Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 - Handisam

Arbetsförmedlingens 

Återrapportering 2013 

En strategi för genomförande av 

funktionshinderspolitiken 2011-2016 

15 mars 

2013


funktionshinderspolitiken 2011 - 2016 

Sida: 2 av 47



Sida: 3 av 47 

Dnr: Af - 2011/333721 

Datum: 2013-03-15 

Återrapportering enligt uppdraget för En strategi för genomförande av 



funktionshinderspolitiken 2011-2016 

Arbetsförmedlingen ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en 

särskild rapport till regeringen senast den 15 mars 2012, 2013, 2014 och 

2015. Myndigheten ska senast den 15 mars 2016 lämna en slutlig 

resultatredovisning till regeringen. I den första rapporten 2012 

redovisade myndigheten nollvärlden, dvs. en beskrivning av hur 

situationen var när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjades. 

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- 

Svankvist. Ärendet har föredragits av Ingegerd Körlof. I den slutliga 

handläggningen har avdelningsdirektören för Avdelningen Rehabilitering 

till arbete Henrietta Stein, biträdande generaldirektör Clas Olsson och 

tillförordnade chefen för Ledningsstaben Jeanette Azinovic deltagit. 

Angeles Bermudez-Svankvist 

Arbetsförmedlingens generaldirektör 

Ingegerd Körlof 

Kvalificerad handläggare



Sida: 4 av 47



Sida: 5 av 47 

Innehållsförteckning 

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 ........... 3 

Innehållsförteckning ............................................................................................. 5 

Sammanfattning ..................................................................................................... 7 

Inledning ...............................................................................................................10 

Handisams uppdrag ......................................................................................... 11 

Personer med en funktionsnedsättning eller med en historik av ohälsa ...... 12 

Arbetsmarknadens utveckling 2012 .................................................................... 14 

Antalet arbetssökande med funktionsnedsättning i december 2012 ............ 15 

Fortsatt ökning av antalet inskrivna med funktionsnedsättning .................. 16 

Tre orsaker bakom ökningen ....................................................................... 16 

Arbetslösheten ökar i lägre åldrar ............................................................... 17 

Tiderna utan arbete blir allt längre .............................................................. 17 

Andelen med kod för funktionsnedsättning är högst bland dem med 

enbart förgymnasial utbildning ................................................................... 17 

Stort stöd behövs till personer med funktionsnedsättning ........................ 18 

Det nya arbetssättet ...................................................................................... 18 

Delmål 1 ............................................................................................................... 20 

Mätmetod ......................................................................................................... 20 

Resultat ............................................................................................................ 20 

Insatser och program för personer med funktionsnedsättning ..................... 21 

Lönebidrag och andra subventionerade anställningar ............................... 21 

Andra insatser för personer med funktionsnedsättning ........................... 23 

Tillfälliga arbetsmarknadssatsningar för personer som deltagit i 

programmet arbetslivsintroduktion ........................................................... 25 

Samhall AB ................................................................................................... 25 

Genomförda insatser och aktiviter ................................................................. 25 

Internt utvecklingsarbete ................................................................................ 27 

Delmål 2 ............................................................................................................... 29 

Mätmetod ......................................................................................................... 29 

Resultat ............................................................................................................ 29 

Insatser och program för unga under 30 år med funktionsnedsättning ...... 30 

Lönebidrag och andra subventionerade anställningar .............................. 30 

Andra insatser för personer med funktionsnedsättning ............................ 31 


Delmål 3 ............................................................................................................... 34 

Mätmetod ......................................................................................................... 34 

Resultat ............................................................................................................ 34 


Delmål 4 ............................................................................................................... 38 

Mätmetod ......................................................................................................... 38 

Resultat ............................................................................................................ 39 

Genomförda insatser och aktiviteter .............................................................. 39 

Samarbete ............................................................................................................ 40



Sida: 6 av 47 

Försäkringskassan .......................................................................................... 40 

Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (Finsam) .................... 41 

Kriminalvården ................................................................................................. 41 

Arbetsintegrerande sociala företag ................................................................. 42 

Regionala konferenser..................................................................................... 42 

Samråd ................................................................................................................. 43 

Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering ................................................ 43 

Brukarråd för döva och personer med hörselskada, synskada eller 

dövblindhet .................................................................................................. 43 

Reflektioner ......................................................................................................... 44



Sida: 7 av 47 

Sammanfattning 

Arbetsförmedlingen har, sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för 

funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken. Regeringen 

beslutade den 16 juni 2011, om ”En strategi för genomförande av 

funktionshinderspolitiken i Sverige under 2011–2016”. 

Arbetsförmedlingen har fyra delmål som är formulerade utifrån två givna 

inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken. Delmål ett och två mäter hur 

stor andel av arbetssökande med funktionsnedsättning 1 som månadsvis 

går till arbete eller reguljär utbildning. Delmål ett omfattar samtliga 

arbetssökande medan delmål två omfattar ungdomar under 30 år. Delmål 

tre mäter tiden till att en nedsatt arbetsförmåga blir identifierad. Delmål 

fyra handlar om tillgänglighet utifrån funktionshindersperspektivet. 

I december 2012 var det totala antalet inskrivna personer med en 

funktionsnedsättning drygt 187 000 personer, vilket är 26 procent av 

samtliga inskrivna. Det är en ökning med cirka 10 400 personer från 

december 2011. Antalet öppet arbetslösa och arbetssökande i program med 

aktivitetsstöd var i december 2012 knappt 77 000 personer, en ökning med 

8,2 procent sedan december 2011. 

Delmål ett. Delmål ett omfattar samtliga arbetssökande. Nollvärdet 2 för 

delmål ett är 5,4 procent i genomsnitt per månad. Det ackumulerade 

resultatet för 2012 är 5,2 procent i genomsnitt per månad. I förhållande till 

nollvärdet ligger resultatet andelsmässigt på minus 0,2 procentenheter. 

Fler arbetssökande i målgruppen påverkar i hög grad förutsättningarna att 

nå delmålet, då omsättningsmått som uttrycks i andelar generellt sett blir 

svårare att nå ju fler som ingår i en målgrupp. Resultatutveckling utifrån 

antal arbetssökande till arbete eller reguljär utbildning uppvisar en positiv 

utveckling och antalet har ökat med 1 499 jämfört med antalet 2011. Det är 

också fler arbetssökande som fått del av de särskilda insatserna som finns 

reserverade för målgruppen. 

Delmål två. Delmål två omfattar arbetssökande ungdomar under 30 år. 

Nollvärdet för delmål ett är 7,1 procent i genomsnitt per månad. Det 

ackumulerade resultatet för 2012 är 6,4 procent i genomsnitt per månad. I 

förhållande till nollvärdet ligger resultatet andelsmässigt på minus 0,7 

procentenheter. Fler arbetssökande i målgruppen påverkar i hög grad 

förutsättningarna att nå delmålet, då omsättningsmått som uttrycks i 

andelar generellt sett blir svårare att nå ju fler som ingår i en målgrupp. 

Resultatutveckling utifrån antal arbetssökande till arbete eller reguljär 

utbildning uppvisar en positiv utveckling och antalet har ökat med 1 201 

1 

Inom Arbetsförmedlingen är begreppet funktionsnedsättning liktydigt med ”som medför nedsatt 

arbetsförmåga”. 

2 Nollvärdena sattes utifrån resultat i december 2011.



Sida: 8 av 47 

jämfört med antalet 2011. Det är också fler arbetssökande som fått del av 

de särskilda insatserna som finns reserverade för målgruppen. 

Delmål tre handlar om att Arbetsförmedlingen ska korta tiderna från att 

en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en 

funktionsnedsättning är identifierad och registrerad. Resultatet i 

december var 272 dagar vilket är en ökning i förhållande till nollvärdet 

med två dagar. En bidragande orsak till ökningen kan vara att det, i många 

fall, tar orimligt lång tid att få fram ett läkarutlåtande från sjukvården. 

Utlåtandet behövs som underlag för att kunna fastställa om det föreligger 

en nedsatt arbetsförmåga. Bland unga personer under 30 år har tiden från 

inskrivning till dokumenterad kod minskat med tio dagar. Bland 

utrikesfödda har tiden till kod ökat. 

Delmål fyra handlar om att vid upphandling av arbetsmarknadspolitisk 

verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag 

och finnas med i avtal. Krav på tillgänglighet finns numera med i samtliga 

förfrågningsunderlag och avtal. 

På arbetsförmedlingskontoren pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete 

med fokus på delmålen för att fler personer med funktionsnedsättning 

och/eller ohälsa ska finna, få, behålla eller återgå till en anställning. 

Arbetet präglas av långsiktighet och de viktigaste åtgärderna är fler och 

aktiva arbetsgivarkontakter, en ökad satsning på ackvirering av enskilda 

platser för arbetssökande, marknadsföring och informationsspridning till 

arbetsgivare samt kompetenshöjande insatser av Arbetsförmedlingens 

egen personal. 

Viktigt är också det nära samarbetet med andra myndigheter och aktörer 

inom området både för att förbättra förutsättningarna för att personer 

med en funktionsnedsättning ska få ett arbete och för att skapa en 

sammanhållen rehabiliteringsprocess för individen. Arbetsförmedlingen 

samarbetar med exempelvis Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL), Samhall AB, Kriminalvården och Handisam. Rådet för 

arbetslivsinriktad rehabilitering är ett forum för samarbete mellan 

myndigheter, organisationer, kommuner och parterna på 

arbetsmarknaden. Rådet är rådgivande och ska särskilt stödja 

utvecklingen av insatser som främjar anställning av personer med 

funktionsnedsättning. Brukarrådet är ett rådgivande forum för ömsesidigt 

informations- och erfarenhetsutbyte för döva, personer med 

hörselnedsättning, synnedsättning eller dövblindhet. 

Samtidigt finns det områden som Arbetsförmedlingen särskilt vill lyfta 

fram för att fler arbetssökande ska kunna nå målet arbete: 

• Den högsta bidragsgrundande lönekostnaden för lönestöd är idag 

16 700 kronor vilket innebär att få arbetsgivare kompenseras fullt ut 

för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Den bidragsgrundande 

lönekostnaden har legat på samma nivå sedan 2007 vilket tillsammans



Sida: 9 av 47 

med att det allmänna löneläget ökat leder till en urholkning av 

lönestödet. Idag ligger 96 procent av alla anställningar över gränsen, Att 

arbetsgivare inte ges full kompensation för den anställdes nedsatta 

arbetsförmåga försvårar möjligheten att finna subventionerade 

anställningar. Arbetsförmedlingen delar därför fullt ut FunkAutredningens 

3 uppfattning att taket för den bidragsgrundande 

lönekostnaden måste höjas. 

• Arbetsförmedlingen behöver medicinska utredningar och utlåtanden 

för att kunna fastställa om en funktionsnedsättning också medför en 

nedsatt arbetsförmåga. Ett problemområde som identifierats är att 

Arbetsförmedlingen inte med rimliga ledtider kan få medicinska 

underlag i form av exempelvis läkarutlåtanden från sjukvården. 

• Arbetsförmedlingen kan inte själv lösa uppdraget om det inte 

samtidigt i samhället finns ett mer inkluderande synsätt i hela 

arbetslivet som leder till att fler personer med funktionsnedsättning 

får anställning inom såväl privat som offentlig verksamhet. Fler 

arbetsgivare måste ”öppna sina dörrar”. 

3 

SOU 2012: 31 Sänkta trösklar – högt i tak



Sida: 10 av 47 

Inledning 

Regeringen tog beslut den 16 juni 2011, om En strategi för genomförande 

av funktionshinderspolitiken i Sverige under 2011–2016. Syftet med 

strategin är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för 

samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande 

fem åren. Genomförandet ska ske inom alla samhällsområden vilket gör 

funktionshinderspolitiken tvärsektoriell. Socialdepartementet ansvarar för 

samordningen av regeringens insatser inom ramen för funktionshinderspolitiken. 

För att nå framgång krävs att många aktörer på olika nivåer 

medverkar och samarbetar i arbetet. Funktionshindersperspektivet måste 

vara en integrerad del av planering, genomförande och utvärdering av 

olika insatser. 

Arbetsförmedlingen har sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för 

funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken och ska inom 

ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i 

förhållande till övriga berörda parter. 

De statliga myndigheternas ansvar och insatser är en strategiskt viktig del 

av arbetet för att uppnå de funktionshinderspolitiska målen, som innebär 

att skapa full delaktighet och jämlikhet för alla med funktionsnedsättning. 

I strategin anger regeringen inriktningen av insatserna inom tio 

prioriterade områdena under de närmaste åren: 

• Arbetsmarknadspolitiken 

• Utbildningspolitiken 

• Socialpolitiken 

• Folkhälsopolitiken 

• Ökad fysisk tillgänglighet 

• Transportpolitiken 

• IT-politiken 

• Kultur, medier och idrott 

• Rättsväsendet och Migrationsverket 

• Konsumentpolitiken 

Regeringen har gett uppdrag till 22 strategiska myndigheter att arbeta med 

delmål kopplade till inriktningsmålen. Av strategin framgår följande 

inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken: 

• Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som 

medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. 

• Matchningen mellan arbetssökande personer med 

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga 

arbeten ska vara effektiv. 

Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra 

arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som




söker arbete med dem som söker arbetskraft, prioritera dem som befinner 

sig långt från arbetsmarknaden och bidra till att stadigvarande öka 

sysselsättningen på lång sikt. 

Arbetsförmedlingen använder balanserat styrkort för styrning och ledning 

av verksamheten. Arbetsförmedlingens styrkort delas upp i fyra 

huvudområden: kund, verksamhet, medarbetare och ekonomi. Under 

område verksamhet har Arbetsförmedlingen ett styrkortsmått som är 

inriktat på personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt 

arbetsförmåga. Vid formulerandet av nya delmål var uppdraget att 

delmålen, så långt det var möjligt, skulle vara en del av den ordinarie 

verksamheten. Arbetsförmedlingens nya delmål är formulerade utifrån de 

givna inriktningsmålen för arbetsmarknadspolitiken för 2011 – 2016: 

1. Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt 

arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka 

under perioden. 

2. Andelen ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning som 

medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning 

ska årligen öka under perioden. 

3. Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet i arbete, förkorta 

tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen 

till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är 

identifierad och registrerad. Den genomsnittliga tiden från det att en 

arbetssökande är aktualiserad på Arbetsförmedlingen till att en 

funktionsnedsättning är registrerad ska minska med cirka 10 dagar per 

år under perioden 2011–2016. 

4. Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk 

verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i 

förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. 

Arbetsförmedlingen ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en 

särskild rapport till regeringen senast den 15 mars 2012, 2013, 2014 och 

2015. Myndigheten ska senast den 15 mars 2016 lämna en slutlig 

resultatredovisning till regeringen. I den första rapporten 2012 redovisade 

myndigheten nollvärlden, det vill säga en beskrivning av hur situationen är 

när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjas. 

Handisams uppdrag 

Den årliga rapporten samt den slutliga resultatredovisningen ska den 15 

mars varje år även redovisas till Myndigheten för handikappolitisk 

samordning, Handisam. I strategin anges att Handisam har fått i uppdrag 

att inom ramen för sin ordinarie verksamhet ansvara för uppföljningen av 

strategins mål och insatser, samt för att utveckla ett sammanhållet system 

för att beskriva och analysera utvecklingen. Handisam ska senast den 15




maj varje år lämna en samlad rapport till regeringen. Handisam har i en 

särskild skrivelse till Arbetsförmedlingen i december 2012 meddelat att av 

särskilt stort intresse är 

• om delmålen har nollvärden, kvantitativa och/eller kvalitativa värden 

samt en lägesbedömning utifrån varje delmål, 

• vilka insatser som har genomförts och med vilka resultat, kopplat till 

varje delmål, 

• ett resonemang kring vad insatserna ger för resultat på kort sikt och 

effekter på längre sikt, i relation till delmålen, 

• hur myndigheterna redovisar förändring över tid, 

• jämställdhetperspektiven, 

• hur samrådet med funktionshindersorganisationerna och dialog med 

berörda aktörer i arbetet utvecklas, 

• övriga insatser på myndigheten som gynnar funktionshinderspolitiken. 

Personer med en funktionsnedsättning eller med en 

historik av ohälsa 

En person med en historik av ohälsa återfinns inte automatiskt i gruppen 

personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 

Däremot kan ohälsa många gånger leda till en nedsatt arbetsförmåga. 

Bilden nedan visar en grafisk beskrivning av samspelet mellan individ, 

arbetsuppgift och arbetsmiljö.




Arbetsförmedlingens egna specialister. Arbetsförmedlaren gör, utifrån 

olika underlag, tillsammans med den arbetssökande en samlad bedömning 

om funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga. En sådan 

bedömning ska visa på den arbetssökandes möjligheter och begränsningar 

i förhållande till arbete inom olika arbetsuppgifter och arbetsmiljöer. 

Om den samlade bedömningen visar på en nedsatt arbetsförmåga ska det, 

efter samtycke från den arbetssökande, göras en registrering av en kod i 

Arbetsförmedlingens statistiksystem. Om den arbetssökande inte ger sitt 

medgivande till registrering av en kod räcker det med att det finns ett 

beslutsunderlag och en dokumentation i en sökandedossié. Ett 

kvalitetssäkrat och dokumenterat beslutsunderlag ska dock alltid finnas för 

att en arbetssökande ska omfattas av de insatser och program som är 

avsedda för personer med en funktionsnedsättning. Detta gäller oavsett om 

en kod finns registrerad eller inte. Den absoluta merparten av 

arbetssökande med funktionsnedsättning ger sitt medgivande till 

registrering av en kod. Statistiken i rapporten baseras på de arbetssökande 

som har gett sitt medgivande till registrering av en kod.




Arbetsmarknadens utveckling 2012 

Den svenska arbetsmarknaden stod överraskande väl emot den påtagliga 

konjunkturförsvagningen i Euroområdet under de tre första kvartalen 

2012. 4 Under slutet av året stod det dock klart att en tydlig 

konjunkturförsvagning påbörjats och tecknen på att arbetsmarknadsläget 

försämrats blev fler. Ett tydligt tecken på att arbetsmarknadsläget var på 

väg att försämras var att antalet tillfälligt anställda minskade, vilket 

berodde både på färre rekryteringar och att färre tillfälligt anställda fick 

vara kvar när anställningstiden löpte ut. Under senare delen av året skedde 

en kraftig ökning av varsel 5 om uppsägning. 

En successiv ökning av arbetslösheten har åtföljt försvagningen på 

arbetsmarknaden. I genomsnitt uppgick arbetslösheten till 8 procent 

enligt AKU att jämföra med 7,9 procent under 2011. I december var 

arbetslösheten 7,7 procent mot 7,3 procent ett år tidigare. Inflödet i 

arbetslöshet ökade i de grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, som 

unga och nyanlända. Både personer med enbart förgymnasial utbildning 

och med gymnasium som högsta utbildning berördes av försvagad 

sysselsättning, medan sysselsättningen fortsatte att öka för dem med lång 

eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten var fortsatt mycket hög för både 

inrikes och utrikes födda med enbart förgymnasial utbildning, men 

arbetslöshetsnivån var mer än dubbelt så hög för utomeuropeiskt födda 

som för inrikes födda. För personer med lång eftergymnasial utbildning 

var arbetslösheten sex gånger högre för utomeuropeiskt födda än för 

inrikes födda. 

Antalet totalt inskrivna arbetslösa 6 vid Arbetsförmedlingen uppgick i 

genomsnitt 2012 till 392 534, att jämföra med 377 382 under 2011 och 

410 834 under 2010. Inslaget av grupper som står långt från 

arbetsmarknaden, det vill säga utsatta grupper 7 som erfarenhetsmässigt 

har svårare att få jobb än andra, har ökat undan för undan och uppgick till 

59 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa på 

Arbetsförmedlingen 2012. Ökningen speglar inte enbart en försämrad 

konjunktur utan också inriktningen att öka utbudet av arbetskraft genom 

att grupper längre ifrån arbetsmarknaden ska komma närmare arbete. 

4 

Avsnittet är hämtat från Årsredovisningen 2012. 

5 

Enligt främjandelagen är en arbetsgivare skyldig att lämna varsel till Arbetsförmedlingen en viss 

tid innan arbetsgivaren genomför en driftsinskränkning som berör minst fem arbetstagare i ett län 

(inom byggnadsverksamheten gäller minst 20 arbetstagare). 

6 

Totalt inskrivna arbetslösa definieras som samtliga inskrivna sökande som inte har arbete, vare 

sig med eller utan stöd, och är beredda att ta arbete direkt. 

7 

Med utsatta grupper menas förgymnasialt utbildade, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda och 

personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.




Antalet arbetssökande med funktionsnedsättning i 

december 2012 

Sverige har stora utmaningar vad gäller att skapa en mer inkluderande 

arbetsmarknad. Vid Arbetsförmedlingen hade 26 procent av samtliga 

inskrivna en registrerad funktionsnedsättning i slutet av december 2012. 

Det är en ökning med cirka 10 400 personer från december 2011. Antalet 

öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd med 

funktionsnedsättning var i december 2012 knappt 77 000 personer, en 

ökning med 8,2 procent sedan december 2011. 

Tabell 1. Personer med dokumenterad funktionsnedsättning som medför 

nedsatt arbetsförmåga av arbetssökande totalt, december 2011 och 

december 2012 

Alla 

2011 2012 Förändring 

Samtliga sökande 685 182 710 159 24 977 

därav med funktionsnedsättning 176 680 187 088 10 408 

Andel 26 % 26 % 

Kvinnor 



Andel 25 % 26 % 

Män 



Andel 27 % 27 % 

Under 30 år 



Andel 13 % 15 % 

Utrikes födda 



Andel 17 % 17 % 

Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 

Tabell ett visar att både totala antalet inskrivna och antalet inskrivna med 

funktionsnedsättning har ökat under året. Bland kvinnor är andelen med 

funktionsnedsättning en procentenhet lägre jämfört med männens andel. 

Andelen med funktionsnedsättning har ökat mest bland unga 

arbetssökanden, närmare två procentenheter. Andelen utrikes födda med 

en funktionsnedsättning av de arbetssökande är andelsmässigt oförändrad 

under perioden.




Tabellen visar också att andel med kod för funktionsnedsättning är 

betydligt lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda. 

Språksvårigheter och/eller kulturella skillnader kan vara orsaken till att en 

lägre andel registreras. 

Fortsatt ökning av antalet inskrivna med 

funktionsnedsättning 8 

Antalet personer med funktionsnedsättning som är inskrivna vid 

Arbetsförmedlingen har ökat snabbare än de någonsin gjort i svensk 

arbetsmarknadshistoria. I slutet av december 2012 fanns totalt 77 000 

inskrivna arbetssökande, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 

mitten av år 2007. Dessutom stod 111 000 inskrivna med 

funktionsnedsättning i andra sökandekategorier vid Arbetsförmedlingen. 

Det totala antalet inskrivna med funktionsnedsättning uppgick i december 

2012 till drygt 187 000 personer. 

Tre orsaker bakom ökningen 

Det finns tre centrala orsaker bakom den stora ökningen av det totala 

antalet inskrivna med funktionsnedsättning. Konsekvenserna av 

finanskrisen 2008-2009 i form av kraftfulla rationaliseringar och 

nedskärningar ledde till att personer med funktionsnedsättning förlorade 

sina anställningar. 

En annan orsak – som står för cirka 25 procent av ökningen av 

arbetslösheten – är att ett stort antal personer överförts från 

sjukförsäkringssystemet (Försäkringskassan) till Arbetsförmedlingen. Från 

januari 2010 till december 2012 hade totalt drygt 67 000 personer överförts 

från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, eller i genomsnitt knappt 

2 000 per månad. Av dem som överförts fanns i slutet av december knappt 

33 000 kvar som inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Dessa personer 

kartläggs inom ramen för programmet arbetslivsintroduktion och här sker 

en första planering av fortsatta insatser på Arbetsförmedlingen 9 . De 

personer som överförs från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen får 

inte omedelbart någon klassificering för funktionsnedsättning utan 

arbetsförmågan prövas vanligtvis efter en tid i programmet 

arbetslivsintroduktion eller senare. Hösten 2012 hade 75 procent av dem 

som överförts och som fortfarande var inskrivna identifierats med 

funktionsnedsättning. 

8 Analysen kommer från Arbetsförmedlingens höstprognos 2012 med uppdaterade tal. 

9 Prövningen av arbetsförmågan bland dem som överförs till Arbetsförmedlingen sker under en 

tremånadersperiod inom programmet arbetslivsintroduktion. Efter den insatsen ska personen 

kunna ta del av Arbetsförmedlingens övriga insatser eller gå tillbaka till Försäkringskassan.




Den tredje orsaken till ökningen är att Arbetsförmedlingen blivit än mer 

grundlig i sin kartläggning av arbetssökande, vilket leder till att allt fler 

identifieras och registreras med funktionsnedsättning. 

Arbetslösheten ökar i lägre åldrar 

Antalet totalt inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning ökar i lägre 

åldrar. Den starkaste uppgången av arbetslösheten under det senaste året 

har skett i åldrarna 20-34 år. Det har även skett en ökning av 

arbetslösheten i åldersklassen 55-64 år. I gruppen ungdomar med en 

funktionsnedsättning räknas ungdomar i åldersspannet 16 till och med 29 

år. Anledningen till det utvidgade åldersspannet är att många ungdomar 

med en funktionsnedsättning har en förlängd skoltid och därför gör sitt 

inträde senare på arbetsmarknaden. 

Att funktionsnedsättning gått ner i åldrarna är en tämligen ny tendens på 

arbetsmarknaden. Orsaken till detta är främst att psykiskt relaterad 

funktionsnedsättning ökar. Dessa former av funktionsnedsättningar är 

också de arbetsmarknadsmässigt mest svårlösta på grund av att det finns 

gott om föreställningar om psykisk ohälsa. Myterna är många, vilket i sin 

tur skapar en osäkerhet hos arbetsgivarna om de ska våga anställa eller 

inte. Dessa omständigheter lyfter kampanjen (H)järnkoll 10 förtjänstfullt 

fram. 

Tiderna utan arbete blir allt längre 

Det finns en stor grupp bland de inskrivna arbetssökande med 

funktionsnedsättning som saknat arbete under långa tider. Närmare hälften 

av totalt antal inskrivna med funktionsnedsättning har varit utan jobb i mer 

än tre av de senaste tio åren. Antalet personer i gruppen med långa 

sammanlagda tider utan arbete fortsätter att stiga. Även gruppen med tider 

på två till tre år utan arbete har stigit något. Tiderna utan arbete riskerar att 

förlängas under år 2013 genom den minskade tillgången på arbetstillfällen 

tillsammans med att personer med funktionsnedsättning har svårare än 

andra grupper att komma ut i arbete. 

Andelen med kod för funktionsnedsättning är högst bland 

dem med enbart förgymnasial utbildning 

Jämförelse mellan olika utbildningsnivåer visar att andelen med kod är 

betydligt högre bland dem med enbart förgymnasial utbildning. Bland män 

med högst förgymnasial utbildning är andelen med kod högre än bland 

kvinnor med motsvarande utbildningsnivå. 

10 Kampajen (H)järnkoll arbetar för ett psykiskt friskare Sverige. Hjärnkoll drivs av Handisam i 

samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH.




Tabell 2. Arbetssökande med olika utbildningsbakgrund hos dem med 

dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 

av arbetssökande totalt, december 2012 

Målgrupp Arbetssökande därav med kod Andel % 

Förgymnasial 203 437 67 416 33 

Kvinnor 89 701 27 126 30 

Män 113 736 40 290 35 

Gymnasial 344 251 90 848 26 

Kvinnor 160 151 43 072 27 

Män 184 100 47 776 26 

Eftergymnasial 162 471 28 824 18 

Kvinnor 89 773 16 662 19 

Män 72 698 12 162 17 


Stort stöd behövs till personer med funktionsnedsättning 

Den utsatta situationen på arbetsmarknaden för personer med 

funktionsnedsättning är av den svårighetsgraden att en mycket stor del 

behöver ett stort stöd av Arbetsförmedlingen. Dessa personer har svårt att 

konkurrera om jobben på lika villkor med andra arbetssökande eftersom 

konkurrensen om jobben är hård inom de flesta yrken. Platser för personer 

med funktionsnedsättning konkurrerar också med andra subventionerade 

anställningar. 

För att en person med funktionsnedsättning ska kunna konkurrera på lika 

villkor som andra arbetssökande krävs vanligtvis en subventionering av 

lönekostnaden, det vill säga att arbetsgivaren ska kompenseras i förhållande 

till personens arbetsförmåga. Dagens låga tak för den bidragsgrundande 

lönekostnaden innebär att arbetsgivare i en majoritet av fallen inte får full 

kompensation för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Den nuvarande 

nivån på taket för bidragsgrundande lönekostnad höjdes senast 2007 och då 

från en mycket låg nivå. Arbetsförmedlingen delar därför fullt ut FunkAutredningens 


lönekostnaden måste höjas. Utredningen fastslår med berömvärd tydlighet 

att urholkningen av lönestödens storlek länge utgjort ett av de största 

hindren för att fler människor med funktionsnedsättning ska ges möjlighet 

till delaktighet i arbetslivet på lika villkor. 

Det nya arbetssättet 12 

Under 2012 påbörjades arbetet med det nya arbetssättet för att reformera 

arbetsförmedlarnas arbetssätt med syfte att öka effektivitet, rättsäkerhet och 

enhetlighet. Alla förändringar har ett tydligt syfte: att möta de 

11 Sänkta trösklar – högt i tak (SOU 2012:31) 

12 Avsnittet är hämtat från Årsredovisningen 2012




arbetssökandes behov, att rusta individen till arbete, att möjliggöra 

egenförsörjning och att ge arbetsgivarna den arbetskraft de behöver. 

För arbetssökande medför det nya arbetssättet moment som enhetlig 

inskrivningsprocess, bedömningsstöd, handlingsplan inom 1−5 dagar, tidiga 

insatser 13 , jobbförslag, förnyad handlingsplan inom fyra månader, tätare 

möten samt ökade arbetsplatsförlagda aktiviteter i jobbgarantin för 

ungdomar och jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen har valt 

att även inkludera fler delar i det nya arbetssättet för att öka 

förutsättningarna att uppnå önskat resultat. I det nya arbetssättet ingår 

även vårt arbete med nolltolerans för ungdomar i sysselsättningsfasen samt 

delar kopplade till arbetsgivare. 

13 Tidiga insatser består av fördjupade förmedlingsinsatser samt programinsatser till de som 

riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet.




Delmål 1 

Detta delmål har samma lydelse som ett av styrkortsmåtten i 

Arbetsförmedlingens styrkort. 

Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför 

nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning 

ska årligen öka. 

Nollvärdet: 5,4 procent i genomsnitt per månad 14 

Mätmetod 

Delmålet mäter hur stor andel av arbetssökande med funktionsnedsättning 

som innebär nedsatt arbetsförmåga som månadsvis går till arbete eller 

reguljär utbildning. 

Målgrupp är arbetssökande med kod för funktionsnedsättning som i 

början av månaden tillhör statusgrupperna öppet arbetslös eller program 

samt de som har status deltidsarbetslös eller tillfälligt timanställd. Till 

målgrupp förs även de som under månaden skrivs in med kod direkt i ovan 

nämnda statusgrupper. 

Resultatet är antal ur målgruppen som i slutet av månaden tillhör 

statusgrupp Arbete utan stöd, Arbete med stöd eller Avaktualiserats till 

annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning. 

Byte mellan sökandekategori som innebär deltidsarbetslös och tillfällig 

timanställning (och tvärt om) räknas inte som resultat. 

Utfall är resultatet som andel av målgruppen. 

Resultat 

Det ackumulerade resultatet för helåret 2012 är 5,2 procent i genomsnitt 

per månad, vilket motsvarar 49 389 arbetssökande till arbete eller reguljär 

utbildning. I förhållande till nollvärdet 2011 ligger resultatet på minus 0,2 

procentenheter. För att få en bild av hur många ur målgruppen som nått 

målet arbete under 2012 särredovisas i tabell 5 antalet som fått arbete utan 

stöd, arbete med stöd, nystartsjobb och reguljär utbildning. 

14 Det ackumulerade resultatet för 2011 är 5,4 procent. Detta är att betrakta som utgångsvärdet, 

dvs. nollmätningen avseende delmålet.




Tabell 3. Antal till arbete utan stöd, med stöd, nystartsjobb och reguljär 

utbildning för personer med funktionsnedsättning efter kön, 2011 och 

2012 

2011 2012 

kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt 

Arbete utan stöd 9 898 8 802 18 700 10 246 8 857 19 103 

Arbete med stöd 8 914 13 079 21 993 9 860 13 609 23 469 

Nystartsjobb 2 071 2 964 5 035 1 870 2 614 4 484 

Reguljär utbildning 1 221 941 2 162 1 255 1 078 2 333 

Totalt 22 104 25 786 47 890 23 231 26 158 49 389 


Tabellen visar på en positiv ökning av antal arbetssökande till arbete eller 

reguljär utbildning med 1 499 under 2012. Både antalet kvinnor och män 

har ökat under året och kvinnorna har ökat mer än antalet män. Antalet i 

reguljär utbildning har ökat för både kvinnor och män och det är männen 

som har ökat mest. Antalet i nystartsjobb har minskat för både kvinnor 

och män. 

Insatser och program för personer med 


I redogörelsen av insatser och program som är särskilt reserverade för 

personer med funktionsnedsättning ingår lönebidrag och andra 

subventionerade anställningar. Vidare redovisas särskilt introduktionsoch 

uppföljningsstöd (SIUS), arbetshjälpmedel, personligt biträde och 

särskilt stöd till start av näringsverksamhet som är särskilt avsedda för 

personer med funktionsnedsättning. 

Lönebidrag och andra subventionerade anställningar 

Som framgår av tabell 4 har antalet subventionerade anställningar för 

personer med funktionsnedsättning ökat under 2012 jämfört med 2011. 

Den totala genomsnittliga ökningen var 1 871 personer eller cirka tre 

procent. Sammansättningen av de olika lönestöden har förändrats de 

senaste åren genom att antalet trygghetsanställningar ökar och antalet 

lönebidrag minskar. Denna utveckling har fortsatt under 2012 där antalet 

trygghetsanställningar har ökat med 3 301 personer eller cirka 19 procent. 

En förklaring till ökningen av antalet trygghetsanställningar är att om en 

anställd med lönebidrag har fortsatt hög grad av nedsättning i 

arbetsförmågan som också kan bedömas bli långvarig, ska det övervägas 

om stödformen trygghetsanställning är ett bättre alternativ. 

15 Avsnittet är hämtat från Årsredovisningen 2012.




Tabell 4. Antal anställda med funktionsnedsättning med lönestöd i 

genomsnitt per månad och summa nya under året, 2008 – 2012. 

2008 2009 2010 2011 2012 

Kvarstående (snitt per månad) 

Lönebidrag 57 110 50 570 46 725 45 936 44 094 

Offentligt skyddat arbete 4 731 4 448 4 446 4 334 4 208 

Utvecklingsanställning 2 524 1 908 2 463 3 280 3 818 

Trygghetsanställning 6 018 9 910 13 902 17 694 20 995 

Totalt 70 383 66 835 67 535 71 244 73 115 

Nya 

Lönebidrag 19 856 16 536 19 680 20 782 19 655 

Offentligt skyddat arbete 1 918 1 716 1 839 1 907 1 808 

Utvecklingsanställning 2 818 2 493 3 653 4 403 5 171 

Trygghetsanställning 4 967 6 185 6 683 6 950 8 742 

Totalt 29 559 26 930 31 855 34 042 35 376 


Den högsta bidragsgrundande lönekostnaden för lönestöd är idag 16 700 

kronor vilket innebär att få arbetsgivare kompenseras fullt ut för den 

anställdes nedsatta arbetsförmåga. Den bidragsgrundande lönekostnaden 

har legat på samma nivå sedan 2007 vilket tillsammans med att det 

allmänna löneläget ökat leder till en urholkning av lönestödet. Idag ligger 

96 procent av alla anställningar över gränsen. Att arbetsgivare inte ges full 

kompensation för den anställdes nedsatta arbetsförmåga försvårar 

möjligheten att finna subventionerade anställningar. 

Arbetsförmedlingen har sedan länge noterat skillnader mellan kvinnor och 

män. Genomgående präglas anställningarna med stöd för personer med 

funktionsnedsättning av en ojämn könsfördelning. Män är 

överrepresenterade i samtliga typer av lönestöd och totalt är 60 procent av 

de med en anställning med lönestöd män och 40 procent kvinnor. En 

förklaring till att män är överrepresenterade i exempelvis anställning med 

lönebidrag kan vara att dessa anställningar framförallt finns i branscher 

som traditionellt är mansdominerade och att anställningar med lönebidrag 

är relativt sett mindre vanligt förekommande i offentlig sektor där kvinnor 

är överrepresenterade. 

Vidare kan en förklaring vara att män med funktionsnedsättning överlag 

har sämre förutsättningar att få arbete utan lönestöd. Männen som deltar i 

subventionerade anställningar har jämfört med kvinnorna i markant högre




utsträckning endast förgymnasial utbildning 16 en något större andel i 

åldersgruppen 55 år och äldre (skillnaden är större inom lönebidrag och 

offentligt skyddat arbete) och är i något större utsträckning utlandsfödda. 

Arbetsförmedlingen har, bland annat genom internutbildning för alla 

medarbetare om den könsuppdelade arbetsmarknaden, gjort 

ansträngningar för att uppmärksamma medarbetare på detta förhållande. 

Men när det gäller könsfördelningen på det särskilda anslaget för personer 

med funktionsnedsättning så är bindningarna i beslut långa varför snabba 

och stora förändringar inte är realistiska. 

Andra insatser för personer med funktionsnedsättning 

Som ett komplement eller ett alternativ till ett lönestöd vid en anställning 

kan Arbetsförmedlingen ge stöd till arbetshjälpmedel på arbetsplatsen, 

stöd till personligt biträde, särskilt introduktionsoch uppföljningsstöd 

(SIUS) eller särskilt stöd vid start av näringsverksamhet. 

Tabell 5. Antal personer med funktionsnedsättning som fått stöd för 

arbetshjälpmedel, personligt biträde och vissa andra insatser för personer 

med funktionsnedsättning 

. 

Arbetshjälpmedel 

2008 2009 2010 2011 2012 

Män 1 802 1 768 2 109 2 500 2 772 

Kvinnor 2 612 2 756 3 426 3 885 4 193 

Totalt 4 414 4 524 5 535 6 385 6 965 

Personligt biträde 

Män 3 468 4 024 5 207 6 682 8 538 

Kvinnor 2 065 2 536 3 419 4 769 6 241 

Totalt 5 533 6 560 8 626 11 451 14 779 

SIUS 

Män 1 789 1 812 2 730 3 516 4 810 

Kvinnor 1 339 1 385 1 928 2 657 3 595 

Totalt 3 128 3 197 4 658 6 173 8 405 

Särskilt stöd vid start av 

näringsverksamhet 

Män 206 232 293 277 259 

Kvinnor 268 287 364 392 394 

Totalt 474 519 657 669 653 

Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 

Stöd till arbetshjälpmedel på arbetsplatsen avser både individuella 

arbetshjälpmedel som beviljats personer med funktionsnedsättning och 

särskilda anordningar på arbetsplatsen som beviljats arbetsgivaren. Enligt 

tabell 5 har 6 965 personer under 2012 berörts av ett sådant stöd, vilket 

motsvarar en ökning på cirka nio procent sedan föregående år. Av dem 

som beviljas stöd till arbetshjälpmedel ökar såväl antal som andel med 

16 Statskontorets utredning: Subventionerade anställningar – en kartläggning (2011:34).




psykisk funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter vilket speglar att 

antalet och andelen personer med dessa funktionsnedsättningar ökar på 

Arbetsförmedlingen. 

Arbetsförmedlingen samarbetar med Hjälpmedelsinstitutet kring 

utveckling av och spridning av information om arbetshjälpmedel. Stöd till 

arbetshjälpmedel på arbetsplatsen avser både individuella 

arbetshjälpmedel som beviljats personer med funktionsnedsättning och 

särskilda anordningar på arbetsplatsen som beviljats arbetsgivaren. Under 

2012 har Hjälpmedelsinstitutet bland annat medverkat i utbildningsinsatser 

för Arbetsförmedlingens anställda kring arbetshjälpmedel för 

personer med psykisk funktionsnedsättning som bland annat har handlat 

om hur mobiltelefoner kan användas som arbetshjälpmedel. 

Teknikutvecklingen innebär nya möjligheter att utforma hjälpmedel som 

kan underlätta för personer med funktionsnedsättning att få anställning, 

starta egen verksamhet, delta i arbetsmarknadspolitiska program eller i 

skolans praktiska arbetslivsorientering. 

Ett exempel är ett nytt kassasystem som introducerades 2012. 

Kassasystemet är utvecklat för personer med synnedsättning och personer 

med läs- och skrivsvårigheter och har tagits fram i samarbete mellan 

Arbetsförmedlingen, företag och användare. I det nya kassasystemet kan 

knapparna anpassas efter behov och knapptryckningar kan bekräftas med 

talstöd. 

Vid stöd av personligt biträde får arbetsgivaren kompensation för 

merkostnader till följd av att arbetsplatsen avdelar personal för stöd till en 

person med funktionsnedsättning. Insatsen kan också lämnas till bland 

annat den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och till 

studerande som deltar i skolans arbetslivsorientering. Antalet personer 

som beviljas stöd till personligt biträde har ökat under ett antal år. 2012 

omfattades 14 779 personer, vilket är en ökning med 3 328 personer 

jämfört med 2011. 

Särskilt introduktionsoch uppföljningsstöd (SIUS) innebär att en 

arbetssökande med funktionsnedsättning får stöd under 

introduktionstiden och den första anställningstiden på en arbetsplats. 

Uppföljningsstöd lämnas också under minst ett år efter att en anställning 

påbörjats. Antalet SIUS-konsulenter har ökat under året. I slutet av 2012 

var 699 SIUS-konsulenter anställda på Arbetsförmedlingen vilket är en 

ökning med 73 medarbetare jämfört med utgången av 2011. Enligt tabell 5 

har antalet arbetssökande som fått ett individuellt stöd av en SIUSkonsulent 

ökat. Under 2012 omfattades 8 405 personer av insatsen vilket 

är en ökning från föregående år med 2 232 personer. 

Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet är bidrag till en arbetslös 

person med funktionsnedsättning som startar egen näringsverksamhet.




Antalet personer som har fått del av stödet har minskat något under 2012 

jämfört med 2011. 

Tillfälliga arbetsmarknadssatsningar för personer som 

deltagit i programmet arbetslivsintroduktion 17 

År 2012 infördes två nya, tillfälliga arbetsmarknadssatsningar: 

Kulturarvslyftet och utvecklingsanställning hos Samhall AB. Målgruppen 

för båda insatserna är personer med en funktionsnedsättning som medför 

nedsatt arbetsförmåga som har lämnat sjukförsäkringen och deltagit i 

programmet arbetslivsintroduktion. 18 Anställningsformen är 

utvecklingsanställning där personen ges möjlighet att utveckla sin 

arbetsförmåga efter en lång tids frånvaro från arbetsmarknaden. 

Kulturarvslyftet syftar till att erbjuda personer som har lämnat 

sjukförsäkringen en meningsfull och utvecklande sysselsättning samt att 

bygga upp kunskap om, vårda och tillgängliggöra kulturarvet och 

kulturmiljön. 174 personer har fått en utvecklingsanställning inom ramen 

för Kulturarvslyftet år 2012. Bland arbetsgivarna finns bland annat 

muséer, kommuner och hembygdsföreningar. 

Utvecklingsanställning hos Samhall AB innebär att personer som har 

lämnat sjukförsäkringen får möjlighet att pröva och utveckla sin 

arbetsförmåga hos Samhall AB. Under 2012 har 1 108 personer fått en 

utvecklingsanställning hos Samhall AB. 

Samhall AB 

Arbetsförmedlingen svarar för alla anvisningar till skyddade anställningar 

inom Samhall AB. Vid slutet av 2012 var 19 148 personer med 

funktionsnedsättning anställda i Samhall AB:s kärnuppdrag. I 

regleringsbrevet för 2012 anges att 40 procent av de som anställs hos 

Samhall AB ska komma från de prioriterade grupper 19 som Samhall AB 

och Arbetsförmedlingen enats om. Under 2012 kommer 43 procent från de 

prioriterade grupperna. 

Genomförda insatser och aktiviter 

Arbetet med målgruppen präglas av långsiktighet och de viktigaste 

åtgärderna är goda arbetsgivarkontakter, ackvirering av enskilda platser, 

marknadsföring och informationsspridning till arbetsgivare. 

17 Avsnittet är hämtat från årsredovisningen 2012. 

18 

I målgruppen för Kulturarvslyftet ingår även personer som omfattas av insatser i samarbete 

mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och som har mindre än tolv månader kvar av 

dagar med sjukpenning/rehabiliteringspenning eller tidsbegränsad sjukersättning. 

19 Unga med funktionsnedsättning under 30 år i jobb- och ungdomsgarantins sysselsättningsfas, 

samt personer med en eller flera funktionsnedsättning/ar som medför omfattande nedsättning av 

arbetsförmågan.




På arbetsförmedlingskontoren pågår en rad aktiviteter med fokus på att 

förbättra situationen på arbetsmarknaden för Arbetsförmedlingens 

prioriterade målgrupper 20 . Många arbetsgivar- och rekryteringsträffar har 

genomförts under året där arbetssökande ur målgruppen har deltagit. På 

träffarna har arbetsgivare fått information om vilka stöd som finns att 

tillgå om de väljer att anställa en person med funktionsnedsättning. Bland 

annat har material från kampanjen Se Kraften använts. På en del orter har 

det också skett riktade insatser ute på företag för att marknadsföra 

målgruppen, så kallad ”jobbjakt”. 

Ackvireringen av platser har ökat. Metoden innebär att 

Arbetsförmedlingen kontaktar arbetsgivare utifrån en enskild 

arbetssökandes behov av lämpliga arbetsuppgifter, till skillnad från 

rekrytering som innebär att arbetsgivaren har uttryckt ett behov av 

arbetskraft. Satsning på ackvirering av platser, både arbetstränings- och 

praktikplatser, utgör en mycket viktig del i arbetet för att underlätta för 

personer med funktionsnedsättning att få en anställning. 

Goda och kontinuerliga kontakter med arbetsgivare är centralt i 

Arbetsförmedlingens verksamhet. Ytterligare satsningar har gjorts för att 

förbättra relationer och få till ett ökat samarbete med företag och 

organisationer genom Enheten Nationella kunder på Arbetsförmedlingen. 

Enheten Nationella kunder har tecknat ett stort antal överenskommelser 

med stora arbetsgivare. Enhetens arbete med nationella uppdrag ska ses 

som ett komplement till Arbetsförmedlingens övriga företagskontakter. 

Genom arbetet förstärks och utvecklas arbetsgivarkontakterna till att även 

omfatta större uppdrag genom nationella överenskommelser. Kärnan i 

arbetet är att proaktivt identifiera företag och organisationer som har 

behov av arbetskraft. Uppdraget innebär att skapa långsiktiga och goda 

relationer med företag som har verksamhet över hela eller stora delar av 

landet och komma fram till överenskommelser som gynnar de prioriterade 

grupperna. Ett exempel är överenskommelsen med IKEA som är positivt 

inställda till att anställa personer med funktionsnedsättning och där flera 

av de arbetssökande de anställer tillhör målgruppen. Rekryteringen har 

också kopplats till en säljutbildning. 

Ett branschinriktat arbetssätt leder också till förbättringar och kontinuitet 

i arbetsgivarrelationerna. Arbetsförmedlarna får goda kunskaper om vilka 

krav och möjligheter som finns inom specifika branscher, vilket ger bättre 

förutsättningar för att en arbetssökande med en funktionsnedsättning ska 

få en anställning. Ökad branschkunskap bidrar också till att 

arbetsförmedlaren kan erbjuda den arbetssökande ett bra stöd i 

vägledningsprocessen. 

20 

Arbetsförmedlingen definierar prioriterade grupper som: nyanlända, utomeuropeiskt födda, 

personer med funktionsnedsättning, deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin samt deltagare i 

jobbgarantin för ungdomar.




Viktigt är också ett nära samarbete med andra myndigheter och aktörer 

inom området, både för att förbättra förutsättningarna för att personer 

med en funktionsnedsättning ska få ett arbete och för att skapa en 

sammanhållen rehabiliteringsprocess för individen. Flera 

arbetsförmedlingar har angivit betydelsen av att bygga upp kontakter med 

kommuner som ett utmärkt sätt att nå resultat. Även 

samordningsförbunden nämns som ett sätt att arbeta mera effektivt med 

exempelvis ”samordnande team”, för att förbättra samarbetet mellan 

kommun, landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Många i 

målgruppen är aktuella hos flera myndigheter samtidigt och det är viktigt 

med en gemensam planering. 

Under 2012 har det skett ett utökat samarbete med Samhall AB. Bland 

annat har ett gemensamt kvalitetsdokument implementerats med syfte att 

säkerställa ett optimalt resursutnyttjande av Samhall AB:s och 

Arbetsförmedlingens gemensamma resurser. En ökad samsyn bidrar till en 

snabbare process i övergången från Samhall AB till den reguljära 

arbetsmarknaden vilket i sin tur generar en ny anställningsmöjlighet på 

Samhall AB till gagn för de arbetssökande. 

Internt utvecklingsarbete 

Under 2012 har det på Arbetsförmedlingen skett en personalförstärkning 

med 2 000 personer med anledning av det ökade förvaltningsanslaget 

under 2012. En ökad besöksfrekvens och tätare uppföljningar för gruppen 

arbetsökande med funktionsnedsättning har möjliggjorts som ett resultat 

av att fler arbetsförmedlare har anställts under året. Detta leder till bättre 

kartläggning och att fler arbetssökande erbjuds olika programaktiviteter. 

Ökade kontakter med Arbetsförmedlingen innebär att de arbetssökande 

oftare matchas mot ledigt jobb och får jobbförslag. Särskilt fokus har legat 

på deltagare i garantierna (jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin 

för ungdomar). Mera fokus läggs också på tätare uppföljningar på 

arbetssökande som är på en arbetsprövningsplats eller är i arbetspraktik. 

En ökad koppling mellan matchning av arbetssökande och praktikplatser 

leder till fler i arbete. 

Det är fler arbetsförmedlare som under 2012 har arbetat enbart med 

målgruppen och också fler arbetsförmedlare som har till uppgift att i 

huvudsak ackvirera platser till arbetssökande som har en 

funktionsnedsättning. Många kontor arbetar med operativa mål för att 

ackvirera platser. Detta har bidragit till att antalet arbetsgivarkontakter 

och praktikplatser har ökat samt att fler anställningar har kommit till 

stånd.




Arbetsförmedlingen är Europas största arbetsgivare när det gäller anställda 

arbetsförmedlare med inriktning SIUS. 21 . Under året har 73 nya anställts och 

totalt uppgick antalet till 699 vid årets slut. Metoden ”Supported 

Employment”, som arbetsförmedlarna med inriktning SIUS arbetar med, är 

en viktig insats för att fler arbetssökande ska nå målet arbete. Syftet är att 

ge ett särskilt stöd i samband med anställningen till både den 

arbetssökande, arbetsgivaren och arbetsplatsen. 

Under året har 96 nya specialister 22 anställts. Dessa är också en viktig resurs 

i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Specialisternas åtgärder 

bidrar bland annat till att säkerställa en tidig identifiering av de 

arbetssökande som behöver extra stöd. Specialisterna kan också vara ett 

aktivt stöd ute på arbetsplatser i samband med en anställning, exempelvis 

när det gäller anpassningar av olika slag kopplat till olika typer av 

funktionsnedsättningar. 

Många kontor satsar på kompetenshöjande insatser för den egna 

personalen för att bättre kunna möte målgruppens behov. Syftet är att 

genom kunskap förbättra informationen till arbetsgivare och förbättra 

bemötandet till de arbetssökande. Ett exempel på detta är Consensio som 

är ett regionalt EU-projekt i Stockholms län för kompetensutveckling inom 

området funktionsnedsättning och som finansieras av Europeiska 

socialfonden. Projektet pågår till och med juli 2014. Syftet är att öka 

kunskapen om olika funktionsnedsättningar och förbättra samarbetet 

mellan olika delar av välfärdsystemet i Stockholms län. Consensio 

innehåller allt från webbutbildningar och föreläsningar till 

fördjupningskurser och erfarenhetsutbyte inom områdena bemötande, 

funktionsnedsättning och samverkan. Till exempel erbjuds baskurs i 

psykiatri, grundkurs i kognitivt stöd samt temadagar om ”Aspergers 

syndrom”. 

21 SIUS är en förkortning av ”Särskilt introduktionsoch uppföljningsstöd”. 

22 

Arbetsförmedlingens specialister är psykologer, socialkonsulenter, arbetsterapeuter/ 

sjukgymnaster, synpedagoger/synspecialister, dövkonsulenter, ”dövlag”, 

audionomer/specialpedagoger med inriktning hörsel.




Delmål 2 

Gruppen ungdomar är en särskild prioriterad grupp och har därför fått ett 

eget delmål. För detta delmål används samma formulering och 

beräkningsgrund som vid redovisning av föregående delmål. 

Andelen ungdomar under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför 

nedsatt arbetsförmåga, som får en anställning eller utbildning ska årligen 

öka. 

Nollvärde: 7,1 procent i genomsnitt per månad 23 

Mätmetod 

Delmålet mäter hur stor andel av arbetssökande ungdomar under 30 år 

med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga som 

månadsvis går till arbete eller reguljär utbildning. 

Målgrupp är arbetssökande med kod för funktionsnedsättning som i 

början av månaden tillhör statusgrupperna öppet arbetslös eller program 

samt de som har status deltidsarbetslös eller tillfälligt timanställd. Till 

målgruppen förs även de som under månaden skrivs in med kod direkt i 

ovan nämnda statusgrupper. 

Resultat är antal ur målgruppen som i slutet av månaden tillhör 

statusgrupp Arbete utan stöd, Arbete med stöd eller Avaktualiserats till 

annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning. 

Byte mellan sökandekategori som innebär deltidsarbetslös och tillfällig 

timanställning (och tvärt om) räknas inte som resultat. 

Utfall är resultatet som andel av målgruppen. 

Resultat 

Det ackumulerade resultatet för helåret 2012 är 6,4 procent i genomsnitt 

per månad vilket motsvarar 12 224 arbetssökande till arbete eller reguljär 

utbildning. I förhållande till nollvärdet 2011 ligger resultatet på minus 0,7 

procentenheter. Fler arbetssökande i målgruppen påverkar 

förutsättningarna att uppnå delmålet, då omsättningsmått generellt sett 

blir svårare att nå ju fler som ingår i en målgrupp. 

I delmålets resultat ingår både arbete och reguljär utbildning. För att få en 

bild av hur många ur målgruppen som nått målet arbete under 2012 

särredovisas i tabell 6 antalet som fått arbete utan stöd, arbete med stöd, 

nystartsjobb och reguljär utbildning. 

23 

Det ackumulerade resultatet för 2011 är 7,1 procent. Detta är att betrakta som utgångsvärdet, 

dvs. nollmätningen avseende delmålet.




Tabell 6. Antal till arbete utan stöd, med stöd, nystartsjobb och reguljär 

utbildning för personer under 30 år med funktionsnedsättning efter kön, 

2011 och 2012 

2011 2012 

kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt 

Arbete utan stöd 1 584 2 355 3 939 1 869 2 544 4 413 

Arbete med stöd 1 498 3 570 5 068 1 729 3 953 5 682 

Nystartsjobb 181 506 687 176 473 649 

Reguljär utbildning 667 662 1 329 696 784 1 480 

Totalt 3 930 7 093 11 023 4 470 7 754 12 224 


Tabellen visar på en positiv ökning av antal arbetssökande till arbete och 

reguljär utbildning med 1 201 under 2012. Både antalet kvinnor och män 

som fått arbete har ökat under året. Männen har den största ökningen. 

Antalet till nystartsjobb har minskat för både kvinnor och män. 

Insatser och program för unga under 30 år med 


Lönebidrag och andra subventionerade anställningar 

Tabell 7. Antal anställda med funktionsnedsättning under 30 år med 

lönestöd i genomsnitt och summa nya under året, 2008 – 2012. 

2008 2009 2010 2011 2012 

Kvarstående (snitt per månad) 

Lönebidrag 4 901 4 367 4 528 5 196 5 565 

Offentligt skyddat arbete 376 331 358 365 385 

Utvecklingsanställning 566 487 662 966 1 192 

Trygghetsanställning 977 1 358 1 700 2 071 2 487 

Totalt 6 820 6 543 7 247 8 597 9 629 

Nya 

Lönebidrag 2 976 2 826 3 643 4 261 4 355 

Offentligt skyddat arbete 341 234 300 326 333 

Utvecklingsanställning 725 669 1 032 1 412 1 759 

Trygghetsanställning 807 883 989 1 165 1 503 

Totalt 4 849 4 612 5 964 7 164 7 950 


24 Avsnittet är hämtat från årsredovisningen 2012.




I redogörelsen av insatser och program som är särskilt reserverade för 

personer med funktionsnedsättning ingår lönebidrag och andra 

subventionerade anställningar. Vidare redovisas särskilt introduktionsoch 

uppföljningsstöd (SIUS), arbetshjälpmedel, personligt biträde och 

särskilt stöd till start av näringsverksamhet som är särskilt avsedda för 

personer med funktionsnedsättning. 

Utvecklingen mot att fler unga under 30 år får en anställning med lönestöd 

har fortsatt under 2012. Enligt tabell 7 har det genomsnittliga antalet unga 

under 30 år som har en anställning med lönestöd (kvarstående) ökat 

under 2012. 

Andra insatser för personer med funktionsnedsättning 

Som ett komplement eller ett alternativ till ett lönestöd vid en anställning 

kan Arbetsförmedlingen ge stöd till arbetshjälpmedel på arbetsplatsen, 

stöd till personligt biträde, särskilt introduktionsoch uppföljningsstöd 

(SIUS) eller särskilt stöd vid start av näringsverksamhet. 

Tabell 8 25 : Antal personer med funktionsnedsättning under 30 år som fått 

stöd för arbetshjälpmedel, personligt biträde och vissa andra insatser 

för personer med funktionsnedsättning 

Arbetshjälpmedel 

2008 2009 2010 2011 2012 

Män 246 227 297 394 479 

Kvinnor 208 225 282 294 374 

Totalt 454 452 579 688 853 

Personligt biträde 

Män 1 207 1 292 1 705 2 274 3 093 

Kvinnor 592 640 821 1 156 1 589 

Totalt 1 799 1 932 2 526 3 430 4 682 

SIUS 

Män 793 845 1 391 1 696 2 403 

Kvinnor 431 517 757 926 1 283 

Totalt 1 224 1 362 2 148 2 622 3 686 

Särskilt stöd vid start av 

näringsverksamhet 

Män 18 22 25 26 28 

Kvinnor 19 12 26 28 51 

Totalt 37 34 51 54 79 

Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 

25 Korrigerade siffror för 2008 – 2011 i förhållande till rapporten 2012.




Enligt tabell 8 ökade år 2012 antalet personer under 30 år som fick 

arbetshjälpmedel, personligt biträde, SIUS och särskilt stöd vid start av 

näringsverksamhet jämfört med år 2011. Framför allt har antalet unga 

med funktionsnedsättning som beviljats stöd till personligt biträde ökat. 

En av anledningarna till detta är att stöd till personligt biträde i ökad 

utsträckning beviljats i vägledande syfte vid praktisk arbetslivsorientering i 

gymnasie- och gymnasiesärskola. 


Utöver de åtgärder som nämnts under delmål ett finns en del specifika 

insatser riktade till ungdomar med funktionsnedsättning. I arbetet med 

unga med funktionsnedsättning samarbetar Arbetsförmedlingen bland 

annat med Försäkringskassan och skolan samt daglig verksamhet inom 

kommunerna. 

I regleringsbreven till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2011, 

2012 och 2013 står att stödet till unga med aktivitetsersättning ska 

utvecklas för att underlätta återgång i arbete. ”Arbetsförmedlingen och 

Försäkringskassan ska inom ramen för sitt samarbete, inom 

samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra 

relevanta aktörer, stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av 

arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser 

för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga.” 

På nationell nivå har ett initiativ till ett utvecklat samarbete med 

kommunerna tagits i syfte att ge det stöd som behövs för att klara 

övergången från daglig verksamhet till lönearbete. 

Användandet av externa aktörer har ökat vilket inneburit ett aktivare stöd 

till den enskilde. 

Arbetet inom ramen för samordningsförbundens 26 verksamhet har under 

året varit ett prioriterat område. Det behöver, generellt sätt, skapas en mer 

sammanhållen process för individen även om huvudmannaskapet/ 

ansvaret flyttas mellan olika instanser/myndigheter. 

I Arbetsförmedlingens alla marknadsområden finns särskilt utsedda 

arbetsförmedlare som samarbetar med gymnasie- och gymnasiesärskola 

för att hitta vägar från skola till utbildning och/eller arbete. Under 2012 

har Arbetsförmedlingen inventerat behovet av nya insatser samt 

förtydligat uppdraget för de utsedda arbetsförmedlarna. Satsningen på 

ökad personaltäthet i jobbgarantin för ungdomar har också medfört att 

ungdomarna har fått ökade möjligheter till stöd från arbetsförmedlare. 

Målet med nolltolerans för unga i sysselsättningsfasen har inneburit att 

unga med funktionsnedsättning på ett än mer aktivt sätt har kommit i 

26 

Ett gemensamt forum för den finansiella samordningen mellan Arbetsförmedlingen, 

Försäkringskassan, Socialstyrelsen samt Sveriges kommuner och landsting.




åtnjutande av Arbetsförmedlingens tjänster. Gruppvägledningsinsatser 

specifikt för denna grupp, liksom stor tillgång till kartläggning, är andra 

exempel på hur prioriteringen kommer till uttryck. 

Prioriteringen av ungdomar med funktionsnedsättning medför också att 

bland annat SIUS-konsulenter och specialistresurser nyttjas i stor 

omfattning för denna grupp. Det finns både arbetsförmedlingskontor, 

arbetsförmedlare och SIUS-konsulenter vilka särskilt har som uppgift att 

arbeta med gruppen ungdomar under 30 år med funktionsnedsättning. 

Projektet ”Unga in” vänder sig till unga i åldern 16-24 år som inte studerar, 

arbetar, eller har någon känd planering, och som heller inte är inskrivna på 

Arbetsförmedlingen. För att hitta projektets målgrupp finns anställd 

personal som arbetar med uppsökande verksamhet. Till ”Unga in” kommer 

ungdomarna frivilligt och väljer ungdomarna att skriva in sig i projektet 

skrivs de även in på Arbetsförmedlingen. För att hjälpa målgruppen krävs 

fokus både på det sociala perspektivet och på arbetsmarknaden. ”Unga in” 

erbjuder därmed ett behovsanpassat stöd som är skräddarsytt utifrån den 

ungas behov. På ”Unga in” finns arbetsförmedlare, psykolog, 

socialkonsulent och studie- och yrkesvägledare. ”Unga in” finns idag i 

Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Skellefteå. Projektet ägs av 

Arbetsförmedlingen och medfinansieras av Europeiska Socialfonden. 

Deltagare i projektet behöver inte ha en konstaterad funktionsnedsättning 

som innebär nedsatt arbetsförmåga för att ingå i målgruppen och det är 

heller inte en förutsättning för att få delta. Men många av deltagarna, visar 

det sig, har olika typer av funktionsnedsättningar och det är bra att kunna 

identifiera dem tidigt. 

Ett mycket gott exempel på hur man kan arbeta med ungdomar med 

funktionsnedsättning är samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och 

företaget Media Markt i Arlöv. På företaget har det byggts upp ett helt nytt 

arbetslag med sju ungdomar som packar upp varor samt håller ordning på 

lager och hyllor ute i butiken. Ungdomarna har olika typer av 

funktionsnedsättning och alla har en utvecklingsanställning som start. Var 

och en ingår i butikens övriga arbetslag men har också sin trygghet i ett 

eget arbetslag med arbetsledare just för att kunna hjälpas åt. Ungdomarna 

blev så uppskattade på arbetsplatsen att samtliga utsågs som årets 

medarbetare inom respektive arbetslag. Målet är att var och en ska 

utvecklas vidare och två kommer också av få pröva på arbetet som 

butikssäljare.




Delmål 3 

Arbetsförmedlingen har valt tid till identifiering som ett av delmålen. 

Delmålets viktigaste syfte är att en arbetssökande med en 

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska identifieras så 

tidigt som det är möjligt för att få rätt insatser och program som är 

reserverade för målgruppen. 

Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet i arbetet, förkorta tiden 

från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en 

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad 

och registrerad. Den genomsnittliga tiden från det att en arbetssökande 

är aktualiserad på Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning är 

registrerad ska minska med cirka 10 dagar per år under perioden 2011– 

2016. 

Nollvärde: 270 dagar 27 

Mätmetod 

Följande period har använts vid nollmätningen i december 2011: 

Antal dagar efter inskrivning som kod för funktionsnedsättning har satts 

2011-01-01 – 2011-12-31 för dem som skrevs in 2007-01-01 - 2011-12-31. 

Följande period har använts vid mätningen i december 2012: 

Antal dagar efter inskrivning som kod för funktionsnedsättning satts 2012- 

01-01–2012-12-31. För dem som skrevs in 2008-01-01–2012-12-31- 

Resultat 

Delmålet mäter en jämförelse av samtliga inskrivna arbetssökande utifrån 

tolvmånadersperioder. 

Totalt har tiden från inskrivning till dokumenterad kod för 

funktionsnedsättning ökat med i genomsnitt två dagar. Bland unga 

personer under 30 år har tiden från inskrivning till dokumenterad kod 

minskat med tio dagar vilket är positivt. Bland de utrikesfödda har tiden 

till kod ökat. 

27 

Nollvärdet sattes efter överenskommelse med Handisam och Socialdepartementet inför 

återrapporten 15 mars 2012 när nollvärden skulle rapporteras. Tidpunkten fastställdes till 31 

december 2011.




Tabell 9. Antal dagar i genomsnitt från inskrivning till dokumenterad 

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, period 1 och 

period 2 28 2011 2012 Förändring 

Totalt 270 272 2 

Därav: kvinnor 263 266 3 

män 275 277 2 

Under 30 år 225 215 - 10 

Utrikes födda 331 358 27 


Vissa typer av funktionsnedsättningar kan vara lätta att identifiera och 

verifiera tidigt medan andra kan ta tid och vara svåra att både identifiera 

och verifiera. Det senare gäller till exempel olika typer av 

inlärningssvårigheter samt nedsättning av arbetsförmågan som är beroende 

av psykiska och/eller socialmedicinska funktionsnedsättningar. Det finns 

med andra ord ingen fastställd tid när en funktionsnedsättning ska vara 

registrerad utan det sker alltid utifrån en individuell bedömning kopplad till 

tänkt arbetsuppgift arbetsmiljö. 

Arbetsförmedlingen behöver medicinska utredningar och utlåtande för att 

kunna fastställa om en funktionsnedsättning också medför en nedsatt 

arbetsförmåga. En bidragande orsak till ökningen av tid till kod kan vara att 

det, i många fall, tar orimligt lång tid att få fram ett läkarutlåtande från 

sjukvården. Utlåtandet behövs som underlag för att kunna fastställa om det 

föreligger en nedsatt arbetsförmåga. 

Arbetsförmedlingen har i uppdrag 29 att utifrån betänkandet ”Sänkta trösklar 

– högt i tak” (SOU 2012:31) redovisa hur kvaliteten i processen för 

identifiering av funktionsnedsättning och bedömning av arbetsförmåga kan 

förbättras och hur myndighetens arbete på området kan utvecklas. 

Andel med kod för funktionsnedsättning är, som tidigare nämnts, betydligt 

lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Inom 

Etableringsuppdraget är andelen också mycket låg. En anledning till den 

låga andelen som har fått kod är att i den målgruppen ligger fokus mera på 

att fastställa individens prestationsförmåga. Begränsad 

prestationsförmåga kan medföra att individen får en etableringsplan på 

28 2011: Antal dagar efter inskrivning som kod för funktionsnedsättning satts 2011-01-01–2011- 

12-31. För dem som skrevs in 2007-01-01–2011-12-31. 

2012: Antal dagar efter inskrivning som kod för funktionsnedsättning satts 2012-01-01–2012-12- 

31. För dem som skrevs in 2008-01-01–2012-12-31. 

29 Regleringsbrev för budgetåret 2013




deltid, vilket medför lägre ersättning. Kopplingen mellan 

etableringsplanens omfattning och ersättning kan vara av betydelse för hur 

individen uppfattar konsekvenserna av en funktionsnedsättning. Hur och 

på vilket sätt definitionen av prestationsförmåga förhåller sig till 

definitionen av arbetsförmåga är för den enskilda arbetsförmedlaren inte 

heller enkelt att förhålla sig till. 

Prestationsförmåga är en individs förmåga att delta i olika 

aktiviteter/insatser och program som kan ingå i en etableringsplan. Det 

innebär att bedömningen av prestationsförmågan alltid samspelar med de 

aktiviteter som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Etableringsinsatserna 

ska utformas så att de främjar ett optimalt deltagande, i normalfallet på 

heltid. Detta görs genom att aktiviteterna så långt som möjligt anpassas till 

individens förutsättningar. 

Observera att nedsatt prestationsförmåga inte behöver innebära en 

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. När 

aktiviteterna närmar sig arbetsliknande situationer kan det bli aktuellt att 

även utreda arbetsförmågan. I de fall arbetsförmedlaren gör bedömningen 

att prestationsförmågan även på sikt kommer att medföra en nedsatt 

arbetsförmåga, exempelvis genom att det finns behov av arbetshjälpmedel 

på en arbetsplats, ska ytterligare utredning göras. I dessa fall 

rekommenderas ett tidigt samarbete med Arbetsförmedlingens 

specialister. Inom etableringsuppdraget har mycket fokus under året legat 

på att klargöra dessa begrepp genom olika seminarier och 

utbildningsinsatser. 


Generellt kan sägas att fokus på målgruppen arbetssökande med 

funktionsnedsättning har ökat. Flera arbetsförmedlingskontor har 

genomfört olika former av workshops där både arbetsförmedlare och 

specialister har medverkat och deltagit. Nyrekryteringen av 

arbetsförmedlare och specialister innebär att mer tid kan läggas på möten 

med arbetssökande som är i behov av fördjupat stöd, vilket är viktigt för 

att funktionsnedsättningar ska upptäckas i ett tidigt skede. De interna 

resurserna har även stärkts genom rekrytering av arbetsförmedlare med 

särskild kompetens inom området. 

Ett nytt bedömningsstöd infördes vid årsskiftet 2011/2012 och är ett 

komplement till den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. Syftet är att 

tidigt upptäcka särskilda behov och att säkerställa rätt servicenivå från dag 

ett. Bedömningsstödet bygger på statistiska bakgrundsfakta, däribland 

”funktionsnedsättning”, och i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen 

utgör resultatet en rekommendation av flera olika bedömningskriterier. De 

personer som får ”funktionsnedsättning” infört som en faktor i 

bedömningsstödet ska redan ha en dokumenterad sådan.




Om bedömningsstödet har lett till att fler arbetssökande med en 

funktionsnedsättning har kunnat identifieras tidigare kan diskuteras. De 

arbetssökande som tidigare har skrivit in sig och berättat att de har en 

funktionsnedsättning har även innan användandet av bedömningsstödet 

identifierats förhållandevis tidigt. För den gruppen är det antingen inte 

någon större förändring. Man kan dock säga att bedömningsstödet hjälpt 

Arbetsförmedlingen att ringa in de personer som har en 

gråzonsproblematik, det vill säga att man mot bakgrund av vad den 

arbetssökande berättar eller hur den arbetssökande uppträder misstänker 

att det kan finnas en funktionsnedsättning utan klar diagnos. 

Arbetsförmedlaren har även tidigare sett de här problemen men 

användandet av bedömningsstödet har gjort att problemen lättare har 

kunnat beskrivas och formaliseras. Tiden till en identifiering och 

registrering för den gruppen av arbetssökande är dock lång och det kan 

vara många aktörer involverade exempelvis vården, kompletterande 

aktörer med flera innan det kan göras en bedömning om svårigheterna kan 

kopplas till en funktionsnedsättning. Det kan vara en förklaring till att tid 

till kod har ökat som helhet sedan föregående period. 

Bedömningsstödet ska således ses som en viktig, men inte enskilt 

avgörande del i utvecklingen mot att förkorta tiderna till att en 

funktionsnedsättning identifieras. Men det kan tjäna som en indikation på 

att det finns behov av en mer omfattande utredning då arbetsförmedlaren, 

i samtal med individen, kommer fram till att det finns ohälsa eller en icke 

dokumenterad funktionsnedsättning. 

Alla arbetsförmedlingskontor är idag medvetna om vikten av tidig 

identifiering av en arbetssökande så att man tidigt vet vilka arbeten den 

arbetssökande kan matchas mot. Handläggarstödet är tydligt utformat och 

samtliga frågeställningar är samlade på ett ställe. Handläggarstödet är 

därför en bra utgångspunkt för arbetet med arbetssökande som har en 

funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga. 

Under 2012 har samarbetet utvecklats mellan specialistsorganisationen 

och lokala arbetsförmedlingskontor. På resultatdialoger har cheferna 

bland annat gått igenom handläggarstödet - utredning och kodning- och 

diskuterat olika frågor kopplade till detsamma. Samarbetet mellan 

arbetsförmedlare och specialister utvecklas kontinuerligt för att säkerställa 

att specialisternas kompetens tas till vara och att specialisterna vid behov 

kopplas in tidigt. En insats som påverkat ledtiden i positiv riktning har 

varit utveckling mot de så kallade konsultationsforum, som är ett samråd 

mellan arbetsförmedlare och specialister. Detta arbetssätt har även 

inneburit att specialisterna har använts i högre omfattning under 2012 och 

att specialistresurserna kommit fler arbetssökande till gagn. 

Arbetsförmedlingen arbetar även kontinuerligt med att stärka det interna 

arbetet med målgruppen. Bland annat genomförs utbildningsinsatser




riktade till Arbetsförmedlingens personal. Från specialistorganisationens 

sida pågår ett arbete med att säkerställa att det finns god kunskap om 

specialisternas tjänster och insatser bland arbetsförmedlare. Detta ökar 

kunskapen generellt om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, 

vilket i sin tur leder till att arbetsförmedlare blir mer kunniga i att 

identifiera en nedsatt arbetsförmåga. Flera arbetsförmedlingskontor har 

deltagit i KUR-projektet 30 , vilket syftar till kunskapsutveckling inom 

området rehabilitering av personer med psykisk sjukdom och psykisk 

funktionsnedsättning. 

Delmål 4 

Arbetsförmedlingen är idag en stor aktör när det gäller upphandling av 

kompletterande arbetsförmedlingstjänster och arbetsmarknadsutbildning och 

har därmed en stor påverkansmöjlighet på marknaden. 

Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk 

verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag 

och finnas med i avtal. 

Nollvärde: Krav på tillgänglighet fanns med i samtliga förfrågningsunderlag 

och avtal i slutet av 2012. 

Mätmetod 

Vid kvalitetskontroller av upphandlad verksamhet bedöms/granskas 

tillgänglighetsfrågorna alltid med hjälp av checklistor. Underlag om 

tillgänglighet finns i alla förfrågningsunderlag enligt följande: 

1. Lokalerna skall enkelt kunna nås med allmänna 

kommunikationsmedel. 

2. Lokalerna skall vara ändamålsenligt utformade för den aktuella 

utbildningen och utrustade på ett sådant sätt att de följer 

Arbetsmiljöverkets riktlinjer och författningar, se AFS 2009:02 

Arbetsplatsens utformning (deltagaren likställs här med arbetstagare). 

3. Lokalerna skall vara tillgängliga för personer med 

funktionsnedsättning i enlighet med de riktlinjer om tillgängliga 

lokaler som finns framtagna av Handisam (Myndigheten för 

handikappolitisk samordning). För optimal tillgänglighet för varje 

30 

KUR är en kunskapssatsning som vänder sig till handläggare på Försäkringskassan och personal 

på Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och inom psykiatrin som i sitt arbete möter personer med 

psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Syftet är att skapa en gemensam kunskapsbas som 

grundas på evidens och beprövad erfarenhet.




deltagare förväntas leverantören samråda med ansvarig kontaktperson 

på Arbetsförmedlingen i de fall enskilda deltagare har behov utöver de 

generella riktlinjerna. 

4. Deltagarna skall ha tillgång till gemensamhetsutrymmen och pentry 

med möjlighet till uppvärmning av mat. 

Vid årsskiftet 2011/2012 fanns krav på tillgänglighet med i samtliga 

förfrågningsunderlag och avtal. Detta är att betrakta som nollmätningen 

avseende delmålet. 

Resultat 

När en upphandling är avslutad och en ny tjänst eller utbildning ska tas i 

bruk görs en så kallad avtalskontroll, vilket innebär att upphandlaren har 

ett möte med leverantören centralt. Leverantören får försäkra att leverans 

av tjänst samt utrustning och lokaler kommer att ske enligt gällande avtal. 

Vid olika uppföljningsmötena med leverantörerna är krav på tillgänglighet 

och lokalernas lämplighet alltid med på dagordningen. Resultatet visar att 

i merparten av fallen har leverantören beaktat tillgänglighetsfrågorna, 

exempelvis att lokalerna uppfyller ställda krav. 

Genomförda insatser och aktiviteter 

För att tillgängligheten ska vara optimal vid leverens av olika upphandlade 

tjänster ska leverantörer samråda med ansvarig arbetsförmedlare i de fall 

deltagaren har individuella behov, utöver den generella tillgängligheten. 

Leverantörer ska, när Arbetsförmedlingen så anser, samarbeta med 

Arbetsförmedlingens specialister och/eller leverantörer av så kallade 

Flexibla anpassningsmoduler (FAM) för att öka tillgängligheten. Syftet 

med FAM är att göra arbetsmarknadsutbildningar tillgängliga för personer 

med funktionsnedsättning som har särskilda behov av stödjande och 

kompenserande insatser. FAM kan också användas inför och i början av en 

anställning genom utprovning, utbildning och träning med 

kompenserande hjälpmedel. 

För att generera en genomgående hög kvalitet på upphandlade tjänster och 

för att säkerställa att de upphandlade tjänsterna uppfyller ställda krav har 

Arbetsförmedlingen under 2012 utökat antalet leverantörskontakter. De 

kvalitetssäkrade uppföljningsverktyg som används är avtalskontroll, 

uppstartsmöte, leverantörsdialog, kvalitetskontroll, kvalitetsinspektion 

och enhetliga rutiner för klagomålshantering. 

Avtalskontroll av upphandlade tjänster genomförs för samtliga nya avtal 

för att säkerställa att leverantören levererar tjänsten med det innehåll och i 

den omfattning som har dokumenterats i förfrågningsunderlaget, anbud




och avtal. Syftet är att kontrollera att förutsättningar för att bedriva 

verksamheten uppfyller ställda krav. 

Uppstartsmöte genomförs inför start av nytt avtal/tjänst för att gå 

igenom tjänsten tillsammans med leverantören och lokal kontaktperson på 

Arbetsförmedlingen. Syftet är att säkerställa att alla parter känner till de 

krav som ställs. Uppstartsmöten genomförs för samtliga nya avtal. 

Leverantörsdialog innebär regelbundna besök hos upphandlade 

leverantörer i syfte att skapa bra relationer, fånga tidiga signaler och 

undvika missförstånd. 

Kvalitetskontroll genomförs på förekommen anledning genom besök 

hos leverantören, exempelvis om det har inkommit klagomål eller 

synpunkter avseende en leverantör. Kvalitetskontroller genomförs oftast 

på lokal nivå men kan genomföras som en nationellt samordnad kontroll 

om det finns många klagomål på samma leverantör på flera orter. 

Kvalitetsinspektioner genomförs i första hand enligt en årlig fastställd 

plan. En inspektion kan även genomföras vid upprepade klagomål eller 

misstanke om allvarligt missförhållande eller avtalsbrott hos en leverantör. 

En kvalitetsinspektion genomförs alltid på leverantörens huvudkontor. 

Samarbete 

Försäkringskassan 31 

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt uppdrag 

om tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete. Sedan den 

1 februari 2012 sker en del av samarbetet genom en ny samarbetsmodell, 

gemensam kartläggning, som syftar till att den enskilde vid rätt tidpunkt 

ska få rätt insatser från rätt aktör. För att formulera och genomföra dessa 

insatser kan medverkan av andra aktörer behövas, inklusive vårdgivare, 

kommuner och arbetsgivare. För att skapa förutsättningar för detta 

vidgade samarbete deltar Arbetsförmedlingen i ett regeringsuppdrag med 

Försäkringskassan som ansvarig, vars syfte är att utveckla samspelet 

mellan myndigheter, vårdgivare och kommuner. 

Under 2012 har 11 060 personer deltagit i aktiva insatser inom ramen för 

det förstärkta samarbetet varav 66 procent har fått ett arbete eller kommit 

närmare arbetsmarknaden: 2 503 personer har fått arbete eller utbildning, 

3 703 har deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program och 766 är 

fortsatt aktuella på Arbetsförmedlingen som aktivt arbetssökande. 

Därutöver har under 2012 10 829 personer påbörjat programmet 

arbetslivsintroduktion som är ett program särskilt avsett för de personer 

som uppnår maximalt antal dagar i sjukförsäkringen. Syftet med 

programmet är att kartlägga deltagarnas förutsättningar för att ta del av 





Arbetsförmedlingens tjänsteutbud. Personerna som deltar i programmet 

har ofta haft en bristande förankring på arbetsmarknaden på grund av 

långvarig ohälsa och/eller arbetslöshet. Generellt anser deltagarna att de 

fått ett bra bemötande på Arbetsförmedlingen och att insatserna varit väl 

anpassade efter deras behov och förutsättningar. Av dem som avslutat 

programmet under 2012 har 52, 5 procent 90 dagar efter programmet gått 

vidare till arbete, utbildning, ett annat arbetsmarknadspolitiskt program 

på Arbetsförmedlingen eller blivit öppet arbetslösa. Övriga har lämnat 

Arbetsförmedlingen eller är inskrivna som arbetssökande men är 

förhindrade, främst på grund av ohälsa, att aktivt söka arbete. 

Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 

(Finsam) 32 

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna 

kan samordna rehabiliteringsinsatser genom gemensam finansiering i ett 

samordningsförbund Finsam. Målgruppen är individer i arbetsför ålder 

som är i behov av samordnade insatser från flera av de samverkande 

parterna. Med undantag för Gävleborgs län har samtliga län kommuner 

som deltar i Finsam. De vanligaste insatserna som Finsam finansierar är 

aktiverande och coachande stöd till arbete. 

Kriminalvården 33 

År 2012 tog Arbetsförmedlingen och Kriminalvården fram en ny nationell 

överenskommelse om vårt samarbete. Samarbetet syftar till att stärka 

förankringen på arbetsmarknaden för de som är inskrivna inom 

Kriminalvården genom att använda myndigheternas resurser på bästa sätt. 

Inom ramen för samarbetet har 42 arbetsmarknadsutbildningar bedrivits 

på 35 anstalter under året. Totalt under 2012 har 745 personer deltagit i 

utbildningarna. 

I maj 2012 gav regeringen Arbetsförmedlingen och Kriminalvården ett 

gemensamt tvåårigt regeringsuppdrag att förbättra förutsättningarna för 

kvinnor som har varit i kontakt med Kriminalvården att få arbete. 

Myndigheterna har tagit fram en handlingsplan för genomförande av 

uppdraget och påbörjat ett gemensamt planeringsarbete för en ny 

kvinnoanstalt i Sätila. 

Krami är en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och 

berörd kommun. 2012 har det bedrivits 19 Krami verksamheter på 15 

orter. 

32 Avsnittet är hämtat från årsredovisningen 2012. 





Arbetsintegrerande sociala företag 

I slutet av 2012 fanns cirka 300-350 sociala företag i Sverige med cirka 3 

000 anställda och 8 000 verksamma. Arbetsförmedlingen ska medverka 

till att öka antalet sociala företag och anställda hos sociala företag. I detta 

arbete samarbetar Arbetsförmedlingen med Tillväxtverket, Sveriges 

Kommuner och Landsting (SKL) och Försäkringskassan. 

Sociala företag bedriver näringsverksamhet med främsta ändamål att 

integrera människor i arbetslivet och samhället. Företagen gör det genom 

att erbjuda anställning för människor som av en eller annan anledning har 

svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Verksamheten genererar 

samhällsnytta på tre områden: samhället får en vidgad arbetsmarknad 

med fler medborgare i arbete, den anställde individen får en meningsfull 

sysselsättning och marknaden förses med varor och tjänster. Företagen 

återinvesterar i huvudsak vinsterna i egna eller liknande verksamheter. 

De sociala företagen är organisatoriskt fristående från offentlig sektor. 

Medarbetarna i sociala företag är mestadels människor som, på grund av 

långtidsarbetslöshet, långtidssjukskrivning, funktionsnedsättning som 

medför nedsatt arbetsförmåga eller andra skäl, inte fått möjlighet att 

etablera sig på arbetsmarknaden. 

För att öka det arbetsintegrerande sociala företagandet har 

Arbetsförmedlingen år 2012 upphandlat en pilotutbildning för start av 

sådana företag. Utbildningens syfte är att ge deltagarna kunskapsmässiga 

förutsättningar och självförtroende att starta, bli delägare i eller få 

anställning inom arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ. 

Utbildningarna genomförs i samarbete med tre ESF-projekt. 34 De första 

utbildningarna startade under hösten 2012 på fem orter och vid utgången 

av 2012 fanns 90 pågående anvisningar till deltagande i utbildningarna. 

De första utbildningarna avslutas under 2013, varför det inte är möjligt att 

redovisa några resultat än. 

Regionala konferenser 

Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, har på uppdrag 

av regeringen år 2012 anordnat tre regionala konferenser om insatser för 

att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning i den 

offentliga sektorn. En styrgrupp bestående av representanter från 

Arbetsförmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting, 

Arbetsgivarverket och Handisam svarade för genomförandet av 

konferenserna. Arbetsförmedlingen medverkade också med egna 

seminarier under konferenserna. 

34 Springprojektet, Explosionsprojektet och Sigridprojektet.




Samråd 

Arbetsförmedlingen samarbetar med en rad aktörer för att skapa ett mer 

inkluderande synsätt i samhället och för att underlätta för personer med 

funktionsnedsättning och/eller ohälsa att få ett arbete eller utbildning. 

Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering 

Arbetsförmedlingen är sekretariat för Rådet för arbetslivsinriktad 

rehabilitering som är ett forum för samarbete mellan myndigheter, 

organisationer, kommuner och parterna på arbetsmarknaden. Rådet är 

rådgivande och ska särskilt 

• stödja utvecklingen av insatser som främjar anställning av 

personer med funktionsnedsättning, 

• verka för en samordning av olika aktörers insatser för att ta tillvara 

arbetsförmågan hos personer med funktionsnedsättning samt 

• sprida information om personer med funktionsnedsättning och 

deras förutsättningar på arbetsmarknaden. 

Arbetsförmedlingens uppdrag förutsätter samverkan med organisationer, 

myndigheter, kommuner och parterna på arbetsmarknaden. Särskilt 

viktiga frågor för samverkan är arbetslivets kompetensförsörjning, 

integration och rehabilitering. 

Inom Arbetsförmedlingen finns därför Rådet för arbetslivsinriktad 

rehabilitering (RAR). Rådet är rådgivande och ska särskilt stödja 

utvecklingen av insatser som främjar anställning av personer med 

funktionsnedsättning, verka för en samordning av olika aktörers insatser. 

Rådet består av ordförande och 18 ledamöter. Under 2012 har rådet haft 

fem sammanträden. 

Brukarråd för döva och personer med hörselskada, 

synskada eller dövblindhet 

Brukarrådet för döva samt för personer med hörselnedsättning, 

synnedsättning eller dövblindhet är ett rådgivande forum för ömsesidigt 

informations- och erfarenhetsutbyte. Nätverket har funnits i ett flertal år 

och omfattar i dagsläget representanter på nationell nivå för 

intresseorganisationerna och deras ungdomsorganisationer samt 

representanter för Arbetsförmedlingens aktuella specialister. Under året 

har en ny medlem tagits in i nätverket: Riksförbundet för döva, 

hörselskadade och språkstörda barn, som har stort engagemang i frågor 

som rör steget från skolan till studier/arbete.




Reflektioner 

Antalet personer med funktionsnedsättning som är inskrivna vid 

Arbetsförmedlingen har ökat snabbare än någonsin tidigare i svensk 

arbetsmarknadshistoria. I december 2012 hade 26 procent av samtliga 

inskrivna arbetssökande en funktionsnedsättning vilket är samma andel 

som i december 2011. Samtidigt har antalet ökat med 10 408 personer. Det 

totala antalet inskrivna med funktionsnedsättning uppgick i december 2012 

till drygt 187 000 personer. Det finns en stor grupp bland de inskrivna 

arbetssökande med funktionsnedsättning som saknat arbete under långa 

tider. Närmare hälften av totalt antal inskrivna med funktionsnedsättning 

har varit utan jobb i mer än tre av de senaste tio åren. Den utsatta 

situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning är 

av den svårighetsgraden att en mycket stor del behöver ett stort stöd av 

Arbetsförmedlingen. Ofta är det svårt att konkurrera om jobben på lika 

villkor med andra arbetssökande eftersom konkurrensen om jobben är hård 

inom de flesta yrken. Stöd till arbetsgivare som anställer personer med en 

funktionsnedsättning konkurreras ut av andra arbetsgivarstöd som ofta har 

en högre subventioneringsgrad. 

Det finns tre områden som Arbetsförmedlingen särskilt vill lyfta fram för 

att fler arbetssökande ska kunna nå målet arbete: 

• Den högsta bidragsgrundande lönekostnaden för lönestöd är idag 

16 700 kronor vilket innebär att få arbetsgivare kompenseras fullt ut 

för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Den bidragsgrundande 

lönekostnaden har legat på samma nivå sedan 2007 vilket tillsammans 

med att det allmänna löneläget ökat leder till en urholkning av 

lönestödet. Idag ligger 96 procent av alla anställningar över gränsen. Att 

arbetsgivare inte ges full kompensation för den anställdes nedsatta 

arbetsförmåga försvårar möjligheten att finna subventionerade 

anställningar. Arbetsförmedlingen delar därför fullt ut FunkAutredningens 


lönekostnaden måste höjas. 

• Arbetsförmedlingen behöver medicinska utredningar och utlåtande för 

att kunna fastställa om en funktionsnedsättning också medför en 

nedsatt arbetsförmåga. Ett problemområde som identifierats är att 

Arbetsförmedlingen inte med rimliga ledtider kan få medicinska 

underlag i form av exempelvis läkarutlåtanden från sjukvården. 

• Arbetsförmedlingen kan inte själv lösa uppdraget om det inte 

samtidigt i hela samhället finns ett mer inkluderande synsätt som leder 

till att fler personer med funktionsnedsättning får en anställning. I 

35 

SOU 2012: 31 Sänkta trösklar – högt i tak




tidningen Affärsvärlden 36 vädjar arbetsmarknadsministern Hillevi 

Engström: ”Det är väldigt få som anställer någon som har det lite 

tuffare. Den här frågan kan inte staten lösa själva. Här måste vi 

samarbeta.” Med andra ord måste fler arbetsgivare inom såväl privat 

som offentlig verksamhet ”öppna sina dörrar”. 

36 

Den 21 februari 2013



Sida: 46 av 47




Arbetsförmedlingen 

Besöksadress 

Hälsingegatan 38 

Stockholm 

Postadress 

113 99 

Stockholm 

Telefon: 077-160 00 00 

www.arbetsformedlingen.se

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 - Handisam

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?