2006:16

Kuratorsenhetens
Verksamhetsutvecklingsprojekt
CVU Rapportserie 2006:16
2005-2006
Projektledare:
Birgitta Evans, enhetschef
Kuratorsenheten
SU/Område Sahlgrenska
Göteborg
birgitta.evans@vgregion.se

Sammanfattning
De ökande kraven på sjukvården och dess omhändertagande som allmänheten numera
ställer, medför även en tilltagande efterfrågan på psykosociala insatser. Inom Sahlgrenska
Universitetssjukhus (SU) pågår en struktur och verksamhetsutveckling, gällande planering av
patientströmmar och förbättring av tillgängligheten. Det har därmed blivit angeläget för
kuratorsenheten att se över sin verksamhet. Vi vill möta omvärldens förändring och stigande
prestationskrav med bibehållen kvalitet och patientsäkerhet.
Projektets syfte är att tydliggöra och utveckla vår profession bl.a. genom att beskriva våra
arbetsmetoder och att definiera kriterier för prioriteringar och avgränsningar i patientarbetet.
I dialog om verksamheten och dess etiska värderingar skall vi bli ense om målet med vår
verksamhet och med våra insatser. I projektform skall vi söka gemensamma riktlinjer och
ändamålsenliga modeller, för att därmed vidareutveckla och säkra vårt arbetssätt utifrån
verksamhetens behov.
Den metod vi använt för att genomföra projektet är kartläggning av våra processer. Utifrån
denna kartläggning identifierades förbättringsområden. Samtliga medarbetare har deltagit i
projektet och i grupper fört diskussioner kring profession och arbetsinnehåll.
Vårt mål är att med allas delaktighet i projektet få förutsättningar för ett systematiskt
förbättringsarbete. Vi vill bl.a. fokusera kring följande punkter; gemensam målbild,
tydliggörande av professionen, kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov och
kvalitetssäkring.
Projektarbetet har medfört en gemensam syn på arbetsinnehåll och arbetssätt. Våra
arbetsmetoder har blivit mer väldefinierade och strukturerade. Prioriterade och avgränsade
uppdrag har tydliggjort vår profession. Samverkan har stärkts och gett ökade möjligheter till
att ta del av varandras kunskap. Enhetlighet vad gäller dokumentation och rutiner kommer att
stärka kvaliteten i patientarbetet. För redovisning av kuratorernas arbeten är målet att finna
lämpliga mått för våra prestationer. I projektet har ändamålsenliga handlingar arbetats fram
exempelvis; beskrivning av våra arbetsmetoder, definition av vår kärnverksamhet, kriterier för
prioriteringar och avgränsningar i kuratorsarbetet samt uppdaterat informationsmaterial
Det finns kraft och vilja inom kuratorsenheten att arbeta vidare i projektets anda med
utveckling och tydliggörande av professionen. Projektarbetet har gett samtliga medarbetare
tillfälle till reflektion och erfarenhetsutbyte som bidragit till kompetensutveckling. Projektet
har dessutom stärkt samarbetet kollegor emellan samt medverkat till ökad trivsel och
gemenskap inom enheten.
Projektet i sin helhet kan hämtas på CVU:s hemsida, www.vgregion.se/cvu under rapporter.

Innehållförteckning
Inledning……………………………………………………………………… 1
Bakgrund…………………………………………………………………… 1
Syfte………………………………………………………………………… 1
Mål………………………………………………………………………….. 2
Metod………………………………………………………………………. 2
Arbetsgrupper…………………………………………………………….. 2
Resultat……………………………………………………………………. 3
Kärnverksamhet…………………………………………………………… 4
Kriterier för prioriteringar………………………………………………… 4
Kriterier för avgränsningar……………………………………………….. 5
Remissmall……………………………………………………………….. 5
Information till personal och patient……………………………………… 6
PM med information till ………………………………………………… 6
Prestationsredovisning……………………………………………………….. 6
Hur går vi vidare…………………………………………………………. 6
Spridning av erfarenhet och resultat……………………………………
Bilaga 1
Bilaga 2
7

Inledning
Kuratorsenheten/S inom område Sahlgrenska omfattar 20 kuratorer, två sekreterare och leds
av en enhetschef. Enheten är en resurs till de flesta i området ingående somatiska
verksamheter därtill områdena Ortopedi/M och Hjärta Kärl. Enheten bildades år 2001,
dessförinnan var kuratorerna organiserade inom respektive verksamhetsområde.
Förutom socionomexamen har ett flertal kuratorer vidareutbildningar, såsom masterexamen i
socialt arbete, utbildningar i psykoterapi, handledning m.fl. Den teoretiska grunden finns
inom ämnesområdet socialt arbete, en tvärvetenskaplig disciplin där beteende- och
samhällsvetenskap är centrala. Kuratorerna arbetar utifrån en helhetssyn på sociala problem
och dess processer samt bedriver socialt arbete på individ- grupp- och samhällsnivå. Genom
sin utbildning och erfarenhet har kuratorerna kunskap om sambandet mellan psykosociala
faktorer och hälsa respektive sjukdom. De bidrar därför med sin specifika kompetens till att
förebygga, undanröja och lindra negativa psykiska och sociala effekter av allvarlig sjukdom
eller skada
Kuratorsinsatsen sker i samverkan med övrig vårdpersonal, patient och närstående samt i
förekommande fall även med andra sjukvårdsenheter samt statliga och kommunala
förvaltningar.
Bakgrund
Samhällsutvecklingen har medfört ett ökat tempo och informationsflöde och därmed bidragit
till att människors livssituation blivit mer komplex och sårbar. Det är väl känt att ohälsotalen
växer i takt med en försämring av de psykosociala förhållandena. De ökande kraven på
sjukvården och dess omhändertagande som allmänheten numera ställer medför även en
tilltagande efterfrågan på psykosociala insatser. Patienter och närstående förväntar sig få
professionellt psykosocialt stöd i samband med krissituationer.
I takt med den utveckling som Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU) i övrigt genomgår,
gällande patienttillströmning och specialisering, är det nödvändigt att se till att kvalitet och
utveckling inom kuratorsenheten står i samklang med övrig verksamhet. Enheten skall
därutöver uppfylla krav på en god arbetsmiljö, samt möta ökade prestationskrav med
bibehållen kvalitet och patientsäkerhet.
Syfte
Projektarbetet skall bidra till att utveckla vår profession i överensstämmelse med SU:s
intentioner för ett kvalitetsstyrt sjukhus.
Medarbetarna skall i dialog runt verksamheten och dess etiska värderingar bli ense om målen
med arbetsinsatserna samt känna delaktighet i att söka gemensamma riktlinjer för att nå dessa
målsättningar. Den relativt nybildade enheten har ett behov av att i projektform finna ett
gemensamt tillvägagångssätt att tydliggöra professionen. Projektet skall skapa förutsättningar
för att bibehålla och utveckla ett positivt och kreativt arbetsklimat.
1

Projektarbetet skall därutöver bidra till att förbättra våra kunskaper för att utveckla och stärka
professionen. Kännedom om och tillvaratagandet av varandras kompetens inom verksamheten
skall förbättras. Våra tillgängliga resurser skall användas optimalt till gagn för drabbade
patienter och närstående.
För att tillfredsställa kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet i behandlingsarbetet skall
vi finna ändamålsenliga modeller för att kontinuerligt utvärdera och säkra vårt arbetssätt.
Genom projektarbetet skall vi se över och förbättra våra metoder samt identifiera behovet av
kompetensutveckling.
För att säkerställa att dokumentation sker på bästa sätt skall gemensamma riktlinjer utformas
och behov av fortbildning klarläggas. Vi vill skapa en modell för att systematiskt mäta, säkra
och utvärdera våra insatser med fungerande, specifika och lättillgängliga mått. Projektet avser
även att generera ett gemensamt informationsmaterial för att presentera en tydlig profession
för övrig vårdpersonal, patienter och närstående.
Mål
Vårt mål är att med allas delaktighet genom projektet erhålla goda förutsättningar för ett
systematiskt förbättringsarbete. Av stor vikt är att patientens behov och förväntningar på
professionen uppfylls. För att uppnå detta har vi i projektet fokuserat på följande:
• Gemensam målbild
• Gemensam värdegrund
• Tydlig profession
• Effektivt tillvarata kompetens och erfarenhet
• Kompetensutveckling utifrån verksamheternas behov
• Kvalitetssäkra viktiga aktiviteter
• Ett positivt och kreativt arbetsklimat
Metod
Inledningsvis genomfördes en kartläggning av våra processer för en gemensam helhets- och
verklighetsbild. Utifrån denna kartläggning identifierades sedan förbättringsområden.
Processkartläggning, flödesschema:
Remiss Bedömning Åtgärd Uppföljning
Arbetsgrupper
I analysen efter processkartläggningen bildades grupper som arbetade med följande
frågeställningar:
2
Avslut

Grupparbete 1
• Vilka uppgifter om patienten vill vi ha på en remiss?
• Hur skall vi återrapportera/besvara remissen?
• Vilket uppdrag anser vi att kuratorerna inom SU har?
• Vilka avgränsningar/prioriteringar tycker vi är rimliga?
Grupparbete 2
• Hur ska vi informera övrig personal om våra prioriteringar/avgränsningar?
Diskutera kuratorsarbetet: Arbetar vi optimalt utifrån våra resurser gentemot
patienten, anhöriga/närstående och personal?
Grupparbete 3
• Fastställa rutiner för vanliga återkommande åtgärder – program.
• Motivera kuratorernas prioriteringar och avgränsningar.
• Arbetsmetoder - Hur gör vi?
Grupparbete 4
• Ta fram mätbara verktyg för att mäta tyngd och volym på kuratorsinsatserna.
• Redovisa förslag till underlag
Ovanstående grupparbeten har sammanställts och har sedan fungerat som utgångspunkt för
fortsatta diskussioner kring professionen.
Resultat
Projektarbetet var tidvis mycket intensivt och har tagit tid från den dagliga verksamheten på
enheten.
Positivt har varit att våra grupparbeten stärkt viljan att gemensamt finna former för att
utveckla och förbättra kuratorsarbetet. Ett ömsesidigt ansvar finns för att genom samarbete ta
fram rutiner och riktlinjer som bidrar till kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Den
framtagna gemensamma målbilden i verksamheten har medverkat till en mer väldefinierad
arbetsmetodik och ger en tydlighet gentemot våra uppdragsgivare. Värdegrunden i vårt arbete
har diskuterats, därutöver finns välkända etiska regler för vår profession. Utrymmen för
regelbunden dialog kring detta ämne skall framöver skapas vid kuratorsmöten och
utbildningsdagar.
Projektarbetet har stimulerat ett generösare arbetsklimat vilket ökat förutsättningarna för att ta
till vara varandras utbildning och kompetens. Utbyte av erfarenheter och förmedling av
kunskap om arbetet och dess innehåll mellan de olika verksamheterna har varit berikande för
enheten. Samtalen och den öppna dialogen i grupperna har varit givande för varje individs
kompetensutveckling.
Vi har därutöver påbörjat arbetet med att utarbeta enhetliga rutiner och kunskaper gällande
dokumentation och journalskrivning. Detta arbete kompletterat med riktlinjer för kontinuerlig
uppdatering kvalitetssäkrar vårt arbete. I projektet har framkommit ett behov av
prestationsredovisning och ett arbete pågår för att ta fram objektiva mått.
3

Följande handlingar har tagits fram i projektet:
Kärnverksamhetens processkartor
Kuratorsenhetens kärnverksamhet
Beskrivning och dokumentation av arbetsmetoder
Kriterier för prioriteringar i patientarbetet
Kriterier för avgränsningar i kuratorsarbetet
Standardiserad remissmall
Informationsmaterial till personal och patienter
Samlad aktuell information och uppdaterade PM
Förslag till metod för prestationsredovisning
Kärnverksamhet
Kuratorer inom sjukvården skall förebygga, undanröja och lindra negativa psykiska och
sociala effekter av sjukdom eller skada för patienter inom såväl öppen- som slutenvård. Vi
skall värna om ett etiskt förhållningssätt och om patientens integritet. Arbetet skall ske i
samverkan med patienter och närstående samt med övrig vårdpersonal inom SU.
Arbetsmetoder:
• Psykosocial utredning och bedömning
• Samtalsbehandling
• Socialrättslig information, råd och vägledning
• Personalrelaterade insatser
• Undervisning och föreläsning, internt och externt
För detaljerad beskrivning av arbetsmetoder se bilaga 1.
Kriterier för prioriteringar
1. Prioritering av patient och närstående med särskilda behov av psykosociala
stödinsatser.
Vi utgår från vår profession och fastställer att det är behovet av stöd, inte den
medicinska diagnosen som bestämmer prioriteringsordningen. Kuratorn gör en
bedömning av behovet av insats.
Vi arbetar enligt vårt uppdrag:
Att förebygga, undanröja eller lindra negativa psykiska och sociala effekter av
sjukdom eller skada
Att samverka med övriga personalkategorier
Att värna om ett etiskt förhållningssätt och om patientens integritet
Av erfarenhet vet vi att vissa grupper är mer utsatta än andra och bör därför särskilt
uppmärksammas:
Ensamstående och patienter med bristfälligt socialt närverk.
Många av våra patienter är i behov av stöd p.g.a. en krissituation. Den
ensamstående kan ha svårt att få detta stöd i sin närmaste omgivning. Viktigt är att
de här individerna ges möjlighet till kuratorskontakt.
4

Familjer med minderåriga barn.
När en förälder blir sjuk är det viktigt att följa upp barnens situation och medverka
till att deras utsatthet blir uppmärksammad. Enligt FN-konventionen skall barnets
bästa alltid sättas i fokus.
Unga vuxna
Denna grupp har en begränsad livserfarenhet som medför att de inte alltid är
rustade för att hantera sin situation vid sjukdom eller skada. De har därför ofta
begränsade kunskaper om samhällets resurser .
2. Prioritering enligt gällande vårdprogram inom respektive verksamhet.
Kriterier för avgränsningar
• Patient som ej har läkarkontakt inom område Sahlgrenska, Ortopedi eller Hjärta Kärl.
Det skall finnas en behandlingsansvarig läkare inom nämnda områden.
Kuratorsenheten/S är en resurs för patienter och närstående inom respektive
verksamhet.
• Behov som bör tillgodoses av annan vårdgivare.
Exempel: Primärvård, Psykiatri.
Behovet av kuratorsinsats skall ha samband med aktuell sjukdom och behandling inom
ovan nämnda områden.
• Behov som bör tillgodoses av myndighet.
Exempel: Socialtjänst, Försäkringskassa. Kurator inom sjukvården skall inte
tillgodose behov som enligt lag skall handläggas av myndighet.
• Sjukhusadministrativa ärenden som skall handläggas av annan.
Exempel: Förlorade patienttillhörigheter.
• Avancerade juridiska- och ekonomiska uppdrag.
Dessa arbetsuppgifter ingår inte i vårt kompetensområde.
Remissmall
Krav på följande uppgifter som ska finnas på varje remiss:
• Tydliga namn och adressuppgifter på avsändare och patient
• Aktuell diagnos
• Frågeställning/Anamnes
• Önskvärda uppgifter såsom behov av tolk, planerade medicinska insatser och/eller
kända sociala uppgifter.
Underlag för elektronisk kuratorsremiss är redovisat till ansvarig systemadministratör.
Muntliga remisser är vanligt förekommande och krav på ovanstående information bör då
ställas även här. Återrapport sker skriftligen respektive muntligen till avsändaren.
Dokumentation i Melior med hänvisning är numera allmänt. Remissen besvaras när
handläggaren gjort en bedömning av remissen, alternativt redovisar åtgärden efter kontakt
med patienten.
5

.
Information till personal och patient
I projektet har OH-bilder utarbetats, vilka kan användas vid riktad information.
Webbplatsen har uppdaterats och fungerar som en tillgång för personal inom
sjukhuset.
Broschyr för patienter och personal har framställts.
Samlad aktuell information till patienter kommer att finnas i väntrummen.
PM med information för kuratorer
Detta material är under utveckling och skall placeras centralt på respektive mottagning och
även läggas in i vår hemkatalog, vilken är tillgänglig för samtliga medarbetare inom enheten.
Ett kontinuerligt, uppdaterat material skall effektivisera arbetet och samtidigt säkra
informationen till patienterna. Ansvarig för uppdateringen är den kollega som tillför den
aktuella informationen.
Förslag på innehållsförteckning: Se bilaga 2
Prestationsredovisning
Utgångspunkt för redovisning av kuratorernas arbete har varit att utse ett mått som är så
objektivt som möjligt och som visar överskådlighet och förändringar över tid samt gör det
möjligt att jämföra olika verksamheter. Genom att all verksamhet i dagsläget skall
dokumenteras enligt klassificering av åtgärder (KVÅ) för patient, har målsättningen också
varit att kunna koppla prestation till KVÅ:s system, för att ta till vara den teknik som finns
inom systemet.
Inom KVÅ finns idag 11 koder som beskriver tid för besök eller åtgärdens varaktighet
kopplat till varje patient. Eftersom tiden är ett gemensamt mått på vårt arbete, som uppfyller
ovanstående kriterier, har arbetsgruppen föreslagit att vi påbörjar en komplettering med dessa
uppgifter på den särskilda blankett som tidigare utarbetats för KVÅ. Arbetsgruppen har haft
överläggning med sjukhusets kvalitetssamordnare och ansvarig för klassifikationssystemet.
Detta för att diskutera utvecklingen av hur vi bäst kan använda oss av lämpliga mått för
redovisning i framtiden.
Hur går vi vidare
Ett pågående arbete med prestationsredovisning kommer att slutföras för att med stöd av
framtagna uppgifter belysa arbetsinnehåll samt resurstillgång i relation till arbetsbelastning
och behov.
6

Ambitioner finns därutöver att arbeta vidare i projektets anda med utveckling av professionen
samt att fullfölja projektets förslag till förbättringar. Vi vill bl.a. sammanställa ett gemensamt
informations- och utbildningsmaterial, OH-bilder, broschyrer, PM m.m. Vi ska framöver
finna former och skapa utrymmen för regelbunden översyn av våra rutiner och metoder.
Spridning av erfarenhet och resultat
Information till personal inom SU om projektet skall ske i samband med arbetsplatsträffar
(APT), i ledningsgrupper eller vid speciellt organiserade tillfällen. Kuratorsenheten skall
enligt plan informera områdets verksamhetschefer. Materialet som utarbetats i projektet
kommer att användas vid dessa informationstillfällen.
Vi kommer dessutom att sprida den kunskap och erfarenhet vi erhållit genom projektet till
våra kollegor utanför vårt verksamhetsområde. Rapporten med bilagor kommer att finnas på
vår hemsida. Dessutom kan slutrapporten distribueras och speciella informationstillfällen
anordnas för andra intresserade grupper.
Efter projektet slut skall rapporten läggas ut på CVU:s hemsida. Den 13:e september kommer
projektet att redovisas på en konferens i Göteborg tillsammans med övriga samtida projekt.
7

ARBETSMETODER Bilaga 1
Psykosocial utredning och bedömning
• Familjesituation, socialt nätverk
• Boende, ekonomi, arbete/sysselsättning
• Funktionsförmåga
• Beroendeproblematik
• Myndighets och/eller behandlingskontakt
• Kulturell bakgrund
• Omfattning beroende på patientens problematik
• Prioritet, sammanvägt med patientens behovsformulering
• Adekvata insatser
• Avgränsning gentemot andra vårdgivare eller myndigheter
Samtalsbehandling
Syfte: Att stärka individens förmåga att hantera sin situation, allmänt:
Generell struktur /innehåll:
Bedömning (typ av händelse, tidigare belastning, egna resurser och hinder)
Behovsformulering
Behandlingsplan-planering/samordning
Pedagogiska insatser
Ramar, tid, antal ggr
Stödsamtal
Krissamtal
Utgå från individens aktuella behov
Lyssna bekräfta
Stödja patientens egna resurser
Samordning, psykosociala insatser
Sker i direkt anslutning till en specifik, krisutlösande händelse/orsak
Psykologisk första hjälpen:
Lyssna, visa medkänsla
Acceptera den drabbades symtom
Stöd fungerande sidor
Inga tidsramar
Samordning, psykosociala insatser
Krisbearbetande samtal
Uppföljning efter en krisutlösande händelse/orsak
Detaljerad genomgång av händelseförlopp, reaktioner, tankar, känslor,
sinnesintryck, normalisering
Information om reaktioner
Samtal kring förändrad livssituation
Information om samhällets resurser
Samordning, psykosociala insatser

Bearbetande samtal
När en krisutlösande händelse aktualiserar påfrestningar i individens livshistoria
Ställer större krav på motivation och struktur
Kräver längre behandlingsperiod
Syftar till att hjälpa individen att hantera aktuell problematik genom bearbetning
av tidigare påfrestningar
Motiverande samtal
Utgår från individens aktuella behov
1.Pat som behöver söka hjälp hos annan instans. T ex familjerådgivningen,
socialtjänst, psykiatri eller beroendeklinik
2.Motivera till följsamhet ( compliance) i behandling
Socialrättslig information och rådgivning
• Information om samhällets resurser.
Hänvisning till eller samarbete med andra instanser eller myndigheter,
kan gälla; Kommun,Landsting- SoL, LSS m fl.
Försäkringskassan (Fk) –Allmänna försäkringen eller Patientskadeförsäkringen etc.
Konsultation
• Internt: Rådfrågning från personal i patientärenden.
• Externt: Rådfrågning från andra sjukhus eller myndigheter t ex socialtjänst, Fk.
Personalrelaterade insatser
Mål: Möjlighet till utveckling, lärande och förändring för professionellt arbete.
• Reflektion: regelbundna samtal för arbetsgruppen med möjlighet att ventilera
händelser, erfarenhet och upplevelser på arbetsplatsen.
• Psykologisk genomgång (debriefing): strukturerad genomgång efter en extremt
belastande händelse. Deltagare är den arbetsgrupp som varit inblandad i händelsen.
Syftar bl. a. till att ge möjlighet att bearbeta upplevelser, ventilera tankar, känslor och
intryck, förebygga onödiga psykiska efterverkningar och stimulera
gruppsammanhållning.
• Handledning: regelbundet individuellt eller i fast grupp som pågår under längre tid
ofta 1, 5 år. Utgår från den handleddes behov, verksamhetens mål. Problemlösning
genom dialog, utveckling i etiskt tänkande genom reflektion kring yrkesutövandet.
Hjälper den handledde att se sig själv i processen.
Undervisning
• Internt: för patienter och personal
-Patient och anhörigundervisning t ex njurskola, KOL-skola
-Information till verksamheten
• Externt: Medverka i konferenser och utvecklingsdagar

Bilaga 2
A Aktivitetsersättning – se Sjukersättning, Anhörigboende, Anmälningsplikt – se
Socialtjänsten, Arbetsskador, Asylsökande – se Utlandspatient,
B Bilstöd, Bostadsbidrag/-tillägg, Bostadsanpassningsbidrag, Bostadslös – se
Hemlös,
C D Donator av organ/vävnad, Deklaration vid vistelse på sjukhus, Dödsboenheten,
E Ekonomiskt bistånd – se Socialtjänsten, Eftervård – se Remisser,
F Förvaltare – se God man, Frikort – se Vårdavgifter, Föräldrapenning,
Fondansökan, Färdtjänst, Fastighetskontor Göteborgs – se Lägenhetsbyrån,
G
God man, Göteborgs Fastighetskontor – se Lägenhetsbyrån,
H Handikappersättning, Hälso- & sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) – se
Missnöjd patient, Havandeskapspenning – se Föräldrapenning, Handkassa,
Husdjur, Hospice, Hemlös,
I J
K Kuratorer i Primärvården, Kommunalt bostadstillägg för handikappade (KBH) –
se Bostadsbidrag,
L Lägenhetsbyrån,
M Missbruk, Missnöjd patient,

N Nödtestamente, Närståendepenning,
O Olyckor – se Arbetsskador,
P Q Patientombud & Patientnämnd – se Missnöjd patient, Patienttillhörigheter,
Psykiatrikontakt, Posthantering vid hemlöshet & skyddad identitet – se Hemlös,
Parkeringstillstånd, Personlig assistent vid vistelse på sjukhus,
Patientskaderegleringen (PSR) – se Missnöjd patient, Primärvårdskuratorer – se
Kuratorer i primärvården,
R Röstning vid sjukhusvistelse, Remisser, Rehab – se Remisser,
S Sjukersättning, Sjukresor, Socialtjänsten, Särskilt högriskskydd,
Saneringsstädning, Skolskjuts, Samordnad vårdplanering – se Vårdplanering,
Samtalsmöjligheter, Sjukpenning under Graviditet – se Föräldrapenning,
Skyddad identitet,
T Trafikskador – se Arbetsskador, Tillfällig Föräldrapenning – se
Föräldrapenning,
U Utlandspatient, Utomlänspatient, Utskrivningsklar patient – se Vårdplanering,
V W Vårdintyg inom psykiatrin, Vårdavgifter, Vårdplanering,
X Y Z
Å Ä Ö Äldreomsorg – se Socialtjänsten,