Nr 1 - Svenska Terrierklubben

Terrierderbyt 2011
Terrierderbyt 2011
korrekta bedömningar av dessa, när
man som domare har obetydliga eller
inga referensramar alls.
Cesky terrier
När det gäller cesky terrier har man
tidigare premierat för grova hundar.
Den ska inte vara grov utan ganska
elegant. En cesky ska ha upprätt
halsisättning. Den ska vara lätt välvd
över länden. Tandförluster var tidigare
ett vanligt fel, men det har nu blivit
bättre.
Dandie Dinmont terrier
Det här är en ras som vunnit terräng
och som trots låga registreringssiffror
producerar toppvinnare. Överlinjen
är ett av rasens särdrag, den ska
vara som ett utdraget, liggande S.
En dandie dinmont ska ha ett stort
kraftigt huvud. Hela handen ska
fyllas av skallpartiet. Känn noga på
hunden, ha inte överdriven respekt för
pälspresentationen. Ögonen ska vara
stora. Fronterna är ett problem, många
har påfallande krokiga framben, detta
är ej korrekt. Sundhet/rastyp är här en
balansgång. Det här är en strävhårig
hund, men som har en speciell typ av
päls, dock inte mjuk. Ett problem är
storlekarna, många är alltför stora idag
English Toy terrier
Detta är en liten ras, det är en elegant,
torr hund. Den ska inte ha ett plant
kors, vilket inte är detsamma som
så brant som möjligt. Det är en
smäcker, ganska högbent hund med
uppdragen buklinje. Speciellt för
rasen är candleflame ears, tummärke
på mellanhanden och penseldrag
på tårna. Viktigt att den inte är en
manchesterterrier i litet format. Det
är ett stort problem i rasen att många
inte är typiska. En del är hårlösa på
strupen och på skallpartiet, detta är inte
korrekt. Ett annat förkommande fel är
för mycket kinder. Storlek är också ett
problem. Rätta proportioner är viktigt,
den får inte vara för lågbent.
Glen of Imaal terrier
Sverige har mycket få blå hundar,
medan på Irland merparten av
hundarna faktiskt är blå. Pälsen ska
vara sträv. Ett vanligt fel är för smala
huvuden. Många kunde ha mer stop,
än vad merparten har idag. Öronen
ska bäras halvt uppresta eller som
rosenöron. Framåtvikta öron ör ett
fel. Rasen ska ej ha raka framben,
men därför inte hur krokiga som
helst, Frambenen ska vara mycket
kraftiga. Låren ska vara kraftiga och
välmusklade. Lätt utåtsvängda ben ger
utåtvridna tassar. Man får acceptera
lite ”skuttig” gång. Kräv inte en alldeles
rak rygg. De flesta har välburna raka
svansar. Rasen utvecklas sent, speciellt
skallpartiets bredd Glen of Imaal terrier
har ett fantastiskt trevligt temperament
Lakeland terrier
Det finns idag mycket få deltagande
Lakeland terrier på utställning, så
även i andra länder. Rasen ska ha en
ganska smal, ganska djup bröstkorg.
Öron uttryck och färg ska skilja sig
från Welsh terrier, lakeland har en
annan öronplacering, ett kraftigare
huvud med mer utfyllt nosparti. Ögat
är större och inte så skarpt. Till färgen
får en lakeland vara grizzle, svart, blå
eller röd. Den röda färgen är aldrig lika
intensivt röd som hos en welsh terrier.
Manchester Terrier
En ras som går fram och tillbaka i
kvalitet, just nu mest tillbaka. Det
är en elegant, sund och substansfull
hund. Storleken varierar kraftigt
Temperamentet är ett problem. Man
måste ställa krav på gott temperament.
Man hjälper inte rasen med att premiera
påfallande osunda temperament. Man
måste kunna ta i hunden utan att den
försöker fly. Det är en B/T färgad hund
och här är tumavtryck och penseldrag
viktigare än på english toy terrier.
Kommentera alltid teckningen. Det är
vanligt med hårlöshet på sedvanliga
ställen.
Miniatyr bull terrier
En miniatyr bull terrier ska se ut som
en bullterrier. Vanliga fel är klena
benstommar, otillräcklig huvudprofil
och mycket tunt nosparti. Det ska
vara en kort samlad hund med mycket
kraftiga ben. Standarden anger max
mått 35,5 cm. Skulle vi alltid mäta,
blev det ingen vinnare kvar. Mät
ibland för att justera eget ögonmått.
Man gör inte rasen en tjänst genom
att vara alltför strikt. Benhöjden ska
vara 50% av mankhöjden. Hundens
typ är det primära, rastypen sitter
mycket i benstomme, byggnad och
huvud. Den får ej vara spensligt byggd.
Hörntänder som går upp i gommen
är osunt, men i övrigt kan man vara
lite flexibel. Öronen ska stå rakt upp,
inte tio i två. Ytterkanterna av öronen
ska vara helt parallella. Konvexiteten i
huvudet påverkas av öronens placering.
Ögonen ska vara små. Hudproblem
är ej så vanligt förekommande hos
minibullterrier som hos vanliga
bulllterriers.
Sealyham
Ska ej vara kort utan rektangulär,
den är kraftigt byggd, har djup kropp
och påfallande kraftigt bakställ med
mycket bakom svansen. Krökt svans
som är kringlad från roten är ett fel.
Låren ska vara kraftiga. Storleken är
ett problem, det finna många alltför
stora hundar. Pälsarna är ofta för
mjuka. Krokiga framben är ett annat
ofta förekommande fel. Huvudet ska
ej vara plant utan ha en lätt välvning.
Nospartiet ska vara mycket kraftigt.
Man vill ha pigmentering runt ögat,
När det gäller färg är det ovanligt med
tecken på kroppen.
Silky terrier
En silky terrier får inte påminna
om en yorkshireterrier. En del silky
har varit spretiga med dåliga fronter
och förfärliga pälsar. Det ska vara
en stram rektangulär hund till
skillnad från yorkshireterriern som
är kvadratisk. Färgerna är viktiga.
Pälsen har ingen underull och är tjock,
tung, glansig och metallisk. Det ska
finnas en tydlig avgränsning mellan
blå och tan. Tanfärgen ska inte vara
röd, den ska vara gyllene, Svart med
underull är alltid fel. Färgen utvecklas,
hunden mörknar inte, tvärtom. Tänk
på det om hunden är mycket ljus
som unghund eller junior. En silky
får inte ha dvärghundshuvud och
dvärghundsblick.
Skye terrier
Hos rasen är det en oroande låg
population, föregående år registrerades
5 st. Den har ett mycket speciellt
temperament. Den är reserverad mot
främlingar. Man måste handskas med
en skye terrier på ett speciellt sätt.
Gå fram från sidan, lyft upp håret
framför ögonen så att hunden ser.
Känn på huvudet. Öronen ska stå rakt
upp inte tio i två. Armbågen ska ligga
tätt mot kroppen, tassen rakt framåt.
Benstommen ska vara mycket kraftig.
Bröstkorgen ska vara mycket lång
och länden kort. Rörelserna ska vara
lätta, flytande och smidiga. Idag ser
man många fula svansar. Det finns
en del väldigt stora hundar, ryms den
inte på ett vanligt trimbord, så är
den för stor. Tänk även på att svarta
hundar ser mindre ut. Alltför plant
kors förekommer, den ska ha ett lätt
avrundat kors.
Summering och avslutning
Under Siv Jernhakes ledning
diskuterades raserna med
utgångspunkt från protokoll från
domarkonferensen 1996:
American Staffordshire Terrier
a) Vad sades om rasen 1996
b) Vad har hänt avseende dessa
synpunkter sedan dess?
c) Hur ser det ut idag
d) Vad ska vi ge akt på framöver
Sammanfattning 1996
Konferensen enades om att hundarna ej
får bli för stora och inte sakna stomme.
Hundar med dåligt temperament
ska alltid dömas ner. Konferensen
förhoppning är en god utveckling av
rasen med bra uppfödare.
Sammanfattning 2011
Konstaterades att rasens popularitet
ökat markant, 1996 fanns ca 5
uppfödare mot idag ca 150.
Många nya och oerfarna uppfödare har
idag hand om rasen. Stora variationer i
typ.Kkvalitén kan sägas ha sjunkit, bra
topp men större spridning. Generellt
återfinns hundarna på den större sidan,
några är för stora. Dålig benstomme
är inte längre något problem i rasen.
Det allmänna intrycket av mentaliteten
hos hundar i utställningsringarna
är gott, man ser få dåliga hundar.
Temperamenten handlar en hel del
om handhavandet. Mentaliteten är
synnerligen viktig, inte minst för att
påverka allmänhetens syn på rasen.
Att ge akt på framöver:
Lägg större vikt vid huvudets detaljer.
Var noga med tänder och bett, trånga
underkäkar är ett problem. Se upp
med för flata kors och höga svansar.
Konstaterades att i den svenska
standarden finns en felöversättning: där
står att helvitt inte är tillåtet, medan
det i den amerikanska standarden sägs
att helvitt inte ska uppmuntras. Vidare
står att nostryffeln ska vara svart. Detta
är felaktigt, den får vara något avblekt
blågrå hos dilutionsfärgade hundar.
Konferensen uppmanar Svenska
Terrierklubben att tillskriva SKK/
Standardkommittén för åtgärd.
Staffordshire Bull Terrier
a) Vad sades om rasen 1996
b) Vad har hänt avseende dessa
synpunkter sedan dess?
c) Hur ser det ut idag
d) Vad ska vi ge akt på framöver
Sammanfattning 1996:
Det viktigaste är benstomme, substans,
bakbensvinklar samt huvuden.
Konferensen enades om att Svenska
Kennelklubben skall utvärdera
mätningen av hundarna.
Sammanfattning 2011
Det viktigaste är benstomme, substans,
bakbensvinklar och huvuden. Korrekta
överlinjer och svansar är viktiga.
Observera att rygglinjen ska vara
plan. Beslutades be rasklubben om
en utvärdering av resultatet, nu när
den obligatoriska mätningen avslutas
2011‐12‐31.
Att ge akt på framöver:
Det är allvarligt med för korta
nospartier och inkorrekta bett. Kraft
och bredd måste eftersträvas. Det
förekommer påfallande brister i
anatomin. Det är viktigt att ge akt på
sundheten i rörelse, vanligt att hunden
tåar in på grund av brister i knävinkeln.
Australisk Terrier
a) Vad sades om rasen 1996
b) Vad har hänt avseende dessa
synpunkter sedan dess?
c) Hur ser det ut idag
d) Vad ska vi ge akt på framöver
Sammanfattning 1996
Viktigt att få en homogenare
typ, hundarna får ej bli för korta,
proportionerna måste stämma, större
vikt ska läggas vid vinklar. Konferensen
uttalade också sin förhoppning att
trimningen skulle förbättras.
Sammanfattning 2011
En uppfödargärning som startades i
Finland och spreds över Skandinavien
har under de sexton senaste åren gjort
rasen till en av de bästa terrierraserna.
Största tänkbara eloge till uppfödarna.
Proportionerna har förbättrats och de
flesta är skickliga på att presentera sina
hundar
Att ge akt på framöver:
Domarna måste vara observanta på
36 Terrierposten 1-2012 Terrierposten 1-2012 37