1978 nr 155.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Bibliotdrthlpskolan Specialarbet e 1978:Is

Inledning ...............3 

litelregister.. ..........4 

Pörf attarregister ...... .M 33 

. Illustratörsregister 38 

besregister ........... 39 

Litteratur... ........... 43

Detta register till Bland tomtar och troll 19 - 43 är en fortsättning 

p& det register över Argangama 1 - 18, vilket gjordes som specialarbete 

vid Bibliotekshögskolan hösttuminen 1976 av Gunnel ThorbjiTrnsson. 

Det följer i allt väsentligt samma uppställning med titelregister med 

referat, författarregiater, illustratörsregister och ämnesregister. 

I titelregistret anges det författarnamn som 8th i publikationen. 

I författarregistret anges verkligt namn och hänvisningar ges fr&n 

pseudonymer. 

I ämnesregistret anvands samma ämnesord som i Thorbjörnssons arbete 

men med ett tilllgg: I1Högmod gAr före fallH, eftersom ett relativt 

stort antal sagor kunde inordnas under denna rubrik.

Den bergtagnas dotter. 

Av Jema Oterdahl. 111, av Einer Noreliue. hg. 43 (1950) s. 108-126. 

Tidigare tasgiven i Arg. 13 (1 920). Refererad av Thorb jörnsson. 

BlAnos. 

Av hke Wester. 111. av Einar Horelius. hrg. 43 (1 950) s. 97-107. 

Blbos lir inte som andra älvor. Dels är hennes näsa bl&, dels snarkar 

hon förskriickligt. Hon blir utkörd ur alvsängkammaren mitt i vintern. 

När hon grilter blir hennes tirar till pärlor i kylan. Trollet Trulle 

erbjuder henne en ny näsa mot parlorna. De far till Afrika och byter 

med en elefant som fatt en liten vit näsa i etallet för en blA snabel. 

I vännen smälter pärlorna. Men val hemma igen gráter Blånos glädjetalrar, 

e& att trollet f&r nya pärlor. 

Bortbytingarna. 

Av Helena Hyblom. 111. av John Bauer. hg. 28 (1935) e. 7-36. 

Tidigare utgiven i &rg. 7 (1 913). Refererad av ThorbjBrnsson. 

Den bortglömda felan. 

Av Elisabeth Brehmer. 111. av Einar Borellue. arg. 23 (1 930) e. 103-1 20. 

gamaial fela hanger bortglömd i en ekri&pkarmaare, En pojke upptkcker 

den och börjar spela. Han ger sig ut i världen med sin fela. I en 

skog trgffar han en gammal man och följer med till dennea slott. Dar 

sitter en flicka filmgen. Hon äger skogen men mannen har tagit den 

ifran henne. Han kallar sig en arvtagare: han tar hand om andrae arv. 

Nu vill han ha felan, men pojken vagrar och blir fånge p& slottet. 

Han spelar och rummet fylls av människor, ditlockade av musiken. 

Alla har de blivit berövade sina arv. Under musikens inverkan forvandlas 

arvtqaren till en mullvad, och alla gár fria ut ur slottet 

för att ta sina arv i besittning. Plickans bror är den egentlige 

agaren till slottet, och pojken fár bo kvar där tillsaumaane med 

syskonen. 

Den bästa gavan. 

Av Simon Lund. 111. av Einar Borelius. Arg. 42 (1 949) s. 99-1 1 2. 

Lilla Elsa amiter till staden för att se det kungliga guldbröllopet. 

Hon far lift med en häxa p& motorcykele Kutgen ar pA d8ligt huintir och 

finner bAde tal och presenter tr&kiga. Då räddar Elsa situationen 

genom att kliva fram och ge hmgen fina smultron p& ett atrA. Han 

tinar upp, och Elsa blir inbjuden till slottet.

David och Herr Markus vid himaelens port. 

.iv Margit Vinberg. 111. av Einar Horelius. kg. 41 (1 948) s. 71-82. 

Herr Markue och hane tjänare David star vid himmelrikets port. Bara 

David släpps in. Herr Markus fbr en chans till. Han ska leva om sitt 

liv, men som tjanare. Han skoter sig bra och fbr till sist k om in 

i himmelriket. Där slutar han kalla David för sin tjänare. Nu är de 

bröder. 

Drottning Ommas pärla. 

Av Olga rad. 111. av Einar l?orelius. Arg, 25 (1 932) s. 73-89. 

Drottningens lyckopärla är stulen. Landets välfärd är hotad. Kriget 

kommer. Pesten rasar. Prinmesan &&r genom landet och ber alla om 

hjalp. Hon far mat av Lill-Inga och berättar för henne om pärlan, 

Lill-Inga söker hjiilp hos uven, Hm sager att rövarhövdingene svarta 

korp har stulit parlan. Uven hämtar pärlan, men blir förföljd. 

Rövarna förföljer sedan flickorna, men de lyckas klara sig undan. 

Landet blir lyckligt igen och Lill-Inga blir tärna hos prinsessan. 

Drottning Paddfot. 

Av Jörgen Block. 111. av Einar Borelius. Arg. 38 (1945) s. 47-65. 

Den unga vackra drottningen rakar trampa p& en padda när hon ar ute 

och gbr.'Senare insjuknar hon, och när hon tillfrisimat har hennes 

fot fortvinat och liknar en paddfot. Hon vagar inte beratta det for 

kungen, som fbr reda pA det p& omvägar ooh förskjuter henne. Hon 

följs av dyargen Ebeneser, som vill göra henne till sin träl. Hon 

tvingas tigga och stjäla, Kungen rakar ut för en ridolycká och blir 

liggande sanslös i skogen. Dvärgen finner honom, men hjalper honom 

inte. Drottningen far smyga sig ut och sköta honom. Kungen följer 

efter h e ~ till e dvärgens hala, dräper dvärgen och tar drottningen 

Bter till sin hustru. 

Det egendomliga trollet och solstrAlen. 

Av Hjalmar Bergman. 111. sv G'.:A. Tenggren. hg. 19 (1926) s. 7-35. 

En solstrile tittar in i Lilltrollets barnkammare, P6Hldrarna jagar 

bort den, men trollungen kan inte glömna solstrblen. Ban växer upp, 

blir rik och högt aktad, men anses som egendomlig. Han iriöker upp 

Gubben i m4nen i %in jakt pA solstrAlen, men han har ju bara &str&lar. 

De andra trollen tar hans förmögenhet och driver honom till människorna, 

Han möter en lärd man som blandar honom med en solkatt. Trollet flyr, 

förblindad, och atervander till trollen. Han möter en liten flicka 

som gatt vilse. I henne6 mor8 &syn räddar han henne frlin vargar. Han 

blir erbjuden att bo i deras srtuga, och det visar sig att flickan 

heter SolstrAler 

De fem bröderna. 

Av Beth Biskenhain. 111. av G. A. Tenggren. Hrg. 19 (1 926) s. 3%62. 

De fem bröderna heter 'Pummetott, Slickepott, angeman, Gullebrand och 

Vickeviruai. En man fran grannlandet berättar att hans kung är sjuk. 

Det enda som kan rädda honom ar att f& en dryck av en aom ar kall 

när andra ar heta, hax grön s16ja far ansiktet och ett öga av guld. 

Vickevirun kommer pA att det dste vara deras brunn, Den ar ju kall,

har en björk vid kanten och solen som skiner i den är guldögat. 

Han ger sig iväg till kungen med en kopparkruka fylld med vatten. 

Kungen dricker och'blir fris&. Vickevirum far en guldkruka med guldmynt 

i beltining. Pb hemvägen blir han rånad, I istället far han en 

silverkruka av kungen. Även den blir stulen. Han ber da kungen att 

f8 tillbaka sin gamla kopparkruka. Den vill ingen ha, och Vickerlrrtgi 

kommer lyckligt och val hen. 

Fiskskolan. 

Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av Einar Norelius. hg. 43 (1950) 

8. 27-39 

Sven Snorgärs har börjat skolan och fatt magister Gadda. Sven ertappa8 

av magistern p& cirkus, ett förbjudet nöje för adfiskar. 

Sven hotas med stryk nästa dag. PB vag till skolan ser Sven magistern 

fangad i en ryssja. Han häratar hjälp av en hummer frAn cirkusen, och 

befriar magistern. Som tack bjuder magistern hela klassen pi cir~s, 

Flickan aom inte kunde sova. 

Av Stig Kaasman. 111, av Einar Bloreliua. Arg. 40 (1947) s. 91-106. 

Hugo har en gang spelat skjortan av en granne, och denne gav aig iväg 

frbn trakten. Hans tre hundar stannade kvar och stryker kring Hugos 

gard. De ylar s8 att hans dotter inte kan sova. En natt kommer grannen 

tillbaka och tar med sig flickan. Han ruvar pb hEimnd. Men flickan 

gör honom allt vänligare stämd, Med hjälp av hundarna hittar Hugo 

hyddan där han bor, Hugo lovar att ge honom allt tillbaka om han 

far flickan, De komer överena om detta och glr in för att se p4 

flickan som sover djupt, 

Fredrik Hasselmus. 

Av Sven E~plngo 111. av Einar Norelius. &rg. 42 (1 949) a. 67-84. 

)Ilhisen Fredrik följer arbetet db kung Adolf Predrik forarar drottningen 

Klna slott i födelsedagspresent. Drottningens kusin Pilip ar 

med p& festen och förstör de andras nöje genom sitt skryt. Fredrik 

lyckas skrämma honom ordentligt, och han tvingas g& och lagga sig. 

BU blir det fart pi4 festen och Fredrik och hans familj blir goda 

ränner med kungaparet och far flytta in p& Kina slott. 

Wode den gode. 

Av Einar iYoreliu8. 111, av Einar Horeliue. hrge 30 (1937) 8. 35-67. 

Kung Frode bor inspärrad i slottstornst och styrs helt av sin minister. 

En spindel gör kungen en tula l&, BB att han kan ta sig ut. 

Han upptlicker att folk ax missnSjda och att han kallas Frode tyrann, 

Han försthr att ministern sdat p& sig folkets skatter. Han möter 

en trollkarl som talar om att det var han som var spindeln. Tillsammana 

flyger de till slottet p& en iladdermus, Trollkarlen förvandlar - 

minietern till en upindel och Frode börjar sjalv etyra sitt land. 

Folket b6rjer nu kalla honom Prode den gode,

Hgel dllvis. 

Av Eva Wessel. 111. av Einar Elorelius. Arg. 30 (1937) s. 115-1 29. 

Kungen ër en man som ger alla r&& och hjalp. I sin skattkmamare har 

han en fágel som hjälper honom med svaren. Kungen dör och den iildete 

eonen rakar av misstag slappe ut fkeln. Han och hans brader ger sig 

ut att leta. Den som hittar fheln skall f& bli kung. Kvar blir den 

yngste brodern. Han boeltter sig i ekogen med den tomma fAeelburen, 

Till slut kommer fbgeln tillbaka till sin bur. Prinsen blir känd 

för sina kloka rad, men han vill bo kvar i skogen. DQ flyttar folket 

slottet till honom, och han blir kung mot sin vilJa. 

Den förtrollade kappsäcken. 

Av Ulla Oriterberg. 111. av Einar Boreliue, hg. 43 ( 1950) s. 73-96. 

Herr Aiinpernickel fAr 18na pengar av herr Krösman för att köpa ett 

hua. Efter ett tag kräver Krösman tillbaka sina pengar. Pumpernickel 

kan inte betala. Husmusen Cornelius visar Pumpernickel p& en förtrollad 

kappsäck pi% vinden. De satter aig pb den och flyger ivag. De hmnar 

hos rövaren Barbarius. När han sover tar de med sig hans penningp8sar 

och sticker. De flyger till de stader Barbarius plundrat och 

lämnar tillbaka pengarna. herallt blir de belönade, och när de kommer 

hem kan de betala herr gii8sman. 

Det gamla kastanje tradets saga. 

Av Ellen Lundberg-Blybloai. 111. av Einar ZJoreliurr. hg. 23 (1930) 

s. 73-99. 

Vi far höra det gamla tradets historia. Pörst berättas hur en liten 

gosse räddade det fr& att hugga8 ner, sedan hur han eom gammal man 

dtir i tradets skugga. Därefter hur trädet med hjälp av en trast 

räddar en bonde till livet undan rövare och hur en hel familj under 

kriget gömmer eig i dess inre undan plundrande eoldater. 

Gamla Kristina lángstrumpa. 

Av Jörgen Block. 111. av Einar olorellus. hg. 40 (1 947) s. 63775. 

Doden kommer f6r att hämta Krietin, men hon ber att f& sticka fardigt 

sin struiaoa först. Hon lurar Döden och stickar strumpan längre 

och langre. Till slut kommer Döden och Utar henne. P& vagen förföljer 

henne strumpan. Hon dste fylla den med god& garningar för 

att bli av med den. Hon far Atervända till livet, men det ar svårt 

att fylla strumpan. Lina ligger för döden och har gjort för lite 

gott under sitt liv. Kzistin tömmer sin etrumpa och ger henne av 

sina goda gärnrEngar. D& fylls hennes l&ngstntmpa av eig själv och 

följer inte efter henne p& vägen. 

Den gamla spinnrocken. 

Av J6rgen Block. 111. av Einar 180reliu8. Arg. 36 (1 943) s. 93-107. 

I skogen stöter mor Annika p& en liten kvinna, bara tre händer hög, 

som sitter i'mossan, Hon har vrickat foten. Hor Annika hjälper henne 

och föratar att hon hör till sdfolket. Som tack far hon en gammal 

spinnrock som kan spinna ull av mull, men inte nsgot annat. Hon sal-

jer garnet, blir allmänt kand för sitt fine garn och smAtt förmögen. 

Hon försöker sig p4 att spinna gull, men d& börjar det brinna i 

spinnrocken. Den lilla lorinnan hjälper henne att elacka, men apinnrocken 

&r och förblir förstörd. 

Den gamla vävstolen. 

AV Jörgen ~iock. Iii. av Einar áloreliua. Arg. 29 (I 936) e. 69-86. 

En bonde koper en viivstol ooh en spinnrock p& auktion. Han laser In 

sin fru för att göra en skjorta &t honom. Hon har nämligen sagt att 

hon skall spinna silke av hampdrev, Prun far hjälp av en liten dam 

som epinner det finaste silke, aedan väver hon och gör skjortan fardig. 

Bonden blir mycket förvånad och far till staden och köper ett 

helt lamo hampdrev. Han skryter over sin hustru och många följer med 

honom hern.Frun berättar hur det egentligen gbtt till, men han tror 

henne inte, utan lbser in henne p& nytt. Den lilla damen kommer fram 

och bôrjar väva med sadan fart att huset nästan rasar. Skjortorna 

flyger ut ur fönstren och faglarna tar dem till sinn bon. Mannen 

blir forskräckt och ber sin hustru om förlbtelae. 

GainmeltrolleZe testamente . 

Av Ulrika Lindelius. 111. av Einar Norelius. Arg. 38 (1 945 ) s. 117-1 30, 

Jonaa erbjuder sig att vakta Gamiineltrollets ko mot en liter mjölk 

i betalning. Nar han skall mjölka kon far hm en liter guldmynt i 

stallet. När trollet d6r far Jonas kon. Han f&r höra att prinsessan 

är bortrövad och att rövarna kräver mer i lösen än vad kungen har. 

Han mjölkar ein ko och ger rövarna pengarna. Hu vi11 de ockea ha 

kon. Det far de och prinsessan släpps. Hos rövarna sinar kon och de 

liter henne löpa. Hon springer till slottet och visar sedan vagen 

till ravarnas kula. De sätts i fängelse och Jonas far sin prineessa. 

Glömskedrycken. 

Av Valborg Wikander. 111. av Einar Norelius. Arg. 20 ( 1927) s. 61-1 15. 

Eskil skall ge aig ut i vida varlden. Av hustomten fAr han en vante. 

med den skall Eskil kunna kalla p& tomten nar han vill. Han far ocksi 

ett par glasögon. H a far jobb som drang hoa en trollfamilj. De ger 

honom bra betalt. Pengarna blir honom alltmer kära. Han blir latare 

och latare och trivs allt bättre. Han börjar rent av fundera p& att 

bli d g i huset. Han har kommit i trollens vald. Av en altuap tar han 

pb sig glasögonen och han Ber hur smutsigt det ar i stugan och hur 

fula trollen ar. Inga, Eekile Mraste, beeöker trollatugan d& hon är 

orolig för Eskil. Hon far en trolldryck och känner inte igen Eskil 

d& ban konuner in. Eskil kallar i sin nöd pi hustomten. Han aäger att 

Eskil dste visa Inga harlocken hsn fatt av herme, men den har Eskil 

slängt. Den fi~s i ett skatbo, säger tomten. För att f& den dste 

Eskil ge skatan alla sina pengar. Han aterfar locken och Inga känner 

igen honom. Tomten jagar bort trollen och skyndar före hem. Nar Eskil 

och Inga kommer fram har tomten byggt en helt ny ehga At dem.

Guds fattigas kvarn. 

Av Jörgen Block. 111. av Einar Boreliua. Arg. 26 (1933) a. 31-61. 

En flicka hindrar sin far, tbn sdl bonde, att fAnga sm8fAglar eom 

stjäl hans spillsäd. Hon drivs hemifrh Med sig har hon en skadad 

sparv, Han flyger f6re och visar vägen. DB det blir vinter hindras 

hon att frysa ihjäl genom att tueentals f8glar täcker henne, Ron 

kommer till en kvarn dar sparrarna själv& är mjölnare. Bj örnsr kommer 

och hämtar mjöls~ckarna. Det ar till de fattiga, @&ger de. Sihden ar 

spillsiid som sparvar samlar. PA varen börjar flickan langta hem. En 

liten gumma visar sig ooh erbjuder henne sin sparvhamn. Fbrvandlad till 

eparv flyger flickan hem. Hon berättar om k-varnen och hennes far vill 

genast dit och hämta mjölet, Plickan vill inte avrlbja vägen. Fadern 

binder en p&ae med svart pulver vid henne8 vrist och hon lämnar spk 

efter mig db hon Atervander, Fadern följer efter, Den lilla gumman 

erbjuder honom en aack med guldstoft om han later mjölet vara. Biret 

maste han stöta en gang i ett horn. flan gör sa och aker hem med guldet. 

Men h m viliha mer. Han Atervänder och stöter t~& ganger i 

hornet. DB komer väldiga fåglar och släpper ner klippblock p& kvarnen. 

Bonden flyr och ingen har sett honom sedan dess. Sparvarna plockar 

fortfarande spillsäd, kanske har de en ng kvarn. 

~uds trad i öknen. 

Av Erik Palm. 111, av Einar Norelius. kg. 42 (1949) s. 32-50. 

Tre barn har blivit föräldralösa och tas om hand av en elak trollkarl, 

Brumdeklwnpius. Barnen f&r slita ont. De fir sb granfrö, men 

trollkarlen säger att de vant fröna upp ooh ner, s& att granarna 

kommer ut p& andra sidan jorden, Barnen ger sig ut för att finna den. 

De hanuiar mitt ute i öknen. En ängel ser deras besvikelse och Gud 

later julgranar spira upp, Barnen far tillbaka till Bnundeklwnpius 

och behiinger en gran med pynt för att vis& hur vackert det var. Brumdeklumpius 

ber barnen om förlatelse och den första julgranen hade 

tanta p& jorden. 

Gyllenfant som &t guldklimpar. 

Av Stig Kasaman. 111. av Einar Horelius. hg. 41 (1948) s. 109-124. 

Torparen Johan råka. hitta guldet som trollet Gyllenfant gravt ner. 

När Johan hämtas hplp flyttar Gyllenfant sitt guld. Johan upptacker 

det nya gömstället, men blir lurad igen. Trollet vill gifta sig med 

Johans dotter sinnda och tar med sig massor av guld i hemgift. D& 

han far veta att Linnéa har fastman, tar han med eig hemgiften och 

flyr. 

Herr Birre och trollen. 

Av Vilheim Wordin. 111. av Einar Norelius. kg. 37 (1944) 8. 7-31 . 

Tidigare utgiven i arg. 3 (1909). Befererad av Thorbjörnsson. 

~oav8, 

Av Ove Ekelund. 111. av Einar lorelius. kg. 25 (1932) s, 93-106. 

I tidernas morgon gör allt skapat uppror. Träden börjar vandra,

filglarna simma, fiskarna flyga m.m. 1Ylanniskorna kastar sig 1Angt ut 

i rymden till andra planeter. En människa blir kvar p& jorden, lille 

~oav6, 3 &r. Sb sm&ningom vänjer han sig vid det nya livet och han 

vaxer upp till yngling, Bu ångrar sig det akapade och Atervänder 

till det normala. ~oavô klinner inte alls igen sig langre. Han blir 

olycklig. Visserligen gifter han sig och fár barn, men han dör strax 

darefter. Hans iittlingar lever kvar, hoavoanerna, de evigt världsf 

rbnvända. 

Har ska stugan sta. 

Av Elisabeth Brehmer, 111. av Einar iforelius. Hrg. 21 (1928) s. 77-94. 

Lilla Lena sitter ensam i skogen och sörjer. Hennes fliraldrar har 

datt och hon har ingenstans a01t bo, En liten tomte dyker upp. Han 

vill hjalpa henne att bygga en atuga. De vandrar länge för att hitta 

en bra plats, men kan inte bestämma sig. I)e hittar en overgiven, foraldralös 

pojke i ett dike. Han vill bo hos dem. Plötsligt kan Lena 

beetämna sig. Hundratals tomtar hjälper till med byggandet. Det blir 

den finaste stuga någon kan tänka eig. 

Den hogfgrdiga go j an. 

Av Eva Balmqvist. 111. av Einar Norelius. hg. 37 ( 1944) s. 71-82. 

Han har satt in ett gökur i papegojans rum. Den tal inte konkurrentesa 

utan blir alldeles vansinnig. Den slutar äta och bara passar p& @$en 

för att hacka aönder den. Till slut är det bara en stbltrad kvar av 

göken men den gal fortfarande. Goja ger upp och faller död ner. 

Den högfardiga käppen. 

Av Erik Palm. 111. av Einar Blorelius, &rg. 39 (1946) s. 99-113. 

Den blindes käpp har fatt högfärdsvansinne. Han är ju förmer an 

andra. Han är den blindes ögon. Av den blinde kräver han guldknopp 

och silverskonong. Under högmässan utropar han sig till kung över 

alla andra Bappar aom atbr i vapenhuset. Be gör uppror, Beanniskorna 

tvingae bränna käpparna p& bál. I sista stund räddar den blinde sin 

käpp,som nu fatt sig en minnesbeta och inte är högfärdig längre. 

Jomma Gullhalm, 

Av Vilhelm Rordin. 111. av Einar Bforelius. hg. 21 (1 928) 8. 53-73. 

Jomma hör till storfolket i Kolmárden. De är egentligen troll, men 

ár s& lika människor som möjligt. Joniina lir lat och l&ngsam. Hon följer 

med atorfolkets postiljon Tute pA en av hans turer. Tute tjcker 

hon är vacker och att hennes hår liknar gullhalm. Han berättar för 

hela Kolmarden att Jomas har är gullhalm. M a börjar ekriva friarbrev 

till Jo~ima, N ar hon kammar sig kommer folk för att se p&. Även 

lille Frasse frh Närke kommer. Han är ett riktigt yrväder, men fbr 

Jommaa "jaw. Han tvingas att bli lite snabbare och han tvingas lugna . 

ner sig en emula. De blir mycket lyckliga,

Julius Jockendal och Kung Ordentligus den &ttiotredJe. 

Av Erik Palm. 111. av Einar Xorelius. hg. 40 (1 947) s. 109-1 27. 

Xungen älskar ordentlighet och befaller varje morgon alla i landet 

att göra allting santidigt, äta välling, borata tänderna o. s. v. 

Polket tir 84 vant vid att lgesna till kungens befallningar &tt de 

har en ypperlig höreel p& högerörat som dessutom ar stort som en 

handflata. En dag far elake gossen Julius en ide. Han g&r och talar 

med kungen. Det är klart oordentligt med bönor, säger hen. De är ju 

inte riktigt lika stora. Alla borde skära sina bönor fyrkantiga. 

Vidare borde alla ha sitt har mittbenat med lika många stran p4 

var sida, En god id&, tycker kungen, Bär kungen börjat rakna sina 

harstrh finner han det alltför jobbigt, 84 jobbigt att hans huvud 

spricker. Alla i ladet blir nu fria och sätter igång med att vara 

oordentliga och lyckliga. 

Juls t järnan. 

Av Be th Birkenhain. 111. av Einar Norelius. hg. 24 (1 931 ) s. 7-32. 

Under julfirandet i himlen rakar julgransstjärnan trilla ned. En 

ängel fár i uppdrag att fara ned till jorden och ge stjärnan At nagon 

människa som visar sig värdig. Ingen vill ha stjärnan. Den ser inte 

sa vacker ut.nere pA jorden, och man tror inte p& angeln som förvandlats 

till en vanlig pojke, d& han sager att den ar fran himmelriket. 

Han Aterviiinder till himlen och Sankte Per följer med honom tillbaka 

till jorden igen. Han smular sönder stjärnan och blaser in stoftet 

i nyckelh&lsP. I och med att människorna fHr del av himmelskt atoft 

blir de vänliga och glada. 

Av Rut ~oimdn. 111. av Einar Norelius. Arg. 37 (1 944) a. 97-125. 

Jatten Lufae friar till Grandisola. Hon säger ja bara om han kan 

skaffa fram en by vid foten av sitt berg. En by som lyser och tindrar 

om natten.Han flyttar en hel gard till berget. Pil garden bor Villevi 

som skulle gift sig ju8t den dagen. Ingen vet var de hamnat. Ingmar, 

Villevie fästman, ger sig ut att leta. P& garden tar förraden slut 

och Lufse flyttar dit en handelsbod. Lufse företar att nagot fattas 

Villevi. Hon är den enda som inte acklimatiserat sig. Han tror att 

hon vill gifta sig och försöker skaffa en man. I ekogen möter Ingmar 

huldran och han ger henne sin sjal, Ng?? han sedan möter Villevi 

känner han inte igen henne.Hon förstar att han ar trolltagen och 

kastar ett silverkors i ansiktet p& huldran. Bon försvinner och förtrollningen 

bryte. Ingmar och Villevi gifter sig och det gör även 

Luf se och Grandisola. 

Jiitteaonen. 

Av Stig Kasman. 111. av Einar Borelius. hg. 39 (1946) s. 75-95. 

Ulf ar son till den siste jätten och en människokvinna. Han rymmer 

fr& sin tjänst.ho8 en bonde och dennes dotter Karin följer honom. 

Ulf räddar en köpman vars hast rakat i sken och blir anställd hos 

honom. Ulf blir arg p& honom efter ett tag och g&r bärsarkagang bland 

hans ägodelar. Sedan försvinner han och blir anställd som general i 

kungens arm&, Ban rakar i onad hos kungen men Karin ber för honom. 

Kungen viger de tvEl men förvisar dem. De bosatter sig i vildmarken

och far den att blomstra. Nu g8r det utför för bonden, köpmannen och 

kungen. De kommer och bosätter sig hos Ulf och far hjälp. Efter ett 

tag vill Ulf söka sig en ny boplats och ger sig ut i skogen för &tt 

hugga. Ett trad faller p& honom och han dör. 

Kan du, s& kan jag. 

Av Saon Lund. 111. av Einar Biorelius. hg. 33 ( 1940) a. 93-1 08. 

Det har kommit nybyggare upp pi fjället där trollfamiljen bor. Trollfar 

försöker vara lika duktig som de, men tar alltid till i averkant 

och misslyckas. Draget i hans ekorsten blir för starkt och barnen 

f6itjer med upp. Hrui glömmer sätta styre p& kälken m.m. Trollfar ar 

mycket imponerad av mannen men denne ar sjalv inte nöjd utan drar 

vidare. 

Karl Petter i Kattboda och jatten i Rya. 

Av Simon Lund. 111. av Einar Horelius. hg. 36 (1943) s. 57-72. 

Greta och Karl Petter bor grainnar. Gretas föräldrar vill att de 

skall gifta sig, men Karl Petter ar sävlig och kommer eig inte för 

att fria. En,kv&ll när Karl Petter &r p& besök knackar det p& dörren 

och in kliver jätten i Rya. Han friar till Greta och hon svarar att 

hon gifter aig med den som kommer först till prästen och tar ut lysning. 

Játten gar. Bu blir det fart p& Karl Petter. Han och Greta lagger 

sig i en tunna och rullar anda ner till prastgilrden. Halwags 

Aker de förbi jätten. Hagra veokor senare gifter de sig. 

Klagoklockan. 

Av Biiagda Bergqvist von Bairbach. 111. av Einar Elorelius. Arg. 37 

( 1944) s. 37-49. 

Karl den store har kommit till Ziirich och de eom vill f& hans hjiilp 

kan ringa i klagoklockan. o8anga gtir 88 och inte förran p4 kvällen fir 

kejsaren lugn. D& ringer plötsligt klockan igen. En tjänare talar 

om att det ar en vattenorm som ringer. ingen tycker att kejsaren skall 

g& ut, men han gör det. När han &r ute rasar taket in över hans stol. 

Man ser det som ett tecken frh Gud och man bygger dar ett tempel 

kallat Vattenkyrkan. 

Klosterblomman. 

AV Olga Grad. 111. av Einar iilorelius. krg. 31 (1 938) e. 81-99. 

Lill-Tua vaxer upp i ett kloster hoa fader Antonius sedan hennes mor 

dött. Riddar Hubert lider av en obotlig sjdkdom och far till klostret 

för att f& hjälp. För att radda honom maste man ha en knopp av lakeblomman. 

Knoppen blir stulen just d4 de skall ge den till riddaren 

som ligger för döden. Lill-ltua ger sig ut att leta. Hon far tillbaka 

blomman av Döden och riddarens liv raddas. Han tar Lill-Tua till sin 

hustru.

Kung Lasse den förste, 

Av Einar Borelius. 111. av Einar Borelius. hg. 29 (1 936) s. 33-66, 

Kung Lasse har en minister som lurar av honom hans fömögenhet och 

vill gifta bort aia son med prinaessan, Under en jakt lyckas han 

binda fast kungen och miter tillbaka till slottet. Dar forsöker 

han fi prinsessen att gifta sig med sonen men hon vägrar. I skattkammaren 

hittar hon ett agg som enligt etiketten skall kläckas 

när det blir aviira tider, Ur ägget föds en drake. Han lägger sig 

runt hela slottet och ministern kan inte komma &t prinsessan. Ryktet 

om draken nbr fram till kungen som fAtt hjälp av en vallpojke och 

bor hos honom, Ds beger sig till slottet och ordnar upp det hela. 

Vallpojken fAr prinsessan och blir 84 edningom kung, Minietern 

utnämne till rikets skattebetalare pb livstid. 

Kung Vinter och snöflingorna. 

Av Anna Arleman. 111. av Einar Borelius. Arg. 32 (1939) s. 105-119. 

Alla snoflingorna i Kung Vinters slott vill ut. Han slapper ivtig 

dem men säger att de aldrig kan komna tillbaka, vad som än händer, 

De snöar ner over människorna, Kung Vinter saknar sina flingor och 

ger sig ut efter dem. Han träffar dem men de vill inte atervända. 

Det börjar vbras. Kung Vinter tvingas hem av Pru Sol. Flingorna 

smälter men de &r inte ledsna. De blir ju till vatten At v&rblommorna. 

Kung heman och Anker Nyckelsmed. 

Av Jsnies Larsson. 111, ap Einar ETorelius. &rg, 22 (1929) s, 35-77. 

Kung hgeman IF en mild konung med nöjda undersbtar. Han lir ocksA 

mycket rik, Plötsligt visar det sig att nyckeln till hans skattkammare 

inte längre passar. Ingen kan komma in dar, men likväl försvinner 

skatterna, Aila stadens smeder far titta p4 laset och göra nya nycklar. 

Ingen passar. Hyckelhalet har lindrats. Detta upprepas flera 

ganger, Kungen utlovar en stor beloning till den som kan öppna dörren. 

DB kommer bker Nyckelsmed hem igen efter en lång gesallvandring. 

Hans käresta bergttar om nyckeln, Han beger sig till slottet, 

vakar vid laset och far se ett troll som fifflar med nyckelhalet. 

Ban lurar trollet och far upp dörren. Trollet jagas bort och man 

hittar de försvwula skatterna. Uer blir rikligt belönad av Irungen 

och kan gifta sig med sin flicka. 

gung heman och Trullinill. 

AV James Larsson. 111, av Einar Borelius, Hrg, 23 (1930) s. 7-46. 

En riddare kommer och sjunger en skön visa under Trullirulls fönster. 

Hon blir föralskad i honom men han Atervänder aldrig, Hon sörjer 

och vantar, Till slut ger hon sig ut i skogen och blir ett med den. 

Under ett jaktparti blir Kung hgeman lämnad ensam i skogen. Ran 

stöter pi Trullimll. Hon berättar sin historia och kungen beslutar 

hjálpa henne. Han bar henne till lägret. Dar finne jaktministerns 

bror eom tappat minnet efter att ha blivit överfallen av rövare, 

Det ar han som &r riddaren, H&r han ser Trullirull atervander minnet, 

Det blir en lycklig Qterförening.

gung hemans fest. 

Av James Larsson. 111. av Einar Borelius. hg. 25 (1932) s. 7-47. 

Kung hgeman ställer till med fest till minne av sin tronbestlgning. 

Aila skall vara lediga en hel dag och bara roa sig. Pesten 

skall avslutas med en sangartävling med kungens enda dotter som 

pris. h e t blir en silng om Sagan. -a börjar dikta men tvingas 

ge upp. Tre BterstBr till tsvlingen. Pöret Sven Skenben, stadens 

fjant, som miaelyckas. Nummer tv8 &r en skeppare, Hans sång gör 

bättre lycka men han håller sig inte till -et. Den tredje ar 

riddaren av Her&, eon prinsessan tidigare försdtt. Han vinner och 

PQr prinsessan. 

Kungens f6delsedagstArta. 

Av Erik Palm. 111, av Einar Blo~biue. hg. 36 (1943) e. 75-89. 

Den kunglige horbagaren skall baka en jättet&rta till kungena födeleedag, 

men bakpulvret är för starkt. Hela slottet spricker och degen 

valtrar ut över staden. B%hga försoker hejda degen, men misslyckas. 

almtligen träder en liten gubbe med bara en tand fram och börjar 

gnaga pi), degen. Den minskar sakta men säkert. Han presenterar sig 

som aden och det var allts& endast Tidens tand aom kunde hejdis 

degen. 

Kungens måg. 

kv Jörgen Block, 111. av Einar Horelius. Arg. 34 (1 941 ) s. 105-1 26. 

Kungen har tröttnat p& sin högmodiga och otacksamma prinsesea och 

bearlutar gifta bort henne med någon som kan kväsa henne. Det kungörs 

i hela landet, men ingen anmäler sig. Kungen själv ger sig ut 

att söka. Han drar med sig en skomakare tillbaka till slottet, De 

unga tu vill inte ha varandra, men tvingas gifta sig till slut. Prinsessan 

vägrar sköta hemmet. Skomakaren lagar maten själv utan att 

ge henne något, Av hunger tvingas hon till slut laga lite gröt, men 

hon mlsslyckas~ Dagen därpli hjälps de At att baka bröd och prinsessan 

ar riktigt läraktig. 

Kungena skjorta. 

Av Jörgen Block. 111. av Einar Norelius. &g. 41 (1948) s. 23-32. 

Kungene ~kjorta hänger till tork och bliser bort. Den hamnar hoa 

Gottfrid, vars kläder en tjur tagit hand om medan han badade. Han 

tar p& sig skjortan och alla tror att han är kungen. Han fAr bade 

byxor och viist och blir bjuden p& mat. Kungens fogde avslöjar honom 

till slut och skall just hänga honom da kungen kommer. Allt klaras 

UPP i godo. 

Karre och Ma. 

Av Einar Horelius. 111. av Einar Norelius, hrg. 32 (1 939) s. 37-56. 

En skata talar om för Kurre att trollet i Uvberget har fhat álvan 

Tuva och satt 'henne i en glasflaska. Kurre ger sig iväg för att befria 

henne.Han rullar ivag flaskan fr& trollet, fAr hjglp med korken 

av en apillkráka och befriar Tuva.

Kvastarmas kvast, alla kvastars kung. 

Av Vilhelm Nordin. 111, av John Bauer. hg. 29 (1 936) 8. 7-29. 

Tidigare utgiven i arg. 7 (1 91 3). Refererad av Thorbjörnsson. 

Lasse LBng8kank. 

Av Jörgen Block. 111. av Einar ~orelius. Arg. 42 (1 949) 80 85-98, 

Drangen Lasse hittar en pipa p& glrern. Han blciaer och en ekugglik 

jatte uppenbarar iorig. Wese f8r önska sig något och allt han korpmer 

p& är aockerdrioka. Han f&r en flaska, men nu har pipan försvunnit. 

Rättarens hustru far höra talas om saken och vill ha pipan. Hon hittar 

den i Lasses rockfoder.Hennes son Jonke nappar At sig den. Lasse 

f&r syn p& den, tar den tillbaka och avslöjar rättarene fru. I atallet 

för att önska sig gods och guld gör Lssse vad han anser bäst, han 

förstör pipan. 

Den lilla gumman med solskenshum6ret. 

Av Ida Matteon. 111. av Einar Horelius. hg. 38 (1 945) a. 105-1 13. 

Den lilla gumman har ett okuvligt humtir. Inget kan f l henne ledsen. 

Döden beslutar sig för att pröva henne. Han kommer och hämtar henne 

för att ta henne med till helvetet. Hon packar ett litet knyte och 

följer snällt med. I helvetet oppnar hon Bnytet och e&r ut givmildhetens 

korn, godhetens frö och glädjens sagogryn, Helvetet blir 

riktigt trevligt, a& trevligt att till och med Hin flyr. 

Den lille skräddaren. 

Av John Lennart Linder. 111. av Einar Rorelius. hg. 40 (1967) 

a. 79-88. 

Den lille skräddaren tycker inte om att sy. Han gör sig en fin uniform, 

lhar en häat och ger sig ut. Men han kan inte rida, utan blir 

avkastad och liggande i gräset mitt under ett oväder. Han blir hjälpa 

hem och upptäcker hur trevligt det är att sitta i stugvärmen och sy. 

Ljusalv. 

Av Beth Birkenhain. 111, av Einar lorelius, Arg. 23 (1 930) s. 49-70. 

P& slottet bryr sig ingen längre om kungen. Alla lyssnar p& en liten 

fagel eon aJunger gudomligt. Kimgen blir arg och dödar fagein. DA 

sprider sig en hemsk kyla i hela hans kropp ooh han blir liggande 

eom död. Ingen kan bota honom. Kylan sprider sig över hela landet. 

All gladje försvinner. Prinseeaan far hjiilp hoe en mäktig fk. Hon 

f&r en aolstriile i fonn av en liten männieka, Lju8alv. P& hemvägen 

gömmer hon Ljusalv i sin krona, men den far en s& underbar glans att 

den stjäls. Sak samma med henne8 börrs och henne6 mantel. T511 islut 

gömmer hon Ljusalv i 8itt hjärta. Blgr hon kommer 6ver gränren till 

eiitt hemland smälter snön, aginer solen och kungen blir frisk igen.

En loppdaneös med tur. 

AV mrin Österling, 111, av Einar Borelius. Arg. 39 (1946) a, 117-133. 

Irritantia är en varldsberiSmd loppdansös. Eh greve kommer för att 

se henne och hon kryper in under hens skjorta och följer med honom 

till slottet. Där fBr greven besok av sin SästmiS. Även hon blir 

loppbiten, men av en loppa som fanns pa grevens hund. Hon slAr upp 

förlov&ngen. Irritantia ser att den andra loppan är baron von Pulex. 

Efter ett tag far greven ett f6rUtelsebrev och han gifter sig med 

sin fastmö, P& brudens slap sitter Irritantia och baronen. De passar 

p& att gifta sig samtidigt. 

Den lycklige triidgárdsmästaren. 

AV Simon Lund. 111. av Einar Horeliue. Arg. 41 (1 948) s. 85-94. 

Tr&dgPrdsmastaren ibr mycket enäll. Han 1Ater till och med dpojkar 

knycka äpplen i tradgarden, NHgra gånger följer prinsen med p& 

plundringarna, men da lägger han alltid ett guldmynt i brevladan. 

Ryktet om triidgardsmästarens breviäda nar fraa till kungen. Prinsen 

bekanner eiitt upptag. Kungen ber tradg&rdsmästaren om ursäkt och 

anataller honom vid hovet, JXr gifter han sig med en hovfröken. 

Lyckolandsfarare. 

Av Folke Svensson. 111. av Einar Horeliue. hg, 27 (1934) s. 7-34. 

hr& flickor, Elena och Harit drar Ht varsitt hi11 i varlden för att 

saka lyckan. Elena möter en gammal gumma arom berättar att prinsen i 

Angerdala skall gifta sig, Hon ger Elena kiäder, emycken och vagn 

i utbyte mot hennes vita skinn, hennes har ouh glansen i hennee ögon. 

Hon fár prinsen eftersom ingen annan vill ha honom pH grund av hans 

hemska humör. Elena blir drottning, men hennea ögon är svaga och hyn 

vadmalsgril. Hennes make plagar henne. En dag kommer en skönsjungande 

flicka till hgerda1a.A~ lyckans f6 har hon fatt gavan att alltid 

vara ung och lycklig, Elena känner igen Marit. Hon ger Elena en kedja 

spunnen av goda tankar. Elena blir sitt gamla jag igen. bgerlandet 

förvandlas till Solskenslandet och kungen blir en statlig 

yngling med milt sinnelag. Marit blir drottningen8 överatehovkammarf 

ru. 

Lyckoekorna. 

Av Auda Alm-Erikaeon. Ill. ar Einar Porelius. hg. 33 (1 940) 

e. 111-126. 

Hatts skomakare hittar en koffert fall med granna kläder, Ingen känns 

vid den. Han tar p& sig kläderna och ger sig ut i världen. Han fBr 

skjute av en prinsessa. Hon tror att han är en förklädd prins. Han 

blir gäst pb slottet. Man staller till feet och Matts lagar skorna 

&t en flicka s& att hm kan gl pH festen. Under festen dyker den 

riktige förklädde prinsen upp. Han har kant igen sin koffert i Matts 

rum. Matts beger sig hem igen till sitt akomakarliv och gifter sig 

med flickan vara skor han lagade,

Madonnans giva. 

Av Olga Graw6. 111. av Einar Horeliuir. &g. 27 (1934) e. 63-79, 

Efter hundra &r har landet f8tt en liten prinsessa, P& natten smyger 

Svartalf frAn Hämnarbergen in i hennes mim och gör henne blind, 

Iakarna stár maktlöea. Drottningen gir till Den Vise och f8r ridet 

att söka en mrinniska utan hat ooh bitterhet. Då skall Svartalfs 

makt brytas. Hon fir en stav som skall lysa när hon funnit den rätte. 

Hon vandrar genom hela Mrlden, men finner inte nagon. Slutligen 

hjälper hon en blind tiggare som ligger vid viigkanten. Han erklinner 

att han Ir Svartalf, men hon hjälper honom ända. D& lyser staven. 

Människan utan hat och bitterhet &r drottningen 8jälv. Prinsessan 

Bterfir min syn. 

Mor Kaj aas brodspade. 

Av Ester Sntminen. 111. av Einar iYorelius. hg. 35 ( 1942) s. 93-103. 

Lillemor vill gifta sig med drängen Anders, men det tyoker inte mor 

Kajsa. Hon är en81 och har sett ut brukepatron till mag. En söndag 

iker patron förbi och säger att han ekall komma in g& kyrkkaffe. 

Mor IEajsa staller mig och bakar. Det backar och in kommer Sankte 

Per förklädd till en enkel man. Han tycker inte Kajsa skall baka pA 

söndagen. Kaj'sa blir arg och lyfter brödspaden mot honom, men den 

fastnar i hennem eget ansikte. Hon förvandlas till en apillkrbka. De 

svarta fjaararna iir söndagsklänningen, den röda fläcken p& hjäsaan 

tir huvudduken och brödspaden blir till näbben. Llllemor far sin Anders. 

I 

Mossemannen. 

Av Beth Birkanhain. 111. av Einar TiTomliue, Arg. 21 (1 928) s. 7-49. 

En tarna frb kung8gárden m O t ~ Moesemannen r 

eller Kamkungen. Han vill 

ha prinseesan. Hon lavar att locka ut henne till honom, Han binder 

henne med en osynlig länk. ifär han fátt kungadottern skall han lossa 

kedjan, 1ITaata dag gar prinsesrean och tärnan ut i skogen. De komraer 

fram till kärret och prinsesaan sjunker ner och försvinner. Pá kvällen 

far tarnan daligt samvete. Hon tycker sig höra prinseseans rop p& 

hj&ilp.Hon gar ut och erbjuder sig sjalv At Mossemannen i stället for 

prinsessan.Han vggrar. Tärnan liter sig sjunka ner till hans slott, 

dar drottningen gör henne till kammarpiga i stallet för prinsessan 

som blir uppkastad till jorden igen. Har Kärrkungen fár veta detta 

blir han s& arg att han kastar upp tarnan till jorden. Henne vill 

han inte ha, Tärnan bekänner avd hon gjort och far f8rlatelse. 

Den märkvärdiga fiolen, 

Av Karl Johan BBdstr6m, 111. av Einar aloreliue. Arg, 38 (1945) 

S. 83-101 

Den gamle fiolbyggaren har byggt sin sista fiol, den baeta han nllgonsin 

gjort,Tv&hundra Ar senare är en violinist p& väg till en konsert 

för att spela p& just den fiolen, som blivit mycket berömd. Han ser 

mer p& affischerna med sitt eget namn pi än p& vägen och hm kör.i 

diket. Hans högra arm iaarrte araputeras. i?iolan blir liggande. En man 

hittar den och säljer den till en antikhandlare. I affaren far fiolen 

lära sig en hel del av de andra instrumenten. Den har ju aldrig unigatts 

med enkla, vanliga Instrument förut utan levat i fö-m avskildhet, 

precis som många stora konstnärer.

Den mörka skogen och den ljusa bygden, 

Av Otty Rudhammar. 111. av Einar Horelius. hg. 33 (1 940) a. 83-89, 

Det marka trolle2 sitter i skogabrynet. En liten flicka med en blombukett 

g&r fram och klappar honom p& kinden, Han känner hur han dras 

till den ljusa varlden, men mörka makter tvingar in honom i skogen 

igen, De tv8 rikena skogen och bygden kan aldrig helt förenas, men 

behöver darför inte förakta varandra, 

Eyckeln till skattkammaren. 

Av Einar alorelius. 111. av Einar lorelius. hg. 36 (1 943) a. 11 1-1 26. 

Kungen har en kanarief&gel om vilken han brukar säga att den har 

nyckeln till hans skattkammare. Trollet stjäl buren med fågeln i. 

Han upptäcker att det sitter en nyckel1 burdörren och tror att det 

är skattkammarnyckeln. PAgeln flyger ut men det gör ju ingenting. 

Trollet finner skattkammaren öppen, men han jagas bort av en cjtor 

huad, Br att undkomma lber han in sig i fägelburen. Trollmor börjar 

sakna honom och gar till kungen för att f& hjtilp. Eed sig har 

hon kanariefageln. Hon får trollet och kungen fgigeln. Kungen gAr 

ner till sin skattkammare och när fågeln sjunger lugnar sig vakthunden. 

Det var det som var nyckeln, 

rar de t regnar viilling. 

Av Shon Lund, 111. av Einar Iioreliue. hg. 32 ( 1939) s. 59-80, 

SkrEiddargesällen Halle laser i tidningen att kungen skall krönas 

och tv& tunnor guldmynt kasta8 ut bland Bak&dmar Han ger sig ivag 

till huvudstaden. Där blir han god van med en amedlärling oeh sittande 

p& hans axlar fhgar han in &inga mynt. Kungen far syn p& honom 

och de bada vännerna utnänus till kunglig skräddargeeäll och kunglig 

smedges&ll, 

Bär Hans blev kun$ f Leksakslandet, 

Av Dines Skafte Jespersen. 111. av Einar lorelius. Arg, 41 (1948) 

S. 57-66. 

Prinsessan i Leksakslandet ggix jämt och ser ner i marken. menting 

kan f& henne att titta upp. Kungen kungar att den eom kan fB henne 

att slA upp ögonen skall f4 henne och halva isungariket, Många f8rsi3- 

ker och alla misslyckas, Sist kommer bilmekanikern Hans. Han först& 

att det blivit fel p& ögonmekanismen hoe prinsessan och rotar en 

stund i hennes hals och genast alar hon upp ögonen. Därefter firas 

bröllop, 

Mar Nisse blev stalltomte. 

liv Einar Eorelius. 111. av Einar Iorelius. Arg 38 (1 945) s. 69-78. 

Tomtepojken vill inte äta upp sin vat%gröt, Han bestämuer sig för 

att bli jultomte i stället och bara ata risgrynsgröt, Han ger sig 

ut i världen, men inget ar som han tänkt sig. Han rakar ut för mänga 

missöden, Han'Btervander hen och fllr risgrynsgrot därför att hans 

far blivit utnännd till jultomte. Själv blir han nu den nye stalltomten,

När stortrollen ville ha ljus i berget. 

Av Olga Grad. Illo av Einar Elorelius. h. 30 (1 937) s. 93-1 11. 

Stor-Drul, Stor-Luns och Lumpe-Dupp vill alla tre hämta ljus frAn 

människorna. De tvi första glömmer emellertid att knyta upp svansen 

innan de ger sig iväg. Stor-Drul ar eA ivrig att han blir pAkörä av 

bilar och tåg. Han ser stjamor efter sina smällar och rusar hem i 

tron att han har ljus med sig. Stor-Luna fHr en krutladdning i svansen. 

Den exploderar precia när han korniait hem. Lumpe-Dupp daremot 

fAr nigra riktiga julljus av människorna eftersom de inte kan ee 

h8118 8VWS. 

När trollmor skötte kungena storbyk. 

Av Elsa Beskoa. 111. av John Bauer. hg. 36 (1943) 8. 7-38. 

Tidigare utgiven i Arg. 8 (1914). Refererad av ~orbjSrnsson. 

Oskuldens vandring. 

Av Helena Iilyblom. 111. av John Bauer. Arg. 26 (1933) s. 7-28. 

Tidigare utgiven i Arg. 6 (1 91 2). Refererad av Thorb jörnseon. 

&a oaynllga gasten. 

Av Eva Wessel. 111. av Einar BTorelius. hg. 32 (1939) s. 19-33. 

En gammal man sitter p& ett viirdshua. Han &r hard och sJuk i sinnet 

efter att ha upplevt många olyckor i främande lader. Han tycker 

plötsligt att nilgon kallar pA honom. En angel finns i munmet, men 

ingen tar notis om honom.Ängeln förvandlar sig till en skönsjungande 

fagel. Alla Tystnar och lyssnar. Den gamle kastar sin käpp mot fAgeln. 

Den försvinner, men förvandlas till en ros. Doften griper gubben och 

han kroasar rosen. Den blir till en soletr&le. Gubben stanger fönstret. 

len gngeln tar sig in ändb, talar med gubben och tinar upp hans 

frusna hjärta. 

Plorr, det lilla sjötrollet. 

Av Britta itilander. 111. av G.A. Tenggren. Arg. 19 (1926) s. 91-102. 

Plorr bor i en liten skogssjö med bara en enda vit näckros, som han 

älskar. En dag kommer kungens dotter och bryter näckrosen för att 

ta med den hem. Plorr sörjer ooh de andra trollen i skogen gar för 

att hämta tillbaka nihkrosen. De lyckas och nar Plorr vaknar p& 

morgonen finns hans alskade näckroe i sj6n igen. 

Pojken med de tre getterna. 

Av Ouatav Sandgren. 111. av ginar Boreliua. Arg. a3 (1 950) s. 40-55. 

En vallpojke säljer en getost till en häxa mot en aalva som fbr hllt 

att vaxa. Av storbonden i byn far han ett vetekorn som han ear och 

sedan stryker han lite salva p& jorden. Genaeit vaxer det upp en hel 

Aker. Bonden blir imponerad oeh vill gifta bort sin dotter med pojken. 

Eftersom hon har en annan friare visar hon pojken till en vallflicka 

i stallet. de gifter sig. Av &estag rakar bonden stryka salva pH ain 

näea SA att den växer anda ner till marken.

Pojken som aldrig var riidd. 

Av Alfred Smedberg. 111. av John Bauer. hg. 33 (1940) s. 7-22. 

Tidigare utgiven i Qrg, 6 (191 2). Befererad av Thorb j6rnsson. 

Pojken Bom fick rolguil i sacken. 

Av Einar Rorelius. 111. av Einar 80relius~ Argo 26 (1933) s. 65-90. 

En pojke är pil vandring mot kungens etad. En dag Ir det speciellt 

vackert, Alla blir glada och hjälpsamma. Dagen därp8 är allt grAtt 

och trist igen. Han möter en trollgumma oah hjalper henne d& hon 

1Qst ute eig, Han bllr inbjuden och far träffa trollfar, Denne samlar 

solgull, Han hade inte varit ute den vackra dagen och just därför 

hade den blivit 86 härlig. Pojken far en elck eolgull l present, Han 

beger sig till kungen, men denne &r pA d8ligt humör och pojken blir 

kagtad i tornet. En dag kommer prinsessan p& besök. Han ber henne 

leta reda p& skicken och tömma den, Hon finner den och tömmer den 

framför Bungen. Alla blir genast p& gott humör. Pojken blir fri och 

utnämns till Prins av Solen. 

i 

Pojken som kunde latin. 

Av Qaretea Stfin. 111. av Einar Eorelius. Arg. 42 (1949) s. 113-125. 

Lasse gar ut i varlden för att aröka lyckan, Av sin Lena far han ett 

guldhjarta som skyddar mot allt ont. En uggla blir mycket imponerad 

av att han kan M citat p& latin och erbjuder sin hj2ilp närhelst 

den behöve. PA vinden hos en bonde hittar Iiasse en kaffekvarn som 

mal guldstoft. Kungen behaver pengar för att rusta upp ein här och 

Lasse ger honom guldstoftet. Ugglorna spionerar p& fiendehären ooh 

p& s& eätt vinner kungen alaget. Laeae blir adlad och atervänder 

hem till sin Lena. 

Pojken, trollen och äventyret. 

Av Walter Stenström. 111, av John Bauer, hg, 31 (1938) s. 7-40. 

Tidigare utgiven i Arg. 9 (1915) under titeln Pojken och trollen, 

eller Äventyret. Refererad av Thorbjörnason. 

Prick och alva. 

Av Einar Noreliue, 111, av Einar Roreliue. Hrg. 34 (1 941 ) a, 65-84. 

Trollet Prick köper en blomma av trollet Kaxe, när han kommit hem 

börjar blomman grhta, Han gilr ut för att f& hjalp och far syn pH 

Kaxe som med hjalp av en mygga förvandlad till hund jagar alvor 

SOHL han förvandlar till blommor, Prick nappar &t sig flaskan med 

trolldropparna oeh stanker p$ Kaxe som blir en padda, Sedan gAr 

han hem, förvandlar blomman till älva igen och sig själv till en 

alvaprins som gifter sig med &ilvan.

Prinsessan som blev lovad At havstrollet. 

Av Eva Wessel, 111. av Einar Worelius, Arg. 33 (1940) s. 25-40. 

Kungen rakar ut för en stor storm. Han lovar havsmen sin dotter 

till brud f& att f& slut pB ovädret, Stormen attillnar och havskungen 

&r lurad för kungen har bara sju sirner. Här han kommer hem 

fAr han höra att drottningen dött, men givit liv &t en dotter. Kungen 

flytta. bort från havet. Pi prinsessans femtoniirsdag kommer havet 

och hämtar henne, En av prinsarna far hjälp av en eremit och blir 

förvandlad till en delfin. Han simmar ner till havskungen och tar 

med sig prinsessan upp igen. 

Prinsesaan som rymde hemifrh. 

Av Britta Kilander-Sahlin, 111. av Einar alorelius. hg, 34 (1941) 

8, 23-44. 

Kattprinsessan Snövit har en friare, gamle greven Snurrensvans, Hon 

vill inte ha honom utan drömmer om en ung, stilig friare, Hon rymmer 

och hamnar hos det gamla paret Uns och Tilda. Kungen utfäster en 

belöning &t den som kan hitta Snövit. Ädlingen Micke Morakentass ger 

sig ut att söka. H a hittar Snövit och de atervander till kungariket 

och gifter skg, 

Riddar Gr&. 

Av Jörgen Block. 111. av Einar Rorelius. Arg. 20 (1 927) s, 35-58. 

Stolts jungfrun Isolde rider bort frh alla sina friare p& sin snabba 

häst. Endast Riddar Grii kan följa efter henne, men honom vill hon inte 

ha, Under natten drömmer hon att Riddar Gr& räddar henne ur flera farliga 

situationer. P4 morgonen har kejsarens stilige son kommit till 

borgen. Isolde $er bara honom, De andra friarna rider-@dn vag. P& hemvägen 

hJtilper Riddar Gr(5 en tiggare som ligger p& vägen, Tiggaren sager 

att Gud skall belöna riddaren. i?& natten hör Riddar Gr& Isolde ropa pa 

hjglp, Han rider genast till borgen, Isolde Br olycklig. Kejsarene 

son älskar henne inte. Hon vill inte längre gifta sig med honom, När 

brudparet star vid altaret komer Biddar Gr& in i kyrkan och hejdar 

vigseln. Kejsarens son flyr och Isolde och Riddar Grii gifter sig 

f eitallet. 

Riddarens skatt, 

Av Kerstin Westman. 111. av Einar aloreliua, Arg. 25 (1 932) s. 109-123. 

En riddare ger eig ut i strid och uppdrar Bt sin sven att vakta hans 

tre pärlo*, en gul, en vit och en klar, Han far inte röra eller ee 

igenom den klara, Givetvis kan svennen inte lita bli. Alla tre parlorna 

förlorar d& sin glans. Tre friimiingar dyker upp och fr4gar svennen 

om han är vi1ii.g att offra för att f& tillbaka pärlorna, De hugger 

av hans hand och hans fot och den gula pärlan iiterfar sin glans, De 

stoter ut hans öga ooh den vita pärlan blir vacker igen. Nu vagar 

svennen inte offra mer. D& riddaren kommit tillbaka blir han emellertid 

modig och later en av frhlingarna stöta sitt svhd i hans h~krta. 

Den klara pärlan aterfar d& sin glans och som genom ett under helas 

svennens sar. '

Ringen. 

Av Helena Hyblom. 111. av John Bauer. h g 30 (1 937) s. 7-31 . 

Tidigare utgiven i Arg. 8 (1 91 4). Refererad av Thorb jörnsson. 

Den röda silkeshärvan. 

Av Olga ~rawd. 111. av Einar alorelius. Arg. 28 (1 935) s. 97-1 18. 

Stortrollet har stulit f6emas största skatt, den röda silkesharvan, 

f6ernaa största gavs till människorna. Ingenting fungerar liingre p& 

jorden. Allt star stilla. Lillprinsessan och Villy Hatts ger sig ut 

att leta efter silkeshärvan. De blir visade till lille-mor Tomtebyxa 

som talar om att trollen skall ha fest. Villy Hatts lyckae ta 

tillbaka harvan under festen och den &terlämaa till fderna. 

Rödranda och Blarata. 

Av Olga ~rawd. 111. av Einar Eorelius. hg. 29 (1 936) s. 11 1-120. 

Rödranda och Bliruta &r tvi gummor som gar runt och lagar mat p& 

kalas.De tävlar alltid inbördes vem som ar duktigast. Storbonden i 

byn lejer dem' bagge till sin dotters br6llop. De l&gar halva soppan 

var och halva tartan. Bitarna blir inte lika. Soppan t. ex. blir 

gul och svart. Kungen rakar koma förbi och blir inbjuden. Han ber 

att f& tala med kokerskorna och de blir vettskrämda. Men kungen vill 

inte klaga, lirartom ar han s& noad med maten att han anställer dem 

p& slottet. 

Rövarna p& Kullabe rg . 

AV S-on Lund. 111. av Einar Borelius. Arg, 31 (1 938) r. 43-58. 

De tre rövarna ar mycket hungriga efter en svar vinter. De beslutar 

sig för att valdgasta ett hus. Unga frun i huset blir inte rädd, utan 

bjuder pi pannkaka. De blir s& mätta att de somnar och när de vaknar 

är de inte längre sá vilda. De tackar f ru och ger sig ut i varlden 

för att bli ordentliga &imiskor och alltid äta pannkakor p& torsdagarna. 

I 1 

Sagan om Dag och Daga och flygtrollet pH Skyberget. 

Ar Harald Osteneon. 111, av John Bauer. hg. 38 (1 945) s. 7-25. 

Tidigare utgiven i irg, 1 (1 907). Refererad av Thorb jörnsson. 

Sagan om gullregnet. 

Av Carsten StrOm. 111. av Einar alorelius. Arg. 41 (1 948) s. 97-105. 

Vid damen i slottstriidg8rden sar en ful och oansenlig buske, Prinsessan 

hindrar tr&dg&rdmaiistaren att hugga ner den. Har Näcken försöker 

locka till sig prinsesaan, griper buskens grenar tag i hennes 

har och räddar henne, En del av Mret fastnar p& grenarna och det ser 

ut aom gullregn. S& har ocksa busken fatt heta alltsedan dess,

Sagan om Lena Gullhár. 

Av Gustav Sandgren. 111. av Einar lionlius. Arg. 39 (1946) a. 33-52. 

I skogen m6ter Sten jättekvinnan Lena Gullhár. Han kammar henne och 

f8r en guldkam med allt hår som lossnat. Han skall g& till henneer 

friare och säga att den som ger henne den basta &&van ekall hon 

gifta sig med. En av friarna lovar Sten en förmögenhet om han hjalper 

honom att hitta p& nagonting. Sten föreslbr att harspänne av silver. 

Det faller Zena i arnaken och Sten har nu en hel skatts guldkammen, som 

han fátt av Lena och det han fatt av friaren, skogens alla spindelnät 

förvandlade till guld- och silvertrdd. 

Sagan om Lillemans död och den yttersta nödens angel. 

Ar Beth Birkenhain. 111. av Einar glorelium. Hrg. 20 (1 927) s. 7-32. 

Skogsfrun kallar till fest ooh alla skogens invibare skyndar sig dit. 

Kommer man för sent &r porten starigd. Timmerhuggarna Storeman, Mellanman 

och Lilleman skyndm sig ocker8 dit. P& vägen hör de rop p4 hjälp. 

De andra gAr förbi, men Lilleman atannar. Han plockar upp en trött 

snigel i fiokan. Sedan hjalper han en koltrast och en hare, men kommer 

ajalv p& efterkälken. Han hinner inte fran i tid, men lyckas 

hjälpa in sina vänner. Han blir bortkörd av Skogsfrun och ett oväder 

bryter ut. Han fryser ihjäl i ekogen. D8 kommer den yttersta nödene 

ängel och bär honom in i Paradisets 1ustgArd. 

Sagan om Monika. 

Av Jörgen Block. 111. av Einar Borelius. Arg. 32 (1 939) s. 83-102. 

Fru Elisa önskar sig innerligt en liten flicka. I skogen möter hon 

en fsngslad fagel. Den lovar uppfylla hennes önskan om hon befriar 

den. Hon gör s&, men genast blir hon oiavamd av en t&t dima och kan 

inte hitta hem. En groda lovar hjälpa henne om han far nagot av henne. 

Ta rad du vill; svarar frun, och genast försvinner dimman. Efter en 

tid far hon en dotter, Monika. Non later bygga en borg för att ekydda 

dottern fr&n grodan. Den lyckas dock ta sig in i flickans rum. Hon 

berättar att hon längtar ut utanför murarna. Grodan förvandlar henne 

till en dimgestalt och hon glider ut i världen. Där trillar hon ner 

i smalt vax och blir e4 smäningom inbakad i ett ljus, Modern bhir 

förtvivlad och ger sig ut att söka, och gör SA än idag. 

r 

Sagan om pojken som gick till kungs. 

Av Einar iiiorelius. 111. av Einar Horeliua. hg. 27 (1 934) e. 37-60. 

En liten pojke &r p4 vag tvärs igenom den etora akogen. Han skall g& 

till kungen för att be om en ko. Pamiljen har inte rad att köpa någon. 

Han lägger sig att vila vid de tv& karskaste stubbarna i hela skogen. 

Han hjalper dem att bli av med *ra 

flugsvampar och fir som tack 

gavw att ere i mörkret. 18asta natt hjalper han en geting som fastnat 

i en klick kada. Getingen lovar att hjalpa honom när det behövs. Han 

komer fram till kungen, men denne ar p& daligt humör för det fattas 

ett öre i räkenskaperna. Pojken kastas direkt i tornet dar hela hovet - 

redan iritter. I mörkret där &r pojken den ende som ser ett-öringen 

p& golvet. Han övermannar vakterna med hjalp av getingarna och slinker 

ut. Han ger kxingen ett-öringen och far tio kor och en större gArd i 

be loning .

Sagan om tisteln och de bl& blommorna, 

Av Kerstin Westman. 111. av Einar BToreliua. h g 24 ( 1931) 8. 101-126. 

?dan skall baka pepparkakor ho8 trollen. Sill-trollet skickas ut efter 

tistlar, som anviinds som ingefära, Btt fjun från en av tistlarna lossar 

och flyger in i en prinaessas öga. Det är ett fjun som skyimner 

aolens ljum och livets glädje. Ull-trollet vill rädda prinsessan, 

och vet att de bl& blommorna hjälper. Han plockar en bukett och tar 

med sig till Bergakungens sai, dar prinsesrsan hälla fhgen. Han haller 

upp buketten för henne och hjfilper henne ut. Prinsessan blir botad, 

men Bergakungen dödar Lill-trollet. 

Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr. 

Av Helge Kjellin. 111. av John Bauer. Arg. 43 (1950) a. 56-72. 

Tidigare utgiven i Arg. 7 (1 91 3). Refererad av Thorbjörnsson. 

Sagomors gavor. 

Av Elisabeth Brehmer. 111. av Einar Irloreliue. hg. 22 (1 929) s. 81-94. 

Sagomor vandrar sorgsen genom världen. En människa som hon givit de 

vackraste gavorma har vänt sig i vrede mot en annan. Hon far syn p& 

Vall-Jan och vill ge honom nya strängar till fiolen, men först prövar 

hon honom. Han visar sig vara en god människa och en bra vallpojke. 

Senare kommer en herre eom behöver en spelman och Vall-Johan 

följer honom. Han skall spela för unge prinsen. Det var han som bedrövat 

Sagomor och alltsedan Bese är han själv olycklig. Här Vall- 

Jan spelar tycker han sig höra Sagomor. Han veknar och beslutar sig 

för att försonas med henne. 

Saxen som klippte till och dilen som sydde ihop. 

Av Jörgen Block. 111. av Einar Borelius. hg. 39 (1 946) s. 55-71. 

Maria &r en fattig eömmerrka som gar runt i hemen. Av en tacksam 

kund far hon ärva en stuga med allt lösöre. P4 vinden hittar hon en 

cittra och en ask med en @ax och en dl. Rlar hon spelar p& cittran 

sätter eaxen och nalen ihop en klänning som passar henne precis. Bu 

kommer alla och vill ha sytt. Nhgra damer är nyfikna och har. snart 

upptäckt hemlbgheten. De etjal asken och elttran, nien för dem fungerar 

det inte. Saxen ger sig p& damerna i stället. Borgmästaren far reda 

p& allt och ber Maria om ursäkt. Saxen och nalen ar och förblir borta, 

men Maria far damernas eonderklippta klänningar och syr ett lapptäcke. 

Silverberget p& HjulAsen. 

AV Simon Lund. 111. av Einar Boreliue. hg. 35 (1942) s. 71-90. 

Jätten p& Hjulasen är den siste jätten i Kilsbergen. Hedanför Qsen 

ligger tvii gardar, NAgorlunda och Brödfödan. !W& pojkar fr&n Nägorlunda 

g&r över asen en midsomniarafton. De möter jätten. Den ene av 

pojkarna tanker fria till Elin p& Brödfödan. Han ber jatten om en 

fgstegbva, men far ingen eftersom flickan är fattig. Den andre säger 

da att han skall fria till en av rike Duggens flickor, vilket han 

egentligen inte tänkt. Jatten lovar dd sin silvergruva som hemgift. 

Den förste pojken star fast vid sin Elin, men den andre gAr till 

Duggen, berättar om gruvan och begzr dottern. Duggen gAr med p& affaren. 

Man börjar bryta men hittar inget silver. Duggen g8r i konkurs och det 

blir inget giftermål. Elin och hennes pojke däremot levde lyckliga.

De sju önsimingarna. 

Av Alfred Smedberg. 111. av John Bauer. Ar@;. 41 (1948) s. 7-1 9. 

Olle Niklasson är bbde lat och dum. Han riiddar en groda frbn en huggorm. 

Grodan förvandlas till en älva som lovar uppfylla sju linskningar. i 

början önskar Olle onyttiga saker och r&ar i olycka, men sjatte gången 

önskar han att han kunde läsa. Genom läsningen blir han förnuftig och 

sjunde gbngen önskar han att bli en nyttig och god människa. 

Sjö jungfruns slö ja. 

Av Beth Birkenhain. 111. av Einar Eorelius. Arg. 22 (1 929) s. 7-31. 

fiskaren Anti far upp en liten sjöjungfru i sin bat.Hon ar mycket 

vackrare än Tora, hans flicka i land. Sj83ungfm.m vill ha ned &nti 

till havsfolket. Hon berättar att himlens och havets vackra färger 

vid eolnedghgen ar eijöjungfrurnas slöjor. Han filr titta genom hennes 

slöja och ser sig själv som riddare, hjälten som räddar Tora. Han 

tittar mbga garnger. Sista gángen ser han sig själv i havskungens sal. 

DA fastnar han i slögan, men lyckae slita sig loss när han hör Toras 

rop frdn stranden. Plötsligt är han ensam i baten. Tora tror att han 

yrar när han berättar oni sjöjungfrun, men en bit av alojan ligger 

kvar i báten, 

Skinnpilsen. 

Av Anna Wahlenberg. 111. av John Bauer, Arg. 40 (1 947) s. 7-25. 

Tidigare utgiven i Arg. 2 (1908). Refererad av Thorb jörnsson. 

Skräddaren* 

Av Ida Mattson. 111. av Einar Horelius. hg. 37 (1944) s. 85-94. 

Skräddaren har dött och ligger p& kyrkogárden och har sanivetskral. 

Han har nämligen ljugit mycket. Han skriker av ångest och Livet tittar 

ner. Hon ger honom ett AT p4 villkor att han letar efter sanningens 

pärla och ger henne den. Han lyckas inte och hamnar där pepparn vaxer. 

Därifrh erniter han till himmelriket. Sankte Per vill först inte 

slappa in honom, men han erkänner sina epder och d& veknar Sankte Per. 

De spelande systrarna. 

Av Elisabeth Brehmer. 111. av G.A. Tenggren. arg. 19 (1 926) s. 65-72. 

Konungen har haft en dr6m om "de spelande syatrama''. Han vill gärna 

veta om de f i ~ och s skickar ut en vän för att leta. I en stad ser 

han en kvinna som spelar p& ett underligt inatrument. Hon fár fram 

förunderliga toner, men hon vill inte saga vem hon ar. Han hör aven 

adra toner i fjärran. I en annan stad möter han en kvinna som spelar 

just de toner han tidigare hörde i fjärran. Han förstar att kvinnorna 

ar axstrar och Bterförenar dem. De förs till kungen och f&r spela sin 

musik aom inte liknar nhgon annan.

Spelmannen som fick madonnans guldeko. 

Av Emil Linderi. 111. av John Bauer. hg 32 (1939) s. 7-16. 

Tidigare utgiven i Arg. 9 (1915). Refererad av Thorbjörnsaon. 

Steppens röda blomma. 

Av Aina Oterdahl. 111. av Einar Borelius. Arg. 24 (1931) r. 35-62. 

Prins SrHnnod lider av en tärande sjukdom. Endast steppens eldröda 

roa, som vaxer ute i Odelandet kan bota honom, Prinsen ger sig ut att 

leta. Här han kommit fram till steppen möter han en ung, skön ryttarinna. 

Hon ar dotter till steppens hövding. Hon blir Överfallen av 

r6vare och räddad av prins SvlSrmod. Han för henne till hennes far. 

Dar far han en bagare vin och a mar när han f&tt höra att flickan ar 

oskadd. När han vaknar befinner han sig i hennes slott, fyra mil frän 

steppen. Det gir upp för honom att steppens röda ros date vara flickan 

han räddat, hon ar alltid klädd i rött. Han tar med sig henne hem för 1 

att gifta sig. 

Storbonden och Blomster-&isa. 

Av Hjalmar Bergman. 111. av Einar Norelius. Arg. 35 (1942) s. 27-49, 

Den sturske storbonden Hans gar i giftaetankar. Helst vill han ha en 

fattig flicka. Rikedom har han ajälv. Han ger sig ut pA friarstrat, 

men behover inte fara langt. Han hittar Blomster-Lisa som är dotter 

till hans egen skogvaktare. De gifter sig. Sommaren Aret därpA förvandlar 

Lisa nilgra av likrarna nämnast huset till en underbar trädgard. 

Hans blir arg, han vill inte ha en massa onyttiga växter. Senare &ngrar 

han sig och sommaren darpa lejer han en tradgbrdsinäatare. Men efter 

en dag vissnar hela trädgarden. hen gar och ingenting vill växa i 

tradgarden. Sin sista mideommar gAr emellertid Hans ut och börjar gräva 

i eandjorden. Slutligen börjar det växa hundloka och käringtsnd. 

Stordadet. 

Av Jörgen Block. 111. av Einar lorelius. Hrg. 33 (1 940) s. 63-80. 

Kungen vill ha en mag som har utfört minst ett stordad. skräddaren och 

skomakaren ger sig ut ilr att utföra ett. De motsr en slagbjorn som 

har tandvärk. 

e 

Skomakaren vill dra ut tanden. Han alar björnen i huvudet 

för att be öva, men dödar björnen. De beger sig till kungen med 

skinnet. Pb vii en möter de r6varhövdingen Busilarius, som skomakaren 

överlistar och binder. De tar honom med sig till kungen. Skräddaren 

ensam gar in t$ll kungen som genast tar honom till &g. Skomakaren 

far sitta i köket, men han lyckas avslöja skräddaren. Skomakaren 

blir erbjuden prinsessan men avstbr. Hon far den hon älskar i stället. 

! 

Stor-Jerk och Lill-Jerk. 

Av Rune Lindström. 111. av Einar Boreliuei. hg, 36 (1943) s. 41-54. 

Kungen är fattig. Hans hov bestbr bara av Stor-Jerk och Lill-Jerk. 

Dessa är mycket förtjusta i prinsessorna. Drottningen tröttnar p& 

fattigdomen och tvingar ut Bungen och hans hov p& hiirnadstlig. Lill- 

Jerk blir god van med en fagel, som lovar hjälpa honom om han kommer 

i knipa. De blir överfallna av rövare som kidnappar kungen och begär

lösensumma. Lill-Jerk ber figeln om hjälp och en hel svärm faglar 

flyger in till rövarna, som rusar ut och blir tillfångatagna av 

Stor-Jerk. Som belöning far Stor-Jerk och Ull-Jerk varsin prinsessa. 

Storstenspojken och Bergakungene dotter. 

Av Einar Horelius. 111. av Einar lorelius, hg. 28 (1 935) s. 65-93. 

Bergakungens dotter är försvunnen. Bergakungen tror att Stortrollet 

tagit henne, men Stortrollet liter hälsa att det har han verkligen 

inte gjort. Senare upptäcker han att hans pojke ocksa ar borta. Pojken 

är ute och letar efter flickan, som är det vackraste han sett, 

och som han vill, gifta aig med. Han hittar henne i ladugarden hoe en 

snal och elak bonde. Fdr att släppa flickan vill han h8 en ko som 

mjölkar av eig ejalv, en plog Bom pl8f er s jalv och en guldelant som 

kommer av sig själv. Pojken skaffar detta med hjälp av sina trollvanner. 

Yen kon mjölkar S& att det blir överav8mning och guldmynten träffar 

bonden i huvudet a& att han flyr sin vag. Stortrollet och Bergakungen 

försonas och de unga tu flkr varandra. 

Svanhmen. 

Av Helena Myblom. 111. av John Bauer, Arg 39 (1 946) s. 7-30. 

Tidigare utgiven i Argang 2 (1 908 ) . Eef ererad av Ilhorb j 6rnsson. 

Det sällsaiama fiskafänget. 

Av Jörgen Block. 111. uv Einar i?orelitis. Arg 31 (1 938) s. 103-121. 

Fattige Fiskar-Jan f&r upp en kista i sitt nät. I kistan ligger en 

dosa som skall öppnas när nöden ar som storst. Fran den dagen ar turen 

med Piskar-Jan, men hustrun slösar a& de blir inte rika. Hon är nyfiken 

och öppnar dorsan medan Jan &r pi havet, Det blbser upp en orkan 

som begraver huset i sand och Jan far ingen fanget utom en gammal 

flöjt. Han blaser i den och genast stilxnar stormen. Han aker hem och 

gräver fram sin fru soni far förlatelee och i fortsättningen har han 

god fiskelycka. Meningen med dosan var att man aldrig har det s& illa 

etällt att det inte kan bli värre. 

Tiggaren vid grinden. 

AV Simon Lund. 111. av Einar aiorelius. Arg 34 (1 941 ) s. 87-1 02. 

Sankte Per vandrar omkring bland människorna förkladd till tiggare. 

Han ber om husrum vid en präktig gard, Frun vill inte ta emot honom 

och säger att garden tir liten och dalig. Sankte Per gbr och n&ir hon 

vänder sig on ser hon en fallfärdig backstuga i stallet för garden. 

Barnen är förvandlade till pysslingar. De förstlkr vem tiggaren date 

ha varit och barnen ger eig ut för att f& straffet efterskänkt. De 

hjälper en döende man vid vägkanten och lovar att se till hans mors 

grav. De gar till kyrkogarden, gör en snölykta för de döda och ber 

för deras själar,Plötsligt blir det ljust, snön försvinner och dat 

blir sommar. De möter Sankte Per son efterskänker straffet och blir 

bjuden p4 feetmaltid p& garden.

Timmerhuggaren och prinsessan. 

Av Jörgen Block, 111. av Einar 1iJoreliue. Hrg. 28 (1935) s. 39-62, 

Timmerhuggaren skall fälla ett maettrad, men tre träd i rad ber om 

n&d. De har fagelungar och ekorrungar i topparna. Timmerhuggaren ger 

vika, Träden lovar honom lön för han8 barmhartighet. I en källa tycker 

han sfg se en prinsessa i vattnet. Under en atorm bláeer de tre träden 

ner. Vid deras rótter hittar han en nyckel, ett svärd och en spegel. 

Vattnet i källan har sjunkft undan och trappsteg leder ner till en 

mörk g&ng. Nyckeln passar till en port i ghgen och spegeln ger ljus. 

Timmerhuggaren gár genom rnånga salar och komnier fram till prinsessans 

~ovrum, En guimaa sitter vid 8kingan. Prineessan har g6aits dfr för att 

slippa bli vindarnas tjänarinna. Bannen kysser henne och kastas upp 

av en virvelvind, Han kan inte Aterfinna kallan, utan ger sig ut p& 

jakt efter vindarnas bonong. Han far hjälp av de ekorrar och fbglar 

han en gbng skonade. Med hjalp av sitt svard besegrar han vindarna. 

Traskotrollet HBraOLsan. 

Av Karl Erik Onneson. 111. av Einar Borelius, kg, 40 (1 947) e. 29-44. 

Harnäsan ar inte luden över hela kroppen som andra troll, utan har 

bara ett lhgt h&rstr& på nasan. Alla retar honom. En fágel rycker 

loss h&rstrAe-t för att ha till sitt bo. Hbrnasan blir förtvivlad. De 

andra trollen kommer p& att det kanske inte ar SA dumt att vara naken 

och de börJar rycka av sitt har. De utnämner Harnäsan till hederetroll 

och alla maste svedas Över eld för att bli av med sitt har. 

De tre krukorna, 

Av Lennart Hellsing, 111. av Einar Borelius. Arg, 40 (1 947) s. 47-59. 

Den gamle kungen bor i ett porslinsslott. Han alskar porslin och sin 

dotter som han lindar in i bomull. En dvärg säljer tre vackre krukor 

till honom. De kostar en krigshär, hundra eocknar och prinsessan. 

Sedan förvandlar han kungen till porslin. Dvärgen tvingas jaga prinpressan 

mellan de tre krukorna, De gar csönder och hären, socknarna och prinsessan 

kommer tillbaka, kungen blir d4mfska igen och dviirgen förlorar sin 

makt. Ur sUrvorn& stiger en prins och friar till prinsessan. Han fár 

hennes "Ja". 

Tre kungliga friigora 

Av Einar Eorelius. 111. av Einar Xorelius. Arg. 42 (1 949) a. 51-66 

Bn vallpo~ke ger sig ut i världen, Av en björn köper han tre mans 

styrka och tre mans vett. Han skaffar sig ocksa en bit av nordanvindens 

knep. Han gAr till slottet för att f& prinsesean och halva Inuigariket 

men blir kastad f tornet. Han flyr med hjälp av vindens knep och 

gAr in till kungafamiljen. 2ör att f& prinsessan &st@ hm svara p& 

tre gator. Det klarar han galant och men rustar till bröllop, 

De tre kusinerna* 

AV jöqen Block. 111. ar Einar loreliu~. kg. JO (1937) a. 71-90. 

En av de tre kusinerna Petter, namndemaur, Teofil, en lärd man och Andera, 

en drängpojke skall f& arva sin rike farbror, Arvinge blir den som bor 

ett ar p& han8 förfallna torp i skogen, Petter far farsöka först. Han

hrar sig efter att ha tillbringat natten i svinstian. Teofil star nlist 

i tur. Honom flyger en fluga bort med. Sedan Aker Anders dit med sin 

Ingeborg.De motar bort grimen och alar ihjäl flugan. De var bara inbillningadjur. 

Anders ruetar upp torpet och bor där ett &r. Han far ut arvet, 

bara 15 öre, men det visar sig finnas kopparmalm p& Igorna och de blir 

f ömögna. 

De tre nötterna. 

Av Jörgen Block. 111. av Einar Norelius. Arg. 27 (1 934) s. 83-105. 

Bonden Jörn filngar skogsraets unge i tron att det ar en räv. Han fAr tre 

önskenotter av skogsr&et för att släppa ungen. Senare far Jörn tandvark. 

Han önskar in den i nöten och vips &r varken borta. Han ger sig ut far 

att bota andras krämpor under namnet Doktor Ofelbar. Han gör stora 

pengar. Under en resa blir han i3vr)darllen av rövare, men han önskar in 

hela följet i nöten . Andra läkare klagar över att de blivit arbetslösa. 

De knäcker nöten och ut kommer alla sjukdomarna och rövssnrnr Alla doktorerna 

försvinner. Ofelbar blir hovdoktor och gifter sig med prinsessan. 

De tre proven. 

Av Elisabeth Brehmer. 111. av Einar Iiorelius. hrg. 25 (1 932) s. 51-70. 

Kungen önskar en ny krona och den unge guldsmeden som gjort en som &atarprov 

vill pröva sin lycka. Pil vägen hejdas han av ett stort nat som 

han lyekae ta rsig igenom. Han övernattar i en grotta. Pil morgonen &r utgången 

spärrad av ormar, som han lyckas hoppa över oskadd. Nar han ser pH 

kronan finner han en rubin p& en av spetsarna. Längs vägen hjälper han 

en gammal man och riskerar att komma för sent fram till kungen. Han 

kommer i tid och upptäcker ännu en Ideleten p& kronan. Hans krona vinner 

tävlingen ooh kungen förklarar : fQerna hade eatt smeden p& prov, sa att 

kungen ekulle f& en god radgivare ocksil. Stenarna kom fran deras trollspön. 

De tre trollproven. 

Av Einar Borelius. 111. av Einar Norelius. Arg. 31 (1 938) s, 61-78. 

Stortrollets dotter har f6r *a friare. Pör att finna den ratte aätter 

trollet upp tre villkor. friaren ekall vara lika pampig som Stortrollet, 

han skall gissa antalet ateaar i Stortrollets gods och han skall ge Stortrollet 

ett rad vart att följa. Trollet Paff klarar alla tre proven. Hm 

gör sig till en spegel-för att bli lika pampig som Stortrollet och rbdet 

han ger ar att Stortrollet skall ta honom till måg, vilket han ocksa gör. 

Trilla Troll och Bulleribhg. 

Av Efnar Norelius. 111. av Einar Horelius. Arg. 35 (1 942) s. 53-68. 

Trille blaeer shpbubblor och fäster vid grässtrán. Sedan säljer han dem 

sont ballonger. Bulleribäng sticker hål p& hans bubblor och bussar sin 

dresserade sten p& honom. Senare fbr Trille veta att Bullerib&ng.haller - 

älvan Majvinge fangen. Han lyckas radda henne genom att lura den tama 

stenen och skvätta silpvatten i ögonen p& Bullerib&ng.

En tro1ldr;g. 

Av Einar Norelius. 111. av Einar alorelius. Arg. 33 (1 940) s. 43-60. 

Trollet Jocke gHr pb utflykt med en snigel. Jocke ar nara att bli mat At 

akatungar men han förvandlar skatmamman till en silversked. Han kommer 

till ett varuhus dar han köper ärtan som prinsessan lag p&. Innan han 

somnar pb kvällen ber han John Blund förvandla silverskeden till skata 

igen SH att inte ungarna svälter ihjäl. 

Trolldrycken. 

Av Olga ~rawd. 111. av Einar Elorelitas. Hrg. 26 (1 933) s. 93-1 12. 

Troll-Tofsa är förtvivlad. Hennes Jompe har blivit förälskad i en människoflicka. 

Av Troll-Kajsa far hon ett recept pb en dryck hon skall ge 

Jompe. len hon far inte ta nagon av Xngredienserna med vald. Det ar 

lättare eagt än gjort. När drycken äntligen ar klar möter hon Jompe, 

Han frkar vad hon gjort med sig. Hon har förändrats, Eir mer lik en 

människa. Han tar henne i sin famn och hon tappar bägaren med drycken. 

len det gör ju ingenting. 

Trollen och tomtepojken, 

Av Alfred Smedberg. 111. av John Bauer. Arg. 35 (1942) a. 7-24. 

Tidigare utgiven i arg. 3 (1 909). Refererad av Thorbjörnsson. 

Trollet som inte ville spricka. 

Av Erik Palm. 111. av Einar Rorelitas. Arg. 37 (1 944) s. 53-67. 

Katto Karribel är ett mycket fint troll som inte tAl solen, Han trottnar 

p& att ligga i sin mörka hala hela dagarna och ber en emed göra ett 

järnbalte At honom sa han inte spricker i solskenet. Men bältet hjälper 

inte. Katto känner sig sprickflärdig. En trollkvinna säger att ett Bvinnohar 

runt midjan är bra. Katto far ett av sin fru och det fungerar. Bien 

han maate ha ett nytt varje dag och snart blir frun skallig. DA skiljer 

han sig och skaffar en ny fru. Hon ger inte bort sitt har av kärlek, 

som den första och Katto spricker, 

Trollgubben i Sjumilaskogen. 

Av Ellen Ericsson. 111. av Einar Rorelius. Arg. 29 (1 936) s. 89-107. 

Trollet i Sjumilaskogen saknar en hustru. Han möter ett brudfölje p& 

väg till kyrkan. Ban vill ha bruden men hindras av klockornas klang. 

nar de slutat förvandlar han bruden till en gumma. Brudgumen tror att 

hon &r ett troll-och ger henne till trollgubben. Efterat inser han vad 

han gjort.Han letar i. skogen och efter mhga besvärligheter finner han 

sin brud som nu &r sig själv igen. Trollgubben flyr, tillintetgjord 

av Hrlekens makt. 

Trollkarlens k,appa. 

Av Anna Wahlenberg. 111. av John Bauer. Arg. 34 (1 941 ) s. 7-20. 

Tidigare utgiven i arg. 6 (1912). Refererad av Thorbjörnsson.

Trollmaskinen och de tre dropparna. 

Av Erik Palm. 111. av Einar Norelius. Arg. 41 (1 948) s. 37-54. 

Mä~iskorna har byggt en fabrik och trollen vill inte vara sämre. De 

bygger en stor maskin. Ingenjören frh fabriken kommer och beundrar maskinen 

och fragar vad den tillverkar. Trollen blir fundersamma. Den gör 

ju ingenting. Da, rakar en unge klämma fingret och ut ur maskinen komrner 

en blodsdroppe. Ingenjören blir mycket imponerad. Blod är ju liv. Trollen 

jobbar si evetten lackar och ut ur maskinen kommer en svettdroppe. Ett 

troll b6rjar grAta och ut kommer en t8r. Dä avslöjar trollungen alltihop. 

Porst blir trollen arga nien sedan upptäcker de vilken fin leksak ds 

har i maskinen. 

Trollringen. 

Av Auda Alm. 111. av 6.8. Tenggren. krg 19 (1926) s. 75-87. 

Den rike storbonden möter p& vägen en gammal krokig gumma och en svart 

katt. Han ritar en ring i gruset för att awärja olycka. Samtidigt möter 

han en gammal barndomsvän, korpralen i soldattorpet. De börjar prata och 

bonden beklagar sig. Han säger sig ha tv& smil karar i stället för tjugo 

rum, tvi elandlga hästkrakar i stället för tjugo stolta springare. Hela 

tiden etar han med foten i trollringen. Korpralen är nöjd med livet. Han 

säger sig bo som i ett slott med en prinsessa till maka m.m. Mär bonden 

kommer hem upptäcker han att det blivit just sil som han sagt. Hans fina 

hus har blivit en gr& liten stuga. Korpralen däremot kommer hem till ett 

slott. Hans förata gäst blir den gamla gumman. Hon visar sig vara en 

sagofd som säger: Den förnöjde och glade far ibland sin belöning. 

Trollsonen som hade solögon och vart skogeranan. 

Av Vilhelm Bordin. 111. av John Bauer. Hrg. 42 (1949) s. 7-20. 

Tidigare utgiven i Arg. 6 (1 912). Refererad av Ilhorbjörnsson. 

Trolltrumman och silverklockan. 

Av Ester Salminen. 111. av Einar Norelius. hg. 34 (1 941 ) s. 47-62. 

Trollet Stallo vill ha bort nianniakorna fran "sitt" Norrland. Han lyckas 

stjäla lapparnas trolltrumma. lappgoasen Tjalve gar för att ta den tillbaka. 

Han möter ritterkungens dotter som Stallo vill gifta sig med. Haii 

raddar Fjälljungfnins ren undan vargarna och fir en siPirerklocka i belöning. 

Han hjälper luftherren Ilmaris kungsörn och f6r en glansande 

fjäder. För att släppa trumman vill Stallo ha renen med silverklockan 

och Iimaris storkvast. Med hjälp av sina givor skaffar Tjalve fram det 

han begär. DB gör vitterflickan ett tecken och Storkvasten sopar bort 

Stallo. Tjalve och flickan Atervänder till lappbyn följda av en stor 

renhjord. 

Träriddarren. 

Av Stig gaseman. 111. av Einar Norelius. hg. 38 (1945) s. 29-44., 

Riddaren Arohibald tycker att ingen är s& klok och vacker 8om han sj&Xv. 

Han later göra'en staty av sig själv som bade kan röra eig och tala. Bu 

kan folk inte längre se nágon skillnad p& dem utan kastar bada i fangelse. 

Efter ett tag rostar statyn sönder och Archibald sliapps fri. Han har 

nu slutat att beundra sig sjalv.

De tv& systrarna. 

AV Eva wessel. 111. av Einar Noreiius. Arg. 35 (1942) s. 107-126. 

Giaela och Sisela är tvillingar och lika som bär. len Gisela ar h&rd 

och elak och Sieela vek och godhjkirtad. Giaela plagar Sisela s& att hon 

till slut inte v&ar g& ut. En kväll d& hon hämtar vatten vid brunnen 

ger hon en jagare att dricka. Gisela förbjuder nu Sisela att hämta vatten. 

Jägaren sander bud att Sisela skall hämtas till honom, men det ar Glsela 

som fAr budet. Hon knuffar Si6ela i forsen och far själv till jagaren. 

Han känner inte riktigt igen ein Sisela och avslöjar slutligen Gisela. 

Hon flyr och forvaadlas till en skata och Sisela f&r sin jägare. 

Väverskan. 

Av Alice Svensk. 111. av Einar rJorelius. hg. 22 (1 929) s. 97-108. 

En flicka sitter och spinner vid ett vägakäl. De kloka klagar pli att 

hon spinner daligt, det ar trassligt. En ung väpnare rider förbi. Flickan 

beslutar sig för att väva en kappa &t honom. Nar han tar i den s& gHr den 

aönder, sa dalig ar den. Hon vaver en ny med vaokra tankar och milda ord, 

men den g&r ocksb sönder. Hon gör en till, väver in sin sorg att inte f& 

ge och sin smärta över att inte f& hjalpa. Hon drar röda fibrer ur sitt 

hjärta. Hu haller kappan och flickan fbr rida med vgpnaren p& hans ftiird. 

Äppelhuae t. 

Av Elsa Beskow. 111. av Einar iiorelius. Arg. 43 (1950) s. 7-26. 

Mormor med barnen MAns och Lisa blir vräkta fr&n sin stuga av den elake 

merkägaren. De söker hjälp hos en äldre herre. Denne sprutar in växtkraftsaft 

i ett äpple som snart blir stort Bom ett hus. Jatteappelmaskarna 

Sniff och Snuff äter ur äpplet och det blir en fin stuga. 

Odemarksdora och Willman. 

Av James Larsson, 111. av Einar Borelius. hg. 24 (1931 ) s. 65-97. 

BHde Dora och Willman är helt ensamma i världen. De gbr biida till kung 

hemans stad för att söka lyckan. Av en slump träffas de. De bestämmer 

sig för att söka arbete hos kungen. De tar fel p& port och kommer rakt 

in i kungene privata trädgard. Kungen själv öppnar och han blir s& förtjust 

att de bada far jobb ögonblickligen. 

Olandstomten. 

Av Stig Kassman. 111. av Einar Horelius. Arg. 42 (1949) s. 21-31. 

Olandatomten bar inte kommit tillbaka frh Kalmar dagen före julafton 

p& grund av storm. Hästarna och faren p& fru Lwidholms g&rd ger sig ut 

att leta. De hittar tomten i Borgholms slottsruin där han sökt skydd. 

led hjälp av djuren hinner han anda dela ut julklapparna i tid. 

hske blomman. 

Av Elisabeth Brehmer. 111. av Einar Norelius. Arg 27 (1934) s. 109-120. 

Luften ligger tung över landet och alla ar sura. Flickan Gitta hör en röst 

som uppmanar henne att g& upp p& berget och plocka önskeblomman. &n g8r s& 

och planterar blomman i en kruka. Plötsligt ljusnar det och alla blir p& 

gott humör och far sina önskningar uppfyllda.

Alm, Auda 

Se : Alm-Eriksson, Auda 

Kim-Eriksson, Auda 

Lyckoskorna. &g 33 

Trollringen. Arg. 1 9 

Arleman, Anna 

Kung Vinter och snöflingorna. hg. 32 

Bergman, H j almar 

Det egendomliga trollet och aolstr&len. Arg 19 

Storbonden och Blomster-Lisa. hg. 35 

Bergqvi~t , Magda 

Se: Bergqvist von Urbach, Magda 

Bergqvist von Mirbach, kiagda 

Rlagoklockan. Arg 37 

Beskow, Elsa, 

När trollmor skötte kungens storbyk. hg, 36 

Äppelhuset, Arg 43 

Birkenhain, Beth, pseud. 

Se: Björklund, Elisabet 

Björklund, Elisabet 

De fem bröderna. Arg. 19 

Ngel iiv vis. Arg, 30 

Julstjarnan. hg. 24 

Ljusaiv. Arg. 23 

~os8em-en. hg. 21 

Den osynliga gästen. Arg. 32 

Prinsessan som blev lovad at havstrollet, hg, 33 

Sagan om Lillenians död och den yttersta nödens angel. Arg. 20 

Sjöjungfruns slöja. Arg. 22 

De tv& systrarna, Arg. 35 

Block, Jörgen, pseud. 

Se: Schiöler, Severin 

Brehmer, Elisabeth 

Den bortglömda felan. Arg. 23 

Här ska stugan sta. Arg, 21 

Sagomors gavor, Arg. 22 

De spelande systrarna. Arg. 19 

De tre proven. Arg. 25 

hakeblomman. Arg. 27 

Ekelund, Ove 

Hoavb. Arg. 25 

Ericsson, Ellen 

Trollgubben i S jYimflaskogen. Arg, 29 

Eriksson, Auda Alm- 

Se: Alm-Eriksson, Auda

Esping, Sven 

Predrik Hasselmus. Arg. 42 

Grawd, Oiga 

Drottning Ommas pärla. Arg. 25 

Kiosterbloman. hg. '31 

Madonnans gavs. Arg. 27 

Bär stortrollen ville ha ljus i berget. Arg. 30 

Den röda ailkeshärvan. Arg. 28 

Rödranda och Blamta. Arg, 29 

Trolldrycken. Arg. 26 

Hellsing, Lennart 

De tre krukorna, hg. 40 

Bolmdn, Rut 

J& tten Luf ses bröllopsgava. kg, 37 

Jeepersen, Dines Skafte 

Se: Skafte Jeepersen, Dines 

Kassman, Stig 

Plickan som inte kunde sova. Ar 40 

Dyllenfant som &t guldklimpar. f , 41 

Jättesonen. . Arg. 39 

Träriddaren. Arg. 38 

Olandetomten. hg. 42 

Kilander,Britta 

Se: Kilander-Sablin, Britta 

Kilander-Sahlin, Eritta 

Plorr, det lilla sjötrollet, Arg. 19 

Prinsessan som rymde hemifrh, &rg. 34 

Kjellin, Helge 

Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan luvstarr. Arg. 43 

Larsson, James 

Kung hgeman och Anker Nyckelsmed. Arg. 22 

Kung Angeman och Trullirull, krg. 23 

Kung hngern~s fest. Arg, 25 

Odemarksdora och WilIman. Arg, 24 

Lindeliua, Ulrika 

Gammeltrollets testamente. Arg. 38 

Linder, John Lennart 

Den lille skr€iddaren. Arg. 40 

Linders, Emil 

Spelmaanen som fick madonnana guldsko. hg. 32 

Lindström, Rune 

Stor-Jerk och Ull-Jerk, hg. 36 

Lund, Simon 

Den bäeta gavan. hg. 42 

Kan du e& kan jag. Arg. 33 

Karl Petter i Kattboda och jätten i Rya. hg. 36 

Den lyckliga trädgardeinas taren. hg. 41 

När det regnar välling. Arg. 32 

Rövarna pit Kullaberg. Arg. 31 

Silverberget pi3 H~ulasen. hg. 35 

Tiggaren vid grinden, Arg. 34

Lundberg, Ellen 

Se: Lundberg-Nyblom, Ellen 

Lundberg-Nyblom, Ellen 

Det gamla kastanjeträdete saga. hg. 23 

Malmqvi s t, Eva 

Den högfärdiga goj~n. Arg. 37 

Mattson, Ida 

Den lilla gumman med erolskenehumöret. Arg. 38 

Skräddaren. hg. 37 

von Urbaoh, Magda Bergqvist- 

Se: Bergqvist von Mirbach, Magda 

~eiivdn, Göte 

Gudat trad i ölmen. Arg. 42 

Den hoafärdiga käppen. hg. 39 

Julius Jockendal och Kung Ordentligue den Bttiotredje. kg. 

Kungens födelaedagskaka. Ar@;, 36 

Trollet som inte ville spricka. Arg. 37 

Trollmaekinen och de tre dropparna. hg. 41 

Nordin, Vilhelm 

Herr Birre och trollen, arg. 37 

Jomina Gullhalm. hg. 21 

Kvastarna8 kvast, alla kvastars kung, kg. 29 

Trollsonen som hade solögon och blev skogsman. hrg. 42 

Noreliua , Einar 

Frode den gode. hg. 30 

Kung Lasse den förete. Arg. 29 

Kurre och ma. Arg. 32 

Byckeln till skattkammaren. hg. 36 

Ear Hisse blev stalltomte. Arg. 42 

Po Sken som fiok solgull i säcken. Arg. 26 

~ i c och k älvan. Arg. 34 

Sagan om pojken erom gick till kungs. Arg. 27 

Tre kungliga fragor. hg. 42 

De tre trollproven, hg. 31 

'Prille Troll och Bulleribbg. Arg. 35 

En trolldag. hg. 33 

Nyblom, Ellen Lundberg- 

Se: Lundberg-Hyblom, Ellen 

Byblom, Helena 

Bortbytingarna. hg. 28 

Oskuldens vandring. hg. 2% 

Ringen, kg. 30 

Svanhamnen. hg, 39 

Oterdahl, Aina 

Steppens röda blomma. &g. 24 

Oterdahl, Jeanna 

Den bergtagnas dotter. Arg. 43 

Palm, Erik, pseud. 

Se: Nellvdn, Göte 

40

Pettersson, Per H.E. 

Sagan om Dag och Daga och Flygtrollet p& Skyberget. .hg. 38 

Rudhm-, Otty 

Den mörka skogen och den ljusa bygden. Arg. 33 

RBdetröm, Karl Johan 

Den märkvärdiga fiolen. kg. 38 

Sahlin, Baitta Kilander- 

Se: Kilander-Sahlin, Britts 

Salminen, Ester 

Mor Kajsaa brödspade. Arg. 35 

Trollt~an och silverklockan. Arg. 34 

Sandgren, Gustav 

Pojken med de tze. getterna. hg. 43 

Sagan om Lena Guilhi%r. Arg. 39 

Schiöler, Severin 

Drottning Paddfot. hg. 38 

Gamla Kristina lhgstrumpa. hg, 40 

Den gamla spinnrhcken. krg. 36 

Den gamla vävstolen. Arg. 29 

Guds fattigas kvarn. hg. 26 

Kungens m&g. Arg. 34 

Kungens skjorta. hg. 41 

Lasse Långskank. hg, 42 

Riddar Gr&, Arg. 20 

Sagan om Monika. Arg, 32 

Saxen som klippte till och nalen som sydde ihop. &g,, 39 

Stordadet, Arg. 33 

Det ~iallsamma fiskafänget, Arg. 31 

. Timmerhuggaren och prinse ssan, Arg 28 

De tre kusinerna. Arg. 30 

De tre nötterna. Arg. 27 

Schwartzkopf, Karl-Aage 

Fiskakolan. Arg. 42 

Skafte, Dines Jespersen 

Se: Skafte Jespersen, Dines 

Skafte Jespersen, Dines 

Här Bans blev kung i Leksakslandet. bg. 41 

Smedberg, Alf red 

Pojken son aldrig var riidd. Hrg. 33 

De s ju önekningarna. hg. 41 

Trollen och tomtepojken. hg. 35 

Stenström, Valter 

Pojken, trallen och Sventyret. hg. 31 

Ström, Caraten ' 

Pojken som kunde latin. hg, 42 

Sagan om Gullregnet. hg. 42 

Svensk, Alice 

Väverskan. Arg. 22 

Svensson, Folke 

Lyckolandsf arare. Arg. 27

Wahlenberg, Anna 

Skinnpaeen. Arg. 40 

Trollkarlens kappa, hg, 34 

Tessel, Eva, paead, 

Se: Björklund, Elisabet, 

Wester, &e 

Blboe, Arg. 43 

Westman, Kerstin 

Riddarens skatt. hg. 25 

Sagan om tisteln och de b18 blommorna, Arg. 24 

dikander, Valborg 

Glömskedryoken. hg. 20 

Vinberg, Eacrgit 

David o- Herr Bdarkus vid himmelens port, hg. 41 

Unneson, Karl Erik 

Traskotrollet Hårnäsan. Arg. 40 

Ostenson, Harald, peeud. 

Se: Pettersson, Per &E. 

osterberg, Ulla 

Den fortrollade kappsacken, Arg. 43 

Osterling, Karin 

En loppdanaös med tur. hg. 39

Bauer, 

Arg. 

h g 

Arg. 

h 3 

Arg. 

Arg . 

Arg 

. Arg 

ht3 

Arg. 

Arg. 

Arg 

Arg. 

h g 

Arg. 

h g 

hi3 

John 

26: Oskuldens vandring 

28 : Bortbytingarna 

29: Kvastarnas kvast, alla kvastara kung 

30: Ringen 

31 : Pojken, trollen och aventyret 

32: Spelmannen som fick madonnans guldsko 

33 : Pojken som aldrig var rädd 

34: Trollkarlens kappa 

35 : Trollen och tomtepojken 

36: När trollmor skötte kungens storbyk 

37: Herr Birre ooh trollen 

38: Sagan om Dag och Daga o-eth flygtrollet p& Skyberget 

39 : Svanhamnen 

40: Skinnpasen 

41: De sju önskningarna 

42: Trollsonen som hade solögon och blev skogsman 

43: Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsesean Ituvstarr 

Noreliue , Einar 

Arg. 20-25 : samtliga %llustrationer 

Arg. 26: samtliga illustrationer utom de av John Baiuer 

Arg. 27 : samtliga illustrationer 

Arg. 28-43: aamtliga illustrationer utom de av John Bauer 

Tenggren, Gustaf A. 

Arg. 19: samtliga illustrationer

Bortförda eller bergtaana personer, bortbytingar 

Den bergtagnas dotter 

Bortbytingarna 

Gammeltrollets testamente 

Mossemannen 

Pojken, trollen och aventyret 

Sagan om Dag och Daga och flygtrollet p& Skyberget 

Sagan om algtjuren Shtt och lilla prinsessan Tuvetarr 

Trollgubben i Sjumilaskogen 

Peer, alvor 

Blanos 

Kurre och Tuva 

L jusalv 

Prick och alvan 

Den röda silkeshärvan 

De s ju 6nskningarna 

'Erille Troll och Bulleribbg 

P6rv andlade personer 

Hoavo 

Mor Kajaas brödspade 

Sagan om Monika 

Svanhamnen 


Trolleonen som hade eolögon och blev ekogaman 

Högmod gar före fall 

Den högfärdiga goJ an 

Den hagfärdiga käppen 

Den lille skräddaren 

Trollringen 

Triiiriddaren 

De tv4 eystrarna 

Jattar 

Jätten Lufses br6llopsgAva 

Jattesonen 

Karl Petter i Kattboda och jätten i Rya 

Lasse Längskank 

Sagan om Lena Gullhar 

Silverberget p& Hjulhen

Konstnärer 

Den märkvärdiga fiolen 

Sagomors glivor 

De spelande systrarna 

Kungar, drottningar, prinsar, prineeeeor 

Drottning Ommas pärla 

Drottning: Paddfot 

Prode den gode 

PBgel Allvis 

Julius Jockendal och Kung Ordentligus den attiotredje 

Kung Lasee den förete 

Kung Angeman och Anker Nyckelsmer4 

Kung hgeman och Ilrullirull 

Kung hemans fest 

Kungens f8delmredsgstArta 

Kungens måg 

Kungens sk j orta 

Ljusalv 

Den lyckliga trädgardsmästaren 

Lyckolandsfa~are 

Lyckoskorna 

Madonnans gava 

lossemannen 

óTyckeln till skattkammaren 

När det regnar vglling 

Rar Hans blev kung i Leksakslaadet 

Bar trollmor skötte kungens storbyk 

Oskuldens vandring 

Prinsessan som blev lovad &t havstrollet 

Srinsessan som rymde hemifrån 

Riddar Gr& 

Ringen 

Bodranda och Blamta 


Sagan om gullregnet 

Sagan om pojken som gick till kungs 

Sagan om tisteln och de bl& blommorna 

Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr 

Sagomors gavor 

Steppens röda blomma 

Stordads t 

Stor-Jerk och Lill-Jerk 

Timmerhuggaren och prinsessan 

De tre krukorna 

Tre kungliga m o r 

De tre proven 

Odenarksdora och Willmaa 

Kärlekens makt 

Plickan som inte kunde sova 

Glömskedrycken 

Karl Petter i'kattboda och jätten i Rya 

Sagan om Dag och Daga och flygtrollet pi Skyberget 

Storbonden och Blomster-Lisa 

Trollsonen som hade solögon och blev skogsman 

Vave rakm

Magisks f öremal 

Drottning Ommas pärla 

Den förtrollade kappsäcken 


Kvastarnas kvast, alla kvastars kung 

Lasse LBngskank 

Lyckolandsfarare 

Riddarene skatt 

Bingen 

Saxen som klippte till och &len arom sydde ihop 

Det a&illsamma fiskafänget 

De tre -nötterna 

Trollkarlena kappa 

&skeblomman 

Pojke. oftast liten och/eller fattig, utfor stordid 

Den bortglömda felan 

De fem bröderna 

Gameltrollets testamente 

Julius Jockendal och Kung Ordentligus den Attiotredje 

Kung hgeman .och Anker Nyckelsmed 

Har Hans blev kung i Leksakslandet 

Pojken som aldrig sar rädd 

Pojken som kunde latin 

Pojken, trollen och äventyret 

Sagan on pojken som gick till kungs 

Sagomors gavor 

S tordiide t 

Stor-Jerk och Lill-Jerk 

Timmerhuggaren och prinsessan 

Tre kungliga fragor 

De tre kusinerna 

De tre proven 

Trollen och tomtepojken 

Trolltnunman och silverklocksrn 

Religiöst motiv 

David och Herr larkus vid himmelens port 

Gamla Rristins 1Angstrumpa 

Guds triid i öknen 

Juls t j arnan 

Klagoklockan 

Klos terblomman 

Den lilla gumman med solskenarhuntöret 

Madonnans gavs 

Hor Kaj sas brödspade 

Den osynliga gaeten 

Sagan om Lillemans död och den yttersta nodene ängel 

Skräddaren 

Spelmannen som fick madonnana guldsko 

Tiggaren vid grinden

Sjöjungfru, sjökung, strömkarl 

Plorr, det lilla sjötrollet 

Prinsessan som blev lovad €it havstrollet 

Sjöjungfruns alöja 

Tomtar, vättar 

Den gamla spinnrocken 

Den gamla vävstolen 

Här ska stugan st& 

Bär Nisse blev etalltomte 


Ulandstomten 

Troll 

Den bergtagnas dotter 

Bortbytingarna 

Det egendomliga trollet och solatr&len 

Gammeltrollets testamente 


Gyllenfant aom At guldklimpar 

Herr Birre och trollen 

Joxuna Gullhalm 

Kan du, a& kan jag 

Den mörka skogen och den ljusa bygden 

Nyckeln till skattkammaren 

iV&r stortrollen ville ha ljus i berget 

När trollmor skötte kungens storbyk 

Pojken som aldrig var rädd 

Pojken som fick solgull i säcken 

Pojken, trollen och äventyret 


Sagan om tisteln och de bl& blommorna 

Skinnpasen 

Storstenspojken och Bergakungens dotter 

Traskotrollet Hårnäsan 

De tre trollproven 

Trille Troll och Bulleribång 

En trolldag 

Trolldrycken 


Trollet som inte ville spricka 


Trollmaskinen och de tre dropparna 

Trolltrumman och silverklockan

LITTERATUR 

Andersson, P,: Pseudonymregister. - Lund, 1967, 

Bland tomtar och troll // : en samling sagor. - Stockholm. 

Arg,t 9 - 43 (1926 - 1950) 

Bolin, G.: Barn och böcker : en orientering / Greta Bolin, Eva von 

Zweigbqk, Mary $mig. - Stockholm, 1972, 

Thorbjörnsaon, G.; 

Hegister over författare, illustratbrer, titlar 

och ämnen i Bland tomtar och troll 1 - 18 (1 907 - 1925). - Boras, 

1976. - (specialarbete / Bibliotekshögs~olan ; ht 1976, 214)

l 

-w flar- 3 

Irrs Wiat trn, if l ~ 

- 

~ UflO ~ l , 

iiartar'i WRI M.* 89- (q 

- 

l 

tt936 * i ~ /b@ ~ ar*a ) Ha* 

Iwll, 

tsns. « u. - (*#%.trbrk/ M@Uo*k#- 

hiwwui. 4 #t.' w?a, ?m gi

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV 

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid 

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen 

mellan åren 1974 och 1996. 

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har 

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. 

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), 

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se 

Upphovsrätten tillhör författarna. 

Publiceringsår i BADA: 2012

1978 nr 155.pdf - BADA - Högskolan i Borås

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?