Ladda ner studien som pdf-fil här - RFSU
Ladda ner studien som pdf-fil här - RFSU
Ladda ner studien som pdf-fil här - RFSU
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inget problem!<br />
Mål och dialog. Sex- och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
En studie av Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
Projekt förklaring<br />
Studien fokuserar på om och hur skolan och ansvarig personal i ämnet sex- och samlevnad<br />
möter svårigheter bland elever och/eller deras föräldrar av annan etnisk bakgrund än svensk<br />
och hur skolan definierar svårigheterna och pla<strong>ner</strong>ar sin undervisning.<br />
I en debattartikel i DN den 6 mars 2008 slår utbildningsminister Jan Björklund, jämställdhetsminister<br />
Nyamko Sabuni och partisekreterare Erik Ullenhag larm om elevernas<br />
motstånd mot sex- och samlevnadsundervisning. De vill avskaffa möjligheterna till befrielse<br />
från den obligatoriska sex- och samlevnadsundervisningen. Artikelns budskap grundar sig<br />
på en avhandling baserad på en enkätundersökning genomförd i fyra skolor. Syftet med<br />
min studie är att undersöka om invandrade föräldrar verkligen hindrar sina barn från att<br />
delta i sex- och samlevnadslektio<strong>ner</strong> i skolan och om skolan har befriat någon elev från denna<br />
undervisning på grund av kulturell bakgrund. Jag valde att undersöka frågan i två högstadieskolor<br />
med en majoritet barn till invandrade föräldrar. Enligt läroplanen är sex- och<br />
samlevnadsundervisningen ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan. I skollagen anges<br />
att grundskolans utbildning ska vara likvärdig oavsett var i landet utbildningen anordnas<br />
och ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov (Skollagen SFS 1985:1 100).<br />
Grundläggande är att landets alla barn och ungdomar oavsett kön, etnicitet och social bakgrund<br />
har lika rätt till en god utbildning.<br />
Enligt läroplanen ska skolpersonalen medvetet sträva efter flickors och pojkar lika möjligheter<br />
och rättigheter och ingen elev ska diskrimi<strong>ner</strong>as på grund av etnisk bakgrund. Skolan<br />
har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster och etnisk diskrimi<strong>ner</strong>ing (Lpo94,<br />
Skolverket 1998-1999).<br />
Det finns många olika uppfattningar om sexualitet och könsroller. Dessa uppfattningar är<br />
konstruerade och kontextberoende företeelser. Sexualitet är ett känsligt ämne i alla samhällen.<br />
Ungdomar över hela världen är nyfikna och har ett intresse av att utforska sina kroppar,<br />
lust, kärlek och sexualitet. I ett heterogent och mångkulturellt samhälle existerar flera<br />
synsätt och värderingar om sexualitet samtidigt. Dessa värderingar <strong>som</strong> bl a har religiösa<br />
och moraliska grunder fungerar <strong>som</strong> underlag för biologiska och juridiska förklaringar om<br />
kropp och sexualitet. De många olika synsätten och värderingarna kan skapa oro, nyfikenhet<br />
eller undringar och frågor.<br />
Därför är det nödvändigt med en konstruktiv dialog om dessa frågor. Undervisningen bör<br />
ha ett förebyggande syfte och skapa en rörelse för förändring genom att kreativt utmana<br />
tabun och fördomar.<br />
Syftet<br />
Syftet är att undersöka om skolan ser icke-svenska föräldrar <strong>som</strong> problematiska i relation<br />
till sex- och samlevnadsundervisningen. Samtidigt studeras hur skolans arbetsmetod ser ut i<br />
förhållande till frågan. Jag utgår ifrån två huvudfrågor<br />
huvudfrågor<br />
huvudfrågor<br />
1.<br />
Ser skolan på sex- och samlevnadsundervisningen i relation till etniska grupper <strong>som</strong> ett<br />
problem?<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
2.<br />
Hur lägger skolan upp sin undervisning? Uppfyller den kraven på en konstruktiv dialog<br />
med förebyggande syfte?<br />
Metod<br />
Metoden jag valde är en kvalitativ forskningsmetod baserad på intervjuer och öppna samtal.<br />
Jag använder mig av halvstrukturerade intervjufrågor för att lämna utrymme för spontana<br />
diskussio<strong>ner</strong>. Valet av denna metod i min undersökning grundar sig på att med intervjuer<br />
skapa samtalssituatio<strong>ner</strong> med informanten, situatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> ger mer tid och utrymme till<br />
reflektion kring frågan. De intervjuade perso<strong>ner</strong>na är kurator, skolsköterska och lärare <strong>som</strong><br />
undervisar i ämnet.<br />
Forskaren har makten att tolka, välja och skildra sina informanters berättelser och prägla<br />
intervjusituationen och informanterna men i det sammanhanget hade jag obetydligt inflytande<br />
över informanterna. Studien visar inte intresse för den enskilda skolan utan hur<br />
den hanterar principerna i praktiken och hur man gör för att sprida kunskap om sex och<br />
samlevnad. Skolan och området är anonymiserade, perso<strong>ner</strong>na och skolans namn och status<br />
avidentifierade. Därför valde jag att namnge skolorna <strong>som</strong> Södra skolan och Norra skolan.<br />
Begränsningar i fältet<br />
Jag hade räknat med att delta i lektio<strong>ner</strong> och lyssna på elever och/eller träffa föräldrar under<br />
föräldramöte. Det var inte möjligt att genomföra dessa önskemål efter<strong>som</strong> skolpersonalen<br />
hade synpunkter på att mitt deltagande i lektio<strong>ner</strong> skulle minska elevernas spontanitet i<br />
förhållande till ämnets känslighet. Dessutom träffade skolan föräldrarna redan i början av<br />
terminen eller hade kontakt med föräldrarna genom veckobrev och jag hade inte möjlighet<br />
att träffa dem.<br />
Teori<br />
Utgångspunkten i min studie är att sexualitet är socialt och kulturellt konstruerad och direkt<br />
påverkad av samhällets kulturella värderingar och maktrelatio<strong>ner</strong>. Samhället och staten<br />
styr vår syn på relationen mellan könen, arv och familjerelatio<strong>ner</strong>. Hur vi handlar är inte ett<br />
objektivt agerande och utgår inte från naturgivna sanningar. Vårt handlande i dessa frågor<br />
är i ständig förändring. I ett heterogent mångfaldigt samhälle finns olika uppfattningar om<br />
sexualitet. Avståndet mellan dessa olika uppfattningar minskar med tiden. Dessutom är de<br />
inte entydiga utan det finns motsägelser och konflikter. På grund av ämnets känslighet skapas<br />
rädsla i mötet med människor från andra kulturer med andra uppfattningar än den etablerade<br />
förväntningen. Rädslan uttrycks genom de stereotyper <strong>som</strong> klassificerar olika grupper<br />
och tilltalar dem. Stereotyper framvisas genom ”VI och DEM”- tänkande och i detta<br />
sammanhang stämplas sexualitet inte sällan efter nationalitet och etnicitet, klass och kön.<br />
Det domi<strong>ner</strong>ande synsättet styr vårt sätt att tala och handla och begripliggöra vad <strong>som</strong><br />
räknas <strong>som</strong> norm, vilken är betingad av maktpositio<strong>ner</strong> i samhället och relaterade till kön,<br />
klass, etnicitet och sexualitet. Och vissa positio<strong>ner</strong> har svårt att komma till tals utan blir<br />
istället omtalade. På det sättet formas allas identitet. Vi blir den <strong>som</strong> vi förväntas att vara<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
och framställs att vara. Förorten <strong>som</strong> plats spelar roll och bidrar till formandet av identitet<br />
och självbild. Blandningen av olika folkgrupper med olika bakgrund, utbildningsnivå och<br />
arbete skapar komplexa uppfattningar både inom den egna gruppen och i mötet med andra<br />
grupper.<br />
Presentation av material<br />
I denna studie under min praktik på <strong>RFSU</strong> undersökte jag två högstadieskolors uppfattningar<br />
och erfarenheter av föräldrarnas och också elevernas reaktio<strong>ner</strong> på denna undervisning.<br />
Men innan dess vill jag återberätta mina informanters beskrivning på hur de lägger<br />
upp sin undervisning. Därefter kommer jag att synliggöra vilka diskussio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> är viktiga<br />
bland eleverna och vilka metoder <strong>som</strong> används av de ansvariga på respektive skola.<br />
Skolpersonalens beskrivning och kännedom om skolan och samhällets omkring skolan är<br />
viktiga element i bemötandet av problematiken. Jag mötte erfaren skolpersonal <strong>som</strong> har<br />
arbetat i dessa skolor under lång tid. De har varit med om förändringar inom skolan och<br />
de har så småningom skapat en arbetsmetod beträffande frågan i ett mångkulturellt sammanhang.<br />
I de två skolorna är majoriteten av invandrarbarnen född i Sverige eller så har<br />
barnens föräldrar levt länge i Sverige. Samtidigt kommer skolan och eleverna kontinuerligt<br />
i kontakt med nyligen anlända invandrarbarn och invandrarfamiljer. Med det vill jag uppmärksamma<br />
att gamla och nya uppfattningar och förhållningssätt om sexualitet existerar<br />
sida vid sida. Utbildningsnivån bland föräldrarna är inte hög och periodvis arbetslöshet är<br />
vanlig. Detta anses av skolpersonalen inte vara en orsak till motstånd mot sex- och samlevnadsundervisningen.<br />
Södra skolan<br />
Jag intervjuade skolsköterskan och biologiläraren vid samma tillfälle på Södra skolan.<br />
Skolsköterskan har jobbat sedan 1982 med pubertetsutveckling och sex och samlevnad.<br />
Biologiläraren har jobbat och undervisat i ämnet sedan 1991 i denna skola.<br />
Området är byggt under 1960 talet och det var då nästan enbart svenska barn <strong>som</strong> bodde<br />
där. Under 1990-talet var de svenska barnen i majoritet. Numera är barn med svenskt efternamn<br />
sällsynta på Södra skolan. En annan egenskap för området är att de flesta föräldrar<br />
har jobb och utbildning. Men det tyder inte på att de jobbar med det <strong>som</strong> de är utbildade<br />
för och skolan har ingen statistik på hur utbildningarna ser ut. Enligt biologiläraren har<br />
detta område flera olika etniska grupper och ingen grupp domi<strong>ner</strong>ar.<br />
Norra skolan<br />
Jag intervjuade skolkuratorn <strong>som</strong> har jobbat på denna skola i flera decennier. Hon jobbar<br />
med sex- och samlevnadsundervisning under rubriken livskompetens. Dessutom handleder<br />
hon lärare och skolans ledning. Hon jobbar med individuella samtal med eleverna samt<br />
med deras föräldrar.<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
Norra skolans upptagning<strong>som</strong>råde domi<strong>ner</strong>ades i början av 1980-talet av kristna syria<strong>ner</strong><br />
från Turkiet. Numera finns det folk från flera olika delar av världen. Den näst största gruppen,<br />
efter syria<strong>ner</strong>na, är från Irak <strong>som</strong> utgörs till övervägande del av kurder. En relativt stor<br />
grupp är från Pakistan. Befolkningen i detta område talar 35 olika språk. På mellanstadiet<br />
är 60-70 procent invandrarbarn och på högstadiet är 50 procent invandrarbarn. De syrianska<br />
barnen är födda här. Denna stadsdel har den högsta arbetslösheten i kommunen.<br />
Framförallt är de flesta mammorna arbetslösa. Det är en segregerad del av kommunen.<br />
Överklassen bor i en annan del av kommunen och svenskar och invandrare <strong>som</strong> bor här<br />
är antingen medelklass eller arbetarklass och det mångkulturella domi<strong>ner</strong>ar. Skolans tidigare<br />
dåliga rykte har förändrats med hjälp av en stabil lärarkår och en stark ledningsgrupp.<br />
Numera räknas skolan <strong>som</strong> en av de bästa inom kommunen.<br />
Hur arbetar skolorna med föräldrarna?<br />
Södra skolan<br />
”Vi gör ingen annorlunda pla<strong>ner</strong>ing eller tar ingen extra kontakt med föräldrarna utan vi<br />
utgår från den svenska läroplanen och läroplanen finns på alla språk”, konstaterar informanterna<br />
i Södra skolan.<br />
Skolsköterskan beskriver sina erfarenheter under de år <strong>som</strong> hon har jobbat med ämnet<br />
”Jag går aldrig ut och talar om för föräldrarna vad jag ska prata om med deras barn. Det är<br />
läroplanen <strong>som</strong> gäller och mitt jobb är att lära barnen att få en uppfattning om sin kropp.<br />
Ingen förälder har ringt och varit arg på mig om det <strong>som</strong> jag har undervisat deras barn. Det<br />
har aldrig hänt. Däremot har det varit föräldrar <strong>som</strong> varit tacksamma och ser kunskapen<br />
<strong>som</strong> nödvändig. De bad mig om att hjälpa deras barn, efter<strong>som</strong> de flesta inte har haft samma<br />
kunskap och information själva när de var yngre. Många föräldrar är tacksamma för att<br />
deras barn får information om sina kroppar och sin utveckling”.<br />
Norra skolan<br />
Kurator <strong>som</strong> har jobbat i denna skola i närmare tre decennier beskriver sin erfarenhet<br />
”När det gäller sex och samlevnad skickar vi ut ett brev, på samma sätt <strong>som</strong> lärarna alltid<br />
skickar något veckobrev, <strong>som</strong> visar vad de ska ha i undervisningen denna vecka och sånt.<br />
Då skickar vi ett kort brev, i vilket vi berättar om vad veckorna med livskompetens innehåller<br />
Under hösten 2007 och 2008 kommer barnen att delta i samtalsgrupper i livskunskap <strong>som</strong><br />
kurator och sjuksköterskan håller i. Vi kommer att diskutera relatio<strong>ner</strong>, samlevnad, identitet,<br />
den egna självbilden och kriser och mobbning. Vi hjälper dem att lära sig vart de ska vända sig i<br />
samhället när de behöver stöd och hjälp.<br />
Vidare beskriver hon det så här<br />
”Aldrig har jag träffat på föräldrar <strong>som</strong> inte vill att deras barn deltar i undervisningen. Nej,<br />
däremot är jag och skolsköterskan alltid med vid första samtalet med föräldrarna på skolan,<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
när de skriver in sina barn. Då är det knorr. Då säger några föräldrar att mitt barn inte kan<br />
delta i bad, mitt barn kan inte delta i gymnastik, musik till och med kan det vara, där kan<br />
det knorra. Vi jobbar på det och vi är väldigt hårda på det att alla måste delta. Med badet<br />
är vi lite försiktiga från början, men så småningom tar barnen själva initiativet och börja<br />
delta med sin slöja och långärmade träningskläder och sånt. Vi har inte så många tjejer med<br />
slöja. Det kan vara lite problem i början, men så småningom löser det sig och de smälter in i<br />
sammanhanget.”<br />
Skolans kurator påstår<br />
”Vi har aldrig befriat något invandrarbarn från sex- och samlevnadslektio<strong>ner</strong>. Vi har inte<br />
heller haft problem med föräldrar <strong>som</strong> inte ha velat att deras barn skulle delta i denna<br />
undervisning. Jag vill också uppmärksamma att barn i vilken kultur <strong>som</strong> helst inte gärna<br />
pratar om sex med sina föräldrar, särskilt inte i denna ålder. Numera märks en förändring<br />
bland tjejer från invandrarfamiljer, tjejer <strong>som</strong> vill och söker en annan livsstil än sina mödrar.”<br />
Arbetsmetod<br />
Hur ser undervisningen ut och vilka tema diskuteras?<br />
Södra skolan<br />
Södra skolan bygger undervisningen på dialog, öppna samtal och möjlighet till anonyma<br />
frågställningar. Grundbetoningen utgår från olikhet mellan individer lika mycket <strong>som</strong> likhet<br />
mellan olika kulturer vad gäller synen på barn och deras utveckling.<br />
Årskurs 8 antar skolan är den optimala åldern för att undervisa i sex och samlevnad och<br />
omfattar sex veckors undervisning. Besök på ungdomsmottagning sker under samma år.<br />
Dessa sex veckor pla<strong>ner</strong>as under vårterminen. Vid denna tidpunkt antar skolan och lärarna<br />
att en förtroendefull relation har byggts upp med eleverna, vilket är viktigt med hänsyn till<br />
ämnets känslighet.<br />
Ibland kombi<strong>ner</strong>as undervisningen med ämnet svenska och med temat kärlek. Eleverna<br />
jobbar med dikter. Nästa år pla<strong>ner</strong>as en kombination med samhällskunskap. I årskurs 9<br />
jobbar man vidare med tema kärlek, då eleverna själva arbetar i grupp. En presentation och<br />
ett grupparbete om preventivmedel görs i samarbete med skolhälsovården.<br />
Under Södra skolans undervisning delas eleverna upp i tjej- och killgrupper bara i årskurs<br />
6. Då handlar diskussio<strong>ner</strong>na om pubertets- och kroppsutveckling med skolans hälsovårdspersonal.<br />
Under årskurs 8 sker undervisningen i blandade grupper. Dessutom är det<br />
biologiläraren <strong>som</strong> tar ansvar för de sociala och psykologiska frågorna och den biologiska<br />
beskrivningen av kroppen. Skolhälsovården ansvarar för information om kroppens hälsa<br />
och preventivmedel.<br />
Biologiläraren och skolsköterskan konstaterar<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
”En viktig metod i arbetet är att man inte chockeras över elevernas frågor. Man ska kunna<br />
prata om frågorna utan att se det <strong>som</strong> pinsamt. Som lärare ska man skaka av sig sina fördomar<br />
först, innan man undervisar i skolan.”<br />
Biologilärarens arbetsmetod<br />
Skolan baserar all undervisning på dialog och gruppdiskussion, inte föreläsningar.<br />
Undervisningen är ett möte mellan elever och lärare. Den öppna samtalssituationen gör att<br />
eleverna diskuterar öppet och ger möjligheter till anonyma frågeställningar.<br />
Biologilärarens budskap i undervisningen är att betona olikheten bland eleverna <strong>som</strong> individer.<br />
Det sätter igång en tankeprocess hos eleverna själva för att de ska komma fram till slutsatser<br />
<strong>som</strong> passar dem. Med andra ord betonar biologiläraren att det inte finns en ge<strong>ner</strong>ell norm utan<br />
att sexualitet kan uttryckas på många olika sätt. Det finns ingen norm <strong>som</strong> man utgår ifrån<br />
utan bara det <strong>som</strong> känns rätt och behagligt för individen i ögonblicket. Dialogmetoden leder<br />
till att de själva ska formulera sina uppfattningar.<br />
Tre viktiga meningar kommer fram på tavlan efter alla diskussio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> de har haft det under<br />
de sex veckorna<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Man ska vara trogen sig själv, att känna efter vad man själv vill<br />
När ska man göra det? När man själv vill<br />
Hur ska man göra det? Så att ingen kommer till skada och att part<strong>ner</strong>n ska vara med på<br />
handlingen<br />
Slutdiskussionen handlar om fördomsfrihet. Läraren anser att eleverna under diskussio<strong>ner</strong>nas<br />
gång upplever sig fördomsfria i förhållande till olika sexuella läggningar.<br />
Vidare berättar biologiläraren<br />
”Under lektio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> handlar om känsliga ämnen, släcker jag <strong>ner</strong> ljuset och sätter mig, och<br />
med en penna pekar jag på overheadbilden. Emellanåt går jag upp, tänder ljuset igen och pratar.<br />
På det sättet behöver jag inte möta alla blickar och jag kommunicerar lättare. Det handlar<br />
om att hitta sin roll <strong>som</strong> lärare i klassrummet. Ibland räcker jag inte till för att förklara en del<br />
nya begrepp <strong>som</strong> jag själv inte har någon erfarenhet av. Då har jag använt mig av en ung vikarie<br />
<strong>som</strong> diskuterade med eleverna och i andra sammanhang bjudit hit informatörer från RFSL<br />
och <strong>RFSU</strong>. Att undervisa i sex och samlevnad tar på krafterna men jag ser att det ger resultat<br />
också. Eleverna har möjlighet att skriva anonyma frågor, det kan vara basala frågor men de fyller<br />
en funktion tycker jag och vi svarar på allt.”<br />
Skolsköterskans arbetsmetod<br />
Skolsköterskan beskriver sin arbetsmetod på följande sätt<br />
”Jag betonar likheten mellan invandrare och svenska familjer när det gäller mödrar och flickors<br />
relatio<strong>ner</strong>. Jag berättar att ingen svensk mor heller vill att hennes dotter ska ha sexuella<br />
relatio<strong>ner</strong> redan vid 12 års ålder. Frihet tolkas av många invandrarbarn <strong>som</strong> att svenska flickor<br />
skulle vara fria att göra vad <strong>som</strong> helst. Jag påpekar att svenska familjer ger frihet till sina barn<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
i relation till deras ålder, ju större barn desto mer frihet kan de få. Det <strong>som</strong> är självklart för<br />
mig är att alla föräldrar är lika i det perspektivet att alla är rädda om sina barn, särskilt när<br />
de har flyttat till ett annat land.”<br />
Skolsköterskan konstaterar att hon träffar eleverna redan i årskurs 6, då de är uppdelade i<br />
tjej- respektive killgrupp och pratar med dem om pubertetsutveckling. ”Det är alltid lättare<br />
och jätteroligt att prata med pojkar och fånga upp deras intresse och uppmärksamhet om<br />
kroppen.<br />
Till exempel när det gäller detaljerade diskussio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> onani, vilket det är svårt att prata<br />
med flickorna om. Flickorna har ingen aning om sitt könsorgan och jag brukar rekommendera<br />
dem att titta på sin kropp med hjälp av en spegel.”<br />
Norra skolan<br />
Biologiläraren ansvarar för den biologiska delen och kuratorn och skolsköterskan tar hand<br />
om livskompetens och pubertetsfrågor, framförallt den psykologiska utvecklingen. Eleverna<br />
delas in i tjej- och killgrupper. Det är högst tio elever i varje grupp. Varje grupp har fyra<br />
lektio<strong>ner</strong>. Tjejgruppen tas hand om under höstterminen med anledning av att flickorna<br />
mognar tidigare än pojkarna, vilka undervisas under vårterminen.<br />
Kuratorn på Norra skolan berättar<br />
”Det <strong>som</strong> vi försöker att förmedla är att sex har man, när man är mogen för det, och man<br />
bör försöka att vänta. Det är väldig få, <strong>som</strong> är så mogna i den åldern för att ha sex. Om<br />
man har en bra, nära relation - visst det är okej. Men övertala inte tjejerna att ha engångssex.<br />
Vi säger att det är viktigt att man är trygg med den man har sex med. Man ska våga<br />
prata innan och det är så mycket <strong>som</strong> kan gå fel. Vi pratar mycket om att ta hand om sig<br />
själv och att lyssna på kroppens signaler. Man ska må bra och man ska inte vara ett offer.<br />
Att tankar och känslor går att styra, att man ska tänka efter vad man mår bra av, musik,<br />
motion. För övrigt beror det på hur gruppen är, diskussionen fokuserar på det <strong>som</strong> är nödvändigt<br />
för gruppen”.<br />
Vidare berättade kurator på Norra skolan att de har heta stolen-frågor <strong>som</strong> väcker allas<br />
intresse till samtal. För det mesta vågar några prata mer än de andra och här är det inte<br />
skillnad på killar och tjejer. Frågorna/påståendena handlar exempelvis om killar och tjejer<br />
har lika stora sexuella behov, om tjejer är mer intresserade av förhållanden än vad killarna<br />
är, att p–piller ska vara gratis, det är bra att det finns kondomer, skolan ger bra sexuell upplysning,<br />
och homosexuella är diskrimi<strong>ner</strong>ade. Eleverna ställer sig upp eller <strong>ner</strong> för att svara<br />
och sedan kommer man in på diskussion om det. Dilemmafrågor och fyra hörns-frågor<br />
(eleverna får hävda olika uppfattningar från olika hörn i klassrummet) är en annan del av<br />
deras arbetssätt. De visar också en <strong>fil</strong>m från utbildningsradion <strong>som</strong> handlar om kärlek, sex<br />
och relatio<strong>ner</strong>.<br />
Kuratorn på Norra skolan berättade att hon och skolsköterskan har jobbat så länge med frågorna,<br />
så de är inte blyga eller rädda för att ta upp diskussio<strong>ner</strong>na och blir inte heller överraskade<br />
av elevernas frågor. Det finns en öppen samtalssituation <strong>som</strong> gör undervisningen<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
rolig. Dessa diskussio<strong>ner</strong> är intressanta för eleverna och alla försöker och är ivriga att vara<br />
med på lektionstillfällena.<br />
Vilka ämnen tas upp till diskussion?<br />
Både i Södra skolan och Norra skolan handlar undervisningen om exempelvis onani, porr,<br />
homosexualitet, oskuld och mödomshinnan och könsstympning. Teman för diskussion är<br />
upplagda från ansvariga med hjälp av Lafa, kursmaterial och fortbildning, och ofta är det<br />
skolsköterskan och kurator och biologiläraren <strong>som</strong> tar fram temat för diskussionen.<br />
Onani är ett intressant tema för diskussion ansåg mina informanter. Alla killar har ona<strong>ner</strong>at<br />
redan när de var små, men tjejer kän<strong>ner</strong> antingen inte till det eller vågar inte prata<br />
om det. Det är en ganska okänd handling bland flickor. Skolpersonalen får många frågor<br />
kring onani, till exempel om man får dålig kondition om man ona<strong>ner</strong>ar. Detta sågs <strong>som</strong><br />
tecken på att eleverna möter sådana synsätt i sin omgivning. Porr är också ett ämne <strong>som</strong><br />
diskuteras. Informanterna menade att porr är något <strong>som</strong> alla killar har tittat på och tjejerna<br />
har inte sett porr och tycker att det är äckligt. Pojkar får sitt kunskapsbehov mera genom<br />
att se på bilder och flickor genom att läsa frågespalter och kärleksnoveller. Det fanns funderingar<br />
och oro bland informanterna över vilken kollision det blir när de två synsätten möts.<br />
Mödomshinnan och oskulden är ett stort diskussionsämne i dessa skolor. Det handlar mest<br />
om tjejers sexualitet och deras rätt att utveckla sin sexualitet, dessutom de moraliska och<br />
kulturella hinder <strong>som</strong> de kän<strong>ner</strong> att de har framför sig.<br />
Skolsköterskan på Södra skolan berättar<br />
”Det mest fasci<strong>ner</strong>ande snacket handlar om mödomshinnan och oskulden. Det finns så<br />
mycket rädsla för att förlora oskulden. Det finns inte en självklar syn på skillnaden mellan<br />
oskuld och mödomshinnan bland dessa flickor. Som sexualitet räknas enbart penetration<br />
i vaginan och allt annat är inte sex i de flestas ögon. En vanlig sexuell handling är analsamlag.<br />
Många killar tror att tjejer tycker om analsamlag men i verkligheten är det för att<br />
behålla mödomshinnan.”<br />
Kurator på Norra skolan berättar<br />
”Vi tar upp diskussio<strong>ner</strong> om mödomshinnan med killarna och säger att ni aldrig kan vara<br />
säkra på att er tjej är oskuld. Därför är det bra att lita på det hon säger. Det finns inga bevis,<br />
en del blöder och en del blöder inte, det är jätteviktigt att ni vet om det.”<br />
Homosexualitet är ett känsligt ämne, men diskuteras ändå. Informanten på Norra skolan<br />
berättade<br />
”De är väldig anti. Retoriskt kan de säga att man får vara vad man är. Motståndet grundar<br />
sig inte på etnisk tillhörighet utan det handlar om ålder och osäkerhet om den egna sexualiteten.<br />
Tjejerna är mer toleranta, och killarna tycker i allmänhet inte om homosexualitet.<br />
Lafa (Landstinget förebygger aids). Enheten för sexualitet och hälsa är ett kunskaps- och metodcentrum<br />
<strong>som</strong> arbetar med sex och samlevnad i Stockholms läns lansting. Lafa arbetar för att främja sexuell hälsa.<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
Vi diskuterar mycket vad homosexualitet beror på, väljer man det eller man är bara så och<br />
vi kommer fram till att vi är det <strong>som</strong> vi är. Det är inte så att man väljer utan man gör <strong>som</strong><br />
man är.”<br />
Genusproblematiken<br />
Synen på sexualitet bland tjejer och killar påverkas av vad <strong>som</strong> räknas <strong>som</strong> manlig och<br />
kvinnlig sexualitet - <strong>som</strong> i två skilda världar, hävdar mina informanter i intervjuerna.<br />
Södra skolans biologilärare anser att det finns olika synsätt på kvinnlig och manlig sexualitet<br />
i det övriga samhället, och skolan i sin tur är påverkad av detta synsätt. Hon konstaterar<br />
att det har varit lättare att prata om mannens könsorgan, och tjejer reagerar starkt, när man<br />
visar kvinnans könsorgan och ibland tittar killarna <strong>ner</strong> och tjejerna ser på det <strong>som</strong> äckligt.<br />
Kvinnans könsorgan är något knäppt, hemligt. Till exempel den bok om kvinnans könsorgan<br />
<strong>som</strong> Lafa gav ut tituleras ”En hemlighet”. Detta synsätt är inte begränsat till en speciell<br />
grupp. Tjejer har så lite kunskap och kännedom om sitt könsorgan. Det finns ingen kännedom<br />
om klitorissex, däremot ses klitoris <strong>som</strong> ett organ man kissar med.<br />
Biologiläraren berättar att den allvarligaste genusproblematiken hon upplevt var i en absolut<br />
svensketnisk skola<br />
”Jag jobbade i ett mindre samhälle med elever <strong>som</strong> var bland de bästa i skolan. En tjej<br />
var bara en fitta <strong>som</strong> skulle vara duktig och plugga hårt. Killarna satt där med snus under<br />
läppen och ägde hela lektio<strong>ner</strong>na. Efter 16 års erfarenhet inom branschen hade jag inte en<br />
chans att nå fram till dessa elever. Man kan inte säga att invandrarbarn har den värsta synen<br />
på kvinnor och svenska barn inte skulle ha det. Jag såg motsatsen.”<br />
Kurator i Norra skolan tar upp konsekvenserna av genusrelatio<strong>ner</strong>na <strong>som</strong> ett sätt att tänka<br />
och handla<br />
”Killar har ona<strong>ner</strong>at redan när de var små och tjejerna kän<strong>ner</strong> inte till det eller vågar inte<br />
prata om det. Och tjejer tittar inte på porr och killar har redan sett porr och de har två<br />
olika synsätt på könsrelatio<strong>ner</strong>. Vi uppmuntrar ofta tjejerna att ta en spegel och titta på sitt<br />
könsorgan och utforska det. De säger att det är äckligt men troligen gör de det ändå. Det är<br />
så hemligt med det kvinnliga könsorganet. Vi har inte ens något namn på det, alltså det är<br />
hemskt att det inte har något namn.”<br />
Dessa beskrivningar från informanterna är exempel på att synen på mäns och kvinnors<br />
sexualitet är starkt påverkad av genussystemet i övriga samhällen. Det är utanför deras makt<br />
och inflytande att ändra och påverkar situationen helt.<br />
Är namnet Snippa ett vedertaget<br />
namn på flickors könsorgan?<br />
På Södra skolan diskuterade informanterna att det inte finns något ord för tjejers könsorgan.<br />
Ordet ”snippa” var inte vedertaget.<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet<br />
10
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
”När en tjej ska prata om det säger hon – jag har ont i framstjärten. För flickor finns det<br />
bara stjärten. Framstjärten och bakstjärten, framstjärten kallar små flickor sitt könsorgan”,<br />
säger skolsköterskan.<br />
Biologiläraren berättade med uppgivenhet<br />
”Kvinnans könsorgan handlar om ett veck, ett streck, alltså framstjärten <strong>som</strong> de brukar<br />
säga. Klart att tjejer tidigt lär sig att de inte har det <strong>som</strong> killar har, utan de har bara någonting.”<br />
Också Norra skolans kurator är oroad över att det inte finns något namn på tjejers könsorgan<br />
men ordet snippa är vanligare på dagis nu och nästa ge<strong>ner</strong>ation unga kommer troligen<br />
att använda ordet mer. I denna ge<strong>ner</strong>ation finns det inte något ord och ordet fitta är ett<br />
skällsord och används inte i vanliga sammanhang. De säger ”där <strong>ner</strong>e”, ”där framme” om<br />
de vill säga nåt.<br />
Om skillnaden mellan svensketnisk skola och skolor med invandrarmajoritet i förorten berättar<br />
mina informanter från Södra skolan<br />
”Det finns verkligen skillnad, i förortsskolan är eleverna mer livliga och kreativa. Eleverna<br />
är nyfikna och frågvisa. De är huvudperso<strong>ner</strong>na i diskussionen, öppna och ger sina åsikter<br />
tillkänna.<br />
Biologiläraren berättade<br />
”Enligt min personliga erfarenhet i den svensketniska skolan fanns en annan attityd runt<br />
sex- och samlevnadsundervisningen. De var ointresserade och likgiltiga. De gav mig en<br />
känsla av att de inte ville dela med sig av sina personliga funderingar, dessutom var de fulllärda<br />
och inte behövde den kunskapen. Det kunde bero på att vi hade för lite tid att bygga<br />
broar mellan oss, men jag undrade samtidigt vilka det är <strong>som</strong> får könssjukdomar. Vad förlorar<br />
de om de hade varit uppmärksamma. Hur skulle man nå ungdomarna i en sådana sammanhang?<br />
Denna attityd beror förmodligen inte på att de hade kunskap och var fullärda.<br />
Utan det handlar om att inte våga fråga öppet. Att det finns en syn att svenska barn vet<br />
och kan allt om sexualitet, men så är inte det i verkligheten.”<br />
Förslag till lärarutbildningen<br />
Informanterna på båda skolorna hade förslag till förbättring på lärarutbildningen vad gäller<br />
undervisningen och om vem <strong>som</strong> ska undervisa i sex och samlevnad och hur det ska undervisas.<br />
Biologiläraren i Södra skolan ansåg att man ska rikta ett stort strålkastarljus på lärarutbildningarna.<br />
Biologilärare behöver extra undervisning om ämnet, och samtidigt måste<br />
man vara medveten om att det inte är säkert att varje biologilärare klarar av att undervisa i<br />
detta ämne.<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet<br />
11
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
Fördomsfria lärare är ett viktigt element i undervisningen. Detta skapas genom att läraren<br />
själv har diskuterat ämnet grundligt och har satt sina värderingar på prov. För att fungera<br />
<strong>som</strong> en duglig och kreativ sex- och samlevnadslärare bör man själv genomgå utbildning och<br />
få kännedom om sin egen syn på sexualitet för att kunna hantera olika situatio<strong>ner</strong> i samtal<br />
med eleverna.<br />
Slutdiskussion<br />
Min studie av de två högstadieskolorna i Stockholms förorter, skolor med en majoritet av<br />
barn och föräldrar med icke-svensk etnisk bakgrund visar att skolpersonal med lång erfarenhet<br />
av frågan, arbetade enligt läroplanens föreskrifter om obligatorisk undervisning.<br />
Skolpersonalen menade att inga föräldrar hindrar sina barn från att delta i sex- och samlevnadsundervisningen.<br />
Tvärtom menar de att föräldrar verkligen är glada att deras barn får<br />
kunskap om kroppen och dess utveckling. Föräldrarna har aldrig hamnat i en situation, i<br />
vilken de fått möjlighet att få sina barn befriade från denna undervisning. Skolpersonalen<br />
var medveten om föräldrarnas oro och funderingar kring det nya samhälle de kommit till.<br />
Men detta skapade nödvändigtvis inte hinder och sågs av skolpersonalen <strong>som</strong> en naturlig<br />
reflektion i det nya samhället.<br />
Skolpersonalen hade med tiden skaffat sig en sätt att hantera frågan om olika kulturella<br />
synsätt vad det gäller kropp och sexualitet.<br />
Föräldrar med annan etnisk tillhörighet än svensk är inte rädda för att deras barn ska<br />
delta i denna undervisning, enligt min studie från de två skolorna i Stockholmsförorter.<br />
Föräldrarna har möjlighet att bekanta sig med ett annat synsätt på kropp och sexualitet genom<br />
media, Internet och vardagen. De allmänna informationsmöjligheterna och den snabba<br />
spridningen av information och kunskap innefattar alla grupper och åldrar i samhället<br />
oavsett nationalitet. Ju mer kunskap och tilltro till samhällets funktion i övrigt desto mer<br />
minskar det motstånd <strong>som</strong> stödjer sig på kulturella och religiösa förklaringar. De religiösa<br />
grupper <strong>som</strong> vill, har redan markerat sin särställning i samhället. Dessa grupper är förenade<br />
i särskilda religiösa skolor och inkluderar inte alla i samma etniska grupp. Konflikter inom<br />
en etnisk grupp kan ibland vara svårare än konflikter mellan olika etniska grupper. De<br />
icke-svenska etniska grupperna i det mångkulturella samhället i Sverige är inte en homogen<br />
och enhetlig grupp, utan det finns nyanser bland dem och ofta är olikheterna inom dessa<br />
grupper mer iakttagbara än jämfört med svenska samhällsnormer och värderingar.<br />
<strong>RFSU</strong> erfar att föräldrar till barn med annan etnisk bakgrund än svensk är undrande men<br />
också intresserade av vad sex- och samlevnadsundervisningen innehåller. Detta handlar om<br />
att man inte vill bli marginaliserad och passiviserad <strong>som</strong> förälder i det nya landet. Oavsett<br />
bejakande eller kritisk attityd så vill föräldrarna veta vad <strong>som</strong> händer i skolan vad gäller undervisningen.<br />
Det är självklart att min studies resultat inte kan ge<strong>ner</strong>aliseras till alla högstadieskolor i<br />
Sverige, men <strong>studien</strong> visar den förändringspotential <strong>som</strong> finns och nyanser i den faktiska<br />
verkligheten. Studien ifrågasätter den självklara synen <strong>som</strong> ser olikheten <strong>som</strong> naturgiven<br />
och statisk. Problemet ligger inte i att det skulle finnas motstånd mot den svenska skollagen<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet<br />
12
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
eller den obligatoriska sex- och samlevnadsundervisning utan snarare i hur skolan, <strong>som</strong> den<br />
närmaste samhällsinstitutionen till invandrarfamiljerna och deras barn i skolåldern, reflekterar<br />
över och hanterar situationen.<br />
Synen på kropp och sexualitet är socialt och kulturellt konstruerad och dessa kulturella och<br />
sociala uppfattningar förändras i förhållande till kontexten. Den domi<strong>ner</strong>ande uppfattningen<br />
om kropp och sexualitet inom en kontext är inte önskvärd för alla individer <strong>som</strong> lever<br />
i dessa samhällen. Det vill säga att det domi<strong>ner</strong>ande synsättet inrymmer konflikter och<br />
omfattar inte alla individer i ett och samma samhälle. Skolans personal visar i intervjuerna<br />
att skolorna har olika arbetsmetoder <strong>som</strong> har formats av erfarenhet och eftertanke. I båda<br />
skolorna utgör dialog och eget tänkande kring frågan det centrala i arbetsmetoden. Båda<br />
skolornas ansvariga inom ämnet sex och samlevnad understryker att de flesta material och<br />
fortbildningar är från Lafa och utbildningsradion och i begränsad omfattning föreläsningar<br />
och material om ämnet från <strong>RFSU</strong> och RFSL.<br />
Min uppfattning är att diskussio<strong>ner</strong>na i undervisningen ifrågasätter genusrelatio<strong>ner</strong>na, det<br />
vill säga att de traditionella könsrollerna och heterosexualiteten <strong>som</strong> domi<strong>ner</strong>ande norm<br />
synliggörs och problematiseras. Men på samma gång samtalas kring de traditionella normerna<br />
om vad rätt och sund sexualitet är. Ibland läggs ansvaret för en sund sexualitet på<br />
tjejernas axlar. Med andra ord – ingen sex utan kärlek och kärlek ska vara grunden för<br />
sexuella handlingar.<br />
Ytterligare är jag av uppfattningen att den uppdelade undervisningen i kill- och tjejgrupper<br />
runt teman om kropp och sexualitet (kan) reproducerar ett traditionellt könsmönster<br />
i dessa frågor. Det lär in en åtskillnad mellan den kvinnliga och den manliga sexualiteten<br />
<strong>som</strong> två olika världar. Utöver detta delar skolan på undervisningen om kroppen, alltså den<br />
biologiska, från undervisningen om den sociala aspekten för sex och samlevnad. Åtskild<br />
undervisning om de två övergripande aspekterna - den sociala och den biologiska - gör att<br />
den sociala och kulturella konstruktionen om kropp undanskyms för eleverna. Kroppen är<br />
socialt och kulturellt konstruerad lika mycket <strong>som</strong> synen på sexualiteten är kulturellt och<br />
socialt konstruerad. På så sätt ger en undervisning där man undervisar om kroppen för sig<br />
och de sociala, kulturella uppfattningarna för sig en grund för en tvetydig syn på den biologiska<br />
och den sociala aspekten på sexualiteten och dessas relation till varandra.<br />
Frågan är vad <strong>som</strong> krävs för att påverka undervisningen i en riktning <strong>som</strong> problematiserar<br />
de normerande föreställningarna om kropp och sexualitet <strong>som</strong> grundar sig på en polarisering<br />
av manlighet/kvinnlighet? Syftet bör vara att undervisningen ska kunna åstadkomma<br />
likvärdigt innehåll och konstruktiv dialog för förändring i alla skolor. Det vill säga att undervisningen<br />
om sex och samlevnad ska professionaliseras och också bearbetas så att den<br />
passar för ett mångkulturellt samhälle.<br />
Fuzie Khatmi, våren 2008<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet<br />
13
Inget problem! Mål och dialog. Sex-och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.<br />
<strong>RFSU</strong><br />
Riksförbundet för sexuell upplysning<br />
Box 4331 • 102 67 Stockholm<br />
E-post: info@rfsu.se • www.rfsu.se<br />
Fuzie Khatmi • <strong>RFSU</strong>-praktik 2008 04 03 - 2008 06 13 • Kulturvetarlinjen • Stockholms Universitet<br />
14