Vägledning för kontroll av öppna cisterner för brandfarliga

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
VÄGLEDNING FÖR KONTROLL AV ÖPPNA
CISTERNER FÖR BRANDFARLIGA
VÄTSKOR
AVSEDD FÖR KONTROLLORGAN
ACKREDITERADE FÖR KONTROLL AV
ÖPPNA CISTERNER

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Vägledning för kontroll av öppna cisterner för brandfarliga
vätskor
avsedd för kontrollorgan ackrediterade för kontroll av öppna
cisterner
2

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Denna handbok är en samproduktion mellan
Naturvårdverket och Räddningsverket
(f.d. Sprängämnesinspektionen).
Vägledningen är framtagen i en arbetsgrupp med
representanter för Räddningsverket, Naturvårdsverket,
SWEDAC samt de ackrediterade kontrollorganen
3

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Innehållsförteckning
Sid
1 Allmänt 5
2 Kontrollmoment 5
3 Konstruktionskontroll 7
3.1 Utfärdande av kontrollrapport 7
4 Tillverkningskontroll 8
4.1 Tillverkningskontroll av cistern 8
4.2 Tillverkningskontroll av sekundärt skydd 8
4.3 Utfärdande av kontrollrapport 8
5 Installationskontroll 9
5.1 Allmänt 9
5.2 Kontroll av tillbehör och ansluten utrustning 9
5.3 Tillkommande kontrollmoment för inomhuscistern 10
5.4 Tillkommande kontrollmoment för utomhuscistern ovan mark 10
5.5 Tillkommande kontrollmoment för cistern i mark 10
5.6 Tillkommande kontrollmoment för vattenskyddsområde 11
5.7 Utfärdande av kontrollrapport 11
6 Revisionskontroll 12
6.1 Utfärdande av kontrollrapport 12
7 Återkommande kontroll 13
7.1 Allmänt 13
7.2 Cistern ovan mark 13
7.3 Cistern i byggnad 14
7.4 Cistern i mark 14
7.5 Kontroll av målnings- och behandlingssystem 15
7.6 Rörledningar 15
7.7 Sekundära skydd 16
7.8 Utfärdande av kontrollrapport 16
8 Första kontroll av målnings-, behandlings- eller
inklädnadssystem 17
8.1 Målnings- och behandlingssystem 17
8.2 Inklädnadssystem för stålcistern 18
8.3 Kontrollrapport 19
4

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
9 Kontroll av yttre katodiskt skydd 20
9.1 Installationskontroll 22
9.2 Återkommande kontroll 22
9.3 Utfärdande av kontrollrapport 23
10 K-cisterner – korrosionsskyddade cisterner 24
10.1 Plastbelagd stålcistern 24
10.2 Cistern av glasfiberarmerad esterplast 24
10.3 Cistern av termoplast 24
10.4 Betongcisterner – inklädnadssystem 24
11 Täthetsprovning av cisterner och tryckkontroll av
ledningar 26
11.1 Täthetsprovning av cistern 26
11.2 Tryckkontroll av rörledning 26
11.3 Kontroll av täthet – läcksökning 27
12 Råd vid bedömning av skador 28
12.1 Cistern ovan mark 29
12.2 Cistern i byggnad 29
12.3 Cistern i mark 30
12.4 Rörledning 31
12.5 Inre katodiska skydd 31
Bilagor
Bilaga 1 Cisternutrustning
Bilaga 2 Nedläggning av cistern
Bilaga 3 Nedläggning under köryta
Bilaga 4 Skador på plastcistern
Bilaga 5 Reparation av ytligt spricka på plastcistern
Bilaga 6 Reparation av genomgående spricka på plastcistern
Bilaga 7 Yttre katodiskt skydd, figur 1 och 2
5

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
1 Allmänt
Detta är en vägledning för de ackrediterade kontrollorgan (AKO) som har ackrediterats att utföra de
kontroller som finns föreskrivna inom området brandfarliga vätskor. Vägledningen är baserat på
Räddningsverkets (SRV), f.d. Sprängämnesinspektionens (SÄI) och Naturvårdsverkets (NV)
föreskrifter om kontroll av cisterner och rörledningar. I dessa föreskrifter finns krav på obligatoriska
kontroller i olika skeden av en cisterns tillkomst och användning. Ackrediterade kontrollorgan
ackrediteras av SWEDAC att på uppdrag av SRV och NV utföra sådana föreskrivna kontroller. De
detaljerade kraven på kontroll av de olika objekten som finns angivna i dessa föreskrifter. De
ackrediterade kontrollorganen har behörighet för olika områden eller delar av områden som framgår av
ackrediteringsbeslutet.
Krav på utbildning som det ackrediterade företaget och de anställda ska ha liksom den utrustning de
ska förfoga över för att kunna genomföra de olika kontrollmomenten framgår av föreskrift från SRV.
Även Naturvårdsverket avser att ge ut motsvarande föreskrifter.
Gällande föreskrifter
NFS 2000.4 Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring
av brandfarliga vätskor
SÄIFS 1997:9 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om öppna cisterner och rörledningar m.m. för
brandfarliga vätskor
SÄIFS 2000:2 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor
SÄIFS 2000:5 Ändringsblad till SÄIFS 2000:2
SÄIFS 2000:7 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om kompetens och utrustning hos organ som
kontrollerar och certifierar öppna cisterner och rörledningar m.m. för brandfarliga
vätskor
AFS 1985:14 Arbetsmiljöverkets föreskrift om Tryckprovning
2 Kontrollmoment
Konstruktionskontroll, ackrediteringsområde a (tidigare område 1)
Konstruktionskontrollen är en obligatorisk kontroll för att utröna om innehållet i
tillverkningsunderlaget uppfyller fastställda regler.
Tillverkningskontroll, ackrediteringsområde b (tidigare område 1)
Tillverkningskontrollen är en obligatorisk kontroll som en anordning ska genomgå innan den får
avlämnas för att tas i bruk.
Installationskontroll, ackrediteringsområde c (tidigare område 2)
Installationskontroll är en obligatorisk kontroll innan anordningen första gången tas i bruk.
Revisionskontroll, ackrediteringsområde d (tidigare område 1)
Obligatorisk kontroll av en anordning föranlett av att särskilda omständigheter förekommit. Detta kan
vara att en cistern tagit skada eller stått avställd i mer än ett år.
Återkommande kontroll, ackrediteringsområde e (tidigare område 3)
Obligatorisk kontroll av en anordning som ska ske med visst intervall. Kontrollen avser att klargöra
om anordningen fortsättningsvis kan användas eventuellt efter kompletterande åtgärder.
6

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Kontroll av målningssystem, ackrediteringsområde f
Kontroll av behandlings- och inklädnadssystem, ackrediteringsområde g (tidigare område 4)
Obligatorisk första kontroll görs för att utröna att systemen är utförda i enlighet med kraven i intyg om
överensstämmelse innan de tas i bruk. Kontrollen av befintliga system kan vara en del av installations-,
revisions eller återkommande kontroll.
Kontroll av yttre katodiskt skydd, ackrediteringsområde h (tidigare område 5)
Obligatorisk installationskontroll görs för att utröna att skyddet är installerat på föreskrivet sätt.
Kontrollen omfattar dels installation av skyddet dels kontrollmätningar av skyddspotential och
sekundärverkan på främmande föremål. Kontroll ska även ske återkommande.
I SÄIFS 2000:7 har kontrollområdena bytt beteckning från sifferserie till bokstäver. De
ackrediteringar som har utfärdats kommer efter hand att skrivas om till ovanstående kontrollområden.
Certifiering (Intyg om överensstämmelse)
Certifiering innebär att ett objekt granskats av ett ackrediterat certifieringsorgan eller utsett
kontrollorgan och befunnits uppfylla ställda krav enligt av myndigheterna fastställda regler. I intyget
om överensstämmelse finns specifika krav ställda för användandet. Dessa ska vara uppfyllda för att
objektet ska få användas. Tidigare benämndes detta "typgodkännande". För enskilt objekt kan istället
för certifikat eller ett intyg om överensstämmelse finnas kontrollrapport över enskilt objekt utfärdat av
ett kontrollorgan Typ A särskilt utsett av SWEDAC. Detta har motsvarande status.
Tryckkontroll/Täthetsprovning
Tryckkontrollen avser att fastställa att anordningen är betryggande med avseende på täthet och
hållfasthet.
Kontrollrapport
För varje obligatorisk kontroll finns krav på att det ackrediterade kontrollorganet ska fylla i och
underteckna av myndigheten fastställd kontrollrapport. Undertecknandet ska ske enligt fastställda
rutiner som meddelas i samband med ackrediteringen. Rapporten utgör bevis på att kontrollen skett på
föreskrivet sätt och ska användas dels som del av ansökan om hantering av brandfarliga vätskor dels
som bevis vid den tillsyn som sker av myndigheterna. Fastställda kontrollrapporter tillhandahålls av
SWEDAC för de ackrediterade kontrollorganen av typ C. För ackrediterade kontrollorgan typ A och B
kan annan kontrollrapport förekomma. Förklaring av kontrollorganstyperna A, B och C framgår av SS-
EN 45 004.
De kontrollmoment som beskrivs ovan förutsätter i alla lägen att cisternen är tömd rengjord och gasfri.
Den behörige kontrollanten ska kunna gå ner i en cistern utan att befara att det finns rester av den
vätska som normalt förvaras i cisternen. Detta gäller framför allt vid återkommande kontroll av
cisterner där resten av anläggningen är i drift. Det är även viktigt att den behörige kontrollanten
kontrollerar att cisternen är så avställd att det inte av misstag kan komma in vätska i cisternen under
kontrollen.
Rengöring och gasfrihetsförklaringar är arbetsmoment som ligger utanför ackrediteringen, men som
likväl kan utföras av den behörige kontrollanten.
7

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
3 Konstruktionskontroll, ackrediteringsområde a
Konstruktionskontroll ska enligt föreskrifterna omfatta granskning av tillverkningsunderlag med
avseende på material, konstruktion och utförande samt omfattning av oförstörande provning.
Konstruktionskontrollen görs normalt innan tillverkningen påbörjas och omfattar granskning av
ritningar och övriga tillverkningshandlingar.
Stålcisternen ska godtas om material, hållfasthetsberäkning, konstruktion och utförande är enligt
Cisternanvisning I ,V eller VIII med de ändringar som anges i SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4.
Rörledningen ska godtas om material, hållfasthetsberäkning, konstruktion och utförande är enligt
SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4.
Saknas tillfredsställande beräkningsmetod ska konstruktionen bedömas genom annan lämplig
undersökning. I sådana fall bör samråd ske med SWEDAC:s tekniska bedömare.
Vid tillverkningskontroll av plastcistern som inte är certifierad ska ett ackrediterade kontrollorgan typ
A särskilt utsett av SWEDAC meddela intyg om överensstämmelse, (styckegodkännande). Detta
utlåtande ska bifogas kontrollrapporten.
3.1 Utfärdande av kontrollrapport
Efter avslutad kontroll ska den som utfört kontrollen utfärda en kontrollrapport. Eventuella avvikelser
från kraven i SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4 på cisternens, rörledningens eller de sekundära skyddens
konstruktion eller utförande ska noteras i rapporten. Den behörige ska slutligen bedöma om utförandet
uppfyller ställda krav eller inte.
8

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
4 Tillverkningskontroll, ackrediteringsområde b
4.1 Tillverkningskontroll av cistern
Vid undersökning ska cisternen vara fri från beklädnad och isolering. Svetsskarvar ska vara fria från
skyddsmålning. Manlucka och inspektionslock ska vara borttagna. För dubbelmantlade cisterner ska
tillverkningskontrollen göras i två steg. Ett första innan dubbelmantlingen svetsas på cisternen. I annat
fall är det inte möjligt med kontroll av alla svetsar. Dock ska tryckkontroll genomföras av cistern och
det sekundära skyddet var för sig också efter att all svetsning genomförts.
Vid undersökningen ska särskilt kontrolleras att
- utförandet överensstämmer med tillverkningshandlingarna
- allt svetsarbete är slutfört och väl utfört
- sprickor, deformationer eller andra felaktigheter inte finns
- cisternen vid tryckkontroll visat sig vara betryggande med avseende på hållfasthet och täthet, se
avsnitt 11.
Upptäcks avvikelser från tillverkningshandlingarna eller annat fel ska avvikelsen eller felet avhjälpas
innan kontrollen slutförs om det bedöms riskera cisternens säkerhet, funktion eller täthet.
4.2 Tillverkningskontroll av sekundärt skydd (invallning)
Sekundära skydd ska kontrolleras. Se NFS 2000:4 §§10:6 och 10:7.
Plast- eller metallinvallning
Vid undersökning ska svetsskarvar vara fria från skyddsmålning.
Vid undersökning ska särskilt kontrolleras att
- utförandet stämmer med tillverkningshandlingar
- allt svetsarbete eller annat hopfogningsutförande är slutfört och väl utfört
- sprickor, deformationer och andra felaktigheter inte finns
- invallningen visat sig vara tät vid en täthetskontroll
Betonginvallning
Gällande betongbestämmelser BBK 94 (Boverkets handbok om byggkonstruktioner) alternativt ENV
1992-1-1 (svensk standard och förslag till europeisk standard) ska följas i tillämpliga delar.
Täthetskontroll ska genomföras.
4.3 Utfärdande av kontrollrapport
Efter avslutad kontroll ska den som utfört kontrollen utfärda en kontrollrapport. Eventuella avvikelser
från kraven i SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4 på cisternens, rörledningarnas eller de sekundära
skyddens konstruktion eller utförande ska noteras i rapporten. Den behörige ska slutligen bedöma om
cisternens, rörledningens eller det sekundära skyddets utförande uppfyller ställda krav eller inte.
9

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
5 Installationskontroll, ackrediteringsområde c
Vid installationskontrollen ska enligt föreskrifterna kontrolleras att, anordningen är tät, att sådan
utrustning som fordras med hänsyn till säkerheten finns och fungerar tillfredsställande, att det system i
vilken anordningen ingår är lämplig från skyddssynpunkt samt att anordningen även i övrigt uppfyller
föreskrifterna.
En installationskontroll ska omfatta
- kontroll av cistern och montering av anslutande rörledningar
- kontroll av tillbehör och ansluten utrustning
- kontroll av täthet
- kontroll av sekundära skydd
- utskrift av kontrollrapport
De krav som ska vara uppfyllda redovisas i SÄIFS 1997:9 och NFS 2000:4. En cistern ska före installationskontrollen
vara tillverknings- eller revisionskontrollerad. Kontrollrapporten från denna kontroll
alternativt intyget om överensstämmelse för certifierad cistern ska bifogas.
5.1 Allmänt
Vid kontrollen ska kontrolleras att
- cisternen och anslutna rörledningar samt övrig utrustning uppfyller kraven i SÄIFS 1997:9 Kap 4
och NFS 2000:4.
- cisternen har intyg om överensstämmelse eller har genomgått konstruktions- och
tillverkningskontroll och ansetts uppfylla ställda krav.
- cisternen är fri från transportskador och oskadad i övrigt.
- installationen är utförd så att cisternen kan dräneras från vatten.
- medföljande installationsanvisning följts. Speciellt viktigt är att kringfyllning utförts på rätt sätt och
att nedläggningsdjup och eventuell avlastningsplatta är enligt anvisningen.
- installationen är tät vid provning med ett för anläggningen anpassat över- eller undertryck, avsnitt
11.
5.2 Kontroll av tillbehör och ansluten utrustning
Vid kontroll ska kontrolleras att
- rörledningar och armaturer inte är fästade direkt i cisternens mantel, väggar, golv eller tak
- det finns ett överfyllningsskydd som är rätt monterat och att det fungerar
- det finns nivåmätare eller möjlighet att pejla
- det finns en fast anslutning för påfyllning med ett lock som vid behov är låsbart
- spill kan tas omhand vid påfyllning
- avstängningsventil finns om vätskan kan rinna ut när påfyllningsförskruvningens lock tas bort
- det för cisterner finns en skylt vid påfyllningsförskruvningen med uppgift om cisternens volym,
avsedd vätska, cisternens nummer i anläggningen, vid behov också uppgift om maximalt
fyllningsflöde. För cisterner på bensinstationer får uppgift om till vilken fastighet cisternen hör
ersättas med cisternens anläggningsnummer.
- avluftningsrörets fall mot cisternen, dess dimension jämfört med påfyllningsrörets diameter och
mynningens placering
- styva rörledningar monteras med svivel
- rörledningar i mark (även rörledning ingjuten i betong) har godkänt material (t.ex varmförzinkad
med rörtejp, plastbelagd koppar, certifierad), skarvningsutförande och korrosionsskyddande
isolering
10

- vätskeförande markförlagd rörledning är korrosionsskyddad
- särskilda skyddsanordningar t ex inre katodiskt skydd är rätt monterade.
- sekundärt skydd ingår där så krävs.
SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
5.3 Tillkommande kontrollmoment för inomhuscistern
Vid kontrollen ska kontrolleras att
- golv och bärande underlag har stabilt utförande i obrännbart material
- cisternen är kontrollerbar på alla sidor: 0,1 m till golv, 0,2 m till vägg.
- manluckan är åtkomlig så att det går att utföra invändig rengöring och komma i och ur cisternen för
kontroll, tillsyn och underhåll, minst 0,6 m ovanför manhål
- plastcistern, eventuellt batteriarrangemang och rörsystem är installerade enligt villkoren i intyget
om överensstämmelse.
5.4 Tillkommande kontrollmoment för utomhuscistern ovan mark
Vid kontroll ska kontrolleras att
- mark och underlag har stabilt utförande, så att anläggningen inte utsätts för skadliga sättningar.
- det finns påkörningsskydd eller annat skydd vid risk för yttre påverkan.
- cisternen är placerad minst 0,4 m från fasta föremål.
- manteln ska vara lätt inspekterbar: 0,1 m ovan mark och minst 0,6 m ovanför manhål.
5.5 Tillkommande kontrollmoment för cistern i mark
Vid kontroll ska kontrolleras att
- cisternens förläggning är enligt tillverkarens nedläggnings- och installationsanvisning
- inga lösa jordlager såsom lera, dy eller torv finns.
- nerläggningsdjup är 1 m, räknat från cisternens högsta punkt på plats som normalt inte har någon
påverkan från trafik. Om avsevärt djupare nedläggning ska cisternen var godkänd för detta.
- schaktet minst 0,6 m bredare än cisternen samt till sådant djup att eventuell förändring och
erforderlig grusbädd kan åstadkommas under cisternen.
- förankring i betongplatta eller berggrund om risk för uppflytning finns. Förankring med spännband
enl tillverkarens anvisning. Spännband och grundbultar av ej korrosionshärdigt stål ska
korrosionsskyddas på lämpligt sätt.
- minst 30 cm stenfritt grus 2-8 mm på schaktbotten (eventuellt betongplattan) läggs ut, samt
vid sidan av cisternen. Fyllningsmaterialet ska omsluta undre delen av cisternen samt vara väl
packat. Kringfyllning till minst 30 cm över cisternen utförs med grus 2-8 mm. Efterfyllning kan ske
med den uppgrävda jorden.
- om nedläggning av plastcistern är under köryta ska en avlastande platta av armerad betong, tjocklek
minst 15 cm ska finnas över cisternen. Plattan ska sträcka sig minst 50 cm utanför cisternen.
Avståndet mellan cisternens mantel och köryta ska vara minst 75 cm. Är detta avstånd minst 100
cm får betongplattan ersättas med asfaltbeläggning av minst samma tjocklek som betongplattan, se
bilaga 3.
11

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
- för enbart brandskydd krävs 0,3 m.
5.6 Tillkommande kontrollmoment för vattenskyddsområde
Vid kontroll ska kontrolleras att
- fungerande sekundärt skydd finns
- skylt vid påfyllningsställe anger att det är vattenskyddsområde
5.7 Utfärdande av kontrollrapport
Efter avslutad kontroll ska den som utfört kontrollen utfärda en kontrollrapport. Eventuella avvikelser i
utförande eller material från kraven i SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4 ska noteras i rapporten. Den
behörige ska slutligen bedöma om anläggningen uppfyller ställda krav eller inte.
För att få omdömet "uppfyller ställda krav" krävs att
- cistern, armaturer och rörledningar med tillhörande anslutningar är täta
- armaturer och övrig utrustning fungerar på avsett sätt
- eventuell inre korrosionsskydd fungerar
- att eventuella tillkommande krav i certifikatet är uppfyllda för respektive objekt
- att erforderlig skyltning finns
- att sekundärt skydd finns där så krävs
12

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
6 Revisionskontroll, ackrediteringsområde d
En revisionskontroll ska omfatta de moment i tillverkningskontrollen och installationskontrollen som
fordras för att bedöma om cisternen uppfyller ställda krav eller inte.
Revisionskontroll ska utföras om omfattande reparation eller ändringar har utförts på en cistern. Med
omfattande reparation eller ändring avses allt utom svetslagning av enstaka frätskador eller svetsning
av muff högst DN 100 placerad ovanför vätskeytan eller pålägg högst 0,5 m 2 sammanlagt.
Revisionskontroll ska även utföras om en cistern har flyttats eller driftsförhållandena har ändrats, t.ex.
byte av medium samt om cisternen har varit avställd mer än ett år.
Kompletterande arbete på en servicelucka över högsta vätskeytan anses vara en ändring av mindre
betydelse och behöver inte medföra någon revisionskontroll. I manhål får det inte finnas
röranslutningar eller annat som försvårar tillträde vid arbete i cistern. Sådana anslutningar kan med
fördel sättas i en servicelucka Äldre cisterner i mark saknar dock oftast servicelucka. I dessa fall kan
manhål få användas under förutsättning att anslutningar utförs med passbitar så konstruerade att de vid
demontering gör att luckan lätt kan lyftas.
6.1 Utfärdande av kontrollrapport
Efter avslutad kontroll ska den som utfört kontrollen utfärda en kontrollrapport. Eventuella avvikelser
från kraven i SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4 på cisternen, rörledningen eller de sekundära skydden
ska noteras i rapporten. Den behörige ska slutligen ta ställning till om anläggningen uppfyller ställda
krav eller inte.
Eventuellt kan kontrollrapporten från revisionskontrollen behöva kompletteras med en kontrollrapport
från installations- eller återkommande kontroll.
13

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
7 Återkommande kontroll, ackrediteringsområde e
7.1 Allmänt
Vid kontrollen undersöker den behörige om cisternen och den anslutna utrustningen har defekter eller
om det finns andra omständigheter som innebär att anläggningen inte uppfyller ställda krav enligt
SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4.
Kontrollen bör omfatta att både cistern och tillhörande rörledningar har samma skyddsnivå och
särskilt uppmärksamma de fall där man gör utbyte av cisterner, att rörledningarna får samma
skyddsnivå. Kontrollen ska även omfatta att ev. förekommande yttre katodiskt skydd är kontrollerat
inom föreskriven tid.
Vid återkommande kontroll av cistern av glasfiberarmerad esterplast kontrolleras även porer, sprickor,
bucklor, diameterändringar, brustna ringar m.m. Laminatskarvarna ska undersökas särskilt noga. För
bedömning av vissa feltyper se bilaga 4.
Reparation av sprickor se bilagorna 5 och 6.
Reparation av cistern av glasfiberarmerad plast får endast utföras av företag som tillverkar sådana
cisterner alternativt ska reparationen kontrolleras av kontrollorgan med ackrediteringsområde g.
En återkommande kontroll ska omfatta:
- undersökning av cisternen med tillhörande rörledningar
- kontroll av täthet
- kontroll av utrustning
- kontroll att erforderlig skyltning finns, t.ex. skylt vid påfyllning och skylt som anger
vattenskyddsområde om anläggningen ligger inom sådant
- utskrift av kontrollrapport.
En skylt ska finnas vid påfyllningen, denna ska innehålla uppgift om:
- adress till fastighet eller cisternens nummer i anläggningen (gäller främst bensincistern)
- cisternens volym
- den vätska som används i cisternen
- vid behov maximalt fyllningsflöde.
I de fall cisternen saknar identifikationsskylt ska på lämpligt sätt anbringas en varaktig skylt som anger
- ackrediterade kontrollorganets namn
- ackrediteringsnummer
- cisternidentifikation
- datum för utförd kontroll
- att cisternen uppfyller ställda krav.
7.2 Cistern ovan mark
Cistern ovan mark är en cistern vars hela mantelyta kan kontrolleras.
Cisternens inre och yttre ytor kontrolleras noggrant. Om de utvändiga ytorna är isolerade och cisternen
uteslutande används för produkter vars temperatur är högre än omgivningens temperatur krävs normalt
ingen kontroll av de dolda ytorna. Om det emellertid finns rostfläckar på fundament eller om fukt
kommit in i isoleringen ska dessa skador undersökas.
14

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Vid kontrollen undersöks om cisternen har skadats av anfrätningar, avflagningar, korrosion,
upplösningar, sprickor, deformationer el. dyl. Upptäcks skador ska dessa mätas upp och noteras i
kontrollrapporten.
För att få bort fastsittande rost i stålcisterner är det ibland nödvändigt att skrapa eller stålborsta ytorna.
Vid kontrollen används lämpliga optiska hjälpmedel t ex förstoringsglas med belysningsanordning.
Undersök särskilt noggrant cisternbottens lägsta delar samt områden intill svetsfogar och gavlar liksom
under armaturer och manlucka. Färgförändringar undersöks noggrant med pryl el. dyl. Upptäcks
skador ska de skrapas ur till ren plåt och skadornas djup ska mätas upp med pordjupsmätaren och
noteras i kontrollrapporten. Plåtens ursprungliga tjocklek ska också mätas upp.
7.3 Cistern i byggnad
En cistern som står i byggnad ska ha en mantelyta som är kontrollerbar runt om och ska kunna
kontrolleras på alla sidor både in- och utvändigt. Äldre cisterner som är placerade så nära väggar eller
direkt på golv så att de inte är inspekterbara runt om ska betraktas som cistern i mark och
kontrollrapport ska då insändas till tillsynsmyndigheten. För att en sådan cistern ska kunna betraktas
som en cistern i byggnad, måste den flyttas fram/lyftas upp så att den blir kontrollerbar runt om.
Vid kontrollen undersöks om cisternen har skadats av anfrätningar, avflagningar, korrosion,
upplösningar, sprickor, deformationer el. dyl. Upptäcks skador ska dessa mätas upp och noteras i
kontrollrapporten.
För att få bort fastsittande rost i stålcisterner är det ibland nödvändigt att skrapa eller stålborsta ytorna.
Vid kontrollen används lämpliga optiska hjälpmedel t ex förstoringsglas med belysningsanordning.
Undersök särskilt noggrant cisternbottens lägsta delar samt områden intill svetsfogar och gavlar liksom
under armaturer och manlucka. Färgförändringar undersöks noggrant med pryl el. dyl. Upptäcks
skador ska de skrapas ur till ren plåt och skadornas djup ska mätas upp med pordjupsmätaren och
noteras i kontrollrapporten. Plåtens ursprungliga tjocklek ska också mätas upp.
Cisterner av termoplast rengörs och okulärkontrolleras utvändigt. Invändig undersökning görs via
handhålet.
7.4 Cistern i mark
Cisternens invändiga ytor ska kontrolleras och där det är möjligt också utvändiga frilagda ytor. Vid
kontrollen ska den behörige undersöka om cisternen har skadats av anfrätningar, avflagningar,
upplösningar, korrosion, sprickor, deformationer el. dyl. Upptäcks skador ska dessa mätas upp och
noteras i kontrollrapporten.
För att få bort fastsittande rost i stålcisterner är det ibland nödvändigt att skrapa eller stålborsta ytorna.
Vid kontrollen används lämpligen optiska hjälpmedel t ex förstoringsglas med belysningsanordning.
Undersök särskilt noggrant cisternbottens lägsta delar samt områden intill svetsfogar och gavlar liksom
under armaturer, installationslucka och manlucka. Färgförändringar undersöks noggrant med pryl el.
dyl. Upptäcks skador ska de skrapas ur till ren plåt och skadornas djup ska mätas upp med
pordjupsmätare och noteras i kontrollrapporten. Plåtens ursprungliga tjocklek ska också mätas upp.
Upptäcks utbredda korrosionsangrepp som försvårar mätningen kan plåten provas med en hammare.
Om plåten lätt bucklas med hammarslag visar detta att plåten är tunn.
15

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Vid den invändiga kontrollen går det även att få en bild av cisternens utsida. Knackningar på insidan
ger i regel avvikande ljud där plåten blivit tunnare, yttre isolering lossnat, luft trängt in mellan denna
och plåten eller cisternen blivit rostbelagd på utsidan o s v. Ligger cisternen till någon del under
grundvattennivån ska cisternytorna på och omkring denna nivå särskilt uppmärksammas. Utvändiga
angrepp i form av punkt- eller gropfrätningar är emellertid svåra att upptäcka.
Om kopparledningar är anslutna till cisternen undersöks ytorna kring anslutningen särskilt.
Den invändiga behandlingen av betongcisterner ska särskilt undersökas om cisternen är skadad p.g.a.
betongens krympsprickor.
7.5 Kontroll av målnings- och behandlingssystem
Kontrollen utförs av ackrediterat kontrollorgan i samband med återkommande kontroll av cisternen.
Systemet får inte uppvisa avflagning, sprickor, upplösning, blåsbildning eller eventuella andra defekter
som kan nedsätta beläggningens skyddande verkan.
Skadat system ska avlägsnas, varefter reparation ska utföras med certifierat system vilket ska
kontrolleras av ackrediterat kontrollorgan med behörighet för detta (ackrediteringsområde f eller Typ
A-organ). För förbehandling av plåtytan, applicering och härdning gäller certifikatet för det aktuella
systemet.
7.6 Rörledningar
Vid kontroll av rörledningar förutsätts att dessa är tömda.
Returledningar inom vattenskyddsområde ska tas bort, utanför vattenskyddsområde bör dessa tas bort.
Rörledningar inom vattenskyddsområde ska vara dubbelmantlade eller vara försedda med annat
sekundärt skydd.
Rörledningar utan korrosionsskydd förlagda i mark eller golv bör tas bort alternativt
korrosionsskyddas.
Inom vattenskyddsområde ska rörledningar i mark eller golv lyftas fram/upp så att de blir väl synliga
eller korrosionsskyddas.
För att en rörledning ska kunna betraktas som en rörledning ovan mark måste den vara väl synlig.
Om rörledningen är förlagd i mark/golv ska kontrollrapport insändas till tillsynsmyndigheten.
Rörledningen i vilken övertryck normalt inte ska förekomma (sugledning) ska täthetsprovas med
övertryck. Visar provningen att det finns läckage ska läckagestället sökas genom friläggning och
bestrykning med såpvatten på trycksatt ledning.
Sugledning med ett utförande där läckage kan medföra att vätska kan komma lös genom hävertverkan
kontrolleras på samma sätt som ledning med övertryck.
Sugledning i mark där t ex en backventil är placerad så att en del av ledningen blir trycksatt ska
tryckprovas .
Tryckprovning av rörledning av stål med ett beräkningstryck på högst 1 bar eller rörledning under
vakuum får göras som täthetskontroll med luft eller annan gas vid 0.02 bar (2 kPa).
16

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Täthetsprovning ska utföras enligt kapitel 11.
7.7 Sekundära skydd
Vid kontroll av anordning inom vattenskyddsområde ska det sekundära skyddets funktion kontrolleras.
Med detta innefattas kontroll att det sekundära skyddet är tätt samt att ev. läckagevarningssystem
fungerar.
Sekundärt skydd i form av invallning underkastas en noggrann okulärkontroll, ev. kompletteras denna
med täthetskontroll.
För anordning inom vattenskyddsområde kontrolleras att skylt finns med texten
”vattenskyddsområde”.
7.8 Utfärdande av kontrollrapport
Efter avslutad kontroll ska en kontrollrapport upprättas. Eventuella skador som uppmärksammats ska
noteras i rapporten. Den behörige ska slutligen ta ställning till om anläggningen uppfyller ställda krav
eller inte.
17

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
8 Första kontroll av målningssystem, ackrediteringsområde f,
Första kontroll av behandlings- eller inklädnadssystem, ackrediteringsområde g
Första kontroll av ett målnings- behandlings- eller inklädnadssystem innebär en konstruktions- och
tillverkningskontroll av ett korrosionsskydd. Vid kontrollen ska den behörige undersöka om
korrosionsskyddet uppfyller ställda krav i SÄIFS 1997:9, NFS 2000:4 samt intyget om
överensstämmelse för respektive system.
Material, konstruktion, utförande och utrustning ska vara certifierat för den aktuella användningen och
ha ett intyg om överensstämmelse. Vid bedömning av ett system som inte är certifierat ska ett
ackrediterat kontrollorgan typ A (enligt SS-EN 45 004) särskilt utsett av SWEDAC ha bedömt
systemet, och deras utlåtande bifogas kontrollrapporten.
Cistern och tillhörande rörledningar ska ha samma skyddsnivå och särskilt ska uppmärksammas de fall
där man gör utbyte av cisterner, att rörledningarna får samma skyddsnivå.
Nedanstående kontrollpunkter ska normalt göras vid en kontroll. För vissa materialtyper eller
tillverkningsmetoder kan vissa kontrollpunkter tillkomma eller utgå enligt certifikatet för den aktuella
typen eller metoden.
En kontroll ska omfatta
- material- och utförandekontroll
- utskrift av kontrollrapport.
8.1 Målnings- och behandlingssystem
För att kunna godkänna målnings- och behandlingssystem för cistern för brandfarlig vätska krävs i
regel omfattande laboratorieprovning. Intyg om överensstämmelse utfärdas först när målningssystemet
provats enligt teknisk instruktion utfärdad av föreskrivande myndighet.
Två huvudtyper av system förekommer:
- lösningsmedelsfri epoxi
- flakesprutning
Lösningsmedelsfri epoxi är ett vanligt målningssystem som används i dag. Det består av 2-komponent
epoxi som bindemedel, rostskyddspigment, kulörpigment och armerande pigment. Genom reaktion
mellan epoxikomponenterna bildas tät film.
Huvudsakliga skyddsprincipen för båda systemen är isolering av stålytan och båda har god vidhäftning
samt är beständiga mot diesel- och eldningsolja. Sammansättningen i bensinen varierar vilket kan
skapa beständighetsproblem främst gentemot lösningsmedelsfri epoxi.
8.1.1 Förbehandling av stålytan
Ett viktigt krav vid målning av stålytor är att ytan måste vara ren innan målningen påbörjas.
Målningens hållbarhet bestäms till stor del av noggrannhetsgraden hos förbehandlingen.
Utifrån kommande föroreningar som olja, fett, damm och salter kan avlägsnas genom olika
avfettningsmetoder och tvättning. Valshud och rost avlägsnas genom blästring.
18

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
8.1.2 Applicering och härdning
Applicering bör ske genom sprutning eller strykning med pensel. Påförs målningssystemet genom
rullning måste efterslätning med pensel ske. I regel beläggs ytan i två skikt, därigenom erhålls lättast
slät och porfri beläggning. Lösningsmedelsfria epoxisystem påläggs vanligen till min 500-600 µm
sammanlagda tjocklek. Tunnare beläggning har inte tillräcklig diffusionstäthet och ger sämre
korrosionsskydd.
8.1.3 Kontroll
K-cisterner som förses med målnings- och behandlingssystem kontrolleras beträffande:
- målningssystemet är certifierat för det aktuella behovet
- grundytan är rengjord från olja och fett före behandlingen
- svetsskarvar är lämpligt utförda och att "svetsloppor" och andra ojämnheter har slipats bort
- blästringen är utförd till den grad som är föreskriven för det aktuella målningssystemet
- skikttjocklek och härdningsgrad uppfyller ställda krav
- beläggningen är fri från porer. Porsökning görs med elektrisk porsökare, provspänning 1 kV per 100
µm beläggning
- fel som rinningar, kraterbildningar och främmande partiklar i beläggningen inte förekommer.
8.2 Inklädnadssystem för stålcistern
Gamla cisterner i mark har sedan början av 70-talet korrosionsskyddats invändigt genom inklädnad av
glasfiberarmerad plast. Som villkor för denna typ av inklädnad gäller:
- cisternen är förlagd i mark. En utvändigt oskyddad cistern får inte grävas ner för att sedan direkt
korrosionsskyddas invändigt genom inklädnad.
- cisternen får inte ha några utifrån kommande korrosionsskador genom plåten.
- eventuella inifrån kommande korrosionsskador genom plåten får inte finnas i större omfattning än
enstaka sådana.
- inklädnaden ska ha god vidhäftning till plåten.
- cistern som försetts med inklädnad och som saknar godkänt yttre korrosionsskydd får inte grävas
upp och sedan läggas ned igen.
8.2.1 Material och utförande
Som plastmaterial för inklädnad används normalt polyester. Armeringsmaterialet är huggen fiber av E-
glas i form av matta. Minimikrav för plast, armering och laminat finns i teknisk instruktion utfärdad av
föreskrivande myndighet.
Cisternens stålstomme ska uppfylla fordringarna i Cisternanvisningar V vad beträffar den ursprungliga
plåttjockleken och gavelformen.
Normalt ska inklädnaden täcka hela den invändiga cisternytan. Cistern som har ett godkänt yttre
korrosionsskydd får dock förses med s k ”halvinklädnad”, dvs inklädnaden täcker endast den nedre
fjärdedelen av cisternen. Sådan cistern kan vara en gammal K-cistern av typen plastbelagd plåt, som
har ett yttre skydd av glasfiberarmerad polyester eller S-cistern med yttre katodiskt skydd.
Viktiga arbetsmoment vid tillverkning av inklädnad är
- rengöring av plåtytan från olja och fett
- svetsloppor och andra ojämnheter avrundas.
19

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
8.2.2 Kontroll
Följande kontrollpunkter ska utföras för varje inklädnad. Tillverkare som har certifiering för inklädnaden
får göra kontrollen som egenkontroll, i annat fall ska kontrollen utföras av ackrediterat
kontrollorgan med ackreditering för målnings-, behandlings- och inklädningssystem.
- beläggningsmaterialet är godkänt för det aktuella ändamålet
- kontroll att cisternplåtens temperatur är minst 3-5 o C (temperatur beroende på vad som anges i
intyget om överensstämmelse) över aktuell daggpunkts temperatur under blästringen.
- kontroll att blästringsgraden är minst SA 2,5.
- kontroll att rätta råmaterial används, samt att beläggningsmaterialet har lagrats på det sätt som
tillverkaren rekommenderat
- förbehandlingen och påläggningen sker under de förhållanden och på det sätt som föreskrivs för
materialet
- antal skikt samt skikttjockleken är vad som anges i certifikatet eller materialspecifikationen, samt
mätning av laminattjocklek. 1800 g/m 2 glasfiber ger minst 3 mm, 1200 g/m minst 2,5 mm.
- mätning av härdningsgrad enligt ASTM D2583. Barcolhårdheten ska vara minst 35 enheter. Vid
lägre hårdhetsvärden erfordras fortsatt efterhärdning vid förhöjd temperatur.
- porsökning med elektrisk porsökare, spänning 15 kV. Inklädnaden ska vara porfri. Vid eventuellt
genomslag ska defekten slipas ner och nytt laminat ska påläggas.
- visuell kontroll. Laminatet ska vara genomsynligt, så att man med normal belysning kan bedöma
utförd blästring samt upptäcka eventuella vidhäftningsfel. Fel som luftblåsor, delaminering,
oimpregnerade fläckar, bristfälligt ytskikt och inplastade främmande partiklar får inte förekomma.
- kontrollresultaten antecknas i kontrolljournal. Journalen ska även innehålla uppgifter om
stålcisternens kondition före plastningen.
- innan cisternen med tillhörande rörledning tas i bruk görs täthetsprovning. Provningen utförs av
ackrediterat kontrollorgan.
8.3 Kontrollrapport
Efter avslutad kontroll ska den som utfört kontrollen utfärda en kontrollrapport. Den behörige ska
bedöma om målnings-, behandlings eller inklädnadssystemet uppfyller ställda krav eller inte.
20

9 Kontroll av yttre katodiskt skydd, ackrediteringsområde h
SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Kontroll av yttre katodiskt skydd görs dels som en installationskontroll och dels som en återkommande
kontroll med det tidsintervall som anges i intyget om överensstämmelse. Kontrollintervallet är två år.
9.1 Installationskontroll av yttre katodiskt skydd
Installationskontrollen ska omfatta
- kontroll av anläggningens utförande
- kontrollmätning av skyddspotential (potential med skyddsström)
- kontrollmätning av sekundärverkan på främmande metallisk konstruktion.
9.1.1 Kontroll av anläggningens utförande
Anläggningens material, konstruktion, utförande och utrustning ska överensstämma med intyg om
överensstämmelse.
Undersök särskilt
- att anodkabeln (kabel från anoder) är ansluten till likriktarens pluspol och att katodkabeln (kabel
från cisterner/rörledning) är ansluten till minuspolen
- att katodkabeln har god elektrisk kontakt med cistern/rörledningen
- att kabelsamlingar och kabelskarvar är vattentätt isolerade genom ingjutning i plast
- att anod inte hamnat för nära cisternen/rörledningen eller till objektet hörande metalldetalj så att det
finns risk för kortslutning
- att antal anoder och strömmen från likriktaren avpassats så att cisternen med tillhörande
rörledningar får tillräcklig skyddspotential
- att skyddsströmmen inte orsakar korrosionsfarlig sekundärverkan på främmande, intilliggande
metallkonstruktioner, t ex blymantlade telekablar, i jorden
9.1.2 Kontrollmätning av skyddspotential
Kontrollmätning av det katodiska skyddet vid installationskontroll omfattar
- mätning av cisternens och tillhörande rörledningars eller rörledningarnas korrosionspotential
(potential utan ström)
- mätning av skyddspotential (potential med ström) ca en timme efter tillslagning av
skyddsströmmen, s k installationsmätning.
Vid varje mätning av skyddspotential mäts också utgående skyddsström och utgående spänning från
likriktaren. Utgående spänning får inte vara större än 50 V och bör normalt vara lägre än 20 V .
- mätning av korrosionspotential respektive skyddspotential hos cisternen och tillhörande rörledningar
görs med en koppar/kopparsulfatelektrod (Cu/CuSO4) och en voltmeter med en
ingångsimpedans på minst 1 Megaohm (106 ohm). Referenselektrodens kopparsulfatlösning ska
vara mättad, dvs kopparsulfatkristaller ska finnas synliga i lösningen.
Fig 1 Anslutning av voltmeter, bilaga 7.
Varje skyddspotential ska korrigeras för det ohmska spänningsfallet (IR-fallet) i jorden så att en
rättvisande s.k. IR-fri skyddspotential erhålls.
21

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Den IR-fria skyddspotentialen ska i varje mätpunkt normalt ligga mellan –950 mV och –1150 mV.
Potentialen får inte på något ställe vara högre (mindre negativt) än – 850 mV.
Vid bestämning av IR-fallet enligt resistansmetoden används en jordmotståndsbrygga (megger) med
mätväxelström på ca 100 Hz. Mätväxelströmmen sänds samma väg som skyddsströmmen mellan
anoderna och cisternen. Med växelströmmen påslagen mäts R-värdet (uttryckt i ohm) i jorden mellan
referenselektroden och cisternen. R-värdet mäts i varje punkt där skyddspotentialen mäts. Under
mätningen är skyddsströmmen från likriktaren bruten. IR-fallet erhålls i mV genom att R-värdet,
uttryckt i ohm, multipliceras med totala skyddsströmmen, uttryckt i mA. Uppmätt skyddspotential
korrigeras med respektive IR-fall. (Korrigerat potentialvärde är alltid mindre negativt än uppmätt
potentialvärde).
Procedur
1. Mät cisternens skyddspotential vid tillslaget katodiskt skydd.
2. Mät den totala skyddsströmmen, 1(mA) som matas ut från likriktaren.
3. Bryt strömutmatningen från likriktaren.
4. Anslut jordmeggerna enligt Fig 2, bilaga 7
5. Läs av R-värdet (ohm) på jordmeggern.
6. Beräkna IR-fallet (mV) genom att multiplicera skyddsströmmen (mA) med R-värdet (ohm).
7. Beräkna IR-fri skyddspotential genom att subtrahera IR-fallet från uppmätt skyddspotential.
Exempel:
uppmätt skyddspotential
beräknat IR-fall
IR-fri skyddspotential
- 1125 mV
150 mV
- 975 mV
Fig 2.
Anslutning av jordmotståndsbrygga (megger) vid mätning av R-värdet för bestämning av IR-fallet i
samband med mätning av cisternens skyddspotential. Bilaga 7.
IR-fri skyddspotential får också mätas enligt frånslagsmetoden. IR-fri skyddspotential är då den potential
som registreras omedelbart (efter någon tiondels sekund) efter att skyddsströmmen brutits.
22

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Mätpunkterna för korrosionspotential respektive skyddspotential (dvs. punkter i markytan där
referenselektroden placeras) ska anges på ritning eller skiss i kontrollrapporten. Antalet mätpunkter ska
vara så stort att det går att konstatera att hela anläggningen är skyddad. För cistern ska antalet
mätpunkter längs cisternen vara minst en på var sida om mittpunkten vid cisternlängder upp till 3 m. Är
cisternlängden större än 3 m ska minst 3 mätpunkter finnas per cistern. Mätpunkten bör ligga minst 0,5
m från nedstigningsbrunn, pejlbrunn etc.
Vid kontrollmätning på rörledning som är ansluten till cisternanläggning med en utsträckning mer än
10 m från cisterngruppen ska antalet mätpunkter vara minst en för varje påbörjat tjugotal meter
ledning. För rörledningar med större utsträckning, vilka inte är anslutna till cisternanläggning, ska för
varje fall en särskild mätinstruktion upprättas.
9.1.3 Kontrollmätning av sekundärverkan
Kontroll av sekundärverkan görs genom mätning av potentialen på den främmande konstruktionen dels
med frånslagen, dels med tillslagen skyddsström. Potentialen på den främmande konstruktionen får då
inte förskjutas mer än 100 mV i positiv riktning när strömmen kopplas på. Är potentialförskjutningen
större än 100 mV i positiv riktning måste motåtgärd vidtas i enlighet med svensk standard SS-EN 08
04 01, Läckströmmar och katodiskt skydd.
9.2 Återkommande kontroll av yttre katodiskt skydd
Återkommande kontroll av yttre katodiskt skydd ska omfatta
- kontroll av skyddsanläggningens kondition
- kontrollmätning av skyddspotential.
9.2.1 Kontroll av skyddsanläggningens kondition
Skyddsanläggningens kondition kontrolleras med avseende bl.a. på
- att likriktarskåpet är oskadat och att innandömet är fritt från damm och skräp
- att anod- och katodkablar sitter ordentligt fast i kabelanslutningarna i likriktaren
- att likriktarens amperemeter och eventuellt förekommande varningslampa fungerar
- att inspekterbara delar av anod- och katodkablar är oskadade och att kabelhållare inte har lossnat
- att märkskyltar finns och sitter fast.
9.2.2 Kontrollmätning av skyddspotential
Kontrollmätning av skyddspotentialen hos cisternerna och eventuella rörledningar utförs på samma
sätt som vid installationskontroll.
R-värdet ska mätas och IR-fallet ska beräknas i varje mätpunkt vid varje kontrollmätning av
skyddspotential.
Vid varje mätning av skyddspotential ska också utgående skyddsström och utgående spänning från
likriktaren mätas. Dessa mätningar görs både före och efter eventuell justering av strömutmatningen.
Är den katodiska skyddsanläggningen ur funktion (skyddsström matas inte ut till cisternen) ska
skyddspotentialen kontrollmätas på nytt minst tre månader efter det att anläggningen startats.
Måste vid kontrolltillfället strömutmatningen justeras upp eller ned ska skyddspotentialen också
kontrolleras på nytt. I detta fall är det tillräckligt med en månads väntetid innan ny kontrollmätning.
Otillräcklig skyddspotential eller brister i skyddsanläggningens kondition ska rättas till.
23

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
9.3 Utfärdande av kontrollrapport
Efter avslutad kontroll ska den behörige utfärda en kontrollrapport. Har den behörige uppmärksammat
avvikelser från vad som anges i intyget om överensstämmelse (eller motsvarande handlingar) för
anläggningen ska detta noteras i kontrollrapporten. Slutligen ska den behörige ta ställning till om
anläggningen uppfyller ställda krav eller inte.
24

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
10 K-cisterner – korrosionsskyddade cisterner
Allmänt
SÄIFS 1997:9 och NFS 2000:4 ställer höga krav på cisternens motståndskraft mot in- och utvändig
korrosion. Som godtagbar nivå anges t ex certifierade cisterner av material med god
korrosionshärdighet, K-cisterner, behandlade cisterner eller cisterner försedda med katodiska skydd.
Det finns fyra olika typer av K-cisterner, plastbelagd stålcistern, glasfiberarmerad plastcistern,
termoplastcistern samt betongcistern med inklädnadssystem.
10.1 Plastbelagd stålcistern
Den vanligaste K-cisterntypen är plastbelagd stålcistern, där det utvändiga korrosionsskyddet består av
ca 2 mm glasfiberarmerad polyester, det invändiga av epoximålning eller flakesprutning.
10.2 Cistern av glasfiberarmerad esterplast
Plastcisterner som används för lagring av brandfarlig vätska är certifierade eller styckegodkända
genom konstruktions- och tillverkningskontroll. Cisterner av glasfiberarmerad esterplast är avsedda för
förläggning ovan eller i mark.
10.3 Cistern av termoplast
Cisterner av polyeten tillverkas genom formblåsning eller centrifugalgjutning. Termoplastcisterner är
avsedda för inomhusbruk, högsta volym 2 m 3 . Cisternerna får användas ensamma eller i s.k.
batteritankarrangemang för lagring av eldningsolja Eol och dieselolja.
Godkännandet omfattar förutom cisternen även överfyllningsskyddet, anslutna rör, distanselement
m.m. Med leveransen följer en detaljerad installationsanvisning.
Vid installationskontrollen är det viktigt att kontrollera att installationsanvisningen följts
- vid batteritankarrangemang att överfyllningsskyddet placerats i den cistern som först blir fylld.
- att maximalt fyllningsflöde har angivits på påfyllningsskylt
- att cisternen är placerad inom brandavskilt utrymme
- rörledningar ska utanför rummet och vid genomföringen av vägg eller tak vara av obrännbart
material.
Övrig förvaring av eldningsolja eller dieselolja i cistern av termoplast får endast ske efter samråd med
kommunens räddningstjänst.
10.4 Betongcisterner - inklädnadssystem
För betongcisterner används vanligen inklädnad av glasfiberarmerad esterplast. Regler för certifiering
av sådan inklädnad framgår av teknisk instruktion från föreskrivande myndighet. Följande
huvudprinciper gäller för utförandet:
Esterplastens vidhäftning mot betong är normalt dålig men genom att gjuta in den i en prefabricerad
betongstomme erhålles god vidhäftning. I annat fall kan inklädnaden sättas fast på betongunderlaget
med hjälp av expanderbult, betongspik eller dylikt. Skarvarna överlamineras. I vissa fall förses
inklädnaden med förstyvningsbalkar.
- Inklädnadens tjocklek är vanligen 3-4 mm.
25

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
- Hörn och vinklar utförs med hålkärl.
- En annan variant är flexibel inklädnad där god vidhäftning förutsätts mot underlaget. Denna typ av
inklädnad kan endast appliceras i sådant fall, då betongen kunnat rengöras så att vidhäftningen är
möjlig.
26

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
11 Täthetsprovning av cisterner och tryckkontroll av ledningar
Täthetsprovning och tryckkontroll genomförs på något av följande sätt. Beträffande skydd mot
olycksfall vid tryckkontroll se Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 1985:14) om tryckprovning.
11.1 Täthetsprovning av cistern
Normalt provas cistern och tillhörande rörledning samtidigt.
11.1.1 Fullständig vattenfyllning som bibehålls minst 10 minuter, görs företrädesvis på stående
cylindriska cisterner eller lådformiga cisterner
11.1.2 Fullständig vattenfyllning med tryckstegring till ca 0,2 bar (20 kPa) mätt vid cisternens övre
del, görs endast på liggande cylindrisk cistern.
11.1.3 Provning med luft med ett tryck av 0,1 bar (10 kPa). Gäller endast kontroll av cistern i mark
som är täckt med minst 0,3 meter jord eller sand. Frilagd manlucka eller cisterntaket får ej
beträdas under provningen
11.1.4 Provning med vakuumlåda, görs på cisternbotten eller cisternsida som inte kan observeras
utifrån.
11.1.5 Provning med hela cisternen satt under lämpligt avpassat undertryck, dock högst 0,02 bar
(2kPa).
11.1.6 Provning med penetrerande vätska.
11.1.7 Provning med ett lufttryck högst 0,02 bar (2 kPa) samt bestrykning av fogarna med
såplösning, görs företrädesvis på lådformiga eller liggande cylindriska cisterner.
11.1.8 Bestrykning av fogarnas ena sida med uppslammad krita. När kritan har torkat bestryks
fogens motsatta sida med fotogen. Den torra kritan undersöks för att upptäcka eventuella
genomläckningar av fotogen som fuktar kritan.
11.1.9 Cylindriska cisterner kan även vakuumprovas 0,02 bar(2 kPa).
11.2 Tryckkontroll av rörledning
Vid tryckkontroll av rörledning under övertryck används normalt ett tryck som är 1,3 gånger
beräkningstrycket. Om ett högre tryck ska användas är det viktigt att bedöma att
rörledningen/anläggningen kan utsättas för detta tryck utan att skadas.
27

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
11.3 Kontroll av täthet - läcksökning
11.3.1 Läcksökning – allmänt
Ledningarna som är anslutna till cisternen proppas och manluckan stängs. Övertrycksapparaten ansluts
till cisternen. Cisternen sätts under ett lämpligt anpassat övertryck, se ovan. Om övertrycksapparaten
visar att ett läckage finns bestryks manluckans anslutning, friliggande rördelar, skarvar och cisternytor
med såpvatten el. dyl. för att lokalisera läckan vid ett sänkt övertryck 2 kPa (0,02 bar) Om läckage
upptäcks vid manluckan eller vid proppade anslutningsledningar tätas dessa och en ny provning
genomförs för att undersöka om det finns läckor på andra ställen. Om cisternen fortfarande är otät
genomförs läcksökning.
11.3.2 Läcksökning - företrädesvis på cistern i mark
Den utförda rengöringen kompletteras vid behov så att en fullständigt avfettad, ren och torr yta erhålls.
Efter en stund undersöks om det finns fuktfläckar på insidan som orsakats av att vatten eller
löskommen olja trängt in i cisternen genom en otäthet eller genomgående por. Om inga fuktfläckar
upptäcks sätts cisternen och anslutna ledningar under undertryck t ex med hjälp av slamsugningsbil
eller på annat sätt så att minst 10 kPa (0,1 bar) undertryck erhålls. Undertrycket ska hållas ungefär 10
minuter. Efter detta undersöks cisternen invändigt. Läckor finns där en eller flera fläckar framträder på
cisternytan eller om vatten eller jord sugits in.
11.3.3 Kontroll av rörledning
Rörledning ska tätprovas med övertrycksapparat. Visar provningen att det finns läckage ska läckstället
sökas genom friläggning och bestrykning med såpvatten på trycksatt ledning. Täthetskontrollen görs
efter tryckprovning.
28

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
12 Råd vid bedömning av skador
Åtgärder på skadade cisterner och rörledningar
Följande beskrivning är avsedd att ge vägledning vid bedömning av skador på en cistern. Den behörige
ska avgöra om cisternen i befintligt skick kan anses vara betryggande för fortsatt användning, om den
måste repareras för att bli betryggande eller inte kan användas utan måste kasseras. Skadad cistern vars
återstående plåttjocklek är under 2 mm får inte återfyllas.
Upptäcks skador vid en cisternkontroll bör minst de reparationsåtgärder som beskrivs i de följande
skadefallen genomföras om anläggningen ska anses uppfylla ställda krav. För vissa fall kan avvikelser
accepteras efter särskilt medgivande från kommunala myndigheter. För cisterner inom
vattenskyddsområden halveras i princip kontrolltiderna.
Ej korrosionsskyddad rörledning i betonggolv eller dyl. bör tas bort och ersättas med rörledning som är
synlig i hela sin längd. Om rörledning måste ligga i golv måste tillses att den är fullgott skyddad.
Om rörledningen är förlagd i mark/golv ska kontrollrapport insändas till tillsynsmyndigheten.
Obetydliga skador: Sedan 1970-talet har man angett att en stålcistern med obetydliga skador är en
cistern med skador som motsvara 0,5 mm avfrätningar eller som i dagligt tal angett ojämnheter i
valshuden. Denna typ av bedömning var måhända relevant när man pratade om cylindriska cisterner i
mark men med det alltmer utökade kravet på kontroll av olika typer av cisterner kom denna definition
att bli omodern, inte minst när man tänker på de stora depåcisternerna och vissa inomhuscisterner. I
avsikt att få en bättre mall för kravet har SRV och NV enats om att tillämpa följande:
Obetydliga skador på en cistern är en avfrätning av högst 25% av ursprungliga plåttjockleken, dock
minst 2 mm kvar. För inomhus cisterner godtas avfrätning upp till 50 %, dock minst 2 mm kvar innan
krav ställs på reparation. Med begreppet obetydliga skador avses en skada som inte föranleder att
reparation är nödvändig.
12. 1 Cistern ovan mark
12.1.1 S-cistern ovan mark
Otät eller svårt skadad cistern kasseras eller repareras på ett fullgott sätt genom svetsning eller genom
utbyte av skadade delar. Reparerad cistern ska revisionskontrolleras. S-cistern med skador i
korrosionsskyddet måste återställas.
Täthetsprovning ska ske efter svetsning men före ev. ytbehandlingen
Cisterner ovan mark med enstaka inifrån kommande korrosionsskador, får lagas genom spackling,
svetsning eller godkänt system. Sådan cistern belägen utanför vattenskyddsområde får kontrolltid 6 år
utan ytterligare skydd. För att uppnå 12 års kontrollintervall ska cisternen vara behandlad invändigt
samt vara målad på utsidan med varaktigt skydd (väderbeständig färg).
Inom vattenskyddsområde gäller 6 års kontrollintervall om cistern och rörledning är fullgott
korrosionsskyddade och saknar sekundärt skydd. Om anläggningen är fullgott korrosionsskyddad och
försedd med sekundärt skydd gäller 12-årsintervsall. För cistern och rörledning som saknar
tillfredsställande korrosionsskydd gäller i stället intervallen 3 respektive 6 år.
29

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
12.1.2 K-cistern ovan mark
K-cistern av plastbelagt stål eller plastbelagd betong repareras genom plastspackling eller målning
enligt godkänt system. Det är särskilt viktigt att behandlingen får erforderligt fäste på underlaget. Efter
reparationen täthetsprovas cisternen på nytt.
K-cistern av glasfiberarmerad härdplast får endast repareras av företag som tillverkar denna typ av
cisterner eller av kontrollorgan som har särskild behörighet för detta.
K-cistern av termoplast får inte repareras utan ska bytas ut.
K-cistern förutsätts alltid repareras så att korrosionsskyddet återställs i fullgott skick. Enstaka blåsor
släpp i målningar o dyl. får lagas med godkänt spackelsystem. Skadat målnings- eller
behandlingssysten som återställs till ursprungligt skick, får kontrolltid 12 år för cistern utanför
vattenskyddsområde eller om den är försedd med sekundärt skydd. I annat fall gäller intervallet 6 år.
OBS dock att reparationen ska kontrolleras av organ med ackrediteringsområde f eller g.
Ett godkänt system som kan användas är att ersätta målningen med ett certifierat invändigt katodiskt
skydd. Detta kan ske genom att det skadade korrosionsskyddet avlägsnas med konventionell metod så
att hela den invändiga mantelytan blir plåtren. Därefter bör fästen för anodkedjorna svetsas fast, t.ex. i
manhålshalsens nedre avslut. Om befintliga sug-, pejl- eller påfyllningsrör används som
cisternanslutning måste dessa rör potentialförbindas på ett säkert sätt, t.ex. genom att en förbindelse
svetsas in mellan rör och mantel. Anodkedjorna läggs sedan enligt anvisningar för det certifierade
katodskyddet.
Skadad cistern av glasfiberarmerad polyester åtgärdas enligt bil 5 och 6.
12.2 Cistern i byggnad,
Cisterner i byggnad med enstaka inifrån kommande korrosionsskador, får lagas genom spackling,
svetsning eller godkänt system.
Cistern i byggnad som behandlas invändigt enligt godkänt system och som står i god miljö, torrt och
under regelbunden uppsikt, alternativt målas på utsidan får kontrolltid 12 år om cisternen är belägen
utanför vattenskyddsområde. I annat fall gäller intervallet 6 år.
Inom vattenskyddsområde gäller:
- 3 års kontrollintervall om cisternen saknar fullgott korrosionsskydd
- 6 års kontrollintervall om cisternen är fullgod korrosionsskyddad och saknar sekundärt skydd.
- 12 års kontrollintervall om cisternen är fullgod korrosionsskyddad och försedd med sekundärt skydd
gäller 12-årsintervsall
30

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
12.3 Cistern i mark
12.3.1 Otät eller skadad S-cistern i mark
Otät eller svårt skadad cistern samt cisternen som är skadad så att mer än 25% av ursprungliga
plåttjockleken frätts av eller att mindre än 2 mm återstår av plåten, ska kasseras eller repareras på ett
fullgott sätt, samt förses med godkänt inre och yttre skydd. Reparerad cistern ska revisionskontrolleras
Täthetsprovning ska ske efter svetsning men före ytbehandlingen
Ett alternativ är att cisternen förses med ett certifierat inklädnadssystem.
S-cistern med skador överstigande 25% även med enstaka inifrån kommande hål får repareras genom
spackling med godkänt system alternativt svetslagas. Sådan cistern måste förses med både in- och
utvändigt godkänt korrosionsskydd. Om cisternen är belägen utanför vattenskyddsområde eller om
cisternen är försedd med sekundärt skydd gäller kontrollintervallet 12 år. I annat fall gäller
kontrollintervallet 6 år.
S-cistern som har skador understigande 25% och med mer än 2 mm kvar av ursprungliga
godstjockleken får en kontrolltid på 6 år utanför vattenskyddsområde eller försedd med sekundärt
skydd inom vattenskyddsområde och i övriga fall 3 år inom sådant område.
S-cistern som behandlas in- och utvändigt enligt godkänt system får kontrolltid 12 år om cisternen är
belägen utanför vattenskyddsområde eller om den är utrustad med sekundärt skydd. I annat fall gäller
intervallet 6 år.
Vid mjuk inbuktning på stålcistern accepteras en yta motsvarande diameter 500 mm.
12.3.2 K-cistern i mark
K-cistern av plastbelagt stål eller plastbelagd betong repareras genom plastspackling enligt godkänt
system. Det är särskilt viktigt att spacklet får erforderligt fäste på underlaget. Efter reparationen
täthetsprovas cisternen.
Stålcisterner med en inklädnad av glasfiberarmad polyester med enstaka släppningar, av maximal
storlek 1 dm 2 , mellan stål och plast i samband med rostgenomslag får repareras. Det skadade området
på plasten ska skäras bort och korrosionsskadan på plåten tätas. Förbehandling av plåten ska utföras
enligt certifikat för inklädnadssystemet, det skadade stället lamineras till minst ursprunglig inklädnadstjocklek.
Överlappningen på den oskadade ytan ska vara minst 50 mm. Är släppningarna större
eller mer omfattande får cisternen inte repareras utan den ska anses vara ej betryggande och tas ur
bruk.
För släppningar i skarvar i plastcisterner se bilaga 4.
K-cistern av glasfiberarmerad härdplast får endast repareras av företag som tillverkar denna typ av
cisterner eller av kontrollorgan som har särskild behörighet för detta.
Ett godkänt system som kan användas är att ersätta målningen med ett certifierat invändigt katodiskt
skydd. Detta kan ske genom att det skadade korrosionsskyddet avlägsnas med konventionell metod så
att hela den invändiga mantelytan blir plåtren. Därefter bör fästen för anodkedjorna svetsas fast, t.ex. i
manhålshalsens nedre avslut. Om befintliga sug-, pejl- eller påfyllningsrör används som
31

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
cisternanslutning måste dessa rör potentialförbindas på ett säkert sätt, t.ex. genom att en förbindelse
svetsas in mellan rör och mantel. Anodkedjorna läggs sedan enligt anvisningar för det certifierade
katodskyddet.
För K-cistern med stålkärna som har en mjuk inbuktning, accepteras en yta motsvarande diameter 500
mm.
För bedömning av skador i K-cisterner se bilaga 4.
12.4 Rörledning
Otät rörledning ska tas ur bruk. Ersätts en otät ledning med en ny underjordisk ledning ska den utföras
och skyddas enligt SÄIFS 1997:9, eller NFS 2000:4.
En längre ledning (t ex inom upplagsområde, oljehamn el dyl.) får dock användas efter reparation eller
utbyte av otäta delar om det genom stickprov eller på annat sätt bedöms att övriga delar av ledningen
är betryggande. Reparerad eller utbytt ledningsdel ska revisionskontrolleras.
12.5 Inre katodiskt skydd
Inre katodiskt skydd av cisterner är beräknade för att klara av en viss mängd vatten i en 12-års period.
Detta innebär att ett sådant skydd inte får vara för mycket förbrukat vid en återkommande kontroll för
att kunna återanvändas. Som riktvärde kan användas att inte mer än 10% av ursprungliga mängden har
förbrukats. Har någon enstaka katod förbrukats helt eller angripits mer än 10% måste denna bytas ut
eller hela kedjan ersättas med ny.
32

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Bilaga 1
Utrustning
1. Påfyllning
2. Överfyllningsskydd
3. Avluftning
4. Sugrör
5. ---
6. Pejlrör
7. Mätutrustning
8. Manhål DN 600
33

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Bilaga 2
Nedläggning av cistern
34

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Rätt understoppning av
överfyllningsmaterialet
Fel understoppning
30 cm
Efterfyllning med den
uppgrävda jorden
30 cm stenfritt grus
2-8 mm
Förankringsband
Betongplatta
35

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Bilaga 3
Nedläggning under köryta
Asfalt > 100 cm
> 75 cm
Armerad
betong
Stenfritt grus
2-8 mm
Betongplatta
36

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Bilaga 4
Bedömning av feltyper på plastcisterner och åtgärder
Feltyp
Bedömning och åtgärd
Ytliga porer djup max 1 mm Ingen åtgärd
Djupa porer
Repareras genom spackling och överlaminering
Ytlig spricka Reparation enligt bilaga 5
Genomgående spricka Cisternen grävs upp och repareras enligt bilaga 6
Bristfällig skarv mellan 2 ”Läppen” skärs bort och den skurna ytan förseglas genom
cisternhalvor eller mantel/gavel strykning med plast
Liten buckla, helt utan sprickor Ingen åtgärd
och delamineringar.
Intryckningens diameter max
25 cm
Buckla som ovan, dessutom Ytliga sprickor repareras enligt bilaga 5.
sprickbildning i anslutning till Vid genomgående sprickor ska cisternen grävas upp och
intryckningen
repareras enligt bilaga 6 eller tas ur bruk
Bucklans diameter större än Cisternen grävs upp, orsaken till intryckningen rättas till. Ev
25 cm
sprickor åtgärdas enligt ovan
Diameterförändring max 5 %, se Ingen åtgärd. Avståndet mellan neddragna rör och botten ska
fig nedan
Diameterförändring mer än 5 %,
se fig nedan
dock vara minst 50 mm
Cisternen grävs upp för ev reparation
D 1
D
d = D-D 1 x 100
D
D= diameterförändring i %
D= cisternens ursprungliga diameter. Mäts lämpligen vid gaveln där manteln är rundast
D 1 = vertikaldiameter av ovan mantel
37

Bilaga 5
SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Reparation av ytlig spricka
38

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Bilaga 6
39

SWEDAC DOC 02:3
Datum 2002-02-08
ISSN 1400-6138
Bilaga 7
40