DN-bilaga i pdf-format - Handisam

handisam.se

DN-bilaga i pdf-format - Handisam

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS

ett

samhälle

En tidning från handisam – Myndigheten för handikappolitisk samordning

för

1 4 av

lever med

psykisk ohälsa

Det kan vara vem som helst, det kan

vara din läkare, din lärare eller din

chef. Ingen ska behöva skämmas.

Foto Helene Stjernlöf

Viktig att se

möjligheter

– inte problem

sid 2

Foto rikkard häggbom

Attityderna

måste förändras

om Handisams

regeringsuppdrag

sid 6

Foto rikkard häggbom

Stor onödig

ohälsa

bland personer med

funktionsnedsättning

sid 10

Distribueras med Dagens Nyheter februari 2010


2 ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS 3

Nu fungerar

min vardag

Viktigt att se möjligheter

inte problemen

ISvensk handikappolitik har nått stora framsteg genom åren, där utvecklingen gått från välgörenhet

till att skapa ett samhälle för alla, ett samhälle där alla känner sig som fullvärdiga medborgare.

dag talar vi inte om anpassningar och

individuella åtgärder. I stället har vi ett

delaktighetsperspektiv som innebär att

alla människor ska kunna åtnjuta samma

rättigheter och ikläda sig samma skyldigheter.

Men för att det ska bli möjligt fullt ut

måste vi peka ut och riva ner hinder så att

samhället verkligen blir ett samhälle för alla.

Det är de hindrande faktorerna det är fel

på – inte individen.

fakta om handisam

■ Myndigheten för handikappolitisk samordning,

Handisam, är en statlig myndighet som

har regeringens uppdrag att samordna och

driva på i svensk handikappolitik.

■ Verksamhetsidén är att påskynda utvecklingen

mot ett samhälle där alla kan delta

jämlikt oavsett funktionsförmåga.

Handisam grundades 1 januari 2006.

Det handlar mycket om en attitydförändring

för att få människor att se möjligheterna,

inte problemen. Vi brukar tala om att

det som är nödvändigt för 10 procent av befolkningen,

underlättar för 50 procent och

är bekvämt för 100 procent. Ta till exempel

det här med automatiska dörröppnare. Alla

tjänar på det i offentliga miljöer.

Det råder en stor politisk enighet om

handikappolitiken. År 2000 antogs en nationell

handlingsplan för handikappolitiken

som sträcker sig fram till 2010. Vi är

alltså inne i slutfasen. Handisams uppdrag

är att vara regeringens förlängda arm med

uppgift att sprida det moderna synsättet om

tillgänglighet ut i samhället. Handisam ska

driva på utvecklingen.

Vi jobbar med statliga myndigheter, kommuner

och i förlängningen även ut mot

näringslivet. Genom goda exempel vill vi

visa att tillgänglighet är något som hela

samhället vinner på, även ekonomiskt. Vår

vardag måste bli tillgänglig. Utöver den

uppenbara fysiska miljön handlar det om att

göra all information tillgänglig, exempelvis

internet.

Många glömmer bort att hur vi uppträder

mot varandra också är en del av tillgängligheten.

Hur bemöter vi våra medmänniskor?

Blir jag ovärdigt bemött ute i samhället för

att jag lever med en funktionsnedsättning

kan det upplevas lika utestängande som en

tröskel för en rullstolsburen. Våra attityder

till varandra är det kanske viktigaste ”beviset”

om politiken är lyckosam.

Handisam har fått i uppdrag av regeringen

att arbeta med att förändra människors atti-

Pådrivare.

Handisams uppdrag

är att vara regeringens

förlängda arm med

uppgift att sprida det

moderna synsättet

om tillgänglighet ut i

samhället, säger Carl

Älfvåg, Generaldirektör

Handisam.

tyder till människor med psykisk ohälsa. Det

är ett svårt men mycket viktigt projekt som

vi har framför oss. Våra första mätningar

av människors attityder till personer med

psykisk ohälsa är alarmerande. En av fyra

vill inte ha en person med psykisk sjukdom

som sin kollega. Det är därför vi ger ut den

här bilagan. Kunskap behövs.

Sammantaget kan man nog ändå påstå

att Sverige är ett rätt bra land att leva i med

en funktionsnedsättning. Det innebär dock

inte att man som individ inte har rätt att

ställa ytterligare krav på samhället i olika

sammanhang. Här vill vi på Handisam göra

vad vi kan för att både öka kunskapsnivån

och bidra till en attitydförändring gentemot

människor med funktionsnedsättning. Som

sagt, Handisam ska driva på utvecklingen.

Carl Älfvåg, Generaldirektör Handisam

Foto rikkard häggbom

– Jag har fått en kom-ihåg-klocka och en handdator. Utan mina

hjälpmedel skulle jag ha väldigt svårt att leva ett normalt liv. Att

kunna ha ett jobb och komma ihåg vem jag ska träffa och när.

Det säger Pia Nyström som redan i första klass fick

diagnosen dyslexi och motorisk-perceptiv störning.

Hon var då den andra personen i Solna som skolmyndigheten

erkände som dyslektiker.

– Under hela uppväxten var jag oftast tvungen att

vara hemma från skolan minst en dag i veckan. Bara

ljudet av en dammsugare kan få mig ur balans, berättar

Pia.

När Pia blev äldre drabbades hon dessutom av

Crohns sjukdom och hennes ork blev allt mer begränsad.

I takt med att hon växte upp dök allt fler komplikationer

och därmed diagnoser upp. Sedan 2003 har

Pia även diagnosen ADD, en form av ADHD.

– När jag mådde som värst var jag nere på fyra

timmars ork per dag. Det gjorde att min vardagsplanering

blev väldigt lidande. Jag har otroligt svårt att

komma ihåg saker, berättar Pia Nyström.

Det var vid ett årsmöte för Riksförbundet Attention

som Pia själv fann förklaringen till sin trötthet och

sina koncentrationssvårigheter.

– Det var en föreläsare som talade om ADHD/ADD

och plötsligt gick det upp för mig. ”Halleluja det är ju

det jag har.” Jag insåg att jag har ADHD. Men jag är

inte alls hyperaktiv, snarare underaktiv, det som kalllas

ADD. Medan vissa barn otåligt står och rycker i

handtaget när det är dags för rast satt jag kvar i klassrummet

och dagdrömde och behövde en knuff för att

vakna till, säger hon.

Sökte hjälp

Pia sökte självmant upp en läkare för att få hjälp. Efter

flera turer fick hon också remiss till S:t Görans sjukhus

där hon erbjöds att prova hjälpmedel. På grund av

Pias olika funktionsnedsättningar har hon bland annat

svårt med motoriken, till exempel att skriva, men

även med att komma ihåg saker. Hon har både problem

med närminnet och ”rabbelminnet”. Till exempel

att rabbla multiplikationstabeller eller att räkna

upp årets månader.

– På grund av

min dåliga motorik

och mitt problem

med minnet

har jag otroligt

stor hjälp av min

handdator. Att alltid

ha ett digitalt

tangentbord med

mig för att kunna

skriva ner och anteckna

saker är en

fantastisk tillgång,

säger Pia Nyström.

Idag är Pia 29 år

"För mig tog det lång

tid innan de förstod

vad som var fel men

tack vare mammas

ihärdiga kamp fick

jag till slut en ADDdiagnos

och sedan

mina hjälpmedel."

Pia Nyström

och arbetar som ekonomiassistent på den ideella föreningen

UH, Unga Hörselskadade. Utan sina hjälpmedel

tror hon inte att hon skulle klara av att sköta

ett arbete. Handdatorn, som bland annat är utrustad

med ett specialprogram, använder hon som en mer

avancerad kalender.

– När jag först fick min kom-ihåg-klocka var det

en mindre wow-upplevelse. Min kom-ihåg-klocka

hjälper mig jättemycket. Jag talar själv in vad jag ska

göra och sedan påminner den mig med min egen röst

när jag till exempel ska till jobbet, träffa en kompis eller

om min tandläkartid om något år. För att jag ska

komma ihåg att alltid ta med mig mina hjälpmedel

har jag lagt in några spel på min handdator. Det gör

att jag självmant vill ta med den för att spela spel, till

exempel på bussen, säger hon.

Pias stora förkämpe

Pia berättar att hon har sin mamma att tacka för det

mesta. Hon har alltid varit Pias stora förkämpe och

hennes hjälte. Har man ADHD orkar man själv inte

kämpa för att få hjälp, menar hon.

– För mig tog det lång tid innan de förstod vad som

var fel men tack vare mammas ihärdiga kamp fick jag

till slut en ADD-diagnos och sedan mina hjälpmedel.

Nu har mamma blivit avlastad av min kom-ihågklocka

och min handdator, säger Pia.

– Jag har inte de här hjälpmedlen för att det är kul

som många runt mig ofta trott. Jag behöver dem verkligen

för att kunna leva ett normalt liv. De hjälper mig

och höjer livskvalitén i mitt liv till den nivå som andra

människor redan ligger på. Det enda som saknas nu

är ett bolltäcke som hjälper mig att slappna av och

varva ner, avslutar Pia Nyström.

Fotnot: Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för

människor med neuropsykiatriska funktionshinder, bland annat

ADHD, Aspergers syndrom med flera.

Redan i första klass fick Pia Nyström diagnosen dyslexi och motorisk-perceptiv störning.

Hon var då den andra personen i Solna som skolmyndigheten erkände som dyslektiker.

Vill du vara med och

utveckla nya hjälpmedel?

Hjälpmedelsinstitutet har fått i uppdrag

av regeringen att utveckla nya hjälpmedel,

tjänster och metoder för personer

med psykisk funktionsnedsättning. Satsningen

pågår 2009-2011. Som ett led i

det arbetet delar Hjälpmedelsinstitutet

inom ramen för projektet Hjälpmedel

i fokus ut fem (5) miljoner kronor per

projektår i utvecklingsstöd till företag,

kommuner, landsting, organisationer,

universitet och högskolor med flera. I

första ansökningsomgången kom 45

projektansökningar in varav

15 blev beviljade.

Nu är det dags att söka till andra ansökningsomgången.

Har du eller din

organisation en idé som ni vill utveckla?

Skicka in en ansökan senast 22 mars

för andra ansökningsomgången, respektive

21 september för tredje ansökningsomgången.

Mer information kring projektet

och ansökningsprocessen finns på

www.hi.se/hjalpmedelifokus

Illustration Maimi Parik

Foto Rikkard Häggbom

Producerad av Active Mediapartner Nordic AB

Textansvarig: Per-Åke Hultberg

Formgivning: Camilla Lindmark/CL Media

Repro: Bildrepro i Stockholm AB

Tryck: DNEX Tryckeriet

Ansvarig projektledare: Anders Söderberg

För bilagor kontakta:

Active Mediapartner Nordic AB

018-18 34 00

www.activemediapartner.com

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA:

Ola Balke, kommunikationschef

Telefon: 08- 600 84 10

E-post: ola@handisam.se

www.handisam.se

Hjälpmedel i fokus – för personer med psykisk funktionsnedsättning är

ett treårigt regeringsuppdrag som ska informera om, utveckla och främja

användandet av hjälpmedel för psykiskt funktionsnedsatta.

www.hi.se


4 ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS 5

Jag har bestämt mig,

jag ska ta kontroll

över sjukdomen

– Jag vill spräcka bubblan. Länge vågade jag inte

berätta för någon att jag var psykiskt sjuk, jag

skämdes så otroligt mycket.

Det berättar Rebecca Anserud som

är 22 år och bor i Umeå. Hon har

varit sjuk sedan 15-årsåldern, men

fick sin diagnos, bipolär sjukdom typ 1, först

2008.

– Det är så fel att inte prata, jag vill inte

längre vara en del av bubblan. Det här är

en allvarlig och dödlig sjukdom som drabbar

så många och berör så många anhöriga,

släktingar och vänner, att det är självklart

att man ska kunna prata om det, precis på

samma sätt som man gör med andra sjukdomar.

Under uppväxten var Rebecca en helt

vanlig, skötsam tjej med ambitioner. Betygen

var höga och det var lugnt i huvudet,

som hon säger. Problemen kom mellan 9:an

och gymnasiet.

– Jag fick plötsligt svårt att koncentrera

mig, fick problem med minnet, hade ångest

och självmordstankar. Jag skolkade jättemycket

och förstod inte vad det var som

var fel.

Efter att ha hoppat av gymnasiet och sedan

börjat om kände hon sig bättre. Rebecca

pendlade fortfarande i humöret men kunde

klara sig igenom första året på gymnasiet.

Hon tror att hennes första hypomani, vilket

är en mildare form av mani, uppkom i

slutet av årskurs ett. Då började hon sova

allt mindre, vissa gånger var hon uppe två

dygn i streck utan att sova, tränade och tog

igen skoluppgifter i rask takt.

– När jag var 18 år, det var i slutet på

2:an i gymnasiet, gick jag in i en jättedjup

depression, som resulterade i psykos. Jag

var jätterädd, kände mig förföljd som en

brottsling, som om något eller några var ute

efter mig. Efter några veckor började jag med

hjälp av familj och vänner ta mig tillbaka.

Men vid den tidpunkten förstod jag än inte

vad felet var. Jag visste helt enkelt inte att

jag var psykiskt sjuk.

Tredje året på gymnasiet fick Rebecca åter

uppleva en hypomani. Hon tränade ibland

flera gånger om dagen trots att hon varit

vaken i några dygn, eller sovit 2-3 timmar

per natt. Rebecca fick MVG i nästan alla

ämnen det året. Allting flöt på som att vinden

var med mig beskriver Rebecca. Men

kroppen tog självklart stryk av det.

Efter gymnasiet började hon pendla flera

gånger i veckan. Från att vara hypomanisk

till att vara i djupaste depression. Det var då

jag förstod att något inte var rätt. Jag läste

i en psykologibok om just manodepressiv

sjukdom och insåg att jag behövde hjälp. Det

var skrämmande men samtidigt nödvändigt

Ena stunden ville jag dö,

ta mig här ifrån, andra stunden

kände jag manins kraft

och tankeflöde. Vissa stunder

satt jag på sjukhussängen

och skakade. Det blev för

mycket.

Rebecca Anserud

att få remiss till psykiatrin.

Väl på psykiatriska kliniken fick Rebecca

prova ett flertal mediciner. Hon säger att

hon var naiv och trodde att första medicinen

skulle hjälpa henne. Så var inte fallet. Nu ett

och ett halvt år senare har hon ännu inte

funnit rätt medicinering.

Hypomanierna började under 2008 bli

starkare. Hypomanin övergick till mani.

– Jag såg massor av ljus, det var så underbart,

kände total eufori, som en gudsuppenbarelse,

berättar Rebecca som nu insåg

att hon var sjuk, trots att upplevelsen var

så ljuvlig. Mani är det starkaste och mest

kraftfulla Rebecca upplevt.

I början av 2009 kom den första "mixed

staten". Det är en blandning mellan mani

och depression samtidigt. Eller extremt

snabbt växlande mellan dessa två. Mixed

state är också den farligaste formen av bipolär

sjukdom. Man har manins kraft och

samtidigt de depressiva tankarna.

Ena stunden ville jag dö, ta mig här

ifrån, andra stunden kände jag manins

kraft och tankeflöde. Vissa stunder satt jag

på sjukhussängen och skakade. Det blev för

mycket.

Rebecca har nu varit inlagd tretton

gånger. Mestadels frivilligt men även några

gånger på tvång.

– Just nu är jag stabil men man vet aldrig.

Jag har all sjukdomsinsikt, kan mycket om

bipolär sjukdom, har nu även börjat föreläsa

om sjukdomen. Jag tar min medicin som

inte fungerar så bra och har nu ansökt om

att få kognitiv beteendeterapi. Än så länge

har sjukdomen kontroll över mig, men jag

har bestämt mig, jag ska ta kontroll över

sjukdomen.

När Rebecca nu ser framåt i tiden så ser

hon sig som mer balanserad. Just nu går hon

på bidrag och hon hatar det.

– Jag vill försörja mig själv, vill utbilda

mig till fastighetsmäklare och när jag är 30

ska jag ha familj.

– Det kanske kan låta konstigt, men jag

spräck bubblan. – Det är så fel att inte prata, jag vill inte längre vara en del av bubblan.

Det är självklart att man ska kunna prata om psykisk sjukdom, precis på samma sätt

som man gör med andra sjukdomar, säger Rebecca Anserud.

ser sjukdomen som både en gåva och ett

gift. Nu vill jag av hela mitt hjärta bidra till

att få bort alla tabun kring sjukdomen. Det

finns så många begåvade, intelligenta och

fantastiska människor med diagnosen bipolär

sjukdom. Det kan vara vem som helst,

fakta

bipolär sjukdom

■ Bipolär sjukdom kännetecknas av återkommande

perioder, så kallade skov, av depressiva

och maniska tillstånd med ett extremt förhöjt

känsloläge. Ibland även med psykotiska inslag.

■ En bipolär person kan växla mellan maniska

och depressiva skov och ha friska perioder däremellan.

Skoven kan vara under några dagar,

veckor, månader och i vissa fall år.

■ Ca 3-4 procent av den vuxna befolkningen

uppskattas uppfylla kriterierna för bipolär

sjukdom. Män och kvinnor drabbas i lika stor

utsträckning, men ibland på olika sätt.

■ Sjukdomen bryter oftast ut mellan de sena

tonåren och trettioårsåldern och är nästan alltid

kronisk.

det kan vara din läkare, din lärare eller din

chef. Ingen ska behöva skämmas.


Text per-åke hultberg

Fotnot. Du som vill veta mer om sjukdomen

gå in på www.bipolarna.se

■ Orsakerna varför man drabbas är oftast genetiska

eller biologiska, men ännu inte exakt

klarlagda. Sjukdomen kan vara ärftlig.

■ Sjukdomen är allvarlig och medför stora

risker och svårigheter, däribland relationen till

vänner och familj, ekonomiska problem och en

ökad självmordsrisk.

■ Med en korrekt diagnos och rätt behandling

kan många ändå leva ett normalt och fungerande

liv.

■ Kontakta sjukvården så snart som möjligt

om du misstänker att du eller någon annan har

bipolär sjukdom. Det finns hjälp att få.

Foto privat

Att leva med

funktionshinder

Nästan en miljon människor mellan 16–64 år i Sverige har någon

typ av funktionsnedsättning. Den vanligaste är rörelsehinder. FAS

populärvetenskapliga bok tar upp olika typer av funktionshinder,

t.ex. dyslexi, och de inskränkningar av delaktigheten i samhället

som de medför.

Pris 79:-

Beställ boken i vår bokhandel:

www.fas.se/bokhandel

eller på telefon 0150-788 80.

116 sidor, porto tillkommer

ISBN: 978-91-89602-37-3

Ser du dåligt?

Visste du att ....

■ ■ Vi är bara

medvetna om

1% av

all den

information

hjärnan tar

emot.

Foto/ Illustration istockphoto.com

■ ■ En halvtimmes promenad

på lunchen eller en kort

tupplur mitt på dagen gör

susen för alla vintertrötta.

Ett motionspass sätter fart

på hormonerna och gör oss

också piggare.

■ ■ För 200 år sedan anpassade vi

oss mer efter ljuset. På sommarens

ljusa månader arbetade vi på åkrarna

så länge som solen var uppe och

under vintermånaderna sov vi när det

var mörkt, alltså upp emot 14 timmar

per natt på vintern.

■ ■ När man känner sig ensam

och ledsen kan det hjälpa att prata

med någon. Jourhavande Medmänniska

kan man ringa varje natt

mellan 21.00 och 06.00 på tel.

08-702 16 80 och vara anonym

om man vill.

Eller har du kanske nedsatt hörsel. Eller svårt att gå. Eller kommer med barnvagn. Eller kör

rullstol. Eller reser med tung packning. Eller har ledhund. Eller så.

SL arbetar ständigt för att förbättra ditt resande. Till exempel strävar vi i år efter att alla

tunnelbaneentréer ska ha automatiska dörrar, att hiss ska finnas på alla stationer och att

våra bussar ska vara utrustade med ramper och ha låggolv. Läs mer om vårt arbete på sl.se.

Det ska vara enkelt att åka med SL. Hur du än reser.

Alla reser olika.


6 ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS 7

En av fyra vill inte

ha en kollega med

psykisk sjukdom

En av fyra i Sverige vill inte

arbeta tillsammans med

någon som har en psykisk

sjukdom. Det visar en ny

undersökning från Handisam

om allmänhetens attityder

och kunskaper om psykisk

ohälsa.

Undersökningen visar att över 25

procent av allmänheten har helt

eller delvis negativ inställning till

personer med psykisk sjukdom eller

psykisk funktionsnedsättning.

I de flesta fall handlar det om en

negativ attityd till att ha personer

med psykisk ohälsa i sin närhet, till

exempel att psykiatriska verksamheter

förläggs i bostadsområden eller

att ha en person med psykisk sjukdom

som granne eller kollega. En av

fem skulle inte bjuda in en person

till sitt hem om han eller hon visste

att personen har en psykisk sjukdom.

– Bilden överensstämmer med

andra internationella studier. Men

det är oroväckande då en av fyra uppskattas

att leva med psykisk ohälsa. I

princip kan man säga att det är lika

vanligt med negativa attityder som

det är att leva med psykisk ohälsa,

förklarar Rickard Bracken, projektledare

Handisam i det så kallade

attityduppdraget.

Studien visar också att de allra

flesta inte tror att personer med psykiska

problem får professionell hjälp

inom sjukvården.

– Det är en olycklig bild av vården

som gör att folk inte söker hjälp i tid.

På så sätt växer problemen för både

den som behöver professionell vård

och samhället i stort, säger Rickard

Bracken.

Fotnot: Bakom studien - ”Psykisk

ohälsa – attityder, kunskap, beteende”

- står Centrum för Evidensbaserade

Psykosociala Insatser (CEPI) och

opinionsföretaget Novus. Undersökningen

bygger på svar från 2 053 deltagare.

Några resultat från studien:

• 32 procent anser

inte att psykisk sjukdom

är en sjukdom

som vilken annan

sjukdom som helst.

• 26 procent anser

att psykiatriska verksamheter

inte bör

förläggas till bostadsområden.

• 33 procent anser

att utlokalisering av

psykiatrisk verksamhet

utgör en fara för

lokalbefolkningen.

• 61 procent anser

att de flesta personer

som en gång varit

patienter på en psykiatrisk

klinik inte är

pålitliga barnvakter.

Psykisk ohälsa är vanligt

• En av fyra kommer att uppleva psykisk

ohälsa under sin livstid. Du och jag – fokus

på det friska och det vanliga.

• Människor återhämtar sig och kan leva

ett bra liv.

• Det är viktigt att prata om psykisk ohälsa.

• Alltför många känner skam och vill inte

berätta om sin psykiska ohälsa.

• Nio av tio med psykisk ohälsa möts av

okunskap, negativa attityder och diskriminering.

• Det hindrar människor att vara öppna

med sina problem, söka hjälp, vara sociala

och stanna i arbete. Det raserar liv.

Det finns något du kan göra

• Du behöver inte vara en expert på

psykisk ohälsa för att tänka om och göra

skillnad.

• Det är lätt att göra någonting – tänk,

prata, håll kontakten, ring och bjud in

– små saker gör stor skillnad.

• Stäng inte ute någon med psykisk ohälsa,

låt denne stanna kvar i ditt liv – finnas där

och räkna inte bort honom eller henne.

Vi vill förändra attityder

till psykisk ohälsa

För ganska precis ett år sedan fick Handisam

regeringens uppdrag att öka allmänhetens

kunskap och att förändra attityder

till psykisk ohälsa. Efter omvärldsanalys,

attitydundersökning och förberedelser

dras om ett par månader en rad aktiviteter

igång, då bland annat personer med

egna erfarenheter berättar.

Ganska många av oss – 1 av 4 – lever

med psykisk ohälsa. Men med rätt

stöd och hjälp får flertalet ett bra

och fungerande liv.

– För de allra flesta handlar det om problem

under en ganska kort period. Depression

är ett bra exempel, varannan kvinna

drabbas någon gång i livet, där finns det

också numera bra behandlingsmetoder,

säger Rickard Bracken, projektledare för attityduppdraget

Handisam.

Ett mycket vanligt problem är den känsla

av skam och utanförskap som psykisk ohälsa

visat sig innebära för den som drabbas. Den

utbredda okunskapen bidrar i högsta grad

till negativa attityder, som bland annat gör

det svårare att få jobb igen och som också

hindrar människor från att söka vård och att

få tillräckligt med stöd och hjälp. Detta är

också bakgrunden till regeringsuppdraget,

att öka kunskapen och förändra attityder.

Ett antal länder runt om i världen har gjort

liknande kampanjer, bland andra England,

Frankrike och Australien. Det man generellt

kan säga, berättar Rickard Bracken, är att

enbart vanliga annonskampanjer inte fungerar

för att påverka attityder.

– Det effektivaste sättet är att låta människor

med egna erfarenheter få berätta,

människor som ger psykisk ohälsa ett ansikte.

Sådana berättelser kan slå hål på fördomar,

stillbilder om psykiskt sjuka som

inte alls stämmer med verkligheten, säger

Rickard Bracken.

En strategi att jobba med de här frågorna

under de närmaste två åren har nu tagits

fram. Konkret innebär det en rad kampanjer

och aktiviteter, både regionala och lokala,

dessutom en nationell kampanj i media som

tillsammans med en nyframtagen hemsida

blir själva navet i projektet. Allt detta kombinerat

med ett nätverk med människor

med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som

samtidigt håller på att byggas upp.

– Intresset är jättestort. Just nu är det 370

personer som anmält sig och är beredda att

delta i olika informations- och utbildnings-

Foto Mikael Risedal

uppdraget. – Det

uppdrag vi fått från

regeringen handlar om

att öka allmänhetens

kunskap och attityder

till psykisk ohälsa, säger

Rickard Bracken, projektledare

för attityduppdraget

Handisam.

aktiviteter, bland annat till personal inom

vården, berättar Rickard Bracken.

Tre län – Västra Götaland, Uppsala län

och Västerbotten – har valts ut att få extra

stöd till lokal mobilisering. Här kommer

kommuner, landsting, patient- och anhörigorganisationer

att få möjlighet att synas

rejält genom lokalt framtagna utställningar

och utbildningsinsatser.

– Vi vänder oss också mot arbetslivet och

räknar med att många företag ska vilja ställa

sig bakom kampanjen. Syftet är naturligtvis

att vi alla ska bli bättre på att stödja psykisk

hälsa på arbetsplatsen. Vi vill också ge stöd

till chefer att bättre kunna hantera sådana

här frågor, som ju ofta upplevs väldigt svåra

Det finns så mycket osäkerhet att man inte

ens vågar prata om problemen, betonar

Rickard Bracken.

– Det finns så mycket som vi alla kan

göra. Bara att fråga hur det är, att helt enkelt

bry sig och att inte stänga någon ute.


Text per-åke hultberg

Allvarligt när attityder leder till diskriminering

Lars Hansson,

professor i

psykiatrisk hälsooch

sjukvårdsforskning

vid

Lundsuniversitet.

– Är du förvånad över resultatet,

att så många har negativa

attityder till psykiskt

sjuka människor?

– Nej, egentligen inte alls, den

generella bilden stämmer väl

överens med undersökningar

Fotnot: Hemsidan är klar i slutet på mars. Man kan i dagsläget få info om kampanjen på www.attityduppdraget.se

Lars Hansson, som är professor i psykiatrisk hälsooch

sjukvårdsforskning vid Lunds universitet, har

bidragit med sin kompetens i Handisams attitydundersökning

om psykisk ohälsa.

som gjorts på andra håll runt

om i världen, bland annat i England,

Tyskland och Australien.

Även om metoderna skiljer sig

åt från den här undersökningen

är helhetsintrycket ändå

ganska lika. Att det till exempel

finns en utbredd benägenhet

till social distansering, att inte

vilja bo, arbeta tillsammans

med, eller umgås med en psykiskt

sjuk person, återkommer i

samtliga undersökningar.

Att hela 60 procent inte vill

ha en psykiskt sjuk människa

som barnvakt, vad säger

det?

– Det är ju en till synes oskyldig

variabel men som ändå indikerar

inrotade fördomar. Här

samlas föreställningar kring

farlighet och våld. Det gäller

framförallt psykossjukdomar,

främst schizofreni men även

fakta Psykisk ohälsa

■ Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar

allt från psykisk sjukdom till psykiska

besvär som stör välbefinnandet och påverkar

ens dagliga liv.

■ Det finns många olika psykiska sjukdomar,

till exempel: schizofreni, bipolär sjukdom

(manodepressivitet), depression, olika ångesttillstånd,

tvångssyndrom, ätstörningar samt

beroende-problematik.

■ Till följd av sjukdomen – eller medfödda

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

såsom ADHD, Autism, Aspergers och Tourettes

syndrom – får en del en nedsättning av

den psykiska funktionsförmågan. Det kan till

exempel handla om svårighet att planera sin

tid, hantera stress eller sociala relationer. Då

säger man att personen har en psykisk funktionsnedsättning.

psykiska problem relaterade till

missbruk.

Vad är det mest allvarliga

med de negativa attityderna?

– Det är naturligtvis när attityderna

återspeglas i hur människor

med psykiska sjukdomar

behandlas, när de drabbas av

våra fördomar. Till exempel att

så många inte vill ha en psykiskt

sjuk person som arbetskamrat

eller granne. Då är vi inne på

diskriminering och då är det

allvarligt och viktigt att vi gör

något åt problemen.


Text per-åke hultberg

Foto rikkard häggbom

Medicinen är skillnaden

mellan liv och död

– Jag märker inga negativa attityder

på mitt jobb. Men det har

hänt att jag fått konstiga kommentarer

på andra ställen typ,

”Det kunde jag aldrig tro, du som

verkar så vettig”.

Thomas Ekstrand blev sjuk redan i tidiga

tonåren. Men det tog ett tag för vården att

komma fram till rätt diagnos, bipolär sjukdom

typ 2. Sjukdomen innebär allvarliga

återkommande depressioner varvade med

perioder av överaktivitet, så kallad hypomani.

Idag är Thomas 39 år, gift sedan 17

år tillbaka och arbetar som utbildningsledare

vid samhällsvetenskapliga fakulteten

på Uppsala universitet. I grunden är han

teologie doktor och docent i systematisk

teologi. Idag är han helt öppen med sin

sjukdom, en öppenhet som ökat gradvis

de senaste åren.

– Det började med att jag berättade för

min nuvarande chef som är helt enastående

och som gett mig det utrymme jag

behöver för att fungera optimalt. Det har

inneburit en enorm befrielse att inte behöva

ljuga när jag är sjuk. Här finns ett öppet

klimat där man inte gör någon skillnad

om jag är psykiskt sjuk eller har njursvikt.

Den enda kommentaren jag fått är att jag

varit modig som vågat berätta, säger Thomas,

som mycket väl minns skammen han

kände som ung grabb.

Thomas Ekstrand, utbildningsledare vid

samhällsvetenskapliga fakulteten på Uppsala

universitet.

Att berätta att man

varit på en psykiatrisk

vårdavdelning är inget

en 13-åring säger till

sina kompisar.

Thomas Ekstrand

Att berätta att man varit på en psykiatrisk

vårdavdelning är inget en 13-åring

säger till sina kompisar. Inte heller som

student kom ett ljud om sjukdomen över

Thomas läppar. Depressionerna kom då

som nu med en nästan skrämmande regelbundenhet,

med 3 till 5 års intervall.

Perioderna av hypomani har kommit tätare,

vart annat eller vart tredje år.

– Då kan jag vara vaken flera dygn i

sträck. Det är så jag har gjort min karriär,

säger Thomas och skrattar. Hypomanin är

som en mild västanfläkt jämfört med depressionerna

som kan vara väldigt djupa

och otäcka.

Thomas tvekar inte ett ögonblick när

han lyfter fram medicineringen som den

stora räddningen i hans fall.

– Jag är helt beroende av läkemedel,

både förebyggande och akut, och har varit

det ända sedan jag var 12 år. En sak är säker,

utan mina tabletter hade jag inte levat idag.

De är oerhört effektiva, i synnerhet mot

ångest och lika viktiga för mig som insulin

är för en diabetiker. De är skillnaden mellan

liv och död och jag blir därför enormt

provocerad när man kallar det ”lyckopiller”,

säger Thomas och förklarar att han

ser sin sjukdom enbart som en biologisk

problematik.

– För mig är psykoterapi fullständigt meningslöst.

Det har hänt att någon sagt att

jag borde ta itu med mina problem i stället

för att försöka medicinera bort dem. Dom

vet inte vad dom pratar om. Jag är vare sig

olycklig i mitt privatliv eller överansträngd

på jobbet. Min sjukdom påverkas inte av

yttre omständigheter.

Lika upprörd blir Thomas när han hör

folk säga hur utvecklande det är för personligheten

att våga möta sin inre smärta.

Ingen säger det till den hjärtsjuke? Men

till den psykiskt sjuke är det tydligen okej.

Även om Thomas själv inte möter så många

fördomar så poppar de ändå upp då och

då som att han är det vettiga undantaget.

– Jag är absolut inget undantag. När jag

är sjuk så är jag riktigt sjuk, men då stannar

jag hemma. Därför är det ingen som

märker hur illa det kan vara, utom min

fru förstås.


Text per-åke hultberg

En lekplats

för alla.

På HAGS arbetar vi för att leken ska bli

utmanande, intressant och rolig för alla

barn, oavsett om de har ett funktionshinder

eller inte. I vår broschyr ”Lek för

alla” kan du läsa om hur lekplatsen görs

tillgänglig för alla.

Du är alltid välkommen att kontakta

oss, så hjälper vi till. Broschyren beställer

du på www.hags.se.

Handbok för ökad fysisk tillgänglighet

I Tyresö kommun har arbetet att skapa en tillgänglig

kommun för alla, resulterat i en handbok. Den redogör på ett

instruktivt sätt i ord och bild hur man uppnår dagens krav

och rekommendationer när det gäller fysisk tillgänglighet för

personer med funktionsnedsättning. Målgruppen är såväl

kommunens egna verksamheter såsom byggherrar och

entreprenörer.

Tillgänglighetshandboken

innehåller:

• lagar, förordningar och

föreskrifter

• begrepp

• olika gruppers behov av

tillgänglighet

• enkelt avhjälpta hinder

• utformning i

utomhusmiljön

• bostäder i flerbostadshus

och gruppbebyggelse

• offentliga lokaler

Beställ handboken

Handboken går att ladda

ner från kommunens

webb-plats www.tyreso.se/

tillganglighet, eller beställas

genom ett formulär på samma

sida. För mer information ring

08-5782 91 00 (vxl).

Sakkunnig granskare i framtagandet av

handboken har varit arkitekt Mai Almén.

Enkla hinder?

Behöver du hjälp att åtgärda

enkelt avhjälpta hinder i dina lokaler?

Du får hjälp att utforma dina lokaler så att

alla kan vara delaktiga. Vi hjälper dig med:

Inventering - Ritningsgranskning

Utbildning - Rådgivning

www.intill.nu

info@accessum.se

Tel 021-338 05 30

119-09-1006 Annons 123x84.indd 1 2009-11-19 16.17

DN annons handisam.indd 1 2010-02-02 17:23:00


8 ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS 9

forskning. – Är det någon myt i det här sammanhanget som jag verkligen vill sticka hål på så är det myten om den ”schizofrenogena

mamman”, den har skapat enorm skuld och skam hos många föräldrar, säger Cecilia Brain, överläkare på psykiatriska kliniken vid Sahlgrenska

universitetssjukhuset i Göteborg.

Bilden är arrangerad och har inget samband med artikeln.

Svårt socialt stigma

Att vara psykiskt sjuk är något man inte gärna skyltar med. Attityder från omgivningen gör

att alltför många i det längsta drar sig både från att söka hjälp och att berätta för andra om sin

sjukdom. Här kan man verkligen tala om ett svårt socialt stigma* som måste bekämpas.

Cecilia Brain är överläkare på psykiatriska

kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset

i Göteborg. Som doktorand

vid Sahlgrenska akademin, sektionen för

psykiatri och neurokemi, har hon bland annat

fokuserat på just stigma och attityder till

psykiska sjukdomar, främst schizofreni och

liknande psykossjukdomar.

– Alla sorterar vi i vår verklighet och det är

både sunt och nödvändigt för att kunna hantera

alla intryck. Men om våra tolkningar

blir negativt laddade antaganden, så kalllade

stereotypier, kan kategoriseringarna få

negativa konsekvenser. De attityder vi då får

är onyanserade och kan leda till fördomar

och diskriminering, säger Cecilia Brain, som

pekar på flera stigman som har med psykisk

sjukdom att göra.

Självstigma drabbar främst patientens

egna upplevelser, att till exempel inte få det

hyreskontrakt man räknat med, att inte bli

bjuden på fest eller att inte bli kallad till

arbetsintervju.

■ ■ Var tredje person har sömnproblem

då och då och det blir vanligare, främst

hos kvinnor. Sömnproblem beror ofta

på stress och kan innebära både insomningssvårigheter

och att man vaknar

flera gånger under natten.

Konsekvensen blir att den sjuke tvivlar

på sig själv och sin egen förmåga, drar sig

undan, känner skuld och skam och väljer

att inte berätta. När den sjuke väl fått sin

diagnos är det oftast tyst runt omkring, till

skillnad från den som drabbas av cancer

eller hjärtinfarkt, som får både besök och

blommor.

– Förutom rädsla och obehag som förknippas

med psykisk sjukdom finns det en

nedlåtande attityd av ”skyll dig själv” eller

”ta dig i kragen”.

Men stigmat har flera bottnar, som sprider

sig som ringar på vattnet, menar Cecilia

Brain. Hon talar om ett associerat stigma,

som inkluderar den sjukes familj och alla

människor runtomkring. Anhöriga som

drar sig undan känner också skuld och skam

och låter bli att berätta. Det är alltså samma

mekanismer som hos den sjuke.

– Är det någon myt i det här sammanhanget

som jag verkligen vill sticka hål på

så är det myten om den ”schizofrenogena

mamman”, betonar Cecilia Brain.

Vi ska förändra attityderna till alla som är psykiskt sjuka

Psykiatrin är ett av regeringens

mest prioriterade

områden.

Socialminster Göran Hägglund,

varför är attityduppdraget som

Handisam fått så viktigt?

– Tyvärr lever vi fortfarande i ett

samhälle där psykisk sjukdom eller

funktionsnedsättning i många sammanhang

upplevs som skamfullt

Visste du att .... Foto istockphoto.com

och tabubelagt. Av någon anledning

känns det naturligt att berätta för

grannen eller arbetskamraten att

vi brutit benet eller blivit förkylda

men betydligt svårare att prata om

nedstämdhet eller ångest. De attityder

som finns kan i sin tur leda

till att personer med psykisk funktionsnedsättning

upplever sig ha

små chanser till att utvecklas och

känna sig delaktiga i samhället.

Psykiatrin får inte vara

en stängd värld.

Cecilia Brain

– Regeringen genomför just nu

en historisk satsning för att förstärka

den svenska psykiatrin. Satsningen

kommer inte att få full effekt

om vi inte samtidigt förändrar attityden

till personer med psykisk

sjukdom. Om föräldrarnas kamp

för att barnet ska få rätt diagnos

skrattas bort av skolpersonalen med

ord som att ”alla barn har svårt att

sitta still, det växer bort” eller om de

trevande försöken att berätta om faderns

självmord möts med tystnad

vid fikabordet på jobbet är det svårt

för oss alla att våga sträcka ut en

hjälpande hand till någon som behöver

den eller själva söka hjälp i tid.

Därför är det uppdrag som Handisam

har fått oerhört betydelsefullt.


■ ■ Bara 3-4 procent av befolkningen

söker psykiatrisk vård, trots att 20-40

procent av befolkningen uppger att

de lider av psykisk ohälsa och 5-10

procent uppskattas behöva psykiatrisk

behandling.


Foto istockphoto.com

Begreppet uppstod på 1950-talet och

finns på sina ställen fortfarande kvar som

förklaringsmodell. Det vill säga att psykisk

sjukdom orsakas av en störd relation mellan

mamma och barn, att det helt enkelt är den

känslokalla moderns fel. Teorin motbevisades

redan på 60-talet men lever fortfarande

kvar, mest i samhället men förekommer

även inom psykiatrin.

– Den här myten har skapat enorm skuld

och skam hos många föräldrar, i synnerhet

hos mammor, säger Cecilia Brain, som

också talar om det offentliga stigmat, till

exempel att folk är rädda i tron att alla psykiskt

sjuka är våldsamma och farliga.

– Visst förekommer det, men det är inte

alls som den bild media förmedlar. Det är

tvärtom ytterst sällsynt att psykiskt sjuka

är inblandade vid begångna våldsbrott på

stan. Om det finns våld med i bilden sker

det nästan alltid i hemmet mot de närmast

anhöriga.

Ett stigma det talas mindre om är psykiatrins

eget, hur både vårdpersonal och psykiatriker

kan känna sig vara mindre värda än

övrig sjukvårdspersonal inom andra specialiteter.

Skam smittar, som Cecilia Brain konstaterar.

Det börjar redan i utbildningen och

märks inom hela sjukvården i sätt att vara,

tycka och tänka. Att arbeta inom psykiatrin

är helt enkelt inte lika fint och prestigefyllt,

mycket beroende på att man inte lika enkelt

kan visa upp mätbara resultat som i den

övriga vården.

– Psykiatrin får inte vara en stängd värld.

Det är dags att börja se psykiska sjukdomar

som alla andra sjukdomar, att det är ett

kroppsorgan som är sjukt, i det här fallet

hjärnan. Det är viktigt, inte minst om vi

ska kunna attrahera de bästa förmågorna,

poängterar Cecilia Brain.

Något hon också vänder sig emot är allt

amatörtyckande som förekommer kring

psykiska sjukdomar. Hur många psykiskt

sjuka har inte fått höra, "sluta ta din medicin".

– Det är tyckanden som aldrig skulle förekomma

när det gäller andra sjukdomar och

som bottnar i att man inte tror att psykiska

problem ska behandlas medicinskt. Om

sjukdomen bottnar i antagandet om skam

och skuld och är mammas fel, så hjälper ju

inte piller. Det gör också att hela psykiatrin

blir ifrågasatt. Vad man helt missar är att

psykiatriker är läkare som behandlar sjukdomar

i hjärnan där läkemedel utgör själva

basen, självklart tillsammans med terapi

och gott socialt omhändertagande.


Text per-åke hultberg

*Stigma är det grekiska ordet för ”märke” eller

”sticksår”. Under antiken skar man in eller

brännmärkte människor med stigman för att varna

allmänheten för bäraren av märket .

Text per-åke hultberg

Göran Hägglund,

socialminster

■ ■ På www.do.se finns

information om dina rättigheter

och hur du gör för att

kontakta Diskrimineringsombudsmannen.

Foto Pawel Flato

Arbetsmiljöverket:

”En funktionsnedsättning

behöver inte vara ett hinder”

Arbetsmiljölagen, gör ingen skillnad

på människor. Inför lagen är vi ju alla

lika. Men hur gör man då för att

skydda och ta till vara på grupper

med särskilda behov? Det här är

frågor som Arbetsmiljöverket jobbar

med dagligen.

– Vi har sedan 2002 ett sektorsansvar som driver oss

att medvetet integrera frågor som rör funktionsnedsättning

i vårt ursprungliga uppdrag, berättar Dan

Holmquist, tillsynsdirektör på verket.

Sektorsansvaret genomsyrar flera nivåer. Det handlar

främst om information till berörda parter via föreskrifter

och verkets hemsida, men också om utbildning

och information till de personer som jobbar ute i

fält med arbetsmiljötillsyn.

– Vi har nyligen genomfört pilotinspektioner där

några av våra inspektörer har jobbat med nya, uppdaterade

checklistor som är anpassade till de här frågorna,

berättar Erik Gunnarsson, projektledare.

Inom kort kommer det att göras en utvärdering av

projektet. Det viktiga är att skapa en enhetlighet kring

vilka krav som ska ställas var och när, menar Dan

Holmquist.

Ser möjligheterna

Vad avser regelarbetet är det två föreskrifter Arbetsplatsens

utformning samt Arbetsanpassning och rehabilitering

som främst berör frågor kring funktionsnedsättning.

Den förra har nyligen uppdaterats och

träder i kraft i april 2010.

– Nu omfattas till exempel alla anställda med funktionsnedsättning

av föreskrifterna om utformning

av arbetsplatser, inte bara personer med vissa typer

Ljus på psykiatrin!

Dan Holmquist bläddrar i den nya upplagan av föreskriften Arbetsplatsens utformning som träder i kraft i april i år .

av funktionsnedsättning, säger Salme Wooremaa-

Nilsson som har arbetat med de nya reglerna.

Annika Hultin är sakansvarig för Arbetsanpassning

och rehabilitering. Hon slår gärna ett slag för mer

”osynliga” funktionsnedsättningar som de psykosociala

till exempel.

– Vi vill se till möjligheterna. Det finns så mycket

man kan göra. Det kan handla om arbetstider eller en

arbetsuppgifts karaktär. Om en person har svårt att

möta folk direkt, kan ju hon eller han få svara i telefon

i stället.

Ständig dialog

Arbetet med frågorna kring funktionsnedsättningar

och arbetsmiljö sker i ständig dialog med handikappsorganisationerna

och arbetsmarknadens parter.

– Det går inte att ta hänsyn till allt, men man kan

Stolthet

– möt psykiatrin i vardagen

Psykiatriarbetare gör ett tålmodigt arbete och brinner för människor i svåra och utsatta

situationer. Följ med på en rundvandring och ta del av berättelser hur personal

idag tänker och arbetar på en vanlig psykiatrisk klinik i Sverige.

Fördomar

– minskar med ökad kunskap

Att påverka attityder är det svåraste som finns. Och när det gäller personer med

psykiska funktionshinder är det attityderna som är den största tröskeln för att

komma in i samhället. Här diskuterar företrädare för brukare och media sitt eget

inflytande över allmänhetens attityder och bemötande.

Framtiden

– ett gemensamt ansvar

Människor med psykisk ohälsa människor förtjänar att få vara delaktiga i vårt

gemensamma samhälle. Och hur framtiden ska se ut på den punkten är allas ansvar.

Politikernas. Beslutsfattarnas. Tjänstemännens. Personalens. Men också ditt och

mitt. Är du beredd på framtidens utmaning?

Sagt om boken:

”Är full av beundran över boken – bl a är detta den första ganska breda skildringen av

socialpsykiatrins vardag, av personalens psykiatri. Den bör läsas av många och på många

utbildningar”. (Johan Cullberg, professor i psykiatri)

”Äntligen en varm bok om psykiatrin!” (Dennis Hansson, distriktsläkare Södra Lappland)

”En fin bok om psykiatrin idag. Kan konstatera att den ger en bred bild av den moderna

vården och olika behandlingsvägar. Hoppas att många tar den till sig för det är givet att det

behövs mer kunskaper i dessa frågor rent allmänt.” (Beatrice Ask, justitieminister)

”Genomgående ett vackert språk; enkelt och lättillgängligt. Och så dessa fantastiska foton!

Vackra, illustrativa, symboliska. Ihop med texten blir detta inte enbart en bok, utan ett konstverk.

Både hjärna och hjärta aktiveras bitvis så mycket att jag rörd får en klump i halsen.”

(Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiater, ordf i psykiatriska föreningen)

”Bra att psykiatrin presenterar sig, så att den inte framstår som mystisk eller farlig.”

(Lis-Marie Hellman, distriktsläkare, Västerbotten)

Pris: 150 kr (216 sid). Finns i bokhandeln

eller kan beställas från psykiatri.skelleftea@vll.se

Porto tillkommer. Vid beställning över 5 ex erhålls rabatt.

Förfrågningar: 0910-771992

göra mycket. Främst handlar det om att förändra

attityder i samhället. Detta gör vi genom information.

Folk tänker alldeles för ofta ”någon annan får göra det

där”. Det vill vi ändra på, säger Yvonne Strempl, som är

enhetschef på verket.

Annika Hultin håller med.

– En funktionsnedsättning behöver inte vara ett

funktionshinder. Det är den attityden vi vill förmedla,

att det snarare är arbetsplatsen som kan utgöra hinder,

inte funktionsnedsättningen.

www.arbetsmiljoverket.se

Foto Sanna Lindberg


10 ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS 11

hälsa för alla. – Det är viktigt att komma ihåg att bara för att man har en funktionsnedsättning så betyder det inte att man mår dåligt eller lider. Men däremot är risken att drabbas av

ohälsa eller ställas utanför samhället betydligt större. Och det är just detta vi måste ändra på, säger Ewy Thörnqvist, projektledare på Handisam.

onödig ohälsa

Den politiska ambitionen är att alla människor i Sverige ska

kunna vara friska, det vill säga, en god hälsa på lika villkor

för alla. Men när Folkhälsoinstitutet presenterade nya siffror,

blottades myntets baksida. Bland 1,5 miljoner personer med

funktionsnedsättning finns en stor ohälsa och en tredjedel av

den ohälsan är helt onödig.

H

andikapprörelsen har misstänkt att

många lider av dagliga besvär, men

att det är så pass många är direkt

alarmerande.

För tio år sedan klubbade riksdagen en

tioårig handlingsplan för handikappolitiken,

där ett av målen är ett tillgängligare

samhälle. Folkhälsoinstitutet fick då i uppdrag

att genomföra en genomgående och

övergripande utredning av folkhälsan i

Sverige.

För två år sedan presenterades siffrorna i

rapporten ”Onödig Ohälsa”, som visade att

en femtedel av Sveriges befolkning har en

nedsatt funktion. I den här gruppen är det

tio gånger fler än i den övriga befolkningen

som bedömer sin hälsa som dålig. Dessutom

är så mycket som en tredjedel av ohälsan orsakad

av annat än funktionsnedsättningen

och därför både påverkbar och onödig.

– Det här är allvarligt. Det är faktiskt helt

oförsvarbart att ohälsan är tio gånger vanligare

bland personer med funktionsnedsättning

än hos övriga befolkningen, säger Ewy

Thörnqvist, projektledare på Handisam,

som menar att resultaten från folkhälsoinstitutet

till och med kan vara i underkant.

– De stora dragen stämmer självklart.

Men det finns mörkertal bland personer

med psykisk ohälsa eller utvecklingsstörning.

I syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa

bland personer med funktionsnedsättning,

har Handisam fått regeringens uppdrag att

sprida resultaten från rapporten ”Onödig

Ohälsa”. Skåne, Västra Götaland, Sörmland,

Västerbotten och Jämtland är de fem

första länen som Handisam nu fokuserar

på.

– Det krävs en större medvetenhet och

en kraftsamling. När samhället planerar för

framtiden ska man inte bara fokusera på

den generella befolkningen, utan även ta

med aspekten hur beslut påverkar särskilda

grupper med särskilda behov. Tidigare har

det inte varit fokus på personer med funktionsnedsättning.

Det har varit en aspekt

man struntat i, säger Ewy Thörnqvist och

betonar att det som är nödvändigt för några,

är i regel bra för alla.

Vi har tillsammans med

handikapprörelsen och Statens

folkhälsoinstitut startat

en snöboll som bara kommer

att växa.

Ewy Thörnqvist

Själva klon i undersökningen ”Onödig

Ohälsa” är att de med funktionsnedsättning

inte har samma förutsättningar som alla

andra. Framförallt är det den ekonomiska

situationen, bristande delaktighet och tillgänglighet

som gör att en tredjedel av ohälsan

hos 1,5 miljoner svenskar är onödig.

– Det är viktigt att komma ihåg att bara

för man har en funktionsnedsättning så betyder

det inte att man mår dåligt eller lider.

Men däremot är risken att drabbas av ohälsa

eller ställas utanför samhället betydligt större.

Och det är just detta vi måste ändra på.

Trots alarmerande siffror om ohälsa

bland personer med funktionsnedsättning

är det inte nattsvart inom handikapppolitiken,

snarare tvärtom. Nyligen samlade

Handikappförbunden representanter

från alla partier i riksdagen för att diskutera

och aktualisera handikappfrågan. Ewy

Thörnqvist tror att situation för personer

med funktionsnedsättning kommer att belysas

och ta ännu mer fart under detta valår.

– Vi har tillsammans med handikapprörelsen

och Folkhälsoinstitutet startat en

snöboll som bara kommer att växa. Nu

gäller det att med jämna steg få fram goda

exempel genom en lång rad av nätverkskonstellationer,

olika samverkansformer för att

byta kunskaper och idéer. Allt för att öka

medvetenheten om situationen för personer

med funktionsnedsättning.

– Vi måste låta kunskapen spilla över

mellan folkhälso- och funktionshinderperspektiven

och öka tillgängligheten i samhället.

Att en tredjedel av ohälsan är direkt

onödig och går att ändra på, måste vi belysa

för kommuner, landsting och näringslivet,

avslutar Ewy Thörnqvist.


Text samuel hultberg

fakta Funktionsnedsättning

■ Funktionsnedsättning definieras som nedsättning

av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

■ Det är förbjudet i lag att diskriminera funktionsnedsättning

i arbetslivet. Personer med

funktionshinder ska rekryteras och befordras på

lika villkor som andra.

■ Vem har funktionshinder? Det kan vara personer

med nedsatt syn, rörelseförmåga, hörsel,

nedsatt kognitiv förmåga, personer med allergier

där tillgänglighet innebär att kunna vistas i

miljöer utan att drabbas av allergiska reaktioner.

■ Det kan också vara personer med inkontinens,

eller som har funktionsnedsättning på grund av

psykisk sjukdom, nedsatt röst- och talfunktion,

läs- och skrivsvårigheter eller sjukdomar som

Foton istockphoto.com

Ewy Thörnqvist,

projektledare på

Handisam

benskörhet, blödarsjuka, epilepsi etc. Många

personer har fler än ett funktionshinder.

■ En funktionsnedsättning kan uppstå till följd

av sjukdom eller annat tillstånd, eller till följd

av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana

sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående

eller av övergående natur.

Enligt Hjälpmedelsinstitutets beräkningar har 1,8

miljoner personer i Sverige en funktionsnedsättning.

(Källa: Hjälpmedelsinsitutet, Handisams

hemsida)

■ Fler kvinnor än män uppger att de har en

funktionsnedsättning och behöver stöd. Trots

detta är det färre kvinnor som får sina behov

tillgodosedda (Källa SCB).

Foto rikkard häggbom

Henrik, blivande attitydambassadör i Göteborg.

Västra Götaland är ett av tre kampanjlän under attitydkampanjen

och NSPH i Göteborg är kampanjsamordnare.

NSPHiG har tagit fram en aktivitetsplan för kampanjen

och arrangerar i mars tre utbildningsdagar i Göteborg

för 25 attitydambassadörer i länet. Man samlar

aktörer från region, kommuner, länsstyrelsen, folkhälsoarbetet,

hälso- och sjukvård och FOU i en aktivitetsgrupp

som löpande träffas och utvecklar samarbetet.

Blivande ambassadör

Henrik D. Ragnevi är en av de blivande attitydambassadörerna.

Han har sedan tidigare erfarenhet av att

föreläsa. Henrik kan berätta om hur det är att leva

med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och

hur kontakter med vårdgivare, försäkringskassa och

arbetsförmedling fungerar i verkligheten. Som föreläsare

tänker Henrik på att inte berätta allt – man kan

vara personlig utan att bli för privat.

Beställ en talare

I vår när de första ambassadörerna är utbildade, ska

det också finnas en talarförmedling. Den som vill ha

en talare till en konferens, en utbildning, eller ett personalmöte

kan beställa detta. Man kan få veta mer om

hur det är att leva med en särskild diagnos eller andra

Inflytande i praktiken – exemplet Göteborg

NSPHiG kallas det nätverk för samverkan

för psykisk hälsa som finns i

Göteborg. Under sina första två år har

göteborgsnätverket upplevt ett starkt

genombrott i arbetet för inflytande.

Sonny Wåhlstedt, som är nätverkets ordförande, säger

att inflytandet gått från att ha varit formellt till att

nu vara reellt. Han menar att det är först nu när nätverket

fått medel till sin verksamhet och ersättning

för utfört arbete som man kan tala om inflytande i

praktiken.

Nationell Samverkan för Psykisk

Hälsa är ett nätverk av

patient-, brukar- och anhörigorganisationer

inom det

psykiatriska området. Tretton

organisationer verkar gemensamt

för att de grupper man

företräder ska ha ett större inflytande

över beslut som fattas

inom psykiatriområdet. Nätverket

ser patienter, brukare och

anhöriga som en oumbärlig

resurs i vården, stödet och

behandlingen.

Regionala nätverk finns i

Malmö, Göteborg, Jönköping,

Sörmland, Örebro, Stockholm,

Uppsala och Norrbotten.

Foto Rasmus Olsson

Medlemsorganisationer i NSPH,

Nationell Samverkan för

Psykisk Hälsa:

Riksföreningen

Anorexi/Bulimi-Kontakt

www.abkontakt.se

RFHL – Riksförbundet för hjälp

åt narkotika- och läkemedelsberoende

www.rfhl.se

Riksförbundet Attention

www.attention-riks.se

Många vill

vara med och

påverka attityder

NSPHiG samlar femton patient-, brukar- och närståendeorganisationer

i Göteborg och har fått drygt

en halv miljon kronor av Göteborgs kommun för att

upprätta ett kansli och driva ett kraftfullare inflytandearbete.

Utbildning av baspersonal

Under 2010 är NSPHiG involverade i en stor utbildningssatsning

som omfattar baspersonalen i kommun

och hälso- och sjukvård i Göteborg, Mölndal,

Härryda, Partille, Öckerö, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

psykiatri och BUP. Nätverket har varit med

i hela processen, från diskussion om innehållet i utbildningsansökan

till att delta som utbildare.

RSMH – Riksförbundet för Social

och Mental Hälsa

www.rsmh.se

RUS – Riksförbundet Ungdom för

Social hälsa

www.rus-riks.se

Schizofreniförbundet - Intresseförbundet

för personer med schizofreni

och liknande psykoser

www.schizofreniforbundet.se

SPES – Riksförbundet för Suicid-

Prevention och Efterlevandes stöd

www.spes.nu

erfarenheter från vården. Att ambassadörerna får en

skälig ersättning för sin insats är viktigt, betonar Anita

Odell på NSPH i Stockholm. Anita är kontaktperson

mellan attitydkampanjen och de aktiva i intresseorganisationerna

runt om i landet. Hon har fått svar från

hundratals intresserade attitydambassadörer och kan

intyga att alla visar stor entusiasm inför uppdraget.

Utbildningen sker på basnivå och fördjupningsnivå.

På basnivån är nätverket med som föreläsare tillsammans

med utbildare från vårdföretaget Evidens.

Under fördjupningen har NSPHiG en egen utbildningsmodul

på två och en halv dagar under rubriken

Metoder för brukarsamverkan.

Café med arbetsplatser

NSPHiG kommer också i samarbete med Möjligheternas

hus och Göteborgs kommun att öppna Café

Vitsippan med arbetsplatser för personer med erfarenhet

av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. I

övrigt deltar nätverket också i brukarråd, samarbetsprojekt,

konferenser och andra forum för samverkan.

Svenska OCD-förbundet Ananke

www.ocdforbundet.se

Sveriges Fontänhus

www.sverigesfontanhus.se

ÅSS – Svenska ångestsyndromsällskapet

www.angest.se

Associerade medlemmar:

Föreningen Balans

www.foreningenbalans.nu

Foto Anders Odell

"Vi märker redan

ett stort intresse

från utbildningsanordnare

runt om

i landet."

Anita Odell

FMN – Riksförbundet Föräldraföreningen

mot narkotika

www.fmn.se

KRIS – Kriminellas Revansch I

Samhället

www.kris.a.se


12 ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS 13

alla ska vara med

på lika

villkor

Överallt möter vi ordet tillgänglighet.

Tillgänglighet i

sjukvården, i kommunerna,

hos myndigheter, i skolan,

på arbetsplatser, i trafiken, i

butiker och så vidare i en lång

rad. Men vad innebär egentligen

tillgänglighet?

D–

et betyder att miljön ska vara sådan

att alla kan vara med på lika villkor,

förklarar ElseMarie Brisenhorn, utvecklingschef

Handisam.

Det handlar om tillgång till den yttre miljön

och tillgång till verksamhet men också

om tillgång till information, där Internet

idag har en nyckelfunktion. Faktum är att

just Internet har öppnat en helt ny värld för

väldigt många människor med funktionsnedsättning,

inte bara synskadade utan även

personer med till exempel dyslexi och kognitiv

funktionsnedsättning.

illustration istockphoto.com

tillgänglighet. – Det viktiga är att vi nu kan se att utvecklingen verkligen går åt rätt

håll och att allt fler börjar inse vikten av att inkludera alla, säger ElseMarie Brisenhorn,

utvecklingschef på Handisam.

Enligt den nationella handlingsplanen

för handikappolitiken innebär ett tillgängligt

samhälle att människor med funktionsnedsättning

ska garanteras full delaktighet

och jämlikhet och att deras levnadsförhållanden

ska vara likvärdiga med andra människors.

När det gäller den yttre miljön är

det ganska självklart att dörrar måste vara

tillräckligt breda så att alla kan passera, att

nivåskillnader måste undvikas och att handikapptoaletter

ska finnas. Lika självklart är

det att skyltar ska vara välplacerade och ha

tydlig text. Däremot är det inte alla

som tänker på att inte parfymera

sig eller att dekorera med

blommor som personer

med allergier kan reagera

på.

– Men tillgänglighet

innebär så mycket som man inte

tänker på, säger ElseMarie Brisenhorn. Oftast

tänker man spontant på tillgänglighet

för personer med syn-, hörsel och rörelsenedsättning

men begreppet funktionsnedsättning

berör mycket större grupper av

människor än så. Det kan röra sig om

fysiska, psykiska eller intellektuella

skador eller sjukdomar.

– Den här omfattningen

gör tillgänglighetsarbetet

oerhört utmanande, lätt

att prata om men mycket svårare att genomföra.

Det viktiga är att vi nu kan se att

utvecklingen verkligen går åt rätt håll och

att allt fler börjar inse vikten av att inkludera

alla, något som till exempel märks vid

framtagningen av ny teknik och ny design.

– Det viktiga är att redan på planeringsstadiet

se till att verksamheter, produkter

och tjänster blir tillgängliga för alla. Då

slipper man ta till dyra och onödiga speciallösningar

i efterhand, avslutar ElseMarie

Brisenhorn.


Text per-åke hultberg

25 miljoner för ett mer tillgängligt Sverige

Handisam får 25 miljoner kronor

för att öka kunskapen i olika

EU-projekt om tillgänglighet

för personer med funktionsnedsättning

fram till år 2013.

Funderar du på att söka EU-medel till ett

arbetslivsinriktat projekt? Då är det viktigt

att veta att tillgänglighetsaspekten är

ett nytt krav. Handisam har därför fått i

uppdrag att gratis utbilda, stötta och vägleda

dem som planerar att söka eller står

i begrepp att söka EU-medel.

– Eftersom det numera är ett krav att

tänka på tillgängligheten för att få EUmedel,

stöttar och bistår vi på Handisam

de som söker eller redan har fått medel

för projekt inom den Europeiska Socialfonden.

Det är väldigt många som inte vet

hur man planerar för tillgänglighet och

hur man kan hjälpa människor att kunna

delta på lika villkor, säger ElseMarie Brisenhorn,

utvecklingschef och ställföreträdande

generaldirektör på Handisam.

Alla EU:s medlemsländer har idag

strukturfonder för att öka tillväxt och

minska utanförskap. Den Europeiska Socialfonden

är en sådan fond som ger medel

till projekt som är inriktade på kompetensutveckling

och delaktighet i arbetslivet. I

Sverige har man valt att ställa ett antal

krav för att kvalificera sig för att få medel

ur fonden. Ett av kraven är att projektet

utformas med tillgänglighet som grund.

Handisam och Handikappförbunden

fakta

■ Den Europeiska Socialfonden är en av

strukturfonderna som återfinns i alla medlemsländerna.

I Sverige representeras fonden

av myndigheten Svenska ESF-rådet som via

regional närvaro ger stöd till projekt som

motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling

i arbetslivet. Under perioden

2007-2013 har Sverige 6,2 miljarder att fördela

på uppskattningsvis 4 000 projekt med

minst 315 000 deltagare.

tillhandahåller en mängd stöd genom

”Processtöd Tillgänglighet” för att hjälpa

projektanordnare runt om i Sverige.

– Hittills har vi mött 2 500 människor

runt om i hela Sverige och hållit cirka

300 utbildningar och föreläsningar. Eftersom

detta är pengar vi får tillbaka på

vår medlemsavgift till EU är det viktigt att

vi förvaltar dem väl, poängterar ElseMarie

Brisenhorn.

Processtöd Tillgänglighet har samlat

hela sitt utbud av olika stöd på www.tillgangligtprojekt.se

där man kan botanisera

runt bland helpdesk, utbildningar, länkar,

informationsmaterial och filmer.

– Det viktigaste är att inspirera alla till

att självmant tänka tillgänglighet. Vi kan

inte tvinga folk att dricka och helst inte

heller leda dem till vattnet. Vår uppgift

är att få dem att känna sig törstiga efter

kunskap om tillgänglighet.


Text ezra hultberg

Foto handisam

Inspirera

och motivera

– ElseMarie Brisenhorn betonar

att Handisam har en viktig

roll i att visa på vinsterna med

att öka tillgängligheten och

bygga ett samhälle där alla

kan delta på lika villkor

oavsett funktionsförmåga.

– Att underlätta för personer i rullstol

att resa kollektivt och slippa färdtjänst är

ett bra exempel på satsningar, som både

innebär större frihet för den resande och

besparingar för kommunerna.

Förutom att se till att statliga myndigheter

jobbar med tillgänglighetsfrågan

har Handisam i uppgift att även upplysa

och motivera på kommunal nivå. Det gäller

att nå såväl medborgare, tjänstemän

som politiker. Bakgrunden är givetvis

det faktum att det i Sverige är kommunen

som ansvarar för viktiga områden

som skola, äldreomsorg, socialtjänst och

stadsplanering. Kommunerna fattar alltså

oerhört många beslut som direkt berör

den enskilde.

– Vi försöker framförallt belysa den

totala samhällsvinsten av tillgänglighet

och här spelar medborgarna en jätteviktig

roll. Det är de som kan påverka och sätta

tryck på beslutsfattarna i sin kommun,

tala om var bristerna finns och vad som

bör göras. Därför jobbar vi med att stödja

kommunerna i att utveckla besöksguider

på webben. Besöksguider som informerar

allmänheten och medborgarna om lokala

tjänster och utbud. På så sätt ges medborgarna

makt att granska och välja den

butik eller vårdcentral som passar bäst,

förklarar ElseMarie Brisenhorn.

Handisam samarbetar med Sveriges

Kommuner och Landsting, SKL om flera

stödinsatser till kommunerna. Ett exempel

är ett digitalt verktyg där man i första

skedet identifierar och får en överblick

över så kallade enkelt avhjälpta hinder. I

nästa skede går det att jämföra resultatet

med hur det ser ut i andra kommuner, så

kallade öppna jämförelser. Målet är att

kunna jämföra alla kommuners efterlevande

av lagen om att åtgärda enkelt

avhjälpta hinder i Plan- och bygglagen.

För att ge dem som på olika sätt arbetar

med tillgänglighet inspiration och

möjlighet att lära av varandra, har också

ett nätverk skapats. Kommunala tjänstemän

träffas ett antal gånger per år, dryftar

tillgänglighetsfrågor och delger varandra

sina erfarenheter. Hittills är närmare

hälften av Sveriges kommuner och tio

landsting med i tillgänglighetsnätverket.

För samma grupp av tjänstemän har ett

internetverktyg – e-verktyget – skapats. I

e-verktyget får man stöd att strukturera

och dokumentera hela kommunens tillgänglighetsarbete.

Flera kommuner har

valt att också presentera sitt arbete med

tillgänglighet genom att länka e-verktyget

till sin egen hemsida.


Text ezra hultberg

fakta

Handisam arbetar gentemot kommuner

och landsting med utgångspunkt från den

handikappolitiska handlingsplanen som bland

annat tydliggör vikten av att offentligheten

planerar sin verksamhet så att den är tillgänglig

för alla.

■ Lagen om att åtgärda enkelt avhjälpta hinder

gäller byggnader och miljöer dit allmänheten

har tillträde.

illustration istockphoto.com

Alla bör ha på sig ”tillgänglighetsglasögonen”

så fort något ska göras

Tillgänglighetsfrågor har länge varit prioriterade

i Norrtälje kommun och i år läggs extra

fokus på detta.

– Vi vill höja kunskapsnivån ytterligare så

att fler: politiker, tjänstemän och medborgare

får upp ögonen för tillgänglighetsfrågor,

säger Karin Thalén, förvaltningschef på

Tiohundraförvaltningen i Norrtälje kommun.

Redan i början av 2000-talet startade inventeringen

av den yttre fysiska miljön för att se vad som behövde

åtgärdas i staden med omnejd. I år vill Tiohundraförvaltningen

fortsätta inventeringen av offentliga lokaler

vilket innefattar inte bara kommunala lokaler utan

även andra publika fastigheter såsom affärer, restauranger,

biografer etcetera, berättar Tomas Sjöberg,

tillförordnad handikappkonsulent på Tiohundraförvaltningen.

– Vår uppgift blir att inventera och dokumentera

vilka hinder som finns och som enkelt går att avhjälpa

och sedan informera om detta på hemsidan. Syftet är

att en person med funktionsnedsättning ska kunna gå

in på hemsidan, söka upp den lokal han eller hon ska

besöka och se vilka eventuella hinder som finns där.

Målet är att inventeringen och den tillgänglighetsguide

som sedan ska göras leder till att hindren åtgärdas.

2010 års satsning på tillgänglighetsfrågor kommer

att inledas med ett seminarium där bland annat förvaltningar,

fastighetsbolag, byggbolag med flera ska

informeras om planerna för tillgänglighetsarbetet.

Därefter ska ett antal inventerare utbildas som förutom

inventeringsarbete även kommer att se till att en

tillgänglighetsguide blir gjord.

Planen är att via arbetsförmedlingen få kontakt

med arbetssökande med funktionsnedsättning – som

kan tänkas vara intresserade av att arbeta som inventerare

i projektet. Vår övertygelse är att dessa personer

bäst lämpar sig för den här typen av arbete eftersom

de känner till och förstår vilka hinder som utgör problem

i miljön.

Samarbete

Till sin hjälp i arbetet med tillgänglighet har

Tiohundraförvaltningen via Handisam även fått kontakt

med en coach som själv är funktionshindrad.

Samarbetet har redan gett många nya infallsvinklar

och aha-upplevelser, intygar både Tomas Sjöberg och

Karin Thalén.

– Och, det är just detta som vi vill att vår satsning

ska leda till, nämligen en ökad förståelse hos alla för

hur vardagen ser ut för personer med funktionsnedsättning.

Tillgänglighetsfrågor är lika viktiga som andra kommunala

frågor och går hand i hand med folkhälsan. De

ska högre upp på prioriteringslistan, menar vi!

Övriga satsningar för tillgänglighet

• Referensgrupp för trafikfrågor med representanter

från pensionärsrådet och handikapprådet som träffar

representanter från SL och kommunen och diskuterar

tillgänglighets- och trafikfrågor.

• Ritningsgranskningsgrupp som synar ritningar till

större byggnader och ger sitt utlåtande.

• TioHundra anlitar Funka.nu och uppdaterar hemsidan

utifrån tillgänglighetsperspektiv.

• Deltapris är ett hederspris som delas ut till en näringsidkare,

fastighetsägare, förening som har arbetat bort

hinder för personer med funktionsnedsättning.

• Synpunktslåda på hemsidan www.tiohundra.se – ett

bra forum där medborgarna kan lämna sina synpunkter,

tips och idéer.

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS

NPF-FORUM 2010

Tre dagars konferens och utställning om neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar som ADHD, Asperger och Tourette.

• Seminarier och workshops om bland annat hjärnan, hjälpmedel och attitydförändring

• Informativ utställning, filmvisning, scenframträdanden och kulturaktiviteter

• Levande bibliotek. Låna en person med erfarenhet av psykisk ohälsa/funktionshinder!

• Artistgala med Caroline af Ugglas, Kent Wennman, Göran Engman och Afro Choir

Tema: Att se möjligheter i svårigheter

11-13 mars på Fyrishov i Uppsala

Info och anmälan på www.attention-riks.se

Foto Ulrika Abrahamsson

2008 gick Deltapriset till Cervera (fd Duka) som byggt

en ramp inne i affären i stället för utanför och på så

sätt tillgängliggjort butiken för personer med funktionsnedsättning.

Inom TioHundra finns den

gemensamma nämnden

för hälso- och sjukvård och

omsorg i Norrtälje vars huvudsyfte

är att utveckla hälsa,

sjukvård och omsorg utifrån

den enskilda människans

totala behov.

www.tiohundra.se


14 ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS 15

Satsning på tydligare

och enklare information

i kollektivtrafiken

Plottriga skyltar, ombyggnationer,

bullriga miljöer och

stökiga stationer är några

exempel på problem och hinder

för människor med funktionsnedsättning,

inte minst

för personer med kognitiv

funktionsnedsättning .

arbetar numera i nära samarbete

med ett flertal handikapporganisationer

för att tillgänglighetsan-

SL

passa sin trafik och kundmiljöer. Lika viktig

är informationen till resenärerna, så kallad

kommunikativ tillgänglighet.

– Det handlar om att förenkla tillvaron

för väldigt många människor som hittills

haft problem att tillgodogöra sig vår information,

säger Ylva Preutz Papantoni, tillgänglighetssamordnare

på SL.

I Sverige har tillgänglighet länge varit på

tapeten och vi har generellt varit bra på att

hjälpa, anpassa och underlätta för resenärer

med fysiskt rörelsehinder. Men när det gäller

kognitiv tillgänglighet finns det förhållandevis

lite gjort. Storstockholms Lokaltrafik

driver därför sedan 2006 ett nära samarbete

med ett flertal handikapporganisationer vid

planering av ny- och ombyggnationer. Representanter

från de olika organisationerna

pekar då på behov och kommer med synpunkter

och åsikter utifrån sina perspektiv,

bland annat vid bygget av Citybanan, berättar

Ylva Preutz Papantoni.

– Vi har till exempel tagit fram nya tydligare

kartor. Vi erbjuder numera dessutom

ledsagning i hela tunnelbanesystemet samt

vid stora bytespunkter i resten av spårsystemet,

inte bara för resenärer med synnedsättning

utan även för personer med andra

funktionsnedsättningar och äldre.

Just nu arbetar SL med ett handlingsprogram

för tillgänglighet som grundar sig i

FN:s standardregler. Här ingår bland annat

ett pilotprojekt som är tänkt att ligga till

grund för framtida tillgänglighetsanpassningar

i till exempel Citybanan. Vid byggandet

av det gigantiska tunnelsystemet har SL

bland annat tvingats stänga flera tunnelbanestationer

och delar av blå linjen. Mycket

energi har då lagts ner på att hjälpa och

tillgodose de behov som funktionsnedsatta

har, till exempel att hitta ersättningsbuss.

– Det är svårt för människor med funktionsnedsättning

att resa kollektivt vid törningar

i trafiken, säger Veronica Edström,

på SL:s kommunikationsavdelning. Att till

exempel trappor stängs av eller byggställningar

sätts upp ställer till med problem för

Visste du att ....

■ ■ Att markera en trappas

första och sista färg med

en kontrasterande färg är

ett enkelt sätt att undvika

olyckor för personer med

synnedsättning.

Tillfällig skyltning och hänvisning.

Vid till exempel ombyggnation sätter

man upp tydligare skyltning, information

och hänvisning om tillfälliga förändringar i

SLs kundmiljöer. På bilden, T-centralen blålinjen

där man byggt om i samband med

projekt Citybanan, har man bland annat gjort

markeringar i marken och satt upp en tydlig

karta.

fakta

■ Kognitiv ohälsa eller psykisk ohälsa innebär

nedsättning av kognitiva funktioner i hjärnan,

de funktioner som tar emot, bearbetar och

förmedlar information

■ Citybanan är ett pilotprojekt inom kommunikativ

tillgänglighet där SL satt in omfattande

tillgänglighetsåtgärder

synskadade som är vana att gå en viss väg,

eller rullstolsburna som kanske inte kan ta

sig fram. Det är därför oerhört viktigt att vi

tydligt och enkelt kan gå ut med information

som alla kan ta till sig. Bland annat

■ ■ Talkassetter, teckenspråk,

lättläst svenska, punktskrift

och stor stil är några alternativa

format som kan underlätta

för personer med funktionshinder

att ta del av textmaterial.

– Vi förenklar tillvaron för väldigt många människor som hittills haft problem att tillgodogöra

sig vår information, säger Veronica Edström, Projektledare Kommunikation och

Ylva Preutz Papantoni, tillgänglighetssamordnare på SL.

går vi ut med information till olika medier,

som taltidningen ”Läns- och Riksnytt”, en

tidning främnst för personer med synnedsättning.

Det svåra och problematiska med att tillgänglighetsanpassa

utifrån ett kognitivt

perspektiv, det vill säga att sätta in hjälpinsatser

för personer med icke-fysiska funktionsnedsättningar,

är att få har arbetat

Visste du att: En fjärdedel av alla svenskar kan inte ta till sig text och information i vardagen, på stan, i tunnelbanan eller på bussen. Det kan handla om varningstexter eller viktig information om avspärrningar

eller inställda turer. Ombyggnationer av till exempel tunnelbanestationer är extra påfrestande för människor med funktionsnedsättning. Då är det ytterst viktigt med tydlig och enkel information och

meddelanden till resenärerna. Bland den fjärdedel som inte kan ta till sig text finns bland annat synskadade, dyslektiker och människor i avsaknad av tillräckliga svenska kunskaper. Även människor med kognitiva

funktionsnedsättningar, orsakad av till exempel stress, depression, och ångest.

Foto istockphoto.com

■ ■ I Sverige insjuknar cirka

20-30 personer per 100 000

invånare och år i psykossjukdomar

för första gången.

Ungefär hälften så många får

diagnosen schizofreni.

Exempel på

tillgänglighetsåtgärder:

• Tydliga kartor

• Enkla symboler

• Tydliga kontraster

• Information på lätt svenska och 14

olika språk

• Ljudfiler på webbenmed beskrivningar

hur man tar sig fram på en station eller

mellan olika punkter

• Utskick med information om planerade

driftstörningar till resenärer med

synnedsättning och handikapporganisationer

i Stockholms län

• Taktila markeringar

• Upprustning av trappor och hissar

Foton rikkard häggbom

långsiktigt och strategiskt inom det området.

Det finns helt enkelt få exempel på vad

man kan göra och vad som verkligen hjälper

resenärerna.

– Vi utvecklar hela tiden vårt arbete med

kommunikativ tillgänglighetsanpassning,

allt i samverkan med olika handikapporganisationer.

Det är ett ständigt lärande utan

facit, avslutar Veronica Edström.


Text ezra hultberg

■ ■ På Handisams

hemsida finns en utmärkt

checklista för

dig som ska anordna

en konferens som är

tillgänglig för alla.

”Med JAG kan vi leva som

en vanlig familj”

Jessica Molin är mamma till Love Molin

Granqvist 13 år, som har omfattande

funktionsnedsättningar och behöver

personlig assistans dygnet runt. Familjen

Molin Granqvist har med JAGs assistans

fått ett mer harmoniskt familjeliv.

Jessica berättar:

”Sedan Love föddes har han haft sin assistans

genom JAG. I början skötte jag arbetsledningen

i hans assistans, men efter en

tid började jag fundera på möjligheterna att

dela ansvaret. Jag pratade med min rådgivare

på JAG och valde en av Loves assistenter

som jag har stort förtroende för. Han

tackade ja till att dela arbetsledningen med

mig. Tillsammans med JAG utvecklade vi

assistansen mot målet att Love ska få leva

ett liv som andra barn i hans ålder. Genom

att vi delade på arbetsledningen kunde

jag känna mig trygg med att assistenten

klarade uppgiften.

Vi bestämmer och de utför

Efter att vi delat arbetsledningen för assistansen

en tid blev det möjligt att ta in ytterligare

en person som arbetsledare i stället

för mig. Sedan ett år tillbaks har Love tre

arbetsledare som sköter administration

och bemanningsansvar. De hoppar in och

jobbar för de andra assistenterna om det

behövs. Jag sätter upp ramarna för hur det

ska se ut i assistansen i samråd med Love.

Vi bestämmer och de utför, kan man säga

lite förenklat.

Mer harmoniskt hemma

Nu fungerar assistansen väldigt bra och

jag har börjat arbeta utanför hemmet. Om

vi är missnöjda med något hanterar arbetsledarna

det. Därför är det nu mycket mer

harmoniskt hemma. Nu har jag mer ork

och känner mig som en bättre mamma.

Tack vare JAG kan vi leva mer som en

vanlig familj.”

Vill du prata med Jessica?

E-posta: jessica.molin@jag.se

eller ring 08-789 30 27

Love med

lillebror

Linus, pappa

Bengt-Åke

och mamma

Jessica.

JAG är en ideell riksorganisation för människor med omfattande funktionsnedsättningar som behöver beslutsstöd.

Som medlem i JAG blir du sedd av människor som förstår dig och dina behov och finns där när du behöver. JAG vågar

ta strid för dig och utgår ifrån att du själv vet bäst om hur du vill leva ditt liv.

Brukarkooperativet JAG Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Tel: 08-789 30 00 kooperativet@jag.se www.jag.se

Foto: Walter Hirsch


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Handisam

ANNONS

Samverkan är en av de viktigaste nycklarna för att skapa

kollektivtrafik som är tillgänglig för alla

Tillgänglighet är en viktig del i

utvecklingen av kollektivtrafiken

under 2010. Det handlar om samarbete

för att riva barriärer och

släppa fram alla resenärer.

FOTO: THOMAS ALVRETEN

– Idag arbetar kollektivtrafiken

i hela Sverige med nästa generations

kollektivtrafik. Vi ska fördubbla

resandet till 2020 och för att klara

det måste vi tänka på helheten och

göra det möjligt för fler människor att

genomföra hela resan.

Björn Sundvall arbetar med frågor

om tillgänglighet på Svensk Kollektivtrafik

som är läns- och lokaltrafikens

branschorganisation. När det gäller

att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken

ser han samarbete med flera

parter som helt nödvändigt.

FUNGERANDE HELHET

Helheten måste fungera för alla resenärer,

också om man har nedsatt syn,

begränsad rörlighet eller någon annan

funktionsnedsättning.

Det gäller information om trafiken,

hållplatsernas utformning, bemötandet

ombord, tekniken i fordonen och

mycket mer. Men att lösa frågor om

helheten kan vara komplicerat eftersom

ansvaret för exempelvis hållplatser

och trafik ligger på olika håll.

– Detta är något som kollektivtrafiken

i hela Sverige arbetar med, berättar

Björn och lyfter fram Göteborgs

stad och Storstockholms Lokaltrafik

som två goda exempel.

TRAFIK SOM PASSAR ALLA

I Göteborg finns KOLLA-projektet som

har målet att förändra den allmänna

kollektivtrafiken så att den passar alla

resenärer – även dem som har en

funktionsnedsättning.

– Genom att anpassa staden suddar

vi steg för steg ut gränserna mellan

allmän kollektivtrafik och färdtjänst,

förklarar Ingemar Karlsson som är

chef för Färdtjänsten i Göteborg.

– Ökad tillgänglighet minskar behovet

av färdtjänstresor. Nya spårvagnar,

låggolv i alla bussar, flexlinjer,

förarutbildning och anpassning av de

70 hållplatser som har flest resenärer,

gör staden mer tillgänglig.

KOLLA-projektet avslutas vid årsskiftet

2010 efter sex år. Under den

tiden räknar Ingemar Karlsson med

att mer än en femtedel av färdtjänstresorna

ska ha flyttat över till flexlinjetrafik

och övrig kollektivtrafik.

– Vi lär oss väldigt mycket, framför

allt av det nära samarbetet med

resenärernas intresseorganisationer,

säger Ingemar. De ger oss massor av

kunskaper som vi tar med oss.

BYGGA SAMARBETE

Att bygga upp ett nära och förtroendefullt

samarbete med resenärernas

intresseorganisationer är kärnan i

arbetet för ökad tillgänglighet i Storstockholms

Lokaltrafik, SL.

– Intresseorganisationerna är med

i resursgrupper som får insyn i vår

verklighet, förklarar Ylva Preutz

Papantoni som är tillgänglighetssamordnare

på SL.

behov fullt ut eftersom kraven från

om att det inte går att möta alla

– Resursgrupperna kommer in tidigt skilda grupper ofta kan vara väldigt

i projekt eller utvecklingsarbete och olika. Istället för att var och en strider

där kan de vara med och ta fram förslag

till lösningar.

kompromisser.

ensidigt för sina intressen, hittar man

– Ibland startar vi pilotprojekt för På det här viset lyckas SL med hjälp

att testa idéer. Vissa idéer går vi vidare

med. De som inte fungerar teringar i utvecklingsarbetet. Man får

av resursgrupperna göra rätt priori-

lägger vi åt sidan.

ut största möjliga nytta för så många

Idag är resursgrupperna medvetna resenärer som möjligt.

www.svenskkollektivtrafik.se

More magazines by this user
Similar magazines