Programrapport Juristprogrammet - Göteborgs universitet

Juristprogrammet
BLUE 11
Better Learning in University Education
Verktyg för uppföljning av
utbildningsprogram vid
Göteborgs universitet
Bakgrund och syfte
Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet har rektor beslutat om en översyn av universitetets
samtliga utbildningsprogram. Översynen syftar till att inför kommande verksamhetsdialoger med fakulteterna rörande
utbildningsutbudets inriktning och kvalitet skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets
utbildningsprogram. Översynen har fått arbetsnamnet BLUE 11 (Better Learning in University Education) och ska genomföras under
2011.
Ett första förslag till verktyg arbetades fram under våren 2010. Förslaget byggde på befintliga styrdokument vid Göteborgs universitet
samt på idéer från utvecklingen av motsvarande verktyg vid andra lärosäten. Under hösten 2010 har verktyget diskuterats inom
Grundutbildningsberedningen, Kvalitetsrådet, PIL samt med företrädare för fakulteter, program och studenter. Den slutliga
utformningen är resultatet av en sammanvägning av olika synpunkter och beslutades av rektor den 10 januari 2011.
Verktyg för uppföljning
Verktyget är utformat så att det ska vara möjligt att få en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid utbildningsprogrammen
vid Göteborgs universitet. Det består av ett antal teman som har bäring på kvalitet och kvalitetsarbete. En viktig utgångspunkt är att
programmens kvalitetsarbete ska kunna stämmas av mot de mål för utbildningen som återfinns i universitetets styrdokument. I
verktyget efterfrågas för varje deltema ett antal uppgifter som ska redovisas och kommenteras inom ramen för översynen.
Vilka program avses?
Översynen gäller alla program, såväl på grundnivå som på avancerad nivå, som gavs under 2010 och som fortsätter 2011. Som program
definieras utbildning som i utbildningskatalogen anges som program. I den mån olika program uppvisar stora likheter kan de beskrivas i
en och samma programrapport.
Många utbildningsprogram som ges vid Göteborgs universitet är nyinrättade. Det innebär att
vissa uppföljningsfrågor i BLUE 11 inte kan belysas för dessa program.

2
Ansvar
Ansvaret för att genomföra och redovisa resultatet av uppföljningsarbetet ligger på fakultetsnämnden. Varje fakultet tilldelas särskilda
medel för uppföljningsarbetet.
Arbetsgång
Uppföljningen ska ske i tre steg:
1) En programrapport, inklusive en basfaktadel, som redovisar programmets uppläggning och kvalitetsarbete ska tas fram.
2) En dokumenterad audit/extern bedömning av programrapporten ska genomföras.
3) Fakultetsnämndens samlade bedömning av fakultetens programutbud ska avsluta arbetet.
I. Programrapport
Programrapporten ska innehålla basfakta om programmet samt redovisning av efterfrågade uppgifter och kommentarer till dessa. Det
bör vara möjligt att få fram basfakta och vissa efterfrågade uppgifter genom fakultetens försorg eller genom kontakter med
studentavdelningen. De uppgifter som avses (utöver basfakta) är kvantitativa data under delteman I A 1‐2, I B 1 och V B 1‐2 nedan.
Observera dock att programledningen så långt möjligt ska kommentera samtliga lämnade uppgifter.
Utbildningsplan och programmets kursplaner, samt andra relevanta dokument som kan tjäna som faktaunderlag, ska anges som
webblänkar.
Programrapporten är tänkt som ett slags självvärdering som utgör basen för en extern granskning samt för den bedömning som
fakultetsnämnden gör av programmet. Programrapporterna ska lämnas som bilagor till fakultetsnämndens redovisning till rektor.
Studenter ska ges tillfälle att vara delaktiga i framtagandet av rapporten.
Det underlag som rapporteras kan eventuellt hämtas från tidigare producerade texter, och vice versa – texter som skrivs för
programrapporten bör kunna utformas så att de kan användas i andra sammanhang. Detta kan bland annat gälla Högskoleverkets
utbildningsutvärderingar och fakultetsuppföljningar av olika slag.
Programrapporten ska vara kortfattad.

3
II. Audit/extern bedömning
En dokumenterad extern bedömning ska genomföras med programrapport och, om möjligt, kompletterande intervjuer som grund.
Bedömarnas uppgift är att utifrån de teman som behandlas i rapporten ge synpunkter på och lämna rekommendationer rörande det
granskade programmet och dess kvalitetsarbete. Auditrapporten ska vara kortfattad.
Det är önskvärt att granskningen genomförs av en grupp (”auditgrupp”) som utses av fakultetsnämnden på förslag av
programledningen. Bedömare kan rekryteras inom fakulteten/GU, nationellt och/eller, när så är lämpligt, internationellt. I auditgruppen
bör ingå minst en verksamhets‐/ämnesföreträdare med programerfarenhet, en student och i möjligaste mån en arbetslivsföreträdare.
Samma auditgrupp kan granska flera program om dessa är ämnesmässigt närliggande.
III. Fakultetsnämndens bedömning
Fakultetsnämnden ska utifrån programrapporter och bedömarkommentarer göra en värdering av styrkor och problemområden i
fakultetens programutbud. Nämnden bör dessutom peka på möjligheter att utveckla fakultetens program.
Projektledning
För projektledning, samordning och stöd av arbetet kring BLUE 11 svarar rektorsrådet Bengt‐Ove Boström tillsammans med Karin
Fogelberg och Malin Östling vid universitetsledningens kansli. Karin Fogelberg fungerar som koordinator för arbetet.

4
Skriv in text i högerspalten
Basfakta om programmet
Programmets namn:
Ansvarig programledare/studierektor:
Omfattning (hp):
Nivå (grund/avancerad):
Examensbenämning:
Startår i sin nuvarande form:
Huvudsakliga deltagande institutioner:
Studietakt (helfart/halvfart):
Campus/distans:
Verksamhetsförlagd utbildning i hp:
Programmet genomförs helt/delvis/ej på
engelska:
Antagning till programmet (varje
termin/varje höst/varje vår/annat):
Platstilldelning föregående/senaste läsår
(hst) termin/år:
Ungefärlig medelstilldelning till
programmet/år:
Eventuell samordning med andra
program:
Relevanta webblänkar (utbildningsplan,
kursplaner mm):
Uppgifter/kommentarer
Juristprogrammet
Andreas Moberg / Ylva Benson
270 hp
Yrkesexamen 4,5 år
Juristexamen (tidigare Jur. kand.)
1991 gavs rätten att utexaminera de första juris kandidaterna i Göteborg.
Programmet gjordes om 2004.
Juridiska institutionen
Helfart
Campus
0 hp.
Fördjupningskurser ges på engelska samt viss litteratur på det obligatoriska blocket
(d v s termin 1 – 6)
Varje höst
2011: 890 hst
2011: 27 847 000 kr (takbelopp)
Våra studenter kan på fördjupningsnivå välja att läsa t ex Europamaster eller ICM.
Hemsida: http://www.law.gu.se/
Utbildningsplan:
http://gul.gu.se/public/courseId/38183/coursePath/38393/ecp/langsv/publicPage.do
Kursplaner:
http://gul.gu.se/public/courseId/38966/coursePath/38393/38183/ecp/lang‐

5
sv/listUnderlyingEvents.do
Ev. kommentarer till uppgifterna ovan:
Andreas Moberg är ordförande i Utbildningsnämnden vid Juridiska institutionen

6
Tema Deltema Uppgifter/kommentarer
I. Studentrekrytering
,
uppföljning
och
studentstöd
A. Rekrytering och
söktryck. Beskriv/ange
och kommentera:
1. Planeringstal, antal
sökande och faktiskt
antagna på programmet vid
de senaste två
antagningstillfällena samt
programmets
dimensionering i relation
till utbildningsutbud och
arbetsmarknad.
Juristprogrammet har mycket högt söktryck. Ht 2009 resp. ht 2010 hade vi 4413
resp. 4856 behörigt sökande till programmets 250 platser. I landet antas årligen
cirka 1870 studenter på juristprogrammet.
2008 genomförde Juridiska institutionen en omfattande undersökning av hur
behovet av jurister skulle komma att förändras inom den närmaste framtiden.
Undersökningen resulterade i slutsatsen att behovet av jurister är fortsatt stort,
varför antalet platser utökades från 175 till 250. Vidare kan glädjande nog
konstateras att arbetsmarknaden för våra juriststudenter är mycket god enligt de
undersökningar som genomförts de senaste åren. Career Service på
Handelshögskolan gör årligen en enkätundersökning kallad ”Vad hände sedan?” och i
uppföljningen av 2009 års examensstudenter kan utläsas att 90 % av
juriststudenterna hade arbete 0‐6 månader efter examen. 35 % av dem hade arbete
innan studierna avslutats,
(http://www.cs.handels.gu.se/LabourMarket/Vadhnderefterexamen.aspx)
I ”Göteborgsakademiker 2010” framgår att 93 % av de tillfrågade yrkesarbetade
heltid. Andelen fast anställda (84 %) är något låg, men detta beror sannolikt på att så
många gör notarietjänstgöring, vilket är en tidsbegränsad anställning.
Juseks senaste arbetsmarknadsundersökning ger ytterligare stöd för vår uppfattning:
”Fortsatt god arbetsmarknad för nyexaminerade jurister Nästan nio av tio jurister som tog
examen under 2008/2009 har jobb våren 2010. Den öppna arbetslösheten bland juristerna
är fyra procent, vilket är samma nivå som för ett år sedan. Det är dock en historiskt låg
andel och lägst bland Juseks utbildningsgrupper.” Övriga sex procent är tjänstlediga,
pluggar vidare eller är sjukskrivna.

7
2. Planeringstal, antal
sökande och faktiskt
antagna på programmet vid
de senaste två
antagningstillfällena vad
gäller internationella
studenter (för program som
ges på engelska).
3. Rekryteringsinsatser
(breddad rekrytering,
marknadsföring e t c).
Programmet ges på svenska.
Institutionen arbetar sedan lång tid tillbaka med att bredda rekryteringen till
Juristprogrammet. Vi har ett samarbete med Angeredsgymnasiet som innebär både
mentorsverksamhet och besök hos oss där gymnasieeleverna ges information och
möjlighet att närvara vid en föreläsning. På Angeredsgymnasiet är antalet elever med
annan bakgrund än svensk högt. Samarbetet planeras och utvecklas hela tiden och
kommer även omfatta visst engagemang i en högstadieskola där många av eleverna
på Angeredsgymnasiet har gått.
Med anledning av den nya gymnasiereformen GY 11, där juridik blir en inriktning,
planeras ett utvidgat samarbete innehållande bland annat studentlärare och
processpelstävlingar. Denna rekryteringsinsats kommer även att rikta sig till övriga
gymnasieskolor i Göteborgsområdet som ger juridikinriktningen.
Vidare ger institutionen en kompletteringsutbildning för jurister med utländsk
examen (UTLEX). Efter genomgången utbildning erhåller deltagarna en svensk
juristexamen. Våra Utlex‐alumni har mottagits mycket positivt av arbetsmarknaden.
Institutionen har uppmärksammats för detta på ett positivt sätt i såväl radio,
tidningar som television. Företrädare för institutionen har också varit engagerade i
GU: s arbete för breddad rekrytering under lång tid. Detta arbete omfattar alternativt
urval, studentstöd i allmänhet och språkstöd i synnerhet tillika
kompletteringsutbildningar.
För närvarande marknadsför programmet sig i viss mån också av sig självt då vi nått

8
en starkt etablerad position bland svenska utbildningar, vilket bekräftas av det höga
söktrycket. I syfte att behålla denna åtråvärda position arbetar institutionen och vårt
programs studentrepresentanter med marknadsföring av utbildningen på olika
studentmässor ute i landet samt på de av GU anordnade besöksdagarna.
B. Studentuppföljning och
studentstöd.
Beskriv/ange och
kommentera:
1. Genomsnittlig genomströmning
på programmet
(hpr i relation till hst)
senaste året.
2. Uppföljning av studenter
på programmet (avhopp,
retention).
Prestationsgraden för 2010 är 89 %. Den genomsnittliga nivån för
högskoleutbildning är 78 % för 2009/2010 (HSV, Rapport 2011:8 R, www.hsv.se).
Vår prestationsgrad har legat relativt stadigt kring denna nivå under flera år och
med tanke på att vi nyligen utökat antalet studenter på programmet är det
anmärkningsvärt att prestationsgraden kunnat hållas så pass hög. Vi upplever att
förklaringen ligger i en kombination av faktorer men vill särskilt lyfta fram följande
två: den hårda konkurrensen om platser, vilken innebär att det ökade intaget
studenter inte innebär en särskilt stor förändring i studenternas förberedelser för
universitetsstudier, och vår framgångsrika, mångfacetterade pedagogik.
Uppföljning av studenter på programmet görs varje år i samband med registreringen
till höstterminerna. Under programmets första termin har rutiner införts för att
tidigt kunna komma i kontakt med de studenter som av olika anledningar inte
fullföljer sina studier. Framför allt utförs detta arbete av studierektor och
studievägledare. Arbetet ger vår administration god kunskap om de olika faktorer
som typiskt sett leder till att våra studenter hamnar ”ur fas” på programmet. Vi vet
sålunda av erfarenhet att all form av dubbelläsning är problematisk, då det för
studenten oftast innebär att sten läggs på börda. Därför investerar vi mycket tid i att
gå igenom studenternas studieresultat så att vi kan förhindra att studenter tillåts
fortsätta på programmet om det skulle innebära en orimlig studiesituation.
Dessutom bidrar detta arbete till att vi lättare får en överblick hur många studenter
vi har kvar på programmet och om vi ev. kan anta studieortsbytare.
3. Metoder för att På Juridiska institutionen har vi arbetat fram ett flertal kanaler för att

9
identifiera studenters
behov av särskilt stöd.
uppmärksamma studenters behov av särskilt stöd, varav fem huvudsakliga sådana
kan nämnas särskilt här. Vi har en heltidsanställd studievägledare, en studierektor,
amanuenser (minst en amanuens per termin på grundutbildningen) och tre
studentrepresentanter i vår Utbildningsnämnd (UN). Studievägledaren och
studierektorn har väl tilltagna besökstider och fungerar som direkta kontaktytor
mellan vår administration och våra studenter, medan våra amanuenser och våra
studentrepresentanter fungerar som en annan typ av informatörer, där sådan
information som studenter eventuellt inte vill lämna personligen kan hämtas in.
Dessa fyra kanaler ger oss goda möjligheter att samla in information om studenters
behov av särskilt stöd.
II. Innehåll
och
utformning
A. Innehåll. Beskriv/ange
och kommentera:
1. Metoder för att säkra
kursplanernas kvalitet, t ex
förekomst av regelbundna
kursplanerevideringar.
Dessutom har vi utvecklat funktionen ”kursombudets kvart” på flera av kurserna på
grundutbildningen. Detta innebär att kursombuden ges 15 minuter av
föreläsningstiden utan att läraren närvarar. Detta möte hålls ungefär en gång
varannan vecka för att studenterna skall kunna diskutera med varandra hur kursen
fortlöper, vilket kursombuden sedan har möjlighet att föra vidare till kursansvarig.
På fakulteten finns tillgång till språkhandledning. I programmet finns även inslag av
karriärrådgivning med inriktning mot den individuella studenten och dennes
speciella förutsättningar och förmågor. Under första terminen på programmet ges
undervisning i studieteknik av såväl lärare som äldre studenter. Studenterna
informeras då om hjälpmedel som finns att tillgå för dem som så behöver.
Institutionen har även ett samarbete med Göteborgs universitets
handikappsamordnare Lena Borg Melldahl.
Vid Juridiska institutionen är det UN: s uppgift att granska och tillstyrka kursplaner
som sedan fastställs av Handelshögskolans fakultetsnämnd. UN har under de senaste
åren arbetat aktivt med att skapa hållbara, genomförbara rutiner för att åstadkomma
ett mera effektivt kvalitetsarbete. Institutionens kvalitetsarbete med frågor som rör
juristprogrammet är därför en stående punkt på nämndens månatliga möten.

10
Ett viktigt led i detta arbete har varit att UN granskar alla kursplaner under särskilt
för ändamålet inrättade kursutvärderingsdagar. Lärarledamöterna har under dessa
dagar, vilka infaller två gånger per år, till uppgift att för nämnden föredra den
utvärderade kursens lärandemål, examinationsformer och litteraturlista i samband
med att kursombud redogör för kursutvärderingen. Därefter diskuterar och
utvärderar kursansvarig och UN allt framlagt material tillsammans.
På detta sätt levandegörs våra kursplaner, och arbetet leder ofta till, större eller
mindre, förändringar av kursplanerna.
För att möta ett behov av att kunna kvalitetssäkra kurserna under kursens gång har
vi utvecklat den tidigare nämnda funktionen ”kursombudets kvart” samt funktionen
”referentgrupper”. Våra referentgrupper fungerar som en återrapporteringskanal till
kursansvarig, så att feedback om kursen når fram innan det är för sent att vidta
åtgärder som annars hade varit möjliga.
2. Metoder för att säkra att
innehållet i programmet
svarar mot Högskoleförordningens
examensmål
(d v s att kursplanernas
lärandemål sammantaget
uppfyller examensmål).
Då UN beslutar om att tillstyrka en kursplan tas noggrann hänsyn till lärandemålen
och deras överensstämmelse med lärandemålen i utbildningsplanen. De tidigare
nämnda kursutvärderingsdagarna underlättar det kontinuerliga arbetet med att
säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål
eftersom UN under dessa dagar får en mycket god, samlad, överblick av kurserna på
programmet och hur dessa harmonierar i förhållande till såväl utbildningsplan som
Högskoleförordning. Arbetet dokumenteras löpande i den för ändamålet avsedda
matris GU producerat
(http://www.gf.adm.gu.se/kvalitetsarbete/blue11/exempelsamling‐blue‐tips‐/).
Arbetet under kursutvärderingsdagarna läggs till grund för revisioner av
kursplanerna vilka sedan tillstyrks av UN. Då UN tillstyrker en kursplan granskas
särskilt lärandemålen, tillika hur de examineras.
Eftersom de av UN tillstyrkta kursplanerna senare antas av Fakultetsnämnden
genomför Fakultetsnämndens kansli ytterligare en granskning, särskilt gentemot

11
Juristprogrammets utbildningsplan och Högskoleförordningens examensmål.
B.
Vetenskaplig/konstnärlig
kvalitet. Beskriv/ange och
kommentera:
1. Metoder för att säkra
vetenskaplig/konstnärlig
kvalitet.
Vi arbetar med tre huvudsakliga metoder för att säkra programmets vetenskapliga
kvalitet. Studierektor och prefekt planerar undervisningsarbetet gemensamt. Då det
handlar om att tillsätta kursansvariga har stor vikt lagts vid individens vetenskapliga
meriter. Nästan alla kurser drivs av personal med doktorsexamen varav flertalet är
docenter eller professorer. På de kurser där ännu ej disputerade adjunkter är
kursansvariga undervisar också personal med doktorsexamen.
UN svarar för att tillstyrka litteraturlistor till kurserna och har inrättat en ordning för
detta ändamål. En av de variabler som används för att kontrollera litteraturlistorna
är det obligatoriska kursmaterialets vetenskapliga kvalitet. Denna kontroll utförs av
UN då kursplanerna tillstyrks.
Pedagogiska utskottet vid Juridiska institutionen (PUT) sammanträder minst en gång
per termin. I PUT diskuteras vilken pedagogik som lämpligast används för att
underlätta studenternas förståelse av juridiken som vetenskap. På så vis försäkrar vi
oss om att vi tar hjälp av pedagogisk vetenskap för att säkra att den juridiska
vetenskapen når fram till våra programstudenter.
2. Metoder för integrering
av aktuell och relevant
forskning.
Alla lektorer på institutionen ges särskilt utrymme i deras respektive
arbetsbeskrivning för ”egen forskning och ajourföring i ämnet”. Syftet med detta är
att våra lektorer skall ges bästa möjliga förutsättningar att integrera aktuell
forskning i undervisningen.
På fördjupningsnivå är tanken att kurserna i hög utsträckning skall kunna anknyta
till lärarnas forskning. Institutionens modell har under lång tid varit att låta lärarna
ha stort inflytande över kursernas teman och innehåll. Forskningsprojekten vid
institutionen har därför i flera fall påverkat fördjupningskursernas innehåll där det

12
senaste exemplet är kursen kring offentlig upphandling. I den nuvarande modellen
för framtagande av fördjupningskurser ansvarar varje lärarlag om ca 8 lärare för ca
fyra kurser. Lärarlagen är sammansatta med utgångspunkt i lärarnas respektive
forskningsintressen. Ambitionen är att utifrån denna besluts‐ och fördelningsmodell
skapa en grund för att utforma mastersinriktningar omfattande två år.
C. Utformning.
Beskriv/ange och
kommentera:
1. Undervisningsformer
som används inom
programmet, andelsmässig
fördelning (ungefärlig)
mellan olika
undervisningsformer samt
ev. variationer under
programmet.
Förhållandena på juristprogrammet kan i stort beskrivas enligt följande. Siffrorna
avser andel i procent av kurserna som använder de olika momenten (2010). Det är
viktigt att framhålla att denna uppställning inte förmedlar kunskap om hur stor
inverkan varje enskild typ av undervisningsform har i förhållande till andra
undervisningsformer, på respektive kurs. Detta är heller inte uppställningens syfte.
För den typen av kunskap hänvisas till kursplan för respektive kurs:
Undervisningsform Grundkurser Fördjupningskurser
Analyser 40% 10%
Arbetsplatsbesök 40% 20%
CALI * 5% 10%
Filmer 40% 0%
Konstruktioner 20% 10%
Lärarstödd webverksamhet 20% 20%
Muntliga presentationer 40% 60%
Salsföreläsningar 100% 100%
Salstentamina 100% 80%
Salsövningar 100% 100%

13
Seminarier 60% 80%
Spel (förhandl., rätteg. etc) 60% 50%
Uppsatser 40% 40%
Utredningar 40% 20%
Återföringar 80% 80%
* CALI står för Computer Assisted Legal Instruction och är en amerikansk databas
med över 500 lektioner om amerikansk och holländsk juridik.
Som framgår av tabellen ovan är, förutom typiska undervisningsformer, även olika
examinationsformer inkluderade i svaret på denna delfråga (C1), trots att de
förväntas tas upp först i nästa delfråga (C2). Vi har valt att besvara de två frågorna
under denna rubrik eftersom uppdelningen mellan undervisning och examination är
mindre lämplig för att beskriva hur vi på Juridiska institutionen bedriver vår
verksamhet. Vi har inga kurser på programmet som bedrivs enligt det vi kallar ett
traditionellt snitt där föreläsningar hålls i helklass och studenten skriver en
tentamen på slutet. Vi har kurser som ligger nära den typen av pedagogik, men de
innehåller utöver det redovisade också olika former av interaktiva moment såsom
övningstillfällen och seminarier. Dessutom har vi kurser där examinationen är
integrerad i undervisningen, eftersom majoriteten kursansvariga på
juristprogrammet länge varit övertygade om det pedagogiska värde examination
besitter. Detta har inneburit att flera av våra kursansvariga under många år arbetat
med att utveckla och använda olika alternativ till den traditionella
examinationsformen tentamen (på slutet av kursen).
För att förklara hur undervisningen och examinationen kan utgöra en integrerad del
ger vi ett exempel. Exemplet avser femte terminen på grundutbildningen 2010. En
kurs som ca 240 studenter deltog i.

14
Kursen bestod av två steg där det första utgjorde grunden för det andra. För att
kunna arbeta med de arbetsuppgifter som det andra steget omfattade behövde
studenterna ha tillgodogjort sig vissa grundkunskaper och vissa grundläggande
färdigheter. För att hjälpa studenterna att lära sig grunderna användes filmer,
salsföreläsningar, salsövningar, lärarstött övningsforum på kurssidan, och en serie
av sex‐åtta moment där studenterna individuellt tillämpade regler och förklarade
detta skriftligt. Dessa möjligheter gavs under tio veckor. Studenterna fick härigenom
möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter, inte bara till den nivå som var
nödvändig för att klara av det första steget, utan också för att nå olika grader av
förfining beträffande grunderna.
Det är möjligt att beskriva fem‐sju av de skriftliga momenten som examination och
allt övrigt som undervisning. Detta främst på grund av att dessa fem‐sju moment,
utifrån studentens begäran, kunde läggas till grund för en prövning av huruvida
studenten uppfyllde kraven för att bli godkänd på kursen. I pedagogiskt hänseende
är dock allt en fråga om utbildning. Det blir tydligt just i det att studenterna hade en
möjlighet att vidareutvecklas med hjälp av de erfarenheter de gjorde vid varje
bedömningsgrundande tillfälle samt de olika former av återföring de erhöll på
prestationerna. Därför vill vi gärna framhålla att en alltför tydlig separation mellan
examination och undervisning riskerar att föra bort fokus ifrån de pedagogiska
vinsterna som finns att göra med bedömningsgrundande moment invävda i
undervisningen.
Kursen fortsatte sedan med det andra steget som bestod av sju uppgifter. Dessa
uppgifter byggde på rollspelspedagogik och innebar att studenterna försattes i olika
roller och att de i denna egenskap skulle prestera något. Instruktionerna för
respektive uppgift var av varierande omfång och form. En uppgift handlade om att
hålla en utbildning på ett angivet tema för en viss kategori av personer, exempelvis
fackföreningsombud eller bankjurister. En annan om att företräda en av fyra parter i
en förhandling. En tredje uppgift handlade om att på valfritt sätt utveckla ett företag
(2010 var det Wallenstam) med en konstruktion byggd med rättsliga verktyg. En
fjärde gick ut på att göra en bättre argumentation än domare gjort i en avancerad

15
rättslig fråga.
Kursen avslutades med ett moment där studenterna fick beskriva sina insatser vid
de olika uppgifterna och förklara hur de genom insatserna klarat av kursens olika
lärandemål. Detta moment är ytterligare ett tydligt exempel på den nytta man kan
finna hos ett integrerat förhållningssätt till den traditionella uppdelningen mellan
undervisning/examination.
2. Examinationsformer som
används inom programmet,
andelsmässig fördelning
(ungefärlig) mellan olika
examinationsformer samt
ev. variationer under
programmet.
3. Ungefärligt antal
timmar/vecka som utgörs
av lärarledd tid under
programmets första år ‐
samt eventuella variationer
under programmet.
Se ovan
Om vi utgår från den tid som är schemalagd på första terminen 2010 möter
studenten en lärare drygt 8 timmar per vecka, det vill säga ca 160 timmar på
terminen. Samtidigt möter lärarlaget studenter ungefär 3 timmar per dag, vilket blir
ca 300 timmar för första terminen. Förklaringen ligger alltså i att vissa föreläsningar
ges i helklass och andra i kvartsklass. Härutöver får studenten anvisningar och
återföring av olika slag. Studenten blir också examinerad på en rad olika uppgifter.
Under de följande fem grundutbildningsterminerna möter studenten en lärare i snitt
knappt 2 timmar per dag. På vissa kurser, såsom femte terminen, är det ganska
tydligt att det härutöver tillkommer kontakter med lärarna genom kurswebsidan.
Höstterminen 2010 gjordes ca 1500 inlägg i diskussionsforumen på den kursen.
Ungefär en tredjedel av dem gjordes av lärarna.
För fördjupningskurserna blir den lärarledda tiden lägre. Det förekommer här att
studenterna inte möter någon lärare alls på hela veckor. Detta beror då förstås på att
studenterna fått uppgifter att hantera själva.

16
Kurs Lärarledda timmar Antal veckor Snitt per vecka
T1: Juridisk
introduktionstermin
167 h 20 v 8,35 h
T2: Civilrätt I 140 h 19 v 7,37 h
T3: Teoritermin 157 h 19 v 8,26 h
T4: Straff‐ och processrätt 169 h 19 v 8,89 h
T5: Civilrätt II 155 h 18 v 8,61 h
T6:1: Internationell rätt 84 h 9 v 9,33 h
T6:2: Skatterätt med
redovisning
91 h 10 v 9,1 h
Totalt 963 h 114 v 8,45 h
Statistiken är baserad på schemana för kurserna under grundutbildningen.
Inräknade är endast de timmar, då läraren har en ledande eller aktiv roll, såsom är
fallet vid föreläsningar, vissa seminarier, övningstillfällen m.m. Tid avsatt för
exempelvis grupparbeten och tentamenstillfällen är exkluderad. Detta betyder att
statistiken visar lärarledd tid utifrån en enskild students perspektiv, förutsatt att hon
inte går på de föreläsningar som hålls för andra grupper än hennes egen grupp.
4. Metoder för pedagogiskt
utvecklingsarbete inom
programmet.
Institutionens personal deltar fortlöpande i PIL‐enheten vid GU: s pedagogiska
kurser. Med någorlunda jämna mellanrum arrangeras också interna kurser av olika
slag. Pedagogik är ett återkommande tema under institutionens gemensamma
konferenser.
Sedan fem år tillbaka ansvarar Pedagogiska utskottet (PUT) för att fortlöpande driva

17
pedagogiska frågor. I detta organ möts samtliga kursansvariga på grundutbildningen
1‐2 gånger per termin. På institutionen finns en stor andel lärare med särskilt
intresse för pedagogiska frågor.
Vi har även haft något vi kallat för pedagogiska luncher för att samla all
undervisande personal. På dessa möten har vi diskuterat sådana frågor som är
aktuella.
D. Kvalitet på studentprestationer.
Beskriv/ange och
kommentera:
1. Metoder för att säkra
kvalitet i studenternas
prestationer på
examinationer (t ex
förekomst av bedömningsoch
betygskriterier).
Den helt dominerande metoden för att säkra kvalitet i studenternas prestationer är
att studenterna får kvalificerade och väl genomtänkta uppgifter som svarar mot de
lärandemål som fastlagts för kursen. Lärandemålen utgör ju per definition nivån för
ett godkänt betyg och i denna aspekt kan de sägas utgöra bedömnings och
betygskriterier i sig själva.
Ansvaret för arbetet med att skapa kvalificerade och väl genomtänkta uppgifter har i
mycket hög grad legat på kursansvarig lärare och de kollegor han eller hon använt
som hjälp i de olika formerna av examination. Det faktum att det så sällan är en
ensam lärare som ansvarar för hela examinationen har inneburit att lärarna genom
fortlöpande diskussion bildat sig en någorlunda gemensam uppfattning om kvalitén
och hur denna bedöms. Under senare år har arbetet med lärarlag etablerats och ofta
ingår åtminstone fem lärare i examinationen av en student. I vissa fall är
examinationen uppdelad och i andra är det en examinator som får hjälp av de övriga
i sin helhetsbedömning av en students kursinsatser.
Utbildningsnämndens arbete med kursutvärderingar och betygsstatistik fungerar
också som en metod för att säkra kvalitet i studenternas prestationer. Våra
kursutvärderingar ställer specifikt frågan i vilken mån studenten upplever att
undervisningen bidragit till att kursens lärandemål kunnat uppnås. Med dessa

18
metoder har avvikelser av olika slag kunnat diskuteras och vid enstaka tillfällen har
särskilda insatser gjorts för att anpassa kursupplägg och kravnivåer i
examinationsuppgifterna.
Institutionen har även utformat uttryckliga betygskriterier för examensarbetet, d v s
programmets avslutande kurs. Detta med anledning av att en större reformering av
kursen examensarbetet som fr o m sommaren 2011 skall genomföras på samtliga
lärosäten som erbjuder en juristexamen. Eftersom examensarbetena kommer att
utgöra underlag för bedömning av utbildningens kvalitet i kommande
programutvärderingar har samtliga lärosäten som erbjuder juristexamen enats om
att skapa gemensamma betygskriterier för denna kurs. Betygskriterierna är inte
identiska, men innehållsmässigt är de mycket lika varandra.
2. Resultat som uppnåtts i
förhållande till examensmålen
i
högskoleförordningen
(efterfrågas även i samband
med Högskoleverkets
utbildningsutvärderingar).
Under II.A.2 ovan beskrevs metoden för att säkerställa att innehållet i programmet
svarar mot Högskoleförordningens examensmål. Under 2009 inledde vi arbetet med
att arbeta om alla våra kursplaner enligt nya direktiv avseende examensmål och
lärandemål. Vi insåg tidigt att det arbetet skulle kräva mycket stora resurser och
beslutade att det skulle genomföras löpande, i takt med att kursplaner reviderades
skulle UN tillse att de följer givna direktiv samt uppdatera GU: s matris för planering
och uppföljning av utbildningsprogram
(http://www.gf.adm.gu.se/kvalitetsarbete/blue11/exempelsamling‐blue‐tips‐/).
Matrisen utgör ramen för arbetet med att säkerställa att innehållet i programmet
svarar mot Högskoleförordningens lärandemål.
För att kunna redovisa resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i
högskoleförordningen kan man säkerligen gå till väga på många olika sätt. Möjligen
kan man redovisa resultat (framförallt genomströmning) på kursen examensarbetet,
då lärandemålen på den kursen omfattar de flesta av lärandemålen i
utbildningsplanen. Emellertid förhåller det sig så att just kursen examensarbetet
skiljer sig markant från övriga kurser på juristprogrammet, varför sådan statistik
inte låter sig redovisas utan kommentar. För det första är det endast en del av dem
som registrerar sig på kursen som faktiskt examineras samma termin som de

19
registreras för första gången (2010 var de 30 %). För det andra ligger
betygsstatistiken mycket högt (men den är ungefär densamma på alla lärosäten som
utfärdar juristexamen). Förklaringen till dessa ovanliga förhållanden ligger i första
hand i hur examensarbetet har examinerats på juristutbildningarna i Sverige.
Examensarbetet på juristprogrammet har under många år examinerats först då det
faktiskt hållt den nivå som krävs, varför betygsstatistiken skiljer sig markant från
övriga kurser på programmet. Kort uttryckt har examensarbetet ytterst sällan
underkänts på svenska juristutbildningar – de studenter som ännu inte lyckats
skriva en tillräckligt bra uppsats har helt enkelt inte examinerats på kursen. Sålunda
har examensarbetet fungerat som ett gesällprov i någon mån, varför ett godkänt
examensarbete inneburit att studenten uppfyller de krav som ställs för att erhålla
juristexamen. Detta kan eventuellt förklara varför det för de flesta studenter tar mer
än en termin att skriva sitt examensarbete. Däremot gör det att resultaten på kursen
blir svåra att använda för syftet att besvara denna fråga.
I HSV: s utvärdering 2007 anges att juristprogrammet har en genomströmning på
56 %. Denna siffra har HSV tagit fram genom att dividera antalet utfärdade examina
med antalet antagna studenter på programmet under ett och samma år. För övriga
lärosäten som utfärdade juristexamen 2007 var siffrorna: Lund 55 %, Stockholm
38 %, Uppsala 58 % och Umeå 65 %. Det är dock viktigt att framhålla att alla
studenter som har möjlighet att ta ut examen gör inte så, varför de som faktiskt
uppfyller kraven för att ta ut examen sannolikt är fler än 56 % av dem som antas till
programmet just det året.
Hade vi kunnat plocka fram statistik på hur många av alla dem som antagits till
programmet som också uppfyller kraven för att ta ut examen så hade den siffran
sannolikt utgjort ett bra svar på denna fråga. Dessvärre är det knappt ens möjligt, då
Ladok endast registrerar dem som ansökt om, och erhållit, examen. Det är uppenbart
att juriststudenterna tar längre tid på sig för att klara av sin utbildning än de 4,5 år
som kurserna tar. Vi kan med hjälp av de ovan angivna uppgifterna sluta oss till att
en stark majoritet av dem som väljer att påbörja juristprogrammet också slutför
detsamma då uppnår de examensmål som anges i Högskoleförordningen med den

20
precisering desamma givits av handelshögskolans fakultetsnämnd i utbildningsplan
och kursplaner.
E. Internationella
perspektiv i programmet.
Beskriv/ange och
kommentera:
1. Ungefärlig andel
litteratur på engelska
och/eller andra språk än
svenska.
2. Ungefärligt antal utbytesstudenter
och lärarutbyten,
utresande samt
inkommande år 2010.
3. Metoder/aktiviteter som
används för att studenten
efter sin utbildning ska vara
väl förberedd att verka i
internationella
sammanhang.
På grundnivå på juristprogrammet fokuseras studier av nationella rättsliga
förhållanden och nationellt rättsligt material, såsom lagar och förarbeten. På grund
av ämnets nationellt präglade karaktär är merparten av kurslitteraturen på svenska
på de obligatoriska kurserna. Det enda undantaget är kursen Internationell rätt,
15hp, på vilken all obligatorisk litteratur är på engelska. På fördjupningskursnivå ges
kurser på såväl svenska som engelska, med litteratur på både svenska och engelska.
Förklaringen ligger bland annat i att man där kan specialisera sig i utländska
rättssystem alternativt studerar ämnen som inte är lika starkt kopplade till ett
specifikt nationellt system såsom rättsfilosofi och rättsvetenskap.
2010 hade vi 43 juriststudenter utomlands och en lärare som var på Island. Läsåret
2011 beräknar vi att ett ännu större antal av våra studenter kommer att läsa
utomlands.
Vi hade under samma år ca 25 utbytesstudenter här, mestadels ifrån europeiska
universitet samt ett lärarutbyte; en professor från Australien.
Utbildningen är i väsentliga delar en utbildning i praktiska färdigheter såsom kritiskt
tänkande, förhållningssätt till källor, argumentationsteknik och mycket mera. Dessa
färdigheter är inte begränsade av nationella kontexter, vilket gör att studenten
förbereds mycket väl för att verka i internationella sammanhang.
Det finns upparbetade nätverk för att kunna erbjuda våra studenter möjlighet att
studera utomlands under en eller flera terminer. Detta vet vi bidrar till att våra
juriststudenter får större chans att få arbete utomlands. Vidare är det inte heller

21
ovanligt att våra juriststudenter får praktiktjänst utomlands. Det finns då ett flertal
lärare som erbjuder sig vara handledare för dessa studenter.
Vi arbetar successivt med att utveckla kurser där vi kan dra större nytta av det
faktum att våra utbytesstudenters erfarenheter, såväl i generell bemärkelse som från
universitetsutbildning i andra länder, kompletterar våra, och våra studenters, egna
erfarenheter. Som exempel kan nämnas en fördjupningskurs i EU‐processrätt där
svenska studenter och utbytesstudenter samarbetar i undervisning byggd på
rollspelspedagogik.
Under den senaste femårsperioden har vi även arbetat intensivt på att öka antalet
gästprofessorer från andra länder. Detta som ett led i en kvalitetsstyrd
internationaliseringstanke. Läsåret 2011 kommer institutionen att ha fyra utländska
gästprofessorer på såväl hel‐ som deltid.
III.
Lärarkompetens
4. Internationell erfarenhet
hos de lärare som huvudsakligen
undervisar på
programmet.
Beskriv/ange och
kommentera:
1. Andel disputerade lärare
av dem som huvudsakligen
undervisar på programmet.
2. Antal professorer som
undervisar på programmet
och ungefärlig omfattning
Av lärarna som undervisade på Juristprogrammet under 2010 har drygt 40 % varit
utomlands och undervisat eller varit gästprofessorer. Om man inkluderar erfarenhet
av att verka som forskare internationellt stiger siffran.
Våra doktorander uppmuntras vidare i att under doktorandtiden förlägga en termin
vid annat lämpligt universitet. Våra utländska gästprofessorer deltar också i
undervisningen.
Läsåret 2010/2011 undervisade 46 lärare anställda vid institutionen på
juristprogrammet. 27 av dem (59 %) var då disputerade, 11 (24 %) var doktorander
och 8 (17 %) var adjunkter.
7 professorer undervisade under läsåret 2010/2011 på programmet. Omfattningen
av deras undervisning varierar ifrån 30 % av heltid till knappt 10 %. Uppgifterna
omfattar exempelvis föreläsningar, examination, handledning och kursansvar.

22
på deras undervisning.
IV. Studentinflytande
3. Andel av undervisande
lärare som har behörighetsgivande
högskolepedagogisk
kompetens.
4. Metoder för att säkra att
det finns lärare med aktuell
och relevant professionsrelaterad
kompetens.
Beskriv/ange och
kommentera:
1. Resultat från
studentundersökningar (t
ex GU: s Studentbarometer
2010 om nedbrytning till
programmet är möjlig),
programutvärderingar och
kursvärderingar.
30 % av dem som undervisar på programmet har genomgått högskolepedagogisk
utbildning. Övriga har bedömts inneha motsvarande kompetens.
Årligen genomför prefekt och studierektor utvecklingssamtal med samtlig personal.
Vid dessa möten planeras lärarnas arbete under det kommande läsåret. Vid dessa
möten ges möjlighet till reflektion över det arbete som gjorts och vilka
utvecklingsmöjligheter respektive lärare kan behöva vidta.
Institutionen har sedan 1991 med viss oregelbundenhet men i snitt vartannat år
genomfört studentenkäter med i vanligtvis två årskullar per enkät. En kull som, om
de följt tidsplanen, avslutat sina studier och en kull som står inför att söka jobb. Detta
har gett institutionen en god bild av hur studenterna uppfattar utbildningen, vad
studenterna gör efter utbildningen och skäl till varför man inte avslutat densamma.
Resultaten av undersökningarna visar generellt på nöjda studenter som anser sig ha
fått jobb som är relevanta i förhållande till utbildningen. Tidiga avhopp beror ofta på
att man av olika skäl insett att juridik inte är rätt utbildning, såsom att man kommit
in på vad man egentligen ville läsa eller att juridiken i sig inte motsvarade
förväntningarna.
Göteborgsakademiker 2010 ger att 82 % ansåg att deras arbete hade mycket hög
eller ganska hög relevans i förhållande till utbildningen. Detta är högre än både
Handels totalt (68 %) och GU totalt (79 %).
I Juseks senaste arbetsmarknadsundersökning 2010, se ovan, står att läsa att

23
”[n]ästan samtliga nyexaminerade jurister har mycket eller ganska kvalificerade
arbetsuppgifter. Sex av tio uppger att jobbet helt och håller motsvarar utbildningen
och drygt en av tre att det delvis gör det. Enbart var tjugonde anser att jobbet inte
alls motsvarar utbildningen. Det är lägst bland Juseks medlemsgrupper.” Redan inom
tre månader efter examen hade 77 % kvalificerat arbete och 89 % av de
nyexaminerade hade kvalificerat arbete inom 6 månader.
2. Metoder för samlad
kvalitetsanalys (t ex kursrapport,
kursbokslut,
programnämnd, kurskonferens)
och utveckling
av programmet.
3. Studentmedverkan i
beredande och beslutande
organ.
Det övergripande kvalitetsarbetet på juristprogrammet utförs av UN. Vid de
månatliga mötena avhandlas löpande händelser som inträffat, vilket ger ledamöterna
god överblick av programmet. Alla kurser har kursombud, vilka i sin tur har i uppgift
att upprätta kursutvärderingar. Kursutvärderingsdagarna, då varje termins
kursutvärderingar avhandlas under en dag, har beskrivits ovan.
Studentrepresentanter och lärare har framfört att de är mycket positiva till dessa
dagar.
Vid Juridiska institutionen finns våra studenter representerade i samtliga beslutande
nämnder; Utbildningsnämnden (3 representanter), Forskningsnämnden (1
representant) samt Samhällsdialognämnden (2 representanter).
V.
Omvärldsanalys
A. Omvärldsanalys –
utbildningsutbud.
Beskriv/ange och
kommentera:
1. Programmets bidrag i
jämförelse med program
inom GU som har liknande
innehåll.
Det finns också juriststudenter i centrala organ vid GU. Det inflytande som
juriststudenterna upplever sig ha över vad som framhålls från
studeranderepresentanter på central nivå anses dock ytterst begränsat.
I dagsläget finns det inte något motsvarande program vid Göteborgs universitet.

24
2. Programmets profil i
jämförelse med liknande
program vid andra svenska
lärosäten.
B. Omvärldsanalys –
arbetsmarknad.
Beskriv/ange och
kommentera:
1. Före detta studenters
bedömning av studierna i
relation till vad de behöver i
sitt arbete (kommentera
när så är möjligt resultat
från Göteborgsakademiker
2010 eller annan/lokal
alumnundersökning).
2. Före detta studenters
etablering inom relevant
yrkesområde (kommentera
Juristutbildningarna vid de olika lärosätena har stora likheter, men det finns också
tydliga skillnader. Det som framförallt präglat utbildningen i Göteborg har alltsedan
1977 då vi hade examen i Företags‐ och förvaltningsjuridik (FFJ) varit att vi månat
om de mer praktiska inslagen i utbildningen. Nuförtiden beskrivs detta bäst med
begreppet rollspelspedagogik. Många av våra kurser har inslag av praktiska övningar
där studenterna får ikläda sig olika juristroller. Att betona kopplingen mellan teori
och praktik genom att visa på de olika roller en jurist kan komma att ikläda sig är
vårt signum. Vår ambition att samverka med näringslivet har också
uppmärksammats i media eftersom den givit utslag. I Svenskt näringslivs
undersökning (2011) om svenska utbildningars samverkan med näringslivet
framkommer att utbildningen i Göteborg på ett tydligare sätt samverkar med
näringslivet jämfört med andra lärosäten som ger juristexamen. HSV är dock kritiska
till hur svenskt näringsliv genomför sina undersökningar och menar att HSV: s
undersökningar är av högre kvalitet. Dessvärre är HSV: s senaste undersökning gjord
på studenter som tog examen 2005/06.
Av ”Göteborgsakademiker 2010” framgår att juridikalumnerna i hög utsträckning
(93 %) förvärvsarbetar heltid. 99 % av de förvärvsarbetande anser sig självständigt
kunna lösa problem, 92 % anser sig kunna argumentera och övertyga och 87 %
anser sig kunna tänka kritiskt. Dessa tre förmågor är alla centrala för juristen i det
dagliga arbetet, och utgör grunderna i utbildningsplanens lärandemål.
Av ”Göteborgsakademiker 2010” framgår att 82 % av juridikalumnerna anser att de
etablerat sig inom relevant yrkesområde. Denna siffra är lite högre än GU totalt sett
(79 %) och mycket högre än genomsnittet på Handelshögskolan (68 %). Frågan i

25
när så är möjligt resultat
från Göteborgsakademiker
2010 eller annan/lokal
alumnundersökning)
3. Modeller för samverkan
med alumner och avnämare
i planering, genomförande,
uppföljning och utveckling
av programmet, t ex
programråd med externa
representanter.
undersökningen var ställd på följande vis: [instämmer i påståendet] Arbetet är inom
ett område som min utbildning var inriktad mot. Sannolikt ligger en del av
förklaringen till de höga siffrorna i att juristprogrammet är en yrkesexamen, men de
visar också att våra studenter i hög utsträckning är kvalificerade att inneha
juristarbeten.
På Juridiska institutionen finns det sedan 2005 ett alumninätverk för enbart jurister,
som verkar parallellt med Handelshögskolans alumninätverk. Under åren som gått
har vi haft ett flertal sammankomster, seminarier, pubkvällar och fester. Våra
alumner kommer gärna tillbaka till institutionen, exempelvis som föreläsare eller vid
olika arrangemang för marknadsföring av utbildningen. Det händer också att våra
alumner medverkar i utvecklingen och genomförandet av vissa kurser på
juristprogrammet. Det har handlat om att ge synpunkter på innehållet i kursmoment
och om att hjälpa till med framtagandet av material. Exempelvis har alumner på
Mannheimer Swartling Advokatbyrå tagit fram flera underlag för praktikfall som
legat till grund för förhandlingsspel där advokatbyråns personal agerat moderatorer
för 40 förhandlingar. Bland kontakterna med våra avnämare kan nämnas att
Advokatfirman Vinge bidragit med material för en övning på termin 2. Sjätte APfonden
har bidragit med uppslag till en fördjupningskurs som samordnas med
ekonomutbildningen och med material för case‐studier på denna.
VI. Framtid
Beskriv/ange och
kommentera:
1. Ev. planerade
förändringar av
programmet på kort sikt.
Regelbundna utskick skickas ut till alumnerna på såväl Handelshögskolegemensam
nivå som institutionsnivå.
Vi har planerat två förändringar på programmet inför läsåret 2011/2012. Kurserna
på terminerna 1 och 5 kommer att göras mer traditionella vilket innebär en
minskning av inslaget av nya pedagogiska grepp. Den främsta anledningen till
förändringarna är att institutionen funnit det omöjligt att med rådande
resurstilldelning genomföra de framgångsrika, prisbelönta (kursansvarig för Civilrätt
2, d v s T5 erhöll GU: s pedagogiska pris 2006), kurserna och samtidigt uppfylla den

26
påtagligt stelbenta ”Regelsamlingen för studier vid Göteborgs universitet” och
särskilt den tämligen extrema tolkning som regelsamlingen givits. Det föreligger
svåröverstigliga motsättningar mellan pedagogiskt nydanande, effektivt
resursutnyttjande för studentkollektivets bästa och ett system som kräver att
kurserna skall se ut som de alltid gjort (utan möjligheter till anpassning till olika
programförhållanden).
Denna motsättning har bl a lett till att oproportionerligt stora resurser måste läggas
på att anpassa kurserna till den tolkning av ”Regelsamlingen för studier vid
Göteborgs universitet” som Regelverkskommittén vid GU för närvarande
förespråkar. Vi arbetar kontinuerligt för att skapa möjligheter att bedriva avancerad
resurskrävande pedagogik utan att kompromettera våra studenters rättsäkerhet,
men för tillfället har vi ansett oss tvungna att dra ned på det förra för att kunna möta
tolkningen av det senare. Sålunda kommer de kurser som ersätter Terminerna 1 och
5 att innehålla färre moment där studenten kan komma att uppfattas ha blivit
bedömd på ett icke traditionellt vis.
På något längre sikt önskar institutionen utveckla juristutbildningen till att bli
Sveriges första juristutbildning som följer Bolognamodellen 3 + 2 år
(juristprogrammet är nu 4,5 år, eller m a o nio terminer). Det är en stor utmaning att
förändra en så pass väl etablerad institution som juristexamen, då det naturligtvis får
verkningar bland alla juristarbetsgivare. Dessutom kan det ta tid att övertyga
framtida studenter om att de bör läsa 5 år istället för 4,5 år. Därför vill vi kunna
erbjuda möjligheten till examen efter 3 år (kandidatnivå), efter 4,5 (traditionell
juristexamen) och efter 5 år (master‐nivå). Vi är övertygade om att ett
Bolognaanpassat juristprogram skulle innebära ännu större efterfrågan för vår
utbildning.
2. Programmets framtid på
lång sikt (10 år eller mer).
På tio års sikt har juristprogrammet fått möjlighet att drivas vidare i den riktning och
den anda som funnits sedan juristutbildningen startade i Göteborg, 1977. Det
handlar om en rollspelspedagogisk linje som innebär att kunskaper och färdigheter
byggs samtidigt och i förening. Det har varit utbildningens signum att inte examinera

27
VII. Övrigt
av vikt om
programme
t
Beskriv/ange och
kommentera:
1. Organisation och ledning
av programmet.
enbart genom en tentamen på slutet utan att just utveckla kunskaper och färdigheter
under kursens gång integrerat med examinationen.
Denna ambition skulle i första hand garanteras av ökade ekonomiska resurser
eftersom denna typ av undervisning bygger på ett starkt förtroende mellan
studenter och lärare, vilket skapas genom små studentgrupper och hög personlig
kontakt mellan lärare och student. Dessvärre går vi för närvarande mot en utveckling
där den ekonomiska realiteten dikterar större studentgrupper och mindre
komplicerade examinationsformer.
Om tio år kommer juristprogrammet ha vidareutvecklat rollspelspedagogiken på
våra kurser till en pedagogik där teori och praktik vävts samman. Vi kommer att göra
det med hjälp av praktiker, eftersom vi på så vis kan illustrera de moment vi
förklarar teoretiskt. Projektet ”arbetsplatsstudier” vi nu sjösatt på kursen
examensarbetet som innebär en mer integrerad praktik där kopplingen mellan
universitet och näringsliv blir än tydligare än vid vanlig praktik eftersom de två
aktörerna samarbetar i undervisning och handledning av studenten, utifrån
respektive aktörs egen rationalitet utgör ett första steg i utvecklingen mot en
entreprenöriellt inriktad utbildning där våra studenter tränar på att växla sina
teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter genom att konstruera juridiska
lösningar.
Programmet har om tio år ett väl etablerat samarbete med en handfull utländska
lärosäten och arbetar gemensamt med dessa för att driva mastersutbildningar.
På Juridiska institutionen är forskningsrelaterade, utbildningsrelaterade och
innovationsrelaterade frågors beredning, och i viss mån beslutande, delegerad från
institutionsstyrelsen till tre nämnder: forskningsnämnden, utbildningsnämnden och
samhällsdialognämnden. Utbildningsnämnden har huvudansvaret för att bereda, och
inom ramen för dess mandat även besluta i, utbildningsrelaterade frågor på

28
juristprogrammet. Frågor avseende rekrytering till programmet, marknadsföring av
programmet och alumniverksamhet ligger på samhällsdialognämndens bord.
2. Förekomst av särskilda
identitetsskapande moment
(t ex
mottagningsceremonier
eller examenshögtider).
Institutionen har sedan länge identifierat behovet av identitetsskapande moment.
Under den tid som juristprogrammet omfattade ca 80 studenter per år följde detta
naturligt genom en nära dialog med studenterna och studentaktiviteter där lärarna
deltog. I takt med att programmet växt till en antagning om 250 studenter och ca 200
studenter per årskull samt en internationell studentutväxling, har behovet av
planerade former växt.
Under utbildningen arrangerar studentföreningarna återkommande olika fester,
konferenser och arbetsmarknadsdagar. Det är institutionens ambition att lärare skall
delta i alla evenemang av detta slag och studenterna framför ofta önskemål om att
personalen skall delta. Examenshögtider uppmärksammas varje vår genom särskild
diplomutdelning med studenter, anhöriga och lärare. Det hålls också en diplomfest
där studenter och lärare deltar.
I samband med att antagningen ökades från 165 till 250 studenter Ht 2008 infördes
ett system där alla studenter delas in i grupper som vi kallar fraktioner. Detta
innebär att studenterna redan från antagningen delas in i grupper som de följer
genom alla de tre grundutbildningsåren. För studenten innebär det att de tillhör en
fraktion om ca 60 studenter som typiskt sett är den minsta enhet i vilken
undervisningen bedrivs. I många fall är undervisningen gemensam för två fraktioner
eller alla fyra, men studenten kan känna gemenskap i den mindre krets som
fraktionen utgör. Än så länge har fraktionssystemet använts i olika grad på olika
terminer, men våra erfarenheter hittills pekar på att det är värt att fortsätta utveckla
systemet.
Då höstterminen startar arrangeras en s k nollningsvecka av studentföreningarna. I
denna deltar institutionen med vissa informationsaktiviteter. Under de första
veckorna på programmet arrangerar Juridiska föreningen och institutionen fyra
välkomstkalas; ett för varje fraktion.

29
3. Förekomst av moment
om innovation och
entreprenörskap.
På Juridiska institutionen utvecklades kursen Intellectual Capital Management som
vidareutvecklats till ett mastersprogram vid för jurister, ekonomer och ingenjörer,
för närvarande förlagt till institutionen för Institutionen för innovation och
entreprenörskap, i samarbete med Graduate School, vid Handelshögskolan.
För närvarande ger institutionen fördjupningskurserna Intellectual Property Law &
Innovation och Corporate Law Finance. Den förstnämnda kursen behandlar
regleringen av innovationer och nödvändigheten av att använda internationell
reglering för att hantera innovationer. Kursen Corporate Law & Finance behandlar
företagsöverlåtelser av småföretag i svensk miljö och visar hur intellektuella
resurser kan överföras och förädlas inom ramen för företagsöverlåtelser.
4. Övrigt. Vi som arbetar med vårt program har alltid strävat efter att ligga långt fram då det
gäller att känna av trender och ny utveckling, såväl inom universitetsvärlden som
inom juristvärlden. Vi har drivits av en stark vilja att utveckla nya idéer och anpassa
oss till nya förhållanden. Samtidigt är den miljö vi verkar i dessvärre ofta mindre
förändringsbenägen än vi skulle önska. Liksom många andra verksamheter tvingas vi
att förhålla oss till faktorer vi inte råder över. Domstolsverkets metod för att anta
sökande till notarietjänster (s k Tingsmeritering eller att ”sitta ting”) är tveklöst den
främst bidragande orsaken till den höga stress våra studenter känner inför sina
betyg, vilket farmkommer gång på gång i undersökningar av juriststudenters
studiesituation. Det går så långt att många av våra studenter lever i föreställningen
att de måste få högsta betyg på varenda tenta för att inte deras utbildning skall vara
misslyckad. Detta faktum innebär stora begränsningar i våra möjligheter att bedriva
och utveckla vår verksamhet, framför allt avseende pedagogisk utveckling.
VIII.
Sammanfattande
bedömning
Kommentera:
1. Programmets största
styrka.
Vi har ett starkt juristprogram byggt på vetenskaplig grund med hög pedagogisk
kvalitet. Programmets största styrka är att det skapats utifrån viljan att lära, snarare
än utifrån traditioner om hur utbildning har sett ut. Det faktum att det funnits
utrymme för att utveckla kurser som passar varje lärares sätt att lära har lett till att

30
studenterna har kunnat få ut det mesta av personalen. Samtidigt har personalen varit
mycket pedagogiskt intresserad och hållit utbildningsverksamheten högt.
2. Programmets största
svaghet.
3. Om programmet fick
extra resurser från 2013
skulle dessa användas till:
Programmets största svaghet är att vi i alltför hög grad måste kompromissa med
kvaliteten i undervisningen eftersom vi tvingas till att ha alltför många studenter i
förhållande till antalet lärare för att få vår budget att gå ihop. Fler lärare per student
innebär mindre studentgrupper, vilket naturligtvis har många pedagogiska fördelar.
Dessutom motverkas den känsla av anonymitet studenten kan komma att uppleva i
större studentgrupper, vilken kan vara en bidragande orsak till många oönskade
företeelser, som exempelvis ökad stress hos studenterna och sjunkande förtroende
för lärare och kollegor. En höjning av lärare/student‐kvoten vore en avsevärd
förbättring av programmet. Vi arbetar kontinuerligt och målmedvetet för att
förbättra situationen.
Extra resurser skulle användas till att rekrytera personal. Institutionen har ett
arbetskraftsunderskott och behöver under en övergångsperiod framför allt fler
lärare för att hantera juristprogrammet på grundnivå och fördjupningsnivå. Sådana
resurser skulle utgöra en kortsiktig strategisk satsning. När vi fullt ut har ställt om
våra arbetsrutiner till ett program med 250 studenter per årskull kommer den
projekterade ökade tilldelningen att finansiera de ökade kostnaderna för att hålla
fler lärare i systemet vilket ger oss bättre förutsättningar att planera långsiktigt –
både vad gäller produktion av undervisning och produktion av forskning.