God vägarkitektur

God Vägarkitektur

”God arkitektur skall känneteckna de
vägar, broar och övriga anläggningar
som Vägverket bygger och förvaltar.”

Vägarkitektur – alltid i alla tider.
Allavägarochbroar,frånallatiderinnehållernågonformavarkitektur–medvetetelleromedvetetskapad.Gamlavägardrogsofta
frampååsar,igränszonenmellanodladmarkochbetesmarkoch
fickpåsåsättennaturliganpassningtilllandskapet.
Bilismens genombrott, de växande städerna och storstadsregionerna
innebar nya krav på ett vägnät som kunde motsvara
det moderna samhällets behov. Skalan på vägarna och metoderna
att schakta, spränga och bygga väg förändrades också,
vilket innebar att ingreppen i landskap och stadsmiljö blev så
mycket större än tidigare. En medvetenhet om de negativa
effekterna som det storskaliga vägbyggandet kunde medföra
växte efterhand fram. Insikterna kom dels av en växande
självkritik om vägutformningens brister, dels som en följd av
kritik utifrån. Inom Vägverket blev det överingenjören Per-
Erik Hubendick som tog viktiga initiativ för att utbilda vägingenjörerna
i vägprojektering med estetiska förtecken. Med en
kursverksamhet som byggde på egenhändigt producerat
utbildningsmaterial påverkade han en hel generation vägingenjörer
som fick lära sig grunderna i god vägutformning. Samtidigt
hade naturvårdens företrädare allt häftigare opponerat sig
mot okänsliga vägingrepp på landsbygden. Samfundet för
Hembygdsvård, som bildade en särskild vägbyrå, fick genom
statligt bemyndigande rätten att utse särskilda vägvårdkonsulenter
som fick till uppgift att ”samordna natur-, landskapsoch
hembygdsvårdens intressen med vägväsendets samt att
därvid verka för att naturens och landskapets skönhetsvärden i
möjligaste mån bevaras och ökas”. Ett exempel på vägbygge
som följts av en vägvårdskonsulent är Vätterleden.
Efter 1970-och 1980-talen med minskat vägbyggande och
en mer teknisk/ekonomisk grundsyn, kom 1990-talet som
”infrastrukturens årtionde” och en renässans för god vägarkitektur.
Vägverket tog flera initiativ bl.a. genom att inrätta ”Råd
för kultur och skönhet” som tog aktiv del i utformningen av
aktuella projekt samt genom att instifta ”Vackra vägars pris”.
Satsningen på god vägarkitektur är ett uttryck för en ambition
inomVägverket att skapa hög kvalitet. Men det är också en
nödvändig förutsättning för att få möjlighet att med nya krav
från omvärlden kunna genomföra vägprojekt i tätbebyggda
stadsregioner och i känsliga natur- och kulturlandskap.

God vägarkitektur
När helheten är viktig
Vägen i sitt sammanhang. En grundläggande förutsättning för
god vägarkitektur i samband med nybyggnad eller förnyelse
är att förstå den omvärld i vilken vägen ingår. Är det stadsbygd
eller landsbygd? Vilka berörs av vägen? Vilka är de
överordnade karaktärsdrag som sätter villkor för vägen?
När alla som ska medverka i byggandet av vägen är överens
om dessa förutsättningar finns det en grund för att
skapa en väg som blir en del av den helhet som råder.
Resans rörelse och platsens kvalitet. God vägarkitektur ska fungera
både för bilister som färdas i hög hastighet och för människor
som bor, arbetar eller vistas vid sidan om vägen. Att ta
hänsyn till såväl upplevelse i hastighet som olika värden i de
platser som passeras kräver speciella kunskaper och metoder i
arbetet med vägutformning.
Balans mellan olika mål. Ett lyckat vägprojekt uppfyller flera
syften – framkomlighet, trafiksäkerhet, tillgänglighet och
miljö. God vägarkitektur är ett medel att skapa en helhet där
det råder balans mellan alla relevanta mål.
Form och funktion i balans. När vägen bildar en helhet i samverkan
med sin omgivning finns inte behov av inslag som
sticker ut på ett avvikande sätt. Konstnärlig bearbetning av
vägmiljön kan bidra till den estetiska upplevelsen. Men
vägrummet får aldrig bli en arena för konstnärliga experiment
som inte är integrerade delar av helheten.
Alla teknikområden i samverkan. Att skapa väg förutsätter
bred kunskap. En kunskap som utvecklas inom Vägverket
och hos myndigheter som planerar och ger tillstånd. En god
vägarkitektur förutsätter att kompetens, erfarenheter och
praxis från alla berörda teknikområden tas tillvara.
Hela vägen ut. Arbete med god vägarkitektur som präglas
av helhetssyn förutsätter en konsekvent hantering. Olika
typer av vägräcken, belysningsstolpar och armaturer som
förekommer på korta delsträckor och med omotiverade
övergångar. Skyltar som kommer till utan hänsyn till hur
vägmiljön en gång var tänkt. Detta är exempel på utförande
och tillägg som innebär att resultatet inte blir god vägarkitektur.
Det är viktigt att återvända till de ursprungliga
ambitionerna när förändringar, tillägg och skötsel som
påverkar helheten genomförs.

God vägarkitektur
När vägen anpassas till och
berikar landskapet
”Näst efter landisen finns det ingen som har rört om i det
svenska landskapet mera än Vägverket”. Detta uttalande
visar tydligt att vägprojekt på landsbygden mycket handlar
om att hantera stora volymer av jord, berg och grus.
Dessa naturresurser måste tas tillvara på ett effektivt sätt
samtidigt som de formas till en säker och vacker vägsträckning
i harmoni med landskapet.
Vid nybyggnad och förnyelse av en väg i landsbygd är
det viktigt att arbeta med landskapets grundförutsättningar
– inte mot. Vägens sträckning bör medvetet utformas
utifrån topografi, växtlighet och bebyggelse. Gränser mellan
olika markanvändning, stenmurar och andra företeelser
i kulturlandskapet kan i många fall ge utgångspunkter för,
och samverka med, vägen. I bygder som är präglade av ett
småskaligt jordbruk uppstår ofta konflikter mellan befintliga
värden och de anspråk som dagens vägar ställer. Då
måste vägen ges en sträckning och form som kan ge nya
arkitektoniska värden och kulturvärden som kan bidra till
en ny helhet. I vissa fall handlar god vägarkitektur också
om att avstå från en vägsträckning som leder till alltför
stora konflikter och istället söka andra lösningar.

God vägarkitektur
När vägen är byggd
som en del av staden
De vägar som har dragits genom städer och samhällen med
enbart vägens standard och krav som utgångspunkt har satt
sina påtagliga spår. Dessa vägar är byggnadsverk som har fått
symbolisera bilismens negativa effekter.
Vägar som byggs i mindre samhällen, städer och stadsregioner
måste utgå från den byggda miljöns villkor och bli en
del av denna. Vägbyggande kan inte ske isolerat från stadsbyggande.
Mått, hastigheter, utformning och material måste
anpassas till den omgivande stadsbygdens förutsättningar.
Vägbyggaren är med andra ord också stadsbyggare.
Efter en epok av trafikseparering, där vägarnas och trafikledernas
utformning främst har handlat om teknik, kapacitet
och ekonomi, söker man nu efter lösningar där vägen och
gatan blir en mer integrerad del i stadsbygden. God vägarkitektur
blir på så sätt del i ett större miljömässigt och socialt
sammanhang.
Vägen skapar struktur i stadsbygden och utgör grund för
etablering av olika verksamheter. God vägarkitektur innebär
att vägens sträckning och roll har analyserats i kommunernas
planering och att dess kort- och långsiktiga konsekvenser är
kända och accepterade.

God vägarkitektur
När vägen ger en säker
och intressant körupplevelse
Per-Erik Hubendick illustrerade i sina enkla teckningar hur
en väl utformad väg hjälper bilisten och leder denne vidare
på sin färd. En sådan indelning av färden med övergångar
som på ett harmoniskt sätt leder från vägsekvens till vägsekvens
med sina olika rumsbildningar, utblickar och landmärken
skapar förutsättningar för en säker färd. Den ger
också resan ett rikt innehåll av upplevelser och möjlighet till
orientering.
En intressant väg förutsätter att det landskap som den passerar
igenom har vissa värden som vägen kan spela emot.
God vägarkitektur är därför svår att uppnå om vägen har
lagts i en mycket ensidig och anonym terräng i syfte att
undvika konflikter med andra intressen. God vägarkitektur
förutsätter att vissa konflikter tas och att arbetet leder till
goda lösningar som gynnar både vägmiljö och resenärens
upplevelse samt omgivande landskap och bebyggelse.

God vägarkitektur
När ordning och enkelhet råder
Vägarkitektur är inte något som kan läggas till på slutet –
som adderas till ett grundförslag för vägens utförande och
som ses som en merkostnad. God vägarkitektur kan kosta
mer att anlägga än ett alternativ med renodlat tekniskt utförande.
Med väl grundade motiv har då en bättre helhet skapats
– inte något märkvärdigt tillägg. God vägarkitektur
innebär enkelhet, ordning och uthålliga material. En kombination
som på sikt innebär en bra ekonomi.
Genom att olika inslag i vägmiljön tas bort, reduceras eller
samordnas med andra kan ofta stora förbättringar göras. Att
skapa en sådan enkelhet är svårt. Det kräver mycket arbete och
kunskap men ger ett resultat som står sig på sikt. God vägarkitektur
syns inte alltid. När vägen är i harmoni med sin omgivning
upplevs den som en naturlig del av denna.

God vägarkitektur
Med omsorg och kvalitet
i det byggda
Broar och andra byggda anläggningar i vägmiljön kallas av
tradition för konstbyggnader. Redan år 1752 utfärdades ett
kungligt påbud att alla allmänna broar skulle byggas i sten
efter ritningar som skulle granskas av Överintendentsämbetet.
År 1776 förnyades denna lag bland annat med tillägget att det
skulle vara ledamöter av Konstakademien som skulle rita
dessa allmänna byggnader.
Idag bygger och underhåller Vägverket ett stort antal
broar. Många av dessa är enklare vardagsbroar och några är
stora och symbolbärande byggnadsverk. I båda fallen krävs en
omsorg som är anpassad till varje situation. Även för dessa
gestaltningsuppgifter gäller att det enkla ofta är det som håller
på sikt. Omsorg och kvalitet i det byggda handlar inte bara om
broar, betong och asfalt. Gestaltning av växtlighet och gröna
partier är en viktig del av det byggda resultatet.
I syfte att stärka sin identitet har många städer och samhällen
ambitioner att ge vägar och trafikplatser symboler av
olika slag. God vägarkitektur skapas dock med större säkerhet
genom att vägen dras så att naturliga landmärken visas upp än
att olika föremål placeras i vägkanter och trafikplatser.

God vägarkitektur
När väg och grönska samverkar
Vägkanterna är en del av vårt kulturlandskap som kan vara
mycket artrika. I landskap som är präglade av vår tids effektiva
markanvändning kan vägkanterna också vara en viktig refug
för gräs och örter som riskerar att försvinna ur vår flora. Men
vägkanterna uppskattas också av många trafikanter för sin
skönhets skull. På Gotland har de blommande och färgrika
vägmiljöerna, som är ett resultat av medveten skötsel, blivit
kända och värdefulla för turismen på ön.
Växtligheten är också viktig ur andra synvinklar, den har
en viktig funktion att förhindra erosion i vägslänterna samtidigt
som den medverkar till att vägingreppen smälter in i landskapet.
Genom att använda växterna medvetet i vägmiljöns
arkitektoniska utformning kan vyer döljas eller framhävas.
Det påtagligaste vägarkitektoniska uttrycket i sammanhanget
är allén, där träd och väg kan samverka till en helhet som bildar
golv, väggar och tak.
God vägarkitektur innebär att planteringar och grönska
ingår i en medveten gestaltning av vägmiljön samt att denna
anläggs och sköts med kunskap och eftertanke. Här gäller det
att vision och verklighet talar samma språk. Växtlighet är
levande material som måste ha rätt kvalitet och hanteras på rätt
sätt för att etableras, utvecklas och ge avsedd verkan i miljön.
I stadsbygd behöver överväganden, åtgärder och skötsel
omfatta ett större område än det som Vägverket råder över.
Här är det nödvändigt att samverka med kommunen och
omgivande fastighetsägare.

God vägarkitektur
Blir aldrig färdig
Arbetet med god vägarkitektur är fortlöpande. Drift och
underhåll är en nödvändig förutsättning för att upprätthålla de
värden som planerades och genomfördes när vägen var ny.
Degrundläggandevärdensombildadehelhetenivägmiljön
måstebärasvidareavdesomplanerarochutfördrift-ochunderhållsåtgärder.
En god miljö kan förstöras genom tillägg som
genomförs utan insikt om vägens helhetsvärden.

God vägarkitektur
En uppgift för alla som planerar,
bygger och underhåller väg
God vägarkitektur – en uppgift för alla som planerar, bygger
och underhåller väg
God vägarkitektur skapas inte enbart av arkitekter. Den
skapas i samverkan av alla som planerar, bygger och underhåller
väg. En förutsättning är att det finns en gemensam
vision om vägens kvaliteter. Arkitektur handlar om att skapa
samordning mellan olika teknikområden, tydliggöra uppgiften
och att med kreativitet visa på möjligheter. Ett personligt
engagemang från alla medverkande skapar en process som
leder till god vägarkitektur.

Policy för vägarkitektur
Syfte.
God arkitektur skall känneteckna de vägar, broar och övriga
anläggningar som Vägverket bygger och förvaltar.
Förhållningssätt.
Vägen i samhällsplaneringen. Vägverket är som väghållare och
sektorsmyndighet en viktigt samhällsbyggare. Planering, byggande
och skötsel av vägar bidrar till utvecklingen av stadsbygd
och landsbygd. Vägar skall genom sin lokalisering och utformning
anpassas till omgivande landskap och bebyggelse. Ny
bebyggelse vid befintliga vägar bör utformas så att vägmiljöns
värden består.
Vägen och omgivningen. En väg är ett byggnadsverk som har
ett eget värde genom sin historia, sin linjeföring, sina broar
och sitt innehåll i form av belysning, räcken skyltar, planteringar
med mera. Vägen är också en del i ett större sammanhang,
där natur- och kulturmiljön och andra kulturella uttryck
ger förutsättningarna för samspelet mellan vägen och dess
omgivningar. Tätorter och städer innebär särkilda förutsättningar,
där hänsyn till byggda kvaliteter, bebyggelsemönster,
kvarterstruktur och till dem som vistas i den byggda miljön är
särkilt viktig.
God funktion, genomtänkt form och tidsbeständig
utformning skall prägla väganläggningen oavsett dess storlek,
art och geografiska läge.
Drift och underhåll. Vägmiljöns arkitektur och karaktär skall
beaktas vid skötsel, kompletteringar och förbättringsåtgärder.
På motsvarande sätt skall vägmiljöer utformas med hänsyn till
drift och underhållsaspekter.
Konst i vägmiljöer.Konstnärlig gestaltning i vägmiljöer skall integreras
genom att det konstnärliga arbetet samordnas med övriga
insatser i ett vägbyggnadsprojektets projekterings och byggfaser.
Utsmyckningar som tillägg i redan byggda väganläggningar
ska undvikas
Broar och övriga konstbyggnader är påtagliga inslag i landskaps-
och stadsbilden och skall därför ägnas särkild omsorg.
Vägverket skall -präglas av hög gestaltningskompetens när det
gäller utformning, byggande och underhåll samt vid förbättringsåtgärder.
Vägverket skall -verka för att vägtransportsystemet är funktionellt
och estetiskt tilltalande
Ansvar.
Generaldirektören är ytterst ansvarig gentemot Vägverkets
styrelse för att god arkitektur och formgivning präglar väghållningen
och beaktas i alla verksamheter.
Varje chef är ansvarig för att arkitektur och formgivning
beaktas inom hans eller hennes verksamhetsområde. Chefen
skall arbeta för att ge medarbetarna en ökad medvetenhet och
kunskap om den egna verksamhetens möjligheter att aktivt
bidra till väl utformade vägmiljöer.
Varje medarbetare skall känna till Vägverkets policy för
arkitektur och formgivning och verka efter dess intentioner.

Vägar och broar används och upplevs av många människor
varje dag. De är en del av vår vardagsmiljö. Därför är god vägarkitektur
så viktig.
Under Arkitekturåret 2001 uppmärksammas vägarnas
kvaliteter. Den här broschyren ger några inblickar i vad vägarkitektur
handlar om. Vill Du veta mer finns ytterligare information
på www.vv.se/vagarkitektur. Där finns bland annat en
internetguide som berättar om vägmiljöer med speciella värden.
Exemplen är hämtade från hela landet.
Vägverket. Huvudkontoret. 781 87 Borlänge.
Telefon 0243-750 00. Telefax 0243-758 25.
E-post: vagverket@vv.se http://www.vv.se