3.2.3 REGIONFRÅGAN PÅ CENTRAL NIVÅ

spa.gu.se

3.2.3 REGIONFRÅGAN PÅ CENTRAL NIVÅ

3.2.3 REGIONFRÅGAN CENTRAL NIVÅ

DAVID FELTENIUS

En stor del utav den svenska forskningen kring regioner har skett med utgångspunkt

från de processer som ägt rum på olika håll ute i landet. Lika

mycket uppmärksamhet har dock inte ägnats åt de processer som ägt rum på

central nivå. I min forskning kring regioner har därför regionfrågans utveckling

i den offentliga beslutsprocessen på central nivå skildrats genom att uppmärksamma

betydelsen av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Regionfrågan handlar i korthet om att ersätta dagens landsting med ett färre

antal regioner. SKL utgör en central aktör i denna fråga och har i flera sammanhang

varit pådrivande för en transformering av landstingen till regioner.

På så vis kan SKL inte enbart sägas utgöra en bidragande faktor till bildandet

av regioner i landet, utan även till frågans position på den politiska agendan.

Utan SKL:s engagemang i regionfrågan är det högst sannolikt att den svenska

debatten kring regionfrågan sett helt annorlunda ut.

SKL:s starka engagemang i regionfrågan är dock långtifrån självklart sett ur ett

historiskt perspektiv. Ena hälften av det som idag utgör den gemensamma

organisationen SKL, Svenska Kommunförbundet, var nämligen under 1990-

talet motståndare till idén om att förvandla landstingen till regioner. Det förhållandet

väcker frågan om varför Svenska Kommunförbundet ändrade

ståndpunkt. Min forskning kring denna frågeställning har bedrivits inom ramen

för det av Vetenskapsrådet finansierade projektet ”The Transformation

of Governance and the New Territorial Politics” där professor Anders Lidström

och professor John Loughlin har varit projektledare.

RESULTAT

Resultatet av en empirisk studie ”Från splittring till enighet. Om Sveriges

Kommuner och Landstings ståndpunkt i regionfrågan”, baserad på intervjuer

och offentligt tryck, visar att förbundets svängning kan förklaras av ett samspel

mellan interna (inom organisationen) och externa (utom organisationen)

faktorer (Feltenius 2008). Inom organisationen skedde ett maktspel mellan

olika falanger i regionfrågan. Till en början hade motståndarna till regioner ett

starkt grepp om förbundet, vilket bland annat tog sig i uttryck i att de hade

kontroll över ordförandeposten.

169


I slutet av 1990-talet ändrades dock maktbalansen mellan de bägge falangerna

i och med att den nye ordföranden var en varmare förespråkare för regioner

jämfört med sin företrädare på posten. Förutom ordförandebytet hade

också beslutet om ett sammangående med Landstingsförbundet en betydelse

för att Svenska Kommunförbundet kom att ändra ståndpunkt. Landstingsförbundet

var nämligen ivriga anhängare till tanken om att ersätta landstingen

med regioner.

Eftersom det inte gick att skapa ett gemensamt förbund med olika åsikter i

centrala frågor var de bägge förbunden tvungna att jämka samman sina

åsiktspaket. Denna situation satte press på Kommunförbundet att ändra

ståndpunkt i regionfrågan. Förutom dessa interna faktorer kan Svenska Kommunförbundets

kovändning förklaras av ett externt händelseförlopp i termer

av regionalisering samt försöksverksamhet med regionbildningar i Skåne och

Västra Götaland.

SKL utgör en central aktör i beslutsprocessen kring regionfrågan. Att ytterligare

belysa förbundets roll i processen utgör därför en viktig uppgift för

forskning på området, men lika viktigt är att synliggöra de fraktioner som

finns inom partierna i regionfrågan. I samband med regeringen Reinfeldts

hantering av Ansvarskommittén blev det tydligt att det finns delade meningar

i regionfrågan inom Moderaterna. En liknande splittring mellan anhängare

och motståndare gick tidigare att skönja inom Socialdemokraterna under Göran

Perssons tid som statsminister och partiordförande.

Denna klyvning mellan ”centrala” och ”subnationella” falanger inom Sveriges

två största partier väcker frågor om hur partiernas interna processer kring

frågor om ansvarsfördelning fungerar. Kort sagt, hur jämkas centrala, regionala

och lokala agendor inom partierna egentligen samman? Är det en ökad

splittring som vi bevittnar mellan falanger som ”hör hemma” på olika nivåer

inom det politiska systemet? I så fall, vilka konsekvenser får det för partiernas

förmåga att styra landet?

PUBLIKATIONER I URVAL

Feltenius, David, 2008, "Från splittring till enighet. Om Sveriges Kommuner

och Landstings ståndpunkt i regionfrågan." Kommunal ekonomi och politik,

12(2): 37-65.

170

More magazines by this user
Similar magazines