Ett Varberg för alla - Varbergs kommun
06.02.2014 • Views
Share Embed Flag

Ett Varberg för alla - Varbergs kommun

Ett Varberg för alla - Varbergs kommun

Ett Varberg för alla - Varbergs kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
www2.varberg.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

horisont<br />

<strong>Varberg</strong><br />

NYHETER OCH INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN £ VÅREN 2008<br />

Peder Skrivares<br />

skola<br />

– en modern och<br />

dynamisk arbetsplats<br />

sid 10–11<br />

<strong>Ett</strong> <strong>Varberg</strong> <strong>för</strong> <strong>alla</strong><br />

Alla människor, även personer med funktionsnedsättning,<br />

ska ha samma möjlighet att gå och<br />

handla, besöka en teater eller bara kunna röra<br />

sig i staden. Målet är att <strong>Varberg</strong>s innerstad ska<br />

vara tillgänglig <strong>för</strong> <strong>alla</strong> år 2010.<br />

sid 8–9<br />

Mer än bara böcker<br />

Dagens bibliotek är mötesplatser där människor<br />

surfar på Internet, forskar om sin släkt<br />

eller läser de senaste trädgårdstidningarna.<br />

Dessutom erbjuder biblioteket speciella tjänster<br />

<strong>för</strong> personer med funktionsnedsättning.<br />

sid 12–13<br />

Möten som ger erfarenheter<br />

Människor som vill och kan engagera sig i<br />

andra är viktiga och behövs inom flera av <strong>kommun</strong>ens<br />

verksamheter. Läs om var<strong>för</strong> Lina och<br />

Mats väljer att arbeta inom vård och omsorg<br />

och vilket uppdrag en god man har.<br />

sid 4 och 16

Utnyttja <strong>kommun</strong>ens<br />

energirådgivare<br />

Kommunalrådet har ordet<br />

Ekonomin<br />

tillåter fortsatta<br />

investeringar<br />

<strong>Varberg</strong>s har haft några mycket bra ekonomiska<br />

år, varav 2007 var det bästa med<br />

ett överskott i de <strong>kommun</strong>ala finanserna på<br />

drygt 100 miljoner kronor. Att fler personer<br />

har arbete och ökade inkomster är bidragande<br />

orsaker till överskottet. När det går bra<br />

<strong>för</strong> Sverige får vi <strong>alla</strong> vara med och dela på<br />

kakan.<br />

Resultatet är den del av <strong>kommun</strong>alskatten<br />

som inte används <strong>för</strong> den löpande<br />

verksamheten. Man kan göra jäm<strong>för</strong>elsen<br />

att man i sin privatekonomi sparar en del av<br />

inkomsterna <strong>för</strong> att ha en buffert. Kommunens<br />

sparkapital används bland annat till investeringar<br />

i skolor och <strong>för</strong>skolor. Vi behöver<br />

också sätta av pengar till ökande pensionskostnader.<br />

Om sparkapi talet är tillräckligt<br />

stort behöver vi inte låna till investeringar.<br />

Totalt sett är <strong>kommun</strong>ens ekonomi stark.<br />

De <strong>kommun</strong>ala bolagen utgör en del av<br />

varbergsbornas <strong>för</strong>mögenhet och kan ses<br />

som en säkerhet <strong>för</strong> <strong>kommun</strong>ens samlade<br />

pensionsskuld. Det gäller främst <strong>Varberg</strong><br />

Energi AB och <strong>Varberg</strong>s Bostads AB.<br />

Efter många år med tunga investeringar<br />

inom skolan blir det lite lugnare 2008. Fler<br />

<strong>för</strong>skoleavdelningar kommer att skapas <strong>för</strong><br />

att klara den stora efterfrågan och utbyggnaden<br />

av Campus blir klar till sommaren.<br />

Investeringar i Veddiges idrottsplats (på<br />

grund av väg 41:s nya sträckning) är också<br />

på gång liksom ytterligare investeringar<br />

inom gymnasieskolan.<br />

In<strong>för</strong> 2009–2011 finns mycket att<br />

diskutera kring våra investeringar. Att det<br />

snarast kommer att byggas en idrottshall i<br />

Breared är bestämt, men utöver det pågår<br />

diskussionen kring flera investeringar som<br />

rör kultur och fritid. Modernisering av simhall,<br />

ishall, utbyggnad av huvudbibliotek<br />

och idrottshall i Värö är några av de objekt<br />

som diskuteras.<br />

Mycket talar <strong>för</strong> att det även de kommande<br />

åren kommer att vara relativt hög<br />

nivå på de <strong>kommun</strong>ala investeringarna.<br />

Gösta Bergenheim<br />

Kommunalråd (m)<br />

<strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong>s energi- och klimatrådgivning är kostnadsfri<br />

och vänder sig till <strong>alla</strong> som vill öka sina kunskaper inom energiområdet.<br />

Håkan Alnebratt och Jonas Möller Nielsen arbetar som<br />

energirådgivare i <strong>kommun</strong>en. TEXT OCH FOTO: Annika Kallebäck<br />

– Vi anpassar informationen efter de önskemål<br />

som finns. Det kan handla om att<br />

svara på frågor om elmarknaden eller ge<br />

tips kring den egna hushålls<strong>för</strong>brukningen<br />

och olika uppvärmningssystem. Ofta åker<br />

vi också ut till skolor eller större grupper<br />

i <strong>för</strong>eningar och på <strong>för</strong>etag <strong>för</strong> att berätta,<br />

säger Håkan.<br />

Många som ringer Håkan och Jonas<br />

berättar att deras elkostnad skjutit i höjden<br />

och undrar vad de ska göra.<br />

– Man ska alltid börja med att skaffa<br />

sig en bild av hur energi<strong>för</strong>brukningen ser<br />

ut. Sedan ska man spara där det är möjligt.<br />

Först efter det kan man fundera över om<br />

man behöver byta värmekälla. Att täta<br />

fönster och dörrar, tilläggsisolera och använda<br />

hushållsapparater och datorer på ett<br />

smartare sätt, är av större vikt än vad folk<br />

tror, menar Jonas.<br />

Energisparande ger ekonomiska vinster, men också vinster<br />

<strong>för</strong> miljön, menar energirådgivarna Jonas Möller Nielsen<br />

och Håkan Alnebratt.<br />

<strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong> ser över sina verksamheter<br />

och sina administrativa rutiner. Det gäller<br />

även informationsverksamheten och de olika<br />

aktiviteter som vi genom<strong>för</strong>, t ex Horisont<br />

<strong>Varberg</strong>. Tidningen är vilande tills vidare.<br />

Förhoppningsvis visar det sig att det finns skäl<br />

att, i en eller annan form, fortsätta med <strong>kommun</strong>tidningen<br />

lite längre fram. Vi hoppas att<br />

– Om man byter de tio mest använda<br />

glödlamporna i hemmet mot lågenergilampor,<br />

sparar man 500-800 kronor per år.<br />

En vanlig glödlampa ger bara sju procent<br />

ljus, resten är värme. Det blir ett dyrt<br />

och ineffektivt sätt att betala <strong>för</strong> värmen eftersom<br />

den inte behövs den varma årstiden.<br />

Dessutom sitter många lampor så högt upp<br />

att värmen <strong>för</strong>svinner upp i taket.<br />

Jonas och Håkan vill också betona helhetstänkandet<br />

i energisparfrågan:<br />

– Vinsterna är inte bara ekonomiska.<br />

Att dra ner på energi<strong>för</strong>brukningen innebär<br />

också mindre påfrestningar på miljön och<br />

en ökad komfort <strong>för</strong> den enskilde. Alla blir<br />

glada över att slippa kallras och golvdrag.<br />

Att det sedan går att komplettera med fönsterrutor<br />

som är smutsavvisande, blir en glad<br />

överraskning <strong>för</strong> många. n<br />

Vill du veta mer?<br />

Tel: 0340-69 70 98,<br />

må–to kl 8–17.<br />

Besök: Informationstorget,<br />

Östra Lång g. 24, tisdagar<br />

kl 10–16.<br />

energiradgivare@<br />

<strong>kommun</strong>en.varberg.se<br />

www.varberg.se<br />

Horisont <strong>Varberg</strong> kommer inte i höst<br />

ni haft nytta och nöje av tidningen under de<br />

fem år den getts ut till <strong>alla</strong> hushåll i <strong>Varberg</strong>s<br />

<strong>kommun</strong>. Har du idéer och önskemål om hur<br />

du vill hålla dig informerad om <strong>kommun</strong>ens<br />

verksamheter? Hör av dig till:<br />

Helene Wennberg, informationsansvarig,<br />

helene.wennberg@<strong>kommun</strong>en.varberg.se<br />

tel 0340-881 05<br />

2<br />

horisont<br />

<strong>Varberg</strong><br />

Nyheter och information från <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong><br />

Adress Kommunledningsstaben, 432 80 <strong>Varberg</strong><br />

Redaktör Annika Kallebäck, tel 0340-881 13<br />

E-post annika.kalleback@<strong>kommun</strong>en.varberg.se<br />

Grafisk form Lillemor Bulukin/GCL Kommunikation<br />

Tryck <strong>Varberg</strong>stryck, <strong>Varberg</strong><br />

Framsidan Edison Dibrani och Kemail Mehmeti.<br />

Omslagsfoto Daniel Henriksson<br />

Utgivning Tidningen är vilande tills vidare.<br />

En redaktionsgrupp, med representanter från olika<br />

<strong>för</strong>valtningar och verksamheter har medverkat<br />

i planeringen av tidningens innehåll.

Komplexitet och<br />

mångfald lockade<br />

Annbritt Ulfgren<br />

att ta jobbet<br />

Tanken på att jobba med en hel <strong>kommun</strong>, med sin komplexitet<br />

och mångfald, var den största lockelsen då Annbritt Ulfgren i<br />

september tog sig an rollen som <strong>kommun</strong>direktör i <strong>Varberg</strong>.<br />

Annbritt lämnade då posten som stadsdelschef i Askim i Göteborgs<br />

<strong>kommun</strong>. Text: Helene Wennberg FOTO: Annika Kallebäck<br />

Efter sex månader har Annbritts<br />

totalbild av <strong>Varberg</strong> <strong>för</strong>stärkts.<br />

Det startade med ett gott mottagande<br />

och hon fick tid att<br />

sätta sig in i organisation och<br />

verksamheter.<br />

– För varje dag blir jag mer<br />

och mer medveten och involverad<br />

ute i verksamheterna, men<br />

också i frågor som rör <strong>kommun</strong>en<br />

som helhet.<br />

Det tar tid och<br />

måste få ta tid<br />

– En <strong>kommun</strong> är en mycket<br />

komplex organisation med många<br />

verksamheter, personer och kompetenser.<br />

Dessutom har vi det politiska<br />

perspektivet med nämnder,<br />

<strong>kommun</strong>fullmäktige etc. Det är<br />

en del av den demokratiska processen<br />

och det tar tid och måste<br />

få ta tid.<br />

Utmaningen är ofta att <strong>för</strong>stå<br />

dessa processer, se <strong>kommun</strong>en<br />

som helhet och också verksamheterna<br />

i de olika delarna/<strong>för</strong>valtningarna.<br />

Uppdraget med två<br />

huvudspår<br />

– Min roll är <strong>för</strong>st och främst<br />

att hålla i arbetsprocessen och<br />

helhetssynen. <strong>Varberg</strong> har så<br />

många fina värden och har tillräcklig bärkraft<br />

att utvecklas vidare i positiv riktning,<br />

bland annat tack vare en god ekonomi som<br />

tillåter <strong>Varberg</strong> att investera i sin framtid.<br />

Goda exempel på senare år är till exempel<br />

Campus <strong>Varberg</strong>, Sparbankshallen och<br />

näringslivets tillväxt.<br />

Mitt uppdrag har två huvudspår där<br />

styrning och ledning av den <strong>kommun</strong>ala<br />

organisationen är den ena. Här är helhetssyn,<br />

kvalitet och utveckling centrala begrepp<br />

som kan användas på <strong>alla</strong> nivåer.<br />

”Vi prioriterar<br />

ordning och reda<br />

i organisationen.<br />

Det är ju en <strong>för</strong>utsättning<br />

<strong>för</strong><br />

utveckling”.<br />

Det andra huvudspåret är<br />

områden som näringsliv,<br />

infrastruktur, regional<br />

utveckling och samverkan<br />

över gränser.<br />

– Bland utmaningarna<br />

<strong>för</strong> <strong>Varberg</strong> ser jag att vi<br />

nog måste hitta former <strong>för</strong><br />

att växa in i en ”lite större<br />

kostym”. <strong>Varberg</strong> är med<br />

sina 56 000 invånare inte<br />

längre en småstad utan ligger<br />

på 38:e plats bland Sveriges<br />

290 <strong>kommun</strong>er. Den<br />

snabba tillväxten ställer<br />

ökade krav på till exempel<br />

barnomsorg, infrastruktur,<br />

trafikfrågor, skolor och bostadsbyggande,<br />

men också<br />

på att administrationen och<br />

verksamheterna ska klara<br />

att leverera service och<br />

tjänster i rätt takt och med<br />

kvalitet.<br />

Vad är på gång?<br />

Konkreta frågor som pågår<br />

är bland annat att landa<br />

samarbetet mellan <strong>Varberg</strong><br />

och Falkenberg inom VAområdet.<br />

En annan är att se<br />

över och planera <strong>för</strong> hamnens<br />

framtid.<br />

En stor uppgift är att utveckla<br />

<strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong> som arbetsgivare.<br />

– Kommande generationsskifte i arbetslivet<br />

kommer att få stor betydelse också <strong>för</strong><br />

<strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong>. För att klara kompetens<strong>för</strong>sörjningen<br />

måste <strong>kommun</strong>en vara en<br />

god arbetsgivare med bra attraktionskraft.<br />

Många olika och intressanta arbetsuppgifter<br />

kan erbjudas, men det gäller att sprida<br />

kunskapen. Minst lika viktigt är att kunna<br />

utveckla ett arbetssätt som svarar mot den<br />

nya generationens <strong>för</strong>väntningar. n<br />

Två frågor till elever på Peder Skrivares skola<br />

1. Hur är det att gå på PS?<br />

2. Vad gör du och var bor du<br />

om tio år?<br />

TEXT: Lisbeth Hedberg FOTO: Daniel Henriksson<br />

Emma Nyborg, <strong>Varberg</strong>,<br />

naturvetenskapliga<br />

programmet, årskurs 2:<br />

– Det är jättebra, man<br />

möter nya människor<br />

varje dag. Här är trevlig<br />

stämning och fram<strong>för</strong><br />

allt bra lärare.<br />

– Då har jag pluggat<br />

klart och arbetar som<br />

ingenjör av något slag.<br />

Det är där<strong>för</strong> jag valt<br />

natur med matte och data. Och jag bor i <strong>alla</strong> fall<br />

inte här, man vill ju se lite annat.<br />

Markus Pettersson,<br />

<strong>Varberg</strong>, naturvetenskapliga<br />

programmet,<br />

årskurs 2:<br />

– Jättebra! Här är<br />

jätte bra lärare, fina<br />

lokaler och väldigt bra<br />

kompisar.<br />

– Då har jag pluggat<br />

klart och håller på med<br />

programmering, tror<br />

jag, men jag vet inte<br />

riktigt, jag har inga riktigt konkreta framtidsplaner.<br />

Jag kanske bor i Göteborg, här i <strong>Varberg</strong><br />

finns det inte så bra jobbmöjligheter.<br />

Therese Fast, Gödestad,<br />

barn- och fritidsprogrammet,<br />

årskurs 1:<br />

– Det är roligt att det<br />

är mycket folk här. Och<br />

bra <strong>för</strong> att man kan<br />

välja att läsa det man<br />

vill.<br />

– Då vill jag vara socionom,<br />

och bor väl kvar<br />

här i <strong>Varberg</strong>, men jag<br />

vet inte.<br />

Labinot Syla, <strong>Varberg</strong>,<br />

samhällsvetenskapliga<br />

programmet, årskurs 1:<br />

– Det är bra, <strong>för</strong>utom<br />

de långa rasterna, som<br />

idag när vi bara sitter<br />

och snackar bort tiden<br />

<strong>för</strong> vi har inte så mycket<br />

läxor som vi kan fylla<br />

håltimmarna med just<br />

nu.<br />

– Förhoppningsvis spelar<br />

jag fotboll någonstans utomlands. Jag spelar<br />

i <strong>Varberg</strong>s BOIS, och att få syssla med fotboll är<br />

det jag fokuserar på just nu.<br />

3

God man, <strong>för</strong>valtare eller <strong>för</strong>myndare:<br />

Angeläget uppdrag<br />

med plats <strong>för</strong> fler<br />

I <strong>Varberg</strong> finns en över<strong>för</strong>myndarnämnd<br />

som har tillsyn över<br />

gode män, <strong>för</strong>valtare och <strong>för</strong>myndare.<br />

Omyndiga barn behöver<br />

<strong>för</strong>myndare. När en vuxen<br />

person behöver stöd och hjälp,<br />

kan en god man eller <strong>för</strong>valtare<br />

utses. TEXT OCH FOTO: Annika Kallebäck<br />

Varje <strong>kommun</strong> måste enligt lag antingen ha<br />

en över<strong>för</strong>myndare eller en över<strong>för</strong>myndarnämnd.<br />

I <strong>Varberg</strong> finns en över<strong>för</strong>myndarnämnd<br />

med politiker. Till sin hjälp har de två<br />

tjänstemän, Sten Kristoferson och Marianne<br />

Wallenberg.<br />

Nämndens uppgift är att ha tillsyn över<br />

gode män, <strong>för</strong>valtare och <strong>för</strong>myndare. De ska<br />

också se till att uppdragen ut<strong>för</strong>s på rätt sätt<br />

och granska <strong>alla</strong> räkenskaper.<br />

Föräldrar är <strong>för</strong>myndare till sina omyndiga<br />

barn. Det innebär bland annat att de ska sköta<br />

barnens ekonomi och sörja <strong>för</strong> barnens väl. I<br />

de fall då <strong>för</strong>äldrarna inte klarar av detta kan<br />

en med<strong>för</strong>myndare utses. Om <strong>för</strong>äldrarna dör<br />

ordnar social<strong>för</strong>valtningen en ”särskilt <strong>för</strong>ordnad<br />

<strong>för</strong>myndare”.<br />

En god man biträder<br />

När en person över 18 år behöver hjälp i<br />

rättsliga eller ekonomiska frågor eller annan<br />

omvårdnad på grund av sjukdom, psykisk<br />

störning eller <strong>för</strong>svagat hälsotillstånd, kan en<br />

god man utses. Sten berättar att en god man<br />

har en eller flera av tre uppgifter:<br />

– En god man kan <strong>för</strong>valta egendom, bevaka<br />

rätt och sörja <strong>för</strong> person. Att <strong>för</strong>valta egendom<br />

innebär att sköta personens ekonomi, se<br />

till att räkningar blir betalda och att personen<br />

har egna pengar att disponera.<br />

– Bevaka rätt innebär att hjälpa personen i<br />

kontakten med myndigheter. Det kan handla<br />

om att <strong>för</strong>eträda personen i domstol eller vid<br />

bouppteckningar. Att sörja <strong>för</strong> person innebär<br />

– Vi behöver fler gode män och <strong>för</strong>valtare, säger<br />

Marianne Wallenberg och Sten Kristoferson, som<br />

arbetar åt över<strong>för</strong>myndarnämnden.<br />

att se till att insatser som beviljats av socialtjänsten,<br />

till exempel hemtjänst eller vårdande<br />

på särskilt boende, blir ut<strong>för</strong>da på ett bra sätt.<br />

<strong>Ett</strong> godmanskap anordnas alltid i samråd<br />

med den berörde.<br />

Du behöver inte vara<br />

perfekt – bara finnas<br />

till hands<br />

En <strong>för</strong>valtare <strong>för</strong>eträder<br />

En <strong>för</strong>valtare gör ungefär samma saker som<br />

en god man. Den största skillnaden är att personer<br />

som får <strong>för</strong>valtare fråntas sin rättshandlings<strong>för</strong>måga.<br />

– Man får till exempel inte längre teckna<br />

avtal eller <strong>för</strong>foga över sina tillgångar. Det är<br />

ett större ingrepp i integriteten, berättar Sten.<br />

Vid årsskiftet 2007/2008 fanns 211 godmanskap<br />

och 34 <strong>för</strong>valtarskap i <strong>Varberg</strong>. Fler<br />

står i kö <strong>för</strong> att få någon som biträder eller<br />

<strong>för</strong>eträder dem. n<br />

4<br />

Det finns många i <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong> som behöver din hjälp. Vi söker<br />

kontinuerligt familjehem, stödfamiljer och kontaktpersoner till barn,<br />

ungdomar och vuxna med funktionshinder eller sociala problem.<br />

Du behöver inte vara perfekt<br />

– bara finnas till hands<br />

Är du intresserad av att veta mer?<br />

Kontakta<br />

Det finns<br />

handikappomsorgen:<br />

många i <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong> som behöver din hjälp. Vi söker<br />

Ann Johansson, tel 0340-885 54 eller ann.e.johansson@<strong>kommun</strong>en.varberg.se<br />

kontinuerligt familjehem, stödfamiljer och kontaktpersoner till barn,<br />

Kontakta ungdomar individ- och vuxna och familjeomsorgen:<br />

med funktionshinder eller sociala problem.<br />

Helen Jönsson, tel 0340-889 01 eller helen.jonsson@<strong>kommun</strong>en.varberg.se<br />

Läs mer på www.varberg.se (klicka på social omsorg).<br />

Är du intresserad av att veta mer?<br />

Kontakta handikappomsorgen:<br />

Ann Johansson, tel 885 54 eller ann.e.johansson@<strong>kommun</strong>en.varberg.se<br />

Kontakta individ- och familjeomsorgen:<br />

Helen Jönsson, tel 0340-88 901 eller helen.jonsson@<strong>kommun</strong>en.varberg.se<br />

SÖKES: Gode män<br />

och <strong>för</strong>valtare<br />

Vi behöver fler gode män och fövaltare!<br />

Det är en <strong>för</strong>del, men inget måste, om<br />

man har ekonomisk vana. Den 24 maj<br />

hålls en kursdag <strong>för</strong> blivande gode män<br />

och <strong>för</strong>valtare.<br />

Är du intresserad? Kontakta Sten Kristoferson,<br />

tel 0340-887 24 eller Marianne<br />

Wallenberg, tel 0340-889 83.<br />

E-post: ofm@<strong>kommun</strong>en.varberg.se

<strong>Varberg</strong> växer:<br />

655 nya varbergare<br />

och 400 nya bostäder<br />

På Breared pågår byggnation av hyres- och bostadsrätter.<br />

<strong>Varberg</strong>s befolkning ökar stadigt. Under 2007 ökade den<br />

med 655 personer. Samtidigt byggdes det cirka 400 nya<br />

bostäder. Vid årsskiftet hade <strong>kommun</strong>en 56 114 invånare.<br />

Anita Kryh, som är utredare på planeringskontoret,<br />

menar att befolkningsökningen<br />

bland annat beror på ett födelseöverskott,<br />

det vill säga att det är fler<br />

som föds än dör i <strong>kommun</strong>en. Den stora<br />

folkökningen svarar inflyttningen <strong>för</strong>. De<br />

som flyttar till <strong>Varberg</strong> kommer ofta från<br />

närliggande <strong>kommun</strong>er som Göteborg,<br />

Borås eller Falkenberg.<br />

– I statistiken kan man se att det är<br />

vissa grupper som flyttar hit och andra<br />

som flyttar härifrån. Bland de inflyttade<br />

finns många som är 55+ och barnfamiljer.<br />

De som flyttar härifrån är ofta unga och<br />

ska studera på annan ort. De kommer ofta<br />

tillbaka när de är lite äldre, berättar Anita.<br />

De flesta vill bo i centralorten eller nära<br />

kusten. I dessa områden byggs det nytt,<br />

samtidigt som många fritidshus byggs om<br />

till permanent boende. Det finns ett stort<br />

tryck på bostadsmarknaden i <strong>Varberg</strong>. För<br />

2008 och 2009 beräknas 400 nya bostäder<br />

att påbörjas varje år. n<br />

Är du intresserad av att bygga hus på <strong>kommun</strong>al tomt eller<br />

köpa bostadsrätt? Anmäl dig till <strong>kommun</strong>ens tomtkö eller<br />

bostadsrättskö. Kontakta Leif Andersson på planeringskontoret,<br />

tel 0340-882 23.<br />

För nyproducerade hyreslägenheter, bostadsrätter och tomter<br />

som inte <strong>för</strong>medlas av <strong>kommun</strong>en, kontakta respektive<br />

fastighetsägare eller bostadsbolag. Mer information hittar du<br />

på vår webbplats www.varberg.se under fliken Bygg & Bo.<br />

Här byggs bostäder<br />

i <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong><br />

Väröbacka Vid V<strong>alla</strong>vägen byggs 32 bostäder i<br />

parhus med bostadsrätt (Ekoträ AB i Mölndal).<br />

Bläshammar Vid Bläshammars skola byggs ca<br />

25 villatomter i etapp 1 (Bläshammar Gård AB).<br />

Trönningenäs Norr om Trönningenäsvägen<br />

planeras 25 tomter (Trans-Am Consult AB/Myresjöhus<br />

AB).<br />

Trönninge Vid Smedvägen planeras 15 bostadsrättslägenheter<br />

(Brf Trönningesmedjan i Askim).<br />

Göingegården <strong>Ett</strong> stort område där byggnation<br />

pågår. I år påbörjas 65 hyreslägenheter, 15 radhus<br />

och 20 villor (Derome-gruppen).<br />

Innerstaden I kvarteret Älgen vid Boråsgatan/<br />

Tingsgatan byggs 21 bostadsrättslägenheter<br />

(Idealhus AB i Mårdaklev). I kvarteret Laxen vid<br />

Birger Svenssons väg/Göteborgsvägen byggs 21<br />

bostadsrätter (Bygg-Fast AB). Vid Skansgatan<br />

byggs 12 hyreslägenheter (Jean och Märta Gustavsson).<br />

På Öbergska tomten vid Kvantum byggs<br />

18 bostadsrätter (ÖH i <strong>Varberg</strong> AB). På Platsarna<br />

byggs 8 bostadsrätter (Göran Lindeberg). I kvarteret<br />

Kanngjutaren vid Snidaregatan byggs 11<br />

bostadsrätter (Etik-Hus AB).<br />

Två stora projekt planläggs <strong>för</strong> närvarande i<br />

de båda parkeringskvarteren vid Östra Vallgatan,<br />

med 175 respektive 60 bostadsrätter (Lorensberg:<br />

Wäst-Bygg Gruppen AB/Mjöbäcks Entreprenad<br />

AB, Kanngjutaren: Lindebergs Fastigheter<br />

AB/Turessons Bygg i <strong>Varberg</strong> AB). Hälften<br />

av bostäderna <strong>för</strong>medlas genom <strong>kommun</strong>ens<br />

bostadsrättskö.<br />

Träslöv Mellan kyrkan och prästgården säljs 14<br />

villatomter (<strong>kommun</strong>en). Vid Nygrannes, öster<br />

om Österleden ska 19 villor byggas (Deromegruppen).<br />

Breared Vid Marmorgatan byggs 50 hyres- och<br />

35 bostadsrätter (Trollängen <strong>Varberg</strong> AB). Hälften<br />

av bostadsrätterna <strong>för</strong>medlas genom <strong>kommun</strong>ens<br />

bostadsrättskö. Närmast Österleden ska 31<br />

villatomter säljas (<strong>kommun</strong>en).<br />

Träslövsläge Vid Styrbordsvägen i östra Träslövsläge<br />

ska 14 villor byggas (Bollebygdshus).<br />

Tvååker Vid Järnvägsgatan ska hyreslägenheter<br />

byggas (Lennarts Bygg AB och System-Murning<br />

Bygg i Tvååker AB). Storegården byggs om till<br />

seniorboende, 15 hyreslägenheter i etapp 1 (<strong>Varberg</strong>s<br />

Bostads AB).<br />

Övrigt I de flesta orter utan<strong>för</strong> staden kan <strong>kommun</strong>en<br />

erbjuda villatomter.<br />

5

Låga hyror och<br />

god ekonomi<br />

<strong>Varberg</strong>s Bostad får ekvationen att gå ihop<br />

<strong>Varberg</strong>s Bostads AB, som är ett av <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong>s sex bolag,<br />

har de lägsta genomsnittliga hyrorna i H<strong>alla</strong>nd.<br />

Mätningar visar också att de jäm<strong>för</strong>t med andra allmännyttiga<br />

och privata fastighetsägare har flest nöjda hyresgäster. Samtidigt<br />

klarar bolaget att leva upp till <strong>kommun</strong>ens krav på stabil ekonomi.<br />

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Hedberg<br />

Efter 60 år på bostadsmarknaden i <strong>Varberg</strong> är<br />

<strong>Varberg</strong>s Bostads AB:s affärsidé att fortsätta<br />

vara den bästa hyresvärden i <strong>kommun</strong>en.<br />

– Det gör vi genom att hushålla med de<br />

ekonomiska resurserna <strong>för</strong> att upprätthålla<br />

god lönsamhet och främja den långsiktiga<br />

utvecklingen. Men också genom ständiga<br />

miljö<strong>för</strong>bättringar, nära kontakt med våra hyresgäster<br />

och genom att mäta det vi gör, säger<br />

Robert Hörnquist, vd sedan 2006 och tidigare<br />

ekonomi- och finanschef på <strong>Varberg</strong>s Bostad.<br />

– En del i vår affärsidé är att hyresgästerna<br />

ska ha stort inflytande<br />

över sitt boende. Och i vårt uppdrag<br />

ingår att ta ett särskilt socialt<br />

ansvar och värna om dem som har<br />

svårare än andra att få en bostad,<br />

säger Robert Hörnquist, vd.<br />

Lyssna på hyresgästen<br />

Hyresgästernas inflytande över sitt boende är<br />

viktig <strong>för</strong> <strong>Varberg</strong>s Bostad. Där spelar bolagets<br />

områdeskontor en central roll. En boinflytandekommitté<br />

med representanter <strong>för</strong> hyresgäster<br />

och hyresvärd, bomöten ute i bostadsområdena,<br />

trygghetsvandringar tillsammans<br />

med Hyresgäst<strong>för</strong>eningen och återkommande<br />

boendeenkäter är andra viktiga instrument.<br />

– Vi har en väldigt bra dialog oss emellan.<br />

De lyssnar faktiskt på oss, säger Kerstin Isaksson,<br />

veteran både som ord<strong>för</strong>ande i Hyresgäst<strong>för</strong>eningen<br />

i <strong>Varberg</strong> och som boende. I 38 år<br />

har hon bott i sin trea på Sörsedammen.<br />

Vid två tillfällen, senast 2006, har Hyres-<br />

gäst<strong>för</strong>eningen Region Västra Sverige med<br />

hjälp av Statistiska centralbyrån, SCB, gjort<br />

mätningar av hur nöjda hyresgästerna är med<br />

sina hyresvärdars vardags<strong>för</strong>valtning.<br />

Undersökningarna omfattar ett slumpmässigt<br />

urval av hyresgäster i 18 allmännyttiga<br />

bostads<strong>för</strong>etag och 38 av de största privata<br />

fastighetsägarna i Göteborg med krans<strong>kommun</strong>er<br />

ner till <strong>Varberg</strong>.<br />

I båda mätningarna fick <strong>Varberg</strong>s Bostad<br />

topplaceringar, både jäm<strong>för</strong>t med andra allmännyttiga<br />

hyresvärdar och när privata och<br />

allmännyttiga bolag listas tillsammans. Ny<br />

mätning ska göras hösten 2008 och <strong>Varberg</strong>s<br />

Bostads mål är att hålla ställningarna.<br />

Lägsta hyrorna i H<strong>alla</strong>nd<br />

Också när det gäller hyrorna ligger <strong>Varberg</strong>s<br />

Bostad bra till. Efter senaste hyresavtalet i<br />

mars har bolaget fortfarande de lägsta hyrorna<br />

bland de allmännyttiga bostads<strong>för</strong>etagen<br />

i H<strong>alla</strong>nd med en genomsnittlig hyra per<br />

kvadratmeter och år på 711 kronor. De näst<br />

lägsta hyrorna har Halmstads Fastighets AB,<br />

818 kronor, och de högsta har Kungsbacka Bostäder,<br />

930 kronor.<br />

Ibland höjs röster om att <strong>Varberg</strong>s Bostad,<br />

som äger cirka hälften av samtliga hyreslägenheter<br />

i <strong>kommun</strong>en, har en allt<strong>för</strong> dominerande<br />

ställning. Och att <strong>Varberg</strong>s Bostad genom sin<br />

bindning till <strong>kommun</strong>en skulle ha ekonomiska<br />

favörer i <strong>för</strong>hållande till andra fastighetsägare,<br />

vilket inte stämmer. Bolaget drivs på<br />

affärsmässiga villkor, utan vinstkrav men med<br />

krav på en god soliditet.<br />

– Jag upplever att vi och de privata hyresvärdarna<br />

i <strong>kommun</strong>en kompletterar varandra,<br />

snarare än konkurrerar, säger Robert Hörnquist.<br />

Särskilt socialt ansvar<br />

<strong>Ett</strong> område där <strong>Varberg</strong>s Bostad skiljer sig<br />

från andra hyresvärdar är det politiskt fastslagna<br />

sociala ansvaret som ingår i direktiven<br />

från <strong>kommun</strong>en.<br />

– Principen är att var och en ska kunna<br />

betala sin hyra, några andra principer kan inte<br />

gälla, men det finns fall där samhället måste<br />

träda in, säger Robert Hörnquist, som inte är<br />

omedveten om att det trots ansträngningar<br />

finns personer i <strong>Varberg</strong> som av olika anledningar<br />

är hemlösa.<br />

Från tomma lägenheter till kö. För tio år sedan stod<br />

många lägenheter i Bua tomma. Nu måste man ha<br />

köat i flera år <strong>för</strong> att bli aktuell som hyresgäst, precis<br />

som till flertalet av bostadsbolagets lägenheter.<br />

6

Sex <strong>kommun</strong>ala bolag:<br />

Allt från energi<br />

till event<br />

I <strong>Varberg</strong> finns sex aktiebolag i <strong>kommun</strong>ens tjänst,<br />

ett moderbolag och fem dotterbolag. Bolagen har i<br />

uppgift att tillgodose olika behov hos varbergarna<br />

och är en del av <strong>kommun</strong>ens organisation. Bolagens<br />

styrelser utses av <strong>kommun</strong>fullmäktige som också<br />

har det politiska ansvaret <strong>för</strong> bolagens verksamhet.<br />

En stor skillnad jäm<strong>för</strong>t med en <strong>kommun</strong>al<br />

<strong>för</strong>valtning är att bolagen inte finansieras via <strong>kommun</strong>alskatten,<br />

utan drivs affärsmässigt under en<br />

verkställande direktör.<br />

<strong>Varberg</strong>s Stadshus AB<br />

<strong>Varberg</strong>s Stadshus AB (moderbolag) har i uppdrag<br />

att äga och <strong>för</strong>valta aktier i bolag som <strong>kommun</strong>en<br />

använder <strong>för</strong> sin verksamhet. Ska också tillhandahålla<br />

finansiella, administrativa och konsultativa<br />

tjänster <strong>för</strong> bolagen och <strong>för</strong> <strong>kommun</strong>ens <strong>för</strong>valtningar.<br />

Bolaget administreras inom ramen <strong>för</strong> <strong>kommun</strong>ens<br />

verksamhet och har inga anställda. Vd är<br />

<strong>kommun</strong>direktör Annbritt Ulfgren. www.varberg.se<br />

Paradis i Bua. Efter att passivt ha köat <strong>för</strong> en bostad i <strong>Varberg</strong> i många år slog boråsarna Hannu och<br />

Monica Trennéus till och hittade sitt paradis på Rosenvägen i Bua. Att få bo nära havet har varit Monicas<br />

dröm sedan barndomen, efter flytten från Borås <strong>för</strong> två år sedan har hon och maken tio minuters promenad<br />

till badviken. Och marklägenheten med uterum och egen täppa skänker dem glädje varje dag.<br />

– Personligen tycker jag att det är ovärdigt<br />

ett modernt rikt samhälle att det finns<br />

hemlösa. Och vi <strong>för</strong> nu samtal med social<strong>för</strong>valtningen<br />

<strong>för</strong> att tillsammans <strong>för</strong>söka<br />

hitta en lösning på detta och vi är på god<br />

väg.<br />

Från stiftelse till bolag<br />

<strong>Varberg</strong>s Bostads AB, tidigare Stiftelsen<br />

Hyresbostäder, bildades i maj 1947 och de<br />

<strong>för</strong>sta husen i kvarteret Kurtinen stod klara<br />

1949.<br />

<strong>Varberg</strong>s Bostad har cirka 10 000 hyresgäster<br />

i drygt 5 100 lägenheter i centralorten<br />

samt i Bua, Träslövsläge, Tvååker och<br />

Veddige. Bolaget har 91 anställda.<br />

Strategiskt miljöarbete<br />

<strong>Varberg</strong>s Bostad har sedan länge bedrivit ett<br />

strategiskt och framgångsrikt kvalitets- och<br />

miljöarbete, bland annat genom att utbilda<br />

medarbetare och hyresgäster i källsortering<br />

och återvinning, och genom att bygga<br />

tillgängliga och fungerande miljöstationer.<br />

Men också genom stora investeringar <strong>för</strong><br />

minskad energi- och bränsle<strong>för</strong>brukning och<br />

smartare val <strong>för</strong> uppvärmning av bostäderna.<br />

Sedan tillskottet av 157 lägenheter i de<br />

tre höghusen på Söderhöjd och 27 på Sannavägen<br />

i Tvååker under 2007, har nybyggnationen<br />

<strong>för</strong> <strong>Varberg</strong>s Bostads del stått still.<br />

Närmast i tur står ombyggnad av delar av<br />

Storegården i Tvååker till 15 seniorlägenheter<br />

med tillgång till mycket kringservice.<br />

Som modell <strong>för</strong> framtiden byggs också fyra<br />

så k<strong>alla</strong>de passivhus i Tvååker med sammanlagt<br />

24 lägenheter. Konceptet bygger<br />

på självuppvärmning, att husen inte till<strong>för</strong>s<br />

någon värme utan värms upp passivt genom<br />

att man tar tillvara värme från personer,<br />

elektriska apparater och instrålad sol.<br />

<strong>Varberg</strong>s Bostad vill också under de<br />

närmaste åren <strong>för</strong>täta och bygga fler hus på<br />

Brunnsberg, Sörsedammen och vid Håstens<br />

torg. Bolagets tanke är att flera av dessa hus<br />

ska anpassas så att äldre personer ska kunna<br />

bo kvar i sina områden även högt upp i åldrarna.<br />

Planerna är framlagda till <strong>kommun</strong>en,<br />

men inget är ännu beslutat. n<br />

<strong>Varberg</strong>s Bostad är ett av cirka 300<br />

allmännyttiga bostads<strong>för</strong>etag i Sverige. Tillsammans<br />

erbjuder dessa bolag bostäder åt<br />

cirka 1,4 miljoner hyresgäster i cirka<br />

830 000 lägenheter i hela Sverige.<br />

De allmännyttiga bostads<strong>för</strong>etagen är i<br />

huvudsak <strong>kommun</strong>alt ägda och drivs utan<br />

vinstintresse.<br />

<strong>Varberg</strong>s Bostads AB<br />

<strong>Varberg</strong>s Bostads AB har i uppdrag att erbjuda<br />

invånarna ett attraktivt, tryggt och prisvärt boende<br />

och därigenom aktivt bidra till en positiv utveckling<br />

av <strong>Varberg</strong>. Bolaget ska också vara <strong>kommun</strong>ens<br />

främsta instrument <strong>för</strong> den sociala bostadspolitiken.<br />

91 anställda. Vd är Robert Hörnquist.<br />

www.varbergsbostad.se<br />

<strong>Varberg</strong> Energi AB<br />

<strong>Varberg</strong> Energi AB har i uppdrag att producera,<br />

köpa in samt sälja och distribuera energi. Har<br />

också i uppdrag att utveckla den ledningsbundna<br />

infrastrukturen och tillgodose kundernas behov av<br />

energi- och bredbandslösningar. 82 anställda. Vd<br />

är Carl-Arne Pedersen. www.varbergenergi.se<br />

<strong>Varberg</strong> Event AB<br />

<strong>Varberg</strong> Event AB har i uppdrag att medverka i<br />

<strong>kommun</strong>ens, medborgarnas och näringslivets utveckling<br />

genom att salu<strong>för</strong>a <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong> som<br />

evenemangs- och mässort genom att tillhandahålla<br />

lokaler, koncept och attraktiva arrangemang.<br />

Huvudarena är Sparbankshallen som ägs av<br />

<strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong>. Sju anställda. Vd är Jochum<br />

Bernéus. www.varbergevent.se<br />

<strong>Varberg</strong>s Fastighets AB<br />

<strong>Varberg</strong>s Fastighets AB har i uppdrag att äga och<br />

<strong>för</strong>valta specialfastigheter i <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong>, exempelvis<br />

Campus, Sparbankshallen och <strong>Varberg</strong>s<br />

Stadshotell. Bolaget administreras inom ramen<br />

<strong>för</strong> <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong>s verksamhet och har inga<br />

anställda. Vd är <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong>s ekonomichef<br />

Sven-Ivar Jögård. www.varberg.se<br />

Terminal West AB<br />

Terminal West AB har i uppdrag att bedriva hamnrörelse,<br />

ut<strong>för</strong>a lossning, lastning och annan stuveriverksamhet<br />

samt att <strong>för</strong>valta lokaler och markanläggningar<br />

inom hamnområdet. 80 anställda.<br />

Vd är Torbjörn Wedebrand. www.terminalwest.se<br />

7

<strong>Ett</strong> <strong>Varberg</strong> <strong>för</strong> <strong>alla</strong><br />

Alla ska kunna ta sig fram i <strong>Varberg</strong>s innerstad. <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong> arbetar med att <strong>för</strong>bättra gaturummet, medan fastighetsägarna ansvarar <strong>för</strong> sina byggnader.<br />

Anett Björk och Solveig Randelid, som idag väljer vissa gator fram<strong>för</strong> andra, ser fram emot <strong>för</strong>bättringarna.<br />

Genom att ta bort mindre hinder i den fysiska miljön ska <strong>alla</strong>, även<br />

personer med funktionsnedsättning, lättare kunna ta sig fram. Kontrastoch<br />

varningsmarkeringar, skyltning, belysning och räcken ska komma på<br />

plats och utformas på ett bra sätt. Målet är att <strong>Varberg</strong>s innerstad ska<br />

vara tillgänglig <strong>för</strong> <strong>alla</strong> år 2010. – Vi har kommit en bra bit på väg, berättar<br />

enhetschef Christer Lagerkvist på gatu<strong>för</strong>valtningen. TEXT OCH FOTO: Annika Kallebäck<br />

”Det är oerhört<br />

tråkigt när trappor<br />

och höga kanter<br />

hindrar en.”<br />

Solveig Randelid<br />

Redan år 2000 beslutade riksdagen att<br />

<strong>alla</strong> enklare hinder i publika lokaler och<br />

på allmänna platser ska undanröjas. Beslutet<br />

resulterade i en ny paragraf i planoch<br />

bygglagen som innebär<br />

att <strong>alla</strong> fastighetsägare måste<br />

ta bort eller justera enkelt avhjälpta<br />

hinder senast år 2010.<br />

Alla i samhället, även personer<br />

med funktionsnedsättning, ska<br />

ha samma möjlighet att gå och<br />

handla, besöka en teater eller<br />

bara kunna röra sig i staden.<br />

År 2003 antog <strong>Varberg</strong>s<br />

<strong>kommun</strong>fullmäktige en handikappolicy<br />

och år 2005 tog gatunämnden fram en<br />

handlingsplan <strong>för</strong> ökad tillgänglighet på<br />

offentlig platsmark i <strong>Varberg</strong>s innerstad.<br />

Christer Lagerkvist, som är enhetschef på<br />

gatu<strong>för</strong>valtningen i <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong>,<br />

berättar hur de arbetar med frågan:<br />

– Vi har inventerat vilka hinder som<br />

finns i innerstadens offentliga rum. Vi<br />

har också gjort en åtgärdsplan och avsatt<br />

1,5 miljoner kronor per år fram till år<br />

2010 <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra gaturummet. Nu<br />

pågår åtgärderna <strong>för</strong> fullt och vi har<br />

kommit en bra bit på väg!<br />

Samarbete med handikapporganisationer<br />

<strong>Ett</strong> hinder kan vara en ojämn gångyta,<br />

en hög trottoarkant eller en trappa som<br />

sticker ut i trottoaren. Men det kan också<br />

vara avsaknaden av räcken, ramper eller<br />

tydliga symboler och kontraster i färg<br />

och form. För att få en bra bild av vilka<br />

hinder och behov personer med funktionsnedsättning<br />

upplever i <strong>Varberg</strong>, så<br />

samarbetar <strong>kommun</strong>en med handikapporganisationerna.<br />

– Samarbetet är oerhört värdefullt.<br />

Vi har gått runt i stan tillsammans med<br />

personer som har funktionsnedsättningar<br />

och tittat på olika problem. Samma personer<br />

har också lämnat synpunkter och<br />

testat olika lösningar, berättar Christer.<br />

Sven-Olof Svenheden, som är ord<strong>för</strong>ande<br />

i <strong>kommun</strong>ala handikapprådets<br />

referensgrupp (en samverkansgrupp <strong>för</strong><br />

handikapporganisationerna i <strong>Varberg</strong>)<br />

fortsätter:<br />

– Funktionsnedsättningar kan vara<br />

olika. En utvecklingsstörning eller<br />

hjärnskada kan innebära svårighet att<br />

orientera sig eller <strong>för</strong>stå skriven text. För<br />

en person med rörelsehinder kan det vara<br />

svårt att ta sig fram på ojämnt underlag<br />

eller att öppna tunga dörrar. Tack vare<br />

samarbetet med <strong>kommun</strong>en kan vi visa<br />

hur personer med funktionsnedsättning<br />

<strong>för</strong>flyttar sig och löser problem. Flera <strong>för</strong>bättringar<br />

har redan gjorts i stadskärnan.<br />

Verkligheten <strong>för</strong> Anett,<br />

Solveig och Lasse<br />

Anett Björk är blind och använder teknikkäpp.<br />

Solveig Randelid och Lasse Johansson<br />

<strong>för</strong>flyttar sig med rullstol. De har<br />

olika erfarenheter av hinder och är hjälpta<br />

av olika typer av lösningar. Men de är<br />

överens om att arbetet med att åtgärda<br />

enkelt avhjälpta hinder är viktigt och<br />

kommer att innebära stora <strong>för</strong>ändringar i<br />

deras rörelsemönster.<br />

– Nu väljer jag vägar som jag vet är i<br />

ordning och affärer där en rullstol kommer<br />

in. Det är oerhört tråkigt när trappor<br />

och höga kanter hindrar en, berättar<br />

Solveig.<br />

8

FOTO: Christer Lagerkvist<br />

Anett, som varit synskadad sedan<br />

barndomen, och numera är blind, tar<br />

hjälp av kantsten och fasader när hon<br />

orienterar sig.<br />

– Jag <strong>för</strong>litar mig också mycket på<br />

hörseln, jag lyssnar efter bilar och på hur<br />

andra människor går. Det har hänt att<br />

jag gått ute i vägen eftersom det kan vara<br />

svårt att känna skillnaden mellan gångoch<br />

cykelbana och vägbana. Det är lättare<br />

när jag kan känna efter kanter och<br />

husväggar. Men det värsta är stolpar, de<br />

är smala och lätta att missa med käppen,<br />

berättar Anett.<br />

Framkomliga gångytor<br />

och korsningar<br />

I innerstaden består nästan all beläggning<br />

på trottoarerna av smågatsten.<br />

Gatstenen har ett kulturhistoriskt värde,<br />

men ställer till problem <strong>för</strong> människor<br />

med dålig balans och de som använder<br />

rollatorer.<br />

– Där<strong>för</strong> har vi har passat på att<br />

<strong>för</strong>bättra trottoarerna på de gator som<br />

ändå grävts upp när fjärrvärme och vatten-<br />

och avloppssystem ska fixas. Nu är<br />

ränndalarna från fastighetsägarnas stuprör<br />

borta och det finns en 90 centimeter<br />

bred och slät yta i granit att <strong>för</strong>flytta sig<br />

på. I höst kommer fler gator att åtgärdas.<br />

När vi är klara kommer vi att ha ett<br />

gångstråk som sträcker sig från Drottninggatan,<br />

via Borgmästaregatan och<br />

Östra Långgatan och binds ihop med<br />

Torggatan.<br />

Christer berättar att <strong>kommun</strong>en<br />

också prioriterar att <strong>för</strong>bättra gångpassager<br />

vid korsningar och gårdsgator. Sedan<br />

tidigare finns regler <strong>för</strong> hur och var skyltar<br />

och varuställ får ställas ut.<br />

När Anett går på stan möter hon hela tiden hinder. Som synskadad är det viktigt<br />

att upptäcka varje stolpe, cykel eller skylt i sin väg.<br />

– På sikt kommer vi också att se över<br />

belysning, lekplatser, handikapptoaletter,<br />

busshållplatser och vilplatser. Dessutom<br />

ska handikapparkeringarna bli fler. Snart<br />

börjar också inventeringen av hinder i<br />

resten av <strong>kommun</strong>en, säger Christer.<br />

Flera trottoarer i innerstaden har fått släta, breda<br />

ytor <strong>för</strong> att det ska bli lättare att ta sig fram. <br />

Både synskadade och rörelsehindrade ska kunna<br />

ta sig över vägen på ett säkert sätt. Vita kontraststenar<br />

hjälper de synskadade och en nedsänkt<br />

trottoarkant hjälper de rullstolsburna. <br />

Lasse Johansson, som tar sig fram med hjälp av<br />

rullstol, tycker att höga kantstenar och trottoarer<br />

är ett problem. <br />

Fastighetsägarnas ansvar<br />

Målet är att så långt som möjligt, utan<br />

allt <strong>för</strong> stora kostnader och åtgärder, göra<br />

det lättare <strong>för</strong> personer med funktionsnedsättning<br />

att ta sig fram i staden på<br />

egen hand. Ansvaret <strong>för</strong> att offentliga<br />

platser och gaturummet i <strong>Varberg</strong>s innerstad<br />

blir mer tillgängligt är <strong>kommun</strong>ens.<br />

Ansvaret <strong>för</strong> att hinder tas bort<br />

utan<strong>för</strong> affärer, restauranger, vårdinrättningar<br />

och andra lokaler dit allmänheten<br />

har tillträde är respektive fastighetsägares.<br />

– Vi har kommit en bra bit på väg och<br />

nu hoppas vi att fastighetsägarna följer<br />

efter. Men insatsen måste hela tiden vägas<br />

samman med nyttan av <strong>för</strong>ändringen,<br />

<strong>för</strong>utsättningarna på platsen och kostnaden.<br />

Att bygga om en ingång <strong>för</strong> att ta<br />

bort en trappa är inte ett enkelt avhjälpt<br />

hinder. Men att markera nedersta och<br />

översta trappsteget med en avvikande färg<br />

kan vara det. Vi diskuterar gärna olika<br />

lösningar och hjälper till med idéer när en<br />

<strong>för</strong>ändring ska ske, säger Christer. n<br />

Vad säger<br />

lagen om<br />

enkelt<br />

avhjälpta<br />

hinder?<br />

Plan- och bygglagen<br />

säger att enkelt<br />

avhjälpta hinder ska<br />

undanröjas på allmänna<br />

platser och i<br />

lokaler dit allmänheten<br />

har tillträde, som t ex<br />

receptioner, bibliotek,<br />

samlingslokaler,<br />

restauranger, affärer,<br />

stationer och vårdinrättningar.<br />

När ska hindren<br />

undanröjas?<br />

Huvudregeln är: Nu!<br />

Det finns möjlighet att<br />

senarelägga arbetet<br />

om man kan samordna<br />

det med andra åtgärder.<br />

Allt bör vara klart<br />

år 2010.<br />

Vem ansvarar?<br />

Fastighetsägaren<br />

ansvarar <strong>för</strong> lokaler<br />

i sin fastighet.<br />

Ägaren av allmän<br />

platsmark ansvarar<br />

<strong>för</strong> sin mark.<br />

Byggnadsnämnden<br />

ska informera och se<br />

till att lagen efterföljs.<br />

Exempel på enkelt<br />

avhjälpta hinder:<br />

Tunga dörrar<br />

Nivåskillnader<br />

Dålig skyltning<br />

Dålig belysning eller<br />

bländeffekter<br />

Ojämna gångytor<br />

Kontakta gärna Maria<br />

Söderlund på stadsbyggnadskontoret<br />

om du vill veta mer:<br />

tel 0340-881 58<br />

E-post<br />

maria.soderlund@<br />

<strong>kommun</strong>en.varberg.se<br />

9

Peder Skrivares skola:<br />

<strong>Varberg</strong>s största<br />

arbetsplats<br />

Peder Skrivares skola är en av Sveriges största<br />

gymnasieskolor och <strong>Varberg</strong>s i särklass största arbetsplats.<br />

Efter några års ganska genomgripande omoch<br />

tillbyggnader har idén om en modern dynamisk<br />

utbildningsplats <strong>för</strong>verkligats.<br />

TEXT: Lisbeth Hedberg FOTO: Daniel Henriksson<br />

Peder Skrivares skola grundades<br />

1970 och hade då 670 elever.<br />

Under skolans tak rymdes både<br />

realskola, gymnasium och fackskola.<br />

Idag har skolan cirka 2 000<br />

gymnasieelever och cirka 300<br />

medarbetare, varav 240 är<br />

lärare.<br />

www.pederskrivaresskola.se<br />

Omstruktureringen av Peder Skrivares skola,<br />

ps, har bland annat drivits av Birgitta Neuman,<br />

tidigare gymnasiechef, numera lärprocessledare.<br />

Grundtanken har varit att dela in<br />

skolan i mindre enheter <strong>för</strong> att minska avstånd<br />

och skapa en mer dynamisk organisation.<br />

– Vi <strong>för</strong>söker skapa en ny pedagogik på skolan<br />

med ett nytt sätt att tänka och minskat avstånd<br />

mellan lärare och elever, säger Richard Ask,<br />

lärare i samhällskunskap och ekonomi.<br />

– Det är bra här, man trivs, tycker Edison Dibrani<br />

och Kemail Mehmeti. De går andra året<br />

på teknikprogrammet med inriktning fysik och<br />

matematik. Edison siktar på att bli polis och<br />

Kemail ingenjör.<br />

Bildskärmar med nyheter gör att elever och<br />

lärare håller sig uppdaterade. Nyheterna kan<br />

också kopplas till mobilen.<br />

Tre skolor i en<br />

– Vi har byggt skolor i skolan genom att skapa<br />

tre sektorer, och tanken är att eleverna inte ska<br />

behöva springa runt på hela området, säger<br />

Birgitta Neuman.<br />

Gymnasiesärskolan med sina drygt 50 elever<br />

ingår i en av sektorerna, och strävan är att<br />

integrera särskolans elever i övrig verksamhet<br />

så långt det är möjligt. Det märks bland annat<br />

genom placeringen av särskolans undervisningslokaler<br />

i centrum av skolområdet.<br />

En av idéerna bakom sektorsindelningen är<br />

att blanda teoretiska och praktiska program.<br />

Och att lärare med olika ämnesinriktningar<br />

bildar arbetslag med gemensamma arbetsrum –<br />

ingen revolutionerande tanke, men nytt <strong>för</strong> ps.<br />

Börjar sjunka in<br />

Sektor 1, Sektor 2 och Sektor 3 börjar alltmer<br />

sjunka in som begrepp, och borta är institutionstänkandet<br />

där svensklärare <strong>för</strong>eträdesvis<br />

samarbetade med andra svensklärare och mattelärare<br />

med mattelärare. Det ämnesövergripande<br />

samarbetet finns kvar, men har funnit<br />

nya vägar.<br />

– Processen har inte varit smärtfri, men när<br />

jag ser resultatet av den pedagogiska strävan<br />

vi haft så är jag nöjd. De flesta verkar trivas i<br />

det nya systemet, säger Birgitta Neuman som<br />

sedan hon kom till <strong>Varberg</strong> 1999 arbetat <strong>för</strong> att<br />

finna nya former <strong>för</strong> den stora och komplexa<br />

arbetsplats hon har att leda.<br />

Samarbete med näringslivet<br />

På ps är kontakterna med omvärlden viktiga<br />

och tar sig många olika uttryck. Programråd<br />

på de yrkesinriktade programmen med representanter<br />

<strong>för</strong> skola och näringsliv, entreprenörsprofil<br />

på samhällsprogrammet, Ung<br />

<strong>för</strong>etagsamhet som individuellt val, en årligen<br />

10

återkommande entreprenörsdag då <strong>för</strong>etagare<br />

från olika branscher kommer till skolan<br />

och berättar om sig och sin verksamhet. Det<br />

är några exempel på skolans samarbete med<br />

det lokala näringslivet. Senaste tillskottet är<br />

regeringens och skolverkets erbjudande om<br />

lärlingsutbildning som ledningen <strong>för</strong> ps genast<br />

nappade på.<br />

Till hösten får 16 elever möjlighet att påbörja<br />

utbildning i samarbete med olika lokala<br />

<strong>för</strong>etag <strong>för</strong> en framtida yrkeskarriär exempelvis<br />

som målare, plåtslagare, golvläggare och<br />

finsnickare.<br />

Samarbete med idrottsklubbar<br />

För nio år sedan startade ps landets <strong>för</strong>sta och<br />

hittills enda möjlighet att välja vindsurfing<br />

som individuellt val, ett populärt alternativ<br />

som lockat många sökande. Fram till nu har<br />

cirka 300 elever passerat, varav ett 60-tal går<br />

på skolan just nu, och 60 nya är på väg in till<br />

hösten. Skolan har egna instruktörer men<br />

samarbetar också med <strong>Varberg</strong>s Segelsällskap<br />

<strong>för</strong> att ge eleverna möjlighet att träna vindsurfing<br />

också utan<strong>för</strong> skolan.<br />

För två år sedan var det dags att starta psi,<br />

Peder Skrivares Idrottsutbildning, som är en<br />

vidareutveckling av ämnet specialidrott med<br />

tätare samarbete med lokala idrottsklubbar<br />

både när det gäller lokaler och instruktörer.<br />

Första idrotten var fotboll med ett 25-tal elever<br />

per årskurs, därefter kom innebandy med 30,<br />

och individuell ingång <strong>för</strong> enstaka elever inom<br />

exempelvis golf, gymnastik och simning. Eleverna<br />

har sin hemvist på sina respektive gymnasieprogram<br />

och undervisas i sin idrott som<br />

individuellt val. Till hösten är det dags <strong>för</strong> tre<br />

nya inriktningar; basket, handboll och tennis.<br />

Utbyte med andra länder<br />

På Peder Skrivares skola bedrivs också ett<br />

livligt internationellt utbyte, med några länder<br />

sedan många år, andra av mer färskt datum.<br />

Listan över länder är lång: Danmark, Frankrike,<br />

Italien, Kenya, Polen, Spanien, Sydafrika,<br />

Tyskland, Ungern, usa och Österrike. I några<br />

av länderna finns det möjlighet <strong>för</strong> eleverna att<br />

göra sitt projektarbete eller den arbetsplats<strong>för</strong>lagda<br />

utbildningen, apu. n<br />

Beatrice Svensson (i vitt) går <strong>för</strong>sta året på barnoch<br />

fritidsprogrammet. Genom Peder Skrivares<br />

Idrottsutbildning, får hon också möjlighet att<br />

syssla med sin favoritidrott fotboll på skoltid.<br />

I nya Hus 9 ryms egen matsal och det mesta<br />

som eleverna behöver. – Vi ser detta som vår<br />

skola, säger Markus Petersson som går tredje<br />

året på elprogrammet och sällan känner behov<br />

av att <strong>för</strong>flytta sig inom skolområdet.<br />

Nybyggda biblioteket har blivit en central<br />

punkt <strong>för</strong> elever och lärare. Där finns ljus<br />

och rymd och råder lugn och arbetsro.<br />

– Det känns jättebra att arbeta på en skola<br />

som präglas av omtanke och som ger eleverna så<br />

många möjligheter, säger Sandra Rödjer, lärare<br />

i matematik, biologi och naturkunskap.<br />

– I grundskolan fick man det mesta serverat.<br />

Här på gymnasiet är man mer självständig och<br />

får söka mer själv, man har mer ansvar och det<br />

ställs högre krav. Mycket av det vi gör ska vara<br />

grundat på egen forskning och reflektion. Det<br />

säger Mathilda Blom och Lina Ahlström som går<br />

<strong>för</strong>sta året på samhällsprogrammet.<br />

Oscar Rydholm och Jennie Emanuelsson koncentrerar<br />

sig på kemiläxan, Axel Johansson och<br />

Viktor Andersson på boken Flyga drake. De<br />

går andra året på teknikprogrammet. – Här<br />

är sköna lokaler, säger Oscar och får medhåll.<br />

11

Film, spel, tidskrifter, musik och datorer:<br />

Biblioteket – så mycket mer<br />

än bara böcker<br />

TEXT OCH FOTO: Annika Kallebäck<br />

Säg bibliotek och de flesta av oss tänker på böcker.<br />

Men dagens bibliotek har utvecklats till mötesplatser<br />

där människor surfar på Internet, forskar<br />

om sin släkt eller läser de senaste trädgårdstidningarna.<br />

Dessutom erbjuder biblioteket speciella<br />

tjänster <strong>för</strong> personer med funktionsnedsättningar.<br />

Utlåningen av böcker är stor i <strong>Varberg</strong>. Biblioteken i <strong>Varberg</strong> hade<br />

under 2007 omkring 450 000 lån. Men den tid är <strong>för</strong>bi när bibliotekets<br />

besökare i <strong>för</strong>sta hand var på jakt efter böcker. Nu går människor till<br />

bibblan också <strong>för</strong> att ta del av musik, böcker, film och spel eller <strong>för</strong> att<br />

skriva, surfa och söka.<br />

I <strong>Varberg</strong> finns åtta bibliotek som <strong>alla</strong> erbjuder ett varierat medieutbud.<br />

På huvudbiblioteket på Engelbrektsgatan finns det mesta.<br />

– I tidningsrummet kan man läsa ett tjugotal dagstidningar på<br />

svenska och åtta på andra språk. Sen har vi mer än 200 facktidningar<br />

och 20 barn- och ungdomstidningar <strong>för</strong> hemlån. Man kan också låna<br />

film, ljudböcker, dataspel eller cd-skivor med musik, berättar Mats<br />

Klingén, som ansvarar <strong>för</strong> it-frågor på biblioteket.<br />

På biblioteken finns också datorer. I dessa kan man skriva, surfa på<br />

Internet, spela spel eller söka i databaser.<br />

– Vi abonnerar på runt tio databaser. Landguiden med information<br />

om <strong>alla</strong> världens länder är en av dem, uppslagsverket Nationalencyklopedin<br />

en annan, fortsätter Mats.<br />

En av databaserna kan man nå hemifrån – ebsco med fulltextartiklar<br />

på engelska från över 1 100 tidskrifter. Mats berättar om fler tjänster<br />

som går att använda från den egna datorn:<br />

– Skaffar man lånekort och en pin-kod kan man lätt både söka efter,<br />

låna om och reservera böcker eller annan media. Man kan också ladda<br />

ner och behålla klassisk musik gratis eller låna elektroniska böcker. n<br />

Alla har rätt till ett folkbibliotek<br />

Enligt bibliotekslagen ska <strong>alla</strong><br />

medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek<br />

”till främjande av intresse<br />

<strong>för</strong> läsning och litteratur, information,<br />

upplysning och utbildning<br />

samt kulturell verksamhet i övrigt”.<br />

Varje <strong>kommun</strong> ska ha folkbibliotek<br />

och det ska verka <strong>för</strong> att databaserad<br />

information görs tillgänglig<br />

<strong>för</strong> <strong>alla</strong> medborgare.<br />

Tack vare biblioteket kan du ...<br />

• Släktforska (på biblioteken i Tvååker,<br />

Veddige, Träslövsläge, Bua<br />

och <strong>Varberg</strong>).<br />

• Reservera och låna om böcker<br />

hemifrån via bibliotekets webb.<br />

• Ladda ner klassisk musik gratis<br />

via bibliotekets webb.<br />

• Låna böcker, film och spel <strong>för</strong><br />

barn med funktionsnedsättningar.<br />

Tillgång till böcker en demokratifråga<br />

En del av bibliotekets låntagare kan inte läsa<br />

vanliga böcker. Det kan till exempel vara<br />

synskadade, dyslektiker, rörelsehindrade eller<br />

människor under rehabilitering. För dem finns<br />

det talböcker.<br />

– Talböckerna skiljer sig från ljudböckerna<br />

genom att de är uppbyggda så att man kan<br />

pausa, hoppa över, markera stycken och sätta<br />

bokmärken. Man behöver också en speciell<br />

Daisy-spelare <strong>för</strong> att kunna läsa dem. Och<br />

det är noggrant reglerat i lagen vem som är<br />

behörig att låna böckerna, berättar Miriam<br />

Hermansson.<br />

Miriam ansvarar tillsammans med Ulla-<br />

Britt Lempke <strong>för</strong> talböckerna. De menar att<br />

den tekniska utvecklingen skapat nya möjligheter<br />

att arbeta med mediet.<br />

– Vi köper böckerna direkt eller laddar ner<br />

och bränner dem via Tal- och punktskriftsbibliotekets,<br />

tpb:s, databas. Att ladda ner<br />

innebär många <strong>för</strong>delar – fler låntagare kan<br />

få boken samtidigt, de kan få den snabbt och<br />

vi kan köpa fler böcker <strong>för</strong> pengarna, berättar<br />

Ulla-Britt.<br />

För de som inte kan ta sig till biblioteket på<br />

Den tekniska utvecklingen har skapt nya möjligheter<br />

<strong>för</strong> talboken, menar Ulla-Britt Lempke och<br />

Miriam Hermansson.<br />

egen hand, finns en service som heter Boken<br />

kommer.<br />

– Vi väljer ut böcker utifrån personernas<br />

intresse och går hem till dem med böckerna.<br />

I centralorten är det ungefär 50 personer som<br />

använder sig av tjänsten, berättar Miriam.<br />

Miriam och Ulla-Britt menar att <strong>alla</strong> som<br />

vill ska få möjlighet att läsa.<br />

– Det är en demokratifråga och dessutom<br />

en fråga om livskvalitet <strong>för</strong> många människor.<br />

Böckerna är enormt efterlängtade när vi kommer.<br />

n<br />

Talböcker och Daisy<br />

Talböcker skapas i formatet daisy som kan<br />

läsas i speciella daisy-spelare eller datorer<br />

och vissa mp3-spelare. Med formatet följer<br />

en mängd finesser, som att kunna sätta<br />

bokmärken och markera stycken. Användandet<br />

av talböcker regleras i Upphovsrättslagen,<br />

§17, och innebär bland annat<br />

att endast personer med någon form av läshandikapp<br />

har rätt att ta del av böckerna.<br />

Bibliotek och institutioner med tillstånd får<br />

kopiera eller skapa talböcker utan <strong>för</strong>fattarens<br />

tillstånd. Talböcker får inte framställas<br />

kommersiellt.<br />

12

FOTO: Kerstin Frii<br />

Full koncentration. Vid Äppelhyllan finns en dator med program<br />

som är anpassade till personer med funktionsnedsättningar.<br />

Hyllan som gör<br />

läsandet lättare<br />

I Äppelhyllan kan barn och ungdomar med funktionsnedsättningar<br />

hitta böcker, film och spel som<br />

underlättar deras läsande.<br />

Karin Blomqvist, som ansvarar<br />

<strong>för</strong> utbudet på huvudbiblioteket i<br />

<strong>Varberg</strong>, berättar att Äppelhyllan<br />

finns på flera bibliotek i landet.<br />

– Den innehåller bland annat<br />

media med flera olika tecken- och<br />

symbolspråk, filmer, dataspel,<br />

flanosagor och facklitteratur <strong>för</strong><br />

vuxna. Vi har allt från bilderböcker<br />

som kompletterats med<br />

symboler <strong>för</strong> de minsta barnen, till<br />

böcker om bemötandet kring olika<br />

funktionsnedsättningar <strong>för</strong> vuxna.<br />

Kartlägg släkten<br />

På de flesta bibliotek i <strong>Varberg</strong><br />

kan man numera släktforska med<br />

hjälp av bland annat databaserna<br />

svar och Genline. På huvudbiblioteket<br />

finns ett särskilt rum<br />

avdelat åt intresserade.<br />

– Vi har ett tiotal arbetsplatser<br />

där man antingen kan läsa<br />

mikrofilm, mikrokort eller söka i<br />

databaser med gamla kyrkböcker,<br />

domböcker och militärarkiv. Det<br />

går att hitta information från<br />

slutet av 1600-talet och framåt,<br />

berättar Pär Andin, som ansvarar<br />

<strong>för</strong> släktforskningen.<br />

I kyrkoarkiven kan man hitta<br />

uppgifter om födda, döda och<br />

vigda. Ofta noterade prästerna<br />

också in- och utflyttningar och<br />

hur hus<strong>för</strong>hören gått. <strong>Ett</strong> av de<br />

mer fascinerande arkiven är,<br />

enligt Pär, registret över frigivna<br />

Det finns också en dator som<br />

är anpassad <strong>för</strong> olika funktionsnedsättningar.<br />

Klisterlappar med<br />

färg på tangentbordet och en stor<br />

datormus med ”boll” istället <strong>för</strong><br />

knapp underlättar <strong>för</strong> barn med<br />

nedsatt hörsel, utvecklingsstörningar<br />

och motoriska svårigheter.<br />

– Tanken är att barnen ska få<br />

komma hit och göra något roligt.<br />

I skolan går mycket ut på att lära<br />

sig, här är det lite mer nöjesbetonat,<br />

menar Karin. n<br />

straffångar där människors karaktärsdrag<br />

och utseende noggrant<br />

beskrivs. Pär liknar släkforskning<br />

vid en sorts detektivarbete.<br />

– Man måste ha tålamod. Man<br />

kan köra fast på grund av någon<br />

prästs handstil eller allt <strong>för</strong> kortfattade<br />

noteringar. Men det är<br />

lätt att bli fast när man väl provat.<br />

Och det är otroligt spännande när<br />

man hittar oväntade kopplingar<br />

och personbeskrivningar.<br />

För att komma igång med<br />

släktforskning rekommenderar<br />

Pär studie<strong>för</strong>bundens kurser.<br />

Ibland ordnar också biblioteken<br />

kurser <strong>för</strong> grundskole- och gymnasieelever<br />

på skolloven.<br />

– Och om släkten inte lockar,<br />

kan man forska på kyrkor eller sin<br />

hembygd istället, menar Pär. n<br />

En stunds avkoppling. Inredning, konst, sport, hälsa, teknik<br />

– på huvudbiblioteket finns över 200 tidskrifter inom olika ämnesområden.<br />

13

Höstens program<br />

Håll utkik efter höstens barnteaterprogram<br />

på biblioteket! Vi annonserar i dagspressen<br />

och presenterar programmet på vår webbplats<br />

www.varberg.se. Under hösten finns också ett<br />

programblad att hämta på biblioteket.<br />

På biblioteken erbjuder vi också regelbundet<br />

sagostunder. På sommaren flyttas högläsningen<br />

ut till nya, oväntade platser. Då packar<br />

personalen ner filt och böcker och drar iväg<br />

på sagocykeln.<br />

Många av barnens kulturupplevelser sker<br />

i kulturhistorisk miljö på <strong>Varberg</strong>s Teater.<br />

Musik och dramatik på biblioteket med Teater Marang.<br />

Barnen väntade med spänning på hur den falske drakdödaren<br />

skulle avslöjas.<br />

Spännande kultur <strong>för</strong> barn<br />

Teater, konserter och dans<strong>för</strong>eställningar.<br />

I <strong>Varberg</strong><br />

finns ett kulturutbud <strong>för</strong><br />

både yngre och äldre barn.<br />

– Tack vare samordning<br />

och samarbete kan <strong>alla</strong> få<br />

en kulturupplevelse varje år,<br />

berättar kultursekreterare<br />

Anki Olsson.<br />

TEXT OCH FOTO: Annika Kallebäck<br />

Under minst fem lördagar varje vår och höst<br />

kan varbergsbarn i <strong>för</strong>skoleåldern se teater.<br />

Skolbarnen får se skolteater minst en gång per<br />

läsår. Föreställningarna kan innehålla såväl<br />

teater som musik och dans. De är alltid noggrant<br />

utvalda av Elisabeth Jakobsson, som är<br />

bibliotekarie och ansvarig <strong>för</strong> barnteatern på<br />

huvudbiblioteket eller av Anki Olsson som är<br />

kultursekreterare och ansvarig <strong>för</strong> <strong>kommun</strong>ens<br />

skolteater.<br />

– Det finns ett stort utbud av teater <strong>för</strong><br />

barn i Sverige. Vi väljer det som håller hög<br />

kvalitet. Genom samarbete med länsteater<strong>för</strong>eningen,<br />

flera kulturinstitutioner och de andra<br />

<strong>kommun</strong>erna i länet, lyckas vi ofta få hit bra<br />

<strong>för</strong>eställningar till ett bra pris, berättar de.<br />

Samordning ger mer teater<br />

Varje år <strong>för</strong>delar Anki 460 000 kronor på teater-<br />

och dans<strong>för</strong>eställningar eller konserter <strong>för</strong><br />

6 300 barn i grundskolan. Ytterligare<br />

100 000 kronor går till speciella arrangemang<br />

och skollovsprogram.<br />

– Egentligen räcker inte pengarna till <strong>alla</strong>.<br />

Men länsteater<strong>för</strong>eningen subventionerar<br />

priset när vi köper professionell scenkonst.<br />

Samordning och samarbete är också en <strong>för</strong>utsättning<br />

<strong>för</strong> att <strong>alla</strong> elever ska få en kulturupplevelse<br />

varje år, säger Anki.<br />

Önskemål om tema<br />

Anki hade gärna sett att skolbarnen fick mer<br />

skolteater, men är samtidigt nöjd över det som<br />

finns.<br />

– Jag är glad över kontinuiteten och ett<br />

rättvist system. Jag tycker det är viktigt att<br />

<strong>alla</strong> barn får vara med om kulturupplevelser.<br />

Upplevelserna betyder mycket i sig själva, men<br />

lägger också en grund <strong>för</strong> att barnen i vuxen<br />

ålder ska kunna välja som kulturkonsumenter.<br />

Skolornas kulturombud har ofta önskemål<br />

om speciella <strong>för</strong>eställningar. De kanske arbe-<br />

Teater Glad – en vacker upple<br />

”Vi vill <strong>för</strong>medla att<br />

man är bra som<br />

man är.”<br />

Ingela Eklund och Gert Andersson<br />

har spelat dockteater tillsammans<br />

i tio år. Det som började<br />

med ett inslag på den egna <strong>för</strong>skolans<br />

sångstund har utvecklats<br />

till en populär teaterverksamhet i<br />

hela <strong>kommun</strong>en.<br />

TEXT OCH FOTO: Annika Kallebäck<br />

En dag i veckan byter <strong>för</strong>skollärarna Ingela<br />

Eklund och Gert Andersson ut sina vanliga<br />

arbetsuppgifter på Stenåsa <strong>för</strong>skola mot arbetet<br />

med Teater Glad. Då spelar de dockteater runt<br />

om i <strong>kommun</strong>en. Föreställningarna är populära.<br />

<strong>Ett</strong> femtiotal skolor och <strong>för</strong>skolor står i kö <strong>för</strong> att<br />

få se dem och ta del av magin.<br />

– Det har hänt mycket sen 1997 då vi började<br />

spela på vår egen <strong>för</strong>skola. Vi har utvecklat vår<br />

spelstil och fått särskilt avdelad tid till verksamheten,<br />

berättar Gert.<br />

En unik upplevelse<br />

In<strong>för</strong> upp<strong>för</strong>andet av en ny pjäs, skriver Ingela<br />

och Gert manus, tillverkar hand- och stavdockor<br />

och repeterar. De lägger stor vikt vid dockornas<br />

karaktärer och att fram<strong>för</strong>andet blir trovärdigt.<br />

– Vi har kontakt med en dockpedagog som<br />

handleder oss i regi och fungerar som bollplank.<br />

Vårt mål är att varje uppsättning ska innehålla<br />

dans, sång och musik. Vi vill <strong>för</strong>medla en vacker<br />

och rolig kulturupplevelse till barnen, säger<br />

Ingela.<br />

Genom åren har Teater Glad satt upp ett tiotal<br />

<strong>för</strong>eställningar.<br />

14

Föräldraröster<br />

om teater:<br />

Cajsa Damfeldt: Teater ger<br />

mer än film och tv, man får en<br />

annan upplevelse när verkliga<br />

människor agerar. Jag tycker<br />

att barnen pratar mer om<br />

innehållet efteråt.<br />

tar med ett särskilt tema, som mobbning<br />

eller främlingsfientlighet, och vill väva in<br />

skolteatern i arbetet.<br />

– Kulturombuden är engagerade och jag<br />

<strong>för</strong>söker tillgodose de önskemål som finns.<br />

Det händer att jag köper in <strong>för</strong>eställningar<br />

med tillhörande workshops. Länets teaterpedagog<br />

arbetar tillsammans med kulturombuden<br />

med <strong>för</strong>- och efterarbete. Men<br />

samtidigt är det viktigt att komma ihåg att<br />

kulturupplevelsen har ett värde i sig. Allt<br />

måste inte jobbas vidare med eller kopplas<br />

till skolarbetet, tycker Anki.<br />

En egen stund <strong>för</strong> fantasin<br />

Bibliotekens teaterutbud vänder sig fram<strong>för</strong>allt<br />

till barn i <strong>för</strong>skoleåldern. I huvudbibliotekets<br />

budget finns 73 000 kronor per år<br />

anslaget till teater och andra kulturaktiviteter<br />

som skrivarläger och evenemang under<br />

loven. Dessutom avsätts 51 000 till liknande<br />

– Vi jobbar med genus- och värdegrundsfrågor<br />

och <strong>för</strong>söker sudda ut gränser. I vår<br />

senaste uppsättning vill en groda, som blir<br />

<strong>för</strong>vandlad till prinsessa, bli groda igen. Vi vill<br />

<strong>för</strong>medla att man är bra som man är.<br />

Ingela menar att helheten och gensvaret<br />

motiverar dem att fortsätta:<br />

– Vi får utlopp <strong>för</strong> vår kreativitet. Vi får<br />

vara med om processen att starta något, leverera<br />

och fullborda det. Och så får vi så mycket<br />

glädje tillbaka!<br />

Många får uppleva teater<br />

Under våren fick Barnabro <strong>för</strong>skola besök av<br />

Teater Glad. Där blev <strong>för</strong>eställningen ’Isadoras<br />

äventyr’ uppskattad av både barn och<br />

personal.<br />

– Föreställningen var fängslande med ett<br />

innehåll som passade våra barn. Vi har svårt<br />

Inger Alebo: Det finns ett värde i att barnen<br />

lär sig ta emot och uppleva <strong>för</strong>eställningar.<br />

Allt är så snabbt och mycket idag, barnen<br />

översköljs av tecknat. Teater är ett annat<br />

format, det har ett annat tempo och stimulerar<br />

fantasin.<br />

Annika Starefors: Det är roligt att<br />

kunna introducera teater tidigt<br />

hos barnen. De kommer att ha det<br />

med sig i livet. Det är dessutom<br />

ofta bra budskap och roligt innehåll,<br />

man får skratta mycket!<br />

kulturupplevelser på bokbussen och de<br />

andra filialerna.<br />

– Vi subventionerar biljettpriset kraftigt,<br />

så att <strong>alla</strong> ska ha råd att gå. Barnen får<br />

betala 25 kronor och de vuxna 50, berättar<br />

Elisabeth.<br />

Barnteater<strong>för</strong>eställningarna på biblioteket<br />

är populära. Biljetterna brukar ta slut på<br />

någon timme.<br />

– En del har lärt sig hitta hit, men vi vill<br />

gärna nå fler. Föreställningarna är anpassade<br />

efter olika åldersgrupper och <strong>för</strong>medlar<br />

intryck som stimulerar fantasi och kreativitet.<br />

Många gånger har de vuxna lika roligt<br />

som barnen. Jag önskar att fler såg möjligheten<br />

att ge sina barn en egen stund, säger<br />

Elisabeth. n<br />

velse med innehåll<br />

att <strong>för</strong>flytta oss, så vi är glada att Teater Glad<br />

kommer till oss. Att teatergruppen finns i<br />

<strong>kommun</strong>en, innebär också att många barn<br />

kan få uppleva teater, menar Karin Winbo,<br />

som arbetar på <strong>för</strong>skolan. n<br />

Leonard och Linnea, båda tre år, gillade när<br />

grodorna dansade och sjöng.<br />

Två frågor till elever på Peder Skrivares skola<br />

1. Hur är det att gå på PS?<br />

2. Vad gör du och var bor du<br />

om tio år?<br />

TEXT: Lisbeth Hedberg FOTO: Daniel Henriksson<br />

Rebecca Gustafsson,<br />

<strong>Varberg</strong>, samhällsvetenskapliga<br />

programmet/kultur,<br />

årskurs 1:<br />

– Bra och roligt. Skolan<br />

är stor och man lär<br />

känna väldigt många<br />

nya människor. Det är<br />

både <strong>för</strong>- och nackdelar<br />

med att skolan är stor,<br />

men flest <strong>för</strong>delar.<br />

– Jag är inte riktigt säker<br />

varken på vad jag vill jobba med eller var jag<br />

vill bo. Jag tar det som det kommer och ser vad<br />

jag känner <strong>för</strong> då, det som intresserar mig.<br />

Jon Demred, <strong>Varberg</strong>,<br />

samhällsvetenskapliga<br />

programmet/ekonomi,<br />

årskurs 3:<br />

– Ganska grått faktiskt,<br />

inte så himla roligt. Det<br />

har varit ganska slitet<br />

här under de år vi gått<br />

här, men det är lite<br />

bättre nu.<br />

– Jag tror att jag bor i<br />

ett engelsktalande land<br />

och att jag jobbar som projektledare inom IT.<br />

Eventuellt är jag <strong>för</strong>fattare.<br />

Karolina Bennedal,<br />

Gunnestorp, omvårdnadsprogrammet,<br />

årskurs 3:<br />

– Jo, det är bra, i <strong>alla</strong><br />

fall i det här nyrenoverade<br />

och tillbyggda<br />

huset. Vi gick i barackerna<br />

tidigare. Nu är det<br />

nytt och fräscht, och<br />

så har vi väldigt bra<br />

lärare.<br />

– Om tio år är jag <strong>för</strong>hoppningsvis sjuksköterska<br />

och bor här i <strong>Varberg</strong>.<br />

Fabian Thomasson, Lindberg,<br />

estetiska programmet/musik,<br />

årskurs 3:<br />

– Det är ”gött”, i <strong>alla</strong><br />

fall på mitt program<br />

med tanke på att man<br />

delar samma intressen,<br />

speciellt när det gäller<br />

musik, det <strong>för</strong>gyller.<br />

– Ingen aning, jag ska<br />

ut och resa efter gymnasiet.<br />

Jag kan bo var<br />

som helst i världen, på en plats jag hittar och<br />

tycker om. Jag arbetar som pianolärare, sen har<br />

jag vindsurfing som fritt val och är jag utbildad<br />

instruktör när jag avslutat C-kursen, så jag tar<br />

med mig mina yrken vart som helst.<br />

15

Arbete inom vård och omsorg:<br />

Intressant jobb som ger<br />

erfarenheter <strong>för</strong> livet<br />

TEXT: Annika Kallebäck FOTO: Mats Ericson<br />

Är du intresserad<br />

av ett jobb<br />

där du får träffa<br />

många människor<br />

som behöver<br />

dig? Inom vård<br />

och omsorg kan<br />

du bland annat<br />

arbeta som<br />

arbetsterapeut,<br />

undersköterska,<br />

sjukgymnast,<br />

sjuksköterska,<br />

ledsagare, vårdbiträde<br />

och personlig<br />

assistent.<br />

Läs mer på<br />

www.varberg.se.<br />

Klicka på ’Social<br />

omsorg’ och sedan<br />

på ’Arbeta<br />

inom social omsorg<br />

och vård’.<br />

Social<strong>för</strong>valtningen vill locka fler ungdomar<br />

till yrken inom vård och omsorg. I<br />

mars medverkade de på utbildningsmässan<br />

Enter <strong>för</strong> att berätta om verksamheterna<br />

och skapa intresse <strong>för</strong> jobben.<br />

Bland ett 70-tal utställare på årets Entermässa fanns social<strong>för</strong>valtningen.<br />

Marion Claesson, assistent på hemvårdsavdelningen,<br />

och Camilla Johansson, undersköterska inom<br />

hemtjänsten i Trönninge, fanns på plats <strong>för</strong> att berätta om<br />

jobben inom vård och omsorg.<br />

– Vi vill att ungdomarna ska upptäcka hur omväxlande<br />

och roligt ett sånt här jobb kan vara. Man kan välja om man<br />

vill arbeta inom hemtjänsten, inne på något av våra särskilda<br />

boenden, inom personlig assistans, daglig verksamhet och<br />

boenden <strong>för</strong> människor med funktionsnedsättning. Arbetet<br />

innebär bland annat att finnas till hands <strong>för</strong> omsorgstagaren<br />

och hjälpa till med de dagliga göromålen, men det handlar<br />

också om möten med människor, berättar Marion.<br />

Inom vård och omsorg finns en mängd yrken, både de<br />

som kräver en hel del utbildning och de som inte gör det.<br />

Social<strong>för</strong>valtningen söker sommarvikarier till hemtjänst och<br />

olika boenden.<br />

– Vi värdesätter egenskaper som att vara ödmjuk, trygg<br />

i sig själv och verkligen tycka om att jobba med människor.<br />

Man måste också kunna samarbeta och ha <strong>för</strong>mågan<br />

att kunna anpassa arbetet efter olika omsorgstagares<br />

behov. Jag tycker att fler borde prova att arbeta inom vård<br />

och omsorg. Det är en erfarenhet att ta med sig resten av<br />

livet, säger Marion.<br />

Både Marion och Camilla tyckte att ungdomarna på<br />

mässan visade stort intresse.<br />

– Många ställde frågor och tog med sig vårt material.<br />

Nu hoppas vi att de går in på vår webbplats och söker jobb.<br />

Annika Larsson Maspers, som är <strong>för</strong>valtningschef, menar<br />

att rekryteringen av vård- och omsorgspersonal är en<br />

framtidsfråga:<br />

– Behovet av personal inom vård- och omsorg är stort<br />

och kommer troligtvis att öka med åren. Där<strong>för</strong> behöver vi<br />

arbeta aktivt med rekrytering in<strong>för</strong> framtiden. Entermässan<br />

är ett exempel på hur vi jobbar med frågan. n<br />

Söker du sommarjobb?<br />

Social<strong>för</strong>valtningen behöver semestervikarier inom<br />

följande yrken: undersköterska/skötare, vårdbiträde,<br />

personlig assistent och sjuksköterska. Skicka din ansökan<br />

via www.varberg.se, klicka på ”Lediga tjänster”.<br />

?Horisont har<br />

frågat fyra med<br />

jobb inom vård<br />

och omsorg:<br />

Vad är det<br />

bästa med<br />

ditt jobb?<br />

Camilla, 41 år, undersköterska: Det finns mycket<br />

som är bra. Jag känner att jag har ansvar och får<br />

utvecklas. Att hjälpa andra gör att man själv mår<br />

bra.<br />

Mats, 44 år, personlig assistent: Den mänskliga<br />

kontakten och friheten i arbetet är betydelsefull. Jag<br />

har en väldigt påtaglig uppgift i att <strong>för</strong>gylla Rickards<br />

tillvaro.<br />

16<br />

Lina, 26 år, undersköterska: Jag uppskattar att arbetet<br />

är så fritt och varierande. Det är nya saker varje<br />

dag. Jag känner att jag hjälper människor och får vara<br />

med om deras framsteg.<br />

Camilla, 32 år, undersköterska: – Jag trivs väldigt<br />

bra med att jobba inom hemtjänsten. Det bästa<br />

med arbetet är att det är så fritt, och så träffar man<br />

mycket människor.

Ur <strong>kommun</strong>arkivet<br />

Skolan lärde barnen spara en slant<br />

I början av <strong>för</strong>ra århundradet påbörjades<br />

skolsparverksamhet i <strong>Varberg</strong>s folkskolor.<br />

Verksamheten pågick sedan under flera<br />

årtionden i samarbete med <strong>Varberg</strong>s Stads<br />

Sparbank.<br />

Till en början fungerade skolsparverksamheten<br />

så att klassläraren tog emot<br />

barnens insättningar och <strong>för</strong>de räkenskaper<br />

över dem. När barnen hade sparat minst<br />

en krona var, satte läraren in pengarna på<br />

barnens bankböcker. Verksamheten slog<br />

väl ut, men tog tid. För att underlätta <strong>för</strong><br />

läraren, köpte banken under 1920-talet<br />

in klassparbössor med ett fack <strong>för</strong> varje<br />

sparare. Sparbössorna lämnades till banken<br />

vid terminens slut.<br />

Källa: Minnesskrift över <strong>Varberg</strong>s folkskolor,<br />

utgiven av <strong>Varberg</strong>s folkskolestyrelse,<br />

1948. n<br />

Maria Esperi och Katarina Lindgren arbetar med<br />

Malva som är ett samarbete mellan Kvinnojouren<br />

Frideborg, landstinget och <strong>kommun</strong>en. – Vi vänder oss<br />

till dem som upplever eller har upplevt fysiskt, psykiskt,<br />

sexuellt, materiellt eller latent våld och vill ha hjälp att<br />

gå vidare, berättar de.<br />

Malva – stöd och hjälp<br />

<strong>för</strong> våldsutsatta kvinnor<br />

Är eller har du varit utsatt <strong>för</strong> våld i en nära relation?<br />

Har du lämnat en relation men känner att<br />

våldet påverkat dig?<br />

Malva erbjuder stöd i en liten grupp där du får<br />

träffa andra kvinnor i liknande situationer. Hos oss<br />

får du möjligheten att bearbeta det du varit med<br />

om <strong>för</strong> att kunna gå vidare i ditt liv. Gruppverksamheten<br />

är kostnadsfri. Vill du veta mer? Ring<br />

076-126 10 20. På tisdagar arbetar vi på Malva.<br />

Då svarar vi i telefon eller ringer upp dig om du<br />

lämnat ett meddelande.<br />

Vi som arbetar på Malva heter Maria och Katarina.<br />

Vi är båda utbildade socionomer. n<br />

Sparbössan ska tömmas. Läsåret 1926-27 sparade varje elev i snitt 3 kronor och<br />

8 öre. Tjugo år senare sparade varje elev 13 kronor.<br />

Öppet hus på brandstationen<br />

En lördag i april höll <strong>Varberg</strong>s sex brandstationer<br />

öppet <strong>för</strong> besökare. Runt 1 300 barn<br />

och vuxna provsatt brandbilar, gick tipspromenad<br />

och tittade på räddningstjänstens<br />

utrustning.<br />

Dagen var finalen på en hel vecka med<br />

information om brandskydd i hemmet.<br />

– Vi har varit ute i bostadsområden och<br />

uppmanat <strong>alla</strong> att sätta upp fungerande<br />

brandvarnare. Eftersom bränder växer snabbt<br />

vill vi också att fler <strong>för</strong>står värdet av en handbrandsläckare,<br />

berättar brandingenjör Fredrik<br />

Åkesson.<br />

Riwer, 2 1/2 år, är bra på<br />

att släcka bränder.<br />

Individ- och familjeomsorgen<br />

har flyttat<br />

Individ- och familjeomsorgen (IFO), social<strong>för</strong>valtningen,<br />

har flyttat in i nya lokaler i klassiska<br />

Monarkfabriken. Nya adress: Birger Svenssons<br />

väg 28 B.<br />

Nya öppettider i receptionen: Förmiddagar 9–12,<br />

eftermiddagar mån–ons 13–16, tor 13–17, fre<br />

13–15. Receptionen har telefonnummer 0340-<br />

883 58. n<br />

Kommunens hustomtar<br />

hjälper äldre<br />

Alla över 70 år i <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong> kan, utan<br />

kostnad, få hjälp med sysslor i hemmet som<br />

kräver att de kliver upp på en stol eller stege.<br />

Det kan till exempel vara att hänga gardiner,<br />

byta lampa, propp eller batteri i brandvarnaren<br />

eller att sätta upp en julstjärna eller tavlor.<br />

Målet är att antalet fallolyckor ska minska.<br />

– Tjänsten är uppskattad. De som upptäckt<br />

tjänsten och använt den en gång, återkommer<br />

gärna, berättar Lars Lothsson, som ansvarar <strong>för</strong><br />

Hustomteverksamheten. n<br />

17

642 ton mindre<br />

utsläpp tack vare Klimp<br />

År 2005 fick <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong> drygt sex miljoner<br />

kronor i bidrag från Naturvårdsverket <strong>för</strong> <strong>kommun</strong>ens<br />

<strong>för</strong>sta klimatinvesteringsprogram (Klimp).<br />

Pengarna skulle användas till åtgärder som minskar<br />

utsläppen av växthusgaser.<br />

Klimp ingår i arbetet med att uppnå Sveriges<br />

nationella klimatmål och stärker samtidigt det<br />

lokala klimatarbetet. Det <strong>för</strong>sta klimatinvesteringsprogrammet<br />

(Klimp 1) avslutades 2007,<br />

och programmet har bland annat inneburit att<br />

koldioxidutsläppen i <strong>kommun</strong>en minskat med 642<br />

ton per år. Detta motsvarar utsläpp från 206 bilar<br />

som kör 1500 mil per år!<br />

Programmet har innehållit olika typer av åtgärder<br />

som t ex fjärrvärmeutbyggnad i Veddige och<br />

Träslövsläge, elkonvertering på Håsten, ökad och<br />

effektiviserad biobränsleanvändning i småhus och<br />

samordning av varutransporter.<br />

Arbetet med att minska utsläppen fortsätter<br />

med två andra klimatinvesteringsprogram. Dessa<br />

pågår till 2009 respektive 2011.<br />

<strong>Varberg</strong> – årets cykelfrämjarstad<br />

2008<br />

Cykelfrämjandet har utsett <strong>Varberg</strong> till årets cykelfrämjarstad<br />

2008.<br />

– Cykling har så många vinster och i <strong>Varberg</strong> är<br />

det lagom cykelavstånd till det mesta. Det är kul<br />

att <strong>kommun</strong>ens målmedvetna och långsiktiga arbete<br />

<strong>för</strong> att främja cykling uppmärksammas, säger<br />

Jeanette Larsson på planeringskontoret.<br />

<strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong> har under lång tid arbetat<br />

<strong>för</strong> att göra transporter mer hållbara. I början av<br />

2000-talet pågick en intensiv utbyggnad och<br />

<strong>för</strong>bättringar av cykelvägnätet i <strong>Varberg</strong>s stad.<br />

Därefter har satsningar på informationsåtgärder<br />

fortsatt. Genom olika kampanjer vill <strong>kommun</strong>en<br />

uppmuntra fler att göra smarta resval.<br />

Varje vår och höst anordnas en cykelkampanj<br />

i samarbete med Korpen, Cykelfrämjandet och<br />

Landstinget H<strong>alla</strong>nd. Höstens kampanj startar<br />

den 25 augusti. Sista veckan i augusti arrangeras<br />

också cykelaktiviteter med anledning av Monarks<br />

100-årsjubileum. n<br />

Kommunanställda<br />

lär sig spara energi<br />

Under 2008 ska all personal i <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong><br />

få information om hur man kan spara<br />

energi. Syftet är att påverka <strong>kommun</strong>ens energikostnader<br />

och minska miljöpåverkan i vardagen.<br />

Har du tips och synpunkter på hur <strong>kommun</strong>en<br />

kan spara energi? Mejla till energiradgivare@<br />

<strong>kommun</strong>en.varberg.se n<br />

Fart och frihet i jobbet<br />

som kultursekreterare<br />

Eva Eriksdotter trivs med att sätta fart på saker,<br />

fatta beslut och vill gärna ha stor frihet i sitt arbete.<br />

Allt det får hon utlopp <strong>för</strong> som kultursekreterare<br />

i <strong>Varberg</strong>.<br />

TEXT OCH FOTO: Karin Hartmann<br />

Eva Eriksdotter har som kultursekreterare<br />

i <strong>Varberg</strong> ett övergripande ansvar <strong>för</strong> allmänkultur.<br />

Där ingår bland annat konst,<br />

arrangemang och <strong>för</strong>eningsbidrag. En bred<br />

bakgrund är en <strong>för</strong>del <strong>för</strong> att klara uppgiften.<br />

Och det har Eva.<br />

Hon har gått kulturarbetarlinjen och har<br />

en magisterexamen i statsvetenskap. Hon har<br />

bland annat läst barn- och ungdomslitteratur<br />

samt arbetat som producent <strong>för</strong> både teateroch<br />

dans<strong>för</strong>eställningar.<br />

Värderar idéer<br />

Eva lockades till <strong>Varberg</strong> från Göteborg <strong>för</strong><br />

fyra år sedan eftersom platsannonsen utlovade<br />

nytänkande.<br />

– Jag trivs bäst på ställen där det finns möjligheter<br />

till utveckling. Och här i <strong>Varberg</strong> har<br />

det varit full fart sedan jag började, säger Eva<br />

Eriksdotter.<br />

Hon har haft stor frihet att forma sitt arbete<br />

här. Hon har lagt extra vikt vid offentlig<br />

utsmyckning och även <strong>för</strong>sökt ändra i principerna<br />

<strong>för</strong> <strong>för</strong>eningsbidrag.<br />

– Jag har <strong>för</strong>sökt styra de pengar som finns<br />

lite mer mot projekt och gå i från tanken att<br />

Kultursekreterare<br />

<strong>för</strong>eningar ska få bidrag år efter år rutinmässigt.<br />

Jag vill att de ska presentera en gångbar<br />

idé, då tror jag på ett levande kulturliv.<br />

<strong>Ett</strong> annat projekt hon engagerat sig mycket<br />

i är den <strong>kommun</strong>ala konsthallen i Hamnmagasinet.<br />

– Jag ansvarar <strong>för</strong> både utställningar och<br />

att konsthallen är en fungerande lokal.<br />

Samarbete – en konst i sig<br />

En stor del av Evas jobb är att möta människor<br />

och hennes <strong>för</strong>måga att hantera människor<br />

har varit till stor hjälp i arbetet.<br />

– Jag samarbetar med politiker och tjänstemän,<br />

konstnärer, personer från näringslivet<br />

samt den publik som vår kultur har. En stor och<br />

viktig del av mitt arbete är <strong>kommun</strong>ikation.<br />

Eva Eriksdotter är kultursekreterare i <strong>Varberg</strong>.<br />

En stor del av jobbet är att möta människor.<br />

För att den demokratiska processen ska få utrymme<br />

tar ofta projekt i en <strong>kommun</strong> lång tid.<br />

– Mina studier i statskunskap ger mig<br />

<strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> var<strong>för</strong> den demokratiska processen<br />

är tungrodd. Jag<br />

tror det är en <strong>för</strong>del i<br />

arbetet som kultursekreterare.<br />

<strong>Varberg</strong> växer befolkningsmässigt<br />

och<br />

nya influenser utifrån får lättare fäste.<br />

– Jag tycker öppenheten mot omvärlden<br />

ökat under de fyra år jag varit här. <strong>Ett</strong> exempel<br />

är ökat intresse <strong>för</strong> EU-projekt.<br />

Själv har Eva Eriksdotter varit drivande i<br />

EU-projektet Thermae Europae som syftar till<br />

att öka intresset <strong>för</strong> den europeiska spa- och<br />

kurortskulturen. Under hösten 2007 hölls en<br />

stor internationell konferens med både kultur<br />

och hälsa som teman. Konferensen lockade<br />

besökare från hela Europa.<br />

– <strong>Varberg</strong> är en stad med stora möjligheter<br />

till utveckling, säger Eva, som gärna vill vara<br />

med i fortsättningen och precis flyttat till <strong>Varberg</strong><br />

med familjen. n<br />

Möjlig utbildning Kulturvetarlinjen med<br />

påbyggnad inom kultur och administration<br />

Medellön <strong>för</strong> kultursekreterare i Sveriges<br />

<strong>kommun</strong>er 25 105 kronor/månad<br />

18

Lilla kulturskolan<br />

Måste <strong>för</strong>stå helheten<br />

<strong>för</strong> att ge goda råd<br />

Från jobbet på bank i Jugoslavien till anställning<br />

som ekonom i <strong>Varberg</strong> var steget sex år långt. Idag<br />

arbetar Enes Behaderovic som ekonom <strong>för</strong> skolor<br />

och <strong>för</strong>skolor i <strong>Varberg</strong>. TEXT OCH FOTO: Karin Hartmann<br />

Enes Behaderovic utbildade sig till ekonom i<br />

Jugoslavien. Efter fyra års studier i finans och<br />

redovisning fick han jobb på en bank i Priboj<br />

i slutet av 80-talet. Marknadsekonomiskt<br />

tänkande var på frammarsch i hemlandet och<br />

tillsammans med en kollega fick Enes börja<br />

handla med värdepapper.<br />

– Det var spännande, säger Enes och lyser<br />

med hela ansiktet. Vi fick en budget och skulle<br />

redovisa resultat. Det handlade om att tjäna<br />

pengar.<br />

Flykten till Sverige<br />

Sedan kom krigsutbrottet. Det blev allt svårare<br />

att som bosnier känna sig väl till mods i den<br />

serbiska staden Priboj och tankarna på att<br />

Ekonom<br />

Möjlig utbildningsväg Ekonomiutbildning<br />

på högskolenivå<br />

Medellön <strong>för</strong> ekonomer i Sveriges <strong>kommun</strong>er<br />

28 104 kronor/månad<br />

ge sig av växte sig starkare. Enes fru hade en<br />

moster i <strong>Varberg</strong> och tillsammans med sin åtta<br />

månader gamla dotter for paret i väg.<br />

– Jag såg på min dotter och fattade beslutet.<br />

I Sverige följde en <strong>för</strong>sta hoppfull period.<br />

Trygghet och ett nytt språk att lära sig.<br />

– Jag tyckte det var lätt med svenska i början,<br />

berättar Enes.<br />

Tappade själv<strong>för</strong>troendet<br />

Idag, sexton år senare, kämpar Enes fortfarande<br />

med vokaler som inte finns i modersmålet. Och<br />

han är tacksam över jobbet som ekonom i <strong>Varberg</strong>s<br />

<strong>kommun</strong> som han fick <strong>för</strong> tio år sedan.<br />

– Jag hade inget arbete under de <strong>för</strong>sta sex<br />

åren i Sverige och tappade helt själv<strong>för</strong>troendet.<br />

Jag trodde aldrig att jag skulle komma<br />

tillbaka som ekonom. Så jag är tacksam över<br />

det. Jag minns än idag hur det kändes att<br />

träffa ekonomer på min praktik här i <strong>Varberg</strong><br />

och bli sedd som en kollega <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången<br />

i Sverige.<br />

Följer resultaten<br />

Enes arbetar med ekonomin <strong>för</strong> fem skolor<br />

och ca 20 <strong>för</strong>skolor i <strong>Varberg</strong>. Han ser sig själv<br />

som konsult <strong>för</strong> dem som har det ekonomiska<br />

ansvaret. Han hjälper till att göra budgetar och<br />

att följa upp dem kontinuerligt. Han träffar<br />

rektorerna regelbundet <strong>för</strong> att berätta hur de<br />

ligger till i <strong>för</strong>hållande till budgeten. Både ett<br />

positivt resultat och ett negativt ska följas upp<br />

och redas ut.<br />

– Jag talar om hur ekonomin ser ut och om<br />

de måste <strong>för</strong>ändra någonting. Det är viktigt<br />

vad jag säger. Men rektorerna fattar själva<br />

besluten.<br />

Enes arbete som ekonom kräver <strong>för</strong>måga<br />

att <strong>för</strong>stå helheten. Han ska tala med personer<br />

som främst är pedagoger och det är viktigt att<br />

<strong>för</strong>stå verksamheten <strong>för</strong> att kunna komma med<br />

bra <strong>för</strong>slag. Enes tycker den konsultativa rollen<br />

är den roligaste delen av<br />

arbetet. Att träffa människor.<br />

– Jag hade gärna haft<br />

fler kollegor omkring<br />

mig också. Det ligger<br />

kanske i min kultur att ha mer kontakt än vad<br />

som är vanligt i Sverige.<br />

Men en <strong>för</strong>ändring är på gång. Framöver<br />

ska <strong>alla</strong> ekonomer som arbetar inom barn- och<br />

utbildnings<strong>för</strong>valtningen sitta tillsammans.<br />

– Det ska bli roligt. Det ser jag fram<br />

emot. n<br />

Enes Behaderovic gjorde praktik som ekonom i<br />

<strong>Varberg</strong> och fick sedan anställning i <strong>kommun</strong>en.<br />

Mittemot <strong>Varberg</strong>s torg, utan<strong>för</strong> <strong>Varberg</strong>s<br />

Sparbank, står skulpturen ”Gäddleken” av<br />

Clarence Blum. Konstverket köptes in av<br />

<strong>Varberg</strong>s Sparbank 1955. Skulpturen är full<br />

av rörelse, energi och dramatik och har sina<br />

rötter i barockkonsten.<br />

Clarence Blum (1897–1984) föddes i<br />

Liverpool, men var verksam i Sverige. Efter<br />

studier i Dresden kom han till Sverige <strong>för</strong> att<br />

studera vid Konsthögskolan hos Carl Milles.<br />

Hans skulpturer karaktäriseras som realistiska<br />

arbeten, oftast i intimt format, där han<br />

utgår från den mänskliga gestalten.<br />

Leader i H<strong>alla</strong>nd:<br />

Sök stöd <strong>för</strong> hållbar<br />

utveckling på landsbygden<br />

Leader är en del av Landsbygdsprogrammet som<br />

syftar till ekonomisk, social och ekologisk hållbar<br />

utveckling på landsbygden. Leadermetoden<br />

innebär att offentliga, privata och ideella krafter<br />

samarbetar i ett trepartnerskap. Leaderarbetet<br />

i H<strong>alla</strong>nd har äntligen kommit igång. De båda<br />

leaderområdena Leader Landsbygd H<strong>alla</strong>nd och<br />

Leader Kustbygd H<strong>alla</strong>nd är bildade, godkända<br />

och har tecknat avtal med Länsstyrelsen H<strong>alla</strong>nd.<br />

Leaderkontoret i Hylte, som servar båda<br />

områdena, är bemannat.<br />

Nu är det dags att söka stöd <strong>för</strong> utvecklingsprojekt!<br />

Blankett <strong>för</strong> projektansökan och anvisningar<br />

finns på jordbruksverkets webbplats: Gå<br />

in på www.sjv.se, klicka sedan på ’Blanketter och<br />

trycksaker’.<br />

Kontakta kontoret <strong>för</strong> mer information:<br />

Liane Persson, verksamhetsledare,<br />

tel 0345-182 89 eller 0733-718 289<br />

Angelica Johansson, administratör,<br />

tel 0345-182 72 eller 0733-718 272.<br />

E-post: leaderh<strong>alla</strong>nd@hylte.se<br />

www.leaderh<strong>alla</strong>nd.se n<br />

19

POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSE<br />

1 juni: Visafton med Sofia Karlsson och liveband<br />

på <strong>Varberg</strong>s Teater kl 19.00.<br />

Kulturkalendarium<br />

sommaren 2008<br />

6 juni: Nationaldagsfirande i Societetsparken,<br />

kl 12.00–18.00. Kustbandet väcker <strong>Varberg</strong><br />

till nationaldagsfirande när flaggorna hissas på<br />

<strong>Varberg</strong>s Torg. Dagen fortsätter sedan med högtidstal,<br />

flaggutdelning och musikunderhållning<br />

<strong>för</strong> både barn och vuxna.<br />

6 jun–10 aug: Utställning med Raine Navin och<br />

Gunilla Skyttla på Konsthallen/Hamnmagasinet.<br />

Konstnärsparet brukar k<strong>alla</strong>s <strong>för</strong> textila entertainers.<br />

Rötterna finns i textilt hantverk och hemslöjd.<br />

Låt dig inspireras av humorn och kreativiteten<br />

i konstnärernas textila cirkus.<br />

21 juni–4 aug: Parkmusik i Societetsparken,<br />

kl 19.00–21.00. Fri entré. Repertoaren är blandad<br />

med alltifrån jazz och pop, till visor, klassisk<br />

musik och allsångskvällar. Veckorna med parkmusik<br />

inleds alltid med allsång på måndagar.<br />

Program finns på Turistbyrån eller på<br />

www.varberg.se.<br />

2–6 juli: Musikfestivalen Musik vid Kattegatt<br />

Årets musikfestival är bjuder på<br />

allt från Nelo Lika till Magnum Mysterium.<br />

Konstnärlig ledare är pianisten och<br />

dirigenten Christian Einarsson. Sixten<br />

Nordström är musikalisk ciceron. <strong>Varberg</strong>s<br />

teater och <strong>Varberg</strong>s Fästning är några av<br />

de lokaler som kommer att fyllas med<br />

musik.<br />

7–13 juli: Visvecka i Societetsparken<br />

i samarbete med Musik i H<strong>alla</strong>nd.<br />

22–26 juli: Jazzdagar i Societetsparken<br />

i samarbete med Jazz Corner.<br />

14 aug–14 sep: Utställning med Clas<br />

Hake på konsthallen/Hamnmagasinet.<br />

Clas Hake är skulptör och känd <strong>för</strong> sina<br />

offentliga utsmyckningar och gigantiska<br />

stenskulpturer.<br />

Läs mer på<br />

www.musikvidkattegatt.se<br />

www.konsthallenhamnmagasinet.se<br />

www.varberg.se<br />

<strong>Varberg</strong> har fått nya miljömål<br />

I mars antog <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />

en miljöplan med 24 lokala mål <strong>för</strong><br />

<strong>Varberg</strong>. Till hösten blir det seminarier<br />

om miljön <strong>för</strong> allmänheten.<br />

Sedan 1993 är <strong>Varberg</strong> medlem i Sveriges Eko<strong>kommun</strong>er<br />

och strävar mot ett långsiktigt uthålligt<br />

samhälle. De lokala miljömålen <strong>för</strong> <strong>Varberg</strong> är<br />

ett viktigt steg på vägen. Målen behandlar klimat,<br />

Badvattnet vid de <strong>kommun</strong>ala<br />

badplatserna ska alltid vara av<br />

hög kvalitet. Temaområde Vatten<br />

luft, vatten, natur, biologisk mångfald, byggande<br />

och boende och ska nås senast år 2015.<br />

Miljöplanen bygger till viss del på nationella<br />

och regionala miljömål, men har<br />

anpassats till det som är viktigt i <strong>Varberg</strong>.<br />

Jeanette Larsson, som är projektledare <strong>för</strong><br />

miljö planen, menar att de lokala målen <strong>för</strong>stärker<br />

<strong>kommun</strong>ens miljöarbete:<br />

– Med konkreta miljömål kommer vi att<br />

kunna arbeta mer samlat med olika miljösatsningar<br />

i <strong>kommun</strong>ens verksamheter och mäta vad vi<br />

uppnår. Vi ska informera och arbeta med åtgärder<br />

<strong>för</strong> att nå dem. Till hösten kommer vi att ordna<br />

seminarier med olika miljötema <strong>för</strong> allmänheten.<br />

Miljöfordon och ekologisk mat<br />

Förslaget innebär en stor miljösatsning inom<br />

<strong>kommun</strong>ens verksamheter. Fordon som köps in<br />

eller leasas ska vara miljöfordon. Minst 20 procent<br />

ska vara gasdrivna. Minst 15 procent av storhushållens<br />

totala livsmedelsinköp ska vara ekologiska<br />

senast år 2010. Efterhand ska <strong>kommun</strong>en, när det<br />

är möjligt, öka inköpen av närproducerade varor.<br />

Läs mer om våra lokala miljömål på<br />

www.varberg.se. Klicka <strong>för</strong>st på ’Miljö &<br />

Hälsa’, sedan på ’Miljömål’. n<br />

<strong>Varberg</strong> 2007<br />

– ett axplock<br />

x xResultat på drygt 100 mkr. <strong>Varberg</strong>s <strong>kommun</strong><br />

fick ett bra resultat år 2007. Det ekonomiska<br />

överskottet blev 101,1 mkr. Det är<br />

en <strong>för</strong>bättring med 31 procent jäm<strong>för</strong>t med<br />

2006, då resultatet var 76,9 mkr.<br />

x xStrategiska rekryteringar. Tre kvinnor anställdes<br />

på viktiga befattningar i <strong>kommun</strong>en<br />

- <strong>kommun</strong>direktör, personalchef och<br />

stadsarkitekt. Nu är var tredje <strong>för</strong>valtningschef<br />

kvinna.<br />

x xFler Campusstudenter. Antalet studerande<br />

vid Campus <strong>Varberg</strong> ökade. En utbyggnad<br />

med 3 500 m² påbörjades.<br />

x xFärre arbetslösa. I december var 2,3 procent<br />

av den arbets<strong>för</strong>a befolkningen utan<br />

arbete. Motsvarande siffra <strong>för</strong> hela riket var<br />

2,8 procent.<br />

x xNystartade <strong>för</strong>etag. 317 <strong>för</strong>etag startades,<br />

främst inom service och andra tjänster.<br />

Tillväxten inom befintliga <strong>för</strong>etag var god<br />

och ett 60-tal <strong>för</strong>etag flyttade sina verksamheter<br />

till <strong>kommun</strong>en.<br />

x xKundval inom hemtjänsten. Möjligheten att<br />

välja mellan privata och <strong>kommun</strong>ala ut<strong>för</strong>are<br />

in<strong>för</strong>des.<br />

x xNya <strong>för</strong>skolor. 10 nya <strong>för</strong>skoleavdelningar<br />

blev klara.<br />

x xAvslutade ombyggnadsprojekt. Ombyggnaden<br />

till F-9-skolor avslutades. Även<br />

om- och tillbyggnaden av Peder<br />

Skrivares skola slut<strong>för</strong>des.<br />

x xTurism <strong>för</strong> 1 miljard. Turismen<br />

omsatte drygt 1 miljard och sysselsatte<br />

1 100 årsarbetare. n<br />

Boka h<strong>alla</strong>r<br />

via internet<br />

Nu kan du använda vårt bokningssystem Interbook<br />

<strong>för</strong> att söka och boka lediga strötider<br />

<strong>för</strong> gymnastik, badminton och annat i några av<br />

våra anläggningar.<br />

Gå in på www.varberg.se och klicka dig<br />

vidare till Kultur & Fritid och E-tjänster.<br />

När du hittat en tid du vill ha, skickas boknings<strong>för</strong>frågan<br />

direkt till bokningen på kulturoch<br />

fritids<strong>för</strong>valtningen. Därefter skickas ett<br />

svar på din <strong>för</strong>frågan.<br />

Observera att din bokning blir giltig <strong>för</strong>st<br />

när du fått en bokningsbekräftelse och att <strong>för</strong>frågningar<br />

endast behandlas under kontorstid,<br />

vardagar klockan 09.00–15.00 (dag innan<br />

helgdag, klockan 09.00–11.30).

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!