1977 nr 85.pdf - BADA

Bi blio,ekshögskolan 

Specialarbete 1977: 

tsnnsrt Eklind 

Arne Jqhnssm 

Bo Larsson

U h j&@e&ttelm O O O O ~ ~ ~ * * O ~ ~ ~ ~ o e ~ ~ O ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 

Bef.atte1se i .t;redSe persan, utan OOO...~Oe o e o ~ c e . . ~ ~ ~ o o ~ ~ ~ ~ O o 

Ilorbare i. txedje pemaa, utan Svccn 00006009~0*00000000 

.Rhapeden ijverkc berättandet o ~ ~ ~ ~ . ~ 

FoPaleana IrSi-btmLianeir och mönster '~oooo~oooooo.o~~~eo~oooeooooeo 

VMdBbild 0900..*.*oo***e*o******o*.*o*oooO.o**ee****eee*eoe*.ooo 

Spel *ooo**ooooe*oo*o*o,OO*.OOo****e*OeO**e*Oeoooooooeoo*eooo*.ooo 

Historier ~ ~ o o e e e o o * ~ ~ * o o * ~ * * ~ o ~ O ~ * o * * O ~ ~ ~ e ~ * O ~ ~ ~ * o o ~ 

Strid, 00*.0Oe0.**oe**0*0*eOe***O*o*eOe****O***eeooooe*.*o*oe.*eoeo 

Förberedelse o 0 a ~ . ~ 0 0 ~ ~ b ~ ~ ~ . 0 0 ~ ~ ~ 0 0 ~ 0 . O ~ 0 0 ~ 0 0 ~ 0 ~ ~ 0 e e ~ 

Wriilllg oror*****mom**~o*~***e~.*aooo**o*****************~*e~m 

merspel ~ . 0 . ~ ~ ~ ~ ~ ~ 0 ~ ~ ~ ~ 0 B 0 0 ~ 0 ~ ~ ~ 0 ~ ~ ~ ~ ~ ~ 

BardsU o . ~ ~ 0 ~ 0 . 0 . ~ ~ . e ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 0 0 ~ ~ ~ O 0 ~ 0 

Upphag oo..oo*em**o4oce~*o***oeOOoO***e*e*O*o.e*o**.ooo*.oooooo~* 

O.ae.O*O*..*****~*O**eOC)OOO**OeE)POoOe**Om**eo****e 

Privata uppbrag o*oeoo~ee**oo~**aeoo*oo**eooeoooo*o*oooo*ooooeo 

FarniLema 11% Bflder och symbol& 00000~0000~0Q000~~0d0000~0000000 

Ogon oo~oero~~coo~.oo~**~ooooooo**e~oo*o*o~eo*eoeeoeoo~*e*o*~ooeoe 

Dm - 1tv *e.eoOooOQoOboA*oa000oOOooOOoI)OOoOO*ooooooooo*ooeoeeoooe

Gmppena 8yIi pil befäl. o*~oo..o..O..* m.... .*O~m.Ommm.mOeeOeOQm*o**o 

mm1 *, 00~0...000000..0.~.~00~~.~0~~0.~00~~0*0.0~.00~0~~0~~0~0 

"naensan socia3 bakgramdo Saaahilllets inställning till 

soldaterna före och efter krigsutbrottet .ooooooooooo.oooooooooooe 

Doden* Frontsoldatenisis IoJribah ChLULS att &erleva briget r 

&j.@ 

som vinstdrivande affärsverksamhet, brscailig mkt- 

tillfredss.iPhrllelss gemom kriget ooo.06.e00..000e.000~~~bOOOOeOO~~~ 

Bedergällningo* Lams intryck. Hämnd uizder $&ende M g 

O& i framtida 0 e ~ 4 0 9 ~ 0 0 m 0 0 e ~ 0 0 0 0 0 ~ 0 0 O m 0 m 0 0 0 b C 0 0 ~ 0 B 0 0 ~ ~ 0 0 0 ~ ~ ~ 0 0 0 0 

........... ..... OO.a.Omom~em.aammmmbm.omm.mm.mmeommommo 

BASSEL, KRIGET OCH VERKIJIGELETEN i.~..ae.meee.eee.emmme~~mme~mmm 

Bile- 

H& utspelas rorna3~e~2 

Vax utspelas romanerna? ..............o...~.~.~.o......o. 

.bc....em~.....~m.m..ommme~eo~m~~eeme~e~em 

De fördöndas legion o.o.e..~......m....mee.mm~a.~e~m~..O.meee~~ 

Döden på lamfötter ......o 

o 

cimoea..m. 

...... aO..bemm.mmameeOememmm.~Om~m.m 

Gestapo o .* .0.*0e.*.e0. 

I)Bn blodiga v- 

o....e....e.......QOmO.emmm.mmm.mom.a~Ommm~~e 

gP.ens väg genom andra växldskriget . . .... . . . . 

Slutsatsex ...... .. ........... eoQmemmmm..meeaame.,mememmem.emmmm~m 

o. . e 

. . HASSEL OCH REMARQUES UPA V~~STPRO~VTEN INTE2 NYTT"' E5T J&- 

2* Personerna o.m8.~....m..~.....oomOeeeeee.OeOammm~~~.m~o.~~o~mm~

iii 

g8t - 

oe~~eeeeee~eree~.~ro~eeee~e~e~~eo.ee~~ooooo 

ht - Ports bebe.* 

ebb*e*b*be..;.eeb..eeb.e.ebeeeeeeboe*oeeb 

Tjaden - Porta eebbee.beeebebeee..e'ee..ebebeee.e..e.ebbeb.b.O 

' Lillebror - Haie oeee.e~e,e.~be..eb.OebeOeebebbeeo.beeeebbebo 

ma - Sven o....ee.er.*o.bbeb.eeeeebeebb.*eeebeee*b.eee*b.*e 

35. lidOt?iV ~jl..eeee.*.eeee..e0e...ee*.e.*0*e~.ee*...**e**....*a,bb* 

EB1LTBt~pe'tr.ooeb..*.e.ebe.e...b.b....e.b..bb..~bb.b..*e..,,b 

I 

Ida*, 

ä W e bee.e.~e~Aeeeeboo.eee~b..e.eobeeb.oeeeee 

Död - liv ~e.....r.~eeee..e~ebee*.bbb~~beeeeeebe~b~e~eeeebeb~ 

G e~ .* .e0*.0.b.b.*e.b .b*.b.* .*eub*~b 

LITmm Oe*b .b .~.*b.*~*.~ .b.~.b~*.b.~b*

' 

Dbv. 

Vi har anvib-t oss av följaszde Iörkorbxingar: 

Den blodiga vägen 

Dil = De fördöxnäa8 legion 

Dpl = Döden p& lamf'ötter 

Tk = Pm-ter 

G = Gestapo 

Jsdd = Jag såg dem dö 

gJiR = Konmtaado Reichsn'ihrer Himiler 

I9 ,= WCPidem Paris! 

Báb I Wschbatai. jon 

1WI: = blonte Cessirio 

SH = Sven Hassel 

. ,. 

SSg = 

- 

SS-gene-en 

V-f P% västfronten intet. @t

Svep Hassel (i f orbsättningen kalhl SH) ar en kon%rrwersiell f örfattare, 

en unäaaglidanäe, motsäge1seSyU.d och utskälld person* 

Vår uppsats är 

försvar for SH, den är et-t förs& till analys av 

hasls författarskap. Det har sagts en del om hanom, men det mesta har varit 

offilgånget, dinga g%n,Per felaktigt och fös det mesta bara slentria3naassigt 

argt. 

SEIV s böcker har kommit ut i över 100 miljoner exemplar, p& olika k:-r& 

världen över? 'Det gör honom t W en av värld- 

mest lasta f örPat tam, hans 

ord och tan2rar görs till~liga 

för massor av människor. Vad st& det d& i 

hans böcker, hru. skriver han, vilken 15.vsspn uttrycker innehållet? 

I dr uppsats tar vi upp hans romaner ur olika aspekter. Vi gör eh analps 

av: spri%, stsukturer och berättarteknik, ser p& relationerna nellm personerna, 

deras ideologi och livssyn och slutligen SH'S piiverkan och beroende av andra 

författare i sanna gem& 

Vi hoppas att med detta kurtna ge en iaorlunda .&ttvis bild av ett författarskap 

sa balaasemr p& gränse- mellan det meningafulla ooh det menAngslösa, 

mellan verkligheten ooh skrönorna* 

P 

% ) Sjögren, Ps Sven Hassel - myt; eller verklighet, DN 23/1 1 977.

- 

3 1 

HASSE& EN KOB2FAT'ECLD IwhE~ADSBESgBIVaII19Q 

Sven Hassel, alias &ven Hazel, alias friherre Bob de ltArbin, alias 

Mrge Villy Redsted &bing, aliae ~brgen Larsen, aliae B$xp Villy 

Bedsted Pedersen föddes den 19 april 1917 i Nyhuus, Kidpenhamn. 

Att läsa om SH'S liv är som att betrakta ett dubbelexponerat foto. 

Inom samma ram finns minst tv& verkligheter och det hela flyter samman 

till en svårgripbar massa av ansikten,b&delser och tidsskeden, SH hal- 

ler fortfarahde fast vid den historia han berättar om Sven i sina roma- 

ner, trots att man vet, efter? rättegbgar och en stor skandal i bö:cjan 

p& 60-talet, att verkligheten inte är akgon hjältesaga. 

Erik Haaests bok om SH b inte särskilt klart disponerad, men vi har 

dragit ut nagra årtal ur SH'S biografi som verkar stämma överens med 

verkligheten. 

Novenober 1938: 6 månaders fängelse för att ha uppträtt i falsk uniform, 

utgivit sig för att vara löjtnant och för att ha stulit cyklar. 

1941: lat sig varvas till Waffen-SS, 

Maj 1942: anmält sig till ]tysk krigstjänst. 

September 1942: 6 hader8 fängelse för dokumentförfalskning, för att 

ha sagt sig representera officiell myndighet, d% han med hjälp av ett 

falskt legitimationskort från Gestapo försökt anhalla en kvinna i Köpen- 

hamn. 

FebrSari 1943 till maj 1943: minsökning p& Östfronten. Han lat sig såras 

och vistades p& olika lasarett till i maj 1944, d% han deserterade och 

tog sig till Danmark, 

Oktober 1944: beväpnad civil vakt p% Kastrup för att hindra motst%ndsman 

fsb att bega sabotage mot tyska plan. 

Oktober 1944: antogs vi Efterretningstjenesten, dvs. den tyska ordningsmakten 

i Danmark. Dar deltog SH till i januari 1945 i raszior, 

anhallanden och andra uppdrag. 

&J 1945: internerad av danska myndigheter. 

Juni 1945: fängslad av danska myndigheter. 

Under fängelsetiden fram till domen hjälpte han den danska polisen med 

att ange sina f.d. kamrater som varit i tysk tjiinst. 

November 1945: dömd till 10 &s fängelse. 

1949: frisläppt. 

1. Levnadsbeskrivningen bygger p& Erik Haaests bok Hassel, en Hitleragents 

fantas5iiske historie, Lgnge 1976,

f949 eller 1950: redaktör p& Svenska Telegrambyrh T.T, under namnet 

Willy de 1'Arbin. 

Januari 1951: gifter sig under sitt rätta namn, men ger en bröllopsmiddag 

under namnet Bob de l"bin, friherre från Osterrike. 

SH fórsöker vid den tiden ocksa f& ett digert manus antaget vid olika 

förlag, men avfardas, Grafisk Forlag antar slutligen manuset och later 

författaren GeorgJedde "tvättan det, eftersom det p%stods vara i det 

närmaste oläsligt i originalskicket, 

1953: De fordbmtes legion ges at och Las val emot av kritiken. Sven 

Hassel är född och lever relativt avskilt i tio %r, sysselsatt med att 

skriva ytterligare fyra romaner, 

September 1963: SH ska fira tio%rs~ubiletm som författare i samband med 

utgivningen av ain femte bok, Gestapo. Han bjudes in societeten till 

sin villa i Köpenhamn, Bland &s%ePr#t:fPnna jomalisten George bingelbacln. 

Oktober dY$j: Kringelbach avslöjar SH'S identitet och förehavanden under 

kriget. Det sker i ett nattradioprogram, Resultatet biir en ha$tig 

och inflammerad debatt dar b%da sidor beskyller varandra för lögn, Debatten 

kommer ocksa att röra sig kring sadana fr%gor som: har m m sonat 

ett brottl nar man avtjänat sitt straff4 vad ska man göra med alla de 

andra krigsförblrytare sPm g& lösa i Danmark; kan man skriva en sak och 

leva p& ett helt annat satt; etc. 

Xringelbach tvingades dementera, Grafisk Forlag tog sin hand frk 

SK och själv fortsatte han skriva, Det har blivit sex romaner till,

BEF~ÄTTARTEKNIK OCH STRUKTUR. ETT NÄRsT~)IUN. 

inledning 

I den ideala romaner? samverkar allt, innehall och form, till att 

skapa ett ideologiskt och estetiskt helt, SH vi11 skriva realisti~ka 

romaner om Ikiget, Han har valt att skildra det frk den mest proletäres 

av alla soldater synvinkel, den straffade i andra världskrigets tyska 

armd. SH sätter in de enskilda medlemmarna av sitt Glg i kriget och i 

ett ideologiskt sammanhang. Som vi ska se, har han byggt; upp ett helt 

tankesystem, Hans romaner saknar inte etiska eller politiska övertoner, 

lika lite som estetiska ambitioner, 

SH gör Gänget till talerasiän för den lille soldaten, Det är dessa 

divider eller kollektivet som en indivia, i ett totalitärt system, som 

talar och handlar. De handlar utifrån individuella motiv i nuet, Det är 

nuet, som i de avgörande stunaerna, är det enda som verErligen betyder 

nagot,. Ifet &t? där handlingar u-bförs. För ett par dagar eller år sedan, 

hände ungefär samma sak - om ett par dagar eller %r händer ungefär samma 

eak igeno Och det som händer är av sadant slag att det försätter Gänget 

i en särställning bland människor. Det de gör överg%r det mesta av 

vad de flesta nagonsin ar med om, De ar isolerade i historien, 

Därtill är de isolerade i sitt fosterland och SH avskärmar dem. ock& 

fr* detta och frh de övriga i förbandet, i sitt berättande. De är en 

kärntrupp sam alltid~överlevex och som misstänksam% betraktar alla ny- 

komlingar. De ar ensamma. 

De har en gång i tidernas begynnelse anmalt sig frivilligt, men har . . 

nu förlorat all respekt och motivation, annan än den att överleva, De 

har till sist bara sig sjalva att tacka för att de ännu lever, Ensamma 

ocks& här, 

SH skildrar ensamheten och förnedringen i en värla vars yttre gränser 

är krig och död; Det finns inga andra förbindelser med en fr8dlig värld 

än genom drömmar och berilttelser. Hoppet om en omvälvning grusas av vissheten 

att de ajida snart ska dö, eller av den livssyn som säger att, när 

en tyrann ar borta kommer strax en annan i hans. ställe. 

Detta ar i huvuddrag vad SH skildrar, Som vi sade nyss: i den ideala 

romen samverkar allt, innehg11 och form, till att skapa ett ideologiekt 

och estetiskt helt, Det innebär bl,a, att formen Sr avgöranile för 

verkets innehdll, 

SH säges aig 24 asa motståndare till s%val fascism som kommunism, Hans 

böcker handlar om trolöshet och illusionslöshet gentemot den verklighet 

Sven och Ganget befinner sig i, men han tar i sina ntankestallen'v all- 

- 

1. Enlie$ vissa vessioner. Se %,ex, MC 8.39, 

2, IntervJu i Norgenposten hi/$ 1976. 

1 >

tid ståndpunkt för det levanae ooh vtacksa. Pdrsonerna tvingas leva 

stictk i stgv mot detta och den konflikten visar sfg'pg många h%ll@ 

Denna konflikt skulle allts% vara genoaghende i SH's ronianer. De 

handlar om människas som d% försöker, men inte kan, fly. IJlanriiskm i 

diktaturen och förtrycket. 

Det tjuter, det viner, det dånar och smattrar. Eld faller 

fr& himlen. Mödrar ropax till gud ooh kastar sig ner över 

sina barn, för att skydda dem mot eldregnet, som sprutar 

mot asfalten. 

Soldater, uppfostrade till mora och hat, soldater ned 

vapen ska utgöra näddningsmruiskap. 

När bomberna tiger, lossas det skoft. Manniskor, vilkas 

sista livskraft förbränns i panisk skräck, mördas av sitt 

eget larids soldater, 

OCh..vad,-~ meningen med alltsansmans? Diktatur, min vän, 

(DP~ 

SH har bundit sitt stoff i en mycket fast form, och det är inom denn%* 

fasta organisation alt händer. Man kan likna den vid ett klo3 med 

et% fast skal och en h%rd kärna d centrum. Mellan kärnan och skalet rör 

sig massanr enligt vissa mönster, Skalet är d% formen, kärnan gr gcun&- 

stoffet och nasaan innehallet i de elva romaneAae 

SH'S ambitioner beträffande £ornen förändras n%got under de arygt 

tjugofem han skrfvit, 

Ean arbetar med en se~ie klot, p& olika plan. De sk& in i och ut ur 

varandra* men skapar i helheten eth mönster, Detta mönster &c i sin yttre 

stabilite* grogrwnd för sadant som nihilism och %rolöshe% - därför 

att de yttre förh%llandena, villkoren för livet inte l%ter sig ~Averkaa. 

I 8efta kapitel utgår vi från ett närstudiwn av SH'S texter, för att 

didrigenom söka frilägga de grundläggande mönster SR använder.

I[eaitelin&lnhi~ och iiigkcesrtair 

Tarhsan i alla daelva romaner SH shi~if är oxgariiserad p& s- 

ma satt. Han delar in Böckerna i kapitel med msl&ender mbriker. Innan 

vwje kapitel egentligen börjar finns ett litet avsnitt som vi valt att 

kalla: "ingressn, Ingxesserna skiljer sig typografiskt fran den övriga 

texten, men har ooks% andrs särdrag, Han amänder dem som medel att i 

komprimerad form bryta in mellan kapitlen och p% s% sätt ge berättelsen 

en lite annorlunda lyftning. 

Ineeseerna has ändrat karaktär genom ben, I de försts böckerna vax 

ds fast knutna till, innehallet i respektive kapitel, i de senare har de 

mit till att bli relativt ajälvständiga enheter. 

I Dfl, 391, Pk, 3% och G kunde de ha varit citat från kapit:len. De 

fungerar här som irmkörsportar och drar p% et-t; korthugget sä&t ut kontentan 

. , ur kapitlen, 

I MO &r relationerna mellan ingresser och kapitel - och mellan ingrefnaerna 

själva vaga och oregelbundna. 

fiån och med LP utvecklas möjligheterna. Lngreaserna växer till att 

bli sjalvst&digae I en bok kan de tillsammans bilda en liten novellsamling 

eller roman i romanem, parallellt med huvudberattelsen, Som 

exempel kan vi nämna LP, dar det P rssdrna dels berättas 0111 motståndsrörelsen 

i Caen och Paris, dels om spelet rnelran tyska befalhavare 

beträffande Paris ode. 

I SSg börjm SH a,nvkda sm& direkta eitat fr& tidningar, böcker, tal, 

etc. De cataten är idtSmässig% besläktade med inneh%llet i ingreeserna 

och huvudberättelsen. I KEE, JedB och Dbv fungerar det p& samma sä.t;tu 

Det p%g%r ett ständigt växelspel aellan ingresser ouh kapitel, ett 

spel som fatt en allt större spännvidd mellan ytterlighe-tspolexna: 

Gänget och övriga soldater - politiska ledare, och livets fr%gor. Denna 

yttre form för berättandet har hela tiden behiillits intakt, liksom innehallet 

ihuvudsak. SH har utvidgat möjligheterna att skildra *;ex 

klasskilliladerno, eller de livsfr%gor de brottas: med. Likt ett i -den 

oföranderligt skal slu%er denna form till on innehtillet, Den set;qker 

under Iränslaa av att ingenting egentligen kan fi5rändras f SH'S värld, 

Relationerna mellan kraftfälten är alltid desamma.

Den förvirrade jam-bexätfruierr 

- Lat oss lova vasandra, att de av oett eller den av oss, 

som slipper levande nt ur svineriet, skriver en bok oa 

det viärim brott, som vi är med om här. Det ska vara en 

bok, som är ett slag i ansiktet p% hela den sketna rnflitären, 

den må. sedm va~a tysk eller rysk eller amerikansk 

eller vad sam helst. SA att folk kan förs%%, hur ~innes-- 

svagt och ruttet hela den här trabelskrarnlande idiotin är. 

(D~L s~t.200-204) 

- När du skriver var bok, sa Porta och ekruvade ihop 

sin flöjt, sa hälsa alla flickorna fr& mig. fl a.232) 

Romanerna är byggäa kring en jag-fiktion. Jag-berättelsen .%r en subjektiv 

registrering av var3 ett "jagn iápple~er~ Berättaren vet alltsa 

inte mer vad han direkt eller i andra hand konmer i kontakt med* 

Hos SH upprätthalls inte denna Jag-fiktion strikt. I sjslva verket 

ar;hans böcker (fr8ms-b efter ~pl) en blandning av olika sätt att berätta. 

Det rör sig främst on yaxianter p% Jag-berättelsen och berättelse i 

tredje person, lTzn kan bena upp SH% besciittartelmiker enligt följande. 

(~örutsättnin~en är aat Si: son författare och fiktiv person (:sven) i 

ett, stAr som ?töverJagt$, som det sinne genom vilket allt filtreras. 

Huruvfda SE och Sven ax samma person är ointressant just nu, var och en 

EPISK SITUATIOE I 

Författaren SEo 

i, Ren Jag-berättelse och betraktelsera Sven = fljag$@. 

3. Kortare utvikningar i tredje person, utan Sven, 

4, EPISK SITUATIOB I3 

Rhapsoden övertar be~äDtandet, 

a) Jag-berättelse, 8'Jsg.n = rhapsoden, som är någon anmm än Svene 

b) Berättelse i tredje person, dar varken Sven eller &apsoden 

f örekomer.

Utifrh EPISK SITUATION I skriver SE BAMBERÄTT~LsEN* Den handlar om 

Svens upplevelser tills am nian^ med Gänget. Det ar en jag-berättelse* Er 

iians ookaa det vi kallat betraktelser, dvs. ställen där f örfattsran 

tillfälligt kliver ur berättelsen för atit. fundera kring nagot ämne, 

inom ramberättelsens domäner, men **bortomm sven/jag, berättar SH p& 

andra sätt, Dels finns där längre avsnitt i tredje person, dels kortare 

utvikningar, ochsa de ofta i tredje person. 

EPISK SITUATION II licger ocksa inom ramberättelsen, men n%gon annan 

har här övertagit berättandet. Historierna kan dras i tv% former, som 

jag-berättelse ellex som Lredjepersonsber~tteIse. 

Efter ilet att &got av momenten 2,3,4 har slutförts %tergår SH till 

i. Det finns inte heller nagot son hindrar att de olika momenten g%r in 

i varandrac 

Ben.laa-berättelse och betraktelser 

Men ända - Iranske det finns an enda modig själ som utan 

atii rysa vågm höra och se. Jag behöver en s%dan människa. 

Annars blir det s% ensad, Jag behöver ocksa bergtta för 

att göra mig fri frh alltsammans, kanske ar det bara darför 

aom jag skriver, Kanske det bara är &got som jag inbillar 

mig, när jag säger, att jag vill varna för att historien 

kommer att upprepas. (~fl s.18) 

Bertil Bombergsager i läsa ep&, att i teJa$romanen sammanfaller 

författarens och den' fiktive berättarens synvinkelt1, samt att 

den vanligaste fosmen av jag-berättelse ik Ben, där berättaren 

samtidigt är humhaperson, dvs. den fiktivt självbiografiska 

berättelsen, där huvudpersonen berättar sitt 

liv eller 8elar därav i memoarform 3) 

SH'S episka situation ar klar, n8gon~ta.n~ sitter han och skriver för 

en iasare in spe om det han kallar sina upplevelaer. Det förutsätts att 

forfattaren SH och soldaten Sven en och eamma, och att just det förh3,llande-t 

är villkoret för att nagot överhuvudtage+ blev skrivet, SH 

säger själv s3 sent som 1976: "Jeg skilärer krigen, som jeg sa den, og 

intet an et. Hår der er krig beh4ver man ikke at tage fantasien til 

h jaelpen' 

24 

Att använda sig av tekniken med ,jag-berättelse medför en del svbigheter 

och begränsningar. Staffan Björck säger i Romanens formvarldt 

Jag-ber%.ttarens roll försvåras, d& mhga tradar flätas in -. 

i intrigen, För att vi skall Ilta p& honom, nödgas han 

alltid verifiera sina uppgifter, han har ingen gudomli> 

kunskap, och hans egen överblick sträcker sig kanske bara 

- , 

till ett ringa segment av scenen, Han är givetvis ocksa 

- 

2, Romberg, Bertil, Att läsa epik, 1970, s.71. 

2@ hrgenposten 8/8 1976

utestängd frh sina madfigurers känslo- och tanlcevsrld, 

84 långt den inte röjer sig i skrift eller tal, Atbörder 

eller gdrmingar.~) 

Eur löser SH det?&? 

Dfl och Dpl &r konsekventa i sin jagfiktion, SH haller sig där atrik22 

till sitt synfält ooh utanförliggande h5lndelser refereras till1 honom 

p$ olika sätt.. Han har inga svarigheter att foga in hela stoffet i sin 

upplevelseefar och han är det suveräna növerjagetfi. Hen frh och med 

Pk splittrar hah ramberättelsen alltmer. Han foga in långa, detaljrika 

berättslser, som f6rutsatta vara muntligt berattade. I ett par fall är 

det Sven som berättar, i andra f& Pian sig historier till livs av kanil 

rater. Men det händep ocksa, att han helt lämnar jagfiktionen och berCSttar 

fritt om händelser han inte kwuiaf överblicka i den detaljrikedom 

som de berkittas. Vi ska strax ta upp detiia lite noggrannare. 

SR avbryter ofta berattelsen för att, vad till läsaren, halla en 

Wbetraktelses8 Över nagot ämne. Dessa betraktelser finna i alla böckerna,..!Fydligast 

och allrasommest vända till en lasare finner man dem i 

Dfl ($fr citatet ovan p& Sr 9, "Men ända ...W). In&;~esserna vi talade 

om erbjuder ofta atrymne för betraktelser. 21 

Detta är en konseb~ent utveckling &v den fiktion SH anvhder sig av, 

självbiografin, Ean kan, eftersom han ju suveränt behärskar sina minnen, 

tillata sig att avbryta berätte3sera, ooh liksom i ett samtal kom 

in p% annat. Dessa avbrott andrar definitivt karaktär efter Dpl, I Dfl 

och DpP använder han dem dBls för att ursäkta sitt klfchdfyllda och FI%a 

spxa och Förklara sig inför läsaren, dels för att fundera över större 

livsproblem, Efter Dpl försvinner den försts typen av avbrotte 3) 

Utom dag-berättelsen. 

'. SH'S dilemma ar, att: f% Svens upplevelser att räcka till för elva 

tjocka rrcmaaer?)~an hallar fast vid den ursprungliga vecaioneniallt är 

egna erfarenheter, allts% ~Jälvbiografi, allts% jag-berattelse. Till 

det t a kommer at*. det sammanl&$ia~~sidantalet (i de svenska utg&vorna) 

ax 3699' sidor. Tättskrivna. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att 

SR a% srnihingom överggx till att blanda ut jag-berättelsen môd berättelser 

i tredje person, eller långa historier berättade av romanfigu- 

rerna. 

. . 

1. Bjorck, StafBn, Bommens fomaCrld, 1970, #30. 

2. Se toex. Dfl a. 133 f, Dpl 8.23, sm145, LP sa1340 

3. Por exempel, se t.ex. Dfl s. 18, 42. Man kan speklilera i om detta har 

att @ra med det 1tIaaes.C skriver i ain bok p& 8.31 ff, att en annan författare 

har "tvZttatm SH'S manus. Ursäkterna skulle d& irirtra vara Georg- 

Jeddes. Det skulle 1. sa fall förklara varför de e& smhingom försvinner. 

SH börjar skrfva msjalvw. 

4. Och fler ar att vänta enligt intervjm i Morenposten 818 1976. 

-- -

3er8tIzlse i tredje aerson. utan Sven 

I böcker dar shendet sea genom ett jagt blir man misstetnksanl betraffande 

författeens Förmága n& han, för att citera CH nutan;&mr- 

7 

w awiker frh detta. I allo andre. avcrreenden hör desanr thajcsperaonsavsnit'b 

fwman med det övriga i romnem. 

Kapitlet Attentatet i Dfl (as. 263-276) blev en pinsais erfarenhet för 

SH!& mycket stor del av kapitlet är berättad i tredje psraon och han 

redovisar Wdelser och intriger, vilka inga atom de blvigda kände till 

förrh efter kriget, Efter detta dröjer det till NC, 1965, innan han 

p% detta satt använder namngivna "riktigam personer i privata aiturstio- 

9820 2) 

SH% berättarglädje är väldokumenterad och man kan förmoda att denna 

glädje äx av%r att styxa, n& han får tillfalle att s,a.e, stiga wc en 

fiktion in i en aman. Vi ska titta lite p% n%gra av dessa utflykter, 

Bet rör sig om tio avsnitt nr böckerna Fk, Mb, G, LP, SSg, Jaad, Dbv, 

Niirm&gon eller nagra ur Gbget är huvudpersoner eller agerande p& 

egen hand, ,gr det fr!i.net Porta och/eller Lillebror det gäller. 31 

Löjtnant Ohlsen, deras kompaniohef i Fk och G rakar ut flir myndigheternars 

nyckfullhet, mister sin nazistiska huatru, sin son och blir 

slutligen anhiillen av Gestapo och avratJcad., 

4) 

SE använder bl.& denna typ*,av avsnitt för at%, lagga ännu en aspekt 

till soldatlivet. Han visar 1 hur hög grad de ar beroende av de makthavande. 

välvil ja, och hur lätt det är att falla offer för dess nyoker5) 

Bet finns vissa tematiska likheter mellan dessa zvsnitt, De handlar 

alla, om intriger eller fösvecklingar av nagot slag. Det är berättelser 

om människor utanf8a: den inre kretsen Gänget' utgör, som blir snärjdta och 

överlistade. Historierna, får b1.a. den effekten att ~tterligme poiingtera'zGanisksns 

utsatthet i SHEs värld. 

Historierna ar ernellestid tZmligern löst, berattartekniskt sett, klistrade 

p% den löpande jag-berättelsen, Dar finns inte heller n%gra förklaringar 

till hur SH eller Sven kunnat f% kunskap om de hkdelserna. 

Porta och Lillebror km i och för si$ ha berättat om sina utflykter, 

Ohlaren km ha berättat om sin tid i häktet (men knappast on sin avrättning), 

men historierna är Ud3 alltför detaljerade för att det ska stämma 

som V1aTibiw. 

1. Se %sed 8.35 f. 

2, kom ut tv& h efter skandalen som förpassade SR ut ur Grafisk 

Porlag. Se Hisaest s. 48 2.. 

j. Se P%, kapitlet wGestapo:, G, kapitlet "Porta och SS-mannenm, Jada 

kapitlet nKöttdep%nn, Dbv, kapitlet nTransportenn, 

4. Om detta berättas i: Ilr, kapitlen t ter seendet^, "Kvällebjudning 

hos SS" och "Tillfälligt kärleksäventgrn, G, kapitlenwPorta och SSmannenw, 

HRannsmingsfbgen, wAvrattningw, 

5, Detta gör han i fyra avsnitt: Mb, delar av ka itlet 'Infanterigeneral 

Grabachn, C, det som handlar om Ohlsen (se not 4 

P , LP, kapiklet "General 

van Choltitz hos &imler@, SSg, kapitlet "F1y~:ande st5ndsrätt"-

l 

Kortare utvikningar I tredje Berson. utan Sven 

En tredje typ av blandteknik är, när SH - författasen - jaget gör 

kortare utvihinkpr fr& Len lôpaniie berättelsen. Tekniken påminner 

l 

avlägset om de wksidesw eller sidorepliker till publiken som kan fallas 

i en pjas. nUtanlövergå,ng" följer han plötsligt up8 en persons eller 

fleras oden. Det hela berättas i tredje peraon och SH l%ter läaaren f$ 

veta något som varken han eller någon annaa egentligen skulle k m a kanna 

till om vi ska h%lla oss till de ursprungl%ga berattartekniska förutsättningarna. 

Des- utvikningar förekommer i,,alla bocker efter DTI. 

Bha~soden övertak berättandet 

Den ursprungliga episka situationen, med SH som berättare och "jagtt 

finna här ännu kbar som ram. Skillnaden är, att han placerar sig ärmu 

mer som lyssnare och upptecknare. SH blir det 1töver3agn genom vilket 

stoffet filtrerais. "1 sista haad kan ju all epik föras tillbaka till 

den situation, dkr en muntlig berättare föredrar en historia för en 

lyssnande -publik"?)SE har gott om situationer som denna: 

-Lat oss f% höra om den ,$&ng, 

d% du friade, sade Gamle 

och bolmade pa sin pipa. Iian tittade p& klockan. - Det 

hinnes vi pkecis lagom, innan vi ska p& vak-t. Han satte 

sig behagli& tillrätta med fötterna p% bordet. 

Vi andra följde exemplet, smaleende vid tanken p& Portas 

historia. En härlig blandning av lögn och sanning. 

(G s.104) , 

Denna histori,a berättas med Porta som "jagw, men ofta är det tredje? 

personsberättlels,er som föredras. Porta hiller &essatom alltid fast vid 

att hans histori~er är sanna, På det viset satts ytterligare ett "8ver- 

Ja$sfl filter in Feilan den ursprngiige händelsen och berättelsen som 

den iitöter SHqs Ilasare. Vi f%r, som i en kinesisk aak bitar av en annans 

självbiografi Tuti författarens. Denna typ av berättande finns i alla, 

romanerna. 

Det gar att &ka f ram e tt skändi& sig f örändrande, kalejdoskopiskt 

mönster av berädtande i SH'S romaner. Han lägger berättelser bredvid och 

1 varandra och dassar in dem i det vi kallat EPISK SITUATION I. 

SH arbetar mdd en fast yttre form, Inom denna form fungerar fiktionen 

av självbiografisk jag-berattelse. %n denna fiktion är upplost av 

att SH p& ett förvirrande @ch motsagelsefyllt sätt använder sig av olika 

tekniker sdm inte "utan övergångw Pater sig förenas. 

-m 

le B~örck, Ibid, a-*SI.

8- I: Situationer och mönster 

sex, orii, bilbr i vissa eituationer..Wan lcaa tala om desar formler som 

ledmotiviidu föPjes1aga.m till situationerna. Forderna b&rsk;arr, 

aifiut io~+ra., 

BrLoa -je 

UichQ fim~ en ursprunglig formuler'ng, som vid sin 2%- 

dslao var unik, S4 härstuamsr många &v klichbema i lassmmrknirdslitteraturen 

fkda l- tillbaka i 1itteraturhistori.ao Tor G. Hultman &ger i 

ain artikal 9Text.i bruk 4 'den enkla form BOHL ftl~enden först&'" i Spr&ketE 

i bruk, 1) att det är pilfallands mycket i niss~lcn~~dailittexat~en aom be- 

skrivs 1lb.8 hjiilp av kliohder eller formelartade uttryck. Hara säger: 

Sprikligt sett innebär formleraa att författama i större 

uta*Hclcabg &a i den kverlificeracle litteraturea rör sig 

med enheler som ligger över ordets niva: hela fraser, hela 

. ;satser, hala meningar. Blan kan säga ai;t den kvalificerade 

författaren arbetar med et p& ordets niva: ord fogas 

till ord p& et% nytt satt. 

& 

Nrh&llandef vas det, st% i början skapade sitsationen ett uttryck, 

som sr&ua koamiit att ~r~cias om och om igen for likaa~de nitmtioner. 

1 viesa fall her det gatt s& lanet, att det inte blivit nödvändigt att 

brailtriva en situsrtios med mer än dessa uttryck. Det b en förenkling 

(PV i första hand författarrollen, Pian p& ett anat plan är det ocks& en 

förenkling av de förhallanden och orsslrssnliimanhnng som marmfiiskor lever 

med, Pomeln som, innan den bler formel, var av mElnga möjliga attryck, 

rirskerar därmed at* bli det enda nödvändiip. Nödvhdigt här f 

den meningen att det ja i"örst%s vad somo menas i allmanhet, men att för- 

stblsen för det eipeciella i situationen g& 

föxlorrd. Def aiF teex. 

omöjligt att g6ra en komplicerad situation p& en gCLng allmaslgiltig och 

unik, b- genoni att visa p% det allsa atterrita skiktet kring den. 

atst gäller SH krrn man tala om en aor.ts omvän0 entblenmtfi, dar 

det atifrb en fardig formulering skapas en bild slom till sitt inne- 

Ull och sin atrrrktnr blir valkand och latt igenkärmPig, men darined 

ocks8 riderar att tarmras ute Vi ska strax g& fgenoni ett antal sittaa- 

- 

tioner i SE'S bockex och vi hoppea kunna visa hur detta fungerar db, 

1. SprlPget i bruk, utgiven av Ulf Teleman och Tor 6. Eultman, 1974, 

ai.277 ffc 

2. nid. a293 f.

aBj 

Sven och CUgeL 

Vila, rykten, spel, 

'Oppmarsch 

Stril 

Efterspel 

Döden 

historier 

I 

TX b 

III b 

N b 

Vb 

VI b 

Sven och Gänget 

Vila, rykten, spel, h&storier 

permiwsion, pB*d 

Bordell, krog, hinnor 

Ef %exspel 

l 

Doden 

i 

1 Sven och Gänget 1 Svorn och gänget 

2 Kriget 2 b Kziget 

3 ~osterlande%/~itler 5 b Andra ~änderf~kalin 

4 Fred, Livet innan kriget 4 b Fred. Livet efter kriget 

5 Kriget 5 b Kriget 

6 Diiden 6 b Döden

varlarrl>ila 

Den viklddild vi f;ei5csat aterge i tv& teckgingM? best& 

&v en rea 

raedimenta seaatremde kring itarnaa CBCBnget, antingen den nu &s et2 kollektiv 

ellex enekilda indivMer. Med bjalp av personra Sven plrcersr 

$B m i g & k m . Händelaerasr i böckerna speglas i oab relatmrrue! till 

~ycke$ be-lirde kollektiv: 

VUa erfrreaheter. hade lart oas att betrakta varenda 

nish isoa en nlyngel, tills motsatsen var bevisad, @ch 

det bevis aom vi fordrade var ofta en sv& pro'dng fös 

e p& pulsen. Var och en, sos inte tillte 

kreta, betraktade vi som v& noteflh- 

&ring Vi %o$ererade dem, men vi rördle inte ett fiages Pör 

att h38i7ipa deni. De* vaz os@ 1ikgiZtigt; on da levde ellex 

dog. (@l. rae8$-85) 

Bo fd %e a av världsbilden antyaer a%% den immrar p& 

plm, Bels ett plm med ko to sitwti~r$c&r~ dels f deres f ri 

ett mdvetamdeglano MPn kan se det ab, att dea;aa klot egentligen är ett 

Q& s a , d& czlrklarms &h horisontellt och vertikal% fn i edrao 

Vi &a till att Ibnjrja med fö13a app den förata, "ko 

.- 

bildeno Liiagp?ce frun, p& Se kommer vi att ta upp den an&~~ 

Ulften; 

Vi ska ta upp ett anbal situationer som &c nyckelaikutiones i romaneroch 

amtidigt förköka t8lh dem p& oliks plan, Tolkningen ut@ dela 

frh världsbilden, delis fr& SHqs bundenhet vid formel~~ac$e sbil;uatio= 

ner och alutlign hbn entiaten av dessa tv&. Vi hoppis rWaligen huin. 

risa hur inneMllet och formen hos SH bildar en mycket fas* kaka. 

ater till världabilden. Man kas &terföra handlingen i roaaansa pH dessa 

olika plano Dar fina3i~ %va htlmdlinjer, Anfingen ut& man frh ~~LMsu~, 

passeras ett stadium av vila (SI), ugpm;~~sch (III) och in i huvudhaadlingen, 

strid (IT), Efterspel (V) bildar avslutning p& den Ilngjeno Dodan 

(VI) betecknm den verklighet som %il syoende og siart omger dem. 

Den andra linjen ar parallel med aen första. Har hundhaadlingen. 

ett hog- eller bordellbeaök (IV b). =den onger deap Sven hats, eftersom 

dessa permissioner endast &r tillfälliga avbrott i den eviga atriden, 

Döden ar f.ö. alltid nämarande i forn av ett couipe dPem+no.t/iv. 

Döden världsbildens yttre grana och finns som en ejvergripanile 

sanning över ideologier, minnen och fÖrhoppnhgauro Ett citat fr& E 

balyaer detta %ydligtt

'Porta pekade pH ett pax lik i upplösl~ingsCillsC~d, 

-R flat i floden. Vi kunde krimina a%ainLcen frh dem. 

Barcelona arkrattade. 

- Bet gor dets vem ma äter i sällskap irned, barr 

aren fas a.ea ett: 

Porta gJorde en flaskbit ren frh t~mhs&s och olda 

och stoppade den i ffc- för att den f reserv. Porta 

tänkte alltid p4 att det -de ko daliga tideho 

Det ingen av QSS som vsur n&got. Därfor hatade e 

kziget, 1 andra aidan hrae vi glömt live% 28re higeto 

den enile,nom piatot3, att han kunde minnuer &Q+., vm Ba~tca, 

men han vor ju en gtndabenadad lögnhals. (HG s.130) 

Har f- 

bhde kontra8:+ken niellm dodm och livet och deraa ytfre lik- 

giltighel inför döden. Vi ner ock84 att det som verkligen existerar & 

nuet och den sla%Piga döden, 

Dennr verklighet och darra aitxuatiosi som straffsoldater fäder ocks4 

en likgiltighet h f ö ideologier. ~ De tztgk ifrh att, det egentligen inte 

%r''dgon skillnad p& aei &e ser som haadfiender, Hit ler och Stalin: 

'I käntet satt Porta pd hak bredvid Lillebror* De pmtade 

vänlig(; nied %~ôg.am, nedan de studende en tysk och 

en rysk tidning, De jäsförde ett par stora färglagäa bilder 

arv respektive Joaref Stalin och Adolf Bitler. De byt%e. 

Porta torkade sig i meie Stalina porträtt, Lillebror 

anvande Hitlers. (a s.350) 

hel 

Spelsituationen ar ett ofr%akomli& element i SH'S böcker, liksom 

ntriden och bordellbesöket. 

Det spelas överallt och när som helst, kort eller fZrning. Generellt 

aett är det tv% situationer, dela en utan större,-krav, I all vänskap- 

lighet för att f& tiden att g&. Dessa nämns ar SH bara i förbigående. 

Dels spelas det i storre saniinanhang, dar insateerna k h5ga och spb 

n väldigt uppakmvad. I &@sa allvarliga spel utvecklas spelet till 

att bli en karap mellan tv& stora. Var och en av dessa bevakar den -dre 

med hjälp av uniiexhxggare. SH ]hias h& en faet straktur fr& vilka 

anilrelseraa äx sm4 från &g till.gbg, Scenen 

- 

aer u% agharr 

Det v= ingen aom sa h6gt vad han tänki;e att Porta spelade 

falskt. !fy pd vardera sidan om honom lag en maskingirstol, 

och bakom hans stol sa%% den lille legionären och 

snekte en osäkrad P 38* (%l a9110)

Po* W e organisera ta ett Fint spelbor&, Lillebror 

plaoexaäe sig p& en hink, som srtoa g& ett bord* Därifrh 

hds /tuan1 sa at&rkt Gverblick 6~er spel ffalX &e% 

ekaii& bli br&, vilket det alltid Blev, Bet walade~ 

na-ligtvis 

#an kade undereöko tämisgswrnie, om harde last, aero 

det 'var s&llaei n&on aom hir8e lu8'k 

lillc4bxoro 

ned ea aaoskinpirstol i knät och en erk polliwbato~ 

nainchrrlant stran&aade vid ena hdledens a~eag40) 

falatt, men det vzr PU~oxa p& ett fbam vi@* 

Da& ZUi som en tri 1 med de .Inri% spelamm f. barnen och spe1bard.r-b 

ne& insatserna i spetsen. Pares &en spelwe @om b- fQrfat%axenet 

ooh diimed ocksa 1ässseaa, syapati, Ilans wtepelase för den monda@ 

notratsea, Spelet ar paera h endaat ett spel am gengsr, biir firns flera 

notpoler, ssa @t&- - ost, sant falskt, s.t;pka svaghet, 

innan triaagela hm bildats har SH en intro&aktisnj d& sgelborbef 

görs i ordning, Txiangela existexax s& lbge spelet p&&, 

bllan de bilas spelolnio i basien pbgk en ständig dialog eller orilduell. 

Dialogen förs över hramiiena p& urd der hugga ma, men samtidig är 

dessa oerhört känsliga for nyanserna n2i.r positionerna fSraIEdraer till 

fämån för den ene eller den andxe, 

3C 

varje spel uppst& konfl3k.tre.r som aPesrgr.%er spelet. I sama s%md 

som det händer splittras triangelns hamoni. b ny ordning u-hkrfstal- 

lieeraat underhuggarma träder i *rYe%m-ach spelarna kommer i b&-denrn 

Konfliktema utvecklas och löses p% lik&at sätkt 

Plötsligt nppgdio& det ett väldigt spektakel p& spelbasdeto 

Lillebror hade apptackt, att Porta hade tv& speim 

der ess, Ean =&lade till och avängde med. amam sch 

skulle just till att kasta sig över Porta, men haSdade sig , 

hastigt sch stirrade in 1 ~ynnin~en p8 en P 38 och en 

' osäkrad maski.np3stol. (@l ~,ltlj 

Lillebror &og sig tillbaka en. rysk .iaaskinppkstol, 

vars mirag pekade rakt i niellan&rde.& p& honom, Ute% 

lbgre bort bland pinjerna sk-mtahe Tung, (XC s,82) 

Pet kommer aällan till ~r&entlfgt handgeniang, Ih stället löses koam 

flikten antingen genon att spelet fortnätter eller slutar helt, X den 

ordning som di appet& firn en segmrs och en förlo~are~ Undexhug 

rare logger tveksamt ner vapnen efter iiet spända lkiget. 

Men vi vet att de~i listige och fössl~e, mera "godeR alltid vinaex 

tkll;:l%t%t. Det Hr f segel Porta eller dem ha lierat ELig med, De% är 

ban som s,~*s, sit.ke:r ime med förm.tsättningaxna för spelet* %ismen 

har frb andra ~itxw~fioner blivit van vid att han st& aani segrare och 

titgbgen b därfor given redan vid spelets bOxjw,

Historigtr 

SiPs romaner interfolieras av en am-Cligt berättade ~~ké*O~st)r; 

5 brrrrhied& kalh Beia noraiitetepi. Skräfieprrw erbjuder en alags hmaristisk 

liittnad i det s g Be ber%t%as, smntfaigt a m de t$4,nax 

- 

som be3oattweas försok till xaedvetandeflrs23de av Zyssn%~xakasaxr.' 

Det finns grort sett %"B& typer av berättelser. Pölp det förska har 

vi den typ Posta 8th föxo*Det aF ko&&& slapprtiaks, &en ated en mdexton 

av allvar. 

För det andxa finns de "sama keräiettelserna ur livetB, dvso &Jälvbiografiexma. 

Det är Sven, HeJde och Lillebror som svart och allvarligt; 

skildrar barndomen och uppväxten uiaer et tia talet. 

Det finns ocksa andro kcmi~ka bergtittare h porta men ingen fö& 

p& virtuoerai, sätt för1 en obetydlig hbdelse i evighet allez 

förrn8 hf~torien. att ria utöver det rent komiska. Skrönorna fungerar i 

aitt sasYmaSh;asg i den löpande texten sam Portas ( e 1 SH's) ~ ~ angrepp p4 

llr9~or~ing aom onger dem. Deana. föra-ka typ av berättelser km&- 

teriserras axt ~ O B eller kaappt n&on strukturering, aneipxrtk p& komik, 

inslog av en slags absurd redisni sona pbimer am allegorin, Porta ar 

clown obh rhapsod och ber&%telsema ska göra intryek att vara tillfälligt 

hopkoxma. HIPn f& sLändi@ nya bfa13. sa= för honom lhgt &t rsidan. 

Et% fors8k till generell fabel @ex ut ungefär s&&$ en människa ska 

göra något som vilctZgb för henne/honom. F.g.rr* en massa oförutsedda 

händelses hindras hon i sitt uppsbl och & sitt:öde till. mötes f kaoa, 

Qaia &imiskan & Porta klarar han sig ständig% genom list. 

Mm tror i sch för sig p% fiktionen, för ele gör verkligen et% %&.&;an 

infryak f?;anornii sin relativa virrighet och brist p& atmir4clor, Berättelsernk 

bösJarr tämligen abap% (3f r citatet p& so 12 ) och of ta slutar &e lika 

aförmed2rt genom att de blir avbxutna eller att berättelaen av namn 

annan anledning helt enkelt bara rinnes ut i sanden. 

Julius hide kan illustrera den andra tyaen, den s3ä%vbiografislLa be- 

riittelsen utan anspr& p& att vara komisk. Tviirtoltin, Bbnch - Peter~sen 

säges apropa Heides b donisskil8aiing i kapitlet 9Cchrnidt den räden I 

B%, 2) at t den 'er e t orerbeviseide stykks &tig mcialrealisne ."?be mr 

typ av berättelse tSr s Qlllem, a%= ansprak: p& komik, har inslag av 

marocialreaiissii' eller btminatoae förarik att levadeg6rs en proletar upp 

dixf 

- 

i t;rettiatalets mopae 

i, Toex, Greg~r Martin sch Lillebroro 

2, m so44 £f. 

Mtuleh-Peterseng b62f~)~ Iséiser vi trivialliteratu?, 1974, s. 53.

Skr3aorna och nilnneao plockas ;Eran vid vila. De !Ar baffertar mellan 

d. -n. Ltti~~ inalagek i SE8g berättelse. Detta iianabär, att rournerno 

inte f& döda punkter. =r personerna är passiva fär lasmen änif.& 

en hel &el oc.kioq i berattjeleelrna2 

m 

Soldaterna i SH'S romaner strider som fnfsn%eria.ter och som pansarsoldater. 

De är huvudsakligen inle e i 27. ~~8~rege~stet. Bgda 

dassa 81- PLV strid. bygger p& vissa fasta strukturer. Har tar vi emellertid 

bssa upp pasarstrid, eftersom den r tillräckligt mycket av 

Itntresae. 3bfarntemeipi.iS.rid tas upp pH annat hall (se 8.94 ) ar en &go.& 

Striden f6rsLgb$a i tre aonient vilka är taailigen tydliga att se. Vi 

kallat dessa mament Parberedelse, Wdling och =terapel. Vi has 

som exempel va,%% ot-k grma en stridsskildriag frk LP. Valet kmde 

lika gärna ha fallit pH dgoa annan skildring, uravale% &r atort. 

Betriiffande eaclaemat ska vi hiiila i minnet att det är generellt och 

st* awikelser finna, sarat att det som sags om striden i LP i hög grad 

gäller ocksa andra ~tridsskildringclr~ Grundschemat ser ut s&är: 

a?&!%& Inneh&ll Bela%isrzer mellan soldaterna 

FBrberedelse Raljeri 

EVervositeit 

Tobsrk och/eller spri t 

Ogonblicksbilder p& 

maktöremam 

Komandaordet 

Kollektiv 

i 

II laartecken 

Indivi &er 

2, *Ca*&'. %;il&~:~hlkIlf Isolering i vagnen 

31 Inställning av hstmenf 

4, 

Isdaning 

'Lvfgrninp 

6 Verka av skottet 

Efterspel 

1 

7 Bilder av interiör 

sch/eller exteriör 

1' I1Prfeckan. 

etc, 

Retorik 

Ord som betyder laign 

och tptnad 

Tx6tthe.l; 

Hnge I% 

Slsure sintryck 

Tobak och/eller sprit 

Kollektiv

Forberedelse 

Det%& är det siarta stadiek av vila* Pienden apptäcks och/e~~err idetifierara. 

Lrignst frh vila firns fortfarande Irtrar, ren de* perforeras 

snabbt av den stigande newositeten, 

Natten tivergår i en gr& morgon. 

Det hörs danipade ord, Det är memdjärem som komer, 

sura och buttra, De karstar app vapnen g& bakluckan* Ett 

batteri kör i ställning. 

Vi retar arkilleristema. Porta pCss.@rk, a%t de inte kan 

träffa en bombeskader p% fem meters hal, inte ens: om den 

skulle vaxa uppställt p& led 35 marken, /.../ 

LöJtna~t Löwe lyfter amten,, Signalen $1131 att st&rta 

1 

Stxulrtrnen Tams aitarbetaa redan B Dfl, Vi ra 

de i schemat att sol- 

darterna E Förberedelsse var etat kollektitti: I citatet ovan sk;lrmtm vikibslan, 

Porta Hr baxa spr%llrh)r för det kollekfiv vagnbeisatkrningen ut- 

gör. Jlzdlviderna ger relief Ht niassaza. MaLsa ska ocks8 koma iMg att det 

ärmu inte är någon fa9a för livet, de har r&d atix känna den lugna trygg- 

heten g-supgem ger. Det & allts& ärna bara en raljant miotsät.k*ning mel- 

lan olika kallek-tiv "9% s 

SH bygger, med grepp som antogs redan i mP, upp spänningen till det 

förlösande komnian80te Ordern är en Beksäfte2se p& att förberedelserna 

klara och den utgör grasen till Handling. 

Hmdlinq 

Eftes den förlösande ordern följer Bandluig Bom en hektisk och extatisk 

- Luckorna igen, befaller Earale aeh hasar sig ner p& 

a h pleYs, 

a dra8 

Bu m&s$e det varek, sprhg~ 

medel för att Sppna das, 

O Tom ett, austhd 700: 

St;.reck och kvadra%er dasar f"szaef6-r ögonen p& migs G- 

Le siar mig p& axeln, 

Barn' du bedömt ;anssthde%? 

Jag kara inte se nlgonthg. Baxa baskax och ruiner; 

- Idiot, skaller Gamle* Den. 12.p ruinen tv& fingerbreader 

till vänster! 

Hyaningselden flamras till. En b anat strsajrr tatt förbi 

OSS', 

Blixtsnabbt IqppJar jag in. Siffrorna vlmlax förbi, 

stuminar vid 650, fihx vZinster koiainer spetsaxria, Kvadraten 

7 

i o Se Dfl, kapitle% wSk%8espels1, s.125 fi.

Wir't3!%x. 

Bart red fingrrarna för helvete8 skriker Ganle nrervöst, 

Lillebror ejungebi obe-ad: 

Oh Srzmuute, das bben ist itiicht soiuter 

ef3r e k n toten Brautigam komaen taasena ader@ hes 

Jag trycker med hmaen nio* s~txyckaren. L.czftwcke.fs träffar 

oas Bor en knyhäve. Ben glödsunde hylson faller ner p& 

st&lgolvef ned en dll. Sp&rama hakm f.l&monea &r kl= 

&.&t &jata igen. Hetall och bitas rsr människor flyger runt 

varandra, Kanonen &air borta ar osk@liggjord, Resterna av 

den kr0s#rs andes de breda kedjoraila. 

a &ad sergeant försöker k m a mdsrrn. 

6 Torn ettt srst&& 500, n~nnhgseld rakt fr-: (m s@.84-85) 

f& 

Individemm träder nu fr- tydli&&re. Den etora enheten, kompaniet, 

träda tillbaka för den enair @rappa ial&sL i ett lite.& rani. D~FLPI& 

grmpp blir en individ i det helao I gruppen f-s 

s& de individer varav 

den best&. Iiandlimgen fokaseraa p& dessa individer, en i taget, De ger 

inte lgngre relief &t &got kollektiv, de st& ens i blixtbelysning, 

SH axbetax här sed siaabbrr scenväxlingar, som bladdrade hm snabbt i 

ett fotoalbuni. Usaren f4x ee enstaka händelser snabbt exponerade, Striden, 

som egentligen &r en eamaiglretötning mellaa t~& stora enheter redur 

, 

cersu graavis till en kamp mellan individer. 

Ilan kan mycket vs1 koppla itsatäagdheten i vapen till världsbilden 

vi skisserade. Vagnen blir d& en konkret b&Id av deras sitaation, om- 

slutna av död. 

I Handling finns vissa ord och uttryck son Atekoamner gbg g& &hge 

Ur vaist exempel kan vi nämna: replikesina, wMpningselden flammar till", 

Siffrorna virvlar förbi*, "spetseuinaW, Vkvadratesff, Lillebror sjunger", 

=Den glödande hylsan faller nerw,wEn-~&ad sergeant försöker krypa undraaNo 

Man f& intrycket att SH haft es a strid i tankarna under arbetet 

Vi bar ocksa aett hur komponenterna i grundschemat finner sin plats i 

citatet. Monstret är tydlig% och även om in%e alla bitarna är där i alla 

atridascenek s& ligger de som uiaderförs.1;8dda stöd &t &ildringeni 

Wlrers.~el 

Stridens tredje moment karakteriseras av en snabb:.;5ver&ng frh febril 

verksamhet till passivitet. 

Det blir tyst, Det hörs bara knastrandet fr& flaramorna, 

Stridrsvagnsinatorema kopplas ifrb Hostande och med 

värk 3 lungorna hänger vi utap% vagnarna. Sdpetesbgan 

svider i ögonen, Bemqpa skaver, Utrustninger känns tung 

srra bly.

Porta kamer röks-tad 016 gzb ett hus som rasat 

ihopo Hsrn har f-en full av bwk51, Ban staller dem f c-1 

zad p& taagqene f an%. litan a%% häxtza andanr &risker hain 

tv& barkari Med en generös haxi&örelse bauder han oss at% 

tao (u =087) 

SB akiläxm has tröttheten och andra fysiska oeh psyk8ska verkningar 

av %triden. Ef.;&erspel innebär en pas, &terghg till vilan. Dema paus 

&m vara tv& minuter eller tv& dagap, Efterspel &r en gräns mellan de 

aktiva aomenten. BBgonstans i Efterspel överg&r 8et till att bli Popbe- 

redelse och cirkeln S ~U~B* 

=E knyta ocksi% andra tradar ihopo Den ~plil;f~nS31g som r&dde arader 

5dl$ng, aed xlCkrirstalliseringen av individer o& 

en delning av skeende% 

i disparsta bi3LB(ar, ger vika för en mer enhetlig skildring av peraoner 

o'ch ongivning. $riBEvideraa Lax %%er plats i kollekliveto 

. c . - 

mr aan jW8r olika a%ridsskilikingar av SE, lägger raan sriiart märke 

till de stora lik hete;^ som finns .mellan 43888. Först och främst gäller ju 

likheterna s;jälva sftaxatisncrn, men det väsentligaste är, att g& var3e 

punkt i schemat p& s, finns ett antal färdiga satser och ord, form- 

lero De f'ungeraz p& samma sätt sam soldaternas handgreppli stridsvagnens 

varje rörelse ger handlingen rm viss IbeatU skjuta f rdt. Detta 

innebär att SH baserar nycket av %l%% författarskap p& de förenklingar 

detta för med sig i Baanniskoskildrhgeri, i skildringen av kriget som 

&at avskyvärt, i möjligheterna att skildra händelserna pi% ett enga- 

gerat och engagerande sätto 

Sanatidf& kan inte att faraöka tolka denna bundenhet vid 

sa fasta s%rukitu&er, T f ina romner ger SH 'lattryck för en världsbild 

vara kgmetecken ;Sr, att den är vaket ~~tsbil, statide Formlerna &m, 

fungera som ett satt; att((raedvetet eller omei9vetetl) visa p& människor- 

nas lhsning i denna v&rld. Detta blir särskilt tydligt i Handling, da 

de ju komnier i den hkdaste konflikten med det som kallas mbsklighet 

och kaslor. Bf ska la;slgsfe frara (s. 

47 ) ta upp vad som hände med de~sa 

personer under strid eller andra pressade föshgilanden.

Bordela 

Bordellseenerna lir cptrala liksani stri&sscenerna. I skriden f& vi 

se soldaterna i deras $@yrkesuti3'8si;ndem,, PS bordellen ser v% hur de ockioih 

under fritibn gär igenom likande processer. 

I etridea avl~nade de sig gradvia frk kollektivet,mot en individualism, 

som blev son inest accentuerad i de meat hbendlingermättade avsnitten. 

Berattelsen aplittrades upp i en Paaingd isalsrrade iakttagelser, 

med a trid~vrgnens inneslutna individ/kollekt iv i centrgrm. Häadelaerns 

kretasbe kring dödeina-nteh. 

Borilellrskildringama k byggda kring en likartad struktur, Den skildring 

sa lieges till grund for 

. 

Le följaade bordellscenerna finns i %l, 

kapitle t fgitbordeiim (8s I 23-1 34) .l 1 

Det albora koll&lkjl;&wrbt iYlr h& reducerat till den grupp som besöker bor- 

dellen. Fra till dess de kommit ;Ln genom pori&en f9renas de i sanina 

mål. - SH haller ockad aplmian den i berä.ttandet, genon att M a on dem aom 

"si", 

I och med rPnkomsten splittra8 gruppen i individer, med Lillebror och 

Po&ta i spetsen. Bstsattelsea blir pasanima satt som i stridsscenerna 

splittrad: ögonblickabilder av människor Y gsateeka situationer. I grtriden 

är det dödens ögonblick SH fryser till sina map ehots, har ar det 

WIEarlekena eller törsten efter den, som förvrider människorna. Det air 

td sidor sv soldaflivet som förenas i ett caxpe dienhrnotiv: om 

fetrga. Hora o& sug, kamrater. Före daggryningen ar ni dödsrea (3% s.300) 

f bada fallen 8 th de mitt i dödens cirkel. I driden agnar de sig &t 

att döda, i bordellen &t att leva, eller ahinstone &t att halla det 

liv de har n&gota&& konstant?^ 

I&ndelseutvecklingen Töljer ett visst m6nster. Det koirr till kon- 

flikt mellan Gänget och den övriga delen sv Parle&a som representeras 

sv ~öreathddarimmr och faltgendamaer. Det är en form av klasmotsstto 

ningsr: soldater, proletärer i solidaritet ned flickom not 3ga;ri- 

JDSX~, överheten, polisawkten. 3 1 

&dae Zosia blaser överlägset ett rökmoln i ansiktet 

p+ honoa. Eon har reat ut fös vame karlss &t Grear, 

- De-% här ar inte n&g;on bordell atan en exkiuaiiv erahong, 

papekar hon stolt. Hit komer bara den finaste 

societeten! (m sm. 247-248) 

- 

9. Olrriga bordellakildringsr är: Mb, kapitlet HSv@tahavsbordellenw 

~~277 £f, KRH, kapitlet "Kejsarens nattkvarterH ~$247 ff. 

2* Bordellbesöken kan för allddel sluta med död, som i Mb. 

3. se me

Under detta tillsfbaa av kaos leder Porh och Lillebror a%%irife.f;erm, 

i regel kllidda endast i s%ÖrXtiilr,. vapernock, hrllmdbonad och vapeno 

%n installer= sig ocksb p% likatade satt i de slika skildsin 

Lillebrora -en kan se ut a&: 

Langa ottomanen a4iod den ena spritflaskan efter &en s ad ra, 

uppställ& p& parad i snörrata rader. Ett kompani i et% 

shgs iarschkrolonn. Bukiga fraaska konj&afls&or sto& sin 

en officersk&r framför koapanit, (Mb s.282) 

Han har en hel rabd /flasker/ n'kplacerrd muit shgen med en 

flaska slibowits tilf: höger Bom plutonchef framfor var 

sjunde ölflaska. Pb höger sida har han tv& helliterbutelvodka 

sam konnpanichefe~. (KRH s.260) 

bos n k oiit4zkliasajr när Wgef och deras allierade sl&r aönder bbde 

insedning och öaerhet. Efter det att detta noment av handling ebbat ut 

förenas 

. , kollektivel igen: i Bp1 i talet om att ta sig an Lillebror, i 

Mb i wratteghgen~9 f XRH i betraktelsen av förödelsen, 

I XRH visar sig motsättningen mellan aadaaie Zosis och Gänget griuida 

sig p& aissbedömingxc och de förenas i slutscenen näx de tillsammans 

betraktar den brinnande boxdellent 

Hon trycker 068 till isin stora barn. 

. Ni är b mig tu- riktigt hyggliga pojkar, snyftar 

hon rörd. 08 jag bara hadie Pränt er litet tifkigare, s& hade 

min dörr varit stängd f ör de rödgalonersde herrarna! (KRH s;264) 

Jiui&s 

Den verkliga intrigen förblir oföränderlig, och spänningen 

uppstar alltsa p& ekt ege arkat sätk mr en rad helt 

bgenon förutsebara hiindelsero b 

Detta sägs apropa Fleming Janies Bond-biP.cker, Delsamm kan dock i 

hög grad galla aven för SH% roware SE använder sig av en rad sftuationer, 

som ned Ec~s 

ord ksn kailai wsrketypiska sifuationerw?)~i har 

redan tittat p& ett paz av dessa. Som rubriken över detta! avsnitt sager, 

handlar det nur.oieiolika, upptlrag som Gänget tar sig an. 

SH'S romaner är inga fiuppdragsropaanergg i den meningen att hela handlingen 

$&r- UP; pa att f6lja & uppdrag tills det slutförs (savida man 

inte räknar kriget soa s&daunt som ett uppdrag). I stallet tar SH8s 

uppdrag raarma~t formen av noveller eller aventyr 1 den löpande berättelsen, 

Dessa berättelser spämer över ett eller dgra f& kapitel. 

Setts ar f.So helt i linje nied den splittrade karaktär hans romaner har. 

- 

I e ECO, Omberto, Berättarstrulrturenis hos Ian Fleming, uppsats i Form 

och struktur, litteraturvetenskapligs texter i mal av Kurt Aspelin 

och Bengt A, Lundberg, 1971, s.250. 

2. ECO, ibia* s.245r

ht finns vissa gmnomg&ende drag i desea uppdragsberättelser: 

- permsgslleriet är b&r&eat till en grupp eller pluton, Gänget eller 

del= .ar d.* (bet finna ett 1 SS@, som vi ska nämna senare) 

6 grrrppen !Sr p& ett eller sanat satf avskmen frän kaammnWos me& 

Qmodefleaheten, iölaad handlar de kelt pb eget beväg .- 

9 personerna är typer, var och en representerande ~ I tanke I eller 

etiek hallning 

e 4 

- inom grappen uppat& Biveree Honflikter, De 18aa b sita ursprung ur 

moraliska, politiska. eller aateriella aspr&. Det* liksom de tre 

ovanstElende punkterna följer den litter& traditionen i b1.a. krigs~r 

l&tBbdib!mm, I denna sista pdctc~tar konflikterm af ta formen av psykologiskt 

spel om maktpositioner ellef, rent personliga aversioner. 

SH skriver om tre grupper av uppdrag: 

1. som in& i deraar tjänst som stridande soldater 

2. AVr'dteningaX 

3. Privata, ajäl'trpitagnst uppdrag 

Bi länmar den förda gruppen därhän, eftersom vi har tagit upp striden 

p& andra hall i uppsatsen. 

Avrätgnin~ar 

Bg ramättningar vi tax upp'här är sadana som tir beordrade av högre 

befäl och vexkstiillda under "oränaderformera a SH berlit tsr om f lera sildana 

htladeleer. Vi har tagit upp tre skildringar, som visar att det p& olika 

plan 3 berättandet finns mbga gemansama drag. 

Den pluton som sjta verkställa avrättningen ar ensam, klart skild 

fran övrigt manskap. 

Fängelsernarrskapet vek nervöst &t sidan för honom, Da 

var liksom rädda för att komma i beröring ned oss. (DPL 5.54) 

Och framnie vid a~ttningraplateens 

Vi gick enaarriaia mm i en stor 6ken. Bakom oss stod de 

fina herrarna och resten av kommanadt, tyst awaktande, 

Det var som on de flyttade sig bort frän oss. Vi var tolv 

vanliga människor med tv& i mitteb, som skulle dö, Ingen 

skiidespelare skulle ha kanna* spela deras roll, som de 

själva spelade den, apatiskt bleka, overkliga, ( ~ ~~65) ~ 1

Soldaterna som ska &3uta känner sig som keuarater med offren och 

det stärker ensamhetskämslan. 

Lindenberg a&$ alg nervöst oPLk-Pkw$. Det sa8 tzt, som ons 

modet skulle svika honom i siata 8gonblickete 

- 

Upp med huvuE2et, kamrat. Spotta p& de fEihundasrria3 Visa 

dem, att vi kamrater inte ger oss. 

Skitar, mumlade Lillebror och menade de =dmQ (Mb s.222) 

Det utvecklar dg till ett triasgalårama, där bö&ePn och offret 

egentligen är i sama bh, med hatet riktat mt piyndigheterna. bn.garilc 

tidigt ar ju bödlarna formellt p& statens sida, vilket g3r att &e kZn- 

ner en varmäktig skuld inför amHttningen. 

Det fina nya repet, som doftade av hampa, vas lite för 

kort* sea gamle tinderofficern drog in magen. Det vax en 

d&llg hut vi knöt, Stege @t. 

- Jag skjuter upp i traden, viskade hamr Gamle va, jag 

skjuter Pn%e pb. dig, det g6r jag inte, det lovar jag bestämt, 

(Dpl 8,661 

- Kamat, viskade han och stinrade p& Lillebror, som 

sted stor och bred. pH hb'gra flygeln. 

Han hade fötterna lite at &dane Gevärskolven tryckte 

fast mot axeln, 

Deras ögon mölttes. Geväret darrade. Omärkligt; höjdes 

pipan, 

Lillebror sköt för högt;. Lillebror skjuter inte en kamrat. 

Han sa#$ p& Porta, vars gevärspipa hade samma riktning 

som Lillebrors. 

En varm tacksaanhet fyllde Lindenberg. 

- Tack kamrater, viekade han och laarkte, att han grät, 

(B s.223) 

. Jag skjater bredvid, viskar Lillebror till mig, 

Det @r jag ocksl, marar jag sakta. /.../ 

- o r , Stabsatzt Winkelmann rapporterar, att fhgen 

inte ar död8 in en am projektilerna har träffat hjärtat. 

(sss 348-349 f 

SH later naturen "kommenteraH avrathingen. 1 Hb regnar det och är 

grak;PlX.., tomt och öde, Scenen i Dpl P ochea ett par duvor som 

& oaikring p& platsen och kuttrar, tills de &rUs bort av kamands- 

orden, Be kommer emell~rtid tillbaka och verkar ty sig till soldaterna. 

De flyger definitivt bort när skotten faller. J: SSg riktas lasaren~s 

uppmarksamhet mot en hackspett, tills den köra iväg av ett par kråkor. 

Man ksn tolka fgglarna, särskilt duvorna aom symboler för oskulden, 

Offren ar atminstoae moraliskt oskyldiga, soldaterna ar det p& s& satt 

att de ar tvingade t311 detta, Soldaterna~k Zoimxflikt med sin 

moralkodex och sin klasffkänsla, när de skjuter. De kan inte und& att 

känna, att de är delaktiga i ett brott mot mänskligheten.

Pluivata urtsdrgg 

Avrättnkrgrrnr Yr ensdel sr deras tjënst. De isänner skuld och &gest 

efteri5t. Bi oka nu se p& en annan typ av appdrag, dar perspektivet för- 

skjutita n&got, utan att för den skull innebära n wn ändring i dersa 

moralisks irtbdpwnlst. 

Dessa skildringar är ocksb de frukter av ett fast systes sv formler. 

I de privata uppdragen analuter Gaget sig till den stolta rad av lit 

tsr- hjaltar som tar laagen i epa händer, De epiisoder vi ska tar! app 

Eir representativa för den traditionens förlängning i SH och för hanet 

satt att bergtta oeh stalla problemen. 

Man kan stalla upp ett atal hgllpunkter för gängen f de skildring- 

mat 

le ben täadande gnistan 

2, Ledaren utkristelliseraa 

j. De om följer ned 

4. Bet attalade motivet 

5. &c deras caktion rilanktionerad av högre befal? 

6, Konflikter daom gruppen 

7. -alin& 

8. Slutet. Fullfölje intentionem? 

Dema uppställning ar i det nämaste kronblagisk. Nar ataaitun 5 eller 

6 (konflikt kan nppsti när a-im helst) ar passerade kan haadlingen ta 

sinr början. Alla hinder är undanröjdao 

Ir Den taaidmde gnistan ä.r en handling, som p& nkof sätt kränker deras 

fampift eller rättskänsla, I MC s.41 f+ är det fräga om b&de äre1yar-t- 

riad och hämnd, ar Major Mike ensan vill besegra det amerikanska för- 

band&. Annas kan det röra sig om fiendens tortyr (Dpl h197 ff) eller 

S eter (~k&SO6 

ffi)* Ett* lite* försok till deckare finns i Fk 

a.194 ffo I SSg (8.223 ff) berättar om en SS-generals upprordhet over 

besluten att Stalingrad. inte f& kapitulera. 

2, De mest intelligenta och handlingskraftiga är Porta o& Legionären, 

De 2.r inte befäl, Enen har &d& stor azdctoritet och klart och slagords- 

&s~i@ fasistilerade principero Major Milce och SS-generalen gr befal 

ech amänder bleae denna stl3llaing till att förrn& soldaterna att földa 

den. 

3@ Liksom i Amättningar ar den gnipp son deltar i apparaget isolerade, 

Antalet i gruppen kan vasiesa fr& WO (i SS~) 

till 5, men det kaxakte- 

sistiskô k äadA &tt de äx utestängda fras den stora enheten,, nFort- 

sgtter p& eget anavar. Avbryter förbindelsen* Slut.* (XC s.42), 

Major Mike sägep, 

som 

*

4* I ett.litee tal attalaw,:.iriotiveriagen för derars Zamd.ling, Ledaren ger 

sin syn pi% saken och kommer ockss med forelag till lösning, EBsuingen 

8rerensstibmer med hans principer. Detta hkder i regel i saabma med 

p-t 2. Legionärens WGalna hundar skjuter mana (3% a.107) säger nr?pckef 

om ledarnsa kompromisslösa attityd. Den som brutit mot de oskrivna lagarna 

har ingen a d att vänta. 

5, Högre befäl ar antingen s.tallda atanför eller Överkörds aT de hand- 

landes vilje~&yrka. Jfr Weber i Bpl eller Palns i SSg. 

6, De konflikter som uppstax beror ofta pa kollisionen mellan ladarens 

ovilja till kompromisaande och en mera humainistisk inställning. Har 

finns vissa personer som traditionell* at& för de alika &siktema. $4 

är ~ldfuks/~amle oftast emot de grymheter rättsskipningen för med aig, 

och han hiiller lhga utredningar om dödandets relativitet. (se teex. 

IFk 8.103) 

. ;.X dec-en (3% %.i94 ff) är problemet det, att Georg dödat en pros- 

tituerad, en människa av deras egen klass, alltsa en kamrat. Det är ett 

mycket grovt brott, Har Legionären komer frain till att man maste döda 

- Jag kan oa1öjlig-b döda Georg! ;Man hm ju inte gjort 

mej nagot, och det du fordrar att jag ska göra är mord. 

Jag kan bli infhgad och avrättad - av manen med yxan. 

(B s. 197) 

Georg dyker dock plötsligt samma problem upp igen, p& ett annat plans 

Men ingen av ledarna är ointelligent. Att döda, &t 

h&nas, ar inte 

n&ot mari gör för nöjes skull. För att inte stalla sig p& samma n18gan 

nivb son de sona ska straffas, mbste marn göra vissa distinktioner. Lfl- 

lebror erbjuder sig att döda Georg och Legionären svsrar?: wMiPle dfab 

-m les* Vill du det för att du tycker aaAet eller varför?a ( ~k ~1,-197) 

Lillebror tycker om att döda och han litar okritiskt p& att det Legio- 

- Pllonte lacdesmst Vid Allah, du ar fin. Han kastade s 

sej ater baklänges i sängen vrillande av skrakt. Georg äx 

en skit och du skäx helt kallblodigf halsen av honom, 

Han reste s&j ihgsn21t upp ur &ngen och sbg kopparröd i 

ansiktet p& Lillebror. För framti8ssamha2&etkc skull hoppas 

jag uppriktigt, att hjältechöden drabbar dej innan det 

här kriget & slut, (R s.198) 

nären sagt är ratt. Legionären sägex: 

Di% den tveksamme Bauer till slut erbjuder sig att göra det, blir 

legionären nöjd.

Probleat 

- 

aoi kommer upp dltlAt 

ett W k t briott Q$egsnget 

- &et drb kAtrur 

- lli13. 

- a+ip 

dOdar inte foU hur saar. helat 

1blid dete m 

- ma m &te vars helt medveten osa rad aen gör 

7. HaPdlingeaomentet dattar deras aktivitet frän det konfliklan är 

avklarad och fram till det att det egeitligs dlet f6r hela ~lppdmBget 

är inon r&ckkdllo Handlingen kan da toex. vara att htirata en rysk komnissrfe 

och fora honom till de egna ställningruns, medan malet iir att 

&ämna8 det b6Ull gjoFf deras kamrater. Hemdlingen utförs i rem1 mon plw 

nerat. 

8. Man kan agga att intentionerna i regel fullfölja, men, att det inte 

dltid iir de som raEknat med att f& göra det som blir verkatallande. 

l?&illande ifta dyker nagon dens ex machina upp och slu%för uppdragst 

i stalleto I Dpl f& de inte tortera den tillfhgatagne kodsarien 

(g.208). I Plt blir det an iställföreträdaade Umnd p& en annan SSlaian 

(e.114) medan deckaren i enmrria bok slutar med att ett par polismän tar 

över (a.207). arentyret l SSg slutar med att de blir uttagna till avrättningspluton 

när SS-generalen ska skjuta~ för ordervägrm (e.316 if), 

De tv& typerna av uppdrag har vissa gemensamma ärag. 

I enlighet med stränga lagar skrider de till handling. De ar ensamma 

och söker rättfgrdigande och tröst i kamratskapet, trots att det ocksa 

km bli .svårt. 

Bida slagen av uppdrag barsras p& fasta mönster i berattandet, som har 

iain utghgrsipuakt i tidiga berättelser: 

Ilvrgttningar i kapitlet 'Stats- 

iaordn i Dpl ao53 ff och Privat a uppdrag hr föregbgare bl.a. i kapitlet 

"Svinet hierm i Dfl t3.158 ff och mDen lurande dödenm i Dpl 8. 189 

ff. I huvudsak &c s-1 intriger som flera enskilda moment kr* vilka 

sphningen byggts upp p&,'i,oföränderliga.

Formlerna II. Bilder och ssmbolik 

q: det följande ska vi behandla saker i SHqs förfaftarskap med ut- 

g&ngspunkt fr&n den andra hälften av världsbilden, den sann tar upp vad 

sam speglas i deras medvetanden. 

Gänget är kärnan har ocksH, Kriget är derm narniaste verklighet (2, 

2 b), och som företrädare f6r de krigförande staterna st& Hitler och 

Stalin (3. 3 b). De är motpoler p& sama plan och s%cSr i iingefiir samma 

förh&llande till kiiman. 4 och 4 b är ninnen och förhoppningax, men 

denna ring behkimkas och överdwggas Hter av kriget (9, 5 b). Slutligen, 

omges de även här ar döden m m det vilket ytterst fornnar deras: medve- 

tanden, 

I detta avsnitt kommer vi in pH det i e%t författarskap som mera U 

Bet tidigruie rar sig p& ett plan dEir aswcistioner bah liknande avär- 

f&ngade faktorer spelar in. Vi ska titta m&ot p&kiBHms bildeprsk, iayiril. 

bolik och de motivkretsar han hämtar sitt material ur. Ytterst,speglas 

detta i den halva av världsbilden vi talade om ovan 

Bn litterar bild är byggd kring tre komponentedfCakledet &r det som 

bete-as, dvso den konkretkr fiiretéelse man wharw. Bildledet ar det s8m 

betecknar, dvs, det man jamför den konkreta företeelsen med. För att 

bilden ska bli logi&, "hänga ihopm, kritvs ett "tredje i Aamföxelsenwo 

Detta är ett (outtalat) överordnat begrepp, en id&, fäxg, form, etc. 

som förenar ask- och bildledet. Enheten av dessa tre blir bilden. Det 

hels kan illustreras som en triangel8 

Sakled 

Bildledi 

Bildspr& och symbolik används i litterataren för att skapa effekt 

och för att p& ett annat plan fördjupa den värld som beskrivs. 

SH koncentrerar sig kring n%gsa f& rskora motiv. Det övergripasde mo- 

tivet är w&nniskara i krigm, som hanii har förankrat i andra varldrdrrigets 

Europa. Tv& andra motiv är kontrasten död - liv, och förvandling, S& 

gott som allt i SH'S romer kan härledas till &got av eller alla dessa 

motiv, 

1. Detta resonemang bygger p&: HB%3ber& Peter, Litterär teori och 

stilistik, 1970, se84 fr". 

- -

s. Absolut sinne~s$nka. Och dom 8015 

inte är galna spärrar man in bakom tc~ggtr& och tukthusmnrax, 

Världen har slagit en kullerbytb sch bara 

människor har rätt att vara till. Jag h. sett d mycket 

som jag aldrig kommer att glömma. (R 8.63) 

kleni~kapen och de förvridna perspektiven och die halsbrytande formu;- 

feritir&arna i SH" bilder har sitt mscipmg i denna insikt, 

liv. Det Br naturligt att mycket ar deras tankar och aktivite- 

ter kreteja kring liv~fr&gox, Döden sam radaning och som HngestaikeLpande 

faktor föd8 direkt m Bet första mo%ivet. 

Förvandliri~, Dettsa är en förening av det första och andra motivet. 

Forvandlingen &r en bildlig beskrivning av det psykologiska skeendek 

inom soldatermah irnfas pressade situationer, teex. strid. SH beskriver 

detsiofta uttalat men annars underförst3tt9 soni &tt de förvandlas till 

rovdJur, djävlar, etc. 

DeJ:tv& sista iotivsn &P hörnstenasrna ib detta avsnitt, Just dBirför 

att SH s3alv s& ofta refererar till dem, och dbför att de som begrepp 

gir e& allmänna, att en hel livssyn ryins inom dem. 

SH jir ingen stor författare kvalitativt aett. Ebui missar ofta p3 de 

rent hantverkamasisiga delarna av arbetet, Vi har talat om formlerna. 

&n blir ofta anstrSngtlitteriir, som orn han tvekade ilnför vad han egsnt- 

Iigen vill skriva, Syniboliken hhtas ur det litterära all~godset, bil- 

derna herr ansprak lhgt utöver SH% fgrdga. 

Följden blir en klyfta mellan inneh&ll och forn. Bilden eller symbo- 

len kan sti3emma i sig, men ofta möter de inget gensvar i den löpande 

texten, För att texten ska fungera som en enhet, måste de olika elemen- 

ten i den samverka friktionsfritt. 

Det är detta isom är SH'S sitora dilemm när det gäller berattartekni- 

ken, Det finns hoa honom en Wklig och oberäknelig dualism, d ena si- 

8an förmkr han faktiskt &skadliggöra en hel hirs- vSldi@ t(lrdligt, 

nied hjälp av de f& instrument han använder, Men a andra sidan apptacker 

m, efter att ha 18at haas romaner, att dessa instrument är oerhört 

formaliserade ooh att han använder dem rent mekaniskt sa fort situtio- 

neui erbjuder tillfälle till dete 

citat far illastrera resonemangek. 

Vi & Mr for att, al& ihjäl, likmm en mekaniker %r p& en 

verkstad for att repeera bilaro (G &16)

Bilden faller. p& sin egen orimlighet. Det första Irriterie5 Sr ju at& 

en bild oka vara logisk i Att rewnernrrng. Er berattras om totalt oför- 

enliga krksamheter..:Han kan inte jämförs desfrdction ocb repaFafion p& 

det här &tteto 

. Bagarna, mina fötters ~slolöss fiende och bödel. 

G1 s.%) 

H%na fötter hair lart mig allt som är växt at% veta on VS- 

I och f& sig, vaje infanterist filler nog med om att 

- 

vägaxns kan 

vara, dödande henskar och änd18sao Men bilden hsr en ton av sentimentaliht, 

verkar konstrueras och påklistrad eammPnhsnget. Det bestående intryck 

har av Sven ar en cyniker, trötkoch illusionsiös. En bnd 

som denna stöter med &n plötsliga. kanslosamhet. Denna sorts känslighet 

ar falsk, darför att det inte finns någon aterklang f Ör den i det öwei- 

ga inneh%llet, 

. v 

Iaan kastar upp och svinar ner sim kläder som en sjösjuk 

kvinnao (LP ~~283) 

Vi frbr oss, vad det äx som är t& 

i 

speciellt för kvinnor, som gör 

att SH måste referera till dem i bildledet* 

Desaa ar bara n&pai,f% exempel, men vi menar att de speglar något 

siarn ar typiskt för SH, kluvenheten raellan innehallet och formen. Han 

har många ganger svårt att p% ekL,rlmli@;t sätt gestalta det han vill ha 

Irs;on 

Vi börjar med ögonen, därför att, de hos CH förenar död - liv och 

f ömandling, 

Huitman '9 silger att ögonen Llr viktiga i mklssm~~ckraedslitteraturen när 

det eller att karakterisera och beskriva folk. Iian menar att det är 

utslag av förenkling att kasakterisera personer med endast ett litet 

urval kroppdelar och ställer upp enliten katalog över de uttryck som 

j, Hultman, ibid, s.293.

är vanliga ögonen Lavänds p& det haa sättet, Vi menar att SH f 

artort anlalakr sig +killyaetta sätt att d m och beskrivs folk. Omnen 

hos honoa tydlig& érjlleae pq-glaa i vilka pexsone- reaktioner och 

b d l w ref lekteraso 

- Hon heftbs @?avinma -a Testanom bl~a~e. Hezurer 

blågröna 8gon var iskallao (@fl 80 290) 

- Dina ögon är kalla, Sven, till och med du skratt-. 

Dom &r hkiia. F0'örsök göra dom goda. 

Jag ryckte p& sxl-. 

- Minaögon är nu rha en gång. M&n kan väl inte göra 

om s h ögon, Dina är bruna och blida. M3iBa, kix gr& och onda. 

Jag är on& däxf or att mitt arbete kräver deto (~k ~ ~ 5 8 ) 

Var det en synvill8 eller var det tårar s o glänsbe ~ i 

den brutala kvinnans ögon? Dessa vattenklara ögon som var 

hkda som en kobra8 just irinan den hugger tänderna i en 

kanin. (R ri&6 149) 

Det var som om hin Wde sig till SSlobergruppenfuhrer 

Heydriohhi bild, som hängde pi vii gen ovanför Hmer. Hon 

sAg in i hans iskalla ormögono f G s.1761 

Merd kallt hopknipna Ogon *dem 

aag lysprojektilernas 

bana, reglerar bättre oah mördar p&, f fl -1 29) 

Men samtidigt lyfter SH ibland motivet till andm dimensionero 

- 

Ogohasn 

och skiftningarna i dem görs till symbol för kontrasterna död 

liv, frihet - ofrihet. Dettta syns tydligt b1.a. i samband ated Gestaporauuzen 

Paul 4"~krie5 Patila Bielert eom h= ett friskt och ett sjukt öga, 

F& han iakttar folk p% en restaurang kan det lata sb hiirt 

"Vackra I)aaxln läppjade pb sitt gla?rr och spetsade lapp& 

Det levande ögat blixtrade olycksb%dande. (3% 8,787) 

Paul Bielert log ond~kefullt~ Det friska vattenblil 6gat 

sköt en olyck~b$dande blixt. Iian påminde om en orm som 

hypnotiserar sitt offer innan han slukar deto (l% e.109) 

Ogmn är här onda kan^, vapen. Nar Paul vilm va& ifred kan han 

d013a sin sjal: 

SD-standartenbluhrear Pau Bkelert tog p% sig den svarta livrocken. 

Han putsade sina mörka glasögon. S4 försvam han 

ut i regnet, En vcrrg. En livsfarlig varg i begravningdclädero 

(6 s.278) 

Ögonen är viktiga ocksg efter döden. De står för den sista resten av 

livet och soldaterna är &na om att skydba ögonen p& liken för faglar, 

&rakilt m%sar. M&sarna blir ett tema hos SH. I dem förenas han all 

&en ond* 

som hotax &Iniskorme Han utvecklas detta helt n& Löjb

nant Ohlsen funderar över s-gen i Gestapos hakte: 

Tv& mflsar slogs skrikasde i luften ona en bit bröd. Han 

hadecraldrig ktamat tala måsar sedan den gång i Nedelhavet 

efter torpederingen,. n& dsarna bokade ut Ögonen pa den 

halvdöda majoren. Korpar och gaimar, ja, till och me8 r%*- 

tor och hyenor, väntade tills offret hade döt%. Men med 

rnihmrna var det annodtlunda. De hade inget talarnoa. De hackade 

i öeonen, slet i-dem, s% att offret inte kunde försv* 

ra sig längreo De sm% masarna kräktes ibland upp ögonen 

igen. Msarncs var f%glarnôs Gestapo, 

Han tittade pb nVacJsra Paulm i den fina svarta skräddarsydda 

kostymen sch fick plötsligt klart för sig, att 

fa~;larnas Gestapo var godnodiga i jämfdrelse med människornas. 

H8n tog bekännelsen och skrev apatiskt undero (G s.227) 

SH anvaxider ögonen, seendet som en bild för livet och friheten. Dö- 

den och ofriheten blir slutgiltig när människas. berövas ögonen. 

Död - liv 

Vi hade liemannens stämpel p% oss, vi var egentligen redan 

döds, men vi talade inte om det. (Dpl 8.85) 

Linje 12 raeslade nere p& &an. Pansarsoldaten och 

flickan i lila underkjol möttes Hter i en gammal himmelssäng 

medan Gerhard Stief ruttnade i sin grav. (~k ~115) 

Det är ingen tillfällighet att död ar första ordet i rubriken. Döden 

som begrepp och realitet är central i SH'S romanero Den uppträder 

i många skepnader, 

-Gamle, sa jag förskraek%, tala am för mig vad det är s:o 

som har hänt. Ni ser ut, som om ni vore p& er egen begraunhg, 

Som om ni var döda. 

Vid ordet ndödaw kom aag att tänka p% n%got. Jag är inte 

vidskeplig, tro inte det, och det ecom hade med mina tankar 

är inte p& minsta satt egendomligt eller oförklarligt, 

Jag kunde plötsligt se, att de x dödao De var döda, 

utan att det var n%gon sensationell mystifikation, De hade 

gett upp hoppet om att komma hem levande. De ansk all& 

sammans, även deras e@a liv, vara hopplöst. (~£1 s.232) 

Ur denna viashet utvecklas ett cwe diencniotlv, nSkulEe vi inee 

kunna försöka leva utan att prata om framtiden?" (DP~ s.181), V6dens 

brudgumnar vill leva som de tycker man ska leva$' %Lnske man ska at5 i 

..

Döden Br ocksa bundsförvant och tjänare, 0130 Legionären sägs det: 

*Det är ingen eom umg&a.wd honom. Han är bara god vän med döden," 

(C m.251) Bui tir f*. kastrera& en halv människa., Genom att han &c 

p& Gänget. si@, kan de känna en viss trygghet de ocksL, Hsn gnolar 

stëiidigt p& en egendomlig ~s8ng:~Kom bara ..& d6d, kom bara dödea (G s. 251 

t.ex,) och alleeammaas aloktade lik och talade högljutt och mai@bt.w 

(E 20) Men det äx inte bara G '2t som är bundsförvanter iaed döden, 

Ocksa de som har makten i !Pysklad och deras redskap lever gott p& den 

i 

makt det ger, 

Ban /m' ~ielert/ gjorde halt borta vid slakthuset, Lång.. 

samt gick han in i den stora slakthallen och tittade p& 

korna,som skars upp av flinka slaktardrängar. Han snusade 

i sig blodlokten. (G tx~.278-279) 

&n &ds, döden gör världen ond och hgesffyládt uvart jgg v&der 

pediiopet ser jag spretande dödingbenm ( D~V si221 ) I inledningekapit 

let till Dpl, abTox diabolim m%lax SH upp en helveteiskildring av en bomb- 

natt i en tysk stad. I groteska scener skodras den andra sidan av dö- 

den och kriget, 

? !va ghger ser Sven döden som gestait. I Fk (uo 27-28) är han 83uk 

och ser syner i feberyra. Hans liv, det han ville och det som blev, 

parserar rev i hestladdade bilder. Under tiden sit.)rer en gestdt nied 

lien p& axeln vi sängens fotända, 

Den =dra gången ar i MG. Barcelona och Sven g& 

p& vakt via klost- 

ret, d& devser en "gestalt": 

Gestalten gjorde hotfulla atbörder mot klostret. Den 

bar något p& axeln tiszblmkkappan. 

En sekund tittade månen fram mellan de jagande molnen, 

Vi &g gestalten tydligt, Våra hjärtan upphörde att %l&, 

Vinden tog tag i kap- och blaste den hkat. Det var döden 

med lien pa axeln! (MC s, 176) 

Bortsett från att skildringen haz. nået av barndomens spökhistorier 

över sig, är det en scen aom faller väl in i SH'S allmänna koncentration 

kring döden, Begreppet växer till något mera än ett slut pa livet. Läamen 

möter en fixiiring vid döden som vbre den själva sinnebilden för 

deras existensiella skälva. 

Begreppet doden har allts& flera bottnar. Hos dem själva ar den p& 

en &h vän och fiende. Deras människofiender ar i sin ondska lierade 

med döden, 

Denna treeni*et ar logisk, on sian tänker p& att SH skildrar, genom 

Sven, världen ur ett grodperspektiv, Gänget, alltid utsatta för nagot 

slags hot, dste lita till de yttersta vapnen för att överleva.

Liv och död förenas i viiJan att gripa tag i nuet. Som vi trade p% 

s. är nuet deteenda son egentligen betyder nlgot, Gamle utvecklm 

räknar upp .%Ila son dödats, han nb- 

detta i ett lhgt tlsl i w. 

ner deras drömmar om att kriget ska ta slut och att de d& kan börJa le-. 

va igen. %n allt det där %r rneningsl5st. De maste! foga sig i förh%llandena 

som de är, de kan inte göra. n%got %t det, annat än att försöka 

överlava p& bästa &tt. Haa slutast 

Varje sak haz sin skönhet i naturen, och eftersom vi 

tvungna att vaxa natw~ikox, S% m%ste vi oavbrutet se 

till att finna vad som "r vackert i naturen, annars dukar 

vi under. 8.182) 17 

Livet Sr segt. SH berättar f Jsddi om en händelse under en strido 

Sven ligges ensam gömd medan granaterna kreverar muit omkring honom. 

Han ser en li%en gran som mirakulöst nog st& kvm, och han tanker: 

.-q.. On den da envisa lilla granen överlever, s% klarar ja& 

mig ocksa,, (~sidd s.247) 

Granen klarar sig, 

16hivis-k svaj= den upp i upprätt stallning' igen. Står där 

och lyser protesterande grbt i allt det vita. (hd& s.248) 

Som en bies~ärjelse använder haa den lilla granen. I M@ berättsr h a 

om en döende kamrat, Denne äger en rysk pistol med hölster. Dessa pistoler 

är eftertraktade och n%gon söker alltid narvan den döde, ibland 

sedan innan han är död. 

Det pinssunma var, att den äöende nästan alltid upptäckte, 

att vi tog pistolen. Pistolen bar säkerheten för hans liv. 

När den var borta, f1ämtacI.e livsl&gan och höll p& att sloc- 

, kna, men vi hade inte r&d att vars känsliga, nar det vax 

fragan om en naganja. (MC s.173) 

Den iböendes bror tar i den har episoden pistolen, 

Plotsligt märkte Kurt, vad brodern höll p& med, Rädslan 

att mista pistolen gav honom krafter. 

I Jag m%ste ha den, annars dör Jag. 

&n grep med vänstra handen efter brodern och slog i 

desperation med högra armstumpen. Bandaget gick upp. En 

blodstr%le sprutade, Som ett kainsmärke träffade den Willy. 

8. 174) 

- 

1. Jfr Predikaren,,g:e kapitlets "Allting har sin tid ...n etc,

SH arbetar med handfasta symboler, som i de tv& exemplen ovan. &n 

använder riig ocksa avtidi.t;_ionellamotiv för att illustrera livet i 

olika, former: jorden, kärleken, kmatshpet, epef. 

innan vi -are in p& de motiven, ska vi ta upp ett par scener 

i bp1 o& Mb, De likmr varandra mycket, b8de i handlingen och den a p 

belik man kan skönja. 

I Bp1 (m. 304 ?f) tr&ffu de pä en havaxkds rynk Mnnk &?S- Saer tcSio 

lin- ute p& slagfliltet och de $w henne med sig i stridsvagnen. &d 

henne liggande p& golvet forksätter de genom fruktansvärda strider och 

oupphörligt dödande. Till slut haanar de i ei omöjlig situation (2.327 

där modem och barnen dödas. 

I Mb (s. 107 1~1 hittar Lillebror en vek pojke, eom han genast adopterar 

och kallar "min sonn. Även denne får fö%Ja med i strid, d& han 

till slut miater f örståndet och dör (s. 116). 

Maii kan tilka desaa berättelser som uttryck för den pessimistiska 

livssyn som genomsyrar SH'S böcker, Livet, representerat av modern och 

barnen har kommit vilse i denna värld, allting slas sönder, eller för- 

ff) 

Det är kallt, ända in i sJälen. Man fryser trots hettan 

från den stora ugnen i stugan. Vi fryser inte lekamligen, 

men andligen. Våra hjärnor fryser och våra hjärtan, Vi kan 

al& ihjal och gör det @rna. Vad har man &ort med oss? 

(~pl 8.183) 

- Jord 

Nbgra gånger i romaasviten hterkommer SH till detta. Det komkreta 

skeendet ar det, att soldaterna ibland m%ste trycka s!ig platt mot Sarden 

eller grava ner sig för att söka skydd. SH omger detta med en aura 

av urgamla myter, 

Vi lägger oser: raklånga, presmr QSS mot makken och l%tsas, 

som om vi ar döda, krossade av den söndermalande stalstöt, 

som vimlar och rasslar förbi oss, Marken smakar söt. Den 

är vår v& och skyddar vårt gömställe, Härliga, smutsiga, 

uppbökade mark! Aldrig har du smakat sa heligt, trots att 

din grötiga lermasera tränger in i öron, mun, näsa och ögon 

oss. 

Vattnet silar in vid halslinningen, men det känns som 

en öm smekning av en mild kvinnohand. Du blodbemängda, 

härliga -k, som i denna natt famnade osa och dolde oss 

i ditt bottenlösa moras:

Smutsen p%'iuniforni och utrustning: 

. 

ser ut som rörliga lerklumpar. /. e/ 

obeskri-vlig. Vi 

Långsamt dyker vi upp ur &yttjara. Det är, som om vi 

skulle ha blivit födda ur Jorden. ( ~ sal ~ A?-142) l 

Jorden beqjälas, blir b%de en urmoder och en Kvinna, mor och älska+rinna 

i samm vaxelse, De själva p% samm gång dess älskare och barnc 

De blir ett med jorden. 

Man kan ocksa kmppla detta till ett annat sammanhang. Allt, levande 

som dött i SH'S romanvärld dras in i kriget för att betjäna ellm off- 

ras. D% besj alas döda ting: 

Olycksvarslande stillhet omgav oss. Jorden andades. 

&lga steg upp frh gyttjan. Det luktade bränt trä* (l% 

Vi %.yrcker oss mot den söndertrasade, förödda marken, 

som tar os8 i sin famn och beskyddar oss mot miljoner av 

vinande st&lsplitter, Vi lever inte längre. Vi är döda, 

', . Döda som rör sig. (LP 8.12) 

s.261) 

Jorden skälver som eLt skat dJw. 

(~bv s.205) 

Jorden förenar allt som ger skydd: kvinnor, kamratskap. Men där finns 

en dubbelhet i perspektivet. De maste ut ur skyddet, kamratskapet skydg 

dar inte alftid mot döden, de maste l-a kvinnorna, Jorden ar bade 15% 

och am, Samma pop som kan liknas vid ett sköte kan, om en stund bli en 

grav, 

Ilaslek 

Jag blev förälskad, Det blir man, nar mari dricker fresa 

vid de. d borden p% lt4ktaraa. Hon var tjugo ar. Jag 

var inks mycket äldre, $ag helleke Hennes far kastade ut 

osa, när han hittade oss i den äkta sängen. Men n& han "*. 

fick se &h uniform, blev han vanlig, Inte för att han 

älskade den tyska uiif ormen. %n h m blev vänlig av räd- 

la. Det blev de flesta i hela Europa p% den tiden, i varje 

fall när vi var inom synhall och hörhall, (E s.20) 

Urleken kommer iIBW mellan idyllen och verkligheten. Alla Svens 

k&lekshiatorier faller offer för denna motsättning. De är för honom 

en falsk verklighetaflykt, som om SH satte upp ett alternativt liv 

som sedan visade sig inte kunna stan@ kriget ute. 

IiILyIL. 

l, Ett tydligt exempel ar Plutos iide i Ppl, kapitlet *Vad vill ni ha till 

middag?" s.287 f. Han dör därför att han siitter hö& uppe i ett trade

Sven är en romantisk typ, SH vill gärna framställa honom som ett 

poetämne, vek och 

och sätter honom i förbindelse med sköna 

och lite intellektuella kvinnor..fian brister ut i lovord över kvinnor 

och kärleken, inte alltid s& överlastat som i Dfl ss.292-293, men ett 

pastoralt pekoral ligger ständigt i bakgrunden. 

Men SH är tämligen realistisk nar han konfronterar romantiken med 

verklighkten. Sven är Krigaren som stormar in i Brinnans liv, men inte 

kladd i vit rustning utah i en illaluktande och smutsig uniform, 

Jag ler trött och pekar p% min oljefläckade uniform, som 

hänger över en stol, 

- D& ligger jag* En apparat, avsedd att förstöra och 

sl$ ihjäl, Det har jag lart mig. Ingenting annat, (LP e.66) 

Jag niëskte, hur den slanka boppen spändes mot min. Den 

var glatt och smidig och doftade friskt. Inte den sura 

smutsiga soldataakten, (~k s .62) 

Kärleken är en manifestation för livet, men den är möjlig endast 

som tialf&lli@ intermeaso, 

Vi drack te mad rom och s& besteg vi berget tillsammans. 

Det evigt unga härliga berget, som alltid är 

glömska ligger och väntar p% toppen, (~k 8.63 

.-- - -.-- 

Ca~e diem-motivet finns naturligtvis har ocksa, nJag visste, att 

jag inte uppförde mej' snyggt, men vad gör det. I morgon ska vi kanske 

dö." (~k s,48) 

Kärleksscenerna sk#ras flera gånger p% liknande sätt. Sven ar en- 

sam med sin kvinna. Tillsammsna med Ursula och Gisela bestiger han berg!) 

Han dricker te och konjak med Ursula, te och rom med Gisela och brasi- 

liankkt kaffe med den fraaska flickad') Han berattar om sitt vardagsliv 

vid fronten för Gisela och den franska flickan, 31 D% f& han ocksa 

tillfälle att filosofera kring kriget, sig själv och människans natur, 

och läsaren blir inte utan action i berättelsen.

Solidariteten, kamratakapet och den etora familjen 

Soldaterna i ertxaffbataljonen befinner sig Itingat ner @&den militiira 

hierarkin och mycket långt ner pr% det övriga samhällets rangskala. 

De kräver solidaritet både från befal och fr& dem p& samma plan, 

Gänget är nornalen, mittpWten aven här och alla prickas av utefter 

den värdeskala de ställer upp. 

Av befälen kräver de anständighet. Svea förklaras det när han berät- 

tar om kapten bopei, Svens kompanichef innan hm kom till Gänget, 

Och ända tycker vi, att han är den enda av våra plagoandôr , 

som pbhimer om ett slags drniska. Han är 3tminstone SA 

pase anständig, att han även själv gör allt det som han 

fordrar av oss, och han fordrar inte n%got, som han inte 

sjiilv kan utföra, (Dfl s.33) 

Av sina likax kräver de an solidaritet som riktar sig b%de horisonte$,lt 

mot.andra straffsoldater, och nerat, not %,ex dödsdömda eller 

$&,ngar (se Avkattningar s, 26 , kapitlet wTre flickorwii Dfl s.106 ff). 

Det finns befä2, Ohlsen, von Barring, Hinka, Mike, Enöga, straffade även 

de, som är solidariska mot Gänget och som d%, räknas som tillhöriga, 

det skiktet, bhde av högre befäl och av Gänget, 

Heide, som introduceras som angivare (kapitlet nPartisanann i Dpl s. 

239 f£'), skildras som =gist och judehatare. Han f* en tillrattavisning 

av Porta när han talar om att klattra i samhället: 

Varför ska du alltid blanda dig med fint folk? Du saknar 

klaestoli&het, Glöm inte, att du är underofficer och tillhör 

proletariatet. Bet ska da vaxa stolt över! (KRE ~~143) 

&ag äter av min frusna brödbit, men hinner bara ta ett 

litet bett niix jag upptäcker at% de andra sitter och stirrar 

p% mig. Jag racker d& Forta brödbiten, Den g%r hela 

laget runt, Det blir en liten smula till var och en. Egentligen 

torde jag val ha atlt den utan att l%ta de andra se 

det, Men nej, det kunde jag inte förrn% mig att göra. D% 

hade jag mast begära förflyttning fr& kompaniet när vi kom 

Itillbaka, Jag skulle aldrig mer ha kunnat se de andra f 

ögonen, ifall jisg hade smygätit n%got. Det enda vi har 

kvar &r kamratskapet. Det kan de inte ta ifrån oss. Endast 

tack vôre det har vi en chans att Överleva. (~sdd so.288-289) 

4 

Mamratskapet ax heligt och som shdant föremil1 för högstämda hyllningar, 

Detta motiv är klassiskt i genren, Där berättas JU ofta om den

lille gruppen son, omgiven av fiender, dste halla ihop. 

Att bli lämnad ens& och koma vilse föde~~~ångest. Det halader Sven 

ett par gwr. 

Pl6tsligt upptäakex ja& att 48s är ensam. Försiktigt 

tbder jag ficklampan. Bara taggiga buskar sch insekter. 

Jag lyssnm men hör ingenting. Det är som de andra har 

uppslukats av jorden. (~bv 9.34) 

Plutonen harr blivit mitt hem. D* 

a. 35) 

&m 

kglnner Ja& mig saker. 

Det &r nbn som flinax högt. Det maste vaxa Barcelona* 

Jag & &a att skzika högt au glädje, men det sitter 

en klmg i halsen p& mig. (~bv 8.36) 

Individen g& 

' förlorad i den här världen om han mister kontakten med 

kollektivetr Det kan synas som en motsägelse, eftersom de ju ofta be- 

kw&? shg fil1 en ohhrmd individualism. Det finna många tillfällen, 

irid sp&lbordet eller vid namn moralisk stridsfrgga teex., d& vänska- 

.pron hänger i en skör tradc Hen sadana handelaer 2tr mera att betrakta 

8083 i grunden betydelselöm& familjegral* Gänget, kollektivet, kärnan 

aY' näaligen en enda stor familj. Gamle är fader och moder, de andra är 

en talrik brödraskara. 

Även om vi är en bråkig samling i ett stort krig, är 

vi själva ba.ra.en likn och obetydlig s-lugr Vi- bars 

elva vänner, eller man kan o&sQ saga elva d9Qsdömda bröder 

med olika föräldrar. ($1 8.185) 

Gamle är in£e bara v& plutonschef, utan ocksa 'r%s far och 

mor ... . (~edd 8.116) 

Den som kommer vilse blir den förlosade sonfen som irras omkring i 

ett landskap som påminner om Dagermans i De dömdas Or 

Xönstret går igen, vi kmer igen världsbilden. kgesten och döds 

skräcken finns utanfar den lilla kärnan. Naturligtvis tränger skräcken :. 

och vansinnet in till individerna, men de f& 

hjälp mot det. 

Stege reste sig och gibk fram till de!& wbtande Gmle och 

striik hanorn över ryggen, 

+ Ses%, Caale. Det dste ju kamma en dag mndfESr clig. 

Ta dig sammn, gamle vän. Du ska se, att det &h nog. (DP~ s.182)

s~el 

Spelet med sina aterkommande element au spelar, spänning och chans 

att vinna är en sinnebild för livet, 

Jeg kan sige det sadara, at je$ betragter mine b&er som et 

mindesmaerke over den lille, ukendte soldat.1) 

Den lille okände soldaten, som utrattar det srnutsiga hantverket ar 

ett gammalt motiv, Spel och soldater hör ihop som ler och langhalm och 

en föraattare kan lätt lyfta den scenen upp till att bli en symbol för 

livet. Jämför 

Och de korsfäste honom och delade sedan hans kläder mel- 

lan ig, genom att kasta lott om vad var och en skulaefc 

fao 27 

Vi satt somvanligt i en skyttegrav och spelade tärning. 

Vi spelade om detseorii var kvar av den döde majorens vin, 

(G s.90) 

. e - 

atta soldater spelade i Gestapos källare som den g&- 

gen de romerska soldatierna sid foten av en liten kulle 

utsinför Jerusalem, (G ss ,l 70-171 ) 

De b%da hängda dinglar i den vaxma vindek. Det knakar 

i den torra galgen. 

Vi sitter unde galgen och spelar tärning. (~bv s.63) 

Parallellerna & tydligao I SH'S värld är Gänget domare-bödlar-offer. 

I spelsituationen blir de allestädes närvarande som urgamla siare och 

kommentatorer till livet runt omkring dem. Detta visas särskilt tgdligt 

i kapitlet *BVaktkompani hos Gestapott ((G s. 130 ff). En fru Dreyer sitter 

i Gestapos arrestlaal tillsammans med Gänget. Det är en snäll ganunal 

kvinna som egentligen inte fattat mycket av världens ondska. Hon vantar 

p% att förhöras utan att veta varför, Gänget, däremot, vet vad som väntar, 

och de är generade och tar till spelet för att f% n%got för hander. Fru 

Dreyer berättar om sitt liv och indirekt kommer d.et fram varför hon är 

häktad, Hennes berättelse, amaprat och ängsliga fragor interfolieras 

med samtalet krPng spelbordet. Ett par citat b&$gser vad vi menar med 

symboliken: 

Heide skakade tärningarna, 

Vad spelas vi om? 

- Vi spelar om den lilla f%geln p% staketet där, svarade 

Porta. (G s.770) 

- 

i, Mosgenposten 8/8 1976 

Markus 15~24,

a 

Tärningarna 1A.g och stirrade p& oss. Pyra ettor, tv& 

sexor. 

- Hon är fiixdi& konstaterade Barcelona. Tärningarna f& 

alltid rätt. 

- Sade vi alla en till sex? frågade Heide. 

- Sex för liv, en för död. 

Legionären gnolade: 

Kom nu bara, kom nu bara, död. 

Vi tittade p& fru Dreger, som förklarade Iför Gamle, 

att hennes rosor war i stort behov av regn. (G 8.171) 

- Det är ena fula tärningar de db, morrade Lillebror w 

Pozk niokade . 

och pekade. Jag håller tio mot ett p% att de talar sant. 

Gumman åker härif~ån. (G s.172) 

Spelet saa apabol för livet antyder att livet styrs av ödet och slumpen. 

Men som vi ska se i det avsnitt av uppsatsen där hämnden tas upp, 

röx det sig i många fall om en styrd slump. Falskspel är lika vanligt 

eom '&li& spel i de här romanerna. 

I E (9,145) haler SH en betraktelse. "Döden: Vad ar den?" börjar 

han* 

I betraktelserna vädjar SH till läsarna p% ett senimentalt men santidigt 

ralJtuit och Zsoniskt s&tt. Han försöker där ge en bild av en 

trött och erfsren man som talar till en lärjungelik lyssnarakara. Avsnittet 

i FiIC ai! snarlikt en predikan. Det & ocksa ett för SH belysande 

atycker Här finns daga element som Z?? typiska för honom, både berättar- 

tekniskt och i synen p% livet. 

Kronologiskt uppställd ser betraktelsen ut s& här: 

De skara fragorna. SH for, efter tre korta 

satser över intresset p% deras situation. 

Hela s-bycket. Är skrivet i en hhdkokt stil: 

korta satser, f% bisatsex. Det hela blir en 

serie konstateranden, 

9 snabba bilder visas tingen kring dodetie 

Och s& en avslutande cynism: de kommer sJalya 

att d6 p% saxnma sstt. 

De döda De 5000 kamraterna som stupat sedan 1939. 

Snabb bild: sättet att dö. 

De levande d6da 

De skadade. Hopplösa, tragiska fallo

Den levande döde 

De levande 

Exempel p% den typiskes förr elegant - nu 

ansiktslös invalid, 

Tinget kring döden (granaten) . Sakligk. 

Korthugget, som snabba filmbilder, far sa%- 

serna över ansiktet. s fr slagfälten i st, -idsscenerna), 

f öregånge t av en f ör sakran tiatt 

sie är män~kliga:~Ingen av oss kan glörnma...w 

Gänget. Bilden av dem präglas av cynism: deras 

handlande, konstaterandet att .de väntar 

p& ein skada/död, tolkningen av lasarettspersonalens 

handlande. 

Den Jevande 

Lillebrors reaktion, 

Den möjliga handlingen, Vanmakten föder det meningslösa valdet och 

upproret 

den skuldlöse får ta p& sig skulden. De 

skyldiga är o&tkomliga. Gänget kan egentligen 

inte paverka n%gonting. 

SH'S arbetssätt syns tydligt har.. Han för snabbt ner de stora fr%- 

&a till ett hanterligt där det sedan visar sig att konstruktiva 

lösningar är omöjliga. Detta sker stegvis i en outtalat logisk följd 

sv exempel, fr& det allmänna till det speciella (som görs allmängil- 

tigt). 

Genom att kontastera död och liv ställer han upp ett exempel och en 

sorts förklaring till deras handlingar. SH visar hur det'yttre skalet 

är ogenomträngligt och att detta föder känslor av vanmakt' och illusionslöshet. 

Lillebrors slagsdl ar ingen lösning, möjligen ett satt att förlasa 

ångesten. Man kan jämföra med ett par citat: 

Vi andra var tysta. Vi sisste vad som skulle komma. 

Brak, härligt, nervlugnande bråk. (3% s.38) 

Det kan ligga n%got föraiösande i att sla ihjäl en annan 

människa. 

Vi trodde inte det, men vi prövade p% och blev övertygade. 

Han som skulle dö stbrtade omkull, Han skrapade i jorden 

med händer och fötter. Blodet rann, blandat med jord 

och smuts, ner över hans ansikte. Han gnällde, ögon 

var slutna. 

Legionären sparkade honom p& munnen för att han stönade 

nHeiln. (pk s.99) 

Man skymtar döden som en långt större realitet än livet. De är levande 

döda, lever bland döda och förlöser ångesten och hatet med vald 

och död, 

Samtidigt ska man vara medveten om, att det är osäkert huruvida SH 

medvetet konstmerar en sadan världsbild. Vi menar att det g& att tolka 

fram en sadan ur den textmassa vi'har.

SH babnserar ständigt p% gränsen till pekoral. S% allts% även n a~ 

det gäller de stora frbrna. SH berör dessa sammanhang \ p& ett slitt som r' 

@r dem till nuniversell Kitsch*, för att tala med ECO!'&~ tangerar i 

studigt det som skulle kunna ge en lösning till ett mera meningsfyllt 

och vazierat författarskap, men i stallet för att fördjupa sig, stannar 

han p& gränsen, 

F8svandli nmwa Ondskans bildex 

Under denna rubrik ska vi ta upp n%- 

markanta drag f SH'S bild- 

och symbolspråk, Man slas av den enorma mängd associationer till djur 

och maskiner i olika former som finns i romanerna, likas% av att SH, 

särskilt i stridsskildringama utvecklar ett speciellt tema, förvand- 

lingen, däz djuren och maskinerna spelar en stor roll, 

Sij uttrycker sig mycket ofta med hjälp av metaforer i sitt bildspråk, 

I metaforen finns (till skillnad frb liknelsen3 inget förbindelseord 

mellaa sak- och bildledet,' Förbindelseord kan vare *s~m~,~liksom~, etc. 

Metaforen blir mera kompromirsalös iin liknelsen. Det innebär att något 

- 

&r eller blir n%got annat, 

Man kan emellertia inte formulera n%gon konsekvent regel för detta i 

SHls författarskap, Det som har betydelse har, är att förvandlingen 

sker, att den har ett symbolvärde, att den ar ett genomgaende tema. SH 

använder bildspråket för att förklara n%got som ar en viktig del av hans 

tankesystem, 

Ondskan och döden är föredl för SH'S uppmärksamhet. Han associerar 

omedelbart och enkelt $il1 näraliggande begrepp, Det finns ingen motsättning 

mellan de olika delarna i bildens triangel, om man gar med 'p% 

SH'S förutsattningaz, Om vargen är blodtörstig och av havd ansedd som 3,,- 

ond, och om en soldat i Wehrmacht blir ond i momentet av Handling, där- 

för att det samhälle han representerar är ont, stammer bilden, mDet 

tredjew blir d% det som ar gemensamt för soldaten och vargen: ondskan 

och blodtörsten eller som SH säger, n jaktfebern (Mb s.119). 

Porta spottade ut sitt förakt pa golvet. 

- Det dummaste djuret p& jorden är n&nniskan: (MC s.178) 

Ondskan f& gestalt i SH'S romaner. Den reser sig ur soldaterna 

alldeles i börJan av momentet Handling under strid, den finns per- 

- 

.lr Eco, ibid, s.262,

soaif;6emb&;6~ipBkthavare sch :pl&goasidare 

dibt djuridsa, kanslolösa, ant$ngen mera 

speciellt som %argara .Kopplade med 

dödens bilder, de frysts ögonblicken i 

mrbska&odjuren, all natwren 

.' 

kriget. Man kan strukturera upp det 

) dJrcpe$ eller 

wrovdjurw eller 

II lQnilig3mter 

Fhgar 

Na'tiu: 

, Maskin 1 

" 

. l 

~juriskt, ~j d , bdciner I 

strid @andling) 

Daens bilder 

' Natur . I . i I 

IV BaEcklash. %ngest Blix mänskliga I . 

l 

Det ar en process mm går genom hela samhalleto &n krigförande staten 

och soldaterna kan beskrimss sh här: 

Ckneral Olbricht betrskgaae en fl-, som kröp omkring p& 

den stora lägeskartara. Den rörde sig mellan de 01ikSSr1gade 

nblarna och flaggorna och slog sig sedan till ro p% en 

, l 

ator röd punkt: IJbskva. (~eidd so184) 

- hirste Crome, ler general Stenpel irriterait, soida- 

, 

tex är materiail liksom ge* och kanoner. Det är vi soki 

skriver världshistoria. Gud har skänkt oss soldater sop . 

verktyg. (SS~ s.181) 

IIan sag boxt mot tåget, som väste ni; i vita mo'ln, 

* och tänkte t Det är son en omättlig Irwn, som Bka iiffoldras 

med ben, kött och blod. (~k rr.212) 

I samhället in- 

s$ridsabtuat ionen liknar SII representakiter f ör 

mpdigheter och £%ngar vid omänskliga varelser och ting. 

ordföranden /i rätten/ tronade i sin höga radi stol. &n 

j~~dex@x&éimpzat en fluga p& lampan. Tabanida. En in%e 

alldeles vanlig flugart. En av dem som suger blod ur husdjur 

och människor. Gr% och led att se p&, men ur en dnsektsaamlares 

synpunkt en vacker fluga. (G a.318) 1 

Jag känner egenfligen ingen lust att förebrg våra v&- 

tare rn%got. De blev offer fös en situation, som andrahade 

förberett, och p% sätt och vis drabbade den dem värre än 

oss, De har fatt en stinkande sjal* fl 8.18) 

Vi lärde oas snabbt, att här i Lengries var det inte fråga 

om ID.& och kvinnor, bara om svin, skitar och luder. f fl s.67)

~Ongbirna blir soldateroch kommer i strid. Där blmda SH f6msLndliirgrr 

och potesle dötWscener till en vild kavalkad: 

R fruktsnergml ~ yn irôter mina -s 8gtr 30% titfpa: of. Lik 

~b~~ är förvui81ade till en skälvande gröt av k8tt 

och blodo Vart jag än ser briserar stadigt nya granater. 

J= P1 fruktaasvärt rädd, men jag har iin rädsla -der komtroll. 

Jag är förvandlad till en dödsfarlig mördare. St& d& 

hopkrupen och beredd med ett yskInge*r och dess l*, 

trekantiga bajonett@ ( ~dd s. 247) 

Jag klev p4 haom för att f& loss bajonetten. Ben brant. Med 

stumpen i handen föll jag halvt bländad frdt. Inte en 

människa längre, utan en automat, som dödade. Av ångeit, 

Av l*iist. Ar tvång. (G s.87) 

Porta hinner inte svara. En T 60 kommer farande ut ur 

ett buskage. Ett förtvivlat försök att komma undan rom 

en höna p4 landsvägen mitt bland hemvänande söndsrgefimze. 

RBarcelona-Blom~svänger sitt torn runt. Ett kort enatt- 

-rade, .och T 6- flyger i småbitaz. Pinan var kort, lib 

'la Bönan! (B ss.145-146) 

patronbandet slirar som en sårad orm genom vapnet, 

(~sdd 8.293) 

Hunden aliurgae tillbaka av 38 kopp~ln'aiprojektiler. 

Db hinner att och j-t tjuta ett sista "Röd frontn, innan 

den dör. (EIEZH 13,174) 

I dessa citat* och otaliga liknande är alla begrepp atall8s p& h- 

vPile-k.1 SH beskriver en galen värld. Men han gör det, eon vi sagt förut, 

med ork oah formuleringar som blir till formler. Inga av desrw för- 

vandlingar får den starka effekt de skulle kunna haft, p.g.a. att de 

är sb formelbundna. 

Efter striden kan detta mda: 

Hur lång tid hade &tk? En dag? En tima4 N k a selnuil 

der? Ingen visste. Vi hAttade osa: sjalva bakom s- 

dit vi hade kastat oss undan, översköljds med blod. [G a.88) 

Vi vill tolka förvandlingarna av f is korna i strid, som att det 

hela hpdlar om skuld. I Förvandlingen kan man se ett medvetaadefs förs& 

att skjuta vetskapen om det omgivande skalet i bakgrunden. BH upprepar 

petta tema pi g&. Dödandet blir i dessa ögonblick en naturlig 

handling obesudlad av skuld. Skuldlöshetei och ansvarslösheten blir livs- 

viktig. Ondskan lever i människan som. en latent resurs. Ilës den trader 

tillbaks, som i det sista citatet, finns bara de ångestfyllda minne- 

SH gör det trdligt att det inte egentligen är deras egen vilja som 

&yr dem. De är alla offer för ett samhällssystem s& i sig &r oansk- 

ligt. .

. P och oskuldens, 

I 

Fdr att beskriva de synpatiska persommas sätf att finna1 trygghet 

. . och värme använder SH barn och djur i bildledet. Det blir kiinislosamma 

bflder nar bn tar fram deras mänsklighet och visar cJlep som de 

pojkas de ngstan är, trots allt. 

I Fk (s.12) skildra6 en scen frh ett lasarettståg. Det ar vinter, 

de sårade fraktas i boskaps- 

och den kalla luPte sippraxb.in mellan 

sprinoma i viiggen och avsätter sig som rimfrost pi% brädornid, En soldat 

l 

som tecknade bra ritax s& djur $ frosten. De blir s&skiltförljusta i 

Oecar, en liten hwb. 

Vi äIske~ae Oscm 0ch;:pratade med honom. Teeknaren, en pion- 

< . i? Jär-Gefreiter, sa att den va brun med &e vita fläckar :p% 

huvet. 0s.aa-s var en mycket söt valp. När vi slickade q&$gen 

sAg vi upp s% vi för all del inte skulle komma att röra 

vid Osc+ro Vi tyckte att Oscar hade tråkigt, s% pioniäxen 

. . . ritade eh katt som han kunde spiringa efter. (R s.12) 

l 

Det är det lilla, försvarslöst oskyláiga som SH portrattorar har. 

S& rullar vi ihop osa och sover tätt intill varandra som 

hundvq&par. (m s .274) 

Vi dtter tätt eaimmrrn scim fagelungar och känner v8rmeh från 

kamraterna intillo (~sdd SO? I 5) 

l 

B%de ondskans och oskuldens bilder talar med ett strängt regelbundet 

spr&. Med en nmskinmäsaig precision Hterkomer dessa bilder g h 

&ng i nästan exakt samma ordalag, SH använder b&%dsprakets form. Vd. 

har sett att bilderna om ock anstrangda, är logiska samtidigt eon de 

gör sin'ct jbst i den världsbild hans romaner speglar. 

I 

l 

p%

- 

.- 

RELATIONER INOM OCH UTANFOR GRUPPE3 

H& det gäller reltimema 

-- 

i 

e - .-- . _ . _ . C q 

-..-.- .,. - - --- 

. . 

-A 

S.E*a nmaner, Urjir vi ld att iPrrrn stuäea m den f.ra oirkein n dv8. 

Sven, I4e.i.t~~ &sie, Lillebrsr, Heib, l e g i ech ~ i ~ rias T& Barcelons, 

h 8 bakgrmä sch deraa väg till atraffbataljsma. storre fakta ai Svens 

. . tun det rika gemweri, S a ~ ~ i g ~ o 

balrgnsnia f&r vi egentligen inte reda p& fthriin i ii& Där tiCnker Sven tillbaka 

p& den tid Bg han vsr femtoa är, arbefsl6s och wcket fattig. 

Dan sista jdafteaen i Köpedwn, Gata upp och gata ner, BBdhurrpletsen 

wh Ströget ligeer Bde med s l a g blötsnö. Juigranen 

M ö r ddhaset glittrar ied alla sina ljns. Hej, ditt dumma 

svin! Du är väl paak,vad? Jag träffar en annan arbetslos kille, 

Vi ställer ass och pirka ]. jnlgranen, Det dumma s jälvgada trädet, 

&a pratar om ett inbrott, Men det vill Jag inte vqra med on. Man 

kan ju vam ända nere i rännstenen utan att behöva Iccirpa ner i :.

- -. - . --- 5 .. blm -...-L f&.d_-ll 

/ 

helvete på jerdexi. 

Nien vid Bremen. 2) 

Logoeatra+ims, -. . och . - strafflägret 

._.I 

Lmrgrie~. Ett veritabelt 

Han blev att tag ZGrflyttad till ksncent*ionsil;gret 

Han &terôrrdes till kegries dPr haa efter 

sju diaader blev beddad ,och herflyttad till ett 

utbilU8r vid etraffbataljoaijen i Haamter, Dem atbil 

~t%digt blekna av f6rehilckelse ah ev~icy. 3, Svea tei %iii p , 

T jugosjunde ~tmaffregemeatet , femte kompapiet, 80.h platenen, fobta grappen. 

~ 

genom att 88 militgriekt korrekt amiila sig f6r Gamle. 

. +id dtt träben, ra den r5dh8rige. Strafflaateljonen i HM~~O~P. 

Dä fijrs* vi bittre, mrfor dir bar dig &t som du g8r. Vi trodde 

att du tänkte skada med ass, sal: du smällde ihop klackama s& dar, 

och det är ju ett herrens under, att du har dem har fortfax?nde. 

Hej, slIl ner röven istallet, kamrat, s& kommer det strax en stol. 

( Dfl s. 53 1 l 

l 

~nm äx ciämed npptagan i '&inget och vi lämnar honom att-de hur porta kom 

till &traffegemantet. Obergefreiter Joseph Porta beskrivs ing8eq i Dfl s. 54- 

. .. 

l 

56, beskrivs ocksh hans viig till regementet. 

l 

Haa &lömde aldrig att tala on för Pla hm kon i bergring ieh, 

att han vax röd, 5 harde suttit ett Br i Oranienbarg och Moabit, 

anklagad for kodstisk verksamhet. 5 hade nhligen 1932 hjiilpt 

l 

ett par vänner att han@ ut ett par nocidde~.~kratiska faza~~~~~frih 

tornet pt% Michaeliskpbn. Han blev tagea av en hop skyddspo?iser 

och fördes agp till Alexs~11derplatz. Han fick fjorton dagar, och ab. 

var det glömt. Det vill saga, 1938 blev harn plötsligt arrest~rad av 

Gestapo, san gjorde stora anstr&@ngar fsr att överbevisa honom 

om att ban visste, var kodsternas ledare, den fete och aJltid. 

osynligeWollwebes höllsig gömd i hemlighet. N"ar ~ian hade gett Porta 

mörj och l&tit honon svalta i ett par Weer, fördes han inför rätta 

och atdades för ko~manistisk verksarahet. Ett väldigt stort fotografi 

placerades frmför 'domarna, och pli detta fotografi s& naan Porta 

fGrsedd med en kollosal fana p& väg in i Michaeliskyrkan. 12Qrs straffarbete 

ior kodstisk verksdet och sItandande in G ds hust Kort 

. innan kriget brót at, blev han som s& dnga andra dömda bedlp p& det 

vanliga sattet. Han slaingdes in i en straff'bataljon. Det är ned soldater 

som med pen$= - de luktar inte. ( Dfl s. 54 - 55 ) l 

annan som blev straffad far sin politiska uppfatbing är underofficer 

- . Willie Beier, kallad Gamle. Ban .-. är tio . . k äldre . . B . . de .. andra, däray smeknamnet. 

iian viar gift och hade tvH bani. Till yrket vac han snickare. 

Bed6rande i brlin. Hans politiska uppfattning; renderaäe 1 

homa ett och ett halvt &r i koncentrationsläger, v e han 

blev beddad och insatt i en straffbataljon. GarPle log stillh 

för sig sjiily. - och har blir jag säkert kvar, tills jag en imeker 

dag hoppar for hastigt rakt p& en kula. ( DM s. 54 ) 

--.I_. - 

1' 

....,, . __.._ .$.He _ beskriver - ., inte .- . direkt . . - hur .- Lillebror, eller Volfrng . . - Biald ~natzfeld, 

son han egentligen heter, har haanat i straff'batal~anen. Han ko r dock f* 

ett enont fattigt hem oeh hsr en kriminell bakgrund. Han var p& ?ppfostrings

. 

l 

I ?kan Mb, räbaz lillebror upp o110 fångs och konc@trationsläpc hm 

vasit i.nt~;pparad i. 1) 

, . 

-. ----. .. .- 

l 

~erolfficer Sdiw Heib är nazist. 

Ahting hos mig är reglementeenii@. det hrr det ~iirlt (Lid. 

mitt hem, 

sedan de9 dag, d& .jag bestämde, 4 am6n ekalle 

Jag skiter i rad en arm& slHss för* Jag är soldat, f rför att 

jk gillar att vara soldat. Jag sqlle skjuta dn @gen momor, 

on jag fick order om det. ( O s. 51 ) 

iskriver sin vi& till straffbatal jonen $4 här: 

J ifaturellement. camaamle. X- mppfestr.iesanatq$ kbner Jt# 

te t211 nem dilt -och arbetslOsh&, &a, Jag -et, $A det *ek@ 

elandet m regnig H11 '1932, dag begav d g till *$s och *$&q l 

rmlaken. Ilir ar inget aslaken .ch likq trist f 3er119. 

ddoptendes ar ett luder, aoa jag träffade p& Bodekd Sdnt- 

Michel, iedai jag viinta.de p& busseq utdr luxembvg- trädgbdea, 

Eon lasde 8aig Pranska, Mest i sängen, Jag blev he-9~ sutenör. 

Plötsligt vair polisen efter nig. ,Av alla förb-e portar srsl* dag 

den pest förbannade, den som förde in till La Ugiq Btra&rr . 

' 

. , vamnb&acaatrai, .. 

där j% blev mottagen av en serymt, Han 

pekade flimde p& en bit pappex. Utanför v83Ptade Jpej bleus, , 

- Vilket foredrar du? friIga.de sergeanten, Fribteq kos oss eller?, 

qtt längre apg8hllll p& Fort Caint UaFtin de Rea - r gamma Ögon A . 

blick stack en av les bleus in huvudet gemm döqn, fortsatte . 

legionären, Det avgjorde resten av mitt liv. A l l 4 we valt. 

ma veckor senare &t jag sand atanför Casablanca, f G s. 365 n 36g ) 

Förstd &en legionären presenterar sik fri5gar %&a n8nga Br hsi) har , 

- Tjugo, svarrrde Kalb. Suttit tre p4 grtmd av asq~$alt upptrij&@e, 

politisk opalitlighet: isch olovlig .t jhstgöxing i f!@hmnäe -4. ' 

Sista ins " gem var i konceqt;cationslägret Fwen vid Brerqqn, 

Dpl s.r 

ad sooiais bakpund* h?? det här gangct tlE allIs& i @tott&Ii . ddw- 

- 1 - . 

---- - - _ _ _ . , _ ..* i 

attigdon och arbetsl8&et.'Om Heidee'och UllrpDmrrs fq&tmvärda pp~@xt~ 

f8rhBllsnden f& vi veta ganska mycket, 

Underofficer Julius Heide var praletärpa~ke, Hela $tass lir -w 

varit en enda Phg rad av förföl jebser, I blm lärarna fl 

honom, Prästen pryelads honon, Hzrne far misshaadlade honom. Qns ! 

dag började klockan fyra p& morgonen hoer en bag-, där han iatgdas. 

Han kom sällan i tid till skolan, &n efter @er andra var 

normalt för Julius. Det gav vareqda dag klassföreqtikndaren, ag~i 

var SA - led-, en karkoramen anleäning att statttv~g~ ett exeiap$l 

p& honom, 

Julius Sr ock& judehatare, Den duktigaste po Sken i hqq klass var $u& ocQ 

han hjälpte Julius genom att viska svaren till honom oeh ge honom 88 bak $r. 

lappak. Varje lapp och varje riskat ord hiandes till ~115% Bom ett atort 

för hinoa. Haa började hata jridepojkes och till slut ~ $ son t var qv judi& b& - 

koms t; 21 

1) Se B s, 175 - 176 2) Se Flr s.78

.e.-. ' ." ' - 

.----. --. < . "-"- - . . . 

ilan blir ganska a.lliHnt illa oai+Ir;t efter det att han angetk en jde och 

'- -- ---- - h- --- 

-- 

Urmed 1mat M d b- &t sitt 5de;-'T-%ide lever gmska - --ar f ,U& p& 

grinrd av sitt ibra hat, PEan är afla farligt miara dödem* firskilt i skepnad 

ar Lillebrsr eller legionären ech Porta iblad. Ofta &r det Dail! 

f melh i allra ai~ta 

stund. Bide bergftar en dag on sin b-dom 

en mskig bisteria. St- 

fick han jämt. Imr ban än bar sig &ta 

det Sr fyllan, som f&r mig att kl& er, skrek mbben. Men det är 

s0i träder 

och det Mi 

plikten mot drt atorQska rike. ( Mb s. 45 ) Heide hade &g:{ syskon. Stora 

barnkallar och fa%tigdom -ex 3u ofta ihop. 

Jag bar nin lilla syster. Hon var baxa ett Br och hde inte g& b. 

. Bet v&,den vecka, ds, de korde bort Bertha i en Mercedes - ambulans 

Jka hade bearóto, Eon dog fea dagar eftedt. Gubben tyckte It v;u .. 

bra. 54. hmbe vi urdra f& hennes kläder. /.../ Jag fick heyes ylletröja, 

En alldelee zy stickad ylletroja. Herre josses, si underbart 

ráni den var. Jag bad och tackade Gnd att Bertha hade koaiaiF i pazadiset 

och hade det bra, och Sr att Jag fick den vama ylletr63arm. 

Jag visste hte,vei jag skulle tacka annars. ( ?db s, 46 ) 

ik &v ~eidés bröder blar öntrirörd av spikmagnm och en av hans aystrar adopte - 

rades. 

l 

b 

l 

Gabben dste k14 henne först för att hon borSade lipa över/ att de 

fina namirskonia hade köpt herme. Hon fick s& mycket ssörji att 

hon till sist log över hela synen, den dag, de kom och hanjta.de hen+ 

n e . Gubben fick 50 rikmark av den fina kanaljen f& Lim, 

som övertog befälet över ItLPth, ( Mb s. 47 ) 

l 

Riktigt ot&ckt blir det när Heide berättar am sin mors död. 

- Ja& rsu: s& gränslöst förtvivlad, att jag kastade mig över 

Aenne och försökte väcka henne, men hon var död. gnbben 

kon hem var han asfhll =h som alltf d, näx han var i det ' 

tillsthdet, verkligt elak. Han kom tillsammans ned Schniht 

den röde k.Qn gruvan -er tre, Det vill säga, Schmidt den 

röde va;r: inte lihgre i gruvan -er tre. Det hade han ;In*e 

varit p& länge, Han var vaktase p& anstalten och kladde b 

m. - Nia sh vi ha digonting att äta, &rek gubben. i 

helvete &r du, din hynda? Kan du inte hora, att din 

ha n& onthg att äta? Han snavade p'% en 

anda.y ./ - De b&da svinen fick syn pi% nig och 

Din lilb tjuvonge, $ag ska ki& dig, s& ansirt 

lyft röven. Han sparkade till nor, - Opp, käring! Tm inde, 

att det är söndag eller dt -at sketet Je- - pgfund, som 

ger dig rätt att ligga ä& sch sova, Han spadcade igen./, . ./ 

- &r iir död, sa jag. - Erringar dör inte d plötsligt, 1 

flinade Schmidt den *de och föreslog, att gubben skulle Isll 

henne p6 ]raften, De sinraleras, Det gör de p& anstalten odks&. 

1 

Kl& henne, Carl! Rykta ludret ordentligt, d ska du f& se, att 

l 

hon lyfter p& röven och lagar mat &t oss tv& trötta kajrlar. 

- Ser ni, poJkar, se- den dagen hatar jag Schmidt den röde, 

Jag är tvungen att sl& ihjäl honon./.../ Det gamla svinet tog 

1) Se Dpl S. 239 - 249 

,

klhpPtriit, w stodi balja, äär mr ha~e lagt kläder i blöt. 

Hgg raglade och vinglade i sitt ras, stödae sig pi UapptrEt 

oah apgdde upp lite 41 ar narmen, Han flinads aot SoaaJidt den o 

rob, S& 81- han, &rs kropp astas reste eig ander de MmIa 

sli"gen, Jag radede p& honom. Hm grep tag i mig ooh släagde mig .:%SI; 

aat vf&ggton. Det betade aafg en bruten och en háiSrns-. 

ScihiaiBt Ben &de spaxkade nig i rgggen, si att jag €b i äag L%r i 

later aned som ast afane ar det. b slog b8da td p& mer. Schmidt 

den röde rerd et% vattenle~sPor. De slog henne dldelea forflilr1ig-k. 

Eftedt raglade de ner igen p& viird~huset f5r att släcka 

tyrsten. Jag h$itade Kripos och l&tsades, som oi jag &stan inte 

kunde minnas rhting. De satte Schaafdt den roae @ch abben i 

finkan, Dar e t d e ae i sex veckor. De slapp ut först, när ja^: 

IqrLlrnde, rpd som verkligen bada skett. Yen gubben var Ju 

T%an~värt arg Over rata Lalya tystnad och kudde aig ftir2arligt. 

In ntbstade mig ett bdck. mr jaa; skrevs ut frii sjukhu,eet, 

Matade jrag mina, saker och etapgade alltibp i csn pappers- 

#se. ( S. 52 - 55 ) 

-.___ _ _ ~i%ehm 

L historio & inte .. 

- - .--T den. 

-. får , -- ett --m brev - ut .-. till .f~ontlinjen, 

och han bllr otroligt glad. Det Sx det mrsta brev han NLt f hela sitt liv. 

Hsn =%jhp~t%t.E han ska bete sig för att öppu det. WidJen f8rQts eksbbt 

iiot förbittring. Brevet är frh b s mr. Hon ber homm rätt ut att akynäa sig 

att stupa, @;B att hon $an f'& bitbag fr&n staten, Hitr foljer dgra utdrag ur 

brclrcet o 

Ik, kmmer nog iMg frn Beoker, 80s h jalpte nig att f& dig p& 

anatalten hos de fronara braderna och systrama, Men du var otack- 

@ch rymde därifdn bara för att da fick lite stqk, eon &, 

aakert hade ärligt förtjänat. Dra har alltia ställt tiT1 belrymaer. 

Dia är en riktig buie, Mqa fina hemar h ch damer har velat hjälpa 

dtg nilr jag s%Ws hora des. Ja& skalades s& &r du stal en Yark hos 

gz8nmsaksisandlm Miillerhaus i hans blusficka, Cchpoemza barde ha 

alagit i!-hjal dig den &prgen de adde dig for akt da hade druckit 

ur,Wachtmeister O-ers satijOllc. h, dim lymmel, ursäktade dig ned 

st? du 8ar Mrstig, am om inte vatten var @t% nog &t dig, din 

- .--. 

ri+nsf;esrmnge, Ja$ has gjort s& mycket för dig, jag di^ stackars mr. 

Da fick dldlales nga tdiskor ach tv& par strsunpox den dagen du reste 

till lappfostrbgsanster3Len, och $ag har get% ag stryk varenda dag 

när du behtvile Bet, fast jag hade gikt i axeln./, ,,/ P& agbetsför- 

~t;dlingen &ger de, att du eui en vaneflrbryikam, och Httrr fiallaaktig 

Bqel, som är en s& god människa och fin herre, sager att vore du bara 

daid kunde jag f& nytt arbete, men dia sanhallsskadlig s ch en black 

sar din aora giktklena fbtter, men när du &r död ska de ta upp fdgsmt) 

&ger Berr fiPlaaktig bpsl./,,./ Var m en snäll gosse, lille Wolfgang, 

&h gör &n stackam mor en enda. gladje. Skynda dig at.& do, Det lkan inte 

vama s& stdrt dämte i Rysnland. De s8ger allesammans, att det ar mycket 

Ett, Hen du gör aet självklart in%e, din -1, barca för att g6ra 

ddt besvärligt f5r din mor./. ../ Bar da har stupat s& bed dina kamrater 

shaa mig ett foto av äh grav, s& jag kain visa Herr fulhälstig 

Apel den, 

- Vid Allah, det var den rnskigaste haxa till Ear, utbrast legion- 

&&n, ( Flr s, 269- 271 )

-I_.-- 

Det är vfii bara att instämma med legion&rens ord, Detta är ock86 qtt av de f& 

tillfällen d& Heide och Lillebror visas sitt kanratskap, %a vi ea tidigare s& 

är det aftaat dm tv& som bräkar ned varandra, Men i denna situation visar 

bägge prsv p& äkta och riktiga Btanalor: , 

aki skedde det nägot son vi skulle ha ansett omöjlfgt @ch aldrig 

skalle ha trett om digan hade berättat det: TQrazma bröt fraa ur 

Lillebrors iskalla ogon. De ögon son aldrig log, även om hats kropp 

skakade av skra.tt, Hler över hans smutsiga Urder gSvde tikrama 

ljusa ränder, Julius Heide lade anaen oa hans axel. - For ai *an, 

Milearor, sipta upp nu. *s grinar jag ocks~. Ylin nar 17 l lagar 

världens basta potatieiplättar och du ska f& äta e& daga du Vill 

hemma hos me j när kriget är slut, Du h f& sava i aitt krypin. Vi 

kan turas om att ligga i slafen. Slrft i din mr. HOII a3. inte 

att lipa för, och är det dgon som vill dej illa sil kom bara 

Julitis Heide. On vi tv& ställer os8 ry g mot rygg, s& kan dom konma 

med en hel pa~sa;rara6~ ( 'Pk s, 273 f 

. -,. 

ula j. _ k0-e~ 

_ -- f~& ~lw&va;rteren .- . och .--- k r lärt - sig -.-. att - ö~krleva 

t 

$ sitt: 

eget vis. Dessa egenskaper har de tagit med sig ut i kriget och de är ofta avgörande 

. 

for ,att gruppen skall överleva, Svens egenskaper f&r vi in e veta s& 

8 - 

mycket om, Han är berättaren, sozu sitter bredvid och iaktar, htlller sig utanför, 

Hans bi drag tillWstridsegenskaperna ar att han är enormt skickli k p& att kasta 

handgranater. Men alls ar de otroligt skickliga soldater. De W lk sig att 

kalapa för sina liv &da sedan barnsben, Den som fgller den 

i c~rupgos är Gamle, 

Gônle är inte bara dc plutonschef, utan ocksa dr 

denne lille fetlagde och hjulbente hal-s f'dn 

kvarter, som a;ul har dragit p& en fältvabeluniform, 

livsvillkor f6r oss att Gaale klarar sig. Mister vi honom är det 

ute med plutonen, Det vet vi, ( Jsdd s. 116 ) 

W e var helt annorlunda än vi andra. Con m nyss, när han qörjade 

grilta. Det hande ofta, när han fick brev hernjlfxAn, Det as: 

egentligen Danle, som snfercle kompasiet. Canle bestämde det 1 

mesta om vad som skulle ske vid koatpaniet. Hsns ord var lag. 1 

- Vad Ganle sa stämde. Rar det gällde dgot allvarligt, sökte 7i 

tröst och rad hos Gamle, Han tittade pii en ned sina, litet hov 

knipna bl& ögon och bohade kraftigt p& den gamla pipan med lock, 

innan han svarade, och var det ett särskilt vanskligt spörssäl, 

tog han alltid pipan ur mamen och torkade eftert8nksaiat skaftet. 

värd 

till 

funktionen 

( s. 185 ) 

En som nästan är lika betydelsefull för o-s födga att aha sig vid 

lir är Porta, ni upptägmmkaza,son ingenting f'& bukt red. Otaliga är de of - 

ficeraze, som han drivit nästan till vansinnets brants n Parta var infödd 

barlinase fran 6stra Vedding, och han hade all berlinmen8 lätta Ler, väl - 

smonia käft och ~~ago1i.a ( Dfl. 55 ) Alla mår bäst a att halla sig 

väl med hononi. Han klarar sig i den harda världen genom att veta h&got om alla 

4 

i) Ytterligare en av S.&. s inkonsekvenser. Bi har ju jast h5rt om 

hon dog när Beide var tio &r, 

hur

st~~digt i sin lilla s d a 

bok. Sasskilt officer- 

iiix rädda fllr honom. 

Han är 8erums~sk. 

- 

Spelasr flödt, &agspel, mpel och orgel, allt efter 

gehör, &ter kan han ') hrr en faata~tisk ber4ittarfOabga. Hsns 

vilda hirsteder tsr upp en at~r del av mtqmmef i S.Hte romamr. Iten den kaneke 

.PfSrti&aerfa egenskapen for gruppen ar hans fantaetiska fSraSga att orerallt, p& 

de mest otroliga platser, hitta b; atbart. Utaeende*ssi& beskrivs han s& 

, bart ; 

HA rar oerti~rt 1- och mageremsen stack app pr rmifoas - 

h$tgea som balaen på en .tork, och ett jHtteetort adamsgppie 

hoppade npp och ner, s& att man blev yr i huvudet, Dar h . 

tqaäe, ian Inaade inte l&ta bli att tftta pH det. hmdet 

var en trimgslfowad tingest, där det liksorn av en slump haäe 

slfingts rit en ave frhihar. agonen VS d, grona grlsogon ned 

lhga, vita öganlack, sa tiaderfbdigt blinkade mot den han talade 

me&, Hans elMda Mr spretade &t alla M11 som o@s. Näsan var 

&s stolthet, VAr Herre d veta varför, han öppnade nnrnasn, 

agg inan en tand, BOB satt mitt i Ö~erUen. Han M e visserligen 

tv& till, $stod hasin, raen det var viil gómda oxeltihder. Var d n 

hade skaffat honom st6vlar if& ax inte gott att veta, Jag; skulle 

' giasa , att det r han behövde lag upp emot 60, ( Dfl s, 56 ) 

.---- .. ---..- Hiigra srd.om Barcelona, fUtvhibel.Blom. han iEl: inLe med'i alla böckerna men i 

*--- -- F . t " 

de flesta, Han dr8nnrner $ht on att efter kriget f& AtervaSdcr till Spanien och 

skaffa sig ett hmas med en apelsinlund på toniten. H8n @;&r omkring med en torr 

apelsin! i fickan, tror att den bringa honon b, 5 var med i spanska 

inbö-skriget som iiliasoldat med tjbstgöring vid Serricios Especiales. 

Hw tilll-atet%gL av nationalisterna och blev instoppad i spanska främlingslegionen. 

2s 

Den dag han dog - den sibiriska skarpskytten hade inte träffat 

&mm riktigt, a& det Log tre muter izjmn han dog, ha8 var 

tSffad alldeles över näsroten - sa.han.til1 dem som stad om- 

kring honam: w Yps'no me figuxabaen Den 33.116 legionären, som 

kunde spanska, rSekzde och svarade p& erpaxda, Det gj~rde Blom 

-oerhört glad, Ban dog ned tdrzrna. p& apelsinlunden som han 

aldrig fick se. De begrav hono@ nere vid den krokiga kaktusen. 

i)éSr det nedstörtacle klipp~tycket lag. De gav bnm en liten 

.&dm apelsin med 5 graven, hgionkiren tryckte den i hans haud, 

Efterät tramprade de till jorden ~~gcket hart, De hoppade på den 

sä inte de vilda kandarraa slrulle grava upp honom och äta av honom, 

Det gjorde de bara fär at% det v a Blom f& BaxeloruaeW Amars 

ekalle de ht@ ha gjort det. Det dog s& m&nga och de vilda hundarna 

dmlle 3x1 ocks& lem, &d Blom var det &got annat. De kände &la 

den d& apelaiialmden. Rade hör% s& mycket oni den, ( Fk s, 343 ) 

Legionären - . ha;r ... ;E-- fräniirngslegionen 

- lärt sig gerillakrigets . - teknik till full - 

&ridning. En kunskap so* han delar med B G i l l de adra. Han iär ocksil ut hur 

man skall anVanda en kniv, vilket de till sist alla bur specialister p&. 

l) Ett nästa8 lyrislsb; kapitel om Portas musikalitet firns f Dfl s. 

2) Sg m1s. g 

l 

116 - l19

Lillebror haz ett klent f8mlhd men kmpense- 

det med sia Anorna kr~p~- 

hydda och sin ernoma kraft. Porta är en fia slgtt och en fantastiskt skicLlig 

~tridsvap~ah-ffor, och Jaliua HeLde 6r Jii den perfekte soldat O 

- l 

Vad än det sona f& denna vilda Gmpp att Mlla ihop? Etf kamatskap Bom är så 

a 

' 

- - . - - -- 

starit att iiet I BI de mest *resande +frestningar,l)sart vetsk pen ca att ue 

& egen hand Bnappast slnille ha &on större chans a~ överleva* hts att de 

iblandhatarvôrandradarde allaberoende avtrarandra.Detky som txtgtgH 

I 

hett till ibland inom -t;r 

I 

Heide och Porta började ma. Porta hade blottat sig under len 

o~g&ag 

det, fo- 

sjatton - ma. IPan satt med spader ess och tog inte ifraai .l. - 

potten rar tillräckligt stor, Med ett rasande hgg 

swllde Heide sin närstridthiv i bordet, en mi1Usieter f& 

handen p& Porta. - h hska,rC. skrek han. Porta viftade bort I 

honom. - h aedan då? - Da satt p& spader ess det &g jag. T Det 

tillhor kanske dig personligen? Heide blev kritvit, 5 miste all- 

deles kontrollen Över sig själv. Det var för atarkt. Ban sv-de 

kniven 6ver bordet och m&t~;ade mot Portas ansikte, fast besluten 

att sera det i bitar. Porta hukade sig blixtsnabbt och slog efter 

' "'Heides strupe med ett slag av sidan av handen, som hide lätt. undgick. 

I Judo - kpens vanliga trick var de 1- goda. Porta grep . -- . -- 

en flaska 0ch slog den mitt itu, s& att ddhorna rök om öronen. 

SB slungade han den not Heides ansikte utan att trWfa, Heide &rek 

triumferande och stomade ned höjd kniv mot Porta. - Nu är du färdig, 

ditt mai$riga svin! 5 s bk högt. Portas knä satt i sh@t pi% 

honon, Porta skulle till att placera sin järnskodda klmk ilansiktet 

p& honom, men Gamle hindrade honom. - k racker det, Porta. 1 - J= 

hatar hana släta tryne, väste Porta. Han borde ha mistat örat som 

Lillebror, ha stukat näsan sora Sven, fia emaljöga som Barcelona *o& 

&mig panna som du. Varför är han den ende, som iate ar skamfilad? 

- Lät Porta trampa p& honom bara en ghg, tiggde Lillebror. Den 

skiten blir officer med det trgnet, - a11 käften, befallde Ganle, 

här P det jag som bestaismer. Han grep efter sia maskinpistbl, som 

Ug M ö r honon p& bordet, tog laddningsgrepp och lät npningen 

vandra fr& raam till man. Bi kikade pA honom ned hopknipna ögon. 

Gamie slsulle inte skjuta. Det visste vi. Nägot &dant gjorde Gamle 

. inte, men iiasn lyssnade ovillkorligen, dir Gamle sade dgot. Wten 

var ladäad med elektricitet, Vi hade mest lust att hoppa p& Gamle. 

Vi urrna.de Heide en onig-! Taas rach ansikte irriterade oss. Bans 

cyniska bratalitet mot sig själv och andra var en p&le i kottet p& 

oss. - Mille diables, utbrast legioaren och fick den laädaELe luften 

att lätta nägot. Vi andades ut. ( G s. 160 - 161 ) 

l 

Men Gruppen klarade man sig and8. inte. Hamnade maa i en ny grupp var man s& 

gott som skld. Ilen blev satt p& de &sta jobben och kunde inte lirsvara s&. 

I fjrra Ar hade jag varit i Gamles pluton nu, och vad hade vi i 

inte applevt tills-s?.-;@ra b, dw ut och dag in p& alla 

möjliga fronter. Visst hade vi ofta skilts &t för korta uppel 

M11 p& fältlasarettet för att lappas i hop till nya strided. 

Plutonen har blivit mitt hem. Dar känner jag mig säker. 

om nian l&g och hade det bra p& lasarettet kände man en sugande Äve7

heafagtm efter p1't~tonea ute -i& fmnten, Si3 ddngepa 

blev utahiwn och skia=W@s tflfb&a med tre *ds B$=& 

tviira Omr u%~%~~spappemaf. %o-eam %$Z~~%giariag~ be 

tlt~t, Han -Ile appeM131a ~ig ved %rosaeaa, oe?h fGrbadeez 

IQgeii om VBF$D dag* &n d rs &%&g des B bec-nter ane*tenar 

iga gl"ds am bort de% sm&rtMs o @ch s& mwacherá;aa 

ut med p%ui%sneirs igea, h%e ens Iw~kot;t, som s& ofta. hall 

p& att ta Cdd p& en 

hemma igen, och 13% 

Mm b&g b&ow det 

kmds man goft at& u% med tmts e"d XmgzakotQ, son inte ivar 

r*%igt 32kt, ( Bbv s. 35 ) 

Ben sola 85s de$ blfr genast 0eh a%= pardon uts%OtLI och straffas riktigt Mrt, 

Fdr att bli assad aom likvGASg, da%s am bevisa akt raan &r en god kmrate 

Att man de%= sin sis%ô fimp eller matpak~eteai- herabfrgka.. W dste visa sig 

miljiS PIOJHL de 'a8ïnar tycka 112, befiiealeël oah supa oraentligt, 

Trots de i m s%ridighelsss som firma grisar glan alBtld fram en gemansam fmnt 

mot $nahr&ktme, 

h% va% i alm&@% Po~ta, som laskade eda p& all% vi vil%e veta, 

Ean ilrev riaefng borta laas sia b p = vid mgementsstabsn, stabs - 

gefrniter Peders, Ean ha8.e Mr% an&nting an kapten kmder. Misshandel 

av barn. M-hthg ned en ledusing selim kallt vaL$en. Det vm ett eller 

mat med en uppfastsdLngsane%aI.t eller ni2t lihmde, Vi 1ngnac9e oss 

ned at% vi shlle f& ve%a all%ihop, Det hade komit s& dnga fram till 

sa@. Folk $om klappde oas fl axeln och saw kamrat ". Folk som delade 

ut cigamtter, Folk, sons ms%tog paket fran Danuad med stort, tjocka 

skirar spacls, Pojkar, ao~-tal&e om sin 8olidmStets&sla mot in - 

prbamce f. ae besatta %&inder, disir de! hade %j&stgQor.t,&en 

de än 

betedde, sig, s& smog deras usle rmk~kycp sig genom omliga kanaler 

fr= till vara papasaliga och dsstMs-i% Oron, Det var hrta och 

legionareab, son beet&m&e, vad vi shPJle göra 1ed dem, R&gm sköt vi 

b&ff"* maen' et$ anfall. ibrPa.~b lotsade 81 6ver till Ivm, Vad kaai 

gjorde @ed dem, .vieske VS aldrig siktigt bestat - och det var h ake 

ocksa de% baaGa, Ater andra fr88 vi he1% e&eLPI uk. ( ?db se "1 1 

Vi petade honom all.$;s&d fOr a%% hm vôso &ademLkes, &m avor aldrig. 

Det tyck-te vi m abxlomt. Genom kans vArt.lde spr&k sch fina sätt ,L 

ws&g vi honamn vaxa lite% morEzka%dao Det allra vii~sta vm, nar 

Lillebror leoa maerhd med att han tviittade sig om Mnderna, fiáriauz 

h a AL Vi flbade en hel timme och. Adde hamm att söka upp en 

psyk%a%rfier. ( G a. I S ),

~dsartifikatiw iaed Bfdfaai 

KiPlrrara i- t kan ofla -. idatifiera sig med fi.endfm oah &ven a ?Bed - 

-- . - --- .- ---. - -. 

- 

lidande med hoaom. &m iir ju ofta gmeii~f 61- d01 s$i.lva. httig, mbets28a 

w 

e 

satt till att sl8ss mot afna arbetarbröder E andra lärder, b h till och med 

k m ett vistt &tt av viinskap ned varandra. Man er en gemensa ilska mat 

befälen och un varför man egentligen sl&ss, När männen i femte kompdet; 

skall avlösa jägaxbataljonencl sjunde Isdaipd later de% s& Mr: 

- Ut bli att ~kjuta p& Ivan, De ar precis som de ska dar borta. 

IBP 8yssla.r vi inte ned s& tokiga dumheter som att skjutae 'tli 

trodde de var galna, Strax efter soluppgangen hörde vi ett *%dig% 

sesen bortifdn ryssana. Be% sbks och mpadtes och %aoj%aders. 

Bi hele hörapa%% de &ste ha det riktigt ange? t dar borta, men 

vi bara gapa&, &r ett s.PIgTelecin av dem visade sig p& kanten 

av aQtteg~aven och rapade god morgon Qver till oss. Samtidigt 

fdgadet de digt, on vi var de nya mUen och om si hade sovit 

gatt, Be hopppsdes, att deraa hund inte hade stört osa med sitt 

skällande, S Blev det livligt där borta, Hela hopen kom rusartde 

och koppade p& humdet i floden, medan vi lutade 

t ur skyttegraven ock glodde, s& att 

att tma rat nr hiuwde~, Nere i floden skrek qyss 

vatten p& varaadra ooh tjot till oss: - Skynda er att komma ner hit! 

Vattnet Sr varnit oah &6nt! Med Porta i spetsen, iförd faltmössa p& 

huvudet men anmarra alldeles naken, rusade vi mr till dem, Porta 

hoppade ut ned katten i famnen, sch ryssarna höll p& att drunkna ilar 

de fick veta, att katten hette Josef Vissarlonovitj Stalin. - Det ar 

väl. et% bra Mg, vi Irar ordnat Mr, tycker ni inte de*? skrek en 

rysk underofficer och det tyckte vi absolut, Be ropde leve tys 

och vi ropade leve Rysslaad, Gmle var uppsluppen som ett barn. !jand 

( Dfl s, 194 - 195 ) 

Iden.ti%ikation med oi~Plbefolkn~ 

Att de %m up& +ass vanskap sch 

f kontakten med oivilbefo%hiagen. Vanliga hederliga abefaze sch bönder H tas 

upp i gemenskapen9 medm f6r*ikre eller angivare eller andra. som har gjort 

nggot som ligger utanför 93~~- oskrivna lagar eller moralkod, straffas )LHrt. 

1 SS-g har C ~ ~ haian%t p a ~ hos hos n8,gra civila kcehuck@r i en liten by i Ryssland, 

Porta ggr i sihg ned den Eldsta dottern, Lillebror tar en av 

dem i bl& klänning, Jag falles i söm over bordet. Den gwla 

kvinnan stryker mig över ganna;~1. Eemes son vm i min iSlder d& 

de hijulgde homa, J~pg skulle ~nslkat, att kriget hade tagit slut 

i detta ögon blick, Aldrig mer ta en handgranat % hmden och kasta 

det förbmde laaskångePttret p& ~ophögen! Tank, om Jag k morgon 

bd8 följa h k t m nt Sver stgppen for att leta efter vild bo - 

skap. Jag vill stama báir för all framtid och somna p& hallen med 

den -%a lkrinnans hand mo"cngn paSVLa._PQ?m~rgonen s%&l%er vi upp. 

Den gala kvinnan ger mig en f&.sbog. - G& med gud, min gosse1 viskar

kunde 

hoa till nig och ger mig ett talgljus, eoi dag ska st'iilills. 

M ö r dea heliga Xikael i Kievs domkyrka, on jag digon 

g&ng skdle frosma förbi äär. De följer sed ~mrschkolognen 

längs vägen ett sts;qke. Vid flodstraden at de och vinlrar. 

~lchn hsr de aldrig överag=ridiet, P& v&s%m erih Sr det baza 

om4 att vänta. &nunisarier aed hinga nagwr aed vita mamr, 

- l?km&l, sjonger de, - Vad vär1den ond, diger Jlegion&ren. 

3- har upplevt samma s& i Inhkina. bfan tar avsked av fiender 

Par att bli d6dad av viinner. Gead &de dem där inne, om de röda 

komaiseriema digonain f&x rsb p& drt besök. ( SS - g s. 259 1 

GTUPV~S sm di befz11, 

~rup&m htar en awisande attityd mot nästan &la befäl. Pen bdbr till 

och sed iinb5riaes om befalsfrsgan. Till slut s& gör inaa i aila fall slltid vad 

Denle bdfsller, Att de tycker illa om befalen &r inte s& drt att försa. Of - 

ficanud appfostrade i desa germanska ptortyska andan rar Ju ockdi någonting 

f6x - ..- eig. Sa h&- A det g8 tills . . .. . 

- Jaa&, allt i& i ordning, Jag nndrrjlr det. Med väldig kraft 

- var han hed att spT&ng framme vld dr kaffekanna, en stor 

s3.hmini.danna, sam rymde '15 liter. Ben skulle varje kval1 

v y skinande blan* och fylld med rent vatten, och det hade 

h l för ett ögonbliok sedan med att beklagande konataterat att 

den var. Men nu sbg vi - aeh vara hjärtas höll p& att staana - 

atf berner hade komit p& &got nytt. 5 stod och glodde in - 

tensivt p& vattenytan, Det hde ja onnöglligt undvikas, att daram - 

kom lade sig pil vattnet, bara kannan hade stbtt ett par minuter. 

Wrners tdut var fantsst;isk-t, - Ska det har kallas for ren*.vatten? 

V& for satan i helvete &r det för sIrPn, son has allt kannan med 

piink? $anz bara, din sketna pisspotta! Geerner klattrade upp p& en 

stlol, och ScMtzir;is fick z%cka kannan upp till honom. - Giv akt! 

EIumdet baklSt! Upp med &feen! I.hgsmt tömdes kannan i munnen p& 

dhnitzius, sam vax dra att storkna. Tdr kannan var tom, sligde 

+den vansianiga underoffiaeren den i vä~gen, S& rusade han ut ur 

logementet. Vi hörde honom väsnas nte i badrummet och shva p& 

en h. Strax efter hä3.3.de han in en hidc vatten till oss. Tär 

. vi hade fktt sex niinkm, fick VA order att torka upp. Vi hade bar& 

edt par trasiga sktartrasor, s& de% tog sin tid, ianan golvet var 

torrt, @ra gbger upprepade ban sIram%et, iman vi fick lugn. 

Udderofficer Geerner h d e sedan lugnt g& till aängs, 

h r 

Gerinanicus, &et *ska vansinnet, Iltallade romarna den speciella 

krigsgalenskap, som mötte dem, nib de var i krig med stamnaamia 

norr om alperna, Ut de% var% en ringa tröst för romanias och germanernas 

andra, Mrt hemsökta fiender, att det tyska folket far 

precis lika vansinnigt frasa med sig självt som med sina grannar. 

Furor Gennanicus - Den preussiska s jukas, ( Dfl s. 46 - 47 ) 

Danria &p av officerare &r naturligtvis enomt hatade, de blir dock nästan dubbelt 

hatade infir de visar sig vid fronten, dit de *$ar ta sig &gan enstaka gäng 

fr& sina ombonade &jaaigtem 38ngt bakom hsmdstridslinjen. Bäär dgot shdant 

inträffar, d& &r sioldaterrns p& jakt.

Det talades qcket on svinjakt i kom-paniet. Kapten Neier *i 

sig de mest otroliga övergrepp wt oss, han chikanerade 

svinade ner oss, s& silart det gavs tillfälle. Eronaa p& 

satte han id en dumhet, som man armars aldrig begk not soldater 

i falt. Ban gav oss straffexercis. Ula de anåra officerarna skakade 

tmmdet &t denna tokiga amifska, och frän det ögonblickdt visste 

vi allesammans att ingen skalle intressera sig för Yeiers dödsorsak. 

i%h detta ögonblick va Heier dr man. Han visste det inte själv, 

men vi visste det. Vi slutade att tala OB aninjakt, Mbga f~lade J 

dmd~lipro jektiler. Det nir ingenting att tala vidars om. ( Dfl s. 121 ) 

> 

e att de 

Wten Yeier arrittp. ock& ajoket riktigt ~rmsn, at OB>@ 

-.- -. leder ut honom i eCt minfält med hjälp av en förfalskad hrta, 

,-*- - ---..d - -.. --. m- -*-.- ,,--. - 

Yen det var inte heller alltid s& iätt att vara officer i Hitlerpskluid. Eha 

dagen upp som en sol och nästa ned son en pannkaka: 

Järn - Gustav hade varit medlem av underofflcersltClsen i 31 &r. 

i)äxav 28 &r som förste f8ngvaktsre i militärfängelaet. - DEZ! är 

en prydnad, ett strillande efterf6ljansvärt exempel för alla underofficerare 

i dr oövervinnliga am6 hade överfältväbel Dorn sagt 

en ghg, &r han höll tal för n Järn - Gustav. n Men s& rtika.de han 

. ,. i olycka, b lat mörda sig nere i bottendhingen. Och det bill 

p& köpet av en fthge. Dorn slet personligen bort hans naaui frsS 

hederstavlan över trogna underofficerare och kastade det $1 sop- 

backen,/. . ./ Dorn lät bräma upp allting, som tillhörde M Jam - 

gusta~.~ Ingenting skulle bli kvar, som h d e pbhna om alla 

tiders okamratliga k l , som lät strypa sig av en fhge. De$ där 

kräket, som under falska förutsättningar hade nästlat sig i 

den -rika underoffieersk&ren, arméns ryggrad, guds egna iajtvalda. 

( Mb s. 187 ) I 

i@r Porta skall beforäras vägrar han blankt att bli underofficer+. Efter &ga 

om och men far han bli stabsgefreiter. Och Porta är nöjd. Stabs 

ju en manskapsgrad och inte en underofficersgrad. 2 

Det finns dock officerare sola gänget behandlar med respekt och & viss grad 

av tillgivenhet, sadana som 1ö j-t Ohlsen, lö jtrnant Brandt, o& major Michael 

l 

Braun. Löjtnant Ohlsen är huvudperson i sista delen av G, Eh rualrig och gripande 

&ark historia om hur löjtnant Ohlsen fastnar i Gestapos dit, figsla~, döms 

och avrättas. En historia om korrupta domstolar, idiotiska parqrafer och van - 

sinniga inaniiiskor i Hitlers tyskland. 3, Msn blir +verkad. hkr+ blir niistan 

desperat. I(an kanner vannraht. )dan identifierar sig med löjtnant ~hlsen, Kanske 

äx just det avsnittet det starkaste S.H. b&r-skrivit, l 

Ejjtnarrt Brandt är en officer värd Gsingets aktdq. 

l 

Iajtnant Brandt, var nya kompanichef, är ocksa med. Brandt har 

varit hos oss ända ffi början. Han har bara varit borta qder 

korta utbildningsperioder ps, olika skolor. Vi gamla betraktar 

I 

honom alltid som en rekrytkamrat. Tilltalar honom med Claus 

och du. Baw. delar ut cigaretter. Han ar en riktig frontlöjtnant. 

l 

1) Se ären G s. 23 - 26, 28 2) Se Dfl a. 181 3) Se G s. 193 -353

l 

hga ~ b e t e ~ ainga z , ordnar, Det &r baxa den urblekta 

fmhwssan med silversni5ren som visax att han iir officer. 

( b 8. 31 32 ) 

$4 

%kr 4ak.l Brazx11, didbf Lallad Major Xike, &r ock& en officer det pratas 

a 

*jade .n m Ues vanliga Oniingar. Vi hatad.' honom 

för dessa övningar, men det var Övningar som gjorde oss Mrda 

och omänskliga, F6r att vara en god soldat skulle man hata. 

Mad sMle Imnrsa sltl ihjäl en Mska p& sôrama satt sos man 

. ddpta en las, Bi hade haft många konpanlchefer och a g a 

överstar, men major Michael Braun, tysk - amerikanen, aom alclrig 

hade varit p& en officrersskola, lade oss alltsamniasis p& ett satt 

sod ingen av de anära haat? varit i stihd till, Han b&nade osa och 

spottade efter oss klookan elva, jagatle oss i Cl5den klockan tolv, 

och drack whisky sch spelade tarning med oss klockan ett. Av 

rännetenspmPe~rerna skapade han ~u~ersoldater./~ 

../ Flera 

patroner vap slipade, srvsedda för hans nacke, Ben and& hade 

9rta och legionihren tv& gker hämtat honom tillbaka sarad 

fx&n inge-slaud, och han sade inLe taek en 5 

kxdda hitta p& att 1Bta oss st& i vatten rnpp till halsen en 

.kall natt och öva gevarsgrepp, men han sörjde alltia för att 

det fanns torr hsh &t @ss &r vi kom tillbaka frh franista linjen, 

/, r ./ Bdilte var ett svin9 =en %%t anstkdigt svin. V& Mike ordnade 

till va &te nhgan chikan, Det var nödvbdigt, och framför allt 

skonade han aldrig sig sjalv. KiBe &r den ende major, som Jag 

dgonsin har h t , som inte We nhgon kalfaktor. Aan kunde p& 

re$ordtid..putsa ett par. jikmidkda stödar, d de blev mjuka 

SOT smör. Han begrep sig p& att mlla upp en enav med en 

hop handgranater oeh b d e till de karts slag, silar Szande ge en 

ellastare den atorsta effekken. %r Hike var i spetsen för ett 

anfall, visste vi, att vi till halftan var xäddade. Eke var som 

vi andra en lymmel f& rännstenen, som f brist p8 bättre hade 

hamnat hos militären, i ett regemente utan tréft4 p& fanan, 

( p s* 71 - 73 1

Kvimrosmen 

Kvhoisynen är naturligtvis djupt forakt~l och full av fördornar. ilen S.H. 

--- ~- -.e . . - -- .-.. . -- - 

beskriver hinnorna tatfh.gn den db&e frontsoldatens sjavid~el;~ och den 

är naturligt mg, ganska t*. Det är ju s& att soldater i u, Ilersr i 

en varld,som enbart befslkas av e. Den lilla kentakt de far med krianor sker 

l 

till mesta dels bordellea, där de st&r i kö som i siurbbk6pet o* den ianakliga 

+haen, iir nästan obefintlig, De gick stla at i kriget väldigt unga och lassga 

av dem konr knappt i w den v&ld .om f- Lirnti laiiget. ~aml@ gör det, men 

.. . 

s8 haira ockss gift och har tvii b=. Lillebmr är t.ex fallt övertygad om att 

&la hinaor hpa ser, ä2 luder, De andra har fullt upp med att förlelara för 

homa att s& inte alltid är fallet. 

BB riniga kärleken är för dem helt euppdelig. Och hm skuile d& kunna vara 

I 

-t, &r 8:;Yi~sheten . om . hmvida de Örerhavud tsget komer att befinna sig i 

livet asta dag, eller ens da&a ibhmb, cllsi~~nästa iimit, jäat sig pibind, 

mr en soläat är en kvinna ett drkli@, komplicerat viisen. 1 

. at r&aar~tiskt, avlagset och upphöjt dl för sugande, otill--- 

~d~tal~r.längt~, uppkamen under ensaga drönnaax om en 

1 

s~Orad, mmml, cidl. tillmm, saaa ha;r iörtonat till digot 

overkligt, skrämd ar ialur skqt och buller dygnet -t. Men ( ' 

santidigt ett objekt för kvinnolösa rnäns hopsparade, tusentails 

gwer visade svinaktighet. En soldat är i udforn, i flock, 

ndtt bland sina egna+ och darfor törs han ge uttryck &t si J 

sexuella fantasier, son han i vanliga fall bland andra männibkor 

h&ller inne med. Ontfowen skyddar honon frfui att identifieqs, 

Han tillgter sig att leka fribytare p& sitt litet enkla sätt,. 

Ha,n är ett helt kontparni, och det ger honom stöd. ( Dfl s. 1111 ) 

otaliga besöken - på bordellerna, besbrirs ar S.H. i>B ett kanilokallt O& 

ytligt, ofta farsdat vis. De enda gher som han bryter det ~odstret Br &P 

ban berlittar arr Srans kär3.&sa~emtpr och en &ng när den lille l~gipa&iren 

dish%eiar rsd fant Dms, cm %e ska slá sino p&sar ih~p. Lillebrqr blir Bir 

wku& han en &ag när hai är intagen pä sJ&huset för en krigsalda. Det är 

själraste översköterskan son han blir kär i, en kvinna mycket 1ii Lillebmr 

själv. Det äventyret beskrivs av S.E. mycket farsartat och qyckei lite verklig - 

hetsbetonat, ) Svens kärleksaffär ior intressants p& det vise$ att.'&lde har 

berättelserna öppnar sig Sven och vissr oss en glimt av sin persdnlighet. Eiir 

l 

dgar han visa tsnkar och känslor soa inte komr Zra. tills* med de anära 

i -t I dessa avmitt förändras ocksi ibland S.E:s stil helt loch hlllet. 

Fdh att ha beskrivit dlid och lastping $ krigsak8deplatsen mfd oerhört p& - 

trängande medel, kan det helt plötsligt Uta ab harr 1 

En diktare skrev en ghg, att det ska till ett och ett halv+ sekel 

I) Se l?k s. 121 i-fo 

i 

l

atti@agt& en filländad krinna. Jag tyckte, att B&irxa 

v& fuU&&d, en essens av sila joraens och PEifeens dofter, 

~4 mmamindea, as*, P ett och ett b1rl; sekel har andata över 

det gTiSnsita.de treteiE', av doften spirande gräs, niir &en 

f= &in aver tuag klover och leende f'Ör$äbigej, val gömdro 

~lingaro&bin, sora anrrrtu:omkring.Avrosenhac]9ar, kaprif'qliaa, 

guhade veteax och azurbl& bPQkljat, sos skjrater app 

i skuggan av de & r &ramma. ~ Av fcigrbgea ~ hos sorlande 

b& och gol iris i solskenet, av den skönhet, som nian hittar 

i!da vilda &garnst ar den frihet, sol vilar 6rsr vidsträckta 

haader, b e n med timjan - allt detta upprepat i ett och ett 

&v% sekel, Ett och ett halvt slizhel med gallviva,. blllltlodm och 

vdol, pqnmgi2iasa;nde dr ooh höst, solsken och korn och 

ddsgiga mor-, den odödliga natten, allt detta i takt ned tiden. 

Ed kröniara9 som inte &r skriven och sona aldrig kan skrivas, ty vem 

väl uppteckna de rosenblad, SOBI f311 för hundra &r sedan? 

Tänk p& svalorna, son i ett och e%% halvt sekel har flugit tfii 

m+niskomas boningar! Och sv allt detta uppstod hon, och världen 

längtar efter hennes skönhet, som den längtar efter redan fÖrt38~nnx~. 

biomster. Och har förstbtt och Zlskat bl&locko~s nickande och 

rhgande, son dat har ljudit i ett och ett hal$ s&el. Om rosens och 

mikens och morgonrodnadens och den stilla af tonens sktirahet &onsin 

har rört ens hjiérkst, om alla dessa ting skulle försvinna, om 

dp fick trycka allt detta i sin famn* innan -den gick under - 

skulle aiaa tappa modet? ( Dfl s. 292 - 293 ) 

Vad Sr nu detta,fdgar man sig, är det C.H. 

Överhuvudtaget? Jod&, det Sr han. 

Yen S.H. tar i, d& gPr han det verkligen med besked, Qt vilket M11 det än 

ar! I 

Snns Llvarligaste historia &r iten med Orsula. 

Bernie gifter hah sig ocksA 

nsd imher en permission. Strax efter gifteaálet hker Sven tillbaka till fronten. 

Dar far han i april 1943 ett brev fr&n sin svärfar, som han aldrig har träffat, 

dlir denne talar oa att Ursular ar död. Att hon avrättats av nazisterna. 2 1 

Sven tb det mycket hart. 

I& rnina karater kande hindra det, hade jag os&at min 

, pistol och skjutit sönder trähueifixet och niadonnabi lden p& 

vaggen.S& satte jag flaskan fdr munnen och töade den i ett enda 

djcag. Ganle forsökte lugna mig, men jag vai- vild av raseri. Ran 

&sts sk& nig till golvet med ett kraftigt käkslag. Nar jag blev 

l 

mig sjalv igen, satte vi oss att dricka s& som jag aldrig hade 

&de druckit förr. I f'yra dagar var jag bedövad av brännvin. Jag 

&tte flaskan för munnen i samma. ogonblick som jag vakniade, och 

Siag -ck, tills jag stupade, Till sist blev det för mycket för 

Ganalek Han och Popta släpade ut mig p& gmen och knuffade mig i 

en vattenho, tills jag hade blivi% normal igen, och de följande 

dagama lät &e mig inte sitta ledig en sekund. Jag var dödstrött 

l 

och mörbuitad, när jag gick till sangs, och s& srnar% jag vaknade 

$i mrgonen, drag de mig ut till vattenhon sch mornade mig med 

kallt vatten, Det hjälpte. S& snn%ningom började jag bli redig. 

Redig och kall och död. Jag blev arg p& &inisiskorna. Arg och en 

1) Se Dfl s. 72 - 89 2).~e Dfl s. 181

l 

amla simessjuk trots att mina tankar var rediga. Jag 

började st& ute i stallningen med ett kikargevär och skjuta, 

ner dem där borta i den mdrti skyttegraven. Det gladde mig ~a.r 

&Q jag s& n@n av dem faxa i v2ket dar borta ear ett skott 

trtiffiade. En dah stod kapten Baming alldelesi bakon mig och Iialstog 

mig under tystnad, Hrur Xnge han hade sSLt där, vet jag inte. 

Jag skrattade o& sa, att jag hade skjutut sju styeken p& en halvtinme. 

Utan ett ord %og, han geviket i fr& mig och gick. D8 ~@t 

jag och tittade 9% i toiarma luften. 5 hade ju rätt, ( Dfl s. 183 - 184 ) 

Slem andra =leksaffHrer iir ock& priiglade at orissheten on h& liret skdl 

gestai.ta sig i hraratiden, Lev och njut mr för stunden - f mr- vet ingen .hPr 

det blir. 

- -.-- 

d -%N*toria *om ockdl liggeriltaafar de ~srilige slm~t~id~si 

historlema a livet p& bordellerna, iir den om legionären och 9a.ut Dora. 

Här är stmngen ~ r 1 Den ~ Mrde . lgionämn ned sitt fnla ansikte, dar 

héur f'cjmtoa ett t knivam harr riffka'bylemas s t d e tatuerat i pannan, 

han har desmtom främlinslegio~enrs sjutaggiga bomb över hela bröstet. Han är 

bara . 160 cm 1hg. Ilan &r spinkig och i det solgarvade ansiktet vippar den 

, 

eviga cigaretten i ipan. När han satt i fhgl3igret Fagen blev han kastrerad 

med en vanlig kökskniv av SS- soldater, 

Lojtmant Ohlsen sa en dag, att legionämn inte hade dgra känslor 

for nänting atom Allah. Legionären hihm allting och betraktar med - 

lidande som dumheter, Bma i fall *bl han varken skanit eller 

Det &r Gr det giiller Allah och Frankrike. ( Mb s, 124 ) 

Ha,n bar an fransk sidenflagga som sluarp uder den svarta psursa~fonnen och i 

bröstfickan har han ett litet fotografi av Charles de Gaulle. I 

Under et t besök p& krogen Vindstyrka 7 l p dir tant Dora huserar, f*ar Sven vad 

legionären vill göra när kciget &r slut och han svmax att han kan tanka sig att 

öppna en bordell. 

När jag har svirat och s&lt Jasitor, fortsatte legiodren, sktarit ev 

halsen p% ett par som jag inte gillar slipsen p&, d& drar jag mig stilla 

tillbaka och lemr som en rik man p& andra sidan havet. N&gonstans . 

d& det fnke firnis någon f örbd ,./ Du Z i r spritt I galen sa 

tant Dora utm att käxina sig fömärmad. S%a jag 'beratta för dig vad 

kommer att göra när du är färdig med Hitlers krig? Xhr &I in pil 

första bästa franska värvningsbyd och sätter dina Mkfötter under 

ett tJugof'yra&rskontrak%! kgio&iren sHg p& h m * Han s&g J$ henne 

länge. Det lbga kniviirret, som gick fr& pannan tviirs 6verGsqx 

fsrgadeseldrött, soïn om blodet aknlle sprbga den banna huden. Han 

finpa.de des Mvrökta cigaretten i tefatet ned saltstängerna./. . ./ 

Legionären drack lite mer av sitt öl. - Jasb, tror du det? 5 sa 

det niarh&rdigt lugnt. - Alfred, sa tant Dora med en ~Icvardigt 

blid röst, som nan In-te skulle ha tilltrott henne. Stama hos mej. 

Dg f&r mssa i &ngen hela dagen och dricka dej Sull Bg, ofia du vill. 

Ja, du ska aldrig behava vara nykter £&n det ögonblick dn har siängt 

uniformen och tills dn kolar, Var det en synvilla eller var det &ar 

l 

l 

1) S.H, ger olika nppgifter p& olika ställen om 88dEU3$X har saker, i sina 

romaner, På ett annat etalle är legionären 152 cm &g.

I d& 

som glänste i den brmtala kvinnans ogon? Dessa vattenklara 

ögon son VECC h8rda sos en kobrw just Ptllli~~ den hgger tändemm 

i en lranin. Ja, tant Iloxa grät. Hennes era Band grep Alfred Kalbs. 

5 basramde hsndtx$chhgea. Dtp 1 e varann, de tv&. h g - 

vffsdiainan Q C fenitonlirabassen ~ 

f& Ahollr8ri ~b$en,/,../ DBrer,gamia 

avta, viskade haa f8rtroligt. Ut oss svare mrna och inte börja 

prata l=. hi eeh Jag, vi känner till det, Inga dama saeiiga 

fantasier. Dia h6r heanaa har* bland fnask och slrislrsr och fglla, 

odh jag h8r till 8knen med en BáP över axeln, Hen bar vi en %&ng 

har blivit riktigt $hials och trötta, dA skickar ri v85.m ett vy 

och &ta och letar reda pQ, en liten plats dar vi kara göpa en bar 

med bars sju stolar, Tant Dora andades äjupt och &givet pil 

honom. - Alfred, vi tv& f&s alibig en bar med sjtt stolar'r En dag 

blir du kvävd nere i den flda sanden nedan allt ditt ruttna blod 

rinner ux de j och 3% kolar av delirium tremens. ( Fk s. 147 - 150 

Vi ska älska vasandra för att vi är t 6 maaaniskor som försthr att 

betrak-ts dira meåmwnniskor Bom svin, tills motsatsen Eir bevisad. 

Vi ret, att livet ai. en stor tarvlig karnevalsnatt, dar det bara 

galler att ha en bra mask. Jag vbta,r p$ dej, Alfred, om det B& 

ska Wja tretti &r. b dag v a . vi srom ur en otack dröm; Da. 

säljer vi värdsInuset och försvi,mer till dgon plats där vi kan 

drjiva ett anstkdlgt vardsltaus md flickor, snaps och öl. 

S. ~ $ ) 3 

(,a 

historia och i berättelserna om Sirens kvinnor, hittar nian i alla fall, 

litet l a känsla och en 9iss fôrsvrwrbsr sentimentalitet. P'cr det allra mesta 

&r deit annars till pA det här riset när ar ute och roaz sig, det hela 

&r mycket mekaniskt beskrivet,niistan efter en mal1,som S.H. har för alla siidana 

W situationer: 

l 

Sedan han halvt om halvt hade slitit klanaingen av den förste 

tog han dem en -er var arai. och rusade som en stridsvagn mot 

dprren, d e de andra hade f6rsauIinit med sina flickor. Skrikande 

och sparkande forsökte de tv& flickorna koma loss, men de aôtt 

lika fast som ett par hslipïmerade valar. - Försök inte lura Lillebror 

p& någonting av det, som han ha komit hit =r. Har jag k6pt 

luderse21er hm jag inta köpt lucler? Jag bara fr&ga.r. 5 klampade 

upp for trappan med de birda skrikande kvbo- arider men. 

.- %X1 käften, j&tor! Jag vill ju inte ha &gon%ing annat än 

vad j% har rät% att fordra! /,.,/ S8 kastade han sig över henne 

medan hans av bensin och olja stinkande jarnhttrda nävar h511 fast 

de bua andra. Ned Itarlekan jutningen slappade Lillebrors uppmärksamhet, 

s& att det lyckades artePleristens flicka att komna loss 

och &ta. at ru. rumet. Hon kom i alla fall inte &aga meter nedt 

korridorea, innan hon blev infhgad av en halmaken soldat, som 

farsvam in i ett annat rua med sikt byte, I vhingen inunder 

bytte Porta och Pluto flickor med varandra. aTar de tröttnat p& 

att byta flickor, började de spela tärning ont dem. ( Dipl s. 128 - 130 )

IDEOLO G1 - 

CSaget hasl en =&et mörk livssyn. Bi4amde.n komer att bli deras hurnodselrliga 

livagnists. Eror att f& eri %lm bild av vad sm fs-t -&t till 

denaa bittra ideologi, s& är det n2idmdie att fbm2j%tl uh& deme 

sociala b&gnmd. I första avsnittet bebl- -g&t.ar gemme sociala 

bakgrund, och SamMilets attityd. till elmu f6re och efter Mgsutbroittet. 

I det andra av8aifte.f; komex dödeps betydelse f6rlianget a%% amlyepras, 

och denu ytterat rli chpneer att iberleni front;9txLderaa. B&dradv 

heten av att~wa~h&lXer samum och delar med sig av sina erftimmheter 

l 

komaper Sven att beröras, Slutligen i ilet tredJa dtht 

Ea9 

kriget sa rinstikivande affärsverksamhet och vilken betydelse det k 

stallelse 

briget att utredas. Darefter kmex Kiden som lijs- 

filosofi att dyseraa. Lasaxens tänkta intryck ar h&mden oah vilka 

kozkekvemei? det nedför f& aven sin plats i detta avsnitt om hämden. 

Med avseende p& vilket ss8t-k hamimden utf6res komraer den att indelas i 

. fyra avdelningart 1 En direkt hailind, sona verkstalls av G-8% s3aIva. 

2. En direkt hibmd, sona v-erkstiills av ~änio;et efter sanlrtic;n av högre 

befal. 3. Era indirekt h d , soe verk~talls ar fienden. Eh form ar ~aur 

ex machina, 4. En planerad. hamad efter kriget. Slutligen &ca reflexioner 

kring -den .och 1a8aren och vilken rall S.H. intar. 1 

l

hriensaa lsocisl b;akmd, Sanrhaalets inst&Ihiw till soldaterna före och 

efter krdmatbmttet. !G 

1 

ts bittra sp på saabäJ.let bör sättas i relation till 30-talets 

arbetelorihet och allmht svilra livsvillkor, saxa ut@r bakgrund till deras 

uppväxttdd. Svårigheten att f& arbete tvingar de^, mr eller mindre till 

brottslid verkaeshet. Det gäller att vara påpasslig ch se om sitt hus 

för att frlasa sig i den Mrda kampen oa arbete ,och mat. Gamle, Bom &r 

den saamanbinäande gestalten lilolrr GmPBe*p O& som alltid bromsar oncPdiga 

övergred mot fienden och tv5n.ga.r @?$aget till lydnad, kzdct'ariseras I 

. - 

Jsddt ~ , 

Bu). &r inte bars rár plutonschef, atan och& rbr fas och mr, 

deilqe lille fekl och mbenb biv s f&n Berlins 

sladmaxte~, soa mm hsr dragit p& en fii3itg4%elnnWena. Bt Sr 

ett l livsariilkos fir ess at.t;d,We kl- sig, Pister vi hononi 

ea;F det ute med plutsn&as. Det vet vi. (dsdd s, 116) 

'PPOts Gamlles 8ocEd.a saedbelaskriing, s% framställer S.E. honom som den 

=@st moraliska ino~Grappe@. Just taek raxe W e s gemensama sociala ur- 

8p-g 

med de övriw intmG€iaget, s& blir han atlydd och respekterad* I ' 

viss atra;Lac%ning blir h a &got av en biktfader för dem att komma med 

sina problem till. Gamles mo+qol i qcket, den streberaktige och parti- 

trogne vderoffieer Julius Heide, har Even han en sv& 

uppväxttid bakom 

sig. I ?db erhåller han följande bakgrund. 

Underofficer Julius-Heide var pr~letmsjke. Hela hans liv 

hade varit en enda lång rad av förföljelser. I skolan mr 

lrirarna p& honom. &%sten pryglade honora, Haas fas missbalade 

honora, (Hb a, &) 

En lxumdorn sos är snarlik de övrigas, men till skillnad ifrån dem vill 

inte Heide mas vid sitt gemensaanma klassband med Gaaget* $an pånims 

'Wemot ofta om det. T.e.x, sai;.er Porta till hon01 i KBlt 

Se& 

Barför ska du allii& birn& dig rned fint Paallrlk XXn saknar 

Uassstolthet. Glöm inte, att, dn &r zandemffJlcer och tillhör 

proletôrinfet, Post ska du .vaxa stolt över9 \(= er. 143) 

Låter medvetet JualEue Eeide frans-& sos en osppa,%is% person infdr 

I&saren och 

&er p& det1;a. siit% G"o.aect~ klassstolthet. I samband med 

ett smW os geides fm&Lds~rtsikter som gipkesofffcer, tillfriigas han 

av LilPebm~ ors. han har tänkt sig att ta koratakt med Gliaget i framtiden* 

Till svar f&r Mllebrort 'Det kan 3% ju inte tillata aaig, svarar 

Hetide stolt. DB tilUlör 3% en helt annan klass b niw. (~add 8. 290) 

Cenoni&erade Uter S,H. Gangete klassarsprung Remskpata i texten och

lägger stor vikt vid deras geniensama socirS1a W@. 

Hur viktig-. den är 

for -liv&kAdniz& kan ses i ett mycket belysande exempel i XC. 

mr Mike j ~ red agst ~ trots s att h . iii;r deras befal med nytiaeringen. 

E& Mike var i spetsen under ett anfall, ~isste vi, att vi till 

hälften var ribddeae. Mike var am vi anära en lymmel f'rk rhstenen, 

son i brist på biittre hade hsrmiat hos militiiren, f et% 

regemente u h tmfd pil fv. (MC s. 72) 

Viiken attiv intar sanhället gentemot Gbmt iana;n kriget bryter ut? 

, 

Svea uttryckcc aitt PcLs-je med samhällets inaatser med ordent , 

Hiramel$ vad jag hatade det sketna, eläadiga sa38hället! Med all 

dess 16- och hyckleril Demokrati, sacf alr&dgirming, mödrarh J'iilpi 

Bara &it$ Prat hela mörjani Man kunde lätt ge r&, när iaan 1 

själv satt i ett vamat m. De M e inte tåia oss killar, 

215.QGO arbetslösa, ooh det bara i Z[openhasm. De skulle helst 

ha velat al& ihjzl oss. Vi skuile bara ha @ft ett pôr masikinge~är, 

a& alnille de ha fatt huden ML, de d& övergödda , 

politifih~mal (LP 8. 16) 

Dn-, . . sin soldatntbildning kar GEnbet det drägligt, aen när higef i 

full &g inser de snabbt att deras enda varde för sa&aIlet är som kanonmat. 

Den skenbara trygghet som soldatlivet gett dem fire krigsutb*ottet 

l 

förvandlas strax till ett ensidigt utnyttjande ar da som krigsma$kiner 

utan mänskligt värde. Sven u p ~ komedelbart s ~ sa9lalallets fdrändrade 

attityd, och när deras remente narscherar in f Polen, säger han ,med 

förbittrande ords "S& kom kriget / . . . / Hu grinade det förbannade samhal- 

let bhfullt mot OSS igen. Och det ]hade ni trott p&, era idioter1 Nu var 

vi inte människor liingre." (LP s, 1%) S.H. bterkommer ofta $il1 sentensen 

att fattiga kbiskor äx &nuiden för en bra armdo T.e,xo i KRE sakr 

Garinlet *De fattiga är de buta mördarnal Ea ~SLB~ av fattiga soldater är 

en god acmB.it (EEi s. 153) Dat är endast i hlget som dessa män- 

niskor kan ritratta någonting, eftersom de ofssf inte fatt någon admsli utl 

bildning &n i att sl&ss. Den nittordrige experten på att ]krossa sfridsvagnar 

är ett utmärkt exempel .p% detta faktum. 

l 

Hea är knappt nitton år men expert på att krossa stridsvagnars 

Det &r det enda han has lärt sig. Ett v ~ u skul- s 

le säkert rata honom, om han sökte arbete i kassa. (ssa s. 136) 2) 

Soldaternas allltigenom utnyttjade stallning försöker Porta förklla för en 

if'wslad aktiv koriununisfA,'p& föl jande satt: * / . . . / i morgon knäpper man 

dig. Och när biget Bs slut, SA sar ditt namn p& en veigg. Det har du stor 

glindje avi Arbetarner fortsätter man att sparka i röven." (LP s. 194) 

1) se aven dsdd ss 276, Döv s. 272. 2) Se även Dbv s* 745, s* 102.

Det socikle gemenaspiinia ursprunget och klassgemenskapen sanrmi2i7svetsa.r 

toch är sv största rik.fif8r deras li~sfilosofi. De bittra erfarenheter 

--.. . 

de h& av mmhäilet fnnan biget bröt ut, förstarks, eredsn de imer att de 

endaaf hasr &got berättigande eom soldater. Vad aaa seda -der med dem tar 

inte s&SUet n&& ansvar för. Gane;e&s lirs$sfsadning formas till en mörk 

, och hatisk instbillning till sarahallet. 

Döden. Fmatsoldaternas minimala chans att Överleva kriaet. 

Rmatsolhterna omges alltid av döden och de äx viii medvetna om sina 

d chanser att överleva froatrztriderna, Dödlieeten är ju extremt stor 

bland dem till skUl3ssd fr&n heannaatabernas Bah kasemeoldaternara ordnade 

liv. Följande citat klarg6r kort och koncist Gangetar situation: Vi &g 

honoa rldrig mer. En ~frs01da.t~ liv Fu kort." (~sdd s. 261) Ytob 

Ulsrikten 7 ddiden, sa visar den sig inte som något onatuxligt. TP.äztom, s% 

är den ehsnatur1i; dal sr derse liv, och utan döden äx man ingen riktig 

frontsoldat'. Leglonären ger s h syn p& saken s& h b 

- soldat är alltid glad, sa legioMren rakt ut i 

luften, Det iir for att han lever oeh före-tår vad det.betyder, 

Han tittade p& nej och fortsattes Men det finns 

hte värst &ga soldater, ht äx många sos ka2lauz sej 

soldater nen det äx bara för att dom har lurripa p&, 

Ean 

&'I[-. 

är inte soldat f6män mannen med lien har tagit en 

i (a S. 19) 

Kmpenra for Tyskland och att dö for Hitler, helt ointressant fÖrG&-te 

Endas% karapen for deras egna liv kontra fiendens blir det avgörande för 

I 

s%ridviljan i frontstriderma. ht gäller at% Everlm sjalv och aldrig 

lata sig öve s, av fienden, so% förnotiligen har saiama självbevarelse- 

drift, Föraktet för Hitlers krig iterspeglas i foljande citat: '" Det var 

baxa dm ekillnaden, att vi gar fan i fosterlazuist och Hitlers krigm%llr 

Vi LWpade fllr rán liv." (@l s. 153) Det är son sagt rar inte f& att 

vinna, higet &t Hitler, som Sven d6dar en engelsk infanterist i LP, utan 

det sker i en väl inövad s~älvbevarelsedrift. Soen ser självs nIngen 

av oss äx d mycket över tjago åx och har alWg varit med om a%t leva, 

bara filtt lära oss iiettas Sl& ihjäl, imian du själv blir ihjälslagen.u 

(LP sr 21)i i t inser p& ett tidigt staditun att deras enda chans att 

överleva firns i att hålla 8~Gmppea och utnyttja vammdrae erfamn- 

heter av strid. Utan Glnsppens stöd är den enskilde soldaten med största 

sannolikhet en död man, W e ser alltid till att det aii erfinrna under-

I 

officerare, san blir plutonchefer, %y "den aesfame 5etydde död odi Semm 

gaan (grapps= av erf- soldater, Sven. httr helt och ha.1ht &sik% sea 

Cerle i de- Mga. I LP +Mer %an, medan de beskjuta ar fiendda. 

Framför oss ligger en hög lik. Det är de osrfareo. De som 

, 

slapp levande undan eldarigreppet, är gaiala,~&ttcr som vi 

sjava. Här ges ingen pardon, (M s. 324) f 

1Roti w-t. stirro vilja att &erlara, blir döda till sist sadrheme 

f de allra flesh av S.BSS krigsm~~a98r. h&sS Sven @oh Hedde klarar 

;6ig levande ur raitridema. Besta av G&nget& predsstinerab till stf dö. 

Kornbhationen av hatet till smh8llet och vetiskapen om f'rontsolditJens korta 

liv bidrar ytter18 till GXnpts mörka livs&sk$daz3rmge Det borde vpra ett 

rërtbisekra'o" att d6dm drabbar bef81en i s a.tsstr&ohing soni so;ldatem, 

eller son en ordoasas stiger till lieidet .Jag vill dö till slings ppcis 

EIt?imt som vinstdrivande affiksverksaPuleL Personli~ makttillfreds- 

staJlelse genola hrimte 

Tanken p& att bli rik genom 'kriget; hsut sina fz%msta flresp- i 

Ports och Lillebror. De övriga imta har naturligtois inget ieiot 

lpénw, men de går irrnte till s& 

ytterJi&e;ber am Parta och Liplebror 

2611 att införskaffa dm. Parta anser det rara sjäivklaxt att kris$ skal1 

drim som en lönande affämverksmhet ären för soldatenra och intf baw fir 

befUm, som f6rser sig. Porta fawterl&r detta ined rrtor beliitenhet P MZI 

~ 

och vad. kr en sohiat t án rätt o& slatt en af$&'-.! 

Viaa er nu sea goda .tes, ~QIB ikzag vad ni hatr l&% 

l 

. och @x bruk ar det. Jag komer att 1Gma de 

som en belhten och rik och. weket vacker urrag 1 

~ 

(DfX S. 60 22) 

Lillebror och Portas eninnerliga jakf efter pengar leder dem till likplundring 

o& d& inte bara likets lösa värdef'öredl utan även offrbts 

fSztder undersöks no t for att se OBI det finns några att 

b&b Psss. Pirim de-t; inte det, s& u.$taPa;e~ sitt förakt över den fattiga 

fan, aom inte had. &.Bd med guldplo~ber. Lillebror försäkrar sig orhigt om att 

l 

1) Se även KRH s. 103. 2) Se C s. 213, ~sad ar 120, S* s. 2k2

Bra ës beredd p& att plundra lit mi något tillfäile yppas sed orden: 

- Ooh ett &dant krig& farligt, Por*. Il;ua kan f& pi%'& 

sch testiklar boirEskjntaa. ]$can bli först6rd p& del; 

~ t a n s v ~ satt, t e men kriget kan ock& leda till 

oanade rikedomaxi BLar da din bakikar klar, Porta? 

se 34) 

Denna li&llglldrfng drabbar såva1 fienden som deras egna moldater. Att 

förtjäna pengar p& krig hör till dess apte?~a, me^ att g& till väga sora 

hrta o& Lillebror i a h iver att bli fönaögm hör val till undantageno 

Oftast f&1alrar Ganek snabbt sina pengar p& kortspel och bordellbesok. 

Pengarna fAr deia faktisk9 att för en kart aturid dröa~na om framtiden och 

vad de shplle uträtta med dm. Legioniirens stora dröm lir t.e.x. att 

öppna en lönsaan bordell och bli en f6m8gen man, aaen innerst inne inser de 

att deras planer ar ~rcr&iijtislro, dröm. 

I kl& kontrast till &essa ärömar cm rikedon, s& arbetax Heide dl- 

medvetet' for att' bli of fheer. Han & allt igenon en perfekt soldat, 

som filjer reglcmtentet h absaräuz1 för att %unna erhalla officershplad. 

E% t2etta sätt anser han Sig kumm sP& tillbaka mot dem soni tidigare för- 

f öl j t honom. Han skulle uppd en personlig dttf 

l~fredsstalleise 

genom sin officerngrad, Pon ban hoppas er2iHLla genon oklanderligt 

uppträdande under strid, sett ur partiets Ögon. I Jsdd uttalsr han öppet 

I XI3.E 

Jag vill ha de rödzr revärerna, och jag får dem oclrs81 

skriker Heide ftirbittrôt. Hin far var en suput som 

tfll?brin@e större delen av sitt liv i preussiska 

fängelser, &n mor var hmngen att tviitta andras 

mutsiga, kiader och skara deras fh.a golv, Jag har 

smmit p& att jag slca &ra karriär inom det militiira 

och z& toppen för att ta hämnd på de d& fina 

trrrinea. Jag hatar denil (~sdd s. 290) "11) 

fGrutsp&r Sven detta, med ordenr Uhgen av oss kunde förutse,::att 

dans dttadryga unclerofficer Julim Heide, soiat har;EItmmde fran en ty& 

arbe-ktrfarnilj, tjugo aP senare skulle bli sovjetrysk överstelöjtnant 

och chef !för et% paasarregemente i Leipzigem (KRII s, 143) Heides in- 

tentioner' komraer tydligeit att Mria~i framtiden, Bans hhdplaner 

för oss &ma.re den verqiga livsgnistan föxCfngst. Dm mörka livs- 

Bekádlnhg, som rgaa inom hämnden. Gamla sbr till Heide efter att 

deme bedättat sin livs historia f6rUänget:g "h är den farligaste 

bland oss, ~ulins. BU leker bara för (KB s. 44) 

0 Se även BBC a. 139.

' 

&?der&hin~e Lä%axen8 hkyck. Hämnd under &,ende kri~ och i fraaidide~. 

Oratb,isor och 6rersi$brfassner från befhzlens sida gentmot maget le- 

der till hatmllda känslor, som över* 

ser ifdn 

i Hier eller mindre förtäckta hotel- 

not de befäi, som p& &got sätt f26mbker satta sig pt% dein. 

Skulle dessa hotelser inte medföra digon rllttclse i positiv riktning för 

G&@tr S& övergår de strax i rena haiwdplaarer, somGhqst mycket uppfinningsrikt 

=betar at. ingen sball ostraffat försb* motarbeta eller be& dgra 

hereepp mot c#tnget;. Det vis= sig p& ett mycket tidigt stadium i S.Hs s 

romarrer vilken klart livsbejakande funktion hämnden fyller i GSngsfs liv, 

Utan den, som ett rapen mot befälens oinshUta makt, så skulle derq 

i övrigt dodsd6ada situôtion, rson frontsoldater vara outhärdlig, ~issd'ig- 

lip rörsöker de pH alla sätt och vis fly bort från krigets vardag *om 

sl-l, 

enom drlydsesslag, kortspel och bordellbesök, men någon be- 

ständig flykt ifran vericligheten uppnår de aSdrig, Gängets tidigam om- 

näzn& .gemens& sociaia ursprung och tidigt bittra syn på ett samhäile, 

Bom svikit d*, har varit bidragande orsaker till att skapa deha 

I 

I8iorka livssyn, som utmynnat i hämnden som deras ideologi, han vi mer 

ing8ende analgserar de olik formr, som hämnden gestaltar sig i, s& I 

det ofraskonunligt att nået dr5 ja vid l~s~ens tänkbara reaktion p& 

I 

S.H, later mycket medvetet och skickligt ett starkt spanningamoment 

växa hcsm ur aterkoannande hiindelser, som helt erikelt Mver en för- 

lösande hamnd ifrån Chget. Denna hammd &r f'uilt försvarbar inftdr l&s$sien~r 

krar p& rattrida. Denna händelse kan t.e.x. rsrs föl.jsndes En brutal. 

och osympatisk f8ngraktan misshandlar sina fhgaz, utan att de has 

den minsta chans att f6rsvsaca sig eller f& hjälp av utoastående. 1:) 

Bet k inte helt säkert att det är &a;on medlem avG&ngeL;, soin ut- 

satts f ör dem misshandel, men i de fal det Pörekomer, desto Nrdare 

sirafbs hikmden. En annan minst lika vanlig händelse är dm överlägsne 1 

officeren, sam utövar kadaverdisciplin och straffexercis mot soldateda 

l 2) 

f6r att visa sin överlägsenhet eller enbart för sitt höga nöjea skull7 

Tadigtvis saknar dessa officersuce fronterfarenhet och vid en konfrontation 

ned fienden. så avslöjas de som fega o& odugliga i kontrast till front- 

soldaternas md o& skictlighet. I fallet med den brutale f~lnpaktared, s& 

hamaz han firn eller senare i samma ~traffkompruii~ sonGitndJBt och ut#atts 

d8i oniedelbazt for deras hhd, Har h;tin kur, s& klaras han sig ifkb att dodas, 

l 

1 

1

anen i vissa fall klarar fienden av den detaljen till G@ge?taetors beliitarnhet, 

paa uppbl&g.@e officern blir snabbt expMi erad, m ha3a in-te 

l 

iam rsitt satt mot 

G 

tio 

Ut oss ta ett koahet exeapel, s a uppfyller Bade t$ oeh 3Jhxceas 

krav p% vedesgallrassig. IáiJtnaiirt Okilsens amestexhg aeh amättning i B. 1 

fiingelset pligas den oskyldige Ohlsers, meda hm invaaitbZT sin Bödsdom, av 

öismmet Wtcm. Efter ett best,. av Mais och Legioriaren f& Ohlsen nya 

kraftex f sia förClivlande arit\oaticm o& tlitxkerz 

?&h det ogonblicket fattade han raod pi% nytt, Hatxxrligtvis 

hdk de h&@ f& honon fxigivea, och de kunde fnte göm 

det nialsta "2 st* f6rbätvt;ra haas sak, Heat de skalle ta 

. Det var Piitbre, ni& masz visste, att den som aissf& 

kba annib hm. (B 8r 250) 

h=&ad@ = ~m%$ 

l%agvaaC:* Stever er sig hotad efter Gsaale och legio8asenai beeök 

och Mgar oroligt Ohlaen rep legionären är och om haa mö3ligMis 83. 

en niördakq och får detta max. 

Pa Sätt och ris ja, p& satt och sis =j. Ban &r W e bddel 

och domamo Hans bemmge~masi, han med lien, viskar i 

Cerat p& honom, vm hm ska skicka till döds~iket, oeh . 

n& 'han. ha2 beslutat sig, visslar sin chefs melodi. 

(G 8, 251) 

Ohlsenzs pl@ande Galten begår helt följttrikli@ ett misstag i sitt asbete 

Q& 

s&&d~ till 

straffkompani. Eaizs ask:omnst noteras 

av ; och i och med att Galten befinner sig blarrd 

~lutcsin'scfa l&art.en kan ned valbehag k~nstatera att Gaitens miss- 

]mandel av Okbletim i fängelset &tergäildczs av t med sama bratala 

metodese Eller aoma Lillebror s& belatet säger, efter att ha klatt 

upp DaLterq FängeLseiriltta, dm bad mig själv om att kyssa dig i arslet. 

Mn ödan &r uppfLlldOm 

(G s. 373) 

1, aom han tg jäiv utöv~t mot en av 

Har S.39. överdygd lasaren os det 

, s& kan @n viss iden%ffikation naellrui och lasaren 

S,$, aed detta att f& läsazen at 

1, a& Icran i detta fenanen Pigga en del av fömminm 

till S,H$S erupnea populikitet i sin läsebets och förklam de rrtora upplagor, 

s i h.iis ro-er 

P 

& rit i . B-t fimm m stor rii* i stf liisarea 

blandm graf6r &SI i sin LUP.. bmtala övergrepp mot ~~pkyldigar och lust-

nÖPdande,7'3dt tack v m dema identifikation mellan laaren och 

hihmad, somi i mycket bygger p& öga for öga prbelpen. Läsaren Brr blsckeraik 

gaaon sitt s ~lni~&de f6r hämna @ch undviiser att taral 

kritisk WtSr handelsef&rlopp, son S.H:s 

krftiker ibland benämner dlds- 

pornografi. I Rr f& t.ta.x. en okand SS-ma st8 till svars fi6r vad andra 

SS-& dort sig skyldiga till. , 

Det h ligga dgot förlösande i att sl& ihjäl en auirnan 

människa, Vi trodde inte det pien vi prhade p& ach blev 

övertygade. Haa sos skulle dö störtade oakrill. 5 

skrapde i jorden med hasider och fötter. Blodet ränn, 

blandat med jord och smuts, ner över hans ansiktp. Haa 

~railllde. iians ögon var slutnae Legioneisen spadcade 

honom p& men fix att han stönade "HeilM. Han blm 

liggande med ansiktet i dantiaet, som långsamt bands av 

blod och svett, (Plr s. 99) l 

I slutet av detta kapitel, som betechde nog heter ?&denn, 

fartstalls sakiigt, efter att gänget torterat den till döds, , 

s& 

Undriker läspren att rara kritisk W6x Madelser lils?ands de-, 

har S.H. lyckats rättfardigzr våldet för sin egen sknll!, gemm att medl 

vetet.-aoh beraknande f& över läsaxen på -ta sida med hjälp av demrs 

Atidtiga hämnd, som slår uppåt mot f5r.tryck av -get. Denna hämnd 

sH l 

Hbmäein kan indelas i m olika ardeizxhgaz med tanke p& hrur den utf;6rst 

1. En direkt hämnd, sm verkstäils av Ganget erjälVa 

2* k direkt hämnd, soni verkstäils av efter saaktion av högre 

1 

befäl. 

3. & indirekt hihmid, som verkställs av fienden. ni fonn av hus 

l 

ex machina, 

l 

4. ELP planerad hämnd efter kriget. 

I

mt sitt tfiilSdct. bffer. I!$ O rar iÖ30lant Okdaans, Mor förhijret 

Etwie han laaica f& wt9, vamm vax, seh fil ett ameddelande 

skickat till Ie 

och Porta, Hi332 blev riktigt 

g M vid tantren p& vad rilan i s& fall shile handa med 8zngivaren. 

Jiite ensr m3översle s W e kom mdaa det. 

hrtar hade skJntit e 5 gi& med exa hel fib N1 av 

slipads p%mner, e? blm&putElade. ed sadan hade 

laarn shja.t;it tuzpbn Meges och Cles~p~maanen Brandt, soan koin 

till kwpaaiet f6rkladd till gefreifer, aen leejiordiren 

M e hittat vala polisskylt- Under nästa rekognoacer- 

~ W P P ~ W des ~ gefreiter Brandt SOB sahaad, hrta 

dmdmpmajektil sindm J. fickan. i?& patdlen 7 

avl sade Poh & högt, att aläa Inuzae höra det 

- Gud är ed. Barsz har gett mig ett gott öga sch ett s.tsrkt 

avtryckarfinger. Hain pekar nt de riktiga d1ea, (C a, 228) 

Det fin& aldrip'dgFs öppenbara bevis stot s, men det fram& med all 

tydii&et vilb som är de skyldiga, h kan n-tan agera helt öppet utan 

dgra p&fCjl;Jder. I arvsnittet wA~sch till frontenw i G beskriver S.H. 

myeket typiet har en dödsdtxn av *: verkställs av Lillebror ooh 

Heide. Det & fältväbel W d t som dMas i markördiket under örning. 

Efter hämdaktioaen seSger Lillebror till Ports, maeifan de delar en . 

flaska brämviat 

. Julius och jag sköt pH en &g, sade Lillebror utan 

blygsel. Vi hade den skiten p& kornet. Han drack sch 

torksde sig oma ~nakulen. - Gildske1o.o att vi blev av med 

cPen skiten. Parta skrattade tyst, - S$g du, hm bleka 

alla de andra ~isonahhgstania blm? De vet mycke* 

väl, att vi has knäppt den skiten gied ril ja, men de 

kan htet bevisa det, (G so 367) 1) 

ta hbmd genaaförs 1tagn.k; o& välplanerato Aldrig n&ps förhastade för- 

sök, son misslyckas. Utan snabbt och effektivt arbetar de, efter att ha 

invbtat rätt til2lftkklle. 

2. Hamnden som TCLE ~ELnlr-bion av högre befäi utförs nabrlighis helt Öppet, 

efterma de hs;r fuPl tillatelse. Icke desh mindre är denna hinud enligt 

t ftillt bergttigad och de verkstalller den mer än @ma0 I LP nekar en 

genera3 att ta upp dirade soldater i sin bil, sedan han hejdats av Lillebror 

o& Portra. Av en tillfUli&et paseras chefen för tolvte SS-pansar- 

grenadjäxäivisionm Pansas-iMeyer ooh tandmr pnast vad som för si@^. 

1) Se aven Dbv s. 290, KRH s, 46, BaC s. 82, Mb s. 185, Dfl s. 162

Han info-rar sig om vad som skett och fasts1A.r att generslen begått fanl 

flykt, se* han örergi~i'% sitt regeiaente. 

l?ans&eyer rycker på axlama och ger Löwe ett tecken. 

- AbNTPenl Liillebmr liigger bgb sin hand på den 

eleganta generslem axel, - Km da, &&Fågel, h- 

bjuder han geqtligt. Vi 

... 

båda ska ut och imderabkal, 

det &c i gräset. / / - Mord9 mrdl &ter 

genersrlen just Innan han, faller ihop for den korta 

salvan f& den ryska maskinpistolen. (EP s, 140) 

Efter anättningen flinar Lillebror belatet och säger stolts Vem, 

httrar Lf llebrtar belblet fidh botten av att skytteh&l. Jag har knäppt 

en riktig stortysk general. Har du &got bättre att konuna med?n (W s. 142) 

Det är i detta exempel inte dgon inom som blivit lidande, men 

lässren dste betrakta demss fonn av vedergäi-, som allt berättigad. 

Kanske förstärks intrycket av te irioraliska rätt att verka både som 

dom+?. och bödel, j.lnsii genom handelser som ovan citerade. iiälmadens 

. 

genQIPförande 

% skiljer sig inte i.frasx tillvaga&gSsattet i moment 1 Den 

direkt och illir lika kart. 

3. Den indirekta haninden, som fiendera s e 

fdr skiljer sig avsevärt 

från noment 1, o& 2. Ganget has beslutat eig far att ta Mmnd, men 

inte atfört den. Just som de ska eatta i&g, s& slas fienden till 

o& dödar det tillta9kta offset. Fienden f& en slags Deus ex arachina 

funktion, och t solejer inte för att fienden gjort deras arbete. I 

BdC förs6ker en stridsgaen $verste att ta befa1et över och n& 

de vägrar att underställa sig honom, s& hokw han dem med sin pistol. 

K& det hte ger &@n efgekt, &i bördar ësversten skjuta vilt efhx 6Sa@!fr 

.- J d s vu s$ con9 mr legionärene Mpp honom, Sven1 

Jôg satte ut stödbenen p& iain SG. - N ~J, e löjtnant 

&i&, det äx mord. Blunda, herr 1 föreslog 

legioniben, eller trösta vår Mende -at. Jag tryekte 

kolven mot axeln, st8llde in visire-t, tog laddningsgrepp 

aah vred WC. barsten hade satd; in ett ngtt magasin I 

sia naskfnpistol. Ett regn av projektiler slog ner runt 

ainkririg 08s. Baajii jä%telika gestalt 'balaurserade Jast p& 

siktet till min MG, Jag sköt för kort. Projektilerna 

smällde i vägen ett par nxeter fdör översten. &n 

gcnv ifrb sig ett; vdi.1 och sprang oeh tog 

balros vagnen. - Myteri, diade Me Ett 

i tmmhinniorm p& oss. En skugga passbraiie- -osse Vi 

rullade ner i botten p& diket, En jak.tiboiabare i störtdyckning. 

5iaakmoner strkjt. !b& deter slog ner direkt 

1 överstenar vaga. Den slungades ner: lien hnm3x-a sleter in

land Men, dar den Sr es i e.&% sp&=d]ies M1. Av 

meraten fmm~ Baxa en f6rkoP.iisd kropp. (IC s, 24) 

I &tia fall blev tdirekt howe till livet av en bitridis&enz Överete. 

Fisadena plan utfösde axbetet &% dm, och d8 slapp att döda en överoxcEaard, 

niJLgot som s skulle varit sdrt för deia att klam sigudan 

aha bestraffniag. I G utsiitts för erdisciplin av en armgast 

aajor, som dssrsutoai befaller Ohllsen att aeth tfllfECngnata@% soldatercu 

Ohlsea prckestear men u h effekt. Hpn ber stillmxiti "1, k m lh2i9 

bad, skicka dgrs sv dina raketer p& den d& förbsmPade hopen4 (G s.. 64) 

hnna &Q höxs hnte fienden Clhlsens bön om hjälp att döda, oren, 

1901~ -t. & aian helt t?niga oa att majoren drstte bort. Porta siigert 

&x växre h 9rmap.t.en Xeier, svor Porta. Hen vbta bm, tills Ivan 

anfaller, så ska gag personligma skjuh en skaq patron i skallen på den 

d& -&h." (t3 's. 8.4). Pidrst efter en attack av fienden genonförs 

en med hjälp av fiende* 

i&65J.$lant Ohlsen korrn at w sbgcrm, Ran Imde tappat sin 

aö~m, En l h blodig s sträckte sig ner över 

ansiktet p& honom. - h &r fWPgrt, 1awa3.de han och 

Wp ner mellan orre andra. Barla rackte honem en cigarratt. 

- Majoren, herr löjtnant? - §l&%& som e= gris. 

De har gripit honara i håret sch skiarit av halsen g& 

honom fda ena örat till de% andra, - Twk, &e Gud, 

&issade Porta. Du &r - k saniraina; pättfMigc (G s. 89) 

Porta bopde snarare ha tackat ficrndea, somp amtittat majoren &t den. 

Eila tappgift soa annars blivit d för -f att utföm. alede8 stlir 

fienden för dm direkta hihaden, eani Gibgwt plaserat mot sitt offer. 

4. t frinderar ofta p& vad som k~mes okt &.tadla, efter hige* och 

- Tror ni, de Banger Adolf och SS-Heinrich i segervagnen på 

Eraadenburger W? PrigaCae Sillebrcr. - Hej, dit tapp gitter 

de &ilcert iate kilattra f62 att hiinga ett par s b 

skit~ctövlar, w&g SteSres* 'Be hissax rrgp dea i eff t- 

aWör apbaren i 200. Vi Prabde kodt in p& det äame, wm 

in^^^ OSS mst av 821tt dr revoitztion, n& kriget 

var slut;. h behaglig blanänTilg3 av fri glandrhg och d. 

(m s. 32) 

Sgra ko*h f6rslag komaex t bte tiU, wtBA det blir =est&-

dels aliarnnirn iddes ai laga9d Portab me- att det viirsta. som kan hända am 

är att de glöamier bort -for Be Sr i krig. Han diger i 6s 

- Dm har fick jag, Rar jag i b d e Wien för tre o& ett halrt 

aJ: seh. %t var en överk1asspastiho;~oa ned ludersanäaler 

och grejer, L OR gav mig den. Den lir ett &yrbart &.me. Jag 

laser vad det står p& den, n& 3% mler på att glOam, 

varför vi &r i krig. Han höll upp den cementtorra kakan, c& 

att vi allihop kmde lasa vad som stod shivet p% &en med 

ljusillött sockers Seer och Mimdi Glöm aldrig det, poJkart 

Seger och harand. Ut &g f& b'hand em SS-Heinrioh, n& 

viira växmes har segrat. (G ~~€32) 

Dgt blir mest astade taalca instil meds *Be dfis svinen stmer vi 

i deras egna kedjor, nar r h r8ryler har wrmit kriget. (C s. 96).~anlel 

är reaiisten inoai: g, och inser att all% prat on biiimnd efter biget 

inge kanmer att ske, Hen tanken p& b d 

nai9trar upp Ghgef och S& 

att .&'lite Ijusare pfi. si.t;gát;ioanen. I Dpl klargar Gmle f6x 6lkgwt att 1 

ds inte kan förviinta sig dmn hhd i framtiden8 

- Du &a intet'dö hikr i Ryssland konartla med oss hem 

och göra revolution, avgjorde Posta och klappade 

Peters på axeln. - Ja, ja, BI e Gamle. &t blir nog 

en hel del räkningar att göra upp. Bl förtialade &c 

bara, att man komer att vagra tm pS vad vi berättar, 

Jag skulle vilja se dem, som skalle -tro.p& sasrningen 

cm den fina, rena sch välsaronia kr'iogswelarmacht-, haftund 

~n.tersrnchnuigs8nstal.t;. b h koamner att skaka på huvudet 

&t es sch saga, att nk överdriver. Nånting sadanty 

soai ni berätk om, gör man helt enkelt inte, Att ni 

har f&%% stryk, herre ma, de.%; dog ni val inte av. '. 

Det va ju trols allt en sevolu.t;iorW tid, Väntar ni 

er verkligen, att ni ska f& hhnas, d är ni otipoligt 

naiva4 - Bu anem allst&, att vi &er h n d taget 

. bete ska f& lov att Mimas, d&r k~igel Er över? 

frågar Porta, j, gud ska veta, att de t f& du, 

e Övear4iy~a.i;~ (-1 8.--285) 

Wm*, frantida hämnden eir enbart skenbar, men den fyller en vikkig f'unktian 

sa 1ivs;Lgnptais f6x t. Det lätta BLltid att f& ge utlopp för 

sina kaaslor i form ar haaaSdplaner, som de innerst inne vet att de blir 

srba att gmomförao -Eller 'son Porta ser sakmo:* Geneeer vet, hur 

de ska bete sig, sade Porta. &i;& vi &folk s a f& betala kdasetl 

(LP Sr 175) 

den

Efter att ha studerat de fpa olika forner, sona htinulden utfejree i B &l 

Ilr det ISt- att fants #exas möria lirsideologi, som Irsast bygger p& 

h& Utan Baa raa ett vapen mat Wkta faras, isen how k existens, 

I@ de mbbt n@ r Bianda fi5migt%s oftasil; ax itatelser som ger 8en 

sn visa chans att tbka om eeh slafa upp ned a h tirakas- 

t till hs;rt ch sk0~1Ost. !haken p& en laaiind f fhatiden 

tmz dea o& blir en Pivsgniata, Vetskapen ani att -n und* derara 

fik demo acks& att se ljust p& dem i Wcie;% hopplssa livsvilikor. 

d f&r assea n~ralimkf berättigad, efteream den elår mot strids- 

galna befäi och bruhiitet, Läsaren känner sympati infor deras hämnd, 

=ah.= f-8 att lasaran blockem d sympati för 

aw ha det agv en &d Öga f* öga mentalitet, och b1xawi.a~ för 

egns otergmpp not oskyldiga och blhda föristör@lselnata, SeHo . 

för ned9edet látit t bli Mde dogaase och b5del för uppenbara orättvisor 

hon krigssystgsset O& Urigenona fatt Elver l&ôrrrrn pil -%rit sida. 

identifikation mellan ItUaren och t km lede till att läsaren 

omedvetet undviker att vara Imitids inför adet som njiahing. S,H. has i 

s& faJl lyckats aed att riittf&dig8 dldet far dess egen skull.

. . 

"I .' 

.'h* , ,:,t' , . . '., .? 

-_ 

, w.. . .:,.r.* - v . , . . .,,..r,.. 

u- . . ,Y ::,. ; . , , ..Itrz8w:. ".. . ,". *.d .,r . - . ... 

? .T>;, ' ':u.. . . .. , 

,L , - .'+.t'. 

..!.'.S, ,,. : ..,, .,.. .---- 

. _. 

7--- 

+ .* .?.'4!;,#:> ,:, ,p :b.. 7 % ! .,;-,.,L.!*- i. . . . < . ... '. I,. .. "' . 

%$+$f; ,.* .: -.,?, 

, 

s. 

**p::&;5q7r ',"ii i ': ::..?&&F;;-" .,.; .....- . .- -. .--sp - ..k7. 

.-;-.;L i.;. *, 

-.. 

$ p , r. .*.-+y-"- - . . ; , , , -p.;P-,,?...;ci- 

f%,?.' ; 

f 

. . .. .. .%- ;. Y' -i:.,. 

-. w -).-:..e. 

.-$ . ,, 

,*$;*$7?>, , .,;;;j$- ?.. 

, 

- ,,, +.-;, ~,~~Jitiq.-df&~~&k 

, . &$%ak' :&h s j.&lkP9lerd. De f örs%a romeneraq be trakWdes: ". .!l 

i .. 

2 .,.. 

. - . "' - .,' 

. 

. 

. .. . 

-- ~s~2~~4;2~3+~.t.t,afrk~P-rw.vw~~,i~ 

&eqallGi-:t 

Keadsgemingen er, at jeg har oplevsB det hele "'b egen 

krep, og n&r geg skriver, oplever Jeg dtt.hele igen. Jeg 

siddes i en %.Rmpvoe;n aammen mad Porta, Gamlo, Lillebror og 

Ugiomeren, og vi er p& vej noa Stalingrad, Jeg kan buske? 

itet hele, selv lugten af de russiske lorte p& jernbanee. 

Bpol'ene, o det er ve1 derf or, Seg kan beskrive de% s8 A' : . 

. internt. 1 

f 

p ?, *. $B$; soldatcrs~ har Bhimpst pb alla frontavsnitt med undantag .för Nord- 

. -L . afrika. En del kritiker har.p&pekatp att Sven.och has~ 

hmrater i vissa # 

fall har bef~mit sig p& helt olika platser vid samma tidpunkt. Man 

.- fr&* sig hur det.kran rim med bilden av SH som en sjiilvbiografisk 

$t$fl~t-. @#j memr sjillr, att hrns soläater befinner ~ i'p& g f&ra ' 

, . . a 

? , , '. C,' 

., \:e., 

e 

, -1). arskUthfiq%~& laom en qaket begegransad tidrymd, men att detta 

&r .ikUr 1egi.W eltersoat hUrd1iPg.n i de aa8ld9da rraneriu -. tilldrar 

ZI 

------ 

rs.8 d e r ligr 

_ 

f& a eller $a 6. 1. &gr(~% mr* 

, -- . - --- - -- ---..- --- . .- -- -- . -- _ 

SE gör de% inte. latt för den, som vif l jämföra Sven och hans kam- 

rater.~ förehs~ande i higet med den histori~3La verkligheten. De. flesta 

raminerna aaknar exakta tidsangi~elasr~ Därtill förlagg9r etridsharidlin- 

.\b: ' 

gsrna ofta 6113. orter, som &r oiltf~r szn& och obetydliga för att &tsrfinnas 

ens p& en större atlas. 3C upplever Sven pasarslaget vid 

Lugansk, ett slag som alla historiker förbigatt med tystnad. I andra 

romsner, som handlar om valbekanl krigsoperationer, Ir det betydligt 

ltitterye att tidsbestanma handlingen. Detta gäller för MC, som behandlar 

''l 

dilmge-t om YQ~W barrsfno, daes&a, aom bsakrives slaget om Melekm, S8g , 

- . . .--- -- __ __ _ _ - -- 

%%%r handlingen Gr förlagd till det-inneslutna Staiingrad, och nagra 

%blle Dfl, den första ronanen, är den enda eom har en utförlig och tydlfg'kronologi~ 

I övriga fall far mapl detaljstudera ramanerna för att 

genom de s& 

ledtr&dar som ges kunna placera in romerna ratt i tiden.

.-,* . 

. mig* var uppfattning &s SHts phistaende om att brsndlingep i hans 

roa&es Utspelar sig p& nagra, dagar eller nAgra timar helt felaktig, 

vilket; ovswzstaende tabell viaar. I ingen av hans romer odattar 

laiinsZelseiöxloppet '%c)r.f;arej period in en och en halv &nod. 

Dfl ar den

1 

\R 

\i . i - 

-. - i 

!3 

*?.h. 

ar'.bl(okama, ses tidsirHssi&t ep&mer órer hela anilra ~8sldaIrriget~ 

b- 

'.\b+, C . , 

$:cd 

.P&d.,.' %++,t* a.wzb.1 j *-era8 -r far ii$ ajad= dele et B@ 

%QQ: ' e' -3' $. 

. 37 

a . . * 

apr~&$.~* .;. ,$:-.r,= 'p. 

-M. ar ~~klairgmi 

a* tiden ar- 

S 

9% . . 

,& %.":%2;k;: .. 

. I. t: ."s&&, vQUen bebup~~ar stA0emu 

:f,,;: $ ;, 

. 

\ 

.F..?* : ! 

z :. p. r&*6t kr i g41 herlag har det varit srbrt att exakt 

2.. . -.;' - s, 

-.&?t 

&:&%-$'i:. .:;r-, a,= '&-*q, ,bro-e- ideds .Uer avslu%u. I tveksiau fall 

.,t .., .i.. .*' 

. C.:'=. 

- -. . .,Ur -de% t &..*ilen p& f 8reg4ende rida uige tta aeb s treckaing it den 

; ' . r.. 

f , 1 - ! ",'.r 

-,c;ts. *< S;. 

t 

1i 

w 

- . 

, k 

. , s : 

y .P@* t 

,I", / 

,,: . j,, a .>, 

5 i. -.. 

Y . 

1. 

b@ '+, I 

*r linja, s& stilrker respektive roua8 utbredning i tiden. 

r 

e h 

i 

. . 

- I alla ut- tv& romaner utapelas handlingen helt eller delris p& 

thtfmaten. I begreppet laffrcnten &r Polen inbegripelil-~~&,:PoleLi 

f . 

'< . - --.- 

. - .r-. -.' a s ., 

sl6srs delen av handlingen i KRH ii3rla@. Bndast LP behandlar etriderna 

p& Ntfrent6w.I sju av backenu iiterfinns Ouiget fBr längre eller 

kortare tid i Tysklead. hssa imeh8ller ockss8 redoglirelser fór strider 

p& ostfronten. I NO Hr haadlingen helt flrlagd till Italien. I tre 

, rauur befiaaar man aig i Balka.n-lLInderiu. I tv8 av failen ( ~fi,~) 

I 

Hr &et a1g er kortare appeul i Budhien. k n tradle (~bv) har strideroir 

%@t paFtisu3errsce i Brekland eon utgbgepaniritt., 

Har mazt Qan hiatorish bakgrunden klar för sig innan iiaan fölJer 

geiutaltems före.Mden upptBciser ula snort en rad iphonsekvenaer 

och motsëga~da appgifter, som dele nibbrr tilltron till SE:s Mg.- 

skililrhger @om omming~enllg vittne8b8rd, seh soi de*. tmdderlnlnner

fBPfa%"i;enw jeOm&ga skler ai.LJa till at.% Icgisk-t etf.t;atK%ur%am sitt 

6.ti~fle BB.gra av des88 m%~~&gb$~er 8kal.X vi belyraer % %ar-l;w&ttningea 

4% 

&t dett8 b~&%el. .t 

Bsr&t.tePeen startar #(on gbg i slutet av 1939 eller m6j&igea i BOPjaa 

8-v 1940 med att Sven 19th inför Brigrsrgtt -.bagad fe% demrteringe 

Ean dams och h ar i sch Zeagriee, dar Inan a~ta~aar @:a 

egu ahader gfgi sitt straff I1a~la~ han skiekahs ?&i11 ett strtaffregenente 

for utb%kdnb~g till gara?isar~obdat. Efte~ 

avslutad utbfldning Bomm 

M n ti13 27, pasarmpegementetD das h m tdiffali sina bli'srmde kmrater 

amfe, Borta, Plmto och Stege* 

Begenente% gea~&srmaa' lael8 Europa p& vag u% ti~-á fa*s~%csn. Under en 

perdnho3.on i Wien Or&$lfar Svea Urnula, en medicine sttale 

gii$ei rsig ned koa?.t; $grefter. Efter att ha c1rlLaa.t; aumit S Europa Fr ba: 

$&Ajonernr seh'regemente?% p& v&g till Xordafrika fr&n Itallien. &L ar f 

btaspjam ear i941r Bet trexrspartskepp, sona @kall fQm den lirer Medelhavet 

ekJurte s% ~rn% av iinic~falladcr f2yg. PIelEa Qdes plui;caa wrdksmes oskadd 

%r014 %@a* 

Den 12 oktober rullar m a Bdver den golska gsgnsera vid Bretalau, 

FBOperaaticin Baa.23areeaia1Qhar p&gAt"cmbgseb naanader, slagel; om RoaiPPa in%eda. 

Wlea pluton barfixmer Dig i et&fd vis Serpursjoa norr om Tula ocsh 

T.JC$$F 

Im tgll $6df3l~k sydrebst o@ Ioskvse. Efter tre veckor% oarbmlt;et 

anfrall i rikklng mot Ma~;kva an%r&de &ter.$&get. 

%$d juletid 1941 h&ller Svens kompa~i sl&l$nitrngama för att tacka 

tyerkrn e~.ria&ns retr&%t. :~ämid%a@ Sven $ila i&ngs av s ~v~e%%mpgema~ 

BBPPI fbgenálkap s~%r&okies reiSg &=er elva &asadler* Eaa qmer och i början 

av december 9942 %r ban .l;%%lbaknr vid sitt regeaeiste, selrn mu dlelta~ i 

Stalin-fiilttiig6-t vid Volkor. 

1 april 1943 far Sven ett bsev, sop berattar &tt Orsula Br Böd. 

rea utblldao konipsniet för 

paaartdget IiePpzig. Nar %&get kössta gangen ak%ivt såtts in i strid 

s&r&s Sven och Stege. Be% hander i jrni 1943. Sven h 

f Uew och sedm i Seaberg. I aicsvember fdr haa. ett brev Irb Gamle, 

eola sase8delar,_~itt Stege, 

övriga, ]tasr stupat. 

snabbt "ciPEfri9;kna.t oeh &te&nt %il1 de

1 bazjrn ar d+ambes 1943 friskakrivs Even och & te~b8fi%~~ tik2 

+id FEgpka. I ~Bb~embel YS- Bae d ? rgemeotsaheieai 

r$= -ter 

mn i bs-ae irt~~a~rrg~~, uai itadrsa usv ila- W 

rarjotudal 8vaa deft~r f wt~idernr i nie+, tmta att b dun Ur 

tidani Ligger gi ojpkhui enlut att tid&$rlos L;ag%%cbl. 

PXwtio $ar i början av 8944. E8.m begravs> ute8 ePLt hm-, eon aldrig 

Ata~m.~rtia bör cp-B 

&. 

kort d&miter. SYQ~, 008 amcoerat tf~i f=juab-, 

rirrr. *n udrr PB r;gukhylilet motkra? ett brer, ss= 

itr Irtent w -,.,. 1814 --. 

- - 

Ooder tilli~ebi#dqS 

s V 

brag-4ven %q Unilefse~~~ kr%- 20:e j.4989- 

atttrrtrtet mot mtler. Efter m =$o;~ot .effieerie~~tb$Ldn&~g &.%;eafi~der 

Sven eon p63taant och komputiehef ti&P froasten. Ztrr i E%ret; ar $-B 

fairater ar QP~.@B~ 

von BarPing, soaa &r br%alJoweaieit, Hii&et Ron &r 

regaseatsch.el a0h OWe. Sven f&r oa'Qe~ om att Inbta etii mLaX pansiar- 

. 

rsgear f .Easmbt~ig, Ilesan uppskjuti 9. g* a. att rgssarna mfallerr. ana- 

' 

1- mforiwmwa fuar Lmbe~g f sla%et 8~' 3Ul. 4944. De* 

det.-&d aabw oril ha rart oig On en viildist riummakeak-officera&%- 

bildning, 8-n skal% Binaia del* f, 20:e atal%-aBte~totet sch h m 

ut till frnaten före juli &na&e utg$%ag. 

Gamle avlider sopr de& %iisrte av Svens ursplmnagliepa. kmraler. Srrsn 

isatts nu ;in i rr%ri-dek i P03.etb. D&r%frb Qe~erters~ ban och komer till 

E)tibageat, dar haui triiffar Bao% Walleaabarg, aoa rader homm ta sig 

till Iknaiiask. %an f3.j~ ei%tande xawier en Jklia?av&gsoagn. T&ge.t; dlmder 

till bennaakk. laaiz inlanga8 aeh f8ke PIP1 'Pyskland. Det blix dödsstraff, 

ess ak6J.f. vsrkatijillos den 715 3945, Ban Iycaeianr bly d, samband aed sa 

bombrU tmfar Erilca, on akadespelerska, aom g8mer honom fram till. 

kr#gaciluta t. 

w o t befinner ria i @Weon lhimoi, i Ty~skland. De u9plertsr tarrarbom-anu 

r+ Burlia, SatZibågt bmba de noribltpeka stiidema. Bet 

&r trelagen i alutet w 4942. Under uppr6;da~ingen 9 %*baden far &mles 

phton sig tälldelmä u@pgi%tsa mm begnmirqpkosmw~c%o under bsgiil av 

u~tnant lz8raa~. 

I 

tåa gami@oa.o utbfáais: de $ar en ny gitridsp.agmtn. ander dan %%Bea 

hPr&dsr &211*basor oeb Legioniirtn p& aeeaen. &itfrnaten ratsr* 

Begemes%st ligger i nWheten ev Tjerkes~arr Xem aterner von Barrin&* 

Bom i9;r e;Jui~%ig. 3Pags% m Tjsrkaesy ar r~in b6rgen, deii saag so9 eaaar9gt

- 

Eals.t;oriew atgampaaes mellan 1/10 1943 - 31/1 3944. Lii3IJmt H~x.rder 

har nu sallat sig till kompaniet. Kompaniet ingar J. sin tur i kaystrrrei , 

ron Barringe k.az~pgru p, sam blivit av%kusen f rh regementet. Man sl8r 

R 

nig igearoa till de tgaka linjerna varvid löjtnant Haraer airas. Dertwn- 

et 27, februari nFinine, Ugtaagt Harder . . barnnar p& sjukhus nedan sege- 

ii~entet satts in i strider vid Djursjensy i Ukrainet. 

Heide dyker upp for första gi%n$en. Det &r var. Plutonen vilar ut 

efter harda strider, Pluto dödas av granatsplitter, som formligen 

halshugger hanoa, Havudet hamnar hos Sven, Stege &r med och begraver 

honom. f Dfl dör Stege först av alla, men här &r han. med p& lelatcm be- 

gravning* X D91 hittar man heller aldrig Plutos hisvud. 

'Pyska amhn ar p& flykt. Fronten ligger väster om Kiev, LÖjtnan% 

Harder liter~ändex f* sin ejukhusvistelae. I den sista striden Asas 

b 

I februari 1943 hittar vi Sven, Lillebror och legionären i sarat 

tillstbd ombord p& ett lasarett&g p$ vag fr& Welikije Luki till Tysk- 

lead, Bonaaraen ar allts& ingen fortsättning p& Dpl. Pör det första kom- 

Ber de frh en plats sora ligger 60-70 mil norr om Kiev. För det andra 

Iar tidpunlcten här en helt aman an i Dpl, dar hiendelaen ligger d qgt 

ett Ar fram d tiden-och snarare 8 faller med den andra gången Sven 

saras i Dfl, 

I Hes-u opereras de, Sedan fraktas de till Hamburg, dar de langs-% 

hterfar hälsan* 3 Hmburg upplever de de fruktansvärda terrorbombningarna 

somares 1943. 

1944 &r de p4 vag ut till fronten igen. Regernente%,ligger vid Orgeha 

enligt m uppgift som ges, En aman anger regementets viatelseort till 

Petrikovo eller Skrigalov. Sanatliga orter intas av sovjelam4n i slutet 

av juni och i bösjama av juli 1944 under det stora angreppet mot den 8. k. 

B"al%erland-lTnjerie Farden ut 0111 fronten sker antagligen n&got tidigare. 

&illebror far ett elakt brev frk sin mor, som önskar livet UP honom, 

HeSde tdstar h~nom med att han kan f& komua. och bo hos honom och hans 

mr efter krLget. 

Vid 5:e kompaniet ersätSer löjtnant Ohlsen 16jtn-t Harder, som stup- 

&t nagra dagar tidigare. Samme löjtnant Harder deltar i Dpl i striderna 

i Ukraina varen 1944. Det gör Sven, Lillebror och Legionaren ocksa 

BlWkLdigt som de ligges p& sjukhus i Hamburg i denna roman. 

Vi fAr följa 1öJtnsju1t Oblsen p& hans första permission p& tre ar. 

er a?= sig f de och längtar ut till fronten, Han 

taker. tiPlb- pfS; ater, som dött tidigare under kriget bl. a Bar- 

-.

eeloaa, död i strider i Elbrasdalen. averste von Lindenau mr koinanen- 

dant vid dan tiden, sama von Lindenau so= i Ilfl dödas i slaget oa 

i I 

Kiev 1 november 1943. 

I Mb befinner sig Sven och hang kmrater vid Stalingrad. Det% är i 

barjan av deoeaber 1942. Barcelona &r ny i plutonen. Peoai uppgift blir 

att företa ~?erkogwmcer&gsl? bakom fiasdersa linjer, Be tir i6~kladda till 

rya- soldater s& airrezader xyika stridsrrylarr som Pertsikcrf~ingsm~el. 

Ile bermJm.a iir ile f~rt.ttter de tal fots. Ilan tapp- 

helt orle~ter- 

_---- - 

Professom, sn norm& sona -dit sig frivilligt till lfaffen-SS har 

hamnat i strakffba.6ialj0n och s& sm&ningom hos Sven ch de övrigs. 

Vid ett ~lXfkille, ar Gmpperr slagit läger, redogör Heide för sin 

proletara tippväxt i 20- och 30-talen8 !Fysklaad. Han berättar bl. a. om 

Bur han som tiobing blir Bsm vittne till hur hans mor blir ihjal- 

lagen. I Pk inbjsder han ett Br senare %illebror att komma och,'bo hos:- 

hans nior, som lagar sbdana goda potatiepliittar. ' 

Vid Aterkomsten till regementet sei.t;b de in i tankslage% om fiugansk, 

som historieskrivarna helt blundat för. 

Bi aterfinner Gruppen sedan ecum vaktmanskap i Torgau. Lillebror och 

Porta hjälper en fånge att fly, vilket innebar straffbataljon igen för 

*fplnton, den här gången aere vid Svarta Have* inttill den rumänska 

Qar8 ta~e 

'Boken Öppsrar med scener f rk strider p& nligan sbestanrd plats p& östfronten. 

1;8jtnant Ohlsen är Gängets kompanichef. H&gon refererar all 

det tlllfiiille, nar de under rekognosceringsuppdrag hamnar nere vid den 

turkieka gränsen (m). áIlan påmimer ockst% Heide om ormatändighe.tienia 

krirrg hans uppdykande i plutonen (~pl). Detta sker p& varen 1944. Utflykten 

till turfriska gränsen sker 1943, 

Vid pingsttiden hlr mnan Callbslira i Tyskland, Artdet anges e j. Hen 

\ 

Xogfrakt sett borde det vara 1944, eftersom det refereras till en hara- 

delse vken 1944. Och vid pingsttid t945 är kriget redan slut. Vid den 

hkii tiden ligger Sven sarad pb sjukhus ( ~fl). A~talet stänuner inte 

heláer med forteattningen. 1 Tyskland skall Gamle och hans pluton fungera 

8om vaktkompani hos Gestapo. 

314 1943 arresteras lo jtnant Ohlsen av Gestapo. Efter en sr;znunarisk 

r2i"ceegihg döms heta till d5den och avriSttss, Det sker nagon gang under 

rene BnPigt det föregaende Aterkomer loJtn&t Ohlsen och hans

,G 

k till oEgsk3ssl föret 1944. M ar hm iSr Ibgesen a6d enlig% 

senare deáeet av bokers, 

Wligt Dfl och Fk ligger Sven p& sjukhus sid den har tiden - p& 

tv8 olika erjubchu8, och i Dpl &r han hemma i garniaon för utbildnbg. 

Sliöjtnant Ohlaen B sin efda, som Ur avritittas 1943 aterfinnas som kompanichef 

i Ek, när Sven, %illebror och Legiontiren atsrvänder till. 

fronten %rh sjuWuset i Rambazrg 1944. 

Alltnog, efler löjtnant Ohlseris död &terg&r man till straffrege- 

~ienlet, den U r gangen med destination Monte Carssiao, 

MonQra Caasin@ 

Romen inleds ned en skildring av de allierades landstigning i 

södra Italien i septenber 1943. De allierade tmppsrna far s& smhingom 

fotfsate phr EiaIvGn och baraar s?akta.driva tyskam mmt mot Bom. 

Gänget har i denna bok fatt en ny medlem, Gregor Martin, sona ar. 

sed agr de sa.m&ningom kraumar i Monte Cassino, Där anförtros de ett 

heaailigt uppdrag, son gar at p& att frakta XonL;e Cab~isino~klostrets 

konstekatter und= förgängelsen. Det %r vid juletid 1943e I samband 

ned uppdraget far de LilLfalle att tlsaffa piiven. Sven tillbringar en 

lang permission i Bom. 

Tillbaka I Monte Caesiao erätts Sven och hans -ter in i en komniaador88 

mot en engelak förlaggning. D&r~%ter &terfbxcis de:vid Bion8e 

Gassin-aostret, som är utsatl %Gr häftigt bombardemang och lart2lleribeskjutning, 

Situationen I Be tg-ska ~tiiflrning$..m p& Monte Cassina blir allher 

förtvivlad, Den sista res-ten av amh, som nastm fdrfntats under den 

imikteinspards, artillerielden och flygbomberna dras sig tillbaka under 

atbdiga strider. Vid tillbakataget sara8 Barcelona svart. Monte 

Carssino övergea i miteen av ~taj 194b DA har Barcelona varia död i 

Grsr ett &T om rian skall g& efter uppgifterna f Pk. 

dem Fascist 

Bu har mm snabbt S6rfi.y.t;ta.t; sig till vgstfsranten och Ik'mkrilrtr?, 

maget basfiranes sig i Pt0 

Atl~~enth@ ten. 

die, dar nian medverkar i f örsvaret av

I 

Det LSr doa 6/6 1944 - %dagens e och hans r sitter I eis 

btuiker rid Inaten ander en iam.ktansv&rtl trauaeld ch vantar p& den 

invasien, son B ~ * B Den forata delen sr ~mme8 Beshiver innssionen 

l Boslagdie sett.ur-:%gete 8~pvhkel. Be alliesacie ameeraze 

och tyoka amQa tvingau dra eig in8t landet. 

Under ett mppeaall i striderna i Ho die besaer Gruppen e= bar 

i Monteradia. I. baren stoter de p& en berasrad merikmsk P.rigsl$óxresgondent. 

Bar det He n~nay? frggar sig Sven. f isamband med krngbesöket 

iissjnkranr HsiBe P blindtarrtlsinil~ation, Eiáan ar långt iirh 

förbandsplatsen och Tpnanira-terna tvinga8 själva operera honom, EiIan overlever. 

i boken aterfinne de i Parie. Bar stapkw applevelserna 

p& varandrul, Qrupperi, r8ddar en dödsdömd undan avrättningen. De kommer 

i kontakt aed ~otstAndsrQralse~.~ San smugglar en s&ulen gris tvar8 

igenom - 

Pärisa BluLligen bsr Parta en pri-t nppgörelse mnad Gw"&ápo. . 

I - 

TyskPan& blir nästa &est%nation f8r Sven och laans kamrater. Bar de 

Rhen komer beskedetc Paris har fallit. Tidpunkten &r 25/8 

- 

SS-#gelirerctZea 

Har ar Bual4 och &ans 

sr %%Blbalra vid Stalir;grad. Det är p& sen- 

hi9s.bsm 1942 qch om nkon d är den ryska rialem ett faktum. Belag- 

. -. . . - .. ...._ . . 

ringen av staden börjar* 

Bercelolla saras svart, när en notorslade gör p& en mina. I.= dör 

-.. 

h a vid mgeSeEr sramtidigt i strid i Elbrusdalen. 

- 

. . 

Sven, Porta sch Lillebror Atervander från et% spaningsuppdrag med 

$gr& huga ryska offfeerare sim krigs%Angar. Mrefter deltar -et, 

sfriderrta on skeppsvarvet nBöda Oktoberw i nordöstra delen av Stalin- 

i 

grad* ..i - , 

Si&ndrätter blir allt vanligare ju hopplösare laget blir i den inne- 

slutna stadelo. Ordern lyder: Elrunpa till siata nian$ SS-generalen Paul 

Augsberg inser det hopplösa i si$uationen och lotsar en Piten skara, 

daribland Svea och hans kmater, genom den jamring, som de sovjetiska 

darupgerna har slagit runt staden. Under flrkten hamnar Sven och Gregor 

Bartin i f&geailsksp Isoe XiWD, De lyckaa omsider fly och letar sig tillbaka 

till de tysuh PUajemra, iiär a@ Aterförenaas sed sirra kamrater och 

tr~por.t;erasa tA11 CharBowe Alla förhtk-s oai ornatändigheterna kring flgkde 

BesmXtatet blir att SS-geaaeraPea smes%ems för

Hitler @s ett kort gastspel vid frosten. Blrefter erhaller Wnget 

perriroi~n vid 9mrta Haveii. I Början av mrorj &r mnail till- 

,% 

rZSz att f%nge-rsr som sxiiuhtionarpatmll vid avrkittniqen 

av SS-gsaerJlea Pad hugsberg. Sar~tidigt mbg: 8- vaktk0~1s~i 

5 

hopi Gtskrpo i en med s Vid s 

Sten, Lillebror oeb Legionären p& sjukhtps i Hamburg. 

atn &terfinner vi 

e och &n8 itieibminar i Serratelager,? äär de t3uzj;nst;- 

gör som uf;bilbingsperisonalo En ny straffbataljon skall utbildas för 

östimabten. Efter utbildningen transporteras Gänget tfllrsir?nsnnans med 

ert;pgifiahljt)~en a% %i91 krigsa; i Polen. Bi far veta att Brest-Litovsk 

nyss irtag92;s air sovjettrnpperna. fadpdten ar ned andra ord n8gon 

g&ng i juli 1944* Vid den hgr tiden befinner sig Gruppen i PrWrlke 

ea1Sda;t =.'I D22 '&sr Sven vid det Mir tillfället engagerad i 28:e Juliattentatet. 

Man fatrider bl. ab viil Tomrewka-träsken innan loan i slutett av 

romanen Bonuner tf11 Ww~lzawa för att uppleva slutstriderna as atarden 

alldeles i slutet av are%, 

% - 

P dea tionde &t~rg& $3 %Ala ett tidigare shde bscv litsfge'tH 

p&g%tt f tre daader, Det &.T f alutet at 

esptember d941 och slaget om Hoskva ijnlede. Sven och hmle -%er deltsr 

d operationen som paas&ssoldater. 

I ett skeile av fälttaget satts Gänget in i en ko~pp~andoattaclr mo.tiJ 

rustningsfabriker i Eoskva. 

I barjan av december 1941 siitter sovjetasm6nn in sin nohidiff&siv. 

Bvens-ka~~papi 

- tappar kontakten med regementet och befinner sig bakom 

de ryska Pinjerna. liEsn letar sig tillbaka till regementetuader stäadig& 

strides. Har kompaniet slutligen inbr de tyska linjerna är hga 

sltrade bl, a. Stege1 Smn coh Legiofixen. Slaget tant MoskPar rar ett 

k@Lt 

-.f;i11 $-u

. 

_ ___ , --w_- -- -- - --- - - - 

Den ssaaate av SfIzna romaner atspelar sig hade i Grel&cáand sch p& 

6stirontes. Boken inleds laed ett attalmde av Porta r2ktat till &ilLebrort 

vilket ar t3atera.t; varen 1943. I första kapitlet nihm att Sven 

ahalle ha tarit i Qanlea pluton i fyra &r. Ifll&npar kronologin 

i Dl3 skrtlle tidpun3rteia här vara r%&gon gång under 1944. 

Efandliagen i romauen är nligot osl ngaride, EBastan varje impitel 

bildar B< isolerad enhet. Det finns ingenting i Innehallet, sos 26- 

binder at% kapiiel med ett annat. iSirfBr Sir de% osäker% om det rör sig 

om ett "idepla eller flera* Xt-t kapitel handlar orrl,,ea f&tri~sport 

frh Athea tiL1 &mer'sh&4i Ett annat beskriver hur Porta gör a,.Parer 

nied nagra skim, som &r fulla atr loppor. X ett; treade kapitel säljer 

haii't! som &r uppblandat med laernedel. 

I den seaare delen av romanen aterfinns Sven och de övriga i Vit- 

ryssland, nämnare bestbt f Pripjet-tfisken. Gamles pluton fA!c ett 

apecialuppd~ag, som gár ut p&.att nian skall s6ka sig bakon fiendens 

linjer och tillfångata en namngiven qsk Boeimissarie..Eär uppdraget ar:. 

utgört -- och - man ar p& väg tillbaka till de %yeah s4Slhingarna &ras 

W e och Legiolaaren svgrt. Detta hander p& sensommaren 1944, 

Svens vag genom det andra världskriget 

För att br nbgonf,sorts ~rdning i den f6rpfrring, som stmm av 

SH:B bkker utgGr, nar de% ggller handlingens förankring i tid1 och m, 

skall, af h&r i schematisk farin földa Svens ahgot omstaJndliga a g genom 

det andra viiridskriget, soni. den kan utlgsas ur SX:s krigapomaner. 

I .. 

8. . --- Döm för desertering 

SJU laanader i Fagen och Lengfias 

1 939- Till s trraffregemenle , utbildas kil1 pansarsoldat 

3948 Till 27:e pansarregenentet och sina,blivsáde' krater 

Gifter @g med Ursala ur fl),

8% 

Fess ta halv&re% 

Apdra halvare t 

9g4, PBTllgtillAfr~(df1) Tillfhgatss i slaget sni Baot3krvab 

bfl) 

S&cras i slaget om Moskva (~~dd) 

I msk fångenskap (QP~) 

I rysk fångenskap till i början av 

december 

I Stalin-falttaget vid Volkov %-id 

jultiden fl) 

Begravningskonimruldo i Berlin 

I garnison för utbilbing (~~1) 

Instängd d S-grad i slutet av 

Aret (ss~) 

Rekognoscerar kring S-grad (Mb ) 

Vaxoffensiven i Ekraina . P& sjukhus i Lenberg till i b6~. 

qrsuli döaas (~fk) 

jan sv december (~fl) 

S garnison i Tyskland (D~L) I garnison 

I slutet av Aret till fronten vid 

P4 3k5m-t-t i H=burg (M) @Jjerkass7 ( ~ ~ 1 ) 

Pörirmr sig irer mot Lurk- 

Bjiikhn19 i 

1943 iska gränsen 

Pansarslaget om Iiuganak [~a~rtlrorn~ani i ~or~au] (Mb) 

tvartreanshap *i ~'~84 (a) Upplever inrasionen i Italien i 

flirt f& S- d i bop sestenber 

jan 

-- 

av &re$ 

--- via jultid i ionte ~sssino (MC) 

B J5 avrät tas SS-generalen 

g sss) 

[I ~re~and]l (mm) 

i* Y 

Saras, ligger med s&kerliiet 2P:e .j-uli-attentatet 

p& sjukhus i april (DPX) 9ill fronten ssa l5Jtnaxt 

la ge t om: ~$er$as's~ i jan. 

Strider i Bolen i slutet av aret 

Sarras i stride- viiatsr om 

Kiev (D~L) 

i.*.) trider vid rmiinska &insea nere 

1964 P& S~&~ZB f 88BIbllI'g 

vid Svarta Iiavet] (Mb f 

P& v&g ut till fronten n8gon I Frankrike 6/6 - 25/8 (LP) 

n&gonstma vid Pripjet- 

Deltar i slutstriderna om 

träsksa (pk) 

Warszawa utan att vara officer 

Slutstriden om Monte Csssirio (KRII) 

(gc) 

I Vitryssland, vid Bripjeb 

Otbilbhgs~8~1skap i träskeno Speciduppdrag (~bv) 

Semelager > 

Strider i Grekland (~bv) 

-.

Deserterar i bös jan av 

aret till rk 

Arresteras ocG fors till 

Tyskliand 

Mm att avSttw 715 1945 

Fiyr i sanband mad en 

bombriid och haller sig 

g@ fram till krigaslutet 

(Ilfl) 

E6lu&eatsor 

Denna anhopning av motsägande uppgifter visar frhet pi% f4rfaSi;ar- 

ens brister nar &et galler den sent haatvesksmiissiga delen av Iör- 

$attarskape% - i detta fail att kontrollera att huvudpersonernas hand- 

lingar och beteenden vid en viss tiapunkt har täckning b det som tidigare 

fruPgcnanmi$, %ed =flra aiPB att tillse att; deme rorel~er 5 tid och rum 

~r'~~@.ska ntiiz4.n de fönits&ttningar .cm ge.. 

För de't andra &$te mn av det sola här Prankomit drar. slutsatsen 

att SH far med osanning, dr han hävdarratt-- 

böcker är autentiska 

och beskriver hans egna ta.pplevelser* De ar visserZigen autentiska s& t. 

Iillvida att andra viirldskrbgeti bildas den fond, not villcen SH:s,romnfigurer 

Se- raåste viiil %ilist& att de% Ezagonartus kaP1 finnars 

sa kima, som utgörs ar förhttaren egna nppleielser, eftersom SH beris- 

Iigen tjänat 1 den tyska amen under andra viirldskriget. Sedan är fr&- 

gan hr lång period hans krigserfasenhet onfeittar eller vari den bestar. 

'IiFnZigL SE:s e p 

utsagor i Sttegangen mot honom efter kriget inskriin- 

ker sig hans erfarenlpwt av kriget son afsliv soldat %il& tre månader p& 

*8 1 

6@tfrontenr Hen i den situationea .lag det naturligtvie i hans intresse 

att~bagatelPiser=a sitt engage g i krigetp Den kan ha varit längre. I 

alla fall kan han omojligerr ha befumit sig p& sek.p%er%sser 

P-- p& sama gAng,'.' 

vilket Pallet faktiskt &r iabder första blvA&ett 19$4.~nn 

f&r tro 

vad han ekriver f sina romaner, 

Han kan inte s&tta~li~&tstecken nel1a.n författaren SH ooh roman- 

personen Svest. (basa kam sagas representera en fiktion), och man kan inte 

se hans böcker son ögonvittnesskildringar. SH ljuger om sina krigsupp- 

lerelser, han spekalerar i kriget* Det ax ena rsl&ano Den andra sisar en 

man, san &r Påagen i krigets er2.d och snärjd i jrnytema on sig sjalv.

SVXII EASSSli OCH REBEBBQWS "PK VÄSTFRO~~~TEN IA'PET =TTw. 

EX J~PRBLSE'. 

Beu.~ues bok @P& 'kst fronten intet nyttw var min älsklingsbok, 

när Jag var pojke. Den f ick mig att %ycka on den tyska 

soidaten, den omda faltgrå. (LP s. 63) 

Inledning 

Alla ronansr.ori i!tet-a6&erna krigat, .om 

skrivs utifrh den menige ad- 

soldaterna perspektiv, måste 1iba vararidra i mariga stycken. Soldatea 

ar avskuren från den civila delen av samhället och fungerar i en extrem, 

livsfientlig miljö. Han befinner sig i botten p& en sträng hierarki9 

vars stränga regelsystem reglerar hans handlingsraönsler. Bryter hsa mot 

detta regelsysten straffas han svart, i allvarliga fall ned ättden. Under- 

kastar han sig systeniet blir likasa döden den troliga utgången. Front- 

soldaten tvingas existera under förhilllanden, som reducerar hans behov 

och beteenden till de merat fundamentalae Zivet vid fronten är sammalilmat 

t iv, ständigt aterkommande komponenter: uppladdning, uppmarsch, strid 

och vila, ein rytm som ibland avbryts av permissioner, . . s~ukhusvistelser 

eller i. värsta fall döden, H cåessa avseenden lilarar de flesta moderna 

krigsromsner varandra. 

Vidare kan man diskutera om man ints kan tala om genrer och genre- 

.typiska drag i detta sammanhang, speciellt när det galler massrnarhadra- 

litteraturen, som har biget sonuraotiv.-'Det vanliga för den typen av 

krigelitterretur är att: 

- kriget ajpsglas ur en liten grupps synvinkel, ett kompani eller vanligare 

en pluton eller en konmiandog,rupp l 

- vissa #&erkommande persontyper har utvecklats, stridisen, affärsmannen, 

- 

&t+ 

det finna inte n&gon P8abifion att beskriva sila aspekter aa krfget, utan 

rars berättar i aet lilh formatet, Tonvikten ligger p& ~gbnning~~ppdm%g, 

kmmandoslCaer, fagande ar ibgar etc. 

- den historiska verkligheten bakom stride- ar nedtonad och handlingen 

utspelas i ett mer eller mindre universiellt stridslandsbp, dar biide- 

- grspekfivet f d t och bakat saknas. 

S.Luderrrr mam Bemarques ""P& västfronten intet nyttfl parallellt med 

8Hts romaner uppttieker maza snart p& dinga punkter stora limeter. I fallet 

SH sch Bemarque kan ints likheterna enbart hanföras till ae för krigs- 

litteraturen iltiga ener genrewpiskw. - Det f im' t ex, stora 

fDvgrensstUunelser i perrsonteching och i utrcrckltlngen ar -kikss gemensamm 

ctentrrala mot2v. I en rad av SH:8 

ronaner finnn dessuwm avianitt som till

vissa delar &vereasst 

r aed rnols~arrpnds ita't~sniti; has Piem~qae b&& 

till ignehAl5 och agr&, BasapXm ar tillriicklágt E&XA&& fBr att 2tailrita 

slwpassig. i~kbter. Det r8r sig appenbet om en pQ~erLan, som 

%@s iblaad gr&War till det otilllb6r12eg I fosta&.ttningdr& s vi 

utrackla jilailrelsen mellan Bemrqua och SH9 Ur v% har ..%&-afg&& 

puakter fiir -@e=-jWiSrande studie, naigligea 1) epråk oeh iati&, 2) 

brakteri~rt;f ken av handpemone;p~za~ 3) gemena centrala acativ. 

3. Sprak och stil 

Bi talade i Inledahgen om. at% vissa avsnitt $. SRIS r 

oeh inneMlbsm&s~fgt har sin. motsvarighet i "P& v&irrtSron%en intet 

nyttn (i forts!itt%ningen benäad V-b). X SH:@ produktion Bterfhe dessa 

laarkligt nog i en val sam~&llen svit p& fea romer: HO, LP, "6, KRH, 

ach Jedd. De upptrader dar son ieolerade öar i den stora textmassan. 

A~qlai-kten h r nra-turXigtvfs omaarbstiats nágot och anpassals för att smälta 

in i den omgivande tentnassarp. len de har fatt en sprUig och 

stilistisk utforatning, son &r att de latt kan labliseras hos Bennarque. 

Den pilverkan, det Mr Uart &r fragars. on; km -te ha skett 

ooebvete% frb SH:s sido. G%ta%et, som bildar iagsecers till detta ka- 

pitel., visar ned tydlighet att SH &r val förtrogen med V-i och att han 

är en Btor beundrare av Reniarqtaec 

Prån LP är avsnittet hatat, som här far belysa den spr&Uiga och 

stilistiska jzlinförelsen mellan i5H och V-f. Det utgör ett helt kapitel i 

romanen, Det har valts, dels därför att isapstlet uineballer de flesta 

. - 

och tydligaste exemplen p% de likheter, som %idigare namnts, dels för 

satt avsnittet okam helkret har en tgdlfg motsvarighek i V-f, dar det Ater- 

IAms i kap. BI* Jamförelsea %&r h.&r &ski%dligg6iras genom citat; ur LP, 

vilka stä3.1~ eaot sina "förebilder" i V-P. 

Si .l;wrtioaen-är demama h~s $B och Bemarque. skag get sitter i &n 

bunker under häftig artilleribeskjutning. Egan väntar p& att fienden 

skall anfalla. Det bär ar en ofta &terko de situation i SH:s romaner, 

Istive% ar stsakturent p$ liirar%at satt dar det förekommer och följer 

wigefiir Poljande schema: 

á. Utan forvarning bördar sri...irmtensiv och l&% utdragen artilleribeekjutning 

rnot det; skyttegravssystem, vilket star i förbindelse 

med den bunker, dar Gmpperm tar sedd. 

2, Gmppsn &F inneslu-ha i detta bräckliga skai mot f6rg5ingelsen 

och försöker fö~dsiva tiden eller f6slriinga det öronbedövande 

oljudet genoa kollek%iva eller individuells sysselsiittningar, 

kortspel, flöj %spel etc,

3. Bunkern träffas och är närs att sthjrta saniman.Förbinde1serna bakrat 

- - ..&r brutna. 

,% 

4. BBgon eller nagrac grips av 8kyttegra'trsvan~XIane och rafsner huvudet 

i bunkerväggen eller försöker ta sig ut ur bunkern ut i gra9attregnet. 

Botemedlet är prygel. 

5. Trumelden mattas och flyttas längre bakåt. Gruppen rusar at med 

vapnen redo. 

6. Fienden anfaller p& bred front i den sönderskjutna terrängen. Panoramabild, 

7. W&rstFider med spadar, handgranater och bajonetter. Earbilder. 

8. Anfallet ebbar ut, Gruppen vilar ut och överblickar förödelsene 

Iiiian ater, spelar kart och samtalar. 

LP 

II 

S%fuatione.a . c &r 

V-f 

a1XtsA - bunker under trumeld. 

En av svärm, dt.tos väller in. 

Bnallande springer de över oss. 

WP sitter p& br6rstet p% Binlra. 

Genom Ingangen störtar en svärm 

flyende rattor ned och rusar uppför 

viiggarns, Fick181pporna belyser 

/, . ,I Med et t slag siar Xille- f ömirringen. Alla skriker och ser 

bror den tvära genoin bukern. och slas. (s. 82) 

(80 7) 

Blarinartilleristerna har blivit 

alldeles tokiga. De springer mot 

betongväggea. (s. .7) 

Den förste /en rekryt/ tycks rerkligen 

ha'bl1vi.t tokig. Som en bock 

ränner han huvudet i väggenp när 

man släpper honom. (s. 84) 

Ban och jag är Be bäsla p& hand- Beie Icastar sextio meter, Kropp 

grmater. Lillebror kan kaista fezatio, det är utexperimenterat 

118 nnster med en stavgr8nzrt. Jag och ap. stor vikt. (s. 85) 

420. (s, 7) 

Vi sitter inne i en stor trum8la, Det as som om vi sutte'i en väldig, 

dar hmdratala vilds haamare 

sl&r emoto (s, 7) 

agnande kittel9 son man dunkar p& 

fran alla sidor, (s. 84) 

Porta fareslar ett parti tjugoett, 

len det vill inte riktigt 

Kat föreklar att vi skall spela 

kort. i.../ Men det blir ingen- 

konrara igang. (s, 7) ting sv spelet, /.. ./ (so 84) 

/.../, vf lyssnar ,till var~e krab 

Porta 8lUger SlsBe t ifrCril sig 

rcit&lfajalnen och säger ntfgot, som vad, som kommer närmare, räkaar 

si inte uppfattag, -_ger till fel p& tricken och bekänner inte 

en ny omghg Hen vi Blaste Ibta färg* (s. 84) 

bli.. Bekänner inte färg, (s* 9) 

Artilleriet drar sig längre till- Med ens upphör krevaderna ffamme 

baka. Det har blivit litat luga- hos oss, Elden fortfar, men den har 

are omkring osso Vi griper vara Lagts längre tillbaka, var grav &r 

vapen och skjuter st&lskdvorns &t fri. Vi griper handgranaterna+ kassidan. 

Det Lunga nnaskingevaret tar ut den fmnf?3r skyddsnunmet 

förs i s%allning. (so 9) oeh springer ut, (s. 85)

Att det orer hum4 taget kan &ngert skulle tro, att de% h ~ d e 

flirdss siinniskor i de.t;:ap$-*a* firma8 &i~i8kor i denn& sZjnIdsrade 

helvetet f O r ea tmaade tidsmrkg r/. s/ Ta 

gHta, be flfnit lo hindren %r sönderskju%nao 

k%ggtr&dssvagiilmf~y:a= och 

ro~mels~arrisa~ &r fors 

(8. 9) 

Mldelea fraafor a g far en ge- Vi nriskil3er ds förvriäna e~nsib 

stalt upp i luften. En platt tena, de plath hjalPlarnsrl det 

hjaime $n engelsman, (S 10) &r fmnenian* (s. 85) 

Vi &r &aln1 av tOm$ och dricker Sedan sl3cker vi törsten med kyldat 

sthkands Qlvattnet ur de rattast* (s. 88) 

ggppla eiiaskingeviiren. (s. i 2) 

Vi lerer inte Paiagre. Vi är döda. /o*./, vi k&ner knappt igen varan- 

DOda 80111 ~ " 2 3 sig. ~ Vi känner inte dra, Elar vAr8 jagade blickar uppvarmdrab 

len ~ 3 k;an . skpringa och fhgar blicken av en lcamrat, Vi 

&r kanslolö~a d6ds9 80m genom ett 

rent ander &mu kan apringa och 

. ,.. döda. (s. 88) 

,mrda, (sr 12) 

Oavbrutet sUnger ai exploderande Vi hukar osa ned bakom varje hörn, 

tingestar framfar fQttema pi% bakom varje taeggtrådshinder,och 

den, (s. fl) 

kastar hippen av explosioner framp& 

de forföljande, 

dnger vidare* (s, 86) 

Vi har sanalat en arasea konserv- I och med att V% fatt detta mar% 

er. Den Mr gången har Par-ba tur, fBr oss, stfirtar vi i flygade haet 

Det ar inte fett för geviiren.' Det ned i de drnaste skydds a fór 

&r coraed beef fr& Argeatina. att rycka t111 oss korasemer, som 

(s* 141, vi ~ s$%t 

s syn pa, frarnfor allt 

cori;ted-beef och SIB~S~~ 

(a, 89) 

Det enda goda, son kxige$ med- Men det viktigaste var, att det 

för, ett heligt tskerp, som inon oss raknade en fast, praktisk 

bara den Himer 

issara%a6r.ighetskäa~la, som i fglt 

barit riaed om att i dagar ligga i s$egradé.S $111 d sa9 ieim kriett 

stinkande granatkrAl. (a. 13- get frmbssg.f;e: tskap. (B* 23) 

14) 

billebror har hittat era Slt- Tjaden hr desspzton komit över 

flaska sed rom, 8ora vi Miller I tv& f2iltflaskor meCa konjak, Vi 

conned beefen. (s, 14) 18ter den g& runt. (s. 90) 

Jag stlr p& post med maskingevär- ht gr ksllt. Jag /PW%/ sar pl post 

et. b,**/ Jag är ensam. Jag fqs- och stirrar ira i n8rkret. (s. 98) 

er. (s. 34) 

DLmaan kryper upq) ur hiilen och 

Batten komer, ur granathalen stig- 

lagger sig som ett lik-backe över er diEeann. /'..,/ De% vita diset 

de t ödelagdla lasrdskape-l;, (s. 14) 

kryper &ngestf.rr3lf omkring, iman 

det v&gar glida Över kanten* Sedan 

drar l ha strimmor frh hal till 

hal. (B, 90)

J. 

I Ff %hker sig Paul- Bar Ullbaka till sin mg&oms lmdskag (s' 92- 

94), leradan Sven i LP minns hnr det var att g& arbetsitis l 3cA-Wcl?.f;ie 

KOpew, ett stycke '8oeialrealiiam i miniatyr (s. 15-19). I LP avb-ts 

nu vakten ar en Bverrsi~lhmde fiendeattack. 1) 

Jag pressar,-mot mken och ' H r ingen betyder jorden sa mycket, 

borrar ned iïngr~8rna i den. Har- som f6r soldaten. War han pressar 

liga, underbara,smutsi&a mark, sig emot den, da &s den b s endie 

Den enda van man har i ett SA- vän, hans broder, hans mor7 /.,./ 

dant ögonblick. DA 98rstAr man (s, 42) 

tittrycket moder jord. (s. 20) 

SH awlatair .-- kapitlet - -- A- 

olatorden f %-f. 

19 ned en formulering, som myoket pbhner om 

I stabe- hette det: I av- /.../, da et var s& stilla och 

snitt 91 ingen sarskild hän- 1ung;t vid hela fronten, att am6- 

ning med fienden. (s. 23) rapporterna inskränkte sig till 

,. den enda meningen: P& västfronten 

intet nytt. (s. 213) 

De exempel p& apfikliga och stilistirska likbeter med V-f, som har anförts, 

ar inom den begransade textmassa 

, det h&r rör sig om (17 sid. i LP) 

e& &$aL och,. edliga at t maste anta, att SE medvetet haft Egemarque 

eom förebild. Plagiat är annars det ord, som ligger mest nära till handa;. 

Det &r i sil fall inte den första gangen, som den anklagelsen riktats 

zaot SE. Dansken E&L Haaest berättar i sin biografl over SH om ett far 

SH ebehagligt avslöjaade i samband med utgivningen av den första roman- 

2) en. En observant korrekturläsare p& fbrlaget upptackte at% SH:@ kapitel 

1) I 

. 

P."H g&r Sven oeh Gregox. p& vakt i ett regnigt och kyligtt 

War~zawa. Även har kamer msra igen fomnlerl.bne;arna Prh'vaktseenen i 

V-f 

Den gragula dlimman sänker sig Endast diman är Irylig, denna 

ner fdn huse- rufarskelett. Den hemka dima, som döljer de döda 

ohyggliga schlesiska dinnaan, som för dra blickar och suger ur dem 

komaer utifrån träsken. Den rui- den sista undan ömda droppen av 

lar son en rstor matta ner genom liv. (V-f s. 93 f 

Laaienkowgatan och suger at-si&- 

ta livsdroppen frh de shde, 

/e*./ (m S, 290) 

f kväll komer de /liken/ 

/.../ 

att I morgon shfl de /liken/ vara 

vara uppsvtillda och &La, bleka och gröna och deras blod 

(m s, 291) levrat och svart. (V-f s. 93) 

Det är nästan mörkt, n&r jag Jag hör klirrandet av kokkärl och 

vgcke av skrar;let -fxb Bs~rlen. f&r genast en häftig &tr& efter 

Ljudet komer xig genast att kan- varm mat, /.,./ (V-f s. 93) 

ria hunger. (KEX Sr 291 )

6m 20:e Juli-attentatet vax en direkt avrakria% av @a ;$7Orfaf 

SH firnekade detta men,fanri sig t111 slut 8.i~erbeviiiraih oeh b-aB@e 

att i6xee 

. 

kapitlet med en fetnot, em -gav f6rebilden for kapZKlet, 

if r&ga 1) 

WL2gt 9ppgif.t finns i SH:B iigo ett v&lfdjrsett bibliotek DL@& krigalitterstar 

oa andra ~ärldskrkgel. Det fine med andra ord kallor att 

ösa nr, ifall den egna jsspilcst.ionen eller den e p BrigserfsrenBeteni 

inte skulle Helta till i fortsättningen. 

hen om Be befintliga likheterna mellan Bearamu@ och SE &r anm&rBrrin&sv&xda, 

s& &x de f~rhAllandev1~l f& on 8lan betUer att SB:8 produktion, 

hft;tillpr omfattar c:a 3.7QQ sider, ]Be avsrnit%, som till spe8 

har T-f som farebild, air, san tidigare sagds, att betrakta som ösax .- 

- d 

utepridda i den enom textmaasan.,I soztliga romaner ligger öarna *&tare 

IS i andra. För 8vrigt Finns valdigt Litet i 6H:s spr& soni phiP- 

EICII: n~1 Beaarque r 

SHfa fmstallning &r väldigt beroende av dialogen, den direkta an- 

föringen. ' I medeltal bestar hma romer till 445% av dialog2) Den enda 

r~m, som kraftigt miker fr& genomsnittett Eir Dfl, där procentsataen 

ar 21$,..' Bortser nuan frh den första romanen blir medeltalet for 

Be hterstaende bozfG&t I V-f &r t. ex. andelen diakxg endawt 15,5$. 

Xl är den av förf'attarens böcker son fatt det basta mottagandet 

@ch som ames vara $en b&s%o w der hbttills utkoma elva romasema. Man 

$.an l6tt första varfdr. 

HagndPixagens utbredning i tiden €ir latt st21 fölJet. Dfl ar i h0gre grad 

en etrikt jag-roman. än de ef tsrföl jande. Bet finns tyaliga bindningar 

aniellaa kapitlen. I de senare ro 

ghges rar$@ enskált 

hatel en isolerad edet, sora saharr a tnaW3 't.il1 a-et B~fim stoff- 

et. Ofta är iien eada B 

i lwdtgmmdea. Pers $erAlcitikea BP ner ny8tb6emd och -sea och 

kritiken av rr 

get ner 8OgonfalLamde b i de Ivriga rom- 

en. Bet f%ma~ mr tnlr &lJöbesWZminge BtsItridngen av den yttre dl- 

$O&% O C 1815.d8kBp~'b ~ 

&r & d@? Be08Zce FQSUi6- y%ter~.bi ~wmmirisk @ch Wh&iter 

sig i. Nira kapitel till ett ord eller en mening. Tgpgdgmk-ten far d, 

jölbcskrivrsiagea ligger Ur i skildsiagen av str%Qlene Gör maa sedan en

jWorelse ned Dfl finner man att skildringen av strid endast upptar 

ota 40 sidor av totalt 313. Det är märkligt, när mas betänker, a%% d.en 

tic 

i raotsata till de 6dga tidsmiisaigt omspänner hela andm *rldskrige%, 

X romanerna som komer efter Dfl gir alltel ztiljöbeskrivning, personkarakteristik 

och det direkta berättandet st& tillbaka för dialogen, 

som har far fritt spelrum. 

SE har lagt alla estetiska och sprblnrlrdande aspekter il s ida, när 

hsn aterger det språk hans soldater talaro Det väller frma över ido^ 

na onyanserat i sin bmtralitet och eaaständighe% Det finns ocklaA tillfällen 

taär spdket f&r alt innehall och blir mer U ett attryck för 

inneboende agre~sioner* I somliga situationer finns där en robust och 

draplig humor, son har en spiinnigs- och ångestlösande funktion. 

Det sprak SHta schdater talar saknar inte nyanser, om man studerar 

det ntirmareo Hos SE kan nian sp&ra en medvetenhet om vilka faktorer, som 

ligger bakom en passons satt att använda sig av språket. Med utgångspunkt 

2rAn romanerna kan man hos fixfattaren -atläsa att 

-. -. 

-.X 

aoldaterna talar--ett'sgdk, som ar klassbundet 

iniljon, garnisonen och fronten sätter sin prägel p& sprslket 

- personlighet och egna eriarenheter indiridaallsemr sp&ajrbia8et. 

SH:e soldater Sr kiasanedvetaa. Ständigt betonas deras proletära ursprung. 

Heide, som hbar ambitioner att bli officer, painisns ibland av 

de övriga on sitt ursprung. 

Du sainrar klasstolthet. Glöm inte att, du är underofficer 

och tillhör pro2ai;ariatet. Det skall dta vara stolt över: 

(KW s. 143) 

Sven och hma kamrater komer ständigt i konflikt med stambefal och 

oilicerara, konflikter son iniinga gånger upplevs son klassbe tingade. Sa- 

befälen beskrim iblaad som sdborgare, officerare sam överklass. Speciellt 

ser man ner p& fältpräster och officerare med garnisonsfasoner, 

a2ficerare eon iimm inte luttrats av fronten. Jämställda ned dessa ar 

generaler, lurigsPattsdomare etc,, krigets adminiatratörer. Dessa kommer 

Gänget aldrin At men de är ständigt föredl för deras hat. I Mb kon- 

fronteras i alla fall EiLlebmr och Bareelona9ied tv& representanter 

f8r denna kategori, niimlipa en krigsd%tsöverate o& bans bisittare, 

en major. Oversten har aldrig talat ned en 80ldat utanfOr riittsaalen. 

IIan kände aldrig meblidarilde med de dömda. De var i hans 

ögon juridiskt material. Ett nödvändigt ont, för att den 

viiidiga apputat, han tillhörde, skulle huma fungera. 

(as0 s, 3273

SLF de tv& istraffbs$alj~~soldater;9a oeh de %v& IrrigsH$.Zrsofffee~- 

etoter ihop, uppsjtar ge .t en konfliktsi-t-tim, BOBI far @a upp- \ 

l6saing, ica Hr ~ala&t 

Turlig hos forfattuen. FGrgaea griper in eon 

8rar p& Iiillebrors och Beuieslonas $nrrersta ömkningazll. Hajorssa faller 

för en fiéirlupen haia och oterr~ten försomer i ett bottenlöst kärr. 

Iar~tsiitiainganaar dem enellais. avspeglas imte bara i deras attitydsr till 

rarandra orta ocksil i deras satt att aterycka sig, 

De% ds.t;e fara en dröm, en mwri.t;t, sa han ~ O P S$&; ~ijiE3.v~ 

Hara, en Prrigsrätt~domre~ &tt ibland tstipkaae soldater, 

praletarero avskma frb ráninstenen, Olio ett ögonbliek skulle 

han. vakria och komma underfund meii att ]hm lag i. sin skinande 

vita sangc 

Plotslig% snavade han och W bde ut i kärret. /e../ 

- Vad fan hr da dar ute att @ra? frdgade Lillebx%r 

med brutal fiSrljusnlngo 

Ingen av d@= gjarde en nlin ar att hjälpa den gamla manen, 

soa inte kunde %Aba lukten av otvättade sol8a%kroppe~* 

. r. " 

(m se. 344) 

I XC ges ytterligare e%% exempel p& sprbket som ett uttryek 262 en 

aiss kha$stillh6rigbet1 Lillebror dikterar mad hjalp av Heide rvtrt in- 

dignerat brev ti3L en genearal som förargat honom, DG.mid ger han Heide 

Och kom ihåg, att du ekriver ner greoie vad jag säger. 

Det far inte bli nagot smurssea %ed inagra 8ver'$rlassuttm@k. 

Den ääc sketna amerikanska generalen ska f& veta, ven det 

&r som skriGer. brer till honon, ( ~ sr, 6 272) 

Aven inom Grappen finns motsiittningas. Hugo Slege, som Iime med i 

-. 

dgra ~onianer, - Sr tall skillnad mot de Svrfga akademikerc Han fdreträder 

andra Hsikter och talar orlanda ds andra i Ganget, vilket gör 

att han inte helt och fullt accepteras* 

' VA retade honom /Stege/ alltid för att han par akademikere 

Ilan eror ac3dn*ige De"r;tyckte vi Tar abslamte Genom hans vardade 

@pr& och f3sa %at% as&g vi hono 

Sunda. Det allm värste^ var, när Lilleb 

med att han tv&Lttnde isig om hbderna, k 

e p& Iinundeat, 

Vad SchiLler har *%t ändB. 

Schiiler? fragade EorLs, Vad fan herr Schiller ared oss 

att g9m? Han tir ju död, 

Piendan als^^ %ox~&dsriet nren föragtar f?drx%daren, 

citerade Stege. 

- Jag pissar och skiter i er lärda gpoörja, b n d e 

&illebroro Humdsaken &r att vi räddade vart skinn, (G se 41) 

Svea och hans 

%ers epra- bär ocksa pHgel av den zLlJ& de ed- 

aterar sL @ S~ZbWtbilbingen och krigets villkor har av enskilda in-

divider sbpat ett kQ1lektiv. Sprgket &r en .av de faktorer, som 96- 

enar medlenansrna i detta kollektiv. 

I Wl @r berättare; fOlj.nde reflexion med anledning av Gruppens 

aiör~aodadti m6 te med - tre '-%kimlig& koncen t ra tionslage&&.ngar*?. G 

En soldat är i uniform, i flock, mitt ibland sina egna, - . - 

och därför törs han ge uttryck at sina sexuella fantasier, 

som han i vanliga fall bland andra människor hlller 

inne medo Vnlfomen skyddar honom fr& att identifieras, 

han tillater sig att leka fribytare p4 sitt litet enkla 

satto Han &r ett helt kompani, och det ger honom stöd, 

Kost sagt, vi hoppade ut, helar vagnen, och började 

slunga ur oss de mest harresande svinaktigheter. 

f fl s. 111) 

Kollwktivet &r prodaEkten av en soeialisationaprocesa, som pabörjats 

i garnisonea och fortsatt ute rid fronten. Som niedleminar i detta kollek- 

tiv ident$fierar de sig med varandra. De existerar under :'samta livsbetbgelser, 

de har s Asater och intressen. Sociol~stcrn Basil 

BernirOein se-, att den talandes arsilster hos mottagaren tan nira helt 

givna i s&&tum sociala aiksti~ner. Det finns ingen anledning för den 

talande alt uttrycka 6et underförstadda innehallet i talet eirplicit. 

I sbdana situat;iones kan den talarade vara mer intresserad 

av hur nagot aags och när det sägs; tgrstnaden far en mhgfald 

olika innebörder* I sadana samtal kan talet ofta inte for- 

8th oberoende av kontexten, och denna kontext kan inte avläsas 

av människor som inte har del i relationernas historia, 

1) 

SprBket har en tydlig fsocial jh&tioae Deds ~eingtion.dir.bl. a, att identifiera 

den enskilde som tillhörande kollektivet och att utestänga den 

eller de som inte delar denna gemenshp. 

'Bi börjar prata s% saktar, som bara de kan, som har 

genomlevt allviasliga tider. Vara ord valdes med n~$grann 

Utomstaende skulle knappast ha Bunnat första 

B 147) 

zzrf&l 

Sven och hans kamrater representerar alla olika personligheter och 

livsöden, tro% genensam social bakgrund, bet gös att deras språk ocksl 

far en individuell prägel, Tv& av de tydligaste exemplen p& detta ar 

Lillebror och Legiorlibren. 

Lillebror &r arbetarpojke %rh Hamburg. Han &r inte epecielltintelligent 

och han är i det närmaste analfabet* En del av hans upp- 

vaxt tillbringades p% en kringten ~ppfostringsanstalt~ Till följd därav 

ar den bibliska historien allerstades ,uärvarande i hans språk - i Lille- 

bror~ egen version. 

-... . 

1) Bernstsin, B. t Socialklass, språk 0eh socialisation, i Elaaaprak r 

scsc.ioP3.ngristik ouh utbildning : en antologi, a. 71

-- 

_____-_ - 7 

- Här Noses och hans bror Isdc hnde Iöm en hel PtizeLdram%;. 

fljreniing av 3~d8r genom B6da have t ned alla $g*gptes,&W& 7'; 

Geande gräahappo,~ och tretti dra g%&gor i riiven, sia kan 

en ~älan~akri~e~ stabsgefritmiter 

m d alla VWSa gudax som f8rb 

över den här löjliga pcslska piss 

- - -. - _-- --.- - - .- - --- 

L- A 

fiillebrostr sprak ar okomplicerat med enisel meningsbyggnad9 X Ihsuis 

B~X& finras vi3ldigt litet substans. Det fungerar Pr&ast som eth.Wn-- 

slonässigt at3ir~rcksniedel. och inachaller ett litet m4.t.t atv variation. 

Btt av de vaniigaste ende uttvcken ar wheliger Guds noder frk 

KEtsanw. billebrer apptrader dock ibland som hi~torjieberättare~ I dessa 

sitinationer blir Lillebrors apr& ner utfarligt och varierat och närmr 

sig Portas satt att uttrycka sig. I de l&iagm akroneraa l$ekas 

inW S3 upp&itth&lla fiktionen av talspråk, utan talei; far en tydlig 

.T;egio&rtzn ar den av Svens kamrater, som har den längsta erfamautaetb 

en av'kri,~drång. Han bar tjanstgSort i Pranilingslegionen och känner 

@%g mer som fraasmm h vs%. Han är dessut;om den ende av dem son be- 

Iraxmer sig till nBgon religion; Legioniiiren &r eda& Hm beskrivs 

oom den evige salihaten, dbdeno bzimdsiöfvant och han ge9 ibland en myt- 

iak framtoniag. Han besitter en naturlig auktoritet till. fö15d av sin 

ators erfarenhet som soldat. 

Den lille legibnären visste, vad ban talade om. Em kände 

till varenda kasern, frh kusten vid Kinesiska sjön till 

Hordens t ~ d ~ (G ~ s. r 134) r 

Haan tir kall, cynisk och geaoneMdande. mKapitaliatem &ger kriget, 

i.../, och de önshr aldrig, att det skall sluh?"(~ se 133). Haun at- 

talar f~xnderj32ga~ kring efistensáella fdgor, at;Wandsn son ofta hr 

karaktaren av aforismer* 

$rige% Sr en enda stor f8rsening av livetc (SS~ B@ 322) 

Vi ber skapade aa %Or att lerer s ~ svin n sch kola 

av som sv- p& aLli.t;arisrnens gödselha. (Q s. 16) 

Legiollraren heolfaller inte s& ofta &t soldatjargongen. Daremot ar hans 

sgr& bemibgt ned franska och ibland arabiska uttqyck, som upprepa& ned 

=ornomm envishet, "@?est la gtrerrea, %ille diablesw, *merde alorsw, 

sJ;saperToBtem ar de uttryck som vanligast inleder hans uttalanden. Deras 

uppgift är fränst att Identifiera talaren ned det sagda (amma sak kan 

elgas galla för Mllebsors s%&errde uttilgck). Bian behöver inte veta vad 

uttrycken stas for. I vissa romner ges Översättningar i fotnoter, i 

andra förekommer de oförklsrra;de.

HOS Remarque kan läsaren inte identifiera hu~dperson~rna genoni det 

sätt p& vilket de uttrycker sig, vilket oftast är fullt möjligt hos 

SH, Remarques soldkter är en blandning av studenter och arbetaro, men 

de talar alla p& samma sätt. Han har bearbetat deras spr&k och anpassat; 

det till radande estetiska och litterära värderingar, 

Overhuvudtaget ar Eemarque mycket &terh&llsam med dialogen, Endast 

15,5% av romanen utgörs av dialog, Det rör sig har om tv& olika sätt 

att berätta. Det firns hos författaren antydningar om att hundpersonerna 

har en soldatjargong, som lAamr den i SH:s romaner. Men detta 

bepgttar Remarque om i stallet för att Aterge det i deras satt att 

tala. 

Pör soldaten ar hans mage och matsmältning fakta, som 

han as mera förtrogen med an andra människor. Tre fjärdedelar 

av hans ordförråd kommer därifran, och såväl uttryck 

för den högsta glädje som den djupaste Ovilja ur]iderstpyks 

har på ett kärnfullt satt. Det ar omöjligt att med 

någon annan metod yttra sig s& knappt och klart, Våra 

familjer och vara lärare skall bli högst förvhade, &r 

vi kommer hem, men har ar det nu en gång universalspr&- 

kete (V-f S o 10) 

För att ytterligare belysa skillnaden i framstallningssätt skall har 

slutligen anges ett citat ur KRH respeklive V-f, 

som beskriver en %den- 

tisk situation, Man star och betraktar en teateraffisch, som visar en 

flicka (i ICRH flera) plus en valklädd herre (i W tv&), 

Vi st%r utanför Krasinski-teatern och betraktar en 

affischo Vi river bort de båda mannen, Bara de halmma. 

flickorna ar kvar. 

- Med de där båda madrasshororna skulle mar1 kunna 

leka vilda djur i en pappkartong, skrattar Lillebror 

lystet. 

- Jesus Kristus, jag har gashud över hela magen, ~$0- 

nar Gregor och darrar med läpparna soni en kanin, Först 

skulle jag ta dem p& normalt satt och sedan med ex-k,ra 

tqck pil kedjorna och gasen i botten! (KRII: S* 302) 

Läsaren saval som Qgnget vet vid det här laget, att Gregor och 

framför allt LilZebror ser p% kvinnor enbart som Sexualobjekt, Im@- 

hållet i vad de säger är därför p3 förhand givel, Man fönrantar sig 

att Lillebror och Gregor skall yttra sig p& detta sätt, Innehiillet ar 

detsamma men det uttiycks p% tv& olika satte I V-f 

tuation på följande satt: 

beskrivs.samma si- 

Har i trakten fanns det för en tid sedan en frontteater, 

P% en plankvägg hänger ännu brokiga plakat fr8n förestallningarna 

kvar. Dar är en flicka avbildad i 

en ljus sommaxlclanning, med rött lackskärp om midjan, 

Hon stoder sig med ena handen mot en balustrad, i den 

andra haller hon en strahatt, /o. O/ Bredvid henne star 

? 

1 

t 

d

l& %q%r~ib$ 

On h@2%% f V%* b3~8f) @@h l~glám6@888, ' ' 

in han ia$rebusemr oas ba~$rd$%ggt ziisdse. /.*.d 

Bt flvor &&~$haa* gamst-vbsrt unge saanen 1, de 

riw byroma fr& plasket, fP~~iktlg$, ciA st% +f, fntu 

.krdar SPiahn* /r4J 

Juel da LomaItr Leg2 @ah Tjades Iasrsra4#( d@ -*:&s #p, t 

irEisa&is och % art bd~andnbag far rsrrillta&e& @E. %&m- 

Ifgan evinaktkg h~&t&r. (V-f C, ,. 106-109) 

fPfotsmia &r att ds 

&n;Huktraga oah k@mentarer 1fi&st 

h%vrabwc F~E ha~g4ia &F %S&ebmr~ ah Greg0~8 

on rnat5re-k dat riB$iga. Fder icaemrque 

. I - 

2. Pernonem 

~ieisa av humdpemowema i $ Ht@ romer pb%zme~ % viisentliga streken 

os pesagsaae.s? i V-f. Bel &s f*st QWa, &illebman, Porr?- ooh Sven, aon 

Iii hm P-ea 01 det hos Reaaque. m%a%iarsQ, prat- . 

makamn* LOJ tn=% 3;aiiwBg Faul &r ~bdma BOB vi. 

(LP 6. 65) 

pazxK - --- Svea 

och Por* d= air kasona_. Or &lda$ 5. sin grtapp* 40 &s, d&irta.Jb% plutossehef. 

&%m&r% det cdvila ;%ksm&~aas, hm r5ker gips =ed asck. 3 1

Berlin, han ar plutonchef och röker i likhet med Kat pipa med lock. 1) 

Kat har ett sjätte sinne när det galler fiendens förehavanden. "Kat 

("< 

är en ganmal truppslusk, son känner pil sig vad som skall ske." (V-f s. 79) 

Gamle besitter ocksa denna förmåga att förutse vad som kommer att ske. 

Nar Gamle anser, att det blir luft i luckan, s& brukar 

det stämma. Ga,inl.e ar alltigenom ett gammalt frontsvino 

Han kan ana nar det ar nagonting otäckt i görningen. 

(KBH s. -106) 

Hat är ett universalgen&. "Han begriper sig p& varje hantverk.:'" 

(V-f s, 30) 

Gamle ar ocksa samma typ av mångsysslare. "Även om Gamle ar en man, 

som kan allt, ar han likpal inte expert pH nagot omrilde." (M% s. 58) 

Kat och Paul, jagpersonen, ar de enda av sin grupp som ar kvar i 

livet i slutet av V-f. Nar Kat skadas ar det Paul som släpar hmom till 

förbandsplatsen, men Kat ar död vid framkomsteno 2J 

I DflSär Sven och Gamle kvar som de sista i Gänget. Har sker samm 

sak. Gamle saras coh Sven släpar honom till förbandsplatsen, men Gamle 

dör ocksa innan man hinner fram. 3 1 

Kat - Porta 

Kat är affärsmannen i sin pluton, han säljer, köper och byter, "Ogon 

pP skaf t och långa fingrar! Det ar parollen hos preussarna."(~-f s. 29) 

Hos SH är det främst Porta som gör affärer. Jämfört med Kat ar Porta 

storföretagare. I mindre skala sker affärerna inom Gruppen, Större affar- 

er kan galla Zim-traktore4)eller ~atepillars.~)Han har egentligen bara 

en överman i hela tyska armen, nämligen garagemästare Wolf, som ar hans 

ständige affarsrival. "Av honom kan man ocksa köpa allt, bara man har 

utländsk h&rdvalutafl( ~sdd s. 186)~ 

Kat ar plutonens proviantör. Med osviklig precision sp%rar han upp 

mat, dar zlla andra misslyckas. 6 

Porta har precis samma föm&ga. "Man skulle kunna placera Porta p& 

en dammsugen timmerflotte ute i Atlanten, men efter ett par timmars 

förlopp skulle han komma tillbaka med en stekt gris och ett par fat vizi 

under armenlt(~ s. 292). 

i 

l) Dfl s. 54, Dpl s. 23, KRH s. 142, LP s. 38. 

2) V-f S. 208-211. 

3 Dfl S. 278-279 

4 Jsdd SO 187 ff* 

5 1 Dbv s. 166. 

6) V-f S. 31-32.

l 

Porta &r i 3.Ushe.f; med Kat och Gmle té?lLni~k$ ra 

..-L _ 

Posta Br 

dgon me &n han SPakar den. du a%v&.rare dsaa 

bättra. (U? 

elfsnis~g$ni. Han har aldrig lart sig 

s. 30) 

Tjaden - Porta 

Tjaden ar kompaniets stto&Ltars. 

satter sig sm1 till Iirzaten 

och star upp igen som ea honinde vitggmdyn&'.. ./(bi B. 6) Haos favorit- 

Htt ar banor med fett fliisk. I3ian beMttar rtf6rligt fös de orniga hur 

den bör tillagas.' ) Iljaden proppar ockst% i ~ ima% g fBre ett anfall trots 

varningar friin ht, solp anser att ett event.riellt magskott alrulle vara 

farligare, raar magen &r full0 

21 

Porta &r ElEss motsvarighet till Táaden. Por&a Sr sch förblis snral . - - 

trots en o&t%lig aptit. 

l&ng och s-P satt han vid bordet och At, 8Q 16ngs det 

-det fh en smula har. Sa reste han sig ased niagen uts~änd 

som en havaaade vtigglq sen allWrsp %ors-, gud 

vet *v&, ty et% p 

-sean &P 

X likhet med Tjaden -tar han föda före en strid medveten om riskerna 

rid et% eventuellt niagskot%, 3) 

Portss limiitt ar potatismos ned sd fl&skt&mingas. f Dpl utbreder 

han sig over flera sidor S %ömO"k att delge JClillebrér kunskaper om hur 

den bor filla.ga,ao 41 

?Atd!ivrrmskar en gbg Tjaden 

- 

med att förs6ka hacka bort. styrgör 

dela f* en blindg8ngare.''~tyrQ~rdi.8ma ër av koppar och behlngar ett 

högt farsäljaingevärde., 

de scen, dar det berrbttss am att Porta och 

8.8.e~ Lillebros swar koppas~-ing&r 2rh 'bladghgarre* Borta hittar en 

en blixldg&ngare med en Bon av koppar, somni han oflSrsk&iek% tar itu med, 6 ) 

Xdllebmr - Raie 

Haf~ beskrivs eopa en stormaxen tomgriivare ned stora grova Uvar. 

Han larn ledigt g*ma ett komissbröd i ena x&ven.')~an &r inte särskilt 

intelligent JaPilfGrt med ds övriga. S > 

% 

i 

T-f s5 31. 

2 8. 198. 

ad .KJB ~o d60s SSg so 2036 

7) e 66 

@j sr-f e* 59,

Lillebror ar en rese, 205 cm lang. Han ar ointelligent eller fram- 

ställs som sAdan..Han ar i det närmaste analfabet till följd av en minimal 

skolgang. 1) 

a.' 

Haies storlek och styrka kommer val till pass, nar n%got skall. utf 

öras. Haie fungerar darf ör som Katczinskys verks tallabde organ. Nar 

Kat går ut för att proviantera ar det Haie han tar med sig. 21 

Lillebror fungerar som verkställare At Porta, vilken är en av Kats 

motsvarigheter hos SH. Porta tar ocksa med sig Lillebror, nar han gar 

gAr ut för att söka mato 3 1 

Haie star nar kriget ar slut inför valet att bli yrkessoldat eller 

fortsatta som dräng. Han finner det första alternativet mest lockande. 4 1 

Lillebror har ocksa statt inför samma valsituation en gAng."Jag hade 

valet mellan att bli slav hos en bonde eller kuli i riksviimet, Sexton 

&r gammal anmälde jag mig till rytteriet ."(G. s. 365) 

Nar Paul och hans kamrater i V-I talar om vad de skall göra när kriget 

ar över, ar det Haie som genast tanker p& kvinnor. 5) 

I SH:s romaner är det Lillebror som har den stesta sexuella aptiten. 

För honom ar kvinnor enbRrt semalobjekt. Gänget talar talar ocksa ibland 

om vad de ämnar göra nar det blir fred. Porta planerar sin privata revolution. 

Lillebror skall hem och lagga kvinnorna p% qgg, och tillägger: 

"Lillebror far aldrig nog av sadant. Jag skulle kunna halla tjugo valbesatta 

harem i full sysselsattning."(~~l s. 180) 

Paul - Sven 

Paul ar jagpersonen i V-f. Han ar student och har gatt med i kriget 

uppeldad av sin Blasslarare. Kantoreks patriotiska ta~6)~an är den sista 

som blir kvar av den ursprungliga gruppen. Det ar ocksa han som tar hand 

om den sarade Kat, 

Sven är berättaren och jagpersonen i alla SH:s romaner, Han ar däremot 

arbetare till skilnad mot Paul. 7 Sven är den siste överlevande i Dfl och 

det är han som släpar den sarade Gamle till förbandsplatsen. 

Paul känner sig vid ett tillfälle personligen ansvarig för en soldats 

död och g&r till Rat för att latta sitt samvete. Denne visar d& Paul p& 

l ) 

I 

Dpl s. 86., Fk s. 227. 

2 V-f S* 30 ffe 

3 KRH 292, SSg S. 196. 

4) V-f s. 60-61. 

V-f 80 59-60.

p& p~iekialrg.~t;taraa i kompaniet, krigets: Iu~tnWars, vilka for pmts- 

- -:" .l) 

.&&Il aver i36daziQI&$c, 

Bi likmmäe epissch intriflar i Jdd. Sven har d(L1ig-k smte f6r 

att haa inte h;Lndrat en re-t f* att rpri- a% i grmm1reg;iset w@h 

Bôdas av g;~~ulratsplitter. kgea &&rp& ;ianf€jrtror hm &Ag 8% GssmPs, aoa 

tar hoa~m med %i13 s skgTttamm xued sina kihssf3QtefÖmeddrs gevax, 2:) 

P ?-f &terfinns en scen, där Paul nder.sl=tiPleribeskjutnirigen plötsligt 

befinner sig ensaal med en fiendesoldat i en krevadgrop. Soldaten 

saras dödligt, men P8121 kan inte förrn8 sig att fullfafl~pr dödaindet, Den 

smnsvak~frihet, som 8~t~~~ktis3kt inträder i stsid~6gonblieket och srom p& 

det eymbo9iah planet manifesteras genom ftimandlingek tfll djur eller 

maakinsr, har Ur fatt träda tillbaka. Angesten och skulden äter eig 

ieenoai, ds p?$kologiska sparrar han har omgett sig-me& und3-r áea tidigare 

striaen* Ean f0azeiiker fOrbW3 den sarade, men under nligra hemska timmar 

-- * 

..".. 

aser han hur soldaten sakta dör. 3) 

I LP hamnar Sven i e dst sanuna situation och samma psykologiska me- 

4) 

kanisnier triider i epel, 

I Remaxques bok finns sa scen, där Paak g&r.pB tratr Under ensamheten 

tanker han tillbaka p& sin barndom. 5) 

Hos SE aterfinns denna scens motsrarighe-b i Z1PVbdär Svens roll &r . 

identisk med Pauls. 6 1 

Till pessolpligheter som Barcelona, Heide, Legionairen och Gregor Sims 

firns inga direkter notsvarigheter i V-f. Inte heller %terfinner man n&- 

gra befäl9 som direkt st%tt non förebild till iniigot befal hos SHe 

Dtt tandan%& skulle i 88 fall kunai ~ t~ras ar Hiamslet oss?)Himel- 

stoss &r Airir och har utbildat Paul. och hans hmater vid garnieonen. 

Han är urtypen RSr soldaSpP&garen. Ifan ar ondskefull och Gvsrnitisk och 

njuter av at% plaga den som p& n&got siitt nisorhaga% hono=. 

Det ryktas en dag att Himielstoss ar pli vag ut till fronten. 

- 

1 V-f a. 169-169. 

2 1 Jedd s. 251. 

3) V-f s, 159 ff, 

4 'fiP s. 21-22; Se även IiP Sr 128-129. 

tåerar p& hur m skall Atergälda alla oförrä$'ter. ESr hm. tfll slut an- 

1 

5 v-I s* 90-93, 

6 LP 8. 14-19. 

P) I Dpl se 33 refererar SH till HiPaanelstoss. 

fa-

länder trotsar man och nonchalerar hans order. Himmelstoss hämtar 

kompanichefen. Under tiden smiter Tjaden och Kropp, vilka smädat 

hans ara som urideroi8ficer. Tjaden och Kropp kallas till förhur kos 

kompanichefen, dar Himmelstoss' tidigare övergrepp mot dem uppdagas. 

Himmelstoss far en ordentlig utskallning och far inpräntat, att fronten 

&r en helt annan > 

sak an garnisonen, Tjaden och Kropp f%r ett lindrigt 

arreststraff. 1 

I KRH finns en likartad scen. Det ryktas att stabsfältvabel Dorn 

fran militärfangelset Z Torgau ar p& vag ut till fronten i Polen, Han 

är ökänd i hela tyska armbn. Jämför* med honom är Himrnelstoss en angel. 

Nar Dorn anländer ut till kompaniet mottas han av Sven och hans kamrater, 

dar det ar Porta, Lillebror och Gregor, som star för utskallningen 

och smädelserna. Dorn rusar till kompanichefen löjtnant Löwe. 

Undes tiden smiter Porta, Lillebror och Gregor, Löwe avvisar Dorns beskyllningar 

och ger honon en tillrättavisning. Här de omsider inställer 

sig hos kompanichefen nöjer sig denne med att skälla ut dem. 2 

Remarques roman ar en konsekvent genomförd jagroman. Allt som b e 

skrivs ligger inom jagpersonens upplevelsefalt. Därför ar författarens 

personförteckning väLdigk liten. Av befäl finns bara tv& namgivna, naniligen 

Hirmefstoss och kompanichefen löjtnant Bertinck, Gruppen ar axeln 

kring vilken allting centrerar, 

SH utgar ocks&.frAn. Gruppen. Det ar deras parti han tar och det ar 

deras &sikter han framför genom jagpersonen Sven. SH:s romaner ar inte 

lika konsekventa jagromaner som Remarques V-f, Han skiftar berattarperspektdv 

samtidigt som han ar dem allvetande författaren, Man far t, er. 

i kvasidokumentara kapitel, som avbryter den löpande berättelsen, insyn 

3, det spel, som förs över deras huvuden. 

Man har med andra ord ett bredare synfält an Remarque, Böckerna vimlar 

av personer, som passerar revy. I ett fåtal Pall trader de fram och 

far mänsklig gestalt. I de flesta fall utnyttjas de till att beskriva 

krigets manniskoslukande vanvett, De dyker upp plötsligt, oannonserade 

och försvinner lika plötsligt nagra sidor längre fram. Andra utnyttjas 

för att belysa den hos SH akändigt aterkommande konfliktstrukturen. 3 > 

Vissa romaner, t, ex, KM, ar sa till den grad överbefolkade, att författaren 

helt Lappar kontrollen över romanpersonerna. I KRH finns per- 

soner, som avlider vid en virfs tidpunkt för att Ateruppst& att, tjugotal 

sidor langre framO4)1 IdC f&r Gruppen en ny medlem, Gregor Martin. 

á) V-f se 58-70. 

2) $RH s, 292-500. 

Se kap. Ideologi s. 66 ff, 

KRH s* 939 17.1, 161, 162, 184, 190.

andra ff~egor, #om rntforligl preehait;erar sig f& Qpeaprn. rhressfö 

d 

&r Cmgor mmqive* tv& gher utan alm son helat kaaentari~ar, L/ 

- -_ _ - .- - - - - -- 

SQ- ~ & ~ cm man ~ ~r ~ v~ri11i.g ~ sagae m &$erspegla frontsol- 

$h 

datens förvirrade verkligheta~ppfcat~ing.~ Seerrare gr det al UP fdg 

. oa brieter hos författarear. 

3. Moth 

Vid si- av sprakliga eller stilistiska likheter och 5vereassWatelser 

i personka&teristl%en förekommer en rad moth~, son utvecklas 

pH likartat sätt hos bada f5rfattaniae 

. -. - 

- 

+" 

Det mest centrala motivet i T-f 61: kamratskapet. Reinarques huvudpersioner 

tvingadenil i garnisonen in i en gemenekap !, som för dem var 

k0nstlad.'Där skapades en s~ÖrighetakSm1a, som i krigets vilikor 

förd jupas, oek;&verg&r B akta v&nskcap. Berklf ghe ten vid f ronten avslöjar 

falskheten och PiSguen hos den generation, s ~ m satt igbg kriget. 

"Och vi sk, att av desias värld aterstod intet. Vi hade plöt~ligt p& 

ett Ixmkta~lsvärt aatt blivit ena - och vi dste ensamma. reda upp 

~alren.~(~-f s* 14) 

I denna hopplöshet och trolöshet klwar mag sig fast vid den enda 

fixpunkten i tillVwont kawcaterna. Hen det &r en bedrtiglig trygghet. 

Rwf oaikring dem finns döden och k döden ensamheten. 

Även &ap, SH air tskspet ett av- de aiktbgaste motiven trots att 

det -%e stiills i f6sgmnde.n p& annan s&tt som hos Rcsrru~bxqne~ Det viaar 

sig ock@&, att aet tr de rsida h08 Remrque, soa SH tagit farsta pk 

1 U tHPfar Syen elca lmLnna, för villuran han av~lbjar, att V-f var hans 

ililskling~bok 801 barn, atit hara genoa den lart sig &Jaka dezr tyske soldaten. 

Hoa p&geICLLr d&) att V-f alltid ansette sam en pacifistisk roman. 

Svea srarar p& det: 

- da, det skrev tidtaingama, mn det ar inte riktigt 

%H bacle &t motaatt verkan p& 0tali8a unga nämiskooo 

Den var vitsserligen en aiztimilftarietitsk bok, nen den 

skildrar ett k*imrntsbp, en s Ilning, som vi arbetsk. 

lösa uraga p& trettiotalet längtade efter, (LP Be 63) 

Samhörigheten har Bos SH hela tiden en praktisk sida. Kamratskapen 

SE ermaar~~~~--srmt iaan &iste IöJ-'3a ifall vill komma levande 

- Jag har mindning far er, liksorni ni har amiindning 

leOr nejg fortraatte löj$nan.t Ohierea. Bi hn ju sjäL8aa~älja. 

Pi i aet har landets oöndliga ödemspker som slavar eller 

haalper =masr% hes. (FL so 296)

Samtidigt finns hela tiden kopplLngarn kanratskap - död - ensdet. 

Individen är utelämnad &t angest och ensamhet utanför kollektivet. 

t 

Man lever i en tryckande ensamhet, i ett aaldsamt livs övergivenhet. 

SA hittar man en kamrat, och man vet hela tiden, att 

i nästa sekund ar han kanske borta, ocksa Cir man ensam i 

eländet igen och har ingenting alls. (~fl s. 105) 

Gruppen tar kamratskapet som n%got naturligt. De fungerar som en 

stor familj, dar Gamle spelar rollen av förälder och dar de övriga ar 

syskon. Sa beskriver ocksa SH gruppen. 1) 

För Remarque ar varishpen nggot stort och heligt, son han närmar 

sig med försiktighet, nästan andakt. Därför blir han ofta översentimental 

i beskrivningen-au gruppedlenunarmas.-inbördes rela-tioner, 

Sa sitter vi mittemot varandra, Kat och jag, två. soldater 

i nötta vapenrockar som steker en gas mitt i natten. Vi 

säger inte nycket, men vi ar fgllda av ömmare känslor an 

jag antar ett älskande par kan vara. Vi ar tv& människor, 

tv& d gnistor av liv, och där ute ar det natt och dödens 

avgrund. Vi sitter vid dess rand, blottställda och gömda, 

över v%ra händer simer det fett, vara hjartan ar nara 

varandra, och Ogonbli8ke% Sr som rummet: i det fladdrande 

skenet fran en stilla eld rör sig vara känslors dagrar och 

skuggor fram och tillbaka, (V-f s. 72-73) 

Denna typ av känslosamhet hemfaller SH ratt sällan %t, 

Mat, Citande 

För soldaterna har mat och ätande en central plats i deras tillvaro. 

De ar reducerade personligheter och de existerar i en miljö, dar överlevnaden 

ar det primära målet. Därför far de mest fundamentala behoven 

en framskjuten stallning, Det finne bAde hos SH och hos Remarque en 

koppling mellan ätande och strid. Striden blir en kamp för E6dan. 

Den comed-beef, de har där borta, ar berömd langs hela 

fronten, Den ar ibland till och med huvudsakligaste anledningen 

till en överraskande framstöt från var sida, ty 

i allmänhet dalig; vi är ständigt hm- 

Utan jacka och vilt skrikande flydde premiärlöjtnanten 

in i skogen, men Heide hann ikapp hanom och högg sin kniv 

i bröstet p& honom. Han föll omkull och dog. 

Vi sag hemska ut när vi yar färdiga, Ett par av oss . 

spydde. /. . ./ 

Vi satte oss ner p& ammunitionskorgar och granater, Lätt:- 

ade och belatna bördade vi äta deras farkorvar, som vi 

sköljde ne6 med' rysk vodka. (G s. 15) 

t) Dpl s. 185, Jsdd $0 116. Se ovan s. 41.

-- - . . - 

ikr- 

Remarpae skindrar in%e bara &%ande% utan ock&& aawmdS@etemrur 

auishffandet och inmtmdigandet ar födlasle Ha9 $kildrar över- 

flode% av mat, Wh~kiLdrar knappheten och Plan komer f~u. g.& soidaterr 

omkr%ng mat. 

- --- -- -- - I__..-I_..-- -.-- ._ __ _ _ _ '- -- - ___ _ ._--- --.-- 

811de31as f börjaa iptp V-f berättas hur kornpaaicst kommer tillbaka 

fran et~llningmaa för att utapisase Koznpaiet bar deciiasra%s från 

150 till 80 m a och kocken har lagat ma% f62 alla 150, Ean -Tagsar a%% 

dela ut dubbla .. gortioner , arrda tills konpck4aicheien komer förbi och 

sager till h&*&:a&!i 

- portionera it a11 mat. Bans värdighet f&r en s&- 

> 

-- 

das häck, aft han' till g& Wpet ger varje iaaa ett krarts kilo honung. 1 

P Jada aterkonsmer exakt sanmua situalion. Kompaniet &terkommer från 

stridsma. Endast 63 man av ursp~glkga 220 har överlevt striderna. 

Kocken har lagat aat for hela kompanietO Manskapet försöker ned hot 

och bher f G d furiren att potionera ut all mat. Hinka rakar komma 

förbi 

. 

och. &er order ~ natt e allt sh11 lämnasi ut, Purlren släpper d& 

I' - o \ 

alla hainningar och deRar ut r5kverk lhgt utöver normal raaa~a.~' 

. . - 

~otdvet ar lika cestralt hos SH. Hos bada f6rfattam fbrekommer 

en xad togissdes som behtjr &%andet eah son hr många beröring~punktezr 

BTar soldate.r~a har fatt ut sina rewaoner, letar de upp 

latrin- 

39dor och siitter dem i ring, s& att de atan epala kort oah göm sipm 

bshor uaatidigt a01 de ater. 5 ) 

.4) . 

S~imnixr m$gS%er Alerkomer ett fler-kal ganger hesr SHs 

Tidigare har nW%$,hur Borta och Ut i. situationer av nratbrist 

. med osvil8cáfg förna@ lyckas skaffa frasi inat. 5) \ 

De% ar aiaase ICjaaien och Porta, som i anslu~imig till en ,etrid>,hter 

aig proppmätta, för ds vet ju hte ifall dett dl blir deras sista. 6) 

Ntm fångar varje ögonblick av kive Bian bygger upp en n-gplevelsere- 

rc3~a4 mot fIkrhteXsen. X&: 

dgon ghg hittar mat J, överflöd, ulveck- 

las de% hela fodigen till en orgie i SIsnde* 

X V-f far %Up och haas ter k uepdrag att vakta en by i v%lken 

@.n amt?dep& &r belitgene Genast sätter igång att orm mt, De f$orton 

Bagap de befinner aig 5 b p &r. ett enda utdraget frossande i mat. 7)

I LP anfaller Gruppen en amerikansk ammunitionsdepi$ p% eget initiatrv. 

Nar den val ar intagen följer samma besinningslösa uppgaende i 

l 1 )" 

mat och dryck. ' 

I V-f stjäl Paul med hjälp av Hat en g%s, som de sedan tillagar, 2 

Porta, Gamle och Sven hjälps i Dfl åt att stjala "cå gass. De blir 

ertappade men överste Hinka hjälper dem ur knipan. Han blir sedan bjuden 

p& stekt ggs. 3 > 

I ett tidigare avsnitt har vi sett hur Porta och Tjaden förklarar 

tillagningen av sina .livratter.,Situationen att nagon berättar för 

nagon annan om-sin favoritmat förekomer ett stort antal ganger i 

SH:s romaner. 4 

Ovans-Låexade bar varit nagra av de tydligaste överensstämmelserna 

mellan Remarque och SH ifraga om motivet mat, ätande. Listan skulle 

kunna göras längre. 

D6d - liv 

Som vi tidigare sett ar kollektivet i stridsögonblieket splittrat. 5 

I striden är soldaten ensamo Alla hans krafter och resurser tjänar i 

stridsmomentet ett enda syfte - överlevnaden. I detta ögonblick genomg&r 

han en förvandling. Denna förvandling, som beskrivs som en förvandling 

till ett djur eller en maskin, blir en buffert mat den allerstädes 

närvarande ångesten och medvetenheten om döden. 6 

Remarque beskriver samma psykologiska förlopp. 

Det har blivit Parlfga djur av oss, Vi kampar inte, 

vi försvarar oss mot förintelseno (V-f S0 85) 

Om vi inte vore automater i detta ögonblick, skulle vi bli 

liggande, utmattade, viljelösa. Men vi dras åter framat, 

viljelösa och ända vansinnigt vilda och rasande, vi vill 

döda, ty de därborta ar v%ra dödsfiender nu, deras gevär 

och granater %r riktade mot oss, om vi inte mrintar dem, 

skall de förinta oss! (V-f s. 87) 

Men medvetandet om döden gör sig ständigt pihind och avspeglar sig 

i landskapet. I ögonbliaket före strid är slagfältet en öde plats. 

Ingen skulle tro, att det kunde finnas människor i 

denna söndertrasade ödemark;/. . ./ (V-f s. 85) 

OSb ett ögonblick ligger vi i skyttegraven, som inte 

längre ar nagon skyttegrav utan nagot obestämt uppbökat, 

som påminner om ett månlandskap. (SS~ s. 98) 

l) LP s, á52 f%. 

2) V-f s. 70 ff. 

5) Dfl SO 62-64- 

4j m so 3389 KRH s. 179, LP s. 227, DP~ s. 219 ff. 

Se ovan s, 21. 

Se ovan s, 47.

Ibland färd- 

ds genss land~kap, som t pks b$%olbde av dera- im@- 

PP agen vi en j akog med ahdersplittrade 

träd och npp 

Z grenarna dodra* Eg naken Boldat liggeis iPnkilad 

L en s e , hraa. har annP hji[iLxPen p& huvudet, 

men i6r övrigt ar han okladd, Endast cPsn ena halften 

av honom sitter Ur uppe, en @verhopp, ty benen ' , 

fattas. (V-f s. 153) 

Vi narscherar genoa nagot, som för en kort tid seclsrn . F+ 

mr en skog. Ru &s det; bara splittrade trädstammar kvar. 

Det finns fullt med utbrbds stridsaagnarr coh bilar av 

9pannis$0re/e e/ 

Oserallt Pigger 'f8rkoinadle rester av isasniskoro P& en 

txaidsd;ubbe &inger en naken kropp utan ben. (LP se 38) 

I andra falk &x lorndsluspet befolkat av ~ i ~ ISOPD k fortdazvmb ~ r ~ 

men förgeire~ Blanrar sig fast vid livet. 

..- Vi ser latan;ais%or leva, som s r hu~tldsk&l; vi ser hur 

soldater, som fatt b&da fötterna bortslitna, fortsatter 

att spring%;/.. ./ en gAr till hJiiilpf5zbaadsplatsen 

sch over Mnderna, aom han haller för magen, kväller 

tarmarna; vi ser folk utaa mua, utan underkäke', utan ansikte; 

vi hittar en man, som under tvii timniar med W- 

dem Unt ihop pulsQdem p& ena amen för att inte förblöda. 

Soheiz g&r upp, natten kemer, granatema visslar, 

Iivet ar slut* (V-f s. 1021 

En faltviibel, &som sprang bredvit3 mig, fick b88a fötterna 

bortskjutna. Xan sprang ett par meter p& benpiporna, 

innan han aaönk ihop.l/,.,/ litt p& stigen satt gefreiter 

Usio och försokte artoppa in tarnsam i sitt e6ndersli.taaa 

uzi6er'ii.v. 

Löjtnant Gehr spmg i cirkel och eksek, I9ern pressade 

sina knutna hander mat Ben plats, dä.r Bans ögon hade suttit. 

Sa var ari Igenoia d6dem klyfta. (E@ 1'99) 

Hagon gg.aizg( &r dbSdens niirhet inte visuell utan komer till dem i forn 

av outhärdliga Pcla$eurden och rop* 

Angrepp växlar med mot epp, och Ibgsaat hopar sig de 

de d6da p& IB!%kPPBt:ie.f; mellan linjerna. De sarade, 8 0 ~ 

inte ligger alltiför fhgt borta, kan vi -f6rede% laekta .. 

&m%a, Xen &ingen &st@ bl% liggande länge, och vi hC4r 

dem dö. (V-f 80 94) 

-- - 

Blden och aniallet ebbar 1hg;rramt at. Efter en etund 

hor man barn de s&rades skrik. Bakt frantför v&% lin Je 

ligger det en, Ean skriker hela försliddagen %genom och 

ar nara att gora oss tokiga, (~sdd e. 175) 

i detta d6denia J.&mdcrgi%p tyr m8n sig till allt, som star för liv 

0~23. vE1xande. För SHa och Bemuirrqueai soldater har jorden denna symbol-

iska innebörd. Jorden ar ocksa moder jord, ett sköte, en symbol för 

regenerering. Marken ar dessutom bokstavligen en förutsättning för 

i X dess fördju&ingar tar man skydd mot granaterna. 

1) 

Du blodbemängda, härliga mark, som i denna natt famnade 

oss och dolde oss i ditt bottenlösa moras! 

(~pl s. 141) 

Jag pressar mig mot marken och borrar ner fingrarna 

i den. Härliga, underbara, smutsiga mark. Den enda van 

som man har i ett sadant ögonblick. D& förstas man uttrycket 

moder jord (LP as, 20) 

Langsamt dyker vi upp ur gyttjan. Det ar, som om vi 

skulle ha blivit födda ur jorden. ( ~ s O ~ 142) 1 

Den mänskliga tillvaron? nästan söndertrasad av den 

vansinnigt rasande stormen, flyter tillbaka fr%n dig 

genom vara hander, s& att vi kan grava ned de räddade 

i dig och P stum, angestfylld lycka över att minuterna.är 

överståndna Srycka vara lappar mot dig! 

(V-f s. 43) 

Allt, som utgar fran jorden, allt växande blir symboler för det 

kämpande och det livskraftiga. 2 ) 

- Ducka! skriker jag till granen, när jag hör att en 

ny rhande ko ar piii v8g. Sn& coh jordklumpar' vräka ner 

över mig. Försiktigt tittar jag ut över kanten, Granen 

star dar ffbrtfarande. Envist svajar den i uppriitt ställning 

igen. Står dar och lyser protestsrande grönt i allt 

det vitao (~sdd s. 248,)' 

Vi kom just fran fronten, och i närheten av vart nya kvarter 

trädde efter en vägkrök detta körsbarstxäd överraskande 

fram ur dimman, Det hade inga blad men var et% enda 

moln av vita blommor. (V-f s, 200) 

Det ar ocksa för detta körsbärstriids skull som Detering - i V-f deser- 

' 

tera& $ Detering är bonde. Han är med andra ord en människa, som star i 

ett sarskilt förhallande till jorden. I LP talas det om en bonde, son 

deserterar p& grund av ett blommande &ippelträt?l 

ytterligare tv& böcker 

tar SH upp desertering och i samtliga fall är det underligt nog fraga 

om bönder som avviker fran fronten. .5) 

Flykten Ser i och för sig en livsbejakande handlig ur deras. synvinkel. 

Men den ar utsiktslös. 

Krigsrattsdomar~a har ingen förstaelse för blommande appeltrlid. 

En gr& morgon knallar tolv gevär pa garden i militarfängelset. 

(LP s, 33) 

1 Se ovan s. 37. 

2 1 Se ovan s. 36 

V-f S, 199-200, 

Jsdd S. 178-179.

s aktmtligsn inget satt att skydds sig mot den st~dig% 

hotande i6rintelsenr Ben slbr blint ot-PL ut= iiilrslriljning. 

,G 

Over oss avä~8s slumpen. @a ett skott ksmer, kan Ja@ 

htab rilg ned det är allt; var det alar ded kan ajag vaxken 

veta eller ha nagot inflytande #%z? 

Det ar detta, sea g8r 08s likgiltiga. Bor &inader 

sedan aatt jag i ett skyddsrm och spelade kort5 efter 

en staad reste gag mig och gick bort till ett annat ~kyddsrilai 

iGr att hals~a g>& en bekana Ear jag kom tillbalra, 

fanns det ingenting bar av min mots elare, han hade 

krossata av en fulltHif. (V-2 ar. 767 

Han 3Smnar en kanat för a-s%%-$ert ZSgonblick. När man kommar 

tillbaka, är han bara en hög oigenkännliga kö%tslbunsor 

i en xykaa.de blodpöl. FörtvAvlad s14r man BU BU^^% mot 

etri&va&ns!qa.aMPsidor, blir bard och cynisk, kastar sig 

ner bakom smskgngsrsinret, förvandlso till en mxtsmat, mördar 

BanrijytrsLtietr, (LP s. I I ) 

Det &r har tval calika agtt att reagera p& meningslöshe.tea, ned re- 

&$f @st ion' och Ilkgiltighet i Reaisrgues faU, med v&ldsutlevelse i 

SH:S. Det är kanske däri den största skillnaden mellan de bada, för-= 

fattarna ligger. X övrig* iir bilderna och motiven des-. De% kons-bateraiae 

ocksa m@eenssmten Gul11 Lundström-Iichanek i GT i februari 1960 

med anledning av utkomsten av Dpl. 

1 > 

Hassel har ( amedve te%? arrangerat den ens v&stfrontsflöjtene 

laelodi för stor östfrontsorkester. Bet är sanma 

rrkrivsä-tt, aamm d0darahgeri och e-t samma sorts kamratdyrkan 

men i kubik. Nrf6r märker BORE]. ed mycket mer vad Bom 

skiljer dqb&da frontböekerns at, Rernarque är pacifist och 

gör illarmfende sin soldatplik2, Basse1 skulle gärna v93 ja 

vara en &mu större pacifiet och bekämpar framg&agsrUt sits 

illadende genan att X.%tgsig berusas av situatiana. 

* - - 

B k författama r6r sig II sitor% set% med sannrna %~meh&lisskolilponen- 

%er. Bilds$r&- och motiv 8rrereasat~mxer t det väselitliga, men det konat- 

närliga resultatet varierar desto mer. SE hr trots sin atorar produk- 

tion inte lyckats tillföra det geniensamm id;inne~llet någon ytter- 

ligare diiaasion eller nagra nya bottnar. Allt finns dar &dian hoe Be- 

SH hm en ambition s.l;"r,slriva reall~tiska romaraer om kriget, Sonr forfattare 

~aknar han inte letterära haliteter, Samtidigt väjer han inte 

96r Ösertlriften, det ssamolika eller det effektfulla. Helhetsbilden visar 

&arför upp ett forfattarsbp som pendlar mellan ytterligheter, allvar 

och fars, djupsinnighet och pekoral, det raraliatikoka och det äverårivna. 

1 ) I;llnid.ström-mehaanek, G. : Pa Östfronten föga wtt9 Göteborgstidningen 

29/2 4 "368,

S m A T m G 

t 

SH &r en författase av krigsmmanez!o' Han ut& fk& ar;l sjalvbiografisk fiktion, 

när han i elva ronsaner skUdmc ett sammansvetsat gäng tyab soldater 

under andra världskriget, 

Genom hela haas produktion g%r motsägelsena som ett tema, Rär det gäller 

SH som berättare kan vi konstatera fölJander 

Romerna äz föregivet ~Jäl~biografiska, skrivna, med en jag-bergttelse son 

ram, SH lyckas inte hålla fas% vid detta, han bryte~ p& ett inkonsekvenk satt 

de relatie stränga ramar im sådan berättelse förutsattero 

De hd fömta böckerna, Dfl och Dpl fungeraul sam mallar för de som sedan 

Siiljero I dessa två böcker fbs Ba gott som alla situationer, som skildrss 

semm9 SH snvanCisr sig av ett antal ord och satse~, dvrs. formler som pastill 

respektive situationo Dessa formler geller blir situationen i komprimerad 

f om,, SH bryter sig aldrig lös fra32 beroendet av formlerna. 

Han har skapat &t sig fasta mönster som omsluter hans produktion p% flera 

plan, Dels är samtliga böcker Pika varandra i den rent kcmkreta uppställningen 

av ord, meningar, kapitel, I bok efter bok följer han mönstret med ingress, 

kapitel, ingress, kapitel oo'a*Detta mciarster sluter till om andra,, liknande 

fomer.'Ur SH'S stazkrt bundna stdturcr- av stoffet, ur den envishet meCe 

vilken han håller fast vid vissa bilder och spiboler, fram.träder en världsbild 

och en livssyn, lika biurdm deo 

Eahn kan inte skilda formen och innehallet %t, de betingar varandrao SH är 

skolie!xempel på detta, nikr han i sina fast disponerade romer fogar in ett inneMll 

som stfj32digt uttvoker samrna världsbild. 

SH'S stora, motiv äx döden och det vi kallat förvandlingar. Döden omsluter 

hans soldater, vilka i ögonblick da de ska vaas, nonänskliga" förvandlas till 

n&& annat än människoro Detta är en konsekvens av det drastiska bildspråk 

SH anvasider sig avo I sin mest kompromissl6sa form, metaforen, later SH bilden 

slappa alla buidningar med verkligheteno 

SIX utrqyttJar: ett tmdi%fonellt galleri av symboler, I sin syn på livet som 

en karrrp, där livet till sist oftast förlorar, blir symboliken självklar, Han 

uknyktjaz bloao situationer med olika slag av spel för att visa p% detta. I 

spelsituationen förekommer inte siillan allusioner p$ Bibeln och korsf2istningen 

av Jesus. 

Uhas$ 1PLter han traditionellt oskyldiga vaxelser symbolisera livet r vblösa 

djur, mödrar och bamo Dessa vaxelser &-r under i hans värld av dödo 

I sitt berättande fogax SE saunaian innehållet och formen till en förvirrad iv:,

l 

- 

e& iists@aPsefyIld helhet8 hsn lydum hte berätta csiasl p& et; t eeahstl* 

satt, rad rr#llrrr *t wt hauz &we l&- sw s*il 

~ih1dsbild cpop dar in era^ an aslkaler deils fasa ooh det l- 

,@mmb raid sm helst 

ib riktig de1 i Ghgets inbördes relationer är Ju dems gemenstumata bakgrund 

i fattigdoa och elande. Ullebrors och Hefdes berattelser är blande nog. Alla 

tillför Gruppen något ar-sina egna egenskaper och gör Gruppen till ett hell%. 

Wes och Portsa egedcapsr Sr viii f ~ v d s , 

Alla är individer i sig Ben u h kuppen och kamratskapet 8r de chanslösa. 

Grtrppen k0111m at% m en w stat i staten U med sina egna lagar och 

mooralkod. KLas&bslan aF atark hos dem aJlihop och de kan ock$$ känna gemen - 

skap och ibland r&mhg med de soldater de är satta att sl&ss m%. 

I)et.pmeneaam irör alla soldater i alla lander är ju att befälen spelar 

ena B& stor roll i deras Uv, attdaga blir hatade och deras apptPladande diskuteras 

jämt ~LV aawkapet. Uti@ fn,ntafficer;ere, som nästan kampar sida vid 

. . 

sida med soldaterna &c de enda befäl, som nianskapet kan tyck om. 

Soldaten och binnaa hax alltid varit ett k&t ämne, Wg;ets kvinnosyn iir 

prelad av åratals hig och ständig vistelse i den '~bäzld;, som n&istan enbazt är 

befolkibd av män. Svens kiirlekshistorier intressanta i och med att han daJ, 

skiljer sig fdn de &h. Han är på egen hand, han öppnar sig och visar kiinslor 

am lage ha;r varit undanträngda. Vissheten om att döden lurar bakom vazJe 

hörn sätter naturligtvia också sin prägal pt% synen av bInna1l1o 

Gihgeto3 l$~s&sk$drai.iPg; p av en -ckel mörk och bitter syn p& sauhiiilet. 

$tt sarnrhielle som svikit dem under &eras uppvarttid y$ 

30-talet med dess stora 

azbetslöshet. Som soldater. upptacPcer de s;lkuut att deras enda varde för samhaPlet 

&i= som kano-t i ett vaas-igt krig. 

IEmnden blir en förfösande fakfor för dem och underlattar deras dödsdömda 

sitmtion som frontsoldater. Deras ohanser att överleva äz? minimala och de aJc 

VU laedveakta om detta f&tum. Hämnden u.Rrecklas till en nödviindig 1ivsg;lllsta 

för dem. Utan den sos ek% vapen mot orättvisor och övergrepp, s& skulle de 

swt #i ader. For lasaren uppfattas @ingets Wnnd som moraliskt berättigad. 

Da &r Mrd och verkar i mycket efter öga för öga-principen. SH bygger mycket 

aiaeilaretet upp ett spasuringsmment kring dessa handelser, sogo drabbm Gänget, 

sch BQBL far sitt utlopp i en hard och moraliskt försvasbar aaiand från Ghgets 

sida. --&en finns att l&aren blockeras, kniar Gängets i sin tur da över- 

mepp och blhda fdristhixelaelasta mot oskyldiga, just tack vare dernia haisnd. 

SH förs3ke;it medvetet f& 6ver läsaren helt p& Gängets sida med hjälp av denna

teknik och lyckas han med detta, så kan en viss identifikation mellan Gkgets 

livsföring och läsare3 uppstå, Läsaren blir okritisk inför Gängets raeter 

och 531 har lyckats rättfärdiga våldet för dess egen skull, 

SH ut& ifrån sina påståaden att hans romaner självbiografiska, och 

att de ska ge en sann bild av det anära världskrigeto 

S& &r docia &te falleto Vi har visat på en rad punkter, att SH som historiker 

och självbiogzcaf hts &r att Iita tiUo Hans romaner, om man t W e sig. ~ 

att läsa dem som Gängets upplevelser under higet, ger en ytterst föwirrad 

bild av hnr det eventuellt kan ha gått tillo Kort sagt: Överensst~lsen med 

historiska fak-ba kan ibland, men långt ifrån alltid, VW. riktig, medan &erensslämmelsenaa 

böckerna emellan ofta är obefintliga. Så befinner de sig, i olika 

romaner, på olika platser samtidigt, personer dör och ateruppstår om arsrrcta;nnat. 

Man kan finna jamförelsepunkter mellan SH och de flesta romaner, som 

berättar-om k~iget ur den menige soldabns perspektiv, För SH:s del 

ligger dock jämförelsen med Remarques V-f närmast till hands, Mellan de 

b%da författarna finns likheter, som ligges utanför de allmangiltiga 

eller genrewpisb. 

Personerna hos SH har t. ex. tydliga motsvarigheter i V-f. 

Det finns överensstämmelser i utvecklingen av centrala motiv som 

kamratskapet, mat, ätande och d6d - liv, 

Sedan finns i SH:s stora prnduktion insprängda som öar i textmassan 

avsnitt, som mer eller mindre verkar vara ett plagiat av V-f. 

Berattartekniskt sett finns dock olikheter. SH ar i mycke-t högre 

grad än Remarque beroende av dialogen för framställningen. Hos SH aterspeglar 

de~sutorn personernas satt att tala en medvetenhet hos författaren 

om sprakets funktion i sammhallet i stort samt i det lilla kollektivet. 

Trots SH:s omfattande produktion har han inte tillfört de gemensamma 

inneh&llskomponen'terna eller de gemensamma motiven nggot nytt. Remarque 

förblir , trots reklamen i SH:s favör, "krigsmastaren".

Hsras&Lo B. : De fördzkmdaa L mo - 2. poCketilLp .I 9 19'74. - 

313 e. - (33erghs pocket ; 13 

0rig:e titel t De for&tea legion 

- (~elighe pocket 5 5) 

Origrs titel : Dbden paa Urr&$ddder 

- Döden piii lamfótter* - 4~ pockekapplagan. - U 6 , 1975. - 348 Be 

- &on-tere - 3. pocketupplagao - Ebeilmö, 69740 - 35? a* - 

(~ergh pocket 1 6) 

Odg : a %.itel: Proa-mter 

v 

&W=Xjm. - 4, pockedupplagan. - B6aLmö, 1975, - 349 S. 

pocket 18) 

OrieF;:s titeL 2 1VEsrschbaWon 

-- . 

', 8z.tgzics titel : hstqm 

- (%@S 

pO&et 8 

.A.,. &st;-* a 4. poaetuppiagan. - iddn0, 1974a - 378 e. - (~erghs 

- W ~te Cssslino* - 2. pocketupplagan, - - Bdalmö, 19730 323 81 -. (~er&'~s 

pocket ; 19) 

Orig:s titel t Monte G%sshw, 

- idkridera Parislo - 2. pocke.hxpplaganc - 

Berghs pocket ; 12) 

Qrig:s titel : Xkv5der. Parii~S 

- Komando ReieEismr IUTmnXer, - 28 pocke.tirtppUg813.. - HaMo, 19748 - 

329 s. (~erghs pocket g 11 6) 

BrQra titel : Xomdo ReichsnuU~ El;nnmlw 

- jag sk dera aö. - -6, 1975. -' - $24 s. (&ra~l packet 5 28) 

Origts titel Jeg 8a dem d& - -- 

ii- Den blodiga viigeno - ldd.1~6, 1976, - 298 s. 

Origts titel : Glwt af G-ud 

&Q& litteratur 

ht adra vär1dslsrige.t;~ hisloria / under red. av &e 

tophersen, Erill @llero - Stockholnie 

Du 1 : 1939 4941, 194& 801 EI~ 13lr 

D* 2 : 1941 - 1943- m d948a r 797 so : i llo 

De+ J : 7943 1945. - 19490 798 BO t fllr 

Atlas of %e secoard world m r / &o' 

- 

9-v 

8T8.Me29 kul&^^, 19730 - 288 s* : 3.lJ.e 

(mntitatrup, Ho08 Chriib 

by Peter Young) cartog~*etp?q by Richard

Bernstein, Bo : Sociaiklass, spri& o& socialisation. 

IrgSr i : Kiasspr@c : sociolingvistik och utbildxiq : ezi antologi / red, 

och Friledning : &-ard Gregersen, m.f l., 1976, a. 65 - 62 e 

Bibeln. G.T. Predikaren (hersättningen gillad och stadfast as lronm~en 1917) e 

- Sto~Xh~lm, 1966. - 1203 SO 

BZt.ebo N.T. ikrhs (bersättniagen gillad och staWg8.i; av konqexi 1917.), - 

_I_ 

Stock.holm, 1966. - 443 se 

B'örck S. : Romanem formviirld : studier i prosaberättarens tela&. - i 6. 

*$ - StocI&oIm, ; 970. - 340 s. 

Eco, U. : Berättarstnikturernia hos Ian Fleming. 

-&r i : Parm och struktur : texter till en netodo'ogi:k tmfition inom 

littemtumeten~pa / valdsa av Kurt Aspelin, Ba~t 8. Lundberg. - 193, 

S. 230 - 258, 

IUlberg, P. : Litterär teor: ch s.i;ilist&. - Göteborg, 1970. - 241: s. - 

(Veta kunna) 

Hulinan, T.G. ; Text i b& 4 : "den enkla forn son tunen6oz först&". 

In$,.= =- : Spr2:et i bruk / utge av : U lf telem, Tor G, Hule;.ic-~l, 1974, 

S. 277 - 2960 

&nch Petersen, E. 

1974, - l35 s. : il10 

- 212 s. 

0rig:s titel : Im Westen nlch.ts Weues 

--.o 

: Iivorfor laeser vi Jcr~~iF13.lit~i;emtur?~ 

- ~opemmm., 

Rmque, Bet : P& vSstSmnten intet nytt. -

&ba Be r Da Tymrneg &k amler, 26%9 I958 

l?&. t Soldaej i Hitlers k=@ 261 1960 

Tö-s, H. t b*% f~owken, Brbe.t;arbMet 2811 3960 

Pr$rr den tyda fma%en o& fpr~cl v&e@ .iiU 

ScUdtl, Soldaten solo). Ue~t, MtsnbXaet 23//3 1960 

Ottosson, I : Yonk6ping ett ILi?i&lebr?, 3~151m~t .Fool&bT.@ 4/3 1960 

~0&W&Ub E. r 3mntp02mg:rafi~ Svenska DegbLadet 2415 1965

Pro~tkagm.ter: 

Kehler, B, : Intet nyt b* stf fronten, Ber'lirgske Aftenavis 24,/10 l9GO 

.c 

Hitlers helvete, Stocki-olmstidningen 11/9 1961 

Kri,~shelvete i närbilder, Zstergötlanrls Folkblad 18/g 1961 

Kiellmder, Sa : Krigets grynheter, Arbetet 20/9 1961 

As~i~d, U. : ICri{;ets axsi.kten, Göteborgs Bandel9- och SJöfart;stii?r,inc; 1~/li 1361 

M av slrrrdclc, Slchslca Dagbladet l 0/10 1 962 

Ahblad, K.,--E, : Iacif istiska ~"LSeter, Svenska i)ai;bltzdet 1 5//10 1 952 

Bo tt ennam, Sydmenslcz Dagbladet Sniillpost en l /l 1 l 962 

Ri krigs~iildring, Ostgöta Correspoiidenten 2/11 l 962 

As l ~ d U. , : Fb@r i dödsla@r, Göteborgs FIandels-och SjöTartstihint. 

*&i962 

Bnneber& OF : Orgier i vAld, Arbetarbladet 24/11 1952 

Lunddn, Go : 1Ielve"cts förgkd, l?orrlcOpings Tidningax - Östergötlando Dc,- 

blad 3/12 1962 

Grotesk humor i krigets spk, Arbetet 11 /l 2 1 962 

- RSi; 6/196S 

Gestapo : 

SBL. %t 0/1964 

C 

To : Bödelssyssla son belöning, Dy Tid 17/1 19 73 

Aspl-d, U, : Sven iiassels 5:e vittnes&, 

ti- 12/3 1965 

Göteborgs limdels- och Sjöfar's& 

Daonte Cassino: 

AspT,&f UQ : Skakande krigsdolmert, Göteborgs Handels- ocli S j öfartstidning 

22/12 1965 

Bengtson, Ge : ilriget som porr, Sydmenska Bagbladet SnGUposten 1 /2 1966 

Lilrvidera Pmis_O : 

Asnlurid U. : l?iigurer i S-si~ts 

sku~, GOtt;~~?gs Handels- ock SjOfa~rt.ttidning 

67 

>ii

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV 

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid 

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen 

mellan åren 1974 och 1996. 

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har 

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. 

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), 

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se 

Upphovsrätten tillhör författarna. 

Publiceringsår i BADA: 2011

1977 nr 85.pdf - BADA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?