PPH, Kerstin Brandell - Örebro läns landsting

Riktlinje för utredning, diagnostik, behandling och stöd till barn
och unga 0-18 år med språkstörning i Örebro län

Rubrik specificerande dokument
Riktlinje för utredning, diagnostik,
behandling och stöd till barn och unga 0-18 år
med språkstörning i Örebro län
Omfattar område/verksamhet/enhet
Landstingets hälso- och sjukvård samt
förskola, skola, elevhälsa och skolhälsovård
inom Örebro läns kommuner
Sidan 2 av 23
Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum
Se bilaga 1 Vilgot 2012-10-01
Ansvarig för revidering (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Version nr Reviderad datum
Vilgot 1
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................................................................................................................... 3
Aktuella verksamheter inom kommun och landsting ............................................................................................................................. 3
Syfte ..................................................................................................................................................................................................... 4
Mål ........................................................................................................................................................................................................ 4
Viktiga styrdokument ............................................................................................................................................................................ 4
Beskrivning av målgruppen .................................................................................................................................................................. 4
Ansvar .................................................................................................................................................................................................. 6
Barn- och elevhälsa – ett gemensamt ansvar ....................................................................................................................................... 6
Kommunens ansvar .............................................................................................................................................................................. 7
Landstingets ansvar ............................................................................................................................................................................. 8
Implementering, uppföljning och revidering ........................................................................................................................................ 10
Ansvarsfördelning - Vem ansvarar för vad? ........................................................................................................................................ 11
Bilaga 1: Arbetsgrupp ......................................................................................................................................................................... 21
Bilaga 2: Flödesschema ..................................................................................................................................................................... 22
2

Riktlinje för utredning, diagnostik, behandling
och stöd till barn och unga 0 – 18 år med
språkstörning i Örebro län
Inledning
Denna riktlinje är antagen av tjänstemannagruppen Vilgot den 21
september 2012 och gäller verksamheter för barn och unga 0- 18 år
inom kommuner och landsting i Örebro län.
En arbetsgrupp bestående av representanter för länets kommuner
(länsdel samt Örebro kommun) och aktuella verksamheter inom
landstinget (bilaga 1) har ansvarat för att ta fram underlag till
riktlinjen. Verksamhetschef Håkan Hjelm, Barn- och
ungdomshabiliteringen har varit ordförande och
verksamhetsutvecklare Kerstin Brandell, Habilitering och
hjälpmedel, ÖLL, har varit sekreterare i arbetsgruppen. Arbetet har
bedrivits hösten 2011 – våren 2012.
Underlag utgörs av lagar, förordningar och andra styrinstrument för
aktuella verksamheter inom hälso- och sjukvården och
förskola/skola samt interna styrande dokument för utformning av
innehåll i utredning, diagnostik, behandling och stöd till barn och
unga med språkstörning.
Tidigare framtagna dokument/riktlinjer som berör samverkan
specifikt för denna målgrupp och som använts som
underlag/referensmaterial är:
• Riktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och
närbesläktade funktionsnedsättningar hos barn och unga upp
till 18 år i Örebro län, Barncentrum, ÖLL, 2008
• Hjälpredan – Örebro län, Guide till stöd och insatser för barn
och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola,
grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, område
Tal, språk och kommunikation.
Aktuella verksamheter inom kommun och landsting
De verksamheter som berörs är i första hand:
Inom landstinget
• Barnhälsovården(BHV)
• Barn- och ungdomsmedicinska kliniken(BUM)
• Logopedi- och foniatri/logopedmottagningar(USÖ, Kga,
Lindesberg)
• Barn- och ungdomshabiliteringen(BUH)
Inom kommunen
• Förskola och skola
• Elevhälsa
• Skolhälsovård (medicinsk kompetens inom elevhälsan)
Som ett komplement till kommunens egna resurser finns
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). SPSM arbetar för att
barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga, ska få
förutsättningar att nå målen för sin utbildning genom:
• specialpedagogiskt stöd
• undervisning i specialskolor
• tillgängliga läromedel
• statsbidrag
SPSM:s, liksom socialtjänstens insatser till barn, unga och föräldrar
har inte inkluderats i dessa riktlinjer.
3

Syfte
• Säkerställa att insatserna och deras genomförande motsvarar
barnets/ungdomens och familjens behov
• Utgöra stöd och vägledning för verksamheterna i arbetet med
att fullfölja sina uppdrag
• Säkerställa att insatserna samordnas mellan huvudmän och
verksamheter på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt
• Bidra till att skapa en helhetsbild av utrednings-,
behandlings- och stödprocessen
Mål
Barn och unga med språkstörning bosatta i Örebro län ska, utifrån
sina individuella behov, erbjudas samordnade insatser av god
kvalitet, så att de tillförsäkras en uppväxt på lika villkor.
Barn och unga med språkstörning bosatta i Örebro län ska ges lika
möjligheter som andra barn och unga till framtida goda
levnadsförhållanden och ett självständigt liv med full delaktighet i
samhällslivet.
Viktiga styrdokument
Förutom Hälso- och sjukvårdslagen och Skollagen (2010:800) styrs
landstingets och kommunernas verksamhet för barn och unga med
funktionsnedsättning av:
• Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (t ex
målen om full delaktighet och jämlikhet för flickor och
pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning)
• FN:s Barnkonvention
• Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka
barns rättigheter i Sverige
• SKL:s handlingsplan för att stärka implementeringen av FN:s
konvention om barnets rättigheter
• Regionalt program för social välfärd 2012 - 2015
Beskrivning av målgruppen
Målgrupp för denna riktlinje är barn och unga 0 – 18 år med
språkstörning bosatta i Örebro län.
Språkstörning kan enligt Nettelbladt/Salameh (2007) beskrivas och
graderas utifrån tre olika nivåer, lätt språkstörning, måttlig
språkstörning och grav/mycket grav språkstörning:
• Lätt språkstörning – innebär uttalsproblem, vilka ofta men
inte alltid är av övergående natur
• Måttlig språkstörning – innebär mera uttalade problem med
fonologi (språkljud) och lätta till måttliga problem med
grammatik
• Grav/mycket grav språkstörning – innebär omfattande
problem inte bara med fonologi och grammatik utan också
problem med ordförråd och språkförståelse. Om barnet har
problem med språkförståelse brukar även barnets förmåga att
samspela med andra påverkas. Mycket grav språkstörning
innebär ett mycket begränsat tal och stora svårigheter att
förstå språk.
4

Generell språkstörning är det begrepp som används i
diagnosmanualen (ICD-10) för att beskriva barn med en grav
problematik som omfattar både språkförståelse och språklig
uttrycksförmåga. Ca 2 % av alla barn i en årskull har en grav eller
generell språkstörning.
Barn med språkstörning är inte är någon homogen grupp. De
språkliga svårigheterna kan yttra sig på olika sätt hos olika individer.
Hos en del barn ligger tyngdpunkten främst på den expressiva sidan
medan andra barn kan ha stora svårigheter med att tolka och
bearbeta verbal information. Språkstörningen kan också ändra
karaktär över tid men den underliggande problematiken finns ändock
kvar. En grav språkstörning är bestående ända upp i vuxen ålder. Det
är ett osynligt funktionshinder som fortfarande är relativt okänt för
många.
Språkstörning innebär ofta en komplex problematik med olika
tilläggssvårigheter Barn med språkstörning kan exempelvis ha
svårigheter med motorik, perception, arbetsminne och
koncentrationsförmåga. Många barn med språkstörning får senare i
skolåldern läs- och skrivsvårigheter och även matematiksvårigheter.
Förutom påverkan på inlärning får språkstörningen också sociala
konsekvenser.
Vid vissa diagnoser inom NPF(neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning) t ex ADHD är språkstörning ett vanligt
tilläggsproblem. Det kan även finnas viss överlappning mellan
språkstörning och autismspektrumstörning. Senare forskning i
Sverige har visat att så många som drygt 60 % av de barn som fått en
tidig diagnos grav språkstörning i förskoleåldern senare i 7-8-
årsåldern får en neuropsykiatrisk diagnos t ex ADHD,
autismspektrumstörning och/eller svag begåvning. Barn med tidig
diagnostiserad språkstörning som identifierats via språkscreening vid
2½-3år förefaller således ofta ha en komplex neuropsykiatrisk
problematik i tidig skolålder och de har en ökad risk för kvarstående
språksvårigheter samt läs- och skrivsvårigheter.
Vid 2½ års ålder sker språkscreening av alla barn på BVC i syfte att
fånga upp barn med språkstörning. Forskning har visat att det går att
identifiera barn med grava språkavvikelser redan vid 2½- 3 årsålder.
Sedan år 2010 används inom Örebro läns landsting en
evidensbaserad metod (enligt Miniscalco) för språkscreening med
tydliga kriterier för vidareremittering till logoped. BHV har
utarbetade rutiner för att identifiera barn med tal- och
språkavvikelser samt kriterier för remiss till logoped. Även vid 4-
årskontrollen ingår en tal- och språkscreening av alla barn.
Ca 10 % av alla barn, d v s ca 300 barn i länet, identifieras per år
varvid flertalet (250) remitteras för utredning vid
logopedmottagning.
En annan siffra som presenterats är att 6 % av varje årskull 0 – 6 år
(ca 3 000 barn) har kvarstående problem, vilket är lika med 180 barn
i Örebro län. Motsvarande siffra för grav språkstörning är 2 % d v s
60 barn.
En del barn med språkstörning upptäcks först i skolåldern, ofta i
samband med läs- och skrivsvårigheter och inlärningsproblem i
skolan. Efter utredning via elevhälsoteamet kan de remitteras vidare
till logoped för fördjupad utredning av språk-, läs- och skrivförmåga.
Det kan i vissa fall var svårt att särskilja specifika läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi från språkstörning. Det händer att skolbarn
som remitterats till logoped med frågeställning dyslexi efter
5

utredning får diagnosen språkstörning, eventuellt i kombination med
dyslexi.
Om utredningen vid logopedmottagning visar på neuropsykiatrisk
problematik eller annan funktionsnedsättning återremitteras barnet
till BHV/BVC för remiss till BUP(BNP) alternativt BUM(barn- och
ungdomskliniken).
Ansvar
Barnet/elevens behov ska alltid vara i centrum och därmed
vägledande för alla åtgärder och insatser. Alla barn och unga som är
i behov av särskilt stöd ska få sina behov utredda och tillgodosedda.
Detta ska alltid ske så skyndsamt som möjligt och utan onödig
fördröjning.
Föräldrarna har huvudansvar för sitt barn men kommun och
landsting har ett delansvar för olika områden och insatser enligt
lagar och förordningar. Med barnets optimala utveckling som mål
krävs samverkan och samarbete mellan föräldrar, huvudmän och
verksamheter. För fungerande samverkan måste alla parter ta sitt
fulla ansvar och kan inte hänskjuta ansvar till någon annan aktör.
Dessa riktlinjer tydliggör att:
• Huvudmännen, genom egna insatser och i samverkan med
varandra, och i enlighet med gällande lagstiftning och sina
respektive uppdrag ska ansvara för att barnets/ungdomens
behov tillgodoses.
• Barn och ungdomar med språkstörning samt deras föräldrar
ska erbjudas den hälso- och sjukvård och det stöd de behöver
vid rätt tidpunkt och från den verksamhet som bäst kan
tillgodose deras behov.
• Insatser och åtgärder till barn, ungdomar och föräldrar ska
vara samordnade såväl mellan huvudmän som verksamheter.
• Insatserna ska vara av hög kvalitet och erbjudas i enlighet
med vetenskap och beprövad erfarenhet.
• Insatserna ska erbjudas med hög tillgänglighet och alla
onödiga avbrott i utrednings-, behandlings-, stödprocessen
ska undvikas.
Barn- och elevhälsa – ett gemensamt ansvar
Med syfte att tillgodose att insatser för barn och unga samordnas
mellan verksamheter och huvudmän har kommuner och landsting
inom Örebro län en lång tradition av samverkan. Inom flera områden
finns olika former av överenskommelser och riktlinjer som tydliggör
hur detta ska ske och vem – vilken huvudman – som har ansvaret för
olika insatser.
Inom några områden/specifika målgrupper har även förekommit
tillskapande av gemensam organisation för ett visst syfte. Ett sådant
exempel är de barnhälsoteam för förskolebarn som tillskapats inom
flera av våra kommuner/länsdelar.
Barn- och elevhälsans omfattning, uppdrag och arbete
Barnhälsoteam för barn i förskoleålder 0 – 5 år omfattar
förskolechef, specialpedagog, psykolog, kurator, BVC-sjuksköterska
och BVC- läkare (i första hand barnläkarkonsult).
Elevhälsan inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
gymnasieskola och gymnasiesärskola omfattar rektor,
6

specialpedagog, skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och
studie- och yrkesvägledare.
Barn och elevhälsan ska utifrån barns och elevers perspektiv och
deras rätt till delaktighet och inflytande arbeta med (ex):
Samt:
• Att stödja och stärka barns och elevers utveckling mot
förskolans och skolans mål
• Att utveckla lärandemiljöerna utifrån barns och elevers
behov.
• Utredningar och funktionsbeskrivningar och i skolan vara ett
stöd i arbetet med åtgärdsprogram samt vägledning inför
framtida studier och yrken.
• Barn-, elev- och föräldrakontakter, konsultation, handledning
och utbildning av personal
• Utvecklingsfrågor, kompetensutveckling, uppföljning och
utvärdering av barn- och elevhälsan
• Främjande, förebyggande och åtgärdande insatser på
organisations-, grupp- och individnivå
• Förebyggande för att främja en god psykisk hälsa bland barn
och unga.
Möte i barn- och/eller elevhälsoteamet sker regelbundet, i regel ca 1
gång/månad. Var och en inom teamet kan efter medgivande från
vårdnadshavare väcka frågor/ärenden i teamet. Behovet av
samordning är av central betydelse.
Exempel på frågor som kan diskuteras i barn- och elevhälsoteamet:
• Behov av utredning och stöd i förskola/skola kring specifikt
barn
• Vilken kompetens och vilka resurser som krävs för att
tillgodose respektive behov
• Remiss till verksamhet/profession
Dokumentation sker av var och en i teamet i sina respektive system.
Efter åtgärd/insats sker återkoppling och uppföljning i teamet.
Barn- och elevhälsoteam finns idag (2012) inom länets samtliga
kommuner förutom i ett fåtal i norra länsdelen. Där pågår dock ett
arbete för att etablera liknande samverkansformer.
Kommunens ansvar
Kommunens ansvar för förskola och skola regleras av Skollagen
(2010:800). Andra viktiga styrdokument är:
• Läroplan för förskolan (Lpfö 98) reviderad 2010
• Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet(Lgr11)
• Läroplan för grundsärskolan(Lgrsär)
• Läroplan för Gymnasieskolan.
Med förskola avses den pedagogiska verksamhet som enligt
skollagen anordnas av skolväsendet och som ska stimulera barns
utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.
Förskola erbjuds barn from 1 års ålder då föräldrarna
förvärvsarbetar, eller studerar, eller om barnet har eget behov på
grund av familjens situation i övrigt eller behöver särskilt stöd i sin
utveckling. Allmän avgiftsfri förskola erbjuds alla barn 3-5 år 525
7

timmar per år. Barn till föräldralediga eller arbetslösa erbjuds from
ett års ålder förskola 15 timmar i veckan.
Med skola avses förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola
och gymnasiesärskola.
Särskilt stöd i förskolan
Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens
fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i
samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att
utvecklas efter sina förutsättningar.
Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett
barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i
behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant
stöd (8 kap 9§ skollagen).
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och
identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera
varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets
nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.(Läroplanen
för förskolan 2010)
Särskilt stöd i skolan
Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett
nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en
elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer
att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav
som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se
till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av
särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i
sin skolsituation. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som
ska ges särskilt stöd (3 kap 8§ skollagen).
Elevhälsa
För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa med
specialpedagogiska, psykosociala, psykologiska och medicinska
insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och
hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska
stödjas.
En del kommuner har också utöver det som lagstiftningen kräver
inrättat barn- och elevhälsa för förskolan ofta i samverkan med
barnhälsovården(se ovan).
För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det
finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att
elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Skolhälsovårdens uppdrag i skolan
Skolsköterskan och skolläkaren ingår i elevhälsan med omvårdnadsrespektive
medicinsk kompetens. Skolsköterskan och skolläkaren
arbetar gemensamt med skolhälsovårdens målsättning att främja
elevernas hälsa och utveckling.
Landstingets ansvar
Hälso- och sjukvården styrs av Hälso- och sjukvårdslagen(HSL). Av
hälso- och sjukvårdslagen 2 § framgår att målet för hälso- och
sjukvården är en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Den
som har det största behovet skall ges företräde till vården.
8

Av 3 b § HSL framgår att landstingen ska erbjuda habilitering och
rehabilitering, hjälpmedel för funktionshindrade och tolktjänst för
döva och hörselskadade.
Personer som tillhör personkretsen för LSS har också rätt till
rådgivning och annat personligt stöd enligt § 9.1 LSS (Lagen om
stöd och service). Ansökan om rådgivning och annat personligt stöd
ställs till LSS-handläggaren, ÖLL.
Interna dokument som är styrande är (ex):
• Örebro läns landstings vision och värdegrund
• Örebro läns landstings handikappolitiska program
• Handlinsplan för förverkligande av barnkonventionen i
Örebro läns landsting
• Respektive förvaltnings årliga överenskommelser med
respektive styrande nämnd
• Landstingets årliga verksamhetsplan samt respektive
förvaltnings och verksamhets årliga verksamhetsplan
• Riktlinjer, rutiner, vård- och habiliteringsprogram adekvata
för området
Generellt för landstingets verksamheter gäller att de agerar i nära
samverkan med familjen och andra huvudmän och aktörer som ger
insatser till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. En
förutsättning för insatser är att barnet/ungdomen tillhör
verksamhetens uppdrag och målgrupp.
Barnhälsovården
Barnhälsovården ska främja barnens hälsa, utveckling och trygghet,
genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, samt upptäcka
och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn. Dessutom
ska man uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö
och samhälle.
Alla förskolebarn ska ha tillgång till och aktivt erbjudas att ansluta
sig till barnhälsovårdens program. Besöken på barnavårdscentralen
(BVC) är frivilliga och avgiftsfria och föräldrarna har möjlighet att
fritt välja barnavårdscentral.
BVC-läkaren och BVC-sjuksköterskan medverkar med medicinsk
kompetens i den del av kommunernas barn- och elevhälsa som berör
förskolebarn.
Barn- och ungdomsmedicin(BUM)
Barn och ungdomsmedicins huvuduppgift är att bedriva vård enligt
HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) vilket innebär att BUM utreder
och behandlar barn och ungdomar med neurologiska och somatiska
symtom/sjukdomar. Det kan ske akut eller efter remiss från annan
vårdgivare eller vid behov efter hänvändelse av vårdnadshavare.
Logopedi- och foniatri/logopedmottagning
Logopeder utreder, diagnostiserar och behandlar barn, ungdomar och
vuxna med tal-, språk- och kommunikationsnedsättningar samt
sväljningssvårigheter. Vissa diagnosgrupper utreds även av
foniater/specialistläkare på Logopedi och foniatri, ÖNH-kliniken,
USÖ. Förskolebarn med tal- och språkstörning utreds och behandlas
av logoped vid länets tre logopedmottagningar. Skolbarn, ungdomar
och vuxna kan remitteras till logoped för utredning av
språkstörning/dyslexi i enlighet med fastställda riktlinjer. Logoped
kan efter utredning vid behov förskriva hjälpmedel för språk-, läsoch
skrivstöd till barn, ungdomar och vuxna med språkstörning eller
grav dyslexi enligt riktlinjer.
9

Habilitering och hjälpmedel
Förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel har flera
verksamheter vars uppdrag är habilitering, rehabilitering och
hjälpmedelsförsörjning för barn och ungdomar med
funktionsnedsättning samt deras familjer och närstående.
Barn- och ungdomshabiliteringen
Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) ger stöd till barn och
ungdomar med diagnos inom autismspektrum, förvärvad hjärnskada,
hörselskada, rörelsehinder, utvecklingsstörning, synskada och vissa
medicinska funktionsnedsättningar.
En förutsättning för insatser är att barnet/ungdomen är aktuell inom
verksamheten d v s utredd och remitterad av annan verksamhet samt
bedömd dels tillhöra målgruppen, dels ha behov av kontinuerliga
insatser från BUH.
Barn med funktionsnedsättning som ingår i BUH:s uppdrag, som
också har en språkstörning, får del av insatser från logoped och
övriga professioner i teamet. Det kan röra sig om insatser för tal,
språk och kommunikation. BUH kan finnas med för att ge
information om barnets/ungdomens funktionsnedsättning och
medverka vid samordnad planering. BUH kan ge behandling, råd
och stöd kring barnets kommunikationsutveckling. Vid behov av
AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) ansvarar
BUH för utredning. Familjen har tillgång till utbildning, handledning
och stöd i utformningen och användning av valda
kommunikationssätt. BUH förskriver hjälpmedel för
kommunikation.
Barn med enbart språkstörning tillhör enligt nuvarande
uppdragsbeskrivning inte BUH:s målgrupp.
Hjälpmedel
Mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting finns en
samverkansöverenskommelse vilken klargör huvudmännens ansvar
för hjälpmedel i skolan. I överenskommelsen definieras vad som
avses med personliga hjälpmedel, pedagogiska hjälpmedel och vad
som avses med grundutrustning. Landstinget ansvarar för personliga
hjälpmedel. Ansvaret för grundutrustning är i huvudsak kommunens.
Ansvaret för att tillhandahålla pedagogiska hjälpmedel åvilar även
det kommunen.
Flödesschema
Se bilaga 2.
Implementering, uppföljning och revidering
Huvudmännen ansvarar för att denna riktlinje blir känd och tillämpas
inom respektive ansvarsområde.
Riktlinjen ska regelbundet följas upp och vid behov revideras.
Tjänstemannagruppen Vilgot ansvarar för att detta sker. En första
uppföljning görs år 2014.
10

Ansvarsfördelning - Vem ansvarar för vad?
Barn i förskoleåldern (0-5 år)
Behov/insatser
Ansvarsfördelning
Screena/upptäcka
Initiera insatser
Förskola
Förskolan ska
kontinuerligt och systematiskt
dokumentera, följa upp och
analysera varje barns
utveckling och lärande samt
utvärdera hur förskolan
tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och
lära i enlighet med läroplanens
mål och intentioner.
Läroplan för förskolan 2010
Om det genom uppgifter från
förskolans personal, ett barn
eller ett barns vårdnadshavare
eller på annat sätt
framkommer att ett barn är i
behov av särskilt stöd, ska
förskolechefen se till att barnet
ges sådant stöd. Barnets
vårdnadshavare ska ges
möjlighet att delta vid
utformningen av de särskilda
stödinsatserna.
Skollagen (2010:800)
Barnhälsoteam
BHV/BVC BUM Logopedi – och
foniatri/logopedmottagning
Väl utarbetade
rutiner finns för
identifiering av de
barn som ska
remitteras till
logoped vid 2½
och 4- års
kontroller på
BVC.
Barnhälsovårdens
handbok
Vid avvikelse på språkscreening
lyfts ärendet av BVC på
Barnhälsoteamet efter föräldrars
medgivande. Där kartläggs och
planeras vidare åtgärder. Föräldrar
som känner oro erbjuds
läkarkontakt.
BUM ska vid
misstanke om
tal och/eller
språkstörning
och med
föräldrars
samtycke
delge BVC.
BUM delger
med föräldrars
samtycke
BVC.
BUH
Barn och unga som uppvisar
tecken på språkstörning
aktualiseras hos logopeden i
habiliteringsteamet.
Logopeden/specialpedagogen i
teamet initierar en kontakt
med pedagog/specialpedagog i
förskolan för en gemensam
kartläggning.
11

Utreda (kartlägga/
bedöma)/remittera
Barnets individuella svårigheter
utreds av en eller flera av
barnhälsoteamets professioner. Vid
behov vidareremitteras barnet till
logopedmottagning, läkare med
specialitet barnneurologi (BUM)
eller BNP-mottagning (BUP).
Barn med grav
eller komplex
problematik
bedöms av
läkare med
specialitet
barnneurologi
(barnneurolog)
och
sjukgymnast.
Efter remiss utreds
tal, språk och
kommunikation av
logoped.
Efter kartläggning utreds
barnet av logoped i samverkan
med pedagog/specialpedagog i
förskolan.
Diagnostisera
Behandla/ge
habiliteringsinsatser
Kring enskilda barn med komplex
problematik kan samverkan mellan
BUM (barnneurolog) och
logopedmottagning vara aktuell.
Vid behov
utesluter eller
diagnostiserar
läkare med
specialitet
barnneurologi
bakomliggande
somatiska
orsaker
och/eller
associerade
tillstånd.
Vid språkstörning
ställer logopeden
diagnos och bedömer
art och grad av
svårigheter
Logoped ger vid
behov och i
samverkan med
föräldrar råd och
behandling.
Vid behov av TAKK
(Tecken som
alternativ och/eller
kompletterande
Logopeden ställer diagnos på
de barn som har en pågående
vårdkontakt och ingår i BUH:s
uppdrag.
BUH kan göra bedömningar
av barnets tal – språk och
kommunikation samt
genomföra utredning inför val
av AKK (alternativ och
kompletterande
kommunikation).
12

Tillgodose behov av
hjälpmedel
Ge stöd i
lärosituationen
Förskolechef är enligt
samverkansöverenskommelsen
mellan ÖLL och Örebro läns
kommuner ansvariga för
grundutrustning och
pedagogiska hjälpmedel
Förskolechef ansvarar för att
barnet ges det stöd som deras
speciella behov kräver i
förskolan.
8 kap 9 § skollagen.
Barn som av fysiska, psykiska
eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling
ska ges det stöd som deras
speciella behov kräver.
Skollagen, 8 kap.
Stödinsatser kan t ex vara
konsultation/
kommunikation)
ansvarar
logopedmottagning
för introduktion till
barn och
vårdnadshavare. Vid
uttalat behov av
TAKK kan
vårdnadshavare
erbjudas utbildning
via BUH.
Logopeden kan delta
vid planering och
samordning av
insatser runt barnet i
samråd med
föräldrar samt ge
information och råd
till pedagogisk
personal utifrån
barnets
språkstörning..
Landstinget är enligt
samverkansöverenskommelsen
mellan ÖLL och Örebro läns
kommuner ansvariga för
personliga hjälpmedel. BUH
kan i enlighet med gällande
regelverk förskriva,
tillhandahålla och ge
handledning kring personliga
hjälpmedel för
kommunikation. Vid behov
genomförs även översyn och
justering av personliga
hjälpmedel.
Efter kompletterande
utredning/test återförs
resultatet till föräldrar och
förskola.
13

handledning till personal,
anpassning av lokaler,
bemanning och barnantal.
Ge stöd till
föräldrar
Förskolan ska vara ett stöd för
familjerna i deras ansvar för
barnens fostran, utveckling
och växande. Förskolans
uppgift innebär att i samarbete
med föräldrarna verka för att
varje barn får möjlighet att
utvecklas efter sina
förutsättningar.
BVC
sjuksköterskan
och/eller BHV
psykologen kan
vid behov ge stöd
till föräldrar
Logopeden ger
information och råd
till föräldrar utifrån
barnets
språkstörning. Vid
logopedbehandling
är föräldrar aktivt
delaktiga i
behandlingen
BUH erbjuder rådgivning och
stöd utifrån
funktionsnedsättningen.
Läroplan för förskolan 2010
Planera och
samordna insatser
Samverkan sker vid behov
mellan förskola och
logopedmottagning och i
förekommande fall BUH.
Barnhälsoteam
tillsammans
med
förskolechef
ansvarar för
planering och
samordning av
insatser.
Förmedlar vidare
utredningsresultat
från BUM
och samverkar
med aktuell
förskola.
Logoped kan i
samråd med förälder
ge information om
barnets
språkstörning, behov
och pedagogiska
konsekvenser samt
medverka vid
samordnad
planering.
Inför start i
förskoleklass
överförs information
från logoped vid
logopedmottagning i
enlighet med
Barncentrums
riktlinjer, Tal- och
språkstörning,
se länklista.
BUH kan initiera och
medverka i planering och
samordning av insatser runt
barnet.
Inom BUH upprättas för varje
barn/ungdom i samverkan med
barnet/ungdomen och
vårdnadshavare en individuell
habiliteringsplan (IHP) som
innehåller mål, insatser och
ansvarsfördelning.
Vid behov och efter
medgivande från föräldrar kan
personal från förskola/barn
och elevhälsa erbjudas delta i
planering av insatser för
barnet.
BUH kan med stöd av SOSFS
2008:20 vid behov kalla till
övrig involverad verksamhet
14

Följa upp
Personalen ska föra
fortlöpande samtal med
barnets vårdnadshavare om
barnets utveckling.
Förskolechef ansvarar för att
följa upp behovet av särskilt
stöd.
BVC följer upp
barnet enligt
BHV:s riktlinjer.
Logoped följer
regelbundet upp
barnets språkliga
utveckling med
kontroller i enlighet
med riktlinjer.
Behandling ges vid
behov och i
samverkan med
föräldrar. Samverkan
sker med aktuell
förskola/
specialpedagog vid
behov.
inom hälso- och sjukvård och
socialtjänst till samordnad
individuell planering.
Habiliteringsinsatserna följs
regelbundet upp genom de
individuella
habiliteringsplanerna (IHP).
15

Barn i skolåldern (6 – 18 år)
Behov/insatser
Ansvarsfördelning
Screena/upptäcka
Skola
Minst en gång per termin
ska lärare, eleven och
elevens vårdnadshavare ha
ett utvecklingssamtal om
hur elevens
kunskapsutveckling och
sociala utveckling ska
stödjas. Detta
dokumenteras i en
individuell utvecklingsplan
IUP.
Elevhälsa/
Skolhälsovården
BUM
BUM ska vid misstanke
om tal och/eller
språkstörning och med
föräldrars samtycke
delge skolhälsovården.
Logopedi – och
foniatri/logopedmottagning
BUH
Barn och unga som uppvisar
tecken på språkstörning med
en pågående vårdkontakt
inom BUH aktualiseras hos
logopeden i
habiliteringsteamet.
Utvecklingssamtalet ska i
vissa fall resultera i ett
sådant åtgärdsprogram som
avses i 3kap 9§ skollagen
Initiera insatser
Skolan ska tillämpa
metoder som
rekommenderas av
skolverket för att följa upp
elevens tal- och
språkutveckling.
Om det framkommer att det
kan befaras att en elev inte
kommer att nå de
kunskapskrav som minst
ska uppnås, skall detta
anmälas till rektorn.
Rektorn ska se till att
Elevhälsan ska främst
vara förebyggande och
hälsofrämjande.
Elevernas utveckling
mot utbildningens mål
ska stödjas.
Logopeden/specialpedagogen
i teamet initierar en kontakt
med specialpedagog i skolan
för en gemensam
kartläggning
16

elevens behov av särskilt
stöd skyndsamt utreds.
Behovet av särskilt stöd
skall även utredas om
eleven uppvisar andra
svårigheter i
skolsituationen.
För elever med
språkstörning i skolan
bör det finnas tillgång till
specialpedagogisk
kompetens inom området
tal, språk, läs- och skriv
utveckling.
Utreda (kartlägga/
bedöma)/remittera
Om en utredning visar att
eleven är i behov av särskilt
stöd i skolan ska han eller
hon ges ett sådant stöd och
åtgärdsprogram utarbetas.
Skollagen, kap 3, § 8 och §
9.
Så snart skolan
uppmärksammat att en elev
kan vara i behov av särskilt
stöd ska behovet utredas.
Syftet är att reda ut vad i
skolsituationen som
förorsakar en elevs
svårigheter för att bedöma
vilka åtgärder som skolan
behöver vidta för att
tillgodose elevens behov av
särskilt stöd.
Det är viktigt att skolan
anlitar extern kompetens
om man själv inte förfogar
över den nödvändiga
utredningskompetensen.
Se Skolverkets allmänna
råd för arbete med
åtgärdsprogram
(ny kommer, mars 2012).
Skolan ska ha tillgång
till elevhälsa som med
sina olika professioner
kan bidra med sina
kompetenser i utredning
av elevers behov av
särskilt stöd.
Vid behov
vidareremitteras eleven
av Skolhälsovårdens
läkare alternativt
psykolog till
logopedmottagning,
läkare med specialitet
barnneurologi eller BNPmottagning
(BUP).
Barn med grav
problematik utreds av
läkare med specialitet
barnneurologi och
sjukgymnast.
Vid frågeställning grav
eller generell tal- och
språkstörning kan
logopedmottagning göra
utredning efter remiss från
Skolhälsovården/elevhälsa.
För remisskriterier se
respektive mottagnings
hemsida.
Kring enskilda barn med komplex problematik kan
samverkan mellan läkare med specialitet i
barnneurologi och logoped vid logopedmottagning
vara aktuell.
Efter kartläggning utreds
barnet av logoped i
samverkan med
specialpedagog i skolan.
Diagnostisera
Vid behov utesluter
eller diagnostiserar
Vid språkstörning ställer
logopeden diagnos och
Logopeden ställer diagnos på
de barn och ungdomar som
17

Behandla/ge
habiliteringsinsatser
läkare med specialitet
barnneurologi
bakomliggande
medicinska orsaker
och/eller associerade
tillstånd
bedömer art och grad av
svårigheter.
har en pågående vårdkontakt
och ingår i BUH:s uppdrag.
BUH kan göra bedömningar
av barnets tal – språk och
kommunikation samt
genomföra utredning inför
val av AKK (alternativ och
kompletterande
kommunikation)
Tillgodose behov av
hjälpmedel
Ge stöd i
lärosituationen
Rektor är enligt
samarbetsöverenskommelse
mellan kommunerna i
Örebro län och Örebro läns
landsting ansvarig för
grundutrustning och
pedagogiska hjälpmedel i
skolan.
Rektor ansvarar för att
elevens behov av särskilt
stöd ges på det sätt och i
den omfattning som behövs
för att eleven ska ha
möjlighet att nå de
kunskapsmål som minst ska
uppnås eller för att komma
tillrätta med andra
svårigheter i sin
skolsituation.
Skollagen 3 kap. 8 och 10
§, se länklista.
Elevhälsans personal kan
vara ett stöd i
utformande av lärmiljön
som främjar elevens
språkutveckling.
Landstinget är enligt samverkansöverenskommelsen
mellan ÖLL och Örebro läns kommuner ansvariga för
personliga hjälpmedel.
Logopedmottagning kan
efter utredning förskriva
kompensatoriska
hjälpmedel för språk- läsoch
skrivstöd enligt
riktlinjer.
Logopeden ger efter
utredning och i samråd
med föräldrar information
om språkstörningen och
dess pedagogiska
konsekvenser samt
rekommendationer och
förslag på åtgärder.
BUH kan tillhandahålla och
ge handledning kring
personliga hjälpmedel för
kommunikation. Vid behov
genomförs även översyn och
justering av personliga
hjälpmedel
Efter kompletterande
utredning/test återförs
resultatet till föräldrar och
skola.
18

Elevhälsoteamens olika
kompetenser kan vara ett
stöd i utformandet av
lärmiljön utifrån elevens
behov.
Ge stöd till
föräldrar
SPSM erbjuder
kompletterande
specialpedagogiskt stöd om
pedagogiska konsekvenser
av funktionsnedsättningen
till skolans ledning och till
berörd personal.
Skolhälsovården
och/eller elevhälsan kan
vid behov ge stöd till
föräldrar.
Logopeden återger
resultatet av utredningen
till barn/ungdom och
föräldrar samt ger
information om
språkstörningen samt råd
och rekommendationer.
BUH erbjuder rådgivning
och stöd utifrån
funktionsnedsättningen.
Planera och
samordna insatser
För elever med diagnosen språkstörning finns behov av
fortsatt planering och samordning av insatser under hela
skoltiden mellan landstingets logopedmottagningar,
kommunens skolor och dess elevhälsa.
Logopeden erbjuder ett
samrådsmöte med
föräldrar och skola efter
avslutad logopedutredning
för information och
återkoppling av resultatet
samt rekommendationer
vad gäller stödinsatser
utifrån språkstörningen.
Vid behov förskrivning av
hjälpmedel för språk-, läsoch
skrivstöd enligt
riktlinjer.
BUH kan på
vårdnadshavarens uppdrag
initiera och medverka i
planering och samordning av
insatser runt
barnet/ungdomen.
Inom BUH upprättas för
varje barn/ungdom i
samverkan med
barnet/ungdomen och
vårdnadshavare en
individuell habiliteringsplan
(IHP) som innehåller mål,
insatser och
ansvarsfördelning.
19

Vid behov och efter
medgivande från föräldrar
kan personal från
förskola/barn och elevhälsa
erbjudas delta i planering av
insatser för barnet.
Följa upp
För skolelever med
upprättade åtgärdsprogram
skall det framgå hur
åtgärderna ska följas upp
och åtgärdas samt
utvärderas.
Se även; Läroplan för
grundskolan 2011,
Övergång och samverkan.
Logoped följer upp
förskrivna hjälpmedel i
enlighet med riktlinjer.
BUH kan med stöd av
SOSFS 2008:20 vid behov
kalla till övrig involverad
verksamhet inom hälso- och
sjukvård och socialtjänst till
samordnad individuell
planering.
Habiliteringsinsatserna följs
regelbundet upp genom den
individuella
habiliteringsplanen (IHP)
som upprättas i samverkan
med barnet/ungdomen och
vårdnadshavare.
Förklaring:
Rosa = kommunen
Blått = landstiget
Lila = gemensamt
20

Bilaga 1: Arbetsgrupp
Verksamhetschef Samordnare Barn och elevhälsa Specialistläkare
Håkan Hjelm Lena Carlsson Heléne Buciuto
Barn- och ungdomshabiliteringen Örebro kommun Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, USÖ
Hakan.hjelm@orebro.se lena.carlsson@orebro.se Helene.buciuto@orebroll.se
Tel:019-6022841 Tel:019-212168 Tel:019-6023334
Verksamhetsutvecklare Leg psykolog Rektor centralt skolstöd
Kerstin Brandell Soile Leino Karin von Stedingk
Habilitering och hjälpmedel Örebro kommun Örebro kommun
Kerstin.brandell@orebroll.se soile.leino@orebro.se karin.von.stedingk@orebro.se
Tel:019-6027269 Tel:019-212381 Tel:019/213220
Logoped Specialpedagog tal- och språk Ann-Catrin Göthlin
Eva Hillerbrand Ann Johanson Nora kommun
Logopedi och foniatri Askersunds kommun (saknas övriga kontaktuppgifter,
USÖ ann.johanson@askersund.se deltog under del av arbetet)
Eva.hillerbrand@orebroll.se
Tel:0583-82022
Tel:019-6021457
Enhetschef Vårdutvecklare Specialpedagog tal- och språk
Moa Pellrud Maria Lind Ninni Påhlsson
Barn- och ungdomshabiliteringen Barnhälsovården Karlskoga kommun
Moa.pellrud@orebroll.se Maria.lind@orebroll.se ninni.pahlsson@karlskoga.se
Tel:019-6022806 Tel:019-6027028 Tel:0586-61467
21

Bilaga 2: Flödesschema
22