburit att ny verksamhet
och nya ämnen erbjuds eleverna. Från och med hösten 2007 har heltidsstudier i
form av gruppundervisning startat. Eleverna läser kärnämnen (matematik,
engelska och svenska), samhällsorienterade ämnen, livskunskap och estetiska
ämnen. Under 2009 genomfördes en rad utvecklingsarbeten inom IV och bl.a.
gjordes inriktningarna inom IV sökbara. Utvecklingsarbetet följdes upp under
senhösten 2009 och visade bl.a. att eleverna på IV nu startar sin hösttermin
samtidigt som övriga gymnasieelever och att man arbetar med att utveckla
kopplingen mellan studier och praktik. Med Gy 2011 läggs det individuella
programmet ner och fem introduktionsprogram kommer att, i första hand, finnas
för de elever som inte är behöriga till ett nationellt program.
Hög frånvaro är i regel en bidragande orsak till elevers svårigheter i skolarbetet.
Stora ansträngningar och insatser i form av stöd, samtal och
elevvårdskonferenser har därför gjorts under de senaste sex, sju åren för att
minska den. Uppmärksamhet har också lagts på utformningen av
undervisningen. De första åren minskade frånvaron markant. År 2007 ökade
frånvaron på Vasaskolan och Polhemsskolan medan frånvaron vid Borgarskolan
sjönk något och 2008 låg frånvaron fortsatt på ungefär samma nivå som tidigare.
År 2009 ökade frånvaron något på Polhemsskolan och Borgarskolan medan
Vasaskolan låg på ungefär samma nivå som tidigare. Vasaskolan ligger år 2010
på liknande genomsnittlig frånvaro som 2009 (11%), frånvaron på Borgarskolan
har ökat något (år 2010 låg den genomsnittliga frånvaron på ungefär 14 %)
8

medan den genomsnittliga frånvaron på Polhemsskolan har minskat (år 2010 låg
den genomsnittliga frånvaron på 12,4%).
Frånvaron är mycket olika från klass till klass och bland individerna i klassen.
Det är glädjande att se att åtgärder som satts in för att minska frånvaron, som
exempelvis små elevvårdskonferenser och uppmärksammandet av undervisning
där lektionstid är grund för ökad måluppfyllelse, ger vissa resultat. Insatser för
att minska frånvaron är fortsatt ett prioriterat förbättringsområde på samtliga tre
skolenheter.
Internationalisering
Vid samtliga skolenheter finns planer för hur undervisningen skall internationa-
liseras. Det handlar här dels om innehållet i undervisningen dels om lärares och
elevers samverkan och utbyte med elever och lärare i andra länder. Kontakterna
med vänorter i Norden är sedan länge väletablerade. Intresset för och om-
fattningen av utbytet med skolor i EU-länderna och utanför Europa är i växande.
Det finns också internationellt utbyte med länder i andra världsdelar som exem-
pelvis med Kina. Skolorna deltar i olika Comeniusprojekt finansierat av EU.
Inom vissa program finns möjlighet att göra sin arbetsplatsförlagda utbildning
utomlands. Ambitionen är att det skall etableras internationella kontakter på
samtliga program. Även om man nått långt, har man inte nått ända fram.
Även elever på andra inriktningar än de båda internationella har haft möjlighet
att få internationella erfarenheter. Ett exempel är att elever vid kursen
Internationell friluftsliv har haft praktisk undervisning i Frankrike, vilket också
är ett sätt att uppmärksamma betydelsen av språkkurser (steg 3 i moderna språk)
och de extra meritpoäng som dessa ger. Sammantaget stärker och framhäver de
internationella profilerna gymnasieskolans internationella anslag och utgör ett
konkurrenskraftigt utbildningsalternativ för ungdomar i Gävle.
Informations- och kommunikationsteknik
Tillgången och kvalitén på datorer, annan hårdvara liksom på mjukvara, är gene-
rellt sett god i gymnasieskolan. Skolpersonalen och eleverna har samma standard
härvidlag som övriga anställda i Gävle kommun. Under året har elever i åk 1
haft möjlighet att låna en bärbar dator (för användning under hela
gymnasietiden). Implementeringen har kantats av diverse problem som
kommunens IT-avdelning ansvarar för att åtgärda.
Satsningar har gjorts, görs och planeras för att öka lärarnas användning av IT i
undervisningen genom att köpa in och placera ut projektorer/kanoner, datorer
och Smart Boards i klassrummen och att genomföra utbildning i användande och
9

handhavande av utrustning. Förutom skolvisa kompetensutvecklingssatsningar
kan skolgemensam fortbildning förekomma. Idag använder en stor del av lärarna
IT som en naturlig del och ett hjälpmedel i sin undervisning.
Intranät är nu i bruk på samtliga skolor och på intranätet finns all information,
undervisningsmaterial och handlingsplaner. Intranätet är nu ett virtuellt klassrum
för eleverna.
Kvalitetsarbetet - skol- och kompetensutveckling
På enheterna har skol- och kompetensutvecklingsinsatser genomförts, varvid
prioritering av insatser har baserats på både verksamhetens och individernas
behov av utveckling. Centralt har medel också ställts till förfogande, som har
kunnat sökas av lärare och skolledare. Medel har tilldelats fortbildning och ut-
vecklingsprojekt, som legat i linje med nämndens verksamhetsplan. Under året
deltog ett femtontal lärare i regeringens satsning ”Lärarlyftet”. Under 2010 har
fem lärare gått forskarutbildning med målsättning licentiatexamen eller
doktorsexamen. En blev färdig lic. i februari 2011.
Gymnasieskolorna har en struktur för kvalitetsarbetet, där bl.a. ansvar och
befogenheter mellan och inom nivåer i organisationen är klargjorda vad gäller
gransknings- och förbättringsarbetet. Arbetet med kvalitetsarbetets struktur har
fortsatt under 2010 och skolorna har nu en fastlagd sådan för det systematiska
kvalitetsarbetet med bl.a. återkommande granskningar och uppföljningar, vilka
gör det möjligt att över tid följa utveckling och förändringar inom
gymnasieskolorna. Kvalitetsarbetet har tydliggjorts och förbättrats och kommer
också under kommande år att vara ett prioriterat område för förbättringsarbete.
Sedan 2005 har bedömning och betygsättning en särskild prioritet på de tre skol-
enheterna för att därigenom förbättra enhetlighet och likvärdighet i betygsgiv-
ning. Detta arbete har fortsatt under 2010, såväl inom ämnes- som programlag,
som mellan skolorna för att ytterligare säkra kvalitén på betyg och bedömning.
Samverkan med grundskolan
Sedan ett antal år finns en etablerad samverkan avseende övergången från åk 9
till gymnasieskolan i form av s.k. överlämningskonferenser med särskild tonvikt
på elever i behov av särskilt stöd. Innehållet i och formerna för dessa ses över
årligen för att åstadkomma förbättringar. Möjligheten för grundskoleelever att
prova på att gå i en gymnasieklass under en dag finns.
10

Samverkan med högskolan
Alla tre enheterna har under året, liksom tidigare år, tagit emot ett stort antal
lärarkandidater från lärarutbildningarna vid högskolorna i Gävle och Dalarna
och erbjudit dem verksamhetsförlagd utbildning. Formerna för och innehållet i
den är reglerat i ett särskilt avtal.
Det är angeläget främst för att uppmuntra och stimulera elever till fortsatta
studier. Högskolan har erbjudit gymnasieskolans elever populärvetenskapliga
föreläsningar och tagit emot studiebesök. Genom att Vasaskolan beviljades
försöksverksamheten med spetsutbildning i humaniora finns en tydlig koppling
till högskolestudier och ett upparbetat samarbete med Uppsala universitet inom
historia med arkeologi och egyptologi, religion och engelska.
Delar av kurser genomförs på högskolan samtidigt som moment inom
högskoleutbildningar genomförs på gymnasieskolorna.
Skola – arbetsliv
På i stort sett samtliga program finns programråd av något slag, dvs. även på de
studieförberedande. Biträdande rektor är sammankallande och SSA-sekreteraren
är adjungerad i samtliga. På de yrkesförberedande program där programråd inte
fungerar så väl, beror detta bl.a. på att berörda företag har svårt att avsätta tid för
ändamålet. Här har man då prövat att ersätta med andra kontaktformer. På de
studieförberedande programmen har man prövat att finna mer ändamålsenliga
former för kontakter med arbetslivet än traditionella programråd. Ett exempel är
Vasa akademi där externa föreläsare talar om angelägna ämnen inför både
skolans elever och allmänheten. Programrådens betydelse stärks med Gy 2011
och enheten för Samverkan Skola Arbetsliv ser över programrådens aktivitet. Att
arbeta aktivt med programråden är ett av skolornas prioriterade
utvecklingsområden under 2011.
Tillgången på platser för arbetsplatsförlagd utbildning (APU) är på många yrkes-
förberedande program god och kommunen erbjuder utbildning till personer som
är handledare på APU- eller praktikplatser. Utöver detta finns en rad
mötesplatser mellan skola – arbetsliv i form av frukostmöten, lunchmöten och
konferenser. Numera finns också ett omvärldsråd på Vasaskolan där en rad
representanter från yrkeslivet finns representerade.
Det finns utbildningar där det är mycket svårt att hitta APU platser. Detta är ett
problem både för den kommunala skolan och för fristående skolorna. Vissa
utbildningar finns inom områden i sådan mängd att det är omöjligt att finna
platser till alla elever. I dessa fall ges APU delvis internt på skolan. T.ex. på
medieprogrammet har det trots stora ansträngningar varit svårt att få ut alla
11

elever på kvalificerad APU. I stället bedrivs den på skolan i projektform med
lärare som handledare.
Studie- och yrkesvägledarna och lärare har under året samverkat när det gäller
informationsdagar/-kvällar riktade till elever i skolår 9 samt elever i åk 3 i gym-
nasieskolan. Fortbildning har arrangerats för studie- och yrkesvägledare och
lärare och skolledare har då bjudits in.
Värdegrund
Skolverket skrev i sin inspektionsrapport år 2005 att eleverna i gymnasieskolan
utvecklas i riktning mot de normer och värden som följer av läroplansmålen.
Emellertid ansåg man att rektorerna bör säkerställa att arbetet med dem blir mer
genomtänkt och systematiskt. Detta innebär att de normer och värden som läro-
planen och kursplaner i olika ämnen ger uttryck för har uppmärksammats och
behandlats tydligare i undervisningen sedan inspektionen 2005. Ett exempel är
att en av gymnasieskolorna i varje klass identifierat riskområden eller
risksituationer som kan upplevas otrygga i skolmiljön. Målet har varit att
synliggöra varje enhet i verksamheten ur ett trygghetsperspektiv. Normer och
värden kommer att vara föremål för utvecklingsinsatser också framöver.
Uppföljningen som Skolverket gjorde 2008 visade att arbetet förbättras på alla
punkter och uppfyller dess krav.
Likabehandlingsplaner finns på samtliga gymnasieskolor och är utformade så att
arbetet blir förebyggande, att man ser hur genomförandet går till (exempelvis att
det på ett tydligt sätt beskrivs hur man ska gå till väga om en kränkning anmäls)
och hur utvärdering av likabehandlingsplanen går till. Gymnasieskolorna följer
de riktlinjer som finns om likabehandlingsplan.
Gymnasiesärskolan
Elevantalet på gymnasiesärskolan på Polhemsskolan har från 2009 till 2010
minskat från 123 till 116. Införandet av gymnasiesärskolan har inneburit att i
stort sett samtliga elever i Gävle väljer hemortsalternativet framför externa.
Lärartätheten var 2010 19,8/100 elever (större städer: 23,1 och samtliga
kommuner: 23,0)
I och med införandet av årskurs ett som ett basår, har eleverna goda möjligheter
att göra ”rätt” programval inför åk 2, då de under första året får chans att pröva
på de olika programmen. Som ett led i arbetet med de nationella målen för
normer och värden läggs stor vikt på dessa under basåret. Under 2010 har
personalen fortsatt att utveckla uppföljning av måldokument och
12

kursutvärderingar. Idag ges betyg inom de nationella programmen i form av G,
VG och deltagit. Inom verksamhetsträning ges intyg.
Kostnader, prestationer och resultat – jämförande statistik
Undervisningskostnad per elev
Som framgår av tabellen nedan är undervisningskostnaden per elev (36100 kr) i
Gävle kommun lägre än i jämförelsegruppen – större städer (39400 kr), och i
samtliga kommuner (42700 kr). Undervisningskostnaden i Gävle kommun har
stigit sedan mättillfället 2008 och undervisningskostnaden i större städer och
samtliga kommuner har legat stilla eller ökat något. Att den är lägre i Gävle
kommun än i de båda jämförelsegrupperna kan förklaras av den lägre
lärartätheten här. Om Gävle kommun hade samma undervisningskostnad (+
3300 kr, ca + 9 %) som kommungruppen – större städer, skulle lärartätheten öka
betydligt och närma sig större städer och samtliga kommuner.
Kostnaden per elev i gymnasiesärskolan var år 2009, 167444 kr (exkl. skol-
skjuts). Motsvarande kostnad i kommungruppen – större städer var 241700
kr/elev och i samtliga kommuner i riket 259700 kr/elev. Trots att en uppräkning
av elevbidraget har skett fr.o.m. budgetåret 2006, vilket bidrar till ett säkerstäl-
lande av ekonomin och verksamheten för gymnasiesärskolan, så ligger ”elev-
pengen” lägre i Gävle kommun än i de båda jämförelsegrupperna. En av för-
klaringarna till skillnaden i kostnad mellan Gävle kommun och de båda
referensgrupperna kan vara samordningsvinster i form av ledning, personal och
lokaler, när gymnasiesärskolan organisatoriskt och fysiskt utgör en del av
gymnasieskolan, vilket är fallet i Gävle. En lägre lärartäthet kan naturligtvis
också spela in på den genomsnittliga kostnaden.
Lokaler
Lokalkostnaden är sedan tidigare lägre i Gävle kommun än i kommungruppen –
större städer, liksom i referensgruppen samtliga kommuner. Gävle kommuns
lägre lokalkostnader kan sannolikt förklaras av något lägre kvadratmeterpris.
13

Tabell över nyckeltal – jämförelsetal avseende gymnasieskolan för åren 2006, 2007, 2008 och 2009
eller 2007, 2008, 2009 och 2010. Källa: Skolverket, Jämförelsetal för skolhuvudmän. 2
Kostnaden (kr) per elev
- Undervisning
- Lokaler
Antal lärare per 100
elever
Andelen elever på individuella
programmet,
folkbokförda i
kommunen
Genomsnittlig betygspoäng
Andelen elever med
minst betyget Godkänd
i kärnämnena En, Ma
och Sv
- Nv/Sp och Teknik
- Övr. nationella pro-
gram
Fullföljt utbildningen
(%) inom 4 år inkl. IV
progr.
Övergång till högskolan
(%) inom tre år efter
avslutad utbildning
Lärartätheten
Gävle kommun
2009 2008 2007 2006
36100 35100 33600 32600
15200 15800 14800 15900
2010 2009 2008 2007
7,5 7,4 7,4 7,4
9,7 10,0 10,9 10,8
14,1 13,9 14,0 14.3
100 99 99 99
91 90 89 86
76 76 78 76
41 41 39 41
Kommungruppen –
större städer
2009 2008 2007 2006
39400 39400 38100 36900
18700 18600 18000 17500
2010 2009 2008 2007
8,1 8,0 8,1 8,1
8,6 8,6 8,5 8,4
14,0 14,1 14,0 14,1
98 98 97 98
87 86 84 84
77 77 76 77
45 43 43 45
Samtliga kommuner
2009 2008 2007 2006
42700 42000 40300 38300
19100 18700 17900 17500
2010 2009 2008 2007
8,4 8,2 8,1 8,4
8,1 8,0 8,0 8,0
14,0 14,0 14,0 14,1
98 98 97 97
86 85 83 83
75 76 76 74
42 41 41 42
Lärartätheten i gymnasieskolan i Gävle kommun var 2010 enligt Skolverket 7,5
lärare/100 elever. Medeltalet för samtliga kommuner och för kommungruppen
större städer, var 8,4 lärare/100 elever respektive 8,1/100 elever. Sedan förra
mättillfället (2009) har lärartätheten i Gävle kommun stigit från 7,4 lärare/100
elever till 7,5 lärare/100 elever. Satsningar har genomförts för att öka
lärartätheten och den marginella ökningen kan ha sina förklaringar i att
gymnasieskolorna redan nu förbereder organisationen för minskande elevkullar
2 För år 2010 finns ännu inte data om utbildningskostnader, då dessa baseras på
kalenderår till skillnad från prestationsdata, som bygger på resultat inrapporterade i
början av höstterminen.
14

Andel lärare med
pedagogisk
högskoleexamen
och kommunala sparbeting, samtidigt som elevkullarna nu är stora vilket
resulterar bl.a. i välfyllda klasser.
Differensen på 0,6 lärare/100 elever mellan Gävle kommun och kommungrup-
pen större städer innebär att på 1000 elever hade Gävle år 2010 ca 6 heltidslä-
rare färre än i referensgruppens genomsnittskommun. Jämfört med samtliga
kommuner var skillnaden större, nämligen 9 lärare per 1000 elever. Denna
resursskillnad torde ha konsekvenser för verksamhetens kvalitet och resultat.
Skillnaden till trots ligger genomsnittspoängen för avgångseleverna år 2010 över
referensgrupperna.
Det individuella programmet hade en högre lärartäthet än de övriga programmen
(10,87). Då verksamheten där bygger på individanpassade insatser har detta
krävt en högre personaltäthet. Om man tar i beaktande att dessa elever under
större eller mindre delar av sin utbildning har praktik är lärartätheten mycket hög
under den tid de befinner sig i skolan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
gav därför Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att kartlägga
kostnadsbilden och organisationen av det individuella programmet under 2009.
Utredningen ledde till ett antal beslutsåtgärder för utveckling av IV.
Beräkningsgrunden för elevpengen vad gäller lärartäthet är olika för
yrkesförberedande och studieförberedande program. Lärartätheten är högre pga.
att karaktärskurser oftast måste ske i mindre grupper.
Lärare med pedagogisk utbildning
2010 hade 76 % av lärarna en pedagogisk högskoleutbildning vilket är en något
mindre andel än 2009. Andelen är lägre än i jämförelsegrupperna.
2010 2009 2008 2007 2006
Gävle
76 78 73 75 78
2010 2009 2008 2007 2006
Större städer
82 82 81 81 81
2010 2009 2008 2007 2006
Samtliga kommuner
80 80 78 78 79
Orsaken till att andelen lärare med pedagogisk utbildning är lägre i Gävle än i
jämförelsegrupperna är inte helt klar, men har säkert till en del att göra med att
yrkesprogrammen ökat i omfattning och andelen behöriga yrkeslärare där, är
lägre än för lärare i allmänna ämnen. Även bland estetlärare finns fler lärare än
normalt som saknar pedagogisk utbildning. Under de senaste åren har ett stort
antal lärare anställts i gymnasieskolan och när det gäller yrkes- och estetlärare
har det varit svårt att finna pedagogiskt utbildade. När det gäller lärare i
allmänna ämnen har rekryteringsläget varit mycket gott och det har funnits ett
15

stort antal behöriga lärare som sökt de tjänster som utlysts. Det är därför
förvånande att andelen pedagogiskt utbildade lärare minskat under de senaste
åren. 3
För att säkerställa den pedagogiska kompetensen bland anställda icke
lärarbehöriga yrkeslärare, bereds de möjlighet att skaffa sig den genom att läsa
in det allmänna utbildningsområdet. Då regeringens program ”Lärarlyftet”
hittills vänt sig till redan behöriga lärare har inte detta varit en lösning, men
genom att lärare breddar sina kompetenser kan det indirekt och på sikt öka
andelen lärare med pedagogisk utbildning.
Andelen elever på Individuella programmet (IV)
Vad gäller andelen elever på IV var genomsnittet år 2010 för kommungruppen –
större städer lika som för 2009, nämligen 8,6 %. Jämförelsegruppen - samtliga
kommuner låg också kvar på liknande nivå som 2009, nämligen 8,1 %.
Genomsnittet för Gävle kommun var år 2010 9,7 % vilket var över en
procentenhet lägre än 2009 (10,9 %) och två procentenheter lägre än 2008 (11,9
%).
Andelen elever från grundskolan till det individuella programmet uppgick under
hösten 2010 till 11,5% , 2009 till 11,9 % och 2008 12,4 %.
En orsak till att såväl andelen elever som skrivs in från åk 9 som andelen elever
på IV- programmet är högre i Gävle kommun än i större städer, kan vara att
genomsnittligt meritvärde för eleverna i årskurs nio i grundskolan är något lägre
här än i de båda referensgrupperna. Däremot är en större andel elever i Gävle
kommun behöriga till gymnasieskolan jämfört med referensgrupperna. Det går
3 Enligt gymnasieskolornas egna kvalitetsredovisningar har samtliga av dem har över 85 %
behöriga lärare, vilket alltså skiljer sig från statistiken som exempelvis står att finna i SIRIS. Vid
samtal med Skolverket om detta uppgavs att de får uppgifter om de anställda lärarna som det sedan
samkör med högskolans register över uttagna lärarexamina. Detta innebär att det finns en liten del
behöriga lärare, dvs. lärare med pedagogisk examen som inte tagit ut sin examen. De lärare som
har sk. lokal behörighet som formellt togs bort 1994 räknas som obehöriga i SIRIS, vilket de ju
egentligen kan sägas vara. Dessutom finns yrkeslärare och estetlärare mm. som ofta saknar
pedagogisk högskoleutbildning och därför klassas som obehöriga. Åtgärder finns för att öka
andelen behöriga.
Andelen lärare med pedagogisk examen vid Gävles gymnasieskolor och fristående skolor.
Källa: Skolverket, Siris
Borgarsk
olan
Gävle
Praktiska
gymnasiu
m
John
Bauer
Polhem Thoren Vasa Realgy
2010 83,5 31,2 56,6 72,6 61,0 77,4 31,5
2009 83,6 29,8 53,5 75 65,2 80,6 59,2
2008 73 30 52 75 68 80 -
16

inte helt att frigöra sig från tanken att den jämförelsevis lägre lärartätheten i
Gävles gymnasieskolor, bidrar till att andelen elever på IV blir högre. Troligen
innebär den att det i den reguljära verksamheten blir svårare än i de båda
jämförelsegruppernas skolor att hjälpa och stödja elever med skolsvårigheter av
skilda slag. Detta betyder i sin tur att elever i högre utsträckning kan behöva gå
över till IV. Glädjande detta till trots, är att antalet avhopp från de nationella
programmen till IV minskar och att andelen elever på IV 2010 nu närmar sig
jämförelsegruppernas nivåer.
Prestationer och resultat
Den genomsnittliga betygspoängen för avgångselever i årskurs tre var för 2010
14,1 vilket var två tiondelar högre än 2009 (13,9) och en tiondel högre än de
båda jämförelsegrupperna. Ett stort arbete har gjorts för att minskat antalet IG-
betyg vilket kan vara en del av förklaringen till att den genomsnittliga
betygspoängen höjs.
Kommunala gymnasieskolorna i Gävle har varit tidigt ute med att arbeta med att
stävja andelen avhoppare 4 . Med reformen Gy 2011 kommer det inte längre vara
möjligt att använda IV som en sluss för elever som vill hoppa av/byta program
osv. Detta betyder att man kan förvänta sig ett allmänt genomslag på
betygsgenomsnittet. Samtidigt ska man då ha i åtanke att det kommer att krävas
långt fler godkända betyg än idag för att ha behörighet till gymnasiet, vilket kan
tala för att betygsgenomsnittet stiger.
Andelen elever i Gävle med minst betyget godkänd i kärnämnena engelska, ma-
tematik och svenska på de studieförberedande programmen (NV, SP och Tek-
nikprogrammet) var i mätningen år 2010 100 %, vilket liksom tidigare är något
högre än de båda referensgruppernas genomsnitt. För övriga nationella program
(företrädesvis yrkesförberedande program) steg andelen godkända i kärnämnena
svenska, matematik och engelska 2010 till 91 % (2009, var andelen 90 %) och
ligger över genomsnittet för de båda jämförelsegrupperna. Det kan alltså
konstateras att då resultaten i kärnämnen förbättras samtidigt som medelbetyget
stiger.
När det gäller andelen elever med grundläggande behörighet för
högskolestudier, är resultaten för fler än hälften av de yrkesförberedande
programmen lika med eller något bättre än 2009. För 2010 varierar frekvensen
elever med grundläggande högskolebehörighet (på både de studie- och
4 Tittar man på jämförande statistik vad gäller andel nybörjare 2007 som avbrutit/tagit
studieuppehåll, ser man att andelen avhoppare i Gävle (2 %) är lägre än i större städer
(3%) och samtliga kommuner (3 %). Bilden bekräftas av information i årets
kvalitetsredovisningar från respektive gymnasieskola och information under den årligt
återkommande kvalitetsuppföljningen.
17

yrkesförberedande programmen) från 55,6 % till 96 % (med en topp på 100%)
på de olika programmen med de lägsta andelarna på ett par av de
yrkesförberedande programmen och de högsta på både de studieförberedande
och de yrkesförberedande programmen.
Andelen elever i Gävles gymnasieskolor, inklusive dem på IV-programmet, som
fullföljer sin utbildning är 2010 (76 %) är lika som fjolåret och ligger på i
princip samma nivå som jämförelsegrupperna (77 % och 75 %). Exklusive IV-
programmet är andelen 87 % (för samtliga kommuner ligger andelen på 84 %
och för större städer på 85 %). För att öka andelen elever som fullföljer sin
utbildning, har det gjorts och kommer att göras insatser som exempelvis ökad
tillgång till stödinsatser vid nationella och specialutformade program och
utveckling av IV-programmets innehåll och arbetsformer (IV-programmet läggs
ju ner och till hösten 2011 kommer fem introduktionsprogram att ersätta). Att få
elever att fullfölja utbildningen är mycket angeläget, då elever utan fullständigt
slutbetyg löper stor risk att få betydande svårigheter att vinna insteg på
arbetsmarknaden.
När det gäller övergången till högskolan inom tre år efter avslutad utbildning
uppvisar den senaste mätningen att andelen för Gävle kommun liksom år 2009
låg på 41 % (41 % 2009). Frekvensen var fortfarande lägre än i referensgruppen
större städer 45 % (43 % 2009) och även något lägre än i samtliga kommuner 42
% (41 % 2009). Övergångsfrekvensen ligger på liknande nivå i Gävle som andra
universitets-/högskoleorter med likartad socioekonomisk struktur, som t.ex. i
Sundsvall och Norrköping. Andelen behöriga sökanden skiljer sig inte heller
nämnvärt åt mellan orterna ifråga. Letar man kommuner med hög
övergångsfrekvens (och också relativt hög andel högskolebehöriga) finner man
dem i kommuner som rymmer traditionella lärosäten som Uppsala (63 %
övergång), Lund (69 % övergång) och Linköping (49 % övergång). Man hittar
också höga övergångstal till högskola i vissa förortskommuner som exempelvis
Sollentuna (52 %), Lidingö (69 %) och Lomma (60 %). För att höja
övergångsfrekvensen till högskolestudier måste man arbeta med
attitydförändringar, vilket inte enbart är en uppgift för skolan, utan också för
andra opinionsbildare som politiker och arbetslivets organisationer. En annan
tänkbar förklaring än attityd till högskolestudier, kan vara det ökande intresset
som idag finns för yrkesförberedande utbildningar som kan leda till ett arbete
direkt efter gymnasiet. Detta har troligtvis koppling till den omfattande diskus-
sionen i media kring svagheter med en högskoleutbildning, då det under många
år har varit svårt för vissa med högskoleexamen att få jobb efter avslutat utbild-
ning. Signalerna under våren 2011 kring söktrycket för yrkesprogrammen är
dock att intresset svalnat betydligt sedan upplägget med högskolebehörigheten
har förändrats (med nyordningen måste eleverna läsa utöver planerad
18

studieordning för att uppnå grundläggande högskolebehörighet under sin
gymnasietid.)
Sammanfattning
Elevernas studieresultat i Gävle kommuns gymnasieskolor mätt som genom-
snittlig betygspoäng för avgångselever i årskurs tre, var 2010 ett par tiondelar
högre än 2009. Genomsnittlig betygspoäng ligger strax över nivåerna för kom-
mungruppen större städer och samtliga kommuner. Lärartätheten i
gymnasieskolan i Gävle ligger fortfarande under genomsnittet för kommungrup-
pen – större städer och samtliga kommuner. Trots detta hamnar ändå
studieresultaten högre än jämförelsegrupperna.
Andelen elever på de yrkesförberedande programmen, som fått betyget Godkänd
i kärnämnena engelska och svenska, steg ytterligare 2010. Andelen elever med
Godkänt i matematik har dock under 2010 sjunkit något. Gävleeleverna är
fortsatt över genomsnittet för de båda referensgrupperna. En bidragande orsak
till det goda resultatet kan vara det intensiva arbetet med att sänka andelen IG
och också arbetet med att höja närvaron på de yrkesförberedande programmen
på Polhemsskolan.
Även om elevernas studieresultat i stort indikerar en rimlig grad av måluppfyl-
lelse mätt som genomsnittlig betygspoäng för avgångselever i årskurs tre, är det
fortfarande allt för många elever både på studie- och yrkesförberedande pro-
gram, som inte når tillfredsställande resultat. Därför måste ökade ansträngningar
göras. Rimligt är att ett framtida mått på detta blir andel som klarar
gymnasieexamen.
Hösten 2011 är intentionen att samtliga med gymnasiebehörighet ska befinna sig
på ett nationellt gymnasieprogram. De fem introduktionsprogrammen ska alltså i
princip inte inrymma elever med gymnasiebehörighet. Det kommer att krävas
fortsatta utvecklingsinsatser med avseende på såväl undervisningens innehåll
och former som ökade stödinsatser i de båda skolformerna.
Övergången till högskolestudier tre år efter avslutad gymnasieutbildning ligger
på lika nivå som året innan men Gävle tappar något vid en jämförelse med
referensgrupperna. Förutsättningarna för en ökning av andelen ungdomar, som
väljer vidare studier på högskolenivå borde rimligtvis vara höga. Detta då
gymnasieskolans avgångselever, visar ett genomsnittligt betygsresultat som är
något högre i jämförelse med referensgrupperna, liksom att andelen
högskolebehöriga står sig väl i jämförelse med riket i övrigt. Det handlar nog här
främst om att påverka attityder till högre utbildning bland både ungdomar,
föräldrar och övriga vuxna. För att uppnå detta behöver såväl skolan som
19

samhället i övrigt i Gävle engagera sig i att framhålla utbildningens betydelse för
individen och samhället.
Prioriterade utvecklingsområden för 2011
I samband med ledningsgruppens och nämndordförandes kvalitetsuppföljning
utifrån utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan på
gymnasieskolorna, identifierades ett antal prioriterade utvecklingsområden.
Exempel på prioriterade utvecklingsområden är informationsstruktur, ökad
elevmedverkan i kvalitetsarbetet, ökat fokus på programråden, utveckla
åtgärdsprogrammen. Genom ett aktivt arbete med de prioriterade
utvecklingsområdena förbättras möjligheterna för en ökad måluppfyllelse med
avseende på elevernas lärande och studieresultat.
Vuxenutbildningen
Ekonomiska och organisatoriska förutsättningar 2010
Vuxenutbildningen består av tre rektorsområden; Vuxenutbildningen Komvux
och Särvux, Vuxenutbildningen Svenska för invandrare och Vuxenutbildningen
Yrkesutbildning/extern utbildning. Till detta kommer en
administrativ/ekonomisk stabsenhet som ansvarar för hela verksamheten inom
sina områden, samt studie- och yrkesvägledning för hela vuxenutbildningen.
Vuxenutbildningen ansvarar också för kommunens läromedelscentral och för
Utbildningscentrum.
Antalet tillsvidareanställda år 2010 var 82 (75) personer och antalet med
visstidsanställning 8 (15) personer, totalt 90 (90) personer. 5 På den gymnasiala
vuxenutbildningen fanns under året 775 helårsplatser vilket är en ökning med
30% jämfört med 2009. Ökningen av antalet utbildningsplatser kan tillskrivas
den statliga satsningen Yrkesvux. På den grundläggande vuxenutbildningen
fanns under året totalt 177 helårsplatser vilket är en minskning med 5 % jämfört
med 2009. År 2010 studerade ca 1500 kvinnor och män svenska för invandrare
(Sfi) ( det här gäller studerande som varit inskrivna och erhållit minst 1 timmes
undervisning).
Den totala omslutningen var under året 76 miljoner kronor (år 2009 = 63
miljoner kronor) exklusive lokalkostnader och vuxenutbildningen hade ett
5 Siffror inom parentes gäller föregående år.
20

överskott på 7,7 miljoner kronor. Överskottet beror dels på att extra statliga
medel inom Yrkesvux influtit under 2010. Ökat antal elever har valt sådana
kurser (statsbidragsfinansierade) i stället för kommunbidragsfinansierade kurser.
Dessutom har studerande inom Sfi i större utsträckning än tidigare varit
lågutbildade och haft flyktingstatus. Detta innebar ökade statsbidrag som inte var
känt när budgeten för 2010 fastställdes.
Verksamhet och måluppfyllelse 2010 6
Verksamhetsidé
Den roll som Vuxenutbildningen i Gävle har haft att komplettera grund- och
gymnasieutbildningarna ska också finnas kvar framöver, dvs. att i första hand ge
deltagarna baskunskaper och kunskaper i kärnämnen. Vuxenutbildningen är ett
led i det livslånga lärandet. Satsningen på Yrkesvux har resulterat i studieplatser
inom gymnasial utbildning.
Med utgångspunkt i de olika styrdokumenten och målformuleringarna på central
och lokal nivå har en vision med fem övergripande mål formulerats:
Vuxenutbildningen är en plats för möten, växande, skapande, utveckling
och lärande.
Den studerande skall mötas med respekt för sina tidigare erfarenheter.
Den studerandes behov av och önskemål om studier skall tillgodoses så
långt det är möjligt, men denna kommer också att utmanas, så att när
hon/han lämnar vuxenutbildningen är bättre rustad för framtidens krav
och förväntningar.
Den studerande har fått tilltro till sin egen lärförmåga och lust att fort-
sätta att lära.
Verksamhetens inriktning och omfattning
Vuxenutbildningen erbjuder möjligheter till flexibla studier i ett stort antal äm-
nen och utbildningar och målgruppen för vuxenutbildningen har i betydande
grad fått sina studieönskemål uppfyllda. Efterfrågan har styrt verksamheten
under året och ett antal olika allmänna kurser och yrkeskurser har anordnats.
Siffror i parentes är för år 2009.
6 Vuxenutbildningens verksamhet kommenteras utifrån mål i utbildnings- och
arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan 2010. Målen i nämndens verksamhetsplan är
utformade inom ramen för de dokument som reglerar gymnasieskolan och
vuxenutbildningen.
21

Cirka 775 (600) gymnasiala helårsplatser har givits och det är en ökning
med ungefär 175 platser jämfört med år 2009 Ökningen av antalet
utbildningsplatser kan tillskrivas den statliga satsningen på Yrkesvux.
Efterfrågan på Sfi har ökat under året. År 2008 fanns ca. 1100
studerande inom Sfi, år 2009 fanns ca. 1400 studerande och år 2010 ca
1500 elever. En stor flyktinggrupp, många anhöriga och på senare tid en
ökande arbetskraftsinvandring samt många gäststuderande med rätt till
Sfi, ligger till grund för ökningen. Liksom under 2009 har det under
2010 varit ungefär 20 % flyktingar och 80 % invandrare, vilket är en
förändring från tidigare då förhållandet snarare var 30 % flyktingar och
70 % invandrare. Detta betyder att allt fler elever på Sfi inte kommer
från flyktingmottagningen och därmed heller inte resulterar i statsbidrag
till Sfi.
243 personer har inom Gästrikelärling Gävle, deltagit i
lärlingsutbildning. Vad gäller lärling för Sfi-studerande har 30 platser
anordnats.
Under 2010 har ca 80 personer studerat inom Särvux.
Personer som sökt gymnasieutbildning, som inte finns tillgänglig i Gävle har
erbjudits att studera i annan kommun, under förutsättning att de tillhört
kommunens prioriterade målgrupp.
Studerande med akademisk utbildning från hemlandet har erbjudits att delta i
samverkansprojektet Akademikerspåret, där Sfi kombineras med yrkessvenska
och praktikplatser/trainee inom elevens yrkesområde. Akademikerspåret ska
medverka till att studierna blir mer målinriktade och motiverande. Under året har
Sfi arbetat tillsammans med Invandrarcentrum och Arbetsmarknadsenheten
utvecklat möjligheterna att inom arbetsvägen kombinera Sfi-studierna med
praktik av olika slag.
Från och med 2010-12-01 lyftes ansvaret för att ta emot nya flyktingar från
kommunen till Arbetsförmedlingen. Vuxenutbildningen har nu en dialog med
Arbetsförmedlingen där de tillsammans planerar för olika vägar och aktiviteter i
kombination med Sfi.
Vägledning Gävle har i uppdrag att ge studie- och yrkesvägledning till boende i
Gävle kommun. Det har varit stor efterfrågan på enskilda studieväglednings-
samtal. Grupper som efterfrågar studievägledning är exempelvis ungdomar med
ofullständiga betyg från gymnasieskolan, utrikes födda personer, arbetslösa
personer alternativt personer som vill byta jobb eller söka högskoleutbildning
och personer som ska påbörja studier inom vuxenutbildningen och ska upprätta
en individuell studieplan.
22

Samverkan
Volymen i gymnasial utbildning har behållits genom neddragning på icke
undervisande personal och på lokaler. Som en del i besparingen inom Sfi har
mindre omfattning av grundläggande vuxenutbildning erbjudits.
Vuxenutbildningen har också samverkat med externa utbildningsanordnare som
anordnar yrkesutbildning. Utöver dessa finns en väletablerad samverkan med
bl.a. Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten, Invandrarcentrum, Social-
förvaltningen, fackföreningarna, delar av näringslivet och Högskolan i Gävle.
Under 2010 har Vuxenutbildningen ansvarat för verksamheten inom Lärcentrum
(från att tidigare ha varit ett samarbetsprojekt mellan Högskolan i Gävle och
Vuxenutbildningen). Lärcentrum har till uppgift att erbjuda medborgarna vissa
tjänster för att öka möjligheterna till distansstudier på högskolenivå. Drygt 100
personer har använt denna service så som bl.a. utlåning av datorer, möjlighet att
följa föreläsningar via videokonferens osv. 153 tentamen/skrivningar har
genomförts under året. Under 2010 påbörjades arbetet med att utveckla ett
Utbildningscentrum.
Vuxenutbildningen samverkar med grannkommunerna i Gävleborg vad gäller
Sfi och GästrikeVux, bl.a. för att kunna erbjuda ett bredare kursutbud för
eleverna.
Vuxenutbildningen verkar för att orientera sig i sin omvärld och att utöka
möjligheterna till att vara med och påverka utvecklingen av vuxenutbildning i
Sverige. Vuxenutbildningen är därför representerad i Kommuner och Landstings
centrala referensgrupp för Sveriges vuxenutbildning. Man är medlem i ett
nätverk för skolledare inom Vuxenutbildning. Lärare i svenska som andra språk,
har ett nätverk med lärare från samma städer. Inför kommande förändringar av
vuxenutbildningen kan dessa nätverk vara av stor betydelse.
Elevinflytandet
Efter flera års ansträngningar från skolledningen bildades 2008 ett elevråd. Efter
det att de aktiva eleverna slutade har inte elevrådets verksamhet levt vidare i fullt
format. Ett antal personer har dock visat intresse för elevkårsarbete under året
och deltagit i planeringen av gemensamma aktiviteter för hela
vuxenutbildningen. Inom Sfi finns inflytande på övergripande och formell nivå
genom en studerandereferensgrupp, som representerar övriga studeranden och
som har en dialog med skolledningen. I alla Sfi-grupper finns avsatt veckotid för
utvärdering av undervisning och arbetsmiljöfrågor.
23

Kompetensutveckling
Nedan presenteras ett antal händelser/projekt som Vuxenutbildningens personal
på olika sätt deltagit i under 2010.
Studievägledarna har deltagit i utbildningsdagar och nätverksträffar.
Personal har gjort studiebesök hos utbildningsanordnare i Gävle och
Sandviken.
Sfi har arbetet med betygskriterier bedömning och kursinnehåll.
Sfi har varit jämförelsekommun till de kommuner som fått Sfi-bonus
och därmed erhållit en miljon kronor för utvecklingsarbete. Ett exempel
är att utveckla material för att nå bättre läsförståelse.
Under året deltog åtta lärare i regeringens satsning ”Lärarlyftet” – det
lärarna i första hand utbildade sig inom var svenska som andra språk.
Lärarna har arbetat särskilt med frågan hur vi ökar de studerandes
motivation.
Kostnader, prestationer och resultat – jämförande statistik
Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning
- kostnader
Den genomsnittliga undervisningskostnaden per heltidsstuderande på komvux
var 2009 ca 24300 kronor. Jämförelsegruppen större städer ligger
genomsnittliga kostnaden på 23100 medan den för samtliga kommuner ligger på
23900 kr. Viktigt att notera är att från och med år 2008 förändras
beräkningsgrunderna och numera beräknas antalet heltidsstuderande i komvux
endast enligt verksamhetspoäng. Enligt Skolverket är därmed inte kostnaden per
heltidsstuderande jämförbar över ett längre tidsperspektiv.
Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning
- resultat
Andelen studerande som under läsåret slutfört kurs på grundläggande vuxen-
utbildning sjönk marginellt (ligger nu på 70 %) från föregående mättillfälle. I
jämförelse med jämförelsegrupperna samtliga kommuner och större städer, var
resultatet för Gävle kommun, liksom de föregående åren, något bättre. Inom
gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildningar var resultatet likvärdigt
med resultatet året innan – andelen kursdeltagare som under läsåret slutfört kurs
var 73 %. Gävle ligger något över nivåerna i jämförelsegrupperna.
24

Tabell över nyckeltal – jämförelsetal avseende vuxenutbildningen för åren 2006-2009 Källa:
Skolverket, Jämförelsetal för skolhuvudmän och SCB.
Undervisningskostnaden
per heltidstud,
komvux. (exkl. köpt
utbildning)
Andel kursdeltagare
(%) som under läsåret
slutfört kurs
- Grundl. vux.
- Gymn. vux- eller
påbyggnads.utb.
Andel (%) kursdeltagare
hos annan utbildningsanordnare
Sfi
- Kostnad (kr) per
heltidsstud.
- Andel stud. som
godkänts (Sfi 3 kurs
D)
- Andel stud. som
avbrutit.
- Lärare
(heltidstjänster)i
huvudmannens
skolor, andel med
pedagogisk examen
Gävle kommun
2009 2008 7
ca 24300 ca 25250
2009 8 2008 2007 2006
70 71 71 72
73 73 79 76
2009 11 2008 2007 2006
39,4 36 29 40
2009 2008 2007 2006
46906 48150 55800 70300
(51100)
2009 2008 2007 2006
36 38 42 35
25 29 23 29
90 98 92 79
Kommungruppen –
större städer
2009 2008
23100 23700
2009 9 2008 2007 2006
68 68 71 66
70 72 73 75
2009 12 2008 20072006
44,6 43 34 32
2009 14 2008 2007 2006
33200 36400 31200 43100
2009 2008 2007 2006
43 35 36 33
18 30 31 31
77 77 76 77
Samtliga kommuner
2009 2008
23900 24700
2009 10 2009 2008 2007
64 64 66 71
72 74 75 73
2009 13 2008 2007 2006
33,1 32 29 27,5
2009 2008 2007 2006
35200 36300 30600 30700
2009 2008 2007 2006
46 33 33 33
21 34 35 34
72 72 70 70
7
Från och med 2008 beräknas antalet heltidsstuderande i komvux endast enligt
verksamhetspoäng. Den nya definitionen för beräkning av antalet heltidsstuderande
medför att kostnaden per elev inte är jämförbar över tid.
8
Här används numera kalenderår.
9
Ibid
10
Ibid.
11
Ibid.
12
Ibid.
13
Ibid.
14
Från och med 2009 handlar jämförelsen här inte om större städer utan om Gävleborgs
län.
25

Svenska för invandrare (Sfi) - kostnader
För 2009 var kostnaden per heltidsstuderande ca 46900 kr; en minskning på ca
200 kr/studerande vid en jämförelse med år 2008 då beloppet låg på 47100 kr/
studerande. I förhållande till jämförelsegruppen samtliga kommuner var
kostnaden per heltidselev i Gävle år 2009 ca 12000 kr högre. Under tidigare år
har inrapporteringssystemet varit mycket osäkert då kommuner tagit upp olika
delar av sin verksamhet i den redovisade statistiken, dessa fel tycks till stor del
ha rättats till under 2007-08. Värt att notera är den höga andelen (90 %) lärare
med pedagogisk examen inom Sfi Gävle. Jämförelsegruppen större städer ligger
på 77 % och samtliga kommuner på 72 %.
Svenska för invandrare -resultat
Andelen studerande som godkänts på Sfi var år 2009 36 % (38%) vilket är en
nedgång med två procentenheter. Sfi i Gävle ligger för 2009 under nivåerna för
jämförelsegrupperna större städer (43 %) och samtliga kommuner (46 %). Detta
är ett trendbrott då Sfi Gävle tidigare stadigt legat över resultaten i
referensgrupperna. Andelen studerande som avbröt sina studier var i Gävle 25 %
år 2009 vilket innebar att det var färre som avbröt studierna under 2009 än 2008.
Avhoppen är nu något högre än i de båda jämförelsegrupperna.
Andra utbildningsanordnare
Vuxenutbildningen i Gävle kommun har ett fungerande och omfattande
samarbete med externa utbildningsanordnare. Andelen kursdeltagare hos annan
kursanordnare var 2009 närmare 40 % (36 %), vilket troligtvis kan förklaras med
fler platser inom Yrkesvux och därmed ett ökat antal upphandlade kurser. Denna
andel var, liksom tidigare år, större i Gävle än referensgruppen samtliga
kommuner, men lägre än större städer.
Särvux
När det gäller särvux var antalet undervisningstimmar per studerande och vecka
lika med eller något högre än i de båda referensgrupperna. Trots detta var
kostnaden per elev 2009 lägre inom särvux i Gävle (kostnad i Gävle: ca 33600
kr) än i de båda jämförelsegrupperna (samtliga kommuner= 39400 kr och större
städer= 37600 kr.) Efterfrågan av särvux är i ökande i Gävle.
Sammanfattning
Eleverna vid Vuxenutbildningen i Gävle kommun uppvisar fortsatt goda resultat
i förhållande till jämförelsegrupperna. Detta kan möjligen vara ett resultat av att
Vuxenutbildningen i Gävle, trots neddragningar, satsar något mer resurser på
undervisningen. Avviker gör resultaten vid Sfi där andelen studerande som
26

godkänts vid Sfi 3 kurs D har tappat i jämförelse med större städer och samtliga
kommuner.
Något som uppmärksammats under de senaste åren är att allt fler av eleverna
inte har svenska som modersmål. Om man undantar Sfi, hade under 2010 kring
40 % av eleverna utländsk bakgrund. Det höga tempot och den komprimerade
lärarledda undervisningen som kännetecknat komvux innebär att elever med
bristande kunskaper i svenska har fått större svårigheter att klara kurserna. Det är
möjligen detta som kan avläsas i sjunkande andel kursdeltagare som under de
senaste två åren slutfört kurs inom gymnasial vuxenutbildning eller
påbyggnadsutbildning. Detta är en mycket viktig fråga för undervisningen under
kommande år, då den behöver förändras för att nå de studerande inom givna
ekonomiska ramar.
Prioriterade utvecklingsområden för 2011
I samband med ledningsgruppens och nämndordförandes kvalitetsuppföljning
utifrån utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan på
vuxenutbildningen, identifierades ett antal prioriterade utvecklingsområden.
Exempel på prioriterade utvecklingsområden är informationsstruktur, nyckeltal
och uppföljning. Genom ett aktivt arbete med de prioriterade
utvecklingsområdena förbättras möjligheterna för en ökad måluppfyllelse med
avseende på de studerandes lärande och studieresultat.
27