Sjukhusbunden jour - Sveriges lÃƒÂ¤karfÃƒÂ¶rbund

Jourenkät 2011 

Sammanfattning och urval av resultat 

Sjukhusläkarna

Sammanfattning 

Läkares jouroch beredskapsarbete ger sjukhusarbetsgivarna 

tillgång till specialistkompetens dygnet runt till en 

låg kostnad. För merparten av sjukhusläkarna är detta arbete 

inplanerat utöver 40 timmars arbetsvecka. Systemet 

har kunnat utformas tack vare avsteg från arbetstidslagen 

i det centrala kollektivavtalet och möjligheten till lokala 

avstegsavtal. 

Resultatet av Sjukhusläkarnas jourenkät tyder på 

att avstegsavtalen i många fall lett till att läkare arbetar 

flexibelt på bekostnad av sin egen arbetsmiljö och hälsa. 

Särskilt vill vi rikta uppmärksamheten på att det i hög 

grad förekommer långa arbetspass och bristande möjligheter 

att vara ledig efter beredskapsarbete (bakjour), även 

i de äldsta grupperna sjukhusläkare (över 55 år). 

Omfattningen av jouroch 

beredskapsarbetet 

Jourenkäten visar att: 

• Tre av fyra specialistläkare (73 %) har sjukhusbunden 

jour eller beredskap. 

• Av dessa har 20 % enbart sjukhusbunden jour, 34 

% har både sjukhusbunden jour och beredskap och 

46% enbart beredskap. 

• För merparten av de specialister som arbetar 

sjukhusbunden jour (72 % i denna grupp) är detta 

arbete inplanerat utöver 40 timmars arbetsvecka. 

Läkare i beredskap (bakjour) är ett nära stöd för de 

läkare som har sjukhusbunden jour. Bakjouren har under 

jourtid det samlade medicinska och administrativa ledningsansvaret 

för verksamheten. Läkare i beredskap ska 

vara tillgänglig på telefon och vid behov infinna sig på 

sjukhuset. 

På helger innebär beredskapsarbetet ofta att utföra 

ordinarie arbetsuppgifter som att ronda patienter, justera 

medicinering och skriva in eller skriva ut patienter. Sjukhusläkarnas 

jourenkät visar att långa beredskapspass är 

vanligt förekommande: 

• 59 % har beredskapspass som är längre än 24 timmar 

på helger. 

• 16 % har beredskapspass som är längre än 24 timmar 

på vardagar. 

De långa beredskapspassen väcker misstankar om 

brott mot kollektivavtalets bestämmelser om åtta 

timmars sammanhängande dygnsvila, även om det 

går att förlägga brytpunkten (det klockslag som 

sätts för att beräkna dygnsvilan) så att 26-timmars 

arbetspass blir möjliga. 

Jourenkäten visar även att majoriteten av sjukhusläkarna 

inte har möjligheter att vara lediga dag efter 

beredskap: 

• 71 % har inte möjligheter att vara lediga efter beredskapspass 

på vardagar. 

• 56 % kan inte vara lediga efter beredskapspass på 

helger. 

Arbetsbelastning 

Arbetsbelastningen under bakjour varierar, men är generellt 

större under helger än under vardagar. 

• Var tredje sjukhusläkare i beredskap (32 %) arbetar 

11-25 procent av tiden under beredskapspass på 

vardagar. Var sjätte (16 %) arbetar mer än 25 procent 

av tiden. 

• På helger är arbetsbelastningen betydligt högre. 

Nästan var tredje (30 %) arbetar 26-50 procent av 

tiden och var åttonde (13 %) arbetar halva tiden 

eller mer under beredskapspasset. 

Långa jourpass innebär en hård påfrestning på de 

läkare som deltar i jouroch beredskapsarbetet. 

Störd sömn och tungt ansvar där det är svårt att 

koppla bort tankarna på jobbet innebär ökade risker 

för stressbelastning och kronisk trötthet. 

Kompensation för jouroch 

beredskapsarbete 

Beredskapstid – så kallad bakjour – ersätts med ungefär 

en femtedel av den ordinarie timlönen. Det innebär att 

svensk sjukvård har tillgång till specialistkompetenta 

läkare dygnet runt, till betydligt lägre kostnader än om 

specialisterna skulle schemaläggas dygnet runt. 

Kompensation för arbetad jour och beredskap utöver 

2

40 timmars arbetsvecka kan efter lokal överenskommelse 

tas ut som kontant ersättning eller ledig tid. Mellan 1986 

och 1996 fanns en reglering i kollektivavtalet om att 70 

procent av jourkompen skulle tas ut i ledig tid och 30 

procent i pengar. Det innebar i praktiken att arbetstiden 

utökades till mer än 40 timmar i veckan. 

70/30-modellen lever kvar i många lokala överenskommelser 

än i dag, men det förekommer även andra 

modeller, till exempel 50/50. 

I praktiken kan det på vissa arbetsplatser vara svårt 

att ta ut ledighet på grund av kompetensbrist, medan 

det i andra verksamheter kan vara svårt att få ut 

ekonomisk ersättning på grund av ekonomiskt underskott 

i verksamheten. Ibland är det brist på både 

erfarna specialister och pengar. Specialisterna åläggs 

då ofta att ta ut all jourkomp i ledig tid, samtidigt 

som det i praktiken är svårt eftersom verksamheten 

inte fungerar om ledigheten tas ut. 

En stor majoritet av sjukhusläkarna vill få ut merparten 

av jourkompen i ledig tid: 

• 31 procent av sjukhusläkarna vill ta ut all jourkomp 

i ledig tid. 

• 38 procent vill ta ut 70 % i ledig tid och 30 % som 

kontant ersättning. 

• 20 procent vill få ut 50 % i ledig tid och 50 % som 


• 7 procent vill få ut 30 % i ledig tid och 70 % som 


• 4 procent vill få ut allt som kontant ersättning. 

Om enkäten 

Sjukhusläkarnas jourenkät genomfördes under sommaren 

och hösten 2011. Enkäten gick ut till 2415 specialistläkare, 

ett representativt urval av Sjukhusläkarnas omkring 

18 000 medlemmar. Svarsfrekvensen var 65 % (1565 

personer). 

Enkäten gick ut i e-postform. En postal enkät skickades 

ut till respondenter som inte svarat efter tre e-postpåminnelser. 

Jämförelse med tidigare enkäter 

Sjukhusläkarna (även under det tidigare namnet Överläkarföreningen) 

har genomfört flera tidigare enkäter, vars 

resultat delvis kan användas som underlag för jämförelse, 

framförallt vad gäller köns- och åldersfördelning samt 

data om befattning och tjänsteställe. I den följande sammanställningen 

presenteras ett urval uppgifter ur följande 

enkäter: 

• Specialistenkät 1996, en postal enkät till 10 % av 

föreningens medlemmar med en svarsfrekvens på 

90 %.. 

• Specialistenkät 2004, även den en postal enkät till 

10 % av föreningens medlemmar, med en svarsfrekvens 

på 71 %. 

Frågan om jourkomp i ledig tid respektive som kontant 

ersättning var den enkätfråga där störst könsskillnader 

kunde noteras. Genomgående vill kvinnor ha ut mer 

jourkomp i ledig tid jämfört med männen. 36 % av 

kvinnorna vill ha ut all jourkomp som ledig tid, mot 

27 % av männen. 

3

Sjukhusläkarna 2011 

Sjukhusläkarna är en yrkesförening inom Sveriges läkarförbund. 

Föreningen organiserar samtliga specialistläkare 

på sjukhus och i öppenvård samt professorer, docenter 

och högskolelektorer vid de medicinska fakulteterna, som 

är medlemmar i Sveriges läkarförbund. Medlemsantalet 

är drygt 18 000 (oktober 2011). Föreningen bytte namn 

från Överläkarföreningen år 2002. 

I enkäten används sjukhusläkare som ett samlande 

begrepp för medlemmar i Sjukhusläkarna. 

Läkare under utbildning (från läkarexamen fram till 

specialistexamen) är organiserade i Sveriges Yngre Läkares 

Förening, SYLF, och omfattas därför inte av Sjukhusläkarnas 

medlemsenkät. 

Specialister i allmänmedicin (distriktsläkare på vårdcentraler), 

privatpraktiserande läkare, företagsläkare och 

militärläkare har separata yrkesföreningar om omfattas 

inte heller av enkäten. 

Köns- och åldersfördelning 

Vägen till färdig specialistläkare är lång. Efter läkarutbildningen, 

som är 5,5 år, följer AT-tjänstgöring om 1,5-2 år 

och specialistutbildning om minst fem år. Sammanlagt 

tar det alltså minst 12 år att bli färdig specialistläkare, 

ofta betydligt mer på grund av glapp i systemet med 

väntetider på AT- och ST-tjänster samt studieuppehåll, 

föräldraledighet etc. Mot bakgrund av detta är det inte 

förvånande att en låg andel av Sjukhusläkarnas medlemmar 

är under 35 år. 

Tabell 1. Åldersfördelningen bland sjukhusläkare. 

Ålder 

Andel 

< 35 år 2% 

35 - 45 år 29% 

46 - 55 år 32% 

56 - 64 år 31% 

65 år eller äldre 7% 

Total 100% 

Förutom i det yngsta intervallet är åldersfördelningen 

jämn. Det är intressant att notera att sju procent av medlemmarna 

är ännu yrkesverksamma efter 65 års ålder. 

Tillsammans med de 31 % av medlemmarna som är 56- 

64 år utgör de äldre specialistläkarna en stor grupp. 

Merparten av dessa kommer att gå i pension inom 10 

år, vilket innebär att senior kompetens försvinner. Det 

kommer att ställas stora krav på fortbildning av yngre 

specialister för att säkerställa fortsatt tillgång till nyckelkompetens 

inom sjukvården. 

Sjukhusläkare var tidigare ett mansdominerat yrke, 

men utvecklingen går mot en allt jämnare könsfördelning. 

År 1996 var endast 32 % av medlemmarna kvinnor 

(Specialistenkät 1996). 2011, 15 år senare, är andelen 

44 %. 

Arbetsmarknad 

En stor majoritet, 94 %, av medlemmarna arbetar inom 

offentlig sektor. Endast 6 % av medlemmarna är privatanställda 

och 1 % anger annan arbetsgivare. Detta visar 

att mediebilden av en stor och snabbt ökande privat 

sjukhussektor har en svag överensstämmelse med medlemmarnas 

verklighet. I stora delar av landet finns få 

eller inga alternativa arbetsgivare till landstinget, vilket 

även innebär att merparten av Sveriges patienter saknar 

alternativ till offentligt driven sjukhusvård. 

Nästan hälften av sjukhusläkarna arbetar på universitets- 

eller regionsjukhus. Denna andel har varit i stort sett 

konstant under de senaste 15 åren (49 % enligt Specialistenkät 

1996 och 47 % enligt Specialistenkät 2004). 

Tabell 2. Andelen sjukhusläkare som arbetar vid 

olika typer av arbetsplatser/tjänsteställen. 

Universitet / 

Regionsjukhus 

Antal 

Andel 

748 49% 

Länssjukhus 436 28% 

Länsdelssjukhus 155 10% 

Öppenvårdsmottagning 

109 7% 

Privatsjukhus 32 2% 

Annan 59 4% 

Total 1539 100% 

Den största förändringen jämfört med tidigare undersökningar 

är att en sjunkande andel av medlemmarna 

arbetar på länssjukhus – endast 10 % år 2010 mot 17 % 

år 1996 och 18,2 % år 2004. Detta avspeglar förändringar 

i sjukhusstrukturen de senaste åren. Många mindre 

enheter har lagts ner eller fått en minskad verksamhet när 

delar av vårduppdragen flyttats över till större sjukhus. 

Framförallt är det länsdelssjukhusen som har påverkats av 

förändringarna. 

4

Jour- och beredskapsarbetet 2011 

År 2010 deltog nästan tre av fyra (73 %) av sjukhusläkarna 

i joureller beredskapstjänstgöring. De vanligaste 

skälen till att inte delta i jour eller beredskap är att det 

inte finns behov på arbetsplatsen, att det inte ingår i 

tjänsten, hög ålder eller egen sjukdom. 

Nästan hälften hade enbart beredskap (bakjour), 

medan drygt var tredje både deltog i sjukhusbunden jour 

och i beredskapsarbete. 

Tabell 3. Sjukhusbunden jour och beredskap. I urvalet 

ingår de specialister som angett att de deltar i 

joureller beredskapstjänstgöring. 

Enbart sjukhusbunden 

jour 

Antal 

Andel 

225 20% 

Enbart beredskap 510 46% 

Både sjukhusbunden 

jour och beredskap 

377 34% 

Total 1112 100% 

Sjukhusbunden jour 

Sjukhusbunden jour är tjänstgöring utanför ordinarie 

arbetstid som är förlagd till sjukhuset. Jourpassen har 

varierande utformning – det förekommer exempelvis 

kvällsjour, nattjour och helgjour, beroende på verksamhetens 

behov. Det förekommer även så kallade 24-timmarsjourer. 

Enkätresultatet visar att 43 % av alla som har sjukhusbunden 

jour deltar i så kallade nattjoursveckor (jourveckor 

med två eller fler nattjourspass per vecka). Majoriteten 

av de jourarbetande specialisterna (72 %) har detta arbete 

inplanerat utöver 40 timmars arbetsvecka. 

Det är vanligare med jourarbete på helger än på vardagar. 

Jourpassen är även längre under helgerna. 

Tabell 4. Jourpassens längd, vardagar och helger. I urvalet 

ingår de specialister som angett att de deltar i 

sjukhusbunden jour. 

Vardagar 

Antal 

Procent 

Har inte jour 67 11% 

< 8 timmar 87 15% 

8 - 12 timmar 95 16% 

13 - 16 timmar 194 33% 

17 - 24 timmar 121 20% 

> 24 timmar 32 5% 

Total 596 100% 

Helger 

Antal 

Procent 


< 8 timmar 54 9% 

8 - 12 timmar 152 26% 

13 - 16 timmar 174 29% 

17 - 24 timmar 117 20% 

> 24 timmar 68 11% 

Total 596 100% 

Beredskap 

Läkare i beredskap (bakjour) är ett nära stöd för de läkare 

som har sjukhusbunden jour. Bakjouren har under jourtid 

det samlade medicinska och administrativa ledningsansvaret 

för verksamheten. Under bakjouren ska läkaren 

vara tillgänglig på telefon och vid behov infinna sig på 

sjukhuset. 

Även beredskapspassen är längre på helger. Förutom 

de allra yngsta (upp till 35 år) och de allra äldsta (över 

65 år) fördelar sig beredskapsarbetet relativt jämnt i 

alla ålderskategorier. Nästan 60 % av specialisterna har 

beredskapspass som är längre än 24 timmar på helger, 

även i åldrarna 56-64 år. Den höga frekvensen av långa 

beredskapspass, i synnerhet under helger, väcker misstankar 

om brott mot kollektivavtalets bestämmelser om 

minst 8 timmars sammanhängande dygnsvila, även om 

det går att förlägga brytpunkten (det klockslag som sätts 

för att beräkna dygnsvilan) så att 26-timmars arbetspass 

blir möjliga. 

5

Tabell 5. Beredskapspassens längd, vardagar och helger. I urvalet ingår specialister som angett att de deltar i 

beredskapsarbete (bakjour). 

Vardagar 

Total < 35 år 35 - 45 år 46 - 55 år 56 - 64 år 65 år eller äldre 

Har inte beredskap 4% 15% 4% 2% 4% 18% 

< 8 timmar 4% 8% 3% 3% 6% 0% 

8 - 12 timmar 7% 31% 5% 5% 10% 0% 

13 - 16 timmar 49% 31% 43% 50% 52% 73% 

17 - 24 timmar 21% 8% 28% 22% 16% 0% 

> 24 timmar 16% 8% 18% 18% 12% 9% 

Procent 100% 100% 100% 100% 100% 100% 

Antal 870 13 261 324 261 11 

Helger 

Total < 35 år 35 - 45 år 46 - 55 år 56 - 64 år 65 år eller äldre 

Har inte beredskap 3% 8% 4% 3% 3% 0% 

< 8 timmar 4% 0% 3% 3% 5% 9% 

8 - 12 timmar 4% 15% 3% 3% 7% 0% 

13 - 16 timmar 4% 8% 6% 4% 3% 0% 

17 - 24 timmar 25% 8% 27% 27% 23% 9% 

> 24 timmar 59% 62% 58% 60% 58% 82% 

Procent 100% 100% 100% 100% 100% 100% 

Antal 869 13 260 324 261 11 

Tabell 6. Faktiskt arbetad tid under beredskap en typisk arbetsvecka. 

Vardagar 

Antal 

Procent 

< 5 % 169 19% 

5 - 10 % 283 33% 

11 - 25 % 274 32% 

26 - 50 % 108 12% 

> 50 % 34 4% 

Total 868 100% 

Helger 

Antal 

Procent 

< 5 % 95 11% 

5 - 10 % 154 18% 

11 - 25 % 242 28% 

26 - 50 % 263 30% 

> 50 % 112 13% 

Total 866 100% 

Under helger kan beredskapsarbetet innebära att 

utföra ordinarie arbetsuppgifter, som att ronda patienter, 

justera medicinering samt att skriva in eller skriva ut patienter. 

Jourenkäten visar att få beredskapspass är ostörda. 

Arbetsbelastningen under beredskapstiden är hög, i synnerhet 

under helger. 

Beredskapsarbete innebär ofta att nattsömnen störs, 

och det är vanligt att tankarna på arbetet inte kan 

kopplas bort. Dessa faktorer kan innebära en ökad risk 

för ohälsa. I synnerhet kan belastningen vara tung för 

gravida, småbarnsföräldrar och äldre läkare. 

6

Enkätresultatet visar att majoriteten av specialisterna 

inte har möjlighet att vara lediga efter beredskapspassen. 

Sämst är möjligheterna till ledighet efter beredskapspass 

på vardagar. 

Tabell 7. Möjligheter att vara ledig efter beredskapspass. 

Vardagar 

Ja, jag är schemalagt 

alltid ledig 

Ja, jag är ledig vid de 

tillfällen jag önskar 

det 

Antal 

Procent 

73 8% 

167 19% 

Nej 614 71% 

Vet inte 16 2% 

Total 870 100% 

Helger 


alltid ledig 



det 

Antal 

Procent 

158 18% 

196 23% 

Nej 490 56% 


Total 868 100% 

Det centrala Läkaravtalet på landstingsområdet 

innehåller riktlinjer om att läkare efter fullgjord jour 

ska beredas möjlighet till kompensationsledighet under 

minst en halv dag, dagen efter jourpasset. Resultatet av 

jourenkäten visar att en majoritet saknar möjligheter till 

ledighet, vilket tyder på att det i stor utsträckning verkar 

ha slutits lokala avtal som åsidosätter dessa riktlinjer. 

Enkätresultatet visar att det finns skilda önskemål om 

kompensationsledighet efter beredskapspass. Viljan att 

vara kompledig verkar dock vara större än de faktiska 

möjligheterna till ledighet. 

Tabell 8. Önskemål om kompensationsledighet efter 

beredskapspass. 

Antal 

Procent 

Heldag, alltid 137 13% 

Halvdag, alltid, föreller 

eftermiddag 

Halvdag, men bara 

om störd natt 

Heldag, men bara 


140 13% 

270 25% 

97 9% 

Ingen ledighet 309 29% 


Total 1079 100% 

7

Kompensation för jouroch beredskapsarbete 

För sjukhusbunden jour och beredskapspass utgår 

bundenhetsersättning och lön för faktiskt arbetad tid. 

Ersättningsnivån varierar, beredskapsarbete ersätts oftast 

med en femtedel av normal timlön. 

Kompensation för arbetad jour och beredskap utöver 

40 timmars arbetsvecka kan efter lokal överenskommelse 

tas ut som kontant ersättning eller ledig tid. Mellan 1986 

och 1996 fanns en reglering i kollektivavtalet om att 70 

procent av jourkompen skulle tas ut i ledig tid och 30 

procent i pengar. Det innebar i praktiken att arbetstiden 

utökades till mer än 40 timmar i veckan. Det finns även 

möjlighet att i lokala avtal komma överens om att löneväxla 

innestående tid till pension. 

70/30-modellen lever kvar i många lokala överenskommelser 

än i dag, men det förekommer även andra 

modeller. 

Jourenkäten visar att det är relativt vanligt att sjukhusläkare 

har mycket komptid innestående. Mer än var 

tredje har över 200 timmar tillgodo, vilket motsvarar fem 

arbetsveckor. 

Tabell 9. Innestående jourkomptimmar. I urvalet 

ingår de specialister som angett att de deltar i joureller 

beredskapstjänstgöring. 

Antal 

Procent 

< 50 timmar 237 21% 

51 - 200 timmar 435 39% 

201 - 500 timmar 321 29% 

501 - 1 000 timmar 82 7% 

1 001 - 2 000 timmar 

27 2% 

> 2 000 timmar 7 1% 

Total 1109 100% 

I praktiken kan det på vissa arbetsplatser vara svårt att 

ta ut ledighet på grund av brist på kompetenta specialister, 

medan det i andra verksamheter kan vara svårt 

att få ut ekonomisk ersättning på grund av ekonomiskt 

underskott i verksamheten. Ibland är det brist på både 

erfarna specialister och pengar. Specialisterna åläggs då 

ofta att ta ut all jourkomp i ledig tid, samtidigt som det 

i praktiken är svårt eftersom verksamheten inte fungerar 

om ledigheten tas ut. 

Sjukhusläkarnas enkät visar att en majoritet av medlemmarna 

vill få ut merparten av jourkompen som ledig 

tid. Kvinnor vill i högre grad än männen få ut ersättning 

i form av ledig tid. 

Tabell 10. Önskemål om ersättning för inarbetad 

jour och beredskap. I urvalet ingår de specialister 

som angett att de deltar i joureller beredskapstjänstgöring. 

Total Kvinna Man 

Allt som ledig tid 31% 36% 27% 

30% kontant 

ersättning och 

70% ledig tid 

50% kontant 


50% ledig tid 

70% kontant 


30% ledig tid 

Allt som kontant 

ersättning 

38% 41% 35% 

20% 17% 23% 

7% 3% 9% 

4% 2% 6% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 1069 453 616 

För att begränsa mängden innestående tid betalar 

många arbetsgivare ut jourkomp med automatik, antingen 

efter en viss tid eller när timmarna överstiger en 

viss mängd. I Sjukhusläkarnas enkät uppgav 53 % att 

jourkompen betalades ut med automatik, 29 % hade 

inget sådant system och 18 % visste inte om jourkompen 

betalades ut automatiskt. 

8

Så gjordes enkäten 

Urval 

Ett urval om 2415 respondenter, representativt med hänsyn 

till kön och ålder, gjordes ur Sjukhusläkarnas medlemsregister. 

Urvalet gjordes bland de medlemmar som har registrerat en e- 

postadress i medlemsregistret. 

Metod 

E-postenkäten gick ut den 7 juni 2011 med till 2415 respondenter. 

Tre påminnelser skickades via e-post under juni månad, 

vilket resulterade i 1001 fullföljda och 130 påbörjade (ej avslutade) 

enkäter till den 20 juni 2011. 

Postal enkät skickades den 20 juni till de respondenter 

som inte svarat på e-postenkäten. Inskickade postala enkäter 

har lagts in i databasen. En analys av påbörjade (ej avslutade) 

e-postenkäter och ofullständigt ifyllda pappersenkäter har genomförts 

av Läkarförbundets statistiker Åsa Jaktlund. Analysen 

ledde fram till beslutet att inkludera respondenter som missat 

enstaka frågor i underlaget. 

Svarsfrekvens 

Enkäten stängdes den 14 september 2011 och hade då uppnått 

en svarsfrekvens på 68,1 % eller 1644 respondenter. 79 enkäter 

(3,3%) var ej bearbetningsbara på grund av ofullständiga 

svar och har inte räknats med i rapportunderlaget, som alltså 

omfattar 1565 personer. Vissa respondenter har hoppat över 

enstaka frågor, varför summan av antalet svarande inte alltid är 

1565. 

Bortfallsanalys 

Bortfallsanalysen har gjorts av Läkarförbundets statistiker Åsa 

Jaktlund. 

Målpopulationen utgjordes av medlemmar i Sjukhusläkarföreningen. 

Av praktiska skäl måste populationen ytterligare 

avgränsas till medlemmar med registrerade e-postadresser. En 

jämförelse av populationen med och utan e-postadresser visar 

små skillnader när det gäller ålder, kön och fördelningen av 

specialiteter. När det gäller ålder ser vi en något högre medianålder 

i gruppen utan e-post. 

Som urvalsram användes Sjukhusläkarnas medlemsregister. 

Rampopulationen delades in i fyra strata efter kön och åldersklass 

över 55 år och 55 år eller äldre. De fyra strata bestämdes 

enligt antagandet att dessa variabler har samband med undersökningsvariablerna. 

Inom varje stratum drogs ett proportionerligt 

slumpmässigt urval av personer enligt följande. 

Stratum 

Antal i 

populationen 

Antal i 

urvalet 

Antal 

svar 

1. Kvinnor 55 år 1757 359 (360)* 250 

3. Män 55 år 3087 619 (619)* 419 

Totalt 12086 2414 1565 

* Ett antal personer plockades bort redan när epostadresserna 

importerades till webbverktyget, eftersom de var felaktiga. 

Totalt svarade 1565 av 2414 personer i urvalet, medan 849 

personer i urvalet resulterade i bortfall vilket motsvarar en 

bortfallandel på 35 % av samtliga urvalspersoner, det vill säga 

en svarsfrekvens på 65 %. Bortfallsandelen i stratum 1, 2 och 

4 är ungefär likvärdigt stor. Bortfallet i stratum 3, män under 

55 år är något högre. 65 % svarsfrekvens är en relativt hög 

svarsfrekvens för en webbundersökning av Läkarförbundets 

medlemmar. Vi ser när vi jämför gruppen ej svarande med 

svarande att åldersfördelningen är väldigt lika samt att bortfallet 

fördelar sig ungefär proportionerligt när det gäller specialiteterna. 

Det är dock fortfarande okänt hur bortfallet kan ha 

påverkat svaren. 

Stratifieringen gjordes enbart efter ålder och kön. Detta bör 

man tänka på när man tittar på jämförelser mellan övriga grupper. 

Ytterligare en aspekt är att undersökningen endast omfattar 

medlemmar i Sjukhusläkarna, det vill säga fackligt anslutna 

specialistläkare på sjukhus och i öppenvård samt professorer, 

docenter och högskolelektorer vid de medicinska fakulteterna. 

Kategori 

Stratum 

1 

Stratum 

2 

Stratum 

3 

Stratum 

4 

Samtliga 

Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent 

Svar 436 65 % 250 70 % 460 60 % 419 68 % 1565 65 % 

Bortfall 234 35 % 109 30 % 306 40 % 200 32 % 849 35 % 

Därav: 

Ej påbörjade 

Påbörjade 

men ofullständiga 

210 31 % 97 27 % 282 37 % 182 29 % 771 32 % 

24 4 % 12 3 % 24 3 % 18 3 % 78 3 % 

Summa 670 359 766 619 2414 

9

Tabellbilaga 

Avsnitt 1: Bakgrundsfrågor 

Fråga 1:1 

Är du... 

Antal 

Procent 

Kvinna 699 44% 

Man 874 56% 

Total 1573 100% 

Kommentar: I 1996 års enkät var 32 % av respondenterna 

kvinnor, 2004 var andelen kvinnor 38 % och i 2009 års undersökning 

47%. 

Fråga 1:2 

Hur gammal är du? 

Antal 

Procent 

< 35 år 24 2% 

35 - 45 år 458 29% 

46 - 55 år 505 32% 

56 - 64 år 497 31% 

65 år eller äldre 109 7% 

Total 1593 100% 

Kommentar: I 1996 års enkät var medlemmar i åldern 65 år 

och äldre exkluderade från urvalet. 18 % av respondenterna var 

55-64 år, 45% var 45-54 år och 39% av respondenterna var 

35-44 år. 

Specialistenkät 2004: Medlemmar över 64 år var exkluderade 

från urvalet. 30,8 % av respondenterna var 55-64 år, 43,3 % 

var 45-54 år och 24,7% av respondenterna var 35-44 år. 

2009 års enkät: 4 % var 65 år eller äldre, 31% var 56-64 år, 

36% var 45-54 år och 29% var 35-45 år. 

Andelen respondenter yngre än 35 år är 1-2 % i samtliga 

undersökningar. 

Fråga 1:3 

Är du yrkesverksam som läkare i Sverige? 

Antal 

Procent 

Ja 1552 97% 

Nej (du kommer 

till slutet på 

enkäten) 

45 3% 

Total 1597 100% 

Fråga 1:4 

Vilken är din specialitet enligt Socialstyrelsens förteckning? 

Har du fler specialiteter ska du ange den som du 

senast erhöll specialistbevis för. 

Antal 

Procent 

00 Allmänmedicin 9 1% 

01 Anestesi- och intesivvård 104 8% 

02 Akutsjukvård 2 0% 

05 Barn- och ungdomsmedicin 80 6% 

08 Hud- och könssjukdomar 15 1% 

10 Internmedicin 72 6% 

11 Endokrinologi 18 1% 

12 Kardiologi 56 4% 

13 Infektionsjukdomar 41 3% 

14 Lungsjukdomar 14 1% 

15 Medicinsk gastroenterologi 

och hepatologi 

15 1% 

16 Medicinska njursjukdomar 25 2% 

17 Reumatologi 20 2% 

18 Geriatrik 34 3% 

19 Yrkesmedicin 1 0% 

20 Kirurgi 71 5% 

21 Barn- och ungdomskirurgi 13 1% 

22 Handkirurgi 13 1% 

23 Neurokirurgi 7 1% 

24 Ortopedi 58 4% 

25 Plastikkirurgi 13 1% 

26 Thoraxkirurgi 8 1% 

27 Urologi 24 2% 

28 Kärlkirurgi 13 1% 

30 Transfusionsmedicin 2 0% 

31 Klinisk bakteriologi 8 1% 

32 Klinisk fysiologi 10 1% 

33 Klinisk kemi 3 0% 

34 Klinisk neurofysiologi 5 0% 

35 Klinisk patologi 13 1% 

36 Klinisk virologi 3 0% 

37 Klinisk immunologi 7 1% 

40 Obstetrik och gynekologi 65 5% 

45 Neurologi 30 2% 

50 Psykiatri 78 6% 

51 Barn- och ungdomspsykiatri 35 3% 

52 Rättspsykiatri 5 0% 

54 Socialmedicin 3 0% 

10

60 Medicinsk radiologi 73 6% 

61 Onkologi 26 2% 

62 Gynekologisk onkologi 5 0% 

63 Barnonkologi 2 0% 

65 Ögonsjukdomar 38 3% 

70 Öron-, näs- och halssjukdomar 

53 4% 

71 Hörselsjukdomar 6 0% 

72 Röst- och talrubbningar 2 0% 

75 Rehabiliteringsmedicin 12 1% 

73 Smärtlindring 4 0% 

74 Nukleärmedicin 0 0% 

76 Hematologi 12 1% 

77 Allergisjukdomar 6 0% 

78 Barn- och ungdomsallergologi 2 0% 

79 Barn- och ungdomsneurologi 9 1% 

80 Tändernas sjukdomar 0 0% 

84 Röntgenbehandling (endast 

kvinnosjukdomar) 

85 Röntgenundersökning (endast 

lungsjukdomar) 

86 Röntgenundersökning (endast 

ortopedi) 

0 0% 

0 0% 

0 0% 

87 Barn- och ungdomskardiologi 3 0% 

88 Neonatologi 14 1% 

89 Neuroradiologi 10 1% 

90 Barn- och ungdomsradiologi 5 0% 

91 Koagulations- och blödningsrubbningar 

1 0% 

92 Klinisk farmakologi 4 0% 

93 Klinisk genetik 1 0% 

94 Klinisk cytologi 1 0% 

95 Rättsmedicin 2 0% 

96 Företagshälsovård 2 0% 

97 Skolhälsovård 1 0% 

98 Klinisk nutrition 0 0% 

99 Yrkes- och miljömedicin 4 0% 

Ingen av ovan / kan inte svara 3 0% 

Total 1294 100% 

Fråga 1:5 

Hur många år har du arbetat som specialist inom nuvarande 

specialitet? Den specialitet du angav ovan. 

Antal 

Procent 

< 1 år 75 5% 

1 - 3 år 176 12% 

4 - 10 år 357 23% 

> 10 år 920 60% 

Total 1528 100% 

Fråga 1:6 

Inom vilken specialitet har du mest jour/beredskap? 

Antal 

Procent 

00 Allmänmedicin 9 1% 

01 Anestesi- och intesivvård 118 9% 

02 Akutsjukvård 9 1% 

05 Barn- och ungdomsmedicin 85 6% 

08 Hud- och könssjukdomar 11 1% 

10 Internmedicin 125 9% 

11 Endokrinologi 5 0% 

12 Kardiologi 41 3% 

13 Infektionsjukdomar 37 3% 

14 Lungsjukdomar 9 1% 

15 Medicinsk gastroenterologi 

och hepatologi 

2 0% 

16 Medicinska njursjukdomar 24 2% 

17 Reumatologi 14 1% 

18 Geriatrik 26 2% 

19 Yrkesmedicin 0 0% 

20 Kirurgi 79 6% 

21 Barn- och ungdomskirurgi 11 1% 

22 Handkirurgi 14 1% 

23 Neurokirurgi 5 0% 

24 Ortopedi 67 5% 

25 Plastikkirurgi 12 1% 

26 Thoraxkirurgi 11 1% 

27 Urologi 23 2% 

28 Kärlkirurgi 11 1% 

30 Transfusionsmedicin 4 0% 

31 Klinisk bakteriologi 8 1% 

32 Klinisk fysiologi 3 0% 

33 Klinisk kemi 2 0% 

34 Klinisk neurofysiologi 4 0% 

35 Klinisk patologi 5 0% 

36 Klinisk virologi 2 0% 

37 Klinisk immunologi 1 0% 

40 Obstetrik och gynekologi 68 5% 

45 Neurologi 22 2% 

50 Psykiatri 67 5% 

51 Barn- och ungdomspsykiatri 21 2% 

52 Rättspsykiatri 2 0% 

54 Socialmedicin 1 0% 

60 Medicinsk radiologi 71 5% 

61 Onkologi 21 2% 

62 Gynekologisk onkologi 5 0% 

63 Barnonkologi 3 0% 

65 Ögonsjukdomar 38 3% 

70 Öron-, näs- och halssjukdomar 

56 4% 

71 Hörselsjukdomar 1 0% 

72 Röst- och talrubbningar 0 0% 

75 Rehabiliteringsmedicin 5 0% 

11

73 Smärtlindring 1 0% 

74 Nukleärmedicin 0 0% 

76 Hematologi 9 1% 

77 Allergisjukdomar 0 0% 

78 Barn- och ungdomsallergologi 

79 Barn- och ungdomsneurologi 

0 0% 

0 0% 

80 Tändernas sjukdomar 0 0% 

84 Röntgenbehandling (endast 

kvinnosjukdomar) 

85 Röntgenundersökning 

(endast lungsjukdomar) 

86 Röntgenundersökning 

(endast ortopedi) 

87 Barn- och ungdomskardiologi 

0 0% 

0 0% 

0 0% 

4 0% 

88 Neonatologi 16 1% 

89 Neuroradiologi 8 1% 

90 Barn- och ungdomsradiologi 

91 Koagulations- och blödningsrubbningar 

3 0% 

1 0% 

92 Klinisk farmakologi 2 0% 

93 Klinisk genetik 1 0% 

94 Klinisk cytologi 0 0% 

95 Rättsmedicin 3 0% 

96 Företagshälsovård 0 0% 

97 Skolhälsovård 0 0% 

98 Klinisk nutrition 0 0% 

99 Yrkes- och miljömedicin 1 0% 

Ingen av ovan / kan inte svara 166 12% 

Total 1373 100% 

Fråga 1:7 

Vilken befattningskategori tillhör du? 

Specialistläkare / 

Avdelningsläkare / 

Biträdande överläkare 

Antal 

Procent 

396 26% 

Överläkare 1053 68% 

Professor/lektor 52 3% 

Annan 39 3% 

Total 1540 100% 

Kommentar: Specialistenkät 1996: 43% av respondenterna 

var specialistläkare/avdelningsläkare/bitr. överläkare, 52 % var 

överläkare, 2 % professorer/pröl och 3 % hade annan befattning. 

Fråga 1:8 

Var är du huvudsakligen anställd (arbetsgivare)? 

Antal 

Landsting / Region 1384 90% 

Staten 54 4% 

Privat 92 6% 

Annat 10 1% 

Procent 

Total 1540 100% 

Fråga 1:9 

Vilken är din huvudsakliga arbetsplats / tjänsteställe? 

Antal 

Procent 

748 49% 

Länssjukhus 436 28% 

Länsdelssjukhus 155 10% 

Universitet / Regionsjukhus 


109 7% 

Privatsjukhus 32 2% 

Annan 59 4% 

Total 1539 100% 

Kommentar: Specialistenkät 1996: 49 % av respondenterna 

arbetade på universitets- eller regionsjukhus, 28 % på länssjukhus, 

17 % på länsdelssjukhus och 6 % svarade ”annat”. 

Specialistenkät 2004: 45,6 % arbetade på universitets- eller 

regionsjukhus, 28,7 % på länssjukhus, 18,2 % på länsdelssjukhus, 

5,4 % privat och 1,4 % svarade ”annat”. 

2009 års enkät: 49 % arbetade på universitets- eller regionsjukhus, 

27 % på länssjukhus, 11 % på länsdelssjukhus, 5 % på 

privatsjukhus, 8 % på öppenvårdsmottagning och 2 % svarade 

”annat”. 

Fråga 1:10 

Hur stort är upptagningsområdet till ditt sjukhus? 

Antal 

Procent 

< 100 000 invånare 201 13% 

100 000 - 200 000 

invånare 

352 23% 

> 200 000 invånare 852 55% 


Total 1540 100% 

2009 års enkät: 27% av respondenterna var specialistläkare/ 

avdelningsläkare/bitr. överläkare, 66 % var överläkare, 4 % 

professor/lektor och 2 % hade annan befattning. 

12

Avsnitt 2: Jour- och beredskapssituationen 

Fråga 2:1 ställdes till alla som i fråga 1:3 angivit att 

de var yrkesverksamma som läkare i Sverige. Frågorna 

2:2-2:5 ställdes till alla som i fråga 2:1 svarat 

att de deltar i joureller beredskapstjänstgöring. 

Fråga 2:1 

Deltar du i joureller beredskapstjänstgöring? 

Antal 

Procent 

Ja 1118 73% 

Nej (du kommer till 

slutet på enkäten) 

421 27% 

Total 1539 100% 

Fråga 2:2 

Hur många innestående jourkomptimmar har du hos 

din arbetsgivare idag? 

Antal 

Procent 

< 50 timmar 237 21% 

51 - 200 timmar 435 39% 

201 - 500 timmar 321 29% 

501 - 1 000 timmar 82 7% 

1 001 - 2 000 timmar 

27 2% 

> 2 000 timmar 7 1% 

Total 1109 100% 

Fråga 2:3 

Betalas innestående jourkomp ut med automatik efter 

en viss tid? 

Ja, efter ett visst 

antal timmar, ange 

hur många: 

Ja, efter ett visst 

antal dagar, ange 

hur många: 

Antal 

Procent 

217 20% 

366 33% 

Nej 323 29% 


Total 1108 100% 

Öppna svar-Ja, efter ett visst antal timmar, ange hur många: 

Mest frekventa svaret: 200 timmar. (n=194) 

Öppna svar-Ja, efter ett visst antal dagar, ange hur många: 

Mest frekventa svaret: 180 dagar. (n=349) 

Fråga 2:4 

Har du möjlighet att löneväxla innestående jourkomp 

till pension? 

Ja, jag utnyttar den 

möjligheten 

Ja, men jag utnyttjar 

inte den möjligheten 

Antal 

Procent 

47 4% 

161 15% 

Nej 266 24% 


Total 1107 100% 

Könsfördelning 

Kvinna Man 

< 50 timmar 25% 18% 

51 - 200 timmar 40% 39% 

201 - 500 timmar 27% 31% 

501 - 1 000 timmar 6% 8% 

1 001 - 2 000 timmar 1% 3% 

> 2 000 timmar 1% 1% 

Procent 100% 100% 

Antal 467 628 

13

Fråga 2:5 

Har du...? 



Antal 

Procent 

225 20% 

Enbart beredskap 510 46% 

377 34% 

Total 1112 100% 

Fördelat på befattningskategori 

Har du...? 




jour och beredskap 

Spec.läkare 

/ Avd. 

läkare / 

Biträdande 

överläkare 

Överläkare 

Professor/ 

lektor 

Annan 

44% 9% 5% 57% 

Enbart beredskap 25% 55% 55% 29% 


jour och 

beredskap 

31% 35% 40% 14% 

Procent 100% 100% 100% 100% 

Antal 337 748 20 7 

Kommentar: Specialistenkät 1996: 46 % av respondenterna 

hade jour, 44 % hade beredskap A (praxis: inställelsetid 30 minuter) 

och 18 % beredskap B (praxis: inställelsetid 2 timmar). 

2009 års enkät: 49 % hade sjukhusbunden jour och 77 % 

beredskap (n = 434). 28 % hade omväxlande sjukhusbunden 

jour och beredskap. 

Avsnitt 3: Sjukhusbunden jour 

Frågorna i avsnitt 3 ställdes till de respondenter 

som i fråga 2:5 angivit att de har sjukhusbunden 

jour (enbart sjukhusbunden jour eller både sjukhusbunden 

jour och beredskap). 

Fråga 3:1 

Är din sjukhusbundna jour inplanerad i ditt veckoschema 

utöver 40 timmars tjänstgöring? 

Antal 

Procent 

Ja 429 72% 

Nej 165 28% 

Total 594 100% 

Kommentar: 2009 års enkät: 75 % ja och 18 % nej (n = 212). 

Fråga 3:2 

Hur långa är dina längsta sjukhusbundna jourpass...? 

Vardagar 

Antal 

Procent 


< 8 timmar 87 15% 

8 - 12 timmar 95 16% 

13 - 16 timmar 194 33% 

17 - 24 timmar 121 20% 

> 24 timmar 32 5% 

Total 596 100% 

Helger 

Antal 

Procent 


< 8 timmar 54 9% 

8 - 12 timmar 152 26% 

13 - 16 timmar 174 29% 

17 - 24 timmar 117 20% 

> 24 timmar 68 11% 

Total 596 100% 

Kommentar: 2009 års enkät: Primärjourpassens längd på 

helger: < 8 timmar – 2 %, 8-12 timmar – 25 %, 13-24 timmar 

– 49 % och > 24 timmar – 12 % (n = 212). 

14

Fråga 3:2 



Vardagar 


Har inte jour 11% 9% 13% 

< 8 timmar 15% 14% 15% 

8 - 12 timmar 16% 14% 17% 

13 - 16 timmar 32% 29% 35% 

17 - 24 timmar 20% 27% 15% 

> 24 timmar 5% 7% 4% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 592 259 333 

Helger 



< 8 timmar 9% 9% 9% 

8 - 12 timmar 26% 22% 28% 

13 - 16 timmar 29% 31% 28% 

17 - 24 timmar 19% 23% 17% 

> 24 timmar 11% 8% 14% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 592 259 333 

Åldersfördelning 

Vardagar 

Har inte 


< 35 

år 

35 - 

45 år 

46 - 

55 år 

56 - 64 

år 

65 år eller 

äldre 

0% 6% 14% 23% 0% 

< 8 timmar 7% 7% 18% 29% 60% 

8 - 12 20% 19% 12% 15% 20% 

13 - 16 40% 38% 31% 20% 0% 

17 - 24 33% 25% 19% 7% 0% 

> 24 0% 5% 6% 5% 20% 

Procent 100% 100% 100% 100% 100% 

Antal 15 282 198 95 5 

Helger 

Har inte 


< 35 

år 

35 - 

45 år 

46 - 

55 år 

56 - 64 

år 

65 år eller 

äldre 

0% 4% 4% 12% 40% 

< 8 timmar 7% 6% 10% 17% 40% 

8 - 12 13% 22% 26% 38% 0% 

13 - 16 40% 34% 31% 9% 20% 

17 - 24 33% 22% 16% 18% 0% 

> 24 7% 12% 14% 6% 0% 

Procent 100% 100% 100% 100% 100% 

Antal 15 282 198 95 5 


Fördelning efter befattningskategori (kategorierna professor 

och ”annat” har exkluderats ur tabellen på grund av lågt 

antal respondenter i dessa kategorier). 

Vardagar 

Spec.läkare / Avd.läkare 

/ Bitr. överläkare 

Överläkare 

Har inte jour 5% 15% 

< 8 timmar 9% 19% 

8 - 12 17% 16% 

13 - 16 38% 28% 

17 - 24 26% 16% 

> 24 5% 6% 

Procent 100% 100% 

Antal 250 332 

Helger 

Spec.läkare / Avd.läkare 

/ Bitr. överläkare 

Överläkare 

Har inte jour 2% 7% 

< 8 timmar 6% 11% 

8 - 12 22% 28% 

13 - 16 38% 23% 

17 - 24 21% 18% 

> 24 10% 13% 

Procent 100% 100% 

Antal 250 332 

Fördelning efter arbetsplats/tjänsteställe (öppenvårdsmottagningar, 

privatsjukhus och annan arbetsplats har exkluderats 

ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa 

kategorier). 

Vardagar 

Universitet / 

Regionsjukhus 

Länssjukhus 


< 8 timmar 14% 15% 15% 

8 - 12 17% 15% 13% 

13 - 16 31% 36% 31% 

17 - 24 21% 20% 19% 

> 24 timmar 5% 4% 10% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 321 192 62 

Helger 

Universitet / 

Regionsjukhus 

Länssjukhus 


< 8 timmar 10% 9% 5% 

8 - 12 24% 27% 29% 

13 - 16 31% 29% 27% 

17 - 24 21% 20% 15% 

> 24 timmar 12% 8% 18% 

Länsdelssjukhus 


Procent 100% 100% 100% 

Antal 321 192 62 

15

Fråga 3:3 

Fråga 3:5 

Deltar du i sjukhusbunden jour med nattarbete? (D v s 

två eller fler nattjourpass per jourvecka) 

Antal 

Procent 

Ja 259 43% 

Nej 339 57% 

Total 598 100% 




Total 

Specialistläkare 

/ Avdelningsläkare 

/ Biträdande 

överläkare 

Överläkare 

Ja 43% 62% 30% 

Nej 57% 38% 70% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 598 250 334 

Fördelning efter arbetsplats/tjänsteställe 

Total 

Ja 43% 46% 40% 44% 21% 17% 

Nej 57% 54% 60% 56% 79% 83% 

Universitet 

/ 

Regionsjukhus 

Länssjukhus 



Privatsjukhus 

Procent 

Antal 

Fråga 3:4 

100% 100% 100% 100% 100% 100% 

598 321 193 63 14 6 

Hur många nattpass ingår normalt per vecka? 

Antal 

Procent 

2 98 38% 

3 152 60% 

4 eller fler 5 2% 

Total 255 100% 

Kommentar: 2009 års enkät: 33 % svarar 2 nattpass, 60 % 3 

nattpass och 6 % 4 nattpass (n = 120). 

Är du ledig...? 

Före nattjourpass vardagar 

Antal 

Procent 

Ja, alltid 186 72% 

Oftast 33 13% 

Ibland 12 5% 

Nej, aldrig 26 10% 

Total 257 100% 

Efter nattjourpass vardagar 

Antal 

Procent 


Oftast 30 12% 

Ibland 11 4% 


Total 257 100% 

Före nattjourpass helger 

Antal 

Procent 


Oftast 32 12% 

Ibland 24 9% 


Total 257 100% 

Efter nattjourpass helger 

Antal 

Procent 


Oftast 36 14% 

Ibland 29 11% 


Total 257 100% 

Fråga 3:6 

Hur många nattjoursveckor har du normalt i snitt per 

månad? 

Antal 

Procent 

1 var sjätte vecka 54 21% 

1 var femte vecka 62 24% 

1 var fjärde vecka 54 21% 

1 var tredje vecka 

eller oftare 

24 9% 

Mer sällan 61 24% 

Total 255 100% 

16

Hur många nattjoursveckor har du normalt i snitt per 

månad? 




kategorier). 

1 var sjätte 

vecka 

1 var femte 

vecka 

1 var fjärde 

vecka 

1 var tredje 

vecka eller 

oftare 

Universitet / 

Regionsjukhus 

Länssjukhus 


20% 21% 25% 

26% 26% 7% 

21% 21% 21% 

7% 11% 18% 

Mer sällan 25% 21% 29% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 148 76 28 

Fråga 3:7 

Hur många nattjoursveckor har du när belastningen är 

som störst, t ex under semesterperioder, vakanser eller 

betydande sjukfrånvaro? 

Antal 

Procent 

1 var sjätte vecka 23 9% 

1 var femte vecka 20 8% 

1 var fjärde vecka 66 26% 

1 var tredje vecka 

eller oftare 

106 42% 

Mer sällan 39 15% 

Total 254 100% 

Avsnitt 4: Beredskap 


som i fråga 2:5 angivit att de har beredskap (enbart 

beredskap eller både sjukhusbunden jour och 

beredskap). 

Fråga 4:1 

Har du beredskap på en arbetsplats där det inte finns 

motsvarande sjukhusbunden jour? 

Antal 

Procent 

Ja 380 44% 

Nej 468 54% 


Total 863 100% 



Ja 44% 52% 38% 

Nej 54% 46% 60% 

Vet inte 2% 2% 2% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 849 340 509 




kategorier). 

Länssjukhus 

Universitets- 

/Regionsjukhus 


Ja 47% 39% 35% 

Nej 52% 60% 62% 

Vet inte 2% 1% 3% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 445 274 91 

17

Fråga 4:2 

Hur långa är dina längsta beredskapspass...? 

Vardagar 

Har inte beredskap 

på vardagar 

Antal 

Procent 

31 4% 

< 8 timmar 34 4% 

8 - 12 timmar 61 7% 

13 - 16 timmar 423 49% 

17 - 24 timmar 184 21% 

> 24 timmar 137 16% 

Total 870 100% 

Helger 


på helger 

Antal 

Procent 

28 3% 

< 8 timmar 33 4% 

8 - 12 timmar 38 4% 

13 - 16 timmar 38 4% 

17 - 24 timmar 218 25% 

> 24 timmar 514 59% 

Total 869 100% 


Vardagar 

Har inte 

beredskap 


3% 4% 3% 

< 8 timmar 4% 6% 3% 

8 - 12 timmar 7% 8% 7% 

13 - 16 timmar 


49% 46% 50% 

21% 21% 21% 

> 24 timmar 16% 15% 16% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 856 342 514 

Helger 

Har inte 

beredskap 


3% 3% 3% 

< 8 timmar 4% 5% 3% 

8 - 12 timmar 4% 6% 4% 



4% 4% 5% 

25% 26% 25% 

> 24 timmar 59% 56% 61% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 855 341 514 



Vardagar 


< 35 

år 

35 - 

45 år 

46 - 

55 år 

56 - 

64 år 

65 år 

eller 

äldre 

15% 4% 2% 4% 18% 

< 8 timmar 8% 3% 3% 6% 0% 

8 - 12 timmar 31% 5% 5% 10% 0% 

13 - 16 timmar 31% 43% 50% 52% 73% 

17 - 24 timmar 8% 28% 22% 16% 0% 

> 24 timmar 8% 18% 18% 12% 9% 

Procent 100% 100% 100% 100% 100% 

Antal 13 261 324 261 11 

Helger 


< 35 

år 

35 - 

45 år 

46 - 

55 år 

56 - 

64 år 

65 år 

eller 

äldre 

8% 4% 3% 3% 0% 

< 8 timmar 0% 3% 3% 5% 9% 

8 - 12 timmar 15% 3% 3% 7% 0% 

13 - 16 timmar 8% 6% 4% 3% 0% 

17 - 24 timmar 8% 27% 27% 23% 9% 

> 24 timmar 62% 58% 60% 58% 82% 

Procent 100% 100% 100% 100% 100% 

Antal 13 260 324 261 11 

18





Vardagar 

Har inte 

beredskap 

Total 



/ Biträdande 

överläkare 

Överläkare 

4% 5% 3% 

< 8 timmar 4% 4% 4% 

8 - 12 timmar 



> 24 timmar 

7% 7% 7% 

49% 45% 50% 

21% 23% 21% 

16% 16% 15% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 870 183 666 

Helger 

Har inte 

beredskap 

Total 



/ Biträdande 

överläkare 

Överläkare 

3% 4% 3% 

< 8 timmar 4% 3% 4% 

8 - 12 timmar 



> 24 timmar 

4% 4% 4% 

4% 5% 4% 

25% 23% 26% 

59% 59% 59% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 869 182 666 





kategorier). 

Vardagar 

Har inte 

beredskap 

Total 

Universitets 

/regionsjukhus 

Länssjukhus 


4% 4% 3% 1% 

< 8 timmar 4% 4% 3% 3% 

8 - 12 timmar 

13 - 16 

timmar 

17 - 24 

timmar 

> 24 timmar 

7% 7% 7% 5% 

49% 45% 52% 55% 

21% 21% 24% 14% 

16% 18% 10% 22% 

Procent 100% 100% 100% 100% 

Antal 869 450 274 93 

Helger 

Har inte 

beredskap 

Total 

Universitets 

/regionsjukhus 

Länssjukhus 


3% 2% 2% 10% 

< 8 timmar 4% 4% 4% 3% 

8 - 12 timmar 

13 - 16 

timmar 

17 - 24 

timmar 

> 24 timmar 

4% 6% 3% 2% 

4% 3% 5% 3% 

25% 24% 27% 18% 

59% 61% 58% 63% 

Procent 100% 100% 100% 100% 

Antal 868 449 274 93 

Fråga 4:3 

Har du möjlighet att vara ledig efter ett beredskapspass 

vardagar? 


alltid ledig 



det 

Antal 

Procent 

73 8% 

167 19% 

Nej 614 71% 


Total 870 100% 

19

Fråga 4:4 

Möjliggör ditt schema ledighet efter beredskapspass på 

helg? 


alltid ledig 



det 

Antal 

Procent 

158 18% 

196 23% 

Nej 490 56% 


Total 868 100% 

Fråga 4:5 

Under en typisk vecka, ungefär hur mycket arbetad tid 

(OBS! faktiskt arbetad tid, inte ersättning) består din 

beredskap av? 

Vardagar 

Antal 

Procent 

< 5 % 169 19% 

5 - 10 % 283 33% 

11 - 25 % 274 32% 

26 - 50 % 108 12% 

> 50 % 34 4% 

Total 868 100% 

Helger 

Antal 

Procent 

< 5 % 95 11% 

5 - 10 % 154 18% 

11 - 25 % 242 28% 

26 - 50 % 263 30% 

> 50 % 112 13% 

Total 866 100% 

Fråga 4:6 

Avsnitt 5: Andel av tjänstgöring 

utanför ordinarie arbetstid 


som i fråga 2:1 angivit att de deltar i sjukhusbunden 


Fråga 5:1 

Denna fråga avser all jour och beredskap. Hur stor del 

av din totala tjänstgöring är jourarbete och beredskap 

(d v s utanför ordinarie arbetstid) under en genomsnittlig 

tremånadersperiod? Frågan avser faktisk arbetad tid, 

och inte ersättning för tid. 

Antal 

Procent 

< 20 % 536 50% 

20 - 40 % 486 45% 

41 - 60 % 47 4% 

61 - 80 % 8 1% 

> 80 % 4 0% 

Total 1081 100% 


och ”annat” har exkluderats ur tabellen på grund av 

lågt antal respondenter i dessa kategorier). 

Total Specialistläkare / 

Avdelningsläkare 

/ Biträdande 

överläkare 

Överläkare 

< 20 % 50% 37% 55% 

20 - 40 % 45% 56% 40% 

41 - 60 % 4% 6% 4% 

61 - 80 % 1% 1% 1% 

> 80 % 0% 1% 0% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 1081 322 733 

Om du idag enbart har beredskap efter att du tidigare 

har haft sjukhusbunden jour...vid vilken ålder slutade du 

ha sjukhusbunden jour? 

Frågan är inte aktuell 

för mig 

Antal 

Procent 

509 59% 

< 35 år 20 2% 

35-49 år 238 27% 

50-54 år 60 7% 

55-59 år 35 4% 

60-64 år 3 0% 

65 år eller äldre 3 0% 

Total 868 100% 

20

Avsnitt 6: Ersättning för jouroch 

beredskapsarbete 


som i fråga 2:1 angivit att de deltar i sjukhusbunden 


Fråga 6:1 

Hur vill du helst bli ersatt för inarbetad jour och beredskap? 

Antal 

Procent 

Allt som ledig tid 336 31% 

30% kontant ersättning 

och 70% ledig 

tid 


och 50% ledig 

tid 


och 30% ledig 

tid 


ersättning 

406 37% 

219 20% 

74 7% 

48 4% 

Total 1083 100% 



Allt som ledig tid 31% 36% 27% 

30% kontant 


70% ledig tid 

50% kontant 


50% ledig tid 

70% kontant 


30% ledig tid 


ersättning 

38% 41% 35% 

20% 17% 23% 

7% 3% 9% 

4% 2% 6% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 1069 453 616 



< 35 

år 

35 - 

45 år 

46 - 

55 år 

56 - 

64 år 

65 år 

eller 

äldre 

Allt som ledig 23% 28% 28% 39% 31% 

tid 

30% kontant 45% 41% 37% 32% 46% 


70% ledig tid 

50% kontant 18% 22% 21% 18% 0% 


50% ledig tid 

70% kontant 9% 7% 8% 5% 8% 


30% ledig tid 


5% 2% 5% 6% 15% 

ersättning 

Procent 100% 100% 100% 100% 100% 

Antal 22 391 376 280 13 





Total Specialistläkare Överläkare 


/ Biträdande 

överläkare 

Allt som 31% 28% 33% 

ledig tid 

30% kontant 37% 42% 36% 

ersättning 

och 70% 

ledig tid 

50% kontant 20% 22% 20% 

ersättning 

och 50% 

ledig tid 

70% kontant 7% 7% 7% 

ersättning 

och 30% 

ledig tid 

Allt som 4% 2% 5% 

kontant 

ersättning 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 1083 326 731 

21





kategorier). 

Allt som 

ledig tid 

30% 

kontant 

ersättning 

och 70% 

ledig tid 

50% 

kontant 

ersättning 

och 50% 

ledig tid 

70% 

kontant 

ersättning 

och 30% 

ledig tid 

Allt som 

kontant 

ersättning 

Total Universitet / 

Regionsjukhus 

Länssjukhus 


31% 30% 30% 33% 

37% 37% 41% 35% 

20% 21% 21% 20% 

7% 7% 5% 8% 

4% 4% 3% 4% 

Procent 100% 100% 100% 100% 

Antal 1082 578 328 116 

Fråga 6:2 

Önskar du att en del av utrymmet för löneökning, t ex 

0,5 %, avsätts för: (fler svar är möjliga) 

Höjd ersättning för 

bundenhet vardagar 


bundenhet helger 

Höjd ersättning för arbetad 

tid vardagar 17-24 


arbetad tid helger och/ 

eller vardagsnätter 

Att skapa fler storhelger, 

t ex vid påsk 

Nej, föredrar att allt utrymme 

går till höjd lön 

Antal 

Procent 

264 24% 

304 28% 

198 18% 

194 18% 

60 6% 

367 34% 

Vet inte / har ingen åsikt 197 18% 

Total 1082 146% 




Höjd ersättning 

för bundenhet 

vardagar 



helger 


för arbetad tid 

vardagar 17-24 



helger och/eller 

vardagsnätter 

Att skapa fler 

storhelger, t ex 

vid påsk 

Nej, föredrar 

att allt utrymme 

går till höjd lön 

Vet inte / har 

ingen åsikt 


25% 24% 25% 

28% 29% 28% 

18% 17% 19% 

18% 19% 17% 

6% 6% 5% 

34% 31% 36% 

18% 20% 17% 

Procent 147% 146% 147% 

Antal 1068 452 616 






vardagar 



helger 



vardagar 17-24 



helger och/eller 

vardagsnätter 

Att skapa fler 

storhelger, t ex 

vid påsk 

Nej, föredrar att 

allt utrymme går 

till höjd lön 

Vet inte / har 

ingen åsikt 

< 35 

år 

35 - 

45 år 

46 - 

55 år 

56 - 

64 år 

65 + 

14% 21% 28% 26% 15% 

23% 25% 32% 29% 23% 

14% 16% 21% 19% 8% 

14% 16% 19% 20% 15% 

9% 6% 6% 5% 0% 

45% 34% 33% 35% 23% 

9% 23% 14% 17% 46% 

Procent 127% 140% 152% 150% 131% 

Antal 22 391 375 280 13 

22







bundenhet vardagar 


bundenhet helger 


arbetad tid vardagar 

17-24 


arbetad tid helger 

och/eller vardagsnätter 

Att skapa fler storhelger, 

t ex vid påsk 

Nej, föredrar att allt 

utrymme går till höjd 

lön 

Vet inte / har ingen 

åsikt 

Total 


/ 

Avdelningsläkare 

/ 

Biträdande 

överläkare 

Överläkare 

24% 20% 27% 

28% 23% 31% 

18% 18% 19% 

18% 16% 19% 

6% 6% 5% 

34% 35% 33% 

18% 21% 16% 

Procent 146% 140% 150% 

Antal 1082 326 730 

Fråga 6:3 

Hur mycket kompledighet skulle du vilja ha dag efter 

beredskapspass? 

Antal 

Procent 

Heldag, alltid 137 13% 

Halvdag, alltid, föreller 

eftermiddag 

Halvdag, men bara 


Heldag, men bara 


140 13% 

270 25% 

97 9% 

Ingen ledighet 309 29% 


Total 1079 100% 

Fråga 6:4 

Vilken typ av sjukhusbunden jour föredrar du? 

Antal 

Procent 

Nattjoursvecka med två nattpass 118 11% 

Nattjoursvecka med tre nattpass 159 15% 

Nattjoursvecka med fyra nattpass 9 1% 

Kontinuerligt utlagd jour i schemat 

med ledighet dag före och efter 

143 13% 

Har inte sjukhusbunden jour 516 48% 

Annat 138 13% 

Total 1083 100% 



Nattjoursvecka med 

två nattpass 


tre nattpass 


fyra nattpass 

Kontinuerligt utlagd 

jour i schemat med 

ledighet dag före och 

efter 

Har inte sjukhusbunden 



11% 13% 9% 

15% 12% 17% 

1% 0% 1% 

13% 15% 12% 

47% 46% 48% 

Annat 13% 13% 13% 

Procent 100% 100% 100% 

Antal 1069 451 618 



Nattjoursvecka 

med två nattpass 


med tre nattpass 


med fyra nattpass 

Kontinuerligt 

utlagd jour i 

schemat med 

ledighet dag före 

och efter 

Har inte sjukhusbunden 


< 35 

år 

35 - 

45 år 

46 - 

55 år 

56 - 

64 år 

65 år 

eller 

äldre 

18% 16% 11% 3% 0% 

23% 25% 11% 5% 0% 

5% 1% 1% 0% 0% 

14% 16% 14% 8% 0% 

32% 31% 49% 70% 77% 

Annat 9% 11% 14% 14% 23% 

Procent 100% 100% 100% 100% 100% 

Antal 22 393 374 280 13 

23

Avsnitt 7: Skäl till att inte delta i 

jouroch beredskapstjänstgöring 

Frågan i avsnitt 7 ställdes till de respondenter som 

i fråga 2:1 angivit att de inte deltar i sjukhusbunden 


Fråga 7:1 

Vad beror det på att du inte deltar i jour och beredskap? 

Det finns inget behov på 

min arbetsplats 

Antal 

Procent 

172 41% 

Eget önskemål, p g a 107 26% 

Annat, nämligen 138 33% 

Total 417 100% 

Öppna svar-Eget önskemål: Mest frekventa svar: ålder och 

sjukdom. 

Öppna svar-Annat, nämligen: Mest frekventa svar: Ej aktuellt 

på arbetsplatsen/ingår inte i tjänsten, ålder. 

Sjukhusläkarna 

Sjukhusläkarna 

YRKESFÖRENING INOM SVERIGES LÄKARFÖRBUND 

Sjukhusläkarna är en yrkesförening inom Sveriges läkarförbund. Vi organiserar specialister på sjukhus 

samt professorer, YRKESFÖRENING docenter och INOM högskolelektorer SVERIGES vid LÄKARFÖRBUND 

de medicinska fakulteterna. 

Kontaktuppgifter: Sjukhusläkarna, Box 5610, 114 86 Stockholm 

Telefon: 08-790 34 50, Fax: 08-411 56 67. Hemsida: www.sjukhuslakarna.se

Sjukhusbunden jour - Sveriges lÃƒÂ¤karfÃƒÂ¶rbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?