Vad förklarar variationen i projektens effektivitet? - Helda

helda.helsinki.fi

Vad förklarar variationen i projektens effektivitet? - Helda

kallats för skiftet från government-styrning till governance-styrning (Peters 2012; Pierre 2011).

Skiftet till governance-styrning har inte betytt att man helt och hållet övergivit gamla styrsätt.

Istället har det medfört en utvidgning av de gamla government-styrmetoderna (Klijn 2012).

Den nya styrningen genom samverkan har tagit sig i uttryck i användningen av organisationer med

temporär, informell och nätverksaktig organisationsstruktur som policyinstrument (Sjöblom &

Godenhjelm 2009). Organisationerna som använts som nya policyinstrument kan sägas vara

temporära eftersom de har ett på förhand bestämt slutdatum (Godenhjelm m.fl. 2012). Att de är

informella innebär att fokus i dessa organisationer ligger ofta på kontroll av utfall och resultat

framför kontroll av insatser med ursprung i lagstiftning (ibid.). Dess nätverkskaraktär följer av att

de består av en samling aktörer från olika sektorer och nivåer. Utformningen och implementeringen

av offentlig politik utförs i allt större utsträckning genom dessa organisationer. Konkret brukar

policyinstrument organiseras som t.ex. utvecklingsprogram, samverkansprojekt och nätverk.

Dessa tillfälliga organisationsformer, som härstammar från företagsvärlden, har hämtats till

offentliga sektorn i enlighet med de rådande nyliberala tänkesätten som New Public Management -

ideologin (NPM) (Marsden m.fl. 2012:1). Ett gemensamt underliggande tema för NPM-reformerna

och de nya styrsätten är främjandet av effektivitet i offentliga sektorn. Offentliga sektorn har ansetts

vara ineffektiv på grund av att den präglas av byråkrati och hierarki vilket ansetts medföra tröghet

och mindre flexibilitet (Sahlin-Andersson & Söderholm 2002). NPM-åtgärderna syftar till att luckra

upp trögheten av byråkratin med metoder och modeller från företagsvärlden (Abrahamsson &

Agevall 2009). Företagsvärldens temporära organisationsformer som program och projekt, som ses

som flexibla, snabba och anpassningsbara organisationsformer, har använts uttryckligen för att

hämta in inslag av effektivitet i offentliga sektorn (Sahlin-Andersson & Söderholm 2002; Sørensen

2012; Sjöblom & Godenhjelm 2009:179).

Projektens effektivitet har setts som en naturlig följd av dess verksamhetslogik. Projekt brukar

presenteras som temporära organisationer som bryter med permanenta organisationens struktur för

att åstadkomma något man inte annars kunde åstadkomma (Lundin & Söderholm 1995).

Effektivitetsantagandet understryks även i teorin om projekt som temporära organisationer där

projekt beskrivs som ”…a highly organized way of dealing with time problems and of acting

according to the perception of time as being scarce, linear and valuable.” (Lundin & Söderholm

1995:440). I motsats till projektlogiken har offentliga sektorns byråkratiska organisationer setts som

ineffektiva på grund av sin produktionslogik som sägs främja rutiner (Forssell m.fl. 2013). Med att

hämta projekt till offentliga sektorn har man antagit att man kan införa flexibilitet och implementera

5

More magazines by this user
Similar magazines