ÅRSREDOVISNING 2004 - Högskolan i Halmstad

hh.se

ÅRSREDOVISNING 2004 - Högskolan i Halmstad

ÅRSREDOVISNING 2004

Högskolan i Halmstad


Viktiga händelser under 2004

CERES ny forskningsprofil

2004 fick Högskolan ett efterlängtat positivt besked från KK-stiftelsen.

CERES blir en forskningsprofil med 36 miljoner kronor i stiftelsefinansiering,

och därtill lika mycket resurser från näringslivet. CERES handlar om samverkande

inbyggda system och bygger på kompetens som Högskolan byggt upp

successivt under många år.

Så här skrev utvärderarna i slutklämmen: ”The research area is of high interest

and importance, and the team has been strengthened to span the essential areas.

Management plans and University support appear to be sound. Educational

impact has already occurred. Growth and commitment are evident.”

Första Fåhréstipendiaterna

2004 delades stipendier ur lektor Sten Fåhrés minnesfond ut för första gången.

Fonden är en donation av den bortgångne lektorn Sten Fåhré och bygger på en

avkastning av ett kapital på 20–40 miljoner kronor.

Stipendierna kan endast delas ut till studenter på Utvecklingsingenjörsprogrammet

vid Högskolan i Halmstad. Det är den största stipendiefonden till ett

enskilt studieprogram i Sverige.


Högskolans vision

Den gränsöverskridande Högskolan

– för innovation och kreativitet

Högskolan i Halmstad skall vara erkänd som en väl profilerad och gränsöverskridande

högskola för innovation och kreativitet. Högskolan skall erbjuda forskarutbildning i

egen regi. Den gränsöverskridande Högskolan kännetecknas av miljöer som stimulerar

individer att flytta fram sina intellektuella gränser, av samarbete över ämnesgränser och

organisatoriska gränser, samt överskridande av gränser gentemot det omgivande samhället.

Högskolan vill uppnå följande:

Individen: Goda möjligheter att självständigt och i samarbete utveckla och förverkliga

idéer och tänkande.

Akademin: Profilerad utbildning, forskning och forskarutbildning som präglas av nära

samverkan med det omgivande samhället och samverkan över ämnesgränser i en organisation

med närhet mellan individerna.

Samhället: Utveckling och tillväxt, livskvalitet och välfärd i Högskolans omvärld.

Högskolan i Halmstad skall bedriva gränsöverskridande grundutbildning, forskning

och forskarutbildning baserad på de ämnen som är företrädda vid lärosätet. Särskilt

profileras följande områden, som omfattar såväl teknik och naturvetenskap som humaniora

och samhällsvetenskap:

• Oberoende och kritiska studier av samhälleliga och individuella yttringar i en föränderlig

värld.

• Utveckling av regioner, företag, offentlig verksamhet och ideella organisationer ur ett

flerdisciplinärt perspektiv.

• Utveckling av produkter, processer och tjänster ur ett flerdisciplinärt perspektiv.

• Utveckling av livskvalitet och välfärd ur ett flerdiciplinärt perspektiv.

(Sammanfattning av visionsdokument för 2004–2008, fastställt av Högskolestyrelsen

den 2 oktober 2003.)

Högskolan i Halmstad 2004 | 3


Organisation

HÖGSKOLESTYRELSE

HHUAB

Rektor/Prorektor

Utbildningsnämnd

Förvaltning

Forskningsnämnd

T/N

Bibliotek

Forskningsnämnd

SB, Vård, Hum

Enheten för

Omvärldskontakter

Särskilt organ för

lärarutbildningen

Enheten för

Lärarutbildning

Sektionen för

Humaniora

Sektionen för

Informationsvetenskap,

Data

Elektroteknik

Sektionen för

Hälsa och

Samhälle

Sektionen för

Ekonomi och

Teknik

ELU

HUM

IDE

HOS

SET

Figur 1: Organisationsschema

4 | Högskolan i Halmstad 2004


Innehåll

Högskolans vision 3

organisation 4

Rektors Sammanfattande bedömning 6

Studentinflytande 8

Grundläggande högskoleutbildning 9

Återrapportering av uppdraget

Övrig återrapportering 12

Forskning och forskarutbildning 19

Mål, strategier och organisation 20

Resurser och resultat 21

Övergripande verksamheter 28

Enheten för omvärldskontakter 28

Högskolebiblioteket 30

Kompetensförsörjning 31

Sjukfrånvaro 33

Jämställdhet, social och etnisk mångfald 33

Lokaler och infrastruktur 34

Miljö 34

Övergripande kvalitetsarbete 35

Halmstad Högskolas Utvecklingsbolag 35

redovisning av högskolans internationaliseringsarbete 36

Redovisning av Kompetensförsörjningsplan för 2005-2007 40

Ekonomisk redovisning 43

Redovisning och värderingsprinciper 45

Tillämpade redovisningsprinciper 45

Resultaträkning 47

Balansräkning 48

Finansieringsanalys 49

Anslagsredovisning 50

Noter till Resultat- och balansräkning 51

Sammanställning av väsentliga uppgifter 55

Sammanställning av anslagsbelastning 56

Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning för 2004 57

Bilaga till anslagsavräkning grundutbildning 58

Grundläggande högskoleutbildning 59

Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2004 där intäkterna disponeras 59

Sammanställning av verksamhetsredovisning 2004 60

Styrelsen vid Högskolan i Halmstad 2004 61

Fastställande av årsredovisning 62

Halmstad Studentkår Bilaga 63

Högskolan i Halmstad 2004 | 5


RektorS SAMMAN-

FATTANDE BEDÖMNING

Resultatmässigt var år 2004 ett gott år. Högskolan i Halmstad har fullgjort grundutbildningsuppdraget

och avräknar hela anslaget med 258,3 Mkr (250,6 Mkr). Totalt har

överprestationer utöver takbelopp gjorts med 6%.

Årets resultat (kapitalförändring) uppgår till -5,7 Mkr, vilket var väntat. Grundutbildningen

svarar för -6,1 Mkr och forskningen för + 0,4 Mkr. Myndighetskapitalet uppgår

till 55,6 Mkr.

Högskolan ökade antalet helårsstudenter från 5 310 (2003) till 5 432 (2004). Det senare

avviker från målet enligt regleringsbrev med en halv procent (5 460). Prestationsgraden

(antalet helårsprestationer i förhållande till antalet helårsstudenter) var 85%

jämfört med 81% under 2003.

379 magisterexamina med ämnesdjup har utfärdats under perioden 2001 – 2004. Målet

var 390. Antalet utfärdade examina ökade dock starkt under 2004 och drygt hälften

(57%) av antalet magisterexamina 2004 avsåg tekniska ämnen.

Målet för antal sjuksköterskeexamina under perioden 2001–2004 var 340. Utfallet blev

364, 7% över målet. Ett annat mål var att examinera 195 lärare med inriktning mot

senare år under fyraårsperioden 2001–2004. Totalt har 224 lärarexamina utfärdats, 15

% över målet. Andelen examina inom områdena naturvetenskap och teknik överensstämde

med uppdraget (33%).

Forskningsverksamhet omsatte under 2004 72 Mkr, vilket är samma nivå som 2003 vilket

vi är ganska nöjda med. Anslagsfinansieringen ökade något och de externa intäkterna

minskade i motsvarande grad. Största externa finansiär var KK-stiftelsen med 14 Mkr.

7 personer vid Högskolan i Halmstad avlade under 2004 doktorsexamen (2003: 9) och

9 personer avlade licentiatexamen (2003: 3). 52% av Högskolans tillsvidareanställda

lärare var disputerade (2003: 49%). Av totalt 23 tillsvidareanställda professorer vid

utgången av 2004 var 5 kvinnor, en ökning till 22%. Högskolans mål, fastställda enligt

regeringen, skall vara minst 24% kvinnliga professorer. Till detta kommer också 3

adjungerade professorer och 4 gästprofessorer.

Forskningen vid Högskolan har under året gett ett väsentligt bidrag till att uppfylla målen

att bidraga till nationell och internationell kunskapsutveckling och till forskningsanknytningen

vid Högskolans grundutbildning. I stort sett alla forskare är samtidigt

undervisande lärare och merparten av studenternas enskilda arbeten sker i samverkan

med forskargrupper.

Under år 2004 inleddes processen att säga upp personal inom området teknik/naturvetenskap.

Detta görs dels för att kunna anpassa de tekniska och naturvetenskapliga

utbildningarna gentemot det faktiska söktrycket, dels för att kunna föra över medel

till andra områden som lärarutbildning, vård, samhällsvetenskap och humaniora. Det

skall dock understrykas att studentvolymerna inom naturvetenskap och teknik är så-

6 | Högskolan i Halmstad 2004


pass stora att dessa utbildningarna står säkra även i framtiden. Detta är således att

betrakta som strukturell förändring och inte som en besparing.

Högskolan har under en längre tid valt att bygga upp ett större myndighetskapital

utifrån antagandet att den ekonomiska situationen skulle bli besvärlig under mitten av

detta decennium. Tanken är att detta kapital skall kunna användas till att mildra de negativa

effekterna i väntan på bättre tider som enligt våra prognoser bör komma i slutet

av decenniet i samband med att de allt större gymnasiekullarna söker sig till högskolan.

Därför har Högskolan i Halmstad valt att utnyttja 5,7 Mkr ur myndighetskapitalt för

år 2004. På samma sätt planeras 12 Mkr att användas år 2005. Om inte Högskolan

erhåller nya platser för år 2006 eller 2007 måste Högskolan genomföra en mer omfattande

besparing. Planeringsarbetet för detta inleddes redan under 2004.

Verksamhetsåret har för övrigt präglats av ambitionen att förverkliga Högskolans vision

som antogs 2003. Bland mycket annat kan nämnas utveckling av kvalitetssystem,

tillskapandet av nya magisterutbildningar, vidareutveckling av grundutbildning, koncentrering

av forskningsresurser till forskningsmiljöer, erhållandet av en KK-plattform

(Ceres) inom området inbyggda system, medverkan i att bygga upp industrikluster

inom områdena hälsoteknik och inbyggda system, satsningar mot hälsa och idrott

(Center för Hälsa och idrott tas delvis i bruk under 2005), med lyckat resultat verkat

för att Militärhögskolan blir kvar i Halmstad och att Försvarets tekniska skola förläggs

till Halmstad, vilket kommer att ha stor betydelse för utvecklingen vid Högskolan

i Halmstad, första utdelningen av de så kallade Fåhréstipendierna, utsmyckning av

campus med konstverk av Olle Baertling en av Sveriges i särklass mest internationellt

ryktbara konstnärer samt utökat samarbete med andra lärosäten i avsikt att utveckla

forskning, forskarutbildning, mastersutbildning och grundutbildning. Med undantag

för att Högskolan tvingats påbörja processen att säga upp personal inom området teknik/naturvetenskap

har året också verksamhetsmässigt varit gott.

Avslutningsvis kan det sägas att den kris som präglat högskolevärlden under första hälften

av detta decennium till följd av vikande söktryck har hanterats av Högskolan i

Halmstad på ett tillfredställade sätt. Försiktighet har gällt. Högskolan har därför lyckats

undvika att gå under takbelopp samtidigt som vi kunnat undvika att göra alltför

stora överprestationer. Genom god planering har Högskolan i Halmstad förmodligen

tagit sig igenom denna fas.

Vad avser hanteringen av följdkrisen, d.v.s att staten genom att bromsa tilldelningen

i själva verket bidrar till att högskolornas ekonomi försvagas (genom t.ex. otillräcklig

kompensation för löne- och prisökning), så står Högskolan relativt stark genom att

kunna utnyttja sitt myndighetskapital under 2005 och 2006. Förutsättningen för att

Högskolan även skall kunna ta sig igenom denna fas på ett lika gott sätt är dock att

staten snart börjar förse lärosätena med nya platser för att möta det ökade söktryck som

de allt större gymnasiekullarna kommer att föra med sig.

Rektor Romulo Enmark

Högskolan i Halmstad 2004 | 7


Studentinflytande

Högskolan och Halmstad Studentkår har av tradition ett nära samarbete och en samsyn

när det gäller betydelsen av studentinflytande i Högskolans verksamhet. Studenterna

är via Studentkåren representerade i alla Högskolans beslutande nämnder och

styrelser. Studentrepresentanter i beslutande organ på Högskolan erhåller en ersättning

av 500 kr per mötestillfälle.

Studentkåren hade under 2004 följande representation i organ inom Högskolan:

• Högskolestyrelsen, tre studentkårsmandat.

• Utbildningsnämnden, fyra studentkårsmandat.

• Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap, tre studentkårsmandat, varav

ett som studentkåren avdelat speciellt åt en doktorand.

• Forskningsnämnden för samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora, tre

studentkårsmandat, varav ett som studentkåren avdelat speciellt åt en doktorand.

• Läraranställningsutskottet för samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora,

två studentkårsmandat.

• Läraranställningsutskottet för teknik och naturvetenskap, två studentkårsmandat.

• Sektionsstyrelsen för humaniora, fyra studentkårsmandat.

• Sektionsstyrelsen för ekonomi och teknik, fyra studentkårsmandat.

• Sektionsstyrelsen för hälsa och samhälle, fyra studentkårsmandat.

• Sektionsstyrelsen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, fyra studentkårsmandat.

• Enheten för lärarutbildning, tre studentkårsmandat.

• Disciplinnämnden, två studentkårsmandat.

• Rådet för jämställdhet och mångfald, två studentkårsmandat.

• Arbetsmiljökommittén, två studentkårsmandat.

• Biblioteksstyrelsen, två studentkårsmandat.

• Datorrådet, två studentkårsmandat.

• Kvalitetsrådet, två studentkårsmandat.

• Miljörådet, ett studentkårsmandat.

Ovanstående representanter väljs under slutet av vårterminen av Halmstad Studentkårs

Fullmäktige som är Studentkårens högsta beslutande organ. Alla ansökningar behandlas

först av en valberedning som intervjuar alla kandidater och förordar den de anser

mest lämpad till Fullmäktige.

Studentkåren har också ett antal platser i Högskolans beredande organ. I Högskolans

ledningsstruktur har Studentkåren platser i chefsgruppen, förvaltningsgruppen, rektors

råd samt gruppen för tredje uppgiften. Studenterna finns också representerade i

ett större antal andra beredande grupper, utbildningsnämndens rekryteringsgrupp och

internationaliseringsråd. Dessutom finns studenterna representerade i stor utsträckning

även i olika grupperingar på sektionsnivå.

8 | Högskolan i Halmstad 2004


Grundläggande

högskoleutbildning

Högskolan i Halmstad erbjuder utbildning inom områdena teknik och naturvetenskap,

undervisning, samhälls- och beteendevetenskap, vård, ekonomi samt humaniora.

65% (mätt i hst) av studenterna finns inom programutbildningar. Den höga andelen

programstudenter kan förväntas öka eftersom nya program har startats. Högskolan i

Halmstad har uppnått takbeloppet även under 2004. En bättre genomströmning har

bidragit till resultatet.

Grundutbildningsuppdraget 2004

Högskolan har fullgjort grundutbildningsuppdraget och avräknar hela anslaget med

258,3 Mkr (250,6 Mkr). Totalt har 258,8 Mkr avräknats vilket inkluderar 0,6 Mkr

från föregående års anslagssparande. Därmed är allt anslagssparande avräknat. Totalt

har överprestationer utöver takbelopp gjorts med 6%, 15,6 Mkr. Detta överskott redovisas

utanför balansräkning och resultaträkning som överprestationer (Tabell sid 58)

och sparas som en reserv i samband med framtida anslagsavräkning.

Högskolans i Halmstad hade i uppdrag under 2004 att öka antalet avlagda examina

inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat-

och magisterexamina med inriktning mot teknik. Jämförelsen skall göras mot

föregående år.

Minst en tredjedel av antalet lärarexamina förväntades ha en inriktning med matematik,

naturvetenskap eller teknik. För lärarexamen med inriktning mot tidigare år uppdrogs

att Högskolan särskilt skulle beakta behovet av lärare i förskola och förskoleklass.

Högskolan uppdrogs även att särskilt beakta behovet av yrkeslärare inom ramen för

lärarexamen med inriktning mot senare är. Dessutom angavs målet för antalet helårsstudenter

2004 totalt till minst 5 460, varav 1 680 skulle avse de tekniska och naturvetenskapliga

områden. Se tabell 1 och 2.

Mål för antalet examina under fyraårsperioden 2001–2004 var:

Magisterexamina med ämnesdjup 390

Sjuksköterskeexamina 340

Lärarexamina med inriktning mot senare år. 195.

Högskolan i Halmstad 2004 | 9


Återrapportering av

grundutbildningsuppdraget

2004 2003 2002

kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män totalt

Magisterexamen 50 86 136 32 59 91 34 49 83

HST inom ord. uppdrag 3 058 2 375 5 432 2 932 2 378 5 310 2 809 2 251 5 056

Varav teknik/naturvet. 544 1 037 1 581 559 1 090 1 647 577 1 023 1 600

HPR 2 661 1 949 4 610 2 474 1 850 4 325 2 316 1 771 4 087

Prestationsgrad % 87% 82% 85% 84% 78% 81% 82% 79% 81%

Tabell 1: Magisterexamina helårsstudenter och helårsprestationer vid Högskolan 2004 och de två senaste åren.

Mål helårsstudenter

Antalet helårsstudenter totalt var 5 432 vilket endast avviker från målet på 5 460 med

en halv procent. Högskolan ökade antalet helårsstudenter från 5 310 (2003) till 5 432

(2004). Skillnad mellan mål och utfall var mer markant för helårsstudenter inom

de tekniska och naturvetenskapliga områdena. Här blev utfallet 1 581, jämfört med

fastställt mål 1 680. Svårigheterna att rekrytera studenter till utbildningar inom de

tekniska och naturvetenskapliga områdena har för Högskolan i Halmstad, i likhet med

de flesta andra universitet och högskolor, varit kännbara.

Helårsprestationer

Prestationsgraden (antalet helårsprestationer i förhållande till antalet helårsstudenter)

var 2004 betydligt högre än föregående år 85% jämfört med 81%. Kvinnor hade även

2004 en högre prestationsgrad än männen 87% jämfört med 82%. Andelen kvinnor av

antalet helårsstudenter ligger kring 55% i likhet med de senaste åren. Se tabell 1.

Högskolan avser att under våren analysera förändringen.

2004 2003 2002

Antal helårsstudenter 5 432 5 310 5 060

varav inom utb.område naturvetenskap

och teknik

Tabell 2: Helårsstudenter

1 581 1 649 1 600

En tänkbar förklaringar är att det minskade sökandetrycket till ingenjörsutbildningar

de senaste åren har lett till mindre undervisningsgrupper. En annan förklaring är sannolikt

att nuvarande arbetsmarknadssituation lett till att fler studenter slutför sina utbildningar,

dels för att lättare få arbete, dels i väntan på arbete.

Mål för antal avlagda examina

Tekniska examina

Högskolan kunde även 2004 uppfylla uppdraget att öka antalet avlagda examina inom

höskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidatoch

magisterexamina med inriktning mot teknik. Ökningen var drygt 20%. Se vidare

tabell 3.

2004 2003 2002

Högskoleexamen med teknisk inriktning 1 1 0

Teknisk kandidatexamen och högskoleingenjörsexamen 207 182 181

Teknisk kandidat (ej högskoleingenjör) 9 9 9

Teknisk magisterexamen 78 47 45

Breddmagister med teknisk inriktning 26

Totalt examen med teknisk inriktning 321 239 235

Tabell 3: Högskoleingenjörsexamina och övriga examina med inriktning mot teknik

10 | Högskolan i Halmstad 2004


Magisterexamen

Målet var att examinera 390 magistrar med ämnesdjup under fyraårsperioden 2001–

2004. Totalt har 379 magisterexamina med ämnesdjup utfärdats, vilket understiger

målet något (3%). Redan i årsredovisningen 2003 uttrycktes farhågor att detta kunde

ske.

Antalet utfärdade magisterexamina med ämnesdjup ökade dock starkt under 2004

(50%). Ökningen var större för kvinnor än för män (kv 56% m 46%), men numerärt

var antalet män som tidigare fler. Se tabell 1.

Drygt hälften (57%) av antalet magisterexamina 2004 avsåg tekniska ämnen. Mot

bakgrund av det stora antal studenter som f.n. finns i främst de tekniska magisterutbildningarna

är det sannolikt att antalet utfärdade examina ökar också nästa år.

Högskolan har under perioden även utfärdat 33 magisterexamina med ämnesbredd.

2004 2003 2002 2001 Totalt

Antal utfärdade magisterexamina 136 91 83 69 379

Tabell 4: Magisterexamen med ämnesdjup

Sjuksköterskeexamen

Målet för antal sjuksköterskeexamina under perioden 2001–2004 var 340. Detta mål

har nåtts och utfallet, som är 364 examina, överstiger målet med 7%. Inför nästa fyraårsperiod

bedöms att det mål som anges i regleringsbrevet för 2005 (395) är realistiskt.

2004 2003 2002 2001 Totalt

Antal utfärdade sjuksköterskeexamina 108 97 83 76 364

Tabell 5: Sjuksköterskeexamen

Lärarexamen

Målet var att examinera 195 lärare med inriktning mot senare år under fyraårsperioden

2001–2004. Detta mål har nåtts. Totalt har 224 lärarexamina utfärdats, d.v.s. 15%

över målet.

Andelen lärarexamina inom områdena naturvetenskap och teknik överensstämde med

uppdraget (33%).

Som nämndes i förra årets årsredovisning startade höstterminen 2003 en ny inriktning

inom naturvetenskap och mot tidigare år. De inriktningar på lärarutbildningen som

nu erbjuds är följande:

- Inriktning mot grundskolan senare år och gymnasieskolan med fem olika ingångar

(matematik, engelska, biologi: naturens samband, samhällskunskap med medievetenskap

samt svenska: språk, kultur och litteratur).

- Inriktning mot förskola och tidigare år – barn och matematik/naturorienterande ämnen.

2004 2003 2002 2001 Totalt

Antal utfärdade lärarexamina 82 75 54 13 224

varav inom naturvetenskap och teknik 20 (24%) 21 (28%) 28 (52%) 5 (38%) 74 (33%)

Tabell 6: Lärarexamen med inriktning mot senare år

Högskolan i Halmstad 2004 | 11


Övrig återrapportering

Väsentliga förändringar i utbildningsutbudet

Antalet platser på vissa naturvetenskapliga/tekniska program och kurser har inte kunnat

fyllas fullt ut under 2004. Denna minskning kunde uppvägas av överintag på samhälle/humaniora

samt på lärarutbildningen.

De internationella magisterprogrammen fick färre studenter än året innan.

Väsentliga förändringar i utbildningsområdet

Under höstterminen 2004 startade ett antal nya program (Handikappvetenskap, Förnybar

energi, Nätverksdesign). Samtidigt ökade inte antalet sökande inom teknik och

naturvetenskap som det fanns anledning att hoppas. Även de internationella magisterprogrammen

fick färre studenter än året innan. En bidragande orsak kan ha varit

att kravet på försäkring för inresande utländska studenter infördes under pågående

antagning till höstterminens kursstart. Resultatet under hela 2004 är trots detta bra.

Minskningen på teknik- och naturvetenskap kunde uppvägas av överintag på sam/hum

området samt lärarutbildningen.

Avvägning mellan kurser och program

I likhet med föregående år är andelen programstudenter ca 65% (mätt i hst) och andelen

kursstudenter 35%. 68% av de manliga och 62% av de kvinnliga studenterna

på Högskolan läser program. Inom programmutbildningen som helhet är könsfördelningen

relativt jämn (kv 54%, m 46%). De flesta enskilda programmen har emellertid

en mer ojämn könsfördelning.

Antalet helårsstudenter och helårspresentationer uppdelat på grundutbildning inom

uppdraget och beställd utbildning redovisas i tabell 7.

2004 2003 2002

hst hpr hst hpr hst hpr

Inom utbildningsuppdraget 5 433 4 610 5 329 4 341 5 258 4 245

Beställd utbildning 60 60 20 17 10 17

Tabell 7: Antal helårsstudenter och helårsprestationer

Kombinationsutbildning

Under ht 2004 har 5 studenter läst kombinationsutbildning vid Högskolan i Halmstad.

Efterfrågan på lärosätets utbildningar

Högskolan i Halmstad har många sökande till program och kurser, även om antalet

sökande till de tekniska och naturvetenskapliga programmen har minskat. De mest

översökta programmen för hösten 2004 var Sjuksköterskeprogrammet (med 4,8 förstahandssökande

per plats), Marknadsföringsprogrammet (4,2), Idrottsvetenskapligt

program (4,1), samt Medie- och kommunikationsprogrammet (3,2) Under sommaren

2004 erbjöds totalt 24 kurser i Halmstad och utlokaliserad utbildning i Varberg. Kurserna

fick ca 1 000 sökande, flest var det till Juridisk översiktskurs.

Basårsutbildning

Antalet helårsstudenter i basåren 2004 var 81 och antalet helårsprestationer 64. Det är

något lägre än föregående år (109 respektive 84), men genomströmningen ökade från

77% till 79%. Basår erbjuds del som tekniskt basår, med två olika behörigheter i matematik

(A och C), dels som naturvetenskapligt basår. Det tekniska basåret ges förutom

12 | Högskolan i Halmstad 2004


i Halmstad också på ytterligare tre orter. De som fullgjort sin utbildning på tekniskt

basår har en garanterad plats på någon av de tekniska programmen. På samma sätt har

de som fullgjort utbildningen på naturvetenskapligt basår en garanterad plats på någon

av de naturvetenskapliga programmen.

Högskoleintroducerande utbildning (collegeår)

Högskolans första collegeår avslutades våren 2003 och det sammanlagda resultatet tyder

på att tanken med högskoleintroducerande utbildning slagit väl ut. Hösten 2004

sökte totalt 139 i första hand, 37 antogs och 31 registrerade sig. Av de 26 som avslutade

collegeåret under vårterminen 2004 fortsatte 19 på Högskolan. Samverkan mellan

Högskolan och Komvux har fungerat väl. Högskolan har deltagit i Rekryteringsdelegationens

arbete med ”collegeåret” och med att utforma Rekryteringsdelegationens

slutrapport.

IT-stödd distansutbildning

Högskolan har ökat antalet nätkurser. Även kurser via lärcenter har byggts ut i nära

samarbete med Enheten för omvärldskontakter och lärcenter i framförallt Hallands län

men även i Småland. Högskolan samarbetar med Högskolan i Jönköping för att undvika

dubbleringar av kurser och för att kunna profilera sig på starka områden.

Högskolan har skaffat en egen IT-plattform som används av alla nätkurser. Under 2004

fanns en person anställd på 25% för tekniskt stöd. Likaså fanns ett pedagogiskt stöd

under uppbyggnadsskedet av nya kurser.

Antal

Nya kurser 5 25 000 kr

Tabell 8: Kostnader för nätuniversitetetskurser

Genomsnittliga utvecklingskostnader

per kurs

Gemensamma kostnader (inklusive plattform) och extra ersättning för nätkurser 527 tkr.

Nätuniversitetet

Högskolan i Halmstad hade under 2004 141 helårsstudenter på nätuniversitetskurser.

Antalet helårsprestationer var 60. Antalet helårsstudenter motsvarar en särskild ersättning

för nätkurser på drygt 2,8 miljoner. Tilldelade medel är 843 tkr (1 151 tkr). Anslaget

redovisas enligt direktiv från regeringen som bidrag utanför anslagsavräkning.

Ersättningen är 20 tkr per hst.

Uppdragsutbildning

Under 2004 genomfördes ca 40 uppdragsutbildningar med 830 personer – 94 helårsstudenter

och 77 helårsprestationer (2003: 80 hst, 91 hpr). Länsarbetsnämnden i Halland,

andra offentliga organisationer och försvarsmakten har varit dominerande beställare.

De flesta utbildningarna har genomförts i Halland. Omfattningen av kurserna har

varierat från ett fåtal poäng upp till 60 poäng. Den rena uppdragsutbildningen omsatte

4,2 Mkr. KY-utbildning och annan verksamhet tillkom med 837 tkr.

2004 2003 2002

Poänggivande hst 94 80 126

hpr 77 91 109

Tabell 9: Poänggivandeutbildningar inom uppdragsutbildningen.

Högskolan i Halmstad 2004 | 13


Vid halvårsskiftet fick verksamheten Uppdragsutbildning utbildningsnämndens uppdrag

att vara en samordningsfunktion för lärosätets kontakter med kommunala lärcenter.

Funktionen kompletterades under senare delen av året med uppdraget från de Halländska

kommunerna att samordna deras arbete med distansundervisning på högskolenivå.

Kvalificerad yrkesutbildning

Högskolan har varit delaktig i sju kvalificerade yrkesutbildningar (KY) under 2004:

Internationell Bar- och restaurangchef/Gastro Academy & Touring AB, IT-baserad redovisning/

Kungsbacka kommun, Ljud- & musikteknik/Ljud- och bildskolan LBS AB,

Mediesäljare/Akademi Båstad, Mekatronik/Halmstad Kommun, Projektledare Grafisk

mediaproduktion/Laholms kommun, samt Vattenteknik med ekologisk och biologisk

hänsyn/Laholms kommun.

Reell kompetens och alternativt urval

Bestämmelserna om reell kompetens har tillämpats på samma sätt som föregående år. Bedömningen

av de sökandes reella kompetens har skett i nära samarbete mellan Studerandeavdelningen

och sektionerna/enheten. Högskolan i Halmstad anser att det är viktigt

att bedömningen görs nära ämneskunskap och kompetens om utbildningarnas innehåll.

Av de 110 som ansökt om reell kompetens till programmen hade 30 formell behörighet

och har därför inte bedömts. Av återstående 80 ansökningar till program bedömdes 24

behöriga och 9 antogs. Till kurserna ansökte 48 om prövning av reell kompetens. 31

bedömdes ha reell kompetens och 19 antogs. För flertalet av de sökande som har fått

behörighet utifrån reell kompetens har det gällt den särskilda behörigheten.

Av de sökande till kurserna hade hälften av de som bedömdes behöriga ett meritvärde

att konkurrera med. Till programmen hade i stort sett samtliga ett meritvärde att

konkurrera med. Sjuksköterskeprogrammet är det program där flest har åberopat reell

kompetens.

Alternativt urval har inte tillämpats.

Målet att hälften av en årskull börjar högskolestudier före 25 års ålder

Det långsiktiga målet är att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25

års ålder. Högskolan i Halmstad använder en rad olika åtgärder för att stimulera rekryteringen

av studenter. En viktig del i rekryteringsarbetet är de informationsinsatser som

görs för grundskola och gymnasieskola. Högskolan använder studentambassadörer som

rekryteras från Högskolans egna utbildningar och har till huvuduppgift att vara personliga

kontakter som kan berätta hur det är att studera och leva som student. Under 2004

fanns ca. 20 ambassadörer på lokala, regionala och nationella gymnasiemässor runt om i

landet. En annan del i rekryteringsarbetet är Öppet hus där verksamheten vid Högskolan

visas upp. Till Öppet hus kommer ca. 2 000 besökare från gymnasieskolor, Komvux mm.

För att öka andelen antagna som antar sina platser genomförs ”projekt välkommen” där

studenter tar kontakt med samtliga som är antagna till något av Högskolans program.

Syftet med kontakten är att ge den blivande studenten en möjlighet att ställa frågor, få

förklaringar om något varit otydligt samt få hjälp med mer praktiska frågor. Det finns

också en särskild webbplats för nya studenter där all viktig information samlats. I maj

skickades ett vykort som informerade om webbplatsen ut till samtliga sökande. Efter

någon vecka hade webbplatsen haft över 5 000 besökare.

14 | Högskolan i Halmstad 2004


En annan del i rekryteringsarbetet är projektet ”Maila en student” där presumtiva studenter

kan e-posta frågor om Högskolan och studentlivet direkt till studenter på olika

program. Under 2004 arbetade Högskolan även med riktade annonskampanjer, utskick

till gymnasister, studiebesök och guidningar.

Breddad rekrytering

Högskolan har en handlingsplan för att aktivt främja och bredda rekryteringen av studenter.

Planen har kompletterats och vidareutvecklats under 2004.

Utbildningskatalogen är en av Högskolans viktigaste kanaler för att sprida information.

Högskolan är mån om att katalogens innehåll, bilder och texter, skall spegla den mångfald

som finns på Högskolan. Katalogen innehåller intervjuer med studenter som har

olika studiebakgrund, kön, ålder och social och etnisk bakgrund.

I aktiviteten Öppet hus är Högskolan mån om att studenter med olika bakgrund medverkar.

Exempel på detta är att studenter med icke akademisk bakgrund höll i seminariet

”att plugga på högskola” bakgrund och en student som är förälder berättade om

att kombinera studier och familj. Även vid rekryteringen av studentambassadörer är

Högskolan mån om att gruppen skall representera olika utbildningar samt skilja sig

åt när det gäller ålder, kön och social och etnisk bakgrund. Särskilda guidade turer på

högskoleområdet har genomförts på såväl svenska som invandrarspråk.

Den breddade rekryteringen kräver också ett bra mottagande av studenterna på plats.

Som ett led i detta har Högskolan byggt upp Skrivpunkten, som vänder sig till studenter

som behöver hjälp i sitt skrivande.

För att bredda den framtida rekryteringen av bland annat naturvetare och tekniker har

Enheten för lärarutbildning vid Högskolan i Halmstad startat projekten Hjärnverket

och Kunskapsresan. Hjärnverket är en miljö där experimentell verksamhet i de naturvetenskapliga

ämnena och teknik kan utövas. Kunskapsresan innebär att lärarstudenter

går ut i grundskolan och bedriver NO-undervisning för att stimulera barn i de lägre

stadierna till ett naturvetenskapligt tänkande.

Åtgärder för att få en jämnare könsfördelning

Under året har en högskoleövergripande policy för jämställdhet och mångfald fastställts.

Den nya organisationen för arbetet med jämställdhet och mångfald har manifesterats

i JäMå-rådet, ett rådgivande organ till rektor, med ansvar för utarbetandet av

policy samt åtgärds- och handlingsplaner inom området.

Som exempel på aktiviteter under året kan nämnas att vice ordföranden i SFS föreläste

om genusperspektiv i utbildning och forskning på en personaldag för all personal vid

Högskolan. Vidare arrangerades en jämställdhetsdag för studenter och personal i samband

med internationella kvinnodagen 8 mars.

Kurserna i högskolepedagogik för lärare har likabehandling som ett inslag i utbildningen.

Högskolan arbetar för att nå en jämnare könsfördelning inom utbildningarna. Främst

gäller det högskoleingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeprogrammen, men också inom de

tekniska magisterutbildningarna.

Högskolan i Halmstad 2004 | 15


Som ett led i att stärka kvinnors ställning inom teknik och andra mansdominerade områden

i utbildning och arbetsliv utgör Högskolan i Halmstad sedan 1992 det svenska

kansliet för WiTEC, European Association for Women in Science, Engineering and

Technology. Högskolan förmedlar stipendier till kvinnliga studenter och under 2004

vann Högskolan pris för bästa Leonardo da Vinci mobilitetsprojekt i Sverige.

Främjande av studenternas lika rättigheter

Högskolans samordnare för frågor som rör främjande av studenters lika rättigheter har

informerat om Högskolans likabehandlingsplan i samband med mottagandet av nya

studenter. Policy för jämställdhet och mångfald har tryckts upp och delats ut till all personal

och till studentkåren för vidare distribution. Informationsmaterial om funktionshinder

har tagits fram till studenter och presumtiva studenter. I utställningen Öppna

dörrar visades vad Högskolan gör i mångfaldsfrågor. En annan aktivitet att nämna är

Skrivpunkten som beskrivits ovan.

Studentbarometern, en stor enkät som skickas till 1 000 slumpmässigt utvalda studenter,

genomfördes under våren 2004 för tredje gången. Denna här gången infördes nya

frågor som möjliggör en kartläggning av studenternas upplevelse av likabehandling i

enlighet med lagen för likabehandling. Kartläggningen utgör ett viktigt underlag för

revideringen av Högskolans likabehandlingsplan.

Studenter med funktionshinder

Alla studenter med funktionshinder får en plan för hur ett kompensatoriskt stöd skall

utformas. Planen förankras bland berörd personal. All personal har inbjudits till seminarier

om handikappvetenskap.

Högskolan avsätter 0,3% av grundutbildningsanslaget (775 000 kr) till särskilt pedagogiskt

stöd till studenter med funktionshinder. Antalet studenter som 2004 erhållit

hjälp från dessa särskilda medel är 70 (39 kvinnor och 31 män). Då kostnaderna inte

ryms inom den egna avsättningen kan nationella medel sökas. Detta år fördelades dessa

till 12 högskolor/universitet. Högskolan i Halmstad fick täckning med 76,1% av merkostnaderna.

Högskolepedagogik

Alla nyanställda lärare och lärare utan pedagogisk utbildning ges möjlighet att läsa en

kurs i högskolepedagogik. Kursens innehåll kretsar kring problem och möjligheter med

en forskningsanknuten undervisning och präglas av ett problem- och upplevelsebaserat

arbetssätt. Kursinnehållets kärna består av tre delar: lärande som fenomen, högskolan

i samhället och kollegial samverkan. Kursens lärarlag förbereder också genomförandet

av ett antal teman utöver kärnan. Under kursens gång betonas även genus-, miljö- och

mångfaldsaspekter i undervisningen. Därtill innehåller den årliga introduktionskursen

för nya lärare ett inslag av högskolepedagogik. Under hösten 2004 deltog 29 lärare i

denna utbildning.

Antalet och inriktningen av samverkansprojekt och samverkansaktiviteter

vid de regionala centrumen (lärarutbildning)

Tillsammans med Lärarförbundets Halmstadsavdelning initierade Regionalt utvecklingscentrum,

RUC, under hösten 2004 ett seminarieprogram för personal från skolan.

Seminarierna innehåller en teoretisk och en praktisk del och målet är att verka för ökade

möten mellan teoretiker från högskola och universitet och praktiker från verksamheterna.

Under året erbjöds studenter och personal på lärarutbildningen sex seminarier.

16 | Högskolan i Halmstad 2004


Som en del av regeringens satsning på kompetenshöjning för förskollärare, lärare och

fritidspedagoger inom naturvetenskap, teknik och miljö fick RUC medel för kursen. Vidare

genomförde RUC, på uppdrag av entreprenörsregionen (tio kommuner i sydvästra

Sverige) en utbildning i entreprenörskap för lärare.

Under våren 2004 startade en grupp med kvalitetsansvariga från ett antal kommuner

diskussioner kring kvalitetsarbetet i skolan. Företrädare ur gruppen har under hösten

även haft föreläsningar för lärarstudenter kring kvalitetsarbetet i skolan. Gruppens arbete

fortsätter under 2005.

På det regionala planet deltar RUC i ett nätverk med högskolor och universitet. Under

2004 fördjupade RUC samarbetet med sju av regionens kommuner (Halmstad, Hylte,

Falkenberg, Varberg, Laholm, Värnamo och Ängelholm). Representanter för dessa

kommuner utgör RUC:s styrgrupp.

Kompetensutveckling för skolpersonal och elever har skett genom insatser som lärcenterkurser,

seminarier, kompletterande pedagogisk utbildning och studiedagar. Lärarutbildare

vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Kalmar, Kristianstad och

Halmstad har genomfört en till två seminarier per termin med syfte att granska och

säkerställa kvalitet inom ramen för examensarbete.

Åtgärder för att vägleda studenterna i val av olika ämneskombinationer,

inriktningar och specialiseringar på lärarutbildningen

Samtliga studenter informeras under första läsårets andra termin om vilka ämneskombinationer,

inriktningar och specialiseringar som erbjuds inom lärarprogrammet. Vid

detta tillfälle medverkar både representanter för regionens skolor och inriktningsansvariga

lärare.

Kompletterande utbildning för utländska akademiker

26 sjuksköterskor med utländsk utbildning fick under hösten 2004 svensk legitimation

efter 60p studier vid Högskolan i Halmstad. I princip alla fick sedan arbete. Utbildningen

genomfördes på uppdrag av Länsarbetsnämnden. En ny kull med ca 20 sjuksköterskor

påbörjade en liknande utbildning i slutet av året.

Dessutom startade Region Halland och Länsarbetsnämnden ett projekt för underlätta

för utländska akademiker (främst ingenjörer) att komma ut på den svenska arbetsmarknaden.

Högskolan i Halmstad deltog i projektet med dels en introduktion till

den svenska högskolan, dels hjälp med validering av utländska betyg. En viktigt del av

projektet var språkundervisning.

Högskolan i Halmstad 2004 | 17


Internationell rörlighet

Antalet utresande studenter inom Erasmus sjönk nästan till hälften under 2004. Minskad

aktivitetet för att stimulera studenterna att studera utomland tycks vara anledningen.

Detta gäller särskilt vid Sektionen för ekonomi och teknik som brukar stå för

den största delen utresande. För 2005 gäller att Europaekonomprogrammet skall ha ett

obligatoriskt utlandsår, varför antalet Erasmusstudenter väntas öka igen.

Inkommande Utresande

Program 2004 2003 2004 2003

Erasmus 108 110 44 75

Bilaterala avtal 27 26 14 21

Free Movers 58 66 4

Minor field studies 8 10

Nordplus 0 2 0 0

Tabell 10: Internationaliseringen i siffror 2004

Se fylligare redovisning om internationaliseringsarbetet vid Högskolan, sidan 36.

18 | Högskolan i Halmstad 2004


Forskning och

forskarutbildning

Mål, strategier och organisation

Forskningen vid Högskolan i Halmstad skall spegla Högskolans visionsdokument.

Se sidan 3.

Allmänna mål

Forskningen vid Högskolan i Halmstad skall dels ge bidrag till nationell och internationell

kunskapsutveckling, dels bidra till forskningsanknytning av grundutbildningen

inom de områden som ingår i Högskolans profil. Forskningen skall hålla hög kvalitet

i relation till nationell och internationell standard inom respektive område. Kvaliteten

granskas då medel erhålles i konkurrens (från forskningsråd, fonder, företag etc.) samt då

forskarna vid Högskolan medverkar i nationella och internationella forskningsprojekt och

nätverk samt publicerar sig internationellt och nationellt. Under 2004 har Högskolans

forskningsnämnder arbetat fram kvalitetsplaner som innebär en systematisk uppföljning

av forskningens kvalitet och ett system för kvalitetsförbättring. Högskolan verkar för att

goda och lika villkor skall gälla för forskare oberoende av kön och etnisk bakgrund, samt

att jämställdhetsaspekten beaktas vid rekrytering av forskare och forskarstuderande.

Forskningsstrategi

Enligt den under 2003 framtagna forskningsstrategin skall Högskolans forskning präglas

av nära samverkan med det omgivande samhället och samverkan över ämnesgränser

på ett sätt som främjar det självständiga tänkandet och förmågan att förverkliga egna

idéer. En tät och kontinuerlig kontakt med aktuell utveckling inom näringsliv och omgivande

samhälle, liksom att genom realisering av forskningsresultat bidraga till denna

utveckling, ser Högskolan i Halmstad som en del av sin profil. För att uppnå en effektiv

och kvalitetsmässigt god forskning ska personella och ekonomiska resurser koncentreras

till starka flervetenskapliga och profilerade forskningsmiljöer. De olika disciplinerna

bidrar till att utveckla dessa utifrån sin egen särart och forskningsnämnderna fördelar

interna forskningsmedel för att stödja dessa miljöer.

Forskningens organisation

De forskningsområden som Högskolan valt att satsa på kännetecknas av att de har

en flervetenskaplig profil med samverkan över traditionella ämnesgränser. Forskningen

bedrivs inom ramen för tvärvetenskapliga sektioner och samordnas av två forskningsnämnder

– en för teknik och naturvetenskap (TN) och en för samhälls-, beteende-,

vårdvetenskap och humaniora (SBVH). Dessa nämnder är formerade för att fullt ut

kunna omvandlas till fakultetsorgan.

Forskarna tjänstgör vid Högskolan i tvärvetenskapliga sektioner och svarar för att forskning

bedrivs inom de ämnesdiscipliner och inom de profilerade forskningsmiljöer som

finns vid dessa sektioner. Miljöerna är administrativt knutna till sektionerna, även om

de forskare som arbetar inom en miljö kan komma från flera sektioner.

Vid Högskolans sektioner bedrivs forskning inom ekonomi, humaniora, information

och kommunikation, lärarutbildning, samhällvetenskap, teknik och till teknik närliggande

naturvetenskap samt vård, hälsa och idrott.

Högskolan i Halmstad 2004 | 19


Forskningen inom Intelligenta system fokuserar

på att utveckla algoritmer och

metoder för automatiskt beslutfattande

hos tekniska system inom navigering,

styrning eller reglering. Forskningen

hänförs till ämnena signalanalys, datorseende,

reglerteknik, mekatronik, bioinformatik

och självlärande algoritmer,

speciellt artificiella neuronnät. Inom

miljön Inbyggda system och datakommunikation

samspelar forskningen inom

många olika områden, såsom implementeringsteknologi,

inklusive teknologi för

kommunikation, systemarkitektur inklusive

kommunikationsarkitektur och program-

och systemutvecklingsmetoder.

Inom miljön Industriell fysik och fotonik

bedrivs dels forskning om beröringsfria

sensorer för processindustrin och

dels forskning inom nanovetenskap. Till

denna profil har även forskningen inom

tillämpad matematik hänförts. Inom

miljön Industriell organisation möts delar

och inriktningar av flera vetenskapliga

discipliner. De verksamheter som

står i centrum är innovationsprocesser,

produktframtagning, entreprenörskap,

nyföretagande, tillväxtprocesser och

arbetsvetenskapliga perspektiv. miljön

Maskinteknisk produktframtagning är idag

inriktad mot produkters funktionella

ytor där traditionella maskindiscipliner

som produktionsteknik, materialteknik,

konstruktionsberäkning, maskinelement

och produktutveckling möter ämnen

som kemi, optisk- och elektrisk mätteknik,

biomekanik, odontologi, och

tribologi. Miljön Tillämpad naturvetenskap

är mycket bred och verkar inom

forskningsområdena ekologi/miljö, där

kunskap utvecklas för att förstå de processer

och mekanismer som utgör ekosystemens

funktion, samt biomedicin/

biomekanik som omfattar såväl fysiologi

som cellbiologi och biokemi.

Centrum för Innovations-, Entreprenörskaps-

och Lärandeforskning arbetar med

forskning om små- och medelstora företags

verksamhet samt regionalt lärande.

Verksamhet har en mångvetenskaplig

prägel där tekniska analyser av produkter,

kombineras med ett samhälls- och beteendevetenskapligt

perspektiv på produktutvecklingsprocesser

och innovationssystem.

Centrum för Idrott och Hälsoforsknings

verksamhet syftar att få ett övergripande

ansvar för all forskning som rör idrott,

hälsa och fysisk aktivitet vid HH. Innevarande

år har ett samarbetet utvecklats

med Växjö universitet inom psykologiämnet

och med det teoretiskt närliggande

forskningsmiljön /fortsättning nästa sida

Högskolans två kollegialt valda forskningsnämnders uppgift är att främja

forskningen och forskarutbildningen inom sina respektive områden.

Nämnderna skall verka för att den forskning som bedrivs vid Högskolan

håller hög kvalitet så att forskningen uppmärksammas av vetenskapssamhället,

nationellt och internationellt. Forskningen skall också vara av betydelse

för utvecklingen av svenskt samhälls- och näringsliv. Nämnderna

behandlar på eget initiativ policyfrågor och viktiga verksamhetsfrågor

samt verkar för att grundutbildningen vid Högskolan har en god forskningsförankring.

I nämndernas uppgift ingår att fördela forskningsmedel

som tilldelats dem av högskolestyrelsen. Forskningsnämnderna ansvarar

också för anställnings- och befordringsärenden, godkänner sakkunniga

vid professors- och lektorstillsättningar samt föreslår utnämning av professorer.

Ett läraranställningsutskott är underställt respektive forskningsnämnd.

Enheten för lärarutbildning har ingen egen forskarutbildad personal, men

vid sektionerna bedrivs forskning med relevans för lärarutbildningen.

Denna forskning berör såväl allmän didaktik som ämnesdidaktik.

Områdena Teknik och Naturvetenskap (TN) 1

Forskningen inom teknik har en övergripande inriktning, uttryckt som:

Teknik präglad av innovation och entreprenörskap med strategin att bygga

upp en flerdisciplinär, tillämpningsorienterad forskning med kompletterande

grundforskning inom viktiga ämnen. Forskningen bedrivs i mycket hög

grad i interaktion med det omgivande samhället, vilket leder till relevanta

problemställningar och en kreativ forskningsmiljö. De valda områdena har

alla särskilt stor potential för samhällsnyttiga innovationer och produktutveckling

och några forskare har kommersialiserat sina forskningsresultat.

Även inom naturvetenskapen är forskningen av tillämpad karaktär och

sker ofta i samarbete med tekniskt och/eller ekonomiskt inriktade forskare.

Forskningen sker inom sex profilerade forskningsmiljöer:

• Intelligenta system

• Inbyggda system och datakommunikation

• Industriell fysik och fotonik

• Industriell organisation

• Maskinteknisk produktframtagning

• Tillämpad naturvetenskap

Varje forskningsmiljö har mellan 10 och 30 deltagare varav minst två

professorer, ett antal forskande lektorer och doktorander. De har en nära

anknytning till grundutbildningen dels genom att alla forskare också undervisar

i grundutbildningen och dels genom att merparten av studenternas

projektarbeten bedrivs inom forskningsprojekten.

Under 2004 omsatte TN-forskningen 46,9 Mkr (2003: 43,8 Mkr). 60%

av finanseringen var extern (2003: 62%).

Not 1: omfattar ämnena matematik, naturvetenskap, teknikvetenskap, medicin enligt SCB:s

indelning.

20 | Högskolan i Halmstad 2004


Området Samhälls-, Beteende-, Vårdvetenskap och Humaniora

(SBVH) 2

I enlighet med Högskolans forskningsstrategi för området SBVH pågår ett

arbete med att samla forskningen i större profilerade forskningsmiljöer. Nio

forskningsmiljöer får för närvarande medel från Forskningsnämnden.

• Centrum för Innovations-, Entreprenörskaps- och Lärandeforskning

• Centrum för Idrott och Hälsoforskning

• Välfärd och Välbefinnande

• Kontext och kulturgränser

• Kreativitet, utveckling och lärande

• Medie- och kommunikationsvetenskap

• Samhällsförändring och social relationer

• Politisk kommunikation

• USE-IT

I forskningsmiljöerna bedrivs forskning, seminarieverksamhet och handledning

av forskarstuderande. De flesta miljöerna består av 12-15 personer

men det finns även ett par miljöer med ca 30 medlemmar. Flertalet forskare

är också lärare inom grundutbildningen, vilket är en garanti för att

forskningen kommer denna tillgodo.

Under 2004 omsatte SBVH-forskningen 24,6 Mkr (2003: 26,9 Mkr).

30% av finansieringen var extern (2003: 31%).

Området Utbildningsvetenskap

Till Enheten för lärarutbildning hör ämnet Utbildningsvetenskap. De traditionella

lärarutbildningsämnena samt ämnesdidaktiken hör till sektionerna

(se ovan Områdena Teknik och Naturvetenskap, TN, och Området

Samhälls-, Beteende-, Vårdvetenskap och Humaniora, SBVH).

Under 2004 har arbetet fokuserats på att etablera en forskningsmiljö vid

lärarutbildningen. Denna forskningsmiljö syftar i samklang med regeringens

proposition om En förnyad lärarutbildning (1999/2000) att utveckla

ett i ett samhällsperspektiv centralt forskningsområde genom en

integration av utbildningsvetenskap, ämnesdidaktik och de traditionella

lärarutbildningsämnena. Forskningsmiljön syftar till att erbjuda en arena

där mångvetenskapligt, didaktiskt inriktad forskning kan stimuleras och

utvecklas utan att hindras av traditionella disciplingränser. Led i detta

arbete har varit utlysningen av forskningsmedel och etablerandet av vetenskaplig

seminarieverksamhet.

Resurser och resultat

Välfärd och Välbefinnande. Den miljön inriktar

sig på flervetenskapliga studier som

bidrar till kunskapsutveckling med relevans

för välfärd, hälsa och välbefinnande

på individ-, grupp- och samhällsnivå. Kontext

och kulturgränser är en forskningsmiljö

som samlar forskare från historia, religions-,

litteratur- och konstvetenskap med

ett gemensamt forskningsfält med olika

infallsvinklar mot kontext och kulturgränser.

Miljön Kreativitet, utveckling och lärande

hålls samman av ett intresse för hur villkoren

för kreativitet och lärande har förändrats

i det senmoderna samhället. Inför

framtiden planeras projektförslag som kan

falla inom ramarna för EU-kommissionens

satsning på utveckling och forskning inom

området utbildning, media, kultur och ungdom.

Detta är ett område som ansluter till

miljön Medie- och kommunikationsvetenskap

som intresserar sig för frågor om makt,

offentlighet och demokrati. Kärnområdena

som karaktäriserar miljön är journalistiska

och dokumentära framställningar

samt globalisering, transnationella medier

och unga människor. Globaliseringen är en

fråga som också intresserar miljön Samhällsförändring

och social relationer. Den miljön

försöker begreppsliggöra innebörden

hos nutida samhällsförändringar utifrån

utgångspunkten hur det ”lilla” påverkas av

och återverkar på det ”stora”. De pågående

förändringsprocesserna och följderna

av dessa tolkas och förklaras med hjälp

av begrepp som globalisering, reflexivitet,

in for mationalisering, nätverkssamhälle,

risksamhälle, postmodernitet respektive

senmodernitet, postindustrialism, intersektionalitet,

flexibla rollövertaganden,

kulturell friställning, ny socia li sa tion, hybridisering

etc. Den statsvetenskapligt

dominerade miljön Politisk kommunikations

områden är medier och politisk opinionsbildning

samt politisk kultur, politiskt

deltagande i ett genusperspektiv, förhandlings-

och konfliktteori, regional utveckling,

politisk retorik mm. Målet är att skapa

ett nationellt och internationellt centrum

för politisk kommunikation. Teoretisk

finns en nära koppling till teorier om dynamiska

system och styrning. USE-IT arbetar

med frågor om människors möjligheter att

nyttja den potential som ny informationsteknik

erbjuder. Forskarna ägnar sig åt användningsstudier

och tillämpad forskning.

Use-ITs forskning att vara inriktad på förbättrad

användning av IT. Arbete 2004 har

haft två teman, Edutainment och Media IT.

Högskolans övergripande mål med forskningen är att den skall bidraga till

nationell och internationell kunskapsutveckling samt att den skall bidraga

till forskningsanknytning av grundutbildningen. Vår bedömning är att

forskningen vid Högskolan i Halmstad under året har gett ett väsentligt

bidrag till måluppfyllelsen, dels genom ett stort antal internationella ve-

Not 2: omfattar ämnena humaniora och religionsvetenskap, rättsvetenskap/juridik, samhällsvetenskap,

medicin, övriga forskningsområden enligt SCB:s indelning.

Högskolan i Halmstad 2004 | 21


tenskapliga publikationer accepterade efter peer review och dels genom en stor andel

externa medel erhållna i konkurrens, ofta efter internationella utvärderingar.

Målet om forskningsanknytning av grundutbildningen uppfylls bland annat genom

att i stort sett alla våra forskare samtidigt är undervisande lärare samt att merparten av

studenternas enskilda arbeten sker på initiativ av och i samverkan med forskargrupper.

Forskarutbildade lärare och forskande personal

Genom utbildning av redan anställda och en medveten strategi vid rekrytering av ny

personal har Högskolans lärare hög vetenskaplig kompetens. Av 212 tillsvidareanställda

lärare var 110 disputerade, dvs. 52% (2003 var andelen 49%, 2002 44%). Antalet

disputerade tillsvidareanställda lärare ökade något under året: inom SBVH-området

var antalet 68 (jämfört med 61 år 2003), medan antalet inom TN-områdena var 42

(jämfört med 36 år 2003).

Bland de disputerade tillsvidareanställda lärarna har antalet professorer och docenter

ökat något. Av totalt 23 professorer var antalet kvinnliga professorer 5, en ökning med

1 nyanställd kvinna. Andelen kvinnliga professorer var vid utgången av år 2004 22%

vilket innebär att målet på 24% nästan är nått. Antalet kvinnliga docenter var 7, även

här en ökning med 1. Andelen kvinnliga docenter är 39%.

Inom SBVH-området fanns professorer i Idrottspsykologi, Medie- och kommunikationsvetenskap,

Omvårdnad, Pedagogik, Sociologi, Sociologi med arbetsvetenskap, Företagsekonomi,

Vårdvetenskap och inom TN-områdena i Biologi, Byggproduktionsteknik,

Datorsystemteknik, Fotonik, Fysik, Inbyggda system, Kemi, Maskinteknik,

Mekatroniska system, Realtidsdatorsystem, Reglerteknik, Signalanalys, Teknik för visuella

media och Tillämpad matematik.

Professor Docent

2004 23 18

2003 22 16

2002 17 12

Tabell 11: Antal professorer och docenter

Av de lärare som var tidsbegränsat anställda var 27 disputerade. Här fanns bl.a. 3 adjungerade

professorer, varav 1 kvinna, och 4 gästprofessorer samt forskare och lärare vid

andra högskolor som på deltid var verksamma vid Högskolan i Halmstad. De adjungerade

professorerna finns i Arbetsvetenskap, Folkhälsovetenskap och Limnologi. Gästprofessorerna

finns i Datorarkitektur, Fysik, Maskinteknik och Utbildningsvetenskap.

22 | Högskolan i Halmstad 2004


SCBkod

Antal

tillsvidareanställda

varav

disputerade

varav disputerade

kvinnor

Antal

tidsbegränsat

anställda

varav

disputerade

varav disputerade

kvinnor

Hum 11 15 12 6 16 13 7

Sam 12,13 94 46 14 31 10 2

Teknik 14,16 65 32 5 15 3 0

Nv 15,18 14 10 4 4 1 0

Vård/Med 18,23 24 10 8 8 0 0

Total Antal 212 110 37 74 27 9

Procent 52% 17% 36% 12%

Inom SBVH-område 133 68 28 55 23 9

Inom TN-område 79 42 9 19 4 0

Tabell 12: Tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda lärare fördelade efter utbildningsnivå och kön

Forskarår

Den totala volymen forskning och forskarutbildning, mätt i personår, har ökat under

året. Sett i ett längre perspektiv har forskningsvolymen ökat starkt. Sedan 2002 har

antalet personår ökat från 71,6 till 82,9. Detta speglar bl.a. en förbättrad förmåga att

söka externa anslag, som är ett viktigt inslag i Högskolans forskningsstrategi.

2004 2003 2002

Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt

Teknik 8,8 32,6 41,4 37,7 39,1

Naturvet./Biomed. 3,1 4,2 7,3 5,2 3,7

Sam/Hum/Bet.vet 13,6 16,0 29,5 25,8 22,8

Vård/Hälsa/Med 4,3 0,4 4,7 6,4 6

Totalt 29,8 53,2 82,9 75,1 71,6

Tabell 13: Volymen forskning och forskarutbildning mätt i personår

Forskningens resultat – Vetenskaplig produktion

Produktionen i form av vetenskapliga artiklar publicerade i internationellt erkända vetenskapliga

tidskrifter med s.k. peer review uppgick under 2004 till 96 (2003: 92 artiklar;

2002: 79 artiklar). Antalet artiklar som presenterats vid vetenskapliga konferenser har

ökat (2004: 139 artiklar, 2003: 74 artiklar, 2002: 67 artiklar). Härtill kom ett stort antal

vetenskapliga rapporter, artiklar, böcker, industrirapporter, populärvetenskapliga skrifter

etc. Forskningsarbetet resulterade i 7 doktorsavhandlingar och 9 licentiatavhandlingar.

– Internationellt och nationellt samarbete

För att åstadkomma forskning på internationell nivå inom strategiskt viktiga områden

är kontakter med andra lärosäten, forskningsinstitutioner, näringsliv och andra delar

av samhället nödvändiga. Till forskningens viktigaste resultat hör ett ständigt växande

kontaktnät, till gagn för såväl forskningen som grundutbildningen. Högskolans forskare

samarbetar med forskare på det internationella och på det nationella planet. Se not

3 sid. 27.

– Mång- och tvärvetenskap

Samtliga Högskolans sektioner är mångvetenskapliga till sin karaktär, vilket har resulterat

i betydande forskningssamarbete över disciplingränserna. Flertalet av Högskolans

forskningsmiljöer är mångvetenskapliga. Teknikområdets starka inriktning mot tillämpad

forskning i samverkan med industrin gör att denna forskning av nödvändighet

blir mångdisciplinär.

Högskolan i Halmstad 2004 | 23


– Omvärldskontakter

Ett viktigt inslag i den forskning som bedrivs vid Högskolan i Halmstad är samverkan

mellan forskning, offentlig sektor, näringsliv och andra organisationer, vilket bl.a. har

lett till att forskningen är väl förankrad i regionen, bl.a. med Region Halland som nu

finns lokaliserat inom högskoleområdet. Exempel på detta är den samverkan mellan offentlig

sektor och näringslivet för ökad regional tillväxt, den så kallade Hälsoteknikalliansen,

som är ett nätverk av företag och organisationer i sydvästra Sverige med unika

kompetenser, produkter och tjänster inom hälsoteknikområdet. Forskningsplattformen

Product Design in Health Care, som under 2003 och 2004 byggts upp vid Högskolan

med stöd av medel från KK-stiftelsen, utgör den drivande kraften i den forskning som

bedrivs inom Hälsoteknikalliansen. Ytterligare ett exempel: Inom Högskolans KKprofil

Ceres, som verkar inom området inbyggda system, har denna typ av industriell

samverkan kommit mycket långt. Andra exempel är kurser för lärare, ett ytterligare

fördjupat samarbete med Militärhögskolan samt flera projekt inom vårdvetenskap.

Till den särskilda innovationsprägeln på Högskolan hör en ambition att också förverkliga

forskningens resultat i form av kommersiella produkter. Forskningsprojekt i

samverkan med kommunala och regionala organisationer och med industriföretag är

rikligt förekommande, inte minst gäller detta den svenska basindustrin såsom pappers-,

järn- och stål-, bil- samt IT-industrin. Samverkan har under året skett i gemensamma

forskningsprojekt med ett 40-tal stora och små företag, ofta med en finansiering från

KK-stiftelsen. Högskolan har under året förmedlat 39 forskarkontakter till media genom

Vetenskapsrådets ExpertSvar.

Forskningsfinansiering

Intäkterna för forskningen uppgick 2004 till 71,6 Mkr, vilket är samma belopp som

år 2003. Anslagsintäkterna ökade marginellt medan de externa intäkter minskade i

motsvarande grad (se tabell 14).

2004 2003 2002

Anslags intäkter 36,0 50% 34,9 49% 31,3 51%

Externa intäkter 35,6 50% 36,9 51% 30,4 49%

Totalt 71,6 71,8 61,7

Tabell 14: Forskningsfinansiering

Av den externa forskningsfinansieringen stod statliga forskningsstiftelser, näringsliv

och övriga privata organisationer för 64%. Största finansiären var KK-stiftelsen med 14

Mkr. Övriga stora finansiärer inom denna sektor är Vinnova, Statens energimyndighet,

Vetenskapsrådet och Sparbanksstiftelsen Kronan.

2004 2003 2002

Statliga mynd och

Landsting Halland

10,3 28,9% 9,9 27% 11,2 37%

EU 0 2,1 6% 3,3 11%

Övr 25,3 71,1% 24,9 67% 15,8 52%

Totalt 35,6 36,9 30,4

Tabell 15: Extern forskningsfinansiering

24 | Högskolan i Halmstad 2004


2004 2003 2002

FoU-andel av total omslutning 20,1% 20,0% 18,2%

Procentuell omsättningsökning 0% 16,4% 5,7%

FoU-andel externa medel 49,7% 51,3% 49%

Externa medel (tkr) 35 601 36 877 30 481

Årsarbetskraft ägnad åt forskning 82,9 75,1 71,6

Forskarstuderande/doktorander 98 91 86

Vetenskapliga publikationer:

– i tidskrifter 96 92 79

– avhandlingar 16 12 14

– i konferensproceedings efter

refereegranskning 139 74 67

Andel disputerade lärare 52% 49% 44%

Tabell 16. ÅR 2004. Nyckeltal FoU

8

7

6

män

kvinnor

Forskarutbildning

7 personer vid Högskolan (4 kvinnor, 3 män) avlade under år 2004 doktorsexamen

och 9 personer (6 kvinnor och 3 män) avlade licentiatexamen.

3 av de 7 doktorsexamina hade föregåtts av licentiatexamen. Antal avlagda

examina är något högre än motsvarande under föregående år då 9 doktorsexamina

och 3 licentiatexamina avlades.

Den forskning som lett fram till avhandlingarna har till övervägande del

bedrivits inom de olika forskningsmiljöer som finns vid Högskolan i Halmstad.

Högskolan har inte rätt att själv examinera doktorer och licentiater,

men merparten av handledningen ges av Högskolans egna professorer och

docenter. I några fall är Högskolans professorer även knutna till lärosäten

med examinationsrätt. Forskningen har en god förankring i grundutbildningen

och ett stort antal magisteruppsatser har författats inom ramen för

forskningsprojekten och i samverkan med de forskarstuderande.

De forskarstuderande deltar också som lärare inom grundutbildningen.

Uppskattningsvis har en doktorand inom TN-området undervisat 10%

av sin tid medan motsvarande siffra för en forskarstuderande adjunkt är

60%. Inom SBVH-området undervisade doktoranderna i genomsnitt

35% av sin tid medan adjunkter i forskarutbildningen undervisade ungefär

75% av sin tid. Stora variationer finns dock mellan olika adjunkter och

år, vilket gör genomsnittssiffrorna osäkra. Skillnaden i undervisningstid

mellan de båda forskningsområdena återspeglar det faktum att flertalet av

de forskarstuderande inom teknikområdet har anställning som doktorand

medan de inom övriga områden som regel är adjunkter med en betydligt

större andel undervisning inom grundutbildningen. Detta innebär också

att den genomsnittliga studietiden fram till färdig doktor varierar kraftigt

beroende på den forskarstuderandes anställningsform och nivå varifrån

forskarstudierna påbörjades. Omräknat till effektiv studietid uppskattas

studietiden för en doktorsexamen uppgå till 4–6 år.

Under 2004 har 7 personer (varav 5 med doktorandanställning) påbörjat

forskarutbildning vilket är ett rimligt antal mot bakgrunden av att 7

personer disputerat under året samt mot bakgrunden av den stora ökning

på 19 nyantagna forskarstuderande som skedde föregående år, 2003, då

0

SbVH

tN

Diagram 1: Antal påbörjade forskarutbildningar

under 2004 uppdelat på vetenskapsområde

och kön.

8

7

6

5

4

3

2

1

0

5

4

3

2

1

SbVH

män

licentiat

Doktor

kvinnor

tN

män

kvinnor

Diagram 2: Antal doktors- och licentiatexamina

uppdelat på vetenskapsområden

och kön.

Högskolan i Halmstad 2004 | 25


Nationella forskarskolor

Högskolan är part i de nationella forskarskolorna

Entreprenörskap och

innovation, Genomik och bioinformatik,

Läkemedelsvetenskap, Naturvetenskapernas

och teknikens didaktik

samt Svenska med didaktisk inriktning.

Högskolan deltar också i åtskilliga

forskarutbildningsnätverk, t.ex. T2F,

ProViking, ARTES och VISIT. De tre

sistnämnda är finansierade via Stiftelsen

för strategisk forskning medan

T2F är det Trycktekniska forskningsprogrammet

finansierat av KK-stiftelsen

tillsammans med pappers- och

den grafiska industrin.

Doktorander vid andra högskolor

och universitet

De doktorander som finns vid Högskolan

i Halmstad är antagna vid andra

universitet och högskolor med

examensrätt. Inom teknik och naturvetenskap

gäller detta främst

Chalmers tekniska högskola, Luleå

tekniska högskola och Lunds universitet,

där teknikprofessorer vid Högskolan

i Halmstad är examinatorer

eller huvudhandledare, men även vid

Linköpings universitet och Göteborgs

universitet finns forskarstuderande

inskrivna. När det gäller de samhällsoch

hälsovetenskapliga områdena

bedrivs regelrätt samverkan i forskarutbildning

för ekonomiområdet

med universiteten i Lund, Växjö, Luleå

tekniska universitet och Handelshögskolan

i Göteborg, inom idrottspsykologi

med Stockholms universitet, inom

pedagogik med Göteborgs universitet

och Malmö högskola, inom omvårdnad

med Linköpings universitet och inom

idrottsvetenskap med universiteten

i Göteborg och Karlstad. Ytterligare

några svenska såväl som utländska

universitet finns med bland de examinerande

lärosätena.

externa medel främst från KK-stiftelsen beviljades till ett stort antal nya

3-åriga forskningsprojekt .

Totalt fanns under 2004 vid Högskolan i Halmstad 98 forskarstuderande.

Av dessa var 44 kvinnor (32 vid SBVH; 12 vid TN) och 54 män (20 vid

SBVH; 34 vid TN). Av de forskarstuderande bedrev 48 sina studier på

minst 50% av heltid. Ingen av de forskarstuderande vid Högskolan finansierades

via utbildningsbidrag utan samtliga hade en anställning vid

Högskolan som ettdera av doktorand, adjunkt eller forskningsingenjör.

Kvalitet

Under 2004 har lärosätet arbetat med att konkretisera strategin och att

utveckla planer och rutiner som möjliggör för oss att följa den i vårt kvalitetsarbete.De

båda forskningsnämnderna har ett tredelat ansvar inom sina

respektive områden:

• Att säkerställa att den forskning som bedrivs vid Högskolan är av hög

kvalitet och internationellt konkurrenskraftig samt att den är väl profilerad

• Att säkerställa att den forskarutbildning som bedrivs vid Högskolan är

av hög kvalitet och står sig väl i jämförelse med forskarutbildning vid

lärosäten med vetenskapsområde

• Att verka för att all grundutbildning vid Högskolan vilar på vetenskaplig

grund

Detta sker bland annat genom utvärdering och uppföljning av forskningsmiljöernas

forskningsprogram och vetenskapliga resultat samt de enskilda

forskarnas roll i det nationella och internationella vetenskapssamhället.

Utvärderingar och uppföljningar sker enligt de kvalitetsplaner som

forskningsnämnderna fattat beslut om under 2004, bland annat i samband

med forskningsnämndernas årliga fördelning av medel. Forskningsmiljöerna

avkrävs rapporter om sin forskningsverksamhet innehållande

forskningsplan, koppling till Högskolans forskningsstrategi, omfattning,

budget, bemanning, publikationer, erhållna externa medel i konkurrens,

forskarutbildning, relation till grundutbildningen, deltagande i nationella

och internationella forskarnätverk, externa kontakter, etc. Dessa rapporter

analyseras och forskningen utvärderas.

Forskningsnämnderna gör fortlöpande översyn av de lokala riktlinjerna

för befordran till lektor eller professor och för antagning som oavlönad

docent. Även i arbetet med Högskolans anställningsordning deltar forskningsnämnderna

aktivt.

Forskningsnämnderna fokuserar också på information till och uppföljning

av de forskarstuderande, utveckling av det utbud av forskarutbildningskurser

som ges vid Högskolan samt utveckling av handledarkompetens

och relationer mellan handledare och forskarstuderande.

Framtid

I enlighet med strategin har Högskolan under år 2004 fortsatt arbetet med

att bygga upp och förstärka våra forsknings- och innovationsmiljöer.

26 | Högskolan i Halmstad 2004


Sedan flera år bedriver Högskolan forskarutbildning utan att ha rätt att

examinera, vilket hämmar arbetet. En ansökan har insänts till Utbildningsdepartementet

vad avser rätt att examinera doktorer inom vetenskapsområdet

teknik. Målet är också att på sikt erhålla ett vetenskapsområde

inom samhällsvetenskap och humaniora.

En ansökan om stöd från KK-stiftelsen till fortsatt uppbyggnad av forskningsprofilen

CERES inom Inbyggda system beviljades. Detta innebär en

långsiktig resursförstärkning på 36 miljoner kronor från KK-stiftelsen fördelade

på 6 år. Härtill kommer medverkande företags motfinansiering.

Under 2004 förde Högskolan i Halmstad ingående diskussioner med

Högskolan i Skövde och Örebro universitet om samverkan inom forskarutbildningen

inom ämnesområdet datavetenskap, data- och elektroteknik.

Diskussionerna har resulterat i att en ansökan sänts in till Utbildningsdepartemenetet

om att få bilda en gemensam fakultet inom det

valda forskningsområdet.

Inom SBVH-området fortsätter arbetet med att formera starka forskningsmiljöer.

Under 2004 har antalet forskningsmiljöer koncentrerats till

ett tiotal miljöer, att jämföra med drygt 20 miljöer 2003. Denna koncentrations-

och profileringsprocess avser forskningsnämnden fortsätta

stimulera. Även inom detta område prioriteras samverkan med andra lärosäten

och forskningsdrivande organisationer.

not 3

Internationellt och nationellt

samarbete

Det internationella samarbetet är

omfattande och omfattar samarbete

med forskare i våra nordiska grannländer

och ett tjugotal länder i Europa

och övriga världen.

Högskolan är även aktiv i projekt som

är finansierade inom ramen för EUs

olika program. Högskolan koordinerar

projektet ”Communicating the

Cultural Landscape” i EU-programmet

Culture 2000 och medverkar

i projekten ”Project Access” inom

Equal, ”European Public Space Observatory”

och COVOSECO (STRATA)

samt BIOSECURE inom EUs femte

ramprogram och projektet ”Network

Organization of Distance Education”.

Högskolan deltar också i 2 Eurekaprojekt:

Factory Hybtune, EU 2374,

tillsammans med forskare från Ungern

och Litauen samt DigiNews i samarbete

med University of Leuven och

ett antal företag, bl.a. Philips i Belgien,

20/20 Speech, Targetize, Holtran och

Palmware. Projektet ”Children in

Communication about Migration” finansieras

genom EUs femte ramprogram,

där Sverige medverkar tillsammans

med England, Tyskland, Italien,

Grekland och Holland.

Det nationella samarbetet med

forskare vid andra högskolor och

universitet är mycket omfattande.

Samarbetet gäller forskningsprojekt,

gemensamma forskarutbildningskurser

och inte minst samarbete kring

handledning av forskarstuderande.

Eftersom Högskolan saknar vetenskapsområde

är de som forskarstuderar

vid Högskolan inskrivna vid andra

högskolor och universitet. Högskolan

har under 2004 deltagit i utvecklingsprojektet

”Att utbilda vetenskapsmän

till handledare”. Projektet leddes från

Institutionen för pedagogik och didaktik

vid Göteborgs universitet med

Chalmers tekniska högskola, Blekinge

tekniska högskola och Högskolan i

Halmstad som deltagande lärosäten.

Högskolan i Halmstad 2004 | 27


Övergripande

verksamheter

Enheten för omvärldskontakter

Enheten för omvärldskontakter är en funktion inom Högskolan direkt underställd rektor.

Enheten hanterar samverkansfrågorna på ett policymässigt och övergripande plan

och är hemvist för Högskolans samverkansspecialister inom områdena arbetslivsutveckling

och genus (Argus), innovationer och företagsavknoppningar (Innovationsgruppen),

näringslivsservice och uppdragsutbildning (Uppdragsutbildningens verksamhet

beskrivs under Grundutbildning, sidan xx).

Infrastruktur, nätverk och nationella kontakter

Regionalt tillväxtprogram, regional utvecklingsstrategi och gemensam verksamhetsplan.

Enheten för omvärldskontakter organiserar Högskolans samverkan med regionen och

är djupt involverad i utveckling och genomförande av regionalt tillväxtprogram och

regionala utvecklingsstrategi. Styrelserna för Högskolan respektive Region Halland har

under året fattat beslut om ta fram en mellan organisationerna gemensam verksamhetsplan

för områdena stöd till utveckling näringslivet och hälsa och välfärd.

Enheten medverkar med process- och projektledning inom tillväxtområdena hälsoteknik

och upplevelsenäring.

Under året har också ett större projekt genomförts för att initiera en långsiktig utveckling

av de halländska kommunernas stöd till det lokala arbetslivet vad gäller främst

kompetensförsörjning och högre utbildning.

Samarbetet mellan Högskolan, Halmstad garnison och Halmstads kommun har under

året fortsatt och syftat till att inför det nationella försvarsbeslut som togs i december,

belysa de möjligheter samverkan med Högskolan kan ge för en dynamisk utveckling av

Försvarsmakten i Halmstad.

Högskolan deltar genom enheten i flera råd , styrelser och beslutsorgan

Nationella kontakter. Kontakter med Vinnova och Nutek har prioriterats och resulterat

i ekonomiskt stöd Till berörda partersåväl utvecklingsprocesser följeforskning. Samarbetet

med Teknikbrostiftelserna i Lund och Göteborg har varit omfattande. Högskolan

är medlem i den nationella föreningen Unilink.

Arbetslivsutveckling och genus (Argus)

Argus är ett av Högskolans specialiserade samverkansorgan som tillhör enheten. Syftet

med denna verksamhet är att med ett genusperspektiv som utgångspunkt upprätta samarbeten

för att utveckla arbetslivet i bred mening och åstadkomma ökad jämställdhet.

Arbetet utvecklas företrädesvis genom initiering och drift av samt medverkan i projekt,

kurser och utredningsuppdrag. Ofta sker detta inom ramen för olika EU-relaterade

program och verksamheter.

28 | Högskolan i Halmstad 2004


Argus har under 2004 utgjort svenskt kansli för WiTEC Sweden (European Association

for Women in Science, Engineering and Technology) som är en europeisk sammanslutning

av högskolor och andra berörda organisationer vars främsta mål är dels att stärka

kvinnornas ställning inom tekniska områden, dels genom internationellt samarbete

verka för att antalet kvinnor på ledningsnivå inom utbildning och näringsliv ökar. Som

exempel kan nämnas att den 2 december 2004 fick WiTEC Sweden ett kvalitetspris

för bästa Leonardoprojekt inom området studentpraktik. Annan verksamhet har avsett

PREFACE (PREparing Female students for ACademic Entrepreneurship) och krAft.

Innovationsgruppen

Innovationsgruppen är Högskolans inkubatorverksamhet som ger studenter och personal

vid Högskolan möjlighet att utveckla affärsidéer. Verksamheten består dels av

handledning och rådgivning, dels i tillgång till lokaler och tekniskt service för det nystartade

företaget. Verksamheten bedrivs i samarbete med Teknocenter AB, som är en

teknikparksmiljö vid Högskolan.

Under 2004 var 25 projekt/företag verksamma inom Innovationsgruppen. 9 företag

lämnade under året Innovationsgruppen för att driva verksamheten vidare på professionell

basis.

Verksamheten har under året finansierats av Halmstads Kommun, Nutek, Region Halland

och Teknikbrostiftelsen i Göteborg

Näringslivsservice

Näringslivsservice arbetade under 2004 bland annat med uppsökande verksamhet

bland små- och medelstora företag i regionen.

Verksamheten har under året finansierats av Teknikbrostiftelsen i Göteborg Länsstyrelsen

i Halland, KK- stiftelsen (Expertkompetens Intelligenta Produkter teknikQ),

Landstingets Fond för Teknikupphandling och Produktutveckling(LFTP) samt med

sparade medel från tidigare år.

För operativa insatser bland regionens företag har innovationsmedel ställts till förfogande

från Teknikbrostiftelsen i Göteborg och Region Halland.

Ser man till de projekt som handlade om stöd till innovationer i företag så berörde 53%

studenter vid Högskolan i Halmstad, 24% lärare/forskare vid Högskolan i Halmstad

24%, studenter från annan högskola utgjorde 5%, lärare/forskare från annan högskola

2%, Innovationsgruppen/TeknoCenter företag 7%, industriforskningsinstitut 2%, övriga

organisationer som ALMI, IRC, Teknikbrostiftelser o.s.v. 7%. Största skillnaden

mot föregående år är att andelen projekt med lärare/forskar vid Högskolan i Halmstad

har ökat. Andelen projekt i Innovationsgruppen har minskat och i stället har antalet

projekt med studenter vid Högskolan ökat.

Under 2004 har förutom ett stort antal enklare kontaktförmedlingar mellan uppdragsgivare

inom näringsliv och organisationer samt uppdragstagare inom högskolevärlden

ca. 65 projekt operativt startats upp och ytterligare ett trettiotal initierats för operativ

start under 2005. Det är ca. 10% fler än under 2003, trots minskad finansiering av

uppsökande verksamhet. Förklaringen ligger är att antalet projekt från Hylte kommun

ökat genom mycket bra samverkan med dess lärcentermiljö.

Högskolan i Halmstad 2004 | 29


Styrning och uppföljning

Chefen för enheten, som också har rektors uppdrag att policymässigt samordna högskolans

hela samverkanstruktur, d.v.s. även funktioner utanför den administrativa enheten

för omvärldskontakter, ingår i högskolans ledningsgrupp. Ett råd för samverkansfrågor

har bildats och regelbundna överläggningar sker med sektioner och utbildnings- och

forskningsnämnder.

Huvuddelen av verksamheten utförs som externa uppdrag och projekt med särskilda

styrgrupper och uppföljningsmoment. I sådana styrgrupper ingår företrädare för externa

samverkansparter och kunder. I lämpliga delar av verksamheten används också

standardiserade uppföljningsinstrument som enkäter. Eftersom verksamheten under

2004 fortsatt varit under förändring genomgår också styr- och uppföljningsprocesserna

en översyn.

Högskolebiblioteket

Under 2004 hade Högskolebiblioteket 200 938 besök jämfört med 191 821 året innan.

Under terminstid motsvarar det drygt 1 100 besök per dag. Utlåningen från de egna

samlingarna ökade till 76 399 (föregående år 68 493). Av dessa lån var 3 011 utlån till

andra bibliotek (2 094). Det totala antalet fjärrutlån inklusive tidskriftskopior ökade

till 3 861 (3 048).

3 933 nya böcker förvärvades (2003: 5 918). Detta utökade beståndet till 75 820, riksdagstryck

i magasin ej medräknat. Antalet titlar var 91 612. Anledningen till att det

nu finns fler titlar än exemplar i katalogen är den allt större andelen elektroniska titlar

(nästan 25 000). Prenumerationer på 29 nya tidskrifter i pappersform tillkom också.

Antalet lektionstimmar i informationssökning: 240 med 1 072 deltagare (238 med 945

deltagare).

2004 var första hela året för det sammanslagna Campusbiblioteket i Varberg. Genom

nya utbildningar ökade antalet studenter till ca 800. Bibliotekets utlåning ökade från

3 104 till 5 454 (+75%). Fjärrinlån ökade med 19% och fjärrutlån (kopior) med

50%.

Under 2004 genomfördes en ombyggnad av plan 3 i biblioteksbyggnaden. Avsikten var

att öka personalutrymmena och göra dessa mer ändamålsenliga. Strax efter verksamhetsåret

2004 drabbades Högskolebiblioteket av mycket omfattande skador i samband

med ett oväder med orkanbyar 8 januari. Det nya året fick inledas med krishantering,

sanering och planering för återuppbyggnad och ersättning av förstörda boksamlingar.

2004 2003 2002

Totalkostnad tkr exkl. lokalhyra 11 248 9 923 8 103

Lokalhyra tkr 3 435 3 435 3 362

% av omsättning exkl. lokalhyra 3,2 2,8 2,4

% av omsättning inkl. lokalhyra 4,1 3,7 3,4

Driftskostnad kr. per HST exkl. lokalhyra 2 071 2118 1961

Tabell 17: Kostnader i relation till Högskolans totala omsättning

30 | Högskolan i Halmstad 2004


Kompetensförsörjning

I december 2004 var antalet månadsanställda vid Högskolan 492 personer varav 243

kvinnor och 249 män. Detta är en minskning med fyra personer jämfört med 2003.

Ett mål i kompetensförsörjningsplanen för 2004 var att tillgodose Högskolans beräknade

behov av kärnkompetens som bedömdes till 20 läraranställningar inklusive doktorander.

Det verkliga behovet av kompetens blev något lägre än det beräknade. En av

förklaringarna till detta kan vara att sökandetrycket till utbildningar inom data, informatik,

teknik och på vissa ingenjörsutbildningar varit fortsatt lågt under 2004.

Liksom 2003 har behovet av kärnkompetens under 2004 varit störst inom samhällsoch

beteendevetenskap. Målet att erhålla den kompetens som söks har till stor del uppnåtts

inom de olika ämnesområdena. Behovet av stödkompetens har minskat jämfört

med 2003 – 11 utlysningar 2004 jämfört med 27 året innan.

Enligt kompetensförsörjningsplanen 2003–2005 var målet att andelen forskarutbildad

lärarpersonal senast 2005 skulle uppgå till 55%. Rekryteringsresultatet för 2004 visar

en utökning från 123 (39 kv) till 133 (45 kv). Vid årets slut var 52% (2003 49%) av

Högskolans tillsvidareanställda lärare disputerade. Av det totala antalet lärare var andelen

disputerade 48%.

År

Antal forskarutbildade

2002 108 (25 kv)

2003 123 (39 kv)

2004 133 (45 kv)

Tabell 18: Antalet forskarutbildade (professorer, lektorer,

forskarassistenter) 2002–2004

Antalet professorer har under året 2004 ökat från 27 (5 kvinnor) till 30 (6 kvinnor). Av

dessa 30 är tre adjungerade professorer (en kvinna) och fyra gästprofessorer. Högskolans

uppsatta mål för året var att antalet professorer skulle fortsätta att öka. Detta mål

har uppnåtts. Andelen kvinnliga professorer är fortfarande alltför lågt men har ökat

från 19 till 20% under året.

År

Antal professorer

2002 22 (3 kv)

2003 27 (5 kv)

2004 30 (6 kv)

Tabell 19: Utökning av antalet professorer 2002–2004

Målet att få igång ett gemensamt ledarutvecklingsprogram för chefer under 2004 har

inte uppnåtts. Högskolan har arrangerat basutbildning inom vissa områden för samtliga

chefer i bl. a. arbetsmiljö. Vad gäller ledarutvecklingsprogram pågår planering för

start 2005. Framhållas bör dock att högskolan under året beslutat att satsa på några

nyckelpersoner inom verksamheten.

Högskolan i Halmstad 2004 | 31


Under året som gått hade Högskolan 98 forskarstuderande varav 44 kvinnor. (2003:

91 forskarstuderande varav 42 kvinnor). 26 lärare gick en högskolepedagogisk kurs

omfattande fem poäng. Målet är att samtliga lärare på sikt skall ha genomgått högskolepedagogisk

utbildning.

Högskolans jämställdhetspolicy anger att jämställdhetsaspekten alltid skall beaktas vid

nyrekrytering, att annonser skall utformas på ett sådant sätt att personer av det underrepresenterade

könet uppmuntras att söka anställning, att arbetsgivarparten om möjligt

skall representeras av båda könen vid anställningsintervjuer samt att utsedda sakkunniga

till det enskilda tillsättningsärendet skall representeras av båda könen.

Under 2004 har tillgången på kompetent arbetskraft ökat, varvid rekrytering genom

s k headhunting minskat markant. När det gäller löneskillnader mellan män och kvinnor

med samma kompetens och arbetsuppgifter arbetar Högskolan för att de löneskillnader

som finns bland adjunkter inte skall kunna hänföras till kön.

2002 2003 2004

Kategori K M Totalt K M Totalt K M Totalt

Professor 2 15 17 4 18 22 5 18 23

Lektor 22 42 64 25 47 72 29 57 86

Adjunkt 36 57 93 41 56 97 40 60 100

Totalt tv.anst.

lärarpersonal

60 114 174 70 121 191 74 135 209

Bibl.personal 8 4 12 10 4 14 11 5 16

Övrig personal 81 41 122 83 30 113 95 42 137

Totalt tv.anst

personal

149 159 308 163 155 318 180 182 362

Tabell 20: Antal tillsvidareanställda män/kvinnor inom olika yrkeskategorier

492

2002 2003 2004

K M Totalt K M Totalt K M Totalt

7 14 21 11 15 26 13 15 28

Tabell 21: Antal doktorander kvinnor/män 2002, 2003 samt 2004

243

249

Diagram 3: Antal månadsanställda

vid Högskolan

och fördelningen män/kvinnor

Personalomsättningen från september 2003 till september 2004 uppgick till 9%, en

minskning med 2% från föregående period. Målet för Högskolan var att rörligheten

inte skulle öka i förhållande till 2003, vilket den alltså inte heller gjorde. En viss rörlighet

innebär både utveckling och förnyelse i en organisation.

Rörligheten var störst inom stödkompetensen (10%) medan den inom ledningskompetensen

var 5% och inom kärnkompetensen 8%. Rörligheten fanns i samtliga åldersgrupper

men var störst i de yngre åldrarna bland såväl kvinnor som män. 13 personer

gick i ålders- eller delpension under 2004. Högskolans bedömning är att personalomsättningen

var låg bland de tillsvidareanställda. En viss rörlighet innebär både utveckling

och förnyelse i en organisation.

32 | Högskolan i Halmstad 2004


Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron vid Högskolan i Halmstad är lägre jämfört med genomsnittet för myndigheter

som använder samma tidsanvändningsstatistik. Sjukfrånvarons totala omfattning

under 2004 var (3,1%) av alla anställdas sammanlagda arbetstid, vilket är samma

som föregående år. Det är långtidssjukskrivningen som svarar för huvuddelen av sjukfrånvaron,

hela 2,1% av den sammanlagda arbetstiden utgörs av sjukskrivning 60 dagar

eller mer. Av 452 årsarbetare var 27 långtidssjukskrivna under 2004 d.v.s. sjuka mer

än 60 kalenderdagar, vilket är en person mer än 2003. Kvinnor är sjukskrivna i högre

utsträckning än män (4% respektive 2,1% av arbetstiden). Många fler kvinnor (103)

än män (40) har varit sjukskrivna under det gångna året. Motsvarande siffror för 2003

var 96 kvinnor och 38 män.

Åldersgrupp

Sjukfrånvaro i % av

sammanlagd arbetstid

2003 2004

–29 år 1.4 1,3

30–49 år 2.4 2,1

50 år– 4.7 5,0

Tabell 22: Sjukfrånvaro vid Högskolan

Anställda i högre åldrar är mer sjukskrivna än yngre. Det är märkbart att äldre, framförallt

kvinnor, drabbas i större grad än yngre, oavsett kön, av ohälsa. Högskolan har under

2004 satsat mer medel på företagshälsovård med syftet att utöka den förebyggande

hälsovården, men också för att stärka stödet till de individer som redan är sjukskrivna.

En särskild rehabiliteringspolicy har fastställts av styrelsen under året. Dessutom har en

halv miljon avsatts för aktivt friskvårdarbete. Det innebär strukturerade rutiner för att

arbeta med sjukskrivna och ett mer aktivt rehabiliteringsarbete för att få tillbaka anställda

i olika aktiviteter. En särskild grupp arbetar med aktiva åtgärder som massage,

kostcirklar, ”rökslutarkurser” och stöd till enskilda friskvårdsaktiviteter.

Jämställdhet, social och etnisk mångfald

I början av året fastställde Högskolestyrelsen en ny högskoleövergripande policy för

jämställdhet och mångfald som bland annat reglera vilka handlingsplaner inom området

som skall finnas och vilka som ansvarar för den. Följande handlingsplaner fastställdes

under året :

• Jämställdhetsplan

• Likabehandlingsplan för studenter

• Mångfaldsplan för anställda

• Åtgärds- och beredskapsplan mot trakasserier

Dessutom har en ny handlingsplan för att främja och bredda rekryteringen av studenter

tagits fram, för beslut i början av 2005. När den är tagen är alla styrdokument som

direkt faller under policyn på plats.

Högskolan anställde under året en ny professor, en kvinna. Andelen kvinnliga professorer

är nu 22%. Studentbarometern, en stor enkät som skickas till 1000 slumpmässigt

utvalda studenter, genomfördes under våren 2004 för tredje gången. Denna här gången

infördes nya frågor som möjliggör en kartläggning av studenternas upplevelse av lika-

Högskolan i Halmstad 2004 | 33


ehandling i enlighet med lagen för likabehandling. Kartläggningen utgör ett viktigt

underlag för revideringen av Högskolans likabehandlingsplan.

Högskolan deltar i IDAS, som är ett 3-årigt nationellt chefs- och ledarskapsprojekt vars

syfte är att få fler kvinnor på höga akademiska poster inom universitet och högskolor

i Sverige. Högskolan har även initierat ett lokalt IDAS-projekt med syfte att väcka intresse

för akademisk ledarskap hos kvinnor.

Lokaler och infrastruktur

Under år 2004 påbörjades en ändrad lokalförsörjningsplan. Planen innebär en större

omfördelning av lokaler. En satsning på ett mer samlat campusområde har inletts.

Det har bland inneburit att även Region Halland flyttat in på campusområdet.

Totala lokalytan för 2004 omfattade 44 000 kvadratmeter och årskostnaden för lokalhyra

uppgick till 53 Mkr av totala lokalkostnaden 59 Mkr. Under 2004 togs nya lokaler

i bruk, vilket medförde att lokalhyrorna ökade 7,4%. Principerna för kostnadsredovisning

ändrades så att vissa externa kostnader, exempelvis bevakning, belastar lokalbudget

istället för driftskostnader. denna förändring innebar ytterligare 1% ökning i posten

kostnader för lokalhyra.

Tekniska avdelningen har arbetat med att öka tillgängligheten på Högskolan, ett arbete

som kommer att prioriteras under 2005. En arbetsgrupp har satt igång och utreda och

planera ett kommande resurscentrum med utgångspunkt att skapa ett nytt bibliotek.

Syftet är att samlokalisera och samordna resurser som hjälper studenterna vid sidan av

undervisningen.

Under året har en säkerhetspolicy tagits fram och fastställts av styrelsen och i det arbetet

ingår att säkra Högskolans lokaler. Ett område där Högskolan ligger långt fram är

det systematiska brandskyddsarbetet, som är en följd av Lagen om skydd mot olyckor.

Här har ett webbaserat verktyg tagits fram tillsammans med våra fastighetsägare för att

kunna följa upp eventuella fel och brister.

Högskolan deltog, tillsammans med 10 andra högskolor, under året i en IT-revision.

Revisionen visade att Högskolan i Halmstad hade lägst kostnader för IT, men pekade

också på många brister, främst inom dokumentation och ledning. Ett arbete för att

rätta till dessa brister har inletts. Under året har antalet anmälningar mot högskolan

för olämpligt nätanvändande ökat kraftigt. Ökningen kan helt härledas till studentbostäderna.

Miljö

Miljöarbetet under 2004 har skett enligt högskolans handlingsplaner. Bland annat

upphandlade Högskolan ett nytt el-avtal som innebär miljömärkt el enligt Bra Miljöval

El av Svenska Naturskyddsföreningen, en ”lämna bilen hemma” kampanj genomfördes,

en miljöutbildning för Högskolans ledningsgrupp, miljörådet och administrativ

personal genomfördes.

En extern sakkunnig granskade Högskolans alla kursplaner för att kartlägga förekom-

34 | Högskolan i Halmstad 2004


sten av inslag av hållbar utveckling i Högskolans kursutbud. Kartläggningen skall ligga

till grund för att genomföra olika kursutvecklingsprojekt med syfte att öka inslaget av hållbar

utveckling i Högskolans kurser. Miljöforum Halland och Högskolan i Halmstad arrangerade

även i år gemensamt den nationella tävlingen MiljöInnovation 2004. Tävlingen

syftar till att stimulera, stödja och påskynda utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Övergripande kvalitetsarbete

2004 togs en ny högskoleövergripande kvalitetspolicy fram. Där finns riktlinjer för hur

kvalitetsarbetet skall bedrivas för att nå en hög kvalitet i verksamheten samt för att förverkliga

visionen. Högskolestyrelsen fastställde policyn i slutet av året. Policyn reglerar

bland annat vilka strategidokument som skall finnas för Högskolans kärnverksamhet.

Strategierna baseras på Högskolans visionsdokument och varje strategi är kopplad till

ett kvalitetsprogram. Arbetet för att ta fram en grundutbildningsstrategidokument och

en strategi för samverkan med det omgivande samhället har pågått under året och dessa

dokument förväntas kunnas fastställa i början av 2005. Forskningsnämnden för samhälls-,

beteende-, vårdvetenskap och humaniora fastställde under året en nytt kvalitetsplan

för sitt verksamhetsområde. Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap

färdigtställde sin kvalitetsplan redan året innan. Utbildningsnämnden håller på att ta

fram ett nytt kvalitetsplan för grundutbildningen.

Ett nytt kvalitetsråd kommer att inrättas, bestående av ordföranden i Utbildningsnämnden,

ordförandena i forskningsnämnderna, en studeranderepresentant samt rektor

och prorektor.

Resultatet av personalbarometern, som genomfördes under 2003, publicerades under

året och ledde till ett antal åtgärder som till exempel en satsning på friskvård, införandet

av ett stresshanteringsprogram och ett mentorsprogram för nyanställda.

Halmstad Högskolas Utvecklingsbolag

Halmstad Högskolas Utvecklings AB (HHUAB) är ett av staten helägt bolag. Staten

företräds sedan 1998 på bolagsstämman av Högskolan i Halmstads styrelse. HHUAB

är ett holdingbolag som skall gå in i hel- eller delägda tjänste- eller projektbolag. Dessa

bolag skall ha som syfte att stödja företagsamhet med ursprung i Högskolan i Halmstad

eller bedriva forsknings- och utvecklingsarbete för att kommersiellt exploatera kunskaper

framtagna eller uppkomna inom ramen för verksamheten vid Högskolan i Halmstad.

HHUAB är inriktat på att tillföra riskkapital i ett mycket tidigt skede, vilket innebär

att Innovationsgruppens företag är en viktig målgrupp för bolagets investeringar.

Vidare har HHUAB ett samarbetsavtal med Teknikbrostiftelsen i Göteborg vilket

inneburit att Teknikbrostiftelsen har saminvesterat med HHUAB i två investeringar.

Bolaget har en kapitalbas på 4 000 tkr i grunden. Genom villkorslån från Teknikbrostiftelsen

i Göteborg på 3 000 tkr kan bolaget agera som om kapitalbasen utökats till

7 000 tkr. Bolaget har investeringar i följande bolag: Forskarpatent i Syd AB, Teknocenter

Sverige AB, Cardiocom AB, Webbvikarie i Sverige AB, Aqualiv AB, OptiQ AB,

Svan AB, Diglet AB och Vencedor AB. Under året har tilläggsnivesteringar gjorts i

följande bolag: TeknoCenter Sverige AB, Aqualiv AB, OptiQ AB och Vencedor AB.

Högskolan i Halmstad 2004 | 35


Redovisning av

Högskolans internationaliseringsarbete

Enligt regleringsbrevet skall Högskolan i årsredovisningen för 2004 ge en så fullständig

bild som möjligt av internationaliseringsarbetet.

Internationaliseringen har under många år varit ett prioriterat område vid Högskolan i

Halmstad. Stora resurser satsas årligen på att skapa och förstärka den inre känslan hos

både studenter och personal av att kunskap växer i kraft av gränsöverskridande verksamhet

och att förmåga till tillämpning av denna kunskap förstärks av erfarenheterna

från internationella kontakter och miljöer.

Arbete med att underlätta och stimulera det internationella utbytet

Internationella avdelningen är placerad vid Förvaltningen vid Högskolan i Halmstad

och består för närvarande av tre medarbetare. En stor del av Internationella avdelningens

resurser satsas på att stimulera och utveckla utbytesverksamheten både för studenter

och lärare. Detta sker i mycket nära samarbete med Högskolans sektioner och enheter.

Arbetet syftar till att akademisera utbytesverksamheten genom att fokusera på de akademiska

nyttorna för både studenter och lärare. Detta arbete omfattar också övrig personal

som arbetar med internationella frågor. Inriktningen av arbetet styrs av de studenter, lärare,

programråd, styrelser och olika styrgrupper som internationaliserar sina program.

Frågor om Tredje världen har börjat lyftas inom flera sektioner och program/ämnen.

Från centralt håll arrangeras högskolegemensamma grupper som arbetar med inriktning

mot olika regioner som Kina, Latin-/Sydamerika och Afrika. Arbetet syftar till

att bredda intresset och perspektivet i nuvarande samarbeten och framförallt få en

koppling till den forskning som bedrivs i regionen.

Vid Högskolan pågår en mängd olika samarbeten inom internationella nätverk. Som

exempel kan nämnas magisterprogram som ges i förening med flera olika internationella

lärosäten och kandidatprogram som kan erbjuda dubbla examina (den ena internationell)

i kraft av ett nära samarbete med partneruniversitet. I båda fallen är utbytesterminer

en förutsättning. Vidare pågår praktiksamverkan med utländska partneruniversitet

och det byggs transatlantiska nätverk för lärarstudenter. Många examensarbeten bedrivs

vid eller i samarbete med utländska partneruniversitet.

Internationella avdelningen har arrangerat återvändarträffar för återvändande studenter,

så att de studenter som studerar i Halmstad får möjlighet att lyssna till de erfarenheter,

upplevelser och känslor som utlandsstudierna givit. I samarbete med Studenthälsan

och Studentkåren har alla studenter två gånger per år erbjudits information inför

utlandsstudier.

Varje år arrangeras ett Öppet hus, med att tydligt inslag av internationalisering. Detta

sker genom att utländska studenter ”ställer ut” sina hemländer i en utställning vilken

besöks av både studenter och gymnasister. Studentkåren arrangerar varje vecka After

Work för personal och studenter. En gång per månad arrangeras dessa av utländska

studenter, då med olika länderteman.

36 | Högskolan i Halmstad 2004


Internationella avdelningen hjälper också till att arrangera resor för personal med internationella

arbetsuppgifter, i syfte att öka förståelsen för och kunskapen i internationella

förhållanden.

Personalutbildning i engelska

För att förbättra personalens språkkunskaper planerades under 2004 en ny utbildning,

en 5 p-kurs i engelska för Högskolans tekniska och administrativa personal. Ett 30-tal

anställda kommer att delta. Kursen omfattar 11 tillfällen á två timmar under vårterminen

2005. Fokus ligger på praktisk tillämpning i det dagliga arbetet på Högskolan,

vilket bland annat innebär övningar i ”högskolevokabulär”, nödvändig och nyttig

grammatik, konversation, att skriva på engelska, uttal (en ny språkstudio finns på Humaniora)

m m.

Främjande av internationaliseringen av den grundläggande högskoleutbildningen

Högskolan i Halmstad erbjuder för närvarande följande utbildningsprogram på engelska:

• International Master's Programme in Computer Systems Engineering or Electrical

Engineering (60/80p)

• Master's programme in Information Technology (121-200) 80p

• Master's Programme in Informatics

• Network Design and Computer Management 40 p

• Applied Ecology - Master's programme in biology or environmental science, 40 p

(60 ECTS)

• Master of Science in International Marketing, 40 p (60 ECTS)

Följande kurser ges på engelska:

• Biogas Technology (internetbaserad) 5 p

• Business Information Technology I 5 p

• Business Information Technology II 5 p

• Cultural Awareness and Country Specific Culture 5 p

• Intercultural Management 5 p

• Peace and Security in a Global Era - International relations (21-40) 20 p

• Renewable Energy 5 p

• Scandinavian Culture 5 p

• Scandinavian History 5 p

• Scandinavian Society 5 p

• Speaking and Writing in English 5 p

• Swedish as a Foreign Language (1-5) 5 p

• The Development of Western Technology and Science 5 p

• The Process of Mediation in Global Media 20 p

• Trends in Modern Language Teaching 5 p

• Wetland Technology 5 p

Dessutom går ”Att arbeta som Idrottspsykologisk rådgivare”, 20 p, företrädesvis på engelska

på grund av engelsktalande professor. Kursen har även internationella studenter.

Många kurser som erbjuds de internationella utbytesstudenterna söks också av

Högskolans egna studenter. Högskolan får därigenom en mångkulturell dimension.

Lärarutbytesverksamheten försörjer Högskolan med ett antal internationella

gästföreläsare.

Högskolan i Halmstad 2004 | 37


Arbete med Bolognaprocessen

Bolognadeklarationens mål att skapa fri rörlighet, förmåga till att arbeta i främmande

land, samt ett enhetlig europeisk högre utbildningsområde ligger många studenter och

personal vid Högskolan i Halmstad, varmt om hjärtat.

På central nivå bevakas Lissabon- och Bolognafrågorna av Utbildningsnämnden, chefsgruppen,

ledningsgruppen och Internationella avdelningen. För närvarande svarar Internationella

avdelningen för beredningen av dessa frågor, vilka hanteras och diskuteras

i Internationaliseringsrådet och inom Utbildningsnämnden.

Bolognafrågorna påverkar också sektionsstrategierna, särskilt programstrategier som

innefattar program med magisteruppgång. Här sköter studierektorerna och ämnesansvariga

bevakningen, bland annat för att söka projektmedel för EU-gemensamma projekt.

Inom teknikområdet deltar man i ett samarbete mellan de västsvenska högskolorna

angående ökad rörlighet mellan högskolorna och anpassning till Bolognaprocessen.

Resultat av internationaliseringsarbetet

Det resultat av internationaliseringsarbetet hittills som Högskolan främst vill framhålla

är den förändring som innebär att internationaliseringen har blivit till en inre process hos

många medarbetare och studenter. Man tänker ”internationellt” i sitt dagliga arbete. Internationaliseringen

har skapat en ”osynlig” men märkbar struktur för samverkan mellan

medarbetare och mellan personal och studenter. Lärandet har fått en ny dimension i meningen

att lärare, administrativ personal och studenter möter nya perspektiv och kunskaper.

I detta möte med den internationella omvärlden skapas en ökad kunskap och förståelse för

såväl ämneskunskaper i sig, som likheter och olikheter i synen på tillämpningsmodeller.

Internationaliseringen har också medför en känslighet för vad som händer i vår omvärld

och ett intresse för att försöka införa nya och intressanta idéer i såväl undervisning som

administration.

Internationaliseringen har synbart påverkat både kursinnehåll och program. Kurser erbjuds

i allt högra grad på engelska vilket ställer nya och högre krav på såväl lärare som

studenter. Samtidigt öppnas nya möjligheter upp i kontakten med internationella studenter.

Program utvecklas i syfte att vara konkurrenskraftig i ett framtida Europa, men

också med bäring på utomeuropeiska möjligheter. Programstrukturer öppnas upp för

studier utomlands och utbytesstudier akademiseras, i så motto att studenter inte längre

enbart ser utlandsstudierna som en kulturell och nöjesinriktad erfarenhet, utan tidigt

i processen fokuserar på en akademiska nyttan och den speciella profil utlandsstudier

medför. I detta tillkommer också det kraftig ökade intresset för dubbla examina. En

svensk och en utländsk examina vars kombination erhålles i ett nära samarbete med

högskolans utländska partneruniversitet

Starka och svaga sidor i internationaliseringsarbetet

Bland Högskolans starka sidor inom internationaliseringen vill vi framhålla:

• Aktiva kunniga engagerade kreativa medarbetare.

• En aktiv, kunnig och engagerad Studentkår.

• Flexibel organisation för snabba förändringar och anpassningar till omvärlden.

• Omfattande nätverk av partneruniversitet.

• Lång historik och utvecklad tradition av Internationalisering.

• En mycket stark sida är det intensiva samarbetet med Studentkåren.

38 | Högskolan i Halmstad 2004


Bland Högskolans mindre starka sidor hittills kan nämnas:

• Når inte den kritiska massan på alla kurser.

• Viss motvilja till undervisning på engelska.

• Systemet har svårt att enkelt hantera Free Movers – ansökningar, urval, tillgodoräknande.

• Otydlighet i mål och medel inom sektioner och avdelningar.

• Incitamentsstrukturen.

• Arbetsbelastningen och organiseringen av arbetet.

Möjligheter respektive hinder för att lärosätet ska kunna uppfylla nationella

krav, egen policy och egna mål för internationalisering

Möjligheter:

• Samordnad och väl strukturerad organisering av den internationella verksamheten

vid lärosätet

• Engagerade kreativa och internationellt intresserade medarbetare

• En aktiv, kunnig och engagerad Studentkår

• Flexibel organisation för snabba förändringar och anpassningar till omvärlden

• En effektiv samordning mellan utbildningsnämnden och forskningsnämnderna

• Omfattande nätverk av partneruniversitet

• En intensiv satsning på internationaliseringen från regering och riksdag

• Det mycket starka samarbetet med Studentkåren garanterar tillgången på bostäder.

Hinder:

• Långsam utveckling av kurser och program på engelska

• Långsam utveckling av och anpassning till Bolognaprocessen

• Oförmåga och motvilja till undervisning på engelska

• Otydlighet i mål och medel för rekrytering av internationella studenter

• Risken för att Sverige inte formerar internationellt gångbara magisterstrukturer

• Risken för att ECTS inte införlivas med svensk betygssättning.

• Ekonomisk och akademisk belöning för internationalisering inte förändras eller utvecklas

• Arbetsbelastningen inte tydliggörs och åtgärdas.

Högskolan i Halmstad 2004 | 39


Kompetensförsörjningsplan

för 2005–2007

Enligt regleringsbrevet skall Högskolan redovisa vilka mål som gäller för myndighetens

kompetensförsörjning under 2005, 2006 och 2007.

Det föreligger fortsatt behov av att utöka kärnkompetensen inom de flesta ämnesområdena

dock inte i samma takt som tidigare. Under 2005 ligger behovet på totalt ca 12 anställningar

som professor, lektor, adjunkt, forskare och doktorand. Behovet av kärnkompetens

är en följd av bl.a. något ökat antal årsstudieplatser, viss ökad forskning genom

ökade externa medel samt ett arbetstidsavtal med forskningstid för lektorer. Effekterna

av minskade studentkullar och därmed minskat sökandetryck har påverkat personalbehovet

inom ingenjörsprogrammet inom natur, teknik, matematik och informatik men

också inom administrationen. Med drygt tio miljoner kr skall dessa verksamheterna

minskas. Det innebär att en del anställda inom dessa områden inte får sina visstidsanställningar

förlängda , men också att en del tillsvidareanställd personal sägs upp.

Behovet av lärarkompetens är inom byggnadsteknik, idrott och friskvård, utbildningsvetenskap

och statsvetenskap.

Målet är att tillgodose ovan redovisade behov. Mycket angeläget är att Högskolan

arbetar kraftfullt med att knyta forskarutbildade inom utbildningsvetenskap till Lärarutbildningen.

Jämställdhet och mångfald

Vid nyinrättade adjunkts-, lektors- och professorsanställningar skall Högskolan förutom

annonsering i relevanta media även pröva mer aktiva rekryteringsmetoder. Nya

anställningar skall utlysas såväl nationellt som internationellt med syftet att fånga in

rätt kompetens och samtidigt stimulera etnisk mångfald. Arbetet med social och etnisk

mångfald ingår numera i ansvarsområdet för Rådet för jämställdhet och mångfald och

en kartläggning har gjorts 2003. Resultatet har legat till grund för en handlingsplan

rörande social och etnisk mångfald.

Den etniska och kulturella mångfalden bland anställda ska öka på alla nivåer.

En ny jämställdhetsplan och en mångfaldsplan har också fastställts under året.

Högskolan skall aktivt sträva efter att effektivisera rekryteringsprocessen, framför allt vad

gäller professorer och lektorer. Under våren 2002 preciserades riktlinjer gällande lärarrekrytering.

Det har lett till större effektivitet i rekryteringsprocessen.

Målet är att minst 30% av andelen nyrekryterade professorer skall vara kvinnor.

Målet är att minst 40% av andelen nyrekryterade lektorer skall vara kvinnor.

Målet är att minst 50% av andelen nyrekryterade adjunkter skall vara kvinnor.

Öka andelen forskarutbildade

Den vetenskapliga kompetensen inom Högskolan är hög. Med tanke på att Högskolan

ansökt om vetenskapsområde inom teknik är det ett viktigt mål att andelen forskarutbildade

fortsätter att öka inom detta område.

40 | Högskolan i Halmstad 2004


Vid 2004 års utgång var 52% av Högskolans tillsvidareanställda lärare disputerade (49%

2003). Målet är att under perioden öka andelen forskarutbildade inom gruppen tillsvidareanställda

lärare till 55% under kommande treårsperiod. Vid utgången av 2004 hade

högskolan 23 tillsvidareanställda professorer. En fortsatt ökning av antalet är att förvänta

dels genom att fler lektorer kommer att befordras dels genom att det finns ett behov av

viss nyrekrytering.

Förstärkt kompetens inom alla yrkeskategorier

En ledarutvecklingsplan har påbörjats under 2004. Utveckling i ledarrollen riktat till

samtliga chefer skall särskilt beaktas under åren som kommer.

För lärare (kärnkompetensen) är målet att var och en skall ha en egen treårig kompetensutvecklingsplan.

Detta är en nödvändighet för att lärarnas nya arbetstidsavtal skall

fungera väl framgent. Planen skall arbetas fram i samråd med chefen vid ett utvecklingssamtal.

I arbetstidsavtalet framgår att alla tillsvidareanställda lektorer och adjunkter

kan få forskning/forskarutbildning motsvarande 50% under ett år under en treårsperiod.

Med hänsyn till nuvarande ekonomiska situation är det svårt att nu fastställa

ett konkret mål innan det nya arbetstidsavtalet är fastställt.

Högskolan skall genom olika utvecklingsstödjande åtgärder uppmuntra lärare att inhämta

sådan kompetens så att en befordran kan ske. Detta är ett led i arbetet med att höja forskningskompetensen

på högskolan. Högskolans satsning på forskarutbildning för anställda

har under 2004 resulterat i 8 doktorsavhandlingar (9 under 2003) och 9 licentiatavhandlingar

(3 under 2003).

Den högskolepedagogiska kurs omfattande fem poäng som utvecklats på Högskolan skall

ges två gånger per år med målet att alla lärare på några års sikt skall ha någon form av

pedagogisk utbildning. 28 lärare utbildades under 2003 och 26 var registrerade på kursen

under 2004. Kraven på högskolepedagogisk utbildning eller annan motsvarande utbildning

har också ökat. Ett Pedagogiskt utvecklingscentrum planeras för att på sikt ha ansvar

för lärarnas pedagogiska utveckling men också fungera som ett regionalt utvecklingscenter

för utbildningsfrågor.

Högskolans mål är att frigöra minst 300 000 kronor årligen under perioden för stödkompetensgruppens

(d.v.s. teknisk/administrativ personal) vidareutbildning /fortbildning.

Kompetensförsörjning med avseende på åldersstruktur

De stora pensionsavgångarna har ännu inte börjat vid Högskolan i Halmstad. Under

de närmaste tre åren 2005–2007 kommer 20 anställda att gå i ålderspension (65 år)

och 13 av dessa finns i kärnkompetensgruppen. År 2008–2010 kommer en ytterligare

ökning, då 41 anställda fyller 65 år.

I september 2004 låg genomsnittsåldern för högskolans personal på 44,4 år (2003 var

den 43 år). En av de äldsta grupperna är ledningskompetensgruppen med en genomsnittsålder

på 50 år (53 år 2003). Kärnkompetensgruppens genomsnittsålder är 44,9 år

och stödkompetensgruppens 42,5 år (44 respektive 46 år 2003). En föryngringsprocess

pågår alltjämt genom skolans fortsatta tillväxt. Detta har märkts tydligast inom områdena

teknik /data och informatik där tillväxten av personal varit störst tidigare år.

Genom ett ökat behov av kärnkompetens inom vårdområdet har möjligheterna för

högskolan att aktivt verka för en föryngring möjliggjorts. En fortsatt mindre tillväxt

är att förvänta. Högskolan har även andra strategier för att inom detta område klara

Högskolan i Halmstad 2004 | 41


av kompetensförsörjningen inför kommande pensionsavgångar. En av dessa är att få

pensionsavgångarna mer utspridda i tiden. Metoden kan vara att stimulera lärare inom

vårdområdet att stanna kvar i tjänst helt eller delvis efter pensionsåldern. Det finns ytterligare

en strategi för att sänka medelåldern för lärare inom vårdområdet nämligen att

rekrytera unga doktorander, helst män.

Det nya delpensionsavtalet fr.o.m. 2003-01-01 ger möjlighet att söka delpension efter

fyllda 61 år. Förhoppningsvis kan detta resultera i en större spridning av pensionsavgångar.

Detta kan i sin tur gynna kompetensförsörjningen. Man har också möjlighet

att arbeta till 67 års ålder. Målet är att använda delpension som ett instrument att

stimulera generationsväxling. Vid slutet av 2004 hade 12 anställda vid Högskolan delpension.

God personal- och lönepolitik för att behålla den kompetens som behövs

En ny lönepolicy har utarbetats och fastställts av styrelsen under 2004. Denna innehåller

riktlinjer för i vilka situationer lön förhandlas under en pågående avtalsperiod, vilka

kriterier som skall uppfyllas för att erhålla lönetillägg, lönekriterier som skall beaktas

vid lönerevision, vikariatsersättningar m.m.

Inför den lokala lönerevisionen 2004/05 skall högskolan arbeta vidare med att förfina

kartläggningen av lönestrukturer både i avseende på yrkeskategorier, kön och ämnesområden.

Målet är att minimera osakliga löneskillnader inom alla yrkeskategorier.

Starten av ett nytt lönesystem har implementerats under december 2004 och pågår

under första delen av 2005. Det kommer bl.a. att ge chefer bättre verktyg att utöva sitt

ledarskap men också att följa upp personalkostnader, sjukfrånvaro och kompetensutveckling

på ett helt annat sätt än tidigare.

Ett mål är att marknadsföra Högskolan som en attraktiv arbetsplats och därmed attrahera

lärare och forskare inom konkurrensutsatta områden att söka sig till lärar- och

forskaruppdrag vid Högskolan.

Kompetensförsörjning med avseende på rörlighet.

Högskolan hade under perioden september 2003 till september 2004 en personalomsättning

som uppgick till 9% (11% under föregående period). Målet är att genom en

god personal- och lönepolitik, goda utvecklingsmöjligheter och en god arbetsmiljö stimulera

de anställda att vara kvar i högskolans verksamhet i lika stor utsträckning som

tidigare. Strävan är att personalomsättningen skall minska något och ligga på cirka 8%.

42 | Högskolan i Halmstad 2004


Ekonomisk

resultatredovisning

Resultat

Årets kapitalförändring visar ett underskott med 5,7 Mkr jämfört med prognos 5,3

Mkr. Resultatet påverkas av en engångspost med 0,6 Mkr som avser återföring av anslagssparande

från bå 2004. Periodisering från 2003 avseende SPÅ avgifter har också

återförts med 2,7 Mkr. Periodisering för nytt löneavtal per 2004-10-01 har gjorts med

2,5% motsvarande 1,4 Mkr.

Intäkter

Totala intäkterna var 355,6 Mkr en minskning med 1,0% jämfört bå 2003. Anslagen

har i stort sett varit oförändrade, förutom avräkning från anslagssparande inom grundutbildningen.

Avgifter och ersättningar är i stort oförändrade och uppgick till 18,4 Mkr (18,8 Mkr).

Uppdragsutbildningen uppgick till 4,2 Mkr (6,4 Mkr). Uppdragsforskning uppgick

till 3,1 Mkr jämfört med 2,8 Mkr för bå 2003.

Bidragsfinansierad verksamhet har minskat med 13% till 40,4 Mkr. Forskningen har

minskat till 32,5 Mkr jämfört med 34 Mkr 2003. Inom grundutbildningen har 7,9

Mkr mottagits jämfört med 12,4 Mkr för 2003.

Totala externa intäkter var 59 Mkr eller 17% av total omsättning andelen för bå 2003

var 18% eller 65 Mkr.

Kostnader

Kostnaderna har ökat till 361,3 Mkr eller 1,9% jmf bå 2003, varav personal 3,3%,

lokaler 8,4% och övriga driftskostnader med en minskning 9,1%. Avskrivningar uppgick

till 13,9 Mkr. (13,3 Mkr) Medelantalet anställda var 487 vilket var en ökning med

0,4%. Dock var antalet månadsanställda vid utgången av året 492, en minskning med

fyra personer jämfört med utgången av 2003.

Antal studenter har ökat med 2,2% eller till 5 432 hst (5 310 hst) för ordinarie grundutbildningsuppdrag.

Andelen lokalkostnader har ökat från 15,3% till 16,3% jämfört

med de totala kostnaderna.

Investeringar

Nya investeringarna har gjorts med totalt 15,0 Mkr vilket är på samma nivå som föregående

verksamhetsår då investeringarna var 15,1 Mkr. Av årets investeringar var 1,5 Mkr

pågående projekt till största delen inom nya lokaler inom ”Hälso- och Idrottscentrum”.

Totala bokförda värdet var vid utgången av året för materiella anläggningstillgångar

41,0 Mkr (40,8 Mkr) och immateriella tillgångar främst datorprogram 0,9 Mkr. Immateriella

anläggningstillgångar har tidigare år inte funnits som egen anläggningsgrupp.

Högskolan i Halmstad 2004 | 43


Myndighetskapitalet 2004-12-31

Det samlade myndighetskapitalet uppgår totalt för all verksamhet till 58 Mkr (63,6

Mkr) balanserat per 2004-12-31. Inom myndighetskapitalet ingår HHUAB (helägt

dotterbolag) med 2,3 Mkr. Grundutbildningen svarar för 49,5 Mkr (55,6 Mkr) och

forskningen för 6,1 (5,5 Mkr) ackumulerade belopp.

Inom myndighetskapitalet för grundutbildning ingår även en större engångspost om

16,9 Mkr från verksamhetsår 2002 som avser upplösning av ackumulerade överprestationer

av HPR enligt regeringsbeslut 2002. Detta kapital 16,9 Mkr är reserverade för

två större projekt enligt bokslut 2002.

Halmstad Högskolas Utvecklings AB

HHUAB är ett helägt aktiebolag har lämnat sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret

2004. Bolagets verksamhet består i att genom hel eller delägda bolag bedriva forsknings

och utvecklingsarbete som syftar till att kommersiellt exploatera projekt framtagen

eller uppkommen inom ramen för Högskolan i Halmstads verksamhet. Bolaget har

sedan 1998 varit företrätt av Högskolan.

Resultatet uppgick till -19 tkr (-169 tkr). Den ansamlade förlusten 1 678 tkr balanseras

i ny räkning. Balansomslutningen uppgår till 4 378 tkr (4 973 tkr) och eget kapital till

2 322 tkr (2 341 tkr).

Räntekonto

Behållningen på räntekontot uppgick till 72,2 Mkr per 2004 12 31 jmf 76,6 Mkr 2003

12 31. Likviditeten motsvarar 50% (50 %) av balansomslutningen. Under verksamhetsåret

har likviditeten varit som högst 95,1 Mkr under mars (94,1 Mkr under maj)

och lägst 72,2 Mkr under dec (76,3 Mkr under juni).

Likviden består framförallt av anslagsmedel 59,6 Mkr (65 Mkr), utbetalda förskottsmedel

för externa forskningsprojekt och övriga bidrag med sammanlagt 12,5 Mkr (11,6

Mkr). Det kortfristiga likviditetsbehovet är 29,6 Mkr (30 Mkr) vilket består av leverantörsskulder,

löner, skatt och sociala avgifter för personal.

44 | Högskolan i Halmstad 2004


Redovisning och

värderingsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

och budgetunderlag (FÅB) och förordning (2000:653) om redovisning av studier

mm vid universitet och högskolor.

Redovisningen vid Högskolan i Halmstad följer god redovisningssed enligt bokföringsförordingen

6 § i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring.

Ändrade redovisningsprinciper

Redovisning av immateriella anläggningstillgångar

Utgifter för immateriella anläggningstillgångar som överstiger 10 tkr och som bedöms

ha en nyttjandetid och ekonomisk livslängd överstigande 5 år har aktiverats. Tillämpad

avskrivningstid är 5 år och beloppsgräns är 10 tkr. ESV anvisningar (ESV 2002:3) har

följts. Anläggningstillgångarna består till största delen av administrativa datorsystem.

Redovisning av pågående investeringar

Pågående investeringar redovisas under anläggningstillgångar på separat konto men

aktiveras först efter att hela investeringen är slutförd. Pågående investering avser främst

gjorda nyinvesteringar i annans fastighet.

Tillämpade redovisningsprinciper

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag värderas enligt kapitalandelsmetoden.

Anläggningstillgångar.

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med anskaffningsvärde på minst 10 tkr och

en beräknad livslängd på 3 år eller längre definieras som anläggningstillgång. Högskolan

tillämpar linjär avskrivning över den ekonomiska livslängden. Normalt tillämpas

avskrivningstider på 3 år för datorer och 5 år för maskiner och investering i annans

fastighet. För inredning tillämpas 8 eller 10 år beroende på användningsområde.

Finansiering av anläggningstillgångar

Under verksamhetsåret 2003 har reglering av avistalån skett avseende externfinansierade

anläggningstillgångar som tidigare varit belånade. Dessa anläggningstillgångar är

därmed inte lånefinansierade hos riksgälden. Under första halvåret 2004 har samtliga

gamla lån avslutats och överförts till avistalån. Förändringen har skett med stöd av

Kapitalförsörjningsförordningen 7–9 §.

Högskolan i Halmstad 2004 | 45


Fordringar

Fordringar har tagits upp med ett belopp varmed de beräknas inflyta.

Anslagsberäkning för Grundutbildning

Studiedokumentationssystemet LADOK används som redovisningsprogram, och utgör

underlag till anslagsredovisningen. I LADOK registreras antal helårspoängprestationer

HPR och antal helårsstudenter HST, vilka genererar anslagsintäkter. Uttag av verksamhetsberättelse

(VB) i LADOK för året 2004 har gjorts per 2004-12-31 med uttagsdatum

2005-01-14.

Bidragsmedel för tidsbestämd externt finansierad verksamhet

Högskolan redovisar tidsbestämd extern finansierad verksamhet i projektform. Projekten

redovisas som fordran eller skuld fram till dess de är avslutade.

Redovisningsprinciper vid pensionsavgångar enligt avtal

Särskilda delpensionsavtal har tecknats för personal som fyllt 61 år. Dessa avtal skuldbokförs

under balansposten III Avsättningar pensioner mm. not 17, och avräknas sedan

vid hel och halvår efter avstämning med SPV. Avtal har även tecknats med viss personal

om successiva pensionsavgångar mellan åren 2000–2004, och då dessa personer enligt

avtalet ej kommer att verka inom Högskolan i Halmstad under denna period, resultatförs

denna skuld under verksamhetsåret. Aktuell skuld avräknas löpande för vart och

ett av åren inom perioden.

Semesterlöneskuld

Semesterlöneskuld avräknas per helår. Semesterperioden beräknas per kalenderår. Semesterlöneskulden

avser administrativ och teknisk personal samt lärarpersonal.

Transfereringar

Inbetalda bidrag som förmedlas vidare till bidragstagare utan att Högskolan erhåller

någon egentlig motprestation från bidragsmottagaren, redovisas dessa medel under

transfereringar.

Bidragsintäkter för finansiering av anläggningstillgångar

Bidragen intäktsförs i takt med avskrivning på anläggningstillgången och erhållna bidragsintäkter

som skall täcka avskrivningar under kommande räkenskapsår periodiseras

som oförbrukade bidrag under rubriken periodavgränsningsposter i balansräkningen.

Brytdag

Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till 2005-01-10. Beloppsgräns

för periodiseringar efter denna datum är 5 000 kr.

46 | Högskolan i Halmstad 2004


Resultaträkning

(belopp i tkr)

VERKSAMHETENS INTÄKTER 2004 2003

Intäkter av anslag not 1 294 982 290 899

Intäkter av avgifter och ersättningar not 2 18 431 18 827

Intäkter av bidrag not 3 40 395 46 611

Finansiella intäkter not 4 1 796 2 630

Summa verksamhetens intäkter 355 604 358 967

VERKSAMHETENS KOSTNADER

Kostnader för personal not 5 234 672 227 437

Kostnader för lokaler 58 971 54 389

Övriga driftskostnader 52 537 57 603

Finansiella kostnader not 6 1 262 1 578

Avskrivningar not 8, 9 13 878 13 314

Summa verksamhetens kostnader 361 320 354 321

VERKSAMHETSUTFALL -5 716 4 646

RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG -19 -169

TRANSFERERINGAR

Medel som erhållits från myndighet för finansiering av bidrag 2 832 1 520

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag samt transferering 3 565 1 732

Lämnade transferering till myndighet -2 600 -751

Lämnade transfereringar till övriga -3 730 -2 502

Saldo transfereringar not 7 66 0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -5 668 4 477

Högskolan i Halmstad 2004 | 47


Balansräkning (belopp i tkr)

TILLGÅNGAR 2004-12-31 2003-12-31

I. Immateriella anläggningstillgångar

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 680 0

Pågående immateriella anläggningstillgångar 214 0

Summa immateriella anläggningstillgångar not 8 894 0

II. Materiella anläggningstillgångar

Markanläggning 332 376

Förbättringsutgifter på annans fastighet 8 882 9 034

Maskiner, inventarier, installationer mm 30 477 31 425

Pågående nyanläggning 1 334 0

Summa materiella anläggningstillgångar not 9 41 024 40 835

III. Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i dotterföretag not 10 2 322 2 341

VI. Fordringar

Kundfordringar 2 674 2 583

Fordringar hos andra myndigheter not 11 5 843 5 512

Övriga fordringar 79 143

Summa fordringar 8 596 8 238

VII. Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader not 12 14 200 14 628

Upplupna bidragsintäkter not 13 4 281 9 276

Övriga upplupna intäkter 20 1 153

Summa periodavgränsningsposter 18 501 25 058

VIII. Avräkning med statsverket not 14 0 -546

X. Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret not 15 72 214 76 551

Kassa, postgiro och bank 18 18

Summa kassa och bank 72 232 76 569

SUMMA TILLGÅNGAR 143 569 152 494

SKULDER OCH KAPITAL

I. Myndighetskapital

Statskapital 4 000 4 000

Resultatandelar i dotterföretag -1 659 -1 490

Balanserad kapitalförändring 61 321 56 675

Kapitalförändring enligt resultaträkningen -5 668 4 477

Summa myndighetskapital not 16 57 994 63 662

III. Avsättning

Avsättning för pensioner mm not 17 2 740 2 823

IV. Skulder

Lån i Riksgäldskontoret not 18 37 415 38 043

Skulder till andra myndigheter not 19 6 830 7 432

Leverantörsskulder 4 534 6 865

Övriga skulder not 20 4 462 6 010

Summa skulder 53 242 58 350

V. Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader not 21 14 759 15 801

Oförbrukade bidrag not 22 14 556 11 560

Övriga förutbetalda intäkter 278 300

Summa periodavgränsningsposter 29 593 27 660

SUMMA SKULDER OCH KAPITAL 143 569 152 494

Ansvarsförbindelser Inga Inga

48 | Högskolan i Halmstad 2004


Finansieringsanalys (belopp i tkr)

Drift 2004 2003

Kostnader not 1 -347 462 -340 765

Finansiering av drift

Intäkter av anslag 294 982 290 899

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 18 431 18 827

Intäkter av bidrag not 2 40 180 46 480

Övriga intäkter 1 796 2 630

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 355 389 358 836 358 836

Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar 6 198 -2 497

Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder not 3 -4 191 1 835

KASSAFLÖDE FRÅN/TILL DRIFT 9 936 17 409

Investeringar

Investeringar i materiella tillgångar -14 086 -15 068

Investeringar i immateriella tillgångar -941 0

Summa investeringsutgifter -15 027 -15 068

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret 11 766 15 390

- amorteringar -12 394 -16 482

Bidragsmedel som erhållits för investeringar not 2 1 713 1 086 920 -172

Förändring av kortfristiga skulder 147 147 0

KASSAFLÖDE FRÅN/TILL INVESTERINGAR -13 793 -15 240

Transfereringsverksamhet

Lämnade transfereringar till myndighet -2 600 -751

Lämnade transfereringar till övriga -3 730 -2 502

Summa medel som transfererats -6 330 -3 253

Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel som erhållits från andra myndigheter

för finansiering av bidrag 2 832 1 520

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 3 565 1 732

Summa medel som tillförts för finansiering av ltransfereringsverksamhet 6 397 3 253

KASSAFLÖDE FRÅN/TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET 67 0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -3 791 2 169

Specifikation av förändring av likvida medel

Likvida medel vid årets början 76 569 74 400

Ökning (+) / minskning (-) av kassa, postgiro 0

Ökning (+) / minskning (-) av tillgodohavande RGK -4 337 -1 503

Ökning (-) / minskning (+) av avräkning statsverket 546 3 672

Summa förändring av likvida medel -3 791 2 169

Likvida medel vid årets slut 72 778 76 569

Noter till finansieringsanalysen 2004 2003

not 1 Kostnader enligt resultaträkning 361 320 354 321

justeringar

realisationsförlust anläggningstillgångar -62 -55

avskrivningar -13 878 -13 314

Förändring avsättning pensioner 83 -187

347 462 340 765

Noter till finansieringsanalysen 2004 2003

not 3 Förändring av kortfr.skulder enl BL -2 547 2 624

justeringar

Del av skuld till uppdragsgivare avseende

investeringar -1 497 -789

Avgår förändring av skuld som

hänförs till externfinans.investering -147

-4 191 1 835

not 2 Intäkter av bidrag enl.resultaträkning 40 395 46 611

justeringar

Bidrag avs.externfinans investeringar -1 713 -920

förändring av skuld kortfr.skulder

hänförs till externfinans.investering 1 497 789

40 180 46 480

Högskolan i Halmstad 2004 | 49


Anslagsredovisning

(belopp i tkr)

Anslag Ingående

överföringsbelopp

Årets enligt

tilldeln

regleringsbrev

Fördelatanslagsbelopp

Indragning

Totalt

disponibelt

belopp

Utgifter

Utgående

överförings

belopp

Grundutbildning (ramanslag)

16:25:60:001 Takbelopp 546 258 278 258 824 258 824 0

16:25:60:002 Högskolepedagogisk

utbildning av lärare 164 164 164 0

Särskilda uppdrag not 1

Forskning

16:25:74:007 Forskning 35 994 35 994 35 994 0

TOTAL 546 294 436 0 0 294 982 294 982 0

not 1 Enligt regleringsbrev 2004 tilldelas lärosätet 843 000 kr , utbetalning sker av kammarkollegiet och redovisas som

bidrag, ej under anslag.

50 | Högskolan i Halmstad 2004


Noter till Resultat- och balansräkning

(belopp redovisas genomgående i tkr där inget annat anges.)

2004 2003

not 1) Intäkter av anslag

16:25:60:1 grundutbildning takbelopp 258 824 250 584

16:25:60:2 högskolepedagogisk utbildning av lärare 164 159

Grundutbildning avräkning ingående anslagssparande från 2002 0 2 136

16:25:73:57 nätuniversitetet 0 2 686

16:25:74:7 forskning 35 994 34 949

16:25:73:58 NTsvux 0 385

Summa intäkter av anslag 294 982 290 899

Ersättning för nätuniversitetet utbetalas enligt regleringsbrev 2004 som ett bidrag från Kammarkollegiet, se not 3.

not 2) Intäkter av avgifter och ersättningar

Statliga myndigheter 7 114 7 014

Högskoleprovet 362 601

Övriga 10 954 11 211

Summa intäkter av avgifter 18 431 18 827

Varav 4§ avgiftsförordningen

Lokalhyra 2 432 2 591

Dagskassa 1 581 922

Övrigt 1 208 1 135

Summa 5 221 4 648

not 3) Intäkter av bidrag

Nätuniversitetet (Kammarkollegiet) 843 0

Övriga statliga myndigheter 15 458 20 213

EU-institutioner 318 2 130

Övriga 23 776 24 268

Summa intäkter av bidrag 40 395 46 611

not 4) Finansiella intäkter

Ränteintäkter på räntekonto i RGK 1 778 2 607

Finansiella intäkter övriga statliga myndigheter 3 1

Övriga finansiella intäkter 15 21

Summa finansiella intäkter 1 796 2 630

not 5) Kostnader för personal

Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter

enligt lag och avtal, uppgår till 152 420 tkr, jämfört 2003 147 211 tkr.

not 6) Finansiella kostnader

Räntekostnader avseende lån i RGK 1 179 1 482

Finansiella kostnader statliga myndigheter 21 27

Övriga finansiella kostnader 63 68

Summa finansiella kostnader 1 262 1 578

Högskolan i Halmstad 2004 | 51


Noter till Resultat- och balansräkning

(belopp redovisas genomgående i tkr där inget annat anges.)

not 7) Transfereringar 2004 2003

Medel som erhållits för bidrag till företag. Ej tidsbundna. 76 0

Utbetalda stipendier med reservation. -10 0

Saldo transfereringar 66 0

not 8) Immateriella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar och Avskrivningar 2004-12-31

Dataprogram

Tillgångar

Totalt

Årets anskaffning 727 727

Ackumulerat anskaffn.värde 727 727

Årets avskrivning -47 -47

Ackumulerad avskrivning -47 -47

Bokfört värde 680 680

Pågående investering 214 214

Summa anläggningstillgångar 894 894

not 9) Materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar och Avskrivningar 2004-12-31

Tillgångar ADB Maskiner Inredning

Konst

Investering i

annans fastighet

Årets anskaffning 5 254 2 133 2 753 2 612 0 12 752

Ackumulerat anskaffn.värde 52 628 24 706 31 443 17 913 420 127 110

Årets avskrivning -5 795 -2 625 -2 602 -2 765 -44 -13 831

Ackumulerad avskrivning -44 331 -18 384 -15 584 -9 031 -88 -87 418

Bokfört värde 8 297 6 322 15 859 8 882 332 39 692

109 1 225 1 334

Pågående investering

Summa anläggningstillgångar 8 406 6 322 15 859 10 107 332 41 024

Totalt

Markanläggn

Anläggningstillgångar och Avskrivningar 2003-12-31

Tillgångar ADB Maskiner Inredning Investering i Markanläggn

Totalt

Konst annans fastighet

Årets anskaffning 5 044 1 318 3 088 5 198 420 15 068

Ackumulerat anskaffn.värde 48 507 22 584 28 689 15 300 420 115 500

Årets avskrivning -5 543 -2 813 -2 651 -2 263 -44 -13 314

Ackumulerad avskrivning -39 607 -15 770 -12 978 -6 266 -44 -74 665

Bokfört värde 8 900 6 814 15 711 9 034 376 40 835

Summa anläggningstillgångar 8 900 6 814 15 711 9 034 376 40 835

not 10) Finansiella tillgångar 2004 2003

Statskapital 4 000 4 000

Resultatandelar i dotterföretag -1 659 -1 490

Årets resultat -19 -169

Summa finansiella tillgångar i dotterföretag 2 322 2 341

Omfattning av dotterföretagets innehav av aktiekapital 100% 100%

not 11) Fordringar hos andra statliga myndigheter

Fordringar hos andra statliga myndigheter 1 712 1 079

Mervärdeskattefordran 4 131 4 433

Summa fordringar hos andra statliga myndigheter 5 843 5 512

52 | Högskolan i Halmstad 2004


Noter till Resultat- och balansräkning forts.

(belopp redovisas genomgående i tkr där inget annat anges.)

not 12) Förutbetalda kostnader

Förutbetald hyror 12 700 13 116

Förutbetald kostnader statliga myndigheter 63 126

Förutbetald kostnader övrigt 1 437 1 386

Summa förutbetalda kostnader 14 200 14 628

not 13) Upplupna bidrag- och uppdragsintäkter

Upplupna bidragsintäkter statliga myndigheter 965 2 764

Upplupna bidragsintäkter övriga 3 316 6 513

Summa upplupna bidragsintäkter 4 281 9 276

not 14) Se anslagsavräkning sid

not 15) Kassa och bank

Uppskattad fördelning av behållning på räntekontot

Anslag 59 627 64 991

Bidrag från statliga myndigheter 5 150 4 142

Bidrag från övriga 7 437 7 418

Summa behållning räntekonto 72 214 76 551

Kortfristigt likviditetsbehov. 30 Mkr avseende löner, skatter, soc avgifter för personal och leverantörsskulder.

not 16) MYNDIGHETSKAPITAL 2004 12 31

belopp i tkr

Tabell 1

Myndighetskapital 2004 2003

Ackumulerat över/underskott av årets balanserade kapital 55 651 61 321

Avgår ackumulerat över/underskott extern verksamhet 5 842 7 824

Återstår (A) 49 809 53 497

Årets totala kostnader (B) 361 320 354 321

A i procent av B 13,8% 15,1%

Tabell 2

belopp i tkr Balanserad Årets

Verksamhetsgren kapital- kapital- Summa

förändring (A) förändring (B) (A+B)

Grundutbildning

Verksamheten 49 992 -5 493 44 480

Avgiftsfinansierad verksamhet 5 774 -615 5 159

Transfereringar saldo 66 66

Forskning

Verksamheten 3 505 1 824 5 329

Avgiftsfinansierad verksamhet 2 050 -1 433 617

Summa myndighetskapital 61 321 -5 651 55 651

Högskolan i Halmstad 2004 | 53


Noter till Resultat- och balansräkning forts.

(belopp redovisas genomgående i tkr där inget annat anges.)

HUAB Dotterbolag 2002 2003 2004

Statskapital 4 000 4 000 4 000

Resultatandelar -597 -1 490 -1 659

Årets resultat -893 -169 -19

Andelar 2 510 2 341 2 322

Not till resultatandelar i dotterföretag 2003 2004

IB Res.andelar -597 -1 490

Justering res.andelar överfört -893 -169

från föreg.års resultat

UB res.andelar -1 490 -1 659

2004 2003

not 17) Avsättningar

Ingående balans för avsättningar för pensioner mm enligt avtal 2 823 2 636

Löneutbetalningar under året enligt avtal -1 195 -1 441

Delpensionsavtal tecknade under året 1 974 1 719

Förändring delpensionsskuld -861 -91

Summa avsättningar för pensioner mm enligt avtal 2 740 2 823

not 18) Lån i Riksgäldskontoret

Ingående låneskuld 38 043 39 135

Lån upptagna under året 11 766 7 034

Årets amorteringar -12 394 -8 126

Summa lån i Rikgäldskontoret 37 415 38 043

Beviljad låneram Riksgäldskontoret 60 000 tkr, jämfört 2003:50 000 tkr.

not 19) Skulder till andra statliga myndigheter

Leveratörskulder andra statliga myndigheter 1 956 2 404

Lagstadgade arbetsgivaravgifter 4 327 4 326

Utgående mervärdesskatt 547 703

Summa skulder till andra statliga myndigheter 6 830 7 432

not 20) Övriga skulder

Personalens källskatt 4 365 4 335

Övriga skulder 97 1 675

Summa övriga skulder 4 462 6 010

not 21) Upplupna kostnader

Upplupna kostnader - statliga myndigheter 1 458 5 711

Upplupna kostnader sociala avgifter 3 331 3 050

Övriga upplupna kostnader 9 970 7 041

Summa upplupna kostnader 14 759 15 801

not 22) Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag - statliga myndigheter 4 915 4 142

Oförbrukade bidrag - övriga 9 640 7 418

Summa oförbrukade bidrag 14 556 11 560

54 | Högskolan i Halmstad 2004


Sammanställning av väsentliga uppgifter

(belopp i tkr)

år 2004 år 2003 år 2002 år 2001 år 2000

LÅNERAM I RIKSGÄLDSKONTORET

Beviljad låneram 60 000 50 000 45 000 42 000 45 000

Utnyttjad låneram 37 415 38 043 39 135 29 030 29 507

KONTOKREDIT I RIKSGÄLDSKONTORET

Beviljad kredit 29 444 28 569 25 096 20 260 18 867

Maximalt utnyttjad kredit 0 0 0 0 0

RÄNTEKONTO I RIKSGÄLDSKONTORET

Ränteintäkter 1 778 2 607 2 304 2 105 1 764

Räntekostnader 1 179 1 475 1 276 1 234 1 167

AVGIFTSINTÄKTER

Totala Avgiftsintäkter 18 431 18 827 19 149 20 682 16 640

Beräknat belopp enligt regleringsbrev 11 000 18 000 16 200

ANSLAG

Utgående reservationer och anslagssparande 0 -546 -4 218 -785 -3 104

PERSONAL

Antal årsarbetskrafter 482 481 432 407 398

Medelantalet anställda 487 485 423 401 372

Driftskostnad per årsarbetskraft not 1 750 737 721 686 636

KAPITALFÖRÄNDRING

Årets kapitalförändring -5 668 4 477 26 317 12 105 -1 844

Balanserad kapitalförändring 61 321 56 675 29 464 17 202 19 049

HUAB 2 341 2 510 3 403 3 561 3 558

Summa balanserad kapitalförändring 57 994 63 662 59 184 32 868 20 763

Högskolan i Halmstad 2004 | 55


Sammanställning av anslagsbelastning

Belastning på anslaget för grundutbildning

Delsummor

Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande

högskoleutbildning

1a. Under 2004 genomförda hst och hpr inom 2004 års takbelopp enligt bilaga 2 258 278

1b. Eventuella decemberprestationer från 2003 som ryms inom tilldelade anslagsmedel

0

2a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande. not 1 546

2b. Eller eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer.

Summering

258 824

Årets anslagsbelastning avseende eventuella särskilda åtaganden 164 164

Summa anslagsbelastning grundutbildning 1. 258 988

Total ersättning för helårsprestationer för december 2003 som tidigare ej ersatts

inom takbeloppet 561 tkr

not 1

Total ersättning för helårsprestationer för december 2002 som tidigare ej ersatts

inom takbeloppet 1 027 tkr varav 546 tkr avräknas 2004 och resterande belopp

redovisas som sparade HPR.

1. Beloppet skall överensstämma med summan för motsvarande anslag i anslagsredovisningen

56 | Högskolan i Halmstad 2004


Underlag för beräkning av belastning av

anslaget avseende grundutbildning för 2004

A B C D E F G H I J K L

Utb.omr.

Utfall HST

1& 2

Invandrare

varav

antal

HST4.

HPR 1.

HST

Ersättn.

(tkr)

Extra

ersättn.för

kolumn

B4. (tkr)

HPR

Ersättn.

(tkr)

Nätuniv.

HPR

Nätuniv.

HST

Ersättn.3

(tkr)

Nätuniv.

HPR

Ersättn.3.

(tkr)

Summa

Utfall-

Nätuniv.

Utfall

HST

Utfall-

Takbeloppet

enl. RB

(trk)

Hum 626 472 10 667 7 924 48 21 813 359 19 764

Juridik 166 107,2 2 829 1 800 0 0 4 629

Sam 2 301 1 921 39 227 32 250 26 12 447 196 72 120

Nat 529 468 22 754 17 331 22 6 963 213 41 261

Tek 999 939 42 958 34 795 31 14 1 316 504 79 572

Farmaci 0

Vård 341 346 16 276 14 300 8 4 363 165 31 105

Odo 0

Med 34 35 1 799 2 298 6 3 326 211 4 633

Und 263 239 8 196 8 771 1 0 16 0 16 983

Övrigt 2 2 69 70 0 0 139

Idrott 30 20,6 2 810 884 3 695

Summa 5 291 4550 147 586 120 424 141 60 4 243 1 649 273 901 258 278

Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande motsvarande 546 480 kronor.

Lärosätet har tidigare sparande helårsprestationer motsvarande 0 kronor.

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet motsvarande 15 623 000 kronor.

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet_________________kronor.

Kommentarer till tabellen

1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning och kurser inom nätuniversitetet.

2. Följande uppgifter skall fyllas i enligt regleringsbrev för 2004

Mål för antalet helårsstudenter 5 460, utall 5 432 .

Mål för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik 1 680, utfall 1 581 .

3. Ersättning för kurser inom nätuniversitetet som avräknas inom takbeloppet med normala ersättningsnivåer för respektive utbildningsområde.

För att helårsstudenter och helårsprestationer skall kunna redovisas inom nätuniversitetet skall kursen vara registrerad av lärosätet hos

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.

Särskild ersättning utgår under budgetåret 2004 från anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Denna särskilda ersättning skall inte inkluderas i denna bilaga.

Den särskilda ersättningen beräknas med 20 000 kronor per helårsstudent inom tilldelad ram.

Tilldelad särskild ersättning enligt regleringsbrev för 2004 843 000 kronor.

4. Varav antal HST inom den kompletterande utbildning som avses i förordningen (1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildningvid

universitet och högskolor för invandrare med utländsk högskoleutbildning. Regeringen beslutade den 25 april 2002 om ett särskild stöd

för denna utbildning under en treårsperiod vid Linköpings universitet och Malmö högskola. Dessa båda lärosäten skall erhålla 50 000 kronor

extra per helårsstudent inom takbelopp förutom ersättning för helårsstudent och helårsprestation.

Högskolan i Halmstad 2004 | 57


Bilaga till anslagsavräkning grundutbildning

Redovisning av årets anslagsbelastning

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)

Årets takbelopp (tkr) 258 278

Ev. ingående anslagssparande (tkr) 546

Summa (A) 258 824

B. Utnyttjade medel

Ersättning för HPR från december 2003 546

Årets utfall: ersättning HST+HPR (tkr) 258 278

Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr)

Summa (B)1 258 824

C. Anslagssparande

Totalt utgående anslagssparande (A-B) 0

Del av anslagssparandet över 10% av takbeloppet 2

Summa, dvs. högst 10% av takbeloppet

1. Ersättning kan högst utgå inom tillgängliga medel (A).

2. Den del av anslagssparandet som lärosätet inte

får behålla utan regeringens godkännande.

Redovisning av förändringar avseende sparade

helårsprestationer

Ingående värde av sparande HPR (tkr) 1. 0

- Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) under 2004 -546

+ Ev. sparade HPR under 2004 (tkr) 15 623

+ Ev. sparade HPR under 2004 (tkr) (avser dec-diff 2003) 561

+ Ev. sparade HPR under 2003 (tkr) (avser dec-diff 2002) not1 1 027

Summa 16 665

10 % av takbeloppet 2004 enligt regleringsbrev (tkr) 25 828

Utgående värde av sparade HPR (tkr)2. 16 665

1. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2003.

2. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2004.

not 1: Avser HPR för Dec-diff 2002 vilka ej redovisats föregående bokslut 2003.

58 | Högskolan i Halmstad 2004


Grundläggande högskoleutbildning

(2004-01-01–2004-12-31)

Grundutbildning Uppdragsverksamhet TOTAL

enl uppdrag i Beställd Uppdragsregleringsbrev

utbildning utbildning

Verksamhetens intäkter

Anslag 258 988 258 988

Avgifter not 1 10 316 837 4 201 15 354

Bidrag 7 871 7 871

Finansiella intäkter 1 796 1 796

Summa intäkter 278 971 837 4 201 284 009

Verksamhetens kostnader

Personal 170 335 681 3 421 174 437

Lokaler 54 253 0 0 54 253

Övrig drift 46 153 146 939 47 238

Avskrivningar 12 927 0 0 12 927

Finansiella kostnader 1 262 0 0 1 262

0 0

Summa kostnader 284 930 827 4 360 290 117

Resultat -5 959 10 -159 -6 108

Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet

för 2004 där intäkterna disponeras (belopp i tkr)

Verksamhet Över/under- Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Över/under- Ack Över/

skott ack. 2004 2004 2004 2004 skott 2004 underskott

2003 budget budget utfall utfall

Uppdragsverksamhet

Beställd utbildning 0 1 000 1 000 837 827 10 10

Uppdragsutbildning 0 5 800 5 800 4 201 4 360 -159 -159

Uppdragsforskning 0 3 500 3 500 2 874 2 650 224 224

Summa 0 10 300 10 300 7 912 7 837 75 75

Övrig avgiftsfinansierad

verksamhet

Övriga avgifter inom

grundläggande 0 700 700 362 415 -53 -53

högskoleutbildning

Övriga avgifter inom

forskning och 0 0 0 0 0 0 0

forskarutbildning

Summa 0 0 0 362 415 0 -53

Högskolan i Halmstad 2004 | 59


Sammanställning av verksamhetsredovisning 2004

belopp i tkr

Grundutbildning

Intäkter 2004 2003 2002

Anslag 258 988 255 950 249 276

Avgifter och ersättningar 11 153 9 740 6 967

Externa medel bidrag 7 871 1 2581 8 768

Finans intäkter 1 796 2 630 2 325

Summa intäkter 279 808 280 901 267 336

Kostnader

Personal 171 016 165 309 142 452

Lokaler 54 253 49 360 40 978

Övrig drift 46 299 50 186 44 519

Avskrivningar 12 927 12 325 10 109

Finans kostnader 1 262 1 578 1 536

Summa kostnader 285 757 278 758 239 594

Resultat -5 949 2 143 27 742

Transfereringar 66

Forskning

Intäkter 2004 2003 2002

Anslag 35 994 34 949 31 267

Avgifter och ersättningar 3 077 2 847 3 780

Externa medel bidrag 32 524 34 030 26 701

Landstingsuppdrag 0

Finans intäkter

Summa intäkter 71 595 71 826 61 748

Kostnader

Personal 60 236 56 858 48 181

Lokaler 4 718 4 895 3 581

Övrig drift 5 299 6 556 9 222

Avskrivningar 951 982 1 240

Finans kostnader 0

Summa kostnader 71 204 69 291 62 224

Resultat 391 2 535 -476

Uppdragsutbildning

Intäkter 2004 2003 2002

Anslag

Avgifter och ersättningar 4 201 6 240 8 402

Externa medel bidrag 1 101

Finans intäkter

Summa intäkter 4 201 6 240 9 503

Kostnader

Personal 3 421 5 270 8 921

Lokaler 134 204

Övrig drift 939 861 425

Avskrivningar 7 10

Finans kostnader 0

Summa kostnader 4 360 6 272 9 560

Resultat -159 -32 -57

60 | Högskolan i Halmstad 2004


Styrelsen vid Högskolan i Halmstad 2004

Ordförande

Thorsten Andersson

Ordförande fr o m 2004-01-01

Styrelsearvode 50 000 kr

Styrelseordförande: Hushållningssällskapens Förbund

Styrelseordförande: Hushållningssällskapens Service AB

Styrelseordförande: Stiftelsen Svenskt Kretslopp

Ledamot: Centralstyrelsen Svenska Röda Korset

Företrädare för allmänna intressen

Anne Marie Brodén

Riksdagsledamot

Ledamot sedan 2001

Styrelsearvode 22 000 kr

Ordförande: Region Halland

Ordförande: Stiftelsen Musik i Halland

Vice ordförande: Stiftelsen Vintersol

Ledamot: Landstingsfullmäktige i Halland

Ledamot: Folkhälsoinstitutet

Ledamot: Sydsam

Anna Lena Cumtell

Hushållslärare

Ledamot fr o m 2004-01-01

Styrelsearvode 22 000 kr

Styrelsesuppl. OP-ventiler AB. Bolaget driver ingen verksamhet.

Johan Norén

Teknisk direktör

Ledamot sedan 2001

Styrelsearvode 22 000 kr

Birgitta Persson

Bankdirektör

Ledamot fr o m 2004-01-01

Styrelsearvode 22 000 kr

Styrelseledamot: Innovationsstaden

Staffan Setterberg

VD

Ledamot fr o m 2004-01-01

Styrelsearvode 22 000 kr

Styrelseordförande: Stiftelsen Stig Thunes fond

för omvårdnadsforskning

Styrelsesuppleant: Carelink AB

Företrädare för verksamheten

Romulo Enmark

Rektor, myndighetschef fr o m 2000-12-01

Ledamot sedan 2000-12-01

Styrelsearvode 0 kr: lön 704 700 kr

Styrelseordförande: Högskolan i Halmstads Utvecklings AB

Styrelsearvode HHUAB: 36 000 kr

Styrelseledamot: KY-myndigheten

Styrelseledamot: Länsstyrelsen i Hallands län

Styrelseledamot: Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet

Styrelseledamot: Sveriges Universitets- och Högskoleförbund

Styrelseledamot: Verket för Högskoleservice

Ledamot: Hallands Akademi

Veronica Gaspes

Universitetslektor

Ledamot fr o m 2004-01-01

Thorsteinn Rögnvaldsson

Universitetslektor

Ledamot fr o m 2004-01-01

Eva Strandell

Universitetslektor

Ledamot fr o m 2003-07-01

Företrädare för studenterna

Kristina Nilsson

Kårordförande fr o m 2004-07-01

Styrelsearvode 11 000 kr

HSk Holding AB

Halmstad Kårhus AB

Studentbokhandeln i Halmstad AB

Christian Bangsgaard

Ledamot fr o m 2003-07-01

Styrelsearvode 22 000 kr

Anika Svensson

Ledamot fr o m 2004-07-01

Styrelsearvode 11 000 kr

Bengt-Arne Vedin

Professor

Ledamot sedan 2001

Styrelsearvode 22 000 kr

Styrelseordförande: Metamatic AB

Ledamot: AB Traction

Majléne Westerlund Panke

Riksdagsledamot

Ledamot i perioder sedan 1983

Styrelsearvode 22 000 kr

Europarådsdelegat

Vice ordförande: Riksbankens Jubileumsfond

Styrelseledamot: Datainspektionen

Styrelseledamot: Statens person- och adressregisternämnd

Ledamot: Exportkontrollrådet

Ledamot: KK-stiftelsen

Ledamot: Styrelsen för Folkbildningsrådet

Högskolan i Halmstad 2004 | 61


Styrelsen för Högskolan i Halmstad beslutar fastställa

årsredovisningen för verksamhetsåret 2004

Halmstad den 18 februari 2005

Thorsten Andersson

Ordförande

Romulo Enmark

Rektor

Anne Marie Brodén

Veronica Gaspes

Anna Lena Cumtell

Thorsteinn Rögnvaldsson

Johan Norén

Eva Strandell

Birgitta Persson

Kristina Nilsson

Staffan Setterberg

Christian Bangsgaard

Bengt-Arne Vedin

Anika Svensson

Majléne Westerlund Panke

62 | Högskolan i Halmstad 2004


Halmstad Studentkårs bilaga till Högskolan i Halmstads

Årsredovisning 2004

Under året har den nya idrottsanläggningen börjat byggas och vi som sitter mitt emot

har kunnat följa varje steg på vägen. Våra förhoppningar är att till hösten 2005 kunna

bedriva student- och personalmotion i anläggningen. Vår målsättning blir att bedriva en

verksamhet med ett brett utbud, låga priser, professionallitet och handikappvänlighet. Vi

på Studentkåren ser fram emot att jobba i ett nära samarbete med Högskolan i Halmstad

för att tillsammans hitta den bästa lösningen för idrottsanläggningen. På längre sikt ser

vi gärna att kårhuset tillsammans med idrottsanläggningen blir hjärtat och pulsen på

campusområdet. Det råder ett allmänt samförstånd mellan Högskolan, framförallt tekniska

avdelningen, och Studentkåren i denna för oss stora fråga.

Att biblioteket blåste sönder ser vi på Studentkåren som en möjlighet för skolan att på allvar

börja fundera på ett nybygge där fler studieplatser skulle finnas för studenterna, vilket vi på

Studentkåren länge efterfrågat.

Frågorna rörande internationalisering som Bologna börjar bli allt mer aktuella. Det blir

under det kommande året en viktig uppgift för Högskolan att arbeta med då vi i dagsläget

inte ser en klar linje i frågan eller vem som ska ansvara för hanteringen av Bologna. De

utländska studenterna har återigen ökat i antal och vi är tacksamma för att vi har vår

internationella handläggare här på Studentkåren. Dock ser Studentkåren att Högskolan

måste ta ett tydligare gemensamt ansvar för våra utresande studenter i huvudsak när det

gäller praktiska frågor om resan.

Under året har en del nedskärningar tvingats till och vi på Studentkåren anser att skolan

har hanterat frågan på ett bra sätt. Att samtliga avdelningar varit tvungna att i kommande

budget se över sina kostnader ser vi som positivt så att nedskärningar och besparingar inte

endast drabbar en sektion eller avdelning utan att det är det gemensamt ansvar för samtliga

på Högskolan.

Högskolan har under året färdigställt ett flertal policy- och visionsdokument och vår

förhoppning är att detta arbete nu är färdigt, vi på Studentkåren har upplevt att det har tagit

upp mycket tid både för oss och för personalen på högskolan.

Högskoleverket har under 2004 genomfört ett antal utvärderingar där Högskolan i

Halmstad har varit inkluderad. Flera av utvärderingarna har gett glädjande besked men i de

utvärderingar som fått någon form av anmärkning är det positivt att Högskolan är medveten

om bristerna. Vi ser denna medvetenhet som en god förutsättningarna för att åtgärder

genomförs.

Till sist vill vi tacka Högskolan för den respekt samtliga studentrepresentanter i Högskolans

nämnder, råd och styrelser behandlas med. Studentkåren hoppas på ett fortsatt gott

samarbete framöver.

Halmstad Studentkår

Gm Kristina Nilsson

Kårordförande 2004/2005

Högskolan i Halmstad 2004 | 63


Kvarteret Bærtling

Valborgsmässoafton 2004 invigdes Kvarteret Bærtling, som

innebär en stor satsning på konstnärlig utsmyckning av

högskoleområdet. Konsten har skapats av Halmstadsonen

Olle Bærtling (1911-1981). Bærtlingstiftelsen som förvaltar en

stor del av konstnärens kvarlåtenskap, valde i samråd

med kommun och högskola att placera delar av sin

Bærtlingsamling på högskoleområdet.

I en första etapp hissades fanor med konstnärens karakteristiska

raka linjer och starka färger vid Högskolans entréer. Inomhus

placerades två stora oljemålningar vid hissarna i höghuset.

Wigforssalen pryddes med elva mindre konstverk och Malcussalen

med en stor ridå. Några abstrakta skulpturer restes också på

högskoleområdet. Utsmyckningen av området

kommer att fortsätta med fler konstverk.

Högskolebiblioteket på bilden skadades allvarligt av

orkanvindar i januari 2005, men kommer att

återuppbyggas under året.

64 | Högskolan i Halmstad 2004

Högskolan i Halmstad

Box 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3

Telefon: 035-16 71 00 • Telefax: 035-18 71 86

E-post: registrator@hh.se • www.hh.se

Info.avd. 600 ex Omslagsfoto: Fotograf Adde

More magazines by this user
Similar magazines